Issuu

MEDLEMSMAGASINET FRÅN AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR

NUMMER

SEPTEMBER 2019

Extremism Kommunerna får ta allt större ansvar för att skydda demokratin.

➔ SARI RÖMPÖTTI rustar Norrköping för att ta emot återvändare från IS.

FAMILJEHEMSVÅRD MED ÖGON PÅ KVALITE FAMILJEHEMSVÅRD MED ÖGON PÅ KVALITET

Vi erbjuder din kommun familjehem som utgår människors lika värde Vi erbjuder din kommun familjehemmed med konsulentstöd konsulentstöd som utgår från från människors lika värde och rätt till nya chanser i livet. Vårt överskott går till fortbildning av familjehem och konsulenter, och rätt till nya chanser i livet. Vårt överskott går till fortbildning av familjehem och konsulenter, till vinstutdelning. inte tillinte vinstutdelning. Våra konsulenter är högskoleutbildade och har lång erfarenhet av familjehemsvård.

Våra konsulenter är högskoleutbildade och traumamedveten har lång erfarenhet av och familjehemsvård. Vi har kompetens i lågaffektivt bemötande, omsorg skyddsplaceringar. Vi har kompetens i lågaffektivt bemötande, traumamedveten omsorg och skyddsplaceringar. Tillsammans har vi verkat för utsatta barn och vuxna i 378 år. Tillsammans har vi verkat för utsatta barn och vuxna i 378 år.

Vi är alla medlemmar i Famna – Riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg. Gemensamt hjälpsi Famna vi åt för att lösa din kommuns behov familjevård för barn, ungdomar och vuxna. Vi är alla medlemmar – Riksorganisationen föravidéburen vård och social omsorg.

Gemensamt hjälps vi åt för att lösa din kommuns behov av familjevård för barn, ungdomar och vuxna. Vänd dig till oss med dina behov – vi erbjuder hög kvalitet utan vinstintresse! Besök www.famna.org.

Vänd dig till oss med dina behov – vi erbjuder hög kvalitet utan vinstintresse! Besök www.famna.org.

Välkommen

FOTO: SANDRA JOHNSON

DEMOKRATI

HUR STOPPAR VI EXTREMISMEN?

VÅREN 2017 rapporterade Akademikern om några av de samhällsvetare som arbetade i spåren av lastbilsattacken i Stockholm. Vid den tidpunkten hade frågan om att förebygga våldsbejakande extremism ganska nyligen flyttats från att främst vara en nationell angelägenhet till att alltmer bli ett kommunalt ansvar – något som betonats alltmer sedan dess. Men hur beredda är kommunerna på att motverka extremism? Erfarenheterna av detta skiljer sig åt och några givna metoder finns inte. Runt om i landet pågår ändå flera insatser: I Blekinge kartlägger Länsstyrelsen vilka extremistgrupper som är verksamma i länet. De har funnit alla de tre dominerande: högerextremism, religiös extremism och vänsterextremism. Målet är nu att sådana lokala kartläggningar ska spridas till fler kommuner som underlag för lokala handlingsplaner. I våras fick Norrköping, som en av flera kommuner, veta att de kan vänta återvändare från IS. Något som de inte

T TIPSA OSS! Akademikern är till för dig. Vad vill du läsa om? Mejla chefred@ akademikern.se

ÅSA BOLMSTEDT

chefredaktör Akademikern

har erfarenhet av sedan tidigare. De har sökt stöd hos Center mot våldsbejakande extremism. I Staffanstorp hamnade plötsligt socialsekreterarna i ett etiskt dilemma när kommunfullmäktige beslutade att neka IS-terrorister stöd. Något som strider mot socialtjänstlagen. Det fick Akademikerförbundet SSR att agera för att hjälpa sina medlemmar. Ludvika kommun har tvingats hantera frågan om högerextremisters påverkan på den lokala demokratin. Här är nazistiska Nordiska motståndsrörelsen aktiv och kuppade i valet 2014 in sig i kommunfullmäktige. Anette Andersson utsågs till kommunal samordnare mot våldsbejakande extremism och berättar hur lokalsamhället arbetar för att skydda demokratin. Hon säger att de har famlat, men att de nu börjar se resultat. Det är glädjande. När det gäller att skydda demokratin får vi aldrig ge upp. Den kan raskt monteras ned. Det har historien lärt oss. AKADEMIKERN

Innehåll Hur ska kommunerna lyckas förebygga våldsbejakande extremism?

ORDFÖRANDE "Vägen till en bättre värld".

AKTUELLT Nytt medlemskap för obehöriga lärare.

VÅR VINKEL 1 juli blev det möjligt för kuratorer i hälso- och sjukvården att söka legitimation.

TEMA EXTREMISM

21–46

Redo för IS Sari Römpötti rustar kommuner att möta personer som återvänder från IS. Hatets kultur Tre extremistgrupper dominerar.

AKADEMIKERN

SPANING Vem passar bäst för jobbet? Nu rekryterar brukare personal till socialtjänsten.

MIN VÄG Personalvetaren Maria Arnäng vill öppna den digitala världen för ungdomar från alla samhällsklasser.

VI SVARAR Hur stoppar vi machojargongen bland kollegorna?

SÅ FUNKAR DET Jobba deltid under småbarnsåren.

I LUFTEN Ta ut kursen i höst.

Hindra smällen Kommunerna får ta ett allt större ansvar för extremismen. Kämpar mot nazisterna Så skyddar Ludvika demokratin när nazister nästlar sig in i politik och samhälle.

ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se

REDAKTION Chefredaktör & ansvarig utgivare Åsa Bolmstedt, 08-556 06 444, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Reportrar Tim Andersson, Jennie Aquilonius, Malin Letser, Karin Persson. Fotografer och illustratörer Margareta Bloom Sandebäck, Sandra Johnson, Rasmus Meisler, Anna Simonsson, Claes Söderberg. Omslag Foto: Anna Simonsson Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

Produktion Akademikern produceras av A4 Text & Form på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. www.a4.se Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2017: 69 900 ISSN 1652-9898

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

Socialenkanalen är kompetenshubben för dig som arbetar inom socialtjänsten, eller är intresserad av socialt arbete. Här får du kunskap om metoder och den senaste forskningen.

Besök oss på: humana.se/ socialenkanalen

52 FOTO: MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK

FARSTA Maria Arneng vill bryta det sociala arvet och öppna den digitala världen för alla unga.

FOTO: ANNA SIMONSSON

NORRKÖPING Sari Römpötti åker till Norrköping för att rusta kommunen för återvändare från IS.

FOTO: CLAES SÖDERBERG

LUDVIKA Anette Andersson pratar med nazisterna.

AKADEMIKERN

Ordförande HEIKE ERKERS

"VÄGEN TILL EN BÄTTRE VÄRLD"

AKADEMIKERN

W FÖRBUNDET I SOCIALA MEDIER #läraförlivet #samhällsvetare #öppetsverige

SKOLSTART och med det ett nytt läsår. För många förknippad med förväntan, spänning och glädje. För andra kanske med andra känslor. Det som vi tar för givet är för många barn i världen förknippat med svårigheter, något omöjligt kanske till och med med risk för liv. Flickor i synnerhet! Alla barn ska ha rätt till utbildning, rätt till att gå i en skola som grundar sig på demokratiska värderingar och där du oavsett kön och bakgrund har likvärdiga möjligheter och förutsättningar att klara din skolgång, att lära för livet. Därför ska vi ta alla chanser att värna rätten till utbildning. Att klara skolan är ett av de bästa vaccinerna för att kunna bygga ett stabilt liv. Lika viktigt är att vi under hela våra liv ges möjlighet att ställa om, ta igen och vidareutbilda oss i takt med att livet och arbetsmarknaden förändras. Här krävs högre politiska ambitioner än vad vi ser i dag och här har vi som parter en given roll att spela inte minst mot bakgrund av hur väl våra omställningsorganisationer fungerar.

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

En förutsättning för ett samhälles utveckling är tillgången till högre utbildning. Inte minst gäller det välfärdssektorn där stora kompetensförsörjningsbehov står för dörren. Inte minst av akademiker. Det är med glädje vi ser att så många väljer att studera inom det samhällsvetenskapliga fältet. Inte minst ser vi det bland förbundets studenter. Den kompetensrikedom de besitter är imponerande. När jag för någon tid sedan träffade förbundets studentinformatörer, alla med en fot inne i det samhällsvetenskapliga området, lyfte jag vikten av att stå upp för ett sammanhållet samhälle byggt på demokratiska värderingar, ett samhälle där vi tar avstånd från extremism och främlingsfientlighet. Då och där insåg jag att flera av dem på olika sätt kan komma att möta dessa frågor i sina kommande yrken. Som statsvetare, socionom, beteendevetare, personalvetare med flera kommer de med sina kunskaper att bidra till att motverka de destruktiva krafter vi nu ser växa fram.

FOTO: SANDRA JOHNSON

UTBILDNING FÖR ALLA

Alla har rätt till ett eget hem. Bostad först är en effektiv modell för att bekämpa hemlöshet. Ge människor i hemlöshet en egen bostad, erbjud sedan individanpassade stödinsatser. Det är kärnan i Bostad först.

Grundkurser hösten 2019 Vi erbjuder kostnadsfria grundkurser i Bostad först för dig som behöver grundläggande förståelse för modellen.

Alvesta 9/9 Stockholm 10/9 Göteborg 16/9 Umeå 17/9 Karlstad 24/9

Nationell konferens

Malmö 28 november

Läs mer om kurserna och konferensen på bostadförst.se

Under en heldag utbyter vi idéer och erfarenheter med Sveriges och Nordens främsta inom området Bostad Först. Vi tar avstamp i forskning, politik och praktik för att ta våra tankar vidare i kreativa idéseminarier.

”Man har en ärligare dialog. Man känner inte att man behöver ljuga och hyckla liksom, för att försvara det lilla man har” Ett initiativ av Sveriges Stadsmissioner i samarbete med Lunds universitet och med stöd från Svenska Postkodlotteriet.

Hyresgäst i Bostad först Karlstad (Folkesson 2017)

Äntligen fixat! Sååå skönt. Vi har gjort det enkelt för dig att känna den känslan. Teckna vår sjuk- och olycksfallsförsäkring till ett förmånligt medlemspris redan idag. Du slipper en massa frågor om tidigare sjukdomar, läkarbesök och datum för behandlingar. Du är skyddad direkt – snabbt, enkelt och tryggt. Ring oss nu på 0771-111 999 eller teckna försäkringen direkt på www.akademikerforsakring.se.

FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

Aktuellt TEXT: MALIN LETSER ILLUSTRATION: GETTY IMAGES

GLOBALT

FÖRÄLDRALEDIGHET

Fler pappor är hemma med barn För att skapa ett mer jämställt uttag av föräldraledigheten infördes en första reserverad pappamånad 1995. Därefter tillkom ytterligare en 2002 och en 2016. En ny analys från Försäkringskassan visar att samtliga reserverade månader har haft effekt, men att de har påverkat vissa grupper av föräldrar mer än andra. Den första månaden påverkade främst gruppen av pappor med grundskoleutbildning. Den andra hade däremot störst effekt bland män med avslutad högskoleutbildning. I genomsnitt tog de då ut åtta fler föräldradagar jämfört med innan. Den tredje pappamånaden har i sin tur haft störst effekt bland män med utbildning på gymnasienivå. Däremot har den sista pappamånaden inte haft någon nämnvärd effekt på män med hög utbildningsnivå, vilka i genomsnitt redan tog ut nästan 90 dagar med föräldrapenning. I somras ändrades lagen så att det blev möjligt att vara föräldraledig med bonusbarn.

Fackligt aktiva mördas Förra året mördades 53 personer på grund av sitt fackliga engagemang runt om i världen, enligt Global right index som mäter hur mänskliga rättigheter i arbetslivet efterlevs. 107 länder kränker rätten att organisera sig fackligt.

AUTOMATISERING

Nja till robot Bara en av fem medborgare vet att beslut om exempelvis försörjningsstöd eller vård av sjuka barn, vab, kan fattas av en "robot" i stället för en tjänsteperson. Det visar en studie från Örebro universitet, som undersökt klienternas perspektiv på automatisering i offentlig sektor. En majoritet ansåg att roboten gör besluten mer opartiska, men menade samtidigt att tillförlitligheten riskerar att bli sämre och att insynen kan minska. De som redan innan studien hade kännedom om automatiserat beslutsfattande var mindre skeptiska än de som varit ovetande. AKADEMIKERN

TEXT: MALIN LETSER FOTO: GETTY IMAGES

Aktuellt

AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR

Ny typ av medlemskap för lärare Obehöriga lärare har rätt till kvalificerat fackligt stöd, anser Akademikerförbundet SSR och Lärarnas Riksförbund, som nyligen har tecknat ett samarbetsavtal. Bakgrunden är den akuta lärarbristen och att det i dag finns cirka 30 000 verksamma lärare som saknar lärarexamen. – För oss är det självklart att obehöriga lärare med akademisk utbildning inom Akademikerförbundet SSR:s rekryteringsområde ska vara med hos oss, säger Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR. I korthet innebär avtalet att Lärarnas Riksförbund kommer att ansvara för alla avtalsförhandlingar samt ge facklig service i frågor som rör löne- och anställningsvillkor. 12

AKADEMIKERN

Akademikerförbundet SSR kommer att svara för medlemsförmåner och medlemsservice. De kommer även att rekommendera SSR-medlemmar med läraranställning som har uppnått behörighet att söka medlemskap i Lärarnas Riksförbund. Yvonne Skattberg är en av de lärare som har valt att tecknat ett medlemskap inom ramen för samarbetet. Hon har en akademisk utbildning och har de senaste fyra åren jobbat som mellanstadielärare i NO och engelska, men saknar lärarlegitimation. Hon blev glatt överraskad när hon fick höra om det nya medlemskapet. – Det här samarbetet blir en inkörsport till ett fackförbund där min arbetssituation är representerad, säger hon.

SOCIALTJÄNSTEN

Kvalitet ger arbetsglädje Att få utföra sitt arbete med kvalitet ger arbetsglädje och en vilja att stanna på arbetsplatsen. Det är resultatet i en studie på socialtjänsten i Malmö stad. Runt 800 personer har svarat på över 150 frågor som är kopplade till arbetsmiljö. – Det sätter fokus på att de allra flesta vill göra ett bra jobb och att det också är det som gör arbetet meningsfullt, säger Hanne Berthelsen på Malmö universitet. Hon menar att kvalitet som ett mått bör få större utrymme i arbetsmiljöarbetet. – Att få utföra sitt jobb med hög kvalitet är inte bara viktigt för de anställda, utan även för samhället, organisationen och klienterna. Det är ett centralt mått att jobba utifrån. Vad är ett tillräckligt bra jobb? När gör min kollega ett tillräckligt bra jobb? Vem ska göra vad för att uppnå bra kvalitet? Den här typen av frågor är viktiga att kunna föra en konstruktiv dialog kring.

14 NOVEMBER 2019 | KULTURENS HUS | LULEÅ

PSYKISK (O)HÄLSA NORR Psykisk (O)hälsa Norr i Luleå är norra Sveriges mötesplats för alla som kommer i kontakt med psykisk ohälsa i sitt yrke på olika sätt. ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: Förstå, hantera och ta sig ur livskriser Ulf Lidman, magisterutbildning i tvärkulturell krishantering och i livsåskådning Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga Charlotte Borg Skoglund, överläkare och specialist i psykiatri Stress och psykisk ohälsa hos unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Diana Lorenz, socionom och utbildad psykolog Att hantera stress Giorgio Grossi, forskningsansvarig, leg psykoterapeut, beteendevetare Tid och plats: 14 november 2019, Kulturens Hus i Luleå Deltagaravgift: 1 995:– inklusive för-/eftermiddagsfika och lunch. Priset är exklusive moms. Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10, e-post info@expomedica.se eller expomedica.se

Kurs med Lotta Borg Skoglund:

4,4

Så stor var den oförklarade löneskillnaden mellan kvinnor och män 2018, enligt Medlingsinstitutet. Det innebär att kvinnors lägre lön inte kan förklaras med någon annan faktor än kön.

SAMSJUKLIGHET HOS UNGDOMAR OCH UNGA VUXNA Utbildningsdagen kommer att belysa hur man kan se på skadligt bruk och beroende ur ett biologiskt, psykologiskt och sociologiskt perspektiv. Aktuell forskning presenteras kring den höga samsjukligheten mellan psykiatrisk sjukdom och substansberoendesyndrom hos ungdomar. Tid: 13 november 2019, Kulturens Hus Luleå. Kursavgift: 2 495 kr (exkl moms). Anmälan och information: 08-23 73 10, info@expomedica.se eller expomedica.se

Arrangör:

Mediapartner:

HELA PROGRAMMET PÅ NORR.PSYOH.SE

Kvalitetsmässan 12–14 november –den självklara mötesplatsen för offentlig sektor Anmäl dig på kvalitetsmassan.se

Ett smartare samhälle

Vi har använt oss av verktyget Hållbart Evenemang

EUROPAS STÖRSTA KONFERENS- OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING 12–14 NOVEMBER 2019 • SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG • WWW.KVALITETSMASSAN.SE

TEXT: MALIN LETSER FOTO: GETTY IMAGES

Aktuellt

ARBETSMILJÖ

Sämre ergonomi med flexkontor – Medarbetarna skattar en försämrad arbetsställning och sittkomfort efter flytten, och besvären i nacke och axlar har ökat, säger Viktoria Wahlström, Umeå universitet. I sin avhandling har hon följt tjänstemän i Örnsköldsviks kommun då de bytt från traditionellt kontor till flexkontor, utan fasta arbetsplatser. Majoriteten är överlag nöjda med den nya kontorsmiljön, men vad gäller ergonomin finns utmaningar. En förklaring till de ökade besvären med nacke och axlar kan bero på att många tycker att det är krångligt att ställa in sin arbetsstation vid dagens början. – Många tänker att det inte är någon idé eftersom de ändå inte ska sitta där så länge.

Andra väljer att sitta på en pilatesboll eller att stå upp. Det är bra att variera mellan att stå och sitta, men vi är inte gjorda för att stå upp hela dagarna, och när vi väl sitter ner bör vi sitta rätt för att inte få problem, säger Viktoria Wahlström. Studien visar också att ansvaret för arbetsmiljön riskerar att bli otydlig vid övergången. – När det gäller ergonomin blir det en tydlig ansvarsförskjutning från arbetsgivaren till den enskilda medarbetaren. Därför behöver alla arbetsplatser som ska gå över till aktivitetsbaserade kontor lägga upp en plan för övergången, menar Viktoria Wahlström. AKADEMIKERN

Vår vinkel Lång kamp Att legitimation för kuratorer nu införs är något av en seger för Akademikerförbundet SSR som drivit frågan i många år. Följ vägen till legitimation på Akademikern.se och Akademssr.se

FOTO: GETTY IMAGES

Dags 16

AKADEMIKERN

KURATORSLEGITIMATION

Vilka intyg behöver skickas in?

På Socialstyrelsens och Akademikerförbundet SSR:s sajter hittar du information om vilka bilagor som ska bifogas ansökan och vad de ska innehålla.

1 juli blev det möjligt för kuratorer i hälsooch sjukvården att söka legitimation. Många behöver komplettera sin ansökan.

att söka Text: Malin Letser

Vem kan få legitimation? Alla som har en socionomexamen eller annan relevant examen och har arbetat i minst fem år som hälso- och sjukvårdskurator. Har du en relevant vidareutbildning som grundläggande psykoterapiutbildning eller en magisterexamen räcker det med två års arbetslivserfarenhet.

626 ANSÖKNINGAR om legitimation för kuratorer i hälso- och sjukvården hade kommit in till Socialstyrelsen från den 1 juli till i mitten av augusti. Totalt finns ungefär 4 500 verksamma hälso- och sjukvårdskuratorer som väntas ansöka om legitimation. – Det är färre ansökningar än vi hade väntat oss. Å andra sidan har det varit semestertider, så vi räknar med att det kommer fler ansökningar nu i början på hösten, säger Åsa Wennberg, enhetschef på Socialstyrelsen. Av de 626 kuratorer som i mitten av augusti hade skickat in en ansökan hade 126 fått sin legitimation. AKADEMIKERN

Vår vinkel

Att det inte är fler beror bland annat på att många ansökningar kräver kompletteringar av olika slag. Merparten av fallen handlar om att det behövs en komplettering med intyg från arbetsgivaren. – Vi har laborerat lite med hur vi ska kommunicera all information på vår hemsida och vi försöker hela tiden att bli bättre på den biten så att antalet kompletteringar ska minska, säger Åsa Wennberg. Hon understryker att man inte ska känna sig orolig om man får en begäran om en komplettering. – Det betyder inte att någonting är knasigt, snarare att vi behöver mer information. Vi gör ju en bedömning i varje enskilt fall och behöver tillräckligt med underlag för att kunna göra rätt bedömning. Sedan ska man komma ihåg att det här är nytt för oss på Socialstyrelsen också. Vi lär oss hela tiden och ber om lite tålamod i ansökningsprocessen, säger hon.

"Det betyder inte att någonting är knasigt, snarare att vi behöver mer information." ÅSA WENNBERG

AKADEMIKERN

Handläggningstiden för hälso- och sjukvårdskuratorlegitimationen ligger just nu på upp till två månader, men Åsa Wennberg berättar att Socialstyrelsen nu kraftsamlar för att korta den tiden till två veckor, som den ligger på för andra yrken. PÅ AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR berättar professionsstrateg Josefine Johansson att många medlemmar hör av sig med frågor gällande ansökningsprocessen. – Redan under våren fick vi in många frågor, men även nu. Främst är det frågor som rör tjänstgöringstid och kurativa arbetsuppgifter där det har funnits en del oklarheter kring hur detta ska formuleras och vidimeras, säger hon. Josefine Johansson ger som exempel att det har varit en del oklarheter kring tjänstgöringstiden för de hälso- och sjukvårdskuratorer som har en relevant vidareutbildning och som av den anledningen endast behöver två års tjänstgöring för att kunna ansöka om sin legitimation. – I vår dialog med Socialstyrelsen har vi gjort tolkningen att det är den sammanlagda tjänstgöringstiden som räknas. Men en av våra medlemmar fick beskedet att hon var tvungen att vänta två år efter sin magisterexamen för att kunna ansöka om legitimation. Min tolkning är att Socialstyrelsen behöver tydliggöra hur de ser på detta, säger hon. KERSTIN ÖSTERLIND, hälso- och sjukvårdskurator vid plastikkirurgiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus, ska snart skicka in sin ansökan. – Jag hade inte tid innan semestern. Men nu har jag alla papper framför mig.

Hon har inte upplevt några oklarheter i Socialstyrelsens information gällande ansökningsprocessen. Däremot känner hon till att det har varit en del diskussioner gällande arbetsgivarintyget. – Det har varit lite oklarheter kring hur Socialstyrelsen vill att arbetsgivarintyget ska formuleras och vidimeras. I övrigt tycker jag att allting är tydligt, säger hon. Att hennes arbete nu blir en skyddad yrkestitel är någonting hon tycker är väldigt bra – och självklart. – När man talar om det här med andra yrkesgrupper inom sjukvården är reaktionen inte att det här är roligt och bra utan snarare: `har ni inte haft det tidigare? ` Någonstans känns det redan så självklart, säger hon. ÄNDA FRAM TILL 1 juli 2024 kan alla som har en socionomexamen och som har jobbat som hälso- och sjukvårdskurator i minst fem år ansöka om legitimationen. För personer som har en relevant vidareutbildning räcker det att ha varit verksam inom yrket i två år. På sikt innebär däremot legitimationen ett krav på en hälso- och sjukvårdskuratorexamen, vilket kommer att kräva en ny yrkesutbildning motsvarande ett års heltidsstudier efter en socionomutbildning eller motsvarande. Hittills har Göteborgs universitet och Lunds universitet ansökt om tillstånd för att ge denna utbildning och examen. Flera lärosäten har också meddelat Universitetskanslersämbetet, UKÄ, att de avser att ansöka om detta i framtiden.

Konferenser med det lilla extra

GÖR UNDERVERK I SKÄRGÅRDEN

Vidga vyerna och snegla ut mot havet när det är dags för konferens. Ombord får du mer inspiration, mer valuta för pengarna och mindre huvudbry med allt under ett tak. Dessutom får du en hel värld av upplevelser med god mat och nöjen på köpet.

Dygnskryssning med Viking Cinderella Stockholm–Mariehamn Helpensionspaket med del i Seasidehytt, à la carte-middag, Premiumfrukost, buffélunch och 6 timmars konferens. Prisex 1 245:- per person

Dagspaket med Viking Grace & Amorella Stockholm–Mariehamn Dagskryssning 11 timmar med frukostbuffé, Kocklandslagets buffé och 5 timmars konferens. Prisex 580:- per person

Läs mer på Vikingline.se/konferens Läs pådirekt Vikingline.se/konferens ellermer boka på 08-452 40 40 eller boka direkt på 08-452 40 40

Utnyttja dina medlemsförmåner – boka förbundets fina

FRITIDSHUS Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan hyra förbundets hus och lägenheter till förmånliga priser. Du bokar enkelt på akademssr.se/fritidshus.

JÄMTLANDSFJÄLLEN n g , gym ny resta ura k löv sj ö o c h rela x i 20 . våren 20

Fräscha lägenheter i Klövsjö i Jämtland. Fantastiska omgivningar, aktiviteter hela året och kanske Sveriges vackraste fjällby. Bokningen för 2020 startar 8 oktober kl 09.00

PROVENCE

Välutrustade och bekväma hus i Cagnes-sur-Mer, nära Nice på franska Rivieran. Ett omtyckt boende med plats även för den stora familjen.

er Sä n kta pris ! g n i låg sä s o

Bokningen för 2020 startar 9 oktober kl 09.00

COSTA DEL SOL och 8 k m stra nd n g sta lä s o lk u st en s mena d. o r p d n a r st

akademssr.se/fritidshus

Fräscha lägenheter i Fuengirola, 20 minuter väster om Málaga på spanska solkusten. Lägenheterna ligger centralt, nära den oändliga sandstranden. Bokningen för 2020 startar 10 oktober kl 09.00

08-617 44 00

fritidshus@akademssr.se

Extremism Återvändare från IS, nazister som nästlar sig in i lokalpolitiken och socialsekretarare som hamnar i kläm. Är kommunerna beredda på det ökade ansvaret att förebygga våldsbejakande extremism?

22 REDO FÖR IS Ett 30-tal kommuner har bett om individuellt stöd för att hantera eventuella återvändare från IS. Sari Römpötti från Center mot våldsbejakande extremism besöker Norrköping som väntar både vuxna och barn.

32 HATETS KULTUR Tre våldsbejakande extremistgrupper dominerar i Sverige. Deras gemensamma mål är att att avskaffa dagens politiska system. För att lyckas är de beredda att använda metoder som inte ryms i en demokrati.

Tema

37 HINDRA SMÄLLEN Kommunerna får ta ett allt större ansvar för att förebygga och hantera våldbejakande extremism. Men kunskapen om hur det arbetet går till och om dagens insatser fungerar är begränsad.

43 HON KÄMPAR MOT NAZISTERNA Anette Andersson, Ludvika kommuns samordnare mot våldsbejakande extremism, för dialog med Nordiska Motståndsrörelsen. Hon tror inte på att ignorera dem. AKADEMIKERN

Tema

Redo f Text: Jennie Aquilonius Foto: Anna Simonsson

âž”

för

40 kommuner väntar på återvändare från IS. Sari Römpötti rustar dem för mottagandet. Följ med henne till Norrköping.

Tema

REGNET STÄNKER över rutan när tåget susar fram genom skogar och fält. Vid fönstret sitter Sari Römpötti, senior rådgivare på Center mot våldsbejakande extremism, CVE. Hon är på väg till Norrköping för att hjälpa kommunen att förbereda sig på att ta emot eventuella barn och vuxna som varit i områden som kontrollerats av Islamiska staten. – Vårt huvudbudskap är att det är ordinarie organisation, strukturer och insatser som gäller. Det handlar mer om att samla ihop de aktörer som behöver finnas och att öppna kontakter om någon saknas, säger Sari Römpötti. CVE har i uppdrag att stötta lokala aktörer i deras arbete mot våldsbejakande extremism. I våras ordnade centret en kunskapsdag för drygt 40 kommuner som, liksom Norrköping, fått veta av Säkerhetspolisen att folkbokförda invånare har återvänt eller kan komma att återvända från IS-områden i Syrien och Irak. 24

AKADEMIKERN

Sari Römpötti reser till Norrköping, en av 40 kommuner som väntar på IS-återvändare, för att prata om hur insatserna kan se ut.

Många kommuner kände sig osäkra på hur de skulle hantera frågan. Efter kunskapsdagen erbjöd CVE kommunerna individuellt stöd, vilket drygt 30 tackade ja till. Yvonne Thilander, socialdirektör i Norrköping, ser det som en möjlighet att bringa klarhet. I den offentliga debatten uttrycks stora förväntningar på socialtjänsten. Hon minns ett radioinslag där en reporter besökte ett läger för före detta IS-anhängare. Reportern intervjuade en mamma och frågade: vet du om att dina barn blir omhändertagna om ni kommer till Sverige? – Det kan ha varit en snabbt förflugen fråga, men radiolyssnarna kan ha tänkt att jaha, vartenda barn blir automatiskt omhändertaget. Vi ville få klarhet i om det fanns några andra förväntningar på socialtjänsten än det som lagen stipulerar, säger Yvonne Thilander. Återvändarna har väckt en mediedebatt som rusar lika fort som SJ:s snabbtåg mellan Stockholm och Norrköping. Sari Römpötti sänker rösten i den grå tågfåtöljen och berättar att det svåraste är alla känslor som bubblar hos invånare, debattörer och personalgrupper.

" Vår socialtjänst har fått orosanmälningar från Säkerhetspolisen om tre barn." RICHARD TJERNSTRÖM

AKADEMIKERN

Tema

Richard Tjernström, säkerhetschef i Norrköpings kommun, berättar att de har en handlingsplan mot våldsbejakande extremism som nu uppdateras med frågan om IS-återvändare.

Många undrar: Varför ska personer som frivilligt åkt till IS-kontrollerade områden få hjälp av kommunen? – Vi måste arbeta utifrån vår lagstiftning som ger alla människor rätt att ansöka om bistånd, oavsett vad vi tycker. Socialtjänstens uppdrag är att erbjuda och ge stöd, det är inget som kan villkoras. Om vi inte hjälper människor att komma tillbaka in i samhället riskerar de att ytterligare radikaliseras, säger hon. – Det är komplexa, svåra frågor som väcker känslor. Att försöka hitta en väg in i dem är spännande. Det handlar om att skydda vår demokrati, och att göra det på ett sätt så att vi inte skapar ytterligare polarisering mellan olika grupper. RÅDHUSET I NORRKÖPING är byggt i rödbrunt tegel och försett med klocktorn. Säkerhetschefen Richard Tjernström tar emot. Enligt honom känner kommunen till ungefär fem, sex personer som anslutit sig till framför allt IS. Av dem har tre personer avlidit. En kvinna med tre barn ska också finnas i al-Hawl-lägret i norra Syrien. – Vår socialtjänst har fått orosanmälningar från Säkerhetspolisen om tre barn. Vi vet inte om de, eller vuxna i

"Det handlar om att skydda vår demokrati, och att göra det på ett sätt så att vi inte skapar ytterligare polarisering." SARI RÖMPÖTTI 26

AKADEMIKERN

anslutning till dem, har intention och förmåga att ta sig till Norrköping, säger han. I slutet av 2015 tog Norrköping fram en handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Den innehåller riktlinjer för arbetet, checklistor på central nivå och verksamhetsnivå och pekar på vikten av kunskap om vad våldsbejakande extremism är och hur radikaliseringsprocesser ser ut. Två gånger om året utbildar kommunen sin personal. Besöket från CVE är ett sådant tillfälle. Norrköping är i färd med att revidera handlingsplanen och nu tar den också upp frågan om IS-återvändare. Men hittills har kommunen varit relativt förskonad från extremism. Andra kommuner i närområdet har haft mer besvär med högerextremism. – Vi har haft en del aktioner av Nordiska Motståndsrörelsen här i Norrköping med flygblad, klistermärken och skadegörelse med rasistiska inslag, säger Richard Tjernström. I Bråvikssalen breder ett långt bord i trä ut sig omgivet av trästolar med gröna dynor. Ljuset faller in genom stora fönster. De cirka 15 deltagarna kommer från bland annat socialkontoret, polisen, psykiatrin, primärvården och elevhälsan. Sari Römpötti berättar att 300 personer i Sverige, enligt Säpo, har rest till konfliktområden sedan 2012. De flesta har rest till Syrien eller Irak för att stötta IS eller Al Qaida-relaterade grupper. Av dem har 150 återvänt. Ungefär 100 vuxna och 60–80 barn finns kvar. Av barnen är några föräldralösa men de flesta har en mamma i livet. I de flesta fall har männen varit aktiva i strid medan kvinnorna skött hushållet.

AKADEMIKERN

– Men det är inte alltid så, det finns kvinnor som har deltagit i strider och våld och män som inte har det. Barnen riskerar att i olika grad ha exponerats för våld, säger Sari Römpötti. Att de här personerna varit kvar så pass länge, fortsätter hon, kan enligt Säpo tyda på att de är mer radikaliserade. Men det är viktigt att göra individuella bedömningar, situationen skiljer sig från person till person. MARCUS HJELM, senior rådgivare på CVE, poängterar betydelsen av att samverka i tvärprofessionella grupper. Använd de strukturer som redan finns i kommunen, men minst socialtjänst, skola och polis bör ingå. Bestäm vem som gör vad. Inventera vilka kontakter som finns, hur ni samarbetar och om det behövs andra samverkanspartners. Aktörer som kan 28

AKADEMIKERN

vara intressanta är bland annat arbetsmarknadsenheten, personer som arbetar med trygghets- och demokratifrågor, hälso- och sjukvård samt civilsamhället. Gör sedan en lägesbild tillsammans. Ta fram information om hur det ser ut med våldsbejakande extremistiska grupperingar i kommunen. Sari Römpötti menar att socialtjänsten i grunden är säkra på hur de ska utreda oro för barn och gör det enligt ordinarie rutiner. Insatserna är också desamma. Verktygslådan är något annorlunda för vuxna. Det går att söka upp dem och erbjuda stöd, men de kan inte tvingas att ta emot det. Socialtjänst och polis bör göra en individuell bedömning av behoven. Behöver personen till exempel insatser när det gäller boende, jobb eller traumabehandling? Ta ställning,

Christina Colliander och Maria Torgersen från socialtjänsten menar att det är dags att formulera vilken typ av stöd de ska erbjuda vuxna återvändare.

Tema

Sari Römpötti och Marcus Hjelm berättar att ungefär 300 personer har åkt från Sverige till olika konfliktområden.

utifrån den information som finns till om det ska göras uppsökande arbete och i så fall på vilket sätt. Socialtjänst och polis bör göra en hot- och riskbedömning. – De erfarenheter vi har från kommuner med personer och familjer som kommit tillbaka tidigare är att stödet kan behövas under lång tid, säger Sari Römpötti. Det gäller även att arbeta förebyggande. Personer som rest till IS-områden från Sverige har radikaliserats här. Vad händer om de återvänder till samma område, samma gatuadress? Vad låg till grund för radikaliseringen? Har något förändrats eller är läget likadant som när personen åkte?

EFTER MÖTET KÄNNER sig Christina Colliander, enhetschef, och Maria Torgersen, verksamhetschef, båda från vuxensidan på socialkontoret, trygga med att kommunen har den struktur och de samverkansformer som behövs, samt att efterfrågan på stöd från IS-återvändare varken kommer att vara stort eller akut. – Vi har ingen större erfarenhet av extremism i Norrköping, däremot jobbar vi med avhoppare från kriminella nätverk, säger Christina Colliander. En nyhet för dem var att socialtjänsten kan jobba uppsökande med vuxna IS-återvändare.

AKADEMIKERN

Tema

"Socialtjänsterna ser olika på hur de ska hantera det här." SARI RÖMPÖTTI

NÄR SARI RÖMPÖTTI går mot tåget tillbaka

CV SARI RAMPÖTTI Utbildning Sociologi, statsvetenskap, socialt arbete Arbetar Center mot våldsbejakande extremism

AKADEMIKERN

– Det utrymmet finns inte i vanliga fall. Vi kan inte söka upp människor hur som helst, rent lagligt, utan att det har hänt någonting. Det här öppnar upp andra möjligheter, säger Christina Colliander. – Men då måste vi också ha något att erbjuda, inflikar Maria Torgersen. Vi behöver börja sätta ord på saker som om vi ska erbjuda vuxna stöd och, i så fall, vilken typ av stöd. Vi har inte heller någon aning om ifall det här är en hjälpsökande grupp, säger hon.

till Stockholm säger hon att Norrköping, liksom många kommuner, nog mest behövde en bekräftelse på att de är på rätt spår. Andra behöver hjälp av CVE att ta fram en första lägesbild. CVE är också ute och träffar kommuner för att stötta dem i att ta fram ett långsiktigt förebyggande arbete mot all form av våldsbejakande extremism. Hon upplever att frågan finns på agendan, men i olika stor utsträckning. – Vi ser inte heller att kommuner som aldrig har haft sådana erfarenheter ska lägga jättemycket resurser på det här. Det handlar om att ha en grundläggande kunskap och en organisation som kan hantera om något händer. Vår bild är att kunskapsläget generellt är okej, även om det behövs mer kompetens på vissa håll. Storstäderna har kommit längst på resan med att förebygga våldsbejakande extremism och CVE organiserar därför ett storstadsnätverk där Stockholm, Göteborg, Malmö, Borlänge, Borås och Örebro ingår. Eftersom socialtjänsten har ett stort ansvar för stödinsatserna finns också ett nätverk där. Hittills har socialtjänst-nätverket haft två möten. Deltagarna lyfte bland annat frågor om föräldraförmågan hos IS-återvändare och hur lagen om vård av unga kan användas. – Socialtjänsterna har olika erfarenheter. Det handlar egentligen om att de ska bli stärkta i handläggningen av ärendena och hämta stöd och kunskap från varandra, säger Sari Römpötti.

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad. Oavsett vilket kan du som medlem i Akademikerförbundet låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,93* procent. Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,93 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,93 %, blir den effektiva räntan 5,04 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 113 035 kronor och din månadskostnad blir 1 884 kronor. Årsränta per 2019-02-01.

Akademik_1902_180x120.indd 1

2019-03-05 12:17

SOCIONOMEN Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi Höstens Nyheter!

RÄTT PORT n om slopat gre

ICK

UTBL

TT DEBA e borde

S FOKUlsens kamp

Socio

öre gor ikappr Hand viktiga frå för valet. inför

ndrad ionshi nstens Funkt ja tjä få väl ehåll. inn

app handik en är I Litau sjukdom som en as. ska bot

Lena

Hallen i politisk av sparkr dning. vän

FOKUS

UTBLICK

REPORTAGE

DEBATT

Bland kvinnor märks nu en ökad oro för brott.

Expansion av Opana i amerikanska södern.

Ungdomar pratar om sex och utbud av porr.

Forskare i motstridigt samtal om heder och våld.

Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi #5 2018

Kvali ficera Sommarnovellen

nome

tions Funk er, LSS hind tiden Fram

Höste FOKUS ns väl inom färdsprog arbete nos och bos , hälsa tad.

t social

t arbete

4 n Nr

Skiljer sig ungdomars och medelålders sexuella hälsa? Hälsa, sexualitet gen! och samlevnad: Hur har det förändrats de senaste 100 åren? erinspelar croll a l p Vilken kön, socioekonomi och sexuell identitet i sammanhanget? r ra Vi kla 2018

gB tidnin Postnomen

ficera Kvali

t social

t arbete

koter och psy

2018 api #4

av Sara Larsson

och psy koter

VYK

Nu ladd ORTE T ar socionomsolen upp oss er infö r hösten!

Kvalific

erat soci

Hur räddFOKUS ar då sepa vi relation rationern en a ökar?

Unga

DEBAT

T i sam det tufft hällsvård i jakten har på betyg.

YRKESFÖRMÅN REPO

Rätt skol

RTAGE

a och rätt utmanin linje g idag.

är en

alt arbe

te och

psykoter api

# 5 2019

Tem

Socionom a ernas återh ämtn ing

Testa A-HELG om du har gre nyhete rna och ppat vin en spa -helg! n

api

Somm

BATT Missg ynn barn as placerade i utbeta lning av bid raget?

Johanarnovellen av na Fri d:

RE Jourhe PORTAG E mspla får vän cerade bar ta n lagens utanför gräns.

UTBLICK

Socio 800 12 kholm Box Stoc 112 96

tion Medför legitima och större ansvar utmaning?

Kvalificerat

socialt arbete

räddar Bebisluckor i oönskade barn Tyskland.

FOKUS

nu när Vad händer IS-återvändare anländer?

PANELEN

# 6 20 18

” sk Henn inte p iter mane å näsa n”

och psykote

DEBATT

de Samhällsplacera barn blir oftare mobbade.

Tema

rapi #4 2019

Lekmän eller professionella?

Fors kn supp ingslem ent

Socionomen går bakom fasaden och undersöker hur vi mår.

Den psykoterapeutiska identiteten

sorg. och ljeom h fami placering d- oc indivi enskild es g inom i varje n denn företa ra flexibla d utifrå ande indivi va led n rje ka es va Sverig d gör att vi m passar na är so te och h bred Huma lösning h över tid. lt arbe rlek oc ta en socia oc Vår sto r lätt att hit v, nu kap av ha h beho g kuns att vi ar oc nnielån ttning r dece förutsä ha ivning rfrågan. srådg fö acering runt på din Vår pl dygnet svarar

Vem är bäst lämpad att bedriva psykoterapi: en läkare, ? psykolog, socionom eller amtid LSSafrllengren sjuksköterska som läst vidare till Leg psykoterapeut? Socionomen tittar närmare på H a NTT-DEEN UenD TLU S fördelar och nackdelar med olika grundkunskaper och ställer frågan: Varför konkurrerar vi? n ga MÅN

sforfra ering 1 1 /plac na.se 71-11 33 a m u h 7 ring 0 eller

onlig targ, pers iljeomso medarbe och fam agerade nen ”Alla eng individr visio inom har 15 000 tar efte Stockholm. arbe ntor i tjänster uder Humana niskor. Vi huvudko som erbj enligt LSS. 000 män och har 7 företag service över 2016 omsorgs särskild ster till lm sedan r med nordiskt kho orgstjän ledande och bostäde utför omsNasdaq Stoc a.se. är ett på sorg nd som e.human Humanas, äldreom och Finla är noterat orat corp assistan rige, Norge Humana .se eller liv”. .humana re i Sve till ett bra www har rätt ana på om Hum Läs mer

Bli prenumerant idag!

Höstens nyheter!

Yrkesverksamma medlemmar i SSR har alltid minst 25% rabatt. Teckna din prenumeration på socionomen.nu/prenumeration eller ring 08-617 44 26. Prenumerationen betalas i samband Socionomen är först med nyheter inom social forskning, socialt arbete och psykoterapi. med medlemsavgiften och fortlöper så länge du själv vill. Vi vill ge dig den bästa förberedelsen inför yrkeslivet. Som prenumerant kan du även läsa Socionomen digitalt på dator, läsplatta eller mobil. Du får också tillgång till Forskningssupplementet först av alla! d 1

8.ind

omsl_4-1

Soc_

1-4_

2 08:4

-05-2

2018

FÖ RMÅN ÖR F

BRÄNNPUNKT

Varför har antalet LVMdomar nu ökat i Göteborg?

Kvalificerat

socialt arbete

FOKUS

Omfattas myndigh eter av demokratisk ordning?

och psykoter

DEBATT

Skapa aktiva insatser för familjer Lena Hallengren!

REPORTAGE

Är personlig hetstester vetenskap eller lotteri?

api #3 2019

Tema

Transpersoner

Tema Extremister vill förändra vår statsbildning. För att lyckas är de beredda att använda odemokratiska metoder. I Sverige dominerar tre grupper.

Hatets kultur

Text: Åsa Bolmstedt & Jennie Aquilonius Grafik: Kajsa Isenberg

Växande rörelse Extremism är rörelser, ideologier och individer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning. Våldsbejakande extremism handlar om att delta, uppmana andra eller stödja ideologiskt motiverade våldshandlingar för att nå politisk förändring. Enligt Säpo växer extremistmiljöerna i Sverige.

AKADEMIKERN

Enskilda individer Personer som ensamma planerar och utför våldsbrott av religiösa eller ideologiska grunder. Har ofta radikaliserats på internet.

Vänsterextremism Mål: Ett klasslöst samhälle med en socialistisk grundsyn. Metoder: Ofta händelsestyrda brott, till exempel reaktioner på politiska förslag, myndighetsbeslut eller aktiviteter som meningsmotståndare genomför. Aktiviteterna är oftast opinionsbildande, till exempel flygblad, torgmöten och manifestationer. Storlek: Var som mest aktiv runt millennieskiftet, har sedan dess fört en tynande tillvaro.

Islamistisk extremism Mål: Ett samhälle styrt av de religiösa lagar som ligger i linje med den egna, extrema tolkningen av islam. Metoder: Attentat, strider. Storlek: Islamistisk extremism har funnits i Sverige sedan 1980-talet, växte i samband med kriget i Bosnien på 1990-talet och under 2000talets krig mot terrorismen. Sedan 2012 har cirka 300 personer rest från Sverige till konfliktområden, främst Syrien och Irak, för att stödja Islamiska staten, IS, eller Al Qaida-relaterade grupperingar. Cirka 150 har återvänt till Sverige.

KÄLLA: EXPO, SEGERSTEDTINSTITUTET, SÄPO.

Högerextremism Mål: Vill skapa ett etniskt homogent samhälle, som är hierarkiskt strukturerat. Metoder: Hotar främst enskilda individer för att de ska överge sitt politiska engagemang, fatta ett visst myndighetsbeslut eller inte ta ett visst uppdrag. Sysslar också med propagandaspridning, föredrag, kampförberedande träning, demonstrationer och manifestationer. Storlek: Knappt 4 000 vit makt-aktiviteter genomfördes 2018. Nordiska Motståndsrörelsen står för majoriteten av dem. De fick drygt 2 000 röster i riksdagsvalet 2018. I augusti 2019 splittrades rörelsen. AKADEMIKERN

Kraftigt förstärkt familjehemsvård

Brizad erbjuder kraftigt förstärkt familjehemsvård. Den gör det möjligt för individen att rehabiliteras och utvecklas i en familj med engagemang och ett informellt nätverk. En och samma familjehemskonsulent är kopplad till ärendet med tillgänglighet 24 timmar per dygn. Familjehemmets omsorg kompletteras med vårdinsatser som vi anpassar individuellt efter uppdragets karaktär och behov. En placering i kraftigt förstärkt familjehem kan ses som ett fullgott alternativ till HVB-placeringar och institutionsvård. Förfrågningar och information: Christina Kråkes Placeringskonsulent christina.krakes@brizad.se Tel. 070-837 19 01

Kristina Sund Placeringskonsulent kristina.sund@brizad.se Tel. 070-837 69 37

Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78

Norrlands HVB-hem för pojkar 13-17 år med sexuella beteendeproblem Lillsjö Herrgård HVB är beläget i natursköna Bergsjö, mitt emellan Hudiksvall och Sundsvall. På Lillsjö Herrgård arbetar vi specialiserat med barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Det är inget hinder om det förligger en neuropsykiatrisk problematik. Även ungdomar med diagnos inom autismspektrat är välkomna. Lillsjö Herrgård präglas av omtanke och stöd, men även skydd för att förhindra nya övergrepp. Vi har plats för 6 pojkar. För information kontakta: Daniel Viklund Föreståndare daniel.viklund@brizad.se Tel. 070-837 06 77

Brizad Behandlingskonsult Box 1087 824 12 Hudiksvall

Olof Risberg Leg psykolog olof.risberg@brizad.se Tel. 070-267 50 30

Växel: 0650-59 53 30 e-post: info@brizad.se www.brizad.se

Ulla Stenwall Verksamhetschef ulla.stenwall@brizad.se Tel. 070-233 75 78

”

Jag kommer aldrig bli arbetslös

FÖR ETT TRYGGARE ARBETSLIV Situationen på arbetsmarknaden är inte den enda orsaken till att du kan förlora jobbet. Det kan finnas många anledningar till att det oväntade händer. Vad händer om företaget du jobbar på går i konkurs? Eller om du har en chef du inte står ut med? A-kassan ger dig en frihet att kunna ändra dig – utan att du behöver oroa dig för att stå utan inkomst. Som medlem i både Akademikernas a-kassa och Akademikerförbundet SSR har du dessutom en av marknadens bästa inkomstförsäkringar – du kan faktiskt få ersättning om du säger upp dig. Bli medlem på akademikernasakassa.se! Akademikernas a-kassa är Sveriges största a-kassa med 700 000 medlemmar 08-412 33 00

info@akademikernasakassa.se

akademikernasakassa.se

Tema

Hindra smällen Text: Jennie Aquilonius Illustration: Rasmus Meisler

Kommunerna får ta ett allt större ansvar för att skydda demokratin. Nu utvecklas nya metoder för att klara av det.

➔ AKADEMIKERN

Tema

AKADEMIKERN

DE SENARE ÅREN har det stegvis skett en

– JU MER VI TITTAR, desto mer finner vi, säger Annie Lees, brottsförebyggande samordnare vid Länsstyrelsen i Blekinge. Sedan slutet av 2018 kartlägger de våldsbejakande extremism i länets alla kommuner. Hittills har de funnit spår av extremism i hela länet och alla tre miljöer som förekommer i Sverige, höger-, vänsterautonom och islamistisk extremism, finns representerad. Det är kommunerna som tar fram lokala lägesbilder med hjälp av länsstyrelsens mall som innehåller ett antal indikatorer. Det kan vara allt från att en kommun omnämns i extremistiska sammanhang på nätet till att det hålls möten, dyker upp propaganda, att vissa personer har en viss typ av kläder eller att det förekommer hot mot politiker och tjänstemän. Arbetet med lokala lägesbilder ska pågå fram till september i år. Därefter ska resultatet analyseras och de lokala handlingsplanerna mot våldsbejakande extremism utvecklas. Kartläggningen är ett pilotprojekt som sker tillsammans med Center för våldsbejakande extremism och Länsstyrelsen i Dalarna. – Förhoppningsvis hittar vi ett sätt att jobba på som fler kan ta del av, säger Annie Lees.

förskjutning från nationell till lokal nivå när det gäller ansvaret för det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Det konstaterar Christer Mattson, föreståndare för Segerstedtinstitutet, i en rapport från Sveriges kommuner och landsting, SKL. I regeringens första handlingsplan, från 2011, var kommunerna i princip frånvarande. Först i strategin från den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism från 2016 får kommunerna en nyckelroll i och med att arbetet för att motverka extremism utvecklas från att handla om säkerhet och repressiva åtgärder till att alltmer fokusera på främjande och förebyggande åtgärder. Samordnaren tog också initiativ till att alla svenska kommuner skulle anta handlingsplaner mot våldsbejakande extremism och ha en lokal samordnare. När SKL 2017 undersökte hur det gått med handlingsplanerna konstaterade de att bara 23 av de 127 planer de tittat på utgår från någon form av lokal kartläggning eller reflektion kring förekomsten av våldsbejakande extremism. Många utgår i stället från nationella lägesbilder snarare än lokala problem, vilket enligt rapporten riskerar att göra arbetet felriktat. Rapportförfattarna påpekar också att det inte finns lagstiftning eller andra styrmedel som motiverar kommunerna att skriva sådana planer.

HUR STORT ÄR då problemet med våldsbejakande extremism? De senaste åren har extremistmiljöerna vuxit, skriver Säkerhetspolisen, Säpo, i sin årsbok. När det gäller terrorattentat är hotet från den våldsbejakande islamistiska miljön störst. Hotet från vit makt-miljön och den vänsterautonoma miljön är mer långsiktigt och utgör mer ett hot mot enskilda individer. De är mer benägna att använda våld, hot och trakasserier mot grundläggande demokratiska funktioner, till exempel för att få politiker att lämna sina uppdrag, myndighetsföreträdare att fatta vissa beslut eller hindra människor från att mötas eller föra fram sina åsikter.

"Kommunera ska göra det som de för det mesta är jäkligt bra på; att vara icke-dömande och följa de lagar som finns." CHRISTER MATTSSON

Den typen av brott är dock ovanliga. De vanligaste aktiviteterna inom högeroch vänsterextremismen är, enligt Säpo, opinionsbildning, som att dela ut flygblad samt hålla torgmöten och manifestationer. Men i anslutning till det begås ofta olika typer av ideologiskt motiverade brott. Segerstedtinstitutet har i uppdrag att öka kunskapen om förebyggande arbete mot våldsutövande ideologier. Föreståndaren Christer Mattsson menar att de tre miljöerna inte hotar demokratin i Sverige i dag, särskilt inte på konstitutionell nivå. Däremot är lokaldemokratin delvis hotad. När politiker i Ludvika ger uttryck för att de inte känner sig helt bekväma med att säga vad som helst i fullmäktige av rädsla för nazister har det haft en påverkan på lokaldemokratin, menar han. På samma sätt kan människor vara skrämda av gängbildningar som kan finnas runt lokala jihadistiska miljöer. – Sedan finns det ett hot på en annan nivå, om vi av rädsla för extremistmiljöerna börjar genomföra begränsningar i AKADEMIKERN

Tema

"Vi måste ge de här personerna en chans att lära känna sig själva på nytt." CHRISTER MATTSSON

det som tidigare uppfattats som självklara yttrande- och mötesfriheter. De tre miljöerna har några saker gemensamt, förklarar Christer Mattsson. De drivs alla av antisemitiska konspirationsteorier och är paradisiska. – De vill skapa ett kalifat, ett klasslöst samhälle eller en folkgemenskap av vita människor där alla älskar varandra. Den här typen av idéer är särskilt tilltalande för personer som upplever olika former av utanförskap. DET FINNS LIKHETER i hur radikalisering och avradikalisering går till. De flesta inom högerextremismen och islamistisk extremism är våldsamma innan de radikaliseras, ungefär två tredjedelar har redan en brottsbelastning, enligt Christer Mattsson. Radikaliseringsprocessen främjas av så kallade push- och pull-faktorer. Bland det som drar personer mot extremistiska 40

AKADEMIKERN

miljöer finns saker som att få en identitet, en gemenskap samt mening och riktning i tillvaron. Det som pushar är ofta faktorer som psykosocial ohälsa, svår uppväxt, misslyckanden i skolan och att bli konfronterad av personer som tycker annorlunda. Av dem som lämnar våldsbejakande extremism har tre fjärdedelar blivit desillusionerade. Det kan handla om att de inte längre orkar med en våldsam livsstil, att polarna inte visade sig vara så schyssta som de först verkade eller så upptäcker de att de andra inte är lika starkt ideologiskt övertygade. Men att vara desillusionerad räcker inte för att hoppa av, du måste ha någonstans att hoppa till. – Här kommer kommunernas arbete in. Det kräver mycket kunskap, fingertoppskänsla och framför allt möjligheter till kontaktytor. Det gäller att vara där

”Etiskt dilemma för socialseketerare” Kommunfullmäktige i Staffanstorp har beslutat att socialtjänsten ska neka stöd till återvändande IS-terrorister eller andra som deltagit i eller stött terrorism. Mikael Smeds, förbundsjurist på Akademikerförbundet SSR, har förhandlat med kommunen.

när de träffar botten. Kommunerna ska göra det de för det mesta är jäkligt bra på; att vara icke-dömande och följa de lagar som finns. Vi måste ge de här personerna en chans att lära känna sig själva på nytt och hitta en annan plattform i sitt liv. FÖR ATT STÖDJA kommunerna skapades 2018 Center mot våldsbejakande extremism, CVE. Deras uppdrag är att stärka det förebyggande arbetet. Det gör de bland annat genom att samla in och dela med sig av kunskap till kommunerna (läs reportaget på sidan 22) och ta fram nya metoder, som i pilotprojektet i Blekinge. De har också en stödtelefon dit yrkesverksamma som arbetar mot våldsbejakande extremism kan ringa, samt ska underlätta samarbetet mellan myndigheter, kommuner och det civila samhällets organisationer. Hur väl samhällets interventioner mot våldsbejakande extremism som nu görs fungerar vet vi dock inte ännu. För att söka svar på det har nyligen en doktorandtjänst inrättats på Högskolan i Dalarna. Christer Mattsson menar att det finns många frågor som behöver svar: – När är det möjligt att göra ett ingripande? Hur ska vi veta när det ska göras? Hur ska vi göra det på ett bra sätt? Det handlar både om att förhindra radikalisering och främja deradikalisering.

Varför innebär beslutet ett etiskt dilemma? – I värsta fall måste tjänstemännen välja mellan att följa arbetsgivarens instruktioner och riskera att begå tjänstefel genom att bryta mot socialtjänstlagen som ger alla medborgare rätt till stöd, eller att följa lagen men då riskera att arbetsgivaren vidtar arbetsrättsliga åtgärder. Det kan även uppstå en samvetsstress hos socialsekreterare och klienter från Mellanöstern kan känna sig misstänkliggjorda. Vad gör facket för att lösa situationen? – Vi har haft MBL-förhandlingar med kommundirektören och HR-chefen. Vi fick tydligt besked att tjänstemän inte ska tvingas bryta mot lagstiftningen. Vi ställde krav på att våra fackliga parter skulle få vara med och påverka riktlinjerna för hur beslutet skulle genomföras i praktiken. Vad har hänt efter förhandlingen? – Politikerna har fattat beslut om att ändra i kommunens delegationsordning. Nu är frågan om stöd till IS-återvändare underställd politikerna i socialnämnden, inga tjänstemän ska fatta beslut i dessa ärenden. Det frigör dem från det etiska dilemmat, men vi menar att det samtidigt skapar en rättsosäkerhet i tillämpningen av socialtjänstlagen när lekmän på politisk nivå ska fatta sådana beslut i stället för utbildade socionomer. Vad händer nu? – Vi följer hur direktivet tillämpas i praktiken och om det får några professionsmässiga eller arbetsrättsliga konsekvenser för våra medlemmar. AKADEMIKERN

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans

med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. SSR Direkt är vår rådgivningstjänst för medlemmar. Här får du direktkontakt med en ombudsman som ger dig snabba svar på arbetsrättsliga frågor och råd om förslag till anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi har också särskild rådgivning till egenföretagare och chefer. SSR Direkt har öppet 08.00–17.00 alla vardagar. Telefonnumret är 08-617 44 00. Vår inkomstförsäkring. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet och kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 % av månadslöner upp till 100 000 kronor. Vår inkomstförsäkring ger ersättning även om du säger upp dig själv. Dessutom ingår kvalificerad karriärcoachning. Kom ihåg att du måste vara med i a-kassan för att kunna få ersättning från inkomstförsäkringen. Försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar hos Akademikerförsäkring och Folksam. Som ny yrkesverksam medlem i förbundet får du fyra bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader hos Akademikerförsäkring. Lönestatistik. Du har tillgång till Saco Lönesök där du kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner. Du får även personlig lönerådgivning från våra ombudsmän på SSR Direkt. Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoachning. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och yrkeskonferenser.

Rabatt på bolån och banktjänster. Du får rabatt på bolån och andra banktjänster. Tidskrifter. Då får vår prisbelönta medlemstidning Akademikern. Om du är chef, personalvetare eller egenföretagare får du också Chefstidningen. Du får kraftig medlemsrabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter. Fritidshus. Hyr våra populära fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen. Privatjuridisk rådgivning och avtal. Du får kostnadsfri behovsanalys, 30 minuter fri rådgivning och rabatt på avtal. Fler förmåner. På webben hittar du många fler erbjudanden och rabatter. Hela listan finns på akademssr.se

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015. Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid Deltidsarbetande, 50 % eller mindre Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning Introduktionsmedlem, max två år Doktorand Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda) Arbetssökande 100 %

260 kronor 198 kronor 135 kronor 135 kronor 146 kronor 112 kronor 94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 330 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms) Utländsk anställning och arbetar utomlands Pensionär

198 kronor

94 kronor 73 kronor

Etableringsmedlem Student

83 kronor

100 kronor, engångsbelopp

100 kronor, engångsbelopp för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa AEA, tillkommer 110 kronor/månad. Du betalar väl med autogiro? Ett enkelt sätt att spara miljön! Anmäl dig på akademssr.se/autogiro Januari 2020 införs en avgift på 35 kronor för papperfaktura, för att täcka våra kostnader för tryck och porto. Du behöver inte betala fakturaavgift om du betalar med autogiro eller e-faktura. Glöm inte att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt. Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande, kontakta Medlemsservice: 08-617 44 00 eller medlem@akademssr.se.

Ludvika är ett av Nordiska Motståndsrörelsens starkaste fästen. Kommunens Anette Andersson har i uppdrag att skydda demokratin.

Hon kämpar mot nazisterna Text: Jennie Aquilonius Foto: Claes Söderberg

➔

E Tema

EN BILD AV EN SNARA och texten ”Reser-

verad för folkförrädare”. Klistermärket är placerat på ett elskåp vid Anette Anderssons villa i Ludvika. Året är 2017 och hon är relativt ny på jobbet som kommunens samordnare mot våldsbejakande extremism. En norsk tidning hade fångat henne på bild när hon skrapade bort ett annat klistermärke från nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, NMR. Sedan satt klistermärket med snaran där utanför hennes bostad. – Först blev jag rädd, men sedan blev jag mest arg, säger Anette Andersson. Hon har även blivit attackerad från motsatt håll. Vid ett möte inför 1 maj förra året var några företagare oroliga för skadegörelse under NMR:s marsch. Anette Andersson svarade att NMR vill betraktas som ett vanligt parti och att det inte var någon större risk att de skulle starta bråk. En lokalreporter snappade upp citatet. Sedan bröt helvetet lös. Uttalandet spreds på sociala medier i antirasistiska kretsar. Anette Andersson anklagades för att normalisera rasism och för att vara medlem i NMR. Det kom mejl och samtal till kommunen om att hon borde avsättas.

AKADEMIKERN

– Jag tror att människor fick en känsla av att de kunde vara med och påverka utan att vara så politiska. I år var det en helt annan känsla på 1 maj, säger Anette Andersson.

När Stiftelsen Expo 2018 kom med en lista över de kommuner som haft högst grad av nazistisk närvaro under de senaste tio åren, hamnade Ludvika i topp. I valet 2014 kuppade NMR in sin ledare Per Öberg i kommunfullmäktige. 18 medlemmar skrev hans namn på Sverigedemokraternas öppna valsedlar. NMR:are började komma på fullmäktigemöten. De fotograferade, filmade och kallade andra politiker för äckel och folkförrädare. Anette Andersson jobbade vid den här tiden som säkerhetssamordnare i Ludvika och tillsammans med en kollega även med frågor om våldsbejakande miljöer. Men arbetet tog mycket tid och de bad kommunledningen om en heltidstjänst. Hon sökte jobbet, det kändes viktigt att arbeta för demokratin. Men kanske är det ett självmordsuppdrag, funderar hon. I början var förväntningarna skyhöga. SÅ HUR ARBETAR man mot våldsbejakande extremism? Anette Andersson skrattar lite och säger att hon inte riktigt vet. – Vi har famlat. Men jag tror att vi har hittat ett sätt nu. Redan 2015 startade kommunen ett samarbete med den dåvarande nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Högskolan Dalarna och Länsstyrelsen i Dalarna, som 2016 fick ett regeringsuppdrag att utveckla arbetsformer för att motverka sociala risker med fokus på rasism och extremism. Länsstyrelsen i Dalarna och Ludvika kommun ingick också i ett pilotprojekt för att ta fram lokala lägesbilder. I dag gör de

flesta kommuner i Dalarna lägesbilder om brott och trygghet, vilket ger länsstyrelsen en regional bild att agera utifrån. För Anette Andersson har arbetet med lägesbilden blivit kärnan i verksamheten. Varje vecka träffas en grupp som förutom henne själv består av polis, socialtjänst, säkerhetspersonal från kommunen, skolor, elevhälsor, fritidsgårdar, det kommunala bostadsbolaget, folkhälsosamordnaren och en fältassistent. De delar information, gör orsaksanalyser och diskuterar åtgärder. Det kan till exempel vara att någon börjat komma till en fritidsgård för att intressera ungdomar för våldsbejakande miljöer eller sälja droger. – Polisen behöver veta det och eventuellt göra ett besök, eller kanske finns det någon som känner de här individerna och kan prata med dem. Om ungdomar börjar

" Först blev jag rädd, men sedan blev jag mest arg." ANETTE ANDERSSON

uttrycka rasistiska och högerextrema åsikter kan personal på fritidsgårdar, skolor och fältgruppen försöka fånga upp det eller göra något tillsammans. I slutändan tror Anette Andersson att allt kokar ner till att vi alla vill bli sedda. Hon ser hur NMR är skickliga på att bemöta och bekräfta ungdomar. – Vi behöver vara bra på att ha alternativ till det. AKADEMIKERN

Tema

" Vi har famlat. Men jag tror att vi har hittat ett sätt nu." ANETTE ANDERSSON

det en helt annan känsla på 1 maj, jag tror att folk kände sig tryggare. Ett annat samarbete har uppstått mellan Högskolan Dalarna, Segerstedtinstitutet samt de lokala företagen ABB och Spendrups. Tillsammans finansierar de en doktorandtjänst med fokus på förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. – Det är fantastiskt att näringslivet säger att det här är viktigt för dem, att om de ska kunna verka här krävs det att vi alla är toleranta och att folk vill leva och bo i Ludvika.

CV ANETTE ANDERSSON Utbildning Ingenjör Arbetar Ludvika kommun

AKADEMIKERN

Anette Andersson beskriver arbetet som luddigt. Hon ägnar sig åt omvärldsbevakning, rådgivning, bygger nätverk och stöttar olika lokala initiativ. Kommunen stöttade till exempel kyrkan som 2018 ordnade en familjedag med temat ”Störst av allt är kärleken” på 1 maj – som alternativ till NMR:s marsch. Alla var inbjudna, även NMR, men alla former av partisymboler var förbjudna. – Jag tror att människor fick en känsla av att de kunde vara med och påverka, utan att behöva vara så politiska. I år var

I VALET 2018 FÖRLORADE NMR sitt mandat i kommunfullmäktige. Sedan dess har de blivit mindre synliga. Marschen på 1 maj i år blev också mindre än 2018. Anette Andersson ser NMR ibland, de tränar fysisk kampträning och ordnar studiecirklar i rasbiologi. Hon har fått kritik från vissa håll för att hon för en dialog med dem. En del menar att lösningen är att ignorera NMR. Det tror inte Anette Andersson på. Då skickar vi ut dem i ett än större utanförskap, menar hon. – Om alla skjuter bort dem stänger vi alla dörrar. Om någon av dem en dag vill lämna kommer han inte att ringa dem som skrikit ”jävla nazist”. Då måste det finnas en öppning, någon måste stå där.

8 punkter om din inkomstförsäkring ● Inkomstförsäkringen ingår i

medlemskapet utan extra kostnad.

● Inkomstförsäkringen ger ersättning

även om du säger upp dig själv (men a-kassans karenstid gäller).

● Kompletterar ersättningen från

a-kassan upp till 80 % av lönen.

● Om du tjänar mer än taket i kassan

som är 25 025 kr/mån så har du nytta av inkomstförsäkringen.

Konsulentstödda familjehem i mellersta och södra Sverige

Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan 1992. Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet. Hög tillgänglighet och en fördelaktig prisbild. Kontakta vår samordnare Caroline Wennerholm Åkerhielm 076-760 7615 08 0142-121 www.familjehemspoolen.com

● Gäller 140 ersättningsdagar

– cirka sju månader.

● Kom ihåg att du måste vara med

i a-kassan för att försäkringen ska gälla.

● Professionell karriärcoachning

ingår.

● Teckna tilläggsförsäkring för

ytterligare 160 dagar – om du vill. Vill du ha koll på detaljerna? Läs mer på akademssr.se/inkomstforsakring eller ring Folksam på 0771-950 950.

Utredning – Behandling – Akut Vi är ett HVB-hem för familjer sedan 1986. Vi erbjuder en trygg och utvecklingsstimulerande miljö för både barn och vuxna. Och har så gjort i över 30 år men vi är inte nöjda med det utan jobbar hårt för att fortsätta utvecklas! Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar, utredningar som med kortare, flexibla placeringar. Vi har idag ramavtal med 191 kommuner. Besök www.nanolfsvillan.se eller ring oss på 0122-159 89 så berättar vi mer.

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

Spaning

Brukarna hittar personalen Vem är bäst lämpad för jobbet? Nu rekryterar brukare anställda i socialtjänsten. Text: Malin Letser Illustration: Rasmus Meisler

AKADEMIKERN

SÖKER DU JOBB på socialförvaltningen i Helsingborg går ansökan via brukarna. Idén föddes på att av de innovationssamtal som socialtjänsten regelbundet har tillsammans med brukare i föreningarnas lokaler. – Vi gjorde ett första test för ungefär två år sedan. Därefter har det varit en lång process som har lett fram till att vi nu använder oss av och utvecklar den här modellen, säger Kalle Pettersson, utvecklingschef på socialförvaltningen. En brukargrupp som arvoderas och som får vara med under hela rekryteringsprocessen, från utformningen av jobbannonsen till att bedöma ansökningarna och delta vid intervjuer.

KALLE PETTERSSON

Kalle Pettersson berättar att det till en början var svårt att få med cheferna på den här idén, men att det lossnade när deras socialdirektör rekryterade en chef utifrån den här modellen. Sedan dess har de anställt cirka tio socialsekreterare och tre chefer med hjälp av brukare. – En stor fördel är att vi har lyckats nå personer som faktiskt är intresserade av användardrivna tjänster. Vi märker även att det här upplägget tillför mycket under intervjuerna. Brukarna ställer andra typer av frågor och har andra perspektiv. Men det har även funnits utmaningar med modellen, berättar han.

– En person vi anställde sa faktiskt upp sig på grund av att arbetet sedan inte var så användardrivet som hen trodde. En lärdom av det är att vi måste ge en rimlig bild av vårt arbetssätt. Det är trots allt en hyfsat traditionell tjänst vi erbjuder, säger Kalle Pettersson. ARNE KRISTIANSEN, forskare vid socialhögskolan i Lund, har lång erfarenhet av brukarinflytande inom det sociala arbetet och har haft i uppdrag att följa och utvärdera rekryteringsprocessen i Helsingborg. Han berättar att det finns liknande rekryteringsmodeller inom ideella AKADEMIKERN

Spaning ARNE KRISTIANSEN

" Många kommuner hör av sig och vill komma på studiebesök." KALLE PETTERSSON

organisationer och inom LSS-vården, där brukarna kan ha stort inflytande vid anställning av personliga assistenter. I Londonstadsdelen Kensington finns en kommunalt driven verksamhet som använder sig av brukarmedverkan i personalrekrytering av socialarbetare. Men inom den kommunala verksamheten i Sverige är Helsingborg än så länge unikt, enligt Arne Kristiansens genomgång. Han känner till ett mindre utvecklingsprojekt inom beroendevården i en region, samt att det har nämnts som en möjlighet i en annan region. Att det än så länge inte är vanligt med brukarsamverkan tror han till stor del beror på gamla strukturer. – Till stor del handlar det om hur vi ser på socialt utsatta människor. Personer med funktionshinder har en relativt bra position, även om det finns brister, medan andra grupper inom socialtjänsten, missbrukare och personer med psykisk ohälsa, har en lägre status. Normen här är att vi ska tala om för dem vad de behöver. 50

AKADEMIKERN

Arne Kristiansens utvärdering av rekryteringsmodellen i Helsingborg visar att modellen har varit framgångsrik och att merparten tjänstemän, chefer, brukare och arbetssökande har varit positiva till projektet. – Den kritik som har formulerats har i de flesta fall varit konstruktiv och innehållit tankar om hur modellen kan utvecklas, säger han och fortsätter: – En förutsättning för att sociala insatser ska fungera är att det finns ett samarbete mellan utförare och de människor man vill stödja. Då måste det också finns en tillit till systemet och till socialarbetarna. I HELSINGBORG har man nu beslutat att skala upp arbetet med brukarinflytande genom att inkludera ytterligare två förvaltningar i projektet, arbetsmarknadsförvaltningen och skol- och fritidsförvaltningen. Inom varje förvaltning kommer det att tas fram en unik modell för rekryteringsarbetet. Man har även knutit till sig forskare från Centrum för tjänsteforskning vid Karlstad universitet som ska studera modellen och hjälpa till att designa tjänsten så att den blir så användarvänlig som möjligt. Jakob Trischler är en av de forskare som kommer att jobba med detta. – Jag har gjort mycket forskning på det här området tidigare, särskilt inom offentliga organisationer där effekterna av användarengagemang är tydliga, exempelvis inom sjukvården, där

Behovsanpassad skyddsplacering Stiftelsen Bergslagsgårdar erbjuder flera olika boendealternativ för skyddsplaceringar. I samtliga alternativ ingår säkerhetsplanering, socialt stöd, stöd med myndighetskontakter samt stöd i etablering på ny ort. Alla verksamheter hämtar vid behov.

patienter bidrar med innovativa idéer och perspektiv, säger han. Eftersom rekryteringsmodellen i Helsingborg är unik i sitt slag menar han dock att man måste vara väldigt noggrann med att utvärdera på vilket sätt brukarnas engagemang påverkar rekryteringen. – Inom socialtjänsten finns det många olika användare med olika behov. Vilka är då representativa? Och vilka riskerar att bli exkluderade? Det finns många faktorer att ta ställning till och eftersom vi har så lite vägledning från tidigare forskning måste vi först utvärdera konsekvenserna av att öppna rekryteringsprocessen för användarna. Därefter kan vi fatta ett välgrundat beslut om huruvida de ska vara inblandade i rekrytering och i så fall hur modellen ska se ut för varje förvaltning, säger han. OM ANDRA KOMMUNER kommer att ta

efter exemplet i Helsingborg återstår att se. Kalle Pettersson berättar att många har visat intresse för deras arbete. – Många kommuner hör av sig och vill komma på studiebesök för att få inspiration i sitt arbete. Även om brukardriven rekrytering bara är ett av de olika projekt vi driver är det oftast det som kommunerna har hört talas om. Jag tror att det i mångt och mycket handlar om att vi på det här sättet vänder på perspektiven och bjuder in dem till att bygga framtidens socialtjänst från grunden.

Mejeriet Ett skyddat boende för kvinnor med eller utan mediets jour följande barn. Tar emot placeringar dygnet runt. Ring Mejer1 69 79 0 0701-

Familjehem

Speciellt utvalda familjehem med mångårig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan medföljande barn, familjer eller män i behov av skydd.

Skyddsboende lägenhet Lägenheter med boendestöd som finns runt om i mellansverige. Tar emot män i behov av skydd, kvinnor med eller utan medföljande barn samt familjer. Ring eller besök vår hemsida för mer information.

Tel. 019-17 05 90 www.bergslagsgardar.se

Får vi presentera en gammal nyhet. Vårljus Öppna Insatser har blivit Deltagruppen. Våra tjänster kommer att fortsätta präglas av samma goda kvalitet med samma erfarna personal. Välkommen att läsa mer på www.deltagruppen.nu

Min väg

Hej Det sociala arvet begränsar framtiden för unga i Sverige. Maria Arneng vill öppna den digitala världen för alla ungdomar.

världen Text: Tim Andersson Foto: Margareta Bloom Sandebäck

➔

Min väg

P CV MARIA ARNENG

Utbildning Personalvetare Arbetar Hello world

AKADEMIKERN

PRECIS NÄR MARIA Arneng satt på kaffebryggaren kommer en lägerledare in med en liten kille i släptåg. En fästing sitter i nacken på pojksnaggen. – Är du bra på sådant här? undrar den unga, kvinnliga ledaren. – Nja, få se… svarar Maria Arneng. Medan pojken står och fipplar med en tennisboll gör hon ändå ett ingripande med pincetten. Pojken är en av deltagarna på organisationen Hello worlds sommarläger utanför Stockholm, där sammanlagt 1 500 barn och ungdomar mellan 8 och 18 år ägnar några sommarveckor åt sport, kulturaktiviteter och programmering. Syftet med lägret, som också arrangeras i Göteborg och nästa år även i Malmö, är att bredda bilden av vad teknik är och tillgängliggöra digitalt skapande. Maria Arneng är sedan två månader ny generalsekreterare för organisationen. Hennes roll är strategisk. Hon ansvarar för sådant som partnersamarbeten, finansiering och expansion – vilket inte verkar hindra henne från mer praktiskt arbete.

– Det är ju egentligen inte riktigt min uppgift, men för att jag ska kunna driva det här med hjärtat måste jag känna lägret och möta barnen och ungdomarna. Initialt var det väldigt mycket jobb här, vi bar och fixade för att få allting på plats. Jag är van att jobba hands on. Lägret ligger vackert beläget, med skog och grönområden vid en sjö som i dag speglar en blågrå färgskala. Det är Frälsningsarmén som äger lokalerna. När barnen och ungdomarna inte är ute på fysiska aktiviteter sitter de i grupper där inne och programmerar, allt från musik till datorspel. Kontoret är fullbelamrat med lådor. Vid klipporna vid vattnet är det lugnare. En ensam and spankulerar omkring. När Maria Arneng först kom hit i somras kände hon oväntat igen sig. 1981, då hon var tio år, var hon här för att representera Enskede Unga örnar på den årliga barnårskonferensen. – Precis som nu kämpade jag på den tiden för att göra barns röster hörda, och för att skapa ett rättvist samhälle. Som barn var hon ockuperad av engagemang och entusiasm. Hon minns en ”glädje i kroppen”. Den har stannat kvar genom åren. Livet har varit fyllt av verksamhet – lustfylld sådan. Svårare har det varit med sådant som inte motiverat henne. Som kemistudierna efter gymnasiet, till exempel. Hon hann nätt och jämt lära sig det periodiska systemet innan hon hoppade av. Lite bättre var det på personalvetarprogrammet med pedagogisk inriktning – ett smörgåsbord av kurser och därmed också en flykt undan ett riktigt framtidsbeslut. Hon kom så långt som till att påbörja en c-uppsats.

ARBETSMILJÖ "Det är så mycket mer än höj– och sänkbara skrivbord. I en bra arbetsmiljö finns en positiv stämning, ett team där man kompletterar varandra och en tillåtande atmosfär som får medarbetare att våga. Hellre att det blir fel, än att man av rädsla inte vågar prova alls."

1990TALET Pluggar på personalvetarprogrammet.

1996 Får jobb på utbildningsföretaget Infocomp som följd av sin c-uppsats.

Den här gången innebar avhoppet dock ett tydligt steg framåt: ett av de utbildningsföretag som hon intervjuat till uppsatsen erbjöd henne jobb. Hon trivdes på sin nya arbetsplats, där hon undervisade allt från ICA-handlare utan slutbetyg till

BREVPRESS "Jag fick den här brevpressen när jag blev Månadens stockholmare, efter att ha jobbat ett par år med Läxhjälpen. När saker går trögt tittar jag på den och tänker: Jo, saker går visst att förändra."

2001 Drabbas av utmattningssyndrom och blir sjukskriven.

nyanlända kvinnor i internetkunskap. Det här var i mitten av 90-talet, då arbetslösheten var hög och en ström av flyktingar nådde Sverige. Företaget erbjöd okonventionella studiemiljöer, och låg tekniskt i framkant genom sina datorbaserade program. Jobbet var kreativt, visionärt och – gränslöst. På onsdagarna var det till exempel ”arbetskväll”, då de anställda skulle träffas. Maria Arneng förstod inte varför en del tyckte att det var jobbigt. – Jag var lite gränslös själv. Min exman sade en gång: Det spelar ingen roll vad du jobbar med, du skulle gå all in även om det gällde ett sommarvikariat på Konsum. HON GICK VERKLIGEN ALL IN på företaget. Arbetade med allt från att driva stora integrationsprojekt till att sälja in friskolor till kommunerna. Till slut satt hon i koncernledningen. Åren gick och allt snurrade på. Lite för snabbt, till slut.

AKADEMIKERN

Min väg 2019 Blir generalsekreterare för Hello world.

2007 Utvecklar Läxhjälpen som erbjuder gratis läxhjälp till unga i socioekonomiskt utsatta områden.

2014 Får Stenbecksstipendiet för engagemanget för barn och unga.

Hon träffade en man med ett barn. Fick snart ett eget. Ett och ett halvt år senare kom ett andra – hon hann precis tajma ett jobbprojekt emellan. På kort tid hade hon blivit trebarnsmamma med ett krävande arbetsliv. – Jag gick ned tio kilo. Började få värk i käkarna. Plötsligt kunde jag inte öppna marmeladburken, eftersom jag hade så ont i lederna. Till slut var det en kollega som sade åt mig att jag måste kolla upp det. Hon gjorde som hon blev tillsagd, trots att hon egentligen inte hade någon lust. Varför störa med småsaker, när det fanns personer som var sjuka på riktigt? Väl på sjukhuset upptäckte hon att legitimationen var borta. – Jag hade låtit min son leka med den i hallen. Jaha, sade hon i kassan, nej, men då går det inte… Skit i det då, tänkte jag. Allt blev så bökigt, och jag som ändå inte ville vara där tänkte att jag skulle åka hem igen. Då plötsligt kom det, jag började gråta. Jag som alltid haft kraft och energi. Maria Arneng hade fått hjälp i relativt god tid, och efter några månaders sjukskrivning var hon tillbaka på jobbet igen. Men hon stannade inte länge på utbildningsföretaget. Ville testa någonting annat. Vad? Det fanns möjligheter. – Jag hade ju jobbat upp mig och satt faktiskt i koncernledningen. Jag hade kunnat göra ett smart karriärdrag. I stället

FOTBOLLEN "Tjejer kan inte bli fotbollsproffs. Så lät det för inte så länge sedan. Som tur är går det att förändra sådana föreställningar – om det finns rätt förebilder. På Hello world försöker vi förändra bilden av programmeraren som en nörd, en ensam kille i källaren som spelar dygnet runt."

AKADEMIKERN

Min väg gick jag till en tjänst i ett nystartat litet projekt på Arbetsförmedlingen. Hon skrattar. Det var inte hennes grej. Hon var van vid ett arbete som var flexibelt och fritt, där man kunde komma upp med en idé och sedan snabbt sätta igång. Plötsligt kvävdes hon mellan byråkratins tröga kugghjul. Samtidigt gav tiden på arbetsförmedlingen henne avgörande erfarenheter. Tack vare ett projekt som handlade om att få ungdomar i arbete fick hon se klassamhället på nära håll och möta personer utan glädjen i kroppen, som hade ärvt ett bidragsberoende, som hoppat av eller inte ens påbörjat gymnasiet, som inte fått det stöd de behöver. – Jag insåg att det sociala arvet i Sverige har blivit så sjukt stort, och att man måste göra någonting åt det tidigt i en människas liv. Läxhjälpen blev lösningen. Ett jobb växte till att bli hennes ”baby”. År 2007 blev hon engagerad i ett privat företag, som via en sajt för billig kurslitteratur erbjöd läxhjälp till barn. Maria Arneng kastade sig in i arbetet, och utvecklade projektet i social riktning. Nu, elva år senare, har Läxhjälpen blivit till en icke-vinstdrivande insamlingsstiftelse som bedriver gratis läxhjälp för grundskoleelever i socioekonomiskt utsatta områden.

"Jag insåg att det sociala arvet i Sverige blivit så sjukt stort." 58

AKADEMIKERN

+ MINA TRE BÄSTA VAL YRKESVALEN Att jag har arbetat med frågor som för mig är viktiga, som konkret gör samhället bättre, starkare och varmare. UTMANINGARNA Att jag har vågat göra sådant som jag inte trott har varit för mig, som att prata inför Samsungs styrelse eller springa polarcirkellopp. BARNEN Att jag har lyssnat på och samtalat med barn och ungdomar, andras och mina egna. Det har varit lärorikt och utvecklande.

Resultatet har varit slående. Med hjälp av pengar från framför allt näringslivet och 400 passionerade läxhjälpare i tio kommuner har organisationen hjälpt tusentals barn med underkända betyg att ta sig in på gymnasiet. Maria Arneng arbetade i ett decennium med Läxhjälpen. Först efter att ha träffat de passionerade grundarna till Hello world och erbjudits jobbet som organisationens generalsekreterare kände hon sig beredd att gå vidare. ARBETET MOT DET SOCIALA arvet fortsätter hon dock i sitt nya jobb. Jämlikhetsperspektivet är starkt också på Hello world. Genom att låta avgifterna baseras på föräldrarnas inkomster möjliggör man för barn från icke-akademiska hem att komma till lägret, och även att delta i de programmerings-meetups som sker på söndagar resten av året. Dessutom delar man ut ett stort antal stipendier. Maria Arneng funderar mycket på hur hon skulle kunna nå ut bredare med organisationen. En kurs i ridning har lockat tjejer, men fortfarande finns det grupper för vilka digitalt skapande och teknik framstår som främmande. Hon tänker högt: Kanske ett samarbete med textilindustrin i Borås – ett slags ”designtech”? – Eller tänk om man kunde göra en lovskola med teknik och mattestudier för mellanstadiebarn i områden med hög arbetslöshet! Det finns att göra. – Ja, vill man gå all in är det här rätt ställe. Åren har lärt mig att man inte kan göra allt, och det är inte heller meningen. Nu väljer jag rätt saker att gå all in på. Försöker åtminstone.

LÖN " Lön är inte en drivkraft för mig, men samtidigt är den ett bevis på uppskattning och respekt. Den visar att det man gör är viktigt. Gud så skönt det är ändå att tjäna bra."

äser om umatise-

vag.se

A är nm ö p äla pe n n!

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

UngaVuxnadagarna

med fokus på psykoterapeutiskt arbete med unga vuxna 15-25

Mentaliseringsbaserad terapi för ungdomar, MBT-A Start januari 2020 Kursledare: Maria Wiwe

Stockholm 23–24 januari 2020 på Hilton Slussen Varmt välkomna! Andreas Murray & Maria Edlund

www.ungavuxnadagarna.se

Våld i nära

relationer.

Utväg Skaraborg erbjuder 2019 följande utbildningar

www.sapu.se

Möter du barn och unga i ditt arbete?

Tredagarsutbildning i Utväg Skaraborgs manualbaserade metod. • Att leda gruppverksamhet för kvinnor som upplevt våld i nära relation.

6-8 nov.

• Att leda gruppverksamhet för barn som upplevt våld i familjen inkl. parallell föräldragrupp. 6-8

nov.

• Att leda våldspreventiv gruppverksamhet ”Schyssta Relationer”.

25-27 sept.

För information och anmälan: kerstin.nettelblad@utvag.se

www.utvag.se

• Anna Gerge, föreläser om trauma och att arbeta med traumatiserade personer. Skövde den

30 augusti

• Per Isdal föreläser om konsekvenser av att möta trauma och andras lidande. Skövde den

27 september

För mer info se:

www.utvag.se

BRIS-akademin erbjuder föreläsningar och utbildningar utifrån BRIS mångåriga kunskap och erfarenhet av samtal med barn och unga. Vill du veta mer? Besök bris.se/brisakademin

Vi svarar DISKRIMINERING

FOTO: SANDRA JOHNSON

HUR STOPPAR VI JARGONGEN? På Nasims arbetsplats finns en machokultur. Som ensam lokalfacklig får Nasim i uppgift att samverka med arbetsgivaren för att förebygga diskriminering. Hur går det arbetet till?

DETTA HAR HÄNT

Nasim är ensam lokalfacklig på en arbetsplats med 35 anställda. I arbetsgrupperna har det uppstått en machojargong med kränkande uttalanden om kvinnor och pridebesökare. Arbetsplatsen har dessutom en hög personalomsättning och för de erfarna råder nu hög arbetsbelastning. På kort tid avser arbetsgivaren sjösätta ett arbete för att förebygga diskriminering och samverka med facket i det arbetet. Nasim känner sig pressad och saknar både tid och kunskap. DETTA GÄLLER

Det finns två parallella juridiska system att vila arbetet på. Å ena sidan arbetsmiljölagen och specifikt de föreskrifter som handlar om OSA, organisatorisk och social arbetsmiljö. Här ska arbetsgivaren först och främst klargöra att kränkande

DANIEL HJALMARSSON

utvecklingsstrateg Akademikerförbundet SSR

F DISKRIMI NERINGSGRUNDERNA: Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder.

särbehandling inte accepteras i verksamheten – och vidta åtgärder. Vanligast är att det finns en policy som görs känd bland de anställda. Det ska också finnas rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras. Å andra sidan diskrimineringslagen. Sedan 2017 gäller att arbetsgivaren i samverkan med de fackliga organisationerna ska arbeta aktivt för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. Bestämmelserna om det förebyggande arbetet – det som kallas aktiva åtgärder – ställer väsentligt högre krav på det förebyggande arbetet och har tillkommit för att stödja och komplettera diskrimineringsförbuden. Tyngden i förändringen i diskrimineringslagen ligger på hur arbetet med aktiva åtgärder ska bedrivas och på dokumentation. Större ansvar för dokuAKADEMIKERN

Vi svarar

W SSR DIREKT Hjälper dig med allt ifrån arbetsrätt till lönefrågor. Mer info på Akademssr.se

mentationen vilar på arbetsgivare med fler än 25 anställda. Arbetsgivare och fack ska samverka i det lokala arbetet. Modellen, i fyra steg, liknar i stort det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) som gäller enligt arbetsmiljölagen: att undersöka risker för diskriminering, att analysera riskerna, att åtgärda och förebygga riskerna, samt att följa upp och utvärdera. Det sista utgör ett underlag för följande års arbete. Arbetsgivaren har ansvaret för arbetet, men facket har fått en tydligare roll och ska delta aktivt i alla delar av det förebyggande arbetet. Det ska framgå av dokumentationen hur samverkan med facket har fullgjorts. För att samverkan ska fungera måste fackliga företrädare ha tillgång till all relevant information.

Lokalfackliga ombud kan vända sig till sin ombudsman eller SSR Direkt för stöd, både i det policyskapande arbetet, men också för att kunna få råd och stöd i vilka krav som kan och ska ställas – både i enlighet med OSA-föreskriften och arbetet med aktiva åtgärder. Arbetsgivare, fackliga företrädare och skyddsombud förväntas arbeta mot samma mål – en arbetsplats fri från diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling – en arbetsplats som erbjuder lika rättigheter och möjligheter för alla anställda. Det finns en rad stödmaterial som tagits fram kopplat till OSA och Aktiva åtgärder. På webbplatserna tillhörande Prevent, Suntarbetsliv, OFR, Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsmiljöverket finns lättillgängligt och uppdaterat material till stöd för parterna.

SÅ FÅR DU HJÄLP

Enskilda arbetstagare kan vända sig till sin chef, ett fackligt ombud eller ett skyddsombud i frågor om diskriminering. Finns det en policy rörande kränkande särbehandling? Det går också att kontakta SSR Direkt, för vidare stöd i processen. Inte minst i efterdyningarna av Metoo har det förebyggande arbetet lyfts på många arbetsplatser.

"Arbetsgivaren har ansvar för arbetet, men facket har fått en tydligare roll och ska delta aktivt." DANIEL HJALMARSSON 62

AKADEMIKERN

SÅ GICK DET

Medarbetare som vittnat om machojargong i arbetsgrupperna valde, trots Nasims stöd, att inte prata med sin chef. Flera valde att byta jobb, vilket gör att arbetsbelastning och personalomsättning fortsatt är ett problem. En ombudsman har varit inkopplad i arbetet i syfte att stödja Nasim och sätta press på vd:n att vidta åtgärder. Nasim och vd:n valde att gå en webbutbildning för att få mer kunskap om vilka krav som ställs på verksamheten, vad kränkande särbehandling och aktiva åtgärder innebär. Forskning och erfarenhet visar att likabehandlingsarbetet blir mer framgångsrikt när ledningen är aktiv och engagerad, när kunskap och respekt för lagstiftningen och tillräckliga resurser finns avdelade för arbetet. Slutligen gör det stor skillnad om facket bevakar att det bedrivs ett systematiskt arbete.

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Grundläggande psykoterapiutbildning (steg 1)

Speciell inriktning mot kognitiv beteendeterapi. Start VT-20 i Uppsala.

Läs mer på www.kbtpsykologerna.com 90x6o.indd 2012-08-07 LEDIGA TJÄNSTER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin1 tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

www.slso.se

Leg. psykoterapeut till Surbrunns Vårdcentral Surbrunns vårdcentral är en trivsam och nyskapande mottagning som ligger centralt vid Odenplan. Vi har ca 14 000 listade patienter hos oss och bedriver sedvanlig husläkarverksamhet, BVC, hemsjukvård och psykosociala insatser. På vårdcentralen är vi totalt 35 medarbetare. Vi söker dig som är Leg psykoterapeut med grundutbildning som Socionom, leg psykolog alt annan hälso- och sjukvårdsutbildning. För mer information om tjänsten se sll.se/ledigajobb Ref.nr 164112

S:t Lukas i Stockholm söker

Leg. Psykoterapeut med handledarutbildning Läs mer om tjänsten www. sanktlukas.se/stockholm

14.44

Deltid med barn Var tredje mamma och var tionde pappa jobbar deltid. En rättighet som kan ge lägre lön, sjukpenning och pension. Text: Karin Persson Illustration: Rasmus Meisler

KÄLLA: FÖRÄLDRALEDIGHETSLAGEN, STATISTISKA CENTRALBYRÅN.

Så funkar det

HUR SKA DITT SCHEMA SE UT?

4 64

AKADEMIKERN

Du får själv anpassa ditt schema efter dina behov, så länge det inte stör verksamheten påtagligt. Du kan välja att sprida ut ledigheten över alla veckans arbetsdagar eller att vara ledig till exempel en dag i veckan. Men om dina önskemål stör verksamheten påtagligt kan arbetsgivaren neka att möta dina önskemål. I så fall ska arbetsgivaren meddela både dig och facket.

SÅ PÅVERKAS EKONOMIN

När du arbetar deltid får du lägre lön. Det kan påverka din sjukpenninggrundande inkomst, SGI, som ligger till grund för bland annat sjuk- och föräldrapenning. Även inbetalningarna till din tjänstepension minskar. Du kan också få färre semesterdagar per år. Se till att bevaka din löneutveckling och kräv kompetensutveckling så att du inte halkar efter dina kollegor som arbetar heltid.

JOBBA MINDRE TILLS BARNET FYLLER 8 ÅR

Som förälder har du rätt att gå ner i arbetstid med upp till en fjärdedel för att få mer tid till ditt barn, utan att ta ut föräldrapenning. Det gäller fram till att barnet är åtta år eller tills hen gått ut första klass. Du kan också ha ett kollektivavtal som ger dig rätt att fortsätta arbeta deltid fram till barnets tolvårsdag.

MEDDELA ARBETSGIVAREN I TID

Det är föräldraledighetslagen som ger dig som förälder rätt att jobba deltid. Undersök också om det finns andra överenskommelser i det kollektivavtal som gäller på din arbetsplats. Enligt lagen behöver du anmäla att du vill gå ner i tid till din arbetsgivare minst två månader i förväg. Du ska också meddela hur lång period du planerar att arbeta deltid och hur du vill lägga upp din arbetstid.

DAGS ATT JOBBA HELTID IGEN

När du vill gå upp i tid igen ska du meddela din arbetsgivare så snart som möjligt. Arbetsgivaren får inte ge dig sämre arbetsvillkor på grund av att du har jobbat deltid, men andra arbetsuppgifter kan bli aktuella så länge de ligger inom ramen för ditt anställningsavtal.

Trampar du genom småbarnslivet i lagom takt?

AKADEMIKERN

I luften

W HÅLL KOLL och läs mer i kalendern på Akademssr.se

ON THE ROAD

Rullar vidare

TEXT: ÅSA BOLMSTEDT FOTO: GETTY IMAGES

Satsningen på att möta medlemmar på deras hemort – SSR Direkt och Chef Direkt on the road – fortsätter i höst med besök på nya orter. Under en frukost får du lyssna till en kort föreläsning om arbetsmiljö och har också möjlighet att ställa frågor om lön, arbetsvillkor och arbetsmiljö.

EKONOMIDAGARNA

FACKLIG UTBILDNING

Koll på kronorna

Så funkar det fackliga uppdraget, parterna, dina rättigheter och lokalt förhandlingsarbete. Det är ämnen som tas upp i höstens grundkurser för fackliga förtroendevalda i kommuner och landsting. Du som varit med lite längre kan gå facklig fortsättningskurs. För förtroendevalda inom statlig sektor ordnas en baskurs om bland annat lagen om offentlig anställning, den fackliga rollen, mbl och samverkan. Blivande och aktiva skyddsombud i privat, statlig, kommunal och landstingssektorn har möjlighet att lära mer om arbetsmiljölagen, systematiskt arbetsmiljöarbete, hot och våld, och rehabilitering.

Framtidens vägval och visioner för offentlig ekonomi – en välfärd satt under press. Så presenteras programmet på årets upplaga av Ekonomidagarna. Utöver de allmänna föreläsningarna kan deltagarna välja mellan olika spår, bland annat om välfärdsfinansiering, redovisning och revision, hållbarhet eller digitalisering. Konferensen anordnas av Akademikerförbundet SSR sedan 1991.

Ta ut kursen

 Kurserna arrangeras på olika orter runt om i landet, kolla in kalendern på Akademssr.se 66

 Piteå 12 september  Södertälje 26 september  Gävle 26 september  Nyköping 2 oktober  Skellefteå 17 oktober  Sundsvall 13 november

AKADEMIKERN

 Örebro 10-11 oktober

Creative Army

Behandlingshem, KBT och familjebehandling gjorde skillnad för Sandra Efter lång tid med oro och bråk i hemmet, långvarig psykisk ohälsa och två månader på rymmen placerades Sandra på Amra, ett av våra behandlingshem för tonåringar med KBT-inriktning. Efter sex månaders placering och samtidig familjebehandling via kommunens öppenvård kunde Sandra flytta hem igen. ”Det som gjorde störst skillnad för mig var strukturen och samtalen på Amra”, säger Sandra. Läs mer om Sandras tid på Amra på vår blogg på vob.se/blogg

Jenny Tapper Verksamhetschef Amra Sandra (fingerat namn) med behandlaren Roger Hammes från Amra

0736 - 22 75 62 jenny.tapper@vob.se

VoB driver HVB, skyddat boende, öppenvård, stödboenden och familjehem. Bolaget är kommunägt, drivs utan vinstsyfte och är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001.

vob.se

Posttidning B AKADEMIKERN Akademikerförbundet SSR Box 12800 112 96 Stockholm

SPANING

Nu rekryterar brukare personal till socialtjänsten. SÅ FUNKAR DET

Deltidsfällan. Plus och minus med att gå ned i arbetstid. VI SVARAR

Hur bryter vi machojargongen på kontoret?

➔