M-Kvinnor nr 4 - 2013

Moderatkvinnornas Magasin #4 2013

Ett magasin från

Tema: VÅLD I NÄRA RELATIONER Carin Götblad, nationell samordnare mot våld i nära relationer, om hopp och utmaningar Resurscentret Origo samverkar mot hedersvåld Vi besöker Kvinnojouren i Haninge

åne k S , rg o b ra a k S , g in p ö k holm, Jön ck to S , la sa p p te jobb ,U n e tt o b rr ltid” Sveriges viktigas he a bb jo a nn ku te Landet runt: No ås m kvinnor n bli företagare “Fler Karin lär ut framtidens

språk Alla ka

Innehåll

Tema: Våld i nära relationer Carin Götblad är nationell samordnare mot våld i nära relationer.

Sid 4

Vår adress Tema: Våld i nära relationer Moderatkvinnorna besöker kvinnojouren i Haninge Sid 8

6

Karin Nygårds lär ut framtidens språk, programmering. Sid 16

Tema: Våld i nära relationer Origo samverkar mot hedersvåld

10 Tema: Våld i nära relationer “Våga se – det finns inga tår att trampa på”

Moderatkvinnorna Box 2080 103 12 Stockholm Telefon: 08-676 80 00 Fax: 08-10 83 94 E-post: moderatkvinnorna@moderat.se www.moderatkvinnorna.se

Kontakta oss Ansvarig utgivare Kent Persson Redaktionsledning Saila Quicklund, ordförande Telefon: 070- 818 29 68 E-post: saila.quicklund@riksdagen.se Yvonne Svengard, ombudsman Telefon: 08-676 81 06 E-post: yvonne.svengard@moderat.se

15 Arbetsmarknad “Fler kvinnor måste kunna jobba heltid” Produktion Alla kan bli företagare! I Umeå samlas kvinnor för att hjälpa varandra. Sid 22

18 Arbetsmarknad Sveriges viktigaste jobb 27 Landet runt Anna Gerebo sänder moderat radio

Bilder frånTinglöf kampanjaktiviteterna på Anna berättar om Skånes Moderatkvinnornas egen dag. Sid 26 sjukvårdsambassadörer.

29

30 Landet runt Susanné Wallner berättar om Moderatkvinnorna i Jämtland

Hellsten Kommunikation Elvira Hellsten, projektledning, text och design Telefon: 0730-484341 E-post: kontakt@elvirahellsten.se Caroline Opsahl, skribent Emelie Berglund, skribent Emy Eriksson, grafisk formgivare Tryck Sörmlands Grafiska AB

Omslagsbild Illustration: Emy Eriksson

SMS:a ditt bidrag!

Vill ni medverka till att stödja vårt biståndsarbete i Etiopien och Thailand, då skickar ni ert bidrag via sms.

www.twitter.com/moderatkvinnor

Fistulasjukhuset i Etiopien: Skicka texten “mq etiopien” till 72550 så bidrar ni med 50 kr.

Barn-och ungdomshemmen i Thailand: Skicka texten “mq thailand” till 72550 så bidrar ni med 50 kr.

www.facebook.com/moderatkvinnorna.officiella

Tack för ditt bidrag!

2

www.moderatkvinnorna.se

Saila

Ordföranden har ordet:

Varje dag mot våldet!

Jul- och nyårshelgerna innebär för många härliga dagar med familj och vänner. Tyvärr innebär helgerna en ytterligare stress för många, inte minst för de som är ensamma och för dem som lever i en våldsam relation.

Det här numret har våld i nära relationer som tema. Det är en fråga som vi moderatkvinnor länge arbetat med och som vi prioriterar. Varje år dödas i genomsnitt 17 kvinnor i Sverige av en man som de har eller har haft en kärleksrelation till och långt fler utsätts för våld och andra grova kränkningar. Omkring 200 000 barn i vårt land växer upp i familjer där våld i någon form förekommer. Vi måste göra allt vi kan för att hjälpa de utsatta och också arbeta förebyggande med attityder och tendenser till våldsamt beteende.

Vi har träffat Carin Götblad, nationell samordnare mot våld i nära relationer, som på nästa uppslag beskriver situationen i dag och några av de förslag som hon kommer att presentera för regeringen i maj 2014.

Hon lyfter också fram Sverige som ett föregångsland i jämställdhetsfrågan. Vi har kommit långt men har fortfarande en lång väg kvar att gå mot ett jämställt samhälle utan mäns våld mot kvinnor.

Dilek Baladiz, verksamhetsledare på Origo – Sveriges första resurscentrum för hedersrelaterat våld och förtryck, beskriver på sidorna 6-7 problematiken för unga som i dag lever i en hederskontex och hur Origo arbetar för att informera yrkesverksamma och hjälpa ungdomarna.

Om du utsätts för våld eller misstänker att någon i din närhet utsätts så finns kontaktuppgifter dit du kan vända dig på sidan 14.

I detta nummer har vi även besökt läraren Karin Nygårds som lär ut framtidens språk – programmering, till sina elever i årskurs fem. Hon menar att det är viktigt att förstå hur vårt datoriserade samhälle fungerar. I framtiden, men också redan i dag!

I Umeå träffade Moderatkvinnornas Magasin de drivna kvinnorna på Leia företagshotell. I ett projekt som stöds av Tillväxtverkets “Främja kvinnors företagande” har ett tiotal kvinnor med utländsk bakgrund lärt sig grunderna i företagande. Läs det inspirerande reportaget på sidorna 22-24!

Som vanligt har vi tagit reda på vad som hänt runt om hos Moderatkvinnorna i landet sedan förra numret.

På sidan 29 kan du läsa om Moderata kvinnor i Skånes satsning på sjukvårdspolitik inför valet.

Avslutningsvis vill jag nu önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Saila Quicklund, ordförande för Moderatkvinnorna

www.moderatkvinnorna.se

3

Tema: Arbetsmarknad

Tema: Våld i nära relationer

Carin Götblad, nationell samordnare:

“Vi måste jobba tillsammans mot våldet” Våld i nära relationer är ett allvarligt brott men måste även ses som en folkhälsofråga. Sverige är ett av de länder i världen som har kommit längst, men vi har fortfarande en lång väg kvar att gå. Det kräver en nationell samordning, menar Carin Götblad som bär med sig erfarenheter som förskolelärare, jurist och länspolismästare i ryggsäcken.

Sedan hösten 2012 jobbar hon som nationell samordnare mot våld i nära relationer.

Text: Caroline Opsahl Foto: relationsvald.se

Namn: Carin Götblad Ålder: 57 år Gör på jobbet: Är tjänstledig länspolismästare och arbetar i regeringen som nationell samordnare mot våld i nära relationer. Läs mer om arbetet på www.relationsvald.se.

Gör på fritiden: Vill vara på Gotland med barnbarnen, tycker mycket om friluftsliv så som att vandra långt utefter havet eller rida.

Hittar gärna på roliga cykelutflykter med sambon på helgerna.

4

www.moderatkvinnorna.se

Tema: våld i nära relationer

V

i träffar Carin Götblad på hennes kontor. Kollegorna är

ute i landet för att leta efter svar och korridorerna ekar tomma, men Carin fyller hela våningsplanet med sin kunskap, engagemang och kämparglöd. Hon har träffat och lyssnat på brottsutsatta, gärningsmän, socialsekreterare, läkare, sjuksköterskor, frivilliga krafter och många fler. Överallt får hon samma uppfattning – våld i nära relationer är ett stort begrepp med många sidor.

– Jag har varit polischef i över tjugo år och kan ärligt säga att jag aldrig jobbat med ett område som är så brett, komplicerat och svårt, säger hon.

Men det är inte en anledning för Carin att ge upp. Mörkertalet är stort bland barn, kvinnor och män som utsätts för våld i nära relationer.

– Tyvärr är vi rädda att prata om och bemöta frågorna.

Vi måste bli modigare och våga fråga, säger Carin och förklarar att få fall kommer upp till ytan.

Fyrtionio kommuner i Sverige har inte en enda anmälan om barnmisshandel. Men även om anmälan kommer in är det inte säkert att kommunerna har en beredskap när en allvarlig händelse inträffar.

– Vi kan inte lita på att en anmälan gör skillnad när vi inte har någon tydlig organisation för beredskap i kommunerna. Barn är beroende av sina föräldrar och kan inte bara resa sig upp och gå, berättar Carin som oroar sig för att många barn trillar mellan stolarna.

För att undvika det behöver skola, vård, polis, socialtjänst och andra myndigheter lättare kunna utbyta information med varandra.

– Vi tittar på om vissa delar av sekretesslagen i vissa situationer kan luckras upp. Risken med dagens sekretessbestämmelser är att information inte kommer fram vid farliga situationer och att vi därför inte agerar, säger hon och berättar om ett mordfall där socialtjänsten hade information som polisen inte kände till eller kunde ta del av och därför inte förstod allvaret.

En svår fråga som vi sällan vågar prata om är hedersvåld. I början av november träffade Carin tillsammans med flera statsråd ett tiotal ungdomar vars vardag har präglats av hedersvåld.

– De berättade om sina egna upplevelser och tycker bland annat att vi behöver ställa högre krav på arbete, svenskundervisning och utbildning, berättar hon och menar att skolan är en plats där vi kan upptäcka och sätta in insatser.

Liksom inom skolan behöver man också inom vården arbeta mer för att upptäcka och hjälpa brottsutsatta.

– För ett tag sedan träffade jag en äldre distriktssköterska som aldrig under hela sitt arbetsliv ställt frågan om en patient varit utsatt för våld i nära relationer. Det måste www.moderatkvinnorna.se

vara så att yrkesgrupper som är nyckelpersoner utbildas så att de har ”glasögonen” på för att fånga upp våldsutsatta.

Jag vill bland annat föreslå att man inom vården skapar rutiner för att ställa sådana frågor, säger hon.

Den vanligaste instansen som våldsutsatta kvinnor vänder sig till är kvinnojouren.

– Kvinnojourerna gör ett jättestort jobb. Den frivilliga personalen har en betydande roll för de kvinnor och barn som söker hjälp, säger hon och delar med sig av att hon just nu brottas med att hitta en arbetsmodell med individuella handlingsplaner som myndigheter och frivilligorganisationer kan samarbeta kring för att hjälpa brottsutsatta.

Idag ska en brottsutsatt person passera genom många instanser. Carin har träffat många, framför allt kvinnor, som intygar att det är ohyggligt påfrestande och tar den lilla energi som finns kvar.

– Jag vill att det ska finnas en lots, eller låt oss kalla det en trygghetsperson, som fungerar som en hjälpande hand genom hela processen. Det är svårt att ha kontakt med många olika personer inom olika myndigheter samtidigt som dessa har svårt att utbyta information med varandra, säger hon.

Även om det finns mycket kvar att göra i Sverige så är vi ett föregångsland.

– Var tionde år håller Världshälsoorganisationen ett möte för att förebygga våld i världen. Årets möte hölls i Mexico City och jag representerade Sverige, berättar Carin.

Under mötet undrade ministrar från andra länder vad Sverige gör för att vara ett av de länder i världen med minst våld mot kvinnor.

– Mitt första svar på den frågan är Sveriges långa jämställdhetsarbete. Det har möjliggjort att kvinnor har en stark ställning. Mitt andra svar är en stark demokrati med offentlighetsprincip, kontaktförbud och lagar som stärker kvinnors och barns rättigheter, säger hon och menar att förståelsen för andra länders situationer har gett henne stor respekt för vad jämställdhetsarbetet har betytt för Sverige.

– När jag är ute i världen blir jag stolt över hur långt vi har kommit. Det ger hopp, säger hon men är tydlig med att vägen till ett Sverige utan våld i nära relationer fortfarande är lång.

I början av sommaren är det dags för Carin att redovisa sitt arbete och lämna över sina resultat till regeringen.

– Vi måste jobba tillsammans, alla krafter i samhället måste hjälpas åt att bekämpa våldet. Våld i nära relationer är ett allvarligt brott men det bör kanske också ses som en folkhälsofråga, där mer fokus på förebyggande arbete är enormt viktigt, avslutar Carin.

5

Tema: Våld i nära relationer

Origo hjälper och informerar mot hedersvåld Det är invecklat att leva i en hederskontext. Att ha hemligheter för dem som står närmast och känna rädsla för sitt eget kött och blod. Situationen blir inte lättare av att behöva berätta sin livshistoria från början i varje myndighetskontakt.

Origo arbetar för att fånga upp ungdomar redan innan konflikterna urartar.

– Vi kartlägger behovet och ser till att personen får stöd och hjälp, berättar Dilek Baladiz, verksamhetsledare för Origo, Sveriges första myndighetsgemensamma resurscentrum för hedersrelaterat våld och förtryck.

O

Text: Emelie Berglund llustration: Emy Eriksson, utifrån Origos informationsmaterial

rigo uppmärksammar hedersproblematik, utbildar i frågor om hedersrelaterat förtryck och våld och hjälper utsatta ungdomar mellan 13-26 år att hitta alternativa lösningar och få rätt hjälp.

Tidigare har hjälpen ibland varit väldigt personberoende.

För att få hjälp har det gällt att den man mött verkligen förstått vad det handlar om.

– I och med att samverkan har fungerat olika beroende på personligt engagemang och kunskap så är det viktigt att bygga upp strukturer. Origo startades just för att få samverkan att fungera bättre och minimera risken att någon hamnar

6

mellan stolarna, säger Anna König Jerlmyr, socialborgarråd i Stockholms stad och delaktig i styrgruppen för Operation Kvinnofrid.

Origo – Sveriges första myndighetsgemensamma resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld, invigdes i februari i år. Bakom Origo står Operation Kvinnofrid, ett samarbete mellan myndigheter och organisationer i Stockholms län. Moderatkvinnorna träffar Charlotte Broberg, biträdande finanslandstingsråd i Stockholms läns landsting, Anna König Jerlmyr, socialborgarråd i Stockholms stad och

www.moderatkvinnorna.se

Tema: våld i nära relationer

Alexandra Anstrell, representant för Kommunförbundet Stockholms län, alla från Operation Kvinnofrids styrgrupp, samt Origos verksamhetsledare Dilek Baladiz för att prata mer om varför samverkan är viktig i fråga om hedersvåld.

Hedersrelaterat förtryck och våld handlar i grund och botten

om traditioner och värderingar, inte om religion som många tror. Det finns en stark koppling mellan kvinnors sexualitet och familjens heder. Tusentals pojkar och flickor begränsas av hedersnormer. Det handlar om olika former av förtryck, hot och våld. Det kan handla om att inte få delta i viss undervisning, social kontroll, begränsad rörelsefrihet och att inte helt fritt få bestämma val av partner.

– Väldigt förenklat kan man säga att ”vanligt våld” i nära relationer innebär att man är förtryckt av en enskild person.

Hedersvåld handlar om att vara utsatt av en hel familj, släkt eller samhälle. Det är en komplex situation att ta sig ur och kräver många uppoffringar även från saker som är positiva, förklarar Charlotte Broberg.

Sedan Origo öppnade har de kontaktats direkt av många unga och det har resulterat i hundratals stöd- och rådgivningssamtal. Majoriteten av dem som hör av sig är unga kvinnor, med några få undantag. En vanligt förekommande kontaktsökande är en ung, pressad gymnasietjej med en hemlig pojkvän. Hos Origo finns möjligheten att vara anonym och de märker att det finns en lättnad kring det då många ungdomar är rädda för att ta kontakt med myndigheter.

– Det är en komplex situation och många är rädda för vad som händer med deras nära om de flyr. Vänner från samma land kanske förbjuds att umgås med dem. Det handlar mycket om oro och skuldkänslor, säger Dilek Baladiz och menar att valet inte är lätt då det finns en rädsla för konsekvenserna.

inte förstått problematiken ännu. Det händer att de tror att det är det fåtal unga som vågar prata som har problem, men bakom dem står många till med liknande vardag.

– Det är viktigt att vi politiker vågar ta i frågan och lyfta den. Det finns många förutfattade meningar och en rädsla att det ska tas på fel sätt, säger Alexandra Anstrell.

Hon får medhåll av Dilek Baladiz som menar att vi måste våga prata om problemen för att uppmärksamma dem.

– Vi försöker nyansera och förklara vad hedersproblematik faktiskt kan innebära, förklarar hon.

Samtliga yrkesverksamma som har kontakt med unga bör ha kunskaper kring hedersproblematik. Origo arbetar för Stockholms län och finansieras av Stockholms läns landsting, Polismyndigheten i Stockholms Län och 25 kommuner i länet. Övriga i landet kan ha nytta av att besöka Origos hemsida för att få utökade kunskaper: www.origostockholm.se.

Under 2014 ska Origo utvärderas av en extern forskare. Tre år är avsatta för projektet, men det långsiktiga behovet av Origos verksamhet är tydligt. Hittills har vinsterna varit stora på flera plan, information om hedersproblematik sprids och det finns en ekonomisk vinning i att flera kommuner och instanser samarbetar. Men den största vinsten ser både styrgruppen och Dilek Baladiz hos de som allra mest behöver hjälp att få leva ut sina mänskliga rättigheter – de utsatta ungdomar som i dag inte lever i frihet.

Yrkesverksamma inom skola och socialtjänst hör ofta av sig till Origo. När de kommer i kontakt med ungdomar har de möjlighet att få konsultation och vägledning från Origo som har olika yrkesgrupper med spetskompetens under ett och samma tak.

Dilek Baladiz berättar om Origos förebyggande och uppsökande arbete ute på skolor i länet. Efter en skolföreläsning brukar det inte dröja länge innan första kontakten kommer via samtal, mejl eller direktkontakt.

– Förra veckan var vi på en skola och efteråt kom fyra tjejer fram, de tog mig åt sidan och tjejernas tårar bara rann.

Tre av dem hade hemliga pojkvänner från andra kulturer, var otroligt pressade och mådde dåligt. Ingen av tjejerna var muslim vill jag tillägga, det är en vanlig fördom att detta förtryck främst drabbar muslimer, berättar hon.

Föreläsningar om hedersrelaterat förtryck och våld erbjuds

även yrkesverksamma. Framöver kommer Origo att erbjuda skräddarsydda utbildningar till olika yrkesgrupper med syfte att ge rätt verktyg för att upptäcka. Många beslutsfattare har

www.moderatkvinnorna.se

Från vänster: Charlotte Broberg, Dilek Baladiz, Alexandra Anstrell och Anna König Jerlmyr.

7

Tema: Våld i nära relationer

Sara Sixten Karlberg och Alexandra Anstrell, Moderatkvinnorna, (till vänster) var med vid besöket hos Najett Benhaouch, Anneli Dahlberg och Elisabeth Linder på Kvinnojouren i Haninge.

Här finns tryggheten men alla får inte plats

Till Kvinnojouren i Haninge kommer kvinnor ofta utan något annat än kläderna de har på kroppen. Najett Benhaouch och Annelie Dahlberg som arbetar på jouren hjälper kvinnorna att strukturera upp hela livet. De står för trygghet och medmänsklighet – tvärtemot det liv kvinnorna kommer ifrån.

Av: Emelie Berglund

V

i en lägenhet som vilken som helst. På ytterdörren står ett vanligt efternamn och innanför dörren möts vi av två barn med nyfikna ögon. Det slamrar från köket och doften skvallrar om att det snart vankas mat. På jourens skyddade boende finns åtta platser dit kvinnor söker via telefon, mejl och besök. Även polis, sjukvård och arbetsgivare kan söka plats för en kvinna.

de få plats, men det händer ofta att boendet är fullt och hoppet står då till andra orter. Jourens primära uppgift är att ge kvinnor tillfälligt boende och förutsättningar att skapa ett nytt liv.

– Många kvinnor ringer hit för att stämma av om de blir illa behandlade eller inte. Från början kan det handla om kontroll över pengar, knuffar och kränkningar. Ofta har vi återkommande kontakt innan någon vågar lämna en våldsam man, berättar Najett.

Gemensamt för de boende är att en man styrt deras liv genom fysisk och psykisk misshandel. De flesta kvinnor kommer med barn. Tillsammans med polis och socialtjänst bedömer kvinnojouren hot och risk och avgör vem som får en plats i det skyddade boendet. Kan kvinnan och barnen inte skyddas i hemmiljön ska

När kvinnorna kommer till jouren är de ofta trötta på livet och ifrågasätter hur de orkat leva med våld så länge. En del har självmordstankar. Vissa tvivlar på om det var rätt att lämna utifrån barnens bästa, trots att även barnen utsätts för våld. Barnen själva

i kliver in

8

www.moderatkvinnorna.se

Tema: våld i nära relationer

ifrågasätter ofta boendet och de längtar tillbaka till sina vanliga liv. I det läget måste kvinnorna vara väldigt starka.

– Det är tungt när någon väljer att åka hem igen. Av erfarenhet vet vi att det sällan blir bättre. Många gånger kommer kvinnorna tillbaka i ännu sämre skick, förklarar Anneli.

Elisabet Linder är ordförande i styrelsen och lyfter fram en ljusare

sida av arbetet.

– Det finns mycket glädje och skratt här också. Vi gör roliga saker tillsammans med barnen och har stark sammanhållning, berättar Elisabet.

Kvinnor som tidigare bott på jouren ringer gärna för berätta om livet. Anneli som arbetat här i närmare tjugo år berättar att många vill hålla kontakten i flera år efter att de flyttat härifrån.

Vägen ut från jouren är beroende av en hyreslägenhet. Det vet många män och gör det medvetet svårt för kvinnan att få ett kontrakt. Det är inte ovanligt med skulder hos Kronofogden eller att mannen vägrar godkänna en bodelning.

– En kvinna som på pappret äger en bostad får inte ett hyreskontrakt. Det borde finnas en tidsgräns för hur lång tid en bodelning får ta. Innan dess kan hon inte starta ett nytt liv, förklarar Anneli.

Alla har inte turen att få en hyresrätt. En problematik är män som tar in kvinnor i landet för att gång på gång lämna dem för en ny. De kvinnor som inte är gifta och inte har varit i Sverige i minst två år tappar uppehållstillståndet och istället väntar flyktingförläggning och utvisning.

– Vi har mött kvinnor som gömmer sig med sina barn i källarförråd.

Männen som tog hit dem ville ha sex, inte barn, berättar Najett.

Ur regeringens jämställdhetspolitiska mål: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

I konkret bemärkelse handlar det om rätten och möjligheten att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. Regeringen ansåg det viktigt att förtydliga att det bakom det våld som kvinnor utsätts för oftast finns en manlig förövare, varför det tidigare använda könsneutrala begreppet ”könsrelaterat våld” ersattes av ”mäns våld mot kvinnor”.

Källa: jämställ.nu

Jouren arbetar för ökad synlighet och förra året fick man certifikatet

”utmärkt förening” av kommunen. Som stödmedlem betalas en årsavgift och det är det lättaste sättet att bidra. Möjligheten finns även att vara aktiv som jourkvinna, som är hos kvinnorna på boendet när Anneli och Najett gått hem. Fikar och pratar, tar hand om barnen och finns till. Så började Elisabets engagemang och i början var hon osäker på hon kunde hjälpa till på bästa sätt. För att underlätta för den som vill arbeta ideellt försöker jouren nu vara tydligare med vilken hjälp som behövs.

Elisabet, Anneli och Najett önskar att de skulle kunna ägna sig mer åt förebyggande arbete. Idag går resurserna åt till att hålla skeppet flytande. Jouren kan fortsätta att släcka bränder men kommer inte åt det egentliga problemet, menar de. Ett vanligt antagande är att män som misshandlar kvinnor tillhör en viss grupp av människor, men så ser inte verkligheten ut. Problematiken finns i alla samhällsklasser och män som slår finns oavsett ursprung. Den som lever under våld har ofta svårt att tänka sig hur ett vanligt liv skulle se ut, vissa vet inte ens att det som de utsätts för är olagligt. Förebyggande arbete skulle öka samhällets kunskap i frågan och att ha en öppen dialog om hur man behandlar andra kan ge utsatta en chans att förstå vilket liv de faktiskt har rätt att leva.

www.moderatkvinnorna.se

Regeringen höjer bidraget till organisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor. Den tidigare införda tillfälliga förstärkningen om 10 miljoner kronor ligger kvar men i budgetpropositionen för 2014 finns en permanent höjning på ytterligare 13,4 miljoner kronor under 2014. Från och med 2015 blir det en förstärkning på 23,3 miljoner kronor per år.

9

Tema: Våld i nära relationer

”VÅGA SE – DET FINNS INGA TÅR ATT TRAMPA PÅ”

V

i träffar Sara, en ung kvinna med framtidstro och höga ambitioner, i en närförort till Malmö. Här har hon hittat tryggheten, men resan hit har varit lång och krävande. Saras berättelse börjar i ett helvete inget barn borde behöva se.

Sara var tre år när hon förstod att något inte stod rätt till hemma.

– Vi trippade ständigt på tå för att inte utlösa ett raseriutbrott hos mannen som borde varit en trygg fadersgestalt, börjar Sara sin berättelse.

Sara, hennes mamma och småbröder försökte leva så gott de kunde. Så länge de var tillsammans skulle allt bli bra. Redan innan Sara föddes började misshandeln av hennes mamma. Själv fick Sara sitt första slag när hon var ett par år gammal.

Den psykiska misshandeln började ännu tidigare och hon fick snart höra hur man skulle behöva tvinga någon att gifta sig med henne för att hon var både ful och misslyckad.

Ingenstans fanns utrymme för Sara att få vara sig själv och ingenstans gavs hon friheten att bara vara ett barn.

– Jag lagade mat, tog hand om mina bröder och såg vapen och knark medan andra barn såg på Bolibompa, berättar Sara.

Det var svårt att skapa en identitet och hon lärde sig istället att leva dubbelliv, ljuga och att spela ett spel. Utan sin pappas vetskap började hon med konståkning. På isen var hon flickan i de fina kjolarna, i skolan var hon hårdhudad och skrämde de andra barnen. När Sara varit elak mot en klasskamrat gick hon hem och grät. Hon visste mycket väl att det var fel att vara dum mot andra, men hur skulle hon bete sig?

I staden där de bodde verkade alla veta hur det var ställt med Saras familj, men ingen valde att se. Saras pappa skrämde fler än sina familjemedlemmar.

10

– Som barn vill man inget hellre än att bli sedd. Många vuxna är alldeles för rädda för att lägga sig i. De måste förstå att det inte finns några tår att trampa på. Det handlar om barn som lever i ett helvete och som behöver hjälp, säger Sara med eftertryck i rösten.

Hon vill uppmana vuxna att lita på sin magkänsla. Fråga eller anmäl hellre en gång för mycket än för lite.

Vändpunkten för Sara och hennes familj

kom genom en teckning. Saras yngsta lillebror hade ritat sin familj: ett hus, en syskonskara, en mamma och en hund.

Saras yngre bröder fick väldigt mycket stryk. Som män skulle de tåla. Sara var ständigt orolig för dem, hon var rädd att det en dag skulle bli för många slag. Det blev känslosamt när lillebrodern visade upp teckningen och frågade om de inte kunde leta efter det där huset och en ny snäll pappa.

Dagen därpå packades de viktigaste tillhörigheterna ner i svarta sopsäckar och familjen började bo på soffor hos mammans väninnor i Malmö. Snart kom en anmälan om bortförande av barn och efter en månad på flykt återvände de till hemstaden. Kvinnojouren mötte familjen på tågstationen.

– I över ett år bodde vi fyra på sexton kvadrat på kvinnojourens skyddade boende, minns hon.

Tiden som följde var fylld av polisförhör, myndighetsutlåtanden och en långdragen vårdnadstvist. När Sara gick till skolan och träffade sina vänner igen berättade de att de trott att hon var död.

Sara är skeptisk mot att de var tvungna att bo så länge i staden där han befann sig.

– Det var ingen som ville ta ansvar utanför länet. Ingen som ville betala. Det var skönt att bo skyddat och komma ifrån den direkta terrorn, men rädslan fanns där hela tiden. Tänk om han hittar oss.

En dag hände det. På väg hem från skolan såg hon sin pappa på en buss. Hon började springa direkt, men han hoppade av bussen och hann ikapp.

– Han ryckte tag i min arm och sa ”En dag kommer jag att stycka din mamma och stoppa henne i en svart sopsäck. Det kan bli snart eller ta tid, men jag svär på att det kommer att ske”, berättar Sara och det syns att hon minns händelsen väl.

Inte förrän den dag han lämnar den här jorden tror Sara att hon kommer kunna slappna av på riktigt.

Idag lever Sara ett bra liv. Personen hon idag kallar sin enda pappa var den som hjälpte familjen hit. Myndigheternas ifrågasättande och brist på samarbete blev till slut för svårt att hantera, men tack vare mannen som Saras mamma träffat, som såg dem, fick familjen en lägenhet på annan ort och tillsammans kunde de starta ett nytt liv.

– Jag vet inte hur många gånger vi stannade upp och kramades och var så lyckliga över att vi äntligen fått en plats där ingen kunde vara dum mot oss, minns hon.

Det var en lycklig tid även om Sara själv blev destruktiv och utåtagerande. Inom sig hade hon mycket som hade behov av att komma ut och det tog lång tid innan hon började respektera sig själv. Idag har hon ett annat sätt att hantera de onda tankarna.

– Det kom en punkt då jag insåg att det onda i mig kommer ifrån honom. Jag vill inte vara som honom och därför vill jag tänka positivt och gott. Vi har bara ett liv och jag har fått se att drömmar kan slå in. Om det är något jag skulle vilja säga till barn som befinner sig i min situation är det att våga drömma. Det kommer att komma människor i livet som ger kärlek, respekt och ser dig för den du är. För vissa tar det bara lite längre tid.

Av: Emelie Berglund

www.moderatkvinnorna.se

Tema: våld i nära relationer

Blir DU illa behandlad av en förälder eller en annan vuxen?

Då kan det vara bra att prata med någon vuxen person

70 000

unga i Sverige oroar sig för att inte själva få välja sin partner.

som du litar på. Det kan vara en släkting, en lärare, en kompis förälder, skolsköterskan eller skolkuratorn.

Källa: Ungdomsstyrelsen

Du kan också ringa eller skicka mejl till BRIS, barnens rätt i samhället. Du kan vara helt anonym, det syns inte på telefonräkningen och du bestämmer själv vad du vill prata om. Telefonnumret är 116 111 och du kan ringa varje dag mellan klockan tio och 22.

Regeringen föreslår

Om du vill mejla, besök www.bris.se.

Om du behöver akut hjälp, ring 112.

Misstänker du att ett barn i din närhet far illa?

Då kan du anmäla det till de sociala myndigheterna i din kommun. De gör då en utredning och beslutar vilka åtgärder som är nödvändiga. Som privatperson kan du anmäla anonymt.

Om du arbetar inom skola eller barnomsorg är du skyldig att anmäla om du misstänker att ett barn far illa.

Har du som vuxen funderingar kring föräldraskap så kan du anonymt vända dig till Rädda Barnens Föräldratelefon.

Telefonnumret är 020-786 786

nu att så kallade fullmaktsäktenskap, då minst en av parterna företräds av ombud, inte längre ska erkännas i Sverige. Syftet är att förhindra att personer blir bortgifta mot sin vilja.

Foto: Emilie Öije

I dag måste båda parter närvara vid vigsel i Sverige, men utländska fullmaktsäktenskap erkänns. Det vill justitieminister Beatrice Ask ändra på: “Att ingå äktenskap ska vara frivilligt. Det förekommer att personer blir gifta mot sin vilja genom fullmaktsäktenskap. Vi vill därför begränsa möjligheten att få ett utländskt fullmaktsäktenskap erkänt i Sverige.”

BRIS har en vuxentelefon, dit du kan ringa oavsett om det gäller dina egna barn eller någon annans.

Telefonnumret är 077-150 50 50

www.moderatkvinnorna.se

11

Tema: Våld i nära relationer

V

arje år dödas i genomsnitt 17 kvinnor i Sverige av en man som de har eller har haft en kärleksrelation till och långt fler utsätts för våld och andra grova kränkningar. Omkring 200 000 barn i vårt land växer upp i familjer där våld i någon form förekommer.

Samhället måste ytterligare skärpa skyddet för dessa utsatta personer. Det tidigare besöksförbudet har i dag ändrats till att vara ett kontaktförbud eftersom inte bara fysiska hot kan förekomma utan våldsverkaren kan använda sig av sms, mail och telefonkontakt.

Våldsutövaren skall även kunna flyttas till annan ort om så krävs för att offren skall få en vardag som fungerar någorlunda normalt.

Kommunerna behöver också utveckla sitt samarbete över kommungränserna för att snabbt kunna flytta personer som är utsatta för hot och våld, om hotsituationen blir särskilt allvarlig.

Moderatkvinnorna vill att personer som är utsatta för våld i nära relationer alltid ska kunna få hjälp via skyddat boende under hela året. att personer som är utsatta för våld i nära relationer ska få möjlighet till skyddat boende i annan kommun än hemkommunen om hotsituationen är särskilt allvarlig. att den som har begått våldsbrott alltid ska erbjudas hjälp att bryta sitt destruktiva beteende. Möjligheten ska också finnas för dem som inte är dömda. att barn som utsätts för våld eller lever i en situation som präglas av våld i hemmet alltid ska få hjälp för att bearbeta sina upplevelser. att barn som upplevt våld i familjen ska ha rätt till juridiskt ombud under rättsprocessen. att rättsväsendet, framför allt polis, och kommuner alltid ska göra en strukturerad hot- och riskbedömning av familjer för att minimera risken för att våldet fortlöper. att det skapas flera relationsvåldscentra i landet. att förövaren av relationsvåld ska kunna flyttas från den gemensamma bostaden under utredning av brottet. att strafflängden när det gäller hedersrelaterad brottslighet skall skärpas i likhet med den straffskärpning som skett vad gäller hur hatbrott bedöms. att barn alltid skall kunna berätta vad de varit med om för en utomstående person utan att båda vårdnadshavarna skall ge sitt tillstånd till att de skall höras.

12

www.moderatkvinnorna.se

Tema: våld i nära relationer

Ewa Thalén Finné:

“Vi politiker kan förändra” A

tt sätta frågan

Ewa Thalén Finné är riksdagsledamot och första vice ordförande i Moderatkvinnorna.

om våld i nära relationer på dagordningen och öka medvetenheten bland såväl riksdags- som kommunpolitiker är avgörande för att hjälpa de kvinnor, men även män, som utsätts för våld av en närstående. Det menar Ewa Thalén Finné, riksdagsledamot och sedan länge engagerad moderatkvinna, som i många år har brunnit för att få stopp på våld i nära relationer.

– Jag är jättestolt över allt Alliansregeringen genomfört sedan 2006 på det här området. En handlingsplan har tagits fram med flera olika åtgärder om hur man kan stärka skyddet för kvinnor och män som är utsatta. Vi har höjt straffen och gjort om besöksförbud till kontaktförbud vilket är ett mer korrekt uttryck, säger Ewa.

Ewa poängterar att det förebyggande arbetet måste stärkas. Skolan spelar i dag en viktig roll för att lära barn och unga om hur vi agerar, hur stor betydelse maskuliniteten har och hur vi ser på den.

En annan viktig del är kvalitet i rättsväsendet. Inom polisen har man idag en utbildning just inom våld i nära relationer. Ett exempel hon sett är att de hyr in skådespelare och poliserna får agera samtidigt som allt filmas. En problematik som har förekommit är att om det är två kvinnor i lägenheten kan polisen ta för givet att det är en kompis som kommit för att hjälpa till, vilket orsakar stora problem i polisarbetet när det visar sig att det är ett homosexuellt par och en av kvinnorna som är förövaren. Likadant tar polisen och samhället ofta för givet att det är en man som är förövaren, trots att det händer att det är tvärtom.

www.moderatkvinnorna.se

Allt fler kommuner öppnar upp för möjligheten att

söka hjälp att ändra sitt beteende trots att det ännu inte gått så långt som till en fällande dom. Här tror Ewa att man kan göra mycket mer lokalt. Kommunal samverkan med andra kommuner skulle kunna göra stor skillnad, men också större samarbete mellan olika instanser. Om man drabbas av våld i nära relationer är det ofta flera myndighetskontakter man måste ha kontakt med när man anmäler. Att den utsatta då har en handläggare från kommunen som kan hjälpa till i samtliga av myndighetsärendena skulle underlätta mycket för den drabbade.

– Man har ett ansvar som kommunpolitiker.

Kvinnojourer har det väldigt tufft och i slutändan handlar det inte om särskilt mycket pengar. Ett exempel på vad många kvinnojourer saknar är möjlighet till juridisk kompetens då kvinnorna ofta är rädda för att till exempel förlora barnen vid en skilsmässa, säger Ewa.

Barnen som blir till brottsoffer är ett lagstiftningsområde som har behov av förbättring. Till exempel vid vårdnadstvister får i dag pappan som misshandlar ofta även fortsättningsvis vårdnaden av sina barn, och det pågår därför en översyn av lagstiftningen. Även bristfällig utbildning bland personal som har med utsatta barn att göra är ett problem. Sjuksköterskor, lärare och förskolelärare borde få bättre kunskaper om hur man hanterar en situation där man misstänker att ett barn upplever våld i hemmet.

Ofta är det också yrken som fastighetsskötare och hyresvärdar som vet vilka familjer som inte fungerar särskilt väl, men som inte vet hur de ska hantera en sådan situation.

– Som kommunpolitiker kan man göra himla mycket. Stå alltid upp som förtroendevald! avslutar Ewa.

Av: Evelina Kogsta

13

Tema: Våld i nära relationer

Vill du läsa mer?

Moderatkvinnornas tematidning om våld i nära relationer finns att läsa på www.moderatkvinnorna.se samt går att beställa. Mejla din beställning till moderatkvinnorna@moderat.se

Ur tematidningen: “Vi måste resonera kring maskulinitet!” “Få män anmäler partnervåld” “Nästan var sjunde barn har någon gång blivit slagen av en vuxen hemma” “Vi måste öka kunskapen om att våld i hbtq-relationer förekommer”

Alla människor har rätt att leva i frihet utan att behöva utsöttas för våld, hot eller trakasserier.

Utsätts du för våld?

Det är viktigt att tala med någon om våldet du upplever. Det kan vara någon på vårdcentralen, kommunens socialtjänst eller polisen. Du kan också ringa till en hjälplinje för att få stöd. Om du befinner dig i en akut situation, ring 112.

Misstänker du att någon i din omgivning utsätts för våld?

Våga fråga! Visa att du finns som stöd och hjälp till att upplysa den våldsdrabbade om var hon eller han kan vända sig. Vänner och anhöriga är också välkomna att ringa till de hjälplinjer som finns för att stödja drabbade. Om det handlar om barn som far illa kan du anonymt anmäla det till socialtjänsten.

Du kan också ringa BRIS vuxentelefon för att få stöd i hur du ska gå till väga.

14

viktiga telefonnummer Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 RFSL:s brottsofferjour 020-34 13 16 BRIS 116 111 BRIS vuxentelefon 077-150 50 50 Rädda Barnens föräldratelefon 020-786 786 Nationella hjälplinjen 020-22 00 60 Brottsofferjouren 0200-212 019

www.moderatkvinnorna.se

Arbetsmarknad

Moderatkvinnorna i media

Saila Quicklund, ordförande för Moderatkvinnorna, skriver i Svenska Dagbladet att Socialdemokraterna genom att vilja avskaffa RUT och LOV vill missgynna jämställdheten.

13-10-21

80 procent av de företag som startats tack vare LOV:en har en kvinna som vd eller ägare.

Hur kan man kalla sig jämställdhetsförespråkare när ni vill rasera dessa för kvinnor så viktiga reformer?

Saila Quicklund, ordförande för Moderatkvinnorna, svarar Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt och Rossana Dinamarcas i Aftonbladet där de menar att det behövs en ny våg av feminism.13-11-19

Moderatkvinnorna säger ett tydligt NEJ till FP:s förslag om en 3:e "pappamånad". Familjerna ska själva bestämma över uttaget!

Läs fler ställningstaganden från Moderatkvinnorna på www.moderatkvinnorna.se

www.moderatkvinnorna.se

Foto: Jann Lipka

Regeringen har sedan 2007 gjort historiskt stora satsningar per år för att stärka kvinnors företagande. Andelen kvinnliga företagare är i dag 13 procent högre än 2006.

“Fler kvinnor måste kunna jobba heltid” Moderatkvinnornas Magasin ställer tre snabba frågor till Elisabeth Svantesson, ny arbetsmarknadsminister.

Vad är din största utmaning på nya jobbet?

– Min största utmaning är att jobben fortsätter att växa till och kommer fler till del.

Hur ska jobben bli fler och komma fler till dels?

– Den främsta uppgiften för att detta ska lyckas är naturligtvis att fler företag och arbetsgivare kan och vill växa i Sverige. Jobb skapas inte på Regeringskansliet eller på Socialdemokraternas Sveavägen 68 utan hos arbetsgivare.

Vi måste också sänka trösklarna så fler kan och vågar anställa. Ett konkret exempel är de så kallade YA-jobben (yrkesintroduktionsanställningar) som handlar om att unga framför allt ska kunna lära sig jobbet på jobbet.

Hur skapar vi en mer jämställd arbetsmarknad i Sverige?

– Det finns inte bara en åtgärd som kan bidra till detta men en viktig aspekt är att fler kvinnor måste kunna få jobba heltid i stället för deltid. Här kan många kommun- och landstingspolitiker göra mer.

15

Utbildning

T U R Ä L KARIN K Å R P S S N E FRAMTID

Karin Nygårds guidar sina elever i vår digitala värld.

K

lockan har passerat fem och de flesta elever på Sjöstadsskolan i Hammarby Sjöstad i Stockholm har gått hem. Men i ett av klassrummen sitter tio djupt koncentrerade tjejer och tränar på att göra logotyper i fotoredigeringsprogrammet Photoshop. Här marknadsförs rockband och klubbar och den grupp som är samlad i klassrummet – Geek Girls Mini. Läraren Karin Nygårds som har startat initiativet har inspirerats av nätverket Geek Girl Meeup som samlar kvinnor över hela världen med intresse för teknik och kod.

– Här får tjejerna en chans att utforska teknik på egen hand, utan att killarna tar över, säger Karin som liksom femteklassarna i Geek Girls Mini är här på sin fritid. Tjejerna har gjort film, provat att förvandla bananer till ett fullt fungerande piano (ja, det går!) och lärt sig mer om dator-programmering. Geek Girls Mini är bara en del av den teknikorienterade undervisning som Karin Nygårds håller i. Hon är svensklärare, men står från och med i höst för undervisningen i det egenkomponerade ämnet digitalkunskap.

– I läroplanen står det att eleverna ska ha kunskap om digitala verktyg och jag anser att det borde ingå att förstå vad som ligger bakom vår teknik. De tidiga datorerna behövde man programmera för att de skulle utföra något, men nu

räcker det att dra fingret över en skärm. Tekniken i dag går att använda helt utan tanke på hur det egentligen fungerar.

Teknikintresset bland tjejerna går inte att ta miste på, när Geek Girls Mini-timmen är över dröjer de kvar i klassrummet. Tidigare i eftermiddag stannade några av dem kvar efter sista lektionen för att undervisa fjärdeklassarna i programmering. Femteklassarna har under höstens lektioner, en timme i veckan, snabbt lärt sig grunderna i att förstå programmering och hur man resonerar kring kod.

– Man behöver inte kunna allt om programmering, man behöver kunna förstå hur vårt datoriserade samhälle fungerar, säger Karin som med hjälp av programvara som tagits fram särskilt för barn lär ut grunderna i datalogiskt tänkande.

Tankarna kring den digitala kunskapen i skolan tog fart för tre år sedan, när Karin läst på internet om barn och programmering. De flesta artiklarna från USA och mycket lite hade sagts om ämnet i Sverige. Karin läste en webbkurs i python, ett av de programmeringsspråk som används i dag, vilket gav henne en förståelse för programmering.

Att lära sig att programmera är som att lära sig ett helt nytt språk, det tar lång tid och är heller inte målet för Karin som lärare eller för hennes elever.

Av: Elvira Hellsten 16

www.moderatkvinnorna.se

Utbildning

När hon i våras hittade ett programeringsprogram för barn, Kojo, så bestämde hon sig för att det var dags att låta koden flytta in i klassrummet.

– Då hade jag lektioner i svenska och lät programmeringen bli en metod för att träna eleverna i att skriva instruktioner och reflektioner. Jag tog fasta på det som fanns i läroplanens kapitel om skolans övergripande mål om kunskap. Eleverna ska ha god kunskap om digitala verktyg, de ska kunna skapa med digitala verktyg, problemlösa och använda vardagsmatematik – och det är ju vad programmering handlar om!

Inför höstterminen i år var skolans rektor med på tåget och Karin blev nu lärare i ämnet digitalkunskap, där programmering är en del av utmaningarna som står på schemat. Eleverna kommer också att arbeta kring säkerhet och identitet på nätet, vilket kommer ske i samarbete med nätforskaren Marcin de Kaminski. Han bor och arbetar i Linköping, vilket inte är ett problem på digitalkunskapen.

Med hjälp av videochattprogrammet Skype kan eleverna ställa alla sina frågor till forskaren.

Karin Nygårds arbete har blivit väl uppmärksammat i media, där hon beskrivit digitalkunskap som en demokratifråga och programmering som framtidens språk.

Uppmärksamheten gjorde henne också nervös. Vad tycker Skolverket om att Karin skapat sitt eget skolämne?

– Vi bjöd in Skolverket och höll en presentation av hur vi arbetar. Jag var riktigt nervös, men det blev ett tvärsäkert ja från Skolverket. De tycker att det vi gör är jättebra, säger Karin med ett leende.

Hon anser att Skolverket bör ge ut ett kommentarsmaterial till den nuvarande läroplanen, där man tydliggör vilken kunskap som bör finnas kring digitala verktyg.

– Ett problem är att vi vuxna, inte bara lärare, ofta har låg kunskap kring de digitala bitarna i vår vardag. När det bara står om kunskap om digitala verktyg i läroplanen innebär det att många elever inte kommer att få lära sig mer än att göra powerpoint-presentationer, säger Karin.

Hon vill uppmana till att våga gå före och våga testa.

Hon vill så ett frö hos lärare, beslutsfattare och blivande entusiaster. På internet finns varje dag mer och mer att läsa kring framtidens språk, programmering, i skolans värld.

Karin själv bloggar om sin vardag med digitalkunskap på schemat och har tillsammans med Terese Raymond, utbildare och konceptutvecklare, och Maria Nordmark, konceptutvecklare skapat ”Teacherhack”, en samlingsplats på nätet för resurser för digital kompetens. Målet är att skapa goda förutsättningar för varje människa att vara en aktiv del av ett digitalt samhälle.

– Jag tror på det här otroligt mycket. Jag är stensäker, ingen som helst tvivel på att det vi gör är rätt. Programmering behövs, avslutar Karin.

www.moderatkvinnorna.se

#Namn: <Karin.Nygårds> Ålder(38) { Familj; Edith snart 4 Gör på jobbet;(undervisar i digitalkunskap\programmering i grundskolan); Gör på fritiden;(lär sig mer om den nya digitala kompetensen_Nu senast en kurs i kryptering ); Drömmer om:(att alla elever i Sverige går ut skolan som digitalt kompetenta individer och därmed väl rustade för att vara aktiva medborgare i ett digitalt samhälle ); }

end 0;

# < LÄS MER > Programmering handlar om att instruera en maskin, till exempel en dator. Här kan du läsa mer om programmering i skola() {

karinskod.blogspot.com http://teacherhack.com http://viprogrammerar.se http://digitalsmart.se

}

end 0;

17

Framtidens jobb

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges viktigaste jobb Sveriges viktigaste jobb finns inom välfärdssektorn. Välfärden behöver världens bästa medarbetare för att vi ska kunna fortsätta leverera skola, vård och omsorg av högsta kvalitet. I takt med att andelen äldre ökar i befolkningen går cirka 330 000 av välfärdens medarbetare i pension under de närmaste fem åren, vilket betyder att vård- och omsorgssektorn behöver rekrytera över 420 000 nya medarbetare de kommande fem åren. Rätt kompetens och stärkt ledarskap är också viktiga framtidsfrågor för alla välfärdens arbetsgivare.

En stor generationsväxling väntar. Det är en stor utmaning samtidigt som det är en unik möjlighet för företag att hitta sina framtida medarbetare och få fler unga att öppna sina ögon för välfärdsjobben.

Av: Caroline Opsahl

Vi behöver ordning & reda i välfärden Ska välfärdens kvalitet öka och människors välfärdsbehov mötas måste fler unga vilja jobba i välfärden. Statusen på viktiga jobb inom äldreomsorgen och skolan har minskat i takt med att rekryteringsbehovet har ökat. Det menar Dennis Wedin som leder Moderata Ungdomsförbundets välfärdspolitiska utvecklingsarbete.

– Medarbetarna i välfärden är centrala i arbetet med att säkra kvalitet, trygghet och tillgänglighet. Vi behöver därför ställa oss frågan: Varför väljer unga bort dessa jobb och hur kan vi vända utvecklingen? säger Dennis som menar att en del av svaret är att göra utbildningarna attraktiva och öppna upp för fler karriärvägar.

Dennis tycker att Moderaterna måste våga prata mer om medarbetarnas arbetsvillkor.

– Det ska vara ordning och reda i välfärden. Den som vill bedriva verksamhet inom offentligt finansierad välfärd måste också ställa upp på våra högt ställda kvalitetskrav och ge schyssta villkor för sina medarbetare. Det är förutsättningen för en modern, kreativ och innovativ välfärd som ständigt utvecklas och förbättras, säger han.

Moderata Ungdomsförbundets välfärdspolitiska arbetsgrupp släppte i höst en delrapport. I den lyfts det fram att det är historiskt billigt att anställa unga och att det är något som bör ge reslutat inom välfärden.

– Vi står inför ett historiskt generationsskifte där en stor del av de som idag arbetar inom välfärden snart kommer gå i pension. Jag tror att en nyckeln är att tidigt engagera unga i välfärdsfrågorna. Dagens unga kräver en modern arbetsplats där man kan få utlopp för sin kreativitet och inflytande över sin arbetsdag, fortsätter Dennis.

Ung Omsorg är ett företag som sätter guldkant på de äldres tillvaro, samtidigt som de ger unga ett meningsfullt extrajobb och ökar intresset för vården. Läs mer på www.ungomsorg.se.

Foto: Ung Omsorg 18

Välfärdens arbetsgivare har ett stort ansvar. Dennis menar att det ansvaret dels handlar om att möta efterfrågan på en mer lockande arbetsmiljö för medarbetarna samt kraven på mer eget inflytande och högre kvalitet.

– Det här ska vi möta väljarna med i valet 2014. Nya Moderaterna är Sveriges moderna arbetarparti och vår politik gör att vi kan satsa på unga och samtidigt se till att vi har ordning och reda i välfärden.

www.moderatkvinnorna.se

Framtidens jobb

Lisa Davidsson, Region Skåne:

”De som väljer välfärden har fantastiska möjligheter” Många oroar sig över välfärdens rekryteringsbehov. Behovet är stort och akut, men Lisa Davidsson är inte orolig. Med ansvar för strategisk kompetensförsörjning i Region Skåne menar hon att de som väljer att jobba inom välfärden har fantastiska möjligheter.

I Region Skåne jobbar trettiotvåtusen medarbetare och bland dessa finns över hundra olika yrken representerade. Det ställer stora krav på hela organisationen och ledarskapet.

– Vi måste tänka på hur vi jobbar med att introducera nya medarbetare och göra det tydligt vilka vägar det finns inom organisationen. Det finns många olika vägar att ta och det betyder att de unga som idag väljer att jobba inom välfärden har fantastiska möjligheter, säger hon.

Lisa Davidsson berättar att vi kommer behöva enormt många och nya kompetenser i vården. Bland annat är IT, teknik och nya metoder viktiga för att hänga med i utvecklingen. Därför jobbar Region Skåne aktivt med att anställa studentmedarbetare som jobbar ungefär tio till femton timmar i veckan under ett års tid.

– Det är ekonomer, jurister, beteendevetare, personalvetare och många andra studenter som jobbar hos oss

och bidrar med nya kompetenser och perspektiv, berättar hon och säger att fler landsting borde prova på studentmedarbetare.

Hon menar att det är ett sätt att visa att vi har olika yrken i våra landsting som är spännande och utvecklande på många olika nivåer. Enligt Lisa är det är ett sätt att möta välfärdens stora rekryteringsbehov.

– Vi har över åtta tusen unga som praktiserar i våra verksamheter varje år. Är vi duktiga på att ta hand om dem så vill de komma tillbaka. Region Skåne jobbar därför hårt med att kvalitetssäkra den delen av utbildning.

– Sveriges alla arbetsgivare inom välfärden måste bli bättre på att utveckla sina medarbetare samtidigt som de attraherar nya och unga kompetenser. Att ta vara på studenter och praktikanter är därför viktigt, avslutar Lisa och berättar att arbetet i Skåne har bidragit till att många unga och studenter tagit första steget in i välfärden.

Lisbeth Löpare Johansson, Vårdförbundet:

Foto: Ulf Huett

”Ledarskapet inom vården måste stärkas” – Vården är ett trögrörligt system med starka traditioner och hierarkier. Det kräver ett starkt ledarskap, säger Lisbeth Löpare Johansson, vårdstrategisk chef hos Vårdförbundet.

– Det är ett sätt att ta ledarskapets betydelse för den framtida vården på allvar. Vården är en komplex verksamhet att leda och kvaliteten skapas i mötet mellan människor där det handlar om svåra frågor som bristande hälsa, liv och död, säger hon och berättar att ledarskapet är en förutsättning för att samla ihop och visa riktningen framåt.

Att systematiskt personcentrera vården och lyfta fram teamarbete är en stor utmaning, menar Lisbeth Löpare Johansson. Men hon är optimistisk.

– För att förändra i rätt riktning kan politiken spela en viktig roll genom att stimulera ett personcentrerat perspektiv och undanröja hinder för innovationer, säger hon.

Stärkt ledarskap kan öka förutsättningarna för fler attraktiva arbetsplatser inom vården. Det är ett sätt att möta framtidens rekryteringsbehov, men Lisbeth Löpare Johansson menar att även villkoren inom vården måste förbättras.

För att stärka ledarskapet inom vården vill hon se en nationell samling där professioner, vårdgivare, politiker och patientorganisationer samlas kring vårdens ledarskap och lyfter fram dess betydelse, villkor och framtida utmaningar.

www.moderatkvinnorna.se

Hon tror att det handlar om att ge goda villkor för välfärdens medarbetare.

– Karriärvägar måste skapas och den strukturella lönediskrimineringen som drabbar kvinnodominerade yrken i vården måste upphöra. Här är Vårdförbundets förslag om akademiskspecialisttjänstgöring ett konkret exempel, säger hon och tillägger att det också behövs en bra yrkesintroduktion för unga som väljer välfärdsyrkena.

19

Framtidens jobb

Tre frågor till unga som valt att jobba i välfärden Vad var det som lockade dig till att jobba inom vård och omsorg?

Vad gör din arbetsplats en attraktiv arbetsplats för dig?

Vad behöver göras för att fler unga ska välja välfärden?

Stephanie Bruksgård, 25 år Jobbar på Västerås Centrallasarett som undersköterska på blod- och magtarmavdelningen. Hon är också vice ordförande för Moderatkvinnorna i Västerås.

Jag hamnade där av en ren slump. Jag hade en veckas praktik på ett demensboende när jag gick i åttonde klass och var till en början besviken över min placering och bävade för att gå dit. Men redan efter andra dagen visste jag precis att det var det här jag ville arbeta med i framtiden.

Självklart beror det på alla människor jag får möjligheten att lära känna, som jag kanske aldrig skulle fått chansen att prata med annars. Relationer är så otroligt utvecklande och jag lär mig något nytt varje dag.

Jag hoppas att fler får möjligheten till praktik inom äldrevården precis som jag fick. Dessutom behöver man verkligen se över löneutvecklingen för redan utbildade undersköterskor, och fortsätta uppmuntra valfriheten inom vården då konkurrens både skapar en bättre arbetsplats och erbjuder bättre vård.

Jimmy Bucher, 25 år Jobbar på Universitetssjukhuset i Örebro som ambulanssjukvårdare.

Jag vill hjälpa människor, som av olika anledningar, inte längre kan klara sig själva eller må bra utan vården. I jobbet har jag möjlighet att förändra människors upplevelse av en jobbig situation och göra skillnad.

Som ambulanssjukvårdare hamnar man ofta i situationer man inte varit i tidigare. Det kräver innovativt tänkande, snabba handlingar och beslut. Sedan finns det många på min arbetsplats som brinner för arbetskulturen och tillsammans vill vi erbjuda den absolut bästa ambulanssjukvården som vi kan!

Idag tar låg lön, hög arbetsbelastning och dålig kvalitet stort utrymme i media. Det påverkar bilden av välfärdsjobben. Vårdyrket behöver bli ett mer öppet yrke, där positiva delar lyfts upp och där det finns möjliga karriärvägar och utvecklingspotential. Vi unga strävar inte efter att vara kvar på samma arbetsplats i över tio år. Det måste därför bli lättare att kunna byta arbetsplats, även inom vården.

Moderatkvinnorna verkar för en förbättrad arbetsmiljö inom vårdsektorn. Flertalet typiska manliga yrkesgrupper har fysisk träning på arbetstid. Personal inom vård och omsorg utför dagligen många och tunga förflyttningar på arbetsplatsen, därför ska också de ha rätt till fysisk träning på arbetstid. Med regelbunden fysisk träning kan vi minska antalet belastningsskador, som ligger till grund för den största delen sjukskrivningar. Vi anser också att all personal ska genomgå en obligatorisk ergonomiutbildning, då många medarbetare inom vård och omsorg skadas på grund av bristande kunskaper i lyft- och bärteknik. För att nämna ytterligare en självklarhet så bör arbetskläder för medarbetare inom vårdsektorn vara fria.

20

www.moderatkvinnorna.se

Framtidens jobb

Annika Bröms, Svenskt Näringsliv:

Fortsätt uppmonteringen av välfärden Svensk välfärd är bra men kan bli bättre. Det finns några stora utmaningar som vi behöver diskutera. För det första: hur får vi bättre kvalitet och mer vård, skola och omsorg för våra skattepengar?

Vilken är svenskens inställning och behov av valfrihet?

I mitt arbete som regionchef för Svenskt Näringsliv träffar jag många företagare som skapat sin nisch inom välfärdsbranschen, stora som små vård- och omsorgsföretag och friskolor. Gemensamt för många av grundarna är att de har jobbat i kommunala och landstingsdrivna verksamheter men inte fått möjlighet att utveckla och testa sina idéer. Och hur bakvänd resurstilldelningen i offentliga verksamheter ofta är – gör man inte av med sin budget så minskas den till nästa år, istället för att premiera effektiviseringar och möjliggöra innovationer.

Frågan om rätt till att göra vinst är en stor fråga som överskuggar de verkliga problemen i dagens debatt. För mig är det en gåta hur vi tillåter kommuner och landsting att driva verksamheter som går med förlust år efter år. Det är slöseri med skattepengar om något. I diskussionen om finansieringen i välfärdssektor är det ju konstigt att vi inte pratar mer om förlusterna? Hur ska de finansieras?

Varför är detta viktigt? Sveriges befolkning åldras och vi ställer mycket

www.moderatkvinnorna.se

högre krav. Den tiden är förbi när svensken okritiskt nöjde sig med att tilldelas den närmaste skolan, tillhöra den närmaste vårdcentralen eller låta sina föräldrar automatiskt tas in på det närmaste äldreboendet. Valfrihet inom vård och omsorg uppskattas av medborgarna. Sju av tio tycker att det är viktigt eller mycket viktigt.

Att kunna välja och välja bort tjänster som berör vår utbildning, hälsa och vård av de människornas om betyder mest för oss är en av de viktigaste reformer om genomförts i Sverige.

När kundens behov sätts i fokus ökar tillgängligheten, öppettider och möjligheten att göra egna val. Därför finns till exempel spansktalande äldreboenden med spansk kultur och spansk mat. Man behöver förtjäna förtroendet från sina kunder, varje dag.

Av landets 20 högst rankade vårdcentraler är 16 privata. Men det är också viktigt att notera att den totala nöjdheten hos kunderna ökar för både offentligt och privat driven vård. Konkurrensen har alltså bidragit till ökad tillgänglighet, bättre service och vård närmare patienterna.

Vårdföretagarnas medlemssiffror visar att fyra av tio av vårdföretagen har en kvinna som VD, vanligast är det i företag med över 200 anställda. Detta går att jämföra med övriga företagssverige, där en av fyra företagare är kvinnor.

Begränsa inte deras möjligheter att starta och driva företag och höja kvaliteten i välfärden.

21

Företagande

Alla kan bli företagare Mahnoush, Saithong Lindman, Mihiri Ekanayake och Elisabeth Björnsdotter Rahm.

Framdukat på Leia företagshotell i Umeå finns thailändska vårrullar, eritreanskt bröd och en gryta på irakiskt vis. När kvinnorna i Företagande För Alla – Steg ett har sin sista träff tillsammans med lärarna Ingrid Lindelöw Berntson, coach, och Pia Granström, jurist, står knytkalas och presentation av affärsplan på agendan.

V

Av: Elvira Hellsten

i alla här vill starta företag och nu har

Asmeret Werede presenterar sin idé om en eritreansk restaurang.

Zahra Abdul Husain vill öppna en egen frisörsalong hemma.

Här med Mihiri Ekanayake och Asta.

Knytkalas med mat från åtta länder på avslutningen av Företagande för Alla – Steg ett.

22

vi lärt oss mer om hur. Vi har lärt oss om ledarskap, marknadsföring, konkurrens och ekonomi, säger Zahra Abdul Husain som kommer från Irak vill starta eget som frisör.

Mihiri Ekanayake är konstnär och kommer från Sri Lanka.

Hennes affärsidé är en presentbutik som säljer tavlor och barnkläder.

– Språket är vår svaga sida. Förutom det har vi bara starka sidor! säger hon och skrattar.

Mihiri menar att det finns många andra kurser och informationstillfällen för blivande företagare men att de i den här kursen inte behöver vara nervösa för språket.

Branka Semunovic, som vill starta ett företag som levererar kroatiskt fredagsfika till småföretagare, instämmer och berömmer Ingrid och Pia för deras tålamod. De är duktiga på att förklara igen och igen så att deltagarna förstår.

Några av kvinnorna har haft egna företag i sitt hemländer, andra närmar sig företagandet för första gången.

– Jag kom inte hit för att jag visste att jag ville starta företag, jag ville få information. Men när jag kom hit så bestämde jag mig! säger Mahnoush som är den yngsta av deltagarna.

Hon är 20 år och har pluggat grafisk design på gymnasiet i Iran. Efter att hon noggrant presenterat sin företagsidé på svenska berättar att hon varit i Sverige i sju månader och tre veckor. Det är det lätt att förstå ett det här är en kvinna som inte kommer låta något stoppa henne.

www.moderatkvinnorna.se

Företagande

– Jag blir så ledsen av att man vanligtvis lägger lock

på så mycket drivkraft och så många idéer. Man säger ofta att nya svenskar inte kan göra något förrän de talar perfekt svenska. Hade vi inte träffats så här i Företagande för alla så hade vi inte haft ett nytt designföretag på gång och Umeå skulle inte vara i närheten av att få en eritreansk restaurang, säger läraren Pia Granström.

Tillsammans med Ingrid Lindelöw Berntson driver hon projektet vars koncept är framtaget av det falunbaserade företaget Hagman & Bredmar. Det ekonomiska stödet kommer från Tillväxtverkets satsning på kvinnors företagande.

Elisabeth Björnsdotter Rahm, ledamot i Moderatkvinnornas styrelse och riksdagsledamot från Lycksele, besöker Företagande för alla för andra gången. Hon deltog vid ett av de tidiga tillfällena och har nu kommit tillbaka för att höra mer om kvinnornas affärsidéer. Hon är imponerad över hur kvinnorna övervinner språksvårigheterna och lyfter fram sitt affärstänk och utvecklar sina idéer.

Hon tycker också att det är viktigt att nyanlända kvinnor får en chans att träffas och bygga nätverk utan män. Här ges en chans till att lära sig mer om det svenska samhället och de möjligheter som finns.

– Projektet är ett föregångsexempel. Det utgår från deltagarna och är praktiskt och handfast. Vi behöver fler eldsjälar som Pia, Ingrid och Lena, säger Elisabeth.

I

Pia Granström ger svar på deltagarnas frågor om företagande.

På Leia finns växtkraft

nnanför väggarna på Leia företagshotell i Umeå

är det alltid något nytt på gång. Ett tjugotal företagare delar på två våningsplan som består av kontor, konferens- och samtalsrum och stora, hemtrevliga gemensamma ytor. Det är högt i tak och runt köksbordet ryms många företagare och deras tankar och idéer. En samlingsplats där företagande kvinnor kan nätverka och hjälpa varandra framåt var en dröm som föddes hos Ingrid Lindelöw Berntsson och Anna Åberg när de för fem år sedan skötte sina företag hemifrån.

Med mycket beslutsamhet och lite medvind blev drömmen till verklighet. Leia var då, 2009, en mötesplats enbart för kvinnor och fick stöd av regeringens satsning Främja kvinnors företagande, i Tillväxtverkets regi.

När företagarna kommit till rätta identifierades flertalet utmaningar kring kvinnors företagande.

– Vi såg att kvinnors behov av stöd när det kommer till

www.moderatkvinnorna.se

affärsutveckling skiljer sig från mäns. Många företagare har sin bakgrund i offentlig sektor och saknar förebilder som kan hjälpa dem att växa. Vi startade projektet Leia Accelerator, med syfte att hitta en metod för att accelerera jämställda företag, berättar Ingrid.

De som deltog i projektet var företag som till minst

hälften ägdes av en kvinna och som drivits i mer än tre år.

Det finns få stödinsatser för företagare som kommit igång men behöver stöd för att komma vidare och Leia Acceleratior ville fylla ett tomrum. Projektet drevs under tre ågenom den ideella föreningen Magma Västerbotten och avslutades i december 2012. Genom att jobba med mjuka värden istället för kapital, så som att dela varandras nätverk och genom seminarier och coachning blev resultatet att 80 procent av deltagarna accelererade genom att bland annat öka omsättningen och ta emot praktikanter eller anställa.

23

Framtidens jobb

Carina Rönnlund är massageterapeut och driver Carinas Hälsoklinik. Hon har drivit sin verksamhet på Leia företagshotell sedan starten.

– Det här är som vilken arbetsplats som helst, här finns arbetskamrater. På mitt tidigare arbete fanns kollegor och det var det jag saknade mest när jag blev egen. Dessutom för en miljö med många människor också med sig nya kunder!

Ingrid Lindelöw-Berntsson visar “affärspinglan” i köket.

Här plingar den som gjort en bra affär.

fortsättning

I dag är Ingrid är en av de

fem ägarna av Leia företags-hotell som nu drivs vidare som ett aktiebolag. Ingrid driver även tillsammans med affärspartnern Lena Lundqvist företaget Shift Education som coachar individer och företag till att nå sina mål. På Leia företagshotell finns nu både kvinnor och män bland företagarna och de arbetar med allt från hälsa till kommunikation och sälj.

I höst har även en social verksamhet flyttat in på företagshotellet. Verksamheten kallas Yoda och tar emot praktikanter från arbetsförmedlingen.

– Här finns massor av företag att visa upp sig för. Och tillsammans ser vi till att det finns riktiga arbetsuppgifter för praktikanterna, vilket är uppskattat, säger Ingrid.

Lena Söderlind-Pettersson är handledare för praktiRikard Johansson tycker att praktik på Leia företagshotell är perfekt. Till skillnad från många andra praktikplatser behöver han aldrig fastna på en arbetsuppgift om uppdragsgivaren eller handledaren är upptagen, han kan alltid vända sig till handledaren Lena Söderlind-Pettersson, vars uppgift är att finnas till för praktikanterna.

24

kanterna och samordnar deras uppgifter utifrån deras kompetens och önskemål och företagarnas arbetsuppgifter. Det kan handla om administrativa uppgifter som att samman-

ställa ringlistor och praktiska uppgifter som att köpa fika till ett möte. Eller som för Rikard Johansson kan det handla om att rädda liv. Han är nämligen en stjärna på datorer.

– Här om dagen hörde jag en av företagarna utbrista ”Rikard har räddat mitt liv!” efter att Rikard fått ordning på en telefon. Att ha Yoda här på företagshotellet är en riktig vinna-vinna-situation. Det är bra för praktikanterna som får erfarenhet och får lära känna många företag, samtidigt som det är ett affärsutvecklingsprojekt som frigör tid för företagarna vilken kan öka deras omsättning och skapa fler arbetstillfällen. En av våra tidigare praktikanter fick anställning och flyttade ut tillsammans med ett företag som växte ur lokalerna.

Det växer så att det knakar på Leia företagshotell.

Med hjälp av gemenskapen växer företag, projekt, tankar, idéer och hopp. Allt är möjligt, om vi bara hjälper varandra.

www.moderatkvinnorna.se

Landet runt

t n u r t e d n a L

s dig?

Vad händer ho ndelser hä av Dela med dig ! et nd från din del av la xt från senaste Skicka bild och te eningen eller studi kampanjen, utbild besöket... rna@moderat.se till moderatkvinno

Rosa promenad i Skövde SKÖVDE I oktober, den rosa månaden med internationellt fokus på bröstcancer, arrangerade Moderatkvinnorna i Skaraborg “Rosakepsenkampanjen”.

Alla skövdebor bjöds in till att delta i en enkel promenad i Skövde Centrum. Deltagandet kostade 20 kronor och pengarna skänktes till cancerfonden.

Alla som deltog fick en påse med MQkeps att bära under promenaden, information om RUT och en lapp där det stod “Tack för att du deltar i en moderatkvinnokampanj. Vill du bli medlem?” och hur man enklast blir det (se rosa rutan).

eraterna! i medlem i Mod bl t at lt ke en Det är edlemsavgiften 39-100 30 00. M Telefon: Ring 09 äkning. teras din telefonr bi de or on kr 0 på 10 r fler sätt att .se/bli-medlem fö at er od m w. w w k Besö bli medlem.

Du gillar väl Moderatkvinnorna på facebook?

Håll dig uppdaterad om senaste nytt från Moderatkvinnorna!

www.facebook.com/moderatkvinnorna.officiella www.moderatkvinnorna.se

25

Landet runt

Moderata isskrapor kommer väl till pass i Boden! Här kampanjar Rigmor Åström, Moderatkvinnorna i Norrbotten.

Sofia Olsson jobbar för framtiden!

Nutidens och framtidens jobb UDDEVALLA Carin Ramneskär,

Carin Ramneskär

26

ordförande för Moderatkvinnorna i Bohuslän genomför tillsammans med Moderatkvinnorna och Moderaterna i Bohuslän verksamhetsbesök under projektet ”framtidens jobb”. De har hittills främst gjort besök inom serviceyrkena och snart kommer förskola och skola att besökas. Det är där framtiden finns, menar Carin.

Under ett av besöken har Carin träffat Sofia Olsson, som är egenföretagare i en stundtals manlig bransch.

Carin berättar: "Bokenäs Städ & Golv AB är hemmahörande på Bokenäset i Västra Uddevalla, här finns Sofia med sitt företag i städbranschen. Sofia har under de senaste åren kunnat utveckla sitt företag har i dag åtta heltidsanställda personer och periodvis lika många timanställda.

Sofias kärnvärden för företaget är att man skall ha bra arbetsförhållanden och schyssta villkor trots att det i många fall ses som ett lågstatusarbete. Bland annat är kollektivavtalet tecknat med byggbranschen vilket ger en högre lönenivå. Man skall kunna leva på sin lön, tycker Sofia.

Rut-avdraget har inneburit nyanställningar, främst kvinnor, där några haft en längre väg till arbetsmarknaden. Att jobba kundbaserat och vara en person som underlättar vardagen för den stressade småbarnsfamiljen, de yrkesverksamma som vill fortbilda sig, de de äldre som vill kunna klara sig hemma så länge som möjligt, eller underlätta för människor som är i flyttkarusellen, stärker självförtroendet, ger en egen inkomst och därmed egen rådighet i livet.

Företaget jobbar också med bygg- och renoveringsobjekt, mot ett annat företag som underleverantör. Här gäller det att kunna hävda sig, få respekt och framförallt trivsel i en mansdominerad värld. Här får man jobba hårt för att visa att kvalitet är viktigt, att nöjda slutkunder ger bättre anseende och att lågprisalternativen oftast inte blir billigast i längden.

Sofias mål är att vara det mindre och personligare alternativet till de stora städjättarna och det bättre alternativet när det gäller arbetsvillkor, kvalitet och utnyttjande av billig arbetskraft.”

Och förresten, efter Carins besök blev Sofia medlem i Moderaterna!

www.moderatkvinnorna.se

Landet runt

Välkommen in till Anna

Anna Gerebo sänder lokalradio i Nässjö. I november intervjuades företagaren Katarina Carltad (nedan).

NÄSSJÖ En dag i veckan sänder Anna Gerebo moderat radio. Under 45 minuter varje torsdagkväll gästas hon av en Nässjöbo eller en intressant gäst från en annan del av landet, som har vägarna förbi. Moderatkvinnornas ordförande Saila Quicklund och riksdagsledamoten Helena Bouveng har intervjuats i programmet ”Välkommen in” som också lyfter yngre kvinnor som är i starten på sin politiska bana. I november gästades programmet av företagaren Katarina Carltad som förverkligat sina drömmar och i dag äger tre hälsokostbutiker. Programmet är Moderatkvinnorna i Nässjös eget och varvas med programmet ”Dynamisk politik”, som fokuserar på framåtblick och utveckling.

– Jag har sänt radio i närmare ett år nu och det är fortfarande lika roligt, säger Anna som beskriver sig som nyfiken med stor entreprenörsanda.

Och så gillar hon att prata, det är i det närmaste en förutsättning för uppdraget.

– Det är inte så svårt som man skulle kunna tro, säger Anna och uppmanar fler till att ta initiativet på sin ort.

Att ta kontakt med den lokala radiostationen är en början men möjlighet finns också att satsa på podradio som bara sprids på internet. Direktsändningen på lokalradion har sin lyssnarkrets, podradion som läggs upp på närradions hemsida har en annan. Genom marknadsföring på Facebook har programmet nått långt utanför Nässjös kommungränser.

Anna Gerebo sänder radio för Moderatkvinnorna i Nässjö:

“Jag har sänt radio i närmare ett år nu och det är fortfarande lika roligt. Det är inte så svårt som man skulle kunna tro.” as i Nässjös Du hittar Moderatkvinnorn under program “Välkommen in” n på ny me i “Programarkivet” .se dio www.hoglandetsnarra

www.moderatkvinnorna.se

27

Landet runt

Moderatkvinnorna i Stockholms län har skickat en hälsning:

Ovan talar Ewa Thalén Finné för moderatkvinnor i Stockholms län.

Arrangören Zarah Sjökvist står här bredvid!

“En av många frågor som Moderatkvinnorna arbetar med och mot är våld i nära relationer. Därför bjöd Moderatkvinnorna i Stockholms län in till en talarkväll i november med riksdagsledamoten och första vice ordförande i Moderatkvinnorna, Ewa Thalén Finné. Det blev en mycket lyckad kväll med god mat och givande diskussioner. Självklart är resan inte slut där, vi kommer snart med såväl nytt kampanjmaterial som fler talarkvällar med intressanta frågor. Har du några frågor eller idéer får du självklart höra av dig till oss.

Hälsningar Moderatkvinnorna i Stockholms län genom Zarah Sjökvist, första vice ordförande Moderatkvinnorna Stockholms län PS: Glöm inte att vi moderatkvinnor traditionsenligt kommer att springa (eller gå) vårruset i Stockholm i vår. Så fort tid och plats är bestämt kommer en inbjudan.”

Uppladdning i Uppsala Lördagen den 23 november träffades ett gäng glada och laddade moderatkvinnoansvariga från kommunerna i Uppsala län i Bålsta för planering av kommande aktiviteter under supervalåret.

Bilden visar Carina Lund, Karin Juhlin, Liselotte Grahn Elg, Jeanette Meland, Monica Hedberg och Annica Kruukka.

Kampanj på Lidaloppet i Grödinge. Här är Jessica Nord, Anna Jensson Hjelm, Petja Svensson och Marianne Kock.

28

www.moderatkvinnorna.se

Landet runt

200 verksamhetsbesök på agendan Känner du en sjukvårdsambassadör?

Bor du i Skåne är det möjligt att du snart gör det. För Moderata kvinnor i Skåne är sjukvården den prioriterade frågan inför valet och arbetet kommer att ledas av ett tjugotal sjukvårdsambassadörer.

SKÅNE – De utvalda kvinnorna kommer att drillas i sjukvårdspolitik och rustas för verksamhetsbesök, berättar Anna Tinglöf, som tillsammans med Ulrica Fors-Stenmarck och Ulrica Dakouri leder satsningen.

Uttagning av ambassadörerna pågår under början av december och sedan ska de utvalda företrädarna utbildas i både skånsk sjukvårdspolitik och samtalsteknik under en heldagsutbildning och ett internat.

Sjukvårdsambassadörerna ska tillsammans göra runt 200 verksamhetsbesök. Därtill ska de, tillsammans med resten av Moderata Kvinnor i Skåne, vara aktiva och drivande i sjukvårdsfrågor i vardagen, på kampanj och i sociala medier. På plats ute i verksamheterna är det inte cheferna de ska träffa, riktas uppmärksamheten riktas istället gentemot medarbetarna och syftet är att lyssna.

– Vi ska inte gå ut för att propagera för våra ståndpunkter, vi är det lyssnande partiet, säger Anna.

Vården är omtalad i Skåne. I media framhävs brister, samtidigt som Region Skåne visar goda

www.moderatkvinnorna.se

Anna Tinglöf

resultat och ligger bra till i utdelningen av kömiljarden, som fördelas mellan de landsting och regioner som når de uppsatta målen kring patienttillgänglighet. Anna menar att de moderata kvinnorna i Skåne nu vill veta vilka synpunkter som finns bland de som har vården som sin vardag men som inte talar högst och uttrycker sig i media.

Att göra ett bra resultat i regionvalet är viktigt för Moderaterna i Skåne, inte bara för att vinna mandat i regionen utan även för att skåningarnas åsikter om förd sjukvårdspolitik kommer att spilla över på resultatet i kommun- och riksdagsvalet. Anna beskriver regionvalet som det val som ofta hamnar i skymundan, men är lika viktigt som de andra två valen.

– Sjukvårdsambassadörernas verksamhetsbesök kommer att vara en viktig del i Moderaternas regionvalskampanj. Genom ett lyssnande anslag får vi information som Moderata Kvinnor, Nya Moderaterna och våra regionråd har glädje av, samtidigt som vi får en möjlighet att på ett ödmjukt sätt diskutera vår inriktning, avslutar hon.

29

Moderatkvinnorna

MQ Jämtland besöker & lyssnar – Vi måste ha en bredd för att nå ut, säger Susanné Wallner som är egenföretagare och ordförande för Moderatkvinnorna i Jämtland.

I länet behöver Moderaterna och Moderatkvinnorna bli bättre på att nå ut till kvinnor som arbetar inom vård och omsorg. För att lära sig mer om vad personalen inom vård och omsorg har att säga så gör Moderatkvinnorna verksamhetsbesök för att lyssna på medarbetarna. På så sätt vill Moderatkvinnorna stå rustade att kunna nå de kvinnliga väljarna i valrörelsen. Moderatkvinnorna i Jämtland har under hösten besökt serviceboenden, kvinnojouren och Centrum för våld i Östersund.

Våld i nära relationer är en fråga som Susanné vill lyfta. Så väl kvinnor som män råkar ut för våld i nära relationer och både den som misshandlar och den som utsätts för misshandel behöver hjälp.

– I Jämtland finns många sjukskrivna kvinnor och relativt hög arbetslöshet. Många män här i inlandet mår dåligt vilket leder till att de blir våldsamma. Det finns många faktorer som bidrar till våldet och det är viktigt att vi ser hela bilden, säger Susanné.

Hon anser att kommunerna måste bli bättre på att följa upp och utvärdera kvinnojourernas verksamhet, dels för att se att det behövs kontinuerliga anslag och dels för att få fram nyckeltal på våldet.

Susanné Wallner

– Vi måste mäta våldets konsekvenser, säger hon och menar att vi sällan vi pratar om vad det kostar att en person far illa, men att det är viktigt att våga ta upp det. På så sätt kan man se till att resurserna hamnar där de kan förhindra att människor hamnar i en ohållbar situation istället för att låta resurserna användas där våldet gått för långt.

Moderatkvinnorna i Jämtland har också sociala aktiviteter där moderata kvinnor träffas, umgås och diskuterar politik. De har också mål för kampanjverksamheten i länet.

– Vi ska genomföra en kampanj på varje hälsocentral där vi bjuder på äpplen och lyssnar. Ett äpple om dagen håller doktorn borta! avslutar Susanné.

Margareta Gladh (mitten) på besök hos Centrum mot Våld.

Moderatkvinnor umgås i Östersund.

Från vänster: Moderatkvinnorna i Jämtlands vice länsordförande Margareta Gladh, länsordförande Susanné Wallner och Saila Quicklund, ordförande för Moderatkvinnorna.

30

www.moderatkvinnorna.se

Moderatkvinnorna

Hallå där...

Emma Svensson

kvinna!

– Jag bevakar media dagligen, skriver artiklar, gör research på olika ämnen som dyker upp och ser om det är av intresse för Moderatkvinnorna. En annan viktig del av mitt jobb är att stötta och peppa våra länskvinnoordföranden runt om i landet. Inför valåret projektleder jag Moderatkvinnornas valkampanjgrupp, där vi tillsammans ska hitta de frågor vi ska fokusera på och lägga upp en plan för förankring framåt.

När ska man kontakta dig?

– Man kan alltid kontakta mig!

Om jag inte kan hjälpa till direkt, gör jag mitt yttersta för att hitta rätt kontaktperson. Den som önskar beställa eller ställa frågor kring kampanjmaterial hjälper jag mer än gärna. Är så tacksam för all kontakt utifrån landet. Dela med dig av vad som är bra och vad som kan bli bättre i just ditt län!

Vill du prenumera på Moderatkvinnornas nyhetsbevakning som utkommer varje vardag? Mejla till moderatkvinnorna@ moderat.se

tar nas webbshop hit I Moderatkvinnor r. yla pr h oc ns pi r till du allt från kläde / .se na or moderatkvinn Beställ på www. till ing lln stä be n di jla webshop eller me na@moderat.se. moderatkvinnor

Vem är du?

– Jag är en tjej från Skåne, som efter elva år i Frankrike valde att återvända till Sverige. Nu har jag bott fem år i Stockholm. Är ekonom i botten, har alltid haft ett stort samhällsintresse och var aktiv i MUF på nittiotalet i min hemstad Ängelholm. Min senaste tjänst var även den som projektledare men inom kommunikation. Idag känner jag lycka över att kunna kombinera mina arbetslivserfarenheter med mina värderingar och det jag brinner för. Nu kör vi så det ryker!

Mejla Emma:

emma.svensson@moderat.se

Snart kommer det en ny kokbok från Moderatkvinnorna! Böckerna kommer att innehålla många goda recept och en hel del politik. Om din förening är intresserad av att köpa in kokböcker, mejla till moderatkvinnorna@moderat.se!

www.moderatkvinnorna.se

Visa att du är

moderat-

Emma Svensson, som i oktober började jobba som projektledare för Moderatkvinnorna. Vad gör du på jobbet?

Keps 40 kr

V-ringad t-shirt 80 kr

Sporttröja 130 kr

31

Moderatkvinnorna finns representerade över hela Sverige.

Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna

Vill du komma i kontakt med Moderatkvinnorna nära dig?

På vår hemsida finns kontaktuppgifter till din lokala företrädare.

www.moderatkvinnorna.se Vår besöksadress Moderatkvinnorna Box 2080 103 12 Stockholm

Värmland Örebro Västmanland Södermanland Uppsala Stockholm

Telefon: 08-676 80 00 Telefontider 08.00 - 17.00 Fax: 08-10 83 94 E-post: moderatkvinnorna@moderat.se

Moderatkvinnorna Ordförande Saila Quicklund, ordförande Telefon: 070- 818 29 68 E-post: saila.quicklund@riksdagen.se

Västra Götaland Östergötland Kalmar

Ombudsman Yvonne Svengard Telefon: 08-676 81 06 E-post: yvonne.svengard@moderat.se Projektledare Emma Svensson Telefon: 073-682 81 35 E-post: emma.svensson@moderat.se

Gotland Jönköping Halland Kronoberg Blekinge Skåne

Du gillar väl Moderatkvinnorna på facebook? Håll dig uppdaterad om senaste nytt från Moderatkvinnorna!

www.facebook.com/moderatkvinnorna.officiella