Moderatkvinnorna 1 • 2016

Page 1

Ett magasin från

Moderatkvinnornas Magasin #1 2016

VILKA UTMANINGAR FINNS OCH HUR LÖSER VI DEM?

Att dela på kvinnor och män är otidsenligt Med måltiden i centrum Alla kan bidra till vårt försvar ”Hårt arbete lönar sig!” Sverige runt


Innehåll #1 2016 4

Hur jämställt är Sverige egentligen? Annicka Engblom samtalar med två moderata företrädare

12

Mat handlar om mer än näring

7

Alla kan bidra till vårt försvar

13

Ambassadör mot hedersvåld

8

Att dela på kvinnor och män är otidsenligt

14

Susanné Wallner: ”Hårt arbete lönar sig!”

Med måltiden i centrum

15

Sverige runt!

10

4

8

10

17 SMS:a ditt bidrag!

Vår adress

Produktion

Moderatkvinnorna Box 2080 103 12 Stockholm

Hellsten Kommunikation

Telefon: 08-676 80 00 Fax: 08-10 83 94 E-post: moderatkvinnorna@moderat.se

Elvira Hellsten, projektledning, text och formgivning Telefon: 0730-48 43 41 E-post: elvira@hellstenkommunikation.se Sofia Sidén, text

Ansvarig utgivare

Emy Eriksson, grafisk formgivning och illustration

Tomas Tobé

Hampus Nilsson, grafisk formgivning

Redaktionsledning

Omslagsfoto

Annicka Engblom, ordförande Telefon: 0702-67 00 01 E-post: annicka.engblom@riksdagen.se

Depositphotos

Yvonne Svengard, ombudsman Telefon: 08-676 81 06 E-post: yvonne.svengard@moderat.se

Vill du medverka till att stödja vårt biståndsarbete i Etiopien och Thailand? Skicka ditt bidrag via sms! Fistulasjukhuset i Etiopien: Skicka texten ”mq etiopien” till 72550 så bidrar du med 50 kronor. Barn- och ungdomshemmen i Thailand: Skicka texten ”mq thailand” till 72550 så bidrar du med 50 kronor. Tack för ditt bidrag!

Tryck Sörmlands Grafiska AB www.twitter.com/moderatkvinnor

www.facebook.com/moderatkvinnorna.officiella

341 078 TRYCKSAK

2


Ordföranden har ordet:

Det är inte tid att backa JAG SPENDERADE JULLEDIGHETEN med att bland annat läsa böcker om och av starka kvinnor. ”My name is Mary Sutter” av Robin Oliveira och ”Hertha” av Fredrika Bremer. Den förra om en amerikansk barn­ morska i mitten av 1800-talet som kämpade för och mot alla odds lyckades med sin dröm att bli kirurg. Den senare behöver väl knappast någon beskrivning.

JAG GÖR MÅNGA besök runt om i landet och vet ni vad jag ser och hör? En utveckling bakåt som oroar mig. Mindre av respekt, större otrygghet och sämre kvinno­ representation. Om vi inte stannar upp denna utveckling redan nu så kommer samhället att förlora mark. När vi kommit så långt som vi gjort idag är backa det sista vi ska göra.

I DEN VEVAN funderade jag mycket över den kamp för kvinnors rättigheter som utkämpats före oss, var vi be­ finner oss idag och vart vi är på väg. Jag tror att vi alla är överens om att det ultimata målet för en kvinnoorganisa­ tion är att den egentligen inte ska behövas, det vill säga när målet om ett jämställt samhälle uppnåtts. Vi är nog lika överens om att vi ännu inte uppnått det. Frågan är, gör vi framsteg och vad gör vi för att åstadkomma det?

FÖR JAG MÖTER samtidigt fantastiskt starka och engagerade kvinnor inom alla yrken, samhällskategorier och ursprung. Jag möter också många män som insett styrkan av ett jämställt samhälle och arbetar för det. Det är på dessa krafter vi ska bygga. Vi ska sätta ut våra arm­ bågar tillsammans, inte för att hindra varandra utan för att kroka arm. Slå vakt om det vi har och arbeta vidare.

SVERIGE ÄR INTE och har aldrig varit en isolerad ö i världen. Människor har alltid rört sig över våra gränser och fört med sig sitt kunnande och sin kultur. En gång inspirerades vår egen kvinnorörelse av Englands och Amerikas suffragetter. Idag är jämställdhetsarbetet globalt, men be­drivs under väldigt olika förutsättningar. Det utmanas också av allt mer utbredd radikalisering som direkt motverkar kvinnors rättigheter och intressen.

DET HÄR NUMRET av Moderatkvinnornas Magasin resonerar kring några av de jämställdhetsutmaningar vi har i vårt samhälle idag. Vad kan du göra för att bidra till det samtalet? Fundera över det, diskutera med familj, vänner och arbetskamrater och hör av dig. Varma hälsningar, Annicka Engblom, ordförande för Moderatkvinnorna

3


Samtal / jämställdhet

Vilka utmaningar finns och hur löser vi dem? Och vad händer med jämställdheten när den så kallade feministiska regeringen inte ens ser utmaningarna? Annicka Engblom, Moderatkvinnornas ordförande, träffar Ulf Kristersson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson och Elisabeth Svantesson, Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson, över en lunch för ett samtal om just detta. SAMMANSTÄLLT AV: ELVIRA HELLSTEN

ANNICKA Sverige ligger före de flesta andra länder vad gäller jämställdhet mellan män och kvinnor, men vi är långt ifrån fär­ diga med det arbetet. Utifrån detta, hur ser ni på det politiska läget i den frågan just nu? ULF Allra främst ser jag idag till integrationen. Att invandrade kvinnor kommer in på arbetsmarknaden är den mest aktuella jämställdhets- och arbetsmarknadsfrågan. En stor del invan­ drade kvinnor kommer aldrig in, vilket leder till att familjer blir bidragsberoende och att nästa generation riskerar upprepa mönstret. Vi vill absolut inte se att invandrade flickor får sämre möjligheter än andra jämnåriga. ANNICKA Som ekonomisk-politisk talesperson och påtänkt framtida finansminister, kan du göra något från ditt håll eller är det en ren arbetsmarknadsfråga? ULF Mycket handlar förstås om förutsättningarna på arbets­ marknaden även om drivkrafterna för att starta företag och våga anställa är oerhört betydelsefulla. Men det är till exempel avgörande att kunna ha barn hemma, läsa svenska och deltids­ arbeta samtidigt. Utbildningsinsatser som är helt isolerade från arbetslivet riskerar att bara rulla på utan slut, inte minst för lågutbildade. Som politiker måste man självkritiskt i alla lägen fråga sig om det man tänkt genomföra ökar chansen för någon att ta sig in på arbetsmarknaden, eller inte. Det gäller skatter, 4

vårdnadsbidrag, förskola och allt som kan öka eller minska chansen att komma i arbete. Vad säger du, Elisabeth? ELISABETH Det finns ett gap mellan kvinnor och män som befinner sig utanför arbetsmarknaden, särskilt bland utrikes födda. Arbetsförmedlingen ger fortfarande olika insatser till män och kvinnor, inte minst inom ramen för etableringsrefor­ men. Män får i högre grad arbetsmarknadspolitiska insatser än kvinnor. ANNICKA Och vad gör den så kallade feministiska regeringen? De måste vara uppenbart medvetna om problematiken? ULF Feminismen är bara en etikett för regeringen. Det är en klen tröst att bedriva så kallad feministisk utrikespolitik när man inte lyckas få in utrikesfödda kvinnor på arbetsmarknaden här hemma. Regeringen prioriterar fel och ägnar sig åt sym­ boler men struntar i hantverket. ANNICKA Risken är också att etiketten blir urvattnad. Femi­ nismen får en negativ stämpel trots att det egentligen är ett sam­ lat ord för något positivt, det vill säga lika villkor i samhället. ELISABETH En annan jämställdhetsutmaning som jag ser är dels fortsatta löneskillnader mellan män och kvinnor. På sam­ ma arbetsplats så tjänar män och kvinnor nästan lika mycket,


Samtal / jämställdhet

”Vi ser en enorm integrations­ utmaning och en jobbfientlig politik från regeringen.”

“Regeringen prioriterar fel och ägnar sig åt symboler.”

”Det behövs reformer som gör det lättare att lära sig jobbet på jobbet.”

ANNICKA ENGBLOM Ordförande för Moderatkvinnorna

ULF KRISTERSSON Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson

ELISABETH SVANTESSON Moderaternas arbetsmarknads- och integrationspolitiska talesperson

den stora skillnaden ligger i att kvinnor och män arbetar inom olika delar av arbetsmarknaden och att kvinnor har yrken där man tjänar mindre och dessutom äger kvinnor mindre. Detta påverkar hela livsinkomsten och det är en stor utmaning. ULF Som du säger så handlar det dels om arbetsinkomsten, men det påverkar också pensionen. I det offentliga har kvinnor väsentligt längre pension, vilket ofta påverkas av deltidsarbete som i viss mån är frivilligt och i viss mån det som erbjuds. Det är många kvinnor som väljer att jobba deltid utan att kanske fullt ut se konsekvenserna på lång sikt. ANNICKA Är det inte risk att det sista kan uppfattas som ett ”blame game”? Att kvinnor skuldbeläggs för sina livsval? Jag spelar djävulens advokat och frågar: Varför utbilda sig till sjuk­ sköterska? Är det inte smartare att utbilda sig till tekniker eller snickare som tjänar mer? ELISABETH Det är inte ett ”blame game”, utan en beskrivning av en situation vi har. En situation där många kvinnor är den del av arbetskraften som tjänar mindre, det är bara att konstatera. ANNICKA Precis. Det är inte kvinnors yrkes- och livsval som är fel, utan lönesättningen i offentlig verksamhet i förhållande till näringslivet. Men att jobba deltid är samtidigt ett frivilligt val som många gör, för att ägna mer tid åt familjen till exempel. ULF Det är klart att alla inte måste göra lika, men alla borde göra informerade val. Vi har ett pensionssystem därför att vi inte tror att människor i tjugo-trettioårsåldern automatiskt sparar tillräckligt för sin ålderdom. Kvinnor jobbar syste­ matiskt mer deltid i sektorer som betalar mindre och där tole­ ransen för deltid är större. Jag har all respekt för att man gör det valet, men jag skulle inte vilja att mina döttrar med självklarhet gör det valet utan att ha tänkt igenom konsekvensen. ANNICKA Hur ska man informera och göra människor med­ vetna om konsekvenserna av dessa livsval?

ULF Det är självklart fritt att välja, men det får samhälls­ konsekvenser som inte bara är en privatsak. Vi har ett stort offentligt åtagande och därmed följer krav på att hjälpa män­ niskor att fatta så informerande beslut som möjligt. Hur detta ska göras behöver vi arbeta mer med. ELISABETH Får jag lägga till en sak? Psykisk ohälsa och sjuk­ skrivningarna bland kvinnor ökar drastiskt. Vi vet inte säkert varför, men det handlar om allt ifrån stress på jobbet till en situa­tion i privatlivet som gör att man jobbar väldigt mycket både hemma och på jobbet. Det är en oroande utveckling. Många kvinnor orkar inte jobba tills de är 65. De arbetar i sek­ torer som är slitsamma och där man tjänar mindre. Hur skapar vi möjligheter för kvinnor att orka med arbetsbördan mitt i livet, men också orka jobba till 65? ANNICKA Vilka politiska förslag och lösningar ser du där? ELISABETH Dels behöver vi kartlägga varför ohälsan ökar så drastiskt. Sedan handlar det om tidiga insatser, om arbetsmiljö och om möjligheter till att få vardagen att fungera. Till stor del måste arbetsmarknadens parter själva sluta avtal kring detta. Gällande sjukskrivningar måste vi jobba tillsammans, Försäkringskassan och även Arbetsförmedlingen behöver stötta och jobba mer aktivt för att fler ska kunna komma tillbaka till jobbet snabbare. Här gjordes framsteg under våra regeringsår, men nu tar den nuvarande regeringen bort den bortre tids­ gränsen i sjukförsäkringen. Det är inte särskilt vänligt mot alla kvinnor som går sjukskrivna hemma och glöms bort. Vi har sett det hända förr och risken är stor att vi hamnar där igen. Men vi behöver också göra det lättare att byta jobb. Här har vi flera konkreta förslag från Moderaterna för att underlätta spårbyten mitt i livet. ANNICKA Låt oss prata mer om vilken politik ni vill driva inom era arbetsområden. Kan vi tala om en alternativ moderat jämställd­hetspolitik? 5


Samtal / jämställdhet

ELISABETH I den bästa av världar behövs inte en separat jäm­ ställdhetspolitik, men det finns strukturer som vi behöver vara medvetna om och som vi nog pratar för lite om. En moderat politik kommer alltid vara fokuserad på det vi pratar om här idag, det vill säga ekonomi och arbete. Att kunna försörja sig själv, om att var och en får vara med och bidra. Det är en fråga för individen; kvinna som man. ANNICKA Individ- och frihetsperspektivet är grundbulten i vår ideologi, men som jag upplever det frontar vi inte diskus­ sionen om den problematik som fortfarande finns. Målet är självklart ett jämställt samhälle där alla individer kan bidra oberoende var man kommer ifrån, men vi lyfter inte jämställd­ hetsaspekterna och strukturerna tillräckligt. ULF Vi ramar ju sällan in det på det sättet att vi kallar det för jämställdhetspolitik. Vi landar i att våra reformer är bra för jämställdheten, så är det ju. ELISABETH Vi ska komma ihåg att det allra viktigaste vi gjorde under våra åtta år var införandet av jobbskatteavdrag. Avdragen har lett till att människor med låga och medelinkom­ ster får mer kvar i plånboken. Det ger kvinnor större egenmakt och egen försörjning. Införande av RUT-avdrag var också av stor betydelse för kvinnor, men det talar vi oftare om. Att jobbskatteavdragen ger ökad marginaleffekt för att jobba mer är en drivkraft för att gå från att jobba 75 procent till heltid. Behovet av bidrag minskar också när människor får behålla mer av sin lön. ULF När vi dessutom förenar mer pengar i plånboken med rimligare priser på tjänster som man kan behöva när man job­ bar heltid, då sätts en snöboll i rullning. När många människor jobbar mer och har behov och möjlighet att använda RUT-

tjänster skapas jobb som tidigare inte funnits åt människor som tidigare inte hade arbeten. Och många RUT-företagare är dessutom kvinnor, många är invandrare och många av dessa företagare har anställda som är just kvinnor. ANNICKA Framstegen som Alliansregeringen gjorde utmanas nu då regeringen har ett annat förhållningssätt till poli­ tiken både vad gäller att motverka negativa tendenser och stötta positiv utveckling. Vi ser en rent jobbfientlig politik från regeringen och en enorm integrationsutmaning. Vi har konstaterat att vår mest aktuella jämställdhetsutmaning handlar om hur vi ska få in invandrade kvinnor på arbets­ marknaden. Hur kan vi sammanfatta de konkreta idéerna från Moderaterna? ELISABETH Regeringen verkar inte ens vilja erkänna att det här är en stor utmaning. Det är oerhört allvarligt och det kom­ mer att drabba kvinnor allra främst. Löfven har sagt att ”det är ingen brist på jobb, det är brist på utbildning”. Men vi kan inte utbilda bort all arbetslöshet. Här måste vi våga tänka nytt. Det behövs reformer som gör det lättare att lära sig jobbet på job­ bet, såsom lärlingsanställning, eller det vi kallar förstajobbetanställning, och utvidgat RUT-avdrag som exempel. Ett annat förslag är utbildningsplikt. Mer än så kommer att behövas och vi moderater är i en process där vi utvecklar vår politik. Men vi har en hel del svar här och nu, medan regeringen inte ens ser problemet. ANNICKA Arbetet med att utveckla vår moderata politik fortsätter och det är viktigt att vi ständigt bär med oss frågan om hur vår politik gör det möjligt för så väl kvinnor som män att leva ett bra liv med lika förutsättningar. Tack, Elisabeth och Ulf, för att ni ville dela med er av era tankar kring jämställdhet. Vi moderatkvinnor fortsätter att driva debatten!

Ulf Kristersson, Annicka Engblom och Elisabeth Svantesson diskuterar jämställdhet. 6


BILDEN Heléne Rådemar, generalsekreterare Riksförbundet Sveriges Lottakår, Lotta Olsson, moderat riksdagsledamot och ledamot i Moderatkvinnornas styrelse, Barbro Isaksson, rikslottachef och Malin Dreifaldt, riksbilkårschef, träffades i Sälen och diskuterade civilförsvarsfrågor på Folk och Försvars konferens.

Moderatkvinnorna har valt ut två politiska ämnen att fördjupa sig i under 2016:

Alla kan bidra till vårt försvar I DEN OROLIGA VÄRLD vi lever i, med konflikter i EU:s närområde och med stora flyktingströmmar, är försvarsoch säkerhetsfrågorna mer aktuella och viktiga än på mycket länge. Det är frågor som både allmänheten och politiken visar stort intresse för, men frågor man också oroar sig för. Den förändrade värld vi nu lever i har skakat om oss på många sätt. Det är frågor som har en lång tradition i det moderata kvinnoförbundet och som vi i Moderatkvinnorna nu valt att sätta nytt fokus på. Vårt försvar måste tydligare bli något vi alla tar ansvar för. På samma sätt som förr behöver vi alla veta både hur vi klarar oss utan bekvämligheter som el och varm­vatten i några dagar, men också hur vi klarar att kommunicera om inte de informationskanaler vi har idag fung­e­rar. Dessutom behöver vi rusta oss vad gäller kun­ skapen om hur vi alla kan hjälpa till i samhället, om vi ham­ nar i kris eller krig.

Här spelar de civila försvarsorganisationerna en stor roll. Det civila försvaret både kan och vill utbilda fler. Här finns också möjligheter att ge kunskap som kan vara till nytta även i det vanliga vardagslivet, som körkunskaper och första hjälpen. Dessutom erbjuds en unik chans för många att träffa nya vänner och skapa större egna person­ liga nätverk. DETTA ÄR FRÅGOR som Moderatkvinnorna diskuterade vid träff med ledande personer i det civila försvaret under Folk och Försvars konferens i Sälen i januari. Vår arbets­ grupp för politikutveckling ”Samhällssäkerhet och Förs­ var” håller på att formas och där ser vi fram emot att ut­ veckla en tydlig politik kring dessa högaktuella utmaningar och möjligheter. LOTTA OLSSON Ansvarig för Moderatkvinnornas arbetsgrupp för samhällssäkerhet och försvar 7


Trygghet

Att dela på kvinnor och män är otidsenligt Sexbrott mot kvinnor på allmänna platser ökar. På Eriksdalsbadet har anmälningarna om sexuella ofredanden dubblerats på ett år och Stockholms stad svarar med att dela på kvinnor och män i bubbelpoolerna. – Stockholms stad sänder ut helt fel signaler, säger Anna König Jerlmyr, oppositionsborgarråd i Stockholm. På kommunalägda Eriksdalsbadet på Södermalm i Stock­­­holm blir trakasserier allt vanligare. Antalet anmälningar om sexuella ofredanden på badet ökade från sju anmälningar under 2014 till 18 stycken un­ der 2015. Polisen tror dessutom att mörkertalet är stort. Gärningsmännen pekas ut som pojkar utan vuxet sällskap och de drabbade är främst tjejer under 18 år. Eriksdalsbadets chef Sara Franzén Shilwan ser allvarligt på de sexuella ofredandena på badet. – Vi beklagar djupt att flickor som kommit till vårt bad drabbats av ett ökat antal sexuella ofredanden, men vi job­ bar nu med en tydlig handlingsplan för att inte fler ska ske, säger hon. Bland åtgärderna finns ökat antal badvakter och fler skyl­ tar med uppmaningar om att ta kontakt med personal om man känner sig otrygg. I december beslutade Stockholms stad om att införa tre olika bubbelpooler på badet – en för kvinnor, en för män och en mixad. Moderata oppositionsborgarrådet Anna König Jerlmyr ställer sig kritisk till in­ förandet av separata bubbelpooler på det kommunala badet. Hon menar att Stockholms stad istället borde satsa på ännu fler badvakter och att porta de som inte kan hålla sina händer i styr. – Stockholms stad sänder ut helt fel sig­ naler. Genom att göra denna typ av uppdel­ ning visar kommunen att män och kvinnor inte kan vistas i samma miljöer och ger efter för en otidsenlig syn på kvinnor, säger hon. Allmänheten reagerar starkt på beslutet, bland annat i sociala medier:

8

ANNA KÖNIG JERLMYR. FOTO: PETER KNUTSON

”Vad är det för skillnad på detta och att säga att kvinnor får skylla sig själva om de klär sig på ett visst sätt eller går ensamma i offentlig miljö? Inte ett dugg.” ”Rebellen i mig skaffade precis årskort på Eriksdalsbadet! Ska dit och göra bomben i MANSPOOLEN” ”Jag undrar varför ni tycker det är OK att man på ett svenskt offentligt finansierad verksamhet för in könssegregerade pooler?” Debatten handlar inte bara om separata bubbelpooler för män och kvinnor. Anna König Jerlmyr tycker inte att man kan blunda för kulturella skill­nader: – Det kommer många nyanlända till Sverige från kulturer där det finns en utbredd hederskultur eller där kvinnor inte lever med jämställda villkor. Därför är det viktigt att garan­ tera utbildning om hedersrelaterat våld och förtryck samt kvinnors rättigheter. Oppositionsborgarrådet tycker att man ska införa en obligatorisk utbildning för nyan­ lända där normer och värderingar om barns och kvinnors rättigheter ingår. Sara Franzén Shilwan berättar för Dagens Nyheter att det ofta kommer grupper av ensamkommande till Eriks­ dalsbadet, utan ansvariga vuxna med sig. Alla ensamkommande får aktivitets­ bidrag och många väljer sim- och gym­ kort. Dessa kort kan de använda både under organiserade former och under sin fritid. Anna König Jerlmyr menar att grup­ per från HBV-hem, där barn utan för­ myndare bor, alltid borde ha med sig en ansvarig vuxen när de går på badhus.


Trygghet

VILKA BROTT SOM RAPPORTERAS OCH ANMÄLS FÅR ALDRIG BLI POLITIK

– Personalen på boendena måste ta ett större ansvar, säger Anna König Jerlmyr. I januari kom en anmälan om våldtäkt mot barn på Eriks­dalsbadet. Södermalmspolisen beslutade om att in­ föra patrullering på badet i form av både uniformsklädda och civilklädda poliser. Patrulleringen införs på grund av den senaste tidens oroligheter. De hoppas det kommer att leda till att fler kommer att anmäla brott så att mörkertalet minskar. Anna Jönig Jerlmyr tror att den ökade polisövervakning­ en är nödvändig för att kunna hitta förövarna och porta dem från badhuset. – Det handlar om kvinnors säkerhet och rättigheter. Kvinnor ska ha rätt till att vistas i de offentliga rummen utan att bli kränkta eller sexuellt antastade. SOFIA SIDÉN

Anna Kinberg Batra kallade i januari Sveriges in­ rikesminister Anders Ygeman till riksdagen för att få en förklaring om turerna kring musik­ festivalen ”We are STHLM”, där polisen höll tyst om de anmälningar om sexualbrott som inkom i samband med festivalen i somras. Polischefen Peter Ågren sade till DN i samband med avslö­ j­andet att polisen ibland undviker att rapportera eftersom de inte vill spela Sverige­demokraterna i händerna. ”Det kan aldrig bli politik kring vilka brott som rapporteras och anmäls”, menar Anna Kinberg Batra. Ofredanden i grupp har blivit vanligare, säger polis och evenemangspersonal till tidningen Fokus. Gärningsmännen pekas ofta ut som unga nyanlända och polisen ser ett ökat problem med barn utan vårdnadshavare. Systemen som finns är inte anpassade för att hantera barnen.

9


Offentlig gastronomi

Med måltiden i centrum Annsofie Thuresson äter med glädje samma mat som Kävlinges äldre Vad serveras våra äldre egentligen? Under en vecka i januari antog Annsofie Thuresson, socialnämndens ord­ förande i Kävlinge, stjärnkocken Leif Mannerströms måltidsutmaning: Att politiker under en vecka borde äta samma mat som de äldre. Med glädje antog Annsofie ”utmaningen”, som hon hellre vill kalla för ”förmån”. Som politiker är det centralt att inte bara snacka utan också göra, menar Annsofie: – Jag och mina kolleger sätter mål och ger medel och resurser, då måste jag också anta utmaningar som kommer för att utveckla vår kommun vidare. Med mottona ”måltiden i centrum” och ”tillsammans gör vi måltiden till en trevlig stund” serverar Kävlinge kom­ muns måltidsservice mat till kommunens äldreboenden, förskolor och skolor. – I Kävlinge har vi under lång tid arbetat fokuserat och målinriktat med att utveckla en hållbar offentlig gastro­ nomi. Vi har måltidsutvecklare som är inriktade mot äldre, unga och funktionshindrade. Vi provar nya vägar att nå de som bor hemma med matbuss, matskola och måltidsvän som införs under 2016. Vi har självklart validerade kockar i våra kök. De allra flesta kommuner som Annsofie har kontakt med arbetar aktivt med att utveckla och förbättra maten till de äldre. – Ändå utmålas politiker som att vi inte har någon aning, att vi aldrig skulle våga äta maten, att vi nedprioriterar eller att vi helt enkelt inte bryr oss om maten till våra äldre. Inget kan vara mer fel! säger Annsofie som även innan hon antog Mannerströms utmaning ofta ätit på kommunens boenden. Samma mat serveras dessutom i kommunhuset. – Bra och god mat är den bästa förebyggande verksam­ heten vi kan ha inom äldreomsorgen. Den gör oss friskare, tryggare och gladare. Annsofie vill uppmärksamma de medarbetare som med stor omtanke ordnar det lilla extra och tar sig tid att samtala och äta tillsammans med gästerna. Hemtjänstpersonalen sitter med vid borden inte bara för att hjälpa till utan även för sällskapet och samtalet.

Nu ser Annsofie och Moderaterna i Kävlinge framåt. – Självklart vill vi ännu mer. Nu tar vi initiativet till fram­ tidens seniormåltid, ett arbete som ska präglas av bland annat innovation, valfrihet, hållbarhet och individuali­ sering. Annsofie vill mer för Kävlinge men också för alla seniorer i Sverige. Därför utmanar hon nu andra kommunpolitiker att göra samma sak som hon: – Ät under en vecka samma mat som våra äldre. Är du nöjd? Sträck då på dig, var stolt och meddela detta högt och tydligt. Känner du att ni kan göra mer? Sätt då nya mål, ge rätt förutsättningar till kommunens medarbetare och gör det omedelbart. Det är vårt ansvar som politiker.

I samband med utmaningen gav Annsofie ett löfte: – Om jag under denna vecka ser att måltiden inte är i centrum och maten inte är bra, då tar jag det med mig och gör något åt det. Vi är aldrig så bra att vi inte kan bli bättre. Under veckan åt Annsofie lunch i kommunens restau­ ranger och till middag värmde hon matlåda hemma. Hur smakade det? – Maten i Kävlinge håller hög kvalitet med god smak och fina råvaror. Det är mer husmanskost än jag är van vid, men oerhört god mat som jag även fortsättningsvis kommer att äta i våra restauranger så ofta jag kan.

10

Av: Elvira Hellsten

Idag åt jag rimmad oxbringa med rotmos och broccoli på Kullagården. Min kollega Johan valde kroppkaka med skirat smör. Helhetsintrycket var mycket gott. Lugn miljö, maten tilltalade ögat, generöst salladsbord. Smaken mötte mina förväntningar. Väl värt pengarna och besöket.


Offentlig gastronomi

Lunch intogs i Furulund och Ligustern. Jag valde gulaschsoppa – en matig, mustig härlig soppa med ett ljuvligt nybakt bröd och en fin ostkaka med mild smak till efterrätt. Jag måste tillstå att vi håller en jämn och hög nivå på alla våra restauranger – härligt. Ikväll valde jag stekt kyckling med timjanpotatis och citron- och vitlökssås med grönsaker. Gällande potatisen ska jag erkänna att jag har förutfattade meningar. Vem har inte ätit uppvärmd kokt potatis med skinn? Jag får sopa mina förutfattade meningar under mattan. Potatisen var god med en härlig timjansmak.

Idag åt jag på Billingshäll, vårt största särskilda boende. Fiskgratängen var en mycket positiv överraskning. Fisk kan vara svårt men denna var ljuvlig. Ett riktigt härlig potatismos till det förhöjde rätten. Stort tack till alla på Billingshäll, det gjorde ni bra!

Det blev ett återbesök på Kullagården idag. Jag åt stekt potatis, korv och ägg. Gott och klassiskt! Till middag valde jag ugnsstekt torsk i hummersås med västerbotten­ potatismos och broccoli.

Idag intogs lunchen på Norrehed i Löddeköpinge. Dagens rätter var biff à la Lindström med potatis, sås och grönsaker alternativt grönsakslasagne. Jag åt biffen – en rejäl, god och smakrik portion. Ett fantastiskt salladsbord lockade till en stor tallrik sallad. Väl värt besöket och mycket trevlig stämning. Jag har hämtat fem matlådor som jag ska äta onsdag till söndag. Idag valde jag krämig skogssvampsoppa med äppelkaka och vaniljsås. Jag tog ut vaniljsåsburken från förpackningen och värmde sedan enligt instruktion. En ljuvlig doft av äppelkaka fyllde köket! På förpackningen stod att man skulle komplettera med bröd, smör, sallad och dryck, vilket jag gjorde. Nej, man äter inte matlådor i plastförpackning. Man värmer, lägger upp och kompletterar enligt instruktion. Om man som äldre inte kan? Då hjälper givetvis hemtjänsten till!

Under helgen äter jag matlådan, dels för att få vara med familjen men också för att få en känsla för hur mätt man blir och hur man står sig med denna mat. Idag valde jag kalops med potatis och rödbetor. Igen blir jag glad av att det luktar riktigt gott när jag värmer. Ofta är det en negativ åsikt som hörs, att våra äldre missar matdofter när maten värms. Och visst, kalopsen har inte fyllt huset med dofter under de timmarna den kokades. Det var en rejäl portion med mört kött, kraftig god smak. Igen, fin potatis. Jag hade valt skivade rödbetor, men det är onekligen lättare att äta tärnad.

Sista dagen i en rolig, god och härlig vecka avslutas med nästan samma rätt som jag började med, nämligen rimmad oxbringa i pepparrotssås med rotmos. Jag har inte ätit just pepparrotssås till rotmos men det gifte sig fint och köttet var riktigt gott och av samma höga kvalitet som oxbringan jag åt på Kulla­ gården i måndags. Rotmoset? Mild, god och ljuvlig. En bra avslutning helt enkelt! 11


Offentlig gastronomi

Mat handlar om mer än näring F

ÖR DEN SOM ÄR MÄTT är det lättare att koncentrera sig och lära sig saker. Att få uppleva matglädje håller uppe livsgnistan hos den äldre. Att få känna dofter och få ett positivt helhetsintryck hjälper till när den sjuka ska tvinga ner lite näring i kroppen. Oavsett om det handlar om bra mat i skolan, bra mat för våra gamla eller bra mat för de som är sjuka så handlar det om så mycket mer än näringsriktighet. Lika viktig är matglädjen i vår offentliga gastronomi. DET HÄR MED MAT talade jag och min vän Ellinor ofta om. Ellinor är en av de starkaste människor jag mött. En nittonårig flicka som trots sin svåra cancerdiagnos slogs för sin rätt till bra hjälp och ansatte dietisterna med massor av frågor och tankar. Samtidigt spred hon en enorm glädje och klokskap omkring sig. Vi talade mycket om vad man egentligen ska äta om man är sjuk. Ska man äta det man är sugen på bara för att få i sig näring eller ska man, om man kan, försöka tänka och göra medvetna val? En bit in i sjukdomsförloppet bestämde sig Ellinor för att, utöver att hon redan var vegetarian, också bli vegan samt skippa socker och gluten. Allt i krigsföringen mot cancern. Detta trots dietister som gav som enda råd att Ellinor skulle äta det hon kände för. För Ellinor var det viktigt att själv kunna påverka vilken ”energi” hon gav kroppen genom mat och motion. Det handlade om delaktighet och kontroll över den egna kroppen, motsatt till hur maten ofta blir något som beslutas kring över patientens huvud. På nittonårskalaset dukade vi upp rawfoodtårta med avo­ kado som bas i chokladmoussen och cashewnötter och hallon i en variant av cheesecake, båda över förväntan goda. Inte särskilt svåra att göra, bara annorlunda.

SOM CANCERPATIENT under cellgiftsbehandling får man ofta förändrade smaklökar. Luktsinnet blir känsligare, aptiten försvinner, man mår ofta illa och får ont i magen om man äter och om man inte äter får man också ont i magen. Så var det för Ellinor. Trots allt detta valde hon en svårare väg, allt för att stärka sin kropp. Helt enkelt var det förstås inte, för hur lätt är det att få bra och god vegansk, glutenfri och sockerfri mat på sjukhuset? Ellinors pappa Magnus beskriver sjukhusmaten i en debattartikel i Dagens Samhälle som ”en svåridentifierad smörja med en lika svåridentifierad smak”. Enligt honom kostade matlådan dessutom 120 kronor plus moms. Så här kan vi inte ha det. En känd skolkock sa under Mode­ ratkvinnornas seminarium i Almedalen förra sommaren något i stil med att en kock kan slarva bort hur mycket pengar som

helst per portion medan en annan kan trolla för tio kronor. Precis så är det. Och där har alla vi politiker ett ansvar. Den offentliga gastronomin är offentligt finansierad. Då måste vi skapa förutsättningar för att den ska kunna bli riktigt, riktigt bra. För att underlätta för sjuka att bli friska, äldre att känna livsglädje och elever att lära sig mer och trivas i skolan. PÅ STORA MÅLTIDSDAGEN i slutet av januari talades det om att skolor och förskolor kommit en bra bit på väg, men att våra gamla på många håll drabbas hårt av brister i kvaliteten på den mat som serveras. White Guide Junior har funnits i ett par år och nu lanseras White Guide Senior i syfte att premiera goda exempel och belysa vikten av bra mat för våra gamla. Jag hoppas att nästa steg blir White Guide Hospital. För när man börjar uppmärksamma något, granska och mäta, det är då det sker förändringar. TROTS SIN ENORMA kämparanda förlorade Ellinor kriget mot cancern i december 2015, efter sju månaders kamp. Startar White Guide en White Guide Hospital eller likande för att upp­märksamma vikten av bra mat till våra sjuka, då ska jag göra allt jag kan för att tävlingen ska få specialpris: Årets Eld­ själ. Varje gång det delas ut ska jag tänka på Ellinor och hennes viljestyrka, levnadsglädje och mod. ALEXANDRA ANSTRELL, Moderatkvinnornas styrelse

Ellinor lade om sin kost i krigsföringen mot cancern. Hon såg också till att röra på sig trots att det var kämpigt.

STÖD STIPENDIEFONDEN TILL ELLINORS MINNE 12

Till den IB-elev på Internationella Engelska Gymnasiet Södermalm som vägrat ge upp Fonden drivs av Ellinors pappa Magnus Carlsson. Stöd fonden via bankgiro: 5094-3968


“HEDERSVÅLD BÖR HA EN EGEN BROTTSRUBRICERING” Lisbeth Sundén Andersson, moderat riksdagsledamot och ambassadör för GAPF – Glöm aldrig Pela och Fadime. Vad innebär det att vara ambas­ sadör för GAPF? – Att sprida information och kunskap i samhället om hur hedersvåld kan upptäckas, förebyggas och förhoppningsvis förhindras. Det handlar om att vara extremt tydlig med att i Sverige är det svensk lag som gäller, inget annat! Här får man också umgås med vem man vill, klä sig hur man vill och gifta sig med vem man vill. Vad engagerar dig för dessa frågor? – Fadime Sahindal mördades av sin pappa 2002. När pappan fick sitt straff ändrat från livstids fängelse till ett tidsbestämt straff kände jag att det var nog. Att skjuta sin egen dotter för att upprätthålla den egna och familjens självkänsla är vämjeligt och går inte med ord att beskriva. Detta tänkesätt och handlande måste få ett slut! På vilket sätt arbetar du mot hedersvåld som riksdags­ ledamot? – Jag arbetar för att så kallat hedersvåld ska få en egen brottsrubricering. Finns hedersvåldsproblematiken i bilden när det gäller mord är mordet kollektivt planerat, utfört av en av släkten utvald person och det är kollektivt sanktionerat. Det är mer komplicerat att utreda.

Lisbeth Sundén Andersson

HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK ÄR HOT, TVÅNG, VÅLD OCH MORD SOM HAR SIN GRUND I KONTROLLEN AV KVINNORS SEXUALITET. DET HEDERSRELATERADE VÅLDET och förtrycket utövas för att förhindra att hedern förloras eller för att återställa den förlorade hedern. Det drabbar främst flickor och unga kvinnor, men även pojkar. ÄR DU UTSATT för hedersrelaterat våld och förtryck? Tveka inte att söka hjälp. OFTA FINNS STÖD i din kommun för dig som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. GAPF kan hjälpa dig vidare och du kan också vända dig till personal i din skola. STIFTELSEN GLÖM ALDRIG PELA OCH FADIME Webb: www.gapf.se Mejl: kontakt@gapf.se Telefon: 070-441 10 75

Ensamstående kvinnor får hjälp att skaffa barn I APRIL BLIR det lagligt för ensamstående kvinnor att få assisterad befruktning. Anna Kinberg Batra är positiv till den nya lagen. Förslaget om assisterad befruktning kom från regeringen och röstades igenom av riksdagen i januari. I praktiken innebär det att ensamstående kvinnor får rätt till assisterad befruktning i den svenska vården, något som sker genom insemination. – Jag tycker att det är bra att vi har fattat det här beslutet. Det ger ensamstående kvinnor möjlighet att under ordnade förhållanden inom svensk sjukvård bli föräldrar, säger Anna Kinberg Batra. – Politikens roll är inte att döma över olika typer av familjebildning. Så många barn som möjligt ska kunna växa upp under trygga förhållanden och den som själv vill bli förälder ska ges möjlighet att kunna bli det, säger Anna Kinberg Batra.

ANNA KINBERG BATRA. FOTO: PETER KNUTSON

13


Intervju

Susanné Wallner, regionråd och ledamot i Moderatkvinnorna:

SUSANNÉ WALLNER ÄR sedan i december 2015 region­ råd och vice ordförande i den regionala utvecklingsnämn­ den i Region Jämtland. Sedan dess arbetar Moderaterna och Socialdemokraterna sida vid sida med ett gemensamt mål: Att få ordning på regionens ekonomi. – När vi gick ihop med Socialdemokraterna så valde vi att sätta ideologierna åt sidan för att få ordning på ekonomin, som varit under all kritik under lång tid, berät­ tar Susanné. Samtidigt krävs självklart en moderat politik för att få ordning på finanserna: – Nu arbetar vi hårt med verksamhetsplaner och be­ sparingar. Vi har infört en höjning av patientavgifter, påbörjat en översyn av chefsavtal och kommer att göra insatser för specialsjuksköterskor, främst inom psykiatrin. Vi har fler moderata avtryck på gång under våren och ser redan en förbättrad ekonomisk utveckling. INNAN SUSANNÉ BLEV politiker på heltid drev hon eget företag och som företagare upptäckte hon tydligt områden där politiken skulle kunna göra skillnad. – Det är tufft att vara småföretagare. Det ökade mitt intresse för politiken, säger Susanné som engagerat sig för företagarfrågor på flera olika sätt, bland annat genom entreprenörskap i skolan. När hon väl tagit steget att engagera sig i Moderaterna och sedan i kommunpolitiken i Krokoms kommun upptäckte hon att det är lättare att påverka än hon först trodde.

– Innan man engagerat sig politiskt tror jag att många känner sig osäkra på om det verkligen går att påverka, men jag märkte snabbt att det faktiskt går. Att jobba på med en tydlig plan och tydliga mål ger resultat, säger Susanné. Att lägga upp en plan och hålla sig till den är något hon bär med sig från sin bakgrund inom säljbranschen. – Från säljsituationen har jag lärt mig mycket som är användbart inom politiken. Med en plan vet vi hur målen ska nås. Gör vi våra verksamhetsbesök och lyssnar på med­arbetarna i verksamheterna så vet vi att det kommer att leda till insyn, förståelse och argument för det fortsatta politiska arbetet. Tar vi oss tid att praktisera i verksamhet­ en så lär vi oss hur den fungerar. Arbete lönar sig – i valet 2014 behöll Moderaterna i regionen sina mandat. – Det finns ingen genväg till framgång. Jobba hårt enligt din plan, följ upp, utvärdera och omvärdera, understryker Susanné. ANTALET KVINNOR SOM innehar ordförande- och råds­ poster inom Moderaterna är betydligt färre än män. Trots att fler kvinnor engagerar sig politiskt är det fortfarande få kvinnor på de tunga posterna. Detta visar Moderaternas senaste jämställdhetsbokslut från 2012. Hur tror du att vi kan få fler kvinnor på tunga politiska positioner runt om i landet? – Jag tror vi tydligare behöver kommunicera att vi vill upp­nå 50–50. Vi behöver också se till att jämställdhets­­ar­b­etet inte är tillfälligt utan ständigt närvarande. Det är dags att vi ser över hur vi gör när vi väljer personer till olika positioner. Jag tror på ett system som högre värderar utfört arbete och resultat. Vi har många duktiga kvinnor, men män som syns och märks på ett annat sätt. Som arbetar­ parti måste arbete inom partiet löna sig. Susanné menar att vi också behöver hjälpas åt med att skapa en platt­form för varandra. Här fyller Moderat­ kvinnorna en betydande roll för att utvecklas, träffas och lyfta varan­ dra – så som männen har gjort i alla tider.

SUSANNÉ WALLNER BOR: På Frösön. SYSSELSÄTTNING: Regionråd och vice ordförande i regionala utvecklingsnämnden. FLER POLITISKA UPPDRAG: Gruppledare för Moderaterna i Region Jämtland/ Härjedalen, länsordförande för Moderatkvinnorna i Jämtland/Härjedalen, ledamot i Moderatkvinnornas styrelse. GÖR FÖR ATT MÅ BRA: Rör på mig. Åker skidor eller tränar crosstrainer hemma. GODA RÅD TILL DIG SOM VILL PÅVERKA SOM POLITIKER: Även när du stöter på motstånd, håll dig till planen och jobba på! Ignorera jante och ta fighten. Arbetslinjen lönar sig även inom politiken.

14

Av: Elvira Hellsten


Sverige runt!

Vad händer hos dig? Dela med dig av händelser från din del av landet! Mejla bild och text från senaste kampanjen, utbildningen eller studiebesöket... moderatkvinnorna@moderat.se

Annicka Engblom på besök under MQ Göteborgs larmkväll DET VAR ETT TIOTAL moderatkvinnor som samlades fredagskvällen den 22 januari i samband med invigningen av Kulturnatta. Vi träffades för att nätverka, diskutera den upplevda otryggheten på stan samt dela ut larm i Göteborgs city. Moderatkvinnornas ordförande Annicka Eng­ blom kom på ett mycket uppskattat besök och talade engagerat om kvinnors säkerhet och den upp­levda otryggheten i samhället. Sedan följde livliga diskussioner inom vitt skilda områden, från nationell politik till stadsdelsnämndsfrågor. Då det var många kulturaktiviteter på olika platser runt om i stan blev det en mycket lyckad larmkväll med många bra väljarsamtal och utdelning av cirka 400 överfallslarm.

Carina Ridenius och Annicka Engblom.

Carina Ridenius, ordförande Moderatkvinnorna i Göteborg

17 december deltog Moderatkvinnorna i Västmanland på ljusmanifestation i Västerås mot mäns våld mot kvinnor. – Vi tände ljus, höll tal och kampanjade på stan, hälsar Carina Sjölund, ordförande för Moderat­kvinnorna Västmanland.

Hälsning från larmkampanj i Norrbotten!

Visa att du är

I Moderatkvinnornas webbshop hittar du allt från kläder till pins och prylar. Beställ på www.mqshop.se eller mejla din beställning till moderatkvinnorna@ moderat.se

moderat-

kvinna!

Pannband 10 kr

Sporttröja 125 kr 15


Sverige runt!

MQ Värmland tackar välfärdens hjältar – PÅ SJÄLVASTE JULAFTON delade Kristinehamns moderater ut chokladkartonger till de som jobbar och håller uppe vårt samhälle, likväl i vardagen som under hög­ tiderna. Det blev många positiva möten där vi fick höra om olika problem som de står inför, framför allt vad det gällde personalbristen. Vi fick även chansen att föra fram moderat politik. Detta blev mycket uppskattat och vi kommer definitivt att visa vår uppskattning även nästa jul, berättar Marie Oudin, ordförande för Moderat­kvinnorna i Värmland.

MQ Östergötland vill vara relevanta och synliga MODERATKVINNORNA I ÖSTERGÖTLANDS arbetsgrupp är igång! Vi börjar med att ta fram ett inspirationsblad och sedan drar vi igång genom att skicka ut detta till alla moderatkvinnor i Östergötland tillsammans med aktivitetskalendern. Under året kommer vi att ha verksamhet som går ut på att synas och vara relevanta. Därför kommer vi att besöka en kvinnojour, träffa kvinnor som jobbar inom vården och satsa på stor synlighet runt om i länet. Vi kommer bland annat att synas under vårkampanjdagen i Östergötland den 9 april och delta i en tjej­­­­­­­­kväll på Mantorp Trav den 28 april. Därefter planerar vi för Vårruset den 26 maj och Skänningemarken den 3 augusti. Hoppas att vi ses!

Joanna Sjölander, ordförande för Moderatkvinnorna i Östergötland

MQ Stockholms stad:

Viktigt att se till alla slags familjer Barnen som föds idag 2016, är inte bara efterlängtade, de är också i allra största grad planerade. Som vuxna kan vi dela på det mesta med flera andra vuxna; allt ifrån jobb, studier och ledighet till föräldraskap. Fler och fler lever inte bara i den så kallade kärnfamiljen – det finns många andra sätt att leva. Därför kommer framtidens barn och unga ha en bred palett av vuxna att ha knyta an till. Moderatkvinnorna i Stockholms stad har därför valt att lyfta punkter som vi anser måste ändras för att fler barn ska få växa upp med fler vuxna. Förslag kring alltifrån fastställande av faderskapet till Skatteverkets regler för att hantera skyddade personuppgifter. Stor vikt ligger på utbildning och bemötande hos personal som möter familjer samt hur vi kan säkerställa att utred­ ningar som är till för att skydda och stärka barnets perspektiv hanteras korrekt och inte styrs av särintressen hos berörd förvaltning. Kvinnor, män, barn och anhöriga har berättat för Moderatkvinnorna i Stockholm stad hur det är att inte få träffa sina nära och kära och hur de upplever att de bemötts av socialtjänst, familjerätt och domstolar. Det är hög tid att vi tar dessa berättelser på allvar och att myn­ dighetsföreträdare slutar att blunda för den utsatthet dessa barn och familjer lever i. Här behöver politiker från alla partier ta sitt ansvar. Moderatkvinnorna i Stockholm stad kommer under 2016 fortsätta att driva på för att jämställdhets­debatten inte ska tappa fokus på vad reell jämställdhet verkligen handlar om. Här kan vi alla göra mer, politiker i kommunerna har en viktig roll. Vi kan alla ställa oss följande frågor: Har jag tagit mig tiden att lyssna in alla parters version? Hur har jag förhållit mig till den informationen jag har fått? Såg jag en given utgång i fallet redan inledningsvis? Socialsekreterare, advokater, läkare, psykologer, politiker och alla andra berörda, hur skulle ni svara på dessa frågor? Beroende på ditt svar kan ditt agerande vara helt avgörande för en bättre framtid för alla barn och unga – det borde vara lika angeläget för dig som det är för Moderat­ kvinnorna i Stockholm stad. Eva Solberg, ordförande Moderatkvinnorna i Stockholms stad 16

Marie Oudin


Sverige runt!

Lollo Salihi.

Camilla Josefsson och Carin Ramneskär med terapihunden Selma.

Sanna Ericsson.

Hund i vården – rena lyckopillret! Det började med en motion från oss moderater om att in­ föra vårdhund inom vård/omsorg. Det ledde bland annat till nya kontakter med företrädare för företaget Nytida AB som ansvarar för flera LSS-boenden i vår hemkommun, Uddevalla. Sedan flera år tillbaka använder man sig av utbildade hundar och förare inom ramen för bland annat gruppboenden. Nytida ser kraften i att använda hund inom sina vårdområden och har investerat i utbildning av terapihunden Selma och hennes föra­ re Sanna Eriksson. På ett gruppboende träffade vi terapihunden Selma och hennes matte Sanna Eriksson samt gruppchefen Lollo Salihi. Det var ett berikande möte där vi också träffade boende som alla hade positiv erfarenhet av Selmas insatser. Utbildningen för ett terapihundsteam tar cirka 1,5 år. Innan utbildningen kan påbörjas görs en grundlig lämplighetsbedöm­ ning på hunden och cirka 80 timmars praktik. Under utbild­ ningen jobbar man praktiskt men skriver också en uppsats som en del i examensarbetet. Den första grundläggande delen av utbildningen, besökshund, handlar om miljö och social träning för hundarna, ämnen som etik, bemötande och hundpsyko­logi samt aktuell lagstiftning. Terapi- och vårdhund är påbyggnadsutbildning för mer insatsriktade besök, ofta på remiss. Hund i vården används idag som besökshund, terapi­ hund, vårdhund, pedagoghund och läshund. Besökshunden jobbar i samma verksamheter som terapi- och vårdhundar, men då det inte är insatsriktat behöver det inte dokument­ eras. Terapihunden används ofta i arbetet kring LSS (Lag om stöd och service) och för vuxna med rehabiliterings­behov av förvärvade hjärnskador efter olyckor, operation och cancerbehandling. Pedagoghunden används bland annat vid lästräning inom skola och särskola. Vård­hunden finns inom något mer vårdkrävande sektorer.

Oavsett vilken inriktning hund inom vården har så syftar medverkan till att stimulera till rörelse, ökad motivation och att skapa kontakt med till exempel autistiska patienter. Det kan handla om att förmedla trygghet och lugn för oroliga personer. En benämning som kommer fram är ”rena lyckopillret”: – Det är humörhöjande att ha någon att kela med, säger Sanna. Hur ser terapihunden Selmas ”vardag” ut? Selma jobbar max 20 timmar per vecka, med korta intervaller under dagen och med krav på avskild vilotid däremellan. Alla besöksverksam­ heter med djur ska rapporteras till länsstyrelsen och Jord­ bruksverket. Det är i mötet med vårdtagarna som Selmas uthållighet och träning märks. Motoriken kan vara svår för vårdtagaren och därför behöver Selma ett fullt stöd från sin förare för att göra ett bra jobb. En terapihund ersätter inte personal utan komplett­ erar med helt nya dimensioner inom ramen för vårdbehovet. Bara att sträcka på sig för att kela med hunden stimulerar. Vi vet att andelen äldre kommer att öka i hela landet. Tänk att kunna ge dessa personer en mer lustfylld dag och berika arbetet på ett dagcenter med en hundpromenad. Förslagen från Sanna och Lollo är många. Min reflektion är att det är de privata entreprenörerna som har lättare än den offentliga sektorn att ta in nya arbetsmodel­ ler, trots att alla jobbar med offentliga medel. Att det finns olika arbetsgivare att välja mellan tycker Sanna och Lollo är bra, det gynnar löneutvecklingen och karriär­ möjligheten inom ett yrkesområde som är kvinnodominerat. Arbetsgivarna får också incitament att jobba framåtriktat vilket ger nya möjligheter. Vid pennan, Carin Ramneskär

17


Sverige runt!

MQ Skåne sprudlar av idé och aktivitet – VI BÖRJADE ÅRET med ett riktigt intressant

verksamhetsbesök på Boost by FCR i Malmö, ett projekt där man arbetar med att underlätta vägen in på arbetsmarknaden för ungdomar, berättar Ulrika Dakouri, vice ordförande Moderata Kvinnor i Skåne. Efter besöket väntade en afterwork där aktiva moderata kvinnor lärde känna varandra ännu bättre och därmed avslutades dagen på bästa sätt. I mars månad väntar en spännande före­ läsning om Greater Copenhagen, ett högaktuellt ämne som Moderata Kvinnor i Skåne har valt att lyfta. – Vi anordnar en öppen föreläsning för alla medlemmar med moderaterna Carl Johan

Ulrika Dakouri

Sonesson, Johan Tiedemann och Torbjörn Tegnhammar som talare, säger Ulrika. DET INTERNA ARBETET i styrelsen fortgår med planering av årets aktiviteter, ökad synlighet på sociala medier, frukostnätverk samt kontakten med samtliga MQ-ansvariga i föreningarna. – Till hösten kommer vi att starta Aktion MKF SYD 2.0. Därför vill vi meddela alla skånska kvinnor att hålla utkik efter annonsen om man är sugen på att gå denna kanonutbildning. 2016 kommer bli ett riktigt bra år, avslutar Ulrika.

Ny bok om moderata kvinnor på gång! HALLÅ DÄR, Maria Abrahamsson, redaktör för Sällskapet för Moderata Kvinnors Historias kommande bok. Berätta om boken ni har på gång! – Idén föddes en augustidag 2015. Styrelsen för SMKH hade lagt in sig på en konferensanläggning i Nacka. Överst på dagordningen stod: Hur går vi vidare? Efter ett par timmars diskussion beslutade styrelsen att upp­dra åt mig att vara redaktör för sällskapets nästa bokprojekt. Hedrad tackade jag ja. Boken som jag ska ro i hamn ska bygga på samtal och intervjuer med moderata kvinnor som har varit statsråd. De tillfrågade skribenterna/intervjuarna ges i princip fria händer att teckna de forna statsrådens port­rätt, samtidigt som skribenternas egna röster ska höras i texterna. Jag vill ha en bok fylld med levande och energi­ givande samtal, inte en renodlad fråga/svar-bok. Min ambition är att det ska bli en spännande bok om kvinnor i politikens topp som får berätta om sådant som gick bra under ministeråren, men också om sådant som gick sämre och vad de kunde ha gjort bättre. De som har tackat ja till att medverka är medvetna om att de förväntas bjuda på sig själva lite utöver det vanliga. En panegyrisk hyllningsskrift har vi inget behov av.

Foto: Catarina Harling

Är det klart vad boken ska heta? – Den går än så länge under arbetsnamnet ”Intervju­ boken”. När kommer den ut? – Under hösten 2017. Vad skiljer boken från andra böcker om moderata kvinnor? – Bland annat att den kommer ett år före ett riksdagsval och därmed kan bidra till att Sverige får sin första kvinnliga statsminister. Kan du avslöja vilka som medverkar? – Jag är mycket nöjd och kan namndroppa: Gun Hells­ vik, Lena Adelsohn Liljeroth, Beatrice Ask, Gunilla Carls­ son, Elisabeth Svantesson, Karin Enström, Ewa Björling, Catharina Elmsäter-Svärd och Catarina Husmark Pehrsson. Skribenterna går inte heller av för hackor. Uppställningen är: Tove Lifvendahl, Alice Teodorescu, Maria Ludvigsson, Claes Arvidsson, Katja Hessle/Maria Sköldkvist, Mats Johansson, Maria Rankka, Sanna Rayman och jag själv. Vilka bör läsa boken? – Hela den läskunniga vuxna befolkningen. Om du frågar mig, och det gör du ju.


Av: Sofia Sidén 19 Svar: 1. 1921 valdes Bertha Wellin in i riksdagen som den första högerkvinnan. 2. Amelia Earhart. Hon flög över Atlanten 1928. 3. Maria Sofia de la Gardie levde mellan 1627-1694 och har kallats för Sveriges första kvinnliga storföretagare. Hon var överhovmästarinna hos drottning Kristina och drev industriell verksamhet såväl som jordbruk. 4. Ingegerd Troedsson. Hon tillträdde som talman 1974 och var innan det moderat riksdagsledamot. 5. Margaret Thatcher, även kallad järnladyn, satt som Storbritanniens premiärminister mellan 1979-1990. Hon är den första och enda kvinnliga premiärministern som styrt Storbritannien hittills. 6. I Alabama, USA, 1955 vägrade afroamerikanska Rosa Parks att ge upp sin sittplats på en buss till en vit person, trots att hon som svart enligt lag var skyldig att göra det. Hennes vägran blev startskottet för en bojkott som ledde till att det blev olagligt att segregera i USA:s kollektivtrafik. 7. Mary Reuterswärd. Hon valdes till ordförande i Arboga socken 1938. 8. Marie Curie. Hon fick Nobelpriset i fysik 1903, tillsammans med sin man Pierre Curie, för sin forskning kring radioaktivitet. 9. 1963 blev Valentina Teresjkova den första kvinnan i rymden. 10. Ebba von Eckermann var den första ordföranden för en moderat kvinnoförening, Stockholms Moderata Kvinnoförening, som bildades 1911. Sveriges Moderata Kvinnoförbund bildades 1915 och 100 år för kvinnors framtid firades stort under hela 2015.

10. Vem var Ebba von Eckermann? 5. Vilken metallisk dam styrde ett europeiskt land under rekordlång tid? 4. Vad hette Sveriges riksdags förs kvinnliga talman?

9. Med hjälp av farkosten Vostock blev ryskan Valentina Teresjkova världskänd, men för vad? ta

8. Vem var den första strålande kvinnan att vinna ett Nobelpris? 3. Vem var den företagsamma Maria Sofia de la Gardie? 7. Vad hette Sveriges första kvinnliga ordförande för kommunfullmäktige? 2. Vad hette den första kvinnan som flög över Atlanten? 6. Vad gjorde sömmerskan Rosa Parks i mitten av 50-talet? 1. Varför är Bertha Wellin ett namn att minnas inom svensk politik?

Hur många poäng kan du plocka i Moderatkvinnornas quiz om kvinnliga föregångare? Testa dina kunskaper här! Vänd på tidningen för att läsa svaren.

Quiz: Kvinnliga pionjärer


Returadress: Moderatkvinnorna, Box 2080, 103 12 Stockholm

Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Värmland Örebro Västmanland Uppsala Stockholm Södermanland Västra Götaland Östergötland Jönköping Kalmar Gotland Halland Kronoberg

Vår adress Moderatkvinnorna Box 2080 103 12 Stockholm Telefon: 08-676 80 00 Telefontider: 09.00 - 17.00 Fax: 08-10 83 94 E-post: moderatkvinnorna@ moderat.se Ordförande Annicka Engblom Telefon: 0702-67 00 01 E-post: annicka.engblom@ riksdagen.se Ombudsman Yvonne Svengard Telefon: 08-676 81 06 E-post: yvonne.svengard@ moderat.se Du gillar väl Moderatkvinnorna på facebook? Håll dig uppdaterad om senaste nytt från Moderat­ kvinnorna! www.facebook.com/ moderatkvinnorna.officiella

Blekinge Skåne

Du gillar väl Moderatkvinnorna på facebook? Håll dig uppdaterad om senaste nytt från Moderatkvinnorna!

www.facebook.com/moderatkvinnorna.officiella


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.