Moderatkvinnorna 2 • 2015

Ett magasin från

Annicka Engblom, Moderatkvinnornas ordförande:

”Moderaterna ska vara en naturlig drivkraft i jämställdhetsarbetet” Dags att rusta för vintervägen Malin Dreifaldt – Med fokus på Sveriges beredskap

Sverige runt: Blekinge, Bohuslän, Gotland, Gävleborg, Göteborg, Kronoberg, Skåne, Stockholm

Moderatkvinnornas Magasin #2 2015

Innehåll #2 2015 4

Annicka Engblom: ”Moderaterna ska vara en naturlig drivkraft i jämställdhetsarbetet”

19

Hallå där... Eva Uddén Sonnegård

7

Möt Moderatkvinnornas styrelse

20

Malin Dreifaldt – Med fokus på Sveriges beredskap

10

100 år för kvinnors framtid

24

Dags att rusta för vintervägen

16

Debatt och politikutveckling på partistämman

27

Sverige runt!

7 10

20

SMS:a ditt bidrag!

Vår adress

Produktion

Moderatkvinnorna Box 2080 103 12 Stockholm

Hellsten Kommunikation

Telefon: 08-676 80 00 Fax: 08-10 83 94 E-post: moderatkvinnorna@moderat.se

Elvira Hellsten, projektledning, text och formgivning Telefon: 0730-48 43 41 E-post: elvira@hellstenkommunikation.se Emy Eriksson, grafisk formgivning och illustration

Ansvarig utgivare Tomas Tobé Redaktionsledning Annicka Engblom, ordförande Telefon: 0702-67 00 01 E-post: annicka.engblom@riksdagen.se

Omslagsfoto Fredrik Wennerlund

Vill du medverka till att stödja vårt biståndsarbete i Etiopien och Thailand?

Skicka ditt bidrag via sms!

Fistulasjukhuset i Etiopien: Skicka texten ”mq etiopien” till 72550 så bidrar du med 50 kronor.

Barn- och ungdomshemmen i Thailand: Skicka texten ”mq thailand” till 72550 så bidrar du med 50 kronor.

Tack för ditt bidrag!

Tryck Sörmlands Grafiska AB

Yvonne Svengard, ombudsman Telefon: 08-676 81 06 E-post: yvonne.svengard@moderat.se

www.twitter.com/moderatkvinnor

341 078 TRYCKSAK

2

27

www.facebook.com/moderatkvinnorna.officiella

Ordföranden har ordet:

Friheten måste erövras varje dag MODERATKVINNORNA I ALL ÄRA, men jag tycker egentligen inte att Moderaterna behöver ha en särskild organisation för kvinnor. Inte för unga, seniorer eller HBTQpersoner heller för del delen, eftersom vår ideologi ju utgår från individen och individens möjligheter att utforma sitt eget liv.

KÄNNS ARGUMENTEN IGEN? Det tror jag nog. Vi som är engagerade inom Moderatkvinnorna möter dem då och då. Och det är inte fel att tänka så. Det yttersta målet med Moderatkvinnornas arbete är ju att vi egentligen inte ska behövas. Att kvinnors och mäns arbetsinsatser ska värderas lika. Att kvinnors och mäns vårdbehov ska tas på lika stort allvar. Att kvinnors och mäns kompetens ska väga lika och därmed ges lika inflytande.

MEN ÄNNU ÄR DET INTE SÅ. Vi har i vårt samhälle inte nått ända fram. Moderatkvinnorna firar i år som första nationella kvinnoförbund 100 år. Våra starka företrädare slogs för kvinnors ekonomiska oberoende, utbildning, inflytande och ett starkt försvar. Frågor som är högst relevanta än idag.

Men då kan man undra varför så många suckar och pus­ tar när jämställdhetsaspekter lyfts i debatten. Även bland kvinnor. Min mening är att det beror på en jämställdhetsdebatt som är kapad av vänsterrörelsen. Den har blivit så teoretisk och manshatande att den förlorat respekt hos den breda befolkningen.

DÅ DET VAR BORGERLIGA KVINNOR som byggde upp kvinnorörelsen är det vår uppgift att ta initiativet tillbaka. Att göra jämställdhetsdebatten relevant, aktuell och engager­ande. Det gör vi tillsammans genom att bygga förtroende och lyfta varandra inom organisationen, inom partiet och med borgerliga kvinnoförbund. Det gör vi genom att vara synliga, kommunikativa och drivande.

Och det ska vi göra och vara.

FÖR FRIHETEN KAN ALDRIG tas för given. Den måste erövras varje dag. Vi har ett allt sämre säkerhetsläge med krafter som hotar vår frihet samtidigt med desperata människor som söker den. Moderata kvinnor har i alla tider tagit ett ansvar för centrala samhällsfunktioner. Därför kommer vi framöver att fokusera på integration och samhällssäkerhet. Hur det arbetet är tänkt att utformas kommer bland annat att presenteras och diskuteras på MQrådet i december, något jag ser mycket fram emot.

FÖR ATT CITERA en klok kvinna: ”Det finns en plats i himlen för varje kvinna som hjälper en annan kvinna.”

Trevlig läsning av Moderatkvinnornas Magasin!

Vi ses snart.

Annicka Engblom, ordförande för Moderatkvinnorna

3

ANNICKA ENGBLOM ÅLDER: 48.

BOR: Rödeby norr om Karlskrona.

GÖR: Ordförande Moderatkvinnorna, riksdagsledamot, ordförande i Medborgaroch konsumentutskottet i Nordiska rådet.

DÄRFÖR MODERATKVINNORNA: Ojämställdhet kan yttra sig konkret eller väldigt subtilt. Oavsett är det viktigt att identifiera och motverka den i alla dess former. För mig utgör Moderatkvinnorna en stark kraft i samhället. Vi ska vara den tydliga borgerliga rösten för kvinnors rätt till trygghet, inflytande och möjlighet till yrkes­karriär och familjeliv.

FAMILJ: Man och två döttrar, 13 och 15 år. Flera husdjur.

OM LIVSPUSSLET: Jag har turen att ha ett familjenätverk runt omkring mig, med mamma, svärföräldrar och svägerska med familj i samma by. För några år sedan var jag nära att gå in i väggen men lärde mig att bli bättre på att lyssna på mig själv och att säga nej. Även ett positivt engagemang och en så kallad positiv stress kan leda till att man inte mår bra. Med jämna mellanrum kikar jag och familjen igenom min kalender och ser efter om allt som är inbokat verkligen är nödvändigt.

FRITID: Tid med familjen, fiska, snickra, träna, titta på film.

DET FÅ VET OM ANNICKA: Kan sjunga och ville bli operasångerska som liten.

Och jag är oerhört blödig! Jag gråter till tecknad film, ibland redan innan den har börjat.

FÖREBILDER: Mina föräldrar och Pippi Långstrump. Både mamma och pappa var ingenjörer och jag växte upp i ett jämställt hem där både mamma och pappa hjälpte till med hushållet för att få pusslet att gå ihop.

Annicka ombord på robotbåten HMS Västervik som var aktiv under ubåts­ jaktsperioden på åttio- och nittiotalet, men som idag ligger som museifartyg vid Marinmuseum i Karlskrona.

4

Intervju / Annicka

Annicka Engblom, Moderatkvinnornas ordförande:

”Moderaterna ska vara en naturlig drivkraft i jämställdhetsarbetet” Generös och envis optimist. Så beskriver Annicka Engblom sig själv. I april valdes hon till ordförande för Moderatkvinnorna – ett uppdrag hon tar sig an med breda perspektiv och ett stort engagemang. Annicka har med sig erfarenheter från många år inom försvarsmakten och från politikarbete på lokal och nationell nivå.

– Jag är fruktansvärt trött på att jämställdhetsdebatten och feminismen domineras av vänsterkrafter och är så väldigt teoretisk och politiserad. Jag vill se en mer handfast och pragmatisk inriktning, säger Annicka och hänvisar till den kvinnorättsrörelse som ursprungligen initierades av borgerliga kvinnor.

I år fyller Moderatkvinnorna 100 år och vi uppmärksammar vad vi har åstadkommit, men vi behöver även påminna oss själva om att många utmaningar kvarstår.

TEXT: ELVIRA HELLSTEN FOTO: JOHN CASTOR OLSSON

A

NNICKA HAR ETT BRETT samhällsengagemang och en gedigen bakgrund inom försvarsmakten. Sedan 2006 har hon representerat Blekinge i Sveriges riksdag och frågorna hon arbetat med har blivit många.

Den här veckan har hon hållit seminarier om anti­ biotikaresistens och om kriskommunikation och ITsäkerhet. Hon har mött jurister från Syrien som arbetar med jämställdhet och att jobba fram en demokratisk konstitution, hon har tagit emot gymnasieungdomar från Blekinge på besök i riksdagen och hon har samlat Moderatkvinnornas styrelse för att planera höstens verksamhet.

Annicka har också finslipat på det sista i höstens riksdagsmotioner om fiskenäring, infrastruktur och försvarsfrågor, om kvinnliga innovatörer och om våld i nära relationer. Hon vill se ökade möjligheter till långsiktig finansiering för kvinnojourer och ökad tillgänglighet till relationsvåldscentrum i hela landet.

NÄR MODERATKVINNORNAS MAGASIN hälsar på i riksdagen är Annicka förstås på språng. Energin ångar om henne och engagemanget och den positiva attityden är smittsam. Det är svårt att inte ryckas med när Annicka är i farten.

Att landa på kontoret och bearbeta intrycken är viktigt, men det är i mötet med människor i deras vardag som förutsättningarna för framtidens politik finns.

– Det allra viktigaste i mina förtroendeuppdrag är att träffa människor och att lyssna. Det finns alltid många perspektiv och någonstans mitt emellan ligger oftast lösningen. Därför är det väldigt viktigt att använda sina två öron och sin stängda mun, säger Annicka.

ANNICKA GILLAR ATT JOBBA på tvären. Hon trivs som spindeln i nätet, med möjlighet att sammanföra människor med olika kunskaper, erfarenheter och egenskaper.

– Det är när olika kompetenser samarbetar som man uppnår resultat, säger hon.

Att arbeta tillsammans lärde hon sig i lumpen, ombord på ett 32 meter långt fartyg tillsammans med 30 andra officerare och sjömän.

Militärintresset har Annicka med sig hemifrån.

Pappa var hemvärnsman, mamma bilkårist och hennes många manliga vänner från teknis hade gjort lumpen. En broschyr från marinlottakåren fick Annicka att gå till sjöss sommaren 1987. Hon fann sitt gebit och några år senare blev det lumpen även för henne.

Därefter blev det marinens officershögskola för

5

Intervju / Annicka

Anni­cka, följt av underrättelsetjänsten inom Försvarets radio­ anstalt. Åren inom försvarsmakten har format henne: – En militär utbildning ger förmågan att bygga ett lag där olika kompetenser kompletterar varandra och förmågan att klara påfrestande situationer, samt en förståelse för hur ledarskap formar en organisation. Det har jag tagit med mig in i politiken.

ANNICKA HAR FRÄMST varit yrkesverksam inom ”klassiskt manliga” sektorer.

– Det var när jag engagerade mig i kommunpolitiken som jag började reflektera över de strukturella skillnaderna som finns i samhället. Då fick jag tillgång till delar av samhället som jag tidigare inte hade kommit i kontakt med. Jag fick insyn i andra yrken och verksamheter, hur kvinnorna inom vården och skolan tilltalas och behandlas. Olika yrkesval vinner olika respekt och löneskillnaderna är tydliga, säger hon.

Förståelsen för vad kvinnor tillsammans kan göra har växt hos Annicka och nu är hon redo att ta i ordent­ ligt för att göra skillnad tillsammans med Moderat­ kvinnorna.

– Jag vill att Moderaterna ska vara en naturlig drivkraft i jämställdhetsarbetet. När man tänker på jämställdhetsarbete och feminism så är det Moderatkvinnorna man ska tänka på, säger hon.

Det är ett högt ställt mål som kräver ett långsiktigt arbete. Annicka vill rikta stor uppmärksamhet till alla de moderatkvinnor som arbetar på förenings- och länsförbundsnivå: – Det kan vara ensamt på lokal nivå och då behövs ett stöd i den dagliga verksamheten som bygger Moderatkvinnorna starkt. Vi ska vara en relevant aktör i debatten, ett relevant alternativ för engagemang och inte minst ska Moderaterna vara ett relevant alternativ för fler kvinnor att rösta på i valen. Då måste vi börja med att vara relevanta för oss själva, backa upp varandra och stärka Moderatkvinnornas roll inom Moderaterna.

ANNICKA BESKRIVER ATT Moderatkvinnornas roll är att bevaka och driva på för kvinnors inflytande och för en relevant politik.

– Jag vill vara en del av en positiv samhällsutveckling där vi bidrar genom att skapa nätverk mellan varandra och genom att stärka kvinnors inflytande och företagsam­het. Det är därför nätverket Moderatkvinnorna behövs.

Vilken jämställdhetsutmaning ser du tydligast i samhället just nu?

– Vi ser en positiv trend kring kvinnors utbildning och jag tror att den utvecklingen kommer att leda till att vi också ser fler kvinnor på ledande poster. Men vi har en stor utmaning vad gäller värderingen av kvinnors arbete. Inom den offentliga sektorn där en arbetsgivare dominerar finns stora brister i möjligheten att göra karriär och därigenom påverka sin ekonomiska situation både under yrkesverksamma år och pensionsåren. Vi måste också se till kvinnors möjlighet till företagande och motverka monopol inom de yrkesgrupper som många kvinnor söker sig till. Jag vill vara noga med att påpeka att samhällsdebatten landar fel när man skyller kvinnors låga löner på att de sökt sig till den offentliga sektorn.

Vad är din främsta kritik mot regeringens jämställdhetspolitik?

– Att man sätter fullkomligt stopp för den positiva utveckling för kvinnors företagande som vi sett sedan 2007. Genom att vi öppnat upp tjänstesektorn har kvinnors företagande ökat, men nu ser vi att utvecklingen stannat av genom att regeringen stramar åt möj­ ligheterna till företagande inom de branscher där må­nga kvinnor verkar. Det handlar om RUT-sektorn, vård, omsorg och skola. Att fatta dessa kontraproduktiva politiska beslut är galet i sig, att dessutom kalla sig för en feministisk regering är ännu mer galet.

Annicka fortsätter: – Det finns många politiska frågor som vi behöver ta tag i och driva på. Löneskillnaden är en av dem, frågor om trygghet och hälsa är andra. Fortfarande ser vi brister i jämställdheten inom vården, både vad gäller bemötande och resursanvändning. Det är inte acceptabelt.

HON ÄR RAK och tydlig i alla lägen och det råder ingen tvekan om att Annicka alltid är beredd att jobba hårt för att påverka samhället i en positiv riktning, även när det är tufft.

Inom vilka områden kommer vi se Moderatkvinnorna agera under det kommande året?

– Vi kommer att se till att ligga på framkant i samhällsdebatten genom att arbeta fokuserat med frågor som integration, trygghet och försvar. Vi står upp för kvinnors jobb och företagande och motarbetar våld i nära relationer. Vi kommer också att arbeta med att öka kvinnors politiska inflytande – självklart utan kvotering!

Annicka Engblom, ordförande för Moderatkvinnorna

6

Möt Moderatkvinnornas styrelse Den nya styrelsen valdes på årsstämman i april. Ordförande Annicka kan du läsa om på föregående sidor.

Maria Rydén / förste vice ordförande BOR: I Centrala Göteborg.

SYSSELSÄTTNING: Kommunalråd sedan 2010. Tjänstledig legitimerad sjuksköterska. Ansvarar för äldreomsorg, personalfrågor, mänskliga rättigheter, sociala samt internationella frågor.

FLER POLITISKA UPPDRAG: Förbundsordförande i Göteborgsmoderaterna, vice ordförande i SKL:s beredning för primärvård och äldreomsorg, vice ordförande personalutskottet i Kommunstyrelsen i Göteborg.

FRITID: Pyssla om mina fyra marsvin, träffa vänner och familj, resa och vistas i stugan.

DÄRFÖR MODERATKVINNORNA: Kvinnor kan och kvinnor kan mera! Flickor, tjejer och kvinnor behöver varandra. Vi behöver stötta och vara rädda om varandra, ta tillvara på och uppmuntra varandra. Gör vi detta, då kan Sverige mer!

Ulrica Schenström / andre vice ordförande BOR: I Stockholm.

SYSSELSÄTTNING: Director på Hallvarsson & Halvarsson.

FLER POLITISKA UPPDRAG: Ledamot i stadsbyggnadsnämnden samt ersättare i kommunfullmäktige.

FRITID: Spenderar gärna min fritid i huset vi har, djupt inne i den värmländska skogen.

DÄRFÖR MODERATKVINNORNA: I grunden handlar det om att det finns samhälls­problem som tyvärr drabbar kvinnor hårdare än män, och dessa måste vi finna svar på och bygga reformer så att vi kan förändra det. Vi kan inte nå ett jämställt samhälle på riktigt om inte alla har samma förutsättningar.

7

Styrelsen

Ann-Charlotte Hammar Johnsson / ledamot BOR: I Billesholm i Västra Skåne vid Söderåsens rand.

SYSSELSÄTTNING: Tjänstledig skolledare med uppdrag som riksdagsledamot.

FLER POLITISKA UPPDRAG: Riksdagsledamot i näringsutskottet, styrelseordförande i Moderaterna i Bjuv.

FRITID: Umgås med familj och vänner. Läser gärna böcker av skilda slag, ledarskapsfrågor engagerar. Gillar kontrasten mellan landsbygd och storstad.

Ser mig gärna om i världen och lär och upplever för att sedan hemmavid njuta av tillvaron.

DÄRFÖR MODERATKVINNORNA: Det behövs en plattform för att adressera frågor kring jämställdhet och därmed kvinnors livssituation. Vi är medborgarna skyl­diga att leverera en politik med konkreta lösningar. Jag vill få kvinnor att se att deras möjligheter tas tillvara och att hinder elimineras i samhället med mod­ erat politik.

Alexandra Anstrell / ledamot BOR: I Haninge.

SYSSELSÄTTNING: Deltidspolitiker i opposition och egen företagare.

FLER POLITISKA UPPDRAG: Andre vice ordförande i socialnämnden i Haninge. Ordförande i Haningemoderaterna och ledamot i Förbundsstyrelsen i Stockholms län.

FRITID: Tillbringar gärna fritiden ute i naturen, i löparspåret eller på hästryggen.

Mat och bak är också ett starkt intresse. Och last...

DÄRFÖR MODERATKVINNORNA: För att jag är moderat och kvinna. Trots att Sverige räknas som ett av världens mest jämställda länder har vi en lång väg kvar.

Frihet, och ansvar, att själva påverka sin vardag och att försörja sig själv är grunden till jämställdhet. Det sporrar mig att engagera mig.

Lotta Olsson / ledamot BOR: Utanför Örebro.

SYSSELSÄTTNING: Riksdagsledamot.

FLER POLITISKA UPPDRAG: Ledamot i regionfullmäktige Örebro, ordförande i Östernärkemoderaterna.

FRITID: Motion i många former, konst och inredning, mat och vänner.

DÄRFÖR MODERATKVINNORNA: Jag vill vara med och skapa ännu bättre politik för kvinnor. Vi behöver bättre förutsättning för kvinnligt företagande, bättre arbetsvillkor och mer egenmakt i offentlig sektor där många kvinnor arbetar.

Vidare vill jag arbeta för en utveckling av det civila samhället och civilförsvaret där kvinnor historiskt gjort stora insatser, vilket är grunden för ett starkt demokratiskt samhälle.

8

Styrelsen

Ulrika Dakouri / ledamot BOR: I Helsingborg.

SYSSELSÄTTNING: Studerande, utbildningssekreterare.

FLER POLITISKA UPPDRAG: Vice ordförande Moderata Kvinnor i Skåne, ledamot idrott- och fritidsnämnden, ledamot kretsstyrelsen Helsingborg.

FRITID: Jag tränar dans, favoriter är standarddanserna och bugg. Har en underbar familj och vänner som jag försöker träffa så mycket som möjligt mellan alla möten. Pysslar även en hel del med min lägenhet, det blir en del mindre renoveringsprojekt då jag kommit fram till att jag är rätt händig!

DÄRFÖR MODERATKVINNORNA: Jag engagerade mig då jag insåg att kvinnor, fastän vi är på 2000-talet, fortfarande inte är jämställda män. Jag arbetar nu med att stärka kvinnor och vår plattform, skapa möjlighet för att bilda starka nätverk inom politiken men även privat. Främst också för att visa att det inte finns några ”kvinnofrågor” utan istället ett kvinnoperspektiv på frågor!

Susanné Wallner / ledamot BOR: På Frösön.

SYSSELSÄTTNING: Politiker.

FLER POLITISKA UPPDRAG: Gruppledare för Moderaterna i Region Jämtland/Härjedalen, länsordförande för Moderatkvinnorna i Jämtland/Härjedalen, ledamot i regionstyrelsen Jämtland/Härjedalen.

FRITID: Umgås med mina barn och träna.

DÄRFÖR MODERATKVINNORNA: Jag engagerar mig för att kvinnor ska få komma till sin rätt. Kvinnor har idag flera olika roller. Man ska göra karriär, ta hand om sin familj och många gånger vårda sina gamla i en anhörigroll. Situation­ en kan många gånger bli ohållbar och vi i politiken måste stärka kvinnor och se till att man får möjlighet att hantera sin vardag på ett både praktiskt men också möjlighetsinriktat sätt.

Åsa Wackelin / ledamot BOR: I Skövde.

SYSSELSÄTTNING: Företagsekonom och deltidspolitiker.

FLER POLITISKA UPPDRAG: Ersättare i regionala utvecklingsnämnden, ledamot social ekonomi samt social innovation, ordförande för Moderatkvinnorna i Skaraborg.

FRITID: Umgås med min familj och kör min son Anthony till hans träningar och matcher i amerikansk fotboll.

DÄRFÖR MODERATKVINNORNA: Vill få fler kvinnor att känna sig som en viktig del i Moderaterna. Inom Moderatkvinnorna jobbar vi mycket med våld i nära relationer, kvinnor och barn i fokus samt familjefrågor, oavsett hur familjen ser ut. Det är frågor som alltid berört mig mycket. Jag tycker om att Moderatkvinnorna har en röd tråd i sitt tänk. Det är allt från mat som är en av de viktigaste aspekterna för god hälsa, till att underlätta familjesituationen i ett mer stressat och kompetenstörstande samhälle. Jag gillar att vi jobbar för de svagare och utsatta i samhället. Att vi försöker se alla.

9

MQ 100 år

V

i jubilerar inte bara som 100-åring, utan som Sveriges första självständiga politiska kvinnoförbund.

Vi var först! Det är viktigt att understryka i ett sammanhang där jämställdhet och feminism är begrepp som ofta förknippas med vänsterrörelsen.

Det var våra moderata företrädare som för hundra år sedan kämpade för utbildning, arbete, ekonomisk frihet och kvinnors rösträtt. Det var initiativrika och reformivriga moderata kvinnor som byggde den moderata kvinno­organisationen i en tid då kvinnor ännu inte välkomnades i de politiska partierna eller ansågs ha någon roll att fylla i den nationella politiken.

S

jälvklart ser det annorlunda ut idag. Antalet kvinn­ liga företrädare på ledande politiska positioner ökar. Moderaterna har en kvinnlig partiledare och statsministerkandidat, men vi har ännu inte nått ända fram. Moderatkvinnornas roll är fortfarande tydlig; vi driver på i frågor som rör kvinnor både i samhälls­ debatten och inom vårt eget parti. Vi har ett mål om ett jämställt samhälle där kompetens och arbetsinsats inte längre värderas olika beroende på om en är kvinna eller man. Där kvinnor inte utsätts för mäns våld, där vården är jämlik och där samhällets beslutsfattare inte domineras av män. Moderatkvinnornas arbete för kvinnors framtid fortsätter. Men det ska inte behöva ta 100 år till!

NÄR SVERIGES MODERATA KVINNOFÖRBUND BILDADES 1915 fanns redan flera lokala moderata kvinnoföreningar i landet. Stockholms Moderata Kvinnoförbund var först ut 1911. Det bildades av fyra kvinnor som var engagerade i Stockholms kommunalval, där de nu tilläts att delta men saknade rätt att påverka nomineringarna. De hade inte tillträde till Allmänna Valmansförbundet som bara var öppet för valmän och då kvinnor saknade rösträtt till riksdagen välkomnades de inte i partiet.

Detta fick dem att konstituera Stockholms Moderata Kvinnoförbund.

Stockholmsförbundet växte snabbt och fler lokala förbund bildades i landet. Verksamheten präglades av utbildning för kvinnor, för att förbereda dessa inför de kommunala valen. Frågor om kvinnors rätt och också viljan att bidra och göra väl i tider där trångboddhet och landets försvar var viktiga frågor, samlade kvinnorna till det moderata kvinnoförbundet.

1913 öppnades Allmänna Valmansförbundet upp för kvinnor.

Männen trodde dock att kvinnorna saknade intresse för den nationella politiken och ansåg att försvarsfrågan var överordnad den kvinnliga

10

rösträtten. Detta fick ledningen av Stockholms Moderata Kvinnoförbund att utvidga organisationen till ett rikstäckande förbund. Den 15 maj 1915 bildades Sveriges Moderata Kvinnoförbund.

På följande sidor möter du några av de kvinnor som arbetat för kvinnors framtid under de senaste 100 åren. Självklart finns många och åter många härtill!

MQ 100 år

EBON ANDERSSON (1896–1969) Riksdagskvinna mellan 1936 och 1966 och den första kvinnliga ålderspresidenten i första kammaren.

Ebon var bibliotekarie och hade studerat nationalekonomi.

Som riksdagskandidat 1936 förkunnade hon: ”Det behövs kvinnor i riksdag och samhällsarbete om inte annat så för att förekomma uppkomsten av kvinnofrågor. Vi ska akta oss för att skapa kvinnofrågor och förresten alla slags skråfrågor och se till att vi gör samhällsfrågor av dem i stället.”

MARY REUTERSWÄRD (1894–1975) Sveriges första kvinnliga kommunfullmäktigeordförande.

Efter kommunalvalet 1938 valdes Mary till “Fru Ordförande” i Arboga socken. Detta gav större uppmärksamhet än hon kan tänkas ha räknat med. Till Svensk Damtidning sa hon så här: ”Här i socknen gör vi ingen skillnad mellan män och kvinnor i det kommunala arbetet. Jag tror inte det var någon som reflekterade över om det var en man eller kvinna, som valdes till ordförande. Här är människorna framsynta på ett särdeles sympatiskt sätt.”

BERTHA WELLIN (1870–1951) Den första högerkvinnan i riksdagen.

I samband med valet 1921, då kvinnor för första gången fick rösta i riksdagsvalet, valdes Bertha Wellin in i riksdagens andrakammare. Med en bakgrund som sjuksköterska stod frågor om sjukvård henne nära. Hennes gärning begränsades inte till de så kallade kvinnofrågorna, hon ägnade sig även åt ekonomi och näringsliv med mera. ”Gäller inte besluten inom sådana sektorer även kvinnor?”, frågade hon retoriskt.

EBBA VON ECKERMANN (1866–1960) Den första ordföranden i Stockholms Moderata Kvinnoförening.

Ebba kom att hela sitt liv arbeta för kvinnans sak och allra främst för flickors möjlighet till studier. Hon tog själv studentexamen vid 18 års ålder, vilket var få flickor förunnat. Hon drömde om att studera vidare till arkitekt och det var inte bristen på pengar som gjorde att hon inte fick fortsätta sina studier, det var tidens ideal; hon skulle gifta sig. Det gjorde Ebba och fick fyra barn. Att två av dessa dog i folksjukdomar fick Ebba att engagera sig än mer för förbättrad sjukvård och forskning. Hon var aktiv inom Fredrika Bremer-förbundet och ansvarade för förbundets fond för unga flickors utbildning under 50 års tid.

11

MQ 100 år

Foto: Riksdagens bildarkiv

ELISABET HOLM (1917–1997) Statsråd med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor i Torbjörn Fälldins regering 1979 till 1981.

MÄRTA BOMAN (1902–1986) Norrbottenhögerns första kvinnliga riksdagsledamot, 1945–1964.

Sällskapet för Moderata kvinnors historia arbetar för att sprida kunskap om moderata kvinnors insatser. De har gett ut flertalet böcker och mycket finns att läsa på sällskapets hemsida: www.moderatakvinnorshistoria.se

BRITT MOGÅRD (1922–2012) Första moderata skolministern.

Britt Mogård verkade som riksdagsledamot 1969–1983, skolminister 1979–1981, som ordförande i Moderata Kvinnoförbundet 1972–1981 och som landshövding. Att lyfta kvinnor inom Moderaterna blev en viktig uppgift för Britt, som strategiskt formade den kandidatutbildning, Aktion MKF, som finns än idag.

MARGARETHA AF UGGLAS (f. 1939) Utrikesminister i Bildtregeringen 1991–1994.

Hon var riksdagsledamot 1974–1995 och även europaparlamentariker 1995.

INGEGERD TROEDSSON (1929–2012) Den första kvinnliga talmannen.

Ingegerd var även riksdagsledamot 1974–1994 och biträdande socialminister 1976–1978.

Hon var en oerhört skarp politiker och ”siffermänniska” som kom att engagera sig särskilt för skattefrågor. Lägre skatt och mer valfrihet för varje familj låg henne varmt om hjärtat. Efter tolv år som vice talman blev hon den första kvinnliga talmannen 1991.

I boken Moderata pionjärer – kvinnor i politiskt arbete 1900-2000 (Sällskapet för Moderata Kvinnors Historia, 2004) beskrivs hennes fem decennier i medborgarnas tjänst. Där ger hon följande råd till kommande politiker: – Försök att alltid ha en fast ideologisk grund att stå på och sträva efter att ge människor så många valmöjlig­heter som det bara går, utan att servera pekpinnar till. Och om jag ska ge något råd till kvinnor, så är det att de ska lära sig att TALA HÖGRE. Jag tror att många kvinnor känner sig undanskuffade och negligerade, därför att de talar så lågt.

Det signalerar osäkerhet, helt i onödan.

12

MQ 100 år

ANN-CHATRINE HAGLUND (f. 1937) Nu ordförande för Sällskapet för moderata kvinnors historia, tidigare riksdagsledamot, landshövding och ordförande för Moderata Kvinnoförbundet 1981-1990.

Hur skiljer sig Moderatkvinnornas roll inom Moderaterna nu jämfört med när du var ordförande?

– Jag tror att Moderatkvinnorna spelar en större roll idag – det är positivare attityder nu. Då fick vi kämpa hårt för kvinnoförbundets ställning internt. Attityderna till kvinnors ställning och arbete har ju förändrats i samhället i stort. Idag har vi en kvinnlig partiledare; när jag var ordförande för Moderata Kvinnor så hade det varit någonting alldeles otänkbart. Vi kämpade hårt för att Ingegerd Troedsson skulle bli partiledare 1986, när Ulf Adelsohn avgick. Ingegerd var oerhört kvalificerad, men hon hoppade av när hon uppfattade att stödet var större för Carl Bildt.

Hur länge kommer Moderatkvinnorna att behövas?

– Moderatkvinnorna behövs till dess att kvinnors och mäns inflytande, löner och pensioner är jämbördigt.

Under Moderatkvinnornas jubileumsseminarium på Moderaternas partistämma i oktober fick du skämtsamt frågan hur man gör för att hålla samman kvinnor – det finns ju de som påstår att det inte går?

– Framförallt så gäller det att skapa en gemenskap kring de frågor som kvinnor anser viktiga. I alla politiska frågor så finns det en vinkel som rör kvinnor särskilt mycket. Dessutom gäller det att få ihop systerskapet.

Utöver ett gemensamt engagemang gäller det också att man är lojal med varandra, ställer upp för varandra och föreslår varandra. Något vi verkligen lärde oss under Britt Mogårds tid var att man måste ha roligt i politiken. Man måste skratta!

GULLAN LINDBLAD (f. 1932) Ordförande kommunfullmäktige i Karlstad 1977 -1979, riksdagsledamot 1979-1998, ordförande social­ försäkrings­utskottet 1992-1994 och ordförande i Moderata Kvinnoförbundet 1990-1997.

Värmlänningen Gullan Lindblad var Moderata Kvinnoförbundets sista ordförande innan förbundet ombildades till ett nätverk 1997. Under sin tid i riksdagen arbetade hon bland annat för att sjuksköterskeutbildningen skulle bli en högskoleutbildning.

Hennes tips till andra kvinnor som engagerar sig politiskt?

– Var självständig! Tänk själv, och studera politiska ideologier, det är det bästa man kan göra för då hittar man rätt!

1997 ombildades Moderata Kvinnoförbundet till det mer fritt rörliga nätverket Moderatkvinnorna.

GUN HELLSVIK (f. 1942) Justitieminister i Bildtregeringen 1991-1994 och andre vice partiordförande under nästan ett decennium.

Gun Hellsviks tips till politiskt engagerade kvinnor:

13

MQ 100 år

YVONNE SVENGARD (f. 1954)

CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (f. 1947)

Moderatkvinnornas ombudsman sedan 1997. Tjänsteman hos Moderaterna i 40 år.

Riksdagsledamot 1998-2006, 2010-, socialförsäkringsminister 2006-2010.

KRISTINA AXÉN OLIN (f. 1962) Borgarråd från Stockholm.

Kristina har gjort stor skillnad för Stockholms stad där hon varit socialborgarråd 1998-2002, oppositions­ borgarråd 2002-2006 och finansborgarråd 2006-2008.

Hon var även andre vice partiordförande 2003-2009.

Foto: Peter Knutson

CHARLOTTE CEDERSCHIÖLD (f. 1944)

GUNILLA CARLSSON (f. 1963)

Europaparlamentets vice talman och förlikningsordförande 20012004. Riksdagsledamot 19871985, europaparlamentariker 1995-2009. Vice ordförande för Moderata Kvinnoförbundet 1990-1995.

Europaparlamentariker 1995–2002, riksdagsledamot 20022013, andre vice ordförande i Moderaterna 1999–2003 samt förste vice partiordförande 2003–2015.

Bistånds­minister 2006-2013.

BEATRICE ASK (f. 1956)

Beatrice har ett långt CV som många är bekanta med. Hon var skolminister 1991-1994, riksdagsledamot 1994-2006, justitieminister 2006-2014 och andre vice partiordförande 2009-2015. Nu är hon återigen riksdagsledamot och även ordförande i justitieutskottet.

14

JESSICA POLFJÄRD (f. 1971) Foto: Fredrik Wennerlund

Foto: Johan Ödmann

Ordförande för Moderatkvinnorna 1997-2001.

Gruppledare i riksdagen.

MQ 100 år

ANNICKA ENGBLOM (f. 1967) Moderatkvinnornas ordförande.

Foto: Peter Knutson

ANNA KINBERG BATRA (f. 1970) Moderaternas partiordförande.

Vilken betydelse har Moderatkvinnorna för Moderaterna, anser du?

– Moderatkvinnorna lyfter kvinnor som gör stora insatser i vårt parti.

Det ger också fler kvinnor kraft att ta tyngre uppdrag framöver.

Hur ser du på att du är Moderaternas första kvinnliga partiledare?

– Jag förstår att jag får den frågan. Det har tagit över hundra år för Moderaterna att välja en kvinna som partiledare och trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder, med ett jämställt parlament, så har vi fortfarande aldrig haft en kvinnlig statsminister. Men jag vill förstås bli bedömd utifrån det jag gör och den politik som vi för fram.

Vill du bli Sveriges första kvinnliga statsminister?

– Ja, senast 2018!

Gullan Lindblad firade i folkdräkt från hemtrakten i Värmland.

100 ÅR

Under Moderaternas partistämma i Karlstad, 15-18 oktober, hölls ett jubileumsseminarium där moderata kvinnor hyllades för sina insatser under 100 år. På scenen figurerade flera av de kvinnor som lyfts på dessa uppslag. Alla har inte varit lika aktiva inom det moderata kvinnoförbundet, eller nätverket Moderatkvinnorna, men är alla stora förebilder inom Moderaterna – både för kvinnor och män!

Jubileumsseminariet går att se på Moderatkvinnornas youtubekanal: www.youtube.com/Moderatkvinnorna

Ulrika Schenström, andre vice ordförande i Moderatkvinnorna, modererade seminariet och läste här upp namnen på så många moderatkvinnor hon bara hann med!

Tyvärr fick inte alla plats på scenen.

Känner du igen riksdagsledamoten Maria Abrahamsson?

Här iklädd mode från 1910-talet.

15

Partistämman

MODERATERNAS PARTISTÄMMA samlade cirka 1000 personer i Karlstad 15-18 oktober. Under stämman, som är Moderaternas högsta beslutande organ, togs många viktiga politiska ställnings­ taganden som följer samhällsutvecklingen och håller Moderaterna relevanta. På detta uppslag kan du läsa mer om Moderatkvinnornas motioner till stämman.

Debatt och politik

MOTION / INTEGRATION PÅ ARBETSMARKNADEN Integrationsutmaningarna i Sverige är stora och kräver ständig förnyelse av politiken, men först och främst hand­ ling. Det är främst genom att stärka utrikes födda personers språkkunskaper och jobb­chanser som integrationen långsiktigt kan fungera bättre.

Trots åtgärder från Alliansregeringen är fortfarande trösklarna för utrikesfödda in på arbetsmarknaden för höga. Allra svårast är det för utrikesfödda kvinnor att komma in på arbetsmarknaden.

Maria Rydén, Moderatkvinnornas förste vice ordför­ande, berättar om motionen: – Moderatkvinnorna vill sätta strålkastarljuset på kvinnor som invandrat till Sverige. Vi vill underlätta för dem så att livet i Sverige blir lättare.

Nycklarna till integration och frihet för dessa kvinnor är ett arbete och att ha egna pengar i plånboken.

Maria Att få nya vänner, att engagera sig i föreningar och kanRydén ske till och med i ett politiskt parti som Moderaterna är ett mått på självständighet. Moderatkvinnornas motion hand­lar om kvinnor som riskerar att bli isolerade i sina hem, som inte vågar gå ut och vistas i vår vardag. Det är inte konstigt att kvinnor kan känna sig utanför då de inte lär sig svenska språket och inte kan göra sig hörda och förstådda. Ett viktigt steg som Moderatkvinnorna vill se är att dessa kvinnors utbildnings- och arbetslivserfarenheter snabbast möjligt blir validerade så att deras tid utanför arbetsmarknaden blir så kort som möjligt. Ett arbete är det bästa sättet att lära sig svenska på. Denna att-sats i vår motion fick också stämmans bifall. Ett första steg vi nu ska ta är att uppmuntra våra lokala företrädare i de olika politiska församlingarna att skriva motioner och interpellationer för att få fart på denna viktiga fråga om validering.

Några av de övriga förslagen från Moderatkvinnorna angående integration på arbetsmarknaden är att alla kommuner omgående ska erbjuda undervisning i svenska språket när de nyanlända kommer till kommunen oavsett om de har uppehållstillstånd eller inte, att fler riktade organiserade aktiv­iteter som exempelvis mentorprogram bör inrättas och att möjligheten till företagande förbättras.

16

MOTION / BRA MAT GÖR SKILLNAD! Vad och hur vi äter engagerar allt fler samtidigt som stora delar av den offentliga gastronomin står stilla i denna utveckling. Kosten som serveras i våra offentliga kök enga­ gerar våra invånare, inte minst våra barn och elever som går i skolan samt många kring de äldres tillvaro inom äldreomsorgen och hemtjänsten. Sjukhusmaten är en fråga som engagerar såväl frisk som sjuk. Det är viktigt att dessa frågor också tas på allvar i de offentliga diskussioner som förs och i de beslut som fattas.

Moderatkvinnorna vill att Moderaterna ska vara garanten för att ett aktivt arbete görs för hållbara lösningar och mering av matsvinn inom offentliga verksamheter, mini­ för att tillhandahålla de mest ändamålsenliga lösningarna kring måltidslokaler och att det finns tillagningskök så nära gästen som möjligt.

Det är också viktigt att Moderaterna premierar och synliggör samt anammar goda exempel på hur man genomför bra måltidsverksamhet.

Partistyrelsen delar Moderatkvinnornas syn i stort och vill att Moderaterna ska fortsätta verka för att på olika sätt förbättra kvaliteten på de offentliga måltiderna och måltidsmiljön. Alexandra Anstrell från Moderatkvinnornas styrelse föredrog motionen: – Det är roligt att många är så positiva och tycker att det är viktigt med mat men jag hade hoppas på att man kunnat bifalla motionen istället för att besvara den, det hade varit ett viktigt signalvärde. Vi kommer att jobba vidare med matfrågan inom Moderatkvinnorna och runt om i kommunerna.

Alexandra Anstrell

MOTION / HJÄLPMEDEL VID VALRÖSTNING FÖR SYNSKADADE Alla ska ha samma förutsättningar i Sverige, men tyvärr gäller inte detta för synskadade vid val. Moderatkvinnorna föreslog partistämman besluta att de som har hjälpmedel från vården på grund av sitt handikapp bör få valsedlar, även med personnamn, utsända via sitt hjälpmedel alternativt i pappersform, för att kunna utföra sin demokratiska rättighet och även kunna hålla detta privat. Åsa Wackelin, Moderatkvinnornas styrelse, säger: – Motionen besvarades av stämman. Partistyrelsen delar vår bild av att detta är viktigt, men man ser att säkerheten behöver jobbas vidare med. Detta hoppas jag kommer ske, då det är diskriminerande för synskadade att behöva ta hjälp av någon annan vid röstning och därigenom avslöja sin partiåsikt.

Åsa Wackelin

Partistämman

utveckling på partistämman MOTION / KVINNORS LIVSPUSSEL Jämställdhet är en av vår tids största samhällsutmaningar, det är och ska vara en prioriterad fråga – oavsett politisk färg. Framsteg har skett, inte minst under Alliansregeringen, men fortfarande går det mycket långsamt i vissa sammanhang. Kvinnor jobbar mer deltid än män, kvinnor avsäger sig arbete i högre utsträckning än män, kvinnor är mer sjukskrivna än män, tjänar i snitt mindre än män och sitter i högre utsträckning fast i bidragsberoende. Så kan vi inte ha det! Ett jämställdhetsprogram med samhällslösningar behövs. Moderatkvinnorna föreslog därför stämman att besluta: • att partistämman tillsätter en arbetsgrupp med bred förankring i partiet och dess olika nätverk, som Moderatkvinnorna, för att utreda jämställdheten på sikt och skapa ett jämställdhetsprogram inför valet 2018, samt • att partistämman uppdrar åt partistyrelsen att arbeta fram riktlinjer för arbetsgruppen som bland annat ska innehålla översyn av löneekonomiska skillnader som finns mellan män och kvinnor, problem som finns på arbetsmarknaden för kvinnor, ojämlikheten i vården och utreder reformer och tjänster kopplade till arbetslivet.

I sitt svar skrev partistyrelsen att de delar Moderatkvinnornas bild av jämställdhetsproblematiken och att ett arbete pågår för politik­utveckling inom området, men att en särskild arbetsgrupp inte bör tillsättas. Partistämman valde att i linje med partistyrelsens yttrande besvara motionen. Ann-Charlotte Hammar från Moderatkvinnornas styrelse kommenterar: – Vi kommer att arbeta vidare med frågan, inom Moderatkvinnorna och Moderaterna. Vi tror att Moderaterna kommer att våga mer efter partistämman. Inom Moderatkvinnorna lyssnar vi och tar reda på vilka olika lösningar som finns. Vi har egna arbetsgrupper och tittat bland annat på hur arbetsmarknaden ser ut för de kvinnor som kommer från ett annat land.

Ann-Charlotte Hammar

MOTION / KVINNOFRID Kvinnor kommer att utsättas för våld och grova kränk­ ningar och några kommer till och med att dödas av en person som de har eller har haft en nära relation till.

Allt detta på grund av att de fötts som flickor. För oss moderat­ kvinnor är det helt oacceptabelt! Med anledning av det föreslog Moderatkvinnorna partistämman att besluta: • att Moderaterna verkar för att kvinnojourer får en ekonomiskt långsiktig ersättning i alla kommuner.

• att utreda och föreslå arbete med förebyggande åtgärder för att stärka barn och unga som lever i destruktiva miljöer.

• att se över mödravårdens uppdrag för att kunna erbjuda föräldrautbildning och tidigt stöd till föräldrar på bred front inte minst i förebyggande syfte.

• att se över möjligheten att flytta på förövaren från hemmet för att öka tryggheten för de våldsutsatta.

• att kvinnor och barn erbjuds teknisk utrustning för att de ska kunna leva i en större trygghet från förövare i vardagen.

• att erbjuda rehabilitering till förövare.

• att kvinnor som utsätts för våld i nära relationer ska kunna få stöd via relationsvåldcentrum oavsett var i landet man bor.

I sitt motionssvar menade partistyrelsen att de delar Moderatkvinnornas bild och att arbetet mot våld mot kvinnor måste fortsätta att utvecklas. Moderatkvinnorna valde under stämman att lyfta vikten av just utökade möjligheter till teknisk utrustning för att kvinnor och barn ska kunna leva i trygghet. Stämman valde att besvara motionen. Åsa Wackelin från Moderatkvinnornas styrelse kommenterar: – Det är beklagligt att stämman inte ville fatta beslut om att utöka möjligheterna för tekniska hjälpmedel, då det dessutom redan är något som man arbetar med. Det är självklart att man ska kunna känna sig trygg i Sverige.

MOTION / STÄRK MODERATKVINNORNAS MÖJLIGHETER I FRAMTIDENS POLITISKA LANDSKAP Moderatkvinnorna har under flera år gjort jämställdhetsbokslut.

Sedan det första bokslutet 2009 ser man att tendensen 60 procent män och 40 procent kvinnor är ett mått för ett mer lyckat arbete kring jämställdhet. Vi ser att många kvinnor inte kommer till sin rätt i våra politiska församlingar, man får vare sig ta plats eller har stöd för att utvecklas, vilket leder till stora förluster i samhället då allas kompetens inte till fullo tillvaratas. Det finns mer att ge!

Moderatkvinnorna anser att kraven på tydligare regler och struktur när våra valberedningar nominerar kandidater till poster måste stärkas och att större hänsyn till jämställd­het måste tas.

Partistyrelsen delar Moderatkvinnornas syn på att vi måste ta tillvara kompetens och fortsätta förbättra jämställdheten i vårt parti.

I motionssvaret skriver de: ”Moderaterna har kommit långt vad gäller representation av kvinnor. För första gången är vår partiordförande kvinna.

Med drygt 52 procent kvinnor i riksdagsgruppen har Moderaterna den näst högsta kvinnorepresentationen i riksdagen.

Fördelningen av uppdragen i riksdagsgruppen är jämställd och så även fördelningen av förstanamnen i utskotten. På riks­planet har vår strävan gett resultat.

I landsting och kommuner ligger siffrorna lägre, 44 respek­ tive 41 procent. Sett till uppdragsfördelningen på de kommunala nivåerna har Moderatkvinnornas jämställdhetsbokslut visat att där finns mycket mer kvar att göra.

Det finns anledning för oss alla att vara självkritiska och förbättra jämställdheten inom Moderaterna överlag. Partistyrelsen uppmanar därför återigen förbund, föreningar, kretsar och medlemmar att följa Moderaternas rekryterings- och nomineringsregler samt partistyrelsens rekommendationer för att nå en ökad jämställdhet i kommuner och landsting.

Partistyrelsen delar motionärernas uppfattning om att partiets nominerande organ ska sträva mot en 50/50-fördelning av kvinnor och män på uppdrag och listor.”

Stämman valde att anse motionen besvarad.

17

Jämställdhet

Den feministiska regeringen är rena bluffen DEN RÖDGRÖNA REGERINGEN kallar sig feministisk, men för en politik mot jobb och tillväxt. De gör det svårare att kombinera karriär med familjeliv och sätter käppar i hjulen för kvinnors företagande.

Under 2015 har det knappt startat några nya företag som utför hushållsnära tjänster. Det beror huvudsakligen på regeringens försämringar för främst RUTtjänster, enligt Svenskt Näringsliv. Mellan åren 2013 och 2014 sjönk andelen kvinnor som driver företag i tidiga faser från drygt sex procent till knappt fyra, en minsk­ning med närmare 40 procent, visar världens största entreprenörskaps­ undersökning Global Entrepreneurship Monitor. Redan innan den rödgröna reger­ ingen gavs möjligheten att försämra tillväxten och förutsättningarna för företagande fanns hotet om att minska möjligheterna till företagande inom de branscher där många kvinnor jobbar, vilket gav direkt effekt.

I FÖRHÅLLANDE TILL OMVÄRLDEN har Sverige över lång tid haft låg och nedåtgående andel av kvinnligt företagande, till stor del på grund av en dominerande och oflexibel offentlig sektor, där många kvinnor arbetar. Men Alliansregeringens reformer inom välfärdssektorn bröt denna trend. Sedan 2006 finns 200 000 nya företag i Sverige och kvinnors företagande har ökat stort, enligt SCB. Mellan 2006 och 2012 blev företagen som drivs av en kvinna 34 procent fler. Motsvarande siffra för företagen som drivs av en man är 19 procent. En av anledningarna till att fler kvinnor startat företag är reformer som LOV och RUT-avdraget. Andelen kvinnor som är företagsledare inom privat vård och omsorg uppgick 2011 till 54 procent enligt Vårdföretagarna, vilket kan jämföras med 28 procent kvinnliga företagsledare totalt inom näringslivet.

MED DEN UTVECKLINGEN fick Sverige inte bara fler kvinnliga företagsägare, utan även fler arbetsgivare för kvinnor att söka sig till inom vård- och omsorgssektorn och därmed större möjligheter till karriärs- och löneutveckling.

En växande bransch som tillhandahåller hushållsnära tjänster innebar inte bara ökade jobbmöjligheter för kvinnor som sökt sig till tjänstesektorn, utan har även haft inverkan på de kvinnor som med hjälp av RUT-tjänster fått ett livspussel som är lite lättare att lägga. Men med den så kallade feministiska regeringen har denna positiva utveckling tagit tvärt stopp. Att sprida vackra ord omkring sig om feminism är lätt. Men att i praktisk handling och reell politik omvandla det till verklighet klarar uppenbarligen inte den här regeringen av. Halverat RUT-avdrag och planer på att inskränka etableringsrätt och vinstmöjlighet inom vård och omsorg ger allvar­liga konsekvenser. Att regeringen kallar sig själv för feministisk är rena bluffen.

Anna Kinberg Batra talar på partistämman 17 oktober 18

Integration

Hallå där... ... Eva Uddén Sonnegård, ekonomie doktor, tidigare minister vid Sveriges OECD-delegation i Paris och statssekreterare (M) på Arbetsmarknadsdepartementet.

Hur definierar du utmaningarna kring kvinnors integration på arbetsmarknaden?

– Då det kommer kvinnor från många olika länder och med mycket olika förutsättningar finns flera utmaningar. En övergripande förändring som måste till gäller barnen – jag tror att den viktigaste åtgärden är att erbjuda kostnadsfri barnomsorg, under förutsättning att mammorna samtidigt utbildas i språket och inom andra områden där de behöver färdigheter. Att utbilda kvinnorna som kommer till Sverige är också viktigt för integrationen av andra generationens invandrare, då kunskap och initiativkraft hos mammorna är avgörande barnens framtid.

Genererar kostnadsfri barnomsorg att fler invandrade kvinnor kan komma i jobb?

– Ja, utökad barnomsorg är den absolut viktigaste åtgärden som måste till för kvinnors integration. Utöver det behöver vi fortsätta värna om de enkla jobben, som kan ses som det första steget in på arbetsmarknaden. Bara man inte fastnar där.

Sverige är ett föredöme jämfört med många andra länder vad gäller vidareutbildning av vår arbetskraft. Det är viktigt att den med ambition och förutsättning för att ta sig vidare på arbetsmarknaden inte blir inlåst i en position.

Jag är inte alls lika övertygad om att man måste förändra lönesätt­ ningen. Jag tror på att den tidigare regeringens satsningar på att istället ge arbetsgivarna en skattelättnad var rätt väg att gå.

På vilket sätt har utmaningarna förändrats över tid?

– Jag tror att utmaningarna är desamma över tid, men vi måste öppna upp för flexiblare och enklare lösningar. Politiskt behöver man frigöra sig mer från att alla lösningar måste vara perfekta från början.

Behöver vi bli mer kreativa när vi söker lösningar?

– Ja, och vi måste utgå från dem som kommer hit och inte bara från centrala lösningar. Svaren finns lokalt och i olika områden kan lösningarna se olika ut. Det kan till exempel vara svårt att nå arbets­ lösa ungdomar, de vill inte komma till arbetsförmedlingen tidigt på morgonen – då måste vi möta ungdomarna där de är istället.

Du har undersökt exempel på integrationsinsatser från andra länder. Finns något exempel som skulle kunna vara intressant att implementera i Sverige?

– När det gäller integration så är det svårt att jämföra Sverige med andra länder då få har haft ett sådant tryck som Sverige har nu. Men det finns intressanta delar i olika länders integrationspolitik. I både

Med sin breda erfarenhet av arbets­ marknadsfrågor och politikutveckling är Eva Uddén Sonnegård en källa till inspiration och kunskap.

Tyskland och Österrike menar man att antalet timmar i förskola måste utökas för nyanlända. Danmark har distriktsmödrar, det vill säga immigrantkvinnor vars uppdrag är att stötta andra kvinnor och bilda nätverk i området där de bor. OECD föreslår mentorskap för de flesta medlemsländer och vi ser goda exempel på detta i vårt civilsamhälle.

Vi borde fundera på hur man kan initiera mentorskapet i kommunerna.

Har du något råd till Moderatkvinnorna i arbetet för kvinnors integration?

– Moderatkvinnorna skulle kunna börja med att inventera bland goda exempel runt om i landet. Prata med era kollegor, ta reda på vilken verksamhet som redan finns och se över hur den går att utveckla! Jag är övertygad om att det till exempel finns struktur för mentorskap i flertalet kommuner.

Eva Uddén Sonnegård om kvinnors integration på arbetsmarknaden

19

Intervju / civilförsvar

MALIN DREIFALDT Ålder: 40.

Gör: Bilkårchef, beredskapshandläggare på länsstyrelsen i Västmanland.

Bor: I Rytterne utanför Västerås.

Fritid: Bilkåren.

Familj: Två barn, särbo.

Gör för att må bra: Främst två saker. Jag ser till att ha en dag för mig själv ibland då jag bara är ledig och inte gör någonting alls. Och så engagerar jag mig, det mår jag väldigt bra av. Det tror jag att fler skulle göra! Att engagera sig i något där man får känna att man bidrar tror jag skulle hjälpa många till en bättre psykisk hälsa, inte minst för de unga i samhället som ännu inte hittat sin roll i livet.

20

Intervju / civilförsvar

Med fokus på Sveriges beredskap Text: Elvira Hellsten

D

et var en trasig bil som fick Malin Dreifaldt att engagera sig i Bilkåren. Hon var lärarstudent, nyfiken på försvaret och på väg till ett informationsmöte hos Hemvärnet.

– Då startade inte bilen. Jag ringde till den ansvarige för mötet och berättade varför jag inte kunde komma. Han skrattade åt mig och sa att jag borde bli bilkårist istället, berättar Malin som nu är riksbilkårchef och ordförande för Bilkårens centralstyrelse.

M

alin lärde sig inte bara att laga sin egen bil utan även att köra tung lastbil. Efter lastbilsutbildning och soldat­ utbildning blev hon placerad som fordonsförare inom flygvapnet. Där blev hon kvar, parallellt med att hon även började köra för hemvärnet.

Hennes engagemang i Bilkåren började med soldatintresset, men Malin menar att det är lika vanligt att det börjar

med fordonsintresset eller viljan att kunna göra en insats.

– Som bilkårist lockas man av möjligheten att bidra när stora påfrestningar på samhället gör att de normala resurserna inte räcker till. Det går att engagera sig militärt men också civilt i uppdrag för till exempel Svenska Kraftnät och Trafikverket, säger hon.

Att jobba med trafiksäkerhet är en av bilkårens tre huvuduppgifter. De andra två är att informera om totalför­ svaret och rekrytera samt utbilda förare till totalförsvaret.

– Vill man ha en meningsfull fritid med fordonskoppling så är ett engagemang i Bilkåren klockrent, säger Malin.

Bilkåren är sedan 2009 öppen för alla över 15 år som är svenska medborgare eller bokförda i Sverige, tidigare var kåren bara för kvinnor. Kvinnliga Bilkåren bildades 1939 då behovet av förare till ambulans, lastbil och buss blev stort när männen ryckte in som soldater.

– Det var tuffa damer som utförde ett uppseendeväckande

skolbarn, hjälpte till med flyktingtransporter och körde ambulans. Utbildningen ökade också hela tiden och om­fattade förutom körning även motorkunskap och materiel­vård, sjukvård, orientering, skytte med mera. Bilkåristerna fick även utbildning på gengas. började Kvinnoföreningarnas Beredskapskommitté, en reserv av kvinnlig arbetskraft, att utbilda ett fyrtiotal kvinnliga bilförare för att köra lastbil och ambulans i Göteborg. Det bestämdes att Göteborgs Kvinnliga Bilkår skulle bildas och snabbt spreds initiativet runt om i landet och ett tiotal kårer bildades. samlades representanter från de lokala bilkårerna för att bilda Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund (SKBR). Det var svårt i början för Kvinnliga Bilkåren som saknade ekonomiska resurser. Bilkåristerna togs inte heller riktigt på allvar. Trots detta fortsatte tjänst­­göringstillfällena att öka och bilkårister transporterade Landstormsmän vid deras övningar, evakuerade

fick SKBR för första gången statsbidrag.

Så småningom fick Kvinnliga Bilkåren även uppdrag av Överbefälhavaren att utbilda bilförare för Försvarsmakten. De minskade värnpliktskullarna på 1950-talet gjorde att armén fick stort behov av förare.

Eftersom behovet ökade, ökade också statsbidraget och antalet bilkårer och medlemmar växte mycket snabbt. fattades ett historiskt beslut. Då öppnades Bilkåren för alla, oavsett kön.

INTRESSERAD AV ATT BLI BILKÅRIST? Besök www.bilkaren.se och fyll i intresseformuläret.

Du blir då kontaktad av din lokala bilkår.

21

Intervju / civilförsvar

jobb. Jag upplevde även på nittiotalet att många vände på huvudet när vi, ett gäng tjejer, genomförde stora fordonsförflyttningar ute på vägarna, minns Malin.

Bilkåren gör breda insatser för att rekrytera medlemmar.

Det behövs människor med olika förmågor och ambitioner.

– Det finns en roll för alla oavsett hur omfattande engagemang man söker. Jag tror att väldigt många skulle tycka att Bilkåren är jättekul och kan inte förstå att bilkåren inte har två miljoner medlemmar, säger Malin och skrattar.

F

örsvarsbeslutet som Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna enades om tillsammans med reger­ ingen tidigare i år gläder Malin mycket.

– Jag är glad över att man är tydlig kring att man vill ha en långsiktig ekonomisk hållbarhet för frivilligengagemanget inom totalförsvaret. De ekonomiska förutsättningarna har varierat från år till år och vi har jobbat i projektform. Det som behövs är en långsiktig ekonomisk hållbarhet som gör det möjligt att hålla det frivilliga engagemanget vid liv, säger hon.

De frivilliga försvarsorganisationerna har totalt 400 000 medlemmar. Bilkåren är en av de 18 organisationerna, med cirka 4 300 medlemmar i 58 lokala kårer.

M

alin står också väl förankrad i det civila försvaret. Efter tolv års engagemang i Bilkåren började hon arbeta inom Civilförsvarsförbundet och blev allt mer insatt i det civila samhällets krisberedskap. Idag arbetar hon halvtid på länsstyrelsen i Västmanland med samhällsskydd och beredskap, parallellt med befattningen som bilkårchef. Hon betonar att Sveriges totalförsvar består av så mycket mer än den grönklädda försvarsmakten.

Det civila försvaret innefattar bland annat kommuner, landsting, länsstyrelser och ”blåljusen”, det vill säga polis, brandkår och ambulans.

– Försvarsbeslutet 2015 tydliggör vad civilt försvar

handlar om. En upprustning innebär inte en tillbakagång till hur försvarsberedskapen såg ut i mitten av nittonhundratalet. Beredskapen hos varje individ står i fokus, liksom anpassningen av beredskapen utifrån hur samhället ser ut nu. Inte minst det psykologiska försvaret måste stärkas, då informationsflödet fungerar annorlunda nu jämfört med tidigare. Idag kan ett rykte spridas med blixtens hastighet och det måste vi kunna hantera, säger Malin som menar att det nya försvarsbeslutet är ett stort kliv framåt för totalförsvaret.

E

nligt Malin måste kunskapen och beredskapen bland befolkningen växa. Allt färre vet idag hur de ska hantera påfrestning, från strömavbrott eller trafikincident till allvar­ lig kris. Hur allmänheten reagerar och agerar är avgörande för hur myndigheternas arbete fungerar vid en händelse.

– Hela Sverige måste ha beredskap, slår Malin fast och betonar vikten av att lyfta att det faktiskt finns ett militärt hot mot Sverige idag.

Samtidigt finns mycket som kan inträffa utan att det handlar om militära hot. Hur klarar man ett större elbortfall eller en snöstorm som gör det omöjligt att ta sig utanför dörren?

– Idag handlar många middagen på väg hem från jobbet. Man har inga förråd av vare sig livsmedel eller vatten i hemmet. Mycket beror på att vi har vaggats in i en trygghet att staten kommer och hjälper oss. Så är det ju inte och det har heller aldrig varit så, som privatperson får man klara sig själv de första dygnen vid en kris, säger Malin.

Hur ska man förbereda sig?

– Kring min hemberedskap tänker jag utifrån människans fem grundbehov. På vilket sätt kan jag göra så att jag och mina barn klarar oss längre? Det handlar om vatten, information, livsmedel, värme och vila. Att ha beredskap är inget som tar tid, kraft eller kostar dig något. Genom att tänka efter före kan vi tillsammans stärka vårt civila försvar.

VATTEN En människa som inte dricker något klarar sig max två till tre dygn. Mitt tips är att alltid ha petflaskor i frysen som vid ett längre elbortfall också kan fungera som kylklampar i kylskåpet.

INFORMATION Som medborgare måste du kunna ta emot myndigheternas information för att kunna hålla dig underrättad och agera på rätt sätt i en krissituation. Se till att du har en batteriradio eller liknande hemma.

LIVSMEDEL En människa klarar sig i ett par veckor utan mat, men utan mat tas inte kloka beslut. Se till att ha livsmedel hemma som inte kräver kylning och som är enkla att tillaga, som helkonserver, snabbpasta och knäckebröd.

VÄRME Se till att ha någon form av värmekälla hemma som inte drivs av elektricitet, samt ett campingkök. Om det är kallt ute är det lättare att hålla ett rum varmt än hela bostaden.

22

Foto: Lucy Perry

Fistula FISTULASJUKHUSET i Addis Abeba, Etiopien, är en oas där unga flickor och kvinnor vårdas för sina förlossningsskador. Fistulasjukhuset driver även en barnmorskeutbildning. Med kunskap kan allvarliga komplikationer vid förlossningar motverkas och förhoppningsvis kan många flickor och kvinnor räddas från ett ovärdigt liv.

Moderatkvinnorna är en av de svenska organisationer som genom Stiftelsen Fistulasjukhuset stöder verksamheten ekonomiskt.

SMS:a ditt bidrag!

Hjälp oss att hjälpa!

Vill du medverka till att stödja vårt biståndsarbete i Etiopien? Skicka ditt bidrag via sms. Skicka texten ”mq etiopien” till 72550 så bidrar du med 50 kronor. Du kan också bidra via postgiro till Moderatkvinnornas hjälpfond, postgironummer 85 71 38 - 2. Märk talongen “M-kvinnorna Stiftelsen Fistulasjukhuset” Tack för ditt bidrag!

Gör skillnad för nån annan.

Bli volontär! #integrationipraktiken

Nu söker vi fler som vill vara med och ge asylsökande och nyanlända en bra start i Sverige. Ett par timmars språkträning, en fika eller andra sociala aktiviteter ger mycket både till dig och dem du möter. Se lediga volontäruppdrag på redcross.se

Vintertips

Dags att rusta för vintervägen Annicka med mutterdragaren i högsta hugg!

I vårt avlånga land har snön redan fallit i norr, medan det i söder fortfarande råder sensommartemperaturer. I alla fulla fall är det hög tid att tänka på att vinterutrusta bilen – här kommer några handfasta tips från Moderatkvinnornas ordförande Annicka Engblom.

Idag har jag bestämt träff med min goda vän Joakim Magnusson, Magnussons Bil AB i Karlskrona, för att få expertens råd på vad man bör tänka på.

När bör man byta till vinterdäck?

– Lagen påbjuder vinterdäck mellan första december och 31 mars, men det är lagligt att köra med dubbdäck innan den första oktober och efter den 15 april om det är eller befaras bli vinterväglag. Mitt råd: Byt till vinterdäck i tid. Precis som på sås bildas det en hinna på däcken efter ett tag när de ligger på sommarförvaring och för att få bra grepp behöver de ruggas upp.

Det här med dubbdäck eller friktionsdäck. Vad är bäst?

– Det beror helt på väderförhållandena och var i landet man bor. Jag rekommenderar dock alltid dubbdäck och speciellt för de som bor i södra och mellersta delarna av Sverige. Här kan det variera mellan frys- och tötemperaturer över dygnet och då bildas svart­halka.

Det är den tunna ishinnan på vägen som du oftast inte upptäcker förrän det är för sent. Då hjälper bara dubbdäck. I norra Sverige, där det blir riktigt kallt och väg­ laget strävt på grund av iskristaller och snö går det bra med friktionsdäck.

Joakim Magnusson

Men vad säger du om diskussionen kring att dubbdäck försämrar luftkvaliteten?

– Jag säger bara, dubbdäck räddar liv, vilket för mig känns mest viktigt.

Nya däck eller regummerade?

– Absolut nya. Det säljs för övrigt inte så mycket av regummerade däck idag. Jag kan inte nog understryka att om du ska satsa på en uppsättning däck, lägg pengarna på vinterdäcken. Jag ser tyvärr att det slarvas en del med det, särskilt när det har varit några snöfattiga vint­ rar i följd. Och håll koll på mönsterdjupet. Det finns mätstickor på alla bensinmackar.

Vilka däck är bäst?

– Det är egentligen ingen större skillnad i kvalitet mellan de kända märkena. Teknikens värld gör årliga tester som man kan hitta på deras hemsida.

Byta vinterdäck själv eller på verkstad?

– Självklart tycker jag att man ska byta på verkstad!

(Skratt). Allvar­ligt, det kostar bara runt 200 kronor idag och då vet du att det görs ordentligt. Men vill du göra det själv och inte har så jättestora armmuskler rekommenderar jag att du införskaffar en mutterdragare med teleskopskaft vilket gör att du får en bra hävstångs­ effekt. Muttrar har en tendens att sitta åt.

Av: Annicka Engblom 24

Vintertips

Är du redo för snöstorm?

Då jag är lite av en tekniknörd och gillar alla sorters maskiner passade jag på att byta ena däcket med Joakims tryckluftsmutterdragare. Smidigt. Under tiden diskuterade vi vad som är bra att alltid ha med sig i bilen, särskilt på vintern. Det kan ju hända att man kör fast i en snö­ driva och är vädret riktigt illa kan det ta en stund innan bärgare är på plats.

I Annickas låda finns det: VARNINGSTRIANGEL

En självklarhet. Det är lag på det.

STARTKABLAR

Startkablar kommer i lite olika dimensioner, 10-25 mm. De med kabeldimensionen 25 mm är att rekommendera, främst för ägare av dieselbilar.

FILT

Ha alltid en filt tillhanda. Du kan plötsligt bli trött och behöva stanna en stund. En powernap under filten kan rädda liv. En filt kommer också väl till pass om du behöver hålla värmen vid till exempel en avkörning.

En vanlig fleecefilt fungerar bra, men allra bäst är att komplettera med en räddningsfilt. De tar liten plats och finns att köpa på Apoteket.

VÄRMELJUS OCH TÄNDARE

Att hålla värmen är viktigt och blir du fast i bilen på vintern är värmeljus en livräddare.

SPADE

Har du kört fast eller behöver hjälpa någon som gjort det är en spade alltid bra att ha med sig. Det finns smidigt hopfällbara varianter att köpa på till exempel Mekonomen.

BOGSERLINA

Finns i lite olika varianter med änterhake eller schackel som fäste. Jag föredrar schackel, men är det dåliga väderförhållanden är änterhaken lättare att hantera med frusna fingrar. Bogserlina hittar du också på Mekonomen eller Biltema.

LÅSSPRAY

Det finns inget mer irriterande än att inte få in nyckeln i låset på bilen. Om du kör fast i snön, kliver ur bilen och sedan inte kommer in i den igen kan det vara direkt farligt. Ha den alltid i handskfacket.

MUTTERDRAGARE

Som tidigare nämnt är en mutterdragare med teleskopskaft att föredra framför ett vändkors. Särskilt för oss tjejer.

ARBETSHANDSKAR

Alltid bra att ha tillhands, särskilt om man finner sig behöva byta hjul eller i en annan situation där man behöver ett bra grepp.

Vi hann så klart inte bara om prata om bilar och vinterförhållanden under förmiddagsbesöket, utan om livet i allmänhet och politik i stort och smått. Bland annat om hur Joakim gärna hade behållit några av sina unga, duktiga bilmekaniker om det inte hade varit för att regeringen nu dubblerat arbetsgivaravgiften för dem.

Sådan är verkligheten för småföretagare. Stort tack till Jocke för att han tog sig tid för mig.

25

Årsstämma 2015 Stämman inleddes i Moderaternas hus i Gamla Stan i Stockholm och förflyttades sedan till havs. Ombord på färjan som tog hundratalet moderatkvinnor till Åland och tillbaka debatterades och klubbades propositioner och motioner.

Propositionerna är de förslag som sedan lades som mot­ ioner på Moderaternas partistämma. Läs mer om dem på sidorna 16-17. Motionerna rörde ämnen som integration, vård och jämställdhet.

På stämman valdes en ny styrelse som du kan läsa mer om på sidorna 4-9. Avgående ordförande Saila Quicklund, de vice ordförandena Ewa Thalén Finné och Katarina Tolgfors samt de tidigare styrelseledamöterna Elisabeth Björnsdotter Rahm, Malin Höglund, Anna af Sillén och Lisbeth Sundén Andersson avtackades.

Till slut fick alla plats på samma bild!

Stämmoförhandling i Gamla Stan.

”Jag är oerhört glad över det varma stöd jag har fått i förtroendet att leda Moderatkvinnorna.

Tillsammans med alla engagerade moderatkvinnor runt om i landet sätter vi nu extra fart på politikutvecklingen.”

Nyvalda ordföranden Annicka Engblom.

Lotta Olsson, Örebro, Carin Ramneskär, Bohuslän, Rigmor Åström och Charlotte Elworth, Norrbotten och Inga-Lill Hast, Bohuslän.

Tal av partisekreterare Tomas Tobé.

Emma Feldman och Zarah Sjöqvist, Stockholms län.

Nätverkande och mingel!

26

Irene Ahlstrand Mårlind, Blekinge, Dorothea Nilsson, Halland, Ulrika Dakouri, Skåne och Margareta Gladh, Härjedalen.

Satu Sundlöf, Södermanland, Ann-Katrine Jondelius, Örebro, Birgitta Simonsson, Göteborg, Lindhia Petersson, Östergötland.

Vad händer hos dig?

Dela med dig av händelser från din del av landet!

Foto: Jan Holubec

Mejla bild och text från senaste kampanjen, utbildningen eller studiebesöket... moderatkvinnorna@moderat.se

Anna Hrdlicka

Moderata kvinnor i Almedalen MODERATKVINNORNA VAR FÖRSTÅS på plats i Almedalen för att diskutera framtida utmaningar och sprida budskap om en moderat politik för kvinnor. Moderatkvinnorna bjöd också till ett härligt mingel.

Anna Hrdlcka är Moderatkvinnornas ordförande på Gotland.

Hur känns det att bli invaderad av moderatkvinnor och andra politiker under en vecka i juli?

– Det är kul, men tiden räcker inte till för alla möten man vill få till.

Vi från Gotland har en guldsits i och med Almedalsveckan, vi skulle kunna göra så mycket mer – men begränsningen ligger i budgeten.

Fantasin sätter inga gränser. Vi tar gärna emot inspel om vad ni andra vill se ska hända.

Vad är ditt bästa almedalsminne från i år?

– Jag har två favoritminnen från Almedalsveckan; dels Anna Kinberg Batras tal i Almedalen och den positiva stämningen under Moderaternas dag. Moderatkvinnor från hela landet hjälpte till inför talet och det blev många bra samtal. Det andra roliga minnet är det första MQ-almedalsminglet någonsin. Det ska vi upprepa.

Hur fortsätter Moderatkvinnor­ nas arbete på Gotland efter att övriga åkt hem?

– Efter Almedalsveckan jobbar vi givetvis på för allt vad vi förmår.

Vi är ett litet förbund och det kan vara svårt att locka till alla aktiv­ iteter. Men, vi har satt upp ett ambitiöst mål att ha en aktivitet i månaden. Vi tuffar på bra med den planen. Vi välkomnar folk till oss under hela året för politiskt utbyte och jag vill passa på att välkomna alla moderatkvinnor i landet att kontakta oss om ni vill komma på våra aktiviteter!

27

Sverige runt!

Årets MQ-dag den 29 augusti ägnades åt 100-årsfirande, kampanj och många samtal runt om i landet.

Här kampanjar Ann-Charlotte Hammar, Bea Lundh, Göran Palmqvist, Magdalena Rydstråle och Ninnie Lindell i Bjuv.

1915-2015 Gävle

I Gävle bjöd Moderatkvinnorna på kaffe och rosa kakor i strålande sol. Det var Ewa-Marja Andersson, Ann-Charlotte Granath, Birgittha Bjerkén, Gun Lundberg, Birgitta Juhlin och Anders Fogeus som deltog.

Växjö I Växjö höll Moderatkvinnorna torgmöte och delade ut överfallslarm.

Bild: blogg.alltforforaldrar.se/aza

Blekinge Göteborg Moderatkvinnorna i Göteborg firade med kampanj, tårta och härlig gemenskap.

28

Helena Fogelberg, Carin Erlandsson, Irene Ahlstrand-Mårlind tog en MQ-selfie tillsammans med Annicka Engblom under dagens kampanj!

Sverige runt!

Natur på recept BOR DU I SKÅNE kan du få natur utskriven på recept. En kampanj från Moderata Kvinnor i Skåne har bidragit till säkrad möjlighet till naturunderstödd rehabilitering, som infördes av Alliansen i Skåne under förra mandat­ perioden. Nu styr Socialdemokraterna och Miljöpartiet regionen.

Initiativet har visat sig påverka hälsan positivt inte minst för många kvinnor med psykisk ohälsa. Dessutom är natur på recept mycket kostnadseffektivt.

– Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp fick i uppdrag av Alliansen i Skåne att göra en studie och hitta evidens. Den del som är genomförd visar att natur på recept har gett oerhört bra resultat och därför är detta något vi prioriterar, berättar Ulrica Fors Stenmarck, ordförande för Moderata Kvinnor i Skåne.

När Socialdemokraterna i regionen, som går med rejält budgetunderskott, inte ville sätta ner foten i frågan opponerade sig moderatkvinnorna i media.

– Detta fick Socialdemokraterna, efter en framgångsrik kampanj av Moderata Kvinnor i Skåne, att i media uttala att projektet kommer permanentas och dessutom kraftfullt byggas ut, säger Ulrika.

Det går att påverka även i opposition!

KAN NATUREN GE LIVSKRAFT? Det kan den! I september anordnade Moderata Kvinnor i Skåne ett seminarium på temat. Deltagarna fick ta del av en gripande och tankeväckande berättelse om vägen tillbaka med hjälp av natur på recept. Därefter berättade professor Patrik Grahn från Alnarps Lantbruksuniversitet om forskning inom grön rehab.

Ulrica Fors Stenmarck

MQ Göteborg satsar på utbildning MODERATKVINNORNA I GÖTEBORG satsar nu på utbildning. I början av 2015 tillsattes en arbetsgrupp för att ta fram en utbild­ning för kvinnor som är nya i sitt uppdrag, alternativt har haft uppdrag i max en mandatperiod. Det blir fyra ut­ bildningstillfällen, två under hösten och två under våren 2016.

Den 30 september gick startskottet.

Det var ett femtontal kvinnor som hade sin första utbildningskväll, med Per-Ola Mannefred som föreläsare kring temat Göteborgs stads politiska struktur, samt diskussioner om rollen som förtroendevald.

Moderatkvinnorna i Göteborg kommer fortsättningsvis, förutom satsning på utbildning, att ha nätverksträffar med diskussioner kring kompetens och inflytande. De 17 moderata MQ-ansvariga i Göteborgs föreningar kommer bjudas in för att diskutera föreningarnas möjligheter och utmaningar, för att fånga upp våra medlemmar och utveckla vår organisation.

CARINA RIDENIUS, ORDFÖRANDE REBECCA AMIRI, VICE ORDFÖRANDE

29

Sverige runt!

Stockholms moderata kvinnor – framåt tillsammans DET ÄR FULL FART på Moderatkvinnorna i Stockholms stad och Stockholms län. Eva Solberg är ordförande för Moderatkvinnorna i staden och Emma Feldman är ordförande för Moderatkvinnorna i länet. Nätverken arbetar fristående med varsin styrelse och verksamhet, men ser nu över möj­ ligheterna med ökat samarbete. Inspirerande för moderata kvinnor som vill utöka nätverket!

Eva, vad händer hos er i Stockholms stad?

EVA Det händer jättemycket. Moderatkvinnorna i Stockholms stad är ivriga och har längre drivit på för politikutveckling, opinionsbildning och växande föreningar. Vi prioriterar att jobba i framkant med frågor som människor känner igen sig i. Vi tittar på infrastruktur och kollektivtrafik, tiggeri och moderna familjefrågor. Vi var vi först ut att formulera målet att Stockholms stad ska bli världsledande i HBTQ-frågor.

Och hur säkerställer man barnets rätt till sina föräldrar vid en separation? Vi kommer att återkomma inom kort med en rapport om familjefrid.

Emma, vad är på gång hos Moderatkvinnorna i Stockholms län?

EMMA Vi är på gång! Under det kommande året kommer vi ha stort fokus på politikutveckling. Vi har landat i tre frågeställningar som vi kommer att arbeta med: integration, jobb/ekonomi och välfärd. Arbetsgrupper ska tillsättas och vi kommer att ha talarkvällar och workshops kring dessa frågor. Målet är att hitta en politik som är modern och vant. Att stötta föreningarna i medlemsvärvning och rele­ rekrytering är också något vi kommer att ägna oss åt. Det är en viktig roll för Moderatkvinnorna att bland annat genom utbildning och nätverk stärka de kvinnor som finns i förening­arna och se till att det finns goda förutsättningar att ta plats och ta uppdrag.

Hur ser samarbetet ut mellan Moderatkvinnorna i Stock­ holms stad och län?

Eva Solberg, t v, och Emma Feldman.

Foto: Ingemar Walldén

EVA Vi hittar just nu gemensamma nämnare och sådant som är bra och roligt att göra tillsammans. Med gemensamma aktiviteter kan vi samla staden och länet och utöka nätverket.

EMMA Jag tror att det är viktigt med tillfällen där man får sitta ner och bara prata politik. Ett möjligt koncept är politik­ pubar, där man får möjlighet att diskutera avslappnat och nätverka med både staden och länet och få möjlighet att prata politik.

När man tänker på Moderatkvinnorna i Stockholms län, vad ska man tänka då?

EMMA Jag hoppas att man tänker på ett nätverk som driver politiska frågor som är moderna och relevanta, och som bidrar till att kvinnor blir bättre på att nätverka.

När man tänker på Moderatkvinnorna i Stockholms stad, vad ska man tänka då?

EVA Då vill jag att man ska tänka på modiga, framgångsrika och starka kvinnor som hjälps åt.

EMMA Kombinerar vi de här två så har vi alla förutsättningar att nå hur långt som helst!

Moderata stockholmskvinnor på VårRuset.

30

Sverige runt!

MQ på besök: Småskaligt slakteri i Uddevalla MODERATKVINNORNA I UDDEVALLA och i Bohuslän träffar Sofia Magnusson och Henrik Svensson som driver ett slakteri i södra Uddevalla. Det lokala och småskaliga ligger familjen varmt om hjärtat.

Slakteriet har de planerat i drygt tre år. Nu har de tillstånd att slakta får, struts, nöt och vilt.

Som ung entreprenör saknar Sofia en form av "guide line" för vad som krävs vid etablering av verksamhet. Idag kan hon se tillbaka på ett projekt där en sådan manual hade underlättat främst för tillståndsgivarna att förhålla sig till, när det saknas bransch­erfarenhet i kommunerna. Sofia Magnusson driver ett småskaligt slakteri.

Sofia ser även att ett utökat samarbete inom förvaltningarna skulle underlätta för verksamheter att etablera sig.

Samhällsfrågor intresserar Sofia. Som småbarnsförälder och boende på landsbygden behöver man kunna välja tillsynsform för barnen och vilken skola de ska gå i.

– Alliansen, med moderat statsminister, har verkligen jobbat hårt för just valfriheten.

Livet som företagare, småbarnsförälder och entreprenör bjuder på utmaningar och har en stor tjusning, men att den nya regeringen höjer bensinskatten är ett slag i ansiktet på oss som jobbar småskaligt och vill ha ett liv på landet utanför kollektivtrafikens räckvidd, säger Sofia. Hur Miljöpartiet kan handla så kluvet går inte att förstå.

Hon fortsätter: – Även leverantörerna behöver komma med biltransporter för att lämna djuren, så det är många led som drabbas och där det blir fördyringar och svårare att leva på landsbyggden.

I höst rustar de för Gårdsmarknaden och förväntar sig 350-400 personer som vill köpa hittar kvalitetsvaror, detaljstyckat närproducerat kött och skinn från gårdens lamm och får. ornas webbshop

Visa att du är

moderat-

kvinna!

Vi moderatkvinnor önskar lycka till och kommer gärna tillbaka till Sofia och Henrik!

Vid pennan, Carin Ramneskär

I Moderatkvinn r. r till pins och pryla du allt från kläde mejla er ell se p. ho qs m Beställ på www. a@ moderatkvinnorn din beställning till moderat.se

Bra mat – och bra politiker – gör skillnad Alexandra Anstrell, ledamot i Moderatkvinnornas styrelse och skolpolitiker i Haninge, nominerades till årets skolmatspolitiker i tävlingen White Guide Junior. Utmärkelsen går till personer som utmärkt sig genom att skapa lyskraft, driva frågor och ta beslut som gagnar den offentliga gastronomin på kort och lång sikt. Syftet med White Guide Junior är att höja intresset för skolmat i Sverige och att inspirera alla som lagar mat till våra skolbarn.

NU ÄR DET DAGS IGEN! Med kvinnors hälsa i fokus åker Moderatkvinnorna Tjejvasan den 27 februari, från Oxberg till Mora. Vill du vara med? Anmäl ditt intresse till alexandra. anstrell@haninge.se

Alexandra, hur känns det att bli nominerad utnämningen?

– Oerhört kul! Jag tror att jag blev nominerad för att jag är tydlig kring att måltidsfrågan är viktig, på flera nivåer.

Det gäller både i kommunen och nationellt där jag driver frågan om bra mat genom Moderatkvinnorna.

Vinnaren av utnämningen blev Fredrik Ahlstedt, moderat kommunalråd i Uppsala.

– Roligt att en moderat vann. Det visar att vi moderater är bra på måltidsfrågor och också kan bli ännu bättre! säger Alexandra.

Pannband 25 kr

Sporttröja 125 kr

Du gillar väl Moderatkvinnorna på facebook?

Håll dig uppdaterad om senaste nytt från Moderatkvinnorna!

www.facebook.com/moderatkvinnorna.officiella 31

Returadress: Moderatkvinnorna, Box 2080, 103 12 Stockholm

Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Värmland Örebro Västmanland Södermanland Uppsala Stockholm Västa Götaland Östergötland Kalmar Gotland Jönköping Halland Kronoberg Blekinge Skåne

Vår besöksadress Moderatkvinnorna Box 2080 103 12 Stockholm Telefon: 08-676 80 00 Telefontider: 08.00 - 17.00 Fax: 08-10 83 94 E-post: moderatkvinnorna@ moderat.se Ordförande Annicka Engblom Telefon: 0702-67 00 01 E-post: annicka.engblom@ riksdagen.se Ombudsman Yvonne Svengard Telefon: 08-676 81 06 E-post: yvonne.svengard@ moderat.se Du gillar väl Moderatkvinnorna på facebook?

Håll dig uppdaterad om senaste nytt från Moderatkvinnorna! www.facebook.com/ moderatkvinnorna.officiella