Moderatkvinnorna 1 • 2014

Page 1

Moderatkvinnornas Magasin #1 2014

Ett magasin från

RÖSTA 25 MAJ! FÖR FLER MODERATER I EUROPA

norna som Möt moderatkvin ropaparlamentet: kandiderar till Eu

ie il c e C h c o ia r a Anna M a p o r u E i d a ln il k s vill göra a, U

Landet runt: Dalarn

kåne

anland, S tm s ä V , n lä s u h o B ppsala,

arknaden, ation på arbetsm gr te in a, ls hä rs r skillnad! no nomi, bra mat gö r valrörelsen: kvin ro fö st in r ga go lig frå nt e fe of ad as prioriter och barn samt Moderatkvinnorn våld mot kvinnor


Innehåll

VÅR ADRESS Moderatkvinnorna Box 2080 103 12 Stockholm Val till EU-parlamentet: Möt toppkandidaterna Anna Maria och Cecilie! Sid 4

Integration på arbetsmarknaden: Vi besöker KvinFo i Köpenhamn. Sid 8

7

Varannan ung tjej kränks via mobil, dator eller surfplatta. Sid 13

Europaparlamentsval Europa behöver fler moderater

Telefon: 08-676 80 00 Fax: 08-10 83 94 E-post: moderatkvinnorna@moderat.se www.moderatkvinnorna.se

KONTAKTA OSS Ansvarig utgivare Kent Persson

8-15 Moderatkvinnornas prioriterade frågor Integration på arbetsmarknaden, kvinnors hälsa, våld mot kvinnor och barn, bra mat gör skillnad

Redaktionsledning Saila Quicklund, ordförande Telefon: 070-818 29 68 E-post: saila.quicklund@riksdagen.se

16

Emma Svensson, projektledare Telefon: 073-682 81 35 E-post: emma.svensson@moderat.se

Entreprenörskap i vården Möt Christina Wahlström, grundare av Mama Mia

Yvonne Svengard, ombudsman Telefon: 08-676 81 06 E-post: yvonne.svengard@moderat.se

PRODUKTION Tack vare tekniken kan Mai vara politiskt engagerad. Sid 24

Internationellt Fortsatt engagemang för Afghanistans kvinnor 20 Moderatkvinnornas kokbok Så här gick det till! 19

26 Karin och Monica kampanjade på internationella kvinnodagen. Sid 29

SMS:a ditt bidrag!

27

Arbetsliv Utveckling ger arbetsglädje Landet runt

Hellsten Kommunikation Elvira Hellsten, projektledning, text och design Telefon: 0730-484341 E-post: kontakt@elvirahellsten.se Caroline Opsahl, skribent Alexis Hekmatfar, projektassistent och skribent Emy Eriksson, grafisk formgivare och illustratör Tryck Sörmlands Grafiska AB

OMSLAGSBILD Foto: Fredrik Wennerlund

Vill ni medverka till att stödja vårt biståndsarbete i Etiopien och Thailand, då skickar ni ert bidrag via sms. Fistulasjukhuset i Etiopien: Skicka texten “mq etiopien” till 72550 så bidrar ni med 50 kr. Barn-och ungdomshemmen i Thailand: Skicka texten “mq thailand” till 72550 så bidrar ni med 50 kr.

Tack för ditt bidrag!

www.twitter.com/moderatkvinnor

www.facebook.com/moderatkvinnorna.officiella


Saila

Ordföranden har ordet:

Nu vinner vi val! NU ÄR DET BARA några veckor kvar till Europaparlamentsvalet. Därefter följer knappt någon ro innan vi befinner oss mitt uppe i valrörelsen inför höstens allmänna val. Det märks bland politiker, media och väljare att det är ett supervalår. Intresset för våra idéer är större än någonsin. Alla håller förstås inte med oss, men väldigt många gör det och är nyfikna på Moderatkvinnorna! Det gäller för oss att ta chansen att berätta mer om oss och bjuda in fler till vår gemenskap. Vi ska kampanja för moderata röster i valen, i så väl Europaparlamentet som i kommun, landsting/region och riksdag, men vi ska också lyfta våra egna frågor och se till att samla så många som möjligt kring dem. Så ut och kampanja i det härliga vårvädret, och värva fler moderatkvinnor! Läs om Anna Maria Corazza Bildt och Cecilie Tenfjord Toftby, två av Moderaternas toppkandidater till Europaparlamentet, som Moderatkvinnorna kampanjar extra för i valrörelsen. De arbetar båda med frågor som ligger Moderatkvinnorna nära. Läs mer om våra kandidater på kommande två uppslag. INFÖR VALET HAR Moderatkvinnorna fyra prioriterade frågor som vi presenterar i det här numret av Moderatkvinnornas Magasin. Under supervalåret vill vi fokusera på kvinnors hälsa, våld mot kvinnor och barn, integration på arbetsmarknaden och offentlig gastronomi – bra mat gör skillnad. På sidorna 8-10 kan ni läsa om ett framgångsrikt mentornätverk som integrerat tusentals kvinnor i det danska samhället, ett projekt som vi i Sverige kan inspireras av.

www.moderatkvinnorna.se

LÄS OCKSÅ OM träning på arbetstid och om hur flickor kränks på internet. Maten är också en fråga som vi vill lyfta. Vi svenskar slänger en tredjedel av den mat vi köper hem, vilket betyder att vi alla kan bidra till att minska matsvinnet. På sidan 15 får du tips om hur. Vi lyfter också några goda exempel på hur skolor minskar sitt matsvinn. Moderatkvinnorna vill ställa högre krav på kommuner och landsting att arbeta konkret för att minska sitt svinn och sin miljöpåverkan. När det kommer till maten vi slänger kan vi alla hjälpas åt. I SOMMAR KOMMER Moderatkvinnorna att lansera en kokbok som kommer att vara vårt kampanjmaterial i valrörelsen. Där kommer vi i Moderatkvinnornas styrelse samt våra moderata ministrar och våra kandidater till Europaparlamentet att presentera sina favoritrecept. Du kan läsa om hur det gick till bakom kulisserna när kokboken blev till på sidorna 20-21. Kokböckerna kommer att finnas för beställning, läs mer på sidan 21. PÅ SIDORNA 27-30 hittar du som vanligt berättelser från Moderatkvinnorna runt om i landet. Att det är valår märks tydligt och för varje dag som går växlar Moderatkvinnorna upp. Nu vinner vi val!

Saila Quicklund, ordförande för Moderatkvinnorna

3


Tema: Europaparlamentsval

DEN 25 MAJ Hร LLS VAL TILL EUROPAPARLAMENTET. Toppkandidaterna Anna Maria Corazza Bildt och Cecilie Tenfjord Toftby vill gรถra skillnad.

FOTO: FREDRIK WENNERLUND

4

www.moderatkvinnorna.se


Tema: Europaparlamentsval

Anna Maria Corazza Bildt:

”Europasamarbetet handlar om vardagen här i Sverige” Hur Anna Maria Corazza Bildt hinner med allt hon förtar sig? Det är en fråga utan svar, men hinner gör hon. Hon hinner med sitt engagemang för kvinnors rättigheter, för företagandet och för maten. Det är engagemang som innebär resor över hela världen och Moderatkvinnornas Magasin får ett samtal med europaparlamentarikern en fredagkväll när hon landat hemma i Sverige efter ett möte i Qatar om kvinnors rättigheter i Arabiska viken. Att resa, allra främst inom Europa, är för Anna Maria att vant röra sig på hemmaplan.

J

AG ÄR EN BROBYGGARE som vill minska avståndet till parlamentet. Europasamarbetet handlar om vardagen här i Sverige, säger Anna Maria och beskriver hur en vecka kan se ut: Runt tre dagar i parlamentet och sedan hem till Sverige, ofta med några möten och resor i landet för att stärka samarbetet med lokalpolitiken. – Att vara i Sverige och träffa människor är lika viktigt för mig som att vara i parlamentet, bara på så sätt kan jag göra ett bra jobb som representant i EU, säger Anna Maria. I HELA SITT YRKESVERKSAMMA liv har hon arbetat för kvinnors rättigheter. I kriget på Balkan arbetade Anna Maria för FN med att hjälpa utsatta kvinnor i konflikten. På plats i Sarajevo arbetade hon med att integrera traumatiserade kvinnor tillbaka till vardagen. I EU vill Anna Maria lyfta kvinnors perspektiv och arbetar vidare för kvinnors rättigheter. – Jag har deltagit i arbetet med att ta fram en lag mot trafficking, människohandel. Jag arbetar också med lagar mot sexuella övergrepp mot barn, lagar mot övergrepp på nätet och lagar som ska skydda våldsoffer i nära relationer. Vi har också klubbat igenom en kriminalisering av sexuellt utnyttjande i länder utanför EU. ATT LAGSTIFTA ÄR en del av arbetet i Europaparlamentet, precis som att jobba förebyggande samt se till att medlemsländerna genomför förändringarna. Anna Maria vill vara en inspirationskälla och ser sig som en kvinnokämpe som driver nolltolerans på Europanivå när det gäller våld mot kvinnor, det handlar om att förändra attityd och kultur. Hon är också drivande för att fler kvinnor ska synas mer på ledande poster i Europapolitiken. ANNA MARIA ÄR OCKSÅ egenföretagare och bär företagarperspektivet med sig i sitt arbete. Att riva hinder för företagare

och att främja kvinnors företagande är viktigt för Anna Maria som själv drivit två småföretag inom livsmedelsbranschen, med Europa som marknad. Anna Maria kommer från en familj som i generationer producerat mat och för henne betyder maten mycket. När hon ska berätta om sitt engagemang för maten går det fort, hon har mycket att berätta och hennes genuina engagemang går inte att ta miste på. Många har säkert stött på Anna Marias kampanjer ”Basta till matfusket” och ”Basta till matsvinnet”. – Alla ska ha bra mat på tallriken, slår hon fast och menar att matfrågan handlar om hälsa, miljö, konsumenträtt, företagande och en levande landsbygd. En modern konsumentpolitik handlar om att stärka konsumentens egenmakt och ge möjlighet till informerade val. Vi är alla olika och har olika behov. Politiker ska inte toppstyra med pekpinnar vad du ska äta – vi ska öka medvetenheten och valfriheten. I grunden, menar Anna Maria, så handlar matfrågan om människor. – Det finns inte en enda kvinna i Sverige som inte bryr sig om maten. Om du hittar henne så presentera henne för mig! Med fem framgångsrika år i parlamentet bakom sig vill Anna Maria inget hellre än att fortsätta framåt med sitt arbete för kvinnors rättigheter, kampen mot matfusket och för företagare i Europa. – För mig är ett öppet, enat och starkt Europa den bästa vägen att utveckla vår välfärd. Den ökande extremism, nationalism och protektionism som vi nu står inför kan vi bara stå emot med mer samarbete, integration och faktabaserad debatt. Jag vill göra skillnad och jag vet att jag kan, säger hon.

ANNA MARIA CORAZZA BILDT ÅLDER: 51 år FAMILJ: Man och barn BOR: I Stockholm AKTUELL: Som moderat toppkandidat till Europaparlamentet. Tredjenamn på Moderaternas valsedel till Europaparlamentet GÖR JUST NU: Är europaparlamentariker UTBILDAD INOM: Statsvetenskap och krishantering MÅL: Att fortsätta göra skillnad för ett mer tolerant Europa www.moderatkvinnorna.se

5


Tema: Europaparlamentsval

Cecilie Tenfjord Toftby:

”För att Europa ska ta sig ur lågkonjunkturen krävs att fler människor arbetar” Europaparlamentsvalet närmar sig med stormsteg när Moderatkvinnornas Magasin träffar Cecilie Tenfjord Toftby på Moderaternas kansli i Göteborg. Hon har ägnat hela fredagen åt att planera valrörelsen tillsammans med sina kollegor. Innan det är dags att ta helg slår hon sig ned med en kopp kaffe och berättar om sitt sikte på Europaparlamentet. – För mig handlar Europa om frihet och samarbete, men vi får inte ta friheten och demokratin för givet. Det är något vi måste kämpa för varje dag, säger hon.

E

UROPA STÅR CECILIE NÄRA. Hon ser sig själv som europé och drömde som journaliststudent i Oslo om att bli utrikeskorrespondent. – Utrikes kom jag, men korrespondent blev jag inte, säger hon och skrattar. Istället hamnade hon med hjälp av kärleken i Borås och började arbeta på Invandrarbyrån som kulturinformatör och flyktingassistent. Det var där hon fann sitt engagemang och blev medlem i Nya Moderaterna. – I jobbet besökte vi ett projekt som hette Utsikten, där nyanlända flyktingar blivit placerade. Det var ingenjörer, civilekonomer, läkare och arkitekter som bland annat fick sy och plantera växter för att fundera på vad de ville bli i Sverige. Jag minns att jag tänkte: ”Tänk vad samhället förlorar genom att inte ta tillvara på de här människorna och den kunskap de har med sig”. Då gick jag med i Nya Moderaterna. Det är det enda partiet som ser människan och dess förmåga först, säger hon. DEN MODERATA IDEOLOGIN har följt med Cecilie från dag ett. Nu är hon riksdagsledamot och vill ta sitt engagemang vidare till Europarlamentet. – I dag ser vi ett Europa där alldeles för få kvinnor har ett arbete att gå till. För att Europa ska ta sig ur lågkonjunkturen krävs att fler människor arbetar, säger hon. Cecilie är tydlig med att Nya Moderaterna och Sverige måste ta täten för att öka jämställdheten i Europa.

– Sverige utgör i dag en del av Europas tillväxtkorridor. Jämför vi oss med andra länder, exempelvis södra Europa, är vi långt före i utvecklingen. Att hemmafruekonomier inte gynnar Europa kanske är en floskel, men det är sant, säger Cecilie och menar att vi i Sverige borde sträcka på oss och vara ödmjukt stolta över vad vi åstadkommit på arbetsmarknaden. Vi måste visa vad vi åstadkommit och berätta hur. DET ÄR INTE BARA jämställdheten i Europa och arbetslinjen som engagerar Cecilie. Hon brinner också för miljö- och energipolitiken. – Det är frågor som kommer vara avgörande för Europas konkurrenskraft och framtida arbetstillfällen. I dag är jag ordförande i Nordiska Rådets näringsutskott och där ser jag tydligt hur de här frågorna påverkar oss gemensamt, säger hon och menar att hon vill se och lyfta fram det europeiska samarbetet som en möjlighet att åstadkomma något bra. Fri rörlighet och trygghet över gränserna är budskap som också kommer följa med Cecilie i valrörelsen. – Är man inte trygg, så är man inte heller fri. Låter vi högerextrema och europafientliga krafter ta förarsätet tror jag att vi kommer se ett Europa som är mindre fritt, tryggt och öppet. Den vägen får vi inte ta, säger hon. Cecilie säger att hon ska göra sitt allra bästa så väl innan som efter valdagen. Hon delar med sig av sin närmaste målbild: När vallokalerna har stängt och rösterna är färdigräknade kommer vi se Fredrik Reinfeldt i TV, som med armarna i vädret ropar glatt: ”Nu har vi gjort det bästa valet till Europaparlamentet i Nya Moderaternas historia”. Cecilies målbild smittar av sig. Valrörelsen är här och Cecilie är igång och redo. Hennes inställning är tydlig – hon tänker ta täten. CAROLINE OPSAHL

CECILIE TENFJORD TOFTBY ÅLDER: 44 år FAMILJ: Man och två barn BOR: I Borås AKTUELL: Som moderat toppkandidat till Europaparlamentet. Står på femte plats på Moderaternas valsedel GÖR JUST NU: Är riksdagsledamot UTBILDAD TILL: TV-journalist MÅL: Att få göra skillnad i Europa 6

www.moderatkvinnorna.se


Tema: Europaparlamentsval

FLER MODERATER I DAG HAR MODERATERNA fyra mandat i Europaparlamentet. Med goda kampanjinsatser från hela Moderaterna, Moderata Ungdomsförbundet och Moderatkvinnorna finns goda möjligheter till ett femte mandat. Därför ska vi se till att gå samman i valrörelsen och berätta för väljarna varför det behövs fler moderater i EU! EU påverkar din vardag. Ungefär 60 procent av de beslut som tas i din kommun påverkas av EU-regler. För fler jobb, tryggare gator och ökad jämställdhet här behöver fler moderater också finnas på plats i Bryssel. I EUROPAPARLAMENTET FINNS för närvarande 766 ledamöter*. Har de moderata parlamentarikerna någon verklig möjlighet att påverka? Ja. Moderaterna tillhör Europaparlamentets största partigrupp, EPP (European people's party), med 275 ledamöter. Den moderata parlamentarikern Gunnar Hökmark är vice ordförande för partigruppen. Genom att med hårt arbete påverka EPP-gruppen i vår riktning har flera av våra ledamöter fått igenom flera viktiga beslut, trots att vi kommer från ett litet land och är få ledamöter. INOM EPP ÄR MODERATERNA en viktig motvikt. Där finns en rad mycket katolskt konservativa politiker som har en helt annan uppfattning än vi i frågor som homosexuellas rättigheter, abort och äktenskap. Moderaterna har en viktig funktion där eftersom vi både kan stå upp för ideal men också visa på att ett samhälle inte blir konstigt för att det är tolerant. BRYSSELMODERATERNA RÄDS INTE heller att rösta ner dåliga förslag även om EPP är för. Bland de svenskarna är Moderaterna de mest självständiga gentemot sin partigrupp. Kombinationen av hårt arbete och integritet har fått Moderaterna att bli en grupp med långt större inflytande än sitt lilla antal. Med de tunga poster och det stora inflytande som våra moderata ledamöter Anna Maria Corazza Bildt, Anna Ibrisagic, Gunnar Hökmark och Christofer Fjellner har i dag kan konstateras: Arbetslinjen sträcker sig till Bryssel.

kan förtidsrösta Visst vet du att du tion om hur och från 7 maj? Informa låda! var landar i din brev

RÖSTA 25 MAJ!

JÄMSTÄLLDHET PÅ EU-NIVÅ Sverige är ett av världens mest jämställda länder. I en union med stora kulturskillnader blir situationen komplex, då varje land och kultur har sin uppfattning om jämställdhet. Ofta ser man hur sexuella, reproduktiva rättigheter och homo-, bi-, trans-, queerrättigheter hamnar på agendan. Det blir komplicerat då en gemensam position för EU i dessa frågor skulle innebära fler steg tillbaka för Sverige. Frågan är hur vi till exempel skulle kunna hitta en gemensam uppfattning om HBTQ-rättigheter med länder som inte kan hålla en prideparad, eller jämka abortfrågor med Polen, Irland eller Malta. I stället bör vi försöka vara en förebild för öppenhet och tolerans. Människor över hela Europa ser hur Sverige är inte bara ett funktionellt eller bra land att leva i, Sverige är ett av de bästa.

*I årets val väljs 751 ledamöter för nästa femårsperiod.

www.moderatkvinnorna.se

7


Prioriterad valfråga

Amanda Teixeria Pinto besöker KvinFo för ett introduktionsmöte.

Nätverk

r orna ha atkvinn lt ut fyra r e d o M n va riva: lrörelse inför va e frågor att d n d ra atio priorite hälsa, integr s r , våld kvinno knaden n r a m s t r på arbe innor och ba i, mot kv g gastronom entli ! och off t gör skillnad a m bra

ggraramm o o r r p r p r o t o n t e n e m s m o DDaannsskkaaKKvvininFFos änskap

v h c o g för framste

Tine och Faiza träffades genom KvinFo och är nu goda vänner.

Integration på arbetsmarknaden A

lla behövs! Moderatkvinnorna ser att många utrikesfödda kvinnor saknar kunskaper i det svenska språket, vilket innebär att de inte kommer ut på arbetsmarknaden och därmed blir isolerade. Fler riktade aktiviteter så som mentorprogram kan hjälpa fler kvinnor ut på arbetsmarknaden.

FOTO: ALEXIS HEKMATFAR OCH KVINFO

8

www.moderatkvinnorna.se


Prioriterad valfråga

H

ur ska fler invandrade kvinnor kunna ta del av samhället och ta steget in på arbetsmarknaden? För att söka svar lyfter Moderatkvinnornas Magasin blicken och tar tåget över Öresundsbron. I ett soligt Köpenhamn möter vi Helle Jensen, nätverkskoordinator för KvinFos mentornätverk, som i tolv år arbetat med att integrera invandrade kvinnor i det danska samhället. Arbetet har resulterat i flertalet priser och programmet har exporterats utomlands. AV: ALEXIS HEKMATFAR

– MÅNGA ADEPTER FÅR jobb, men alla har inte det som mål. För vissa handlar det bara om närma sig det danska samhället. För andra kanske det handlar om språket. Många säger att de trivs bättre i Danmark efter programmet, vilket är väldigt viktigt, säger Helle Jensen som är både ansvarig för mentornätverket och mentor själv. KvinFo är ett forskningscenter som sprider information om kön, jämlikhet och mångfald. KvinFo har varit en viktig del av kvinnorörelsen i Danmark men deltar också i internationella projekt. För tolv år sedan började de arrangera ett nationellt mentorskapsprogram. Programmet parar ihop nyanlända kvinnor med kvinnor som är väletablerade i det danska samhället. De matchas baserat på adepternas utbildning samt professionella och personliga önskningar. Programmet varar vanligen i tolv månader men mentorspar fortsätter ofta att träffas. HELLE VISAR OSS RUNT på KvinFo och vi får träffa Beatriz Hernandez de Fuhr som är ansvarig för KvinFos internationella kontakter. – Mentorskapsprogrammet finns nu i över 20 länder, många kontaktar oss och vill starta upp ett mentornätverk. Vi hjälper till i startskedet och finns som stöd. I vissa länder används programmet för att integrera invandrade, i andra länder handlar det om inhemska diskriminerade minoriteter, säger hon. 6 000 kvinnor har deltagit i det danska mentornätverket sedan start. – Vi började med ett litet pilotprojekt med 15 mentorpar för att se om det var en god idé. Det visade sig vara en mycket god idé och vi bestämde oss för att fortsätta. De tolv år som har gått sedan dess har visat att vi verkligen kan hjälpa invandrade kvinnor i livet oavsett om det rör sig om att hitta jobb, utbildning eller att komma in i samhället och få ett större nätverk, säger Helle. Relationer och nätverk är grunden till personlig och yrkesmässig framgång. För invandrade är det ofta en utmaning att hitta och etablera nätverk som kan öppna dörrar för möjligheter till arbete. I Danmark får 50 procent jobb via personliga nätverk. I Sverige är siffran 75 procent, enligt Statistiska Centralbyrån. KVINFOS MÅLGRUPP ÄR bred, varje kvinna har olika utgångslägen och förutsättningar. På KvinFos kontor får vi chansen att träffa Amanda Teixeria Pinto från Brasilien som nyligen flyttat till Danmark. – Det är kallt här, men det gör inte så mycket, säger hon. www.moderatkvinnorna.se

Amanda är på sitt introduktionsmöte. Där gås hennes CV, mål och förväntningar igenom för att KvinFo ska kunna matcha ihop henne med en mentor. – Jag är här för att få hjälp att hitta jobb, det är inte lätt. Det är bra att nätverket finns, säger hon. Helle berättar: – Ofta kan de nyanlända kvinnorna inte konkurrera med danskar och med dansk utbildning, de känner att deras danska är inte bra nog och att något saknas. De kommer till oss och är frustrerade eftersom att de känner att de inte kan göra mer. Då kan de bli matchade med någon som jobbar inom samma fält eller med liknande utbildning som kan se vad det är som saknas. De kan hjälpa till med hur en jobbansökan kan se ut i Danmark och berätta mer om vad arbetsgivare tycker är viktigt. Varför medverkar bara kvinnor i programmet? – KvinFo har alltid varit en verksamhet som jobbar för kvinnors rätt. Vi har försökt att ha liknande program för män men det är kvinnor som är vår grej. Vi är duktiga på det helt enkelt. Dessutom bidrar det till trygghet, för många kvinnor från Mellanöstern har det betytt mycket att vi bara är kvinnor som hjälps åt. På så sätt kan de tryggt berätta om sitt liv och sina personliga upplevelser. TINE OCH FAIZA träffade varandra genom mentorskapsprogrammet och har varit goda vänner i flera år. Tine har bland annat stöttat Faiza genom hennes utbildning till pedagog, men båda har fått ut mycket av relationen. – Vi är en bra match eftersom vi kompletterar varandra. Vi representerar två olika kulturer men vi är båda optimister. Vi har flera saker gemensamt. Vi är kvinnor, pratsamma och nyfikna, säger Tine. Hon förklarar hur det är att vara mentor: – Det kräver energi och du måste känna att du har något viktigt att bidra med. Du ska inte bli mentor om du känner att det saknas innehåll i ditt liv, eller för att barnen

”Relationer och nätverk är grunden till personlig och yrkesmässig framgång.” Helle Jensson, nätverkskoordinator 9


Prioriterad valfråga

växt upp. Du ska göra det för att du känner att du kan bidra med någonting som hjälper en annan människa gå vidare i livet. Personligen tycker jag inte att att vara mentor handla om att hjälpa, snarare handlar det om att vara som en guide. Faiza minns sitt första möte med sin mentor: – På vårt första möte diskuterade vi min farhåga; om jag kunde göra mig förstådd. Så jag frågade ”Förstår du vad jag jag säger?” och hon svarade “Ja, klart jag gör! Du pratar ju danska flytande!”. Ingen kan nog förstå hur det svaret fick mig att må. Jag kände en otrolig glädje rusa genom hela kroppen och jag slutade att vara osäker på min brytning. Tron på mig själv förändrade min syn och jag kände; jag kan göra det här, jag kan lära mig saker, jag kan klara mig själv! HELLE MENAR ATT mentorsprogrammet har gjort mycket för adepterna, mentorerna och samhället. Önskan finns hos adepterna att vilja ta större del av det danska samhället, men att ha massor att tillföra men stöta på det ena hindret efter det andra skapar en frustration hos många. Relationen till en mentor kan förändra. Vill du rekommendera projektet till Sverige? – Absolut! Jag har förstått att det finns en politisk debatt om invandring och integration i Sverige och med den en del högerextremism. Sådana tendenser handlar i grunden om att man inte möter varandra. Möter man inte varandra så har man föreställningar om hur människor är som inte stämmer. Det är mötet som gör skillnad, för varje person och för hela samhället. Det är som små ringar på vattnet som blir större.

Katarina Tolgfors, andra vice ordförande för Moderatkvinnorna och Anna Maria Corazza Bildt, europaparlamentariker, träffar Drivhuset i Örebro samt företagande studenter vid Örebro universitet.

STÄNDIGT ARBETE FÖR JÄMSTÄLLDHET, INTEGRATION OCH FÖRETAGANDE Moderatkvinnorna fortsätter att arbeta för att lyfta villkoren för kvinnor som driver eget företag. Besök runt om i landet pågår för att få inblick i företagarnas vardag. För tre år sedan tog Moderatkvinnorna initiativ till kampanjen “Med dina ögon”, då företagande kvinnor med utländsk bakgrund intervjuades om utmaningar och möjligheter. Genom att möta och lyssna kan Moderatkvinnorna driva en relevant politik för jämställdhet och integration. Vi kan lyfta olika perspektiv i debatten och inspirera kvinnor som vill starta företag. Genom att skapa bra förutsättningar för kvinnor som kommer till Sverige ger vi fler människor möjlighet att förverkliga sina drömmar, att bidra till sin egen försörjning och till samhället. Jämställdhet, integration och företagande hänger ihop. – Integration handlar om interaktion i vårt samhälle på alla nivåer. Alla behövs i byggandet av ett fortsatt starkt Sverige, säger Elisabeth Björnsdotter Rahm, styrelseledamot i Moderatkvinnorna. Moderatkvinnorna vill se en mer individuellt baserad SFI för att tillvarata fler människors kompetens och möjligheter till att bidra till samhällsutvecklingen. Moderatkvinnorna vill exempelvis att kommunerna erbjuder SFI för kvinnor inriktade på att starta eget företag. Elisabeth Björnsdotter Rahm

Tänker du ofta på din pension? 2,5 % av lönen avsätts varje månad då man jobbar. Låglöneyrken och att stanna hemma med barn leder till mycket låg pension. Det är fortfarande så att kvinnor har lägre lön än män i genomsnitt, och därmed är det vanligare att kvinnor har lägre pension. Kvinnor och män jobbar i genomsnitt lika mycket varje dag – det är bara det att männen är mer på jobbet och får lön och pensionspoäng medan kvinnorna sköter hemarbetet. Hälften av alla kvinnor som nu går i pension får garantipension, mellan 5 000 och 8 000 kronor i månaden netto. En person kan föra över sin pensionsrätt för premiepensionen till sin partner, men bara 0,5 % gör det. Moderatkvinnorna verkar för att fler ska känna till möjligheten att överföra sin pensionsrätt för att bidra till en ökad jämställdhet mellan män och kvinnor i pensionsålder.

10

www.moderatkvinnorna.se


Prioriterad valfråga

Kvinnors hälsa Kvinnors hälsa Kvinnors hälsa T Saila Quicklund

ungt arbete kräver rätt träning. Vård- och omsorgspersonal som gör många tunga lyft har ofta problem med axlar, nacke och rygg. De behöver då träna på att koppla in rätt muskler när de lyfter. – Att personal som arbetar med tunga lyft inom vårdsektorn ska få möjligheten att träna på arbetstid borde vara självklart, säger Saila Quicklund, Moderatkvinnornas ordförande. Hon menar att många typiskt manliga yrkesgrupper så som brandmän, poliser och officerare har fysisk träning på arbetstid. Då personal inom vård och omsorg dagligen utför många och tunga förflyttningar på arbetsplatsen ska de också ha rätt till fysisk träning på arbetstid. Med regelbunden träning kan antalet belastningsskador minska inom dessa yrkesgrupper. Ergonomiutbildning bör också erbjudas alla som arbetar inom vård och omsorg.

Obligatorisk träning på arbetstid lönar sig

TRÄNA DIN BÅLSTYRKA för att klara tunga lyft.

ALLA TJÄNAR PÅ träning på arbetstid. De anställda mår bättre, sjukskrivningskostnaderna minskar och produktiviteten gynnas. Det visar en studie av forskare från Karolinska institutet och Stockholms universitet. I STUDIEN DELADES 200 anställda inom Folktandvården in i tre grupper under ett års tid. Den ena gruppen fick ägna 2,5 timme per vecka av arbetstiden till träning, den andra gruppen fick 2,5 timme minskad arbetstid i veckan men behövde inte träna. Den tredje gruppen fortsatte jobba som vanligt. UNDERSÖKNINGEN VISADE ATT sjukskrivningskostnaderna minskade med 21 procent i den grupp som tränade på arbetstid. I gruppen som fick kortad arbetstid sjönk sjukskrivningarna med 11 procent och hos gruppen som fortsatte att arbeta som tidigare ökade istället sjukskrivningarna. Den grupp som ägnat arbetstid till träning hann trots det behandla lika många patienter som tidigare.

FÖR ATT FÅ FLER arbetsplatser att införa träning på arbetstid tror Ulrica von Thiele Schwarz att vi måste tala mer om de positiva effekterna. Det är lätt att tro att träning på arbetstid innebär en ökad kostnad och minskar produktiviteten, trots att forskningen visar det motsatta.

ULRICA VON THIELE SCHWARZ är en av forskarna bakom studien. På vilket sätt kan träning på arbetstid öka produktiviteten? – Det kan dels bero på att man har mer ork de timmar man jobbar, men också för att mindre arbetstid går till sjukfrånvaro.

EN KOMMUN SOM provat obligatorisk träning på arbetstid är Lidingö. En timmes obligatorisk träning i veckan fick sjukfråvaron att minska med 30 procent.

Friskvård för alla företagare. Fler och fler kvinnor startar eget företag. Bland kvinnor som

är företagare är det allra vanligast att ha en enskild firma. Som det ser ut i dag så kan företagare med enskild firma inte göra avdrag för friskvård, då det är en förmån för anställda. När man har en enskild firma räknas man inte som anställd. Moderatkvinnorna vill att personer med enskild firma ska ha samma rätt att göra avdrag för friskvård som andra företagare. Självklart bör samma regel gälla oavsett bolagsform!

www.moderatkvinnorna.se

11


Prioriterad valfråga

Våld mot kvinnor och barn Våld mot kvinnor ochoch barn Våld mot kvinnor barn

A

lliansen har sedan 2006 gjort stora satsningar för att förbättra situationen för de kvinnor och barn som drabbas av våld. Alliansregeringen har skärpt och ändrat lagar, infört nya lagar, satsat på utbildning för de som möter den brottsutsatta, satsat för att kommuner ska skapa mottagningar för dem som slår och ökat resurserna till forskning. Trots det är detta frågor som tyvärr alltid är aktuella. Sverige hamnar i topp i ny EU-statistik över fysiskt och sexuellt våld mot kvinnor, sexuella trakasserier och stalkning.

Vanligt med brott på internet DET SOM ÄR OLAGLIGT utanför nätet är självklart olagligt på nätet. Dagli-

gen möts unga av en starkt sexualiserad miljö på olika chatt-forum och andra sociala medier. Det händer att äldre, företrädesvis män, utger sig för att vara jämnåriga kompisar. Detta kallas grooming. Grooming är i dag något som är kriminaliserat. Tyvärr finns i dagsläget mycket få fällande domar när det gäller detta brott, då det krävs långt gångna förberedelser för att brottet ska anses begånget. ÄVEN ANDRA MYCKET kränkande brott begås, till exempel publicering av olagligt tagna bilder, förundersökningar som publiceras offentligt, olaga hot och ofredande. Till detta har vi barnpornografi, våldtäkt online och andra obehagligheter. För många unga är mobbning och kränkningar på nätet vardag.

MODERATKVINNORNA...

... verkar för att mannen ska flytta under utredningstiden – inte kvinnan! ... tycker att utövare av våld ska ha både straff och behandling. ... vet att relationsvåld måste förebyggas – i skolan, i hemmet och i samhället i stort. I det dagliga samtalet måste vi alltid reagera mot våld! Läs mer om våld i nära relationer i Moderatkvinnornas Magasin nummer 4 2013 och i Moderatkvinnornas tematidning om våld i nära relationer från 2012. Du hittar tidningarna på www.moderatkvinnorna.se

– VI MODERATKVINNOR HAR arbetat med utsatthet på nätet, i

Katarina Tolgfors

synnerhet grooming, i fyra år, säger Katarina Tolgfors, andra vice ordförande i Moderatkvinnorna, som berättar att Moderatkvinnorna verkar för att brottet grooming ska breddas genom att vuxens kontakt under falsk identitet med barn på nätet kriminaliseras, samt att lagstiftningen runt kränkningar på nätet moderniseras så att förövare kan åtalas och fällas i högre grad än i dag.

MODERATKVINNORNA VILL INFORMERA och bidra till samtal kring

klimatet på nätet. Som vuxen med unga i sin närhet, hemma eller på arbetet, är det viktigt att samtala om nätet. På samma sätt som att fråga ”Hur det var i skolan i dag?” bör det vara naturligt att fråga ”Hur var det på nätet i dag?” Ofta jämför man ”på nätet” med ”i verkligheten”. Det är viktigt att tänka på att nätet i lika hög utsträckning är verkligheten för våra unga, där man umgås, underhåller sig, gör sina läxor och utvecklar sina intressen.

KOM IHÅG!

Att bli utsatt för en kränkning som handlar om sex är

Vi bär alla ansvar att vara goda förebilder. Skriv aldrig något till någon på facebook som du inte velat säga öga mot öga!

FYRA GÅNGER VANLIGARE

8 av 10

bland tjejer än killar.

1/3 av barn och unga har Källa: Friends nätrapport 2014

12

blivit kränkta via mobil, dator eller surfplatta minst någon gång under det senaste året.

vet vem som ligger bakom kränkningen eller kränkningarna. Det vanligaste är att bli utsatt av någon i samma skola. www.moderatkvinnorna.se


Prioriterad valfråga

Varannan ung tjej kränks via mobil, dator eller surfplatta Var tredje ung har blivit utsatt för kränkningar på nätet. Detta visar en rapport från Friends och Symantecs, som kartlägger ungas vanor på nätet. Hårdast utsatta är tonårstjejer som spenderar mycket tid i sociala medier, undersökningen visar att varannan tjej i åldern 13-16 har blivit utsatt det senaste året. Flest kränkningar sker på Facebook och de är ofta kopplade till barnets utseende eller intresse. – Det finns stora problem med sidor som startas i sociala medier där det sprids rykten eller skrivs taskiga kommentarer, och tonårstjejer är de som främst ligger i riskzonen för att utsättas för kränkningar. I denna grupp är det även fyra gånger så vanligt att ha råkat ut för sexuella trakasserier, säger Lars Arrhenius, generalsekreterare Friends. Facebook är det forum där flest unga har blivit utsatta för kränkningar. Utöver Facebook så skiljer det sig åt mellan pojkar och flickor, bland pojkar är det vanligt med kränkningar inom spelvärlden medan tjejer i större utsträckning utsätts i forum som KiK och Instagram.

Friends och Symantecs tips till föräldrar Visa intresse för barn och ungas liv på nätet Var en positiv förebild Erbjud ditt stöd och visa att du finns där om någonting händer Använd anmälningsfunktioner som finns i forum Polisanmäl vid grova kränkningar

www.moderatkvinnorna.se

– Stora forum som Facebook måste ta mer ansvar när det kommer till nätkränkningar. Vi uppmanar unga som blivit utsatta för nätkränkningar att anmäla, och då är det även viktigt att forumen tar anmälningarna på allvar och stänger ner kränkande sidor vilket de inte är tillräckligt bra på i dag, säger Lars Arrhenius. Under Almedalsveckan i juli anordnar Moderatkvinnorna seminariet “Näthat – ungas utsatthet på nätet” på Moderaternas dag den 3 juli. Ewa Thalén Finné, första vice ordförande i Moderatkvinnorna berättar: – Det är viktigt att belysa ungas utsatthet. Det som är olagligt utanför nätet är det självklart på nätet också, men vi måste diskutera hur vi kommer vidare med det. Just nu utreds en ny lagstiftning kring detta. På seminariet kommer företrädare för Moderatkvinnorna, polis, åklagare, nätvandrare, Rädda Barnen med flera att kommentera ämnet.

Ewa Thalén Finné

Vanligaste forumen för kränkningar

1. Facebook 2. Spelvärlden 3. KiK 4. Instagram 5. Ask.fm

13


! d a n l l i k s r ö g t a m ! d a a r ln il k B s ! r d ö a g t ln il BBrarammaat gör sk

Prioriterad valfråga

Vi måste ta ansvar för den offentliga gastronomin

M

at engagerar och intresserar. Mat är både livsnödvändigt och njutbart för oss människor. Ordet “gastronomi” är ett ord som bättre än bara ”offentlig mat” förklarar och sammanfattar hur viktigt det är att se måltiden i ett helhetsperspektiv.

SKA EN PATIENT tillfriskna snabbt är näringen en viktig del. När man blir äldre så förändras behovet av mat. Matlusten kan minska och då behövs mat med mer energivärde. I skolan är lunchen en central del i våra barns liv. Elever ska må bra av maten och känna matglädje, det ger bättre förutsättningar att lära. – Med mätta magar lär barnen sig mer. Dessutom ska skolan vara kompensatorisk även när det gäller mat. Det finns tyvärr barn som inte får bra och näringsriktig mat hemma, säger Alexandra Anstrell, Alexandra ledamot i Moderatkvinnornas styrelse. Anstrell Alexandra menar att det är vanligt förekommande att matsvinnet är mindre på måndagar än övriga veckodagar. I DAGSLÄGET SERVERAS många gäster inom de offentliga restaurangerna mat som transporterats långt. I allt för många offentliga restauranger saknas tillagningskök och på sina håll saknas rätt förutsättningar i det tillagningskök som finns. Moderatkvinnorna vill att det i största möjliga mån ska finnas tillagningskök så nära gästen som möjligt. För att laga bra mat och göra skillnad så krävs engagemang och passion för yrket och uppdraget. Det krävs också adekvat utbildning vilket saknas på vissa håll. Rätt förutsättningar måste ges så att det på allvar finns möjlighet att ta ansvar för att minska matsvinnet, öka matglädjen, förbättra arbetsmiljön, minska transporterna och öka lärandet i skolan. DET LAGAS TVÅ MILJONER måltider runt om i Sveriges skolor och förskolor varje dag till ett pris av ungefär 5 miljarder kronor. Offentlig gastronomi är offentligt finansierat – det är vår skyldighet att ta ansvar för varje skattekrona på absolut bästa sätt.

14

M

atsvinnet runt om i Sverige leder till stora negativa miljöeffekter och slöseri med resurser. Vi européer kastar i genomsnitt bort nästan 180 kilo mat per person och år. Med tanke på att varje ton bortkastad mat motsvarar cirka 4,2 ton koldioxid blir matsvinnet till en prioriterad fråga.

ENLIGT EN STUDIE från Sveriges Lantbruksuniversitet slänger vi svenskar ungefär 30 procent av den mat som vi köper. Det säger sig självt att en minskning av matsvinnet således inte bara är klimatsmart utan även bra för hushållsekonomin. SITUATIONEN INOM den offentliga sektorn ser i stort sett likadan ut. Enligt Naturvårdsverket hamnar mellan 15 000 och 20 000 ton nylagad skolmat i soptunnorna till en kostnad av 600 miljoner kronor per år. Många tror att slängd mat beror på dålig kvalitet, men det är ofta tvärt om. Störst mängd mat slängs när elevernas favoriträtter serveras. Stress är en stor orsak till matsvinn i skolan. VI MODERATKVINNOR arbetar för att minska matsvinnet totalt och arbetar för att kommuner och landsting ska ta ett bredare grepp med konkreta handlingsplaner för att minimera det onödiga matsvinnet samt bli bättre på att ta tillvara avfallets resurser. RUNT OM I LANDET finns många goda exempel på hur man lyckats minimera matsvinnet. I Haparandas skolor pågår ett strukturerat arbete mot matsvinn. I varje skolmatsal finns en våg där elever och lärare skrapar av den mat som de inte ätit upp. På en tavla redovisas den samlade vikten av maten som slängs varje dag. På så sätt blir både elever och personal medvetna om hur mycket mat som går till spillo och kan förändra sina vanor. I KRISTINEHAMN BLEV arbetet mot matsvinn till en tävling mellan kommunens högstadieskolor. Vilken skola kan slänga minst mat? Under tävlingens första vecka minskade en skola sitt svinn med 70 procent. – Vi kunde aldrig i våra vildaste fantasier tro att eleverna vid våra skolor skulle göra en sådan här minskning så snabbt, de har varit otroligt duktiga och engagerade, säger projektledare Therese Alstad på Kristinehamns kommuns hemsida. På Runsstensskolan i Haninge finns ett system där eleverna vinner stjärnor när de slänger minimalt med mat. 15 stjärnor betyder en extra efterrätt. En stjärna tjänas in när snittet mat som slängs är under 10 gram per elev och dag. DEN DAGLIGA FRUKTSTUNDEN på Rydaholms skola i Värnamo är en del av skolans miljöarbete. Där bjuds barnen på utsorterad frukt från den lokala matbutiken. Frukt som annars skulle slängas räcker till skolans 180 elever varje dag. Oftast är den lite övermogen eller har märken, vilket eleverna skär bort innan de äter frukten. Det ökar deras medvetenhet om matsvinn. www.moderatkvinnorna.se


Prioriterad valfråga

Minska svinnet Vi kan alla bidra till ett minskat matsvinn. Här är tio tips för dig som vill minska ditt matavfall, spara pengar och leva hållbart. 1. Gör en inköpslista Planera vad familjen ska äta en vecka i förväg. Kontrollera vad som finns i kylskåp och skafferi och skriv bara upp det som du verkligen behöver. Ta med dig inköpslistan och håll dig till den. Köp frukt och grönsaker i lösvikt i stället för färdigförpackat så att du får exakt den mängd du behöver.

2. Kontrollera bäst före-dag Välj varor med långt bäst före-datum om du inte tänker använda dem direkt, men kom också ihåg är att livsmedel ofta håller längre än bäst föredagen. Lukta och smaka på maten!

9. Frys in Om du inte äter så mycket bröd kan du frysa det i skivor och tina efter behov. Portionsförpacka maten och ta fram ur frysen när tiden är knapp.

10. Kompostera Det går inte att undvika matavfall helt, så varför inte kompostera frukt och grönsaksrester om du har möjlighet? Inom några månader har du en näringsrik och värdefull kompost för din trädgård. Källa: Europeiska kommissionen

3. Tänk på din plånbok Den dyraste maten är den man slänger.

4. Se till att kylskåpet fungerar som det ska Kontrollera tätningslisterna och temperaturen. Livsmedel ska förvaras mellan 1 och 5 grader för att hålla sig fräscha så länge som möjligt.

5. Förvara livsmedlen enligt instruktionerna på förpackningen 6. Äldst längst fram Flytta fram det som redan finns i skafferiet och kylskåpet när du kommer hem från affären och ställ de nya inköpen längst in. Då minskar risken att saker börjar mögla längst in.

7. Lägg inte upp för stora portioner, ta hellre om när tallriken är tom.

8. Använd resterna Släng inte resterna utan använd dem till lunch eller middag nästa dag, eller frys in dem. Frukt som bara har blivit lite mjuk kan du göra fruktdrinkar eller pajer av. Grönsaker som inte längre ser fräscha ut gör sig utmärkt i soppor.

www.moderatkvinnorna.se

15


Entreprenörskap i vården

CHRISTINA WAHLSTRÖM ÅLDER: 73, men åldern är inte så viktig, det viktiga är att man får vara frisk! FAMILJ: Man, tre barn, fem barnbarn och ett bonusbarnbarn BOR: I Enebyberg utanför Stockholm GÖR: Grundare av kvinno- och barnhälsomottagningen Mama Mia, arbetar nu med utvecklingen av företaget MÅR BRA AV: Tid tillsammans med familjen, trädgårdsarbete VILL: Göra verklighet av alla idéer som kan förbättra samhället. Det kan alltid bli bättre! 16

www.moderatkvinnorna.se


Entreprenörskap i vården

”Om man stoppar oss som vill lite mer så stoppar man hela Sverige”

Christina Wahlström visar vägen Med sina idéer och kreativa lösningar har Christina Wahlström inte bara utvecklat mödravården i Sverige, hon har förändrat förutsättningarna för mammor och barn i hela världen. Hon är barnmorska och grundare till kvinno- och barnhälsomottagningen Mama Mia. ”Jag vill också kunna göra något för de kvinnor i världen som inte har lika trygg och bra mödravård som vi”, säger hon. AV: ELVIRA HELLSTEN

C

hristina tar emot på Karlavägen i Stockholm, i det undersökningsrum som hon för dagen använder som sitt kontor. Det har nu gått 26 år sedan Christina drog igång sin verksamhet och den allmänna pensionsåldern har flugit förbi för länge sedan. – Jag är inte så intresserad av det där med ålder. Så länge jag är frisk, tycker att det är roligt och kan tillföra något kommer jag att fortsätta, säger Christina och berättar om sina dagar som består av möten, en del tid vid datorn och så med barnbarnen förstås. En hel del tid går till lobbyarbete för att skapa konkurrensneutrala villkor för välfärdsföretag. Efter vår intervju har Christina ett möte om en ny produkt som ska skapa lättillgänglig utbildning inom mödra- och barnavård för kvinnor på den afrikanska landsbygden. Därefter blir det kvalitetstid med yngsta barnbarnet Wilhelm. – Jag försöker skapa nytänkande förlossningsvården. Vad är det vi missar som vi kan bli bättre på? Det är en ödmjuk inställning som särskiljer en entreprenör. Ingenting är någonsin färdigt. Christina brinner för samhällsutveckling och särskilt mycket för hur människor blir bemötta. Att känna trygghet och omtanke är viktigt genom hela livet. Det var intresset för att utveckla mödravårdens bemötande och förberedelser inför livets största ögonblick – att få barn – som fick landstingsanställda Christina att belåna huset och starta eget 1988. – Jag älskade mitt jobb som förlossningsbarnmorska

www.moderatkvinnorna.se

inom landstinget. Men jag hade svårt för inställningen att vi inte var till för befolkningen, de var till för oss. Öppettiderna inom mödravården anpassades inte efter när mammorna behövde oss utan efter personalen och man ville ha varje möte avklarat så fort som möjligt. Jag ville byta ut ordet ”patient” till ”kund” och ge våra kunder det bemötande de behöver, när de behöver det. När Christinas nyöppnade mottagning hade kvällsöppet riktades kritik mot initiativet, kvinnor skulle inte vara ute och ränna på kvällarna. Så lät det i början, men snart gick landstinget i Stockholm åt samma håll och anpassade sina öppettider efter besökarnas önskemål. Christina har alltid varit en pionjär. Ännu en innovation hos Mama Mia var möjligheten att finna all expertis under samma tak. Istället för att göra ultraljud på ett ställe och ta prover på ett annat ville Mama Mia erbjuda en tillgänglig, samlad, trygg och effektiv mödravård. Christina var först ut i Sverige med att öppna egen kvinnohälsomottagning. Av barnmorskeförbundet liknades hon med en korvgumma på stan. – När jag jobbade i landstinget sågs jag som en rutinerad barnmorska, men när jag startade eget försvann tydligen all min kunskap. Det fanns ingen respekt för mig. Man ringde och frågade vad jag höll på med, Sverige hade ju redan världens bästa mödravård. Jag sa ju inte att jag var bättre än någon annan, jag vill bara att kvinnor ska kunna välja. Mångfald skapar innovationskraft.

17


Entreprenörskap i vården

”När jag jobbade i landstinget sågs jag som en rutinerad barnmorska, men när jag startade eget försvann tydligen all min kunskap.” Christina Wahlström, grundare till Mama Mia

De första åren fick kunderna själva betala för sin vård och Mama Mia tog små steg med bara sjutton mammor under det första året. Det var tufft och de partners som Christina arbetat med från början hoppade av, men Christina gav inte upp. Hon fick ännu en idé och började lobba mot politikerna för en mödravårdspeng. Under den borgerliga regeringen 1991-1994 genomfördes förslaget. Så småningom växte Mama Mia större än sina lokaler och verksamheten blev till flera mottagningar. Mama Mia på Södermalm i Stockholm har tagit startat Regnbågsprojektet, som utbildar barnmorskor inom så väl Mama Mia som landstinget kring bemötande av HBTQ*-personer. Mama Mia har gått före i utvecklingen av mödravården i Sverige och lämnat tydliga avtryck. – Landstinget visar nu att de ser Mama Mia som en förebild genom att de uppmanar vårdpersonal från andra länder att besöka oss för att se hur vi har byggt upp verksamheten. Vi har haft besök från många länder, från välutvecklade USA och Kanada till Bangladesh och Tanzania. Christina är orolig för vad som kan hända om Sverige får en regering som minskar möjligheterna för företagare att bidra och utveckla vår välfärd. – Vår vinst är vinsten för Sverige och samhället. Min vinst betyder mer för samhället än för mig. Jag känner behovet av att växa, det är spännande att se hur man kan utveckla ett företag. Jag är orolig för vad som händer om vi inte får ha privata entreprenörer i välfärden i Sverige, säger hon. Christina menar att det skulle leda till höjda skatter, då välfärden skulle kosta betydligt mer utan mångfald och valfrihet. Ändrade förhållanden som gör det svårt eller omöjligt att driva företag inom vården skulle leda till ökade köer och missnöjda kunder som inte kunnat välja en lösning som passar dem. Att betala skatt i Sverige är viktigt för Christina och något som borde vara självklart för alla svenska företag, anser hon. – Vi som får chansen att bygga upp något bra i Sverige

måste se till att staten ska kunna göra ännu mer för sin befolkning. Jag vill bidra med det och jag vet att massor med andra företagare också vill bidra med det. Om man stoppar oss som vill lite mer så stoppar man hela Sverige. Genom att utveckla Mama Mia har vinsten för företaget blivit större och för vinsten vill Christina fortsätta att förändra. – Vi vill också ge något till de kvinnor i världen som inte har lika trygg och bra mödravård som vi, säger Christina som samarbetar med organisationen White Ribbon Alliance, vars uppdrag är att arbeta för säker mödravård i hela världen. Mama Mia har utvecklat tjänsten Mobile Baby som gör det möjligt att skicka rörliga ultraljudsbilder från den plats kvinnan befinner sig till den plats där en specialiserad läkare finns, även om om det är i en annan världsel. Mobile Baby finns nu på de största sjukhusen i USA och den återfinns i Afrika och i Indien. Christina har studerat mödravård i Tanzania tillsammans med den välkände gynekologen Staffan Bergström som byggt förlossningskliniker i landet som gör det möjligt för kvinnor och barn att få nästan samma möjligheter till överlevnad som i Sverige. Nu ska Christina genom organisationen White Ribbon Alliance genomföra en resa till Kenya för att ett kunskapsutbyte om förlossningar, mödravård och preventivmedel ska vidareutvecklas. Om något år vill Christina att Mama Mia ska ha en egen förlossningsklinik och att hon också öppnat en äldrevårdcentral med ett medicinskt helhetsgrepp så att äldre ska slippa slussas runt mellan olika sjukvårdsorganisationer. Hon har också en vision om ett äldreboende som erbjuder växelboende i ett varmare land. – Det handlar om att få leva hela livet, inte bara överleva! säger Christina, vars idéer fortsätter att bubbla. Hon hänvisar till sina ”för många idéer” och som svar på frågan om hon tänker gå i pension så säger att hon saknar avstängningsknapp. Och hon är ju faktiskt bara 73. – Helst skulle jag vilja bli 300 år! säger hon och skrattar.

HBTQ*: Homo-, bi-, trans-, -queer

18

www.moderatkvinnorna.se


Internationellt

Fortsatt engagemang för Afghanistans kvinnor Under de 10 år som internationella insatser pågått i Afghanistan har mycket skett. Sveriges engagemang för landet kommer att vara stort också framöver. Under den kommande tioårsperioden uppgår vårt bistånd till drygt åtta miljarder. Bland annat går pengarna till att stödja lokal utveckling och demokrati och arbete för kvinnors rättigheter. Det finns utmaningar kvar i Afghanistan, skriver Cecilia Widegren (M) och Sofia Arkelsten (M). Sveriges riksdag har nyligen beslutat om den svenska insatsen i Afghanistan. Under 2014 flyttas fokus än mer från militär till civil hjälp och stöd i enlighet med det afghanska önskemålet att de själva ska ta över säkerhetsansvaret vid utgången av 2014. Sveriges engagemang i Afghanistan är fortsatt långsiktigt. Under den kommande tioårsperioden uppgår vårt bistånd till drygt åtta miljarder. En viktig uppgift för det svenska biståndet är att fortsatt stärka situationen för de afghanska kvinnorna. Afghanistan står inför stora utmaningar den närmsta tiden. För att kunna nå en varaktig fred som skapar förutsättningar för demokrati och ekonomisk utveckling krävs en politisk lösning. En lösning som inkluderar många olika grupperingar i Afghanistan. Presidentvalet i april 2014 kommer bli en viktig indikator på hur demokratin utvecklas. För att bidra till säkerheten i Afghanistan kommer Sverige även att bidra med en mindre militär styrka efter 2014 som ska utbilda och stödja de afghanska säkerhetsstyrkorna. Framsteg har gjorts i Afghanistan under de drygt tio år som den internationella insatsen i landet pågått. BNP har ökat med cirka nio procent om året sedan 2001. Antalet barn som går i skola har ökat från 900 000 år 2001 till 7,5 miljoner år 2012, varav 34 procent är flickor. Svenska Afghanistankommittén beräknar att i dag har cirka 85 procent av befolkningen tillgång till grundläggande hälsovård. Men fortfarande återstår stora utmaningar och landet tillhör alltjämt de allra fattigaste länderna i världen.

lingssamarbetet med Afghanistan görs insatser som bland annat syftar till att stärka kvinnors rättigheter, ökat kvinnligt deltagande i politiska processer, öka tillgången till utbildning för kvinnor och stärka kvinnligt företagande. Rent konkret innebär det att Sverige stödjer National Solidarity Program (NSP) som bygger lokal utveckling och demokrati. Här deltar flera kvinnor som får möjlighet att aktivt besluta om till exempel byggande av brunnar och vägar. När det gäller utbildning bidrar Sverige i flera projekt som arbetar med att bygga skolor som i större utsträckning ska ta hänsyn till flickors behov och stipendier delas ut till kvinnor för utbildning till lärare. I norra delen satsas på att stödja företagargrupper. Det kvinnliga deltagandet ökar kontinuerligt och uppgick 2012 till 38 procent. Tusentals svenska soldater och officerare, kvinnor och män, har under drygt tio år gjort viktiga insatser i Afghanistan. Vi ska därför visa dem all respekt för deras insatser och understryka vikten av alliansregeringens nya veteranpolitik som nu ger dem ett betydelsefullt långsiktigt stöd hemma i Sverige. I Afghanistan är vårt engagemang fortsatt starkt samt långsiktigt och Sverige stödjer uppbyggnaden av landet med ett stort åtagande när det gäller utvecklingsbiståndet.

CECILIA WIDEGREN (M) riksdagsledamot och försvarsutskottets vice ordförande

SOFIA ARKELSTEN (M) riksdagsledamot och utrikesutskottets ordförande

En viktig utmaning som vi från svensk sida arbetar mycket med är att förbättra situationen för de afghanska kvinnorna. I utveck-

National Solidarity Program bygger upp en skola i Totomdara, Parwanprovinsen, Afghanistan Foto: NSP

www.moderatkvinnorna.se

19


Moderatkvinnornas kokbok

Moderatkvinnornas kokbok

Följ med bakom kulisserna!

Kocken Henrik Berg lägger sista handen på lapplandstacosen.

F Det är mycket att tänka på under en fotografering.

underar du på vilken maträtt som är handelsminister Ewa Björlings favorit? Svaret är lapplandstacos. Vill du laga socialförsäkringsminister Ulf Kristerssons gong bao? Kanske undrar du hur Moderatkvinnornas ordförande Saila Quicklunds bästa renskavsgryta smakar? Bra mat gör skillnad! Tillsammans med en rejäl dos politik lanseras i sommar dessa recept och många fler i Moderatkvinnornas tredje kokbok. Kokboken blir Moderatkvinnornas kampanjmaterial genom hela den nationella valrörelsen. Recepten är tagna ur våra moderata ministrars vardag, dagar när tiden är knapp och dagar då det finns utrymme för vardagslyx. De berättar också om sitt dagliga arbete för ett jämställt samhälle. Moderatkvinnornas styrelse och EU-kandidaterna Anna Maria Corazza Bildt och Ceclilie Tenfjord Toftby bidrar också med recept.

Bra mat gör skillnad!

20

www.moderatkvinnorna.se


Moderatkvinnornas kokbok

H

ur går det till att göra en kokbok, egentligen? Tyvärr har vi inte kunnat besöka varje person som bidragit med ett recept för att fota deras favoritmat i det egna köket. Istället samlades kocken Henrik Berg, fotografen Hamid Ershad Sarabi, formgivaren Emy Eriksson, projektassistenterna Alexis Hekmatfar och Anna Eriksson samt projektledaren Elvira Hellsten i ett studiokök för att laga och fota samtliga maträtter. Kokboken lanseras under Almedalsveckan i Visby, i början av juli.

Vill du ha ett exemplar av Moderatkvinnornas Kokbok? Är din förening intresserad av att köpa böcker för kampanj? För föreningar kostar böckerna 5:-/st. Mejla beställning till moderatkvinnorna @moderat.se! www.moderatkvinnorna.se

Foto: Hamid Ershad Sarabi

21


Sverigemötet

Stort intresse

för Moderatkvinnorna på Sverigemötet

D

ET FINNS EN MYCKET positiv attityd och ett stort intresse för Moderatkvinnorna från alla håll, säger Saila Quicklund, Moderatkvinnornas ordförande, i samband med årets Sverigemöte. Den 4-5 april samlades närmare 3 000 moderater från hela landet på Sverigemötet i Göteborg. Konferensen vänder sig till alla moderater med förtroendeuppdrag och givetvis var många moderatkvinnor på plats. Saila beskriver att intresset för Moderatkvinnorna växer från år till år och att så väl kvinnor som män vill veta mer. Det var trångt i Moderatkvinnornas mässmonter och åtgången på de rosa profilprodukterna var stor. – Det finns så många stolta moderatkvinnor i hela landet, vilket glädjer mig, säger Saila och beskriver att antalet kampanjer och utbildningar som leds av moderatkvinnor har ökat markant ute i landet. Många samtal under Sverigemötet handlade om Moderatkvinnornas politik och om hur man gör för att etablera lokal verksamhet på sin ort. Stöd finns alltid att få, ett enkelt första steg är att mejla sina kontaktuppgifter till moderatkvinnorna@moderat.se så hör kansliet av sig för att höra efter på vilket sätt som Moderatkvinnorna centralt kan bidra. INTRESSET FÖR MODERATKVINNORNAS två seminarier var stort. Saila Quicklund höll i ett seminarium under titeln “Hur kan vi göra vård- och omsorgssektorn till en mer attraktiv arbetsgivare?”. Vårdförbundets förbundsordförande Sineva Ribeiro och Kommunals utredningschef Kristina Mårtensson gav sin syn på hur vård- och omsorgssektorn ska göra för att kunna rekrytera fler. Seminariet “Gärna integration, och ännu mer interaktion!”, modererades av Elisabeth Björnsdotter Rahm, riksdagsledamot och ledamot i Moderatkvinnornas styrelse. – Integration och interaktion hör ihop. Huvudbudskapet för seminariet är att alla behövs i byggandet av ett starkare Sverige, berättar hon. Under seminariet lyftes en rad goda exempel om hur kvinnor kan integreras genom lokal interaktion. Bland de medverkande fanns Pia Granström från Umeå som bland annat är lärare i utbildningsprojektet “Företagande för alla”, vilket går att läsa om i Moderatkvinnornas Magasin nummer 4 2013. Christina Merker-Siesjö, verksamhetschef för ABL och Katrin Hako Pian, platschef för Fryshuset bidrog också med goda exempel på hur man arbetar lokalt med integration och interaktion.

22

TILL VÄNSTER Alexandra Anstrell och Saila Quicklund säljer profilprodukter till stolta moderatkvinnor.

NEDAN Elisabeth Björnsdotter Rahm inleder seminariet “Gärna integration, och ännu mer interaktion!”

FOTO: EVA LOHMAN

www.moderatkvinnorna.se


Jämställdhet

Maria Ludvigsson, ledarskribent i Svenska Dagbladet:

Slå inte mot grunden i kvinnorörelsen!

F

ÖR ATT UPPNÅ ett jämställt samhället måste det bli ett slut på grupptänkandet. Det är Maria Ludvigssons starka övertygelse och den delade hon med sig av när hon träffade Moderatkvinnornas råd för att tala om jämställdhetspolitik. Bland Moderatkvinnorna fann hon medhåll, men konflikter räds henne inte. Hon är van att skapa debatt och gör det i dag som ledarskribent i Svenska Dagbladet. HELST VILL MARIA inte prata om ”kvinnofrågor” och hon vet att det kan vara kontroversiellt att låta bli. – Det är till exempel företagande som är viktigt, inte kvinnligt företagande. Marknaden är rättvis, den struntar i vilket kön den är stenhård mot vilka idéer du har, är man eller kvinna är helt ointressant. Kallar du dig själv feminist? – Ja. Och jag definierar feminism som rätten att vara sig själv. Gör man feminismen till en det-är-synd-om-kvinnor-tanke så leder det fel. Ingenting blir på ett visst sätt bara för att jag är tjej. Moderatkvinnornas Magasin träffar Maria Ludvigsson några veckor efter att Moderatkvinnornas råd strålat samman i januari. I media är frågan om kvotering i bolagsstyrelser en brännande fråga. Marias hållning är tydlig: Att tilldela särskilda rättigheter för en grupp kan aldrig vara rätt. – De som pratar om kvotering som en rättvisefråga gör analysen av rättvisa handlar om utfall. Man menar att ett hundrameterslopp är ett schysst lopp först om alla går i mål samtidigt – så vissa får vänta in de andra vid mållinjen. Jag tror på en mer processorienterad rättvisesyn som säger att rättvisa är att alla har samma bana att springa på. ATT MODERATA MINISTRAR talar om att kvotera in kvinnor i styrelser i näringslivet beror på att de inte vet bättre, menar Maria. – De tror att om man är för jämställdhet så måste man tala som vänstern gör. Hon fortsätter: – Jag får ofta frågan ”Men du som är emot kvotering, tycker du inte att det är ett stort problem att det är finns

“Lika rättigheter är det enda som kan leda till jämställdhet” Maria Ludvigsson

fler Göran än kvinnor i bolagsstyrelser?”. Jag tycker inte att det är utfallet som är problemet utan det som lett fram till utfallet. Om man genom kvotering fixar till resultatet så kommer man inte åt kultur och attityder som leder fram till att vi inte blir lika behandlade. Att lagstifta ändrar inte hur vi är mot varandra. Så vad kan vi göra? – Dels bör vi istället för att prata om både pojkar och flickor och män och kvinnor se alla som individer, vi måste dämpa vår besatthet av att dela in i grupper hela tiden. Problemet återfinns överallt, inte minst bland feminister själva. Först när man slutar tala om hur typiskt utsatt kvinnan är och hur typiskt utsättande mannen är kommer vi någonstans. Det handlar om samma grupptänkande som hos en del, förvisso välmenande, läsare som mejlar ”Vad roligt att du som kvinna skriver så duktigt”. Uppfattningen om vad tjejer och killar är bra på och inte, är otroligt begränsande och inte minst irriterande. MARIA VILL LYFTA att kvinnorörelsen historiskt sett är en liberal rörelse. Då kämpade kvinnor för lika rösträtt, äganderätt och rätt till att fatta beslut, utbilda sig och arbeta. De kämpade för lika rättigheter och lika behandling. – Nu kräver man särskilda rättigheter, och slår mot grunden i hela kvinnorörelsen. Lika rättigheter är det enda som kan leda till jämställdhet. Har du rättigheter utifrån vilket kollektiv du tillhör så har du inte längre några individuella rättigheter, säger Maria.

AV: ELVIRA HELLSTEN

www.moderatkvinnorna.se

23


Teknik

agemang möjligt!

Tekniken gör Mais politiska eng

Utveckling är Mais melodi AV: ELVIRA HELLSTEN

A

llt fler kommuner väljer att digitalisera handlingar inför politiska sammanträden och på så sätt spara på miljö och porto. Men fördelarna med att slippa de tjocka pappersbuntarna för att istället läsa handlingarna på en läsplatta har fler fördelar än så. För Mai Lönnkvist, 93, har ”paddan” gjort det möjligt att fortsätta den politiska engagemanget i Solna. Via Facebook har vi bestämt träff hemma hos Mai, Moderaterna i Solnas fjärdenamn i höstens kommunalval. Sedan 1998 är hon ledamot i kommunfullmäktige och nu ser hon fram emot en mandatperiod till – hon vill se Solna fortsätta utvecklas. Mai är ung i sinnet och snabb i minnet, men i takt med att synen försämrats har det blivit svårare för Mai att läsa. De utskrivna handlingarna som landade i brevlådan inför kommunfullmäktigemötena och sammanträdena med socialnämnden blev näst intill omöjliga för Mai att ta till sig. I maj förra året valde Solna stad att lämna pappersbuntarna för gott och köpa in läsplattor till samtliga kommunpolitiker i fullmäktige och nämnder. Nu hittar Mai enkelt sina handlingar i en app på läsplattan. – Min iPad betyder så mycket för mig. Med den kan jag förstora text hur mycket jag vill, nu är det roligt att läsa igen! säger Mai. Även för kommunens ekonomi syns positiva resultat. Redan efter ett år har satsningen på läsplattor gått jämnt ut med årskostnaden för tryck och porto. Framöver innebär ITlösningen en besparing.

24

Mai använder också sin läsplatta för att läsa nyheter och att diskutera politik via Facebook. Hon är en av solnamoderaternas flitigaste kampanjare i sociala medier. – Det är enkelt att delta i diskussioner på Facebook och det är intressant att veta vad olika politiker gör och anser. Men att folk skriver på Facebook att de varit i tvättstugan har hon inte mycket för. Ett visst allmänintresse krävs för att det ska intressera Mai som genom Facebook fått nya kontakter i hela landet. Det har visat sig finnas många moderater utanför Solna som delar hennes intresse för sociala frågor och specifikt för äldreomsorg. – Genom de intressanta kontakter jag fått har jag utvecklat mig själv. Jag vill rekommendera fler att skaffa Facebook, säger hon. Mai visar runt i lägenheten, i köket har hon en dator som hon använder ibland. Hon har fått hjälp av en synpedagog att ställa in datorn så att hon kan se bättre. Datorn har också försetts med klisterlappar med stora bokstäver på tangentbordet. Att många äldre har svårt att ta till sig ny teknik har hon förståelse för, men hon önskar att alla var positiva till den utveckling som ständigt sker. – Man tror att det kommer gå över. Det sa man när TV:n kom, man sa att det här kommer inte att fungera. Jag var på en debatt igår och det var, man tror inte att det är sant, men det var en upprepning av hela debatten om TV:n – men i går handlade det om användning av iPad i skolorna. En del protesterade men jag förstår inte vad de talar om. Det är utveckling!


Teknik

MAI LÖNNKVIST ÅLDER: 93 BOR: I Solna GÖR: Är kommunfullmäktigeledamot och ledamot i socialnämnden i Solna. Umgås med familj och vänner – både öga mot öga och på nätet!

www.moderatkvinnorna.se

25


Arbetsliv

Moderatkvinnorna besöker Findus i Bjuv:

Utveckling ger arbetsglädje Det blir allt vanligare att bara jobba ett par år på en arbetsplats innan man söker nya utmaningar. Men inom många företag finns möjligheterna att fortsätta sin utveckling, år efter år. Moderatkvinnornas Magasin beger sig till Findus i skånska Bjuv för att prata med två tjejer som stortrivs efter mer än 15 år i företaget. SUSANNE OTTOSSON TAR EMOT och välkomnar oss denna kyliga fredagsmorgon. Susanne är koordinator och har en lång bakgrund i företaget. Hon har gjort en resa internt, vilket hon delar med många andra. På Findus finns möjligheterna att växa. – Jag har alltid fått utrymme att utvecklas, vart jag än befunnit mig på Findus, berättar hon. Susanne började på Findus i mitten av nittiotalet med ströjobb som lokalstädare och efter gymnasieexamen blev hon fastanställd på kväll- och helgjobb. Hon fortsatte i ”ärtsvängen”, via portionslinjen till fisklinjen och sedan blev hon maskinskötare. Hon var delaktig i förbättringsprojekt och vidareutbildades innan hon blev frysskötare och nattstädare med tungt ansvar för kemikaliestädning av maskiner och utrustning. Efter graviditeter och några år som förälder kände Susanne att det var dags att lämna skiftarbetet och istället utbildade hon sig till redovisningskonsult. Önskan om fortsatt fart och fläkt fick henne att längta tillbaka till Findus och efter en sväng tillbaka i produktionen fick Susanne jobb som administrativ support på företaget. Som koordinator jobbar hon nu med allt från kundevent och intranät till fakturor och resor. Karriärresan på Findus har utvecklat Susanne enormt och hon bär all sin erfarenhet med sig. Att hon arbetat med många delar av produktionen är en stor fördel, hon vet vad hon pratar om och hennes kontaktnät är brett. – Men jag står fortfarande med bägge fötterna på jorden! säger Susanne. ALEXANDRA BILDTGÅRD VITTNAR också om möjligheterna att växa på Findus. Hon började som säsongsarbetare under gymnasietiden och har arbetat vid många linjer, från dill och persilja till färdigmat. På fisklinjen blev hon tillsvidareanställd och lärde sig maskiner och kemhantering. – Jag har alltid tyckt att det är roligt med utveckling, variation och att lära mig nya saker, säger Alexandra. När Findus först provade på LEAN production, att producera på ett så resurseffektivt sätt som möjligt, var Alexandras fisklinje först ut. Arbetet med förbättring var utvecklande för Alexandra men hon kände att hon ville mer. Hon sökte en tjänst som LEAN förbättringsledare men hade då inte den erfarenhet som krävdes. Istället blev hon redovisningsassistent och när tjänsten som LEAN förbättringsledare annonserades ut så tog hon chansen att söka igen – och fick jobbet! Efter en omorganisering jobbar hon nu på kvalitetsavdelningen, glad att arbeta nära produktionen. – Jag trivs fantastiskt bra. Vill man utvecklas här så kan man nå hur långt som helst. ”Hälften vågat hälften vunnet” är ett motto som tjejer borde använda sig oftare av istället för att förminska sin förmåga. Chansa mer, vad är det värsta som kan hända mer än ett nej? Hade jag slutat söka tjänster efter mitt första “nej” hade jag mest troligt varit kvar på fisklinjen, vilket absolut inte hade varit fel, men jag hade inte trivts utan utveckling. 26

SUSANNE OTTOSSON

ALEXANDRA BILDTGÅRD

AV ANN-CHARLOTTE HAMMAR

www.moderatkvinnorna.se


Landet runt

Landet runt

Vad händer hos dig? Dela med dig av händelser från din del av landet! Skicka bild och text från senaste kampanjen, utbildningen eller studiebesöket... till moderatkvinnorna@ moderat.se

Alexandra Anstrell och Marianne Kock åkte Tjejvasan tillsammans med ett härligt gäng moderatkvinnor.

Här är Pia Bonaure, Cecilia Knypegård, Elisabeth Björnsdotter Rahm, Jane Gustavsson redo för 30 km skidor.

eraterna! i medlem i Mod bl t at lt ke en Det är msavgiften 00 30 00. Medle -1 39 09 ng Ri n: Telefo nräkning. biteras din telefo på 100 kronor de m erat.se/bli-medle Besök www.mod i medlem. för fler sätt att bl

Du gillar väl Moderatkvinnorna på facebook? Håll dig uppdaterad om senaste nytt från Moderatkvinnorna!

www.facebook.com/moderatkvinnorna.officiella www.moderatkvinnorna.se

27


Landet runt

FULL FART PÅ VÄSTKUSTEN MQ Bohuslän satsar på ökad kompetens Under två lördagar i april har 20 politiskt aktiva moderater fått förmånen att delta i utbildning på temat styrelseutveckling i företag. Deltagare kom från Tanum i norr till Mölndal i söder. Utbildningen anordnades av Moderatkvinnorna i Bohuslän i syfte till att öka kompetensen för våra politiker som är eller vill vara aktiva i våra kommunala bolag. Kursledaren var Bengt Wiberg, styrelseproffs och grundaren av Styrelseinstitutet. Några centrala frågor i utbildningen var styrelsens huvuduppgift och ansvar, rollfördelning och kompetens hos den enskilde styrelseledamoten samt god styrelsesed. Utöver det fick deltagarna även inblick i några viktiga juridiska aspekter som omfattas av aktiebolagslagstiftningen. Utbildningen var en lyckad och nyttig satsning för alla deltagare som sannolikt kommer att finnas som kandidater till olika styrelseposter efter höstens val. CARIN RAMNESKÄR ORDFÖRANDE MQ BOHUSLÄN MERJEM MASLO MQ-ANSVARIG MÖLNDAL

Energifylld kvinnodag På den internationella kvinnodagen anordande Moderatkvinnorna i Mölndal (MQ) ett öppet hus på Mölndals hälsocenter. Kvinnor och tjejer i olika åldrar fick en grundläggande självskyddskurs som leddes av en instruktör. Deltagare fick också prova på avslappnade behandlingar som Mölndals hälsocenter erbjuder, exempelvis massage, paraffinbad och ansiktsbehandlingar. Syftet med dagen var att uppmärksamma frågor som rör kvinnor i Mölndal. Samtalen fördes kring kvinnornas delaktighet i samhället, trygghetsfrågor, våld mot kvinnor samt flickornas ökade psykiska ohälsa. För att öka tryggheten för tjejer och kvinnor fick alla deltagare våra rosa MQ-överfallslarm. Dagen bjöd på många härliga skratt, givande samtal och en härlig atmosfär. Deltagarna uppskattade hela programmet och självskyddskursen kommer att vara till nytta.

28

www.moderatkvinnorna.se


Landet runt

8 mars h Annica Krukka oc r. de lan gu Ar tte elo Lis Karin Juhlin och Monica Hedberg i Uppsala. Arbetsmarknasminister Elisabeth Svantesson föreläser.

Kampanj på internationella kvinnodagen i Uppsala för förbättrad jämställdhet.

MQ Uppsala utvecklas I vintras startade MQ Uppsala ett utvecklingsprogram. Syftet är att kraftsamla moderata kvinnor inför valet, personlig utveckling, kunskapsbyggande och att skapa starka förebilder för att attrahera fler kvinnor till politiskt arbete. Ett tjugotal kvinnor från hela länet deltar i programmet som består av sex delar. Teman är bland annat: att leda sig själv i det politiska arbetet, att arbeta som kvinna i en mansdominerad miljö, formulera och nå ut med dina budskap och “så vill jag framstå som politiker”. Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson och försvarsminister Karin Enström är några av de inbjudna föreläsarna.

Lotta Grahn Elg och Hermine von Essen kampanjar i Bålsta.

Solig kampanj i Västerås! www.moderatkvinnorna.se

29


Moderatkvinnorna

Lyckade kampanjdagar på Gothenburg Horse Show! Moderatkvinnor på besök i Europa parlamentet. Parlamentarikerna Anna Maria Cor azza Bildt, Gunnar Hökmark och Christofer Fjellner tog emot.

Skånska Sjukvårdsambassadörer i full gång! Moderata Kvinnor i Skåne driver tillsammans med Moderaterna i Region Skåne ett projekt med mål att göra minst 200 verksamhetsbesök i den skånska sjukvården. - Nu är projektet i full gång och det är slående vilket bra bemötande och positiv respons vi får då vi går ut för att lyssna och ta till oss av medarbetarnas vardag och input. Allt vi får reda på rapporteras till ansvariga regionråd och givetvis återkopplar vi till avdelningarna vi varit på och svarar på frågor som kommit upp under samtalen, säger Anna Tinglöf, Moderata Kvinnor i Skåne.

30

www.moderatkvinnorna.se


Moderatkvinnorna

TA ETT SPRÅNG FRAMÅT MED MODERATKVINNORNA! Äntligen är de långa och härliga vårkvällarna här. Snör på dig springskorna och ta med alla moderata kvinnor ut i grönskan! På flera platser springer Moderatkvinnorna Vårruset varje år. Kontakta din lokala företrädare för att få veta mer. Du hittar kontaktuppgifter på www.moderatkvinnorna.se

Visa att du är

moderat-

kvinna! tar nas webbshop hit I Moderatkvinnor ylar. pr h oc s pin till r du allt från kläde a.se moderatkvinnorn Beställ på www. till ing lln stä eller mejla din be a@moderat.se moderatkvinnorn

VÅRRUSET 2014 Malmö 5 maj Halmstad 6 maj Växjö 7 maj Jönköping 8 maj Göteborg 12 maj Vänersborg 13 maj Karlstad 14 maj Norrköping 15 maj Uppsala 19 maj Gävle 20 maj Västerås 21 maj Örebro 22 maj Stockholm 26 maj Stockholm 27 maj Luleå 2 juni Umeå 3 juni Sundsvall 4 juni Östersund 9 juni

Vill du prenumerera på Moderatkvinnornas nyhetsbevakning som utkommer varje vardag? Mejla till moderatkvinnorna@ moderat.se www.moderatkvinnorna.se

Keps 40 kr

under Glädje, gemenskap och motion t! åre a förr olm ckh Vårruset i Sto

V-ringad t-shirt 25 kr

Nu finns det nya snygga jac kor att beställa för endast 135 kronor. Passa på att köpa nu inför våre ns och sommarens alla kampanjer! Sto rlek S-XXL. Mössan, som är i akry l/ull kostar 150 kronor.

Sporttröja 125 kr

31


Moderatkvinnorna finns representerade över hela Sverige.

Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna

Vill du komma i kontakt med Moderatkvinnorna nära dig? På vår hemsida finns kontaktuppgifter till din lokala företrädare.

www.moderatkvinnorna.se VÅR BESÖKSADRESS Moderatkvinnorna Box 2080 103 12 Stockholm

Värmland Örebro Västmanland Södermanland Uppsala Stockholm

Telefon: 08-676 80 00 Telefontider 08.00 - 17.00 Fax: 08-10 83 94 E-post: moderatkvinnorna@moderat.se

MODERATKVINNORNA Ordförande Saila Quicklund, ordförande Telefon: 070-818 29 68 E-post: saila.quicklund@riksdagen.se

Västra Götaland Östergötland Kalmar

Ombudsman Yvonne Svengard Telefon: 08-676 81 06 E-post: yvonne.svengard@moderat.se Projektledare Emma Svensson Telefon: 073-682 81 35 E-post: emma.svensson@moderat.se

Gotland Jönköping Halland Kronoberg Blekinge Skåne

Du gillar väl Moderatkvinnorna på facebook? Håll dig uppdaterad om senaste nytt från Moderatkvinnorna!

www.facebook.com/moderatkvinnorna.officiella


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.