Moderatkvinnorna 2 • 2014 by Moderatkvinnorna

Moderatkvinnornas Magasin #2 2014

Ett magasin fr책n

TEMA

Tillsammans mot v책ldet!

VÅR ADRESS Moderatkvinnorna Box 2080 103 12 Stockholm Telefon: 08-676 80 00 Fax: 08-10 83 94 E-post: moderatkvinnorna@moderat.se www.moderatkvinnorna.se

rna har kvinno t a r fyra e d Mo valt ut a: n e ls e r riv lrö inför va e frågor att d n d tio a r a r e it g inte prior hälsa, åld s r , o n n ade v kvin n k r a m ts rn på arbe innor och ba v k mi – t o o n m astro g g li t n ! e och off t gör skillnad bra ma

KONTAKTA OSS Ansvarig utgivare Kent Persson Redaktionsledning Saila Quicklund, ordförande Telefon: 070-818 29 68 E-post: saila.quicklund@riksdagen.se Yvonne Svengard, ombudsman Telefon: 08-676 81 06 E-post: yvonne.svengard@moderat.se Emma Svensson, projektledare Telefon: 073-682 81 35 E-post: emma.svensson@moderat.se

PRODUKTION Hellsten Kommunikation AB Elvira Hellsten, projektledning, text och design Telefon: 0730-484341 E-post: elvira@hellstenkommunikation.se

“I HEMMETS TRYGGA VRÅ...” är ett klassiskt uttryck. Tyvärr upplever inte alla den tryggheten. Våld i nära relationer kan drabba vem som helst oavsett vem du är, var du bor eller var du kommer ifrån.

INFÖR VALET 2014 är våldet mot kvinnor och barn en av våra prioriterade frågor. Vi vill lyfta relationsvåld och den utsatthet som många barn befinner sig i. Även i en trygg hemmamiljö finns risker som vi måste uppmärksamma och kämpa mot. Gromning och kränkningar på nätet är några exempel som vi vill lyfta och arbeta mot.

DET FINNS MÅNGA SÄTT som vi alla kan hjälpas åt att bekämpa våldet. Genom att uppmärksamma varandra och våga lägga oss i kan vi hjälpa vännen, grannen och barnens skolkamrater. DET HÄR ÄR ETT TEMANUMMER om något vi skrivit om många gånger förut. Ett temanummer om något som man inte kan skriva eller samtala om för mycket, något som man inte kan arbeta tillräckligt hårt för att bekämpa. Det här är en tidning om våld mot kvinnor och barn, att läsa själv och att sprida.

Saila Quicklund, ordförande för Moderatkvinnorna

Alexis Hekmatfar, projektassistent och skribent Emy Eriksson, grafisk formgivare och illustratör Tryck Sörmlands Grafiska AB

OMSLAGSBILD Illustration: Emy Eriksson

www.twitter.com/moderatkvinnor

www.facebook.com/moderatkvinnorna.officiella

Trygghet och frihet för alla!

Innehåll

Regeringen kraftsamlar mot relationsvåldet 4 Carin Götblad: Tillsammans mot våldet! 5 Underlätta kontakterna för våldsdrabbade 6 Goda grannar mot våld 7 Brott i nära relation – ny kartläggning från BRÅ 8 Åza Brennander: Acceptera inte din situation 9 Kampen mot hedersvåld handlar om mänskliga rättigheter 10 12 Vi måste lyssna på barnen! Samhället behöver mer kunskap om våld i HBTQ-relationer 13 Brott på internet 14 Varannan ung tjej kränks på nätet 15 Skydda ditt barn från gromning 16 MQ chattar med nätvandrare 17 18 För dig som vill ha mer kunskap Moderatkvinnor besöker 19

Tema: Våld mot kvinnor och barn

RELATIONSVÅLD RELATIONSVÅLD RELATIONSVÅLD är ett folkhälsoproblem som drabbar kvinnor och män, flickor och pojkar, oavsett ålder, sexuell läggning eller könsidentitet

Alla människor har rätt att leva i frihet utan att behöva utsättas, eller vara rädd för att utsättas för våld, hot eller trakasserier.

åld i nära relationer är ett omfattande och allvarligt samhällsproblem som kränker de mänskliga rättigheterna och för med sig stora konsekvenser för både människa och samhälle. Det handlar om fysiska, psykiska och sexuella övergrepp som drabbar kvinnor och män, flickor och pojkar, oavsett ålder, sexuell läggning eller könsidentitet. Ofta talar man om våld i nära relationer och syftar på partnervåld, eller våld mot en före detta partner, men våldet förekommer också i andra nära relationer, till exempel mellan föräldrar och barn och mellan syskon samt mot äldre familjemedlemmar. Barn kan drabbas av våld i nära relationer på olika sätt, både genom att själva bli direkt utsatta för våld och genom att bli vittnen till våldet. Våldet kan också vara hedersrelaterat, det vill säga när en person som rör sig utanför kulturella normer begränsas i sin frihet och utsätts för övergrepp från familjen eller släkten.

MODERATKVINNORNA...

... verkar för att mannen ska flytta under utredningstiden – inte kvinnan! ... tycker att utövare av våld ska ha både straff och behandling. ... vet att relationsvåld måste förebyggas – i skolan, i hemmet och i samhället i stort. I det dagliga samtalet måste vi alltid reagera mot våld!

Källor: Regeringen, NCK och BRÅ

Alla som utsätts för våld i nära relationer har rätt till stöd och skydd från samhället.

lliansen har sedan 2006 gjort stora satsningar för att förbättra situationen för de kvinnor och barn som drabbas av våld. Alliansregeringen har skärpt och ändrat lagar, infört nya lagar, satsat på utbildning för de som möter den brottsutsatta, satsat för att kommuner ska skapa mottagningar för dem som slår och ökat resurserna till forskningen. Trots det är detta frågor som tyvärr alltid är aktuella. Sverige hamnar i topp i ny EU-statistik över fysiskt och sexuellt våld mot kvinnor, sexuella trakasserier och stalkning.

www.moderatkvinnorna.se

Tema: Våld mot kvinnor och barn

REGERINGEN KRAFTSAMLAR MOT RELATIONSVÅLDET

Beatrice Ask, justitieminister

Några av regeringens insatser Ökade möjligheter att förebygga våld i nära relationer Ändring i lagen om kontaktförbud trädde i kraft 1 januari 2014. Lagändringen innebär en större möjlighet för att bo kvar i sin bostad utan risk för hot eller våld. Brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning omfattar från 1 juli 2013 – förutom misshandelsbrott, brott mot någons frid och sexualbrott – även omfatta skadegörelsebrott och överträdelse av kontaktförbud.

Ytterligare lagförändringar i kampen mot relationsvåldet 1 juli 2014 införs en lagändring som innebär förstärkt skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer. En annan lagändring innebär stärkt besittningsskydd för våldsutsatta kvinnor, en lagändring med förhoppningen att antalet vräkningar av hyresgäster som utsatts för brott av närstående minskar. En ny brottsskadelag som ska skärpa brottsoffrens ställning införs också.

Stor satsning på utbildning För att i högre grad synliggöra barn som bevittnat våld i nära relationer har Brottsoffermyndigheten genomfört

utbildningsinsatser riktade till personal vid polisen och Åklagarmyndigheten. Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen tagit fram utbildningsmaterial som riktar sig till socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund, äldre kvinnor och personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.

Straffbart att ta kontakt med barn i sexuellt syfte Att begå ett sexuellt övergrepp mot ett barn under 15 år är naturligtvis straffbart. Sedan 1 juli 2009 är att det också blir straffbart att bestämma träff med ett barn om syftet med mötet är att begå ett sexuellt övergrepp mot barnet. Lagen är teknikneutral och gäller exempelvis kontakter per telefon i samma utsträckning som kontakter via Internet. Men Internet är ändå en stark bidragande orsak till att lagändringen kommit till. – Internet har skapat helt nya möjligheter till kontakter mellan människor, vilket oftast är något positiv. Men dessvärre förekommer även kontakter med barn som riskerar att leda till att de utsätts för sexuella övergrepp. Syftet med lagen är att stärka skyddet för barn mot sådana övergreppt, säger Beatrice Ask, justitieminister.

www.moderatkvinnorna.se

Foto: Ulrika Vendelbo / Regeringskansliet

lliansregeringen fortsätter sin kraftsamling mot våld i nära relationer. Regeringen har presenterat en rad förslag på området. Bland annat en skärpning av lagen om kontaktförbud, förbättrade möjligheter för våldsutsatta att få behålla sin bostad och stärkt skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer. – Nyligen redovisade Brottsförebyggande rådet sin kartläggning av brott i nära relationer. Kartläggningen visar att 25 procent av kvinnorna respektive 17 procent av männen någon gång under en livstid utsätts för brott i en nära relation. Det visar att detta är ett stort samhällsproblem som ska tas på allvar. Undersökningen blir ett viktigt kunskapsunderlag i regeringens fortsatta arbete, säger Beatrice Ask, justitieminister. I juni redovisar regeringens nationella samordnare, Carin Götblad, sina förslag för att bekämpa våld i nära relationer. Uppdraget handlar bland annat om att förbättra samarbetet mellan myndigheter, kommuner, landsting och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och långsiktigheten i arbetet mot våld i nära relationer. Götblad ska även komma med förslag på hur skyddet för och stödet till brottsoffren kan utvecklas. – Förslagen blir en viktig utgångspunkt i det fortsatta arbetet mot våld i nära relationer, säger Beatrice Ask.

Tema: Våld mot kvinnor och barn

Tillsammans mot våldet! Text: Caroline Opsahl

Foto: relationsvald.se

– VÅLD I NÄRA RELATIONER är en av våra största folkhälsofrågor, säger Carin Götblad som sedan i april 2012 är regeringens nationella samordnare mot våld i nära relationer. Hon föreslår också för regeringen att våld i nära relationer ska bli ett folkhälsomål. I två år har hon träffat och lyssnat på brottsutsatta, gärningsmän, socialsekreterare, läkare, sjuksköterskor och frivilliga krafter för att sedan hitta nya arbetssätt mot våldet. I sommar redovisar hon sitt arbete och lämnar över resultatet av det till regeringen. – Jag har varit polischef i över tjugo år och kan ärligt säga att jag aldrig jobbat med ett område som är så brett, komplicerat och svårt, säger hon. Men det är inte en anledning för Carin att ge upp. Mörkertalet är stort bland barn, kvinnor och män som utsätts för våld i nära relationer. – Tyvärr är vi rädda att prata om och bemöta frågorna. Vi måste bli modigare och våga fråga, säger Carin och förklarar att få fall kommer upp till ytan. CARIN GÖTBLAD BRINNER särskilt för att lyfta hedersvåldsproblematiken. – Precis som med annat våld så är vi rädda att agera när det handlar om hedersvåld. Vi är rädda att vi inte kan tillräckligt, vi är rädda för att kränka någon. Under tiden blir unga flickor och pojkar utsatta för hot och våld eller förda utomlands för att bli tvångsgifta. Det är helt oacceptabelt. Så väl inom skolan som inom vården behöver man arbeta mer för att upptäcka och hjälpa brottsutsatta, menar Carin.

– Yrkesgrupper som kommer i kontakt med människor som kan vara utsatta för våld i nära relationer bör utbildas så att de har ”glasögonen” på för att fånga upp våldsutsatta. Jag föreslår bland annat att man inom vården och socialtjänsten skapar rutiner för att ställa frågor kring våld, säger hon. DET VANLIGASTE ÄR ATT våldsutsatta kvinnor vänder sig till kvinnojouren. – Kvinnojourerna gör ett enormt jobb. Den frivilliga personalen har en betydande roll för de kvinnor och barn som söker hjälp, säger Carin som föreslår en arbetsmodell med individuella handlingsplaner som myndigheter och frivilligorganisationer kan samarbeta kring för att hjälpa brottsutsatta. I dag ska en brottsutsatt person ha väldigt många kontakter. Carin har träffat många, framför allt kvinnor, som intygar att det är ohyggligt påfrestande och tar all den lilla energi som finns kvar. – Jag föreslår att det ska finnas en lots, och för barn en särskild barnlots, som fungerar som en hjälpande hand och samordnare genom hela processen, säger hon och menar att det är svårt att ha kontakt med många olika personer inom olika myndigheter, samtidigt som dessa har svårt att utbyta information med varandra. – Vi måste jobba tillsammans, alla krafter i samhället måste hjälpas åt att bekämpa och förebygga våldet.

I slutet av juni 2014 slutredovisar Carin Götblad, nationell samordnare mot våld i nära relationer, sitt arbete med regeringsuppdraget. Läs mer på www.relationsvald.se

www.moderatkvinnorna.se

Tema: Våld mot kvinnor och barn

Underlätta kontakterna Underlättakontakterna kontakterna Underlätta för våldsdrabbade! förvåldsdrabbade! våldsdrabbade! för A

TT SÄTTA FRÅGAN om våld i nära relationer på dagordningen är avgörande för att kunna hjälpa de kvinnor, men även män, som utsätts för våld av en närstående. Ewa Thalén Finné, riksdagsledamot och sedan länge engagerad moderatkvinna, brinner sedan många år för att få stopp på våld i nära relationer. – Jag är jättestolt över allt alliansregeringen genomfört sedan 2006 på det här området. En handlingsplan har tagits fram med flera olika åtgärder om hur man kan stärka

Ewa Thalén Finné är riksdagsledamot och första vice ordförande i Moderatkvinnorna.

Beräkning av försörjningsstöd enligt socialstyrelsens allmänna råd för våldsutsatta kvinnor

Akuta stödinsatser Riskbedömning

Bearbetning

skyddet för kvinnor och män som är utsatta. Vi har höjt straffen och gjort om besöksförbud till kontaktförbud vilket är ett mer korrekt uttryck, säger Ewa. Samverkan mellan kommuner skulle kunna göra stor skillnad, men också större samarbete mellan olika instanser. Om man drabbas av våld i nära relationer är det ofta flera myndighetskontakter man måste ha kontakt med när man anmäler. Att den utsatta då har en handläggare från kommunen som kan hjälpa till i samtliga av myndighetsärendena skulle underlätta mycket för den drabbade.

Skyddat boende, ny bostad, kanske annan kommun

Försörjningsstöd

Långsiktig behandling

Utredning max 4 månader

Man beräknar att en våldsutsatt behöver ta kontakt med minst fem personer inom polis och socialtjänst och utöver det upp till 20 övriga myndighetspersoner under året som följer efter en polisanmälan.

Domslut

Utredning om vårdnad, boende och umgänge

Polis Åklagarmyndighet

Skilsmässa Bodelning Brottsskadeersättning

Socialtjänst Kommun Stadsdel

Kontaktperson vid umgänge/överlämning

Tingsrätt

Ev byte av skola, kontakt med kurator, skolsköterska, elevvårdskonferens mm

Frivilligorganisationer

Uppehållstillstånd mm

Våldutsatt kvinna & barn som bevittnat våld

Skadedokumentation av rättsläkare

Skyddad adress Sekretessmarkering Kvarskrivning

Skattemyndighet

Skulder pga påtvingad flytt, inkomstbortfall mm

Brottsutredning

Advokat Målsägandebiträde

Behandling av skador, sjukdomar

Sjukhus Vårdcentral Tandläkare

Kronofogdemyndighet

Försäkrings kassan Arbetsgivare

Försäkringsbolag

Arbetsförmedling Psykiatrikontakt

Skadestånd

Eget nätverk

Migrationsverket

Anmälan

Ansökan om besöksförbud

Brottsofferjour

Barnomsorg & Skola

Riskbedömning

Förhör

Vittnesstöd mm

Kvinnojour

Familjerätt

Förhandling

Brottsoffermyndighet

Stödsamtal

Kriscentrum IFO-barn bedömning

Källa: Länsstyrelsen i Skåne

Skyddat boende

Tandvård

Bostadsbidrag Underhållsstöd

Sjukskrivning, Rehab plan mm

Nytt jobb, Arbetsmarknadsutbildning, Vuxenutbildning

www.moderatkvinnorna.se

Tema: Våld mot kvinnor och barn

Nina Rung och Peter Svensson. Foto: Magnus Ragnvid

Goda grannar mot våld Det hörs dunsar och höga röster från lägenheten bredvid din. Något verkar inte stå rätt till. Vad gör du? Nu finns en policy för oro vid våld i hem och nära relation, som initiativtagarna Nina Rung och Peter Svensson hoppas ska sprida sig till varje flerfamiljshus i hela landet. – Många grannar vet inte hur de ska agera om de märker att något inte står rätt till. Genom att ha en rutin att agera efter vill vi att fler ska våga engagera sig för varandra, berättar Nina som arbetar som utredare på familjevåldsenheten inom Stockholmspolisen. Idén föddes inför årsmötet i Nina och Peters egen bostadsrättsförening. Policyn antogs av årsmötet och bara ett par månader senare har den spridit sig till både små bostadsrätts-

föreningar och stora bostadsbolag. Policyn består av tre steg. I första hand, ring på hos grannen och hör efter hur det står till. Känner du dig osäker, hör av dig till hyresvärd, någon i styrelsen eller annan granne för stöd och hjälp. Kontakta självklart polisen i första hand vid situationer som upplevs akuta eller hotfulla. Peter arbetar med bemötande kring problemskapande beteenden och med våldspreventiva projekt. – Policyn handlar om omsorg för varandra. Att uppmärksamma en våldsam situation kan vara livsavgörande, säger han.

Ur Policy och rutin för oro vid hot och våld i hem och nära relation: ”Vi eftersträvar att vara ett hus där vi tar ansvar för varandras välmående. Vi önskar en kultur som präglas av att vi alla kan och vill göra något vid oro eller misstanke om hot eller våld. Vi vill genom en policy och rutin ge människor verktyg för att kunna ta ett större ansvar för det våld som finns bland oss. Vi vill visa att vi inte tolererar våld och att vi agerar. Ingen granne ska behöva leva i rädsla eller oro för hot om våld eller våld. Vår policy och rutin innebär att vi, vid oro för hot om våld eller våld: 1. Ringer på hos grannen för att höra efter hur allt är 2. Hör av oss till hyresvärd eller annan granne för stöd och hjälp 3. Ringer polisen (vi kontaktar alltid polisen i första hand vid situationer som upplevs akuta eller hotfulla)”

www.moderatkvinnorna.se

Policyn kan laddas ner på www.huskurage.wordpress.com

Tema: Våld mot kvinnor och barn

Brottsförebyggande rådet:

Brott i nära relation – lika mellan Brotti nära i närarelation relation– –lika likamellan mellan Brott könen men grövre mot kvinnor könenmen mengrövre grövremot motkvinnor kvinnor könen Kvinnor och män är lika utsatta för brott i nära relationer. Men kvinnor utsätts oftare för grövre upprepat våld, och är oftare i behov av vård med anledning av grov misshandel. Det framkommer i en ny kartläggning från Brottsförebyggande rådet.

irka sju procent av både kvinnor och män uppger att de utsattes för brott i en nära relation under 2012. Det handlar om såväl psykiskt som fysiskt våld. Däremot ser vi att det är betydligt vanligare att kvinnor utsätts för upprepat våld. Sett över en livstid så uppger drygt 25 procent av kvinnorna att de någon gång utsatts för brott i nära relation. Motsvarande siffra för männen är knappt 17 procent, säger Anna Frenzel, utredare på Brå. Utsatthet för vissa typer av brott i nära relationer är lika vanlig hos båda könen. Ungefär fem procent blev exempelvis utsatta för kränkningar och knappt två procent för misshandel. Vad gäller hot och trakasserier var det dock fler kvinnor än män som utsattes. Knappt två procent av kvinnorna uppgav att de utsattes för hot, och 1,5 procent utsattes för trakasserier, medan motsvarande siffror för män är cirka en procent för både hot och trakasserier.

VANLIGARE ATT KVINNOR BEHÖVER SJUKVÅRD Även om utsattheten verkar vara jämnt fördelad, är det vanligare att kvinnor utsätts för grövre våld i form av grov misshandel och sexualbrott, och de har betydligt större behov av hjälp och stödinsatser. Av de kvinnor som utsattes för grov misshandel under 2012, uppgav 29 procent att de varit i behov av sjukvård. Motsvarande siffra för männen var drygt två procent.

DE FLESTA ANMÄLER INTE Knappt fyra procent av de personer som utsattes för brott i en nära relation under 2012 uppger att de gjort en polisanmälan. Det vanligaste skälet till att inte polisanmäla är att man betraktar händelsen som en småsak eller att man redde ut händelsen själv. Anna Frenzel menar att det behövs mer kunskap om brott i nära relationer och därför är den nya undersökningen konstruerad för att kunna upprepas så att man kan göra jämförelser över tid. – Vår förhoppning är att undersökningen kan fungera som ett viktigt kunskapsunderlag i det fortsatta arbetet mot brott i nära relationer, säger hon.

REGERINGEN HÖJER BIDRAGET TILL ORGANISATIONER SOM ARBETAR MED VÅLDSUTSATTA KVINNOR. Utöver den tidigare tillfälliga förstärkningen om 10 miljoner kronor ligger kvar, men i budgetpropositionen för 2014 finns även en permanent höjning på ytterligare 13,4 miljoner kronor under 2014. Från och med 2015 blir det en förstärkning på 23,3 miljoner kronor per år.

www.moderatkvinnorna.se

Tema: Våld mot kvinnor och barn

”Acceptera inte din situation” ”Acceptera inte din situation” ”Acceptera inte din situation” Åza Brennander:

Att vara utsatt för våld i nära relationer syns oftast inte på utsidan. Ärren finns på insidan. Det vet Åza Brennander, ansvarig för Moderatkvinnorna i Växjö, som själv levt med en man som systematiskt utsatte henne för kränkningar och våld. Text: Elvira Hellsten – JAG ÄR INTE BARA en stark, ensamstående mamma som är van vid att klara mig själv, jag är också en före detta misshandlad kvinna som bestämt mig för att dela med mig av en historia jag definitivt inte är stolt över, mer än på ett sätt. Jag tog mig ur den, vilket tyvärr allt för många inte gör, berättade Åza när hon på Kvinnodagen den åttonde mars bestämde sig för att berätta sin historia – genom att hålla tal på torget i hemstaden Växjö. Varje år dödas i genomsnitt 17 kvinnor i Sverige av en man som de har eller har haft en kärleksrelation till och långt fler utsätts för våld och andra grova kränkningar. – Jag hade tur. Jag är ”bara” lite ärrad i själen men jag överlevde. Det har tagit mig lång tid att återigen kunna lita på någon och känna att jag duger som jag är, säger Åza. MANNEN ÅZA VAR tillsammans med bröt ner henne successivt. Han var mycket karismatisk och Åza föll pladask. När han började manipulera henne så märkte hon det inte, trots att magkänslan skickade tydliga signaler. Mannen ifrågasatte Åzas manliga vänner och förhörde sig om vilka män Åza haft kontakt med på jobbet.

Han kopierade hennes kontakter från mejlen och telefonen och installerade spionprogramvara i hennes dator. Han ville ha full kontroll. – Att knäcka en människa är inte svårt. Jag har inte tagit emot särskilt många slag, men för mig var den psykiska misshandeln värre. Misstänksamheten, svartsjukan och de utstuderade elakheter jag utsattes för gjorde mer ont än örfilarna, berättar hon.

processen mellan anmälan och rättegång måste bli kortare och enklare. Allt hon ville ha var lugn och ro, orken räckte inte till en rättsprocess. Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, anmäldes 27 100 fall av misshandel av kvinnor 2013, varav drygt en fjärdedel har blivit misshandlade av någon närstående. Man beräknar att 80 procent av våldet mot kvinnor i nära relationer aldrig anmäls.

INNAN ÅZA SJÄLV blev utsatt undrade hon varför inte de som blir utsatta för brott i sin relation bara packar ihop och lämnar personen. – Nu vet jag att det inte är så lätt, trots att vi inte ens hade gemensamma barn. Skulden och skammen i kombination med en nedbruten självkänsla gör att man tror att man inte förtjänar bättre, säger hon. Tack vare stöd från sin familj och sina vänner lyckades Åza lämna mannen. När han inte kunde kontrollera henne blev Åzas familj och företag målen för hans trakasserier. Då samlade hon mod till sig och polisanmälde, men det ledde inte till åtal eftersom hon som många andra inte orkade dra saken vidare. Hon menar att

EFTER ATT ÅZA lämnat den våldsamma mannen fanns kvinnojouren där som ett stöd när hon behövde bearbeta sina upplevelser. – Det jag nu vill säga är att du som utsatt kvinna inte ska acceptera din situation. Och lita på din magkänsla, man vet ofta tidigt i relationen att något inte står rätt till. Oavsett om det är tidigt eller långt in i relationen så våga berätta för någon, för vänner eller kvinnojour, säger Åza som minns skammen som något av det värsta. Hon gjorde allt för att ingen skulle märka vad som pågick. – Som medmänniska – blunda inte! säger Åza som i dag tack vare vännerna, familjen och kvinnojouren lever ett kärleksfullt liv med sin son, fritt från våld.

ÅZA BRENNANDER ÅLDER: 42 BOR I: Växjö FAMILJ: Son och hund, mamma, pappa och bror GÖR: Driver två företag, Kalmena Rek och ENA Operations TROR PÅ: Mig själv, kärleken, ärlighet, frihet, empati, allas rätt till lika värde och medmänsklighet BLOGG: www.tv3.se/aza LYSSNA PÅ ÅZAS TAL PÅ KVINNODAGEN: www.tv3.se/blog/aza/det-syns-inte-pa-utsidan-vem-somblir-misshandlad

www.moderatkvinnorna.se

Tema: Våld mot kvinnor och barn

DU HAR RÄTT TILL DITT LIV & DINA VAL Kampen mot hedersvåld handlar om mänskliga rättigheter Hedersvåldet måste upp på den politiska agendan. Hedersrelaterat våld och förtryck drabbar många i vårt samhälle och tusentals unga lever under ständig rädsla för hot, tvång eller våld av närstående. Moderatkvinnornas Magasin träffar Sara Mohammad, grundare till organisationen Glöm aldrig Pela och Fadime. Text: Alexis Hekmatfar

ET HANDLAR OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER. Vi måste alla våga se hedersvåldet och ställa krav på dem som utför hedersrelaterat våld och förtryck, säger Sara. 1999 dödades nittonåriga Pela Atroshi i ett hedersrelaterat mord. Två år senare, 2001, bildade Sara Mohammad organisationen Glöm aldrig Pela. Fadime Sahindal skulle hålla tal i Pelas minne året efter, men det hann hon aldrig med. Som straff för att hon ville välja sin egen väg blev hon mördad av sin far. Organisationen döptes då om till Glöm aldrig Pela och Fadime och jobbar i dag med att hjälpa utsatta och att sprida information och opinionsbilda mot hedersvåld. I samarbete med Moderatkvinnorna har organisationen hållit en utbildningsdag i riksdagen. SARA MOHAMMAD BLEV själv under sin uppväxt i Kurdistan utsatt för hedersvåld och flydde från familjen som sjuttonåring. Saras rätta identitet är fram till denna dag skyddad men trots det är hon en av Sveriges starkaste röster i frågan. – Majoriteten av de utsatta är kvinnor och flickor men det finns även män som är förtryckta och tvingade att bli hedersvåldsförövare. Det samhället måste göra är att se mekanismen som ligger bakom hedersrelaterat våld och förtryck, som påverkar både kvinnors och mäns framtid. I Sverige menar Sara att integrationspolitiken ibland är en del av problematiken. – Man vill gärna integrera invandrare genom att segregera dem och menar att man ska behålla sin kultur oavsett vad den innebär, säger hon och menar att vilken gud man tror på är en sak, att vilja gifta bort sin femtonåriga dotter är en annan. – Självklart ska det vara en mänsklig rättighet för individer att få tro på sin gud, men det ska inte vara på bekostnad av andras frihet.

GAPF HAR EN STÖDVERKSAMHET där man hjälper unga som far illa. De har stödfamiljer och ställer upp som stöd i rätten och i samtal med socialtjänsten. De tar emot fall efter fall trots att det saknas resurser. De tar tacksamt emot bidrag för att kunna hjälpa fler. Organisationen jobbar hårt för att sprida information och bilda opinion. Frågan måste ständigt ligga högt upp på den politiska agendan. – Vi ser till att både bråka och samarbeta med politiker så att de tar frågan på allvar, säger Sara. Organisationen Glöm inte Pela och Fadime har många förslag till hur samhället bättre kan hjälpa de som drabbas av hedersbrott. – Det hjälper inte att gömma de utsatta på skyddade boenden, vi måste hjälpa dem ut i livet och ge dem verktyg att se sitt eget värde. Kommunerna måste satsa resurser för detta och se till att utbilda sin personal så att de kan bemöta utsatta, säger Sara och syftar på så väl socialtjänst som skolpersonal. Hon är kritisk till hur hedersbrott ofta hanteras i dag. – Socialtjänstens perspektiv där man hela tiden strävar efter familjeåterförening sker på bekostnad av individens mänskliga rättigheter. Man kan inte se föräldrar som föräldrar när de är brottsförövare. SARA MENAR ATT ett kulturrelativistiskt perspektiv hindrar oss från att se de strukturer som ligger bakom hedersvåldet. Rädslan för att en diskussion om hedersvåld kan stigmatisera människor leder till att fler svenska flickor dör i hedersrelaterade mord. Att stå emot främlingsfientlighet och rasism står inte emot att bekämpa hederskultur. – Genom att politikerna och samhället tar sitt ansvar och aldrig kompromissar med den enskildes rättigheter så kan vi se till att alla unga i Sverige får samma möjlighet att forma sitt eget liv, avslutar Sara.

www.moderatkvinnorna.se

Tema: Våld mot kvinnor och barn

Hedersvåld prioriteras Kampen mot våld och förtryck är en prioriterad fråga för regeringen. Två handlingsplaner har antagits; Handlingsplanen för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer och Handlingsplanen för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. Regeringen har sammanlagt satsat drygt en miljard kronor för att förbättra det förebyggande arbetet, öka skyddet och stödet till personer som blir utsatta för våld, höja kvaliteten och effektiviteten i rättsväsendet, utveckla insatser riktade till personer som utövar våld, öka samverkan mellan olika myndigheter och stärka kunskapsutvecklingen. SARA MOHAMMAD, grundare till organisationen Glöm aldrig Pela och Fadime Foto: Privat

HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK ÄR HOT, TVÅNG, VÅLD OCH MORD SOM HAR SIN GRUND I KONTROLLEN AV KVINNORS SEXUALITET. DET HEDERSRELATERADE VÅLDET och förtrycket utövas för att förhindra att hedern förloras eller för att återställa den förlorade hedern. Det drabbar främst flickor och unga kvinnor, men även pojkar. ÄR DU UTSATT för hedersrelaterat våld och förtryck? Tveka inte att söka hjälp. OFTA FINNS STÖD i din kommun för dig som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. GAPF kan hjälpa dig vidare och du kan också vända dig till personal i din skola. Bor du i Stockholms län kan du kontakta resurscentret Origo som under samma tak samlar flera myndigheter som kan hjälpa dig. GLÖM ALDRIG PELA OCH FADIME Webb: www.gapf.se Mejl: kontakt@gapf.se Telefon: 070-441 10 75

70 000

unga i Sverige oroar sig för att inte själva få välja sin partner. Källa: Ungdomsstyrelsen Regeringen föreslår att så kallade fullmaktsäktenskap, då minst en av parterna företräds av ombud, inte längre ska erkännas i Sverige. Syftet är att förhindra att personer blir bortgifta mot sin vilja. I dag måste båda parter närvara vid vigsel i Sverige, men utländska fullmaktsäktenskap erkänns. Det vill justitieminister Beatrice Ask ändra på: “Att ingå äktenskap ska vara frivilligt. Det förekommer att personer blir gifta mot sin vilja genom fullmaktsäktenskap. Vi vill därför begränsa möjligheten att få ett utländskt fullmaktsäktenskap erkänt i Sverige.”

Annons:

Insamlingsstiftelsen Glöm Aldrig Pela och Fadime

I väntan på 90 konto: Bankgiro 524-2599 Tack för ditt bidrag!

ORIGO Webb: www.origostockholm.se Mejl: origo@stockholm.se Telefon: 020-253 000

www.moderatkvinnorna.se

Tema: Våld mot kvinnor och barn

”Vågase se –– det det finns finns inga tår att trampa på” ”Våga inga tår att trampa Våga se – det finns inga tår att trampa på”på” SARA VAR TRE ÅR när hon förstod att något inte stod rätt till hemma. – Jag, mamma och mina småbröder trippade ständigt på tå för att inte utlösa ett raseriutbrott hos mannen som borde varit en trygg fadersgestalt, börjar Sara sin berättelse. Redan innan Sara föddes började misshandeln av hennes mamma. Själv fick Sara sitt första slag när hon var ett par år gammal. Den psykiska misshandeln började ännu tidigare. I staden där de bodde verkade många veta hur det var ställt med Saras familj, men ingen valde att se. – Många vuxna är alldeles för rädda för att lägga sig i. De måste förstå att det inte finns några tår att trampa på, säger Sara. Hon vill uppmana vuxna att lita på sin magkänsla. Fråga eller anmäl hellre en gång för mycket än för lite. VÄNDPUNKTEN FÖR SARA och hennes familj kom genom en teckning. Saras yngsta lillebror hade ritat sin familj: ett hus, en syskonskara, en mamma och en hund. Ingen pappa. Dagen därpå packades de viktigaste tillhörigheterna ner i svarta sopsäckar. – I över ett år bodde vi fyra på sexton kvadrat på kvinnojourens skyddade boende, minns Sara.

Tiden som följde var fylld av polisförhör, myndighetsutlåtanden och en långdragen vårdnadstvist. När Sara gick till skolan och träffade sina vänner igen berättade de att de trott att hon var död. Sara är skeptisk mot att de var tvungna att bo så länge i staden där han befann sig. – Det var ingen som ville ta ansvar utanför länet. Ingen som ville betala. Det var skönt att bo skyddat och komma ifrån den direkta terrorn, men rädslan fanns där hela tiden. I DAG LEVER SARA ett bra liv. Myndigheternas ifrågasättande och brist på samarbete blev till slut för svårt att hantera, men tack vare en man som Saras mamma träffat, som såg dem, fick familjen en lägenhet på annan ort och tillsammans kunde de starta ett nytt liv. Det var en lycklig tid även om Sara själv blev destruktiv och utåtagerande. Inom sig hade hon mycket som hade behov av att komma ut och det tog lång tid innan hon började respektera sig själv. – Men det kom en punkt då jag insåg att det onda i mig kommer ifrån honom. Jag vill inte vara som honom och därför vill jag tänka positivt och gott. Jag har fått se att drömmar kan slå in. Till barn som befinner sig i samma situation som jag gjorde då är det att våga drömma. Det kommer att komma människor i livet som ger kärlek, respekt och ser dig för den du är. För vissa tar det bara lite längre tid.

Sara heter egentligen någonting annat. Av: Emelie Berglund

Carolina Överlien, Barnombudsmannens expertråd:

”VI MÅSTE LYSSNA PÅ BARNEN”

är det handlar om fysisk barnmisshandel finns tydliga handlingsplaner, men de barn som inte själva blivit slagna glöms ofta bort. Det menar Carolina Överlien som ingår i Barnombudsmannens expertråd och forskar kring barns utsatthet vid nationellt kunskapscenter om våld och traumatisk stress i Oslo. Att bevittna våld är en allvarlig form av psykisk misshandel och genom forskning har man på senare tid kunnat visa på riskerna med att växa upp i en miljö som präglas av våld även om man själv inte blivit slagen. Fortfarande är det svårt för många som arbetar med våld i nära relationer att veta hur de ska bemöta de barn som blivit vittnen till våld i hemmet. – Enligt Barnkonventionen framgår det tydligt att barn och ungas perspektiv ska komma fram och tas hänsyn till, säger Carolina Överlien. Samhället har blivit bättre på det, men när man pratar med barn om detta så kommer det fram hur dåliga vi fortfarande är på att lyssna på barnen. Hon beskriver ett stort problem som kommer av att polisen ofta utelämnar barnen i sina rapporter: – Barnen kan ha rätt till brottsofferersättning, men om det inte står skrivet i rapporterna att barnen bevittnat våld i hemmet så får de ingen ersättning.

*BUP: barn- och ungdomspsykiatrin

å kvinnojourerna finns stora möjligheter till förebyggande arbete. Våldet har ofta redan förekommit, men fortfarande finns möjligheten att jobba med barnen så att inte själva utvecklar problem, menar Carolina Överlien. Dessutom behöver socialtjänst, kvinnojourer, BUP* och skolan bli bättre på att samarbeta. – I skolan kan man också jobba förebyggande kring hur man bemöter varandra och hur man behandlar en person som man säger att man älskar. Carolina Överlien avslutar med en uppmaning kring vad vi alla kan göra: – Om man misstänker att någon far illa, barn eller vuxen, så ska man anmäla det. Vi måste bli bättre på att lägga oss i varandras liv. Många barn klarar av turbulens och våld hemma, det kan vara för att det finns andra vuxna personer som ställer upp och finns till för barnet. Där kan vi alla ha en roll, att vara en viktig vuxen för barn som inte är våra egna. Det kan vi alla bli bättre på.

www.moderatkvinnorna.se

Tema: Våld mot kvinnor och barn

”SAMHÄLLET BEHÖVER MER KUNSKAP” Sofia Kuno, RFSL:s Brottsofferjour, berättar om våldet i HBTQ*-relationer. – VI MÅSTE ÖKA KUNSKAPEN om att våld i hbtq-relationer förekommer, säger Sofia Kuno arbetar på RFSL:s* Brottsofferjour. Hon arbetar med att stödja homosexuella, bisexuella, trans- och queeridentifierade personer som utsatts för våld. Oftast handlar det om hatbrott eller hedersvåld, men telefonsamtal och mejl om partnervåld är också vanligt. – En svensk omfångsundersökning visar att ungefär en fjärdedel av de RFSL-medlemmar som deltog hade upplevt någon form av våld i relation, säger Sofia Kuno som menar att kunskapen om våldet i hbtq-relationer måste bli större i samhället. EN SITUATION SOM OFTA beskrivs som ett exempel är när en kvinna akut söker vård och har med sig en annan kvinna i sällskap. Hur uppfattas det? Som om kvinnan har med sig en väninna som stöd, eller en bevakande förövare som hon har ett förhållande med? Förutom kunskap behövs mer hjälp till utsatta hbtq-personer. Sofia Kuno efterlyser fler skyddade boenden. – Det finns mycket kvar att göra. Politiken måste förändras så att kommunerna blir skyldiga att ta ansvar för alla våldsutsatta personer oavsett sexuell läggning och könsidentitet. Det handlar inte om att förminska mäns våld mot kvinnor, jag tror att man är rädd för det ibland, säger hon. SAMTIDIGT SOM KUNSKAPEN måste bli större i samhället, så arbetar RFSL för att göra det lättare för hbtq-personer att själva diskutera frågan om partnervåld inom gruppen. – De heteronormativa värderingar som finns i samhället och det våld och förtryck som hbtq-personer riskerar att utsätts

för gör att det för många hbtq-personer inte är möjligt att vara öppen med sin normbrytande relation. Det kan innebära en ökad risk för ett stort beroende av varandra i relationen och en isolering som i sin tur är avgörande för att våldet ska kunna fortsätta. Den som å andra sidan lever öppet kan vara extra mån om att inte visa upp något problematiskt i relationen. VAD BEROR VÅLD I HBTQ-RELATIONER PÅ? – Vad handlar våld i nära relationer om egentligen? Det handlar om att en partner försöker ta makt över en annan och utsätter den personen för olika slags våld. I heterosexuella relationer är det i de flesta fall mannen som utsätter kvinnan. I hbtq-relationer synliggörs istället hur heteronormen fungerar som en katalysator till våldet och det finns en rad faktorer som gör det svårare att bryta upp från dessa relationer. Men maktrelationen, våldets allvarlighetsgrad och konsekvenser på hälsan är den samma, säger Sofia Kuno.

TILL RFSL:S BROTTSOFFERJOUR kan du vända dig om du behöver stöd och hjälp med det våld som du varit med om. Du kan ringa, mejla eller besöka jouren i Stockholm. Brottsofferjouren kan också hjälpa till vid kontakt med polisen, sjukvården, socialtjänsten och vid eventuell rättegång. Även anhöriga och vänner till utsatta hbtq-personer är välkomna att höra av sig till jouren. TELEFON: 020-341 316

www.moderatkvinnorna.se

MAIL: boj@rfsl.se

LÄS MER: www.rfsl.se/brottsoffer

*HBTQ: homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter *RFSL: Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter.

Brott på internet Brott på internet Brott på internet Tema: Våld mot kvinnor och barn

DET SOM ÄR OLAGLIGT utanför nätet är självklart olagligt på nätet. Dagligen möts unga på olika chatt-forum och andra sociala medier av en starkt sexualiserad miljö. Det händer att äldre, företrädesvis män, utger sig för att vara jämnåriga kompisar. Detta kallas gromning. Sedan 2009 är gromning kriminaliserat. Tyvärr finns i dagsläget mycket få fällande domar när det gäller detta brott, då det krävs långt gångna förberedelser för att brottet ska anses begånget. ÄVEN ANDRA BROTT BEGÅS som är mycket kränkande, till

exempel publicering av olagligt tagna bilder, förundersökningar som publiceras offentligt, olaga hot och ofredande. Till detta har vi barnpornografi, våldtäkt online och andra obehagligheter. För många unga är mobbning och kränkningar på nätet vardag. – VI MODERATKVINNOR HAR arbetat med utsatthet på nätet, i synnerhet gromning, i fyra år, säger Katarina Tolgfors, andra

vice ordförande i Moderatkvinnorna, som berättar att Moderatkvinnorna verkar för att brottet gromning breddas genom att vuxens kontakt under falsk identitet med barn på nätet kriminaliseras, samt att lagstiftningen runt kränkningar på nätet moderniseras så att förövare kan åtalas och fällas i högre grad än idag. MODERATKVINNORNA VILL INFORMERA och

bidra till samtal kring klimatet på nätet. Som vuxen med unga i sin närhet, hemma eller på arbetet, är det viktigt att samtala om nätet. På samma sätt som att fråga ”Hur det var i skolan i dag?” bör det vara Katarina naturligt att fråga ”Hur var det på nätet i dag?” Tolgfors Ofta jämför man ”på nätet” med ”i verkligheten”. Det är viktigt att tänka på att nätet i lika hög utsträckning är verkligheten för våra unga, där man umgås, underhåller sig, gör sina läxor och utvecklar sina intressen.

ning gå till:

Så här kan grom

”Hon fanns alltid där för mig” Julia kände sig ofta ganska ensam. Hon ägnade allt mer tid åt att chatta och tyckte det var en av de bästa dagarna i hennes liv när hon och Fanny01 hittade varandra. Julia tyckte att det var så skönt att Fanny01 nästan alltid fanns där när hon loggade in.

Fanny01: Du är så söt & fin! Julia: Tack =)

Julia, 12 år Ingen hade tidigare sagt till henne att hon var söt och fin. Hon tyckte det kändes som om Fanny01 förstod henne när hon berättade om sitt liv och om vad som var jobbigt. Efter ett tag skrev Fanny01 att de borde prova att bli modeller. Hon hade en jättebra kontakt som hon till och med hade träffat på riktigt, en helschysst kille som hette Gustav. Gustav och Julia började umgås online och han ville se henne i webbkameran för att kunna avgöra om hon skulle passa som modell, gärna utan tröja. Han sa att han gillade vad han såg. Julia kanske skulle kunna bli modell! Hon kände sig väldigt glad, hade aldrig tidigare känt sig så uppskattad av någon. Tänk att Gustav tyckte att hon var snygg, en fotograf.

Han ville se mer av henne i webbkameran och Julia skickade dessutom några bilder. Gustav var väldigt duktig på att låtsas vara 12 år, men till sist fick Julia veta att han egentligen var 57 år och att han använde sig av flera användarnamn. Gustav och Fanny01 var alltså samma person.

Berättelsen är baserad på fakta men är påhittad. Från www.polisen.se 14

www.moderatkvinnorna.se

Tema: Våld mot kvinnor och barn

Varannan ung tjej kränks via mobil, dator eller surfplatta Var tredje ung har blivit utsatt för kränkningar på nätet. Detta visar en rapport från Friends och Symantecs, som kartlägger ungas vanor på nätet. Hårdast utsatta är tonårstjejer som spenderar mycket tid i sociala medier, undersökningen visar att varannan tjej i åldern 13-16 har blivit utsatt det senaste året. Flest kränkningar sker på Facebook och de är ofta kopplade till barnets utseende eller intresse. – Det finns stora problem med sidor som startas i sociala medier där det sprids rykten eller skrivs taskiga kommentarer, och tonårstjejer är de som främst ligger i riskzonen för att utsättas för kränkningar. I denna grupp är det även fyra gånger så vanligt att ha råkat ut för sexuella trakasserier, säger Lars Arrhenius, generalsekreterare Friends.

Att bli utsatt för en kränkning som handlar om sex är

FYRA GÅNGER VANLIGARE

1/3 av barn och unga har

bland tjejer än killar.

blivit kränkta via mobil, dator eller surfplatta minst någon gång under det senaste året.

8 av 10 vet

Vanligaste forumen för kränkningar

vem som ligger bakom kränkningen eller kränkningarna. Det vanligaste är att bli utsatt av någon i samma skola

1. Facebook 2. Spelvärlden 3. KiK 4. Instagram 5. Ask.fm

Facebook är det forum där flest unga har blivit utsatta för kränkningar. Utöver Facebook så skiljer det sig åt mellan pojkar och flickor, bland pojkar är det vanligt med kränkningar inom spelvärlden medan tjejer i större utsträckning utsätts i forum som KiK och Instagram. Den vanligaste sortens kränkningar är taskiga kommentarer kopplade till utseende eller intressen. – Stora forum som Facebook måste ta mer ansvar när det kommer till nätkränkningar. Vi uppmanar unga som blivit utsatta för nätkränkningar att anmäla, och då är det även viktigt att forumen tar anmälningarna på allvar och stänger ner kränkande sidor vilket de inte är tillräckligt bra på idag, säger Lars Arrhenius.

Friends och Symantecs tips till föräldrar

Under Almedalsveckan i juli anordnar Moderatkvinnorna seminariet “Näthat – ungas utsatthet på nätet”. Ewa Thalén Finné, första vice ordförande i Moderatkvinnorna berättar: – Det är viktigt att belysa ungas utsatthet. Det som är olagligt utanför nätet är det självklart på nätet också, men vi måste diskutera hur vi kommer vidare med det. Just nu utreds en ny lagstiftning kring detta.

KOM IHÅG!

www.moderatkvinnorna.se

Visa intresse för barn och ungas liv på nätet Var en positiv förebild Erbjud ditt stöd och visa att du finns där om någonting händer Använd anmälningsfunktioner som finns i forum Polisanmäl vid grova kränkningar

Vi bär alla ansvar att vara goda förebilder. Skriv aldrig något till någon på Facebook som du inte velat säga öga mot öga!

Tema: Våld mot kvinnor och barn

Skydda ditt barn från gromning Skyddaditt dittbarn barnfrån frångromning gromning Skydda För många barn är nätet en självklar plats att umgås med kompisar och lära känna nya vänner. Men här finns också beräknande vuxna som söker upp barn för att komma åt nakenbilder eller begå sexuella övergrepp. Det kallas gromning och är olagligt.

ET FINNS TVÅ olika typer av förövare, dels finns det de som är väldigt direkta och snabbt talar om vad de vill. Men det finns också de som ägnar lång tid åt att lura in sina offer i ett nät som är svårt att ta sig ur, säger Björn Sellström vid Rikskriminalpolisens ITbrottssektion. Genom bekräftelse och komplimanger knyter förövaren barnet till sig och så småning om vill han till exempel att barnet ska visa sig naken i webbkameran. – Då har barnet hamnat i ett läge då hon eller han känner så mycket för personen att man kanske tar av sig kläderna och visar sig, säger Björn Sellström. Barn har ett stort bekräftelsebehov. EN BERÄKNANDE FÖRÖVARE kan ha kontakt med flera hundra barn samtidigt, en del så unga som 8-10 år för att ha större chans att få napp. Efter att ha lockat med bekräftelse och kanske pengar så kan det börja komma krav och hot. – Hoten kan komma efter att man till exempel har visat

brösten vid ett tillfälle. Då kan gromaren säga ”Jag vill att du ska ta av dig mera kläder, gör du inte det kommer jag lägga ut den första bilden på Facebook eller skicka den till dina föräldrar eller kompisar. Då har man hamnat i ett väldigt jobbigt läge och risken finns att man sluter sig och vill försöka lösa det själv istället för att berätta för någon vuxen. BJÖRN SELLSTRÖM MENAR att det är viktigt att som förälder vara nyfiken på vad våra barn gör på internet, genom att tillsammans med barnen vara ute på nätet och intressera sig för de sajter som barnen rör sig på. Precis som att fråga hur det var i skolan idag bör man fråga vad som händer på nätet. – Om du misstänker att ditt barn kan vara utsatt för gromning ska du polisanmäla på det på en gång. Polisen lägger mycket arbete på att kartlägga förövarna och all information är viktig för att de ska åka fast. Även något som känns litet, som en mejladress eller ett användarnamn, kan vara den sista pusselbiten som polisen behöver för att kunna identifiera en gromare.

POLISENS TIPS TILL FÖRÄLDRAR TA REDA PÅ vilka sajter barnet använder och besök dem själv. FRÅGA INTE BARA hur barnet har det i skolan eller på träningen, utan också hur det är på internet. BERÄTTA ATT DET FINNS vuxna på nätet som försöker utnyttja barn. Dessa vuxna är bra på att luras, och verka unga och schysta. Ofta lockar de med olika saker eller ber om hjälp.

ning på nätet” tt barn mot grom di a dd ky “S r te Sök ef filmen där ITnätet så hittar du på or ot km sö i en mer. llström berättar polisen Björn Se

UPPMANA BARNET att vara försiktigt med att lämna ut privat information eller skicka bilder till någon han eller hon inte har träffat. Man bör inte heller prata i webbkameran med okända personer om inte de visar sig själva. BE BARNET BERÄTTA för dig om: en person de har kontakt med på nätet säger sig vara ung men skriver på ett vuxet sätt, om personen börjar prata om sex eller vill träffas.

www.moderatkvinnorna.se

Tema: Våld mot kvinnor och barn

Helena Meyer, verksamhetsansvarig på Fryshusets Nätvandrare:

”DET ÄR DAGS ATT SLUTA GÖRA SKILLNAD PÅ NÄTET OCH VÄRLDEN UTANFÖR” Moderatkvinnornas Magasin har chattat om internet med nätvandraren Helena Meyer, som tillsammans med Mats Andersson, Netscan och Eva Harnesk, Rädda Barnen medverkar i Moderatkvinnornas seminarium “Ungas utsatthet på nätet” under sommarens Almedalsvecka i Visby. De medverkande kommer också att ingå i en referensgrupp för Moderatkvinnorna i arbetet mot gromning. Följ arbetet på www.moderatkvinnorna.se.

MQ: Hej! Vem är det jag chattar med? Helena: Helena Meyer, verksamhetsansvarig på Fryshusets Nätvandrare.

MQ: Vad gör en nätvandrare? Helena: Det är väldigt olika. En del vill fråga lite kort om p-piller eller medicinska frågor, dem brukar vi hänvisa till umo.se eller ungdomsmottagningarna. Andra mår dåligt, kanske på grund av något som har hänt eller för att de lider av psykisk ohälsa. Ibland får vi höra om mobbning och övergrepp. De allra flesta samtal handlar som tur är om något så positivt som kärlek. :) Var kan man hitta kärleken, hur vet man om man är kär, hur tar man kontakt och så vidare.

Helena Meyer

MQ: Hur utsatta är unga på nätet? Helena: Återigen, unga är inte en homogen grupp, och alla är inte lika utsatta. De som blir utsatta blir det också på så olika sätt. Någon kanske mobbas i skolan och mobbningen följer med ut på nätet. Någon blir kränkt sexuellt i en chatt. Någon kan ha ställt upp på sexuella bilder, som sedan blir spridda av en fd partner eller liknande. I det senare fallet handlar det också om en dålig kvinnosyn och syn på ungas sexualitet som möjliggör ytterligare kränkningar. Om det inte fanns en syn på ungas sexualitet som något fult skulle det inte bli lika stora konsekvenser av sådana handlingar.

MQ: Bör man som förälder vara orolig för vad ens MQ: Varför nätvandrar ni?

barn gör på internet och hur kan man försäkra sig om att ens barn har det bra på nätet?

Helena: Vi tycker att det är viktigt att unga alltid ska ha möjligheten till ett samtal med en vuxen som bryr sig och lyssnar utan baktankar. På Fryshuset arbetar vi alltid mycket med relationer och vi ser att Internet är ett jättebra ställe att bygga relationer med unga som annars inte hade hittat till oss.

MQ: Vad gör unga på nätet? Helena: Det är viktigt att komma ihåg att unga inte är en homogen grupp. Vissa är politiskt engagerade, andra har ett intresse de brinner för och som de kanske utövar på nätet, som genom spel eller i diskussionsforum. Andra tycker att det är roligt att dela bilder, några bloggar om mode... Vi använder nätet till väldigt mycket, söka information, ha sociala kontakter och följa med i debatten och nyhetsflödet till exempel. www.moderatkvinnorna.se

Helena: Jag tror att det är dags nu att sluta göra skillnad på nätet och världen utanför. Jag tycker inte att man ska vara orolig, men engagerad och uppmärksam i vad barnen gör på nätet, precis som i vad de gör annars. Prata, prata, prata. Fokusera inte bara på att barnen riskerar att bli utsatta, prata också om hur man ska behandla varandra på nätet för att det ska vara en trevlig plats att vara på. Tänk också på ditt eget nätbeteende, det är svårt att lära barn att inte okritiskt dela bilder och information, eller vara taskiga mot andra om vi vuxna gör det. Ta också för vana att fråga barnen om det är ok att du lägger upp bilder på dem i sociala medier. Ta reda på hur du anmäler inlägg och liknande på olika sidor, kika runt och se vad olika medier handlar om. Då är du bättre förberedd om det skulle hända något.

Tema: Våld mot kvinnor och barn

Källa: Rädda Barnen och BRÅ

n! go nå ig m älp Hj n! n! go go nå nå ig ig m m älp älp HjHj Omkring 200 000 barn i Sverige växer upp i familjer där våld i någon form förekommer. Nästan vart sjunde barn har någon gång blivit slagen av en vuxen hemma. Barnmisshandel sker antingen fysiskt med slag, sparkar, knuffar och luggningar, eller psykiskt genom att en vuxen behandlar ett barn som om hon eller han vore värdelöst och oälskat, till exempel genom hot, hån och isolering. Att tvingas bevittna våld hemma är också en form av barnmisshandel.

Misstänker du att ett barn i din närhet far illa? Då kan du anmäla det till de sociala myndigheterna i din kommun. De gör då en utredning och beslutar vilka åtgärder som är nödvändiga. Som privatperson kan du anmäla anonymt. Om du arbetar inom skola eller barnomsorg är du skyldig att anmäla om du misstänker att ett barn far illa. Har du som vuxen funderingar kring föräldraskap så kan du anonymt vända dig till Rädda Barnens Föräldratelefon. Telefonnumret är 020-786 786 eller mejla foraldrar@rb.se BRIS har en vuxentelefon, dit du kan ringa oavsett om det gäller dina egna barn eller någon annans. Telefonnumret är 077-150 50 50

Blir du illa behandlad av en förälder eller en annan vuxen? Då kan det vara bra att prata med någon vuxen person som du litar på. Det kan vara en släkting, en lärare, en kompis förälder, skolsköterskan eller skolkuratorn. Du kan också ringa eller skicka mejl till BRIS, barnens rätt i samhället. Du kan vara helt anonym, det syns inte på telefonräkningen och du bestämmer själv vad du vill prata om. Telefonnumret är 116 111 och du kan ringa varje dag mellan klockan 10 och 22, förutom onsdagar mellan13-16 då 116 111 och BRIS-chatten är stängd, men det går alltid bra att skriva till BRIS-mejlen. Du hittar chatt och mejl på www.bris.se. Om du behöver akut hjälp, ring 112.

FÖR DIG SOM VILL HA MER KUNSKAP:

NATIONELLT CENTRUM FÖR KVINNOFRID SAMLAR OCH SPRIDER KUNSKAP OM VÅLD I NÄRA RELATIONER FÖR ATT FÖREBYGGA VÅLD i nära relationer och underlätta för våldsutsatta behövs kunskap. Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, är ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet. På regeringens uppdrag arbetar NCK med att höja kunskapen om mäns våld mot kvinnor och utveckla metoder för att ta hand om våldsutsatta kvinnor. Kunskapscentret arbetar också med våld i samkönade relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck.

NCK DRIVER OCKSÅ KVINNOFRIDSLINJEN, en stödtelefon som på uppdrag av regeringen startades i december 2007. Dygnet runt alla dagar på året svarar sjuksköterskor, socionomer eller barnmorskor som kan ge råd och stöd till våldsutsatta kvinnor men också till deras anhöriga och vänner. De kan också informera om de nationella och lokala stödresurser som finns. – Det är mycket vanligt att kvinnorna som ringer har utsatts för både fysiskt och psykiskt våld. De allra flesta ringer för att få stöd och bekräftelse. Många har också frågor om barnen och praktiska frågor om skyddat boende, sociala frågor eller om hur rättsprocessen fungerar, säger Åsa Witkowski, verksamhetschef för Kvinnofridsenheten som driver Kvinnofridslinjen.

Kunskapsbanken:

Kvinnofridslinjen nås på telefonnummer

www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/

020-50 50 50. Samtalet är gratis och den som ringer får vara anonym. www.moderatkvinnorna.se

Tema: Våld mot kvinnor och barn

Vad händer hos dig? Dela med dig av händelser från din del av landet! Skicka bild och text från senaste kampanjen, utbildningen eller studie-besöket till moderatkvinnorna@moderat.se

Moderatkvinnor besöker mansmottagning Mansmottagningen är en del av Stockholms stads relationsvåldscentrum. Moderatkvinnorna i Stockholms stad besökte mottagningen som hjälper män men även kvinnor att bryta sitt våldsmönster och hitta alternativ till våld. Eva Solberg, ordförande i Moderatkvinnorna i Stockholms stad berättar om besöket: – Vi fick mycket bra input med oss för arbetet med ytterligare förbättringar av verksamheten. Till exempel skulle ett närmare samarbete med landstinget leda till att man bättre fångar upp personer som behöver hjälp eftersom många kvinnor som söker sig till vårdinrättningar på grund av exempelvis depressioner eller missbruksproblematik i många fall också är utsatta för våld i nära relation. Våld i nära relation påverkar i allra högsta grad även barn – och här ser behandlare på mottagningen även till att arbeta med hela bilden för att stoppa den “våldssmitta” som annars ofta uppstår inom familjen.

eraterna! i medlem i Mod bl t at lt ke en Det är edlemsavgiften 39-100 30 00. M 09 ng Ri n: fo le Te nräkning. biteras din telefo på 100 kronor de m le erat.se/bli-med Besök www.mod i medlem. för fler sätt att bl

Oumbärlig kvinnojour i norr Lycksele är en liten kommun i Västerbotten. I kommunen finns ingen socialjour vilket innebär att ett stort krav ställs på en väl fungerande kvinnojour för att stötta utsatta kvinnor och barn från hela Västerbotten. Kvinnojouren i Lycksele har dygnet runt-jour och tar emot många samtal från utsatta kvinnor från hela Sverige. De arbetar också med att hålla kontakt med olika myndigheter och följa med kvinnor och barn vid besök till sjukvården eller rättsväsendet. De har skyddade boenden där behovet är större än tillgången. Hela kvinnojourens verksamhet är uppbyggt på ideella insatser. En stor utmaning är finansieringen av verksamheten då man varje år inte vet om kommun, socialstyrelse eller andra fonder kommer att bevilja sökta anslag. ELISABETH BJÖRNSDOTTER RAHM

Du gillar väl Moderatkvinnorna på facebook? Håll dig uppdaterad om senaste nytt från Moderatkvinnorna!

www.facebook.com/moderatkvinnorna.officiella www.moderatkvinnorna.se

Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 BRIS 116 111 BRIS vuxentelefon 0771-50 50 50 Rädda Barnens föräldratelefon 020-78 67 86 Brottsofferjouren 0200-21 20 19 RFSL:s brottsofferjour 020-34 13 16

MISSTÄNKER DU ATT NÅGON I DIN OMGIVNING UTSÄTTS FÖR VÅLD? Våga fråga! Visa att du finns som stöd och hjälp till att upplysa den våldsdrabbade om var hon eller han kan vända sig. Vänner och anhöriga är också välkomna att ringa till de hjälplinjer som finns för att stödja drabbade. Om det handlar om barn som far illa kan du anonymt anmäla det till socialtjänsten. Du kan också ringa BRIS vuxentelefon för att få stöd i hur du ska gå till väga.

UTSÄTTS DU FÖR VÅLD? Det är viktigt att tala med någon om våldet du upplever. Det kan vara någon på vårdcentralen, kommunens socialtjänst eller polisen. Du kan också ringa till en hjälplinje för att få stöd. Om du befinner dig i en akut situation, ring 112.

Att personer som är utsatta för våld i nära relationer alltid ska kunna få hjälp via skyddat boende under hela året. Att personer som är utsatta för våld i nära relationer ska få möjlighet till skyddat boende i annan kommun än hemkommunen om hotsituationen är särskilt allvarlig. Att den som har begått våldsbrott alltid ska erbjudas hjälp att bryta sitt destruktiva beteende. Möjligheten ska också finnas för dem som inte är dömda. Att barn som utsätts för våld eller lever i en situation som präglas av våld i hemmet alltid ska få hjälp för att bearbeta sina upplevelser. Att barn som upplevt våld i familjen ska ha rätt till juridiskt ombud under rättsprocessen. Att rättsväsendet, framför allt polis, och kommuner alltid ska göra en strukturerad hot- och riskbedömning av familjer för att minimera risken för att våldet fortlöper.

Att det skapas flera relationsvåldscentra i landet. Att förövaren av relationsvåld ska kunna flyttas från den gemensamma bostaden under utredning av brottet. Att strafflängden när det gäller hedersrelaterad brottslighet skall skärpas i likhet med den straffskärpning som skett vad gäller hur hatbrott bedöms. Att den som drabbats av ett sexualbrott så snart det är möjligt tilldelas ett målsägarbiträde Att samtliga som arbetar med sexualbrottsdrabbade genomgår en obligatorisk utbildning om sexualbrott. Att rekvisitet ”graden av kontroll” i samband med människohandel blir mindre avgörande för möjligheten att döma till brottet.