Moderatkvinnorna by Moderatkvinnorna

Moderatkvinnornas Magasin #3 2013

Ett magasin från

3,6

miljoner

Så mycket mindre tjänar svenska kvinnor i genomsnitt under ett arbetsliv jämfört med svenska män.

Tema: Arbetsmarknad

Hillevi Engström om arbetet för en jämställd arbetsmarknad Rikard Josefson: “Det handlar om rättvisa” Löneskillnaderna minskar – sakta

, Skåne e g in k le B , n ä sl u h o B , , Stockholm n e tt o rb e st ä cilie till EU! V , n e tt o b rr r samhället framåt” Ce ive dr ng ni ild tb “U Landet runt: No ra varand apet – ett sätt att hjälpa Mentorsk Lär känna nya styrelsen

Innehåll

Tema: Arbetsmarkad Länsförsäkringar Banks VD Rikard Josefson om en jämställd organisation Sid 8

Cecilie Tenfjord-Toftby är Moderatkvinnornas kandidat i valet till Europaparlamentet. Sid 19

Vår adress Moderatkvinnorna Box 2080 103 12 Stockholm Telefon: 08-676 80 00 Fax: 08-10 83 94 E-post: moderatkvinnorna@moderat.se www.moderatkvinnorna.se

Hanna Kihlander om ätstörningar och hur vi alla kan hjälpa. Sid 20

Tema: Arbetsmarknad Hillevi jobbar för en Kontakta oss jämställd arbetsmarknad

11 Tema: Arbetsmarknad Emina Skaljo om företagandet, två år efter kampanjen “Med dina ögon” 14 Nya styrelsen Lär känna Moderatkvinnornas styrelse

“Nu är det kampanj som gäller!” säger Åsa Wackelin, Moderatkvinnorna i Skaraborg. Sid 24

Redaktionsledning Saila Quicklund, ordförande Telefon: 070- 818 29 68 E-post: saila.quicklund@riksdagen.se Yvonne Svengard, ombudsman Telefon: 08-676 81 06 E-post: yvonne.svengard@moderat.se

Produktion Hellsten Kommunikation

18 Mentorskap Mentorskapet – ett sätt att hjälpa varandra i karriären 25 Landet runt Moderatkvinnorna i Blekinge besöker

Bilder från kampanjaktiviteterna på Kampanjinsatser i hela Sverige under Moderatkvinnornas Moderatkvinnornas egen egen dag. Sid 26 26

Ansvarig utgivare Kent Persson

30 Turné Besök hos välfärdens hjältar

Elvira Hellsten, projektledning, text och design Telefon: 0730-484341 E-post: kontakt@elvirahellsten.se Caroline Opsahl, skribent Emelie Berglund, skribent Jonas Lovéus, grafisk formgivare Tryck Sörmlands Grafiska AB

Omslagsbild Källa Medlingsinstitutet Foto Istockphoto

SMS:a ditt bidrag! Vill ni medverka till att stödja vårt biståndsarbete i Etiopien och Thailand, då skickar ni ert bidrag via sms.

www.twitter.com/moderatkvinnor

Fistulasjukhuset i Etiopien: Skicka texten “mq etiopien” till 72550 så bidrar ni med 50 kr. Barn-och ungdomshemmen i Thailand: Skicka texten “mq thailand” till 72550 så bidrar ni med 50 kr.

www.facebook.com/moderatkvinnorna.officiella

Tack för ditt bidrag! 2

www.moderatkvinnorna.se

Saila

ordet: Ordföranden har

Nu samlar vi oss inför valen!

Hoppas att ni alla har haft en trevlig sommar med tid för vila. Nu står vi inför ett intensivt valår där vi ska kampanja för vår politik och vinna nya väljare - varje dag fram till valdagen. Moderatkvinnorna står sig väl rustade då vi ser allt fler som vill engagera sig i vårt nätverk. Tjejerna som nyligen startat upp en förening i Vaxholm är ett exempel. Moderatkvinnorna tar täten i kommunen, då inget annat parti har ett politiskt nätverk eller förening för kvinnor. Nyckeln till jämställdhet är att alla ska ha en inkomst att leva på. Temat för det här numret är arbetsmarknad och på nästa uppslag berättar vår arbetsmarknadsminister Hillevi Engström om regeringens arbete för en mer jämställd arbetsmarknad. En genomsnittlig kvinna tjänar under ett arbetsliv i snitt 3,6 miljoner mindre än en genomsnittlig man och i temat diskuteras orsaker och lösningar till så väl denna som andra ojämställda företeelser på arbetsmarknaden. Rikard Josefson, VD på Länsförsäkringar Bank delar på på sidorna 8-9 med sig av sina tankar kring varför män rekryterar män och hur man arbetar för en jämställd organisation. Moderatkvinnornas egna ståndpunkter finner ni på sidan 12-13. Vi vill särskilt framhålla vikten av att arbetsmiljön inom vårdsektorn måste förbättras. En bristande arbetsmiljö för hundratusentals kvinnor får inte bara konsekvenser i dag utan också i morgon.

Läs mer om mig och styrelsen på sidorna 16-18. Nu förbereder vi oss för valrörelse och det finns ett fantastiskt engagemang i hela landet. Det märktes inte minst på Moderatkvinnodagen den 24 augusti. Bilderna från dagen hittar ni på sidorna 26-27 och 29. På sidan 24 delar Åsa Wackelin, ordförande för Moderatkvinnorna i Skaraborg, med sig av sina kampanjtips. Vi har intervjuat Hanna Kihlander som var drabbad av ätstörningar i 20 år. Sjukdomen drabbade också hennes familj svårt och på sidan 20 berättar Hanna och hennes mamma om den svåra tiden. De ger också råd kring var man ska vända sig om man själv eller någon i sin närhet är drabbad. Hanna är i dag frisk och fri från anorexin och jobbar för att hjälpa andra. Moderatkvinnorna engagerar sig för frågor som här och nu är viktiga för kvinnor i vardagen. Vi vill ständigt växa och utvecklas och därför behöver vi just dig. Besök vår hemsida, www.moderatkvinnorna.se för att hitta kontaktuppgifter till ordförande för Moderatkvinnorna nära dig. Önskar er alla en trevlig höst!

Saila Quicklund, ordförande för Moderatkvinnorna

www.moderatkvinnorna.se

Tema: Arbetsmarknad

“Under ett arbetsliv tjänar kvinnor i genomsnitt 3,6 miljoner mindre än män. När vi ser de siffrorna kan vi inte vända dem ryggen och säga att det inte finns ett problem.” Hillevi Engström, fd. arbetsmarknadsminister

Hillevi jobbar för jämställdhet illevi Engström är svampplockare och kanotist med naturen och familjen som energikälla. Hon är nu Sveriges biståndsminister, men när Moderatkvinnornas Magasin träffar Hillevi i slutet av augusti är hon arbetsmarknadsminister. Oavsett om det handlar om jobben i Sverige eller situationen i världen går hon varje dag till jobbet för att arbeta för ökad jämställdhet. Text: Caroline Opsahl

– Min drivkraft är att göra skillnad och påverka människors vardag. Det är betydelsefullt att få möjligheten att göra människors vardag bättre, säger Hillevi när vi slagit oss ner i sofforna på hennes kontor. Hon delar generöst med sig av sin glädje och det räcker att besöka hennes twitterkonto för att få en rejäl dos. I hennes profil står det att hon brinner för ett samhälle som håller ihop och där alla får plats. Det är en drivkraft som följer med henne varje dag. – Alla får inte plats. Många har svårt att få jobb och hamnar utanför. Ofta är det unga, människor med funktionshinder och de som kommer till Sverige och inte talar perfekt svenska. Vi måste se till så att de är de som får mest stöd och hjälp, säger Hillevi och berättar att det finns stora utmaningar för att nå en jämlik och jämställd arbetsmarknad. Foto: Peter Knutson

www.moderatkvinnorna.se www.moderatkvinnorna.se

Tema: Arbetsmarknad

Några exempel är det enorma lönegapet mellan kvinnor och män samt att kvinnodominerade branscher har få utvecklingsmöjligheter. – Vi är väldigt långt ifrån en jämställd arbetsmarknad. Det går åt rätt håll, men med små myrsteg, säger hon. Hon vill att alla ska ha samma möjligheter i arbetslivet och menar att det krävs större kliv och ett aktivt jämställdhetsarbete för att det ska bli möjligt. – Vi har ett stort ansvar. Allt regeringen gör och föreslår ska vi göra en noggrann jämställdhetsanalys och bedömning på. Jämställdhetsministern har ett öga på mig och alla andra statsråd, berättar Hillevi. Regeringen har tillsatt en jämställdhetsdelegation, delegationen för jämställdhet i arbetslivet, som möjliggör ett ökat samarbete mellan arbetsmarknadens parter och politiken. – Delegationen ska sammanställa och tillgängligöra kunskap om kvinnors och mäns olika villkor och möjligheter i arbetslivet. En viktig funktion de har är att lämna förslag på insatser som kan främja jämställdhet i arbetslivet och minska lönegapet mellan kvinnor och män, säger hon. Jämställdhetsdelegationen är nu i en faktainsamlingsfas och har identifierat flera stora och tydliga problem på arbetsmarknaden. – Ett exempel är att kvinnor under ett arbetsliv i genomsnitt tjänar 3,6 miljoner mindre än män. När vi ser de siffrorna kan vi inte vända dem ryggen och säga att det inte finns ett problem, säger hon.

och regeringen för att göra välfärdsjobben mer attraktiva. – Vi vill alla ha ett jobb med en lön som vi kan leva och försörja oss på, säger hon. Det som efterfrågas är heltidsanställningar, bra arbetsmiljöer och utvecklingsmöjligheter. Jobben inom vård och omsorg erbjuder sällan det, säger Hillevi och drar en intressant parallell till industrin. Hon menar att det inom industrin finns många olika former av industriarbetare med olika uppgifter och kunskaper, medan det inom vården knappt går att räkna de olika formerna på en hand. – Det är viktigt att kunna växa i sitt yrke och känna att ökat ansvar eller engagemang lönar sig. Vi jobbar därför inom regeringen med insatser som gör det möjligt med olika yrkesklassificeringar. Det krävs exempelvis speciella kunskaper för att vårda äldre och dementa, medan det krävs helt andra saker för att vårda nyfödda eller psykiskt sjuka, säger Hillevi. Det är nu dags att avrunda intervjun och Hillevi avslutar samtidigt som hon reser sig ur soffan: – Även om jag är vårdbiträde, undersköterska eller sjuksköterska så måste jag känna att arbetsgivaren vill utveckla mig och att jag samtidigt kan leva på min lön. Leendet på läpparna sitter kvar, liksom viljan att jobba för ett Sverige som håller ihop och där alla får plats. Med den inställningen går Hillevi i rask takt genom korridoren till nästa möte. Varje steg hon tar – tas mot en ökad jämställdhet – och det syns på henne att hon inte tänker stanna på ett bra tag.

Hillevi menar att en bättre löneutveckling i bland annat välfärdssektorn är en förutsättning för människor ska vilja arbeta inom vård och omsorg i framtiden. Därför jobbar hon

Delegationen för jämställdhet i arbetslivet Delegationen ska sammanställa och tillgängliggöra kunskap om kvinnors och mäns olika villkor och möjligheter i arbetslivet liksom om de förhållanden som är grunden för dessa skillnader. Delegationen, med ledamöter från näringslivet, fackliga organisationer och myndigheter, ska också stimulera debatten om hur jämställdhet i arbetslivet kan främjas och lämna förslag på insatser som kan främja jämställdhet i arbetslivet och minska lönegapet mellan kvinnor och män. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 24 oktober 2014. Målet för regeringens jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målen är: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

www.moderatkvinnorna.se

Hillevi Engström... ... är född i Stockholm, är 50 år, gift och har två vuxna barn. ... har naturen som energikälla, att vara ute är hennes stora fritidsintresse. ... började sitt engagemang i Nya Moderaterna år 1997. Som tvåbarnsmamma var det barnomsorgen i hemkommunen som öppnade hennes ögon för politiken. ... brinner för ett samhälle som håller ihop och där alla får plats. ... jobbade med justitiefrågor i riksdagen innan hon började som arbetsmarknadsminister. ... minns känslan från sitt första jobb. Att stämpla in och ut, träffa jobbkompisarna och lära sig nya saker var det roliga. Lönen såg hon som en bonus.

Tema: Arbetsmarknad

Fyra jämställdhetsinitiativ från regeringen 1

Arbetsmiljöverkets uppdrag angående kvinnors arbetsmiljö Kvinnor har mycket högre sjukfrånvaro än män och jobbar ofta i yrken där arbetsmiljöerna är sämre. Därför fick arbetsmiljöverket 2011 ett uppdrag från regeringen att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. I uppdraget ingår att hämta in kunskap, informera, utbilda inspektörer och genomföra nationella inspek-tionsaktiviteter. Uppdraget ska genomföras till och med 2014 och resultatet från insatserna ska därefter integreras i Arbetsmiljöverkets ordinarie verksamhet.

2 3

Kvinnors sjukfrånvaro Regeringen har gett uppdrag till Försäkringskassan att genomföra en studie av kvinnors och mäns sjukfrånvaro efter första barnets födelse. Syftet med studien är att öka kunskaperna om de kvinnor som är sjukskrivna och vilka faktorer som kan förklara att kvinnors sjukskrivning ökar i samband med föräldraskap. RUT-avdraget Ger ökade förutsättningar för kvinnor och män att på lika villkor ta ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

Delegationen för jämställdhet i arbetslivet Läs mer i faktarutan på sidan 5.

För framtidens rekrytering För att lastbilstillverkaren Scania ska kunna säkra framtidens rekryteringar satsar företaget brett på att främja teknikintresset hos barn och unga, tjejer som killar. Arbetet börjar i förskolan och pågår hela vägen till högskola och universitet. I samarbete med förskolor kommer Scania på besök med en lastbil och verktyg och, som på bilden, får barnen besöka Scania. För lite äldre barn finns bilbyggarskola, sommarteknikskola och sommarforskarskola. Foto: Scania

www.moderatkvinnorna.se

Tema: Arbetsmarknad

Löneskillnaderna minskar – sakta Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Trots det kvarstår stora jämställdhetsproblem på arbetsmarknaden – löneskillnaden mellan kvinnor och män. Det finns ingen entydig eller allmän förklaring till varför män tjänar mer än kvinnor. Moderatkvinnornas Magasin har därför pratat med John Ekberg, statistikansvarig på Medlingsinstitutet, för att ta reda på mer. Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet som har flera olika uppdrag. – Vi ansvarar för den officiella lönestatistiken. Två andra uppdrag är att medla mellan arbetsmarknadens parter och verka för en fungerande lönebildning, säger John och förtydligar att deras uppgift är att analysera lönebildningen ur ett jämställdhetsperspektiv. Han säger att löneskillnaden mellan kvinnor och män för hela arbetsmarknaden uppgick till 13,9 procent under 2012. – Gör vi en alternativ beräkning av den siffran och tar hänsyn till att män och kvinnor arbetar inom olika sektorer och yrken, får vi en skillnad som kvarstår på 6,1 procent, säger han. Enligt John är den viktigaste förklaringen till löneskillnaderna mellan kvinnor och män att de arbetar inom olika yrken och sektorer. Även om statistiken visar att lönegapet i många fall är dystert, så finns det positiva glimtar. – Vi har gjort två intressanta observationer. Dels så sker en

långsam utjämning av andelarna kvinnor i de mest mansdominerade yrkena samtidigt som andelarna män ökar i de mest kvinnodominerande yrkena. På motsvarande sätt sker alltså en långsam utjämning av löneskillnaderna, säger han. Trenden sedan 2005 visar att löneskillnaderna minskar inom alla sektorer. Men det finns utmaningar för framtiden. – De utmaningarna är upp till arbetsmarknadens parter att lösa. Den svenska modellen bygger på att fackförbund och arbetsgivare tar gemensamt ansvar för löneutvecklingen, med minsta möjliga inblandning från staten och politiken, säger John och berättar om den senaste rapporten. Medlingsinstitutets rapport tydliggör intressant statistik som visar framtidens utmaningar. Ett exempel är att nyexaminerade kvinnor oftare än män har jobb som inte motsvarar den genomsnittliga utbildningsnivån för jobbet. Samtidigt pekar en rapport från Svenskt Näringsliv på att kvinnodominerade arbeten systematiskt betalas lägre än mansdominerande arbeten. En annan rapport från Medlingsinstitutet styrker det med förklaringen att kvinnor dominerar inom offentlig sektor, framförallt inom kommuner och landsting. Det påverkar löneskillnaderna när kvinnors och mäns löner från både privat och offentlig sektor redovisas på nationell nivå. – Vi ser en positiv utveckling, men det är en stor utmaning för arbetsmarknadens parter att nå en jämställd arbetsmarknad, säger John, som hoppas att Medlingsinstitutets roll ökar en större insikt i jämställdhetsfrågorna. Caroline Opsahl

Kvinnors företagande måste främjas Nima Sanandaji är författare till boken “Att spräcka glastaken: Hur främjar vi kvinnors företagande och karriärer?” som lyfter nya perspektiv i jämställdhetsdebatten. Hur jämställd är den svenska arbetsmarknaden? – På vissa sätt har vi en mycket jämställd arbetsmarknad. Attitydsmässigt är vi kanske världens mest jämställd land. Män tar alltmer ansvar för hemarbetet och kvinnor kom tidigt ut på arbetsmarknaden. Men vi är samtidigt notoriskt dåliga på att översätta dessa fördelar till karriärframgångar för kvinnor. Sverige präglas av att ovanligt låg andel kvinnor har chefsställning i näringslivet. Intressant nog ligger inte bara Sverige, utan de nordiska välfärdsstaterna överlag, efter omvärlden när det kommer till kvinnors företagande. De liberala ekonomiska system som finns i länder som Kanada och USA är uppenbarligen bättre på att uppmuntra till att kvinnor når ledande positioner. Många öst- och centraleuropeiska länder är före oss i detta avseende. I själva verket har studier länge visat att de nordiska systemen, med omfattande offentliga monopol i de sektorer där många kvinnor arbetar, präglas av kraftigt könsuppdelade arbetsmarknader. Den stora skillnader i arbetad tid som finns mellan män och kvinnor påverkar förstås också de långsiktiga karriärmöjligheterna markant. Detta gap är väldigt stort i Sverige, även bland personer som nått chefsställning. En internationell jämförelse som SCB publicerade förra året visade att den genomsnittliga mannen som

www.moderatkvinnorna.se

är sysselsatt i Sverige arbetar drygt 21 procent fler timmar än den genomsnittliga kvinnan som är sysselsatt. I Estland och Lettland är gapet bara sju procent. I Bulgarien arbetar de sysselsatta kvinnorna marginellt mer än de sysselsatta männen. Jag tror att siffrorna illustrerar att många kvinnor i Sverige arbetar deltid och inte satsar på sina karriärer på grund av ansvar för barn och hem. I centrala och östra Europa är det vanligare med hemmafruar, men också med kvinnor som satsar på att arbeta lika många timmar som männen. Kanske borde vi mer nyfiket titta på hur ambitiösa karriärkvinnor klarar livspusslet i exempelvis Baltikum? Hur kan kvinnors karriärmöjligheter gynnas? – Det finns mycket att göra. Som jag argumenterar för i min bok är det viktigt med tillväxtfrämjande reformer som gynnar kvinnodominerade sektorer. Det handlar om att främja innovativt företagande inom välfärdssektorer, att öppna upp för mer individuell lönesättning som enligt studier medför en tydlig jämställdhetsvinst, att skapa socialförsäkringar som är bättre utformade efter företagares villkor samt att ytterligare stärka möjligheterna att köpa tjänster utan att mötas av orimligt höga skattekilar. Vi borde också utforma förskolor, och vår inställning till när föräldrarna hämtar sina barn, till familjer där båda föräldrarna eller en ensamstående förälder satsar på att arbeta många timmar, och till familjer där föräldrarna arbetar ovanliga tider. Till sist tror jag på att skolsystemet borde lära ungdomar mer om såväl företagande som om hur man bör agera i till exempel en löneförhandling. Både killar och tjejer behöver i Sverige stimuleras att mer aktivt driva på sina karriärer.

Tema: Arbetsmarknad

Rikard Josefson, VD för Länsförsäkringar Bank om jämställdhet hemma och på jobbet:

“Det handlar om rättvisa”

olen lyser in från flera håll på Länsföräkringars huvudkontor på Gärdet i Stockholm. I caféet syns sex män och fem kvinnor, i receptionen bredvid står tre kvinnor och två män kommer ner för trappan. Hur byggs en jämställd organisation? Och varför är det så viktigt? Moderatkvinnornas Magasin är här för att träffa Rikard Josefson, VD för Länsföräkringar Bank och tidigare pristagare för sitt jämställdhetsarbete inom banksektorn. Men som han själv säger, "pappa" är hans första och viktigaste titel. – Problemet är att vi har ett orättvist samhälle. Jag vill egentli-

“Istället för att betona hur jämställda vi är, borde vi erkänna att vi har en lång bit kvar.”

gen inte kalla det för ett jämställdhetsproblem, det handlar om rättvisa, säger Rikard när vi slagit oss ned i ett soligt mötesrum. Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men i grunden finns strukturer som hindrar oss från att bli jämställda på riktigt, menar han. – Jag har tittat på träningstiderna för min dotters fotbollslag. Det är konsekvent så att motsvarande pojklag den där lite bättre tiden på fredagen och den lite bättre tiden på lördagen. Redan där bygger vi in synen hos både killarna och tjejerna att män har förtur.

Rikard Josefson

Text och foto: Elvira Hellsten

www.moderatkvinnorna.se

Tema: Arbetsmarknad

I våras deltog Rikard på ett seminarium tillsammans med Alliansens fyra kvinnoförbund och kvinnonätverk, där syftet var att diskutera hur arbetsmarknaden kan bli mer jämställd. Rikard var den enda mannen. – När vi talar om jämställdhet är det viktigt att lyfta att män inte bara är problemet utan också en stor del av lösningen. Jämställdhetsdebatten ses ofta som en kvinnodebatt, där kvinnor träffas för att diskutera löneskillnader och orättvisor. Diskussionerna behövs, men det är inte rätt att komma fram till slutsatsen att männen vill vidmakthålla strukturerna medan kvinnor vill förändra dem. Jag tror inte att det är så. Vi män tänker inte "nu ska vi hålla hela styrelsen med bara män", säger Rikard. När manliga företagsledare rekryterar män till ledande positioner menar han att det inte är ett medvetet beteende mot jämställdhet. Rikard minns när polletten trillade ner för honom, som han beskriver det. För några år sedan satt Rikard, då regionchef på SEB, på ett ledningsgruppmöte och konstaterade att alla var som han – män över fyrtio i ljusblåa skjortor. Det fanns ingen dynamik. Men hur skulle han göra? – Jag är man, fyrtio plus och idrottsintresserad. När jag

rör mig i min organisation så har jag lättare att få kontakt med andra män och snacka sport med dem i korridoren. Då fastnar de på min näthinna. Jag har insett att jag är inte lika duktig på att upptäcka kvinnliga talanger, därför ber jag min omgivning om hjälp att lyfta fram namn på duktiga tjejer i organisationen, sedan träffar jag dem. När också de finns på min näthinna kan jag lättare rekrytera jämställt utefter ledningsgruppens behov. På två år ökade Rikard andelen kvinnor i ledningsgruppen från noll till 38 procent. För det tilldelades han Annas jämställdhetspris av Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation och Finansförbundets Centrala Jämställdhetskommitté.

I dag består

ledningsgruppen på Rikards nuvarande arbetsplats Länsförsäkringar Bank av sex män och fem kvinnor. Rikard förklarar att ett arbete för en jämställd organisation dels handlar om att skapa rättvisa möjligheter för medarbetarna, dels om att agera efter organisationens bästa. – Det är min absoluta övertygelse att mer jämställda organisationer genererar större vinst. Det är väldigt enkelt att förklara och detsamma gäller ur ett mångfaldsperspektiv. Människor som är olika skapar dynamik och intressanta processer, diskussioner och perspektiv vilket leder till bättre beslut, säger han.

Rikard har en trettonårig dotter och är varannanveckaspappa. Han vill lyfta det bemötande han fått som ett exempel på en syn på könsroller som präglar så väl näringslivet som hela samhället. – Det är många som sagt: "Rikard, vad duktig du är som

tar ansvar för ditt barn varannan vecka, med ditt jobb!". Jag blir förbannad. Jag har möjligheten att ta hjälp med hemmet, en god infrastruktur med brorsor och morsor och möjlighet att styra mina jobbresor, vilket gjorde det enkelt för mig att bli varannanveckaspappa. Och om någon ska ha beröm så är det min exfru som är sjuksköterska och jobbar skift.

Rikard anser att ett stort problem vi har i Sverige är att vi ofta betonar hur jämställda vi är, istället för att erkänna att vi har en lång bit kvar. – Näringslivet säger ofta att jämställdheten löser sig över tiden. 1990 var det lika många kvinnor som män som tog examen som ekonomer och jurister och i och med detta borde hälften av alla partners på advokatbyråer i dag vara kvinnor, men så är det inte, säger han. Rikard menar att näringslivet har visat sig oförmöget att lösa problemet och anser därför att politiken måste ingripa. – Att individualisera föräldraförsäkringen skulle vara ett sätt att markera att vi vill ha ett rättvist samhälle, säger Rikard som menar att det är politikens ansvar att markera mot samhällets strukturer. Samtidigt har han många förslag på hur näringslivet kan ta större ansvar. – Vi måste skapa arbetsmiljöer utifrån hur människor

lever i dag. Det innebär inte arbetsmiljöer som kräver lägre prestationer, det handlar om flexibilitet och personligt ansvar. Rikard säger att det måste vara möjligt för så väl kvinnor som män att satsa på karriären och samtidigt finna utrymme för familjen. Det behövs ett klimat där det är självklart även för män att ta ansvar för sin familj. Det är i allra högsta grad en jämställdhetsfråga, eller rättvisefråga om man så vill. – Män måste känna att det är okej att ta halva föräldraledigheten och att satsa på familjen. När man delar ojämnt på ansvaret för barnen så blir kvinnan förloraren ur ett karriärs- och ekonomiskt perspektiv, men mannen blir också en förlorare, det måste vi komma ihåg. Det finns många värden i livet och så väl kvinnor som män vinner på jämställdhet. När jag träffar pensionärer brukar jag fråga dem om det finns något de ångrar. Det finns ett svar som de flesta män svarar, de ångrar att de inte spenderade mer tid med sin familj. Vi borde ta lärdom av det.

En attitydförändring har skett, även om vägen till den jämställda arbetsmarknaden fortfarande är lång. – När jag började som chef på 90-talet och en man till mig och sa "Jag och min fru ska ha barn", så sa jag "Vad kul!! grattis!". I dag säger jag "Vad kul, då får vi planera när du ska vara föräldraledig". Rikard funderar och tillägger: – Jag kanske kan bli bättre på att säga "Varför tar du inte sex månader istället för fyra, det är ju bra om ni delar lika!"

Rikard Josefson Ålder: 47 år Familj: Dotter Gör: Är VD på Länsförsäkringar Bank Intressen: Ta hand om familj och hus, träna och spela golf

www.moderatkvinnorna.se

Tema: Arbetsmarknad

“LOV ger bättre vård och omsorg” När sjuksköterskan Chenay Mutlu kom hem från ett informationsmöte om LOV och fritt kundval hade hon redan bestämt sig. Hon skulle starta sitt eget hemtjänstföretag. Resultatet blev Hallands Care Center AB. Av: Caroline Opsahl

Mötet som blev början på Chenays egen hemtjänstverksamhet hölls av Varbergs kommun. Hon var höggravid och hade nyligen sagt upp sig från sitt arbete på akutmottagningen i Varberg. Där var stressnivån hög, gehöret från cheferna litet och tiden med patienterna knapp. Hon ville skapa en verksamhet som levde upp till det motsatta. Sex år senare jobbar Chenay fortfarande för en verksamhet som är lyhörd och ger personalen och patienterna möjligheten att påverka sin situation. Viktigast av allt är att personalen och patienterna får tid med varandra. Chenays och personalens arbete har lett till att Care Center tilldelats flera fina utmärkelser. Bland annat fick de högsta poäng av alla privata hemtjänstföretag i Varberg och utsågs till Varbergs bästa tillväxtföretag år 2010. Utmärkelserna har däremot aldrig varit målet. – Målet har inte varit att växa. Det har desto mer varit att göra ett riktigt bra jobb! Men vi kan alltid bli bättre, säger Chenay. Hon vill ha ett öppet företag där anställda liksom kunder kan ha diskussioner och dialoger om hur verksamheten kan bli bättre.

– Är inte mina kunder nöjda med kvaliteten så har jag inte några kunder eller något företag kvar. De är grunden i hela verksamheten, säger hon. Det är också den stora skillnaden mellan kommunens verksamheter och de privata alternativen. – Ett misstag i mitt företag får stora konsekvenser, medan dålig kvalité och misstag inom kommunen inte får samma konsekvenser, förklarar hon. Chenay menar också att kvaliteten inom hela vården har blivit bättre tack vare de privata aktörerna, då kommunen fått konkurrens. Att driva företag inom vårdbranschen är det bästa och svåraste som Chenay har gjort. – LOV ger bättre vård och omsorg. Människor får välja var de ska vända sig och dessutom skapar LOV karriärvägar för kvinnor, säger Chenay som föreläst om lagen om valfrihet. Men hon hade aldrig startat företaget med mindre än ett år kvar till valet. Hon oroar sig för vad som händer om det skulle bli ett regeringsskifte. – Det är osäkert att driva ett företag som är så beroende av vilken politik som bedrivs. Det skapar en orolighet för framtiden och vård-

Chenay Mutlu driver ett eget hemtjänstföretag.

företagens förutsättningar, berättar hon och säger att LOV borde införas i Sveriges alla kommuner. Utan LOV hade Chenays dröm aldrig varit möjlig att genomföra. Hon är tacksam och varje dag påminns hon om helgerna då hennes mammas hem förvandlades till en vårdmottagning. Att man ska ta väl hand om varandra har alltid varit självklart för Chenay som föddes i Bulgarien och bodde tillsammans med sin familj i en liten by. Det var långt till storstaden och i byn fanns ingen läkare. – Min mamma är barnmorska och det gjorde att alla kom hem till oss med sina sjuka barn på helgerna. Det var som en stor vårdcentral. Mamma kokade sina egna sprutor och tog hand om barnen, berättar Chenay som tillsammans med sin familj vid femton års ålder sökte sig från Bulgarien. – Min mammas omsorg om andra har lärt mig att man ska vara medmänsklig och att vi ska göra fina saker för varandra, utan att alltid förvänta sig något tillbaka, säger Chenay som med sin värdegrund tar Varbergs äldre med storm och visar att målet inte alltid behöver vara att vara och bli störst – utan att det gott och väl räcker med att ibland vara bäst.

Lagen om valfrihetssystem, “LOV” Lagen ska fungera som ett verktyg för de kommuner och landsting som inför valfrihet och öppnar för privata alternativ till den kommunala verksamheten. Valfrihetssystemet överlåter valet av utförare av stöd-, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Ett införande av LOV flyttar beslutsmakt från kommunala tjänstemän till kommuninvånare och skapar positiva effekter för det lokala näringslivet. Innovationskraften i företagandet främjar kvaliteten i verksamheterna och driver utvecklingen framåt. LOV gör det möjligt för lokala företag att starta och växa. Fler och fler kommuner väljer att införa LOV. Källa: www.skl.se och www.svensktnaringsliv.se

www.moderatkvinnorna.se

Tema: Arbetsmarknad

Med dina ögon – två år senare Minns du kampanjen "Med dina ögon?" För ett par år sedan intervjuade Moderatkvinnorna kvinnliga företagare med utländsk bakgrund för att ta reda på hur de upplevde det att starta och driva företag i Sverige. En av kvinnorna, Emina Skaljo, drev då ett café. Nu driver hon två. Av: Caroline Opsahl

– Från den ena till den andra dagen svischade jag från att vara anställd i vården till att driva ett eget café. Det var en spännande och stor omställning, berättar Emina Skaljo som i dag driver två företag med över trettio anställda. Emina flyttade från Bosnien till Sverige som tjugoettåring. Hon hade många drömmar som hon någon gång ville förverkliga. Drömmen om eget företag blev verklighet för sex år sedan, då Emina tog över ett café vid Ulriksdals slott i Solna. Resan fram till i dag har varit en framgångssaga men även inneburit utmaningar och uppförsbackar, som Emina klarat av genom att inte tappa modet och stenhårt tro på sina egna idéer. – Man har ett stort ansvar, både för familjen och företagen. Det handlar mycket om att vara bekväm i sina prioriteringar och inte låta företagen och yrket ta över hela livet. Jag brukar alltid säga att om jag och min familj mår bra, så mår också företaget bra, säger Emina. För Emina är det är inte siffrorna på ett papper som spelar roll, utan att alla i företaget mår bra och är trygga tillsammans. – Alla ska trivas och det märks att de gör det när alla som jobbar gärna vill komma tillbaka. Det betyder allt för mig och fyller mig med glädje, delar hon med sig av och säger att företagande för henne inte bara innebär att hon ska växa – utan även att hennes personal växer och tar med sig viktiga erfarenheter vidare i sina yrkesliv. Politiken påverkar hennes företag varje dag och hon säger att politiken har en enorm makt. Lokalt som nationellt. – Den sänkta restaurangmomsen är en fantastisk satsning som gjort att vi kan hålla priserna på samma nivåer trots att

www.moderatkvinnorna.se

Se intervjun med Emina Skaljo på www. moderatkvinnorna.se/ portfolio-view/eminaskaljo-med-dina-ogon/

våra underleverantörer höjt sina priser. Det har samtidigt skapat utrymme för att anställa en till heltidsanställd. Politiken har en direkt effekt och det är stor skillnad på vilken kommun man driver företag i, berättar Emina som driver ett café i Strängnäs och ett i Solna. Serveringstillstånd är en viktig fråga för restaurangbranschen och Emina berättar att det tog två veckor att få tillståndet i Solna medan det dröjde tre månader i Strängnäs. – Man behöver inte uppfinna hjulet två gånger. Strängnäs borde ta en dag i Solna och komma fram till hur man blir Sveriges mest företagsvänliga kommun, för det spelar stor roll för oss företagare. Emina ser sig själv och alla andra småföretagare i Sverige som små motorer som drar sitt strå i stacken och för samhället framåt. Men det finns mycket som politikerna kan göra. – Exempelvis har regeringen bara sänkt arbetsgivaravgiften för unga under tjugosex. Det borde gälla alla på arbetsmarknaden, tycker Emina som efterfrågar en god balans med personal i olika åldrar. När Emina tänker tillbaka på tiden som gått inser hon att det finns mycket hon kunde gjort annorlunda, men hon ångrar inte en sekund. Hennes dröm var att skapa en trygg framtid för familjen. Drömmen har gått i uppfyllelse och idag har hon allt hon kan begära för att leva sitt drömliv – en frisk och lycklig familj - och möjligheten att kunna driva två caféer. – Jag önskar att fler nu att fler startar sina motorer och, precis som jag, får möjligheten att leva ut de drömmar som de länge velat ska gå i uppfyllelse.

Tema: Arbetsmarknad

Moderatkvinnorna

säger...

n av samhällets allra viktigaste framtidsfrågor handlar om jobben. Det råder inget tvivel om att ungdomsarbetslösheten och ojämlikheten på arbetsmarknaden är fundamentala samhällsproblem som vi, Nya Moderaterna, med all kraft måste fortsätta att söka lösningar för. Vårt mål är full sysselsättning. Alliansen har gjort det mer lönsamt att arbeta, billigare och enklare att anställa samt ökat drivkrafterna för företagande och entreprenörskap. Detta arbete måste fortsätta. Det finns en stark koppling mellan utbildning, arbete och jämställdhet. Jämställdhet kommer med möjligheten att försörja sig själv genom ett arbete – inte genom bidrag.

Moderatkvinnorna

tycker...

... om flexibilitet i anställningarna De största klyftorna finns mellan dem som har arbete och de som inte har det. Därför är en fungerande arbetslinje helt central i vår politik. Naturligtvis strävar vi efter att alla ska erbjudas heltid. Arbetsmarknadens parter har ett mycket stort ansvar att se till att de allra flesta anställningar är tillsvidareanställningar. Vi vill uppmana alla moderata företrädare att verka för rätt till heltid. Men det är också viktigt att de som vill gå ner till deltid ska kunna göra det. Det behövs med andra ord en flexibilitet. Vi måste fortsätta att driva en arbetsmarknadspolitik som stärker kvinnors ställning och möjligheter på arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om satsningar på kvinnors företagande, förstärkta förmedlingsinsatser och bättre möjligheter till arbetspraktik. ... om fler kvinnor på beslutsfattande positioner I ett jämställt samhälle är det en självklarhet att sträva efter en jämn representation av kvinnor och män i olika sammanhang. Ett aktivt mångfalds- och jämställdhetsarbete gynnar dessutom verksamheten och ökar lönsamheten. Ägare och chefer har en nyckelroll i detta arbete. Politiken kan också göra skillnad, men vi tror inte på kvotering. Särbehandling och olika spelregler har aldrig skapat rättvisa – tvärtom. Politiken har ett stort ansvar att se över de verksamheter man förfogar över och de signaler man sänder ut. Ett av Moderatkvinnornas mål är att öka representationen av kvinnor inom politiken. Målsättningen är att uppnå andelsfördelningen 40/60 kvinnor/män i kommunala styrelser och bolagsstyrelser. För att uppmuntra fler kvinnor till aktivt politiskt engagemang arbetar Moderatkvinnorna både lokalt och centralt med utbildning och rekrytering.

... om kvinnors företagande En grund för framväxten av fler jobb, ökad tillväxt och i dess förlängning en god välfärd, är individers möjligheter att förverkliga idéer och kunna omsätta dessa i lönsamma och växande företag. Vi vill se ytterligare åtgärder som uppmuntrar kvinnor, män, unga och äldre att våga ta vara på sina idéer och sin kreativitet. Det tillför ett värde både för individen och för samhället om vi kan få fler företagare som vågar växa, satsa och anställa. Människor som jobbar i yrken som tidigare präglats av bristande utvecklingsmöjligheter har tack vare Alliansen fått nya möjligheter. Det är en förklaring till att andelen kvinnliga företagare i dag är 10 procent högre än 2006. Allt fler kvinnor startar och driver företag, men det finns vissa regionala skillnader och det råder fortfarande stor obalans mellan vilka branscher som män respektive kvinnor väljer att vara verksamma inom. Regeringen har sedan 2007 satsat 100 miljoner kronor per år på åtgärder för att stärka kvinnors företagande. Men mer behöver göras. Vi behöver självklart satsa resurser på att få fler kvinnor att starta nya företag, men det är också viktigt att vi stödjer och underlättar för de kvinnor som redan driver företag och som har potential att växa. Dessa företag har större möjlighet att anställa och skapa fler jobb. Dessutom behöver vi ytterligare sänka risken som förknippas med att vara egenföretagare genom att fortsätta reformeringen av trygghetssystemen.

Moderatkvinnornas arbetsgrupp som arberar med arbetsmarknadsfrågor består av Katarina Tolgfors, Örebro, Dorotea Nilsson, Halland, Lena Simonsson, Gotland, Li Björk, Stockholm, Niina Räihä, Götene, Marianne Pettersson, Stockholm och Lena Jonsson Näslund, Östersund.

www.moderatkvinnorna.se

Tema: Arbetsmarknad

Kvinnors arbetsmiljö måste förbättras Tunga lyft, hög arbetsbelastning. Slut i ryggen, inre stress. Så känner många som arbetar inom vård och omsorg och det är ett stort problem i dag – och i morgon. Vårdsektorn är den sektor som flest svenska kvinnor arbetar inom och där sjukskrivningstalen sticker ut – rejält. Kvinnor har länge haft högre sjukfrånvaro än män och skillnaderna fortsätter att öka. Fler kvinnor än män tvingas också lämna sina jobb i förtid på grund av hälsoskäl. Det får allvarliga konsekvenser för kvinnors ekonomi på både kort och lång sikt och den bristfälliga arbetsmiljön ger också konsekvenser för en vårdsektor med växande rekryteringsbehov. Moderatkvinnorna verkar för en förbättrad arbetsmiljö inom vårdsektorn. Flertalet typiska manliga yrkesgrupper har fysisk träning på arbetstid. Personal inom vård och omsorg utför dagligen många och tunga förflyttningar på arbetsplatsen, därför ska också de ha rätt till fysisk träning på arbetstid. Med regelbunden fysisk träning kan vi minska antalet belastningsskador, som ligger till grund för den största delen sjukskrivningar. Vi anser också att all personal ska genomgå en obligatorisk ergonomiutbildning, då många medarbetare inom vård och omsorg skadas på grund av bristande kunskaper i lyft- och bärteknik. För att nämna ytterligare en självklarhet så bör arbetskläder för medarbetare inom vårdsektorn vara fria.

I framtiden kommer behovet av personal inom vård och omsorg bli ännu högre. Därför är det viktigt att vi ligger i framkant när det gäller att utveckla attraktiva arbetsgivare inom vård och omsorg. För att kunna rekrytera unga människor måste arbetsmiljön bli bättre och karriärmöjligheterna större. Det ska finnas bra villkor och goda möjligheter att påverka sin arbetssituation. Genom närvarande chefer ökar möjligheten till att utveckla verksamheterna till förmån för personal och patienter. Arbetstider behöver vara flexibla och ska alla ha rätt till heltid om så önskas. Det behöver också bli lättare för personal inom vård och omsorg att fördjupa och fortbilda sig i arbetet. Att Alliansen har öppnat vård- och omsorgssektorn för privata aktörer är positivt för valfriheten, mångfalden och kvaliteten för så väl patienter, brukare och personal. Företagande måste stimuleras och uppmuntras, särskilt inom vår mest kvinnodominerade bransch. Medan kvinnor är kraftigt underrepresenterade bland företagare i allmänhet gäller det inte i företagen som är verksamma inom valfrihetssystemen. 80 procent av företagen antingen ägs och drivs av kvinnor eller har en kvinnlig VD. Därför är Lagen om valfrihet, LOV, en av våra viktigaste reformer för jämställdheten.

Läs mer i vårt temanummer om och för personal inom vård och omsorg, Moderatkvinnornas Magasin nummer 4 2012. Tidningen finns att läsa på hemsidan www.moderatkvinnorna.se

Moderatkvinnorna i media

Saila Quicklund, ordförande för Moderatkvinnorna, skriver i Expressen om Stefan Löfvens attityd till jämställdhet - och frågar nya S-kvinnoordföranden Carina Ohlsson hur hon tänker verka för att ändra Stefan Löfvens attityd i frågan. 13-09-06

www.moderatkvinnorna.se

Moderatkvinnorna i media

Moderatkvinnor

Det gäller att ändra attityder och börja med detta redan i förskolan. Ett annat sätt är att utbilda valberedningar. Forskning visar att styrelser där det finns både kvinnor och män är lönsammare än styrelser där det bara finns män.

Som facklig ledare räcker det att säga det de egna medlemmarna vill höra, men gör man anspråk på att ta ansvar för hela Sverige duger det inte med passivt agerande i en av våra viktigaste Saila Quicklund, ordförande för Moderatkvinsamhällsutmaningar. norna, intervjuas av Helahälsingland om hur man ska komma till bukt med avsaknaden av kvinnor i bolagsstyrelser, i samband med ett besök hos välfärdsföretagare i Hudiksvall. 13-06-27

Styrelsen

Saila Quicklund, Moderatkvinnornas ordförande:

“Det är en fantastisk känsla att bygga ett lag”

oderatkvinnorna ska vara rösten för kvinnorna i vardagen och lyfta politiska frågor som är viktiga för många kvinnor. Dessutom behöver politiken fler kvinnor på ledande positioner. För detta jobbar vi varje dag, säger Saila Quicklund, ordförande för Moderatkvinnorna. I juni valdes hon om till att leda nätverket i ytterligare två år. Saila beskriver Moderatkvinnorna som ett nätverk som finns för att rekrytera kvinnor till Moderaterna och som utbildar och coacha kvinnor till fler ledande positioner. Moderatkvinnornas uppgift är också att vara något av en blåslampa för partiet i frågor som rör kvinnors vardag. – Fokus ligger på att lyssna på kvinnor vi möter. Samtidigt är det viktigt att poängtera att vi inte bara bryr oss om kvinnor. Vi jobbar för ett jämställt samhälle och för en jämställd organisation inom Moderaterna och det gynnar alla oavsett kön.

Lär känna Moderatkvinnornas styrelse!

Saila Quicklund, Frösön

ordförande

Moderatkvinnorna breder ut sig allt mer över hela landet och det märks att det snart är valrörelse. – Engagemanget och viljan till att vara en del i vår verksamhet har ökat och det är glädjande att vi nu får kvinnor som hör sig och vill starta upp en förening, det senaste exemplet finns i Vaxholm*, säger Saila. Hon menar att ju fler vi är, desto tydligare blir det att vi kan förändra. – Det är en fantastisk känsla att bygga ett lag. Fler moderata kvinnor kommer att gynna den lokala moderatföreningen och det politiska arbetet i kommunen när fler kvinnor tar politiska positioner, säger Saila som menar att Moderatkvinnorna är en stor resurs för Moderaterna, inte minst i de kommande valen. – Vi ska kampanja och nå ut i hela landet med våra frågor. Vi vinner valet genom att skapa engagemang och inspirera människor till att sprida Moderaternas politik. Vi ska vända oss till de kvinnliga väljarna och inför valrörelsen har vi valt ut fyra fokusområden: miljö och mat, kvinnors hälsa, integration och våld i nära relationer. Saila är inte bara Moderatkvinnornas ordförande, hon är också moderat riksdagsledamot för Jämtlands län. Det är på Frösön i Jämtland som hon hör hemma och där finns närheten till skogen och idrotten som alltid betytt mycket för henne. – Det är i naturen som jag laddar mig med ny energi, säger Saila som har sin bakgrund i idrottsrörelsen, som skidåkare och förtroendevald inom svenska skidförbundet. Hon har 30 års erfarenhet av vårdsektorn, där hon arbetat inom kommun, landsting och som konsult och egenföretagare. I ryggsäcken har hon också internationellt arbete för SIDA. – Kvinnors roll behöver stärkas inom i alla delar av samhället. Att fler kvinnor blir företagare är en viktig del, därför är Lagen om valfrihet så viktig. Den höjer inte bara kvaliteten inom vården, den skapar också ökade karriärsmöjligheter för kvinnor, säger Saila och avslutar: – Som ordförande för Moderatkvinnorna är jag oerhört glad över att så många kvinnor i hela landet väljer att engagera sig för de frågor som rör kvinnors vardag och jag hoppas att vi varje dag kommer att fortsätta att bli fler. Text: Elvira Hellsten Foto: Jonas Lovéus

*Läs om Moderatkvinnorna i Vaxholm på sidan 25! www.moderatkvinnorna.se

Styrelsen

Varför är du

moderatkvinna?

Ewa Thalén Finné, Staffanstorp första vice ordförande

“Jag är moderatkvinna för att det borde vara självklart för alla moderater med jämställdhet och jämställdhetspolitik och dit har vi ännu inte kommit. För att genom Moderatkvinnorna finna kvinnliga perspektiv på politiken och för att vara med i Moderatkvinnornas viktiga arbete med nätverkande och utbildningar.“

Alexandra Anstrell, Haninge ledamot

“Jag är kvinna och jag är moderat, alltså är jag moderatkvinna. Jag tror att det är oerhört viktigt med bra nätverk för att coacha fram fler duktiga kvinnliga kandidater på olika politiska uppdrag. Därtill behövs bra utbildning för att känna en säkerhet i sitt uppdrag och utbildning är Moderatkvinnorna bra på.”

www.moderatkvinnorna.se

Katarina Tolgfors, Örebro andre vice ordförande

“Mycket positivt har hänt i Nya Moderaterna. Vi har utvecklat en politik som på flera sätt främjar ett mer jämställt samhälle. Men, det finns mycket mer att göra. Vi kan bli bättre på att nå ut till fler kvinnor i olika åldrar och fånga deras syn på viktiga samhällsproblem.”

Elisabeth Björnsdotter, Lycksele ledamot

“Jag vill lyfta fram kvinnor i politiken, arbeta med frågor som förbättrar förutsättningarna för kvinnor och jag vill arbeta för ett mer jämställt samhälle.”

Fler ledamöter på nästa sida 15

Styrelsen

Ann-Charlotte Hammar Johnsson Billesholm, Bjuv ledamot

“Att vara med i Moderatkvinnorna innebär för mig att vara ett komplement till partiet för att synliggöra frågor som är viktiga för kvinnor.”

Malin Höglund, Mora ledamot

“Min pappa sa en gång till mig att vill man vara med och spela måste man kliva ner från läktaren. Jag tror på människors frihet och på jämställdhet i samhället. Jag vill vara med och jobba för att hela Sverige ska leva och vara jämställt.”

Varför är du

moderatkvinna?

Anna af Sillén, Nyköping ledamot

“Jag är moderatkvinna för att jämställdhet är en av vår tids viktigaste frågor – det är helt oacceptabelt att tjejer och kvinnor 2013 fortfarande inte har samma förutsättningar och möjligheter som män. Moderatkvinnornas viktigaste roll är att lyfta och coacha tjejer i politiken – och att se till att jämställdhet hela tiden är top of mind för Nya Moderaterna. Det arbetet vill jag bidra till.” 16

Lisbeth Sundén Andersson Göteborg ledamot

“Jag är moderatkvinna för att kvinnliga ögon behövs på den politiska agendan. Vi måste motverka informell eller dold manlig styrning inom partiet och stötta de kvinnor som har uppförsbacke i sitt politiska liv.”

www.moderatkvinnorna.se

EU-politik

Cecilie Tenfjord-Toftby, Moderatkvinnornas kandidat i valet till Europaparlamentet:

Foto: Fredrik Wennerlund

“Fler kvinnor i Europa måste ut på arbetsmarknaden”

– Att fler kan arbeta är en viktig jämställdhetsfråga. Som moderat är jag övertygad om att nyckeln till jämställdhet går via kvinnors möjlighet att arbeta och försörja sig själv. I dag är Sverige det enda EU-land som når EU:s mål om minst 75 procent sysselsättning bland kvinnor. Det måste vi ändra på, säger Cecilie Tenfjord-Toftby, Moderatkvinnornas kandidat i valet till Europaparlamentet nästa år. I dag är hon riksdagsledamot för Södra Älvsborg och ledamot i Näringsutskottet. 1996 flyttade till Borås från Tennfjord, en liten by vid havet på norska Västlandet. Nu vill hon ta med sig arbetslinjen till Bryssel. – Mitt intresse för EU vaknade när jag började engagera mig för nordiska frågor. Jag insåg vilken gemensam kraft vi kan vara i Europa och vilket behov det finns för det, säger Cecilie. Hon menar att Norden måste bli ett tydligare exempel på en fungerande politik med jobb och tillväxt. – Om EU ska konkurrera med övriga världen så måste fler kvinnor ut i arbete. På Malta är bara hälften av kvinnorna tillgängliga för arbetsmarknaden. Det är inte hållbart med ett synsätt som säger att alla inte ska arbeta. Därför behöver vi nordiska länder föra fram vikten av barnomsorg och en politik som möjliggör för kvinnor att arbeta, säger hon.

www.moderatkvinnorna.se

I krisens spår är utmaningarna i Europa många. Men Cecilie är övertygad om att mer samarbete och utveckling av det som bygger Europa starkt kan vända krisen till något konstruktivt. – Som ordförande i Nordiska Rådets Näringsutskott ser jag tydligt hur vi i nord skulle gynnas av att tala med en stark gemensam röst i Europasammanhang. Tillsammans med de baltiska länderna tillhör Norden i dag den starkaste tillväxtregionen i EU. Samlat utgör vi en kraft som kan leda Europa ut ur krisen och mot tillväxt och nytt hopp. Hon avslutar: – Sverige behöver ett Europa där framtidstro och optimism driver på utvecklingen. Det är en utveckling som jag, om jag får möjlighet att representera Moderaterna i Europaparlamentet 2014, vill vara med och skapa.

Mentorskap

Adepten Therese Lennefalk och mentorn Jennie Rydergård träffas för att prata om sommaren som gått.

Mentorskapet – ett sätt att hjälpa varandra i karriären Det behövs mer mentorskap i samhället, menar mentorn och mäklaren Jennie Rydergård. När hon förra våren fick förfrågan om att vara mentor var valet självklart. När studenten Therese Lennefalk sökte till mentorskapsprogrammet REDIRE pluggade hon nationalekonomi och drömde om mäklaryrket. Att ha en mentor är något som på många sätt förändrat tillvaron – i dag står helt andra saker på agendan och mäklaryrket har tagit andra former än drömmar för Therese. Text och foto: Emelie Berglund

är Moderatkvinnorna träffar mentors- och adeptparet på en restaurang på Kungsholmen i Stockholm har en hel sommar gått sedan deras senaste träff. Ett par minuter efter avsatt tid kommer Therese inspringande. Hennes mentor Jennie tar förseningen med ro och man skymtar ett igenkännande leende – på deras första träff var det nämligen precis tvärtom. – Jag väntade på Jennie i säkert en halvtimme innan vi fick kontakt. Det visade sig att hon tagit fel på tiden. Jag hann tänka många tankar om vad hon skulle vara för person. Men när Jennie väl kom klickade vi direkt. Det var enkelt att prata med henne, berättar Therese. Det är en stark relation mellan två karriärkvinnor som hunnit växa fram och det märks direkt att sommaren gett dem mycket att prata om. Therese har börjat arbeta på

mäklarbyrå och blivit antagen till höstens kurser inom mäkleri. Det är flera stora steg som hon vågat ta först efter att hon fått kontakt med Jennie. Under ett års tid har Therese och Jennie ingått i ett mentorskapsprogram. Programmet REDIRE pågår under ett år av Thereses studier och ska ge henne och andra studenter en bättre inblick i näringslivet. Programmet matchade ihop dem utifrån deras profiler och inför fösta träffen hade de ingen aning om vem den andra var utanför CV:t. Båda kände därför en trygghet i att tillhöra ett formellt program och det är något de ser som en kvalitetsstämpel. Genom REDIRE fick de en plattform att inleda mentorskapet utifrån och programmet ordnar regelbundna träffar med andra studenter och mentorer. Men främst har de skött mentorskapet i egen regi.

www.moderatkvinnorna.se

Mentorskap

Det är naturligt att mentorskapet handlar mycket om adeptens utveckling och perspektiv. Men för Jennie är mentorskapet ett sätt att få energi och lära sig av någon annan. – Jag får väldigt mycket energi av att träffa Therese. Den tid jag investerar får jag tillbaka flera gånger om. Personligen tycker jag att det skulle behövas mer mentorskap i samhället som helhet. Det är konstigt att det inte är mer utbrett, säger Jennie. Mentorskap som företeelse bygger på att båda parter hittar en roll som ger insikter och utveckling utan att man har någon formell makt att bestämma över varandra. Oavsett om det handlar om karriär, idrott eller matlagning kan det vara positivt att ha en förebild och ett bollplank. Det är lite som att ställas inför en verktygslåda, få tips på att hammaren passar ihop med spiken och sen få prova själv om det verkligen fungerar. Therese ville verkligen prova på hur det faktiskt fungerar. Att hon är målinriktad och hungrig på att komma ut i arbetslivet är något Jennie känner igen sig i mycket väl. Mentorskap mellan olika generationer kan många gånger vara som att träffa en yngre version av sig själv och mentorer vittnar om att de går igenom sina livsval samtidigt som de berättar om dem för sin adept. Kanske har ingen frågat precis den frågan sedan valet gjordes? Deltagande i mentorskapsprogrammet var självklart för båda två men vägen dit skiljde sig åt. På Thereses skola krävs det att man engagerar sig för att få tillgång till något utöver studierna. Kontakten med näringslivet kommer inte automatiskt och därför blev mentorskapt en väg till att bli bättre förberedd för tiden efter studierna. – Eftersom jag var inne på att byta spår ville jag gärna ha ett bollplank. Någon som kunde besvara mina miljoner frågor och ge mig vägledning i besluten, förklarar Therese. Jennie såg deltagandet som ett naturligt och roligt sätt att dela med sig av sina erfarenheter och därför tvekade hon aldrig över beslutet att ställa upp som mentor.

De officiella träffarna för REDIRE tog slut i våras och mycket har hunnit hända under året som programmet pågått. Therese och Jennie avklarade tidigt stora frågor om karriären och livet. Numera börjar de annars ganska strukturerade träffarna övergå i samtal om allt möjligt. De båda berättar hur de verkligen lärt känna varandra och blivit mer som vänner. Det är ingen relation där den ena leder den andra – det handlar snarare om att vara varandras bollplank. När Therese är klar och börjar jobba tror de att de kommer att kunna utveckla varandra ännu mer. Eftersom mäklaryrket kräver konstant utbildning finns det även en möjlighet att de kommer att sitta i skolbänken tillsammans i framtiden. Innan vi lämnar restaurangen och låter samtalet fortsätta ostört frågar vi hur de tror att kvinnor i allmänhet kan göra för att hjälpa till att utveckla varandra. Som svar på frågan får vi att det underlättar att inte ta sig själv på så stort allvar i alla lägen. Inställning nämns som viktigt. – Jag föredrar samarbete och då tror jag inte att jag utstrålar konkurrens, säger Therese och menar att om man inte förväntar sig armbågar är chansen större att man bemöts på ett bra sätt och att samarbete blir en självklarhet. Den fortsatta diskussionen lyfter upp vikten av rak kommunikation och att låta sig sporras av andras framgång snarare än hotas av den. Feedback är något man ska se som positivt och det gäller att lita på att andra inte vill sätta krokben. Diskussionerna fortsätter att leda in på det ena samtalsämnet efter det andra. Det här är två personer som kommer att fortsätta träffas länge.

Therese Lennefalk

Jennie Rydergård

Ålder: 24 år Bor: Bromma Gör: Studerar till fastighetsmäklare Fritid: Träning, resa, umgås med familj och vänner

Ålder: 42 år Bor: Stockholm Gör: Fastighetsmäklare Fritid: Resor

Det bästa med mentorskap enligt Therese

Det bästa med mentorskap enligt Jennie

Få ta del av någon annans erfarenheter inom ett yrke som verkligen intresserar mig.

Att få guida en person i något jag verkligen kan.

Att få svar på frågor för att sedan ta viktiga beslut om utbildning, jobb och karriär.

Möjligheten att träffa en så driven och framgångsrik karriärkvinna! Jennie har blivit en förebild, vän och mentor på samma gång.

Insikten om hur bra mentorskap är och att det skulle kunna göra nytta i så många situationer – det är viktigt att hjälpa och stötta varandra.

www.moderatkvinnorna.se

Lära känna en så fantastisk person som Therese.

Hälsa

“Att ha eN ätstörning är som att sitta i fängelse“ Men det går att bli frisk och fri. Ätstörningar kan drabba vem som helst. Det säger Hanna Kihlander som var sjuk i tjugo år. Moderatkvinnornas Magasin träffar Hanna på ett café där vi dricker kaffe och pratar om det som vi pratar om alldeles för sällan. Om att vara sjuk inuti, i tankarna. Om att ha en ätstörning som börjar med en tanke och som till slut, om det vill sig illa, får kroppen att sluta fungera. När vi ses är Hanna full av energi och berättar om sin vardag fylld av lek med dottern, det stora intresset för musiken och arbetet i Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar. Hon verkar så frisk, fri, som hon säger att hon är nu. Men kampen för att ta livet tillbaka var lång och nu kämpar Hanna för andra. Av: Elvira Hellsten

www.moderatkvinnorna.se

Hälsa

“Så fort jag ätit något så måste jag se till att bli av med det med hjälp av träning. Jag kvävs av min ångest annars. Alla säger att jag håller på att tappa mina byxor, att de bara hänger på mig. De förstår inte! De förstår inte att det är min mage som är så stor att den knuffar ner byxorna hela tiden. De förstår ingenting.” Ur Hanna Kihlanders bok “Varje dag har vi en liten tävling”.

tt ha en ätstörning är som att sitta i ett fängelse. Man är inte frisk, man är inte fri. Orsakerna till att man drabbas är individuella, men det finns ett mönster. Den som blir sjuk har låg självkänsla och är oftast en person med mycket höga prestationskrav. Att kontrollera sitt ätande, sin träning och sin vikt kan vara ett sätt att ta kontroll, berättar Hanna. Man vet att runt 100 000 personer i Sverige har ätstörningar men utöver det finns ett stort mörkertal. Mångainsjuknar i unga år och att personer som drabbas av ätstörningar ofta är välfungerande och duktiga i skolan och på jobbet gör att det kan gå lång tid innan omgivningen märker att det inte står rätt till. Hanna började väga sig redan som sjuåring, men det dröjde flera år innan familjen förstod att Hanna utvecklat anorexi. På telefon får jag prata med Hannas mamma Gudrun. Hon tycker precis som Hanna att det är viktigt att berätta om den svåra tiden för att kunna hjälpa andra. Inte bara den som insjuknar drabbas av ätstörningen, som också slår hårt mot de närstående. – Det var fruktansvärt. När Hanna var som sjukast hade hon flyttat från oss i Strängnäs till Västerås för att plugga och vi körde mellan städerna och visste aldrig i vilket skick vi skulle hitta Hanna. Skulle hon stå på benen? Levde hon? berättar Gudrun. När de till slut förstått hur det låg till så drabbades Gudrun av enorma skuldkänslor. – Jag tänkte: Vad hade jag gjort för fel? Hur kunde det bli så här? berättar Gudrun som nu vet att hon inte har någon skuld i Hannas sjukdom. – De flesta anhöriga känner en enorm skuld och det passar inte alls att lägga energin på att känna så, som närstående måste man vara stark för att orka. Det måste du skriva, tillägger hon. Hon minns en gång när Hanna blev arg på sin mamma och sa: “Om jag fått diabetes, hade du trott att det var ditt fel då?”. – De nära vännerna till familjen hade inte kunskapen och blev rädda, säger Gudrun och berättar hur viktigt

www.moderatkvinnorna.se

det var för henne att prata med någon som förstod. Hon vände sig till den förening som då hette Anorexi/ Bulimi-Kontakt, nu Frisk & Fri, som gav stöd och tips. – Det är så svårt att sätta sig in i dessa sjuka tankar och det gör det så lätt att säga och göra fel. Som när Hanna kände att hon inte var värd att äta, inte värd att sitta i soffan eller sova i sin säng. Det man kan göra är att alltid finnas nära, hålla om och finnas till hands oavsett vad, säger Gudrun. Det är också viktigt att göra sitt bästa att hjälpa den sjuka personen att söka specialisthjälp, något som för nästan alla är en förutsättning för att bli frisk. För sju år sedan, när Hanna bara varit frisk i ett par år, skrev hon boken “Varje dag har vi en liten tävling” om de värsta sjukdomsåren. Hon skrev utifrån sina dagboksanteckningar och boken ger läsaren en möjlighet att försöka förstå hur en person med anorexi tänker och känner. Hon skrev om sitt självskadebeteende; hur hon tvingades bemästra hungern, om de många och långa löprundorna varje dag och om uppfinningsrikedomen för att skära sig själv med olika föremål. Boken skildrar också Hannas kamp för att få hjälp. – Sverige har en väldigt bra ätstörningsvård, men det är ofta svårt att få den. Primärvården måste bli bättre på att bemöta personer med ätstörningar, där behövs mer utbildning och information. Man kan ha laddat i flera månader för att ringa det där telefonsamtalet eller gå till vårdcentralen. En gång fick jag höra på akuten att “du skulle se tjejerna uppe på avdelningen, de är mycket smalare än du”. Jag har träffat killar som fått höra att “oroa dig inte, ätstörningar är en tjejsjukdom så du kan inte vara sjuk”, berättar Hanna. Många har en bild av att någon med en ätstörning är så smal att hon eller han nästan håller på att försvinna. Så behöver det inte vara. En ätstörning har inte med kilona att göra, den sitter i tankarna men påverkar hela kroppen. När Hanna var som sjukast var hennes inre organ så hårt drabbade av svälten att hon var nära att dö. Att Hanna i dag är frisk, fri och har fött ett barn var det ingen som vågat hoppas på.

Hälsa

– Det går att bli frisk, men man behöver specialisthjälp samtidigt som ingen annan som kan bli frisk åt dig. När jag först sökte vård tänkte jag att någon annan skulle kunna fixa mig, lite som när man har öroninflammation och doktorn skriver ut antibiotika, berättar Hanna som under flera år behandlades på en ätstörnigsklinik i Dalarna. I dag jobbar Hanna som presskontakt på Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar, som arbetar med att stödja drabbade, påverka för en bättre vård och arbeta förebyggande. – Det bästa vi alla kan göra är att jobba för en bättre självkänsla hos våra barn och unga. Istället för att fråga “hur gick det?” när vårt barn kommer hem från fotbollsmatchen kan vi fråga “hade du roligt?”. Det är viktigt att inte bara berömma barn för deras prestationer och utseende utan förmedla att de är underbara precis som de är, oavsett vad de gör eller hur de ser ut, säger Hanna. En ätstörning kan triggas av många yttre faktorer, men Hanna menar att ett arbete för en ökad självkänsla hos barn och unga är det främsta och viktigaste sättet att förebygga ätstörningar.

– Visst påverkas vi av skönhetsideal i tidningar och på affischer, men det i sig räcker inte för att utveckla en ätstörning. Forskning visar att den allra vanligaste utlösande faktorn är en diet som går över styr. Med dålig självkänsla är det lätt att börja med en diet, säger hon. Uppskattningsvis vill fyra av tio lågstadieflickor bli smalare och nio av tio normalviktiga kvinnor vill väga mindre. Hanna har nyligen uttalat sig i media mot den populära 5:2-dieten som går ut på att äta som vanligt i fem dagar för att sedan äta extremt lite i två dagar. Detta kan trigga bulimi eller andra ätstörningar, menar hon. Till den som är drabbad av en ätstörning vill Hanna poängtera att det går att bli frisk. – I dag är jag stark. Inte så stark så jag kan hjälpa mina kompisar att flytta, min kropp är fortfarande påverkad av anorexin. Men jag är stark som person och påverkas inte så mycket längre av hur andra tycker att man ska se ut, vara eller gilla. Jag har nära till att minnas det som har hänt och känna sorg över det, samtidigt som jag känner glädje över att det inte är så längre. I dag är jag frisk och fri.

ad är en ätstörning? Ätstörningar handlar om en allvarlig störning av hur en person äter eller hur han eller hon försöker kontrollera sin vikt. Ätstörningen försämrar både den fysiska och den psykiska hälsan samt hur en person fungerar socialt. Ätstörningar är inte direkt kopplade till en persons vikt utan sitter i tankarna och känslorna. Förutom att ätstörningar präglas av svårigheter i förhållande till mat, ätande och vikt är det också vanligt med starka känslor av skam, skuld, självförakt, ångest och nedstämdhet. Ätstörningar är den psykiska sjukdom med högst dödlighet. Man räknar i runda tal med att 100 000 personer i Sverige har ätstörningar. 10-25 procent är män. De diagnoser man talar om inom psykiatrin är anorexia nervosa, självsvält, bulimia nervosa, hetsätningsstörning och vad som kallas ”ätstörning utan närmare specifikation” (som förkortas till UNS). Cirka 6 procent av de drabbade har anorexi, 14 procent har bulimi och hela 70 procent har UNS. Under UNS finns diagnoserna megarexi och ortorexi, där tankarna är överdrivet fokuserade på muskelbyggande och träning.

ar du kan söka hjälp Hos Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar kan du hitta telefonnummer till din lokalförening där du kan få stöd oavsett om du själv är sjuk eller om du är närstående till en person med ätströningar. På hemsidan finns också en lista över vårdverksamheter dit du kan vända dig, beroende på var du bor.

I dag jobbar Hanna på Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar.

www.friskfri.se

www.moderatkvinnorna.se

Utbildning

Det är svårt att se någon i sin närhet drabbas av ätstörningar. Det är viktigt att se problemet och inse att även de som hjälper behöver tips, råd och stöd.

VAR UPPMÄRKSAM PÅ TIDIGA SIGNALER Om din familjemedlem eller vän förändrar sitt matmönster, drar ner på eller utesluter fett och socker och tackar nej till saker som man tidigare tyckt om. Ett tidigt tecken kan vara ett ökat intresse för matlagning och vanligt kan vara att utesluta kött från kosten. Överdrivet motionerande kan vara ett annat tecken på en begynnande ätstörning.

KONFRONTERA PROBLEMEN Presentera din oro på ett kärleksfullt sätt. Skuldbelägg ej. Den som är sjuk kanske förnekar problemen eller blir arg. Ta inte ilskan personligt. Varje person som konfronterar personen sår ett frö till förändring.

VISA ATT DU BRYR DIG Fråga hur personen mår, utan att kommentera matintaget, vikten och kroppen. Fokusera hellre på vad personen tänker och känner.

GÅ INTE PÅ TÅ FÖR DEN SOM ÄR SJUK Var så ärlig du kan. Visa dina känslor men anklaga inte personen för att den är sjuk. Förklara hur du tänker, vad du ser och varför du är orolig.

KRÄV INTE VIKTÖKNING ELLER VIKTNEDGÅNG Kritisera inte din närstående för dess problem utan visa istället att du finns där om hon/han vill berätta om problemen. Kräv inte viktökning /viktnedgång eller förändrat ätbeteende eller att personen nödvändigtvis berättar allt omedelbart. Påtala istället att du finns tillgänglig.

FÖRSÖK INTE VARA TERAPEUT Hjälp personen till professionell behandling. Se också till att du får hjälp och stöd. Det är viktigt att ha någon utomstående att prata med.

FRÅGA DEN DRABBADE HUR DU KAN HJÄLPA Vissa tar till exempel själva helt ansvar för maten medan andra vill ha stöd vid matsituationen och att någon talar om hur stora portioner de ska ha. Låt personen berätta för dig hur du kan hjälpa.

FÖRSÖK SKILJA PÅ PERSON & SJUKDOM Uttryck att du älskar personen även om du hatar de anorektiska/bulimiska symptomen.

www.moderatkvinnorna.se

På telefon: Betty Malmberg, moderat riksdagsledamot från Östergötland och ledamot i utbildningsutskottet med ansvar för högre utbildning

“Utbildning driver samhället framåt” I höst ersätter hon Tomas Tobé, föräldraledig riksdagsledamot för Moderaterna, som ordförande för riksdagens utbildningsutskott. Vad tycker du är viktigt inom utbildningsområdet? – Jag vill understryka att utbildning är det som driver samhället framåt. Att vi i Sverige är duktiga på utbildning får vi inte glömma, men vi ska också alltid sträva efter att bli ännu bättre. Skolan ska ha höga förväntningar på alla elever och ge varje elev sin utmaning. Det är också viktigt att påpeka att praktiska och teoretiska kunskaper är lika värdefulla. Ett samhälle behöver olika kunskap och kompetens. Bildning och kunskap är viktigt och leder till ökade möjligheter till jobb och minskad arbetslöshet. Forskningen i sin tur bidrar till innovationer och nya företag. Grunden till detta lägger vi redan i grundskolan, genom att stimulera den livslånga lusten till lärande. Vad har gjorts på området? – Regeringen har satsat stort inom alla delar av utbildningskedjan och gjort stora positiva förändringar vad gäller kvalitet på utbildningen och entreprenörskap i skolan. Det genomsyrar all utbildning från förskola till högskola och forskning. När det gäller grundskola och gymnasium så har vi genomfört de största skolreformerna sedan 1842. Några exempel är nya ämnes- och läroplaner, ny skollag och nytt betygssystem. För den högre utbildningen så har regeringen ökat anslagen med 60 procent till varje studieplats inom humaniora och samhällsvetenskap – de studieområden med flest studenter. Tillgången på studieplatser har också setts över och antalet studieplatser inom läkarutbildningen, tandläkarutbildningen och även sjuksköterskeutbildningen höjts. Ökad samverkan mellan högre utbildning och arbetsliv prioriteras högt för Moderaterna. Sverige är ett av de länder i världen som lägger mest resurser på forskning, men vi måste bli bättre på att dra nytta av forskningens resultat och minska avståndet mellan forskningen och våra verksamheter, inte minst inom skolan. För att ta reda på mer kring pedagogik och effektiva lärometoder finns nu forskarskolor med lärare som finns i verksamheten samtidigt som de också forskar. Det är viktigt att ta in ny kunskap i klassrummen. Vad händer framöver? – Anslagen till forskning och högre utbildning har höjts och nu följer det arbete som inte får glömmas bort: Uppföljning och utvärdering. Vi kommer att fortsätta att arbeta för ökad kunskap och kompetens i samhället, så väl teoretisk som praktisk. Vi behöver också lyfta fler goda exempel där lärare och rektorer ger sina elever den kunskap som de har rätt till, och detta på ett fantastiskt sätt som är värt att lyfta. Nossebro skola i Essunga kommun är ett gott exempel där man gått från ytterst låga resultat till att bli en av regionens bästa skolor.

Moderatkvinnan

Nu är det kampanj som gäller! – Det enda sättet att skapa förändring är att engagera sig, säger Åsa Wackelin, nyvald ordförande för Moderatkvinnorna i Skaraborg. Åsa Wackelin valdes till ordförande i april i år och började i samma stund jobba mot målen – ökad kampanjverksamhet, fler nya medlemmar och valvinst nästa år. – Kvinnor är en mycket viktig målgrupp för Moderaterna, som vi måste bli bättre på att nå. Därför ska vi bli riktigt bra på kampanjverksamhet och medlemsvärvning inför valrörelsen, säger Åsa Wackelin. I länsförbundet finns femton kommuner och sammanlagt nitton lokalt ansvariga moderatkvinnor. För att kunna stötta alla har Åsa Wackelin komponerat ett MQ-råd med fyra personer i spridda åldrar och med olika kompetenser. De fyra i rådet är i sin tur mentorer för tre till fyra kommuner var. En av dem, dottern Jennifer Hassel Wackelin, är även ordförande för Moderata Ungdomsförbundet i Skövde och bidrar med MUF:s kampanjiver och erfarenhet kring medlemsvärvning. – Nu är det kampanj som gäller. I sommar har vi kampanjat om RUT i Hjo, Skövde, Töreboda, Grästorp, Nossebro, Skara och Lidköping. Vi kampanjar tillsammans med Moderaterna och MUF, det är viktigt att det inte blir vi och dem, säger Åsa Wackelin. För en del känns det lite ovant att kampanja och därför är det viktigt att hjälpas åt och träna. Att kampanja handlar om att föra politiska samtal med människor man möter och för Moderatkvinnorna är det viktigt att rikta in sig på att samtala med kvinnor om frågor som berör just dem. För många kvinnor känns det lättare att samtala med en annan kvinna och för många känns steget till att engagera sig betydligt mindre när det finns ett helt nätverk av moderatkvinnor att ansluta sig till, menar Åsa Wackelin. För att underlätta kampanjarbetet har hon tagit initiativ till en enkät och tillika samtalsöppnare för varje kampanjtillfälle.

– För att kunna jobba på rätt sätt i valrörelsen samlar vi nu in svar på några frågor. Vi undrar: Vad är den viktigaste valfrågan för dig? Tycker du att frågan om integration är viktig? Vad tycker du är den viktigaste valfrågan i din kommun? Varje ansvarig Moderatkvinna i förbundet redovisar varje månad de svar som inkommit och på så sätt ökar medvetenheten kring hur man lokalt bör arbeta vidare politiskt. Just integrationsfrågan tror Åsa Wackelin blir en av valets stora frågor i valrörelsen. Sverigedemokraterna växer i Skaraborg och Moderaterna måste ta debatten mot dem. I vår väntar utbildning i kampanjteknik men redan innan dess uppmanas och stöttas alla moderatkvinnor i Skaraborg till att kampanja allt de bara kan. Från november till februari betyder varje värvad medlem en lott. I lottdragningen i februari står en god middag för två på spel. – Nu tränar vi så att vi känner oss riktigt säkra inför valet. Vi är på banan! säger Åsa Wackelin.

Åsas kampanjtips Synas, lyssna och använda ett vardagligt språk. Undvika politiska termer.

Åsas ledord "Du har fått två öron och en mun för att lyssna dubbelt så mycket som du pratar."

Kampanj i hela Skaraborg!

www.moderatkvinnorna.se

Landet runt

t n u r t e d n a L

s dig? Vad händer ho ndelser hä av Dela med dig ! et nd från din del av la xt från senaste Skicka bild och te eningen eller studi kampanjen, utbild besöket... rna@moderat.se till moderatkvinno

Moderatkvinnorna i Blekinge besöker... ...kvinnojouren

Moderatkvinnorna Iréne Ahlstrand-Mårlind och Marianne Eriksson och Karin Svensson och Inger Svensson, kvinnorjouren i Olofström.

Moderatkvinnorna har varit på ett mycket givande föredrag om kvinnojouren i Olofström, där Karin Svensson och Inger Svensson berättade om verksamheten. Karin berättade om hennes och Kristina Westmans 189 mil på cykel för varje kvinna som mördats av sina män på 2000-talet. Kvinnojouren önskar bättre rättsskydd för brottsutsatta kvinnor – kvalitetssäkrade hot- och riskbedömningar, oberoende kvinnooch tjejjourer – långsiktig finansiering, statligt utjämningssystem alternativt reglerat samarbetsavtal mellan kommunerna.

...Tingströms Hemservice

Iréne Ahlstrand-Mårlind, ordförande för Moderatkvinnorna i Blekinge, har tillsammans med ombudsman Carin Erlandsson gjort ett verksamhetsbesök hos Tingströms Hemservice. Grundaren Helene Tingström startade sitt företag den 1 juli 2007, samma dag som möjligheten till RUT-avdrag infördes. Första halvåret arbetade hon ensam i företaget, men anställde sedan en medarbetare. Företaget har idag vuxit till 18 anställda och cirka 400 kunder. Från början var det många pensionärer som utnyttjade tjänsten och möjlighet till RUT-avdrag. I dag är en tredjedel av kunderna pensionärer, en tredjedel är barnfamiljer och Iréne Ahlstrand-Mårlind och Helene Tingström. resten är övriga kunder.

Du gillar väl Moderatkvinnorna på facebook? Håll dig uppdaterad om senaste nytt från Moderatkvinnorna!

www.facebook.com/moderatkvinnorna.officiella

www.moderatkvinnorna.se

Landet runt

Kampanj i hela landet på Moderatkvinnornas egen dag På Moderatkvinnodagen den en 24 augusti träffades moderatkvinnor och moderata män från norr till söder för att sprida våra politiska idéer, värva nya medlemmar och ha roligt. Här är bilderna!

Boden Birgit Mejer Thunborg från Porjus och Lotta Elwroth från Piteå medverkar under Moderatkvinnodagen i kampanj med Moderatkvinnorna i Norrbotten. Platsen är Skördemarknaden i Uppsala Kampanj i strålande sol i Upps ala. Här är Alexandra Westman Boden. , Nina Lagh, Monic a Hedberg och Christina Sääf.

RUT. Här är Lidingö kampanjade om Drougge, Ida by, Sax unn lbr Anette Hei nlund. Ste v Solveig Fröberg och Gusta

Haninge En trevlig kampanj av MQ-ansvarig i Haning e, Sara Sixten Karlberg, där det delades ut rosa påsar med RUT flygbladet och lite gott i.

www.moderatkvinnorna.se

Landet runt

Göteborg På den nationella Moderatkvinnodagen 24 augusti var det högt tryck i Göteborg. Många aktiva moderata kvinnor ställde upp och kampanjade för RUT. Kampanjarna genomförde många samtal och fick stort gensvar från både män och kvinnor som ansåg att RUT är här för att stanna.

Tele2 Arena Stockholm Invigning av nnor när kvi och n mä lockade många nor vin atk der mo ds sta s Stockholm taÅrs e kampanjade med Ensked Moderaterna.

Lycksele 300 personer deltog i en tävling arrangerad av Moder atkvinnorna. Här kampanjar Elisabe th Björnsdotter (och vår statsmi nister?).

www.moderatkvinnorna.se

Landet runt

Moderatkvinnor tackar

Moderatkvinnorna i Bohuslän har tackat vardagshjältarna inom vård och omsorg, räddningstjänsten, polisen och jourcentralen. En söndagkväll i juli visade Moderatkvinnorna sin tacksamhet till dem som jobbar när andra är lediga med en chokladask och ett tackkort. Det blev många härliga och intressanta möten! De besökte också Uddevalla stadsbibliotek och överlämnade Moderatkvinnoböcker och ett tackkort med meddelande om hur mycket de uppskattar hur personalen jobbar med att främja läsintresset.

Bohusläns moderatkvinnor samtalade med många kvinnor under Uddevallakalaset. Med kvinnorna på bilden pratades det om att de vill lära sig mer svenska, få svenska vänner och förstå mer av kulturen. Moderatkvinnorna tipsade om olika nätverk och berättade om Moderatkvinnorna.

Sommarminnen från Skåne På Falsterbo Horse Show samlas tusentals hästglada människor från när och fjärran. Moderata Kvinnor i Skåne tog tillfället att kampanja utanför ingången en av de mest välbesökta dagarna. Det var en fantastiskt fin dag och de kommer definitivt att göra om det nästa år! På bilden syns Boriana Åberg, Anna Tinglöf, Ulrica ForsStenmarck, Katharina Hansson-Ahlqvist och Ulrika Dakouri. Båstads tennisveckor fyllde staden med tennissugna människor. Mitt i tjejveckan kampanjade Moderata Kvinnor i Skåne och träffade många glada människor. Strålande sol och härlig stämning – det var en riktigt härlig och positiv kampanjdag! På bild syns Christer Lindén, Åsa Herbst, Ulrika Dakouri, Sanna Heiskanen, Gertrud Ekenberg, Christina Hanstål, Jan Englund och Marie-Louise Lindén.

www.moderatkvinnorna.se

... och mera Skåne!

24 augusti kvinnodag. Den at er od M a er m Och hela Skåne. r RUT-avdraget i fö t de es ad nj pa kam

Lund

YSTAD

Bjuv

Kristianstad

Malmö

Vellinge

Kvinnor leder väg för företagande

Ängelholm Helsingborg

I Sverige finns 900 ambassadörer för kvinnors företagande, utsedda av Tillväxtverket för att sprida erfarenheter och kunskaper om hur det är att som kvinna driva företag i Sverige. Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Emma Sundell har besökt två av dem, Isabell Johnsson, hälsokonsult och föreläsare, och Åsa Ormell, drejare och förvaltare av ett skånskt kulturarv. Åsa Ormell har de senaste 20 åren slitit hårt för att förverkliga en dröm. Hon driver den restaurerade stenkärlsfabriken i Vallåkra där hon tillverkar krukor, skålar och alla möjliga krus enligt klassisk skånsk tradition. Åsa talade mycket om problematiken i att hamna i glappet mellan privat företagare och kulturarbetare. Hon menar att det är svårt att konkurrera med offentligt finansierad kulturverksamhet, och önskar att hon skulle få större gehör bland politiker för att kultur kostar. Både Åsa och Isabell beskriver Tillväxtverkets nätverk för kvinnor företagande som ett väl underbyggt och genomtänkt projekt som gav stöd och inspiration i deras arbete. De deltar dels på det forum som finns på nätet där man kan utbyta erfarenheter och diskutera med andra ambassadörer, och cirka fyra gånger per år föreläser de själva om olika aspekter av företagande för andra kvinnor. ”Den som kom på det här har verkligen tänkt till”, säger Isabell.

www.moderatkvinnorna.se

Båstad

Åsa Ormell är ambassadör för kvinnors företagande. Här är hon utanför sin stenkärlsfabrik i Vallåkra.

Turné

Besök hos välfärdens Turné I slutet av juni begav sig Moderatkvinnornas ordförande Saila Quicklund ut på vägarna tillsammans med ombudsmannen Yvonne Svengard. Syftet var besök i välfärden och resan inleddes med Enköping som första stopp. Därefter styrde Saila vidare till Uppsala, Gävle, Falun, Hudiksvall för att avslutningsvis besöka Sundsvall. Under resan gjordes viktiga och inspirerande besök i vitt spridda välfärdsverksamheter, från "nattis" till städföretag och behandlingscentrum för missbrukare.

Uppsala Saila träffar personal på Sjukvårdsteamtet, specialiserade på hemsjukvård. På kvällen blir det medlemsmöte.

Enköping Ett besök på Ljunggårdens natt- och helgverksamhet för barn mellan ett och tolv år.

“Det är viktigt att som politiker ta sig tid till att besöka de människor som påverkas av den politik vi driver. Att dessutom få träffa alla dessa eldsjälar som ser till att vår välfärd fungerar ger både glädje och inspiration till nya politiska idéer och lösningar.” Saila Quicklund

et Falun Ett besök på äldreboend rande rdfö noo kvin Läns . den rgår Daljunka en. dag hela Malin Höglund är med

Hudiksvall På bilden ovan besöktes hälsocentralen Mitt Hjärta, den enda privata hälsocentralen i Hudiksvall. På plats i Hudiksvall besöks också assistansföretaget A-assistans.

www.moderatkvinnorna.se

Turné

hjältar

Visa att du är

moderat-

kvinna! Gävle Tillsammans med länsordförande Ewa Stenberg Jädeberg besöks äldreboendet Sofia Magdalena (ovan) och Brynäs Städ Puts & Hemtjänst (nedan) och Gävle Clean och Städ Seniorservice. På kvällen är det medlemsmöte i föreningslokalen.

tar nas webbshop hit I Moderatkvinnor r. yla pr h oc ns pi r till du allt från kläde / .se na or moderatkvinn Beställ på www. till ing lln stä be n di jla webshop eller me na@moderat.se. moderatkvinnor

Keps 40 kr

V-ringad t-shirt 80 kr

Sundsvall Efter ett besök hos Sundsvalls behandlingscentrum avsultas turnén med ett besök på äldreboendet Skönsmohuset.

www.moderatkvinnorna.se

Sporttröja 130 kr

Moderatkvinnorna finns representerade över hela Sverige. Vill du komma i kontakt med Moderatkvinnorna nära dig? Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna

På vår hemsida finns kontaktuppgifter till din lokala företrädare. www.moderatkvinnorna.se Vår besöksadress Moderatkvinnorna Box 2080 103 12 Stockholm

Värmland Örebro Västmanland Södermanland Uppsala Stockholm

Telefon: 08-676 80 00 Telefontider 08.00 - 17.00 Fax: 08-10 83 94 E-post: moderatkvinnorna@moderat.se

Moderatkvinnorna Ordförande Saila Quicklund, ordförande Telefon: 070- 818 29 68 E-post: saila.quicklund@riksdagen.se Ombudsman Yvonne Svengard Telefon: 08-676 81 06 E-post: yvonne.svengard@moderat.se

Västra Götaland Östergötland Kalmar

Gotland Jönköping Halland Kronoberg Blekinge Skåne

Du gillar väl Moderatkvinnorna på facebook? Håll dig uppdaterad om senaste nytt från Moderatkvinnorna!