Moderatkvinnorna by Moderatkvinnorna

Moderatkvinnornas Magasin #1 2013

Ett magasin från Moderatkvinnornas jämställdhetsbokslut:

Hur jämställt är (M)?

Kan själv! Gabriela och Alexandra har startat en egen förskola

Hjälp Moderatkvinnorna

att hjälpa

Biståndsprojekt i Etiopien & Thailand

Tema: Skola Vellinge – Sveriges bästa skolkommun

I Haninge står kunskapen alltid i fokus

Moderaternas skolpolitik förnyas

Fler män behövs i förskolan!

Svårvallat men med fantastisk gemenskapsa–n va Moderatkvinnor på Tjej

holm ck to S , a rn la a D , ro b re Ö nd, Landet runt: Östergötla mpanjinspiration +kreativitet=SANT! Ka

la e Det bor en ledare i al ig er Sv re ga yg tr t et ot På väg m

Politik

Innehåll

Tema: Skola Följ med på guidad tur i Haninges skolor. Sid 6

Så kan du hjälpa Moderatkvinnorna att hjälpa genom biståndsprojekt i Etiopien och Thailand. Sid 12

3 Ordföranden har ordet 4 Tema: Skola Vellinge – Sveriges bästa skolkommun Systrarna Bosnjakovic har grundat en egen förskola. Sid 15

11 Trygghet Tre frågor till Beatrice Ask 18 Ledarskap Det bor en ledare i alla

Moderatkvinnorna i Örebro besöker Tehuset i Karlskoga. Sid 26

20 Jämställdhet Moderaternas könsfördelning kartlagd 23 Landet runt Utbildning gör det lättare att rekrytera

Är du beredd att glömma allt du förut tänkt om politik? Sid 28

SMS:a ditt bidrag! Vill ni medverka till att stödja vårt biståndsarbete i Etiopien och Thailand, då skickar ni ert bidrag via sms.

29 Inspiration Carolines kampanjtips

Vår adress Moderatkvinnorna Box 2080 103 12 Stockholm Telefon: 08-676 80 00 Fax: 08-10 83 94 E-post: moderatkvinnorna@moderat.se www.moderatkvinnorna.se

Kontakta oss Ansvarig utgivare Kent Persson Redaktionsledning Saila Quicklund, ordförande Telefon: 08-786 61 31 E-post: saila.quicklund@riksdagen.se Erica Lejonroos, politisk sekreterare Telefon: 0738-20 58 38 E-post: erica.lejonroos@moderat.se Yvonne Svengard, ombudsman Telefon: 08-676 81 06 E-post: yvonne.svengard@moderat.se

Produktion Projektledning, text och design Elvira Hellsten kontakt@elvirahellsten.se Skribent Caroline Opsahl Tryck Sörmlands Grafiska AB

Omslagsbild Foto istockphoto.com Personerna på bilden hör inte ihop med artiklarna.

30 Om Moderat kvinnorna

Fistulasjukhuset i Etiopien: Skicka texten “mq etiopien” till 72550 så bidrar ni med 50 kr. Barn-och ungdomshemmen i Thailand: Skicka texten “mq thailand” till 72550 så bidrar ni med 50 kr.

Tack för ditt bidrag! 2

www.moderatkvinnorna.se

Saila

ordet: Ordföranden har

Ett nummer om utbildning, jämställdhet, skidåkning och mycket mer! Bästa läsare! Våren har gjort sitt inträde och ett säkert vårtecken är den årliga Tjejvasan. Moderatkvinnorna har haft en god representation på tävlingen (se bilder på sidan 27) och som före detta aktiv längdåkare gläds jag speciellt åt att just den här sporten nu har blivit så populär. Folkhälsotrenden växer snabbt och det är viktigt för såväl samhället i stort som för den enskilde. Moderatkvinnorna som åkte loppet är goda förebilder och nästa år kan ännu fler delta! Då kommer vi att ha en längdskidskola för dig som är Moderatkvinna och vill åka Tjejvasan. Numrets tema är Skola/Utbildning. Läs på sidan 4 om Vellinge, Sveriges bästa skolkommun. Carina Wutzler, Moderatkvinna och ordförande i utbildningsnämnden delger oss bland annat att Vellinge kommun under de senaste åren lagt stora resurser på skolan och att det politiska målet har varit att attrahera lärare med hög utbildningsnivå och pedagogisk kunskap. Carina uttrycker att utmärkelsen visar att det lönar sig att satsa på skolan och att kommunens skolpolitik alltid kan förbättras. Moderatkvinnorna har nu avslutat sina nio arbetsgrupper och resultatet blev 54 nya ståndpunkter. Samhället och politiken utvecklas fortlöpande och arbetet med att revidera och hitta nya ståndpunkter kommer att fortgå kontinuerligt. Du finner inom kort en A till Ö lista på vår hemsida. Tanken är att du här på ett smidigt sett kan gå in och ta del av vad vi Moderatkvinnor står för inom olika områden. Vi har nu även tagit fram ett Jämställdhetsbokslut (se sidan 21) som visar hur den kvinnliga representationen ser ut inom partiet. Hur ser det ut inom din kommun? Vad har

www.moderatkvinnorna.se

hänt sedan 2009? Det kan du läsa mer om i detta dokument. Rapporten återfinns i sin helhet på hemsidan www.moderatkvinnorna.se. Vi behöver fler kvinnor på beslutsfattande positioner både inom näringslivet och i politiken. Det kräver att vi tar ett gemensamt ansvar och ser till att kvinnor ges möjlighet och också uppmuntras. Ett av Moderatkvinnornas uppdrag är att skapa en plats för kvinnor att växa och få självförtroende att ta nästa steg inom politiken. I detta sammanhang vill jag framhålla Moderatkvinnornas spetsutbildning MKF. I februari hade jag förmånen att träffa en större grupp förväntansfulla kvinnor från hela landet som nu påbörjat den 22:a kursen. Jag vet att väldigt många av oss som har genomgått utbildningen kan uppge att vi har utvecklats på det personliga planet och att vi även har fått ett fantastiskt livslångt värdefullt nätverk som betyder väldigt mycket. Jag vill hedra min föregångare Britt Mogård som tidigt förstod värdet och startade denna utbildning. Avslutningsvis hoppas jag att du nu uppskattar läsningen av detta nummer av vårt magasin. Hör gärna av er till oss med inspel, vi uppskattar den goda dialogen med dig som läsare. Vi finns nu också på facebook, håll dig uppdaterad om det senaste från Moderatkvinnorna på www.facebook. com/moderatkvinnorna.officiella.

Saila Quicklund, ordförande för Moderatkvinnorna

Tema: Skola

Vellinge – Sveriges bästa skolkommun Varje år sedan 2002 har Lärarförbundet rankat Sveriges bästa skolkommuner. I mitten av november var det för elfte gången dags att dela ut utmärkelsen och prisceremonin ägde rum på Stockholms Kulturhus. I bänkraderna satt representanter från landets kommuner och när klockan slog 12.30 tog Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet, upp vinnaren på scenen. Kommunen som välkomnades upp på scenen var Vellinge Kommun, som efter många år av målmedvetet arbete nu kan kalla sig ”Sveriges bästa skolkommun”. Av: Caroline Opsahl

– Vi har haft tydliga mål och uttalat att vi ska ligga på topp tio, säger Carina Wutzler, ordförande i utbildningsnämnden i Vellinge. Carina Wutzler är Moderatkvinna och en engagerad nämndordförande som visat riktningen för Vellinges skolpolitik. När Vellinge kammade hem priset var hon smått överraskad men obeskrivligt glad. Äran vill hon dela med alla involverade. – Att vi i dag är Sveriges bästa skolkommun är ett resultat av våra duktiga elever, lärare och skolledare, säger hon. På ett år tog Vellinge ett kliv från 20:e till 1:a plats. Det är ett bevis på ett långsiktigt och målinriktat arbete och visar att ansvariga politiker och lärare tar ansvar för elevernas och kommunens framtid. – Vellinge kommun har de senaste åren lagt stora resurser på skolan och

ett politiskt mål har varit att attrahera lärare med hög utbildningsnivå och pedagogisk kunskap. I nuläget satsar vi på att föra in digitala verktyg i skolan och på att hitta nya metoder och arbetssätt. Lika viktigt är det att lärare får utrymme till att kunna vara pedagogiska ledare, berättar Carina Wutzler. Skolorna visar vägen Utmärkelsen som årets bästa skolkommun skapade en stor våg av glädje i Vellinges skolor. En av de skolorna är Tångvallaskolan, som enligt rektorn Louise Erlandsson, är en skola som ligger steget före. – Vi jobbar med ämnesövergripande projekt och har ett nära mentorskap mellan eleverna och lärarna, berättar rektorn Louise Erlandsson. Elevinflytande och eldsjälar till lärare utmärker skolan. – Jag tror att några av anledningarna till att Vellinge utsågs till årets skolkommun handlar om just engagerade lärare

Foto: Tångvallaskolan

Bilden Tångvallaskolans årskurs tre på skridskoäventyr. – Om vi lär oss leva lite sundare och röra på oss lite mer så mår också hjärnan bra, säger Louise Erlandsson, rektor på den hälsofrämjande Tångvallaskolan i Vellinge.

Ta del av glädjen och inspireras av Vellinges skolor på: www.vellinge.se/nyheter/video-sveriges-bastaskolkommun-2012/

www.moderatkvinnorna.se

Tema: Skola

och studiemotiverade elever, samtidigt som den politiska ledningen är starkt engagerad i skolutvecklingen. Jag är stolt över att vara rektor på Tångvallaskolan i Vellinge, fortsätter hon. Kommunikationen är en nyckel Carina Wutzler och Louise Erlandsson nämner flera gemensamma nämnare som visar att de båda strävar mot samma mål. – Vi arbetar för en tydlig dialog mellan politiken, förvaltningen och skolorna. Minst lika viktig är kommunikationen mellan föräldrarna, skolan och eleverna, säger Carina Wutzler. Hon berättar om en ny lärplattform som ska förbättra kommunikationen ytterligare. – Föräldrarna ställer stora krav på oss som politiker och på att skolorna ska tillgodose alla elevers behov. Detta är i grund och botten väldigt positivt, säger hon. Utmärkelsen viktig för kommunen Moderatkvinnan Carina Wutzler har många idéer i ryggsäcken. Hon jobbar inte bara för engagerade lärare och för motiverade elever, utan också för att skolan skall vara attraktiv för människor som bor i och utanför kommunen. – Utmärkelsen ger en positiv bild av kommunen. Vi har fått god respons och många har uppmärksammat oss. Häromdagen fick jag till och med ett mail från en mäklare som skrev ”Grattis!”, säger hon. Över telefon ett par månader senare går det att höra att Carina Wutzler fortfarande är en aning överraskad över att just Vellinge kommun vunnit utmärkelsen. Den politiska riktningen har styrt resurserna lyckosamt och möjliggjort att fantastiska lärare och elever tagit sig själva och kommunen hela vägen från Skåne och upp på scenen i Stockholms kulturhus. – Vår utmärkelse visar att det lönar sig att satsa på skolan och att kommunens skolpolitik alltid kan förbättras. Vårt mål är nu att behålla rankningen och bli ännu bättre, avslutar Carina Wutzler.

www.moderatkvinnorna.se

Vellinge tar emot diplom för utmärkelsen Sveriges bästa skolkommun 2012. Från vänster: Carina Wutzler, utbildningsnämndens ordförande, Johan Holmqvist, skolchef, Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarförbundet, Jessica Öberg, ordförande Lärarförbundet i Vellinge. Foto: Johanna Hanno

“Vår utmärkelse visar att det lönar sig att satsa på skolan och att kommunens skolpolitik alltid kan förbättras.” Carina Wutzler, skolkommunalråd i Vellinge

Vad är årets bästa skolkommun? Varje år sedan 2002 utser lärarförbundet årets bästa skolkommuner. Syftet är att tydliggöra kommunernas viktiga roll som huvudmän för skolorna och att uppmuntra och inspirera kommuner att satsa på och ge sina elever, lärare och skolledare bra förutsättningar. Till grund för rakningen ligger 14 olika kriterier som lärarförbundet anser är viktiga för att bedöma skolans arbetsförutsättningar och resultat. Inom alla 14 kriterier rankas kommunerna från 1 till 290 där placering 1 utgör bästa värde. Den kommun som rankas lägst inom varje kriterium och får lägst sammanlagd poängsumma hamnar i topp. Läs mer på www.lararforbundet.se

Tema: Skola

I Haninge står kunskapen alltid i fokus För att utveckla skolan krävs mod, tydlighet och en förmåga att parallellt arbeta mot långsiktiga och kortsiktiga mål. Det menar Anna Magnusson, rektor på Brandbergsskolan i Haninge, söder om Stockholm. Moderatkvinnornas Magasin följer med Alexandra Anstrell, moderat skolkommunalråd i Haninge när hon under en eftermiddag besöker två av kommunens grundskolor. Haninge rankades i början av 2000-talet som Sveriges sämsta skolkommun men visar nu ständigt på allt bättre resultat. – Vi var sämst i Sverige. Vad gör man då? säger Alexandra Anstrell som gav sig in i kommunpolitiken efter valet 2006.

Anna Magnusson, rektor på Brandbergsskolan och Alexandra Anstrell, skolkommunalråd i Haninge. När Alexandra Anstrell gav sig in i kommunpolitiken 2006 gick kommunen från att vara röd till att bli blågrön. Sedan 2009 har Alexandra Anstrell engagerat sig för skolpolitiken och sedan 2010 är Moderaterna Haninges största parti. Alexandra Anstrell sitter också med i styrelsen för Moderatkvinnorna i Stockholms län.

Text och bild: Elvira Hellsten

Brandbergsskolan, med elever från förskoleklass upp till nionde klass, ligger i ett miljonprogramsområde med flertalet utmaningar. Området besitter ingen större charm, men väl inne i skolan möts vi av värme, glada elever och färgglada, utsmyckade väggar. – I dag väljer föräldrar och elever bort Brandbergsskolan, berättar rektor Anna Magnusson som arbetat på skolan sedan i höstas. Tidigare har hon varit rektor på andra skolor i kommunen. – Vi har många goda pedagoger och många elever som är stolta över att gå här, men området har dåligt rykte. Om tre år ska man vilja gå här och jag är övertygad om att det går. Att göra skolan mer attraktiv är ett av Anna Magnussons långsiktiga mål för verksamheten. Det mer näraliggande målet är att få fart på en organisation som ser sina tillkortakommanden och på så sätt kan utvecklas. Alexandra Anstrell menar att navet för en fungerande

skola finns i höga förväntningar och ett gott ledarskap. Så väl förväntningarna som ledarskapet ska genomsyra hela verksamheten. – Det är tydligt att elever som inte lyckats inte har haft förväntningar på sig. Kunskapskravet är allra viktigast och vi

måste jobba mot det målet i alla led, säger Alexandra Anstrell. Anna Magnusson menar att det handlar om att det ska finnas en tydlighet hela vägen, från politiker till rektor till lärare. – Vi måste vara ute i den verksamhet vi leder, säger hon och syftar på närvaro i klassrum, elevråd och på möten med föräldrar samt dagliga besök i kök och vaktmästeri. Det viktigaste för en ledare är att den får alla att peka åt samma håll, menar Alexandra Anstrell som själv ser till att lämna kommunhuset så ofta hon kan. – Vi kan besluta massor där, men det fungerar inte om besluten inte förankras hela vägen ut i verksamheten, säger hon.

Redan 2005 började Haninge med kunskapskontroller i samtliga delar av skolverksamheten. Detta ledde till att Haninge kommun kritiserades av Skolinspektionen då man trodde att Haninge testade och utvärderade de små barnen. Samtidigt berömdes Haninge kommun för att på ett framgångsrikt sätt utvärdera verksamhetens kvalitet genom att undersöka barnens kunskapsutveckling. I det avseendet har Haninge kommun agerat föregångare och studieexempel inför den nuvarande nationella skollagen från 2011, där förskolan nu har www.moderatkvinnorna.se

Tema: Skola

Kökschefen Johan Beer och kocken Daniel Kallonas bakar pizza till Runstensskolans elever.

Helena Lindqvist, rektor på Runstensskolan, berättar om skolans matresa. I fönstret står guldkon och diplomet som tilldelades Årets Matglädjeskola 2011.

en egen läroplan. Det finns ännu inga gemensamma mål för förskolebarn men skollagen är nu tydlig – varje barns enskilda behov och utveckling ska uppmärksammas, vilket kräver uppföljning. – Här jobbar vi varje dag med alla elevers kunskapsutveckling så att de lever upp till målen, säger Anna Magnusson. Det är vi väldigt stolta över. Det tar en bra stund innan vi kommer ut till bilen igen. Anna Magnusson och Alexandra Anstrell ska först fotas i den färgglada korridoren, men hamnar i samtal efter samtal med personal och elever. En del vill prata verksamhet, andra bara säga hej till rektorn och skolkommunalrådet. Slutligen är det vi som säger hejdå till Anna Magnusson och åker de fem kilometerna till Runstensskolan i Handen. Under bilresan åker vi förbi Alexandra Anstrells och moderatkollegornas glada ansikten på affischer längs vägen. Mellanvalskampanjen pågår för fullt.

Det är inte bara Alexandra Anstrell som besöker Runstensskolan utan också oanmälda proffsätare från White Guide Junior. När, var och hur vet vi inte. Runstensskolan är aktuell för en eventuell topplacering när Sveriges bästa skolrestaurang ska koras. 2011 fick de Arlas guldko för Årets Matglädjeskola. www.moderatkvinnorna.se

– Vad är det som enar ett hem? Vad är det som kan ena en skola? frågar rektorn Helena Lindqvist retoriskt. Hon syftar på matbordet. I Runstensskolans skolrestaurang brinner ljusen på borden, den hemlagade maten fyller barnens tallrikar och till varje maträtt finns det kunskap att inhämta. Då plingar kökschefen Johan Beer i en klocka för att berätta om maten som ligger på barnens tallrikar. Och då – då blir det knäpptyst. – Även kökspersonalen är inkluderade i skolans övergripande kunskapsuppdrag. Menyn kopplas till en matresa genom hela världen och barnen skriver själva berättelsen, berättar Helena Lindqvist. Berättelsen handlar om Gunilla som jobbar i köket, men som i sagans värld är på långresa. Den här veckan är hon i USA. Efter lunchserveringen står Johan Beer och kocken Daniel Kallonas i köket och bakar. – I morgon blir det pan pizza, berättar Johan Beer. Vi gör hundra bottnar. Vi lagar nästan allt från grunden här hos oss.

IT-pedagogik och ny teknik är också viktiga ingredi-

enser i Runstensskolans dagliga arbete. Läsplattorna erbjuder inte bara oändliga möjligheter till kunskapsinhämtning genom olika pedagogiska spel utan också till att stimulera

Tema: Skola

skrivande och berättande. Annika Gustafsson är IT-pedagog och arbetar med datorer och läsplattor som verktyg för undervisningen. Hon ger exempel på hur läsplattorna används i verksamheten: – Just nu gör förskoleklassen egna böcker med hjälp av en app där man sammanfogar bild och text på ett enkelt sätt. År 1 arbetar med området miljö i SO och använder läsplattan till att filma intervjuer med olika vuxna på skolan. De redovisar sedan sina arbeten med läsplattan via klassrummets smartboard*.

Annika Gustafsson tillbringar mycket tid med eleverna

“Det här är framtiden.”

Annika Gustafsson, IT-pedagog på Runstensskolan i Haninge.

och finns som stöd för de ämneslärare som använder sig av tekniken i sin undervisning. Hon, Helena Lindqvist och Alexandra Anstrell är enade kring vikten av att se tekniken som ett verktyg och inte som ett hinder, vilket kräver utbildning och stöd för lärarna. – Köper man in datorer och läsplattor så ska de användas mer än en gång, säger Annika Gustafsson. Annika Gustafsson upplever att teknik i undervisningen för med sig ett ökat fokus bland eleverna och en större möjlighet för dem att själva söka svar på frågor. Syftet med att använda IT-pedagogik i undervisningen förutom som verktyg i kunskapsuppdraget är att ge alla elever samma förutsättningar och möjligheter. Alla har inte tillgång till datorer och läsplattor hemma. – Det här är framtiden, säger Annika Gustafsson.

* En smartboard är en interaktiv skrivtavla med pekskärmsfunktion, som i många fall ersatt whiteboardtavlan.

Fler män behövs i förskolan Ungefär tre procent av personalen i förskolan är män. För att öka andelen män behövs ett långsiktigt, nationellt samlat arbete menar Skolverket, som kartlagt utvecklingen sedan sjuttiotalet utan att se några bestående förändringar. Huddinge kommun söder om Stockholm har ambitionen att andelen män ska fördubblas i kommunen. Genom det lokala Nätverket Män i förskolan ska fler män lockas till yrket. Tomas Granberg är ordförande för nätverket, som under våren kommer att besöka olika arbetsmarknadsdagar för att rekrytera män. – Det finns en stark föreställning att förskolan är kvinnornas domän, säger han.

Tomas Granberg menar att jämställdhetsdebatten ofta glömmer de män som behövs inom de traditionellt kvinnliga yrkena och låter fokus ligga på att kvinnorna ska ha tillträde till männens arenor. – När du som man ska välja din yrkesbana så ligger “dagisfröken” inte särskilt högt enligt den manliga idealbilden. Tomas Granberg tror inte alls att det handlar om låg lön som många menar. – Fler män vill säkerligen arbeta i förskolan, men vågar inte ta klivet. Det finns ett motstånd. Själv vill Tomas Granberg inte bli sedd som en man i förskolan utan som den pedagog han är. – Samtidigt är jag man i en miljö som förknippas med femininitet. På så sätt är

n rna säger: Bar Moderatkvinno a ig nl in väl kv har behov av så bilder! re fö a lig som man jag en normbrytare, men det är inte där jag tar mitt avstamp. Jag arbetar i förskolan för att jag mår bra här, jag känner att jag gör en viktig samhällsinsats, jag är med och påverkar framtiden till något positivt och barnen ger mig glädje tillbaka. Tomas Granberg ser ljust på framtiden och menar att föräldrar, kollegor och barn nästan alltid blir glada när det dyker upp en manlig pedagog på förskolan. – Det finns trots allt en positiv inställning till oss män som ändå vågat oss in i förskolans värld. Om förskolan fokuserar på sitt uppdrag där all slags mångfald bland personalen är en naturlig del så kommer andelen män att successivt öka. Men det räcker inte att vara man, du behöver vara en bra pedagog för att lyckas, säger han.

www.moderatkvinnorna.se

Moderaternas skolpolitik förnyas

Tomas Tobé, ordförande för Moderaternas skolpolitiska arbetsgrupp. Foto: Emilia Öije

För ungefär ett år sedan tillsattes fem arbetsgrupper av för att utveckla Moderaternas politik. En av grupperna uppdrogs att särskilt titta på utmaningarna inom skolan. Tomas Tobé, ordförande för utbildningsutskottet, har lett den skolpolitiska arbetsgruppens arbete och presenterade nyligen resultatet i slutrapporten ”En modern skola för alla”. Tomas Tobé, vad innebär en modern skola för alla?

– Det är en skola där kunskap alltid står i centrum och resultaten i första hand bestäms av elevens egna ansträngningar och inte hans eller hennes sociala bakgrund. Det är en skola som styrs av evidensbaserad forskning.

Hur har gruppen arbetat?

– Arbetsgruppen har lyssnat aktivt till vad elever, föräldrar, lärare, rektorer, forskare, fackliga företrädare och skolhuvudmän ser för utmaningar i skolan. Vi har fört en konstruktiv dialog kring vad som krävs för att fortsätta utveckla en modern kunskapsskola.

Vilka utmaningar har ni identifierat för den svenska skolan?

– Vi har identifierat fem stora utmaningar för svensk skola och de kan sammanfattas enligt följande: resultaten och likvärdigheten i skolan, kopplingen mellan utbildning och arbete, behovet av en modern kunskapsskola, lärarnas möjligheter att utvecklas, samt elevernas trygghet, hälsa och studiero.

Berätta om några av de förslag som ni kommit fram till?

www.moderatkvinnorna.se

– Forskning visar tydligt att betyg från årskurs 3 är det absolut mest effektiva sättet att ge elever från studieovana hem en rättvis chans att lyckas. Betyg är ett bra verktyg för att identifiera de ämnen som eleven kan behöva extra hjälp med för att klara av. En slutsats från forskningen är att mer lärarledd tid höjer kunskapsresultaten. Sverige är ett av de OECD-länder med minst lärarledd tid, detta vill vi ändra på.

Vad vill ni göra för lärare?

– Vi har flera förslag för att stärka läraryrkets kompetens och status. Detta sker bland annat med hjälp av tydligare karriärstegar och mer resurser till fortutbildning. Vi föreslår bland annat ett Lär@arlyft 3.0 för att stärka lärares IT-kompetens.

Vad händer nu?

– För att vinna förnyat förtroende av väljarna i valet 2014 måste vi värna och ta hand om de reformer som vi hittills har genomfört inom skolan område, men vi måste också visa väljarna att vi står redo att peka på vårt samhälles stora utmaningar och presentera konkreta förslag och lösningar för att möta dem. Det är så tar skapar förtroende för vår politik och tar ansvar för Sverige.

En modern skola för alla Förslag för att höja skolresultaten och stärka likvärdigheten: Lärarhandledare för svaga skolor Obligatorisk förskoleklass Behovsbedömning i förskoleklassen Fler speciallärare Betyg från årskurs 3 Ny modell för särskilt stöd Mer undervisningstid - med fokus på matematik Stärkt Skolinspektion Sommarskola Stöd till läxhjälpsorganisationer Mer formativ bedömning

Förslag för att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad: Praktik på gymnasiets alla program Förstärkning av lärlingsutbildningen Ett fjärde år på teknikprogrammet (T4) Ung Företagsamhet ska erbjudas till alla elever Förstärkning av studie- och yrkesvägledningen Brett utbud av gymnasieprogram med rätt dimensioner Livslångt lärande i den högre utbildningen Förslag för att skapa en modern kunskapsskola: Lär@rlyftet 3.0 IT-uppdrag till Skolverket Öka rektorers självständighet Möjlighet för elever att läsa på annan ort Förslag för att stärka läraryrket status, förutsättningar och kompetens: Lärarhandledare - en karriärmöjlighet Fortsatt kompetensutveckling för obehöriga lärare Digitalisera de nationella proven Minska administration nationellt och lokalt Skickliga lärare ska ha bra betalt Fristående lärarutbildning Meddelarskydd i friskolor Förslag för att öka tryggheten och en få en engagerade elever: Skärpt arbete mot mobbning Stärk elevhälsans arbete med psykisk ohälsa Effektiv samverkan mellan kommunala myndigheter Stärk elevers rättigheter Mer fysisk aktivitet i skolan

Tema: Skola

Moderatkvinnorna

säger...

ämställdhet inom skolans område handlar om alla barns rätt till kunskap oavsett bakgrund. Vi lever i ett kunskapssamhälle där utvecklingen går snabbt och kraven på olika kompetenser ständigt ökar. Lärandet har blivit en livslång process som ställer krav på både individ och samhälle. Fler kvinnor studerar men vi ser fortfarande skillnader och ojämlika strukturer som begränsar kvinnors valmöjligheter. Därför behöver vi se på utbildningspolitiken ur ett helhetsperspektiv, från förskola till högre utbildning. Hur skapar vi ett utbildningssystem som följer den snabba utvecklingen och erbjuder jämställda villkor och lika möjligheter för varje individ i en globaliserad värld? Vi har fått en ny skollag, ny läroplan och lärarlegitimation. Rättigheterna för den elev som behöver stöd och hjälp har stärkts. Kunskapskraven har skärpts och blivit tydligare. Detta ger en bra grund för att utveckla det svenska skolsystemet. Målsättningen är glasklar, Sverige ska ligga i topp i alla internationella jämförelser av skolresultat.

Moderatkvinnorna

tycker...

... om skola och hälsa Även om regeringen gjort mycket finns det mer att göra. Hälsan har betydelse för barns förmåga att lära. Att förmedla kunskap om hälsans betydelse för ett fullvärdigt liv bör därför vara en del i skolans uppdrag. En början är att utveckla undervisning om hälsa i skolan. Men vi ser gärna också att antalet idrottstimmar i skolan ökar. Forskning tyder på att fysisk aktivitet gör att barn presterar bättre även i andra ämnen. ... om skola och språk Vi lever i en globaliserad värld där språkkunskaper är en dörröppnare. Språkets betydelse för kunskapsutbyte, kultur- och näringslivsrelationer kan inte betonas nog. Moderatkvinnorna vill att språkundervisning på de större världsspråken erbjuds på grundskola och gymnasium. ... om entreprenörskap i skolan Att lyfta in entreprenörskap i skolan är en stor utmaning men också en avgörande faktor för att Sverige men också Europa ska kunna få en stabil och ny marknad inom innovationer och forskning. Det finns flera fördelar för oss i Sverige att satsa på forskning och entreprenörskap. Inte minst för att behålla och stärka vår roll i omvärlden som ett framgångsrikt men också kunskapsintensivt land.

Foto: Ulrika Vendelbo

... om ökad flexibilitet i studiemedlet I Sverige ser vi att många studenter på högskolor och universitet är mindre ombytliga i sina studieval än vad man är i resten av Europa. Studenterna vågar inte längre röra på sig lika mycket då det ställs allt hårdare krav på avklarade poäng och nivåavslut för att få fortsatt studiemedel. Det är näst intill omöjligt för våra studenter att läsa ett till två år och därefter komma på att man hamnat fel i sitt val eller de som vill omskola och vidareutveckla sig. De ekonomiska förutsättningarna är så gott som obefintliga om man inte kan påvisa synnerliga skäl till ytterligare studiemedel. Här vill vi se en förändring. ... om skola och unga föräldrar Det finns många grupper inom såväl samhälle som utbildningsväsende att ta hänsyn till. En av dem vi väljer att lyfta extra mycket är unga föräldrar – det vill säga de som får barn före 20 års ålder. Många av dessa ungdomar har ofta varit borta från studier under en längre period. Unga föräldrar har andra förutsättningar att fullgöra sin utbildning samt att klara kombinationen av studier, arbete och föräldraskap. För barn till unga föräldrar har föräldrarnas utbildning en avgörande betydelse för att öka deras framtida handlingsutrymme. Därför bör vikten av fullföljd gymnasieutbildning lyftas upp på agendan. Det är en skyddsfaktor både mot ekonomisk utsatthet och ohälsa för såväl barn som deras föräldrar.

www.moderatkvinnorna.se

På väg mot ett tryggare Sverige Tre frågor till justitieminister Beatrice Ask Hur tryggt är Sverige i dag? – Sverige är ett tryggare land idag jämfört med tidigare. Sverige kan dock bli ännu tryggare. Den upplevda tryggheten ökar. Förra året uppgav 15 procent i den nationella trygghetsundersökningen att de kände sig otrygga när de är ute sent på kvällen. Det är färre jämfört med 2006, då motsvarande andel var 21 procent. Utvecklingen är densamma när det gäller rädsla för att utsättas för olika typer av brott. Undantaget är bostadsinbrott där andelen oroliga ligger på samma nivå. Oro för att utsättas för stöld har mellan 2006 och 2012 minskat från 22 procent till 13 procent. Under samma period har oro för att utsättas för överfall eller misshandel minskat från 15 procent till 11 procent. Vad har gjorts för att öka tryggheten? – Alliansregeringen har satsat stora summor på hela rättsväsendet. Vi har ökat antalet poliser till 20 000. Det innebär att polisen kan synas mer och har bättre förutsättningar att utreda och klara upp brott. Och vi har ökat samarbetet mellan polis och andra både för att förebygga brott och för att olika insatser ska komplet-

Foto: Ulrika Vendelbo / Regeringskansliet

Trygghet

tera varandra. Vi har skärpt straffen bland annat för våldsbrott. Tillsammans med många andra åtgärder har det bidragit till att människor känner sig tryggare. Fortfarande känner många sig otrygga, främst kvinnor och utrikes födda. Hur kan Sverige fortsätta att bli tryggare? – Det finns mycket mer att göra. Alliansregeringen har nyligen lagt ett förslag om skärpt straff för grov kvinnofridskränkning. Regeringen föreslår också att fler brott, såsom överträdelse av kontaktförbud och skadegörelse, ska omfattas av det brottet. Mer och konkret samverkan både mellan myndigheter och frivilligorganisationer är ett annat viktigt förbättringsområde. Ett exempel på ett sådant pågående arbete gäller åtgärder mot våld i nära relation. Regeringen har utsett länspolismästaren Carin Götblad till nationell samordnare mot våld i nära relationer. Hon har till uppgift att finna och lyfta fram de bästa metoderna för att motverka våld i nära relationer och bland annat titta närmare på former för bättre samarbete mellan myndigheter och frivilligorganisationer.

Moderatkvinnorna har en rad förslag för ett tryggare Sverige. Trygghet handlar om att ha ett arbete, kunna gå hem sent på kvällen utan att vara rädd och att ha säkra transportmedel. Det handlar om att känna sig säker i en relation, att inte vara orolig för att bli mobbad och att ha ordning på sin ekonomi. Läs om våra förslag på www.moderatkvinnorna.se! www.moderatkvinnorna.se

Biståndsprojekt

Hjälp Moderatkvinnorna

att hjälpa Ann-Charlotte Hammar Johnsson om Fistulasjukhuset i Etiopien:

“Nu har det gått ett par år sedan jag åkte till Etiopien tillsammans med Lena Asplund och Yvonne Svengard för att besöka Hamlin Fistula hospital, ett sjukhus där de opererar unga flickor och kvinnor som fått förlossningsskador. Minnena är lika tydliga nu som när jag för ett år sedan skrev om resan i Moderatkvinnornas Magasin. Sjukhuset i Addis Abeba är en blomstrande oas där kvinnor och flickor vårdas för förlossningsskador. De har upplevt långdragna födselsmärtor, under tiden har fostret dött inne i kroppen och därefter har fostret tagits ut på det mest horribla sätt. Urin och avföring rinner hela tiden ur dem utan deras kontroll och stanken har gjort att de blivit förskjutna av sina makar och av alla andra i byn hemma. De behöver så innerligt väl den omvårdnad de får på Fistulasjukhuset. Så väl fysisk som psykisk rehabilitering kan ta mycket lång tid. Därför finns det också inom Fistulas omsorg ett område med en rekreationsmiljö och ett boende dit kvinnorna och flickorna kan bo innan de att klarar av att återvända till sin by. Verksamheten startades då läkarna Reginald och Catherine Hamlin kom till Etiopien för 52 år sedan. Dr Hamlin, snart 90 år, opererar fortfarande en dag i veckan. Redan när hon och hennes man kom till landet var deras dröm och mål att starta en barnmorskeutbildning. För fyra år sedan gick drömmen i uppfyllelse. Det finns i dag runt 2 000 barnmorskor och landet behöver mer än 100 000. Biståndsprojektet lever upp till den politiska strävan om att gå från hjälp och stöd till kvinnor till att bygga upp ett arbete kring förebyggande verksamhet och till att bidra med kunskap till landet, som på så sätt kan fortsätta att utvecklas inom området. Emellertid är etiopiska kvinnor än i dag mycket beroende av Fistulasjukhusets verksamhet. Ett exempel där Fistulasjukhuset bidrar med kompetens till etiopiska staten är ett statligt sjukhus i norra Etiopien som tar hjälp av Fistula. Gemensamt bygger de grunden för en bättre förlossningsavdelning. Verksamheten som bedrivs av Fistulasjukhuset faller väl inom Millenniemålet om förbättrad mödravård. Moderatkvinnorna har i dag ordförandeposten i Fistuila stiftelsen i Sverige, där vi tillsammans med andra partiers kvinnoorganisationer och privata givare arbetar för att verksamheten ska kunna fortsätta att utvecklas och hjälpa fler kvinnor tillbaka till ett värdigt liv. Du är hjärtligt välkommen att stötta oss i detta arbete.”

Moderatkvinnorna är huvudsakligen engagerade i två biståndsprojekt och stödjer genom dessa Fistulasjukhuset i Etiopien och barnhemsorganisationen BaanChivitMai i Thailand. Moderatkvinnorna har gjort studieresor till båda destinationerna. Läs Ann-Charlotte Hammar Johnssons berättelse om Fistulasjukhuset. Här bredvid finns Moderatkvinnornas bilder från de oförglömliga mötena med barnen på BaanChivitMai. Informationen du behöver för att oavkortat stödja projekten finns längst ner på nästa sida. “Hem för nytt liv” BaanChivitMai

betyder just det och är en fristående lokal hjälpverksamhet i Thailand som har räddat flera hundra barn och ungdomar undan prostitution och knarkhandel. Sedan flera år tillbaka har Moderatkvinnorna engagerat sig för barns rättigheter genom att bland annat stödja barnhemmet.

Ann-Charlotte Hammar Johansson tillsammans med sjukhusets personal.

Fistulasjukhuset i Addis Abeba, Etiopien. www.moderatkvinnorna.se

Biståndsprojekt

Barn- och ungdomshemmet BaanChivitMai ligger i norra Thailand. Hemmet har idag drygt 100 barn.

I Bangkoks slumkvarter har BaanChivitMai ett hus med dagcenter och förskola för handikappade barn och barn med sociala problem. Dagcentret är ett andningshål där de slipper se våld och misshandel och istället möter omsorg och glädje.

Den som vill kan också bli fadder till något av barnen. Kostnaden för att bli fadder till ett barn på skolhemmet är ungefär 200 kr per månad. Läs gärna mer på www.baanchivitmai.com

Moderatkvinnornas biståndsprojekt Moderatkvinnorna är huvudsakligen engagerade i två projekt: Stiftelsen Fistulasjukhuset, Etiopien Thailändska hjälpen (BaanChivitMai) Hjälpbehovet är mycket stort. Alla bidrag kommer oavkortat fram till mottagaren, ingenting försvinner i omkostnader. Postgiro till Moderatkvinnornas hjälpfond är 85 71 38 - 2.

Många av barnen på barnhemmet är räddade från att bli sålda och hamna i prostitution. Många andra barn på BaanChivitMai har mist hela sin familj i aids och har ingenstans att ta vägen.

Märk talongen med M-kvinnornas Thailändska hjälpfond eller M-kvinnornas hjälpfond till Stiftelsen Fistulasjukhuset. Vill du veta mer så ärdu välkommen att höra av dig till oss. Moderatkvinnornas biståndskommitté Ann-Charlotte Hammar Johnsson, ordförande Telefon 08-786 52 15

Foto: Moderatkvinnorna

www.moderatkvinnorna.se

Yvonne Svengard, ombudsman Telefon 08-676 81 06

Mixat

Företag i välfärdssektorn

LO:s förslag är ett bakslag för jämställdheten S-kvinnornas ordförande Lena Sommestad välkomnar LO:s förslag om att begränsa vinster i privat välfärdsverksamhet. Hon vill även införa så kallade samhällsbolag, vilket i praktiken innebär att politiker och tjänstemän detaljstyr vår välfärd. Förslagen upprör Moderatkvinnornas ordförande Saila Quicklund som menar att Sommestad kraftigt försämrar kvinnors möjlighet till företagande, möjligheten att förbättra sina arbetsvillkor, nå en bättre löneutveckling och erhålla fler karriärmöjligheter.

Kömiljarden 9 av 10 får vård i tid I år får samtliga landsting utom ett ta del av Kömiljarden, ett stimulansbidrag som delas ut till de landsting som uppfyller vissa krav för att patienterna ska få vård i tid. Under det gångna året klarade 20 av 21 landsting att uppfylla något av kriterierna. Under 2012 ska landstingen ha klarat att erbjuda minst 70 procent av patienterna besök i den specialiserade vården inom 60 dagar och behandling inom 60 dagar för att få ta del av kömiljarden. Region Gotland har det bästa resultatet 2012, tätt följt av Östergötland och Halland för besök respektive operation. Det enda landsting som inte klarar något av målen är Uppsala. För hela landet gäller att mellan 70 och 75 procent av patienterna fick vänta kortare tid än 60 dagar.

Miljoner för jämn könsfördelning Luleå Tekniska Universitet tilldelas tre miljoner kronor från EU för att skapa jämnare könsfördelning bland de som jobbar med Teknik och IT, på universitetet och i företag i länet. Sju länder är inblandade i det internationella kunskapsutbytet Genovate.

När 73 procent av vårdföretagen leds av kvinnor och 80 procent av de nystartade företagen inom välfärdssektorn har en kvinnlig VD eller ägare, är det ett kraftigt bakslag för jämställdheten att Sommestad väljer att välkomna LO:s förslag. Sommestad har tidigare uttalat att det är olämpligt att kvinnor driver företag inom dessa sektorer. Det är en uppfattning som vi Moderatkvinnor verkligen inte delar med Sommestad. Vilket besked vill Sommestad ge till alla dessa kvinnor?

Jämställd snöröjning Det började med ett skämt på avdelningen för samhällsbyggnad i Karlskoga: Är det något som inte har med jämställdhet att göra så är det snöröjning! Sedan blev det tyst. Var det verkligen så? Det är svårare att gå eller cykla genom tio centimeter snö än att köra bil. Nu plogas gångvägar, cykelvägar och busshållplatser före större bilvägar. Det gynnar framför allt kvinnor, eftersom fler kvinnor än män går, cyklar och åker kollektivt. Med en omlagd tidtabell för snöröjningarna blev vinterstaden mer tillgänglig för alla. Och det kostade inte en krona mer. Källa: www.jämställ.nu

“Meningsfulla, roliga och spännande jobb med goda framtidsutsikter och schyssta arbetsvillkor.” Så ser ungdomar på jobben i välfärdssektorn, enligt Ungdomsbarometern som på uppdrag av SKL frågat 1 500 ungdomar i ålder 15 till 24 år om deras inställning till välfärdssektorn. 60 procent av de tillfrågade vill ha eller kan tänka sig ett välfärdsjobb.

~ Sveriges dansband är hårt arbetande småföretagare som bidrar till glädje för många människor och bidrar positivt för tillväxt och folkhälsa. ~ Riksdagsledamöterna Ellen Juntti och Cecilia Magnusson, Moderaternas Kulturkommitté har skrivit en rapport om dansbandsnäringen. Läs rapporten på http://www.moderat.se/rapport/ny-rapport-battre-halsa-med-sveriges-dansband

www.moderatkvinnorna.se

entreprenörsskap

Kan själv! Om viljan är tillräckligt stark och och man arbetar tillräckligt hårt, då går drömmen i uppfyllelse. Det vet systrarna Alexandra och Gabriela Bosnjakovic, grundare till den nyöppnade förskolan Vetenskaparna på Södermalm i Stockholm. Text och bild: Elvira Hellsten

www.moderatkvinnorna.se

entreprenörsskap

et handlar om att inte släcka lågan utan hela tiden finna drivkraften, säger Alexandra om förskolan Vetenskaparnas pedagogiska riktlinje som verkar tätt sammanflätad med systrarnas egen syn på livet. Vi träffas i förskolans lokaler där solen skiner in i varenda vrå och det råder ett lugn som bara kan betyda en sak – det är lördag. För att inte störa barnen i sin inskolning på den nya förskolan så har vi bestämt möte när barnen är hemma. Förskolan har bara varit öppen i tre veckor, men på väggarna finns redan massor av teckningar och fotografier. Alexandra och Gabriela visar lek- och konstruktionsrummet, ateljén, platsen för forskning och experimenterande och det föränderliga rummet som för tillfället upptas av bilbanor. – Det gäller att tro på barnen och uppmuntra dem att gå sin egen väg. Här får våra minivetenskapare forska och upptäcka världen omkring sig, säger Alexandra. Förskolans arbetssätt är inspirerat av förhållningssättet i den italienska pedagogiken Reggio Emilia som utgår från tanken att alla barn föds kompetenta. Enligt pedagogiken talar barnet 100 språk men berövas 99 av dem. Förskolan Vetenskaparna arbetar för att utmana barnen att använda alla sina språk och utvecklas till dem de är.

Alexandra Bosnjakovic Ålder: 33. Bor: I Solna. Gör: Driver förskolan Vetenskaparna och arbetar som förskolechef i Hässelby. Motto: Att göra det jag vill på mitt sätt och aldrig ångra gårdagen. Gör för att må bra: Tränar, umgås med vänner, skrattar ofta och mycket.

Kaffe och planering inför nya inköp. En del av utvecklingen grundar sig i föräldrarnas önskemål. – Föräldrarna har en viktig roll i verksamheten, säger Gabriela Bosnjakovic.

Alexandra är sedan 2003 utbildad förskolelärare och menar att hon plockat guldkornen ur alla de verksamheter hon jobbat inom och under lång tid byggt upp drömmen om att grunda en egen förskola. – Vi drivs av något vi tror på och brinner för detta, det är därför jag och Gabriela har en egen förskoleverksamhet i dag. Vi insåg att det här kan vi göra bättre själva och bestämde oss för att göra det, säger Alexandra. Gabriela är kultur- och samhällsvetare i grunden men sedan årsskiftet moderat oppositionsråd i hemkommunen Vara i Västergötland. Det blir ofta telefonsamtal mellan mötena i Vara för att sköta verksamheten i Stockholm. – Det var ett stort beslut att satsa på förskolan Vetenskaparna samtidigt som jag gick in i min nya roll som oppositionsråd, säger hon. Gabriela kompletterar Alexandras pedagogiska erfarenhet med sin kunskap kring organisation och annat som ligger till grund för den pedagogiska verksamheten. – Vi har inte startat detta tillsammans för att vi råkar vara systrar, säger Alexandra. Gabriela är för mig den mest kompetenta personen att göra detta med. Alexandra sköter också sin roll parallellt med ett annat

“Vi insåg att det här kan vi göra bättre själva och bestämde oss för att göra det” Gabriela Bosnjakovic Ålder: 31. Bor: I Vara. Gör: Driver förskolan Vetenskaparna och är moderat opositionsråd i Vara. Motto: Bättre att ångra något man gjort, än att ångra något man aldrig försökt. Gör för att må bra: Har kreativa och energigivande möten med människor, går långa skogspromander och lyssnar till renässansmusik.

www.moderatkvinnorna.se

entreprenörsskap

arbete, som förskolechef på en förskola i Hässelby utanför Stockholm. – Vetenskaparnas egen förskolechef driver verksamheten på plats, vår roll är att bygga upp organisationen och få med oss personalen i konceptet, säger Gabriela. Gabriela och Alexandra syftar på arbetet med allt från administration, rekrytering och utformande av lokalen till det allra minsta inköpet. På bordet ligger inköpskataloger och en lång lista med ”småfix” som krävs för att slipa till verksamheten. Efter vårt möte ska systrarna åka på en inköpsrunda, plasttallrikar står överst på listan. – Vi som trodde vi var färdiga! säger Alexandra och skrattar. Hon fortsätter: – Det är en levande verksamhet och en föränderlig miljö. Verksamheten ska anpassas efter barnen och inte tvärt om. Att hitta rätt lokaler har varit det allra svåraste. I somras dök den perfekta lokalen upp och efter det gick det fort. – Nu ligger fokus utan tvekan på att få varje pusselbit på plats här, men vi letar samtidigt efter fler lämpliga lokaler, säger Gabriela. Alexandra fortsätter: – Vi har så många barn på kö att vi skulle kunna fylla en till förskola på en dag. Den efterfrågan och uppskattning som finns, det är en stor bekräftelse på att vi gör rätt. Det är ju vårt mål. Vägen till den egna förskolan har inte varit helt enkel. Det administrativa och det praktiska arbetet är krävande. Alexandra berättar hur att hon jobbat veckor i streck utan lediga dagar och hur hon och Gabriela arbetade under både jul och nyår. Alexandra tillägger att hon inte vill att det ska låta som att de klagar, men det finns ingen risk. Glädjen över att jobba hårt och förverkliga drömmen går inte att dölja för någon av dem. – Drivkraften och pliktkänslan har jag att tacka från våra föräldrar, säger Gabriela. Alexandra och Gabrielas mamma kommer från Tjeckien och pappa kommer från Kroatien. Hemifrån har stödet för att gå sin egen väg alltid funnits. Alexandra och Gabriela har också fått tackla omgivningens reaktioner. Utöver de positiva utropen över systrarnas projekt har de också ifrågasatts. 33 och 31 år gamla får de ofta frågan om de som är så unga verkligen kan genomföra detta. – Dem lyssnar vi inte på. Negativa toner får inte utrymme i det vi vill förverkliga, säger Alexandra. Att de är välfärdsföretagare är också något som de måste försvara. De tycker att det är trist att media ständigt lyfter

www.moderatkvinnorna.se

skräckexempel och att debatten kring vilka som driver och bör få driva företag inom skola och omsorg är snedvriden. – Jag tror inte att vem som helst skulle gå med på att göra något sådant här, jag tror inte att folk skulle våga. Trots efterfrågan handlar det om kapital och en enorm del av din tid, det är en satsning, säger Gabriela. – Folk frågar om vi är ett vinstdrivande bolag. Vi svarar att det är klart att vi är det, annars går vi ju i konkurs. Men om de syftar på vinst på bekostnad av en bra kvalitetsverksamhet så är svaret nej. Vi vill ha en fantastisk verksamhet och det går hand i hand med vinst, fortsätter hon. – Vi gör det här för att vi älskar det. Det är inte ett jobb, det här är vårt liv, säger Alexandra.

ledarskap

Det bor en ledare i alla Vem behöver ett gott ledarskap? Chefen? Javisst, men ledarskap är till för varje människa, stor som liten. Genom att leda sig själv kan vi uppnå våra mål i livet, på jobbet – och i skolan. Av: Elvira Hellsten

– Vi behöver ständigt jobba med oss själva som människor, ledare och som organisationer. Vi måste utvecklas hela livet, säger Ann Askenberger, managing partner på utbildningsföretaget Franklin Covey. En väl beprövad metod för att utveckla sitt ledarskap kallas för De 7 Goda Vanorna (The 7 Habits for Highly Effective People). Det handlar om principer som människor som når sina mål ofta använder sig av och som gör att de kan göra om det och nå nya mål om och om igen. Den första principen handlar om att vara proaktiv, att du själv alltid har ett val, inte alltid kring vad som inträffar men vad du väljer att göra av det. Utifrån det beskriver vanorna hur du själv kan agera med målet i sikte och genom att prioritera. – Genom att vara proaktiv, ha målet i sikte och göra det viktigaste först går du från att vara beroende av yttre faktorer till självständighet, säger Ann Askenberger. De tre vanorna som följer handlar om hur du kan säk-

erställa att den gemensamma kunskapen du har tillsammans med någon annan kan bli till något större än den som var och en har för sig. I varje situation måste samtliga inblandade kunna vinna något på utkomsten, enligt de goda vanorna. – Det handlar om att ta tillvara på varandras olika intressen. Där måste vi fokusera på att först förstå personerna runtikring oss för att sedan själva bli förstådd agenom att förklara den egna synen för att kunna skapa synergi, menar Ann Askenberger. Den sjunde och sista vanan kallas Vässa sågen och handlar om att vi alltid ska jobba med oss själva, förnya oss och också ta hand om oss genom att ibland koppla av helt och hållet.

De 7 Goda Vanorna har under åren lärts ut till tjugo miljoner människor världen över och sedan 14 år tillbaka

“Genom att alla

Moderatkvinnorna ges lika möjlighet till genom ordförande Saila ersättning för förlorad Quicklund, skriver i Exinkomst gynnas jämpressen om att det är hög ställdheten.” tid för regeringen att utreda möjligheten att införa vård av sjuk förälder, VAF. 13-02-03

finns ett särskilt program för skolbarn, Ledaren i Mig. – Ledare kan varje person vara. Ledarskap handlar inte om chefsskap, att vara chef är en position. Det första ledarskapet är det över dig själv, säger Ann Askenberger. För skolbarnen förklaras De 7 Goda Vanorna som rötterna i ett träd och många blir förvånade över hur lätt det ofta är för barn att ta levnadsvanorna till sig. Som ett naturligt inslag i verksamheten är det meningen att ledarskapet ska genomsyra samtliga delar av skolan utan att innebära merjobb för lärarna.

– Syftet är att utveckla så väl barn som lärare och skapa en trygg och lugn skolmiljö där varje individ får växa och resultatet blir höjda skolresultat och ett förbättrat samarbete på alla plan. Mellan elever, lärare och elever och lärare och föräldrar, säger Ann Askenberger. Åtta svenska skolor skapar i dag en ledarskapskultur genom Ledaren i Mig. Skolorna finns i Karlskrona, Falun Stockholms Stad och Huddinge. Vårby skolor i Huddinge har arbetat enligt programmet sedan förra hösten. Rektor Lena Sjögren berättar: – Ledaren i Mig är ett av flera verktyg som vi använder i våra skolor. Det har bidragit till att skapa den skolkultur som jag tycker att vi har på våra skolor i dag. Det här är ingen rocket sience utan handlar om sunt förnuft, men genom att all personal har genomgått samma utbildning har vi skapat en kultur där vi har höga förväntningar på eleverna och gör dem medvetna om vad de vill med sitt liv och hur de ska ta sig dit. Vi i personalen måste tänka på att våra elever har väldiga resurser som vi måste hjälpa dem att utveckla.

Moderatkvinnorna i media

“Att redan vid unga år tänka efter hur du vill ha det med din pension är centralt för en god och trygg ålderdom.”

Elisabeth Gisslin Burman, länsordförande Moderatkvinnorna Västernorrland skriver på allehanda.se om vikten att tänka på sin pension i god tid. 12-12-17

www.moderatkvinnorna.se

ledarskap

Visste du...

att Moderatkvinnorna har en egen ledarskapsutbildning, MKF. Den har under lång tid utbildat kvinnor från hela landet och gör det än i dag. Läs mer på www.moderatkvinnorna.se

De sju goda vanornas träd presen-

terar grundprinciperna för ett gott ledarskap och med en pedagogisk tolkning för de skolbarn som arbetar med programmet Ledaren i Mig.

“Den som inte bygger ordentligt ledarskap är ett träd som inte har några ordentliga rötter. Det ser snyggt ut, men händer nånting kritiskt, stormen kommer, så brakar trädet.”, säger Ann Askenberger, Franklin Covey. Illustration och copyright: Franklin Covey

Moderatkvinnorna i media

“Här kan vi alla hjälpas åt och föregå med gott exempel och påtala när perModeratkvinnornas ordförande Saila Quicklund skriver i Aftonsoner väljer att gå över gränsen. bladet om näthatet. En moderat arbetsgrupp under ledning av Alla kan inte göra allt men vi kan justitieminister Beatrice Ask nyligen föreslagit att man ska inrätta alla göra något för att visa att ett nationellt it-brottscenter inom polisen, vilket tillsammans med vi inte accepterar detta näthat, fler polisanmälningar och att ökat ansvar läggs på dem som driver mobbning och förtal.” internetforum där näthatet ges utrymme kan ge resultat. Men vi får inte glömma att vi alla kan hjälpas åt. 13-02-15

www.moderatkvinnorna.se

Jämställdhet

Moderaternas könsfördelning

kartlagd

Att Sverige till hälften består av kvinnor och till hälften av män är knappast en överraskning för någon. Tyvärr inte heller att fördelningen mellan könen i det politiska livet inte är hälften kvinnor och hälften män. Moderaterna för en politik för jämställdhet på samtliga plan i samhället och ska naturligtvis leva som man lär både på lokal-, regional- och central nivå. Moderatkvinnorna har under många år arbetat för att förbättra balansen mellan kvinnor och män i det politiska livet. Nya Moderaterna har vid de senaste valen försökt att uppnå en balans mellan könen utan tvingande regler. Har man lyckats?

Linda Frohm är inte bara gruppledare för Moderaterna i Kalix och länsförbundsordförande för Moderaterna i Norrbotten, hon är också företagare och driver hotell och camping i Kalix.

www.moderatkvinnorna.se

Jämställdhet

Moderatkvinnornas Jämställdhetsbokslut För att kunna bli bättre och mer representativt för hela befolkningen har Moderatkvinnorna kartlagt hur könsfördelningen ser ut på politiska poster på samtliga nivåer. Statistiken redovisas i ett Jämställdhetsbokslut, sammanställt av Mikael Gäfvert, pol. Mag. Från Sundsvall. Moderatkvinnornas Magasin ringde upp Mikael Gäfvert för att ställa frågan: Hur jämställt är moderaterna?

– Det är svårt att svara på, det är så olika på olika nivåer och i olika kommuner. Man använder sig av 40/60-måttet, det vill säga att jämställdhet sägs vara uppnådd när båda kön återfinns mellan 40 och 60 procent. Över lag har det blivit lite mer jämställt sedan förra jämställdhetsbokslutet redovisades 2009. På nationell nivå ser det bra ut även om det skulle kunna bli bättre. På lokal och regional nivå skiljer det sig mycket från plats till plats. Måga kommuner har ökat sin kvinnliga representation avsevärt, men fortfarande finns det kvar kommuner som inte har någon kvinnorepresentation alls. Siffrorna kan visa att en kommun är förhållandevis jämställd, men samtidigt är det vanligt att man hittar kvinnor i social- och utbildningsnämnder och desto mer sällan på ordförandeplats och andra tunga poster.

Linda Frohm, Kalix:

“Vi kvinnor måste bli bättre på att lyfta varandra” En av de kommuner där Moderaterna visat en positiv utveckling Vilket är ditt råd till andra moderatföreningar som behöver arär Norrbottenskommunen Kalix. Den kvinnliga representationen beta med jämställdhet? – Det är väldigt viktigt att inse att vi blir vad andra tycker. i kommunen var efter valet 2006 16,7 procent, vilket ökade till Trots att vi har den bästa politiken för jämställdhet och för 51,5 procent 2010. Linda Frohm är gruppledare för Moderaterna kvinnor så finns det fortfarande en åsikt om att Moderaterna i Kalix och länsförbundsordförande för Moderaterna i Norrbot- är gubbigt och att vi inte lyfter kvinnor tillräckligt. För att vi ska vända den inställningen måste vi på ledande positioner ten. Vad ligger bakom den positiva utvecklingen? – Inför valet 2010 jobbade vi hårt för att få kvinnor att ställa upp. Tidigare har det varit svårt att bekänna färg i Kalix om man inte varit socialdemokrat, men de senaste åren har det blivit mycket lättare. I provvalet inför 2010 blev moderatkollegan Robert Nordin etta och jag blev tvåa. Han överlät då förstaplatsen till mig då han tycker att arbetet med en jämställd representation är viktigt. Med mig som gruppledare har det blivit stor skillnad, det är lättare för kvinnor att engagera sig när det sitter en kvinna på högsta positionen. Därför är det viktigt att vi lyfter kvinnor på dessa platser.

Vad har arbetet lett till?

– När vi gick till val hade vi varannan kvinna på våra listor, trots att vi inte haft det som något krav. Vår enda överenskommelse var att Moderaterna i Kalix skulle bli mer jämställda. Vi fick dubbelt så många röster som i valet 2006. Förutom ett väl utfört kampanjarbete så tror jag att vi attraherar fler kvinnliga väljare när kvinnor är med och representerar politiken.

www.moderatkvinnorna.se

bjuda in varandra och framförallt så måste vi kvinnor bli bättre på att lyfta varandra. Får vi en bra position eller uppdrag, i politiken eller näringslivet, så får vi inte vara nöjda med det utan göra som männen gjort i hundra år, se till att lyfta in andra kvinnor på ledande positioner.

Hur fortsätter jämställdhetsarbetet hos Moderaterna i Kalix?

– Det är viktigt att tänka på att jämställdhet är dagsfärskt. Det går inte att bocka av målet, det måste vara ett levande arbetet hela tiden. Vi måste också se till att om vi ska bedriva en bra politik som vi kan stå för så är kompetenskravet det allra viktigaste när personer ska väljas till politiska positioner. För att bibehålla en jämställdhet med både män och kvinnor måste vi se till att utbilda brett för att kunna rekrytera underifrån och inte förlita oss på ett fåtal personer som är aktiva just nu. Jämställdhet får inte bli dagslända.

Jämställdhet

Maria Leander, generalsekreterare och chefsjurist på Europeiska Investeringsfonden:

“Oändligt viktigt att bästa individ får jobbet” 1995 flyttade Maria Leander till Luxem-

burg för att börja arbeta som jurist på Europeiska Investeringsfonden, efter att hon efter avslutade juridikstudier i Lund arbetat som jurist på advokatbyrån Mannheimer Swartling. – Jag har alltid arbetat väldigt hårt och aldrig gjort avkall på det, svarar hon på frågan som känns jobbig att ställa: Hur har du tagit dig fram? Frågan syftar ju inte till att ifrågasätta kompetens, den grundar sig i sökandet efter vad som kan skjuta hål i det omtalade glastaket. Runtikring Maria Leander finns mycket få kvinnor på höga beslutsfattande positioner. Under sina 15 år i chefsposition på Europeiska Investeringsfonden menar Maria Leander att hon aldrig funnit några hinder i att vara kvinna. – Jag kan kanske inte se någon direkt fördel med att vara kvinna, men vissa kvinnor, däribland jag, släpper mer på prestigen än vad jag tror manliga chefer gör. Det uppskattas alltid av medarbetarna, säger hon. Dock vill Maria Leander inte se den prestigelöshet och den ödmjukhet som hon anser vara goda ledaregenskaper som typiskt kvinnliga. – Många kvinnor på höga positioner vinnlägger sig tyvärr genom att uppträda auktoritärt eller som en klassisk manlig chef, säger hon. Namn: Maria Leander Ålder: 51 Bor: I Senningerberg, Luxemburg, med man och två söner, 11 och 12 år.

Vi behöver fler kvinnor på beslutsfattande positioner, både inom näringslivet och i politiken. Det kräver att vi tar ett gemensamt ansvar och ser till att kvinnor ges möjlighet och också uppmuntras.” Moderatkvinnorna

Maria Leander tror att anledningen till att färre kvinnor

återfinns på höga positioner snarare beror på de normer som följer kvinnorollen och arbetsplatsernas avsaknad av anpassning för föräldrar, än en specifik jargong eller tvivel på kvinnors kompetens. Hennes egen arbetsplats är föga anpassad för småbarnsmammor som vill vara föräldralediga, hemma med sjukt barn och inte kan närvara på sena kvällsmöten.

Vad anser du om kvotering av kvinnor till ledande befattningar?

– Det är oändligt viktigt att bästa individ får jobbet oavsett kön. Kvinnor över lag gagnas heller inte av att mindre kompetenta kvinnor kvoteras in på viktiga poster. Jag har upprepat detta som mantra i snart 20 år men utan att se någon dramatisk förändring. Särbehandling och olika spelregler är inte optimalt men jag tror att kvotering kan verka för att få igång en process som borde fungera av egen kraft och som förhoppningsvis kommer att göra det när väl fler kvinnor är representerade. Jag tycker absolut inte att det ska lagstiftas kring detta, men riktlinjer och ett uppmärksammande är bra. Förhoppningsvis kommer det finnas en press, att man kommer bli granskad, vid rekrytering till styrelser och höga chefspositioner som kommer visa resultat, säger Maria Leander.

Gör: Är generalsekreterare och chefsjurist på Europeiska Investeringsfonden. Tror på: Att man yrkesmässigt ska göra något man tycker är roligt. Då blir man bra på det man gör, övertygande i sin roll och en lyckligare människa.

– Ett av Moderatkvinnornas uppdrag är att skapa en plats för kvinnor att växa och få självförtroende att ta nästa steg i politiken. Vi har ett ansvar att motverka den obalans i politik och näringsliv mellan kvinnor och män, sa Saila Quicklund i samband med Moderatkvinnornas råd i december förra året, där moderata kvinnor från hela landet samlades för att nätverka, få ytterligare politisk kunskap och tillsammans forma Moderatkvinnornas agenda. Fortfarande har färre kvinnor förtroendeuppdrag än män. Inte mer än 33 procent av ordförandeposterna i kommunerna innehas av kvinnor. Motsvarande siffra för ordföranden för kommunstyrelser är 29 procent. Saila Quicklund menar att det är viktigt att kvinnor får stöd att ta sig an förtroendeuppdrag.

www.moderatkvinnorna.se

Landet runt

Moderatkvinnorna i Östergötland har fokus på utbildning. Siktet är inställt på att fler kvinnor ska vara villiga att axla politiska uppdrag under nästa mandatperiod. – Vi startade 2012 med fyra utbildningsdagar

för drygt tjugo kvinnor från olika orter i länet. Under 2013 fortsätter satsningen med en utbildningsdag i februari, en i september och med en studieresa till Bryssel i slutet av mars, berättar Viola Ingvarsson, vice ordförande för Moderatkvinnorna i Östergötland. Temat för Moderatkvinnoutbildningen Östergötland varierar från gång till gång, hittills har bland annat politikutveckling, kommunallag, presentationsteknik och ekonomi/ budget stått på schemat. – Framför oss ligger nu närmast ”Vägen fram till beslut” med fokus på det som krävs utöver de formella motionerna innan klubban kan slås för ett beslut, säger Viola Ingvarsson. I Bryssel väntar studiebesök i parlamentet och besök hos East Sweden och LRF. Till hösten blir det en heldag kring media och mediahantering. Samtliga utbildningsdagar har också haft en hemuppgift för eleverna, till exempel att skriva en insändare till lokalmedia. – En av bonusarna med satsningen är att vi har en grupp kvinnor som lärt känna varandra och som skapat ett nätverk. Detta nätverk tillsammans med Moderatkvinnoansvariga i länet gör det lättare att nominera och föra fram passande kvinnor för listor och uppdrag, säger Viola Ingvarsson.

www.moderatkvinnorna.se

s dig? Vad händer ho händelser Dela med dig av ndet! från din del av la xt från senaste Skicka bild och te eningen eller studi kampanjen, utbild besöket... rna@moderat.se till moderatkvinno

Utbildning gör det lättare att

rekrytera politiker

Utbildningen hålls på Moderaternas kansli i Linköping. När bilderna togs var politiska ideologier, ideprogram och partikultur temat för dagen.

Landet runt

Stockholm:

Som hemuppgift i tvåårsutbildningen för Moderatkvinnor i Stockholms län kampanjade Petja Svensson, Matilda Rosenqvist, Sara Sixten-Karlberg i Haninge Flygblad centrum, med flygblad på både svenska och arabiska för att nå kvinnor som om relati onsvåld. Moderatkvinnorna annars kanske inte når.

brevet

p är det an vintern ger up ren här men inn vå in har as är ag t M ar s Sn eratkvinnorna od M er. mb ce de ockholm stad, lätt att sakna eratkvinnorna i St od M n frå ing lsn fått en hä sina julaktiviteter. som berättar om

“Hej! kinges kampanj inspirerade av Ble Vi blev så härligt stad gjorde en året, så Stockholm under julen förra uppvaktade h Merci-chocklad oc liknande vi köpte a barnakuten, sk ck Sa , utavdelning ak ts se hu uk rsj de Sö lper ungdomar ia ungdom som hjä socialjouren, Mar nternatt, ett Vi drogproblem samt med alkohol- och staden har m so re EU- medborga r fö e rg bä är tth na hade även med mber till mars. Vi öppet under nove nalen med att h nötter till perso oss clementiner oc under julhelse för deras insat r e ad ck ta vi r dä kort gerna.

en glöggafton ordnade vi även an er mb ce de 11 Den lussebullar och uder. Vi bjöd på som traditionen bj tsalen samla ett Schönfeldska prak snittar och glögg ng en lyckad gå n. Även denna mä h oc n or inn 50 kv träff. Bästa hälsningar m Eva Solberg” ockholm stad geno St Q M en els yr St

www.moderatkvinnorna.se

Landet runt

Moderatkvinnorna i Stockholms län engagerar sig för Qjourens framtid

Med på informationsmötet om Qjourens framtid var även socialborgarråd Marie Ljungberg Schött (M).

Qjouren är den enda kvinnojour i Stockholmsområdet som hjälper våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem. Därutöver finns ett fåtal platser runt om i landet. Under hösten 2012 fick Moderatkvinnorna i Stockholms län information om att Qjourens eventuellt skulle behöva lägga ner sin viktiga verksamhet. – Vi på olika sätt försökt hjälpa dem att hitta lösningar för att de ska kunna överleva och fortsätta driva sin mycket viktiga verksamhet för en målgrupp som är extremt utsatt, säger Erica Lejonroos, ordförande för Moderatkvinnorna i Stockholms län. Länets Moderatkvinnor har skrivit brev till berörda moderata företrädare i länets kommuner, haft kontakt med de våra i landstinget samt startat en Facebookgrupp som heter Rädda Qjouren. – I slutet av december meddelade jouren att de överlever ett tag till tack vare bidrag från Stockholms stad genom tf socialborgarråd Marie Ljungberg Schött (M) samt att de får pengar från landstinget. Därtill har två moderata företrädare från länskommunerna hört av sig till med öppning för eventuella bidrag, berättar Erica Lejonroos. På ett informationsmöte fick de en kort beskrivning av nuläget samt att Maria Boustedt Hedvall, som på Socialstyrelsen uppdrag har skrivit rapporten ”Skyll sig själv – om våld mot kvinnor i missbruk” som påtalade att det finns ett bristande skydd för våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem. Därtill visade Connie Don de Marco sin fotoutställning om hur vardagen som hemlös kan se ut.

Förresten, du gillar väl oss på facebook? Håll dig uppdaterad om senaste nytt från Moderatkvinnorna på

www.facebook.com/moderatkvinnorna.officiella

www.moderatkvinnorna.se

Landet runt

Moderatkvinnor besöker:

Tehuset bryter social isolering

Khatoon, Tehuset, i Karlskoga fick i januari besök av Moderatkvinnorna i Örebro. Här får invandrade kvinnor stöd att ta sig ut på arbetsmarknaden. Moderatkvinnorna i Örebro Län har ett nätverk som gemensamt gör studiebesök i olika verksamheter i länet. I januari besöktes Khatoon, Tehuset, i Karlskoga. Tehuset är en ideell förening som hjälper och stöttar utsatta invandrade kvinnor och barn. Verksamheten startades av Soheila Fors utifrån det behov hon såg av att skapa socialt nätverk och stödja kvinnor till att komma ut på arbetsmarknaden. Verksamheten startade i Karlskoga men finns nu på flera platser i Sverige. Khatoon bedriver också hjälpverksamhet i mellanöstern, med nödhjälp till änkor och övergiva kvinnor och barn som saknar försörjningsmöjligheter. Hjälpverksamheten utomlands har också som mål att starta yrkesutbildningar för kvinnor som ett led i att kvinnor ska kunna försörja sig själva. I Sverige har man inriktat verksamheten på att verka för att bryta kvinnors isolering i det nya hemlandet och underlätta för integration. Verksamheten vill särskilt hjälpa kvinnor och barn som utsätts för hedersvåld och omfattande hedersrestriktioner att ta sig ur sin situation. Det finns ett stort behov av hjälp och stöd för att bryta isolering. Man berättar att många kvinnor tar mediciner för att motverka depressioner, depressioner som många gånger beror på social isolering. Många kvinnor har sedan helt kunnat sluta ta mediciner då de kommer ut och får träffa andra kvinnor och blir mera integrerade i samhället.

Hedersvåld och hederskulturen är också ett problem för många kvinnor. Det är ett problem som inte alltid syns för andra än de familjer som är drabbade. Hederskulturen gör att många kvinnor tvingas gifta sig med män de inte själva valt och att man är ofri att leva ett modernt liv. Till Tehuset i Karlskoga kan man komma och som det låter – bara dricka te och umgås, men det finns också verksamhet där kvinnorna kan få arbete viss tid. Verksamheten finns i lokaler som man med egen kraft renoverat för att skapa en trevlig miljö. Verksamheter som Tehuset är en av de pusselbitar som behövs för att skapa integration och bryta social isolering bland invandrade kvinnor. Till Tehuset är alla kvinnor lika välkomna. Här bryr man sig inte om var du kommer ifrån eller vilken religion du har. Föreningens verksamhet utvecklas hela tiden. För några månader sedan startade man kursverksamhet i att knyta persiska mattor och nu förbereder man sig för att starta ett bageri. I bageriet kommer det snart bakas ett klassiskt tunnbröd på orientaliskt vis och härliga små söta kakor som till exempel Baklava. Lotta Olsson

Lotta Olsson, oppsitionslandstingsråd och ordförande för Moderatkvinnorna i Örebro berättar: “Det vi Moderatkvinnor tar med oss från besöker är hur viktigt det är att kvinnor som invandrat till Sverige kommer ut på arbetsmarknaden. Social isolering leder till depression och påverkar hela familjen. Ingen mår bra av att leva isolerad från samhället, varken kvinna eller man, invandrad eller född i Sverige. Som politiker måste vi ännu tydligare visa att detta är viktigt och på alla sätt möjliggöra för kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden, för deras och för deras familjers skull.”

www.moderatkvinnorna.se

Landet runt

Moderatkvinnor i spåret

Vi kollar läget i Dalarna!

Julia Hedenström och Ina Djurestål

Alexandra Anstrell och Marianne Kock. Alexandra Anstrell, Haninge och Marianne Kock, Södertälje, åkte den 30 kilometer långa Tjejvasan tillsammans ett dussin andra Moderatkvinnor den 23 februari. Hur gick det? Marianne: – Det gick jättebra! Det var roligt och en helt fantastisk upplevelse. Att kroppens känns bra idag, en dag senare, visar på att jag haft rätt förberedelser och träning. Alexandra: – Blöta spår och svårvallat men en otrolig gemenskap och en härlig dag. Hur är det att åka Tjejvasan tillsammans med Moderatvinnor? Alexandra: – När man har samma värderingar är det lätt att komma överens. Det känns som att vi gör nåt inom familjen. Enkelt att kunna vara tyst och introvert innan starten tillsammans utan att det är konstigt. Roligt att känna teamkänsla och sporra varandra. Kommer ni att åka igen nästa år? Alexandra och Marianne: – Absolut, men med tunnare mössor!

www.moderatkvinnorna.se

Hej Malin Höglund, Mora, ordförande för Moderatkvinnorna i Dalarna.Vad händer hos er just nu? – Vi kampanjar, syns och väcker en trög organisation. Vi har tre aktiva Moderatkvinnoföreningar och en representant i varje moderat förening i länet. Det blir sällan renodlad Moderatkvinnokampanj utan tillsammans med våra moderatföreningar. Med en banderoll över jackan så syns vi. Det handlar om små saker, men det gör stor skillnad! Hur tar Dalarna emot Moderatkvinnorna? – Mycket positivt. I och med att vi generellt är ute och kampanjar ofta så är vi inte främmande. Genom att kampanja kontinuerligt tas Moderaterna lättare och lättare emot. Vi började kampanja direkt efter förra valet, vi väntar inte. Diskussionen kring vård av förälder har varit stor i Dalarna och Moderatkvinnornas förslag om VAF tas emot väl. Hur blir ni fler? – I Mora har vi sedan ett par mandatperioder ett överskott av kvinnor. Vi har på skoj funderat på om vi ska kvotera in män! Varför vi har ett överskott av kvinnor vet vi inte, kanske handlar det om våra personliga nätverk och att vi lyckats förmedla att det inte är så krångligt att engagera sig, man lär massor och det är intressant. Engagemanget för Moderatkvinnorna, i hela länet, kan växa och det jobbar vi på inte minst genom att synas. Att Moderatkvinnorna är ett nätverk inom Moderaterna och inte ett eget förbund tror jag kan göra det lättare för många att ta steget. Men framförallt så tror jag att det handlar VÅGA FRÅGA om de vill engagera sig. Många människor har aldrig fått frågan!

Inspiration

Politik + kreativitet

= SANT

Är du beredd att glömma allt du förut tänkt om politik? Vad sägs om att politik är den renaste formen av kreativitet och att inga bra idéer någonsin föds i ett mötesrum? Det menar Fredrik Härén, författare och föreläsare inom ämnet kreativitet. Hans intresse för politik är stort och han menar att vi måste utnyttja vår kreativitet till fullo för att hitta nya sätt att ta hand om vårt jordklot. För Moderatkvinnorna berättar han hur kreativitet och politik är tätt sammanflätat och hur vi måste våga prova något nytt. Vad är kreativitet?

– Kreativitet är att tänka nytt, att ta två saker som finns och parar ihop dem till en ny idé. Kreativitet är att våga prova. Går det inte första gången så provar man igen. Och igen och igen. Man måste ha ett självförtroende för att vara kreativ. När alla människor går åt det ena hållet, då ska man våga gå åt det andra hållet. Jag brukar säga att man ska vara självsäkert tvekande, att man både ska tro på sig själv men ändå tveka och prova sig fram till en bättre lösning. Ödmjukheten kring att man kanske har fel gör att man provar en lösning till.

Hur hör kreativitet ihop med politik?

– Politiken är den mest kreativa branschen av alla. Där finns inte ens en produkt som ska säljas, bara idéer. Den som är mest kreativ och kan förmedla sin idé får chansen att genomföra den. Det kallar jag den renaste formen av kreativitet!

Hur kan Moderatkvinnorna bli mer kreativa?

– Vad ni måste lära er är att göra det som ni normalt sett inte gör. Jag skulle råda Moderatkvinnorna att gå på ett vänsterpartimöte med ambitionen att vilja bli vänsterpartist. Inte gå dit med tanken att se vad de gör för fel utan för att se vad ni kan lära. Lär av andra människor, andra partier, organisationer och företag. Vilka talare hade miljöpartiet på sin senaste kongress? Det är viktigt att våga lämna sin komfortzon.

Arbetsgrupper och föreningsstyrelser träffas ofta för att komma fram till nya idéer och lösningar. Hur får man igång kreativiteten i mötesrum?

– Mitt spontana svar är att det är väldigt ovanligt att bra idéer kommer från en arbetsgrupp i ett trist mötesrum. Om vi tittar på de tio bästa idéerna under nittonhundratalet, hur skapades de? Väldigt sällan satt fem personer i ett mötesrum. Bra idéer kommer när man är själv, avslappnad och inte försöker. I arbetsgrupper ska man inte försöka komma på massa bra idéer, man ska förska ha diskussioner och ge deltagarna massor med fakta, input, nya synvinklar... inspiration! Bra idéer kommer från det undermedvetna och det undermedvetna är en blyg filur som är tyst så länge det medvetna fortsätter att prata. Att bra idéer inte skapas i mötesrummet betyder inte att mötena är meningslösa. Men det krävs rätt attityd – lämna inte mötet och tänk att det inte ledde någon vart, återkoppla istället två veckor senare och fråga ”Vilka idéer har ni fått sedan vi sågs senast?” rg & Elvira Hellsten Av: Linda Söderbe

www.moderatkvinnorna.se

Inspiration

Kampanjtips!

På tal om kreativitet... Moderata Ungdomsförbundet är Sveriges största politiska ungdomsförbund, större än SSU, Grön Ungdom och Ung Vänster tillsammans. Mycket handlar så klart om idéerna, men det är ingen hemlighet att Moderata Ungdomsförbundet vet hur man bäst kampanjar för att bli fler som kan bära idéerna och jobba för valvinst 2014. Caroline Opsahl är 1:a vice distriktsordförande för Moderata Ungdomsförbundet i Bohuslän. I Moderatkvinnornas Magasin delar hon med sig av sina bästa kampanjtips.

Värva alla du känner! Din syster, mamma, granne och kollega... Låt er inspireras av era lokala MUF:are! De har alltid bra kampanjidéer! Lyssna på vad kvinnor tycker! Gör det genom att kampanja på stan, knacka dörr eller besöka verksamheter.

Var där kvinnor är på nätet! Kampanja enkelt och sprid idéer via facebook, twitter och instagram. Det finns också massor av andra forum för dem med specifika intressen.

Formulera dina egna lokala budskap i ett eget kampanjmaterial! Du gör det smidigt

och enkelt på www.kampanjmotorn.moderat.se.

Sociala medier-guide: Så kampanjar du på nätet

ildt!

Gör som Carl B

Facebook är ett globalt medium som är ett bra verktyg för att vara lättillgänglig och synas i människors vardag. Är du ny medlem? Håll dig uppdaterad genom att ”gilla” den lokala föreningen eller förbundet på facebook. Har du varit engagerad ett tag? Lägg upp en bild direkt från kampanjen, skriv ett inlägg om det senaste verksamhetsbesöket eller skapa en sida för den lokala föreningen och marknadsför kommande utbildningar. Facebook har oändliga möjligheter. Twitter är en mikroblogg där du enkelt kan sprida dina idéer. Du kan göra det som privatperson eller organisation. Skaffa Twitter, se hur andra gör och gör likadant själv. Gör som Carl Bildt och twittra direkt från aktuella händelser. Det fungerar lika bra från en kampanj med Moderatkvinnorna i Kalmar som från ett toppmöte i Bryssel. I dag är det lika naturligt att dela sina idéer via Twitter som i verkligheten.

Instagram är en social kanal där du lägger upp bilder istället för text. Ju mer du syns i den här sociala kanalen desto fler följare får du. Instagram ger utrymme för att dela bilder, skriva kommentarer och ”gilla” andras bilder. Lägg det på din egen nivå, men inom loppet av några sekunder kan du nå ut med ditt budskap om den senaste jämställdhetsrapporten eller bara dela med dig av glädjen från ett kvällsmöte. En bild säger mer än tusen ord. Fråga dina vänner vilka nätforum de är medlemmar i. Att bli medlem i ett diskussionsforum på internet ger inte bara tillfällle att sprida idéer, det ger också inspiration till nya! Gilla Moderatkvinnorna på facebook! www.facebook.com/moderatkvinnorna.officiella

www.moderatkvinnorna.se

Lycka till!

hl Av: Caroline Opsa

Om Moderatkvinnorna

Det här är

Vill du prenumera på Moderatkvinnornas nyhetsbevakning som utkommer varje vardag? Mejla till moderatkvinnorna@ moderat.se

Av: Caroline Opsahl

iljan att forma samhället med plats för kvinnor och män, där alla är viktiga och behövs har alltid varit och är en viktig ledstjärna för Moderatkvinnorna. Ambitionen om kvinnors rättigheter och möjligheter har i decennier utvecklats och tagit jämställdhetsfrågorna till nya nivåer. Kvinnors inflytande har ökat men mer återstår att göra. Sverige är ett av världens mest jämställda länder men trots det är bara en fjärdedel av Sveriges alla företagare kvinnor, män tjänar fortfarande mer än kvinnor och har mer inflytande över politiken. Jämställdhet är en frihetsfråga som blir allt viktigare. Moderatkvinnornas ambition är att bryta normer och attityder och öka medvetenheten om kvinnors möjligheter. Målet och engagemanget handlar om att vara närvarande i kvinnors vardag och fånga upp frågor som är angelägna för Sveriges kvinnor i dag, i morgon och i framtiden. Engagemanget stannar inte där och har inte heller några begränsningar. Moderatkvinnorna finns representerade över hela landet, inom flera olika områden och arbetar varje dag för kvinnors aktiva politiska engagemang och för att öka den moderata kvinnliga representationen. Moderatkvinnorna coachar, utbildar och jobbar för att skapa arenor där kvinnor kan växa och få mod att ta plats. Över hela landet finns det Moderatkvinnor som undrar vad jämställdhet är för just dig. Svaren är aldrig desamma men olikheter och nya perspektiv behövs för att Moderatkvinnorna ska utvecklas, kunna driva på Nya Moderaternas jämställdhetspolitik och ta nya steg mot framtiden.

? a n r o n n i v k t a r e d tivera dig i Mo

Varför ak

arbetet för en För att stödja dhetspolitik bättre jämställ tbildningar, För att gå på u och utveckla coacha andra n organisatione

a lokalt, För att påverk nationellt regionalt och

ed dig av dina För att dela m ch förslag och idéer, tankar o utvecklingen vara med i idé

www.moderatkvinnorna.se

Om Moderatkvinnorna

Vem gör vad av Moderatkvinnornas personal?

Moderatkvinnorna har en ombudsman och en politisk sekreterare som finns till för att stötta Moderatkvinnornas verksamhet i hela landet. Behöver du hjälp med det lokala kampanjmaterialet? Ska ni anordna ett seminarium och vill fråga om råd? Här kan du läsa vem som gör vad!

Yvonne Svengard Ombudsman

Erica Lejonroos Politisk sekreterare

Telefon: 08-676 81 0 E-post: yvonne.svengard@ moderat.se

Telefon: 0738-20 58 38 E-post: erica.lejonroos@ moderat.se

Ansvarsområden

Ansvarig för Aktion MKF, Moderatkvinnornas högre ledarskapsutbildning

Utarbeta underlag för Moderatkvinnnornas politiska planering

Kontakt med länskvinnoordförande (besök) Ekonomi, budget

Förbereda, verkställa och följa upp styrelsens politiska beslut

Administration

Producera politiskt material (kampanj, flygblad)

Hemsidan – information om länen och beställningar från webshop

Seminarium – politiska delen

Materialbeställningar

Kontakt med media

Förfrågningar från Moderatkvinnorna

Dagliga nyhetsbevakningar (inkl. andra partier)

Seminarium – praktiskt, talare mm

Skriva pressmeddelande/insändare/artiklar

Sekreterare valberedningen Adjungerad Moderata Kvinnors Historiska Sällskap

Ansvarig hemsidan: layout, innehåll och regelbunden uppdatering

Sekreterare telefonmöte Länskvinnoordförande

Ansvarig för Twitterkontot och Facebooksidan

Ingår i Moderatkvinnornas tidningsråd

Bevaka Moderatkvinnornas remissarbete

Underlag PM, rapporter, propositioner, motioner

Sekreterare Moderatkvinnornas styrelsemöte Ingår i Moderatkvinnornas tidningsråd

Visste du att… År 1915 grundades Sveriges Moderata Kvinnoförbund, Sveriges första självständiga politiska kvinnoförbund. Utmaningarna var stora. Kvinnor var underrepresenterade i svensk politik, det kvinnliga valdeltagandet samt inflytandet i samhället var lågt. Idén om att knyta kvinnor närmre politiken och syftet att lyfta fram kvinnors möjligheter i samhället gjorde kvinnoförbundet till en frihetsvind. I dag, nästan hundra år senare, kallas organisationen Moderatkvinnorna och är ett fristående nätverk inom Nya Moderaterna.

www.moderatkvinnorna.se

Moderatkvinnorna finns representerade över hela Sverige. Vill du komma i kontakt med Moderatkvinnorna nära dig?

Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna

På vår hemsida finns kontaktuppgifter till din lokala företrädare www.moderatkvinnorna.se Vår besöksadress Moderatkvinnorna Box 2080 103 12 Stockholm

Värmland Örebro Västmanland Södermanland Uppsala Stockholm

Telefon: 08-676 80 00 Telefontider 08.00 - 17.00 Fax: 08-10 83 94 E-post: moderatkvinnorna@moderat.se

Moderatkvinnorna Ordförande Saila Quicklund Telefon: 08-786 61 31 E-post: saila.quicklund@riksdagen.se

Västra Götaland Östergötland Kalmar

Gotland Jönköping Halland Kronoberg Blekinge Skåne

Politisk sekreterare Erica Lejonroos Telefon: 0738-20 58 38 E-post: erica.lejonroos@moderat.se Ombudsman Yvonne Svengard Telefon: 08-676 81 06 E-post: yvonne.svengard@moderat.se

Du gillar väl Moderatkvinnorna på facebook? Håll dig uppdaterad om senaste nytt från Moderatkvinnorna!