Moderatkvinnorna by Moderatkvinnorna

IN ETT MAGAS N DIREKT FRÅ

www.moderatkvinnorna.se

atts M r e b j i e W n Kari mställdhet jä om idrott och

uvan r g B A K L i Besök tet under jord rbe

etsa om jämställdh

greri e t n i s t e h d l l Jämstä t i vardagen e h d ll tä s m jä om

#3 • 2012

INNEHÅLL

VÅR ADRESS

SMS:a ditt bidrag! Vill ni medverka till att stödja vårt biståndsarbete i Etiopien och Thailand, då skickar ni ert bidrag via sms. Fistulasjukhuset i Etiopien: Skicka texten “mq etiopien” till 72550 så bidrar ni med 50 kr. Barn- och ungdomshemmen i Thailand: Skicka texten “mq thailand” till 72550 så bidrar ni med 50 kr.

Karin Weijber Mattson om idrott och jämställdhet Sid 4

Tack för ditt bidrag!

Box 2080 103 12 Stockholm Telefon 08-676 80 00 Telefax 08-10 83 94 www.moderatkvinnorna.se KONTAKTA OSS Ansvarig utgivare Kent Persson Redaktionsledning

3 12 14 Moderatkvinnorna besöker LKAB-gruvan i Kiruna

Sid 6

15 16 17 19

Filippa Reinfeldt om Hälsosamma Sverige Sid 10

20 22 23 26 28

Leila Parsa om att driva företag

31 Sid 24

Ordföranden har ordet Fler och fler kvinnor jagar Kön ska bli synligt i alla processer Jämställdhet i hela verksamheten JÄMGIS - ett verktyg för jämnare kommun Jämställdhet i skog och mark Genderperspektiv på säkerhet Saila på sommarturné Landet runt! Moderatkvinnorna i Västerbotten på företagsbesök Fem frågor till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström Moderatkvinnorna kampanjar mot våld i nära relationer Till minne av Britt Mogård

Saila Quicklund, ordförande Tel: 08-786 61 31 E-post: saila.quicklund@riksdagen.se Micalea Löwenhielm, politisk sekreterare Tel: 0725-123 905 E-post: micaela.lowenhielm@riksdagen.se Yvonne Svengard, ombudsman Tel: 08-676 81 06 E-post: yvonne.svengard@moderat.se

PRODUKTION Projektledning och text Elvira Hellsten, kontakt@elvirahellsten.se

Grafisk produktion

Joakim Nordborg, NowaMind AB joakim@nowamedia.se

Tryck

Sörmlands Grafiska AB

OMSLAGSBILD Foto

Shutterstock.com

www.twitter.com/moderatkvinnor

www.facebook.com/moderatkvinnorna.officiella

www.moderatkvinnorna.se Sid 2

www.moderatkvinnorna.se

. t e d r o r a h n e d n a r ö f d Or

Hej! Du håller nu Moderatkvinnornas magasin med tema jämställdhet i din hand. När vi hör ordet jämställdhet tänker vi ofta på siffermässiga jämförelser mellan kvinnor och män. Att ha underbyggande statistik för att förstå hur jämställdheten utvecklas är ett viktigt arbetsverktyg, men jämställdhet är också mer än så. I det här numret presenteras jämställdhet i ett brett sammanhang, där frågan tas upp både ur ett professionellt, socialt och civilt perspektiv. Älgjakten har nu börjat på flera håll i landet. Under hela min uppväxt har jakten varit viktig för mig och min familj. Jag var ofta med när min pappa och mamma jagade och jag började själv jaga år 2000. Jag älskar närheten till skogen och naturen. Även inom jakten händer det saker på jämställdhetsfronten och om kvinnors intåg i jaktrummet kan du läsa mer om på sidan 12. För Moderatkvinnorna handlar jämställdhet i grunden om att alla ska ha friheten

www.moderatkvinnorna.se

att påverka sin egen vardag och om möjligheten till egen försörjning. Det är inte genom tvingande lagstiftning som jämställdheten i samhället drivs framåt, utan genom morötter till förändring av attityder. Det är med andra ord inte enbart på arbetsmarknaden som vi kommer i kontakt med jämställdhetsfrågor, utan även i vår närmaste vardag. Hur kan till exempel idrotten bidra till en ökad jämlikhet mellan kvinnor och män? I en inspirerande intervju berättar riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber om det viktiga jämställdhetsarbete som bedrivs inom idrotten och om idrottens positiva effekter på individ och samhälle. Att vi generellt uppnår en bättre hälsa i landet är också en betydande grundförutsättning för att jämställdheten ska kunna utvecklas. Om detta berättar Filippa Reinfeldt som är ordförande för arbetsgruppen Hälsosamma Sverige på sidan 10. Jämställdhet är en frihetsfråga som berör såväl kvinnor som män. Att kvin-

nor vinner mark i klassiskt mansdominerade yrken är i sig en viktig utveckling. På sidan 6 kan du läsa mer om kvinnornas ställning i gruvindustrin i ett reportage om det svenska gruvföretaget LKAB. Du kommer också att få läsa mer om hur kvinnliga entreprenörer tagit plats i näringslivet och hur situationen ser ut för kvinnliga företagare. Avslutningsvis vill jag önska er välkomna tillbaka från sommarens semestrar och aktiviteter. Jag ser nu fram emot en händelserik höst. Trevlig läsning!

Saila Quicklund ordförande Moderatkvinnorna

Sid 3

MQ MÖTER RIKSIDROTTSFÖRBUNDETS ORDFÖRANDE KARIN WEIJBER MATTSON:

“Alla ska få samma möjlighet att utöva idrott” Som första kvinna på posten som Riksidrottsförbundets ordförande har Karin Mattsson Weijber fått blickarna vända mot sig. – Jag har fått uppmärksamhet, säger hon. Riksidrottsförbundet har blivit mer känt bland allmänheten och det har blivit lättare att nå ut i olika frågor. Jämställdhetsarbetet inom idrotten är väl diskuterat inom idrottsrörelsen, i media och bland politiker. – När vi arbetar med jämställdhet gör vi det under särskilda omständigheter, säger Karin Mattsson Weijber. Vi kan arbeta med de delar som vi själva kan påverka, men vi har 20 000 idrottsföreningar och 69 specialidrottsförbund, som till exempel fotbollsförbundet och konståkningsförbundet, som är helt självständiga. Därför gäller det att arbeta med jämställdhet på ett sådant sätt att det når ut i förbunden och föreningarna. Erfarenheter behövs Till 2017 vill Riksidrottsförbundet att kvinnor och män i alla beslutande och rådgivande organ är representerade med minst 40 procent. Men det handlar inte om kvotering utan om en målsättning, menar Karin Mattsson Weijber. – Man behöver erfarenheten av hur det är att vara kvinna och man inom varje idrott, inte minst i idrotter som är dominerade av ett kön. Det behövs inte bara båda könen, också yngre ledare och ledare med utländsk bakgrund behövs. De som fattar besluten måste spegla de som är aktiva och poten-

Sid 4

tiella aktiva utövare av sporten. Riksidrottsförbundet arbetar också för att kvinnliga och manliga tränare inom respektive idrott ska uppgå till minst 40 procent. Karin Mattsson Weijber hoppas att även idrottsföreningarna runt om i landet vill använda sig av den jämställdhetsplan som finns, vars övergripande målsättning är att det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott. Jämställdhetsintegrering i vardagen är också ett mål. – Det handlar om enkla saker som att när man fattar beslut frågar sig om beslutet påverkar kvinnor och män, flickor och pojkar, olika. Vi har haft en jämställdhetsplan länge men den har funnits lite på sidan av, säger hon. Vi måste få in den i verksamheten och jag tror att det handlar om att ta frågan från att vara ett måste till att bli något man vill göra för att det utvecklar verksamheten. Förändring på gång Karin Mattsson Weijber betonar att det är viktigt att förstå att merparten av de ledare som påverkar idrotten är ideella. Man kan inte styra dem som man kan styra personalen på en myndighet, vilket måste förstås och värderas. Men Karin Mattsson Weijber är optimistisk. Människor har blivit allt mer observanta, upptäcker orättvisor och belyser dem. Det utvecklar de ideella föreningar och det försvårar för politiker att fatta ojämställda beslut. – Mycket av snedfördelning av resurser kretsar kring anläggningar, säger Karin Mattsson Weijber. Där har många beslut

tagits till fördel för sportanläggningar som främst utnyttjas av pojkar och män. Det är en fullständig självklarhet att man har en anställd vaktmästare i hockeyhallen samtidigt som det är långt ifrån självklart i ett ridhus. Många politiker saknar en relation till idrotten, menar hon. – Jag vill uppmana politiker till att se idrotten som en investering och inte som en kostnad. Att barn och ungdomar har en meningsfull fritid i kombination med att man bygger upp hälsan på ett sätt som man har glädje av hela livet, det är en investering som på längre sikt som kan minska de kostnader som en kommun annars skulle haft. Idrotten lär ut ansvar Karin Mattsson Weijber beskriver idrottens betydelse för henne själv som ovärderlig. Som tioåring började hon rida och tillsammans med själva sporten kom också ledarskapet. – Alla ridklubbar har en ungdomssektion. Vi hade styrelsemöten och gjorde massor av aktiviteter. Där fick man ta riktigt ansvar och fick riktiga uppgifter, ibland kanske större än man kanske var mogen för. Det spelade ingen roll om man var ung och tjej eller äldre och man, alla ledarkrafter behövdes. Det där har påverkat hela min mentalitet och inställning. För mig har idrotten betytt jättemycket i många avseenden. Det är en utbildning som man inte kan köpa för pengar.

www.moderatkvinnorna.se

Foto: Riksidrottsförbundet

Karin Mattsson Weijber vill göra på sitt sätt. “Jag har ett annat arbetssätt än mina företrädare har haft”, säger hon. Hon menar att det finns många måsten kring hur man ska vara, men att man ska hålla sig ifrån dem. “Man ska göra det man trivs med så mår man bra. Om alla andra gör annorlunda så får de väl göra det.”

Namn: Karin Mattsson Weijber Ålder: 40 Bor: Lägenhet i Stockholm och på gård i Björkvik Gör på jobbet: Är sedan 2005 ordförande i Riksidrottsförbundet. Gör på fritiden: Tycker om att vara utomhus, umgås med familj, vänner och djur. Har hästar och hundar.

www.moderatkvinnorna.se

Riksidrottsförbundet (RF) är den svenska idrottsrörelsens samlande organisation. RF:s främsta uppgift är att stötta sina medlemsförbund, företräda idrottsrörelsen i kontakter med myndigheter och politiker, samt att ansvara för vilken strategi idrotten ska välja gällande finansiering, organisationsformer och kommunikation.

Sid 5

Malmen, männen och... kvinnorna

Fakta / LKAB (Luossavaara Kiirunavaara Aktiebolag) LKAB ägs av svenska staten. Företaget är världsledande inom förädling av järnmalmsprodukter och växer som leverantör av mineralprodukter. I Kiruna ligger världens största och modernaste underjordsgruva. I bara Kirunagruvan finns runt 50 mil väg under jord. Företaget bildades 1890 och 1978 började första kvinnan arbeta under jord. I dag har LKAB 17 procent kvinnor i företaget. LKAB-koncernen har cirka 4 100 medarbetare. Foto: Fredric Alm

Sid 6

www.moderatkvinnorna.se

ruvområdet är gigantiskt. Det är inte så att gruvan ligger i Kiruna, om någon trodde det. Det är snarare Kiruna som ligger i gruvan. Ovan jord, men alldeles för nära. Planeringen har redan börjat för att flytta delar av staden ur vägen för gruvan, som breder ut sig mer i takt med att malmbrytningens huvudnivå måste flyttas när den nuvarande nivån inte har mer att ge. Anna Tyni är produktionschef på två av LKAB:s anrikningsverk som tar hand om malmen som bryts i gruvan. Hennes kontor ligger vägg i vägg med de stora kvarnarna, hon har overallen på sig och hjälmen på skrivbordet. I sjutton år har hon jobbat på LKAB på olika tjänster. Under den tiden har tekniken utvecklats, arbetsmiljön förändrats och attityderna blivit annorlunda. – Jag har valt den här branschen av eget intresse, säger Anna Tyni. Hon trivs i industrimiljön. Hon gillar lukten av olja och svetsning, lika så de stora maskinerna som hon själv som är rätt liten kan påverka om de går bra, eller om de går dåligt. – Man måste inte locka oss tjejer med nånting extra, säger hon. Det är viktigt att man förstår att man liksom inte ska tillrättalägga miljön bara för att få kvinnor att välja detta yrke, den bästa personalen söker sig hit själva. Sedan kan det vara en trygghet att det finns en mångfald på arbetsplatsen. Vad fler däremot borde veta, enligt Anna Tyni, är att gruvbranschen har kommit långt i den högteknologiska utvecklingen. Det mesta styrs från kontrollrum ovan jord, även de förarlösa lastmaskinerna nere i gruvan. Mycket av de tunga momenten är borta eller ersatta av hjälpmedel. Fast de flesta vet ju vid det här laget att man inte måste vara stor och kraftig för att klara ett jobb i gruvan, menar hon. Ingen, oavsett kön, behöver göra allt för tunga lyft och drag. – Arbetet med att få in fler tjejer i branschen måste börja tidigare än här. Redan hemma måste både tjejer och killar uppmuntras till nyfikenhet, lärande och att ingenting är omöjligt.

...fortsättning på nästa sida www.moderatkvinnorna.se

Sid 7

G FORTSÄTTNIN

Malmen, männen och... kvinnorna Anna Tyni är utbildad maskiningenjör. Hon började som semestervikarie i sovringsverket på driften, på de befattningar som hon nu är chef över. Där jobbade hon i fem år samtidigt som hon studerade och fick två barn. Därifrån via olika dotterbolag till LKAB är hon nu produktionschef för en avdelning med majoriteten män, men också flera kvinnor. – Mångfald är nödvändigt, säger hon. Också när det gäller äldre och yngre och invandrare och ickeinvandrare. Unga och gamla är verkligen jätteviktigt, att man inte har en föråldrad personalgrupp eller en med bara nyutexaminerade och personer som kommer direkt från gymnasiet. Det är inte bara bättre med mångfald, det är roligare också. I ledningsgruppen för Annas sektion Produktion Kiruna Anrikningsverk

finns lika många kvinnor som män. Men Anna Tyni tror inte på kvotering. – Jag tror inte att någon, man, kvinna, invandrare, äldre eller yngre skulle tycka om att höra att de fått jobb på grund av det som den är. Det är ju kompetensen som är det viktiga. Tiden har förändrats. Attityderna har förändrats, mycket av den kvinnosyn som utmärkt mansdominerade arbetsplatser försvann från LKAB när före detta VD:n Martin Ivert metodiskt rensade bort de stora mängder obscena bilder och utvikningskalendrar som klädde väggarna på LKAB. – Jag tror jättemycket på den yngre generationen, säger Anna Tyni. De unga har en helt annan syn och så är det bara. Den där machokulturen om att man inte ska jobba säkert, den tycker jag också försvinner mer och

mer. Självklart tänker de äldre också på säkerheten, men om jag generaliserar så tror jag att de yngre är mer måna om sin hälsa. De vill inte slita av en arm bara för att vara tuff. Som alltid blir det generaliserande när man talar om olika grupperingar och deras egenskaper och attityder. Alla har vi ju föreställningar och fördomar. Vad finns det för fördomar mot kvinnliga chefer i gruvbranschen? – När jag privat klär mig lite kvinnligt och säger att jag jobbar som chef på anrättningsverket på LKAB, då kan reaktionen vara att ”Det ser inte ut som det”. Vad hade de väntat sig? Ska man se manhaftig ut och ha snus under läppen?

Anna Tyni: “Jag tror inte att någon,

man, kvinna, invandrare, äldre eller yngre skulle tycka om att höra att de fått jobb på grund av det som den är. Det är ju kompetensen som är det viktiga.”

Namn: Anna Tyni Ålder: 40 år Familj: Sambo och 5 barn i åldrarna 5, 6, 14, 18, 19. Gör helst på jobbet: Försöker se till att medarbetarna trivs, det ger automatiskt de bästa resultaten. Gör helst på fritiden: Tränar CrossFit och löpning, renoverar och bygger, familjen tar så klart också en del tid. Tror på: Människans egen kraft och vilja. Sid 8

www.moderatkvinnorna.se

Åse Juhlin

Foto: Fredric Alm

Åse Juhlin, personalchef:

“Kvinnor behövs på alla nivåer” – På tolv år har andelen kvinnor ökat från 7,6 procent till 17 procent, säger Åse Juhlin som är HR Manager för LKABs dotterbolag och staber. Bland cheferna är ökningen ännu högre, från 4,6 procent till 16 procent. Den positiva ökningen beror på många aspekter. – Det viktiga är att vi på våra arbetsplatser har heterogena grupper som består av kvinnor, män, unga, gamla och personer med olika bakgrund och nationalitet. Vi behöver grupper med olika kompetenser för att vi ska kunna vara innovativa och framgångsrika och konkurrera på en global marknad. För att attrahera olika människor arbetar LKAB efter en treårig likabehandlingsplan som ser på mångfald utifrån fem framtidsperspektiv: produktivitet, effektivitet, personalförsörjning, utvecklingsarbete och arbetsmiljö. – När vi inledde projektet 2010 hade vi som mål att 2013 skulle andelen tillsvidareanställda kvinnor ökat från 14,3 procent till minst 17 procent. Det målet

www.moderatkvinnorna.se

är redan nått men självklart fortsätter vi arbetet, säger Åse Juhlin. Att få fler kvinnor på chefsposter och i koncernledningen tror Åse Juhlin är viktigt. – Kvinnor behövs på alla nivåer och det har inte funnits förut. Ett av LKAB:s mål är att 30 procent av nyrekryteringarna ska vara kvinnor om de är av de underrepresenterade könet. – Men vi kvoterar inte, understryker Åse Juhlin. Vi väljer utifrån kompetens. Det finns många föreställningar om att jobben i gruvbranschen är slitsamma och riskfyllda. Hur gör man för att få kvinnor att söka sig till LKAB? – Det är viktigt att jobba med bilden av företaget, säger Åse Juhlin. För att göra det gäller det att vara synlig i många sammanhang, från grundskola till universitet. Det är många aspekter som gör att fler och fler kvinnor söker sig till oss, framförallt har vi lyckats sprida bilden och marknadsföra att vi är en koncern med många olika karriärsmöjligheter.

Ger jämställdhetsarbetet någon vinst? – Jämställdhetsarbetet är en av anledningarna till att det går så bra för LKAB. Detta beror ju på kraften av våra kompetenta medarbetare. Heterogena grupper skapar förutsättningar för kreativitet och innovation och i slutändan framgång. LKAB har också tagit fram ett diskussionsunderlag för att få igång diskussionen på arbetsplatserna. Frågorna rör tradition, att vara nyanställd, arbetsgemenskap, jargong och säkerhet. ”Är muskelstyrka fortfarande den viktigaste kompetensen?” och “Om man beskriver jargongen som rå men hjärtlig, vad menas med det?” är frågor som Åse Juhlin hoppas ska ställas på de olika arbetsplatserna inom LKAB. – Jag tror att det är viktigt att få mångfaldsarbetet att bli något naturligt som man alltid ska jobba med. Det är jätteviktigt att fokusera på kvinnor, men det får inte bara vara en kvinnofråga. Man måste fokusera på mångfald, säger Åse Juhlin.

Sid 9

“Varje insats för jobb är en satsning för en bättre hälsa” Med siktet är inställt på politikutveckling och valrörelserna 2014 finns fem moderata arbetsgrupper som arbetar fram idéer för ett bättre land. En av grupperna är Hälsosamma Sverige, med fokus på hur vi ska nå målet om ett friskare och mer hälsosamt Sverige. För att få veta hur har Moderatkvinnornas Magasin träffat gruppens ordförande Filippa Reinfeldt. Hälsosamma Sverige – hur ser det Sverige ut och hur når vi dit? Det är ett samhälle där människor har tillgång till rätt verktyg för att må bra, psykiskt men också fysiskt. Vi vet att bristen på eget arbete är starkt kopplat till ohälsa, så därför är varje insats för jobb en satsning för en bättre hälsa. Kroppen tar stryk om man inte mår bra i sinnet. Hur arbetar hälsogruppen? Vi är sex personer i gruppen som träffas och diskuterar moderat hälsopolitik för att lämna en rapport till partistyrelsen i början på nästa år. Det är jag och CarlJohan Sonesson från Skåne, Inger René från Partille, Johan Forssell från Stockholm, Jenny Petersson från Halland, Rasmus Törnblom från Stockholm och Saila Quicklund från Jämtland. Vi har väldigt roligt tillsammans och vi gör enskilda men också gemensamma besök i olika verksamheter knutna till hälsa. Hur hälsosamt är Sverige i dag? Jag har rest runt och besökt många spännande människor som arbetar med andra människors hälsa, det finns så många goda exempel som vi kan lära av. I dag är det alldeles för många barn som tidigt blir överviktiga och ungdomar som mår psykiskt dåligt, här behöver vi fundera kring ifall vi alla, skola, sjukvården, polis och idrottsföreningar verkligen gör allt rätt i dag. Det tror inte jag. Varför behövs en hälsogrupp? Utanförskap är mer än att enbart stå utanför arbetsmarknaden. Utanförskap är att inte få vård i tid eller att inte våga gå ut i sin egen närmiljö bara för att det har blivit mörkt. Det finns människor vars liv kraftigt begränsas av rädsla, otrygghet och sjukdom. Ska Nya Moderaterna göra

Sid 10

anspråk på att företräda alla människor måste vi också ha en trovärdig politik för att minska hela utanförskapet. Hur ser relationen ut mellan politikens och individens ansvar för den egna hälsan? I grunden tror jag att det egna ansvaret är avgörande för att förbättra den egna hälsan, men politikens uppgift är att underlätta för människor att leva mer hälsosamt. Det finns mycket som politiken ansvarar för som vi kanske inte direkt kopplar till hälsa. Det kan handla om hur vi utformar bostadsområden, om det är lätt att gå eller cykla till jobbet eller om det finns utomhusbelysning så att det känns tryggt att ta en promenad eller en joggingtur trots att det har blivit mörkt ute. Jag tror att vi måste tänka ur ett väldigt brett perspektiv för att hitta vägar mot ett hälsosammare Sverige. Bort från stuprörstänket och snarare se hur det ena stupröret påverkar det andra. Att till exempel införa restriktioner som socker- eller fettskatt är ingen bra väg att gå. Konsumenter har stor valfrihet idag, och det finns många hälsosamma alternativ i mataffärerna idag. Vad politiken kan göra är att öka medvetenheten hos människor. Jag uppmuntrar också arbetsgivare som hittar incitament för personalen att välja ett hälsosammare liv, det skapar bra stämning på jobbet och minskar sjukskrivningar. Vad betyder hälsa för dig? Hälsa för mig är att vara trygg i sig själv. Det handlar om att må bra och att våra barn tillåts växa upp utan att drabbas av undvikbara sjukdomar.

er ibland och tar gärna en stund på soffan med fötterna i vädret. I grunden handlar det om balansera energin in och energin ut. Jag mår också bra av att umgås med vänner och familj och det är minst lika viktigt. Hur ser ert jämställdsarbete ut i hälsogruppen? Vårt arbete är starkt präglat av insikten av att ohälsan många gånger är ojämlik men också att kvinnors och mäns hälsosituationer ofta skiljer sig åt. Den insikten tror jag är fundamental för om vi inte ser problemen som de faktiskt är så riskerar vi att landa fel med förslagen på lösningar. Kvinnor och män drabbas av olika sjukdomar och kvinnor sjukskrivs i större omfattning än män. Hur arbetar ni kring detta? Att se på skillnaderna i ohälsa mellan kvinnor och män är en viktig del för att förstå hur ohälsan ser ut och för att kunna presentera förslag för att möta de hälsoutmaningar som finns. Bland annat så innehåller många kvinnodominerade yrken hårda påfrestningar på kroppen och tunga lyft och det är något som självklart påverkar dessa kvinnors hälsa. Vi måste se hur verkligheten ser ut för att kunna komma med lösningar på hur ett hållbart arbetsliv ser ut för alla människor. Det är ett svårt men roligt uppdrag att närma sig alla dessa frågor och jag ser fram emot att kunna presentera en färdig produkt i början på nästa år.

Vad gör du för att må bra? Jag tränar regelbundet och försöker äta nyttigt. Självklart unnar jag mig godsak-

www.moderatkvinnorna.se

“Utanförskap är mer än att enbart stå utanför arbetsmarknaden. Utanförskap är att inte få vård i tid eller att inte våga gå ut i sin egen närmiljö bara för att det har blivit mörkt.” Fakta/ Moderaternas arbetsgrupper Hälsosamma Sverige är en av de fem grupperna som tillsatts för att utveckla Moderaternas politik. De andra grupperna som tillsatts är Ekonomi och full sysselsättning, Världens bästa skola, Bekämpa alla brott och Föregångsland för klimat och hållbarhet.

www.moderatkvinnorna.se

Foto: Jonas Lovéus

Sid 11

Fler och fler kvinnor jagar Anja Kjellsson jagar tycker om att jaga skogsfågel tillsammans med sin korthåriga vorsteh Siddan. Här är de båda på fasanjakt i Sörmland. Foto: Emma Wegrell

På tio år har andelen kvinnor som jagar ökat snabbt och antalet kvinnor som är medlemmar i Jägareförbundet har i det närmaste fördubblats sedan slutet av 1990-talet. Fortfarande är knappt sex procent av de jägare som årligen löser statligt jaktkort kvinnor men genom Jägareförbundets nätverk JAQT, Jagande Aktiva Qvinnor i Tiden, har nya möjligheter skapats för kvinnor att jaga tillsammans och lära av varandra. – Jakt handlar om kontakter, säger Anja Kjellsson som är jaktvårdskonsulent i Västerbotten och samordnare för nätverken. Statistiken visar att där vi har aktiva JAQT-nätverk så ökar antalet kvinnliga jägare snabbare. Jakten som livsstil Anja Kjellsson menar också att det är viktigt att se till att kvinnor finns Sid 12

representerade i Jägareförbundets styrelser. Där det finns många jägare totalt så finns det också många kvinnliga jägare. Främst skogslänen Västerbotten, Jämtland och Värmland har ett stort antal jägare, men lika så storstadsregionerna. – Jakt och viltvård är en livsstil, säger Anja Kjellsson. Att fler och fler kvinnor jagar beror i grunden på en samhällsförändring. Kvinnor gör vad de är intresserade av och inte vad som är traditionella kvinnosysslor. Om man är jaktintresserad så finns det inga hinder. Jaktintresset kan se olika ut, en del jagar främst älg, andra småvilt. För en del är samspelet med hunden det centrala. Det finns inga undersökningar som visar på skillnander mellan kvinnors och mäns sätt att jaga, eller att kvinnor och män presterar olika.

Fakta

JAQT, agande Aktiva Qvinnor i Tiden, är ett nätverk för kvinnor inom Jägareförbundet. 1461 kvinnor löste jaktkort 2011. Det är 5,8 procent av det totala antalet jägare förra året. 2002 var andelen kvinnliga jägare 4,2 procent. Flest kvinnliga jägare finns i Skåne, 900 kvinnor. Procentuellt finns störst andel kvinnliga jägare i Stockholm, 6,5 procent. Jägareförbundet har 8,3 procent kvinnliga medlemmar, vilket motsvarar 14 498 personer. Det är en ökning med 85 procent sedan 1999. www.moderatkvinnorna.se

Nya vänner genom jakten

Kristina Gustafsson

Het älggryta från Saltoluokta Cirka 5 portioner 1 kilo älggrytbitar 50 cl öl 3 klyftor vitlök 2 tsk chilipulver ½ dl viltbujong 1 msk spiskummin 1 msk oregano 1 msk mald koreander en nypa socker

en nypa salt ½ röd chilipeppar finhackad ½ tsk chipotlepeppar

Kristina Gustafsson i Älvsbyn tycker det är något speciellt med att jaga ripa i fjällen. I början av mars skidrar man tyst i ett helvitt fjällandskap. Skjuter man ingen ripa så är det inte hela världen. – Det blir en del älgjakt också, säger hon. Första gången följde jag med på ett älgpass, solen sken och jag tog med mitt akvarellblock. Då föddes tanken på att börja jaga. I dag jagar Kristina Gustafsson aktivt tillsammans med sitt jaktlag, men också med sin lokala krets i JAQT-nätverket. – Vi anordnar olika sorters jakter som bäverjakt, harjakt, ripjakt och älgjakt. Det blir viltmiddagar också, då vi tillreder det vilt som vi har jagat. Utöver det så har vi orienteringsövningar och tjejkvällar på skyttebanan. Det handlar ju inte om att vi inte vill umgås med män, men vi har väldigt trevligt tillsammans när vi träffas. Nätverket ger kontakter och en möjlighet att prova på nya saker, men Kristina Gustafsson poängterar att de flesta ändå har sitt jaktlag, med både kvinnor och män. Hon menar att det fina med jakten är att man kommer i kontakt med människor som man annars inte skulle ha träffat. – Man kan göra olika saker och ha olika yrken, men när man jagar är alla lika.

Det här numret har en hel del Norrbotten och Västerbotten i sig. Delvis beror det på att jag som sam lat ihop berättelserna i tidningen har gjort det från Salto luokta i Gällivarefjällen. Här har jag bott över somma ren och bland annat fått smak a på Saltoluokta fjällst ations fantastiska heta älggry ta. Här kommer recep tet! Hälsningar Elvira Hellst en, projektledare och skribent

Inlagd gurka En del ättiksprit Två delar socker Tre delar vatten Gurka

Bryn köttet i en stekpanna. Bryn sedan vitlöken i en gryta och tillsätt i köttet i grytan. Tillsätt chilipulvret och den finhackade chilipepparn. Tillsätt viltbuljong och öl och eventuellt lite vatten, så att vätskan täcker köttet med ett par centimeter. Koka upp och låt grytan sjuda. Tillsätt koriander, spiskummin och oregano. Låt koka i cirka två timmar, rör om då och då. Koka en sockerlag för den inlagda gurkan. Blanda ättiksprit, socker och vatten i en kastrull, koka upp och låt sedan svalna. Tillsätt skivad gurka och låt dra. Servera den heta älggrytan med inlagd gurka, basmatiris och lite gräddfil. www.moderatkvinnorna.se

Sid 13

Marie Trollvik, Sveriges Kommuner och Landsting:

“KÖN SKA BLI SYNLIGT I ALLA PROCESSER” – Jämställdhetsintegrering handlar om att föra in ett könsperspektiv i alla beslut, på alla nivåer, i alla processer där man arbetar, säger Marie Trollvik, programchef på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. För att stödja kommuner, landsting och regioner i arbetet med jämställdhetsintegrering driver SKL programmet Hållbar jämställdhet. Programmet pågår från 2008 till 2013 med syftet att med ge stöd till verksamhetsförbättringar för kvinnor och män, flickor och pojkar ska få likvärdig och bra service. – Det handlar om kön ska bli synligt, säger Marie Trollvik. Att könsperspektiv finns i den politiska processen, i uppföljningssystem och i dokument som budget, årsredovisningar och verksamhetsplaner. Det inte är något nytt att arbeta med jämställdhetsintegrering som mål, men programmet Hållbar jämställdhet ger möjlighet att utveckla nya metoder och bli konkret. – Det handlar om att det ska finnas könsuppdelad statistik. Innan det tas beslut om en fritidsanläggning så ska man redovisa hur det ser ut för flickor och pojkar i kommunen. Om vi ska bygga en ny fotbollsarena, vem kommer använda den? Hur blir då resursfördelningen? Det är ofta okunskap och omedvetenhet som leder till olikbehandling, menar Marie Trollvik. Genom att göra rering: lldhetsinteg ä st m jä å p l Ett exempe s – var ham plats placera ll ta å a h g ss st u b ly p y När en n erad och up för män ter en trafik vinnor och nar den? Ef k r fö j e k o änns är den så att det k vällen? Var k å p n e ss u åb er i samatt vänta p till funktion e d n a ll å rh fö strier eller planerad i t, stora indu se u h k u sj kvinnor och hället? Nära gits till hur ta n sy n ä h r skolor? Ha i samhället? män rör sig

Sid 14

kön synligt kan man också förbättra verksamhetens kvalitet, då man vet vad resurserna går till och ser resultatet av de insatser man gör. Nu är det ett och ett halvt år kvar av programmet Hållbar jämställdhet. I år satsar SKL på ett startpaket som erbjuder stöd till kommuner och landsting som inte tidigare fått utvecklingmedel för att jämställdhetsintegrera sin verksamhet. Paketet innehåller utbildning riktat till politiker, chefer och andra nyckelpersoner. – När vi fick stöd av regeringen för detta så skulle pengarna gå till utvecklingsarbete, säger Marie Trollvik. Men regeringen bad oss också att sprida de kunskaper som vi har så här långt. Därför har vi tagit fram ett startpaket för att så många som möjligt ska komma igång. När projektet är färdigt så ska många kommuner i Sverige kunna garantera att alla invånare får likvärdig service oberoende av kön. Därefter måste SKL och Regeringen föra en diskussion om hur om hur arbetet ska stödjas i framtiden, menar Marie Trollvik. – Även om vi är färdiga med projektet så är arbetet inte slut. Det krävs fortsatta insatser för att vidare utveckla det viktiga arbetet. Så uppnår vi hållbar jämställdhet.

Vill du veta mer om jämställdhetsintegrering?

På hemsidan www.jämställ.nu ges verktyg för det dagliga arbetet med jämställdhetsintegrering. På portalen finns aktuell information och en databas med forskning, offentliga utredningar och litteratur om jämställdhetsintegrering. www.moderatkvinnorna.se

Foto: stock.xchng

JÄMSTÄLLDHET I HELA VERKSAMHETEN Jämställdhetsintegrerad hemtjänst, vad kan det innebära? Moderatkvinnorna ställde frågan till Lillemor Wiklund, verksamhetschef på Södermalms hemtjänst i Stockholm. – Vi var okunniga, det vill jag erkänna, säger Lillemor Wiklund. Men okunnigheten var inget hinder för anta utmaningen att jämställdhetsintegrera. Det var i januari 2010 som den privata hemtjänstverksamheten tog hjälp av en jämställdhetskonsult med uppdrag att lära chefer, samordnare och vårdpersonal mer om vad jämställdhet innebär och hur man integrerar jämställdhetsperspektivet i alla delar av verksamheten. Det ekonomiska stödet kom från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och utbildningen gav snabbt resultat. – Vi fick en riktig ögonöppnare, säger Lillemor Wiklund. Vi upptäckte vilka stereotypa uppfattningar vi har och hur vi beter oss olika mot de kvinnliga och de manliga pensionärerna. Som ett exempel berättar Lillemor Wiklund hur de beställningar på vård som hemtjänstverksamheten får ofta skiljer sig åt beroende på om vårdtagaren är man eller kvinna. De upptäckte att beskrivningarna av männen var utförliga, vilket stod i kontrast till beskrivningarna av kvinnorna som ofta bestod av bara ett par ord. Män fick också mer tid än kvinnor. Som ett steg i att öka medvetenheten vill Lillemor Wiklund att biståndshandläggarna som skickar beställwww.moderatkvinnorna.se

ningarna på vårdinsatserna mer systematiskt ska börja granska sina beställningar ur ett genus- och kvalitétsperspektiv. Enligt Lillemor Wiklund kommer äldreförvaltningen i stadsdelen att inleda ett sådant arbete i höst. – Vi började också titta på hur vi samtalar med pensionärerna. Våra medarbetare fick under en veckas tid skriva ner vad de samtalat med pensionärerna om. Det visade sig att det alldeles för ofta handlar om väder och vind. Lillemor Wiklund menar att pensionärerna behöver mer stimulerande och intressanta samtal och att det är något som kommer naturligt genom mångfald bland medarbetarna. – Vi behöver inte män i hemtjänsten för att de har starka armar, säger hon. Vi behöver män för att förändra hemtjänsten. Genom att lyfta frågor om jämställdhet på samtliga nivåer menar Lillemor Wiklund att kvalitén höjs på vården och att även statusen på yrket höjs. – Inom en snar framtid kommer vi ha stor brist på personal inom vården. Att arbeta inom hemtjänsten ses av många fortfarande som ett kvinnoyrke. Män är en stor reserv, om vi bara släpper in dem. Kan vi skapa en arbetsplats för både kvinnor och män kommer statusen att öka, säger Lillemor Wiklund. Sid 15

JÄMGIS - ETT VERKTYG FÖR EN JÄMNARE KOMMUN Jonas Bäckström på företaget ChartIKS AB har utifrån SKL:s program för Hållbar Jämställdhet utvecklat GIS-verktyg, som med stöd av kartan visar hur de ekonomiska resurserna fördelas ur ett jämställdhetsperspektiv. Verktyget kallas JämGIS och mottog pris för bästa analyssystem från SKL hösten 2010. Vad är GIS för något? GIS står för geografiska informationssystem som används för att samla in, lagra, analysera och presentera geografiska data. Varför ska man undersöka jämställdhet med hjälp av GIS? Kartan är något som har funnits länge i samhället, man har haft ett behov av att avbilda världen och beskriva den för andra. Därför är kartan pedagogisk när man vill beskriva företeelser i verkligheten. I det här fallet handlar det om kommunens resursfördelning till kvinnor och till män. Hur fungerar JämGIS? JämGIS läser information från kommunens ekonomisystem och ser hur mycket resurser som går till olika verksamheter. Dessutom hämtas statistik kring nyttjandet av olika anläggningar in, till exempel hur många kvinnor och män som besöker ett badhus. Badhus är en föregångare då könsstatistiken registreras redan i kassan, men all information är inte lika lätt att komma över. Tillsammans med geografiska data kan både detaljer per anläggning eller en helhet för ett visst område visas upp.

Sid 16

Ulf Öhlund är chef på fritidsenheten i Lycksele. Enheten agerar pilot för JämGIS-verktyget, som är en del i projektet ”Jämnare kommun”. – Kommunpolitkerna i Lycksele har satt upp mål om jämn resursfördelning mellan könen, det är bakgrunden till projektet, säger Ulf Öhlund. Med hjälp av JämGIS ska vi analysera vart våra resurser tar vägen, till kvinnor och män och flickor och pojkar, och se om vi behöver göra något annorlunda. Med JämGIS ser man också vart pengarna tar vägen geografiskt, till vilken anläggning eller till vilken by. Verktyget är inte i full drift ännu, då man fortfarande arbetar med att koppla samman JämGIS med det system där kommunens ideella föreningar rapporterar in sin verksamhet för att få föreningsbidrag. Än så länge har fritidsenheten gjort en testanalys då man kunde se hur cirka 50 procent av resurserna fördelas. Resultatet var överraskande – fördelningen var lika mellan män och kvinnor. – Jag vill inte dra några slutsatser eller ropa hej än, säger Ulf Öhlund. Vi har fortfarande bara analyserat hälften av de resurser vi fördelar. De hade trott att det skulle visa sig att pojkar fick mer resurser än flickor, men det jämna resultatet var glädjande. Kommunens ishall besöks främst av pojkar, men fler flickor än pojkar utnyttjar kommunens simhall och ridanläggning. I höst hoppas Ulf Öhlund att det ska gå att analysera hela budgeten, även de pengar som ges i bidrag till föreningarna. Han ser fram emot en diskussion i fritidsnämnden om hur resurserna ska fördelas i framtiden, när det tack vare JämGIS finns tydliga bilder på hur det faktiskt ligger till med jämställdheten i kommunens fritidsutbud. www.moderatkvinnorna.se

Jämställdhet i skog och mark Det är inte bara kommuner och landsting som vinner på att låta jämställdhetsperspektivet ha sin givna plats i alla lägen. Som jämställdhetsstrateg arbetar Helena Österlind med att konsulta företag och organisationer i jämställdhetsintegrering. – Genom ökad jämställdhet ökar också resultatet, säger Helena Österlind och syftar på att en arbetsplats som är attraktiv för alla har lättare att rekrytera den kompetens som behövs. Företag och organisationer vinner också på att se både kvinnor och män som sin målgrupp. Helena Österlind arbetar bland annat med skogsnäringen i Västerbotten och beskriver arbetet med jämställdhet i skogssektorn som strategiskt viktigt för länet. – Det handlar om att väcka intresse hos tjejer och killar att arbeta med skogliga frågor och visa på alla

karriärmöjligheter som finns inom branschen. Men det handlar lika mycket om att branschen behöver fatta strategiska beslut om att arbeta med jämställdhetsfrågor i sin egen organisation. Det kan handla om att se över om det finns omklädningsrum och passande utrustning för både kvinnor och män. Kunskap om jämställdhet kan göra att man ser på skogsnäringen med nya ögon. Närmare 40 procent av skogsägarna är kvinnor och därför borde kvinnor vara en intressant kundgrupp, menar Helena Österlind. – Det finns ett samband mellan lönsamhet och jämställdhet, säger hon. Västerbotten var först ut i landet med en regional jämställdhetsstrategi för skogssektorn. Och i Västerbotten består strategin av tre punkter: 1. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete 2. Bilden av branschen 3. Forskning

och utveckling. Alla punkter bygger på att kunskap om jämställdhet och kunskaper om skogen tvinnas ihop. – Bilden av branschen kan bara ändras av dem som arbetar i den, säger Helena Österlind. Vilka bilder ser vi framför oss om vi säger “skogsarbete”? Det finns stereotypa bilder om vem som passar att arbeta inom skogen. Men det här kan förändras och det är nog också nödvändigt med en förändring om det ska finnas tillräckligt med arbetskraft inom sektorn framöver. Därför har Helena Österslinds tidigare arbetsgivare, länsstyrelsen i Västerbotten, tillsammans med Skogstekniska klustret och Norra Skogsägarna bjudit in unga tjejer till ett skogskollo. Skogskollot är ett sätt att visa på skogens alla möjligheter, menar Helena Österlind. Det är hög tid att förändra bilden av vad det innebär att arbeta inom skogssektorn.

Helena Österlind

www.moderatkvinnorna.se

Sid 17

MODERATERNA OM... JÄMSTÄLLDHET I VÄRLDEN Traditioner och lagar används för att inskränka kvinnors frihet på många platser i världen. Kvinnor och flickor utsätts för tvångsäktenskap, könsstympning, trafficking och sexuella kränkningar. Kvinnor drabbas ofta särskilt hårt av krig, naturkatastrofer, låg utvecklingsnivå och fattigdom. Kränkningar av kvinnors rättigheter är ett av de största hindren för demokrati och ekonomisk utveckling. Först när kvinnor, i samma omfattning som män, får tillgång till utbildning, förvärvsarbete och äganderätt samt kan skyddas mot övergrepp, kan ett lands utveckling ta verklig fart. Vi ska därför lägga fortsatt stor kraft på dessa områden inom såväl utvecklingsar-

betet som övrigt internationellt arbete. FN-resolutionerna 1325 och 1820 om kvinnors och barns situation i väpnade konflikter är viktiga verktyg i kampen mot flera av dessa problem. Vi vill att Sverige ska bli världsledande på att skydda och främja kvinnors och barns rättigheter och möjligheter. Jämställdhetsperspektiv och särskilt fokus på kvinnors och flickors rättigheter ska därför prägla utformningen av all utvecklingspolitik. Detta kräver också att vi ställer tydliga krav på våra samarbetsländer. Kultur, religion och tradition kan aldrig motivera avsteg från principen om jämställdhet, icke-diskriminering och alla människors frihet och lika värde.

FN:s resolution 1325

Foto: stock.xchng

Sid 18

Resolutionen antogs år 2000 och handlar om kvinnor, fred och säkerhet. Den utgår från att kvinnor och män drabbas olika av konflikter. För hållbar fred krävs kvinnors medverkan. Resolutionen förklarar också att kvinnor behöver skydd mot könsrelaterat våld. Resolutionen är bindande för medlemsstaterna och uppmanar bland annat till ” … att se till att kvinnor i ökad utsträckning deltar på alla beslutsnivåer i nationella, regionala och internationella institutioner och mekanismer för förebyggande, hantering och lösning av konflikter.” Resolution 1820 handlar om sexuellt våld mot civila och våldtäkt som krigsbrott och antogs år 2008 som en fortsättning på resolution 1325.

www.moderatkvinnorna.se

Genderperspektiv på säkerhet Under sin tjänstgöring i Afghanistan 2009 delade Linda Johansson och kollegorna ut säkerhetsinformation till kvinnor i ett distrikt där man tidigare inte haft kontakt med afghanska kvinnor. Foto: Försvarsmakten

Nordic Centre for Gender in Military Operations är världens första center för genderrelaterade frågor och kunskapsutveckling om kvinnor i konflikt. Centret öppnade i januari i år och finns på Livgardet i Kungsängen i Stockholm. – Med begreppet gender menar man både kön och genus, säger Linda Johansson som är sektionschef för centret. Sektionen utgår från frågeställningen hur genderperspektiv påverkar försvarsmaktens förmåga att leverera säkerhet. En viktig uppgift är att arbeta med FN:s resulution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Som sektionschef arbetar Linda Johansson med att hämta in erfarenhet från de konflikter där de nordiska länderna är eller har varit närvarande. Hon nämner minröjning som ett konkret exempel på hur ett genderperspektiv påverkar: – Där flickors och pojkars, kvinnors och mäns rörelsefrihet skiljer sig åt så måste vi tänka till kring var vi rensar minor och vad det får för följd på hur befolkningen upplever sin säkerhet. Genderperspektiv i politiken Linda Johansson har själv varit 19 månader i Afghanistan som gender advisor, med syfte att förbättra genderarbetet inom ISAF (International Security Assistance Force). Största delen av tiden arbetade hon mot högre stab med operationsplanering.

www.moderatkvinnorna.se

– Den internationella säkerhetsstyrkan har bland annat i uppdrag att knyta befolkningen till det lokala regeringsstyret genom att sprida information, säkra möten och genomföra möten, berättar hon. Vid de flesta av dessa möten närvarande inga kvinnor alls, trots att kvinnor, genom kvotering, finns representerade på alla nivåer. – Ska vi knyta hela befolkningen till sin regering, då måste vi säkerställa att information går ut alla, män som kvinnor. Barnen utgör en stor del av Afghanistans befolkning och för att nå dem behöver kvinnorna, som ofta tillbringar mest tid med barnen, få ta del av informationen. När inga afghanska kvinnor kom på mötena uppmärksammades och ifrågasattes detta av säkerhetsstyrkans representanter. Det visade sig att de kvinnliga politikerna inte bjudits in då de afghanska politikerna inte trodde att militären var intresserad av att träffa kvinnor. Militärstyrkorna brukar ju mest bestå av män.

Fler kvinnor till försvarsmakten – Kvinnor behövs i militära insatser, säger Linda Johansson. Runt tio procent av de svenskar som deltar i militära utlandsuppdrag är kvinnor. Det finns inget mål kring hur många kvinnor som ska delta, man vill istället fokusera på varför kvinnor behövs. Hon menar att andelen kvinnor visserligen är viktiga för att nå politiska jämställdhetsmål, men att andelen kvinnor har en stark symboleffekt och behövs för att lösa uppgifterna. – Om vi bara skickar män och vårt uppdrag är att se hur länder tillämpar FN:s resolution 1325, om kvinnors roll i fredsarbetet, då får vi trovärdighetsproblem. För att få fler kvinnor till försvarsmakten och till utlandsuppdrag så måste vi bli bättre på att beskriva vad försvarsmakten gör utomlands, menar Linda Johansson. – Vi har gått från att vara ett invasionsförsvar till att bli ett insatsförsvar. Försvaret är heller inte så macho som många kanske tror.

Sid 19

Måndag 25/6 Systerbilen i Skåne

Saila på sommarturné:

“Resan har gett inspiration till det fortsatta arbetet” Under en vecka i juni var Moderatkvinnornas ordförande Saila Quicklund på sommarturné. Syftet med turnén var att samla in idéer och tankar genom verksamhetsbesök och genom att träffa företrädare för Moderatkvinnorna ute i landet. Ombudsmannen Yvonne Svengard skrev dagbok under delar av turnén. Måndag 25 juni Resan började i Skåne och inleddes med en lunchträff i Skanör med sjuksköterskan Kerstin Nilsson som är grundare till företaget Systerbilen. Kerstin menade att en medicinsk bedömning inte alltid kan göras per telefon utan i vissa fall kräver ett fysiskt besök. Hon grundade därför Systerbilen för att kunna besöka patienter i deras hem och ställa en diagnos. Under eftermiddagen gick turnén vidare till Malmö Anhörigförening (MAF) i Limhamn. MAF finns till som stöd för äldre och deras anhöriga och tillhandahåller både expertkunskap på olika områden och stöd från styrelsen i MAF. Under kvällen höll Saila Quicklund ett rundabordssamtal med andra Sid 20

Moderatkvinnor från Skåne. Slutsatserna av samtalet handlade mycket om vikten av att kvinnor stöttar varandra, bland annat som ett sätt att kunna få fler förtroendeuppdrag inom kommunerna. Tisdag 26 juni På tisdagsmorgonen besökte Moderatkvinnorna Yalla Trappan, ett företag som driver café- och ateljéverksamhet i Rosengård. Företaget startade som projektform för att hjälpa utrikesfödda kvinnor att kunna varva praktiskt arbete med teoretisk utbildning. Konceptet visade sig vara så pass framgångsrikt att det sedan drevs vidare som ett socialt företag. När Yalla Trappan anställde ett antal utrikesfödda kvinnor i Rosengård var det i de flesta fall den första anställ-

ningen kvinnorna hade haft i sitt liv. Verksamhetsledaren för Yalla Trappan pekade på nystartsjobben som en av de nycklar som gjort konceptet Yalla Trappan möjligt. Nystartsjobben som infördes av regeringen 2007 innebär att arbetsgivare som anställer en person som står långt ifrån arbetsmarknaden får nedsatt arbetsgivaravgift. På kvällen samlades moderata medlemmar på förbundsexpeditionen i Karlshamn för att lyssna till Saila när hon berättade om Moderatkvinnorna och vad som är på gång. Onsdag 27 juni Under onsdagen träffade Moderatkvinnorna bland annat en av de tre ägarna till företaget Mångkulturell Kunskap Ekonomisk Förening, www.moderatkvinnorna.se

Tisdag 26/6 Yallatrappan i Rosengård

MKEF, Suzana Rovcanin. MKEF är ett företag med 55 anställda som säljer hushållsnära tjänster, företagstjänster, service inom hemtjänsten och assistanstjänster. Suzana berättade om hur hennes resa fram till i dag har kantats av hårt arbete och slit. Hennes ord var att det bästa man kan få i sitt liv är ett arbete. De anställda på MKEF är till största del

utlandsfödda kvinnor. Suzana berättade att dessa kvinnor ofta inte firar sina födelsedagar – de firar i stället den dagen de fick ett arbete. Torsdag 28 juni Under torsdagen besökte Saila Quicklund förskolan Snövit som arbetar med integration. I dag tar 54 barn del i Snövits verksamhet,

Onsdag 27/6 Mångkulturell Kunskap Ekonomisk Förening www.moderatkvinnorna.se

varav de flesta kommer från andra delar av världen. Sammanlagt finns tolv nationaliteter representerade på skolan. Förskolan arbetar med projektet “Tecken som stöd” för att lära barnen att kommunicera med omvärlden. Dagen avslutades med ett besök på Nömmeberga vårdhem, ett familjeägt vårdhem som arbetar framgångsrikt med vård av demens.

Torsdag 28/6 Förskolan Snövit

Sid 21

NT! LANDET RU

MODERATKVINNORNA TAR TÄTEN!

Malin, Alexandra, Agneta, Nicole, Julia och Matilda kom från Nynäshamn för att springa tillsammans med de andra Moderatk vinnorna. – Nicole kommer att ta täten, intygade kom pisarna.

I Stockholm den 29 maj sprang ett sextiotal Moderatkvinnor Vårruset tillsammans, kampanjade och hejade på varandra. Kampanjen handlade bland annat om att Stockholms landsting från årsskiftet som första landsting i Sverige erbjuter gratis mammografi.

Elisabeth Johansson och Maria Abrahamnsson såg till att värma upp ordentligt innan loppet.

Sid 22

www.moderatkvinnorna.se

NT! LANDET RU

MODERATKVINNORNA I VÄSTERBOTTEN PÅ FÖRETAGSBESÖK Att vara Moderatkvinna är att vara ambassadör för våra moderata värderingar och samtidigt företräda vår region. Att få utöva detta och samtidigt göra företagsbesök och lära sig mer vad som finns i den egna regionen är ett ypperligt sätt att vara Moderatvinna. Jag var tillsammans med två kvinnor från Västerbotten ute en hel dag på olika företag i Umeå och vi besökte bland annat ett centrum där kvinnor får stöd och coachning att utveckla sina företagsidéer. Leia företagscentrum ger även stöd till dessa kvinnor när det gäller praktiska frågor likaväl som de erbjuder en miljö att träffas och stötta varan-

dra som kvinnliga förtagare. Vi besökte även ett spännande företag som tillverkar applikationer till exempelvis våra smartphones. Moderatkvinnorna i Västerbotten har fortsatt den utåtriktade verksamheten genom att vara ute och kampanja på MQ-dagen i augusti där temat var våld i nära relationer. Elisabeth Björnsdotter Rahm Ordförande Moderatkvinnorna Västerbotten

Leia är inget vanligt företagscentrum. Innan de startade pratade grundarna med olika kvinnliga företagare för att höra hur de upplevde livet som företagare. Svaren byggde grunden för det som sedan blev Leia Accelerator. En accelerator hjälper företagare att accelerera – att växa, ta fart och utvecklas. Anledningen till att Leia blev en accelerator, istället för ett vanligt företagshotell, är just för att det var detta som de kvinnliga företagarna uttryckte ett behov av: stöd för att växa och bli större.

www.moderatkvinnorna.se

Sid 23

Leila Parsa, grundare av NannyBelle:

“Tack vare kontakterna h Med en skönhetssalong och treåring att ta hand om och barn nummer två var på väg behövde företagaren Leila Parsa i Örebro hitta en lösning för att få vardagen att gå ihop. – Jag var rädd för konkurs, säger Leila. Min man studerade på högskolan och arbetade samtidigt och kunde inte ta ledigt. Vi kunde inte lämna en bebis på dagis och jag kunde inte vara borta från salongen, då skulle jag tappa mina kunder. Då föddes idén om barnpassningsföretaget NannyBelle. Med en dator och en telefon började hon jobba hemifrån köksbordet, sedan gick hon ut för att marknadsföra sig. – Jag gick på varenda nätverksträff som fanns i Örebro och berättade om min affärsidé. Innan det hade jag inte särskilt många kontakter, men nu har jag det. Kontakterna är de allra viktigaste. Det tog inte lång tid innan Leila sålde salongen för att helhjärtat satsa på NannyBelle. I början var företagets enda verksamhet att hyra ut barnvakter, men så snart kommunen öppnade upp för valfrihet inom barnomsorgen ansökte Leila om att få bedriva pedagogisk verksamhet. Hon började anställa dagbarnvårdare och verksamheten växte. – Från början tog vi hand om fyra barn, nu har vi nästan femtio, säger Leila som förutom i Örebro bedriver verksamhet i Göteborg, Borås, Sala och på Gotland. I augusti firade NannyBelle tre år och i samma vända invigdes nästa del i verksamheten, Kids Corner. I företagets nya lokaler kan barn leka medan föräldrarna går ärenden. – Det tog tre år innan jag skaffade riktiga lokaler. Man ska inte satsa för mycket i början, köpa nya prylar och hyra dyrt kontor. Det är mitt tips för ett framgångsrikt företag, förutom kontakterna. Lägg istället pengar på att delta i nätverk och bygg upp en kundkrets. Tack vare sitt nätverkande har Leila också fått värdefulla kontakter med olika företag och personer med olika kompetenser som hjälpt Leila med allt från ekonomi till reparationer på bilen. Tack vare kontakter kunde Leila snabbt få ett lån på banken. – Banken gjorde ett undantag, fastän mitt företag var så nytt. De trodde på mig. Och det absolut viktigaste av allt för att lyckas med sitt företag? – Det är att själv tro på din egen idé. Ge inte upp! Sid 24

Foto: Andrias Varro

www.moderatkvinnorna.se

har jag lyckats”

Fakta/ Kvinnors företagande

Av Sveriges alla företag drivs idag närmare en fjärdedel av kvinnor. En tredjedel av alla nya företag startas av kvinnor och antalet företag som drivs av kvinnor ökade med 13,2 procent mellan 2006 och 2010. Fler än nio av tio av de företag som drivs av kvinnor är verksamma inom tjänstesektorn. Andelen företag som drivs av kvinnor är störst i Norrbottens, Stockholms och Södermanlands län. Mer än två tredjedelar av de företag som drivs av kvinnor vill växa. Företag som drivs av kvinnor har en större vilja att växa än de som drivs av män. Tillväxtviljan skiljer sig åt, branschvis och mellan landets olika län. Brist på egen tid är den faktor som flest företag uppger som ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt. Detta gäller både för kvinnors och mäns företag. Statistiken kommer från Tillväxtverket, en relativt ny myndighet som sedan 1 april 2009 arbetar www.moderatkvinnorna.se

med att göra det enklare för företag att skapas och att växa. Enligt Tillväxtverket är könsuppdelad statistik är en förutsättning för att fånga upp likheter och skillnader mellan kvinnors och mäns förutsättningar och villkor att driva företag. Att synliggöra kvinnors företagande genom att sammanställa och sprida fakta och statistik är en del av Tillväxtverkets arbete inom programmet Främja kvinnors företagande. Programmet kan delas in i tre områden: • Gör nytta – Insatser till nytta för de företag som nu drivs och utvecklas av kvinnor. • Gör möjligt – Insatser som gör det mer möjligt för företagarkvinnor att nu och i framtiden driva och utveckla företag. • Gör synligt – Insatser som gör kvinnors företagande mer synligt i näringsliv och samhälle.

Sid 25

Foto: Peter Knutsson

FEM FRÅGOR till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström Hur kan arbetslinjen öka jämställdheten i Sverige? Genom att öka sysselsättningen och göra det mer lönsamt att arbeta har vi underlättat för många kvinnor att kunna stå på egna ben. Att ha ett jobb att gå till på morgonen ökar möjligheterna för kvinnor att bestämma mer över sina egna liv. Arbetsmarknaden i Sverige är på många sätt uppdelad i kvinno- och mansyrken. Påverkar jobbskapande reformer, t ex jobbskatteavdraget, kvinnor på ett annorlunda sätt? Det lönar sig mer för lågavlönade kvinnor att arbeta och att gå upp i arbetstid. Jobbskatteavdraget riktar sig till personer med låga och medelstora inkomster. Detta har till exempel gett en sjuksköterska och en lärare en extra månadslön varje år i sänkt skatt.

tag samt göra det mer lönsamt att arbeta. Därför ser vi att utanförskapet har minskat med över 200 000 personer.

Fler människor har ett jobb att gå till i dag jämfört med förra året. Vad beror den positiva ökningen på? Alliansregeringen har upprättat arbetslinjen. Vi har satsat på jobbskapande åtgärder genom att göra det billigare att anställa, lättare att starta och driva före-

Många kvinnor jobbar deltid i dag men vill jobba heltid. Har alla rätt att jobba heltid? Moderaterna tycker det är fel att lagstifta i denna fråga. Däremot har kommuner och landsting, där många kvinnor jobbar, ett ansvar att öka möjligheterna för kvinnor att jobba heltid och leva på sin lön.

Hur ska man komma åt problemet med att kvinnor generellt sett tjänar mindre än män? Detta är ett viktigt samhällsproblem. Här vilar även ett ansvar på arbetsmarknadens parter. Regeringen har nyligen tillsatt en jämställdhetsdelegation som ska titta på den här problematiken och återkomma med förslag på insatser som kan minska lönegapet mellan kvinnor och män.

Lika för företagare och anställda

För att öka likabehandlingen av företagare och anställda har regeringen genomfört tio reformer som trädde i kraft i juli 2010. Reformerna innebär bland annat att egenföretagare, under ett uppbyggnadsskede på två år, ska ha rätt till en sjukpenninggrundande inkomst, SGI, som motsvarar minst vad en anställd skulle få. Tidigare har det inte varit reglerat hur SGI ska beräknas för nyföretagare eller hur länge ett uppbyggnadsskede varar. Försäkringskassan har istället gjort en bedömning från fall till fall. Den tillfälliga föräldrapenningen beräknas också på lika villkor.

Sid 26

www.moderatkvinnorna.se

VAD GÖR REGERINGEN? För ett jämställt Sverige

Målet för regeringens jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sedan 2007 genomför regeringen en omfattande satsning på att utveckla och förstärka jämställdheten. • Regeringen la 1,6 miljarder kronor på jämställdhetspolitiken för åren 2007-2010, och nästan en miljard 2011-2014. Sammantaget är det den största satsning på jämställdhet som har genomförts i Sverige. • I praktiken är regeringens budget för att främja jämställdhet ännu större. Utöver det särskilda jämställdhetsanslaget har satsningar på bland annat kvinnors företagande, jämställdhetsbonus och skattereduktion på hushållstjänster finansierats med andra medel. • Regeringen antog tre handlingsplaner under förra mandatperioden. En för att motverka mäns våld mot

Jämställdhetsintegrering

Oavsett om det handlar om medel till flickors och pojkars idrott, beslutsprocessen hos socialförvaltningen eller en hjärtoperation, ska medborgarna veta att de blir likvärdigt behandlade. Alla ska kunna vara säkra på att service och resurser fördelas likvärdigt så att de svarar mot kvinnors och mäns livsvillkor och behov. Jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategi som används för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen och på sidan 14-17 kan du läsa mer om hur jämställdhetsintegrering fungerar.

kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i samkönade relationer, en för att förstärka arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål och en för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. • Regeringens strategi för jämställdhet på arbetsmarknaden och i näringslivet innehåller flera insatser för att främja en jämn fördelning av makt och inflytande. Några av punkterna handlar om jämställdhet i skolan, kvinnors delaktighet i samhälle och politik, samt fler kvinnor i styrelser.

Moderaterna och regeringen vill underlätta för familjer att leva mer jämställt. Jämställdhetbonus Regeringen har infört en jämställdhetsbonus som ger föräldrar som delar lika på föräldraledigheten en ekonomisk bonus. Jämställdhetsbonusen fungerar som en morot, utan tvång, för ökad jämställdhet i familjerna. Föräldralediga samtidigt Många föräldrar vill vara tillsammans under den första tiden efter att barnet har fötts. Därför är det nu möjligt för föräldrarna att vara hemma samtidigt 30 dagar barnets första levnadsår. RUT Skatteavdraget för hushållsnära tjänster är ytterligare en satsning för ökad jämställdhet mellan män och kvinnor. Genom RUT-avdraget kan familjen lättare dela hemarbetet lika och få mer tid för varandra samtidigt som svarta jobb blir vita i en kvinnodominerad sektor. Foto: stock.xchng

www.moderatkvinnorna.se

Sid 27

Moderatkvinnorna kampanjar mot våld i nära relationer Alla människor har rätt att leva i frihet utan att behöva utsättas, eller vara rädd för att utsättas för våld, hot eller trakasserier. Våld i nära relationer är ett omfattande och allvarligt samhällsproblem som kränker de mänskliga rättigheterna och för med sig stora konsekvenser för både människa och samhälle. Ljuset måste riktas mot problemen för att synliggöra dem och för att öka kunskapen. På så sätt kan vi också bli bättre på att förstå de varningsklockor som ofta hörs i samband med våld i hemmet. I tematidningen om våld i nära relationer kan du läsa om olika aktörers synpunkter, mer om vad regeringen gjort, delar av de förslag som ska förbättra situationen för utsatta familjer och vilka frågor Moderatkvinnorna fortsättningsvis vill driva i framtiden. Här nedan kan du läsa en artikel ur tidningen, kontakta Moderatkvinnorna i ditt förbund för att ta del av hela tidningen eller läs mer på www. moderatkvinnorna.se.

MÄN FÖR JÄMSTÄLLDHET:

“Vi måste resonera kring maskulinitet” – Vi vill förändra könsnormer, säger Tomas Wetterberg, ordförande för organisationen Män för jämställdhet. Organisationen arbetar aktivt förebyggande mot mäns våld. Tomas menar att frågan om kvinnofrid, jämställdhet och synen på maskulinitet är starkt sammanflätat. – Det handlar om vilka föreställningar som finns kring maskulinitet, fortsätter Tomas Wetterberg. Genom att arbeta med unga killar vill vi skapa en strukturförändring. Män för jämställdhet driver två större satsningar där fokus ligger på att samtala med barn och ungdomar kring maskulinitet och jämställdhet. I uppstarten finansierades projekten av Allmänna Arvsfonden. Hemsidan killfrågor.se vänder sig till pojkar mellan tio och arton år som genom en chatt kan ställa frågor om allt från kroppen till könsidentitet och sexualitet. För äldre killar och tjejer finns utbildningsmaterialet Machofabriken som är anpassat för skolor och andra miljöer där ungdomar möts. – Machofabriken ger möjlighet att resonera kring vad maskulinitet betyder, säger Tomas Wetterberg om materialet som består av en rad filmer där maskuliniteten beskrivs som en låda som en kille måste hålla sig i. – Det funkar. Jag vet killgrupper som stått och bråkat tills en av dem säger ”Men hoppa ur lådan nu!” och de andra förstår precis vad som menas. Killar vill inte utöva våld, men på grund

Sid 28

av grupptrycket så hänger man på. Egentligen börjar det redan när barnen är riktigt små. Vi sätter olika förväntningar på pojkar och flickor och vår bild av maskulinitet drabbar både flickor och pojkar och kvinnor och män negativt. Tomas Wetterberg menar att vi måste arbeta mer med genus och jämställdhet, bland annat genom att redan när barnen är små bemöta barnen som barn och inte som kön. – Vi tror att kvinnor och män måste vara olika, säger han. Vi ser inte individers möjligheter att utvecklas som det viktigaste. Det måste vi jobba med. För politiken menar Tomas Wetterberg att det är viktigt att man ser mannen som aktör. – Man pratar ofta om familjerelaterat våld och man pratar om läktarvåld och så vidare, men det man måste göra är att sätta fokus på aktören och prata om mäns våld mot kvinnor och vissa mäns våld på fotbollsläktaren. Det handlar om att i samhället belysa vem det är som slår och vad som händer runtomkring en. Tomas Wetterberg förklarar: – Visst finns det kvinnor som också slår, men det handlar om olika typer av våld. Mäns våld är oerhört systematiskt medan kvinnors våld är mer situationsorienterat. För att minska mäns våld mot kvinnor måste vi förändra strukturen i samhället.

www.moderatkvinnorna.se

P책 MQ-dagen den 25 augusti kampanjades det p책 temat runt om i hela landet:

PARTILLE

UDDEVALLA

www.moderatkvinnorna.se

STOCKHOLM

Sid 29

...fortsättning från föregående sida KARLSTAD

BORÅS

EKSJÖ

moderatkvinnorna vill att personer som är utsatta för våld i nära relationer alltid ska kunna få hjälp via skyddat boende under hela året. att personer som är utsatta för våld i nära relationer ska få möjlighet till skyddat boende i annan kommun än hemkommunen om hotsituationen är särskilt allvarlig. att den som har begått våldsbrott alltid ska erbjudas hjälp att bryta sitt destruktiva beteende. Möjligheten ska också finnas för dem som inte är dömda. att barn som utsätts för våld eller lever i en situation som präglas av våld i hemmet alltid ska få hjälp för att bearbeta sina upplevelser. att barn som upplevt våld i familjen ska ha rätt till juridiskt ombud under rättsprocessen. att rättsväsendet, framför allt polis, och kommuner alltid ska göra en strukturerad hot- och riskbedömning av familjer för att minimera risken för att våldet fortlöper. att det skapas flera relationsvåldscentra i landet. att förövaren av relationsvåld ska kunna flyttas från den gemensamma bostaden under utredning av brottet. att strafflängden när det gäller hedersrelaterad brottslighet skall skärpas i likhet med den straffskärpning som skett vad gäller hur hatbrott bedöms.

Sid 30

MARIEFRED

www.moderatkvinnorna.se

MODERATKVINNORNAS FADDRAR

TILL MINNE AV BRITT MOGÅRD Britt Mogård har lämnat oss. Hon var mellan 1972 och 1981 ordförande för Moderaternas Kvinnoförbund och även verksam som riksdagsledamot och skolminister. Moderatkvinnorna har förlorat en stark förebild, men inte desto mindre förblir hon en grundpelare för den verksamhet som Moderatkvinnorna bedriver. Tack vare hennes arbete har Moderatkvinnorna skapat en god plattform för kvinnor i politiken, och denna har vuxit till en viktig knutpunkt. Britt bidrog i stor omfattning till att Moderatkvinnorna präglades av glädje och ett stort engagemang för kvinnors perspektiv i politiken. Redan under Britt Mogårds tid som kvinnoförbundsordförande visade hon ett stort engagemang som byggde på mycket glädje och entusiasm, något som lever vidare än i dag. Britt förstod vikten av att kvinnor måste hjälpas åt och stötta varandra till framgång. För att öka förutsättningarna för kvinnor att arbeta politiskt och tillträda viktiga poster inledde Britt därför bland annat Moderatkvinnornas internutbildning Aktion MKF. Genom Aktion MKF utbildas varje år ett antal moderata kvinnor i argumentationsteknik, debatt, politik, ideologi, opinionsbildning, mediekunskap och ledarskap. Att ha en utbildning för personlig och professionell utveckling blev en viktig del i Moderatkvinnornas arbete. Det gör att fler kan utveckla sitt politiska självförtroende och våga avancera i politiken eller i andra delar av samhället. Detta initiativ från Britt har därifrån kommit att utvecklas till en stor och viktig del inom Moderatkvinnorna. Genom sina insatser har hon gett ett stort bidrag till det som Moderatkvinnorna står för. Ett varmt tack till Britt som hjälpt till att lägga grunden för det arbete som vi nu får vara med och förvalta. Saila Quicklund ordförande för Moderatkvinnorna

www.moderatkvinnorna.se

Moderatkvinnornas styrelse är faddrar för våra länskvinnoordföranden och är uppdelade på samtliga förbund enligt nedan. Som fadder finns man till hands för att stötta, utbilda och inspirera verksamheten. Kontaktuppgifter finns på hemsidan eller via ombudsmannen Yvonne Svengard, telefonnummer 08-676 81 06, mejladress yvonne.svengard@moderat.se Jelena Drenjanin (Huddinge) Stockholms stad Stockholms län Uppsala Södermanland Katarina Tolgfors (Karlskoga) Örebro Värmland Västmanland Ewa Thalén Finné (Staffanstorp) Gävleborg Dalarna Kronoberg Ann-Charlotte Hammar Johnsson (Bjuv) Skåne Blekinge Kalmar Anna Rheyneuclaudes Kihlman (Lindingö) Norrbotten Gotland Elisabeth Björnsdotter Rahm (Lycksele) Västerbotten Jämtland Västernorrland Ann Landerholm (Strängnäs) Östergötland Jönköping Lisbeth Sundén Andersson (Göteborg) Västra Götaland (Göteborg, Bohuslän, Norra Älvsborg, Södra Älvsborg, Skaraborg, Halland)

Sid 31

Moderatkvinnorna finns representerade över hela Sverige.

Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna

Vill du ha kontaktinformation till Moderatkvinnor nära dig?

Gå in på www.moderatkvinnorna.se Besöksadress Stora Nygatan 30, Gamla stan Värmland Örebro Västmanland Södermanland Uppsala Stockholm

Postadress Box 2080, 103 12 Stockholm Tel: 08-676 80 00 vxl Fax: 08-10 83 94 Mob: 073-682 81 06 Expeditionens telefontider Måndag-fredag kl. 8.00 - 17.00

Västra Götaland Östergötland Kalmar

Gotland Jönköping Halland Kronoberg Blekinge Skåne

Ordförande Saila Quicklund Tel: 08-786 61 31 Ombudsman Yvonne Svengard Tel. 08-676 81 06 Mob. 073-682 81 06 Politisk sekreterare Micaela Löwenhielm Mob. 0725-123 905