ÅRGÅNG 16 / 2013 - Nr: 33
Utgiven av Tenala byarådsförening r.f.
Vi önskar alla r a m m o s n ö k s n e Vildsvin i Sillböle Villisikoja Sillbölessä Sid / Sivu 12-13
Edgar kör hårt Edgar ajaa kovaa Sid / Sivu 22-23
Toivotamme ä ä s e k ä ä v y h le il ik a k
Byavandringar 2013 Kyläkävelyt 2013 Sid / Sivu 15-17
Ett vardagsrum för alla
Veterinärmottagning öppnar i Tenala
Café Drömmen håller öppet sju dagar i veckan. Till sommaren kommer öppethållningatiderna att anpassas enligt önskemål.
Veterinären Heidi Rosengren installerar sej i Företagarhuset.
Olohuone kaikille
Eläinlääkäriasema Tenholaan
Kahvila Drömmen on auki seitsemän päivää viikossa. Kesän aukioloajat sovelletaan asiakkaiden toivomusten mukaan. Sid / Sivu 20
Eläinlääkäri Heidi Rosengren asettuu Yrittäjätaloon. Sid / Sivu 28-29
Byarådet 20 år I skrivande stund täcks ännu marken av snö men vi går mot ljusare tider och när denna publikation utkommer så är vi redan inne i maj månad. På tal om snö så måste jag på byarådets vägnar ta tillfället i akt och tacka den/ de entreprenörer som skött vägunderhållet i bycentrum denna vinter, har själv förmånen att vara tidigt igång och det har aldrig hänt att Sockenvägen skulle varit oplogad. Vägunderhållet på glesbygden sköts utmärkt och det har vi ingen annan att tacka än våra vägunderhållsentreprenörer. Tenala Byarådsförening r.f. grundades inför kommunsamgången mellan Tenala och Ekenäs år 1993. Det betyder att föreningen detta år varit verksam i 20 år. Föreningen har ingen avsikt att fira i någon större bemärkelse men det kommer att noteras lite mera ingående i nästa nummer av Tenalablade. Föreningens stadgar stipulerar att byarådet syfte är att stöda och förbättra förutsättningarna för näringsliv, boende, miljö och trivsel i Tenala k:by med omnejd. Byarådet anser det därför viktigt att ha en öppen och konstruktiv dialog med såväl stadens tjänstemän som med våra folkvalda beslutsfattare. Ett samarbete som är ömsesidigt är oftast också ett fungerande samarbete. Att byaråden är en naturlig utlåtandeoch remissinstans i frågor som berör planerings- och utvecklingsfrågor i den egna byn torde vara självklart, att det finns inskrivet i ett program betyder nödvändigtvis inte att dialogendärav skulle bli mera öppen. Byarådet har sedan mitten av mars haft förmånen att sysselsätta en person för ett år framöver via ett ”byahjälp” projekt som finansieras av NTM-centralen och Suomen Kylätoiminta r.y. Detta är ett unikt tillfälle och byarådet tvekade egentligen aldrig när vi erbjöds möjlighet att ta del av detta projekt. Grundtanken var att ge byaråd och andra föreningar med ”eget hus” möjlighet att anställa en person som kunde utföra mera fysiska uppgifter – gårdskarlssysslor och andra jämförbara. Tenala Byaråd valde ändå att gå en annan väg och därför anställdes en person med mera merkantil erfarenhet och med uppgift att hjälpa föreningen med praktiskt taget hela vår verksamhet. Vi tror att det finns många andra föreningar än byarådet som har samma problem, det finns en massa idéer och mängder av initiativ som blir hängande i luften eller framskjutna p.g.a. tidsbrist. Nu när byarådet har en anställd som verkställer och förverkligar styrelsens beslut så vågar jag påstå att Tenala är privilegierat även i detta hänseende. Avslutningsvis vill jag tacka alla annonsörer och önska alla fast- och sommarboende Tenalabor en glad och avstressande sommar.
2
Kylätoimikunta 20 vuotta Kirjoitushetkellä on lunta vielä runsaasti maassa, mutta kevät on toivottavasti jo saapunut lehtemme ilmestyessä. Lumesta puheenollen saanen kylätoimikunnan puolesta kiittää teiden auraamisesta huolehtineita. Kuulun itse niihin etuoikeutettuihin, jotka lähtevät aikaisin liikkeelle, eikä Pitäjäntie ole yhtenäkään talviaamuna ollut auraamatta. Tienpito hoidetaan täällä taajamien ulkopuolella esimerkillisesti ja tästä on kiittäminen alan yrittäjiä. Tenholan kylätoimikunta ry perustettiin Tenholan ja Tammisaaren yhdistyessä vuonna 1993. Meillä on siis tänä vuonna toimintamme 20.juhlavuosi. Aikomuksena ei ole juhlia mitenkään erityisesti, mutta jotain asiaan liittyvää on luvassa seuraavassa Tenalablade-numerossa. Yhdistyksen säännöissä todetaan, että yhdistys edistää ja parantaa Tenholan ja lähiseudun elinkeinoelämää, asumista, ympäristöä ja yleistä viihtyvyyttä. Siksi on tärkeää ylläpitää keskustelua sekä kaupungin virkamiesten että valitsemiemme päättäjien kanssa. Molemminpuolinen yhteistyö on useimmiten myös se toimivin. Lienee myös selvää, että oman kylän suunnittelua ja kehittämistä koskevissa asioissa kylätoimikunta on luontevin mielipiteiden ja aloitteiden eteenpäin viejä. Ei silti ole itsestään selvää, että mielipiteiden vaihto automaattisesti tästä syystä olisi avoimempaa. Kylätoimikunta on maaliskuun puolivälistä työllistänyt vuoden ajaksi kyläavustajan osana ELY-keskuksen ja Suomen Kylätoiminta ry:n rahoittamaa Kyläapu-hanketta. Kylätoimikunta tarttui ainutlaatuiseen tilaisuuteen epäröimättä. Hanke tarjoaa kylätoimikunnille ja muille vastaaville yhdistyksille mahdollisuuden palkata sopiva henkilö esim. oman toimitalon talonmieheksi. Tenholan kylätoimikunta päätti kuitenkin toimia toisin ja valitsi kyläavustajan, joka kokemuksellaan voi avustaa yhdistystä sen koko toiminnassa. Uskomme, että monella muullakin yhdistyksellä on ideoita ja aloitteita, jotka jäävät toteuttamatta ajanpuutteen vuoksi. Nyt meillä on työntekijä toimeenpanemassa yhdistyksen hallituksen päätöksiä ja uskallanpa väittää, että Tenhola tässäkin suhteessa on edelläkävijä. Lopuksi haluan kiittää lehtemme ilmoittajia sekä toivottaa kaikille tenholalaisille oikein hyvää ja rentouttavaa kesää.
Kim Holmberg, ordf.
Kim Holmberg, pj.
Tenala Byaråds förening r.f.
Tenholan Kylätoimikunta r.y.
Tenala byarådsförening styrelse 2013 Tenholan kylätoimikunnan hallitus 2013 ÅRGÅNG 16 info@tenala.fi / 044 7888 453 Tenalablade utkommer två gånger per år. Utgivare: Tenala byarådsförening rf Ansvarig utgivare: Kim Holmberg Ansvarig redaktör: Börje Broberg I redaktionen: Roland Granberg Foto: Krister Slöör Översättning: Johan Lindgren Layout & Ombrytning: Mikael Roms, MR MEDIA Upplaga: 2 500 ISSN: 2323-7384 Tenalablade ilmestyy kaksi kertaa vuodessa. Julkaisija: Tenholan kylätoimikunta ry Vastaava julkaisija: Kim Holmberg Vastaava toimittaja: Börje Broberg Toimituksessa: Roland Granberg Kuvat: Krister Slöör Käännökset: Johan Lindgren Layout & Taitto: Mikael Roms, MR MEDIA Levikki: 2 500 ISSN: 2323-7384
Bli medlem i Tenala byarådsförening! Genom att bli medlem understöder du byarådets verksamhet. Kontonummer: 405558-213162 Medlemsavgiften är 5€/person Kom ihåg att skriva ditt namn i meddelandefältet!
Ordförande / Puheenjohtaja Kim Holmberg 040 829 7760
info@carldemumma.com
Viceordförande / Varapuheenjohtaja Anna Taube-Mattsson 044 309 3736
anna@popana.fi
Sekreterare / Sihteeri Magnus Selenius 0400 844 030
selema@surfnet.fi
Medlemmar / Jäsenet Lars-Ove Backman 0400 202 728
larre.backman@pp.inet.fi
Börje Broberg 044 541 0679
brunos@minmail.fi
P-O Friman 0400 472 281
service@pofriman.fi
Kent Gustafsson 040 504 5171
kent.m.gustafsson@gmail.com
Simon Lindqvist 050 383 5043
simonvlindqvist@gmail.com
Annika Sjöblom 040 755 6305
annika.sjoblom@raseborg.fi
Adresskälla: Befolkningsdatasystemet, Magistraten i västra Nyland PB 49, 02101 Esbo
Liity jäseneksi Tenholan kylätoimikuntaan! Liitymällä tuet kylätoimikunnan toimintaa. Tilinumero: 405558-213162 Jäsenmaksu on 5€/henkilö Musita kirjoittaa nimesi ilmoitus kenttään!
Osoitelähde: Väestötietojärjestelmä, Länsi-Uudenmaan maistraatti PL 49, 02101 Espoo
Tenalablade har erhållit en ISSN-nummer.
Tenalablade on saanut ISSN-numeron
Ett ISSN eller International Standard Serial Number är ett unikt 8-siffrigt nummer som ges till publikationer som periodiskt eller fortlöpande utkommer i tryck eller elektroniskt. År 2001 var mer än 1 miljon tidskrifter och tidningar med i systemet och varje år tillkommer cirka 50 000 nya tidskrifter. ISSN är strängt knutet till publikationens unika titel, inte till utgivaren eller annat. “The ISSN International Centre” ligger i Paris och stöds av Unesco, franska regeringen och medlemsstaterna. Hur Tenalablade har valts vet vi i redaktionen inte, men vi tackar för uppmärksamheten
International Standard Serial Number on kahdeksannumeroinen tunnus, joka annetaan määräaikaisesti tai jatkuvasti ilmestyville julkaisuille, painetuille tai elektronisille. Vuonna 2001 yli miljoona aikakaus- ja sanomalehteä oli mukana systeemissä. Vuosittain noin 50000 uutta julkaisua tulee mukaan. ISSN on sidottu julkaisun uniikkiin nimeen, siis ei julkaisijaan tai muuhun. Hallinnollinen keskus,’’The ISSN International Centre’’ sijaitsee Pariisissa ja sitä tukevat UNESCO, Ranskan hallitus ja jäsenvaltiot. Miten Tenalablade on saanut ISSN-numeron ei ole toimituksen tiedossa. Mutta me kiitämme huomiosta.
3
Aktuellt | Ajankohtaista Georges von Swetlik ännu en gång
Keskustelua lietekuljetuksista
Västnyländsk årsbok 2013 ger förtjänstfull stort utrymme åt konstnären Georges von Swetlik. Artikeln om Swetlik är skriven av Riggert Munstehjelm, Swetlikkännaren som fungerade som komissarie och allt i allo för utställningen GvS100 i Tenala sommaren 2012. Västnyländsk årsbok utges av Västnyländska kultursamfundet och innehåller tio artiklar om aktuellt och intressant i Västnyland. Den som är intresserad av skriften kan kontakta Luckan Raseborg i Karis (raseborg@ luckan.fi, 044 017 0176)
Raaseporissa on eriäviä mielipiteitä lietekuljetuksista tulevaisuudessa. Asia koskee lähinnä haja-asutusalueita, koska moni keskusta-alue on liitetty kaupungin vesi- ja viemäriverkostoon. Kauempana keskuksista asukkailla on sopimukset lietteen poiskuljetuksesta alan yritysten kanssa. Todennäköisesti useimmat ovat tyytyväisiä systeemiin. Kaupungin ympäristö- ja rakennuslautakunta kuitenkin oli sitä mieltä, että sako- ja umpikaivolietteen kuljetukset pitäisi keskittää ja kuljetukset pitäisi kilpailuttaa. Kaupunginhallitus kuitenkin päätti, että nykyinen systeemi voi jatkua. Hallitus ei nähnyt tarpeeksi etuja keskitetyssä systeemissä. Itselläni on umpikaivo ja sopimus kuljetusyrittäjän kanssa. Systeemi on toiminut hyvin ja me olemme sopineet tyhjennysväleistä ja muutoksista, kun on ollut syytä siihen. Sujuva systeemi siis, kun talo välillä on täynnä ihmisiä ja välillä matkojen aikana tyhjillään. Olisikohan keskitetty systeemi yhtä joustava? BB
Georges von Swetlik vielä kerran Länsi-Uudellamaalla ilmestyvä västnyländsk årsbok 2013 (Länsi-Uudenmaan vuosikirja) kertoo laajasti taiteilija Georges von Swetlikistä. Artikkelin on kirjoittanut Riggert Munsterhjelm, joka tuntee Swetlikin taiteen ja joka toimi viime kesän Swetlik -näyttelyn komissaarina Tenholassa. Västnyländsk årsbok 2013 sisältää kymmenen mielenkiintoista ja ajankohtaista artikkelia meidän seudultamme. Kiinnostuneet voivat ottaa yhteyttä Luckan-toimistoon Karjaalla, puh 044 017 0176 tai sähköpostitse raseborg@luckan.fi
Slamtransporterna under diskussion Det har rått olika åsikter i Raseborg om hur slamtransporterna skall ordnas i Raseborg i framtiden. Det är ju en fråga som berör glesbygden, eftersom tätorterna är kopplade till stadens vatten- och avloppssystem. På glesbygden har alla med separerande brunnar eller slutna tanksystem gjort upp avtal om tömning med något av företagen i branschen. Sannolikt har åtminstone de flesta varit nöjda med systemet. Miljö- och byggnadsnämnden beslöt ändå föreslå att slamtransporterna skulle skötas med en central upphandling, där kommunen väljer entreprenör efter en offertrunda. Stadsstyrelsen beslöt dock att man i Raseborg skall fortsätta som förut, dvs. att var och en sköter sitt slam som nu. Stadsstyrelsen såg inte fördelar med att sköta allt med en vinnande entreprenör. Jag har själv en sluten tank och har avtal med en entreprenör om tömning. Systemet har fungerat bra, vi kommer överens om tiden mellan tömningarna och ändrar den efter behov. Ibland fylls huset av människor under en tid, ibland är huset tomt på grund av någon resa. När slammängderna varierar är det bra att kunna komma överens om variationer i tömningarna. Månntro ett central system skulle vara lika smidigt? BB
4
Sommartorget önskar café, nya försäljare Tenala sommartorg har en fin plats på det nya torget mitt i kyrkobyn. Ny hoppas våra torghandlare, att nya försäljare kommer med. Det finns utrymme på torget. Byarådet kommer att se till att det finns tillgång till el för de försäljare, som behöver. Också i sommar kan vi köpa grönsaker, hembakat och träslöjdsprodukter på sommartorget och blommor ända till midsommar. Efter en viss osäkerhet är det också klart, att det finns potatis till salu och jordgubbar under säsongen. Något som torgförsäljarna har efterlyst är café/kaffeservering på torget. Den frågan ser ut att lösa sig och besökarna kan samtidigt som de handlar också få kaffe med tilltugg och kanske höra de senaste nyheterna från Tenala.
Kesätori kaipaa kahvilaa, uusia myyjiä Tenholan kesätorilla on hieno paikka keskellä kirkonkylää, uudella torilla. Torikauppiaat toivovat, että uusia myyjiä tulisi mukaan. Tilaa torilla on riittävästi ja kylätoimikunta huolehtii siitä, että ne myyjät, jotka tarvitsevat, saavat sähköä. Myös tänä kesällä torilta voi ostaa vihanneksia, kalaa, kotileipomon leipää, puutöitä, kukkia juhannukseen asti. On myös varmistunut, että voi myös ostaa perunoita ja mansikkakauden aikana mansikkaa. Eräs seikka jota torikauppiaat ovat kaivanneet torille on kahvio/kahvitarjoilu. Heidän toiveensa toteutuu
luultavasti tulevana kesänä ja asiakkaat voivat ostaa myös kahvia ja leivonnaisia ja samalla kuulla viimeiset uutiset Tenholasta.
EFTERLYSNING !!!
Detta kan du få möjlighet till i höst inom TUF-teater. Vi behöver ännu några amatörskådespelare för att få alla roller besatta i farsen ”Titta inte i påsen”. Premiären är tänkt att vara i januari 2014. Mera info ger Stefan Elf tel. 040 5064373
Vill du göra något roligt på din fritid? Vill du utveckla och utmana dig själv? Vill du spela teater?
Tenaladagen. Foto Jan Lindroos
Du kan även njuta av rykande färskt kaffe, lunch och a´la carte i vårt café eller besöka vår ostbod där du kan köpa bl.a vår egen smaksatta och lagrade Tenala-Ost.
Brandsläckareservice Brandsäkerhetsutrustning Säkerhetsmärken
Honda Småmaskiner AGA Gasförsäljning Småmaskinservice
www.tekno-test.fi Industrigatan 3 10600 Ekenäs tore.lindberg@teknotest.inet.fi 019 241 3429 / 0400 805 347
Butiken öppet: Vardagar kl. 08.30-17.00 Lördag kl. 09.00-14.00 Tel: 019 245 0100 E-mail: anne@pofriman.fi Café Öppet: Vard. 7-17, Lö. 9-16 Förlängda öppet-tider på sommaren, även söndagsöppet
FRIMANS
-MASKINVERKSTAD-
KUNGSVÄGEN 245, 10520 TENALA
REPARATIONER OCH SERVICE PÅ TRAKTORER och övriga maskiner.
5
BOKFÖRING KONTORSHJÄLP LÖNERÄKNING Vi finns i Kontorama i Ekenäs. Grönalundsgatan 11, 10600 EKENÄS.
Björn Lindqvist, tel. 050-3835 040, bjorn@tenservice.fi
6
7
England-Skottland-Belgien-Tenala Med i bagaget från Belgien hade Vivien Bryce några hundar och sköldpaddor, en parakit och förstås tjuren Hannibal. Det var i augusti år 2009 som Vivien Bryce anlände till Tenala och det hus hon hade köpt efter att också på andra håll i Finland sett på hus att bosätta sig i. Det var ändå huset i Undermalm, som passade henne allra bäst och där hon genast kände sig hemma. Det var också ett hus med lämplig tomt omkring, där hennes djur kunde känna sig hemma. För djuren betyder mycket för Vivien. Hon har tagit hand om övergivna djur och de djur hon har hand om skall ha det bra ända till avskedsstunden. Stora såväl som små. Men att ta med sig levande djur till Hannibal är blyg – Hannibal on ujo Finland är inte det lättaste. Det behövs en mängd papper för att det skall vara möjligt. Ingen skillnad om det är en sköldpadda, rat med hans dödsdatum. I Sture Lindholms bok om Ernst en fågel eller en höglandstjur. Och sedan skall de transpor- Wikstedt finns också det porträtt av Ernst, som Vivien målat teras hela vägen. Vivien hyrde en trailer och en chaufför efter ett fotografi. och så bar det iväg från Ardennerna i Belgien till Tenala. Målar, det gör Vivien gärna. Hennes hus är överallt prytt Med alla pappren i skick, papper som ingen ändå brydde av målningar. På köksskåpens dörrar har hon målat skator, sig om att granska. Nu är alla lyckligt samlade i huset, Han- på andra platser finns andra djur, där tittar också Ernst Wiknibal, parakiten, en kanin, fyra hundar, nio sköldpaddor, tre stedt ner på besökaren och på ett annat ställe kan man se katter. Vivien vet hur det är att vara fast med dem och inte Aksel Gallen-Kallela i helfigur. Det går också bra att beställa så där spontant sticka iväg någonstans för några dagar. Det ett porträtt av sitt älsklingsdjur av Vivien. Det enda hon beär i synnerhet Hannibal som är problemet, inte vem som höver är ett fotografi. helst vågar ta hand om en stor lurvig tjur på fyrahundra När man har många djur blir tiden inte lång. Och om det kilo och med imponerande horn, trots att Vivien försäkrar blir tid över, kan Vivien till exempel skriva på den roman att han nog är snäll. som är halvfärdig. Eller så kan hon umgås med vännerna, Men trivs i Undermalm i sitt hus, det gör hon. Huset är som hon fått i Tenala och i Pojo. för övrigt det hus som Ernst Wikstedt bodde i efter att han Ett nytt land kräver att man lär sig nya språk. Vivien går på återvände till Tenala efter sina äventyr i Stalins Sovjet och språkkurs i MBI. Just nu avslutar hon kursandet i svenska, vistelsen i Helsingfors. Efter mycket detektivarbete fann Vi- hon säger att hon nu kan fortsätta med svenskan på egen vien med hjälp av andra den stenhäll, i vilken det finns in- hand. I höst står finskan i tur. skriptioner som Ernst huggit in och som någon kompletteBB
8
Englanti-Skotlanti-Belgia-Tenhola Tuomisinaan Belgiasta Vivien Brycella oli mukana muutama koira ja kilpikonna, parakiitti ja tietenkin Hannibal-sonni. Tutustuttuaan ensin eri puolilla Suomea sopiviin taloihin, joihin voisi asettua asumaan, Vivien Bryce saapui elokuussa 2009 Tenholasta ostamaansa taloon. Talon Undermalmissa sopi hänelle parhaiten, ja siinä hän tunsi heti olonsa kotoisaksi. Taloa ympäröi myös sopiva tontti, missä hänen eläimensä viihtyivät. Eläimet ovat Vivienille tärkeitä; hän ottaa hoidettavakseen hylättyjä eläimiä. Vivienin hoidossa niin pienillä kuin isoillakin eläimillä on hyvät oltavat elämänsä loppuun asti. Eläinten tuominen Suomeen ei kuitenkaan ole ihan helppoa. Tarvitaan erinäinen määrä papereita, oli sitten kyseessä kilpikonna, lintu tai ylämaan sonni. Lisäksi eläimet oli kuljetettava perille. Vivien vuokrasi trailerin ja kuljettajan, ja niin alkoi matka Belgian Ardenneilta kohti Tenholaa. Kaikki vaadittavat paperit olivat mukana, mutta kukaan ei ollut
kiinnostunut niistä. Nyt kaikki ovat perillä: Hannibal, parakiitti, kani, neljä koiraa, yhdeksän kilpikonnaa ja kolme kissaa. Vivien tietää, että eläinten hoito velvoittaa eikä edes muutamaksi päiväksi lähdetä noin vain minnekään. Erityisesti Hannibalin kanssa on ongelmia, sillä kuka tahansa ei uskalla ottaa vastuulleen 400 kilon karvaista, isosarvista sonnia, vaikka Vivien vakuuttaakin Hannibalin olevan kiltti. Vivien viihtyy kuitenkin talossaan Undermalmissa. Talo on muuten sama, jossa Ernst Wikstedt Aksel Gallén-Kallela asui, kun hän Stalinin Neuvostoby Vivien Bryce liitossa kokemiensa seikkailujen jälkeen oli Helsingin kautta palannut Tenholaan. Mittavan selvitystyön ja paikallisten asukkaiden avulla Vivien löysi kallion, jossa on Ernstin kaivertamia merkkejä. Siihen on nyt on lisätty hänen kuolinpäivänsä. Sture Lindholmin Ernst Wikstedtistä kirjoittamassa kirjassa on myös Vivienin maalaama muotokuva Ernstistä. Maalaus on tehty valokuvasta. Vivien maalaa mielellään, ja hänen talonsa onkin täynnä taidetta. Keittiökaappien oviin hän on maalannut harakoita, muualla on muita eläimiä. Myös Ernst Wikstedt tarkkailee talossa vierailevaa. Toisaalla voi nähdä Akseli Gallen-Kallelan kokovartalokuvan. Vivieniltä voi myös tilata muotokuvan lemmikistään. Tätä varten hän tarvitsee ainoastaan valokuvan. Aika ei käy pitkäksi kun on monta eläintä. Jos ylimääräistä aikaa löytyy, Vivien jatkaa puolivalmiin romaaninsa kirjoittamista tai sitten hän seurustelee Tenholassa ja Pohjassa tuttaviensa kanssa. Uusi maa edellyttää uuden kielen oppimista. Vivien käy kielikurssilla kansalaisopistossa. Juuri nyt hän on päättämässä ruotsin kielen kurssia, koska arvioi voivansa jatkaa opiskeluaan itsenäisesti. Syksyllä on sitten suomen kielen vuoro. BB Vivien och Hannibal
9
Problem med bilen? Hjälpen finns nära För snart ett och ett halvt år sedan öppnade Leif Fast sin bilverkstad. Allt flere kunder finner vägen till verkstaden. Mekano service heter Leifs företag, där han gör det mesta en bil behöver i reparationsväg. Det man ser när man kommer in i hallen är hydrauliska lyftar och utrustning för däckbyte och balansering av däck. Längs väggarna finns verktyg radade. En nyss reparerad bil har just lämnat hallen, en annan är på väg in. Leif har under sin tid som företagare, med hjälp av den alltid aktiva djungeltrumman, fått mer och mer kunder. Leif fick sin utbildning i yrkesskolan i Karis och fortsatte efter skolan att arbeta på bilverkstad. Men han ville gärna sysselsätta sig på egen hand och det passade också bra att göra det så att säga hemma, i Tenala. Tenala kommun hade för länge sedan planerat ett område för industri och när Leif började se sig om efter en plats fanns det fortfarande en ledig tomt där. Han slog till och köpte tomten och byggde sin verkstadsbyggnad. Tillsvidare är den en aning anonym på sin plats nära Bromarfvägen, men skall småningom få en tydlig skyltning. Leif gör det mesta som behöver göras när en bil fått problem. En del arbeten är ständigt återkommande, motorer går i olag, andra delar av bilen behöver repareras och ägaren behöver snabbt hjälp. Andra arbeten är mera säsongbundna, såsom byte av däck. Säsongen för däckbyten är för
Leif Fast
den här gången över och Leif kan koncentrera sig på andra jobb. Mindre plåtarbeten på bilar kan han åta sig, ibland kommer någon båtägare för att få hjälp med sin båtmotor. Olika årstider, olika jobb men också hela tiden de vanliga med bilar som behöver reparationer. Huvudsaken är att hjälpen kommer snabbt, säger Leif Fast. BB
Kaipaako auto korjauksia? Apu on lähellä Puolitoista vuotta sitten Leif Fast avasi autokorjaamonsa. Yhä useampi asiakas turvautuu hänen apuunsa. Mekano service on Leif Fastin yrityksen nimi. Siellä hän korjaa lähes kaiken, mikä autossa tarvitsee korjata. Avarassa korjaamossa näkee ensimmäisenä hydrauliset nostolaitteet ja renkaiden vaihtoon ja tasapainottamiseen tarvittavat koneet. Seiniä koristavat muut työkalut. Kun Tenalabla-
10
de tulee kylään, yksi auto on valmiina lähdössä pois, toinen odottaa vuoroaan. Leif on lyhyen yrittäjäuransa aikana saanut yhä enemmän asiakkaita. Leif sai oppinsa ammattikoulussa Karjaalla ja oli sen jälkeen asentajana korjaamossa. Mutta hänen mielessään oli oman korjaamon perustaminen, mieluiten Tenholaan, lähelle kotia. Tenholan kunta oli kauan suunnitellut tietyn alueen teollisuuskäyttöä ja sieltä Leif löysi vapaan tontin, minkä hän osti. Hän rakensi korjaamon, jonka julkisivuun on vielä tulossa sopiva mainos. Paikan näkee nytkin helposti Bromarvintieltä.
Leif tekee lähes kaiken mitä auto voi tarvita. Tietyt työt ovat jatkuvasti työlistalla kun moottori tarvitsee huoltoa, tai joku muu kohta autosta on viallaan. Pienet peltivauriot ovat myös hoidettavissa.Toiset työt riippuvat vuodenajasta, Renkaat vaihdetaan keväällä ja syksyllä. Tältä kertaa renkaanvaihdot ovat ohi ja Leif voi keskittyä muihin töihin. Nyt keväällä veneenomistaja voi käyda koska moottori vaatii
huoltoa. Aina silloin tällöin joku auto vaatii pienehköjä peltitöitä, sellaisia Leif myös tekee. Eri vuodenajat, eri työt, mutta koko ajan autoilijat tarvitsevat niitä tavallisia korjaustöitä. Ja silloin hommat pitää hoitaa nopeasti, sanoo Leif Fast. BB
RENTUKKA-LAITURIT A-LAITURIT, ARKKULAITURIT KAIVURITYÖT
0400 304 924
multisilta@erilava.fi www.erilava.fi
11
Vildsvin i Sillböleskogen
De är misstänksamma mot oss främlingar, som kommer fram till inhägnaden, de fyra vildsvinen som hålls där. Mest misstänksam är galten, som snabbt sticker iväg så långt stängslet tillåter. Det är Kirsi Forsberg och Lasse Walls som har vildsvinen sedan fem år. Flocken har under den här tiden inte blivit större, men individer har bytts ut. Av de ursprungliga finns en sugga kvar, de andra är nyare tillskott. Den gamla suggan är dräktig och skall småningom nedkomma med fem, möjligen åtta griskultingar. Förhoppningsvis blir flocken större, säger Lasse, men det finns hela tiden risker. En sugga måste få vara i lugn och ro med sina kultingar, blir den uppskrämd av något, kan den bita ihjäl sina ungar. Det har hänt tidigare hos honom, så han vill på alla sätt försäkra sig om lugnet på Södergård i Sillböle. Småningom vågar sig också galten fram till den läckra maten, som den gamla suggan ensam har tuggat på. Man ser galtens imponerande betar, som sticker fram, farliga va-
12
pen mot vilken fiende som helst. Galten är också i övrigt med sina vikt på 150 kilogram respektingivande. Framkroppen med nacken och bogarna är kraftig, bakkroppen ser i den jämförelsen liten ut. Inte alls som tamgrisarna med sina stora skinkor och långsmala kropp. Det andra som skiljer vildsvinet från tamgrisen är vildsvinets raggiga päls. Tack vare den klarar sig vildsvinet i vårt klimat när det gäller temperaturen. Men det som gör att vi inte har vildsvin i våra skogar är, att vildsvin inte kommer åt sin mat under vintern, när tjälen gör det omöjligt att gräva upp maten ur marken. Vi lämnar vildsvinen för att höra vad annat som sker på Södergård. Kirsi och Lasse har nämligen mjöl och flingor till försäljning och brukar besöka marknader och sommartorget i Trollshofda med sina varor. De odlar havre och vete och på en del av åkrarna emmer, en urgammal vetesort som man vet odlades redan för 6000 år sedan. Lasse berättar, att de odlar utan gifter och utan konstgödsel, i stället använder de sig av växtföljd för att hålla åkrarna i skick. Emmervetet malas och passar bra till gröt, de övriga sädesslagen blir flingor. Kirsi kompletterar utbudet med inläggningar av olika slag. Och i framtiden hoppas hon och Lasse, att vildsvinsflocken blir så stor att de också kan sälja kött. Tillsvidare har bara de själva kunnat smaka av det. BB
Villisikoja Sillböleskogissa Nämä neljä villisikaa vierastavat aitauksensa viereen tulevia tunkeilijoita; erityisesti karju laukkaa matkoihinsa niin pitkälle kuin pääsee. Kirsi Forsberg ja Lasse Walls ovat pitäneet villisikoja viitisen vuotta. Lauma on pysynyt saman kokoisena koko ajan, vaikka sen sisällä onkin tapahtunut muutoksia. Alkuperäiskannasta on jäljellä vain emäsika. Vanha emä on tiineenä ja lähiaikaoina odotetaan syntyvän viisi, mahdollisesti jopa kahdeksan porsasta. Lasse toivoo laumasta suurempaa, mutta riskejä on koko ajan. Emä tarvitsee täydellistä rauhaa porsaidensa hoivaamiseen; jos se säikahtää jotain, se voi puraista poikasensa hengiltä. Näin on käynyt aiemmin, joten Lasse yrittää kaikin tavoin rauhoittaa tilanteen Södergårdin tilalla Sillböleskogissa. Vähitellen uskaltautuu villisikakarjukin emän seuraksi pureskelemaan tarjolla olevaa herkullista ruokaa. Nyt voi nähdä sen mahtavat torahampaat, jotka ovat vaaralliset mille tahansa viholliselle. Karju herättää muutenkin kunnioitusta jo pelkällä 150 kilon painollaan. Kehon etuosa voimakkaine Lasse Walls
niskoineen ja lapoineen saa takapään näyttämään pieneltä. Ero on selvä tavalliseen sikaan verrattuna; ei mahtavia kinkkuja eikä pitkää, kapeaa vartta. Toinen näkyvä ero on villisian takkuinen turkki. Sen ansiosta villisika selviää kylmästä vuodenajastamme. Mutta roudan takia se ei voi talvisin kaivaa ravintoaan maasta eikä sen vuoksi pärjää villinä. Villisikojen luota lähdemme tutustumaan Södergårdin tilan muuhun toimintaan. Kirsi ja Lasse myyvät tuottamiaan jauhoja ja hiutaleita läheisillä markkinoilla ja Trollshofdan kesätorilla. Tilalla viljellään kauraa ja vehnää sekä jonkin verran emmeriä. Se on ikivanha vehnälaji, jota tiedetään viljellyn jo 6000 vuotta sitten. Lasse kertoo, että he eivät käytä myrkkyjä tai keinolannoitteita. Pellot pysyvät kunnossa vuoroviljelyllä. Emmervehnä jauhetaan sopivaksi esim. puuroon, muista viljoista tuotetaan hiutaleita. Kirsi täydentää myyntivalikoimaa eri lisävaihtoehdoilla. Tulevaisuudessa hän ja Lasse toivovat villisikakannan kasvavan sen verran, että lihaa saataisiin myös myyntiin. Toistaiseksi makuelämyksiä on riittänyt vain heille itselleen. BB
Kirsi Forsberg
13
BYGGNADSARBETEN RAKENNUSTYﾃ傍 Listerbyvﾃ､gen 8, 10520 Tenala Tel. 019 245 0564, 0400 477 007, Fax: 019 245 0569 E-mail: bygg@gronroos.inet.fi
15
Byavandringar sommaren 2013 Kesän 2013 kyläkävelyt 1. Harparskog. De sydligaste byarna i gamla Tenala är Skogby och Harparskog. De är ett begrepp, där båda namnen gärna nämns tillsammans. I Skogby fanns byarnas största arbetsgivare sågen, där fanns också butiken och ungdomsföreningsgården Furuborg liksom järnvägshaltpunkten. I Harparskog fanns skolan och det var området, där nya bostadshus kom till. Småningom försvann det mesta, kvar finns Furuborg, järnvägen och bostadshusen. Plus de stora minnesmärkena från Hangöfrontens dagar Mellan krigen 1940-41 byggdes genom byarna försvarslinjen, som skulle skydda Finland mot arrendatorn på Hangö udd, Sovjetunionen och ett möjligt anfall därifrån. Den 20 april 1940 bildades en arbetsenhet ledd av ingenjör Holger Smeds för arbetet med försvarslinjen. Linjen sträckte sig från Tronsböle på Öbylandet , förbi Vitsjön och vidare genom Harparskog till stranden i Skogby. Enheten byggde pansarhinder av pyramidformade stenar, pansargravar och ett fyrtiotal bunkrar av olika storlek. En av de största byggdes i centrum av Harparskog. Många forna beväringar, som fullgjorde sin värnplikt vid Nylands brigad, minns att bunkrarna i Harparskog några gånger varje dygn fick kontrollbesök av vaktmanskap från brigaden. Orsaken till det var, att bunkrarna användes som vapen- och ammunitionslager ända in på 1980-talet. Numera har bunkrarna tömts och har ingen militär användning. Den stora bunkern har fått en koppling till frontmuseet i Lappvik och kan öppnas för besökare. I närheten av bunkern, vid Mannerheimvägen, finns också Mannerheims sten. Vid platsen där minnesmärket finns i dag, mottog markalk Mannerheim truppernas Mannerheims sten förbimarsch efter att Hangö hade Mannerheimin kivi befriats. Byavandringen till Harparskog med bunkern och minnesmärket sker tisdagen den 2 juli klockan 18.00. 2. Elftec.Många noterar säkert vägskylten till Oy Elftec Ab, men huvuduppmärksamheten ligger sannolikt på den an-
16
1. Harparskog. Vanhan Tenholan eteläisimmät kylät ovat Skogby ja Harparskog. Niistä on tullut käsite, johon liitetäänmolemmat kylännimet. Skogbyssä oli kylien suurin työnantaja, saha, siellä olivat kauppa, nuorisoseuran talo ja rautatiepysäkki . Harparskogissa oli koulu ja sinne rakennettiin yhä enemmän asuintaloja. Vähitellen paljon hävisi, jäljellä ovat seuratalo, rautatie ja asunnot. Ja Hangon sodan suuret muistomerkit. Välirauhan aikana 1940-41 kylien läpi rakennettiin suuri puolustuslinja Hangon vuokraajaa, Neuvostoliittoa ja sen mahdollista hyökkäystä vastaan. Huhtikuun 20. 1940 insinööri Holger Smeds muodosti työyksikön puolustuslinjan rakentamiseksi. Linja alkoi Tronsbölestä Öbyn niemimaalla, jatkui Gennarbynlahden etelärantaa pitkin Harparskogin ja Skogbyn läpi etelärantaan asti. Yksikkö rakensi panssariesteitä pyramidinmuotoisista kivenlohkareista, panssarihautoja ja n. 40 erikokoista bunkkeria. Yksi suurimmista sijaitsee keskellä Harparskogin kylää. Moni entinen Uudenmaan prikaatin asevelvollinen muistaa, että Dragsvikin vartiojoukoilla oli tapana tarkastaa bunkkerit muutaman kerran vuorokaudessa. Syy oli se, että bunkkereita käytettiin ase- ja ammusvarastoina 1980-luvulle asti. Nykyään bunkkerit ovat tyhjinä eikä niillä ole mitään sotilaallista käyttöä. Suuri bunkkeri on osa Lappohjan rintamamuseota ja avataan mahdollisesti vierailijoille. Lähellä bunkkeria, Mannerheimintien varrella, sijaitsee myös Mannerheimin kivi. Tällä paikalla marsalkka Mannerheim vastaanotti joukkojen ohimarssin, kun Hanko oli vapautettu. Kyläkävely Harparskogin bunkkerille ja muistomerkille tapahtuu heinäkuun 2 pnä klo 18.00.
2. Elftec. Moni on varmaan huomannut Oy Elftec Ab:lle osoittavan tienviitan, vaikka todennäköisesti päähuomion saa viitta, jossa lukee Mellangård honung. Paikka on sama ja kylävaelluksella on tarkoitus keskittyä Camilla ja Stefan ...jatkuu seuraavalla sivulla...
dra skylten, där det står Mellangård honung. Platsen är ändå densamma och årets byavandring är tänkt att koncentrera sig på det rätt anonyma företaget Elftec, som drivs av Camilla och Stefan Elf. Företaget importerar och förmedlar varor, som inte blir i Tenala och knappast kommer att visas upp hos de industrier som använder dem. Det handlar om kopplings- och bromsanordningar mellan en motor och en apparat, kort sagt. Mera om Elftec blir det vid byavandringen den 9 juli. 3. Pargas gård. Redan på 1400 var det liv och rörelse i Pargas, som beboddes av fiskare. Tenala och Bromarf socknars historia (Oscar Nikula, förf.) nämner Pargas som fiskarby år 1571 och konstaterar, att fiskare gärna bosatte sig nära varandra för att bilda notlag för vinterns notdragning. Fiskarna kunde också dra nytta av en bäck i närheten, där idar lekte och blev ett rikligt byte för fiskarna. Pargas, som hörde till Bromarf, hade också i jämförelse med övriga Bromarf bördig åkermark, så jordbruket var en viktig näringsgren där. Genom åren har Pargas bytt ägare många gånger. Delar av Pargas har ägts av bl.a Arvid E:son
Elfin varsin tuntemattomaan Elftec-yritykseen. Yritys tuo maahan ja välittää edelleen tuomansa tuotteet. Myöskään ne teollisuuslaitokset, jotka käyttävät näitä tuotteita tuskin esittelevät niitä. Kyse on moottorin ja laitteen välille tulevasta kytkin- ja jarrujärjestelmästä. Lisää Elftecistä kuulette kylävaelluksella 9. heinäkuuta.
3. Pargasin tila. Jo 1400-luvulla kalastajien asuttamassa Pargasissa oli vilskettä. Tenholan ja Bromarfin pitäjien historiakirjassa (Oscar Nikula, kirj.) Pargas mainitaan kalastajakylänä jo vuonna 1571. Kirjassa todetaan, että kalastajat mielellään asettuivat asumaan lähelle toisiaan mahdollistaen näin nuotan vetämisen talvisin. Kalastajat hyödynsivät myös puroon kutemaan nousseita säynäviä, joista he saivat runsaan saaliin. Bromarfiin kuuluneen Pargasin pellot olivat, jopa muuhun Bromarfiin verrattuna, viljavat ja näin maanviljelys oli tärkeä elinkeino. Vuosien saatossa Pargas on vaihtanut omistajaa useita kertoja. Pargasista omisti osia Arvid E:son Stålarm, joka 1594 sai eliniäkseen omistukseensa kuusi tilaa. Vuonna 1648 Johan Berndesin omistukseen siirtyi kaksi
Pargas gård | Pargasin tila
17
Mathias Weckström
Srålarm, som år 1594 fick sex hemman i sin ägo på livstid. År 1648 fick Johan Berndes två hemman i sin ägo. Johan Skragge, som år 1777 köpte Pargas, ligger på begravningsplatsen i Bromarf. År 1911 kom den nuvarande ägarens, Mathias Weckströms farfars far Artur till gården. Han satte i gång med att bygga det nuvarande karaktärshuset, som blev klart 1912. Då fick huset ett mansardtak, som senare ändrades till sadeltak. Den gamla ladugården är från 1800-talet. Den gamla väderkvarnen är välbevarad och är i princip redo för användning. För några år sedan testade Mathias kvarnen och malde mjöl i den. Nu får den dock vila och vara en prydnad för gården. Som så många gårdar förr hade också Pargas mjölkkor. De försvann dock på 1960-talet och gården fortsatte som en spannmålsgård, men också med sockerbetor på -70och -80-talen. År 1991 skiftade gården till ekoodling och samma år kom det igen kor till gården,den här gången inte för mjölk utan för köttproduktion. I dag finns det kring hundra djur i besättningen, kor, kalvar, kvigor och några tjurar inräknade. De är en korsning av Aberdeen Angus och Herford, avelstjuren är en Hereford. Mathias Weckström tog över gården år 2004. Han har två anställda och sköter gårdens egna och arrenderade åkrar, drygt 200 hektar. De spannmål som odlas är speltvete samt råg, vårvete och havre. Mathias sår också ärthavre, dvs. en blandning av havre och ärter, där havret hjälper ärtplantorna att klättra och hållas upprätta också vid kraftiga regn. Blandningen av havre och ärter är ett bra foder för djuren, men ärterna kan också skiljas från havren och säljas separat. Pargas gård brukar hålla öppna dagar med många utställare på plats och förstås försäljning av gårdens produkter. Den 16 juli klockan 18.00 går byavandringen till Pargas gård.
14
Kalvarna väntar på vårbete | Vasikat odottavat kevätlaidunta
tilaa. Pargasin vuonna 1777 ostanut Johan Skragge on haudattu Bromarfin hautausmaalle. Nykyisen omistajan Mathias Weckströmin isoisänisä Artur saapui tilalle vuonna 1911. Hän aloitti nykyisen, vuonna 1912 valmistuneen talon rakentamisen. Talossa oli alun perin taitekatto, joka myöhemmin muutettiin harjakatoksi. Vanha navetta on 1800-luvulta. Hyvin säilynyt vanha tuulimylly on käytännössä toimintakunnossa. Muutama vuosi sitten Mathias koekäytti myllyä ja jauhoi siinä jauhoja. Nyt mylly saa kuitenkin levätä pihan koristeena. Kuten niin monella tilalla, myös Pargasilla oli lypsylehmiä. Niistä kuitenkin luovuttiin 1960-luvulla ja tila jatkoi 70- ja 80-luvuilla vilja- ja sokerijuurikastilana. Vuonna 1991 siirryttiin ekologiseen viljelyyn ja samalla tilalle saatiin jälleen lehmiä. Tällä kertaa kyse ei kuitenkaan ollut maito- vaan lihatuotantoon sopivista eläimistä. Nykyään tilalla on noin satapäinen lehmälauma, vasikoita, hiehoja sekä muutama sonni. Eläimet ovat risteytys Aberdeen Angusta ja Herefordia, siitos-sonnin ollessa Hereford. Mathias Weckströmille tila siirtyi vuonna 2004. Runsasta 200 hehtaaria omia sekä vuokramaita viljelevät Mathias ja kaksi työntekijää. Pelloilla viljellään spelttivehnää, ruista, kevätvehnää ja kauraa. Mathias kylvää myös hernekauraa, joka on kauran ja herneen sekoitusta, jossa kaura auttaa hernekasveja pysymään pystyssä myös kovilla sateilla. Kauran ja herneen sekoitus on hyvää ravintoa eläimille, tosin herneet voi erotella kaurasta ja myydä myös erikseen. Pargasin tila järjestää avoimien ovien päivän, johon osallistuu runsaasti näytteilleasettajia ja jonka aikana tietenkin myydään tilan tuotteita. Kesäkuun 16. päivänä kello 18.00 kyläkävely suuntautuu Pargasin tilalle.
Evenemang under sommaren 2013 Lö-la 29.6 kl. 13.00 loppmarknad på Museigården. Arr Lions Club Tenala-Bromarf. Lions-kerhon kirppis Museoalueella Lö-la 15.6 kl. 20.00 Dans på Fiskarfjället med San Marino & Linda. Arr Tenala-Bromarf företagare Yrittäjäyhdistyksen tanssit Bromarvin Fiskarfjälletissä
Torparrians sommardanser – Torppaririihen kesätanssit fre- pe 7.6 med Gents kl.21-01 lö-la 22.6 Midsommardans med Gigi och Kajo kl.21-01, Juhannustanssit fre-pe 19.7 Elisa´s kl.21-01 to 25.7 Matz Blahds kl.20-24 fre-pe 16.8 Fernandoz kl.21-01 Lö-la 27.7 Tenaladagen. Årets tema: Dans. Program hela dagen i hela kyrkobyn. Försäljning, tävlingar, demonstrationer. På museigården Dansstugor kl 14-15.Eftermiddagsdans med Tenala Spelmanslag kl 15-17. Se närmare separata program på anslagstavlor. Tenholapäivä. Tämän vuoden teema: Tanssi. Ohjelmaa koko päivän kaikkialla kirkonkylässä. Myyntipisteitä, esittelyjä, kilpailuja, Museoalueella Tanssitupia klo 14-15, Iltapäivätanssit Tenholan pelimannien kanssa klo 15-17. Ohjelmasta yksityiskohtaisemmin myöhemmin ilmoitustauluilla 16-18.8 Swingtanssileiri Tenholan Bygdegårdenilla. Swingdansläger på Bygdegården t. Maija Malmström 050 4071311 Tenala sommartorg är öppet lördagar 4.5 – 28.9 klockan 8.00 – 12.00 Tenholan kesätori on avoinna lauantaisin 4-5 – 28.9 klo 8.00 – 12.00
18
Tenala UF informerar 17 – 21.6 DANSLÄGER kl. 9 -13 varje dag. Rörelselekar och dans till musik för 5 - 12 -åringar i samarbete med Finlands Svenska Folkdansring Ledare: Henrika Ekman, tel 050 3751965 Förhandsanmälan: tel. 040-3523 688 eller e-post: folkdansringen@folkdans.fi före 17.5. Mera info senare. To 20.6 Lövning av midsommarstången från kl.18.00. Detta görs traditionellt kvällen före midsommarafton med hjälp av frivilliga. Alla som är villiga att hjälpa till välkomna! Ta gärna ängsblommor med. Juhannussalon kukittaminen alk. klo 18.00. Koristelu perinteiseen tapaan juhannusaattoa edeltävänä iltana vapaaehtoisvoimin. Kaikki halukkaat ovat tervetulleita. Suosittelemme että kaikki tuovat mukanaan niittykukkia. Fre-pe 21.6 M I D S O M M A R J I P P O kl. 10 – 12 med bl.a. resning av midsommarstången och dansuppvisning. Klo 10-12 Juhannussalko pystytetään. Tanssiesityksiä. 30.6 – 2.7 TROLLISLÄGER för barn i årskurs 1-6 Har du frågor eller idéer angående lägret kontakta Jonna Nyström. Mera info senare.
Temautställningen i Tenala Hembygdsmuseum i sommar “Tenalaspelmän och Bondbröllop i Bilder” Utställningen öppnas söndagen den 9 juni kl 11. Öppet vid tillställningar på Museigården samt enligt överenskommelse per tel. 019-2450155/Lindroos Tenholan Kotiseutumuseon kesänäyttely: Tenholan pelimannit ja Talonpoikaishäät kuvina Näyttely avataan su. 9.6. klo 11. Näyttely on avoinna Museoalueen tapahtumien yhteydessä ja sopimuksen mukaan. Soita 019-24505/Lindroos.
Tenalas byahjälp Tenalas byahjälp Pirjosisko Rämö är redo att hjälpa till där det behövs. Tag kontakt med hennes arbetsledare Kim. Det var i mitten av mars, som Pirjosisko Rämö installerade sig i Företagarhuset , där hon kommer att sitta tre dagar per vecka, om hon inte får uppdrag utanför huset. Tillsvidare har hon arbetat med översättningar och kontroll av texter, vilket passar henne mycket bra, eftersom det är språk och litteratur hon har läst vid universitetet. Finska är hennes modersmål och svenska har hon använt i arbetslivet och genom att läsa mycket. Hon kommer också att hålla i trådarna för Tenaladagen och har redan varit på några möten och träffat representanter från föreningar, som är medarrangörer. Tanken med en byahjälp är, att föreningar och privatpersoner skall kunna få hjälp med sådant, som byahjälpen klarar av. Pirjosisko är bra på översättningar och olika slag av kansliarbete, andra tänkbara uppgifter kan man förhandla om, men fysiskt tunga arbeten kommer inte på fråga. Det är Tenala byarådsförening, som valt Pirjosisko bland de sökande till uppgiften, och det är också genom byarådet, som man kan höra sig för om hjälp av henne. Byarådets ordförande Kim Holmberg är hennes förman och till honom
kan man vända sig när man behöver hjälp. Kims kontaktuppgifter finns i rutan om byarådets styrelse. Pirjosisko är vanligtvis på plats i Företagarhuset onsdag till fredag. Den som anlitar Pirjosiskos tjänster skal förstås ersätta henne. Den rekommenderade kostnaden är 10 euro per timme. Byahjälpen ersätts också av Byahjälpsprojektet, som organisationen Byaverksamhet i Finland rf driver. Tenala är en av de första byarna i landet, som har kunnat anställa en byahjälp.
Pirjosisko Rämö
Tenholan kyläavustaja Tenholan kyläavustaja Pirjosisko Rämö on valmis auttamaan siinä missä apua tarvitaan. Ota yhteyttä hänen esimieheensä Kim Holmbergiin. Maaliskuun keskivaiheilla Pirjosisko Rämö asettui yrittäjätaloon, missä hän toimii periaatteessa kolme päivää viikossa, elleivät tehtävät vie häntä muualle. Toistaiseksi hän tehnyt käännöstöitä ja tekstien tarkistamista. Tämä sopii hänelle erinomaisesti, sillä hän on opiskellut kieliä ja käyttänyt aiemmin työssään erityisesti ruotsia. Suomi on hänen äidinkielensä, mutta hän lukee ja kuuntelee mielellään ruotsin kieltä. Hän on myös mukana Tenholanpäivän valmisteluissa ja on jo tavannut järjestävien seurojen edustajia. Kyläavustajatehtävän ajatuksena on, että yhdistykset ja yksityiset kyläläiset voivat saada apua tehtävissä, jotka ky-
läavustaja hallitsee. Pirjosiskon vahvuuksia ovat erilaiset toimisto- ja käännöstyöt, muista mahdollisista tehtävistä voi neuvotella. Mutta fyysisesti raskaat työt eivät ole ajankohtaisia. Tenholan Kylätoimikunta on valinnut Pirjosiskon hakijoiden joukosta. Kylätoimikunta on myös se taho, minkä kautta voi saada Pirjosiskon apua. Kylätoimikunnan puheenjohtaja Kim Holmberg on hänen esimiehensä, ja hän myös ottaa vastaan työehdotuksia. Kimin yhteystiedot löytyvät Tenholan kylätoimikunnan johtokunnan ruudusta. Tavallisesti Pirjosisko on paikalla Yrittäjätalossa keskellä kirkonkylää (ent. Osuuspankkitalo) keskiviikosta perjantaihin. Kyläavustajan palveluista peritään korvaus, josta suositus on 10 euroa tunnilta. Kyläavustajien peruskorvaus tulee Suomen Kylätoiminta ry:n kyläapuhankkeen kautta. Tenhola on eräs Suomen ensimmäisiä kyliä, missä on mahdollisuus kyläavustajan palveluihin.
19
Ett vardagsrum för alla - Kunderna trivs helt tydligt i caféet. Alla känner varandra och det blir som ett vardagsrum för folk. Maria Sundstrand myser. I vintras förverkligade hon sin dröm när hon startade Café Drömmen i de före detta bus�stationsutrymmena, där Brasses Café senast verkat. I närmare 15 år hade tanken på ett företag i cafébranschen funnits där och när de yttre omständigheterna föll på plats, som den lediga lokalen mitt i byn samt att sonen blivit tillräckligt gammal, då slog hon till. - Det har känts bra från början, egentligen har det gått över förväntan med tanke på att vintern ändå borde vara lågsäsong. Jag har inte satsat på annonsering, men ryktet spred sej snabbt.
Maria bjuder på sött och saltigt tilltugg som fyllda semlor, bullar och mockarutor. En del tillagar hon själv, en del står Café Carl de Mumma i Ekenäs för. Inne i caféet finns också en glassdisk, den kännspaka kiosken kommer inte att finnas på gården denna sommar. Man kan även beställa smörgås- och gräddtårtor av Maria. Café Drömmen håller öppet sju dagar i veckan. Till sommaren kommer öppethållningstiderna att anpassas enligt kundernas önskemål. Då kommer Maria också att få hjälp av två sommararbetare. RG
Maria Sundstrand
Olohuone kaikille - Asiakkaat viihtyvät kahvilassa ja sen huomaa. Kaikki tuntevat toisensa ja tunnelma on kuin kotona olohuoneessa. Maria Sundstrand myhäilee. Talvella hän toteutti unelmansa ja avasi kahvilan, jonka nimeksi tuli ’’Drömmen’’, suomeksi ’’unelma’’. Paikka on entinen linja-autoasema, joka myöhemmin tunnettiin Brassen kahvilana. Marian mielessä ajatus kahvilasta oli kytenyt lähes viidentoista vuoden ajan ja kun keskellä kirkonkylää sopivasti vapautui liiketila, ja kun poikakin oli kasvanut, hän päätti aloittaa. - Alusta asti on tuntunut hyvältä, oikeastaan kaikki on lähtenyt käyntiin yli odotusten. Talvi kuitenkin on vuoden
hiljaisin kausi. En ole mainostanut kahvilaa, mutta maine on kiirinyt nopeasti. Maria tarjoaa sekä makeaa että suolaista syötävää kuten sämpylöitä, pullaa ja mokkaruutuja. Osan hän valmistaa itse, osa tulee Carl de Mummasta Tammisaaresta. Marialta voi myös tilata voileipä- ja kermakakkuja. Kahvilassa on myös jäätelötiski, mutta kesästä tuttua jäätelökioskia ei nähdä enää. Kahvila Drömmen on auki seitsemänä päivänä viikossa. Kesän aukioloajat sovelletaan asiakkaiden toivomusten mukaan. Silloin Mariaa auttaa myös kaksi kesäapulaista. RG
20
GRÄVNING SPRÄNGNING TRANSPORTER
KAIVUUTYÖT LOUHINTATYÖT KULJETUKSET
21
Edgar kör hårt
Edgar och Opel Astra
Många i vårt land drömmer om att bli rallyförare. En som åtminstone till en del förverkligat sin dröm är tenalabon Edgar Wirtanen, som körde sin första tävling år 2009 och nu har tredje säsongen på gång i den stora nationella serien F-cup med totalt flera hundra deltagare. - Jag har väl rallyintresset i generna, min far körde en del på sin tid. Också flera av mina kompisar hade tidigt samma intresse. Premiärtävlingen med lånad bil gick sådär, men en pokal fick jag faktiskt med min dåvarande kartläsare Christian Enberg, berättar Edgar själv. Numera kör han med karisbon Jonas Lundén som ordinarie bisittare. Första fulla säsongen i F-cup gav en överraskande fin tredjeplats i B-juniorklassen. - Vi stod för ganska jämna insatser den säsongen och lyckades avancera till bronsplats i den sista deltävlingen. Visst gav det mersmak. Den andra säsongen blev det en sammanlagd sjundeplats i A-juniorklassen, men Edgars mest framträdande rallyminne från 2012 är kanske ändå utkörningen i årets avslutande tävling i Kuopio-trakten. - Framhjulsbultarna brast och det bar iväg rakt ut i en kurva, bilen stannade tvärt mot en jordvall. Det blev några dagar på sjukhus efteråt, men inga värre skador eller men, ler Edgar.
22
Hans Opel Astra råkade värre ut, halva bilen fick i praktiken byggas på nytt efter smällen. Den ekonomiska smällen var också betydande, bilsport är inte någon billig hobby. - Bilens teknik strävar jag till att bekosta ur egen ficka, men framför allt när det gäller däcken har jag stor hjälp av mina sponsorer, flera hemmahörande i Tenala. Men vad är det egentligen som lockar Edgar att fortsätta med rallysporten? - Det är lite svårt att förklara, men det är en speciell känsla när man drar hjälmen på huvudet och vet att klockan börjar ticka när man kör iväg. Man har blivit biten helt enkelt och det är ju alltid roligt att förbättra sina resultat. Tyvärr hinner jag inte alltid träna så mycket som jag borde. Ju mer man kör, desto bättre känsla får man förstås. Hur är det med framtidsdrömmarna? - Visst skulle det vara kul att någon gång få köra finska VMrallyt men för det behöver man nog öva åtminstone fem år till, säger Edgar Wirtanen, som närmast främst ser fram emot att i november få delta i hemmaföreningen Ekenäs Motorklubbs rally, som arrangeras på tillsvidare hemlig plats, någonstans i Raseborg. RG
Edgar ajaa kovaa Moni nuori maassamme unelmoi ralliautoilusta. Eräs, joka ainakin osittain on toteuttanut unelmansa, on tenholalainen Edgar Wirtanen. Hän ajoi ensimmäisen kilpailunsa vuonna 2009, nyt hän kilpailee kolmatta kautta suuressa kansallisessa F-cupsarjassa yhdessä usean sadan kuljettajan kanssa. - Minulla kai on rallikiinnostus geeneissä, isäni harrasti rallia nuorempana. Myös monella kaverillani on varhain ollut sama kiinnostus. Avauskilpailu lainatulla autolla meni niin ja näin, mutta kartanlukijani Christian Enberg antoi minulle pokaalin, kertoo Edgar. Nykyään Edgar ajaa kilpailuissa kartanlukijanaan karjaalainen Jonas Lunden. Ensimmäinen kokonainen F- cupkausi antoi yllättävän kolmannen sijan B-junioriluokassa.
Edgar Wirtanen
- Me teimme aika tasaisia suorituksia ja onnistuimme nousemaan pronssisijalle viimeisessä osakilpailussa. Tämä tietenkin innosti lisää. Toinen kilpailukausi toi seitsemännen sijan A-junioriluokassa, mutta Edgarin paras rallimuisto vuodelta 2012 on kuitenkin Kuopion lähellä, vuoden viimeisessä kilpailussa tapahtunut ulosajo. - Etupyörän kiinnityspultit katkesivat, jonka seurauksena me jatkoimme kurvissa suoraan eteenpäin ja auto pysähtyi maavalliin. Seurauksena oli muutama päivä sairaalassa, mutta ei kuitenkaan mitään suurempia vammoja, muistelee Edgar. Hänen Opel Astransa vaurioitui pahemmin. Lähes puolet autosta piti rakentaa uudelleen kolaroinnin jälkeen. Taloudellinen kolaus oli myös suuri, autourheilu ei ole mikään halpa harrastus. - Auton tekniikan pyrin kustantamaan omasta taskustani, mutta varsinkin kun on kyse renkaista, minulla on apua sponsoreistani. Moni heistä on kotoisin Tenholasta. Mutta mikä oikeastaan saa Edgarin jatkamaan ralliurheilun parissa? - On hieman vaikeaa selittää. Tuntuu aivan erityiseltä pistää kypärä päähänsä ja tietää, että kello lähtee käyntiin kun starttaan. Olen saanut rallipureman ja aina on hienoa parantaa tuloksiaan. Valitettavasti en ehdi harjoitella niin paljon kuin olisi tarpeen. Mitä enemmän ajaa, sitä parempi on tuntuma. Entä tulevaisuuden haaveet? - Tietenkin olisi hienoa saada joskus ajaa Suomen MMralli, mutta siihen minun on harjoiteltava vähintään viisi vuotta, sanoo Edgar Wirtanen. Lähinnä hän tähtää oman seuransa, Ekenäs Motorklubb – Tammisaaren Moottorikerhon ralliin. Sen paikka on vielä salaisuus, jossain Raaseporissa on tarkin arvaus. RG
ralf@surfnet.fi 23
Meddela din adress! Tenalablade postas efter detta nummer enligt att nytt adressregister. Också i fortsättningen delar vi ut Tenalablade till alla postlådor, men vi köper inte adresserna till sommarboende av magistraten. Om du vill vara säker på att få Tenalablade skall du meddela namn och adress på bifogade bankgiroblankett, när du betalar medlemasavgiften till byarådet.
Ilmoita osoitteesi! Tenalablade postitetaan tämän numeron jälkeen uuden osoiterekisterin mukaan. Me tuomme myös jatkossa Tenalablade’tin kaikkiin postilaatikkoihin, mutta me emme enää osta kesäasukkaiden osoitteita maistraatilta. Jos haluat varmistaa että saat Tenalablade’tin myös jatkossa, sinun on ilmoitettava nimesi ja osoitteesi tähän lehteen liitettyyn pankkisiirtolomakkeeseen kun suoritat kylätoimikunnan jäsenmaksusi.
OBS! | HUOM! Lyft pengar i Tenala Bankautometen i Tenala kyrkoby behöver flere aktiva kunder. Automatens kapacitet är utnyttjad bara till en bråkdel och uppnår inte de mål man ställer på en automat. Så en maning till alla, som inte vill åka till Ekenäs eller Bjärnå: Lyft dina pengar i Tenalaautomaten. Det är ännu viktigare nu, när banken är stängd två dagar per vecka. Sommaren är en aktiv tid i Tenala, så samma maning går till alla, sommargäster och turister likaväl som till oss själva.
Käytä pankkiautomaattia! Tenholan kirkonkylän pankkiautomaatin kohtalo on riippuvainen siitä, miten ahkerasti sitä käytetään. Tenholan automaattia ei käytetä riittävästi, jotta sen pitäminen olisi kannattavaa. Kuitenkin se on saanut armonaikaa, joten kaikki Tenholalaiset ja kesäasukkaat: Näyttäkää että se on tärkeä meille käyttämällä sitä ahkerasti. Se on vielä tärkeämpi nyt, kun pankki on avoinna vain kolme päivää viikossa.
24
Målar inne-ute - Slipar golv och lackar Kaklar - Skylift - även uthyrning Tapetserar - Mattläggning Mindre träarbeten Pålarfvägen 35, 10570 Bromarf, tel. 040 575 6228
Rolfs TAXI 0400 225 627
1-41 personer
Rolf Tรถrnroos
25
Närdemokrati i Raseborg Raseborg har, tillsammans med Lojo, inlett ett närdemokratiprojekt . Tanken med projektet är, att folk utanför centralorterna skall aktivera sig, tänka efter vad de vill att det skall bli av deras egen by och sedan sätta i gång och arbeta för sina visioner. Lojo och Raseborg är åtminstone i ett hänseende lika, de har genom kommunfusioner blivit vidsträckta och innehåller gamla kommuncentra, som blir ett visst dilemma för beslutsfattarna; hur mycket skall man i fortsättningen satsa på dem, eller hur mycket skall man koncentrera sig på de stora centralorterna? Det är en bedömningsfråga, kanske också en ekonomisk fråga, som delar åsikterna. Närdemokratiprojektet har redan satt fart i Lojo och nu är det meningen att Raseborg skall komma igång också. Projektkoordinatorn i Raseborg heter Kati Sointukangas. Hon bor och verkar i Fiskars och skall nu ta kontakt med aktiva i byarna för att presentera projektet och ge råd och
anvisningar om det som kan göras. En av de första åtgärderna kan vara att utforma en byaplan, en förteckning över vad som är viktigt i by och vad som kunde göras för byns utveckling och trivsel. En byaplan skall helst vara ett instrument, som alla i byn accepterar, det är t.ex. inte en enskild förening som gör upp den. Byns eller traktens föreningar och andra intresserade skall vara med. Annat som kan bli aktuellt, är att man samlar intresserade till rundturer till andra byar, både i Raseborg och i Lojo. Tanken är att alla kan få nya idéer genom den information som ges om de byar man besöker och att kunna visa upp sin egen by och berätta om det som sker härhemma. Besökarna får förhoppningsvis nya idéer, som kan omsättas i handling i hembyn. BB
Tenalas status oförändrad Tenala räknas fortfarande som en by med tätortsfunktioner. Det visar en kontroll av Nylands förbunds nya landskapsplan. Uppgifter i pressen har orsakat en viss diskussion, bland annat på Tenalas Facebooksida, och vissa bekymrade kommentarer. Det visar sig dock, att Tenalas status är oförändrad i landskapsplanen. Tenala kyrkoby är en by med tätortsfunktioner såsom den varit också förut. Skillnaden till den förgående landskapsplanen från Nylands förbund är, att området för bebyggelse har blivit mindre. Raseborgs stadsplaneringsarkitekt Simon Store förklarar vad det är frågan om. Tätortsfunktion betyder, att kyrkobyn är ämnad för boende, företagsamhet, service och arbetsplatser som förut. Den förändring som skett gäller det område som avses för dessa funktioner. Tidigare fanns områdena söderom Bromarfvägen med, på vardera sidan om Krokbyvägen. De områdena finns inte mera med, inte heller området nedanför Germundbyområdet vid Bromarfvägen.
Nya områden för bostäder Simon Store berättar, att det hos staden finns en strävan att fortsätta planeringen av området bredvid och bakom
26
Finnbolt för bostadstomter. Men Gabrielsbacken får ännu vänta på väg och kommunalteknik.
Platsen för nytt dagis klarnar En annan fråga, som förhoppningsvis snart får sin lösning, är planerna på ett dagis i kyrkobyn. Store har tillsammans med dagvårdschefen, stadsingenjören och representanter för byarådet gått igenom tänkbara platser för det kommande dagiset i stället för den tillfälliga baracken vid kommunalhuset. Det område där dagiset allra lämpligast kunde byggas, ligger på området vid Höjdens skola, det var den gemensamma åsikten. Det känns också mest lämpligt att bygga nedanför skolbyggnaderna i närheten av ishockeyrinken, ett skyddat läge där dagisbarnen skulle få ett eget område.
Prästkulla Det har också varit diskussion om Prästkulla och vad byns status i fortsättningen skall vara. Landskapsplanen och kommentarerna till den säger, att Prästkulla kan utvecklas vidare. Byn fyller inte kraven på en regionalt betydelsefull by, men är fortfarande en lokalt betydelsefull by. En delgeneralplan har funnits i stadens tankar för området mellan Hummeldal-Pargas och kyrkobyns gräns, men stadens knappa ekonomi har gjort att planeringen måste skjutas på framtiden. BB
Lähidemokratiaa Raaseporissa Raasepori on yhdessä Lohjan kanssa aloittanut lähidemokratiaprojektin. Projektin avulla pyritään aktivoimaan ihmisiä keskusta-alueiden ulkopuolella; mitä he haluavat oman kylänsä tulevaisuudelta. Tämän jälkeen on tarkoitus aloittaa työ visioiden toteuttamiseksi. Lohja ja Raasepori ovat ainakin yhdessä mielessä samanlaisia. Ne ovat laajentuneet kuntaliitosten johdosta ja niillä on nyt vanhoja kuntakeskuksia, jotka ovat hieman ongelmallisia päättäjille: miten paljon niihin pitäisi jatkossa panostaa ja miten paljon pitäisi keskittyä suurempien keskustojen kehittämiseen. Tässä ei ole pelkästään kysymys mielipiteistä, vaan myös taloudesta ja täten mielipiteet jakautuvat. Lähidemokratiaprojekti on jo lähtenyt käyntiin Lohjalla ja nyt tarkoituksena käynnistää Raaseporin osuus. Raaseporin projektikoordinaattori on Kati Sointukangas, joka asuu
ja vaikuttaa Fiskarsissa. Aluksi hänen tehtävänään on ottaa yhteyttä kyliin, kertoa projektista ja neuvoa, mitä kylät voisivat tehdä. Eräs ensimmäisistä toimenpiteistä on kyläsuunnitelman laatiminen. Kyläsuunnitelmassa luetellaan, mikä on tärkeätä kylälle ja mitä voidaan tehdä kylän viihtyvyyden ja kehityksen puolesta. Kyläsuunnitelman pitäisi olla väline, jonka kaikki kyläläiset hyväksyvät, se ei esim. ole jonkun yksityisen yhdistyksen laatima tekele. Kylän kaikki yhdistykset ja asiasta kiinnostuneet saavat olla mukana. Muita mahdollisia aktiviteettejä ovat kiertoajelut kylissä, sekä Raaseporissa että Lohjalla. Näissä kylät saavat tilaisuuden esittäytyä ja kertoa hyvät puolensa sekä kehittämistä kaipaavat asiat. Tutustuminen uuteen kylään herättää uusia ajatuksia ja edesauttaa siten omankin kylän kehittämistä. BB
Tenholan asema muuttumaton Tenhola on edelleen kylä, jossa on taajamatoimintoja. Tämän vahvistaa Uudenmaan liiton uusi maakuntasuunnitelma. Lehdistössä on esiintynyt tietoja, jotka muun muassa Tenholan Facebook-sivuilla ovat aiheuttaneet keskustelua ja huolestuneita kommentteja. Maakuntasuunnitelmassa Tenholan asema ei kuitenkaan ole muuttunut. Tenhola on kylä, jossa on taajamatoimintoja, aivan kuten ennenkin. Ero edelliseen maakuntasuunnitelmaan on se, että taajamaalue on pienentynyt. Raaseporin kaupunkisuunnitteluarkkitehti Simon Store kertoo mistä on kysymys. Taajamatoiminto merkitsee sitä, että kirkonkylällä on edelleen asutusta, yrittäjiä, palveluita sekä työpaikkoja. Muutosta on tapahtunut näille varatun alueen laajuudessa. Aikaisemmin mukana olivat alueet, jotka sijaitsevat Krokbyntien molemmin puolin ja jotka pohjoisessa rajoittuvat Bromarvintiehen. Nämä alueet, kuten myös Bromarvintien varrella olevan Germundbyn alapuolella oleva alue, eivät enää ole mukana suunnitelmassa.
Uusia asutusalueita
asuntoja varten. Gabrielinmäki odottaa tietä ja kunnallistekniikkaa, jotta sinne voisi rakentaa.
Uuden päiväkodin paikka selviää Toivottavasti myös kirkonkylän päiväkodin suunnitteluun etenee. Yhdessä päiväkotivastaavan, kaupungininsinöörin ja kylätoimikunnan edustajien kanssa Store on kartoittanut tulevan päiväkodin sijaintia. Kaikkien mielestä sopivin paikka on alue Höjdenin koulun vieressä. Koulurakennusten alapuolella oleva alue jääkiekkokaukalon läheisyydessä vaikuttaa sopivimmalta, koska sieltä löytyy päiväkotilapsille oma suojaisa alue.
Prästkulla Keskustelua on ollut myös Prästkullan kylän tulevaisuudesta. Maakuntasuunnitelmassa todetaan, että Prästkullaa kehitetään edelleen. Prästkulla ei täytä alueellisesti merkittävän kylän ehtoja, mutta se on edelleen paikallisesti merkittävä. Kaupungin suunnitelmissa on ollut osayleiskaavan laatiminen Hummeldal-Pargasin ja kirkonkylän väliselle alueelle. Kaupungin heikon taloustilanteen takia suunnittelu on kuitenkin siirretty tulevaisuuteen. BB
Simon Store kertoo, että kaupungin tavoitteena on jatkaa Finnboltin vierellä ja takana olevan alueen suunnittelua
27
Veterinärmottagning öppnar i Tenala
Heidi Rosengren
Veterinären i Tenala – Tenholan eläinlääkäri. Firmanamnet berättar exakt vad det är frågan om när Heidi Rosengren installerar sej i Företagarhuset, i det utrymme där butiker av olika slag tidigare huserat men som nu stått tomt under några års tid. Från början av sommaren kommer hennes veterinärtjänster att finnas nära till hands för tenalaborna. - Förra sommaren började jag titta mej omkring efter ett lämpligt utrymme och fick sedan kontakt med företagarföreningen, och den vägen nys om detta utrymme. Samtidigt kunde jag konstatera att Tenala har ett fantastiskt läge med en potentiell kundkrets i nästan alla väderstreck, berättar Heidi, som tidigare har bott i Prästkulla under sex års tid, hennes man har ett släktjordbruk i Tenala. Just före påsk blev det slutligen klart att hon etablerar sej i byn, efter att en del praktiska saker fallit på plats. Veckorna efter det har gått åt till att förbereda verksamheten, samtidigt som hon skött sin mottagning i Sjundeå, där hon även bor. På hennes meritförteckning finns bland annat uppdrag som specialforskare på Livsmedelsäkerhetsverket Evira, veterinärinspektör på jord- och skogsbruksministeriet, samt veterinär inom såväl kommunala som privata sektorn.
28
Hennes allra första arbetsplats som kommunal veterinär var förresten i Ekenäs och Karis för 20 år sedan. - Tanken är att jag ska locka kunder på ungefär 15 kilometers radie från Tenala, men varför inte även längre ifrån, framför allt när det gäller svenskspråkiga djurägare. Jag behandlar alla slags djur, allt från hästar och kor till små husdjur, säjer Heidi, som nu under sommaren kommer att hålla sin mottagning öppen fem dagar i veckan. Till hösten minskar öppethållningsdagarna till tre per vecka, men på sikt hoppas hon kunna hålla öppet fem dagar i veckan året runt. Dessutom finns naturligtvis möjlighet till tidsbeställning och när hon hoppar in som dejourerande veterinär i Raseborg kommer hon att ha Tenala som bas. - Logistiskt bör detta vara en bra lösning för mej och dessutom hoppas jag att företagarna i byn kan dra nytta av varandra, ler Heidi, som också anger ännu en orsak att etablera sej i Tenala: - Tenalaborna är trevliga! Förutom mottagningssal och operationsutrymme kommer Heidi Rosengrens klinik även att innefatta en försäljningspunkt med olika djurtillbehör. RG
Eläinlääkäriasema Tenholaan Veterinären i Tenala, Tenholan eläinlääkäri. Yrityksen nimi kertoo täsmälleen mistä on kysymys. Heidi Rosengren aloittaa Yrittäjätalon osassa, joka on ollut tyhjillään muutaman vuoden. Kesän alusta tenholalaisilla ovat eläinlääkäripalvelut lähellä. - Viime kesänä aloin etsiä sopivaa paikkaa ja otin yhteyttä yrittäjäyhdistykseen ja sillä tavalla sain tiedon tästä liiketilasta. Samalla totesin että Tenholalla on fantastinen sijainti. Kaikissa ilmansuunnissa on potentiaalinen asiakaspiiri, kertoo Heidi. Hän on asunut kuusi vuotta Prästkullassa; hänen miehellään on sukutila Tenholassa. Juuri ennen pääsiäistä käytäntö järjestyi niin, että eläinlääkäritoiminta alkaa kirkonkylässä. Sen jälkeen viikot ovat menneet valmisteluissa, samalla kun hän on hoitanut vastaanottoaan Siuntiossa, missä myös asuu. Hänen ansioluettelostaan käy ilmi, että hän on toiminut elintarvikevirasto Eviran erikoistutkijana, maa- ja metsätalousministeriön eläinlääkäritarkastajana sekä eläinlääkärinä sekä kunnallisella että yksityisellä puolella. Hänen ensimmäinen työpaikkansa kunnaneläinlääkärinä oli muuten Tammisaaressa ja Karjaalla 20 vuotta sitten.
- Ajatuksena on, että asiakkaat tulisivat noin 15 kilometrin säteellä Tenholasta, miksei myös pidemmältä. Palvelen molemmilla kielillä ja hoidan kaikenlaisia eläimiä hevosista ja lehmistä pieneläimiin, sanoo Heidi, jonka vastaanotto kesällä tulee olemaan auki viisi päivää viikossa. Syksyllä vastaanottopäivät vähenevät kolmeen viikossa, mutta tavoitteena on viisi päivää ympäri vuoden. Aikatilaukset ovat tietenkin myös mahdollisia. Toimiessaan tilapäisesti Raaseporin päivystävänä eläinlääkärinä hänen tukikohtansa on Tenhola. - Tämän pitäisi logistisesti olla hyvä ratkaisu minulle. Lisäksi toivon että kylän yrittäjät hyötyvät toisistaan, sanoo Heidi hymyillen, ja sanoo vielä erään seikan miksi asettua Tenholaan: - Tenholalaiset ovat mukavia ihmisiä! Vastaanottosalin ja leikkaustilan lisäksi Heidi Rosengrenin klinikalla on myös myyntipiste, jossa on tarjolla erilaisia eläintarvikkeita. RG
29
Tenaladagen Årets Tenaladag ordnas lördagen den 27.7.2013 tema: Dans. Program hela dagen i kyrkobyn.
Tenholapäivä Vuoden Tenholapäivä järjestetään lauantaina 27.7.2013 teema: Tanssi. Ohjelma koko päivän kirkonkylässä. Tenaladagen. Foto Jan Lindroos
Elin Kurksgatan 11 B, 10300 Karis
Öppet – Avoinna
Må-Fr 6.00 – 18.00 Ma-Pe Lö 8.00 – 16.00 La Sö 12.00 – 16.00 Su Tel./Puh 044 568 1982 Sockenvägen 25, 10520 Tenala
30
Elin Kurksgatan 11 B, 10300 Karjaa
AUKI – ÖPPET VARJE DAG / JOKA PÄIVÄ 11.00-03.00 FOOD, MUSIC, BEER
BOKA ER FEST hOS OSS! VI STåR GÄRnA TIll TJÄnST FÖR ATT GÖRA ER FEST lyCKAD! lEVAnDE MUSIK VARJE VECKOSlUT!
SKILLNADSGATAN 14 EKENÄS, 019-2461 173, www.pubsantafe.com
Sommar Öppet 1.5-11.8.13 Må-to 9:00-17:30 Fre 9:00-18:30 Lö 9:00- 15:00 Sö 12:00 -15:00 Bromarvv. 1834 10570 BROMARV Ragna: 040 828 5449 Tanja 040 487 7790
31
eller P.A. RÄNTA PÅ KONTOT
P.A. AVKASTNING
Erbjudandet gäller då du kombinerar depositionen med Aktias övriga sparprodukter.
Fråga mer om våra depositionserbjudanden och boka tid för en lönsam träff på www.aktia.fi eller på tfn 0800 0 2470. Välkommen till Aktia!
Teemu Kytöpuro tfn 010 247 5491 teemu.kytopuro@aktia.fi
Sven-Eric Holmström tfn 050 362 8088 sven-eric.holmstrom@aktia.fi
Aktia Bank Abp, Bromarf Bromarvvägen 1855 10570 Bromarv
Aktia Bank Abp, Tenala Sockenvägen 24 10520 Tenala
Sockenvägen 24, Tenala
Aktia Bank erbjuder flera bra alternativ för att sköta om och öka din förmögenhet. Erbjudandet gäller då du kombinerar depositionen med Aktias övriga sparprodukter. Samtalspriser till nummer som
måndag och fredag onsdag börjar på 0102: från fast linje
8,35 cent/samtal + 6,00 cent/ och boka tid för en lönsam Fråga mer om våra depositionserbjudanden min., på från tfn mobiltelefon cent/ träff på www.aktia.fi eller 0800 8,35 0 2470. samtal +17,17 cent/min.
10.00-15.00 10.00-17.00
Välkommen till Aktia!
Övrigatill tider Välkommen Aktia!enligt
överenskommelse.
tfn 010 247 5540
Ser en människa i varje kund.
Samtalspriser till nummer som börjar på 0102: från fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., från mobiltelefon 8,35 cent/samtal +17,17 cent/min.
Aktia Bank erbjuder flera bra alternativ för att sköta om och öka din förmögenhet. Erbjudandet gäller då du kombinerar depositionen med Aktias övriga sparprodukter.
Den traditionella spardepositionen är bara ett av alternativen, men ett mycket konkurrenskraftigt just nu.