Årgång 20 / 2017 - Nr: 42
Utgiven av Tenala byarådsförening r.f.
Smyckesdesign från Tenala Korumuotoilua Tenholasta Sidan - Sivu 8
Vi hyllar tagare Årets före Juhlimme ittäjää Vuoden yr Sidan - Siv
u 25
Framgångar med Agnes och Mildred Agneksen ja Mildredin menestykset Sidan - Sivu 5
Med rivning som specialitet Erikoisalana purkaminen Sidan - Sivu 26
Vara eller inte vara
Ollako vai eikö olla
Det gångna året har från Byarådets synpunkt sett varit lugnare än vanligt. Vi har kunnat ge ut Tenalablade och vi har tillsammans med andra Tenalaföreningar arrangerat Tenaladagen. På våren ordnade vi en valdebatt. Däremot har vi inte lyckats fortsätta byavandringarna och styrelsen har inte tagit initiativ till andra nya synliga aktiviteter. Det finns åtminstone två orsaker till den senaste tidens passivitet. En orsak är att majoriteten av de nuvarande styrelsemedlemmarna har varit med i många år och fortsatt i styrelsen bara för att nya personer inte kunnat hittas. Det är klart att arbetsmotivationen inte kan vara som den skall om föreningsverksamheten upplevs som en plikt. Den andra orsaken är brist på invånarinitiativ. När byarådet grundades, var det just för att man ansåg att det behövdes ”en neutral part” som i egenskap av representant för invånarna kunde föra vidare de mängder av idéer och förslag som invånarna vid den tiden kom med. Nu nästan 20 år senare är idéerna och initiativen få. Det går bra i Tenala och invånarna är nöjda med sin by. I det här läget, och inför föreningens höstmöte där nästa års verksamhet ska planeras och ny styrelse och ordförande ska väljas, väcktes i styrelsen frågan om byarådet nu har fullgjort sitt uppdrag och inte längre behövs. Styrelsen beslöt ändå försöka fortsätta verksamheten. Även om det inte funnits invånarinitiativ har byarådet fortfarande haft en viktig roll som representant för Tenala när det gäller kontakter utifrån. Staden har begärt synpunkter främst på planering och byggande. Exempel från de senaste åren är bl.a. trafikarrangemangen på Sockenvägen, tomtplanering och placeringen av nya daghemmet och biblioteket. Media har kontaktat byarådet för intervjuer och nyhetsinslag. Föreningar utanför Tenala och föreningars takorganisationer har kontaktat byarådet i olika ärenden. Att fungera som kontaktpunkt utåt klarar föreningen av även med nedsatt kapacitet. Ett aktivt byaråd med för invånarna synlig verksamhet, kräver alltså förutom invånaraktivitet nya helst yngre krafter i styrelsen. Styrelsen har under hösten satsat på att väcka intresse för föreningen och arbetet ser ut att ha burit frukt. I skrivande stund inför höstmötet ser det ut som om åtminstone det senare villkoret för en aktiv förening kan uppfyllas. På byarådsföreningens vägnar önskar jag alla läsare en God Jul och ett riktigt Gott Nytt År!
Kulunut vuosi on kylätoimikunnan kannalta ollut tavallista rauhallisempi. Olemme julkaisseet Tenalabladetin ja olemme yhdessä muiden yhdistysten kanssa järjestäneet Tenholapäivän. Keväällä järjestettiin vaalikeskustelu. Sen sijaan emme ole järjestäneet kyläkävelyjä emmekä ole tehneet uusia näkyviä aloitteita. Viime aikaiseen vaisuun toimintaan on ainakin kaksi syytä. Enemmistö nykyisistä hallituksen jäsenistä on ollut mukana monta vuotta ja suostunut jatkamaan vain koska uusia henkilöitä ei ole löytynyt. Tietenkään työmotivaatio ei ole kohdallaan, jos yhdistystoiminta tuntuu velvollisuudelta. Toinen syy on asukkailta tulevien aloitteiden puute. Kun kylätoimikunta aikoinaan perustettiin, katsottiin, että tarvitaan ”puolueeton osapuoli”, joka asukkaiden edustajana vie eteenpäin siihen aikaan asukkailta tulleet lukuisat ideat ja aloitteet. Nyt lähes 20 vuotta myöhemmin ideat ja aloitteet ovat harvassa. Tenholassa menee hyvin ja asukkaat ovat tyytyväisiä kyläänsä. Tässä tilanteessa ja syyskokouksen edessä, jolloin ensi vuoden toiminta pitää suunnitella ja valita uusi puheenjohtaja ja hallitus, hallituksessa herätettiin kysymys, onko kylätoimikunta täyttänyt tehtävänsä ja voidaanko se tarpeettomana lopettaa Hallitus päätti kuitenkin jatkaa toimintaa. Vaikkakin asukasaloitteita ei ole ollut, yhdistyksellä on ollut tärkeä rooli Tenholan edustajana ulkoapäin tulevien yhteydenottojen vastaanottajana. Kaupunki on pyytänyt näkemyksiä etupäässä koskien suunnittelua ja rakentamista. Esimerkkejä viime vuosilta on mm. Pitäjäntien liikennejärjestelyt, tonttien suunnittelu ja uuden päiväkodin ja kirjaston sijainti. Media on ottanut yhteyttä haastatteluja ja uutisia varten. Yhdistyksiä Tenholan ulkopuolelta ja yhdistysten kattojärjestöt on ollut yhteydessä eri asioissa. Yhteyspisteenä toimimisen yhdistys pystyy hoitamaan, vaikka kapasiteetti ei olisikaan kohdallaan. Nykyistä aktiivisempi kylätoimikunta jolla olisi enemmän asukkaille näkyvää toimintaa, vaatii paitsi aktiivisia asukkaita, uusia ja mieluiten nuorempia voimia hallitukseen. Hallitus on syksyn aikana yrittänyt herättää kiinnostusta yhdistykseen ja nyt näyttää siltä, että työ on kantanut hedelmää. Tätä kirjoittaessa syyskokouksen edellä näyttää siltä, että ainakin viimeksi mainittu aktiivisen yhdytyksen edellytys täyttyisi. Kylätoimikunnan puolesta toivotan kaikille lukijoille Hyvää joulua ja Onnellista Uutta vuotta!
Kent Gustafsson, ordförande
Kent Gustafsson, puheenjohtaja
2 |
Tenala byarådsförening rf Tenholan kylätoimikunta ry Styrelsen 2017 Hallitus Ordförande / Puheenjohtaja Kent Gustafsson 040 504 5171 kent.m.gustafsson@gmail.com
Medlemmar / Jäsenet Magnus Selenius 0400 844 030 selema@surfnet.fi
Viceordförande / Varapuheenjohtaja Kim Holmberg 040 829 7760 info@carldemumma.com
Kjell Lindholm 040 830 3422 kjell.lindholm@gmail.com
Sekreterare / Sihteeri Börje Broberg 044 541 0679 brunos@minmail.fi
Kalle Lindström 040 555 9437
ÅRGÅNG 20 - VUOSIKERTA 20 Tenalablade utkommer två gånger per år. E-post: info@tenala.fi FO-nummer: 2514277-7 Utgivare: Tenala byarådsförening rf Kontaktperson: Kent Gustafsson Redaktör: Agneta Sjöblom Översättningar: Byarådet Produktion: MR MEDIA Oy Ab Upplaga: 1 800 ISSN: 2323-7384 Tenalablade ilmestyy kaksi kertaa vuodessa. Sähköposti: info@tenala.fi Y-tunnus: 2514277-7 Julkaisija: Tenholan kylätoimikunta ry Yhteyshenkilö: Kent Gustafsson Toimittaja: Agneta Sjöblom Käännökset: Kylätoimikunta Tuotanto: MR MEDIA Oy Ab Levikki: 1 800 ISSN: 2323-7384
Omslagsbild / Etusivun pääkuva: Tenala centrum / Tony Axberg
Bli medlem
Bli medlem i Tenala Byarådsförening r.f. Genom att bli medlem understöder du byarådets verksamhet. Medlemsavgiften är 10€ per hushåll. Kontonummer: FI54 4055 5820 0131 62 Vänligen skriv namn och postadress i meddelandefältet så att vi kan posta Tenalablade till din hemadress. De som har fast adress utanför Tenala får Tenalablade hem per post om de betalar medlemsavgiften
Läs tidigare årgångar på nätet tenala.fi
ÅRG ÅNG 18 / 201 r.f. byaråds förening 5 - Nr: 37 Utgiven av Tenala
2014 - Nr: 36 ÅRGÅN G 17 /
Liity jäseneksi!
Tule tukemaan Tenholan kyläyhdistyksen toimintaa ja liity jäseneksi. Jäsenmaksu on 10€ / talous. Yhdistyksen tilinumero: FI54 4055 5820 0131 62 Maksaessasi muista ilmoittaa nimesi ja osoitteesi, jotta voimme postittaa sinulle Tenalablade! Tenholan ulkopuolella vakituisesti asuvat saavat Tenalablade’n kotiinsa maksamalla jäsenmaksun.
Utgi ven
Daghemmetform
av Tena la
byar ådsf
ören ing
r.f.
-biblioteket tar
Päiväkoti
ottua
us alkaa hahm
-kirjastorakenn
s Drömmar uppfyll minen Unelmien toteutta 10-11
Avlopp och gemensa vatten mt i Hult a Hultan kylä vesi ja viemn yhteinen äri
Sid / Sivu
Sid / Sivu 26-27
Sid / Sivu
Ny församling Uusi seurakunta
Naturen
Mera ost från Tena la Enemmän Tenholas juustoja ta
Sid / Sivu 20-21
-I Tenala
hittades
Luonno
-Tenhol Sid / Sivu
asta löy
Prästgården Pappila 7
s nyck
en speciel
Sid / Sivu
l lingonp
noikku
dettiin erik
utvecklas Det var i Tenala fortsätter och i Villa Christine Verksamheten
ia Jon ja Victor ikkansa. Villa Christinen Tenholasta unelmapa löysivät Jon ja Victoria ja kehittyy. Christinessä jatkuu Toiminta Villa
Sid / Sivu 16-17
30-31
lanta
oinen puo
lukka
Sid / Sivu 24-26
Christine ia på Villa sitt drömställe. Jon och Victor fann efterhand. som Jon och Victoria
12-13
Gennarby viken runt 60 år Gennarby
ympäriju nlahden ”Det hä oksu 60 vuotta Tenala Sid / Sivu 32-33 Ten ”Ekenäsn en 2015 - Ten holassa tapah sessa tuu holapäiv ejdkolmo nsa ens sve mm.ä/paikka ä 2015 ”... yms. saanut joukkueen NTH säilyttäatta ns on Tenhola ka ”... försam Hiukan huomaam divisioonaan. Sid / Sivu 14-15 ling somm palloilulajin 3. ar 2015 ”...
nd er i i trean hållas nakvar NTH vill ”Te ladett lag på n har Tenala fått ag Lite i skymunda i bollsport. division 3-nivå
Sid / Sivu
4-7
Lue vanhat vuosikerrat netistä tenala.fi | 3
www.sandralindholm.com
Tel.: 045 132 7888 e-post: sandra@sandralindholm.com
coa@surfnet.fi - 10570 Bromarf
BYGGNADSARBETEN RAKENNUSTYÖT Listerbyvägen 8, 10520 Tenala Tel. 019 245 0564, 0400 477 007 E-mail: bygg.gronroos@brev.fi
4 |
Terhi Suutari jobbar på mejeriet. Till arbetsuppgifterna hör bland annat att tvätta ostarna. | Terhi Suutari työskentelee meijerissä muun muassa juustojen pesijänä.
Agnes och Mildred inledde ny era
Näst i turen står en vitmögelost, med lansering på nästa års sida. Försäljningen är för tillfället koncentrerad till den egna diversehandeln och någon snabbköpsprodukt kommer ostarna aldrig att bli. – Tenalaosten kommer enbart att säljas i butiker som har personlig betjäning, säger Pelle Friman.
moment inräknat är klockan sju på kvällen innan man är klar för dagen. – Just nu kan vi jobba med maximalt 100 kilo ost åt gången, men det skulle finnas kapacitet att utöka produktionen till upp emot 1 800 kilo i veckan, säger Pelle Friman. Utrustningen gör det också möjligt att producera yoghurt och smör. – Det är något vi åtminstone ska pröva på bara jag blivit klar med min utbildning. Utbildningen inom mathantverk ger nya impulser, men Pelle är för evigt tacksam den kunskap han fått av Lauri Helle. – Det är inte alla förunnat att få det som Lauri har gett mig. Det är ovärderligt.
Kapacitet att växa
Lockar till Tenala
Mejeriet har för tillfället en anställd i form av Terhi Suutari och tillverkar ost tre dagar i veckan. Arbetsdagen inleds då halvfem på morgonen med att mjölk avhämtas från en närliggande gård. Med alla arbets-
Som mejeribesökare har man fönsterutsikt över produktionsutrymmena och mogningskällaren där ostarna efter till-
Året var 2012 då Tenalaföretagaren Per-Olof “Pelle” Friman i samarbete med pensionerade ostmästaren Lauri Helle började förädla ost. Framgången var omedelbar och ostarna sålde slut i ett nafs. I våras gick ostsatsningen in i följande fas – tillverkning. Då blev renoveringen klar i den gamla mejerifastigheten som Pelle Friman köpte av staden för ett par år sedan, och Tenala Mejeri kunde ysta sina allra första ostar. Urvalet består för tillfället två olika sorters röda kittostar - Agnes som är torr, stark och lite åt den hårdare sidan medan Mildred är mjukare och krämigare. Ostarna är namngivna efter kvinnor som jobbade i det gamla mejeriet och med en lista på ett 40-tal namn är det en källa som inte kommer att sina i första tag. Och fler ostar ska det bli bara man kommit in i rutinerna, lovar Pelle Friman.
...fortsätter på nästa sida...
| 5
verkningen ska ligga i ett par, tre månader och vila sig till rätt smak och konsistens. Där hålls de under ständig uppsikt och
vänds och tvättas dagligen. Mejeriet tar emot besöksgrupper, gärna på minst 10 personer, och gästboken har
redan hunnit fyllas med namn på besökare från vida omkring. I nuläget är det främst ost och annat Frimans har att erbjuda som besökarna shoppar loss på under de timmar de tillbringar i Tenala. Det är lite synd, tycker Pelle Friman. – Det skulle behövas flera butiksföretagare i byn. Nu lämnar besökarna alla sina pengar hos mig, säger han på skämtsamt allvar.
Bryggeri nästa
Med hjälp av ostborren kan Pelle Friman kolla hur mognadsprocessen framskrider. Juustoporan avulla Pelle Friman voi tarkastaa miten kypsymisprosessi edistyy.
Själv är han redan igång med följande projekt. Som bäst renoveras ett utrymme i mejerifastigheten som är avsett att användas för bryggeriverksamhet. Grundandet av ett bryggeriföretag är under arbete och förhoppningen är att verksamheten ska vara i gång till sommaren. Då planerar man också starta upp den nya beställningsrestaurangen som kommer att finnas i svarveriets nuvarande utrymmen.
Agnes ja Mildred aloittivat uuden aikakauden Vuonna 2012 Per-Olof ’’Pelle’’ Friman yhdessä eläkkeellä olevan juustomestari Lauri Helteen kanssa aloitti juustojen jalostuksen. Menestys oli välitön, juustot myytiin silmänräpäyksessä loppuun. Viime keväänä juustotoiminta siirtyi uuteen vaiheeseen – juustojen valmistukseen. Silloin vanhan meijerikiinteistön korjaustyöt saatiin päätökseen. Kiinteistön Pelle oli ostanut kunnalta pari vuotta aikaisemmin ja nyt Tenholan meijeri on valmistanut ensimmäiset ikiomat juustonsa. Valikoimassa on tätä nykyä kaksi erilaista punaista kittijuustoa – kuiva, voimakas ja kovanlainen Agnes sekä pehmeämpi ja kermaisempi Mildred. Juustot ovat saanet nimensä vanhan meijerin naistyöläisten mukaan. Aikojen kuluessa naisia työskenteli siellä noin 40, joten nimiä on joista valita. Ja uusia ni6 |
mettäviä juustoja on tulossa, kunhan kokemusta kertyy, lupaa Pelle Friman. Seuraavana juustona on tulossa valkohomejuusto joka lanseerataan ensi vuoden puolella. Juustojen myynti keskittyy toistaiseksi omaan sekatavarakauppaan eikä niistä koskaan tule supermarketien tuotetta. – Tenholan juustot myydään ainoastaan sellaisissa kaupoissa jossa on henkilökohtainen palvelu, sanoo Pelle Friman.
Kasvukapasiteettiä on Meijerissä on toistaiseksi palkkalistalla yksi henkilö, Terhi Suutari. Meijerissä
valmistetaan juustoja kolmena viikkopäivänä. Työpäivä alkaa silloin aamulla puoli viideltä, kun maito noudetaan lähellä sijaitsevalta maatilalta. Kun kaikki työmomentit on suoritettu, kello on jo seitsemän illalla. – Tähän asti olemme valmistaneet enimmillään 100 kiloa juustoa kerrallaan, mutta kapasiteetti riittäisi jopa 1 800 kilon viikkomäärään, sanoo Pelle Friman. Varustukset mahdollistavat myös jogurtin ja voin valmistamisen. – Tätä me tulemme kokeilemaan, kunhan ensin olen saanut koulutukseni päätökseen. Koulutus antaa uusia impulsseja, mutta Pelle on ikikiitollinen kaikelle sille opille jonka hän on Lauri Helteeltä saanut. – Kaikille ei ole suotu sitä etua, että on sellainen opettaja kuin Lauri Helle. Sen arvo on korvaamaton.
Tenholan houkutin Meijerissä vierailevalla on ikkunan läpi näköala tuotantotiloihin ja kypsytyskellareihin. Siellä juustot valmistamisen jälkeen lepäävät pari, kolme kuukautta ja kypsyvät saavuttaakseen oikean maun ja koostumuksen. Niitä tarkkaillaan jatkuvasti, käännetään ja pestään päivittäin. Meijeri ottaa vastaan vähintään kymmenen hengen ryhmiä ja vieraskirjaan on jo
kirjoitettu useita läheltä ja kaukaa tulleiden vierailijoiden nimiä. Toistaiseksi vierailijat voivat hankkia itselleen Frimanin liikkeen tarjoamia juustoja ja muita tavaroita kun he liikkuvat Tenholassa. Pelle Frimanin mielestä tähän tilanteeseen pitäisi saada muutos. – Kylään tarvittaisiin useampia liikkeenharjoittajia. Juuri nyt vierailijat jättävät rahansa vain minulle, hän sanoo puoliksi leikillään.
Seuraavana panimo Seuraava projekti on jo aloitettu. Meijerikiinteistössä on panimotoimintaan tarkoitettu tila. Panimoyrityksen perustaminen on työn alla ja toivomus on, että toiminta olisi käynnissä ennen ensi kesää. Silloin käynnistyy myös uusi, nykyisen sorvaamon tiloihin sijoitettava tilausravintola.
Frimans Den mångsidiga bybutiken Vår butik hittar ni i hjärtat av Tenala centrum. Vi har ett stort urval produkter, som en gammaldags bybutik bör ha. I vårt sortiment finns allt från trädgårdsprodukter, skruvar och bultar, reservdelar och motorsågar till inredningsprylar, ljus, lyktor och inte minst ostar och övriga livsmedel.
Ost och delikatesser På vår delikatess avdelning hittar ni ett stort utbud matvaror från när och fjärran. Vi säljer bland annat bröd, saft, sylter och marmelader. I vår ostdisk finns fina ostar från Europa, men även vår egen förädlade Tenala ost och ost från Tenala Mejeri. Sockenvägen 19, Tenala Gilla oss på facebook! 019-2450100 / 040-7216399 | 7
Tenalabor i glimrande bransch Jenny Puputti och Christoffer Nyström är båda unga smyckesdesigners med rötter i Tenala. Jenny Puputti, 27, designar smycken inom ramarna för sitt företag Puputtidesign som hon startade 2015. För tillfället bor hon i Åbo och kombinerar företagandet med ett jobb som eftisledare. Sina smycken säljer hon via sin webbshop och på olika marknader. – Målet är att inom några år kunna försörja mig som företagare på heltid och förutom att tillverka smycken kanske också ordna workshops, säger hon. Jenny har gått guldsmedslinjen vid Axxell, parallellt med Ekenäs gymnasium, och efter det studerat vid designinstitutet i Lahtis.
Märks något av din Tenalabakgrund i din design? – Kanske närheten till naturen. Jag har tillbringat mycket tid i skogen, lekt där som barn och haft orientering som hobby. I höstas lanserade hon Tenho-smycket som är direkt inspirerat av den egna hemorten. – Smycket är något som funnits i mina tankar en längre tid. I samband med Tenaladagen i år tog jag tag i saken och frågade folk vad Tenala är för dem.
Resultatet blev ett smycke i tre delar, med ett kors som representerar kyrkan, ett kärrhjul som symboliserar verksamheten och företagsamheten och en krans som står för åkrar, ängar och skog. Cirkeln runt omkring representerar gemenskapen och samhörigheten i byn.
Med på slottsbalen En annan smyckesdesigner med rötter i Tenala är 27-åriga Christoffer Nyström. Han utbildade sig till guldsmed vid Axxell efter att först ha gått bilmekanikerlinjen vid samma skola. Direkt efter att ha blivit klar med sin utbildning anställdes han av sin tidigare praktikplats, guldsmedsaffär Tarkkanen i Helsingfors. I affären tillverkar man bland annat smyckesserien Monument som är 100-åriga Finlands officiella jubileumssmycke. Ibland ritar och planerar Christoffer smycken på kundernas önskemål. – Nästan varje dag skissar jag på något nytt, säger han. I fjol kunde ett av hans smycken ses på slottsbalen. Presidentfrun Jenni Haukio
Jenny Puputti. Foto: Christoffer Ryhänen.
8 |
hade beställt ett halsband av guldsmedsaffären och av de skisser hon fick välja mellan föll valet på Christoffers. – Det var en stor sak. Jag hade inte förväntat mig att hon skulle välja just min idé, säger Christoffer, som för tillfället bor i Ekenäs därifrån han pendlar till Helsingfors. Banden till Tenala finns kvar. – Jag är ofta till Tenala för att hälsa på min mormor. I framtiden skulle jag också kunna tänka mig att ha en verkstad i Tenala och sälja mina smycken via nätet.
Tenho-smycket | Tenho-koru
Investering med lång livslängd Bara några procent av de som utbildar sig till guldsmed blir kvar i branschen, som är tuff. Christoffer Nyström upplever ändå att han träffat rätt i sitt yrkesval. – Jag gillar att designa och se ett smycke gå från skiss till färdig produkt. Viktigt för mig är också att kunden blir nöjd. När tiderna är knappa hör smycken till saker folk sparar in på. Det har Jenny Puputti förståelse för men samtidigt har ett välgjort smycke lång livslängd och kan också ses som en ekologisk investering. – Våga köpa sådant som du tycker är vackert och våga uttrycka dig själv med smycken. Det finns många skickliga formgivare i Finland från vilka man kan beställa unika och kvalitativa produkter, säger hon.
Kimaltelevaa työtä Jenny Puputti ja Christoffer Nyström ovat molemmat nuoria korumuotoilijoita lähtöisin Tenholasta. Puputtidesign on 27-vuotiaan Jenny Puputin oma yritys, jossa hän suunnittelee ja valmistaa koruja. Hän asuu nykyään Turussa ja jakaa aikansa yrityksensä ja iltapäiväkerhotyön kesken. Valmistamansa korut hän myy omassa nettikaupassaan ja eri markkinoilla. – Tavoite on että muutaman vuoden päästä voisin työskennellä täyspäiväisesti yrittäjänä. Korujen valmistamisen lisäksi voisin vaikka järjestää workshop-tilaisuuksia. Jenny on suorittanut kultasepänopintonsa Axxell-ammattiopistossa. Samaan aikaan hän kävi Tammisaaren lukion. Opiskelut jatkuivat sen jälkeen Lahden Muotoiluinstituutissa.
Voiko muotoilussasi huomata vaikutteita Tenholasta? – Ehkä siinä huomaa luonnon läheisyyden. Olen viettänyt paljon aikaa metsässä, leikkinyt siellä ja harrastanut suunnistusta. Tänä syksynä hän lanseerasi Tenhokorun, joka on saanut inspiraationsa suoraan kotipaikkakunnalta. – Tämä koru on ollut ajatuksissani kauan. Kun kävin kesän Tenholanpäivällä, päätin kysyä ihmisiltä mitä Tenhola heille merkitsee. Kyselyn tuloksena hän loi kolmiosaisen korun. Yksi osa edustaa kirkkoa, kärrynpyörä symbolisoi toimintaa ja yrittäjyyttä. Seppele osoittaa peltojen, niittyjen ja metsien merkitystä. Näitä ympäröimä ympyrä kertoo kylän yhteenkuuluvuudesta.
Design Christoffer Nyström.
Christoffer Nyström.
Mukana linnan juhlissa Christoffer Nyström, 27, on toinen Tenholasta kotoisin oleva korutaiteilija. Hän opiskeli kultasepäksi Axxell-ammattiopistossa suoritettuaan ensin saman opiston automekaanikon tutkinnon. Heti saatuaan opiskelut päätökseen hän sai työpaikan helsinkiläiseltä kultasepänliike Tarkkaselta, samasta paikasta missä hän oli ollut harjoittelijana. Tämä liike valmistaa mm. Monument-korusarjaa, satavuotiaan Suomen virallisia juhlakoruja. Välillä Christoffer myös suunnittelee koruja asiakkaan toivomusten mukaan. – Teen luonnoksia melkein päivittäin. Viime vuonna hänen korunsa oli näyttävästi esillä presidentinlinnan juhlissa. Presidentin rouva Jenni Haukio oli tilannut kaulakorun kultasepänliikkeestä, ja hänen valintansa oli Christofferin koru. – Tämä oli mahtavaa. En odottanut hänen valitsevan juuri minun ideaa, Christoffer sanoo. Hän asuu nykyään Tammisaaressa, josta hän päivittäin matkustaa Helsinkiin töihin. Siteet Tenholaan ovat vieläkin vahvat.
– Käyn usein Tenholassa mummolassa. Tulevaisuudessa voisin harkita verstaan perustamista Tenholaan ja sieltä myydä korujani netin kautta.
Pitkäikäinen investointi Kultasepän opinnot suorittaneista vain muutama prosentti jää alalle, koska se on niin haastava. Christoffer Nyström kokee kuitenkin valinneensa oikean ammatin. – Pidän design-työstä ja siitä miten koru etenee luonnoksesta valmiiseen tuotteeseen. Minulle on myös tärkeää että asiakas on tyytyväinen. Kun niukkoina aikoina on pakko säästää, ihmiset eivät osta koruja yhtä paljon kuin hyvinä aikoina. Jenny Puputti ymmärtää sen, mutta toteaa samalla että laadukkailla koruilla on pitkä elinikä. Korun ostaminen voi siinä mielessä katsoa ekologisena investointina. – Uskalla ostaa sellaista jota pidät kauniina ja uskalla ilmaista itseäsi koruilla. Suomessa on monta taitavaa muotoilijaa. Heiltä voi tilata ainutlaatuisia ja laadukkaita tuotteita, hän sanoo. | 9
Hos oss får du alla bank-, försäkrings- och fastighetsförmedlingstjänster du behöver.
10 |
Meiltä saat kaikki tarvitsemasi pankki-, vakuutus- sekä kiinteistönvälityspalvelut.
Tidsbokningar
Ajanvaraukset
på tfn 0800 0 2470 eller aktia.fi. Välkommen!
puh. 0800 0 2470 tai aktia.fi. Tervetuloa!
| 11
Börje Skogberg utanför Lofthuset som även hyrs ut åt andra föreningar. | Börje Skogberg esittelee parvitaloa, jota myös vuokrataan muille yhdistyksille.
Mer svängrum för Mopoklubben Drygt 3 000 talkotimmar tog det, men nu är den färdig – Mopoklubben Racerborgs nya samlingslokal kallad Lofthuset. – Det känns bra att ha det klart. Det var ett stort steg när vi började, säger Börje Skogberg, som är en av de klubbaktiva. Samlingslokalen finns i anslutning till Mopoklubbens övriga utrymmen i Gennarby. Det rödmålade huset har senast använts som förråd, innan det för fiskodling, och var i stort sett bara ett tomt skal då byggarbetena inleddes i början av året.
Utöver att användas till klubbens egna begivenheter och aktiviteter är lokalen också tänkt att kunna hyras av medlemmar för exempelvis födelsedagsfester. Också andra föreningar har möjlighet att hyra in sig för möten och annat, och en del reserveringar har redan gjorts. Först ut att testa nytillskottet var företagarföreningen.
För eget folk och andra
Byggkostnaderna har finansierats med hjälp av bidrag från NTM-centralen, Sparbanksstiftelsen och Sophie von Julins stiftelse. Mopoklubben, som i skrivande stund har 287 medlemmar, har också satsat 10 000 euro i egna pengar. En rätt rimlig risktagning och investering, tycker Börje Skogberg. – Vårt hyreskontrakt löper på 30 år med option på förlängning.
Talkogänget, som samlats två gånger i veckan, har bland annat isolerat väggar, gjutit golv och byggt till en våning. Bottenvåningen består nu av en sal med bords- och sittplats för omkring 70 personer, därtill finns en liten kökshörna och en toalett. En trappa upp finns bastu och dusch samt sällskapsrum och balkong. 12 |
Långt hyreskontrakt
Jubilerar Klubben har sin bas i Gennarby sedan 2010. Dit flyttade man då utrymmena i Skarpkulla i Pojo, där man inledde verksamheten 2008, blev för små. Klubben firar med andra ord 10-årsjubileum nästa år, 2018. På vilka alla sätt jubileet kommer att uppmärksammas är än så länge öppet, men det kommer åtminstone att bli ett jubileumslotteri. Också huvudvinsten i lotteriet är klar – ett museifordon i form av en gammal Mazda som donerats till föreningen och ska fixas upp av medlemmarna. Några nya bygg- och renoveringsprojekt har man inte i siktet för tillfället. Plåttaket till den stora hallen, där klubben bland annat har sin verkstad, förnyades i fjol och var också det ett stort jobb. – Det finns ju alltid saker att göra, men annars ska vi hålla lite paus och pusta ut, säger Börje Skogberg.
Lisää tilaa mopokerholle Tarvittiin yli 3 000 talkootuntia, mutta nyt se on valmis – mopokerhon uusi kokoontumistila nimeltään Parvitalo. – Tuntuu hyvältä että työt on saatu päätökseen. Aluksi ne tuntuivat tosi suurilta, sanoo Börje Skogberg, yksi kerhon aktiivisista jäsenistä. Kokoontumistila sijaitsee Gennarbyssä, missä kerhon muutkin tilat ovat. Punaiseksi maalattu rakennus oli aikaisemmin varasto ja oli ennen sitä käytetty kalankasvatukseen. Töiden alkaessa tämän vuoden alussa rakennusta oli oikeastaan jäljellä vain neljä ulkoseinää ja katto.
Omaan ja muiden käyttöön Kaksi kertaa viikossa kokoontuva talkooryhmä on mm. eristänyt seinät, valanut lattian ja rakentanut toisen kerroksen. Pohjakerroksessa on nykyään sali, jossa on pöytä- ja istumatilaa noin 70:lle hengelle, sen lisäksi keittiökomero ja käymälä. Toiseen kerrokseen on sijoitettu sauna, oleskelutila ja parveke.
Kerho tulee tietenkin käyttämään tiloja omien tapahtumien ja aktiviteettien järjestämiseen, sen lisäksi omat jäsenet voivat vuokrata tilat esimerkiksi syntymäpäiväjuhliin. Muilla yhdistyksillä on myös mahdollisuus vuokrata tilat esimerkiksi kokouksia varten. Tällaisia varauksia on jo olemassa, ensimmäisen varauksen teki yrittäjien yhdistys.
Pitkä vuokrasopimus Rakennuskustannuksiin kerho on saanut avustusta ELY-keskukselta, Säästöpankkisäätiöltä ja Sophie von Julinin säätiöltä. Mopokerho, jolla on nykyään 287 jäsentä, on satsannut 10 000 euroa omaa rahaa. Börje Skogbergin mukaan melko kohtuullinen riskinotto: – Meillä on 30 vuoden vuokrasopimus, ja sitä voi tarvittaessa vielä jatkaa.
Tulossa kymmenvuotisjuhla Mopokerholla on vuodesta 2010 toimintakeskuksensa Gennarbyssä. Kerho aloitti toimintansa Pohjan Skarpkullassa vuonna 2008, jossa toimintatilat vähitellen, kerhon kasvaessa, tulivat liian pieniksi. Kerho juhlii ensi vuonna 10-vuotisjuhliaan. Vielä ei ole täysin päätetty miten tasavuotista olemassaoloa juhlitaan. Yksi asia on kutenkin selvä, juhla-arpajaiset järjestetään. Päävoitto on jo olemassa. Kerho on nimittäin saanut lahjoituksena vanhan Mazda-museoajoneuvon, jonka kerholaiset tulevat kunnostamaan. Kerholla ei juuri nyt ole muita rakennus- tai kunnostusprojekteja. Suuren, muun muassa korjauspajan sisältävän hallin peltikatto uudistettiin viime vuonna, joka sekin oli suuri urakka. – Aina löytyy asioita jotka pitäisi tehdä, mutta muuten me pidämme pienen tauon ja keräämme voimia, sanoo Börje Skogberg.
I nedre våningen finns plats för omkring 70 personer. | Alakerrassa on tilaa noin 70 hengelle.
| 13
14 |
Öppet må-to kl. 8-16
Brandsläckareservice Brandsäkerhetsutrustning Skyltar och märken
Fredag 8-17
Honda Småmaskiner Gastillbehör och AGA gaser Småmaskinservice
www.tekno-test.fi
Industrigatan 3 10600 Ekenäs tore.lindberg@tekno-test.fi 019 241 3429 / 0400 805 347
Elin Kurksgatan 11 B, 10300 Karis
Elin Kurksgatan 11 B, 10300 Karjaa
matning@raseborg.fi
mittaus@raasepori.fi
| 15
Tryggare väg skulle locka fram cyklisterna JP Roos trivs i Tenala. Men en sak skulle han gärna ändra på – säkerheten längs stamväg 52 för fotgängare och cyklister. JP Roos, professor emeritus i socialpolitik, har tillbringat tid i Tenala allt sedan 1990-talet. Hustrun Anna Rotkirchs släkt har ett sommarställe i Örnvik där man brukar samlas i flera generationer. – Tenala är en sympatisk plats. Då jag först började komma hit kändes det som att allting höll på att köras ner. Nu verkar här vara mer liv igen och jag tycker också att man får bra service, säger han. På en punkt skulle han ändå vilja se förbättring. Det gäller vägen mellan Ekenäs och Bjärnå som med sin livliga trafik och smala vägrenar är livsfarlig för cyklister och fotgängare. – I nuläget är det bara några stackars turister som vågar cykla där. Vägen hör till Finlands nationella cykelrutter och jag tror att den skulle bli flitigt använd bara man satsade på säkerheten. Fler cyklister och vandrare skulle också öka efterfrågan på inkvarteringstjänster såsom bed and breakfast och Airbnb. Byggandet av en cykel- och gångväg skulle nödvändigtvis inte behöva bli så dyrt. Det finns flera kilometer gammal
landsväg kvar som kunde utnyttjas för ändamålet, påpekar JP Roos som också startat upp en Facebook-grupp för den som vill jobba för saken, ”Lättrafikled EkenäsBjärnå”. – Än så länge har gruppen ändå inte lyckats mobilisera de stora massorna, säger han och skrattar.
JP Roos trivs i Tenala / viihtyy Tenholassa
Skidåkningsentusiast
Motion som livsstil
JP Roos är den som själv gillar att röra på sig. Under intervjudagen pågår vedhuggning vid stugan och han håller också igång med bland annat cykling, rullskidning och löpning. Han har sprungit över 50 maratonlopp i sitt liv men grenen framom andra är numera ändå skidåkning, som han kallar för sin pensionärshobby. – Då jag ännu jobbade vid universitetet brukade jag skida runt 1 000 kilometer i året, numera brukar det bli kring 2 000. Han har deltagit i många långlopp på skidor och är så kallade Worldloppet Master tre gånger om. Master-titeln får man då man deltagit i tio Worldloppet-tävlingar i tio olika länder, på två olika kontinenter.
Vid sidan av sina många andra publikationer har han gett ut böcker som anknyter till motionsintresset. På nätet kan man läsa ”Maratonmiehen elämä” som handlar om löpning och en motsvarande bok är också på gång om skidåkning. Efter att han tog upp tränandet i 30-årsåldern räknar han att det i snitt blivit en timme motion per dag. Träningen är en livsstil och en njutning. – När det gäller kondition skulle den 70-åriga JP Roos slå den 30-åriga JP Roos, som var rätt lat av sig. Att i den här åldern få vara i sådan fysisk form att man kan göra det man vill och tycker om är fantastiskt, säger han.
Längs stamväg 52 finns inte mycket plats för fotgängare och cyklister. | Kantatie 52 on nykyisillään epäturvallinen paikka pyöräilijöille ja muulle kevyelle liikenteelle.
16 |
Turvallisempi tie houkuttelisi pyöräilijöitä JP Roos viihtyy Tenholassa. Mutta yhtä asiaa hän mielellään muuttaisi – jalankulkijoiden ja pyöräilijöiden turvallisuutta kantatie 52:lla. JP Roos, sosiaalipolitiikan emeritus professori, on viettänyt aikaa Tenholassa 1990-luvulta asti. Anna Rotkirch-vaimon suvulla on kesäpaikka Örnvikissä. Se on sukupolvien kokoontumispaikka. – Tenhola on sympaattinen paikka. Kun alkuaikoina tulin tänne, tuli sellainen tunne, että kaikki oli romahtamaisillaan. Nyt tuntuu siltä että täällä on enemmän tarmoa, ja minusta täällä saa hyvää palvelua, hän sanoo. Yhteen asiaan hän kuitenkin haluasi parannusta. Tämä koskee Tammisaaren ja Perniön välistä tietä, jossa liikenne on vilkas ja tien pientareet ovat hengenvaarallisia sekä jalankulkijoille että pyöräilijöille. - Nyt tietä käyttävät vain muutamat pyöräilevät turistiparat. Tämä tie on eräs Suomen kansallisista pyöräilyreiteistä ja uskon että sitä käytettäisiin paljon enemmän jos turvallisuutta parannettaisiin. Useampi pyöräilijä ja kulkija lisäisi majoituksen, kuten Bed and Breakfast’in ja Airbnb’n kysyntää.
Pyöräily- ja kävelytien rakentaminen ei välttämättä olisi niin kallista. Entistä maantietä on jäljellä useita kilometrejä, ja sitä voisi käyttää tähän tarkoitukseen, muistuttaa JP Roos. Hän on avannut asiaa ajavan Facebook-ryhmän, ’’Kevytliikenneväylä Tammisaari-Perniö’’. – Ryhmä ei kuitenkaan ole vielä onnistunut mobilisoimaan suuria massoja, hän sanoo nauraen.
Hiihtointoilija JP Roos pitää liikunnasta. Haastattelupäivänä ohjelmaan kuuluu polttopuiden pilkkomista mökillä, ja sen lisäksi hän harrastaa muun muassa pyöräilyä, juoksua ja rullasuksihiihtoa. Hän on juossut yli 50 maratonia elämänsä aikana, mutta laji numero yksi on nykyään kuitenkin hiihto. Hiihtoa hän kutsuu omaksi eläkeläisharrastukseksi. – Kun vielä olin töissä yliopistossa hiihdin noin 1 000 kilometriä vuodessa, nykyään kilometrejä kertyy jopa 2 000.
Hän on osallistunut moneen pitkään hiihtotapahtumaan ja saanut Worldloppet Master-arvonimen kolme kertaa. Master-arvonimen voi saada jos osallistuu kymmeneen Worldloppet-tapahtumaan kymmenessä eri maassa, kahdessa eri maanosassa.
Liikunta on elämäntapa Usean muun julkaisun lisäksi hän on kirjoittanut kirjoja jotka liittyvät kuntoiluharrastukseen. Verkossa on luettavissa ’’Maratonmiehen elämä’’, joka kertoo juoksemisesta, ja vastaava kirja hiihtämisestä on tulossa. Sen jälkeen kun hän 30-vuotiaana aloitti kuntoilun, hän arvioi että kuntoilun määrä on ollut keskimäärin tunti päivässä. Kuntoilu on sekä elämäntapa että nautinto. – 70-vuotiaan JP Roosin kunto on varmasti parempi kuin 30-vuotiaan JP Roosin. Nuorempi Roos oli hieman laiska. Kun tässä iässä on sellaisessa fyysisessä kunnossa, että voi tehdä kaiken haluamansa ja sen mistä pitää se on mahtavaa, sanoo JP Roos.
| 17
Målar inne-ute - Slipar golv och lackar Kaklar - Skylift - även uthyrning Tapetserar - Mattläggning Mindre träarbeten Pålarfvägen 35, 10570 Bromarf, tel. 040 575 6228
18 |
Höjdens skola får ny rektor Jennie Ahtola tar från och med januari över som rektor för Höjdens skola. Ahtola är född och uppvuxen i Svartå och bor numera i Karis tillsammans med sin man, tre pojkar i lågstadieålder och en labrador. För tillfället jobbar hon som rektor för Pojo kyrkoby skola men sökte tjänsten i Tenala då den lediganslogs i höstas. – Jag har trivts bra i Pojo men då man jobbat tio år på samma ställe är man kanske öppen för att söka något nytt när möjligheten bjuds, säger hon. Till beslutet att söka rektorstjänsten i Tenala bidrog inte minst att den också kändes intressant. – Konceptet med en enhetsskola känns
bra. Det är en skolform jag tror på. Det ger möjlighet till samarbete och kontinuitet. Innan hon börjar lägga upp sitt arbete vill hon först av allt träffa personalen och höra hur de ser på rektorns roll i olika situationer, samt också höra föräldrar och elever. – Jag hoppas jag som rektor har möjlighet att utveckla de saker som man i kollegiet varit nöjd med. Jag vill vara lyhörd och är också ganska lösningsfokuserad. Jag är inte rädd för att be om hjälp om det behövs och finns det problem tycker jag att man ska tag i dem. Man ska ta hand om varandra.
Gärna samarbete Till saker hon kommer att sakna från Pojo hör sågspånsbanan som löper precis bakom skolan och där man kunnat skida om vintern.
Höjdenin koulu saa uuden rehtorin Jennie Ahtola aloittaa tammikuun alussa Höjdenin koulun rehtorina. Ahtola on syntynyt ja kasvanut Mustiossa ja asuu nykyään Karjaalla miehensä, kolmen ala-asteikäisen pojan ja labradorinoutajan kanssa. Tällä hetkellä hän toimii Pohjan kirkonkylän koulun rehtorina, mutta haki viran Tenholassa, kun se syksyllä julistettiin haettavaksi. – Olen viihtynyt hyvin Pohjassa, mutta kun on työskennellyt samassa paikassa kymmenen vuotta, on avoin kokeilemaan joitain uutta, jos siihen mahdollisuus tarjotaan, hän sanoo. Tenholan rehtorinviran kiinnostavuus vaikutti myös päätökseen.
– Man har sagt åt mig att det går att skida också i Tenala, så jag ser fram emot att någon visar mig var. Också i övrigt får man gärna vara i kontakt med skolan, som är öppen för samarbete med det omgivande samhället. – Enligt den nya läroplanen ska eleverna ha riktiga målgrupper då de gör sina uppgifter. Vill man till exempel att elever kommer och uppträder någonstans, eller om man har en arbetsplats dit det går att göra studiebesök, får man gärna höra av sig. Höjdens skola med årskurserna 1 till 9 har för tillfället omkring 220 elever och 30 anställda.
– Yhtenäisen peruskoulun malli tuntuu hyvältä. Uskon siihen. Se antaa mahdollisuuden yhteistyöhön ja jatkuvuuteen. Ennen kuin hän aloittaa uuden työnsä, hän haluaa tavata henkilöstön ja kuulla miten he näkevät rehtorin roolin eri tilanteissa. Myös vanhempia ja oppilaita on ensin kuultava. – Toivon, että rehtorina voin kehittää niitä asioita, joihin kollegiossa ollaan oltu tyytyväisiä. Haluan tarkasti kuulla muita ja olen myös aika lailla ratkaisuhakuinen. En pelkää pyytää apua tarvittaessa ja jos on ongelmia minusta niihin pitää tarttua. Toisista on pidettävä huolta.
Mielellään yhteistyötä Pururata kuuluu niihin Pohjassa oleviin asioihin, joita hän tulee kaipaamaan. Pururata on heti koulun takana ja sillä on
Jennie Ahtola.
talvella voinut hiihtää. – Minulle on kerrottu, että myös Tenholassa voi hiihtää, joten odotan innolla, että joku näyttää minulle missä. Muutenkin kouluun saa mielellään olla yhteydessä. Koulu on avoin yhteistyölle ympäröivän yhteiskunnan kanssa. – Uuden opetussuunnitelman mukaan oppilailla on oltava todelliset kohderyhmät, kun he suorittavat tehtäviään. Jos esimerkiksi haluaa oppilaiden tulevan esiintymään tai jos on työpaikka johon voi tehdä opintokäyntejä, niin saa mielellään ottaa yhteyttä. Höjdenin koulussa on vuosiluokat 1-9 ja siellä on tällä hetkellä noin 220 oppilasta ja 30 työntekijää.
| 19
Trollshovdaviken | Trollshovdan lahti.
Repun kevyt paino
Vaeltaen perillä Kuluneena vuonna on Ekenäsnejdens svenska församling järjestänyt jälleen kaksi pyhiinvaellusta paikallisissa maisemissa. Syyskuussa vuorossa oli vaellus Tenholan kirkolta Trollshovdaan ja siellä sijaitsevaan kappeliin, jonka historia liittyy Trollshovdan ruukkiin. Alun perin kappeli oli yksi ruukin hiiliuuneista, jonka sisuksissa kytevää tulta valvottiin vuorokaudet ympäri. Nykyisin tämä 1980-luvulla kappeliksi vihitty hiiliuuni avautuu kerran kesässä yleisölle, joka kokoontuu ympäri seutukuntaa kuulemaan sanaa ja laulamaan yhdessä. Kappelissa vietetään myös yksityisiä tilaisuuksia ja syyskuinen vaellus koki yhden huipennuksen juuri tässä pienessä, yksinkertaisessa, ulkoiselta olemukseltaan riisutussa ja pelkistetyssä tilassa. Keskiajalta periytyvä pyhiinvaelluksen traditio on rantautunut Raaseporin ruotsalaiseen seurakuntaan vuonna 2015, jolloin pienistä seurakunnista muodostettiin yksi suuri seurakunta. Seurakunnan kappalainen Monica Cleve kertoo, että tuntui hyvältä ja luontevalta aloittaa seurakuntien yhdistymisen jälkeen tällainen 20 |
pyhiinvaelluksen perinne ja ensimmäiset vaellukset tehtiin Tammisaaresta Snappertunaan ja Tenholaan ja Tenholasta Bromarviin. Myöhemmin mukaan tulivat ehkä hieman toisenlaiset reitit, jotka johdattelevat vaeltajat alueen erityisiin paikkoihin ja yksityisluonteisiin kirkkoihin. Yksi tällainen on Kosken Kartanon kirkko, jossa perinteeksi on tullut kesäisin pidettävä kaksikielinen jumalanpalvelus. Kuten Trollshovdan kappelilla, on Kosken Kartanon kirkollakin historiansa alueen ruukkimenneisyydessä. Muita vaellusretkiä seurakunta on järjestänyt Snappertunasta Fagervikiin ja Mörbystä Pohjankuruun. Yhteistä näille vaelluksille Cleven kertoman mukaan on innostunut, noin viidentoista hengen joukko, joista suuri osa on naisia, mutta joukkoon mahtuu jokunen mieskin. Yleensä vaellusporukassa on aina sen verran paikallistuntemusta mukana, että yleisiltä teiltä uskaltaudutaan myös metsäpoluille, joka tuo vaihtelevuutta matkan tekoon. Cleve kertoo tärkeää olevan kävelyvauhdin ja matkanteon tasapaino:
ei parane hötkyillä ja kiirehtiä, vaan löytää vaeltajille sopiva reipas kävelyvauhti. Hän sanoo vaeltajien olevan yleensä viisissäkymmenissä olevia, mutta että ahkeria vaeltajia löytyy hyvin paljon myös iäkkäämmistä ihmisistä. Cleve on luonut näiden pitempien vaellusten lisäksi rippikoulujen yhteydessä pidettäviä lyhyempiä, joka-aamuisia vaellusretkiä, jotka nuoret ovat ottaneet innolla vastaan.
Vaeltaen, pysähtyen, löytäen Cleve kertoo pyhiinvaelluksen rakentuvan eri osista. Vaelluksen aloittaa lyhyt yhteinen rukous, jota seuraa kynttilän sytyttäminen ja vaelluksen aikana pidettävät pari pitempää taukoa. Vaelluksen päättää yhteinen messu ja ruokailu, joka syyskuussa nautittiin Trollshovdan kyläkoulun suojissa Koulutaloyhdistyksen (Skolhusförening) järjestämänä. Cleve sanoo antavansa vaeltajille matkaan mukaan pyhiinvaeltajan tärkeät sanat, joita ovat hengellisyys, vapaus, hiljaisuus, hitaus, huolettomuus, yksinkertaisuus, jakaminen ja rukous. Kukin matkalaisista voi
vaelluksen aikana mietiskellä yksin ja yhdessä sanojen sisältöä ja painoa. Vaellukselle lähdetään hyvin kevein kantamuksin vain juomapullo ja pienet eväät mukana. Tarkoituksena on jättää taakse niin mielen, sydämen kuin repunkin paino. Cleve kertoo Tenholassa olevan paljon kävelijöitä ja vaellusintoisia ihmisiä. Hän toivottaakin kaikki tervetulleeksi vuoden
2018 vaelluksille, joista ensimmäinen järjestetään toukokuussa. Vaelluksen lähtöpaikkaa ja reittiä jäämme vielä jännittämään talven ja uuden vuoden yli. Tätä odottaessa voimme yksin tai yhdessä tehdä lyhyitä tai pitempiä vaelluksia luonnon helmaan, johonkin meille erityiseksi vuosien mittaan muodostuneeseen paikkaan tai lähteä löytöretkelle paikkaan, johon olemme aina
halunneet mennä, mutta emme ole syystä tai toisesta rohjenneet niin vielä tehdä. Tie kantaa, polku johdattaa ja hiljalleen muodostuu reitti – mielen ja sielun maisemaan, hetkeen nyt ja tässä lumihiutaleitten, sadepisaroiden ja auringonsäteiden kiertokulussa, muinaisuuden ja nykyhetken jäljillä. Teksti & kuvat: Elina Tuomarila
Med lätt ryggsäck
Vandrande till slutmålet Ekenäsnejdens svenska församling har under året fortsatt med sina pilgrimsvandringar i näromgivningen. I september gjordes en vandring från Tenala kyrka till Trollshovda och det där belägna kapellet vars historia hänger ihop med Trollshovda bruk. Kapellet var ursprungligen en av brukets kolmilor vars glödande eld vaktades dygnet runt. På 1980-talet invigdes milan som kapell och är numera öppen för allmänheten en gång per sommar då man samlas för att lyssna på Guds ord och sjunga tillsammans. Det firas också privata tillställningar i kapellet och en av höjdpunkterna för höstens vandring var just denna lilla plats som till sitt yttre är avskalat och enkelt. Traditionen med pilgrimsvandringar härstammar från 1500-talet och togs upp i Raseborg då de små församlingarna gick samman 2015. Enligt församlingens kaplan Monica Cleve kändes det bra och naturligt att efter fusionen inleda en dylik tradition och de första vandringarna gjordes från Ekenäs till Snappertuna och Tenala och från Tenala till Bromarv. Senare kom också lite annorlunda rutter med i bilden och har fört deltagarna till speciella platser i trakten och till kyrkor av privat karaktär. En av dessa är Koskis gårds kyrka där den tvåspråkiga gudstjänsten som hålls varje sommar blivit en tradition. I likhet med kapellet i Trollshovda
har också kyrkan i Koskis sin bakgrund i områdets bruksförflutna. Församlingen har också ordnat vandringar från Snappertuna till Fagervik och från Mörby till Skuru. Deltagarskaran har vanligtvis bestått av en entusiastisk trupp på omkring femton personer av vilka de flesta varit kvinnor, även om nog också några män rymts med. Vanligtvis finns det så pass mycket lokalkännedom i gruppen att man vågar avvika från de allmänna vägarna och ta in på skogsstigar som ger omväxling åt
färden. Enligt Cleve är det viktigt att hitta balans mellan fart och färd, inte ha för bråttom utan hitta en lämpligt rask takt som passar deltagarna. Deltagarna brukar vara i femtioårsåldern, även om det bland de flitiga vandrarna också finns många äldre. Utöver de längre vandringarna har Cleve i samband med skriftskolor också brukat ordna kortare morgonvandringar vilket ungdomarna tyckt om. ...fortsätter på nästa sida...
Trollshovda kapell | Trollshovdan kappeli.
| 21
Vandra, stanna, hitta Cleve berättar att en pilgrimsvandring består av olika delar. Man inleder med en kort gemensam bön och tänder ljus. Under vandringen hålls några längre pauser. Det hela avslutas med en gemensam mässa och en måltid som i samband med
höstens vandring intogs i Trollshovdas byskola, serverad av Skolhusföreningen. Med som färdkost på vägen får deltagarna pilgrimsvandrarnas nyckelord: andlighet, frihet, tystnad, långsamhet, bekymmerslöshet, enkelhet, delande och bön. Under vandringen kan var och en ensam
eller tillsammans med andra fundera på ordens innebörd och tyngd. Man ger sig av med lätt börda, bara en dryckesflaska och lite mat. Avsikten är att under vandringen lämna efter sig det som tynger såväl sinne som hjärta och ryggsäck. Enligt Cleve finns det många Tenalabor som gillar att promenera och vandra. Hon önskar alla välkomna med på vandringarna som kommer att ordnas nästa år, den första av dem i maj. Startplats och rutt avslöjas nästa år. I väntan på det kan vi på egen hand eller tillsammans med andra göra både längre och kortare promenader ut i naturen. Kanske till någon plats som längs åren blivit viktig för oss eller också ge oss ut på upptäcktsfärd till någon plats vi alltid velat besöka men av orsak eller annan ännu inte vågat. Vägen bär, stigen leder och sakta bildas en led – till sinnets och själens landskap, till stunden här och nu i snöflingornas, regndropparnas och solstrålarnas kretsgång, i forntidens och nutidens spår. Text & bild: Elina Tuomarila
Villagewaters sätter Tenala på kartan Initiativet att bygga gemensamt vatten och avlopp i Gennarby har blivit ett internationellt modellprojekt. För ett antal år sen började de fast boende runt Gennarby träsk planera för ett vattenoch avloppssystem enligt tidens krav. Planer gjordes och olika försök att få någon form av understöd förekom, dock utan resultat. Efter en tid kontaktade fastighetsägarna Bernhard Lundström, som tidigare dragit andelslaget Hulta Vatten som i dag fungerar med eget reningsverk. Nytorp Vattenandelslag registrerades. En styrelse bildades med Carl Forsberg som ordförande. Som huvudentreprenör verkade Rolf Wikström. Olika instanser kontaktades. Först med magert resultat men då nästan året gått 22 |
började det hända saker. Minttu Peuraniemi från Västra Nylands vatten och miljö informerade om ett EUprojekt som planerna kunde passa in i. Det lyckades och betydelsen av detta har varit stor. I princip har projektets samtliga administrations- och planeringskostnader kunnat ersättas med EU-medel. Investeringskostnaderna har fastighetsägarna stått för i sin helhet. I planeringen som påbörjades ingick även fiber och el. Optowest stod för planeringen och försäljningen av fiberkablarna. Avtal gjordes med Caruna där de mot en avgift för grävande och monterande fick
in sina elkablar i samma dike. N3M från Karis stod för elkabelmonterandet. Under projektets gång ville även två fritidshusägare delta, vilket medförde att nio fastigheter nu är medlemmar i andelslaget. Samarbetet mellan de olika företagen fungerade problemfritt, likaså med stadens vattenverk. Arbetet utfördes till största delen förra året. För fritidshusens del detta år. Under det gångna året har det arrangerats flertalet möten på Mopoklubben där ett antal instanser, Naturresursinstitutet LUKE den högsta av dem. Den största tillställningen ordnades i september då en busslast med folk från miljöbyråer i de baltiska länderna och Polen deltog. De besåg projektet i Gennarby som ju är kopplat till kommunens vattenverk. De åkte
genom Tenala kyrkby med guide, samt besökte Hultas reningsverk där Susanne Holmberg stod för informationen. Diskussionerna efteråt berörde ganska mycket nyttan av att synkronisera vvs, el och fiber. Det konstaterades att möjligheten att nå bra resultat är goda om initiativet kommer från det lokala planet.
Den gemensamma nyttan av samprojekt verkar inte intressera de stora aktörerna. De kör ett eget race utan att se på helheter och samhällsnytta.
litetsnivåer och olika idéer. Interreg Baltic Sea Region är projektets namn och kan väl anses föra fram Tenala på en ganska intressant nivå bland Östersjöländerna.
För den som är intresserad av ämnet finns en infosida på nätet: villagewaters.eu. Där kan man se de olika ländernas vattenkva-
Text & bild: Bernhard Lundström
Villagewaters sijoittaa Tenholan kartalle Gennarbyyssä yhteisen vesi- ja viemärijärjestelmän rakentamiseen johtaneesta aloitteesta on tullut kansainvälinen malliprojekti. Joitakin vuosia sitten Gennarbyn järven ympäristön vakituiset asukkaat aloittivat ajan vaatimusten mukaisen vesi- ja viemärijärjestelmän suunnittelun. Suunnitelmia ja erilaisia tukianomuksia tehtiin mutta yritykset eivät johtaneet tuloksiin. Jonkin ajan kuluttua kiinteistönomistajat ottivat yhteyttä Bernhard Lundströmiin, joka aikaisemmin oli toiminut Hulta Vatten nimisen osuuskunnan vetäjänä. Tällä osuuskunnalla on tänään oma puhdistuslaitos. Nyt rekisteröitiin ensin Nytorp Vattenandelslag. Valittiin hallitus ja sen puheenjohtajaksi Carl Forsberg. Pääurakoitsijana toimi Rolf Wikström. Eri tahoihin otettiin yhteyttä. Ensin laihoin tuloksin mutta vajaan vuoden kuluttua alkoi tapahtua. Minttu Peuraniemi Länsi-Uudenmaan vesi ja ympäristö ry:stä kertoi EU-projektista, johon osuuskunnan suunnitelmat voisivat sopia. Mukaan päästiin ja sillä oli suuri merkitys. Projektin kaikki hallinto- ja suunnittelukustannukset on voitu korvata EU-varoilla. Kiinteistönomistajat ovat puolestaan vastanneet investointikustannuksista. Projektiin kuului myös valokuitu ja sähkö. Valokuitukaapeloinnin suunnittelusta ja myynnistä vastasi Optowest. Carunan kanssa tehtiin sopimus, jonka mukaan he kaivuu- ja asennustöistä kannettua mak-
sua vastaan saivat laskea sähköjohtonsa samaan ojaan. Sähköasennuksista vastasi N3M Karjaalta. Projektin aikana kaksi vapaa-ajan kiinteistön omistajaa halusivat liittyä projektiin, jonka seurauksena osuuskuntaan nyt kuuluu yhdeksän kiinteistöä. Eri yritysten välinen yhteistyö oli ongelmatonta kuten myös yhteistyö kaupungin vesilaitoksen kanssa. Työ tehtiin suurimmaksi osaksi viime vuonna. Vapaa-ajan asuntojen osalta tänä vuonna. Kuluvan vuoden aikana on Mopokerhossa järjestetty useita kokouksia. Näihin on osallistunut muiden tahojen ohella Luonnonvarakeskus LUKE. Suurin tapahtuma järjestettiin syyskuussa, jolloin linja-autollinen väkeä Baltian maiden ja Puolan ympäristötoimistoista osallistui. He tutustuivat Gen-
narbyn ratkaisuun, joka on liitetty kunnan vesilaitokseen. Vierailuun kuului opastettu kiertoajelu Tenholan kirkonkylän läpi sekä käynti Hultan puhdistuslaitoksella, missä Susanne Holmberg informoi. Jälkeenpäin käydyssä keskustelussa oli esillä lvi-, sähköja valokuitutöiden synkronoinnista saatava hyöty. Todettiin, että hyviä tuloksia voidaan saavuttaa, kun aloite tulee paikallisilta. Yhteisprojektien yleishyödyllisyys ei näytä kiinnostavan suuria toimijoita. He toimivat kukin omilla tahoillaan eivätkä katso kokonaisuuksia tai yhteiskunnallista hyötyä. Asiasta kiinnostuneille verkosta löytyy infosivu: villagewaters.eu. Sivulla voi tutustua eri maiden ideoihin ja heidän veden laadun eri tasoihin. Projektin nimi on Interreg Baltic Sea Region ja voitaneen todeta, että se nostaa Tenholan mielenkiintoiselle tasolle Itämeren maiden keskuudessa. Teksti & kuva: Bernhard Lundström
| 23
ralf@surfnet.fi
Rolfs TAXI 0400 225 627 Rolf Tรถrnroos
24 |
Årets företagare har bra ork Tommy Fagerholm vid Tofag är årets företagare i Tenala och Bromarv. Enligt prismotiveringen har Fagerholm jobbat oförtröttligt vidare med nya projekt och är ett föredöme för andra småföretagare. Företaget Tofag är specialiserat på gårdsplanering, stenläggning, dräneringsoch grävmaskinsarbeten och säljer och installerar också pooler och spabad. Det var ändå med tillverkning av träull för olika industriändamål som verksamheten startade 1993, först i Skogby därifrån verksamheten småningom flyttade till sin nuvarande plats i Västerby. Träull förblev också huvudprodukten fram till 2006 då olyckan var framme. Ett lager i ett transportband överhettades med påföljden att hela tillverkningshallen brann ned. Återuppbyggandet drog ut på tiden och uppehållet i produktionen gjorde att man började mista kunder. – Det var inte det lättaste året direkt, säger Tommy Fagerholm. I och med att gräv- och stenarbeten var något som han sysslat med redan tidigare, vid sidan om, beslöt man ändra inriktning helt och hållet. Efter att ha åkt runt i Sverige och samlat idéer för ett eget koncept öppnades markcentret i Västerby 2008. Kunderna finns i dag utspridda över hela Västnyland. – Roligt nog har vi haft bra med jobb. Efterfrågan har ökat hela tiden. Folk är redo att satsa mera på sina gårdar och vill också ha det lättskött.
– Vi försöker också hålla en lång semester. Säsongen är så pass jäktig att det behövs, säger Tommy. Som motvikt till företagandet har han också sitt motionsintresse. Medlockad av en kompis löpte han för åtta år sedan sitt första halvmaraton. Efter det har det blivit fem helmaraton och i somras ett Ironman-lopp i svenska Kalmar. – Träningen kräver mycket tid. Samtidigt är det avkopplande att ge sig ut på ett
par timmars löprunda. Man hinner bearbeta dagen och håller sig pigg och positiv. Företagandet får inte bli hela livet. Att han är en person som gillar utmaningar har bidragit till att han trivs som företagare. – Det är förstås också en vanesak. Jag har inte gjort så mycket annat utan började i familjeföretaget direkt efter skolan och så har det fortsatt. Till det jag gillar med att vara företagare hör friheten att åtminstone i viss mån kunna styra över sin egen tid, men också friheten att utvecklas och åta sig nya utmaningar. Företagarpriset värmer. – Att bli uppmärksammad och ihågkommen känns bra, säger han. Valet av pristagare görs av styrelsen för Tenala-Bromarf företagare.
Motion som motvikt Pappa Olof, som är delägare i företaget och står för o:et i Tofag, är numera pensionär. Frun Petra jobbar inom företaget med försäljning och pappersarbete. Under högsäsong är man vanligtvis sex till sju personer på lönelistan, vintertid sjunker antalet till tre. Då servar man maskiner, besöker trädgårdsmässor och förbereder sig inför nästa säsong.
Årets företagarpris går till Tommy Fagerholm som driver företaget Tofag.
| 25
Med rivning som specialitet Den 50 meter breda träläktaren i Harparskog har gjort sitt. Att bit för bit plocka ner den med grävmaskinen är en lätt match för Tenalaföretagaren Magnus Selenius som har rivningsjobb som sin specialitet. Läktaren är bara ett i raden av många rivningsobjekt för Magnus Selenius som driver företaget Ekeriv. Verksamheten startade i liten skala i mitten av 90-talet, först som bisyssla till jordbruket och svinuppfödningen på hemgården Tallbacka. Sedan drygt tio år tillbaka sysselsätter firman honom på heltid. – Numera är det Ekeriv som finansierar jordbruket, säger han.
Daghemsdemolerare Magnus Selenius räknar att företaget vid det här laget plockat ner drygt 200 byggnader. Bland dem finns allt från små, kalla uthus till byggnader på fler tusen kvadratmeter. Det största projektet hittills var rivningen av en hall på det före detta
cementgjuteriområdet i Karis. Jobbet beställdes av staden som också annars varit en bra kund. – I år har jag inte rivit något daghem åt Raseborg, men innan det rev jag tre daghem på lika många år. Det finns en del stora aktörer inom branschen men i övrigt är han rätt ensam om sin specialisering och anlitas ibland också för jobb längre bort, som i Borgå och huvudstadsregionen. – Det finns nog också andra småföretagare som river byggnader, men de flesta gör det vid sidan av mycket annat.
Roligt, ibland hjärtskärande Jobben görs nästan uteslutande på offert. Priset bygger på hur mycket av byggnaden som kan tas till vara. Hemma i Svenskby finns en asfalterad depå på 1 hektar där det trämaterial som inte går att återanvända på annat sätt krossas till flis. Företaget har också tillstånd att ta emot tegel och betong. Förutom trämaterial finns det ibland fönster, dörrar och kakelugnar som
kan återvinnas, liksom sockelstenar och annat stenmaterial. – Man kan säga att jag är stenrik, skämtar Magnus. Rivningsjobben avslutas med att han städar upp på området och jämnar ut marken. För den oinvigda kan det vara omöjligt att se att där en gång stått ett hus.
Skär det någon gång i hjärtat när du river en byggnad? – Ibland. Till exempel om det är fråga om stora, fina karaktärsbyggnader som fått förfalla. Eller hus där man satsat pengar på renovering men ändå inte lyckats rädda det. Men visst är den här verksamheten rolig också. Annars skulle jag inte hålla på med det. Alla objekt är olika och ingen dag är den andra lik.
Byggandet av läktaren till föreställningarna av Okänd soldat tog fem månader. För Magnus Selenius är rivningsjobbet avklarat på några dagar. Tuntematon sotilas-kesäteatterin katsomon rakentaminen kesti viisi kuukautta. Magnus Selenius purkaa sen muutamassa päivässä.
26 |
Det virke som inte kan återvinnas krossas till flis hemma i Svenskby. | Uusiokäyttöön kelpaamaton puuaines murskataan kotona Svenskbyssä.
Erikoisalana purkaminen Harparskogin kesäteatterin 50 metriä leveä katsomo on täyttänyt tehtävänsä. Sen purkaminen pala palalta kaivinkoneella on helppo homma Tenholalaiselle yrittäjälle Magnus Selenius. Hänen erikoisalansa on nimittäin purkutyöt. Tämä katsomo on vain yksi Magnus Seleniuksen Ekeriv-yrityksensä monesta purkukohteesta. Toiminta alkoi pienimuotoisena 1990-luvun keskivaiheilla, ensin maanviljelyn ja siankasvatuksen sivutyönä Tallbackan tilalla. Nyt purkutyöstä on tullut kokopäivätyö. – Nykyään Ekeriv rahoittaa maanviljelyn, hän sanoo.
Päiväkodintuhoaja
Purkualalla on muutama suuri yritys, muuten hän on aika yksin erikoistumisessaan. Hän saa työtehtäviä myös kauempaa kuten Porvoosta ja pääkaupunkiseudulta. – Onhan alalla muitakin pienyrittäjiä, mutta useimmat tekevät tätä työtä muiden töiden ohella.
talteen myös ikkunoita, ovia ja kaakeliuuneja uudelleen käytettäväksi. Tällaisia ovat myös sokkelikivet ja muu kiviaines. Purkutöiden viimeinen vaihe on alueen siivoaminen ja tasoittaminen. Sen jälkeen vanhoista asutuksista ei usein näy jälkeäkään.
Kivaa, mutta joskus myös surullista
Tuntuuko joskus pahalta kun rakennus on purettava?
Työt tehdään melkein aina tarjousten mukaan. Työn hinnan määrittelee se miten paljon rakennuksesta voidaan ottaa talteen. Kotona Svenskbyssä on hehtaarin kokoinen asfaltoitu alue, missä murskataan sellainen puuaines jota ei voi käyttää uudelleen. Yrityksellä on myös lupa vastaanottaa puuta ja betonia. Puun lisäksi voidaan ottaa
– Joskus. Esimerkiksi silloin, kun kyseessä on vanha hieno rappeutunut asuinrakennus. Tai sellainen talo jota on yritetty korjata mutta ei kuitenkaan ole ollut pelastettavissa. Mutta onhan tämä toiminta myös hauskaa, en minä muuten tätä tekisi. Kaikki kohteet ovat erilaisia ja kaikki työpäivät ovat erilaisia.
Magnuksen laskujen mukaan Ekeriv on toistaiseksi purkanut yli 200 rakennusta. Kohteita ovat olleet pienistä lämmittämättömistä ulkorakennuksista aina monen tuhannen neliömetrin rakennuksiin. Toistaiseksi suurin projekti oli entisen sementtivalimon hallirakennus Karjaalla. Työtilauksen teki Raaseporin kaupunki, joka muutenkin on ollut hyvä asiakas. – Tänä vuonna en ole purkanut yhtään päiväkotia kaupungille, mutta sitä ennen tuli purettua kolmessa vuodessa kolme. | 27
Banklokalen vid Sockenvägen söker nya hyresgäster. | Pankkikiinteistö Pitäjäntiellä etsii uusia vuokralaisia.
Lång banktradition tog slut Tenala sparbank grundades 1847 som den första landsortssparbanken i Finland. I november tog en era slut då kontoret, på senare år i form av Aktia, stängde sina dörrar för gott. Stängningsdomen föll i samband med samarbetsförhandlingarna som fördes i höstas. Kundbeteendet har ändrat och behovet av traditionella banktjänster minskat - så även i Tenala, säger Camilla Karlberg, regionansvarig direktör, då hon redogör för de bakomliggande orsakerna. Allt färre vill sköta sina bankärenden i ett fysiskt kontor utan väljer i stället att göra det via dator eller mobil. – Det är en del av samhällets utveckling och går inte att stoppa. Det är tråkigt att utvecklingen slår mot små orter och jag har förståelse för att man känner sig ledsen i Tenala. Men om Aktia vill vara en stark aktör i Västnyland även i framtiden måste vi bygga större enheter. 28 |
Automaten blir kvar Närmaste Aktiakontor finns härefter i Ekenäs där man erbjuder kassaservice tre dagar i veckan. Camilla Karlberg påminner om att man också kan lyfta kontanter i t.ex. K-affärens kassa och betala räkningar i R-kiosken. Från årsskiftet går Aktia också med i nätverket med insättningsautomater. För de kunder som inte har möjlighet att ta sig till Ekenäs är betalningstjänst ett alternativ, även ett förmånligare sådant, till att betala räkningar över disk. Bankautomaten som finns i anslutning till kontoret upprätthålls av Automatia som meddelat att den får finnas kvar. Kostnaderna för automaten beror på hur mycket den används. Hittills har Aktia bidragit till finansieringen med runt 900 euro i månaden.
– Vi är villiga att delta i kostnaderna även i framtiden. Tenalaborna är helt klart viktiga för oss, säger Karlberg.
Närvaro i nya former Tenalakontoret har varit välbesökt under den dag i veckan det på senare tid hållit öppet, det förnekar hon inte. – När möjligheten funnits är det säkert många som valt det alternativet. För vissa kan det också vara en social händelse. Enligt Camilla Karlberg gör man nu sitt yttersta för att hitta individuella lösningar för de kunder som hittills skött sina ärenden på kontoret. Den kundgrupp som inte nyttjar nätet består övervägande av seniorer och därför kommer man också att besöka lokala seniorföreningar för att informera om och gå igenom olika alternativ. Även om man inte längre har ett fysiskt kontor i Tenala vill man enligt Karlberg fortsättningsvis vara involverad i lokalsamhället, bland annat samarbeta med skolan, ordna lokala tillställningar och besöka lokala föreningar.
– Vi vill fortsätta vara aktivt med i Tenala och i Tenalabornas vardag, men på ett annat sätt än tidigare, säger hon.
Banklokalen ägs av den lokala Sparbanksstiftelsen som nu i första hand söker efter nya hyresgäster.
Pitkä pankkiperinne loppui Tenholan säästöpankki perustettiin vuonna 1847 ensimmäisenä maaseutupankkina Suomessa. Tämän vuoden marraskuussa aikakausi päättyi, kun Aktian pankkikonttori sulki ovensa pysyvästi. Sulkemispäätös syntyi syksyn yhteistyöneuvottelujen yhteydessä. Asiakaskäyttäytyminen on muuttunut ja perinteisten pankkipalvelujen tarve on vähentynyt – niin myös Tenholassa sanoo aluevastaava päällikkö Camilla Karlberg, selittäessään taustalla olevat syyt. Yhä harvempi haluaa hoitaa pankkiasiansa konttorissa ja yhä useampi valitsee tietokoneen tai älypuhelimen. – Se on osa yhteiskunnallista kehitystä eikä sitä voi pysäyttää. On ikävää, että kehitys on pienten paikkakuntien kannalta epäedullinen. Ymmärrän, että Tenholassa ollaan pahoillaan. Mutta jotta Aktia olisi jatkossakin vahva toimija Länsi-Uudellamaalla meidän on rakennettava isompia yksiköitä.
Automaatti säilyy
tomatia on ilmoittanut, että automaatti säilyy. Automaatin kustannukset riippuvat sen käytöstä. Tähän mennessä Aktia on osallistunut kustannuksiin maksamalla 900 euroa kuukaudessa. – Olemme jatkossakin halukkaita osallistumaan kustannuksiin. Tenholalaiset ovat ilman muuta meille tärkeitä sanoo Karlberg.
Läsnäolo uudella tavalla Karlberg myöntää, että Tenholan konttorissa on ollut runsaasti asiakkaita, kun se viime aikoina on ollut avoinna yhtenä päivänä viikossa. – Moni on valinnut sen vaihtoehdon, kun siihen on ollut mahdollisuus. Joille-
kin se ehkä on ollut myös sosiaalinen tapahtuma. Camilla Karlbergin mukaan yritetään nyt kaikin tavoin löytää yksilöllisiä ratkaisuja tähän asti konttorissa asioiville asiakkaille. Verkkoa käyttämätön asiakasryhmä koostuu pääasiassa senioreista ja siksi aiotaan vierailla paikallisissa senioriyhdistyksissä tiedottamassa ja kertomassa eri vaihtoehdoista. Vaikka Aktialla ei enää ole konttoria Tenholassa, halutaan Karlbergin mukaan jatkossakin osallistua paikalliseen yhteisöön. Halutaan tehdä yhteistyötä koulun kanssa, järjestää paikallisia tilaisuuksia ja vierailla paikallisissa yhdistyksissä. – Halutaan jatkaa aktiivista läsnäoloa Tenholassa ja Tenholalaisten arjessa vaikkakin eri tavalla kuin ennen hän sanoo. Paikallinen Säästöpankkisäätiö joka omistaa pankkitilat etsii nyt uusia vuokralaisia.
Bankautomaten, som upprätthålls av Automatia, kommer att finnas kvar. Automatian ylläpitämä pankkiautomaatti säilyy.
Lähin Aktian konttori on tästä lähtien Tammisaaressa. Siellä on kassapalveluja tarjolla kolme päivää viikossa. Käteistä voi nostaa K-kaupan kassalta ja laskuja voi maksaa R-kioskissa Camilla Karlberg muistuttaa. Vuoden vaihteessa Aktia myös liittyy talletusautomaattien verkostoon. Maksupalvelu on eräs vaihtoehto niille asiakkaille joilla ei ole mahdollisuutta käydä Tammisaaressa. Tämä on myös edullisempaa kuin maksujen maksaminen konttorissa. Pankkikonttorin yhteydessä olevan pankkiautomaatin ylläpitäjä Au| 29
Sale Tenala
Sockenvägen 21
Välkommen till den lokala!
Tfn. 010 76 26810
(0,0835 €/samtal + 0,1209 €/min)
Må.-fr. 8-21 Lö. 8-18 Sö. 12-18
Bli ägarkund i den lokala andelsbanken. Vi betjänar dig under framtida förändringar. Du kan boka tid på adressen op.fi/byt eller ringa 010 257 3301. Hjärtligt välkommen! Banktjänsterna erbjuds av Andelsbanken. Nyhetsbyrån Bloomberg jämförde 2015 bankerna i hela världen och rankade OP till den starkaste banken i Europa och till den åttonde starkaste banken i världen.
Ägarens visitkort
30 |
GRÄVNING SPRÄNGNING TRANSPORTER
KAIVUUTYÖT LOUHINTATYÖT KULJETUKSET
BOKFÖRING LÖNERÄKNING KONTORSTJÄNSTER Företag, föreningar och jordbruk Annika Forsström www.kontoristen.fi
tel. 045 - 6316 891 annika.forsstrom@kontoristen.fi
| 31
Din bokförare och din disponent på ny adress, Ystadsgatan 3. Kom in till vårt nya kontor och bekanta dig med våra tjänster
“Vi älskar det jobb du hatar!!”
PAPPER & HUS Ab Oy - Tel: 019 232 800 - E-mail: office@papperohus.fi - Besöksadress: Ystadsgatan 3, 10600 EKENÄS
www.papperohus.fi
VI HJÄLPER DIG ATT FINNA DEN RÄTTA Stationsvägen 6 10600 Ekenäs ekenas@sbhem.fi www.sbhem.fi
Eddi 0440 972 800
Nette 0440 572 800
Basti 0440 872 800
Tänk om det blir bättre av att byta? Tre goda skäl att bli kund hos Sparbanken: 1.
Dokumenterat nöjda kunder.
2.
Personligare service och omsorg.
3.
Det är lätt att sköta ärenden tillsammans med en lokal expert.
Du kan bli kund hos Sparbanken redan i morgon! Kontakta oss och vi sköter bytet av bank tillsammans med dig utan besvär.
STATIONSVÄGEN 6 | 10600 EKENÄS | 019 222 500 | KÖPMANSGATAN 8 | 10300 KARIS | 019 222 5560 | NYCANDERGATAN 16 | 10900 HANGÖ | www.sparbanken.fi