ÅRGÅNG 15 / 2012 - Nr: 32
Utgiven av Tenala byarådsförening r.f.
g n i n e r ö f s d å r a y B a l Tena önskar er alla en Glad Vinter! Kaos mitt i byn Kaaos keskellä kylää Sid / Sivu 16-17
Mikko Sipola trivs i Hylta Mikko Sipola viihtyy Hyltassa Sid / Sivu 12-13
unta ik im to lä y K n la o h n e T le il ik a k le il te a a tt o iv to Iloista Talvea
Supersommaren 2012 Superkesä 2012 Sid / Sivu 18-20
Gästgiveritomten blir Lionsprojekt
Ernst Wikstedt, motgångarnas man
Lions club Tenala-Bromarf har beslutat ta hand om Gästgiveritomten invid Tenala kyrka.
En motgångarnas man kallade sig Ernst Wikstedt. Sture Lindholms bok om honom bekräftar detta.
Kestikievaritontista tulee Lions-projekti
Ernst Wikstedt, vastoinkäymisten mies
Lions klubi Tenhola-Bromarf on päättänyt ottaa vastuulleen Tenholan kirkon vieressä olevan Kestikievaritontin.
Ernst Wikstedt kutsui itseään vastoinkäymisten mieheksi. Sture Lindholmin Wikstedtistä kirjoittaman kirja vahvistaa tämän.
Sid / Sivu 9
Sid / Sivu 26-27
2
Nya vindar i Tenala
Uusia tuulia Tenholassa
Det är med blandade känslor som byarådet kan se tillbaka på det gångna året. Vi har äntligen fått vår bycentrum uppsnyggat med ett nytt torg, vi har en trottoar som gör det tryggt att röra sig längs Sockenvägen och företagarna kan igen en gång stoltsera med ett nytt radhus som sedan försommaren har sina nya invånare. Men byarådet har också på en väldigt kort tid förlorat två tidigare och en sittande styrelsemedlem när Anja, Åke och Jenny avlidit – frid över deras minne.
Tällä kertaa kylätoimikunta saa arvioida kulunutta vuotta ristiriitaisin tuntein. Uusi tori antaa kyläkeskustalle siistin ilmeen ja uusi jalkakäytävä mahdollistaa turvallisen liikkumisen Pitäjäntiellä. Yrittäjät voivat taas kerran ylpeillä uudella rivitalolla, johon uudet asukkaat saivat muuttaa alkukesästä. Kylätoimikunta on myös hyvin lyhyessä ajassa menettänyt kaksi entistä hallituksen jäsentä sekä yhden istuvan jäsenen kun Anja, Åke ja Jenny ovat nukkuneet pois – rauha heidän muistolleen.
Det kommande året kommer att föra med sig en hel del utmaningar, inte minst för våra förtroendevalda som säkert kommer att få kämpa för att Tenala skall få sitt nya daghem byggt under 2013. Byarådet har också engagerat sitt i detta ärende eftersom vi anser att den nu tilltänkta platsen mellan Servicehemmet och småhusområdet invid Mirjam Stäubers väg inte är den mest optimala med tanke på den trafik som ett daghem där skulle förorsaka. Vi skulle helst se att ett nytt daghem byggs i anslutning till Höjdens skola. Där skulle dagvård och utbildning bilda en helhet samtidigt som köksfunktionerna skulle vara enkla att samordna. Placeringen är i detta skede viktig att diskutera men ännu viktigare är att de barn som nu är inhysta i baracker under nästa år kan flytta in i ett ändamålsenligt nytt daghem.
Tuleva vuosi tuo mukanaan joukon haasteita varsinkin luottamushenkilöillemme, jotka varmasti saavat taistella sen puolesta, että Tenholaan rakennettaisiin uusi päiväkoti vuoden 2013 aikana. Myös kylätoimikunta on ollut aktiivinen asiassa, sillä mielestämme päiväkodille suunniteltu paikka Palvelutalon ja Mirjan Stäuberin tien pientaloalueen välillä ei päiväkodin aiheuttaman liikenteen takia ole paras mahdollinen. Mieluiten näkisimme, että uusi päiväkoti rakennettaisiin Höjdenin koulun yhteyteen. Näin päivähoito ja koulutus muodostaisivat kokonaisuuden ja samassa keittiötoiminnot olisi helppo yhteensovittaa. Keskustelu sijainnista on tässä vaiheessa tärkeä mutta vielä tärkeämpää on, että nykyään parakkeihin sijoitetut lapset voivat muuttaa ensi vuoden aikana tarkoituksen-mukaiseen, uuteen päiväkotiin.
Byarådet tackar alla annonsörer och önskar alla läsare en riktigt god fortsättning på året.
Kylätoimikunta kiittää kaikkia mainostajia ja toivottaa kaikille lukijoille oikein hyvää vuoden jatkoa.
Kim Holmberg, ordf. Tenala Byaråds förening r.f.
Kim Holmberg, pj. Tenholan Kylätoimikunta r.y.
Tenala byarådsförening, styrelsen 2012 Tenholan kylätoimikunta, hallitus 2012 ÅRGÅNG 15 Tenalablade utkommer två gånger per år. Utgivare: Tenala byarådsförening rf Ansvarig utgivare: Kim Holmberg Ansvarig redaktör: Börje Broberg Foto: Krister Slöör Översättning: Johan Lindgren Layout & Ombrytning: Mikael Roms, MR MEDIA Upplaga: 2 500 Tenalablade ilmestyy kaksi kertaa vuodessa. Julkaisija: Tenholan kylätoimikunta ry Vastaava julkaisija: Kim Holmberg Vastaava toimittaja: Börje Broberg Kuvat: Krister Slöör Käännökset: Johan Lindgren Layout & Taitto: Mikael Roms, MR MEDIA Levikki: 2 500
Bli medlem i Tenala byarådsförening! Genom att bli medlem understöder du byarådets verksamhet. Kontonummer: 405558-213162 Medlemsavgiften är 5€/person Kom ihåg att skriva ditt namn i meddelandefältet! Liity jäseneksi Tenholan kylätoimikuntaan! Liitymällä tuet kylätoimikunnan toimintaa. Tilinumero: 405558-213162 Jäsenmaksu on 5€/henkilö Musita kirjoittaa nimesi ilmoitus kenttään!
Ordförande / Puheenjohtaja Kim Holmberg 040 829 7760
info@carldemumma.com
Medlemmar / Jäsenet Anna Taube-Mattsson 044 309 3736
anna@popana.fi
Magnus Selenius 0400 844 030 selema@surfnet.fi P-O Friman 0400 472 281
Börje Broberg 044 541 0679
service@pofriman.fi brunos@minmail.fi
Kent Gustafsson 040 504 5171
kent.m.gustafsson@gmail.com
Lars-Ove Backman 0400 202 728
larre.backman@pp.inet.fi
Annika Sjöblom 040 755 6305
annika.sjoblom@raseborg.fi
Ungdomsutskottet Simon Lindqvist simonvlindqvist@gmail.com Adresskälla: Befolkningsdatasystemet, Raseborgs magistrat PB 49, 10601 Ekenäs Osoitelähde: Väestötietojärjestelmä, Raaseporin maistraatti PL 49, 10601 Tammisaari
Närdemokrati
Lähidemokratiaa
Ett projekt för närdemokrati är under beredning. Föreningen Västnylands byar har tillsammans med föreningen Lohjan kylät lämnat in en projektansökan enligt vilken projektet tillsammans med städerna Raseborg och Lojo skall planera hur närdemokratin skall förbättras. Båda städerna har ju genom kommunsammanslagningar vuxit och det har orsakat tankarna om närdemokrati. Hur en närdemokratimodell skall se ut är än så länge oklart. Sannolikt kommer modellen i Lojo att vara annorlunda än den i Raseborg. Nu borde man i alla kommundelar tänka efter hur man skulle vilja ha det. Borde det vara ett kommundelsfullmäktige, ett kommundelsråd eller en grupp aktiva människor, som har de övrigas förtroende? Alternativen är säkert många. BB
Lohjan ja Raaseporin alueiden lähidemokratiahanke on syntymässä. Kaksi yhdistystä, Länsi-Uudenmaan kylät ja Lohjan kylät ovat yhdessä laatineet hankesuunnitelman, jonka mukaan kaupunkien alueella suunnitellaan sellaista mallia millä lähidemokratiaa parannetaan. Molemmat kaupungithan ovat kasvaneet kuntaliitosten johdosta ja tämä on aiheuttanut ajatukset lähidemokratian parantamisesta. Minkälainen lähidemokrataimalli tulee olemaan on vielä arvoitus, Todennäköisesti Lohjan malli ei tule olemaan sama kuin Raaseporin. Nyt kaikkien kylien ja alueiden olisi aika pohtia mikä olisi niille sopivin malli. Onko se kunnanosavaltuusto, kyläneuvosto tai ryhmä aktiivisia luottohenkilöitä. Vaihtoehtoja on varmasti monta. BB
3
Aktuellt i Tenala Medborgarinstitutet Raseborg meddelar: Datagrundkurs för seniorer i Tenala (kurs nummer 34014100) 7.1.2013 - 1.4.2013. 12 gånger, måndagar 17.00 - 19.15 Plats: Höjdens skolas datasal. 40 E /termin Känner du dig vilsen i datorvärlden eller är du en nybörjare, då är kursen något för dig. Du lär dig grundläggande ordbehandling, e-post, att söka information och sköta t.ex. bankärenden på Internet. Därtillmycket annat nyttigt. Välkommen med! Anmälningar till: tel. 019 289 2765 före den 20.12.2012 Lärare: Thomas Dahlström
Raaseporin kansalaisopisto ilmoittaa: Tietotekniikan peruskurssi senioreille Tenholassa (kurssi nro 34014100) 7.1 2013 – 1.4 2013, maanantaisin 17.00 – 19.15, 12 kertaa. Paikka: Höjdenin koulun tietotekniikan Sali Kurssin opetuskieli on ruotsi. Lisätietoja opettaja Thomas Dahlström, 019 289 2765
13.12 kl. 18.00 / Tenalas Luciafest i Prästkulla Malmåsa
klo 18.00 / Tenholan Luciajuhla Prästkullan Malmåsassa
14.12. Tenala-Bromarf pensionärers julfest.
Eläkeläisyhdistyksen joulujuhla
17.12 kl.15 -19 BLODGIVNING på Bygdegården. Arr. Blodtjänst o Röda Korset Tenala avd.
Verenluovutus Bygdegårdenilla. Järj. Veripalvelu jaTenholan Punainen Risti-osasto
Tenala UF informerar: År 2013, vecka 2: All regelbunden verksamhet i Bygdegården inleds, bl.a. “Rolig rörelse” för föräldrar och barn onsdagar kl.18-19 med Carina Lundström och Kia Elenius.
25.2 kl.19.00 Må ån vårmöte på Bygdegården. 10.3 kl.16.00 “I hennes skinn” Minimusikal av Monica Fagerholm med sånggruppen Nonette & Sixten
Lundberg. Sista föreställningen!
Höstmötesbeslut i Tenala uf: Maria Sundstrand omvaldes enhälligt till ordförande för år 2013.Ny styrelsemedlem efter Miranda Hjelt är Anna-Maria Ehrsten. I Tuffens styrelse finns en obesatt plats - känner du någon som har intresse? Verksamhetsplanen för 2013 innehåller bl.a. en teaterproduktion, som föreningen hoppas få igång under hösten. Teaterintresserade kan kontakta Stefan Elf för mera info. F.ö. fortsätter verksamheten ungefär som hittills, men utrymme finns för mera, antingen i Tuffens regi eller kanske i Mbi. Önskemål får gärna framföras till någon i styrelsen. Kontaktuppgifter och föreningsinfo hittas på Tuffens nya hemsida: www.tenalauf.nsu.fi
4
Byassistent till Tenala
Kyläassistentti Tenholaan
Det finns stora möjligheter att också Tenala får en byassistent, som har till uppgift att hjälpa föreningar och privatpersoner med olika uppgifter.
Tenhola saa todennäköisesti oman kyläassistentin auttamaan yhdistyksiä ja yksityishenkilöitä eri tehtävissä.
En byassistent kan utföra de mest varierande uppgifter enligt sitt eget kunnande och byarnas behov. I Tenala är det Byarådet, som tagit på sig uppgiften att vara arbetsgivare. Genom Byarådet kan man få byassistentens hjälp med olika uppgifter. Det handlar främst om arbete med dator, webb och skrivbordsuppgifter, men andra uppgifter, vardagssysslor kan också komma i fråga. Mera information kan man få av byarådets styrelse, till exempel ordförande Kim Holmberg.
Kyläassistentti tekee erilaisia töitä oman osaamisensa ja kylän tarpeiden mukaan. Tenholassa Kylätoimikunta on päättänyt toimia kyläassistentin työnantajana. Kylätoimikunnan kautta kiinnostuneet voivat saada toivomaansa apua. Työt ovat lähinnä töitä tietokoneen parissa ja konttoritöistä. Mutta myös arkityöt ovat mahdollisia. Enemmän tietoa saa Kylätoimikunnan johtokunnan jäseniltä, esim puheenjohtaja Kim Holmbergilta.
Det är föreningen Byaverksamhet i Finland rf, som den här hösten har inlett projektet. De personer, som kan komma i fråga är långtidsarbetslösa. Projektet ger lönestöd till byassistenten och de som vill få hjälp med uppgifter betalar en viss timersättning för arbetet. NTM-centralen i Nyland deltar i finansieringen.
Suomen Kylätoiminta ry on projektin aloitteentekijä. Projekti sai alkunsa tänä syksynä. Henkilöt, jotka voivat saada kyläassistentin tehtävät ovat pitkäaikaistyöttömät. Uudenmaan ELY-keskus osallistuu projektin kustannuksiin. Ne jotka tilaavat kyläassistentin apua maksavat tuntikorvauksen.
Brandsläckareservice Brandsäkerhetsutrustning Säkerhetsmärken
Honda Småmaskiner AGA Gasförsäljning Småmaskinservice
www.tekno-test.fi Industrigatan 3 10600 Ekenäs tore.lindberg@teknotest.inet.fi 019 241 3429 / 0400 805 347
5
BOKFÖRING KONTORSHJÄLP LÖNERÄKNING Vi finns i Kontorama i Ekenäs. Grönalundsgatan 11, 10600 EKENÄS.
Björn Lindqvist, tel. 050-3835 040, bjorn@tenservice.fi
6
7
Sjöholms Remont är Årets företagare
- Styrelsen för Tenala-Bromarf företagare har igen haft den angenäma men svåra uppgiften att välja Årets företagare. Valet föll efter grundligt övervägande på Sjöholms Remont, som har drivits av Mikael Sjöholm allt sedan 1986, säger företagarföreningens ordförande Veera Holmström. - Sjöholms Remont är känd för sin superbt goda kundbetjäning, och kunderna kan lita på att jobbet blir skött. Företaget gör inte stort väsen av sig men fixar allt. Årets företagare i Tenala-Bromarv får sin utmärkelse vid företagarföreningens årsmöte och julfest den 5 december. Micke Sjöholm är utbildad bilmontör och jobbade i tiderna närmare 10 år på Volkswagen i Ekenäs. Därefter jobbade han på Sjöholms Remont anställd av sin farbror, som han sedan köpte företaget av 1986. Företaget Sjöholms Remont har funnits allt sedan 1955 och då Micke Sjöholm övertog det bestod köpet främst av lagervara. Verkstadshallen uppfördes så att den stod klar i maj 1989, tillbyggnaden som fungerar som båtförvaring byggdes 1995. Det finns planer på
8
att förstora hallen ytterligare men de är under arbete inför processen att söka om byggnadslov. Sjöholms Remont sysselsätter idag förutom ägaren också hans son, som har arbetat där de sista 2,5 åren. Också han är utbildad bilmontör och basar nuförtiden rätt långt för verksamheten inomhus. På Micke Sjöholms lott faller arbetena utomhus. Någon anställd har Sjöholms Remont alltid haft, periodvis till och med två i taget. - Företagarföreningen anser att 26 års verksamhet med nöjda kunder garanterar att vi valt rätt person till årets företagare. Branschen är kanske inte är så synlig men då så många kunder ger personen och företaget i fråga beröm, så är det ett tecken på välgjort arbete, säger Veera Holmström. - Valet var ingalunda enkelt, tillägger hon. I vår medlemskår finns så många duktiga företagare och alla har ett stort kunnande i sin egen bransch. För Bromarv-området är det en stor tillgång att ha en sådan entreprenör som Micke Sjöholm, vilket också sommargästerna uppskattar.
Gästgiveritomten blir Lionsprojekt Lions club Tenala-Bromarf har beslutat ta hand om Gästgiveritomten invid Tenala kyrka. Tomten är en synlig plats i kyrkobyn och har varit en nagel i ögat för bl.a. byarådet under flere år. Efter att man förde fram tanken på att någon borde sköta gästgiveritomten så att området inte växer igen med sly och ogräs, tog sig några personer an området. I och med Lions’ beslut får skötseln en fastare form, säger Lionspresidenten Martin Kevin. Han har varit i kontakt med staden, varifrån man sagt, att staden inte har resurser att underhålla området. Nu skall Lionsbröderna hålla efter växtligheten. Sedan kan man fundera på hur gå vidare, till exempel att placera en informationstavla på området för att berätta bakgrunden till namnet och på bild visa hur det såg ut när gästgiveri-
byggnaden stod på platsen. Sedan kan man tänka sig t.ex. en bänk, ifall Tenalaborna börjar röra sig på området. Utsikten är ju fin mot kyrkan och där kan man också följa med trefiken i korsningsområdet. Fastän staden inte åtar sig ett ständigt underhåll av området, är det ändå möjligt att få hjälp med smärre arbeten eller eventuella planteringar där, har Martin fått höra av staden. Förslag till hur gästgiveritomten skulle kunna utvecklas är välkomna, säger han. BB
Utsikt mot kyrkan Näköala kirkolle
Kestikievaritontista tulee Lions-projekti Lions klubi Tenhola-Bromarf on päättänyt ottaa vastuulleen Tenholan kirkon vieressä olevan Kestikievarintontin. Keskeisellä paikalla kirkonkylässä sijaitseva tontti on ollut piikkinä lihassa mm kylätoimikunnalle jo usean vuoden ajan. Muutama vapaaehtoinen otti alueen hoitaakseen kun esitettiin ajatus kestikievaritontin hoitamisesta, niin että alue ei kasvaisi umpeen. Lionsien päätöksen myötä alueen hoito saa vakaammalla pohjalla, sanoo Lionsien presidentti Martin Kevin. Hän on ollut yhteydessä kaupunkiin ja viesti sieltä on, että kaupungilla ole resurssejaalueen hoitamiseen. Lionsveljien tarkoituksena on pitää kasvillisuus kurissa. Myöhemmässä vaiheessa voidaan miettiä miten jatketaan. Esimerkiksi nfotaululla voisi antaa taustatietoja alueen nimestä sekä
kuvin havainnollistaa miltä alue näytti kestikievarirakennuksen ollessa paikalla.Esimerkiksi penkki olisi paikallaan, jos tenholalaiset alkavat liikkua alueella. Näkymä kirkon suuntaan on hieno ja lisäski paikalta voi myös seurata risteysalueen liikennettä. Vaikka kaupunki ei pysyvästi otakaan aluetta vastuulleen on Martinille kuitenkin viestitetty, että joihinkin töihin on mahdollista saada apua. Ehdotuksia kestikievaritontin kehittämiseksi otetaan mielellään vastaan, kertoo Martin. BB
9
Tenalaost också i fortsättningen Tenalaostar mognar som bäst i en nyinredd ostkällare hos Lauri Helles efterträdare. Första omgången är klar för försäljning strax före jul. När Lauri Helle pensionerade sig från sitt jobb som ostmästare i Hauho betydde det inte att hanslutade intressera sig för osttillverkning. För osttillverkningen finns i blodet och Lauri ville fortsätta i egen regi. Så när han flyttade tillbaka till Tenala, där han också varit ostmästare, fortsatte han och lade grunden till det vi i dag kan kalla Tenalaosten. Hans nybyggda hus fick också en jordkällare för lagringen av ostarna. De färdiga ostarna såldes i Tenala lanthandel och populariteten ökade. Lanthanden slog igen sina dörrar och fanns inte mera som försäljningspunkt men intresset hos köpare fanns kvar. Telefonan hos Lauri gick het när folk ville köpa mera ost, så något måste göras fort. Lauri ville också, att någon annan skulle ta över hela tillverkningen, hörde sig för hos många tänkbara tillverkare och fick napp. P-O Friman var den, som ville pröva på något nytt. Så började en intensiv inlärningstid. Lauri är en samvetsgrann lärare och han hade en vetgirig elev att lära. P-O skulle också vid sidan av lektionerna rusta uppe en gammal jordkällare så att den uppfyllde alla krav på temperatur, fukt, hygien osv. Nu finns de första runda ostarna i källaren och väntar på att bli klara för försäljning. P-O tror, att de är mogna lämpligt före jul.
Den nyinredda ostkällaren får godkänt betyg av Lauri. Enligt honom är den allra bästa lagringsplatsen en naturlig grotta och hänvisar till olika mögelostar. Den nästbästa lagringsplatsen är en jordkällare, spom är väl tillsluten och vars dörr öppnas ytterst sällan. Att Tenalablade fick titta in där var en engångsföreteelse. Ursprunget till, eller botten för Tenalaosten kommer från Holland. P-O börjar med en ost av emmenthaltyp, Maasdam heter den. Hur osten har behandlats efter att den kom till Tenala berättar varken P-O eller Lauri. Det är en yrkeshemlighet och just det, som gör Tenalaosten speciell. Senare kan ostarna utgå från t.ex. Gouda eller Grevé och få en annorlunda smak, berättar P-O. Ost skall ju lagras länge för att få den rätta smaken. Minst ett par månader krävs efter det att ostarna anlänt till Tenala, berättar ostmästaren och hans elev. Svartstämplad blir osten egentligen först efter att sista försäljningsdagen är passerad. Vad betyget för Tenalaosten, Frímans ost blir, den bedömningen gör köparna. BB
Lauri Helle
P-O Friman, osten och källaren P-O Friman, juusto ja kellari
Juustoja Tenholasta myös jatkossa Tenholajuustot kypsyvät parhaillaan Lauri Hellteen seuraajan uudessa juustokellarissa. Ensimmäinen erä on joulun alla valmis myytäväksi. Kun Lauri Helle jäi eläkkeelle työstään juustomestarina Hauholla hänen kiinnostuksensa juustoihin ei suinkaan loppunut. Juustonvalmistus oli hänellä veressä ja hän halusi omatoimi-
10
sesti jatkaa. Muutettuaan takaisin Tenholaan, jossa hän myös oli ollut juustomestarina, hän jatkoi juustonvalmistusta ja loi perustan sille, jota tänään voimme kutsua Tenholajuustoksi.
Uuteen taloonsa hän rakensi maakellarin juustojen varastoimiseksi. Valmiit juustot myytiin Tenala Lanthandel´nissa ja niiden suosi kasvoi. Sitten Lanthandel´in ovet sulkeutuivat eikä myyntipistettä enää ollut. Kiinnostuneita ostajia sen sijaan löytyi edelleen. Laurin puhelimen soidessa taukoamatta oli asialle pian tehtävä jotain. Lauri halusi, että joku ottaa vastuulleen koko tuotannon ja hän oli yhteydessä useaan mahdolliseen valmistajaan. P-O Friman halusi kokeilla jotain uutta, joten hänen kohdallaan tärppäsi. Niin alkoi intensiivinen koulutusjakso. Lauri on tunnollinen opettaja ja hänellä oli tiedonhaluinen oppilas. Oppituntien lomassa P-O kunnosti vanhan maakellarin niin, että se täytti kaikki vaatimukset koskien lämpöä, kosteutta, puhtautta jne. P-O arvioi, että ensimmäiset kellarissa odottavat pyöreät juustot kypsyvät sopivasti jouluksi. Uusi juustokellari saa Laurilta hyväksynnän. Hänen mukaansa kaikkein paras varastointipaikka on luonnonluola, viitaten
mm erilaisiin homejuustoihin. Toiseksi paras varastointipaikka on tiiviisti suljettu maakellari, jonka ovi avataan hyvin harvoin. Tenalabladetin kurkistus kellariin oli siis poikkeus säännöstä. Tenholajuuston juuret löytyvät Hollannista. P-O aloittaa emmentaaltyyppisellä juustolla, jonka nimi on Maasdam. P-O ja Lauri eivät ammattisalaisuuksiin vedoten suostu paljastamaan miten juustoa on Tenholassa käsitelty. Käsittely tekee kuitenkin Tenholajuustosta erikoisen. P-O toteaa, että myöhemmässä vaiheessa juustojen pohjana voi olla esimerkiksi Gouda tai Grevé, jolloin juustot saavat erilaisen maun. Saadakseen oikean maun on juusto varastoitava pitkään. Juustomestari oppilaineen kertovat, että Tenholaan saapumisensa jälkeen juustoja on varastoitava vähintään parin kuukauden ajan. Oikeastaan juustosta tulee mustaleimainen vasta kun viimeinen myyntipäivä on jo ohitettu. Juuston ostajat saavat sitten arvioida minkälaisen arvosanan he antavat Frimanin Tenholajuustolle. BB
11
Mikko Sipola trivs i Hylta Senaste vinter följde stora delar av Raseborg med hur Mikko Sipola sjöng sej vidare i omgång efter omgång av Voice of Finland på tv, men hur många visste att den slutliga segraren i tävlingen sedan hösten 2008 är bosatt i Hylta, Tenala? - Vi hade sökt hus i ett halvt års tid när vi hittade detta objekt. Samma kväll som vi varit på visning bestämde vi oss för att slå till, berättar Mikko, som tillsammans med frun och deras två små söner bor på en lugnt belägen plats i närheten av Prästkullavägen. - Vi trivs alla bra här på landet och har kommit hit för att stanna. 33-årige Mikko är ursprungligen hemma från Lappvik men har bott i Ekenäs sedan högstadieåldern, innan det blev dags för flytt till Tenala och familjebildning. Ett liv som företagare i först musikbranschen, sedan inom bland annat jord- och husbyggnad, vändes upp-och-ner när han lite otippat gick och vann alla tiders första säsong av Voice of Finland, en sångtävling där tyngdpunkten ligger på professionell handledning av erfarna branschmänniskor. Vad har hänt efter den flertusenhövdade folkfesten på Ekenäs torg i våras, lever han sin dröm just nu? - Ja, i dagens läge är det nog bara musiken som gäller. Visst har jag ibland tänkt att jag kunde jobba med byggnadsarbete kortare perioder men för tillfället hinner jag helt enkelt inte. Det har varit hektiska tider sedan i maj och hela vintern är fullbokad. Visst känns det kul att kunna jobba på heltid med musiken. - I praktiken har livet som heltidsmusiker inte helt och hållet sett ut som jag inbillade mej. Dagen startar tidigt med e-post-korrespondens och träning men positivt är ju att jag kan jobba en hel del hemifrån och därmed också delta i familjelivet. Veckosluten har varit fullbokade med spelningar. Några större negativa sidor av att ha blivit rikskändis över en vinter vill han inte kännas vid, även om han medger att alla tidningsartiklar inte blivit som han hoppats och tänkt sej. - Man lär sej saker hela tiden. Numera försöker jag hålla familjen utanför offentligheten så långt det går. Segern i Voice of Finland gav ett efterlängtat skivkontrakt. Skivan ”Making a sound” blev klar mitt i den regniga sommaren och har enligt skivbolagets uppgifter i oktober sålts i cirka 5000 exemplar. - Jag är nöjd med försäljningen. Skivåtgången i Finland är överlag sämre än någonsin för närvarande, naturligtvis främst på grund av möjligheterna som internet ger. - Det var bråttom när skivan skulle spelas in. Visst har jag såhär i efterhand tänkt att vissa saker kunde ha gjorts an-
12
Mikko Sipola
norlunda men jag är nog ändå ganska nöjd med resultatet. En lyckad grej som jag lagt märke till är att det går bra att göra olika live-versioner av skivans låtar, till exempel helt akustiskt, och det visar sig att det är bra låtar. På nästa skiva hoppas jag få med flera akustiska inslag. Nästa skiva, ja. Mikkos tankar finns redan på den, även om nån utgivningstidpunkt inte ännu är klar. På den kommer vi förhoppningsvis att få smakprov på låtar han skrivit på egen hand. - Än så länge har det varit svårt att hitta tid för att skriva låtar men i början av nästa år kommer jag att jobba i Ivalo i fem veckors tid. Då siktar jag på att skriva nya låtar också. Lycka till med det, Mikko från Hylta! RG
Mikko Sipola viihtyy Hyltassa Viime talvena suuri osa Raaseporilaisista seurasi televisiosta kunka Mikko Sipola lauloi itsensä ohjelmasta ohjelmaan Voice of Finland-kilpailussa, mutta kuinka moni tiesi, että lopullinen voittaja sitten vuoden 2008 asuu Hyltan kylässä, Tenholassa? Me olimme jo puoli vuotta etsineet taloa kun löysimme tämän. Samana iltana kun olimme olleet katsomassa taloa, me päätimme ostaa sen, kertoo Mikko. Nyt hän asuu vaimonsa ja kahden pokansa kanssa tällä rauhallisella paikalla lähellä Prästkullantietä. 33-vuotias Mikko on alkuperäisin kotoisin Lappohjasta, mutta asunut Tammisaaressa yläastevuosilta alkaen, ennen kuin oli aika muuttaa Tenholaan. Ensin musiikkialan yrittäjänä, sitten maan- ja talonrakennusalalla, kääntyi ylös-alaisin kun hän, ehkä ei-veikattuna, otti ja voitti kaikkein ensimmäisen Voice of Finland-kilpailun. Tämän kilpailun idea on että osallistujat saavat kilpailun aikana ammattimaista valmennusta alan huipuilta. Mutta mitä on tapahtunut kevään kansanjuhlan jälkeen Tammisaaren torilla, elääkö Mikko vielä voiton hurmoksessa?
Niin, tänään keskityn vain musiikkiin, sanoo Mikko. Tietenkin olen ajatellut että voisin ajoittain tehdä rakennustöitä, mutta juuri nyt en vain ehdi. Toukokuusta asti on ollut niin kiireistä ja koko talvikin on buukattu. On todella hienoa voida tehdä täyspäiväistä työtä musiikin parissa. Täyspäiväinen työ muusikkona ei kuitenkaan aivan ole vastannut sitä mitä kuvittelin. Päivä alkaa varhain kirjeenvaihdolla ja harjoituksilla. Positiivista on, että voin työskennellä paljon kotona ja sillä tavalla myös osallistua perheen arkielämään. Viikonloput ovat sitä vastoin täynnä keikkoja. Se, että Mikosta yhtäkkiä tuli julkisuuden henkilö ei ole liiemmin haitannut, vaikka hän myöntää, että kaikki lehtiartikkelit eivät ole olleet sellaisia kuin hän olisi toivonut. Koko ajan oppii uusia asioita. Nykyään pyrin pitämään perheen julkisuudesta poissa niin paljon kuin on mahdollista, hän sanoo. Voice of Finland-voitto toi mukanaan Mikolle niin toivotun levytyssopimuksen. Ensimmäinen levy ’’Making a sound’’ valmistui keskellä sateista kesää ja sitä on levy-yhtiön lokakuun tietojen mukaan myyty noin 5000 kappaletta. Olen tyytyväinen myyntiin, sanoo Mikko. Levyjen myynti yleensä on juuri nyt kaikkien aikojen kehnoin. Siihen vaikuttaa tietenkin kaikki ne mahdollisuudet, jotka Internet antaa. Levyttäminen oli kiireistä aikaa ja näin jälkeenpäin ajateltuna on asioita, jotka olisi voinut tehdä toisin. Mutta kyllä olen aika tyytyväinen lopputulokseen, sanoo Mikko. Olen siinä yhteydessä huomannut erään hyvän asian, nimittäin että voin tehdä eri live-versiota levyn kappaleista, vaikka kokonaan akustisesti. Silloin olen huomannut, että kappaleet ovat erittäin onnistuneita. Seuraavalle levylle toivon saavani enemmän akustisia osia. Niin, uusi levy, Mikon ajatukset ovat jo siinä, vaikkei sille mitään aikataulua vielä olekaan. Hän toivoo, että sille saataisiin esimerkkejä hänen itsensä tekemistä lauluista. Vielä on ollut vaikeaa löytää aikaa laulujen kirjoittamiseen. Ensi talvena hän tulee työskentelemään Ivalossa viisi viikkoa. Silloin hänen tavoitteenaan on kirjoittaa uusia lauluja. Toivotamme onnea Hyltan Mikolle siinä tehtävässä RG
2 x Mikko
13
Livet runt Ovanmalmträsket Vatten i form av ett träsk kan vara en förenande länk människor emellan. Det visar en liten bok, eller ett häfte, som några personer bosatta kring Ovanmalm träsk skrivit tillsammans. Boken på knappt femtio sidor berättar om byarna kring träsket och om människorna som bott där ’’under gången tid’’, som rubriken säger. Att skriva en bok tillsammans är ett tecken på täta kontakter skribenterna emellan och det tyder också på, att träsket ingalunda varit en skiljande vägg mellan byarna utan tvärtom, en förenande länk. På samma sätt har det också varit på annat håll, det var enklare att ro över sjön eller gå över isen än att ta sig fram på dåliga vägar. Det som är fallet med trakterna kring Ovanmalm träsk är, att kontakterna och umgänget verkar fortsätta också i dag, med gemensamma träffar och sysslor. Kanske det beror på, att Ovanmalmträsket ändå är rätt litet och avstånden också längs vägarna är rätt korta. Boken ’’Minnen och berättelser från livet runt Ovanmalmträsket under gången tid’’ är rikt illustrerad med gamla fotografier av människor och byggnader. Förutom beskrivning
av människorna får läsaren också en uppfattning om hur man sällskapade och gifte sig kring träsket. Man får läsa om dråpliga episoder och kvicka repliker men också om dramatiska händelser på och runt träsket. Boken är skriven år 2010 och det är kanske inte så lätt att få tag på den. Tanken var väl närmast att den skulle finnas hos dem som boken berör. Men den är ett trevligt exempel på hur aktiva människor vill hålla kvar minnet av äldre tider, som ett dokument för dem som nu bor kring träsket. BB
Elämä Ovanmalmin järven ympäristössä Vesistö voi olla ihmisiä yhdistävä tekijä. Muutamat Ovanmalmin järvellä asuvat henkilöt ovat kirjoittaneet tästä aiheesta pienen kirjan tai vihkosen. Vajaan 50 sivun kirja kertoo järveä ympäröivistä kylistä sekä kylissä ”entisinä aikoina” asuneiden ihmisten elämästä. Yhdessä kirjoittaminen on osoitus kirjoittajien välisestä tiiviistä yhteydenpidosta. Järvi ei suinkaan ole ollut kyliä jakava vaan päinvastoin yhdistävä tekijä. Näin on ollut myös muualla, oli helpompaa soutaa järven yli tai kävellä jään yli kuin edetä huonoilla teillä. Ovanmalmin järven tapauksessa vaikuttaa siltä, että yhteydenpito ja yhdessäolo nykyään jatkuu yhteistapaamisten ja harrastusten merkeissä. Ehkä tämä johtuu myös siitä, että Ovanmalmin järvi on verraten pieni ja myös etäisyydet teitä pitkin ovat varsin lyhyet. Kirja ”Minnen och berättelser från livet runt Ovanmalmträsket under gången tid’’ (suom. Muistoja ja tarinoita elämästä Ovanmalmin järvellä entisinä aikoina) on runsaasti
14
kuvitettu vanhoilla valokuvilla ihmisistä ja rakennuksista. Ihmiskuvausten lisäksi lukijalle kerrotaan siitä, miten järven ympärillä seurusteltiin ja avioiduttiin. Kirjassa kerrotaan hauskoista tapahtumista ja tarinoista mutta myös järven ja sen ympäristön dramaattisista tapahtumista. Kirja on kirjoitettu vuonna 2010 eikä sitä välttämättä saa käsiinsä kovin helposti. Ensisijaisesti kirja on kai tarkoitettu niille, joita se koskee. Kirja on kuitenkin hieno esimerkki siitä miten aktiiviset ihmiset haluavat jakaa muistoja entisistä ajoista niden kanssa, jotka nyt asuvat järven ympäristössä. BB
BYGGNADSARBETEN RAKENNUSTYﾃ傍 Listerbyvﾃ､gen 8, 10520 Tenala Tel. 019 245 0564, 0400 477 007, Fax: 019 245 0569 E-mail: bygg@gronroos.inet.fi
15
Kaos mitt i byn
Anton och Sabina i Kaos’ bekväma sittgrupp / Anton ja Sabina Kaoksen mukavassa sohvaryhmässä
Pizza och café Kaos, så står det numera på dörren till den lokal i Aktias hus mitt i byn som i folkmun fortfarande oftast kallas ”Lyktan”. Det unga företagarparet Sabina och Anton Dahlström har kaffebröd, kaffe, läsk, öl och cider i sitt sortiment – men framför allt pizza. Kaos är nämligen historiens första egentliga pizzeria i Tenala. - Ibland kan det vara helt dött nån timme och sen verkar det plötsligt som om hela byn kommer in och vill ha pizza. Då blir det kaos, skojar Sabina och Anton, som intygar att de är nöjda med den första tiden som pizzeriainnehavare. - Pizzorna har haft god åtgång, folk äter här eller hämtar hem. Däremot frågar väldigt få efter kaffebröd än så länge. Vi känner inte heller att vi på det sättet konkurrerar med dom andra caféerna i byn, vi har till exempel delvis andra öppethållningstider, säjer Sabina. Ja, Kaos är förutom på veckosluten öppet vardagseftermiddagar och –kvällar. Både Sabina och Anton har andra jobb i veckorna och dessutom två barn på sju respektive fem år. Utan hjälp av släktingar skulle det vara svårt att få ekvationen att gå ihop. Det underlättar visserligen att familjen bor ett stenkast från pizzerian, Anton är också vaktmästare vid Bygdegården. Drömmen om att öppna eget har funnits en tid och när familjen för ett år sedan flyttade från Ekenäs till Tenala fick
16
de genast upp ögonen för lokalen, som funnits till uthyrning i flera års tid. - Jag föll genast för bardisken när jag såg den, men visst innebar det oerhört mycket jobb att förbereda och ställa igång det hela. Det var fullt kaos, skrattar Sabina. Planer på att arrangera temakvällar av olika slag finns, vid intervjutillfället är planerna på en trubadurkväll i full gång. - Det är viktigt att lyssna på tenalabornas önskemål och vi har redan utökat antalet pizzaalternativ utifrån det. Vi är också glada att vi snabbt fick C-rättigheter och fortsätter att utveckla verksamheten på sikt. Paret hyr för närvarande endast utrymmet på marknivå men utesluter inte att det kan bli aktuellt med verksamhet i källarutrymmet i framtiden. Idéerna verkar inte ta slut för Sabina och Anton, återstår att se vilka som kan förverkligas. RG
Kaaos keskellä kylää ’’Pizza och café Kaos’’, tämän tekstin löytää nykyään sen huoneiston ovelta, jossa kauan sitten oli ravintola ’’Lyktan’’, joksi moni Tenholassa vieläkin kutsuu paikkaa. Nuori yrittäjäpariskunta Sabina ja Anton Dahlström tarjoaa uudessa ravintolassaan kahvileipää, kahvia, virvokkeita, olutta ja siideriä – mutta kaikkein eniten pizzaa! Kaos on nimittäin Tenholan ensimmäinen varsinainen pizzaravintola. Ajoittain paikka tuntuu täysin autiolta, mutta yhtäkkiä on kuin koko kylä ryntäisi paikalle syödäkseen pizzaa. Silloin syntyy kaaos, vitsailevat Sabina ja Anton. He vakuuttavat, että he ovat tyytyväisiä ensiaskeliinsa pizzaravintolan omistajina. Pizzoilla on ollut menekkiä, asiakkaat syövät niitä täällä tai vievät kotiin. Mutta harva kaipaa ainakin tähän asti kahvileipää. Me emme siten kilpaile kylän muiden kahviloiden kanssa. Sen lisäksi meillä on toiset aukioloajat kuin muilla, sanoo Sabina. Kaos on viikonloppujen lisäksi auki arki-iltapäivät ja illat. Sekä Sabina että Anton käyvät päivisin muissa töissä ja sen lisäksi hellä on huollettavinaan kaksi lasta, seitsemän ja viisi vuotta vanhoja. Ilman sukulaisten apua olisi vaikeaa sovitella yhteen kaikki tehtävät. Anton on myös Bygdegårdenin vahtimestari, ja onneksi siitä syystä perhe asuu vain pienen matkan päässä pizzeriasta. Oman yrityksen avaaminen on ollut toivomuslistalla jo kauan. Ja kun perhe muutti Tammisaaresta Tenholaan vuo-
si sitten, he huomasivat heti tämän tyhjän liikehuoneiston. Se oli ollut vuokrattavana jo monta vuotta. Minä ihastuin heti baaritiskiin kun näin sen. Sen ja kaiken muun kunnostamiseen vaadittiin kuitenkin paljon työtä ja aikaa. Silloin oli todella kaaos, Sabina nauraa. Suunnitteilla on teemailtojen järjestäminen. Haastatteluajankohtana trubaduuri-illan järjestely on jo viimeistelyä vaille. On tärkeää kuunnella kyläläisten toivomuksia, me olemme jo lisänneet pizzojen lukumäärää niiden perusteella. Me olemme myös iloisia siitä, että olemme saaneet C-oikeudet näin nopeasti, me tulemme kehittämään toimintaa jatkuvasti, molemmat vakuuttavat. Yrittäjäpariskunta vuokraa toistaiseksi vain huoneiston ylemmän tason mutta eivät jätä pois laskuista myös kellaritason käyttöönottamisen jossain vaiheessa. Sabinan ja Antonin ideat eivät näköjään lopu, nähtäväksi jää, mitkä niistä toteutetaan. RG
17
Supersommaren 2012 Sommaren 2012 var en av de aktivaste somrarna i Tenala, någonsin eller åtminstone på länge. Utställningar och kultur och idrott lockade många nya besökare till Tenala. De konstmärer, som vi så gärna i Tenala vill kalla våra egna, uppmärksammades med utställningar. Först Mirjam Stäuber, keramikern, vars verk ställdes ut i Villa Christine i maj och juni. Många privata hade lånat ut sina föremål och Ekenäs museum bidrog med både keramikföremål och vitriner. Som en extra krydda uppträdde artisten Ami Aspelund som Mirjam och berättade hennes spännande livshistoria. Utställningen med verk av målaren Georges von Swetlik besöktes av över tusen personer, vilket för arrangörerna TUF och Byarådet var en trevlig överraskning. Seminariet om Swetliks konstnärliga arbete hade också en stor åhörarskara och flere prominenta föreläsare. De tavlor, som var utställda, kom till största delen från västnyländska hem. Bygdegården visade sig också vara en förträfflig utställningssal, som vid tillfälle åter kunde användas. Det som nu skall diskuteras är, hur man kan gå vidare för att också i fortsättningen komma ihåg och, kanske man kan säga, utnyttja dessa konstnärer, kommer att diskuteras i Tenala. Förhoppningsvis kommer man att finna en lämplig form för det. Den finlandssvenska spelmansstämman stördes tyvärr av vädrets makter. Lyckligtvis också för spelmännen och deras publik fanns Bygdegården för en del av programmet.
Torget / Tori
18
Georges von Swetlik: Skiss
Ami Aspelund som Mirjam Stäuber / Ami Aspelund esittää Mirjam Stäuberiä
Tenala var också plats för de finlandssvenska orienterarnas mästerskapstävlingar. Skogarna i Ovanmalm har fina kartor, som man igen en gång kunde utnyttja till stortävlingar. Orientering är kanske inte en så stor publiksport, men den engagerar stora skaror av aktiva och det syntes på åkrarna och i skogarna. Tenhola hoppaa ja soi, ett veckoslut med dans och musik, blev kanske en aning i skymundan den här sommaren. Men enligt hörsägen skall arrangemanget återkomma nästa sommar och då hoppas vi att den skall få en mera framträdande plats. Det här var kultur och sport, men det har ju skett så mycket annat i Tenala också. Kyrkobyn har fått ett annat utse-
ende med torg, lättrafikled, nya radhus, ny gatubelysning. Samtidigt avslutas alla de kabelarbeten, som pågått, nu på den västra sidan av Bromarfvägen. Det som kom som en glad överraskning just innan sommaren blev höst, var asfalteringen av väg 52 mellan Tenala och Ekenäs. En usel väg blev flere klasser bättre. Om vi igen vill se en lika aktiv sommar som sommaren 2012, får vi alla verkligen jobba på. Men det är ju ett trevligt arbete, som är oss alla till glädje. BB
Superkesä 2012 Kesä 2012 oli Tenholan historiassa jos ei aktiivisin niin ainakin tapahtumarikkain pitkiin aikoihin. Näyttelyt, kulttuuri ja urheilu toivat uusia vierailijoita Tenholaan. Ne taiteilijat, joita me niin mielellämme kutsumme tenholalaisiksi, saivat omat näyttelynsä. Ensin keramiikkataiteilija Mirjam Stäuber. Häneen teoksiaan näytettiin Villa Christinessä toukokuussa ja kesäkuussa. Moni yksityishenkilö oli
tuonut omistamiaan esineitä näyttelyyn, ja Tammisaaren museo avusti näyttelainaamalla keramiikkaesineitä että ...jatkuu seuraavalla sivulla...
19
...jatkuu seuraavalta sivulla...
näyttelyhyllystöjä. Lisänä kokonaisuuteen taiteilija Ami Aspelund kertoi, Mirjamin hahmossa, Mirjamin vaihderikkaasta elämästä. Taidemaalari Georges von Swetlikin elämäntyöstä kertova näyttely houkutteli Tenholaan yli tuhat vierailijaa näyttelyn järjestäjien, nuorisoseuran ja kylätoimikunnan yllätykseksi. Swetlikin uraa koskevaan seminaariin osallistui suuri kuulijakunta ja monta tärkeää luennoitsijaa. Bygdegården oli erittäin sopiva näyttelypaikka. Näyttelyn teema oli läntinen Uusimaa ja valtaosa tauluista oli lainassa tämän alueen kodeista. Seuraava keskustelu tulee olemaan miten nämä kaksi taiteilijaa voitaisiin tuoda esille myös jatkossa. Toivottavasti aktivistit löytävät toimivan ratkaisun. Suomenruotsalaisten pelimannien juhlakokous pidettiin Tenholassa sään armoilla. Onneksi Bygdegården on käytettävissä. Kaikesta huolimatta tapahtuma oli onnistunut. Myös FSO, suomenruotsalaisten suunnistusjärjestö, piti Tenholaa sopivana paikkana mestaruuskilpailuilleen. Suunnistus ei ehkä ole suurien yleisömäärien laji, mutta se kerää paljon kilpailijoita kolmen päivän aikana. Tenholan alueesta on laadittu hienoja karttoja minkä johdosta Tenhola sopi erittäin hyvin kilpailupaikaksi. Tenhola hoppaa ja soi, viikonloppu tanssin ja musiikin parissa, sai valitettavasti hieman vähemmän huomiota. Mutta huhujen mukaan tapahtuma toistetaan ensi vuonna ja toivottavasti saa silloin ansaitsemansa huomion. Tenholan koko keskusta oli samaan aikaan suuri työmaa. Kirkonkylässä on nyt kevyen liikenteen väylät ja liikenteen nopeutta on pyritty säätämään hidasteiden avulla. Ja uusi De nya radhusen / uudet rivitalot
20
Den smala passagen delar åsikterna Kapea kohta jakaa mielipiteet
tori on hieno paikka kesätorille, eri tapahtumille tai oleskelulle. Samalla läntisen kirkonkylänalueiden kaivaustyöt ovat pian valmiit ja sähkö- ja valokaapelit ovat asetettu. Yllätyksenä tuli myös Tenhola-Tammisaarimaantien uusi päällyste, jota olimme jo kauan toivoneet. BB
GRÄVNING SPRÄNGNING TRANSPORTER
KAIVUUTYÖT LOUHINTATYÖT KULJETUKSET
21
Postrån i Tenala Den 15 april år 1977 skedde något oväntat, som ruskade om lugnet i Tenala, ett rån. Tenala kyrkoby på 1970-talet var en av de mest osannolika platser man kan tänka sig för ett dåd av det här slaget. Detta hände: Strax efter klockan 14 fredagen den 15 april fick Tenala länsmansdistrikt ett telefonsamtal, där man berättade, att Tenalaposten hade blivit rånad av två unga beväpnade män som sedan flydde i en grön personbil. Händelsen ansågs vara så allvarlig, att lokalpolisen omedelbart informerade Centralkriminalpolisen om det skedda. Nancy Nyström var en av de personer, som var på jobb den dagen i posten. Hon minns, att situationen kändes helt overklig och att det inte fanns annat att göra än att lyda rånarna, när de kommenderade de anställda att lägga sig på mage på golvet. De meddelade, att ’’detta är ett rån, var är pengarna’’. Därefter plockade rånarna åt sig pengar, skatte-, stämpel- och frimärken och flydde från platsen. Ute väntade en bil med en chaufför, som hade hållit koll på omgivningen. Nancy berättar, att hon försökte lägga rånarnas kännetecken på minnet, men eftersom de hade på sig halare och peruk var det inte lätt. Följande dag fann polisen rånarbilen i Padva i Bromarf och där i skogen fann man också de halare och peruker, som rånarna använt. Från Padva hade rånarna med en annan bil fortsatt till Helsingfors och polisen kunde konsta-
tera, att flykrutten hade planerats noggrant på förhand. Undersökningarna och spaningarna koncentrerades nu till andra platser än Tenala. Till exempel fann polisen i ett hus i Sibbo i en eldstad resterna av stämpelmärken, som man kunde härleda till Tenalaposten. Allt som polisen fann gjorde, att man ännu inom april månad kunde fastställa rånarnas identitet. I den påföljande rättegången blev alla tre åtalade dömda för grovt rån, 4, 5 och 6 år fängelse. År 1979 rymde en av de dömda från fängelset. Polisen fick ett tips om att han gömde sig hos sin flickvän i ett hus i Vanda. Polisen visste också, att han alltid var beväpnad och gjorde upp en plan för hur anhållandet skulle ske utan alltför stor fara. Man fick låna ett bepansrat fordon av ett vaktföretag och med detta fordon körde polisen ända fram till husets dörr. Därifrån var det tryggare att fortsätta gripandet, som också skedde rätt snart, utan större dramatik. På det här sättet framträdde också Tenala på den internationella brottsarenan, konstaterar pensionerade komissarien Yrjö Jansson, som i tjänsten deltog i det sista gripandet. BB
Tenholan postiryöstö Postiryöstö Tenholassa vuonna 1977. Tätä tekoa olisi kaikkein vähiten voinut odottaa tapahtuvan tuolloin vielä erittäin rauhallisen Tenholan kylän postissa. Rauhallisena on tosin Tenhola säilynyt tuosta tapahtumasta huolimatta, vaikka kylä onkin tänä päivänä huomattvasti elävämpi. Näin kuitenkin tapahtui: Perjantaina 15. Huhtikuuta 1977 vähän kello 14 jälkeen sai Tenholan poliisipiiri ilmoituksen, että Tenholan posti oli aseellisesti ryöstetty ja tekijät, kaksi nuorehkoa miestä, olivat vihreällä henkilöautolla poistuneet paikalta. Tapahtunutta luonnehdittiin niin vakavaksi, että paikallinen poliisi myös välittömästi il-
22
moitti Keskusrikospoliisille tapahtuneesta. Nancy Nyström oli sinä päiväna töissä postissa. Hän kertoo, että tilanne tuntui epätodelliselta ja että henkilökunnalla ei ollut muita vaihtoehtoja kuin totella, kun tekijät komensivat heidät vatsalleen lattialle. Miehet olivat suomeksi ilmoittaneet, että ’’tämä on ryöstö, missä
Tenalaposten 1977 / Tenholan posti 1977
ovat rahat’’. Sen jälkeen tekijät kahmivat itselleen rahaa ja erilaisia vero-, leima- ja postimerkkejä ja lähtivät paikalta. Saaliin arvo oli noin 18.000 markkaa. Ulkona odotti auto, missä kuljettaja oli odottamassa kiireellistä lähtöä ja samalla varmistaen selustan. Nancy kertoo, että hän yritti tutkia miehiä, mutta koska heillä oli yllään haalarit ja peruukit ei ollut helppoa antaa kunnon tuntomerkkejä poliisille. Seuraavana päivänä ryöstössä käytetty auto löydettiin Bromarvin Padvasta, mistä löytyi myös ryöstössä käytetyt haalarit ja peruukit. Sieltä tekijät olivat toisella autolla lähteneet Helsinkiin. Kävi ilmi, että pakoreitti oli suunniteltu etukäteen. Seurannet tutkimukset keskittyivät paljolti muualle kuin Tenholan, esimerkiksi Sipoosta löytyi erään talon uunista leimamerkkien polttojätteitä, jotka voitiin todeta
olevan peräisin Tenholan postista. Kaikki löydöt varmistivat tutkijoille tekijöiden identiteetin ja poliisi tavoitti epäillyt vielä saman huhtikuun aikana. Kaikki kolme mukana ollutta saivat tuomion törkeästä ryöstöstä, 4, 5 ja 6 vuotta vankeutta. Vuonna 1979 yksi tuomituista karkasi vankilasta. Poliisi sai vihjeen että hän piileskeli vantaalaisessa talossa tyttöystävänsä luona. Poliisi tiesi, että hän oli aina aseistautunut ja päätti sen vuoksi toimia varovaisesti. Poliisi sai lainaksi vartiointiliikkeen panssaroidun ajoneuvon, jolla se ajoi talon etuovelle saakka. Sieltä oli turvallisempaa jatkaa pidätystä, joka myös tapahtui muutaman kehoituksen jälkeen. Näin Tenholakin pääsi kansainvälisille rikosareenoille, toteaa eläkkeellä oleva komissaario Yrjö Jansson, joka työnsä puolesta osallistui viimeiseen pidättämiseen. BB
ralf@surfnet.fi 23
Vi minns våra avlidna styrelsemedlemmar Miso Söderlund (styrelsemedlem 1995-2003)
Olof Malmberg (styrelsemedlem 2002-2008)
Anja Gustafsson (styrelsemedlem 2008)
Åke Ingberg (styrelsemedlem 2002-2007)
Jenny Sjöberg (styrelsemedlem 2008-2012)
Med tacksamhet och saknad Tenala Byarådsförening rf
Våra ord är så lika Trots att våra dialekter har stora olikheter, så finns det ord, som är desamma i Västnyland, Östnyland, Åboland och Österbotten. De används inte just alls mera, m en kan förstås av åtminstone de litet äldre. Eller vad sägs om t.ex?
Bliistra, dvs vissla Bakett = efteråt Durak = skälm (kommer från ryskan) Flöjta = Ljuga Frass = Hankatt Kräka = Krypa
Målar inne-ute - Slipar golv och lackar Kaklar - Skylift - även uthyrning Tapetserar - Mattläggning Mindre träarbeten Pålarfvägen 35, 10570 Bromarf, tel. 040 575 6228
24
Rolfs TAXI 0400 225 627
1-41 personer
Rolf Törnroos Pankki, josta saat
bonusta.
Banken, som ger
bonus.
Tutustu osoitteessa op.fi/bonus tai tule käymään. Läs mer på adressen op.fi/bonuskunder eller kom på besök.
25
Ernst Wikstedt, motgångarnas man En motgångarnas man kallade sig Ernst Wikstedt. Sture Lindholms bok om honom bekräftar detta, men berättar också ett sällsamt människoöde med många dramatiska episoder.
Sture Lindholm berättar / Sture Lindholm kertoo
Ernst Wikstedt föddes i Tenala och kom att växa upp i fattiga förhållanden hos sina morföräldrar. Namnet Wikstedt fick hannär hans mor gifte sig med en Wikstedt, som inte var Ernsts far. Det är svårt att föreställa sig det armod, som fanns också i Tenala i början av 1900-talet, när man till exempel läser, att Ernst fick sina första skor först när han var 6-7 år gammal. Hur klarade folk av en sträng vinter i hus, som inte var ordentligt utrustade för sträng kyla? Om man växer upp i svåra förhållanden, är det bara naturligt att man drömmer om något bättre. En del gör också sitt yttersta för att förverkliga drömmen, var och en på sitt sätt. För Ernst Wikstedt var det den socialistiska drömmen. Den förde honom till inbördeskrigets avgörande strider i Tammerfors och senare över gränsen till Stalins Sovjetunionen. I Tammerfors sårades han svårt och överlevde som av ett under en stor blodförlust. Han placerades i fångläger efter inbördeskriget och när han blev frisläppt sökte han sig till Sovjet och den socialistiska drömmen. Att det inte var som han hoppats märkte han snart, bland annat när han under svältåren reste i Ukraina och såg uthungrade apatiska människor, döda och halvdöda. Ernst Wikstedt började ifrågasätta, inte kommunismen
26
som ideologi, utan sättet på vilket den förverkligades i Sovjet. Han insåg också att han måste ta sig bort från Sovjet innan han skulle råka i trångmål. Han lyckades ta sig över gränsen till Finland, svårt skadad men vid liv. Motgångarna fortsatte också senare. Att vara uttalad kommunist och som han själv sade ’’stor i truten’’ gjorde att skyddspolisen hela tiden kontrollerade honom och också hade honom i fängsligt förvarEfter krigen var situationen en annan för kommunister i Finland och Wikstedt kunde bosätta sig i Helsingfors och få ett arbete. Han återvände till Tenala när han var pensionär, blev en betrodd och uppskattad politiker. Mannen, som klarat sig med livet i behåll från svåra situationer, mötte sitt öde i en trafikolycka, när han på moped blev påkörd av en bil. Sture Lindholms bok om Ernst Wikstedt är en intressant berättelse om en person med ett ovanligt människoöde och samtidigt en skildring av samtiden. Sture har forskat i arkiv, läst gamla tidningar och använt sig av ljudinspelningar, där Ernst Wikstedt själv berättar sin historia för Kurre Österberg. En faschinerande bok också för oss, som aldrig hade möjlighet att träffa Ernst Wikstedt. Finns att köpa bl.a. i Frimans bokhörna. BB
Ernst Wikstedt, vastoinkäymisten mies Ernst Wikstedt kutsui itseään vastoinkäymisten mieheksi. Sture Lindholmin Wikstedtistä kirjoittaman kirja vahvistaa tämän asian mutta kertoo samalla erikoisesta ihmiskohtalosta monine jännittävine tapahtumineen. Ernst Wikstedt syntyi Tenholassa ja hän varttui köyhissä oloissa isovanhempiensa luona. Sukunimensä hän sai kun hänen äitinsä avioitui Wikstedt-nimisen miehen kanssa, joka ei ollut Ernstin isä. On vaikeata kuvitella 1900-luvun alkupuolella myös Tenholassa esiintynyttä köyhyyttä, kun lukee miten Ernst sai ensimmäiset kenkänsä vasta 6-7 vuoden ikäisenä. Miten ihmiset selviytyivät ankarasta talvesta huonosti eristetyissä ja varustetuissa taloissa? Kun varttuu vaikeissa oloissa on luonnollista unelmoida jostain paremmasta. Jotkut tekevät myös kaikkensa toteuttaakseen unelmansa, kukin omalla tavallaan. Ernst Wikstedtin kohdalla sosialismin unelma vei hänet sisällissodan ratkaisutaisteluihin Tampereelle ja myöhemmin rajan yli Stalinin Neuvostoliittoon. Tampereella hän haavoittui vakavasti mutta selviytyi kuin ihmeen kaupalla suuresta verenhukasta. Sisällissodan jälkeen hän joutui vankileirille ja vapautuessaan hän hakeutui Neuvostoliittoon ja sosialistiseen unelman pariin. Matkustaessaan nälkävuosina Ukrainassa, ja nähdessään apaattisia, kuolemaisillaan olevia ihmisiä hän huomasi ettei todellisuus vastannut unelmaa. Ernst Wikstedt ei sinänsä kyseenalaistanut kommunismia ideologiana vaan tapaa, jolla se toteutettiin Neuvostoliitossa. Hän myös ymmäri, että hänen on päästävä pois Neuvostoliitosta ennen kuin hän joutuisi vaikeuksiin. Hän onnistuikin, vakavasti loukkaantuneena mutta hengissä, pääsemään rajan yli Suomeen. Vastoinkäymiset kuitenkin jatkuivat myöhemmin. Vakaumuksellisena kommunistina ja, kuten hän itse asian ilmaisi, ”suunsoittajana” hän oli suojelupoliisin valvonnassa sekä vankina. Sotien jälkeen kommunistien tilanne Suomessa muuttui ja Wikstedt asettui Helsinkiin, josta sai työtä. Eläkeläisenä hän palasi Tenholaan ja hänestä tuli luotettu ja arvostettu poliitikko. Monesta vaikeasta tilanteesta hengissä selvinnyt mies kohtasi kohtalonsa liikenneonnettomuudessa kun hän mopoineen jäi auton alle. Sture Lindholmin kirja on kiinnostava kertomus epätavallisesta ihmiskohtalosta sekä ajasta jolloin Ernst Wikstedt eli.
Lindholm on tutkinut arkistoja, lukenut vanhoja lehtiä sekä hyödyntänyt vanhoja äänitallenteita, joilla Ernst Wikstedt kertoo elämäntarinansa Kurre Österbergille. Kiinnostava kirja myös meille, joilla ei ollut tilaisuutta tavata Ernst Wikstedtiä. Kirja on myynnissä Frimansin kirjanurkkauksessa. BB
Vivien Bryce målade Ernst av ett fotografi Vivien Bryce maalasi Ernstin valokuvasta
27
Bygdegården, ett hus med anor Bygdegården, det gula huset med vita knutar mitt i byn, det röda staketet och det lilla vaktmästarhuset bredvid, har tjänat många uppgifter. Huset är byggt 1935 och har använts för olika ändamål under kriget, det har varit festplats för både unga och gamla, teatersalong, torgplats, konsertlokal etc. Byggandet av Bygdegården finansierades genom virkesdonationer och lotterier. Själva bygget utfördes med talkokraft. Ägare till Bygdegården är 107-åriga Tenala Ungdomsförening. Föreningen har haft 23 ordföranden, den första var Gustav Holmberg. Nuvarande ordförande Maria Sundstrand är den 24:e. Föreningens vapen är ritat av Akseli Isohiisi redan år 1907. Vapnet föll i glömska fram till 1954 då det efter smärre ändringar blev dagens vapen. Föreningen har tidigare haft en väldigt aktiv sångkör med eget standar liksom folkdansarna, en annan aktiv sektion inom TUF. Teaterintresset har blomstrat inom föreningen, den första helaftonspjäsen som uppfördes var Allida Isabella år 1932. Pjäsen blev en stor framgång och turnerade också i grannkommunerna . Föreningens vimpel tilldelas medlemmar med ett aktivt förflutet inom föreningen. Antalet aktiva har minskat med åren, men varken föreningen eller Bygdegården kommer att finnas till om det inte finns människor som vill ställa upp för föreningen och sin hembygd. Ibland tas kanske både föreningen och Bygdegården för givna. Många ungdomar har den uppfattningen att Bygdegården är till för pensionärer och att ingenting ordnas för de
unga. Till det kan man konstatera, att de flesta pensionärerna i Tenala har varit aktiva inom föreningen, eftersom det för deras generation i viss mån hörde till att ställa upp för andra. Nu har de gjort sin insats och det vore ofint att nu köra bort dem från Bygdegården, vilket föreningen heller inte vill. Pensionärerna ordnar oftast sina egna tillställningar En stor del av det, som ordnas i Bygdegården ordnas för barn. Barnen vill gärna komma till olika aktiviteter. Föreningen har försökt att aktivera ungdomar men det har inte gett det resultat man hade önskat. Men målet för Tenala UF är att alltid ge ungdomar, barn och övriga människor i Tenala en plats där de kan se på teater, ordna möten och fester, kanske ett bröllop. Ju mera ungdomar det kommer till föreningen desto större är chansen att det ordnas mera just för dem. Men det är ungdomarna själva, som skall säga vad de vill. Jim Jormanainen
Bygdegården perinteitä täynnä Bygdegården, keltainen rakennus, valkoiset kulmat, punainen aita ja pieni vahtimestaritali vieressä. Tätä rakennusta on käytetty moneen tarkoitukseen. Vuonna 1935 rakennettua taloa käytettiin sota-aojana eri tarkoituksiin, se on ollut juhlapaikka, toripaikka, konserttitalo jne. Bygdegårdenin rakentamiseen käytettiin lahjoitettua puutavaraa ja arpajaisten voitolla ostettua tavaraa. Rakennus nousi talkoovoimin. Bygdegårdenin omistaa 107 vuotta vanha Tenala Ungdomsförening (Tenholan Nuorisoseura). Toimintansa aikana TUF:llä on ollut 24 puheenjohtajaa, Gustav Holmberg oli
28
ensimmäinen ja nykyinen, Maria Sundstrand, on numero 24. Seuran vaakunan in suunnitellut Akseli Isohiisi jo vuonna 1907. Vaakuna jäi unohduksiin kunnes siihen vuonna
1954 tehtiin muutoksia ja se sai nykyisen muotonsa. Seuralla on ollut hyvin aktiivinen laulukuoro jolla oli oma lippunsa kuten myös ennen toiminut tanhujaosto. Teatteriharrastus on kukoistanut seurassa. Ensimmäinen kokoillan teos oli nimeltään Allida Isabella. Se esitettiin vuonna 1932 ja sillä seura vieraili myös naapuripitäjissä.. Seuran viirin voi saada seuran toiminnassa ansioitunut jäsen. Seuran ongelma nykyään on, että jäsenten määrä on pienentynyt vuosien varrella. Se on huolestuttavaa, sillä ilman jäseniä ei seura eikä Bygdegården voi jatkaa. Näyttää siltä, että näitä molempia pidetään ikuisina. Mutta kaikkeen tarvitaan ihmisiä jotta toiminta voi jatkua. Monella nuorella on käsitys, että Bygdegården on eläkeläisiä varten eikä siellä järjestetä mitään nuorille. Tähän voidaan todeta, että melkein kaikki nykyiset eläkeläiset ovat olleet aktiiveja seuran jäseniä, koska heidän sukupolvelleen oli itsestään selvää että toimittiin myös toisten hyväksi. He ovat jo tehneet osuutensa ja olisi väärin, etteivät he voisi jatkaa omia kokouksiaan talossa. Sitä seura ei tietenkään halua. Paljon Bygdegårdenin tapahtumista järjestetään lapsille. Lapset tulevatkin mielellään erilaisiin aktiviteetteihin. Nuorisoseura on yrittänyt aktivoida myös nuoria, mutta nämä yritykset eivät valitettavasti ole tuottaneet toivottua tulos-
ta. Nuorisoseuran päämääränä on kuitenkin myös jatkossa tarjota nuorisolle, lapsille ja muille Tenholalaisille paikka, missä he voivat nähdä teatteria, järjestää kokouksia ja juhlia, kenties vaikka hääjuhlia. Mitä enemmän nuoria liittyy nuorisoseuraan, sitä enemmän seura voi järjestää juuri heille. Mutta nuorten on itse kerrottava, mitä he heluavat Jim Jormanainen
29
Elin Kurksgatan 11 B, 10300 Karis
30
Elin Kurksgatan 11 B, 10300 Karjaa
AUKI – ÖPPET VARJE DAG / JOKA PÄIVÄ 11.00-03.00 FOOD, MUSIC, BEER
BOKA ER FEST hOS OSS! VI STåR GÄRnA TIll TJÄnST FÖR ATT GÖRA ER FEST lyCKAD! lEVAnDE MUSIK VARJE VECKOSlUT!
SKILLNADSGATAN 14 EKENÄS, 019-2461 173, www.pubsantafe.com
31
Sockenvägen 24, Tenala måndag och fredag onsdag
10.00-15.00 10.00-17.00
Övriga tider enligt överenskommelse. tfn 010 247 5540