Tenalablade 1-2015

ÅRGÅNG 18 / 2015 - Nr: 37

Utgiven av Tenala byarådsförening r.f.

Avlopp och vatten gemensamt i Hulta Hultan kylän yhteinen vesi ja viemäri Sid / Sivu 12-13

Mera ost från Tenala Enemmän juustoja Tenholasta Sid / Sivu 30-31

Naturens nyck

-I Tenala hittades en speciell lingonplanta

Luonnonoikku

-Tenholasta löydettiin erikoinen puolukka Sid / Sivu 7

Gennarbyviken runt 60 år Gennarbynlahden ympärijuoksu 60 vuotta Sid / Sivu 32-33

”Det händer i Tenala - Tenholassa tapahtuu”... ”Tenaladagen 2015 - Tenholapäivä 2015”... ”Ekenäsnejdens svenska församling sommar 2015”... mm. / yms.

Sid / Sivu 4-7

2

Att höra till en förening

Yhdistykseen kuuluminen

Vi har över 20 aktiva föreningar i Tenala. Det betyder att vi har en hel del av det som kallas socialt kapital. Enligt forskarna kan höga nivåer av socialt kapital kopplas till bl.a. högre ekonomisk tillväxt, mindre ojämlikhet, mindre brottslighet och till bättre hälsotillstånd. Låter bra eller hur?

Många föreningar i Tenala är ”hobbyföreningar” dvs. föreningar som sammanbinder människor med samma hobby. De erbjuder ofta sina medlemmar bättre yttre förutsättningar att idka sin hobby än om man gjorde det ensam. En del är hembygdsföreningar som förvaltar hus och erbjuder program och träffpunkt för människor i glesbygden. Sen finns det intresseföreningar som bevakar och befrämjar t.ex. olika yrkesutövares intressen. Gemensamt för de här föreningarna är att det de erbjuder sina medlemmar är klart och tydligt. För medlemmarna är det enkelt att se det direkta sambandet mellan medlemsavgiften och den upplevda nyttan.

En del föreningar har ett ”samhälleligt” syfte. De är ofta lokala föreningar med regionala eller nationella moderföreningar. Medlemskapet grundar sig här på ideella skäl. Nyttan är inte konkret utan kommer av att man känner att man gör en insats för det allmänna bästa.

Till vilken grupp hör då Tenala byarådsförening? Kanske inte riktigt till någondera. Den synliga konkreta delen av föreningens verksamhet är den här tidningen, Tenalas hemsida och byavandringarna. Men dem kan Tenalaborna ta del av oavsett om de betalar medlemsavgift eller inte. Den mera osynliga delen av verksamheten består av att representera Tenala utåt, ge utlåtanden och komma med initiativ samt att fungera som initiativtagare och koordinator i samarbetet med andra föreningar. Ett exempel på det senare är planeringen av den årliga Tenaladagen.

Både ur individens och samhällets synpunkt finns det goda skäl för att vara medlem i en förening. Nyttan av medlemskapet må sedan vara konkret eller ideell. Den sociala samvaron, glädjen av att träffa likasinnade och utbyta idéer och erfarenheter samt vetskapen om att man bidrar till ett gott ändamål är gemensam för alla föreningsmedlemmar.

Bästa Tenalabor, både fast bosatta och fritidsboende, understöd våra föreningars verksamhet. Även om ni inte kan delta aktivt i verksamheten så bli medlem och betala medlemsavgift. Ett stort socialt kapital kommer alla till godo.

Och med den förhoppningen önskar jag på Tenala byarådsförenings vägnar alla läsare en aktiv och skön sommar!

Tenholassa toimii yli 20 yhdistystä. Meillä on siis runsaasti niin sanottua sosiaalista pääomaa. Tutkijoiden mukaan suuri sosiaalinen pääoma tuo mukanaan mm. parempaa taloudellista kasvua, tasa-arvoisuutta, vähemmän rikollisuutta ja keskimääräistä parempaa terveydentilaa. Mikä sen parempaa!

Monet Tenholan yhdistykset ovat niin sanottuja ”harrastusyhdistyksiä” jotka keräävät yhteen samaa harrastusta harrastavia ihmisiä. Ne tarjoavat jäsenilleen parempia ulkoisia puitteita harrastaa verrattuna yksin harrastamiseen.

Jotkut ovat kotiseutuyhdistyksiä, jotka ylläpitävät taloa ja tarjoavat ohjelmaa ja kokoontumispaikkaa haja-asutusalueen ihmisille. Lisäksi on edunvalvontayhdistyksiä, jotka valvovat ja edistävät esimerkiksi eri ammatinharjoittajien etuja. Yhteistä näille kaikille on, että hyöty jäsenen kannalta on näkyvä ja konkreettinen. Koetun hyödyn ja jäsenmaksun välinen yhteys on helppoa nähdä.

Joillakin yhdistyksillä on ”yhteiskunnallinen” tarkoitus.

Usein nämä ovat paikallisia yhdistyksiä jotka kuuluvat alueelliseen tai valtakunnalliseen emoyhdistykseen.

Näissä jäsenyys perustuu suureksi osaksi aatteellisiin syihin. Hyöty ei ole konkreettinen, vaan tulee tunteesta, että edistetään yhteistä hyvää.

Kumpaan ryhmään Tenholan kylätoimikuntayhdistys kuuluu? Ehkä ei kumpaankaan. Näkyvän konkreettisen osan yhdistyksen toiminnasta muodostavat tämä lehti, Tenholan kotisivu ja kyläkävelyt. Mutta näistä tenholalaiset voivat nauttia riippumatta siitä maksavatko jäsenmaksua vai ei. Näkymättömämmän osan toiminnasta muodostaa Tenholan edustaminen ulkoisiin sidosryhmiin päin, lausuntojen antaminen ja aloitteiden tekeminen sekä aloitteentekijänä ja yhteen sovittajana toimiminen muiden yhdistysten kanssa tehtävässä yhteistyössä. Esimerkki viime mainitusta on vuosittaisen Tenholapäivän suunnittelu.

Yhdistykseen kuulumiselle on hyviä syitä sekä yksilön että yhteisön kannalta. Olkoon hyöty jäsenelle konkreettinen tai aatteellinen. Sosiaalinen yhdessäolo, samankaltaisesti ajattelevien tapaamisesta ja heidän kanssa ajatusten ja kokemusten vaihtamisesta saatava ilo, sekä tietoisuus siitä, että on mukana edistämässä hyvää tarkoitusta, on yhteistä kaikkien yhdistysten jäsenille.

Hyvät Tenholalaiset, sekä vakituisesti asuvat että vapaa-ajanasukkaat, tukekaa yhdistystemme toimintaa.

Vaikka ette itse voi aktiivisesti osallistua toimintaan niin liittykää jäseneksi ja maksakaa jäsenmaksua. Suuri sosiaalinen pääomaa on kaikkien etu.

Tällaisin toivein toivotan Tenholan kylätoimikuntayhdistyksen puolesta kaikille lukijoille aktiivista ja mukavaa kesää!

Kent Gustafsson, ordf.

Kent Gustafsson, puh. joht.

Tenala byarådsförening styrelse 2015 Tenholan kylätoimikunnan hallitus 2015 ÅRGÅNG 18 / VUOSIKERTA 18 E-post: / S-posti: info@tenala.fi Tel.: / Puh.: 044 7888 453 FO-nummer: / Y-tunnus: 2514277-7

Ordförande / Puheenjohtaja

Tenalablade utkommer två gånger per år.

Utgivare: Tenala byarådsförening rf Ansvarig utgivare: Kent Gustafsson Ansvarig redaktör: Börje Broberg I redaktionen: Roland Granberg Foto: Krister Slöör Översättning: Johan Lindgren och andra Layout & Ombrytning, Tryck: MR MEDIA Oy Ab Upplaga: 1 800 ISSN: 2323-7384

Viceordförande / Varapuheenjohtaja

Tenalablade ilmestyy kaksi kertaa vuodessa.

Julkaisija: Tenholan kylätoimikunta ry Vastaava julkaisija: Kent Gustafsson Vastaava toimittaja: Börje Broberg Toimituksessa: Roland Granberg Kuvat: Krister Slöör Käännökset: Johan Lindgren ja muut Layout & Taitto, Paino: MR MEDIA Oy Ab Levikki: 1 800 ISSN: 2323-7384

Kent Gustafsson 040 504 5171

Magnus Selenius 0400-844 030

kent.m.gustafsson@gmail.com

selema@surfnet.fi

Sekreterare / Sihteeri Börje Broberg 044-541 0679

brunos@minmail.fi

Kassör / Kassanhoitaja Lars-Ove Backman 0400-202 728

larre.backman@pp.inet.fi

Medlemmar / Jäsenet Jenny Fabritius 0400-514 042

jenny.fabritius@raseborg.fi

Kjell Lindholm 040-8303422 kjell.lindholm@gmail.com Jan Lindroos 0440-542 121

jan.lindroos@2me.fi

Mari Selenius 040-7656 692

mariselema@gmail.com

Bli medlem!

Var i Tenala?

Genom att bli medlem understöder du Tenala byaråds verksamhet.

På bilden ser du en dela av något, som du kan se i Tenala. Kan du gissa vad det är och var du kan finna det? Om inte, kan du finna svaret längre fram i tidningen.

Medlemsagiften är 5€ / person (2015) Kontonummer: FI54 4055 5820 0131 62 Vänligen skriv namn och postadress i samband med betalningen så att vi kan posta Tenalablade till din hemadress. De som har fast adress utanför Tenala får Tenalablade hem per post om de betalar medlemsavgiften.

Liity jäseneksi!

Tule tukemaan Tenholan kyläyhdistyksen toimintaa ja liity jäseneksi.

Jäsenmaksu on 5€/ henkilö (2015) Tilinumero: FI54 4055 5820 0131 62

Tenholassa, mutta missä?

Maksaessasi muista ilmoittaa nimesi ja osoitteesi, jotta voimme postittaa sinulle Tenalablade!

Tenholan ulkopuolella vakituisesti asuvat saavat Tenalablade’n kotiinsa maksamalla jäsenmaksun.

Kuvassa näet osan jostakin, jonka voit nähdä jossain Tenholassa. Pystytkö arvaamaan mitä näet kuvassa?

Mikäli et keksi mitä näet, voit löytää vastauksen myöhemmin lehdessä.

3

Det händer i Tenala - Tenholassa tapahtuu Söndag 7 juni kl. 10 Friluftsgudstjänst på museigården. Mirjam Stäuberutställningen öppnas i hembygdsmuseet, Sockenvägen 7, Lördag 13 juni kl 20.00-01.00 Årets bästa dans på FISKARFJÄLLET med orkestern TOMMY´S. Busstransport tur och retur: Ekenäs torg kl 19.00, Österby (Talsi) kl 19.10, Tenala (Sale) kl 19.20, Bromarf kl 19.40. Retur 01.10. Föreningen bjuder på bussen. Biljettpris 20€ Arr. Tenala-Bromarf företagare rf.

Söndag 14.6 kl 14-17 Sångens och ostens dag på Museigården. Mirjam Stäuberutställningen öppen i museet. Arr Tenala Marthaförening 24.6.-2.8.

Mirjam Stäuberutställning, keramik och konstverk, utställningen öppen onsdag-söndag kl 12-18 i Tenala hembygdsmuseum, museigården, Sockenvägen 7, Lördag 27,6 kl. 13.00 Lions’ traditionella loppmarknad vid Museigården. Tenala kby, Sockenvägen 7, Tisdag 7.7 lö 18.00 Byavandring Tenala kyrkas orgel medkantor Niels Bugmann Se separat information Tisdag 14.7 kl 18.00 Byavandring Kila gård Öby. Guide Anna-Lena Bengelsdorff.

Se separat information Tisdag 21.7 kl. 18.00 Byavandring Kvarnträsk friluftsområde. Guider från Yh Novia och Yrkesinst, Axxell. Se separat information.

Lördag 25.7 Tenaladagen. Se separat information Under Tenaladagen Järnålderssmide och –hantverk, Mirjam Stäuberutställningen öppen. Museigården, Sockenvägen 7 Tisdag 28.7 Byavandring. S-Trä i Grind: Stockhus av grövre kaliber. Guide Svante Andström. Se separat information.

Söndag 13.9 kl 12.00 Gennarbyvken runt 60 år. Tävlingssträckor 19.2 km och 7,2 km. Anmälningar från klockan 11.00. Tenala sportplan. Arr Tenala IF Lantbruksmuseet i Finbygränd, Prästkullavägen 944. Öppet 2015 söndagarna 14.6, 28.6, 12.7, 26.7, och 6.9 kl. 13-17.

Nyheter är avdelningen med föremål om kvinnors arbete i hushål från 1950-70-talet samt jakt, fiske, leksaker, sport. Ca 2000 nya föremål.

4

Sunnuntaina 7.6 Ulkoilmajumalanpalvelu Museoalueella, Tenhola kk. Mirjam Stäubernäyttely avataan kotoseutumuseossa, Pitäjäntie 7.

Lauantaina 13.6 klo 20-01 Vuoden parhaat tanssiaiset Fiskarfjället Bromarvissa. Järj Tenala-Bromarf företagare.

24.6-2.8.

Mirjam Stäubernäyttely kotiseutumuseossa, Tenhola kk.

Keramiikkaa ja taideteoksia. Näyttely avoinna ke – su klo12-18. Pitäjäntie 7.

Manantaina 22.6 klo 18.00 Suvi-illan sana ja sävel Tenholan kirkko. Järj. Raaseporin suom.srk.

Lauantaina 27.6 klo 13.00 Perinteinen kirppis museoalueella, Tenhola kk. Järj. Lions Club Tenala-Bromarf.

Tiistaina 7.7 klo 18.00 Kyläkävely Tenholan kirkon urut. Oppaana kanttori Niels Burgmann. Katso erillinen informaatio Tiistaina 14.7 klo 18.00 Kyläkävely Kilan maatila. Oppaana Anna-Lena Bengelsdorff.

Katso erillinen informaatio.

Sunnuntaina 19.7 klo10.00 Kaksikielinen hartaus. Kosken kirkko. Järj. Raaseporin suom. srk, Ekenäsnejdens sv.förs.

Tiistaina 21.7 klo 18.00 Kyläkävely Kvarnträskin vapaa-aika-alue Oppaita Ammattikorkeakoulu Noviasta sekä ammattiopisto Axxellistä. Katso erillinen informaatio.

Lauantaina 25.7 Tenholapäivä. Ks erillinen tiedote. Tenholapäivillä myös rauta-ajan taontaa ja käsitöitä.

Tiistaina 28.7 klo 18.00.

Kyläkävely. Tavallista järeämmät hirsirakennukset, S-Trä Grindin kylässä.Oppaana Svante Andström. Katso erillinen informaatio.

Sunnuntaina 13.9 klo 12.00.

Gennnarbynlahden ympärijuoksu 60 v. Kilpailumatkat 19,2 ja 7,2 km. Ilmoittautumiset klo 11.00 lähtien. Tenholan urheilukenttä. Järj Tenala IF. Sunnuntaina 1.11 klo14.00 Pyhäinpäivän jumalanpalvelu Tenholan kirkossa. Raaseporin suom.srk.

Finbygrändin maatalousmuseo, Prästkullantie 944. Avoinna sunnuntait 14.6, 28.6, 12.7, 26.7 ja 6.9 klo 13-17.

Uutuuksina esineitä liittyen naisten töihin kotitaloudessa 1950-70-luvuilta sekä esineitä metsästyksen, kalastuksen ja urheilun alalta sekä leikkikaluja. N. 2000 uutta esinettä.

Ekenäsnejdens svenska församling sommar 2015 UTFÄRD TILL KOSKI KYRKA Söndagen den 19.7 startar bussen kl. 9 vid Bromarvs kyrka och kl. 9.20 vid Tenala kyrka. I Koski kyrka firar vi tvåspråkig gudstjänst kl. 10.

Medverkande Ann-Sofi Storbacka och Hanna Noro.

Kaffeservering efteråt med Koski byaråd.

SOMMARSAMLING I TROLLSHOVDA Torsdagen den 23.7 kl. 18. Andakt i kapellet, varefter Trollshovda skolhusförening serverar kaffe. Allsång.

Medverkande: Staffan Söderlund, Pia Nygård och Börje Gröning.

UTFÄRD TILL RAMSDALS LÄGERGÅRD

FAMILJEPICKNICK MED HELENA OCH ELLEN Måndagen den 8.6 kl. 17.30-19 vid Tenala församlingshem Program: Sångstund, spårning, lek med jättesåpbubblor, lek, gemenskap och rörelse. Ta med egen picknickkorg (med innehåll) och filt att sitta på. Vi försöker vara utomhus, men möjlighet finns att vara inne vid regn. Grill finns på plats.

Programmet är främst utformat för småbarnsfamiljer med alla är välkomna med!

FRILUFTSGUDSTJÄNST VID MUSEIGÅRDEN I TENALA Söndagen den 7.6. kl. 10.00 Medverkande: Staffan Söderlund och Tenala spelmanslag. Kaffeservering efteråt med Tenala Marthaförening. Den som behöver skjuts kan kontakta församlingens betjäningspunkt i Tenala (019-2450550).

I händelse av regn hålls gudstjänsten i kyrkan.

MIDSOMMARUTFÄRD TILL RAMSDAL Midsommardagen den 20.6 startar bussen kl. 11 från Tenala församlingshem, kör via Ekenäs församlingshem och därifrån till Ramsdals lägergård i Öby.

Program: Friluftsgudstjänst (inomhus vid regn), lätt lunch. Retur.

Anmälning till betjäningspunkten i Tenala senast måndag 15.6 kl. 12.

Onsdagen den 19.8 startar bussen vid Bromarvs kyrka kl. 12, Tenala kyrka kl. 12.20 och Ekenäs församlingshem kl. 12.35. Om någon behöver skjuts till bussen meddelar man det till pastorskansliet i Ekenäs.

Program: Kaffe, allsång och andakt. Därutöver umgås vi och njuter av miljön.

Medverkande: Sonja Knuts-Söderlund, Staffan Söderlund och Pia Nygård.

Anmälan senast 14.8 till betjäningspunkten i Tenala (019-2450550) eller pastorskansliet i Ekenäs (0192411060).

Arrangör för samtliga evenemang är Ekenäsnejdens svenska församling.

Dessutom finns det här lägret som också riktar sig till barnfamiljer i Tenala. Ta gärna med om det passar in:

FAMILJELÄGER Tema: ”Det goda livets träd” 6-8.7 i Ramsdal, Öby På programmet: Lek, hobby, simning, sång & musik och andakter.

Parallellprogram för de vuxna.

Programmet är främst riktat till under 7-åringar och vuxna, men äldre syskon är också varmt välkomna med.

Som ledare fungerar barnledare Helena Hollmérus, eftisledare Ellen Malvina Qvarnström, ungdomsledare Kjell Wikström samt församlingens hjälpledare.

Lägret kostar 34€ för vuxna och 18€ för barn. Anmälningar och förfrågningar riktas till Helena (0447553611), senast tisdagen den 16.6.

Arr. Ekenäsnejdens svenska församling

5

Vi har planerat Tenaladagen Olemme suunnitelleet Tenholapäivän

PROGRAM HELA DAGEN

   

8-16/OHJELMAA KOKO

PÄIVÄN 8-16 -16 16::

Sommartorg / Kesätori Tävlingsgrenar från vikingatid en /Viikinkiajan kilpailuja Styrkelyftning/ Voimanosto Artistuppträdanden med b la.: / Artistiesiintymisiä mm.:

 Medeltida matservering / Kesk iaikaista ruokatarjoilua  Djurutställning / Eläinnäy ttely  Besök av jakten Eugenia / Eugenia Jahti vierailee  Bakluckeloppis / Peräkont tikirppis  Hantverk/Käsitöitä  Snabblotteri/ Pika-arpajaise t  Backformula/Mäkiformula  Veteranmopedparad/Veteraa nimopokulkue  Barnprogram / Lastenohjelm aa

Arrangörer: Tenala Byaråd , Tenala-Bromarf Företag are, Folkhälsan, Martha Tenala Hundförening, Mopok föreningen, NSP, lubben Racerborg, Tenala båtklubb, TIF, TUF, Stall Westerkulla/Tenala Riders, Frimans Diversehandel

Bygget framskrider Den nya daghems- och biblioteksbyggnaden i kyrkobyn har fått sitt tak och arbetena fortsätter enligt tidtabellen. Det som en del har förundrat sig över är den höga biblioteksdelen, där det inte ser ut att finnas en övervåning utan takhöjden blir hela sex meter i biblioteket. Orsaken till det är, enligt arbetsledaren för bygget, att det krävs ett bestämt volyminnehåll i ett utrymme för det antal personer som kan vistas där. Så i vårt nya ’’boktorn’’ finns det luft så det räcker.

Ny mangel till Tvätten Under påsken installerades en ny mangellinje vid Clean Kalles tvätteri i Tenala. Enligt Jonas Lindström kan tvätten med den nya linjen fördubbla sin kapacitet. Det är viktigt för att tvätteriet skall stå sig i konkurrensen, säger Jonas. Samtidigt övergår man till direkt gasuppvärmning av linjen. Det blir miljömässigt ett steg i rätt riktning, tillägger han.

Nya tomter vid ny gata Elva nya tomter vid Gabrielsgränd finns troligen till försäljning redan i maj. Vadå Gabrielsgränd? frågar sig kanske en och annan. Med rätta, eftersom den gatan först nu håller på att bli till. Den byggs intill sportpla-

6

nen i kyrkobyn och kring gränden finns elva bostadstomter till försäljning. Då finns elkablar, vatten- och avloppsrör på plats, så det är bara att sätta igång med bygget. Lönar sig att följa med på stadens hemsida.

Ny brygga till simstranden Simstranden i Vikby får en efterlängtad ny brygga.

Det blir en flytande betongbrygga, som skall ersätta den gamla träbryggan på stolpar. Den gamla bryggan hade med åren flyttats från sin ursprungliga plats och på det sättet hade en del av metallfästena i bottnen hamnat utanför bryggan och kunde utgöra en fara för dem som simmar. Nu är det problemet ur världen och den nya bryggan kan troligen bättre stå emot isar och hårda vindar.

De gamla fallfärdiga byggnaderna på stranden kommer att rivas, berättar stadens ansvariga trädgårdsmästare Joachim Mäkelä vidare. I stället bygger staden en ny toalettbyggnad. Tillsvidare blir det endast en toalett, men om det visar sig att den inte räcker till, kan det bli aktuellt att bygga en till, säger Mäkelä.

Lekparken får ny rutschbana Lekparken vid Kommunalhusvägen i Tenala kyrkoby skall få en ny rutschbana. Den gamla rutschbanan, som funnits i många år där, har tjänat ut och parkens

användare kan snart glädjas åt en ny fin rutschbana.

Mellan lekparken och vägen finns ett dike, som åtminstone en del föräldrar önskar skulle komma bort.

Stadens ansvariga gatuchef Piia Nordström berättar, att diket kommer att förses med ett dräneringsrör för vattnet och därefter fyllas. Arbetet finns på årets åtgärdslista, men exakt när arbetet görs, är ännu inte klart.

Visa ditt intresse för optisk fiber Det optiska fibernätet sprider ut sig mera och mera i Tenala och Bromarf. I de centralare delarna har många

redan fått anslutning till fibernätet och längs vissa rutter längre ifrån centrum finns det också anslutningar.

Nu kartlägger andelslaget Optowest intresset i övriga delar av Tenala och Bromarf för att planera den fortsatta utvidgningen. Så du som är intresserad skall meddela Optowest på dess hemsida om intresset för den fortsatta planeringen. Projektchef Yngve Källberg säger, att arbetena kommer att pågå under åren 2016 och 2017 så att där intresset är störst, där börjar man.

Allt förutsätter förstås att man får det understöd man behöver för arbetena.

Rakentaminen edistyy

Leikkipuistoon uusi liukumäki

Uusi päiväkoti- kirjastotakennus valmistuu suunnitelmien mukaan. Katto on jo paikallaan ja vielä on kolme kuukautta aikaa luovutukseen. Jotkut ovat ihmetelleet kirjasto-osan korkeutta, tuleeko siihen kaksi kerrosta?

Ei tule, sanoo työnjohtaja. Julkisessa tilassa vaaditaan tarpeeksi suuri kuutiomäärä verraten siihen miten monelle henkilölle tila on suunniteltu. Siis uudessa ’’kirjatornissa’’ riittää varmasti ilmaa.

Tenholan kirkonkylän Kunnantalontien leikkipuistoon tulee uusi liukumäki. Vanha, jo monta vuotta käytössä ollut liukumäki on saavuttanut käyttöikänsä lopun, ja puiston käyttäjät voivat pian iloita uudesta hienosta liukumäestä.

Ainakin osa vanhemmista toivoo, että leikkipuiston ja tien välillä olevasta ojasta päästäisiin eroon. Kaupungin vastaava katupäällikkö Piia Nordstöm kertoo, että ojaan asennetaan salaojaputki ja oja täytetään.

Työ löytyy tämän vuoden toimenpidelistalta ,mutta vielä ei ole selvää, milloin tarkalleen työ tehdään.

Pesulaan uusi mankeli Pääsiäisenä Clean Kallen Tenholan pesulaan asetettiin uusi mankelilinja, joka kaksinkertaistaa mankelikapasiteetin. Clean Kallen Jonas Lindström sanoo, että toimenpide oli välttämätön pesulan kilpailukyvyn ylläpitämiseksi. Samalla siirrytään ympäristön kannalta paempaan lämmitysvaihtoehtoon – suoraan kaasulämmitykseen.

Uusia tontteja uuden kadun varrella Gabrielinkujan varrella on todennäköisesti jo toukokuussa myynnissä 11 uutta tonttia. Mutta mikä Gabrielinkuja? joku ehkä kysyy. Kysymys on aiheellinen, sillä katua ollaan vasta rakentamassa. Katu tulee kirkonkylän urheilukentän viereen, ja kujan varrella on myytävänä 11 asuntotonttia. Sähköjohdot sekä vesi- ja jätevesiputket löytyvät jo, joten rakentamaan voi ryhtyä heti .

Kannattaa seurata kaupungin kotisivua.

Osoita kiinnostuksesi optiseen kuituun Optinen kuituverkko laajenee Tenholassa ja Bromarvissa. Keskusta-alueilla monilla on jo kuituliittymä ja joillakin reiteillä kauempana keskustoista löytyy myös liittymiä. Suunnitellakseen tulevaa laajentumista osuuskunta Optowest kartoittaa nyt minkälaista kiinnostusta kuituliittymiin Tenholan ja Bromarfin muista osista löytyy. Ilmoittaudu siis Optowestin kotisivulla, jos olet kiinnostunut tulevasta suunnittelusta. Projektipäällikkö Yngve Källberg kertoo, että vuosina 2016 ja 2017 aloitetaan siellä, missä kiinnostusta on eniten.

Edellytyksenä tietenkin on, että työtä varten saadaan tarvittavat tuet.

Foton / Kuvat: Lauri Helle.

Denna lingonplanta hittades av Lauri Helle någonstans i Tenala.

Det har skett något med plantan med de vita bladen och röda stammen.

Tämän puolukantaimen kuvasi Lauri Helle jossain Tenholassa.

Hieman erikoinen puolukka tämä on, mutta mitä sille on tapahtunut että se on kasvattanut valkoisia lehtiä punaiselle varrelle?

7

Välkommen in till vår butik som har ett mångsidigt urval av produkter till hem och trädgård.

Här hittar du också en delikatessavdelning där du bl.a kan köpa den egna smaksatta och lagrade Tenalaosten och många andra läckerheter från bl.a Åland och Sverige

Restaurang Bakfickan hittar du i centrum av Tenala. Vi serverar god a la carte till ett förmånligt pris alla dagar.

Butiken öppen: Må-To kl. 8.00-17.00 Fre. 8.00-1800 Lör. kl. 09.00-16.00 Sön. Stängt Tel: 019-245 0100 Tel: 019 245 0100

E-mail: ÄVEN BESÖK anne@pofriman.fi Café Villa Skarp som håller öppet under sommaren

Husets lunch vardagar 10.30– 14.00.

A-rättigheter

FRIMANS

-MASKINVERKSTAD-

KUNGSVÄGEN 245, 10520 TENALA

8

REPARATIONER OCH SERVICE PÅ TRAKTORER och övriga maskiner.

Sommar SommarÖppet Öppet1.5-9.8.2015 1.5-11.8.14 Må-to 9:00-17:30 Fre 9:00-18:30 12:00 -15:00 Lö Sö 9:00- 15:00 Bromarvv. 1834 10570 BROMARV Ragna: 040 828 5449 Tanja 040 487 7790 skafferiett@gmail.com

9

Men vem ska vårda forngravarna?

Kring Tenalaviken finns spår av Finlands äldsta bosättning.

Främst märks de ståtliga forngravarna, minst sex till antalet.

Jag vet att många Tenalabor, vuxna som barn, fast bosatta och sommargäster, gärna gör utflykter till gravarna och har en stark känsla för deras skönhet och historia. Ändå är gravarna som bortglömda. Gravarna finns visserligen utmärkta på de traditionella papperskartorna med små tecken för den som vet vad man letar efter. Men på Internet eller turistinfo är det inte lätt att hitta information.

Den som besöker Tenala i dag vet knappast att vi har egna ”pyramider”, ett tusenårigt och ståtligt arv, eller hur man ska göra för att ta sig till dem. Lyckas besökaren spåra upp en grav, kan det hända att den ligger mitt i en snårig skog.

Forskningen vet fortfarande väldigt lite om forngra-

varna. Antalet gravrösen och deras ålder är okänd och få har undersökts närmare. Det rör sig om 3000-6000 rösen, och deras ålder är 1000-3000 år. (Ibland talas det om ”vikingagravar” men våra forngravar är alltså mycket äldre än vikingatiden).

De äldsta rösena byggdes högt uppe på bergen. De som är upp till 30 meter i diameter var ofta viloplatser för hela familjer. Rösen som är mindre i storlek och ligger lägre brukar oftare vara från järnåldern.

Ett akut problem är att så många gravar inte verkar ha något som helst underhåll. Många håller på att bli övervuxna med tallar och granar, vars rötter knuffar undan stenarna.

Tenala, och hela Västra Nyland, utmärker sig med prydliga trädgårdar och välskötta tomter. Men vem ska vårda forngravarna?

Har museiverket något ansvar? (Knappast, så som gravarna ser ut i dag). Man förstår också att markägarna kan ha svårt att röja upp de ofta svåråtkomliga gravarna på sitt område.

Kunde myndigheterna ge extra stöd till markägarna för att röja kring gravarna? Eller kunde man i talkoanda göra något?

Kanske finns det redan exempel på forngravar där man röjt upp lite?

Det mest brådskande vore att ta bort träden på och kring gravarna. På längre sikt vore det fint att samla den kunskap som finns om dem, för både finländare och turister.

Anna Rotkirch / Örnvik, Tenala

Tillstånd krävs Ja, det är möjligt att vårda de gamla gravkumlen. Det säger museichef Dan Lindholm vid Ekenäs museicentrum och västra Nylands landskapsmuseum. En förening kan anhålla om tillstånd av Museiverket att till exempel fälla träd, vars rötter hotar att förstöra gravkumlet. Den förening, som vill åta sig vården, bör lämna in en plan över vad som skall göras omedelbart och hur den fortsatta vården ordnas.

Och naturligtvis måste markägaren ge sitt tillstånd till åtgärderna, påminner Dan Lindholm BB

Mutta kuka pitää huolta muinaishaudoista?

Tenholanlahden ympäröivillä alueilla löytyy jälkiä Suomen varhaisimmista asutuksista. Erityisen näkyviä ovat upeat muinaishaudat, ainakin kuusi eri hautaa. Minä tiedän että monet tenholalaiset, aikuiset ja lapset, vakituiset asukkaat ja kesävieraat, mielellään tekevät retkiä haudoille ja että heillä on vahvat tunteet niiden kauneuteen ja historiaan.

Kuitenkin haudat ovat tavallaan unohtuneet. Ne ovat tie-

10

tenkin pienillä merkeillä merkitty perinteisiin papertikarttoihin, niille jotka tietävät mitä etsiä. Mutta internetistä tai turisti-neuvontapisteistä ei ole helppoa saada tietoa.

Kaikki jotka käyvät Tenholassa tänään tuskin tietävät että meillä on omat ’’pyramiidimme’’, tuhatvuotiset komeat perinnöt, tai miten löytää ne metsistä. Jos vierailija sattumalta onnistuu löytämään jonkun haudan, voi olla että se sijait-

Lupa on saatava Kyllä on mahdollista hoitaa muinaishautoja. Näin sanoo Tammisaaren museon ja Länsi-Uudenmaan maakuntamuseon johtaja Dan Lindholm. Esimerkiksi joku yhdistys voi anoa Museovirastolta lupaa vaikka sellaisten puiden kaatamiseen, joiden juuret uhkaavat tuhota muinaishaudan. Yhdistykden – seuran, joka päättää ottaa vastuun haudan hoidosta, pitää laatia suunnitelma pikaisista tpomenpiteistä ja miten hoito jatkossa järjestetään.

Ja tietenkin maanomistajan on annettava hyväksyntänsä kaikille toimenpiteille, Dan Lindholm kmuistuttaa.

BB see keskellä pöheikköä.

Tutkimus tietää vieläkin erittäin vähän muinaishaudoista.

Hautojen lukumäärä ja niiden ikä ovat tuntemattomia ja harva niistä on tarkemmin tutkittu. Lukumäärä on jossain 3000 ja 6000;n välissä ja niiden ikä 1000 ja 3000 vuoden välissä. (Joskus puhutaan viikinkihaudoista mutta meidän muinaishautamme ovat siis paljon vanhempia kuin viikinkiaika).

Vanhimmat kivillä peitetyt haudat rakennettiin korkealle kallioiden hiupuille. Ne jotka ovat halkaisijaltaan jopa kolmekymmentä metriä olivat usein kokonaisen perheen hautoja. Pienemmät, alempana sijaitsevat haudat, ovat usein rauta-ajan hautoja.

Suuri ongelma on että monet haudat eivät saa tarvittavaa hoitoa. Monella niistä kasvaa yhä enemmän mäntyjä ja kuusia, joiden juuret työntävät sivuun haudan kiviä. Tenhola, kuten koko Länsiuusimaa, on täynnä siistejä puutarhoja ja hyvin hoidettuja tontteja. Mutta kuka hoitaa muinaishautoja?

Onko museovirastolla mitään vastuuta tästä? (Tuskin, kun näkee hautojen tilan tänäpäivänä). Ymmärtää hyvin että maanomistajien on vaikea raivata näitä usein niin vaikeasti lähestyttäviä hautoja alueellaan. Voisivatko viranomaiset antaa ylimääräistä tukea niille maanomistajille, jotka pitävät haudat vapaina kasvavista puista? Tai voidaanko talkoohengessä tehdä jotain?

Mahdollisesti on jo esimerkkejä sellaisista haudoista, joilta on jo raivattu ei-toivottuja puita?

Kiireisempiä toimia on poistaa puut hautojen päältä ja niiden läheltä. Sen jälkeen olisi hienoa koota sellaisia tietoja joita niistä on, sekä suomalaisille että turisteille.

Anna Rotkirch / Örnvik, Tenhola

Foton / Kuvat: Anna Rotkirch.

11

Vatten och avlopp i egen regi i Hulta I snart fem år har Hulta vattenandelslag skött bybornas vatten och avlopp.

Det egna reningsverket fungerar till allas belåtenhet.

Foton / Kuvat: Börje Broberg.

Ari Luukko och Christian Söderlund i kontrollskjulet. / Ari Luukko ja Christian Söderlund valvontavajassa.

Det är en nöjd ordförande för Hulta vattenandelslag, Christian Söderlund, som visar det lilla skjulet med de fyra stora mottagningstankarna bredvid. Dit kommer avloppsvattnet från Hulta by, därifrån transporteras det fastare materialet från avloppet bort för mera rening, och därifrån rinner gråvattnet vidare. Servicemannen Ari Luukko, som råkar vara på plats verkar också nöjd. Det är hans företag som sköter den regelbundna servicen av reningsverket. Verket fungerar utan problem, säger han, med fem års erfarenhet.

Christian Söderlund berättar att han fick idén om gemensam hantering av avloppsvattnet när han för sju år sedan byggde hus åt sin familj. Han hade installerat en stor sluten tank för avloppet, men började fundera också på andra lösningar. Christian och en liten grupp i byn började utveckla tanken och kunde till sist presentera sitt förslag för de övriga byborna. Förslaget var bra, eftersom alla utom ett hushåll ville att man tillsammans skulle förverkliga avloppsverket.

Steg ett: Planering Nästa steg var planeringen. Det råkade sig att Rickhard Lundström, tillsammans med en kamrat vid maskinmästarutbildningen i Mariehamn, sökte efter ett tema för sitt examensarbete, och Hultas behov var lämpligt för det. De två gjorde ett fint arbete, som godkändes som sådant hos myndigheterna, sannolikt också av lärarna i Mariehamn.

Dags att sätta spaden i jorden. Man grävde ner drygt två kilometer grova avloppsrör i marken och grävde i slätten nedanför byn ner fyra stora betongelement som tankar för reningsverket. Totalbudgeten var hundratusen euro. Stöd för projektet kom från NMT-centralen, som stod för 20 procent av utgifterna.

12

Berhard Lundström.

Fiberledning på köpet Bernhard Lundström är fastighetesägare i Hulta och en av de aktiva under reningsverkets och avloppsystemets tillblivelse. Han berättar att det som bonus för fastigheterna samtidigt drogs optisk fiber till husen, för en betydligt billigare kostnad än om fiberledningarna skulle ha grävts ner skilt för sig.

Idealisk by Att skapa avloppssystemet i Hulta har varit förhållandevis lätt. Byns hus ligger nära varandra, vilket betyder att förgreningarna av rören är rätt korta. Byn ligger också i en sluttning, vilket betyder att slammet rinner av eget tryck, inga pumpar behövs på vägen till reningsverket. Resultat, att kostnaderna och risken för problem är små.

Föreningshuset Fylgia är också kopplat till avloppssystemet. Verksamheten där med fester och karavanare gör att det ibland kan bli stora förbrukningstoppar. Inget problem, systemet har kapacitet att klara också sådant. Likaså elavbrott under en längre tid. Det finns vid alla hus buffertbrunnar, som kan ta emot ungefär tre dygns avfallsslam, och de stora tankarna vid reningsverket är, liksom de grova rören till verket, stora nog att lagra slam under en längre tid.

Samarbete också tidigare I Hulta är man van att samarbeta redan tidigare. I trettio års tid har många av hushållen haft gemensam brunn, så att samarbeta om avlopp var kanske inte tt så stort steg i den byn, konstaterar Bernhard Lundström

Modell för andra Bernhard har anlitats som föreläsare i andra byar när det gällt avlopps- och vattenprojekt, inte bara i näromgivningen. Intresse tycks det finnas. I Tenala finns det planer på liknande lösningar blands annat hos Olsböle-Vikby väglag med över trettio hushåll, berättar Håkan Lindgren från väglaget. Tan-

ken är att avloppet skulle förenas med stadens avloppsnät vid Tenalas gamla reningsverk i Snícknäs. Planer finns också i Gennarby, där hushållen längs Rådsbyvägen önskar både vatten och avlopp tillsammans med Ekenäs vatten och samtidigt dragning av optisk fiber.

BB

Hultan oma vesi ja viemäri Hultan vesiosuuskunta on lähes viiden vuoden ajan huolehtinut kyläläisten vesija jätevesihuollosta. Kaikki ovat tyytyväisiä oman puhdistuslaitoksen toimintaan.

Hultan vesiosuuskunnan puheenjohtaja Christian Söderlund esittelee tyytyväisenä pientä vajaa, jonka vieressä on neljä suurta vastaanottosäiliötä. Tänne Hultan kylän jätevedet kerätään ja täältä viemärin kiinteämpi aines kuljetetaan pois jatkopuhdistusta varten. Myös harmaavesi valuu täältä eteenpäin. Sattumalta paikalla oleva huoltomies Ari Luukko, jonka yritys vastaa puhdistuslaitoksen säännönmukaisesta huollosta, vaikuttaa tyytyväiseltä. Viiden vuoden kokemuksen perusteella hän sanoo puhdistuslaitoksen toimivan moitteettomasti.

Christian Söderlund kertoo saaneensa idean yhteisestä jätevesien käsittelystä, kun hän seitsemän vuotta sitten rakensi perheelleen talon. Hän asensi viemäriä varten ison suljetun säiliön mutta alkoi samalla miettiä muitakin ratkaisuja.

Christian ja pieni ryhmä kyläläisiä alkoivat kehittää ajatusta ja lopulta he esittelivät ehdotuksensa muille kyläläisille. Ehdotus oli hyvä sillä yhtä lukuun ottamatta kaikki kotitaloudet halusivat, että jätevesilaitos toteutettaisiin yhdessä.

Vaihe yksi: Suunnittelu Seuraava vaihe oli suunnittelu. Sattumoisin Maarianhaminassa konemestarikoulutuksessa oleva Rickhard Lundström ja hänen kaverinsa hakivat opinnäytetyölleen aihetta, ja Hultan tarpeet sopivat tähän hyvin. Nämä kaksi tekivät hyvän työn, jonka viranomaiset hyväksyivät sellaisenaan. Todennäköisesti myös opettajat Maarianhaminassa päätyivät samaan tulokseen.

Seuraavaksi asennettiin runsaat kaksi kilometriä järeätä viemäriputkea. Kylän alapuolella olevalle kentälle kaivettiin maahan puhdistuslaitosta varten neljä suurta betonisäiliötä.

Sadantuhannen euron kokonaisbudjetti oli oikein mitoitettu ja ELY-keskukselta saatiin 20 prosentin tuki.

Kuitu kaupan päälle Hultassa kiinteistön omistava Bernhard Lundström oli mukana puhdistuslaitoksen ja viemärijärjestelmän rakentamisvaiheessa. Hän kertoo, että erillistyötä selvästi edullisempaan hintaan kiinteistöihin vedettiin samalla optinen kuitukaapeli.

Ihanteellinen kylä Viemärijärjestelmän rakentaminen Hultaan on ollut suhteellisen helppoa. Kylän talot sijaitsevat lähekkäin, jolloin putkihaaroitukset ovat kohtuullisen lyhyet. Kylän sijainti rinteessä mahdollistaa lietteen valumisen omalla paineella eikä pumppuja tarvita matkalla puhdistuslaitokselle. Tuloksena on pienillä kustannuksilla ja riskillä toimiva järjestelmä.

Myös seuratalo Fylgia on liitetty viemärijärjestelmään.

Talolla järjestettävien juhlien ja karavaanaritapahtumien yhteydessä voi esiintyä suuriakin kulutuspiikkejä. Tämä ei kuitenkaan aiheuta ongelmia, sillä järjestelmän mitoituksessa on huomioitu myös tällaiset tapahtumat. Pidempiaikaiset sähkökatkoksetkaan eivät aiheuta ongelmia, kun jokaisen talon yhteydessä on puskurikaivo, johon mahtuu noin kolmen vuorokauden lietteet. Samoin niin puhdistuslaitoksella sijaitsevat säiliöt kuin järeät viemäriputketkin mahdollistavat lietteen pidempiaikaisen varastoinnin.

Yhteystyötä myös aikaisemmin Hultassa yhteistyöllä on perinteitä, sillä jo 30 vuoden ajan usealla taloudella on ollut yhteinen kaivo. Näin yhteistyö viemäröinnissä ei ehkä ollut kovinkaan iso asia kylässä, toteaa Bernhard Lundström.

Mallia muille Bernhard on toiminut luennoitsijana muiden kylien viemärija vesiprojekteissa. Kiinnostusta tuntuu olevan. Tenholassa vastaavia ratkaisuja on suunnitteilla muun muassa OlsböleVikbyn tiekunnan yli 30 kotitaloudelle, kertoo Håkan Lindgren tiekunnasta. Ajatuksena on, että viemäri liitetään kaupungin viemäriverkostoon Snicknäsissä, Tenholan vanhan puhdistuslaitoksen kohdalla. Suunnitelmia on myös Gennarbyssä, jossa kotitaloudet Rådsbyntien varrella toivovat vesi- ja viemäriverkostoa yhdessä Tammisaaren veden kanssa. Samalla vedettäisiin optinen kuitu.

BB

13

Jakten Eugenia NG UPPLEV TENALADAGEN SOM EN ÄKTA VIKI ett besök i Tenala. Kom med på en För första gången någonsin gör Jakten Eugenia a” den 25.7.2015.

Tenala” historisk seglats och erövra ”Vikinga-Tenal

I priset ingår:  Buss till Kalkholmen, Västanfjärd  Skärgårdsseglats Kalkholmen-Tenala  Laxsoppa, dryck, bröd,  Sjömansarbeten av Tenala  Traktorskjuts från Vikstrand till centrum Info & bokning hos Frimans Diversehandel, Sockenv. 19, Tenala eller per telefon: 019-2450100

Priset för seglatsen är 29€/pers Deltagarantal max 34pers

(vard. kl. 8-17)

KOE TENHOLAPÄIVÄ KUIN AITO VIIKINKI

ssä an yhteyde ssa Viikinki-Tenhol Tenhola kerranen Eugenia ärvieraile en ereplik tidigare jakt med samma namn ensimmäisenav Jahti Eugenia ukselle ja valtaa Tenhola.

25.7.2015. Tule mukaan historiaiselle purjehd som byggdes 1879 i Bolax, Hitis.

Hon seglade fram till 1951 Hinta sisältää: då hon sjönk vid Remörarna i Hitis där hon låg för ankar.  Bussimatka Västanfjärdin Kalkholmaan hola Kalkholma-Ten risteilytypisk Saaristoen Honvar åboländsk jakt förutom att hon aldrig  Lohikeittoa, juotavaa, leipää hade maskin Merimiestöitäinstallerad. “Det kommer aldrig någon motor i n keskus  Traktorikyyti Vikstandin satama-Tenhola Eugenia.

Någon ska’ vara sjöman också!” on 29€/henk. lär hennes skeppaRisteyksen hinta Osanottajamäärä kork. 34 henk. re och redare “Storö-Oskar” alias Oskar Gustafsson ha sagt när ingenjörerna i Dalsbruk föreslog att han skulle installera maskin i henne.

Info ja tilaukset Frimans Diversehandel, Pitäjäntie 19, Tenhola tai puh 0192450100 (ark klo 8-17)

Nybygget 1997-2000 Eugenia-projektet startade i januari 1997. Ett gäng entusiaster kring Sagalunds Museum i Kimito beslöt att föreslå idén för Kimitoöns befolkning. Ett allmänt möte sammankallades på biblioteksvinden i Västanfjärd i februari. Föreningen PRO KIMITOÖ-SKUTAN rf grundades och fick genast 60 medlemmar och budskapet var klart: bygg!

Strategin som lades upp på de första mötena var modig men visade sig senare vara rätt. Bygget påbörjades redan följande höst – nu gällde det att skaffa virke, som måste fällas före vårdagjämningen. Ett annat viktigt arbete, att anskaffa finansiering påbörjades likväl och för ändamålet anställdes en verksamhetsledare.

På sommaren 2000 slutfördes arbetet med skrovet och den 24 juli var det igen dags för en höjdpunkt: sjösättningen. Närmare 4000 personer kantade stränderna kring Lammalaviken i Västanfjärd.

Eugenia idag

Jahti Eugenia Eugenia on aikaisemman samannimisen jahdin kopio. Alkuperäinen Eugenia rakennettiin 1879 Bolaxissa, Hiittisillä.

Jahti purjehti vuoteen 1951 jolloin se upposi Remöarnimisen saaren luona Hiittisissä, jossa jahti oli ankkurissa.

Eugenia oli tyypillinen Turunmaan jahti paitsi että siihen ei koskaan asennettu konetta. ”Eugeniaan ei koskaan tule minkäänlaista moottoria. Jonkun on myös oltava merimies!” laivan kapteeni ja omistaja ”Storö-Oskar” eli Oskar Gustafsson oli kuulemma sanonut kun Taalintehtaan insinöörit ehdottivat että hän olisi asentanut koneen laivaan.

Uudisrakennus 1997-2000 Eugenia-projekti aloitettiin tammikuussa 1997. Joukko innostuneita Kemiön Sagalundin museon tukijaa päättivät ehdottaa Kemiönsaaren asukkaille jahdin rakentamista.

Yleinen kokous kutsuttiin koolle Västanfjärdiin kirjaston vintille helmikuussa. Yhdistys PRO KIMITOÖ-SKUTAN rf perustettiin ja siihen liittyi heti 60 jäsentä ja viesti oli selvä: rakennetaan!

Ensimmäisessä kokouksessa laadittu suunnitelma oli rohkea mutta osoittautui myöhemmin oikeaksi.

Rakentaminen aloitettiin heti seuraavana syksynä – mutta ensin oli hankittava puutavaraa, puut oli kaadettava jo ennen kevätpäiväntasausta. Toinen tärkeä tehtävä, rahoituksen hankkiminen, aloitettiin myös ja siihen tarkoitukseen palkattiin toiminnanjohtaja.

Kesällä 2000 viimeisteltiin työt ja 24. heinäkuuta tapahtui SOM EN ÄKTA VIKING TENALADAGENvesille UPPLEV kaiken huipentuma: lasku.

Lähes 4000 ihmistä oli ett besök i Tenala. Kom med på en För första gången någonsin gör Jakten Eugenia 15.

25.7.20 den a” Tenala” a-Tenal kerääntynyt Lammalanlahden rannoille Västanfjärdiin. och erövra ”Viking historisk seglats I priset ingår:

Eugenia tänään men, Västanfjärd  Buss till Kalkhol

 Skärgårdsseglats Kalkholmen-Tenala

dryck, bröd, Eugenia kesäisin yleisöpurjehduksia. Reitit ovat  Laxsoppa,purjehtii  Sjömansarbeten Tenala yleensä Västanfjärdistä Bolaxiin ja Kasnäsistä Öröhön. Eufrån Vikstrand till centrum av  Traktorskjuts Priset för seglatsen är 29€/pers geniaan mahtuu 34 matkustajaa.

Myös yksityishenkilöt Deltagarantal max 34pers voivat vuokrata Eugenian.

Info & bokning hos Frimans Diversehandel, Sockenv. 19, Tenala eller per telefon: 019-2450100 (vard. kl. 8-17)

KOE TENHOLAPÄIVÄ KUIN AITO VIIKINKI

Tenholassa Viikinki-Tenholan yhteydessä Jahti Eugenia vierailee ensimmäisen kerran ukselle ja valtaa Tenhola.

25.7.2015. Tule mukaan historiaiselle purjehd Hinta sisältää:

Eugenia gör publika seglatser under somrarna. De går ofta från Västanfjärd ut till Bolax och från Kasnäs till Örö. Eugenia tar 34 passagerare. Det går också att boka Eugenia privat.

 Bussimatka Västanfjärdin Kalkholmaan  Saaristoristeily Kalkholma-Tenhola  Lohikeittoa, juotavaa, leipää  Merimiestöitä n keskus  Traktorikyyti Vikstandin satama-Tenhola Info ja tilaukset Frimans Diversehandel, Pitäjäntie 19, Tenhola tai puh 0192450100 (ark klo 8-17)

Risteyksen hinta on 29€/henk.

Osanottajamäärä kork. 34 henk.

Vill du ha jobb som barnvakt?

(Lisa 4, Leonard 3) några timmar per dag på Örnvik i norra Tenala under perioden 6 -31 juli?

Kontakta i så fall Kristina Rotkirch 0400 - 428 258 / kristina@rotkirch.com

14

GRÄVNING SPRÄNGNING TRANSPORTER

KAIVUUTYÖT LOUHINTATYÖT KULJETUKSET

15

Sångens och ostens dag i Tenala Man kan ju fråga sig: varför just sångens och ostens dag? Och varför på Museigården i Tenala? Till detta finns flera orsaker och sammanträffanden som i kombination med ett initiativ av tenalabon och marthan Ami Aspelund gav upphov till denna dag.

Ami Aspelund som Mirjam Stäuber 2012. Foto: Gun Lundsten

Tenala har ju långa anor inom osttillverkning. Det var nämligen schweiziska ostmästare som lade grunden till den industriella ostproduktionen i Finland, och 13 av dem lär ha verkat i Tenala. En av de mest framträdande var Ernst Stäuber, som 1907 flyttade till Finland och 1910 köpte Skottes mejeri i Tenala, och därefter förtjänstfullt utvecklade och utvidgade osttillverkningen i regionen. Denna era tog

16

dock slut för Tenalas del år 1987 då Valio, som hade tagit över mejeriverksamheten av Ernsts son Alpo år 1953, lade ner sin ostproduktion i Tenala.

Men idag, efter en paus på 28 år, har vi igen ostproduktion i Tenala! Detta tack vare pensionerade ostmästaren och tenalabon Lauri Helle och hans lärling Pelle Friman, som nu i vår lanserat sin första egenhändigt tillverkade ost. Och detta bör naturligtvis uppmärksammas med en egen dag!

Till saken hör dessutom att Tenala Marthaförening i höstas kontaktades av Ernst Stäubers i Schweitz bosatta sonson Rolf Stäuber. Rolf hade en önskan om att få visa upp sin faster Mirjam Stäubers tavlor och keramikalster, som inte tidigare visats för den stora allmänheten. Mirjam Stäuber, dotter till Ernst Stäuber, var medlem av Tenala Marthaförening och fungerade som den tidigare Kyrkbykretsens ordförande under åren 1946–1953. Mirjam Stäuber var också en av de tenalamarthor som ivrigt brann för att starta upp ett hembygdsmuseum i Tenala och var således med om att iordningställa och inreda Tenala Hembygdsmuseum under åren 1937–1938. Så inget passar ju bättre än att visa upp hennes konstverk i form av en utställning i Hembygdsmuséet i sommar.

Vad är trevligare än att kombinera allt detta med sång och musik – och dessutom med besök av självaste Mijam Stäuber alias Ami Aspelund! Söndagen den 14 juni klockan 14 äntrar alltså Mirjam Stäuber scenen på Museigården för att berätta om ostens historia i Tenala och händelser ur sitt eget liv. Dessutom kommer Pelle Friman naturligtvis att berätta om dagens osttillverkning. Programmet varvas med allsång under Mirjams ledning samt sånguppträdanden av lokala artister såsom Bettina Rönnblad, Nicke Hinds och andra unga förmågor. Som kapellmästare fungerar Martin Kevin. I pausen har publiken möjlighet att avsmaka bland annat Stäubers ostbricka á la Frimans och bekanta sig med Mirjam Stäubers intressanta alster (Mirjam Stäuberutställningen finns tillgänglig under resten av sommaren). Inträdet till dagen är fritt och för att finansiera arrangemangen ordnas därför ett lotteri med en hel tenalaost som huvudvinst.

Tenala Marthaförening med samarbetspartners hälsar härmed alla HJÄRTLIGT VÄLKOMNA till ”Sångens och ostens dag” på Museigården den 14 juni kl. 14–17!

Gun Lundsten, ordförande

Laulun ja juuston päivä Tenholassa Herää kysymys: Miksi juuri laulun ja juuston päivä? Ja miksi Tenholan Museoalueella?

Monta syytä ja sattumaa yhdistettynä tenholalaisen martan Ami Aspelundin aloitteeseen johti päivän syntyyn.

Tenholassa on pitkät juustonvalmistuksen perinteet. Sveitsiläiset juustomestarit aloittivat aikoinaan Suomen teollisen juustonvalmistuksen ja niistä 13 ovat kuulemma toimineet Tenholassa. Eräs näkyvimmistä oli Ernst Stäuber. Hän muutti Suomeen vuonna 1907 ja vuonna 1910 hän osti Skotten meijerin Tenholassa, jonka jälkeen hän ansiokkaasti kehitti ja laajensi juustonvalmistusta paikkakunnalla. Tämä aikakausi loppui Tenholan osalta vuonna 1987, jolloin Valio ostettuaan vuonna 1953 meijeritoiminnan Ernstin pojalta Alpolta lopetti juustonvalmistuksen Tenholassa Mutta tänään 28 vuotta myöhemmin Tenholassa jälleen valmistetaan juustoa! Asian takana ovat eläkkeellä oleva juustomestari Lauri Helle sekä hänen ”oppipoikansa” Pelle Friman, jotka tänä keväänä julkistivat ensimmäisen itse tekemänsä juuston. Tapahtuma ansaitsee luonnollisesti oman päivänsä!

Lisäksi asiaan kuuluu, että Ernst Stäuberin Sveitsissä asuva pojanpoika Rolf Stäuber syksyllä otti yhteyttä Tenholan Marttayhdistykseen. Rolf halusi tuoda näytteille tätinsä Mirjam Stäuberin tauluja ja keramiikkatöitä, jotka eivät aikaisemmin ole olleet yleisön nähtävillä. Ernst Stäuberin tytär Mirjam Stäuber oli Tenholan Marttayhdistyksen jäsen ja toimi aikaisemman Kirkonkyläpiirin puheenjohtajana vuosina 1946–1953. Mirjam Stäuber kuului lisäksi niiden tenholalaisten marttojen joukkoon, jotka innokkaasti tekivät töitä kotiseutumuseon perustamisen puolesta Tenholaan ja siten hän osallistui Tenholan Kotiseutumuseon varustamiseen ja järjestämiseen vuosina 1937–1938. Joten mikä sopisi paremmin kuin hänen töitään käsittävän näyttelyn pystyttäminen Kotiseutumuseoon tänä kesänä.

Jos tähän kaikkeen vielä yhdistetään laulu ja musiikki niin mikä sen mukavampaa. Ja vieläpä itsensä Mirjam Stäuberin alias Ami Aspelundin vieraillessa! Sunnuntaina 14 kesäkuuta kello 14 Mirjam Stäuber astuu Museoalueen lavalle kertoakseen juuston historiasta Tenholassa sekä oman elämänsä tapahtumista. Lisäksi Pelle Friman kertoo nykypäivän juustonvalmistuksesta. Ohjelmaan kuuluu myös yhteislaulua Mirjamin johdolla sekä paikallisten artistien kuten Bettina Rönnbladin, Nicke Hindsin ja muiden nuorten kykyjen lauluesityksiä. Kapellimestarina toimii Martin Kevin. Ohjelman tauolla yleisöllä on mahdollisuus maistaa Stäuberin juustotarjotinta á la Friman ja tutustua Mirjam Stäuberinn mielenkiintoisiin töihin. (Mirjam Stäuberin näyttely jatkuu sen jälkeen koko kesän). Päivään on vapaa pääsy ja tilaisuuden

rahoittamiseksi järjestetään arpajaiset joissa pääpalkintona on kokonainen Tenhola-juusto.

Tenholan Marttayhdistys yhteistyökumppaneineen toivottaa täten kaikki tervetulleiksi viettämään ”Laulun ja juuston päivää” Museoalueelle 14 kesäkuuta kello 14-17!

Gun Lundsten, puheenjohtaja

Mirjam Stäubers keramikalster från 1950-talet. Fotografen okänd.

Mirjam Stäuberin 1950-luvun keramiikkatöitä.

17

Therese och Tobias skjuter skarpt Syskonen Therese och Tobias Lindgren från Ingvalsby hör sedan många år tillbaka till inventarierna i Raseborgs Skyttar. För tolv år sedan prövade lillasyster Therese först på skytte, följande gång fick hon brorsan med sej till skyttehallen och på den vägen är det.

Therese och Tobias Lindgren.

Total koncentration.

Täydellistä keskittymistä.

- Sedan dess har vi fastnat för sporten. Det är något med skyttet som fascinerar, att man måste kunna lugna ner sej så fullständigt, kunna hålla pulsen låg för att nå goda resultat, berättar syskonen.

- Redan i början märkte vi också att skyttesporten fungerar som ett bra stöd för skolarbetet, man lär sej att koncentrera sej ordentligt. Men om man är stressad när man

18

kommer till träning eller tävling, så tar det tid innan man skjuter stabilt, säjer Tobias.

Pistolskytte har så småningom blivit huvudgren för både Therese och Tobias, även om framför allt karate länge också tog en stor del av de sportiga syskonens tid och uppmärksamhet. Vintertid är det luftpistolskytte inomhus med tavlorna på tio meters avstånd som gäller, medan det som-

martid handlar om varierande typer av sportpistolskytte på längre avstånd, upp till 50 meter.

Vid intervjutillfället under en träningskväll i skyttehallen i Västerby verkar 21-åriga Therese vara den livligare, men när det gäller skyttet visar det sej att 24-årige Tobias hellre skjuter snabbt, medan systern inte har något emot att ta gott om tid på sej.

- Och jag tycker absolut det är roligare att skjuta utomhus, det smäller ju mera med krutvapen, skrattar Therese, som ifjol fick en fin utmärkelse när hon utsågs till årets kvinnliga

idrottare i Raseborg med bland annat FM-guld på meritlistan.

Bägge syskonen har flera individuella medaljer på FMnivå, men Therese har nått ända upp till landslagsnivå med en fjortonde plats i junior-EM i Italien för några år sedan som en av de absoluta höjdpunkterna. För tillfället har hon däremot inte möjlighet att satsa helhjärtat på skyttet, då familjebildning och studier kräver en betydande del av dygnets begränsade timmar.

RG

Therese ja Tobias ampuvat kovilla Sisarukset Therese ja Tobias Lindgren Ingvalsbystä ovat jo vuosia kuuluneet Raaseporin Ampujien vakiokalustoon. Kaksitoista vuotta sitten pikkusisko Therese kokeili ampumista ja seuraavalla kerralla veli lähti mukaan ampumahallille, ja sillä tiellä ollaan.

- Siitä lähtien olemme olleet koukussa lajiin. Jokin ampumisessa kiehtoo, kun menestyäkseen on rauhoituttava täydellisesti ja pidettävä pulssi alhaisena, kertovat sisarukset.

- Alusta asti huomasimme myös, että ampuminen toimii hyvänä tukena koulutyölle, sillä siinä oppii kunnolla keskittymään. Jos stressaantuneena tulee harjoituksiin tai kilpailuun, kestää ennenkuin ampuu tasaisesti, kertoo Tobias.

Pistooliammunnasta on vähitellen tullut sekä Theresen että Tobiaksen päälaji, vaikka karate vei pitkään merkittävän osan urheilullisten sisarusten ajasta ja huomiosta. Talvisin painopiste on 10 metrin ilmapistooliammunnassa sisätiloissa, kun taas kesäisin keskitytään eri tyyppisiin urheilupistooliammuntoihin pidemmillä, jopa 50 metrin etäisyyksillä.

Harjoitusiltana, Västerbyn ampumahallissa tehdyn haastattelun aikana, 21-vuotias Therese vaikuttaa vilkkaammal-

ta. Ammunnassa 24-vuotias Tobias osoittautuu kuitenkin nopeaksi, kun taas hänen siskonsa käyttää suoritukseensa mielellään reilusti aikaa.

- Minusta on myös ehdottomasti hauskempaa ampua ulkona, sillä tuliaseesta lähtee kunnon pauke, nauraa Therese.

Hänet palkittiin viime vuonna vuoden naisurheilijana Raaseporissa, ansiolistallaan muun muassa SM-kulta.

Molemmilla on useita henkilökohtaisia SM-tason mitaleja.

Therese on noussut aina maajoukkuetasolle, yhtenä ehdottomana huippusaavutuksena 14. sija muutaman vuoden takaisista nuorten EM-kisoista Italiassa. Tällä hetkellä hänellä ei kuitenkaan ole mahdollisuuksia panostaa täysillä ammuntaan, sillä perheen perustaminen ja opiskelu vievät merkittävän osan vuorokauden rajallisista tunneista.

RG

RIVER BYGGNADE

R

FLISAR RÖJER SLY MOTTAGNING AV TRÄAVFALL

Tel. 0400 844 030

19

Brandsläckareservice Brandsäkerhetsutrustning Säkerhetsmärken

Honda Småmaskiner AGA Gasförsäljning Småmaskinservice

www.tekno-test.fi Industrigatan 3 10600 Ekenäs tore.lindberg@teknotest.inet.fi 019 241 3429 / 0400 805 347

20

Har du sett till att dina besparingar består eller rent av ökar i stället för att smälta bort med tiden?

Var snäll mot dina besparingar.

Vi berättar hur.

Oletko pitänyt huolta, että säästösi säilyvät, tai jopa kasvavat, sen sijaan että ne hupenisivat ajan myötä?

Ole hyvä säästöillesi.

Me kerromme kyllä miten.

Mer information får du på våra kontor eller på adressen

Kysy lisää konttoreistamme tai lue lisää osoitteesta

www.sparbanken.fi/ekenassb

www.saastopankki.fi/tammisaarensp

Stationsvägen 6, 10600 Ekenäs, 019-222 500 Köpmansgatan 8, 10300 Karis, 019-222 5560

Asematie 6, 10600 Tammisaari, 019-222 500 Kauppiaankatu 8, 10300 Karjaa, 019-222 5560

BYGGNADSARBETEN RAKENNUSTYﾃ傍 Listerbyvﾃ､gen 8, 10520 Tenala Tel. 019 245 0564, 0400 477 007 E-mail: bygg.gronroos@brev.fi

Tel.: / Puh: 019 245 0535 Vi betjﾃ､nar: / Palvelemme: Mﾃ･-Fre / Ma-Pe 10.00-17.00

21

De sprang sitt 20:nde Stockholm Marathon Bland de drygt 16.000 löpare som fullföljde årets Stockholm Marathon fanns också två jubilarer. Carola Grönholm från Ekenäs och Magnus Kevin från Tenala löpte vardera i mål i Stockholm för tjugonde gången. Mahnus dessutom på sin 40-årsdag

Magnus intresse för löpning väcktes år 1993 då han fick en idrottsdräkt i present. Han tyckte mycket om den och började gå ut på promenader med dräkten på om kvällarna.

Sedan fick han för sig att ta några löpsteg emellanåt, och småningom övergick gången i joggning och löpning. De andra motionärerna i Tenala bad honom snart med på gemensamma löplänkar och eftersom han var en begåvad löpare så bad de honom med till Stockholm år 1995 och sedan dess har han deltagit där varje år.

Carola lockades med till Stockholm år 1992. EIF-Motion med Bruno Holmroos ordnade bussresor dit och Carola, som började löpa som 29-åring för att förbättra sin hälsa, beslöt följa med. Hon har efter år 2000 varit med varje år. Hennes första maratonlopp var Helsinki City maraton.

EIF-Motion slutade ordna resorna till Stockholm, men Carola och Magnus fortsatte att på egen hand resa dit. Stockholm är mycket populärt bland finländare, och landets största resebyråer har utvecklat ett koncept där färjorna mellan Helsingfors och Stockholm mer eller mindre är chartrade just för maratonloppet, tidtabellerna för bilfärjor och tävling är numera anpassade till varandra. På båtarna år både program och mat anpassade till deltagarna. Deltagarnummer, tidtagningschips och info om loppet delas ut redan på båten och även frukosten är anpassad för en maratonlöpare.

Carolas bästa placering är 142 i damklassen på tiden 3:45.

Magnus bästa placering i herrklassen är 338 på tiden 3:03, men det är ändå samvaron och glädjen med löpningen som är det viktigaste. Med löpning som livsstil håller de sig

22

i god form, lever ett sundare liv, hålls bättre friska samt blir mera stresståliga och hanterar livssituationer lättare. Genom att anmäla sig till ett lopp långt i förväg, till Stockholm bör man anmäla sig redan föregående höst, så håller de träningsmotivationen uppe. Varför de valt just Stockholm som sitt huvudlopp har flere orsaker. Researrangemangen och arrangemangen av själva loppet väldigt bra och tidpunkten på året är lämplig för båda två. Båda för också fram det enorma fina publikstöd man får under loppet, strålande glada människor såväl på banan som utanför!

Numera är det mycket mera löpare med än på nittiotalet, men även publiken och antalet orkestrar längs banan har ökat. De har löpt i tryckande hetta, i solsken och i regn och kyla, båda minns speciellt året 2012 då det regnade under hela loppet, temperaturen var endast 4 grader och blåsten var stark, över 20 m/s i byarna. Båda var totalt genomfrusna.

Magnus sprang nu sitt 47:nde maratonlopp totalt. Han sprungit maraton i Helsingfors, Åbo och Åland, men också i Berlin och Frankfurt i Tyskland. Han har sprungit 12 Lidingölopp och skidat Vasaloppet 17 gånger. Carola har inte riktigt koll på hur många maratonlopp hon löpt totalt, men runt 40 torde det vara, drygt 10 gånger i Helsingfors, Åbo och på Åland samt i Oslo. Båda kommer att fortsätta löpa och motionera så länge de tycker det är roligt och känner sig motiverade, säkert blir det en fortsättning även i Stockholm men kanske också ett vårligt maratonlopp, tex i Paris finns som en tanke för framtiden.

Kaj Råstedt

He juoksivat 20. Tukholman maratoninsa Tukholman maratonissa runsaan 16.000 maaliin tulleen joukossa oli myös kaksi merkkipäivää juhlivaa. Carola Grönholm Tammisaaresta ja Magnus Kevin Tenholasta juoksivat molemmat maaliin 20. kerran, Magnus kaiken lisäksi 40-vuotispäivänään.

Magnus kiinnostui juoksemisesta vuonna 1993 kun hän sai urheiluasun lahjaksi. Hän piti siitä kovasti ja lähti iltaisin ulos kävelylle puku päällään. Jossain vaiheessa hän keksi ottaa muutaman juoksuaskeleen ja niin kävely hiljalleen muuttui hölkäksi ja juoksuksi. Pian muut kuntoilijat Tenholasta pyysivätkin Magnuksen mukaan yhteisille juoksulenkeille.

Ja koska hän oli lahjakas juoksija, pyysivät he hänet vuonna 1995 mukaan Tukholmaan. Sen jälkeen hän onkin osallistunut tapahtumaan joka vuosi.

Carola houkuteltiin mukaan Tukholmaan vuonna 1992.

Bruno Holmroos EIF-Motionista järjesti bussimatkoja sinne ja kunnon kohottamiseksi 29-vuotiaana juoksemisen aloittanut Carola päätti lähteä mukaan. Vuodesta 2000 lähtien hän on osallistunut joka vuosi. Carolan ensimmäinen maratonjuoksu oli Helsinki City Maraton.

EIF-Motion lopetti matkojen järjestämisen Tukholmaan mutta Carola ja Magnus jatkoivat omatoimisesti. Tukholma on hyvin suosittu suomalaisten keskuudessa, ja maan suurimmat matkatoimistot ovat kehittäneet konseptin, jossa Helsingin ja Tukholman väliä kulkevat lautat on pääosin varattu juuri maratonjuoksulle kun autolauttojen ja kilpailun aikataulut nykyään on sovitettu toisiinsa. Osanottajanumerot, ajanottochipit sekä infoa juoksusta jaetaan jo laivalla ja jopa aamiainen on maratonjuoksijalle sopiva.

Carolan paras sijoitus naisten luokassa on 142. ajalla 3:45 ja Magnuksen miesten luokassa 338. ajalla 3:03. Parasta on kuitenkin yhdessäolo ja juoksun ilo. Kun elämäntapana on juoksu, he pysyvät hyvässä kunnossa, elävät terveellisemmin, sairastavat vähemmän, sietävät stressiä paremmin

ja kohtaavat elämäntilanteita helpommin. He pitävät yllä harjoittelumotivaatiota ilmoittautumalla juoksuun hyvissä ajoin ennakkoon, esimerkkinä Tukholma, johon on ilmoittauduttava jo edellisenä syksynä. On useita syitä siihen miksi he ovat valinneet Tukholman pääjuoksuksi. Matka- ja kilpailujärjestelyt ovat todella hyvät, ja ajankohta on molemmille sopiva. Molemmat mainitsevat myös kilpailun aikana yleisöltä tulevan valtavan hienon tuen, ihmiset ovat todella iloisia niin radalla kuin sen ulkopuolellakin!

Nykyään mukana on selvästi enemmän juoksijoita kuin 90-luvulla mutta myös yleisö ja orkestereiden määrä reitin varrella on kasvanut. He ovat juosseet painostavassa helteessä, auringonpaahteessa sekä sateessa ja kylmässä.

Molemmat muistavat erityisesti vuoden 2012, jolloin satoi koko juoksun ajan, lämpötila oli 4 astetta ja tuulta puuskissa yli 20m/s. He olivat molemmat umpijäässä.

Magnukselle tämä oli kaiken kaikkiaan 47. maratonjuoksu.

Hän on osallistunut juoksuihin Helsingissä, Turussa ja Ahvenanmaalla mutta myös Saksassa Berliinissä ja Frankfurtissa.

Hän on juossut 12 Lidingöjuoksua ja hiihtänyt Vaasahiihdon 17 kertaa. Carola ei tiedä tarkkaan montako maratonjuoksua hänellä on takanaan, mutta oikea luku lienee 40 paikkeilla, josta runsaat kymmenen Helsingissä, Turussa, Ahvenanmaalla sekä Oslossa. Molemmat aikovat jatkaa juoksemista ja kuntoilua niin kauan kuin se on hauskaa ja he ovat motivoituneita. Tukholmassa jatketaan varmasti, mutta ehkä myös keväinen maratonjuoksu esimerkiksi Pariisissa on mukana tulevaisuuden suunnitelmissa.

Kaj Råstedt

23

Målar inne-ute - Slipar golv och lackar Kaklar - Skylift - även uthyrning Tapetserar - Mattläggning Mindre träarbeten Pålarfvägen 35, 10570 Bromarf, tel. 040 575 6228

24

Rolfs TAXI 0400 225 627

1-41 personer Tfn: 0424 2801, Gsm: 0400-470 285

Rolf Tรถrnroos

25

”En invandrares” funderingar Jag önskar en solig och glad vår åt alla Tenalabor! Här kommer fortsättningen på funderingarna som påbörjades redan före julen.

Den västnyländska naturen I Tenala och även annanstans i Västnyland frodas en riklig växtlighet. Växter är för mig ett alldeles speciellt glädjeämne. Efter att ha flyttat hit såg jag för första gången till exempel kungsmynta, brudbröd, svenska flaggan och harklöver.

Många ädla lövträd är en verklig fröjd för ögat. Här klarar sig både bokträdet och den ömtåliga flädern.

Mina fågelkunskaper är klena, men med hjälp av husbonden i grannhuset har jag lärt mig känna igen tornfalken.

Också gråspetten besöker fågelbrädet. En snörik vinter för några år sedan stötte jag bokstavligen ihop med en orre som sov i snödrivan. Svanar, tranor och gäss flyger över byn alldeles som i Dan Anderssons sång. Och fågelbrädet besöks av många olika slags småfåglar.

Hararna springer omkring på gården, på vintern är snön nedtrampad över hela gårdstunet och i den närmaste omgivningen. Hjortar och rådjur är mera sällsynta gäster, men ibland kan man hälsa på dem också. Men förra hösten har vi haft dåligt med äpplen åt hjortarna. Mårdhunden smakar gärna på krusbären om man inte har skyddat buskarna med hönsnät. Ekorren vaknar kring sextiden på morgnarna och springer och krafsar högljutt på husväggarna.

Grannarnas kattor är ändå de allra käraste djuren. De besöker alltid när de hinner också våra uthus och håller gnagarna i schack.

Rikligt med kulturutbud och hobbymöjligheter Konstrundan, som ordnas varje höst, är visserligen inget Tenalaevenemang, men härifrån norra Tenala går det utmärkt att köra både till Hangö och Kimitoön såsom också till Fiskars och Karis. Jag räknade nyss att rundan resulterat i sex bilder att hänga på väggen, några kärl och ett smycke.

Senaste år utökades samlingen med en bordduk och en bok. Men framförallt betyder rundan en möjlighet att träffa nya mänskor och att bekanta sig med intressanta platser.

På tal om böcker, så finns det många absolut läsvärda böcker om både bruk och mänskor i Tenala. Böcker som för sin del bidragit till vi kunnat öka vår kunskap om hembygden. Läsning är ju även annars en trevlig hobby under alla årstider.

Konserter och utställningar finns det att välja och vraka bland, främst kommer min sambos manskörskonserter.

26

Och eftersom han fiskar tillsammans med grannen, så har det inte varit brist på gädda och strömming.

Vi har tillsammans med mänskor som har praktisk kunskap om lokalhistorien fått göra utfärder till gruvöppningar och malmhögar som ligger gömda i skogen – inte ens markägaren vet alltid vad man kan hitta i skogen. Inte heller den som sitter i det framrusande tåget vet vilket jäkt det för 200 år sedan varit i de nu så tysta skogarna. Vi har också haft glädjen att se en masugnruin i Tenala som ligger på en bekants ägor.

Föreningsverksamhet Tiden blir inte lång om man vill ha umgänge och hobbyer.

Medborgarinstitutet har många kurser och föreläsningar, alla hittar säkert något som passar. Byaföreningarna är aktiva, ett bra exempel är denna tidning. Martor finns i varje by, det finns trädgårdsföreningar, motionsbefrämjande föreningar och förstås Västnyländska nyttoväxtföreningen.

Företagsverksamheten De positiva erfarenheterna överväger. Främst tänker jag på apoteket i Tenala, personalen minns kunderna och recepten otroligt bra. Och när jag för att skriva detta behövde kopieringspapper gick det att få i kyrkbyns diversehandel fast det inte egentligen ingick i sortimentet.

När vi kort efter att ha flyttat var en smula bekymrade över hur tömningen av avloppsbrunnarna i fortsättningen skulle skötas, svarade han som skötte tömningen raskt: - ta det lugnt, ni hör till vår vårrunda.

Det enda som egentligen förvånar oss är somliga företagares inställning till kundkontakter. Det finns ofta något som behöver förnyas i ett gammalt hus. När man kontaktar en företagare går det ofta så att man kommer överens om en tid att träffas, men ingen syns eller hörs, inte ens ett telefonsamtal får man. Och det här upprepar sig. Det är tur att Bjärnå och Salo är så nära. Där har vi alltid fått hjälp.

Glesbygdsboendets härlighet och elände Det går bra att bo på landet, det finns väg- och vattenandelslag och dataförbindelser. Men man är tvungen att ha bil, tur att bensinpriset ser ut att sjunka. Kommunalskatten är hög och myndigheterna hotar med tvång om dyra avloppsinvesteringar som i vårt fall inte verkar nödvändigt.

Men tillsvidare, så länge vi klarar det här, har beslutet att flytta till Tenala varit riktigt lyckat. Kontakterna med andra mänskor är det allra viktigaste på alla orter. Det är det som trivseln grundar sig på. Tack till alla Tenalabor!

Ulla Flood

”Maahanmuuttajan” mietteitä Aurinkoista ja iloista kevättä kaikille tenholalaisille! Jatketaan vielä muutamalla lauseella jo ennen joulua aloitettuja mietteitä.

Länsi-Uudenmaan luonto Runsas kasvillisuus rehottaa Länsi-Uudellamaalla muuallakin kuin Tenholassa. Kasvit ovat minulle aivan erityinen ilon aihe.

Ensimmäisen kerran tänne muutettuani näin esimerkiksi mäkimeiramin, sikoangervon, lehtomaitikan ja jänönapilan. Monet jalot lehtipuut ovat oikea silmänilo, pyökki selviää täällä ja myös arka mustaselja.

Lintutuntemukseni on huono, mutta naapurin isännän avulla olen oppinut tuntemaan tuulihaukan, myös harmaapäätikka käy lintulaudalla. Lumisena talvena muutama vuosi sitten kirjaimellisesti törmäsin lumikiepissä nukkuvaan teereen. Joutsenet, kurjet ja hanhet tietysti lentävät kylän yli aivan kuin Dan Anderssonin laulussa. Lisäksi lintulaudalla käy runsain mitoin niin sanottuja tippalintuja.

Jänikset juoksevat pitkin pihaa, lumen aikana varsinkin koko pihamaa ja lähiympäristö on tallottu. Peurat ja kauriit ovat harvinaisempia vieraita, mutta silloin tällöin heitäkin voi tervehtiä.

Viime syksynä vain on tullut kovin vähän omenia peurojen evääksi. Supikoira käy nautiskelemassa karviaiset, jos pensasta ei ole suojeltu kanaverkolla. Orava herää noin kello kuusi aamulla ja juosta rapistaa kovaäänisesti pitkin seinää.

Rakkaimmat eläimet ovat kuitenkin naapurit kissat. Kisut vierailevat ehtiessään myös meidän ulkorakennuksissa ja pitävät jyrsijät kurissa.

Kulttuuriantia ja harrastusmahdollisuuksia on runsaasti Jokasyksyinen Konstrundan ei ole tietenkään tenholalainen ilmiö, mutta täältä Pohjois-Tenholasta käsin on mainio ajella sekä Hankoon että Kemiönsaarelle kuin myös Fiskarsiin ja Karjaalle. Laskin tätä juttua varten, että kierros on poikinut kuusi kuvaa seinälle, joitain astioita ja yhden korun. Viime vuonna hankinnat lisääntyivät pöytäliinalla ja kirjalla. Ennen kaikkea kierros merkitsee kuitenkin mahdollisuutta tavata uusia ihmisiä ja tutustua mielenkiintoisiin paikkoihin.

Kirjoista puheen ollen, tenholalaisista ihmisistä ja ruukeista on paljon ehdottomasti luettavia kirjoja, jotka taas omalta osaltaan ovat parantaneet kotiseututietoutta. Lukeminen on muutenkin mukava harrastus kaikkina vuodenaikoina.

Erilaisia konsertteja ja näyttelyitä on valittavaksi asti, alkaen asuinkumppanini mieskuorokonserteista.

Ja hän käy myös naapurin kanssa kalassa, haukea ja silakkaa on riittänyt.

Yhdistystoiminta Aika ei tule pitkäksi, jos kaipaa seuranpitoa ja harrastuksia.

Kansalaisopistolle on kursseja ja luentoja aivan varmasti jokaiselle sopivia, kyläyhdistykset toimivat aktiivisesti, josta hyvä esimerkki on tämä lehtikin. Marttoja on joka kylässä, puutarhayhdistyksiä, liikuntaa edistäviä yhdistyksiä ja tietty myös Länsi-Uudenmaan hyötykasviyhdistys.

Yritystoiminta Myönteiset kokemukset ovat päällimmäisinä. Ensimmäisenä tulee mieleen Tenholan apteekki, asiakkaat ja reseptit muistetaan käsittämättömän hyvin, tätä kirjoitettaessa löytyi kirkonkylän sekatavarakaupasta tulostuspaperia, vaikkei sitä varsinaisesti myynnissä ollutkaan.

Likakaivojen tyhjentäjä vastasi reippaasti, kun muutettuamme olin vähän huolissani – älä sure, te kuulutte meidän kevätkierrokseemme.

Oikeastaan ainoa meitä hämmästyttänyt asia on joidenkin yritysten suhtautuminen yhteydenottoihin. Vanhassa omakotitalossa on usein jotakin uusimistarvetta. Yhteydenottoihin suhtaudutaan yleensä siten, että sovitaan tapaamisaika mutta ketään ei kuulu eikä näy, ei edes puhelinsoittoa. Ja tämä toistuu. Onneksi Perniö ja Salo ovat niin lähellä, sieltä on aina apu löytynyt.

Maaseutuasumisen ihanuus ja kurjuus Maaseutuasuminen sujuu hyvin, on tie- ja vesiosuuskunnat ja tietoliikenneyhteydet. Auto on tietysti välttämätön, onneksi bensan hinta näyttää tällä hetkellä laskevan. Kunnallisvero on korkea ja viranomaiset uhkailevat arvokkaalla viemäröintiinvestoinnilla, joka meidän tapauksessamme vaikuttaa hyödyttömältä.

Mutta toistaiseksi, niin kauan kuin näistä selvitään, Tenholaan muuttaminen on ollut oikein hyvä ratkaisu. Inhimilliset kontaktit ovat se tärkein asia jokaisella paikkakunnalla, niihin viihtyminen kuitenkin perustuu. Kiitos tenholalaisille!

Ulla Flood

Var i Tenala?

Det var kulringen på sportplanen i kyrkobyn som fanns på bilden.

Tenholassa, mutta missä?

Kuvassa näkyi osa Tenholan urheilukentän kuularinkiä.

27

Sommarens byavandringar Kesän kyläkävelyt 1. Tenala kyrkas orgel Det är en fröjd att spela på Tenala kyrkas orgel. Det sade Niels Burgmann, kantor i Ekenäsnejdens svenska församling, alltså kantor också i Tenala. Den 7 juli kommer han att berätta om orgeln och visa prov på både orgelns och sin egen förmåga. Det är kanske till och med möjligt för någon att få höra sin favoritmusik på orgeln.

Orgeln från 1887-1888 är nr 56 av de orglar som Z.A. Zachariassen byggde i Nystad. Och donerad till kyrkan genom Lowisa och Florentin Tennbergs donationsbrev 25.6.1887,

1. Tenholan kirkon urut On suuri ilo soittaa Tenholan kirkon uruilla. Näin sanoi Niels Burgmann, Tammisaarenseudun uuden ruots. seurakunnan kanttori, täten myös Tenholan kanttori. Heinäkuun 7 pnä hän kertoo enemmän kirkon uruista ja esittelee myös sekä urut että omat taitonsa. Häneltä voi yleisö ehkä jopa toivoa omaa lempimusiikkiaan.

Urut rakensi vuosina 1887-1888 Z.A Zachariassen Uudestakaupungista. Lowisa ja Florentin Tennberg lahjoittivat ne seurakunnalle 25.6.1887.

2. Kila gård i Öby

2. Kilan tila Öbyssä

Kila gård ligger granne med Ramsdal lägergård i Öby. Gården är en följd av sammanslagningen av flere små hemman och i dag ägnar man sig på gården åt uppfödning av biffkor och odling av foder. På gården har ett antal märkespersoner rört sig, bland annat professor Rolf Lagerborg, professor Gustaf John Ramstedt och den för de flesta mera bekante professorn, mr Naturväktaren, Harry Krogerus. Om gården och de berömda besökarna berättar Anna-Lena Bengelsdorff den 14 juli.

Köranvisning: Längs väg 25 mot Hangö. Efter Lappvik by till höger vid vägskylten Öby. Efter Gennarbyvikens damm, ca 1 kilometer till vägvisaren ’’Kila’’ och du är framme. Skyltning efter Gennarbyvikens damm.

Kilan tila on seurakuntien leiri- ja kurssikeskuksen naapuri Raaseporin Öbyn alueella, lähellä Hangon kaupungin Lappohjan kylää. Nykyinen Kila on muutaman pienemmän tilan yhteenliittymän tulos, jonka toimintaan tänään kuuluu lihakarjan kasvattaminen ja rehukasvien viljely. Tilalla on oleskellut muutamia tunnettuja henkilöitä, esim professorit Rolf Lagerborg, Gustaf John Ramstedt ja Harry Krogerus.

Anna-Lena Bengelsdorff kertoo Kilan tilasta ja sen tunnetuista vierailijoista 14 heinäkuuta.

Ajo-ohje: Valtatie 25 suuntana Hanko, Lappohjan kylän jälkeen oikealle suuntana Öby. Noin kilometrin jälkeen tienviitta ’’Kila’’ oikealle ja olet perillä. Gennarbynlahden padon jälkeen opastus.

3. Kvarnträsk friluftsområde Strax bakom Ovanmalm by i Tenala ligger Kvarnträsk. Ett litet träsk med en simstrand, som åtminstone yngre tenalabor brukar besöka. Men området är mycket mera. Det ägs av finska staten och administeras av yrkeshögskolan Novia, vars studerande där får den praktiska delen av studierna

28

inom det forstliga området. Studerande inom vildmarksturismen har Kvarnträsk som ett studieområde. Och orienterare besöker gärna området för träning och tävling, det finns nämligen utmärkta kartor över området. Det är också ett ypperligt område för skogsvandringar.

Den 21 juli kan vi bekanta oss med området, guidade av

dem som känner området och dess olika användningar.

Köranvisning: Från Salo-Ekenäsvägen längs Kungsvägen, väg 111, till Fastarby. Där till vänster till vägen Ovanmalm.

Därifrån vägvisning.

sellaisia henkilöitä, jotka tuntevat alueen ja sen käytön.

Ajo-ohje: Tammisaari-Salotieltä Kuninkaantielle suuntana Pohja. Fastarbyn kylän luona vasemmalle Ovanmalm –tielle. Sieltä opastus.

3. Kvarnträsk’in ulkoilualue Ovanmalmin kylän jälkeen saavutaan Kvarnträsk (Myllyjärvi) nimiselle pienelle järvelle. Siellä on uimaranta johon kokoontuu aika ajoin seudun nuoriso. Mutta alue on paljon muutakin kuin uimaranta. Alueen omistaa Suomen valtio ja sitä hoitaa ja käyttää ammattikorkeakoulu Novia, jonka opiskelijat saavat täällä käytännön oppia metsänhoidon alalta. Ja erämaamatkailun opiskelijat käyvät myös alueella.

Kolmas vierailijaryhmä on suunnistajat, alueesta on laadittu hienoja suunnistuskarttoja. Ja koska alueella on paljon polkuja, se sopii hyvin myös metsäretkistä kiinnostuneille.

Heinäkuun 21 pnä voimme tutustua alueeseen, oppaina

Vildmarksguidernas byggen. / Erämaaoppaiden rakennuksia.

4. Stockhus av grövre kaliber Grind var förr en stor sandgrop i Tenala. nu tas ingen sand mera från gropen i Grind, men likafullt pågår det en febril verksamhet där. Där ser hus, timrade av grova stockar, dagens ljus och därifrån forslas de sedan till sin slutliga destination, inte bara i Finland utan också till utlandet.

Den 28 juli går den fjärde byavandringen till S-Trä i Grind, där Svante Andström berättar om verksamheten och förevisar den just då aktuella byggnaden.

Köranvisning: Från Ekenäs-Salovägen längs Bonäsvägen, genom Siggby by, några hundra meter till och sedan vänster. Vägvisning.

4. Järeitä hirsirakennuksia

Färdigt för leverans.

Grind Siggbyn kylässä oli ennen suuri sorakuoppa, mutta sieltä ei enää oteta soraa lähde sieltä. Tänään siellä on muunlaista toimintaa, siellä valmistetaan hirsirakennuksia. Järeistä hirsistä rakennetaan asiakkaan toivomusten mukaan taloja, jotka taas puretaan ja siirretään lopulliseen päämääräänsä, Suomeen tai ulkomaille.

Heinäkuun 28 päivänä kesän viimeinen kyläkävely vie meidät S-Trä-yrityksen alueelle, jossa Svante Andström kertoo toiminnastaan ja esittelee juuri silloin ajankohtaisia rakennuksia.

Ajo-ohje: Salo-Tammissaritieltä Bonäs-tielle, sieltä Siggbyn kylän läpi muutama sata metriä, ja käännytään vasemmalle. Opastus.

29

På kommande: Västnyländsk ost Det ät spännande tider för Lauri Helle och P-O Friman. Den första osten, som de tillsammans tillverkat helt från grunden, blir färdig att säljas ungefär vid valborg. Det är resultatet av en lång tid av planering och tester.

Lauri Helle och P-O Friman skaffa den bästa mjölk man kan få, nämligen morgonmjölkningens mjölk.

Bakterier i huvudrollen

Nya produktionsutrymmen För att tillverka ost från första början har P-O eller Pelle, varit tvungen att bygga upp ett produktionsutrymme, som den tidigare verksamheten inte behövt. Bland annat ett ysteri för den inledande processen och olika redskap och kärl till ysteriet. En del har P-O tillverkat själv, konstruerat på nytt och på nytt tills han har varit nöjd med resultatet.

Bland annat har en press för att få bort vassla kommit till i den frimanska verkstaden. En annan fråga att lösa har varit lagringsplatsen, ostkällaren. Alla olika ostar behöver ju sin egen mogningskällare.

Mjölk från närområdet Som i all annan produktion är råvaran det viktigaste. Den mjölk som skall att användas kommer från någon mjölkgård i Västnyland, vald för att den har den idealiska kvaliteten för just den ost som skall tillverkas. Allra helst skulle

Bakterier är a och o i osttillverkningen. Bakteriekulturen skall vara tillräckligt effektiv så att den orkar föra processen hela vägen till den färdiga osten. P-O och Lauri har småningom letat sig fram till den rätta kulturen, som skall skapa den nya produkten. Samtidigt har de arbetat med att komma fram till den ideala temperaturen för processen.

En annan ingrediens i processen är löpe. Det får man som många vet från kalvmagar och det är det som gör att det blir ostmassa av mjölken. Processen siktar på att få en slutprodukt som är laktosfri. Och det som kunderna småningom kan avsmaka är en halvhård ost, som man kunde karaktärisera som något mellan gruyere och appenzeller, säger P-O. När den kommer till försäljning har den förstås sitt eget namn. Men det namnet är ännu en hemlighet.

Noggrann kontroll Livsmedelstillverkningen i Finland kontrolleras mycket noga. Det handlar både om egenkontroll och test vid laboratorier, där man får en del av alla de uppgifter som måste finnas på varudeklarationen. Pappersexercisen är omfattande, det vet P-O vid det här laget.

Förhoppningsvis kommer det första partiet av den nya osten till försäljning i maj, kanske runt första maj, hoppas P-O. Och eftersom det handlar om ett rätt litet parti, så sker försäljningen enbart i Tenala. Det är spännande tider för ostälskare och spännande tider för tillverkarna Helle&Friman.

BB

Tulossa: Länsi-uusmaalaista juustoa Lauri Helle ja P-O Friman elävät jännittäviä hetkiä. Ensimmäinen heidän kokonaan itse tekemänsä juusto tulee toivottavasti myyntiin suunnilleen vapuksi.

Uusia tuotantotiloja Voidakseen valmistaa juustoa alusta asti on P-O joutunut rakentamaan tuotantotilan, jota aikaisempaan toimintaan ei tarvittu. Alkuprosessia varten löytyy nyt tiloja muun mu-

30

assa juoksuttamiseen ja siihen tarvittavia työkaluja ja astioita. Osan tarvikkeista P-O on itse valmistanut, uudestaan ja uudestaan kunnes hän on ollut tyytyväinen tulokseen.

Frimanin pajalla on tehty esimerkiksi puristin, jolla ylimää-

räinen hera poistetaan. Myös varastointiin tarvittava juustokellari on vaatinut uusia ratkaisuja, sillä erilaiset juustot tarvitsevat omat kypsytystilansa.

Maitoa lähialueilta Kuten kaikessa tuotannossa, tärkein asia on raaka-aine. Käytettävä maito tulee Länsi-uusmaalaiselta maitotilalta, joka on valikoitunut erityisesti juuri valmistettavaa juustoa varten. Kaikkein mieluiten Lauri Helle ja P-O Friman hankkisivat kaikkein parasta, nimittäin aamulypsyltä saatavaa maitoa.

Bakteerit pääroolissa Juustovalmistuksessa bakteerit ovat kaiken a ja o. Bakteerikannan tulee olla riittävän tehokas, jotta se jaksaa viedä prosessia eteenpäin aina valmiiseen juustoon asti. Kokeilemalla P-O ja Helle ovat löytäneet uuden tuotteen valmistamiseen tarvittavan oikean bakteerikannan. Samalla he ovat työskennelleet löytääkseen prosessille parhaat lämpötilat.

Toinen prosessissa tarvittava ainesosa on juoksute. Tätä, maidon juustomassaksi muuttavaa ainesosaa saadaan ku-

ten monet tietävät, vasikan juoksutusmahasta. Prosessissa tavoitellaan laktoositonta lopputuotetta. Asiakkaat saavat maistaa puolikovaa juustoa, joka tyypiltään asettuu gruyeren ja appenzellerin väliin, sanoo P-O. Juuston tullessa myyntiin on sillä tietenkin oma, vielä salainen, nimi.

Tarkkaa valvontaa Elintarvikkeiden valmistusta valvotaan Suomessa erittäin tarkkaan. Kyseessä on niin omavalvontaa kuin laboratoriotestejä, joista saadaan osa tuoteselosteeseen tarvittavista tiedoista. Tässä vaiheessa P-O tietää, että paperisota on merkittävä.

Toivottavasti ensimmäinen erä uutta juustoa tulee myyntiin toukokuussa, ehkä vapun tienoilla, toivoo P-O. Ja koska on kyseessä varsin pieni erä, tapahtuu myynti ainoastaan Tenholassa. Juuston ystävillä on edessään jännittävät ajat, kuten valmistajilla Helle&Friman.

BB

Tenalaost från förr

Tenholajuustoa aikojen takaa

Det är ett uppsving för osttillverkning i Tenala igen. Man kan säga att en gammal tradition lever upp efter att ha sovit en törnrosasömn under några årtionden. Förr fanns det små mejerier vid några gårdar, sedan kom Ernst Stäubers mejeri med osttillverkning, Valios camembert och likaså Gennarby mejeri, där osttillverkning inleddes på 1930-talet.

Här invid finns ett antal fotografier föreställande Gennarby andelsmejeri. Fotografierna är hämtade ur Västra Nylands landskapsmuseums samlingar, Några av fotona är ur mejeriets broschyr från år 1952.

Juuri nyt juustonvalmistus Tenholassa kokee nousuaikaa.

Voi sanoa että vanha perinne on taas herännyt eloon, pitkän hiljaiselon jälkeen. Ennen muutamilla maatiloilla oli omat meijerinsä, sitten tuli Ernst Stäuberin juustomeijeri, Valion camembert ja myös Gennarbyn meijeri.

Oheisena näet Gennarbyn meijerin toiminnasta kertovia valokuvia. Valokuvat ovat Länsi-uudenmaan maakuntamuseon kokoelmista, muutama niistä meijerin vuonna 1952 julkaisemasta esitteestä.

31

Med språng runt viken i 60 år Trogna löpare återkommer år efter år för att löpa runt Gennarbyviken. I Tenala IF hoppas man på många deltagare jubileet till ära.

Det var år 1955 som det första loppet kring Gennarbyviken löptes och efter det tyckte Tenala IF:s aktiva att man kunde ordna det på nytt. Så blev det och nu kan man alltså fira 60års jubileum. Med en sådan ålder hör Gennarbyviken runt till de allra äldsta långloppen i landet. Under åren har deltagarantalet varierat i takt med hur intresset för långlopp har varierat, under de senaste åren har mellan 70 och 80 löpare varit med. En del av dem har valt den kortare sträckan på 7,2 kilometer.

Inte ännu under en timme Segraren i det första loppet år 1955 hette L. Monthen.

Hans tid på den 19.2 kilometer långa banan var 1,15. Den

Tenala IF jubilerar.

Tenala IF juhlii.

tiden blev inte långvarig som rekord, redan följande år underskreds den och sedan förbättrades rekordet undan för undan ända fram till år 1990, då Karis IK:s Timo Rossi fastställde det fortfarande gällande rekordet 1.02,27. Knappast skulle Timo bli ledsen om hans rekord skulle bli historia nu, år 2015. Och varför inte också att någon för första gången skulle underskrida den magiska entimmesgränsen. Den snabbaste damen har varit HIFK:s Maria Söderström, som år 2005 var snabbast av alla med tiden 1.14,12

Bruno Holmroos En av de allra flitigaste löparna kring Gennarbyviken har varit Bruno Holmroos. På sin tid en av vårt lands bästa maratonlöpare deltog han för första gången år 1959 och fortsatte långt in på 2000-talet att delta. I sina bästa dagar var han mycket nära den nuvarande rekordtiden och ännu på äldre dagar gjorde han fina tider som fortfarande är rekord i respektive ålderklass.

Tenala IF minns Bruno Holmroos med tacksamhet också för hans donation av en samling pokaler att delas ut till senare tiders vinnare och av den vandringspokal, som bär hans namn.

Solen lyser över tävlingen Varken Tenala IF:s ordförande Johan Råstedt eller tävlingsansvarige Owe Backman minns att det skulle ha regnat den dag Gennarbyviken runt löps. Så sannolikheten att solen skiner den trettonde september år 2015 är stor. Senast klockan 12 skiner solen över Tenala när startskottet smäller.

BB Johan Råstedt (t.v) och Owe Backman välkomnar alla till jubileumsloppet. / Johan Råstedt (vas) ja Owe Backman toivottavat kaikki tervetulleiksi juhlajuoksuun.

32

60 vuotta juosten lahden ympäri Uskolliset juoksijat palaavat vuosi vuoden jälkeen juoksemaan Gennarbynlahden ympäri. Järjestäjät toivovatkin paljon oasanottajia juhlavuoden kunniaksi.

Oli vuosi 1955 ja Tenala IF-urheiluseura päätti järjestää lähes puolimaratonin pituisen juoksun ja valitsi reitiksi Gennarbynlahden molemmat rannat. Ensimmäinen kerta oli niin lupaava että päätettiin järjestää kisa uudestaan seuraavana vuonna. Näin on jatkunut ja tänä vuonna voidaan juhlia juoksun kuudettakymmenettä vuotta. Täten Gennarbynlahden juoksu on maamme vanhimpia joka vuosi järjestettäviä kilpailuja. Vuosien varrella kiinnostus pitkänmatkan juoksuja kohtaan on vaihdellut, viime vuosina osanottajia on ollut 70 -80. Osa heistä on valinnut lyhyemmän, 7,2 kilometriä pitkän matkan.

Ei vielä alle tunnin Ensimmäisen juoksun 1955 voitti L. Monthen. Hänen aikansa 19,2 km pitkällä matkalla oli 1.15. Seuraavana vuonna tämä ensimmäinen ennätys jo alitettiin ja sen jälkeen ennätystä on vähitellen parannettu vuoteen 1990 asti, kun Karis IK:n Timo Rossi juoksi vielä voimassa olevan ennätyksen 1.02,27. Tuskin Timo olisi pahoillaan jos hänen aikansa siirtyisi historiaan vaikka nyt, juhlavuotena. Ja miksei saman tien tulisi ensimmäinen yhden tunnin maagisen rajan alitus. Juoksujen nopein naisosallistuja on HIFK:n Maria Söderström, joka vuonna 2005 oli koko juoksun nopein ajalla 1.14,12.

Bruno Holmroos Eräs kaikkein ahkerin osallistuja on ollut Bruno Holmroos, aktiiviaikoinaan eräs maamme parhaimpia maratoonareita.

Hän otti osaa ensimmäisen kerran vuonna 1959 ja jatkoi vielä monta vuotta 2000-luvulla. Parhaina vuosinaan hän juoksi lähelle nykyistä ennätystä ja vanhempanakin hän juoksi hienoja aikoja, moni niistä eri ikäluokkien ennätyksiä.

Tenala IF muistaa kiitollisuudella Bruno Holmroosin myös siksi, että hän lahjoitti seuralle pokaaleja jaettavaksi tuleville voittajille. Hän myös lahjoitti Bruno Holmroos-kiertopalkinnon.

Aurinko paistaa aina Tenala IF:n puheenjohtaja Johan Råstedt ei muista että Gennarbynlahden ympärijuoksun päivänä olisi koskaan satanut. Ei myöskään kilpailusta vastaava Owe Backman muista sellaista. Siis todennäköisyys on suuri että aurinko paistaa 13 päivänä syyskuuta 2015, viimeistään kello 12 kun lähtölaukaus pamahtaa.

BB

Rutten kring Gennarbyviken.

Reitti Gennarbynlahden ympäri.

33

Elin Kurksgatan 11 B, 10300 Karis

Öppet – Avoinna

Må-Fr 6.00 – 17.00 Ma-Pe

Lö 8.00 – 14.00 La

Sö 10.00 – 14.00 Su Lunch/Lounas: 11.00 – 14.00 Tel./Puh 044 568 1982 Sockenvägen 24, 10520 Tenala 34

Elin Kurksgatan 11 B, 10300 Karjaa

RENTUKKA-LAITURIT A-LAITURIT, ARKKULAITURIT KAIVURITYÖT

0400 304 924 multisilta@erilava.fi www.erilava.fi

AUKI – ÖPPET VARJE DAG / JOKA PÄIVÄ 11.00-03.00 FOOD, MUSIC, BEER

BOKA ER FEST hOS OSS! VI STåR GÄRnA TIll TJÄnST FÖR ATT GÖRA ER FEST lyCKAD! lEVAnDE MUSIK VARJE VECKOSlUT!

SKILLNADSGATAN 14 EKENÄS, 019-2461 173, www.pubsantafe.com

35

Flyttfeber?

Bostadsapoteket har medicinen!

Objekten hittar du på www.sbhem.fi

Eddi Holmberg

Försäljningsrepresentant 0440 972 800 eddi.holmberg@sbhem.fi

Basti Karjalainen

Fastighetsförmedlare, AFM 0440 872 800 basti.karjalainen@sbhem.fi

Stationsvägen 6, 10600 Ekenäs, t. 019 231800

si g De t löna r

a tt

E. L L Ä T S T T Ä R PÅ . t.o.m På Akt ıa

Konto, kort och nätbank för dig under 27 år AVKASTNING P.A.

Välkommen till Aktia Bank!

Aktia Bank erbjuder flera bra alternativ för att sköta om och öka din förmögenhet. Erbjudandet gäller då du kombinerar depositionen Aktia Bank Abp, Tenala med Aktias övriga sparprodukter.

Sockenvägen 24, 10520 Tenala

Fråga mer om våra depositionserb Tidsbokning tfn 010 247n 010 judande och boka tid för en lönsam träff på www.aktia.fi eller på www.aktia.fitfn 0800 0 2470.

Välkommen till Aktia!