HUFVUDSTADSBLADET söndag 13 mars 2011
MITTEN 21
Post scriptum
En diskussion om trafikvett är viktigare än diskussionen om den privata parkeringsövervakningen.
Sluta parkera fel, då ■■En nationell kris verkar har brutit ut. När jurister, domare, politiker och överbefälhavaren, notoriska felparkerare och parkeringsövervakare slåss är mediebruset så kraftigt att det hotar överskugga många riksdagsvalskampanjer. Grälet om vem som har rätt att skriva ut parkeringsböter saknar inte komiska drag. Samtidigt kan man ha viss förståelse för grundlagsutskottets ordförande Kimmo Sasi (Saml) som efter president Tarja Halonens ingripande undrar om inte också FN borde ta ställning. Han är frustrerad. Men är han oskyldig, och diskuterar vi ens rätt sak? – Det finns en marknad för oss ända från Uleåborg söderut, sade Lauri Mustonen i en Hbl-intervju på hösten. Han är vd för Parkpatrol. Det är ett av de många privata företag som i dag sköter p-övervakningen i husbolag och köpcenter. Så har det blivit när den kommunala lapplisan inte hinner överallt. Och de här bolagen är effektiva därför att de lever på felparkeringen. Lönen är felparkeringsavgiften på 40 euro.
kar man arbeta sex timmar i taget blir vilan i praktiken kanske just fyra och en halv timme; man ska ju hinna äta, duscha, läsa tidning och använda konditionssalen också under vilopausen. Under lugna tider jobbar man tolv timmar och vilar lika länge. – Sommarnätterna kan vara långa och kännas ensamma, säger Forsse, som åker hem till familjen och huset i Pargas så fort han blir ledig. På släp Sedan starten föregående eftermiddag har Botnica assisterat fem fartyg och flera ligger och väntar. Precis som på alla andra isbrytare är det arbete dygnet runt som gäller just nu. Efter ett tag börjar också den ovana höra på motorljudet att brytaren slår back för att med ett frasande krafttag bända bort isen runt en ny båt. Isfältet utanför fönstren har förvandlats från en gryta med frasiga popcorn till ett gigantiskt papier maché-konstverk med tjocka ränder kors och tvärs, till en blindskrift i skala ett till evigheten. Ett av morgonens projekt är att få in ett holländskt fartyg till Raumo.
Botnica har hämtat det elva sjömil utanför fastisen och börjat dra upp en grönglänsande ränna att åka i. Nu har holländaren redan kört fast flera gånger. Botnicas befäl har hållit ett öga på den medan man assisterat andra behövande. Rännan med mörkgrönt vatten svall finns bakom Botnica under bara några ögonblick. Trettio meter efter brytaren knäpper havet händerna igen och det holländska fartyget får försöka pressa sig genom sörjan som fyllt ut rännan. Under tiden spottar havet upp blöta glänsande curlingstenar på blankisen intill, ett naturspel på en spelplan som byter skepnad hela tiden. Under de senaste dygnen har isfälten blåst fram i 0,5–0,7 knop. Det är mycket. Det är också därför Botnica haft bråttom ut med sin nya besättning föregående eftermiddag. Befälet har räknat ut att ett av fartygen ute i isen kommer att pressas upp mot närmaste fyr inom en halv timme om hjälpen inte når fram. Det är just isens rörelser som blir överkurs för utländska besättningar utan känsla för vinter. – Det är helt otroligt med hurdan
utrustning, kunskap och obegriplig optimism en del ger sig ut. De bara hoppas att allt ska gå vägen, säger kapten Järvelin. För egen del är han aldrig rädd i isarna. – Men för de andra, utländska, besättningarnas del, ja. Minst en vecka till väntas besvärligt väder. Det gör att fartygen som fastnat måste eskorteras ett i taget; att samla dem till konvojer går inte när rännorna blåser igen så fort. Norröver, utanför Mäntyluoto, har fraktfartyget Seeland, registrerat på Isle of Man, nu legat i två veckor och väntat på hjälp. Järvelin har börjat tycka synd om manskapet och funderar på att styra norrut. Provianten på Seeland är slut och fartyget ligger risigt till på grund av ett propellerfel som inte låter sig repareras på plats i kölden och inte berättigar till gratis bärgning. Men Seeland får vänta på någon annan. Eftersom vinden, isläget och antalet fartyg varierar hela tiden måste kaptenen ständigt fatta nya snabba beslut. Nu ska holländaren in till Raumo så manskapet börjar jobba med bogserlinorna. 029 080 1370, annika.rentola@hbl.fi
■■Det som nu hänt är att riksdagens grundlagsutskott skjutit i sank ett lagförslag som skulle ha gett de privata p-nissarna slutlig rätt att skriva ut böter. Ordet böter är centralt. Enligt gällande lag kan böter skrivas ut enbart av myndigheter. Detta i sig fullt begripliga argument blev krångligt därför att Högsta domstolen tidigare bestämt att den privata parkeringsövervakningen sorterar under privat avtalsrätt och inte myndighetsverksamhet. Vi har alltså ett domstolsbeslut men nu behövs ett nytt. Enligt Matti Ylönen, generalsekreterare vid Finlands advokatförbund, som nyligen intervjuades i Yles tv-nyheter kan tvisten kanske lösas enbart genom att någon eller några felparkerare gör ny rättssak av ”böterna”. I samma inslag valde konsumentombudet Marita Wilska att sträcka upp händerna: hon vill inte ta ställning till om man ska eller inte ska betala. Kimmo Sasi, då? Han håller fast vid sitt ursprungliga uttalande att alla felparkeringsavgifter
Tommy Pohjola 029 080 1366, tommy.pohjola@hbl.fi
ska betalas. Jamen, visst är det förbryllande? Medan showen går vidare borde vi kanske ställa andra frågor. En handlar om den kommunala parkerings övervakningen. Enligt chefen för Helsingfors stads p-övervakning Kaija Kossila är ”målet att komma åt den ökande nonchalansen och systematiken i att medvetet parkera fel”. Det här sade hon i samband med en diskussion om parkeringsböternas storlek. Många anser att den borde motsvara kontrollavgiften i kollektivtrafiken, det vill säga 80 euro. Helsingfors parkeringsövervakare skriver ut runt 240 000 kontrollavgifter om året vilket drygar ut stadens kassa med 10,2 miljoner euro. Personalkostnaderna är omkring hälften av det. Bra business. På frågan om staden då borde anställa fler övervakare säger den ledande p-övervakaren Veikko Mikkola ”Klart det, men vi är bara tjänstemän, det är stadsstyrelsen som ger lov om hur många vi får vara. Och fler lov har vi inte fått.” (Hbl 9.9.2010) Man undrar ju varför. ■■Den andra frågan handlar om vett och etikett. Jag har parkerat fel och naturligtvis betalat för det. Men jag ställer inte bilen i parker, i handikapprutor, på övergångsställen eller överlag bara ger fan i reglerna. Tvisten om den privata parkeringsövervakningen borde vara underordnad diskussionen om den tydligen utbredda trafikattityd som Kaija Kossila talar om. Hur tänker egentligen en församlingsmedlem som ställer sin Ford i parken bakom Agricolakyrkan när han eller hon ska på söndagsgudstjänst? Var rör sig i huvudet på U2-fantasterna som ska på Stadionkonsert och kör upp sina bilar i Djurgården? Eller på dem som ställer bilen vid gatan mot körriktningen?