Soligt
Halvklart
SnĂśblandat regn PĂĽ gĂĽng vecka 45
SnĂśfall
5.11
KSF-ARKIV/AGNETA SJĂ–BLOM
SnĂśfall
VR berättar om vad som gjorts fÜr att tügen ska hülla vintertidtabellerna.
SnĂśfall
Duggregn
6.11
7.11
Ole Johanssons tvü ür som styrelseordfÜrande fÜr Finlands näringsliv Regn EK lÜper ut vid ürsskiftet. ValkommittÊn offentliggÜr sitt fÜreslag till efterträdare.
8.11
RegnmetoDe mest kostnadseffektiva derna fÜr att minska ÜvergÜdningen i ÖstersjÜn diskuteras pü ett stort seminarium i Ständerhuset.
Ă…ska
Näsdagen hÜrs och syns, ütminstone i Yles kanaler. Stiftelsen Ylehjälpen samlar in pengar till olika projekt i Afrika och Sydasien. EU:s finansministrar mÜts i Bryssel medan industrins orderingüng i september berättar om läget i den finländska Åskskurar ekonomin.
11.11 Fars dag.
Hufvudstadsbladet KUNDSERVICE & PRENUMERATIONER Tfn: 09-1253 500 Mü–fr kl. 8.30–16.30 HAR DU BLIVIT UTAN TIDNING? Tfn: 0200-127127. (Mü–fr kl. 6.30–16, lÜ kl. 7–12, sÜ kl. 7.30–12.) Åland: 018-22777. (Vardagar kl. 7–14. Övriga tider telefonsvarare.) NYHETSTIPS Tfn: 09-1253 220 E-post: nyheter@hbl.fi
finland
världen
Skolnätsreformen Skolnätsreformen
NYHETER 3
Detta har hänt
En sista omgĂĽng om skolan
ĂŠ Färre tonĂĽringar och fler \QJUH EDUQ ÂŚU HQ DY RUVDNHUQD WLOO DWW +HOVLQJIRUV ULWDU RP VNROQÂŚWHW (WW DQQDW DUJXPHQW I¸U I¸UÂŚQGULQJHQ KDU YDULW DWW J¸UD J\PQDVLHUQD EÂŚWWUH ĂŠ Stadsfullmäktige uppmanade utbildningsnämnden L MXQL Ĺ™Ĺ—Ĺ˜Ĺ— DWW SODQHUD RFK XWYHFNOD VHUYLFHQÂŚWHW V§ DWW VWDGHQV IDVWLJKHWHU LQNOXVLYH VDPWOLJD VNROE\JJQDGHU XWQ\WWMDV V§ HIIHNWLYW VRP P¸MOLJW ĂŠ I juni 2012 JMRUGH $VWULG 7KRUV 6)3 RFK +HQULFD %DUJXP 6)3 UÂŚWWVDN DY VNROQÂŚWVUHIRUPHQ .RPPXQDOEHVYÂŚUHW ÂŚU QX KRV +HOVLQJIRUV I¸UYDOWQLQJVGRPVWRO (QOLJW %DUJXP RFK 7KRUV KDU GH K¸JVWDGLHHOHYHU VRP EHU¸UV DY UHIRUPHQ LQWH K¸UWV L EHUHGQLQJHQ 7KRUV RFK %DUJXP S§SHNDU RFNV§ DWW 0XVLN RFK NXOWXUVNRODQ 6DQGHOV LQWH I§WW VÂŚJD VLWW
Skolslakt eller nÜdvändig utveckling? Debatten om det svenska skolnätet FINLAND VÄRLDEN har pügütt i Üver ett ür. Om tvü veckor fattar stadsfullmäktige beslut i en känslig früga som ocksü färgade kommunalvalet. Hbl träffade tvü stadsbor med olika üsikter. JANNIKA ENEGREN
Valdag i USA. Vem som blir landets nästa president klarnar onsRegnskurar dag morgon finsk tid. Hos oss har Utbildningsstyrelsen kartlagt det framtida behovet av svensksprükig arbetskraft. Prognosen ligger som grund fÜr skolornas utbildningsprogram. Regn
9.11
FINLAND VĂ„RLDEN
nyheter
Mulet
Se hela prognosen pĂĽ sista sidan.
finland
6°
nyheter
Helsingforsvädret Dimma
HUFVUDSTADSBLADET MĂĽndag 5 november 2012
världen
MĂĽndag 5 november 2012 HUFVUDSTADSBLADET
2 NYHETER
Ê 9LFH RUGI¸UDQGH RFK EOLYDQGH GLrektionsordfÜrande i Cygnaeus lügstadieskola, jurist, tre barn, politiskt obunden.
�Stängda skolor Üppnas inte igen� 1 När och varfÜr blev du engagerad i debatten om de svenska skolorna i Helsingfors?
– Jag har suttit i direktionen fÜr Cygnaeus sedan 2009. FÜrsta güngen jag hÜrde om den här reformen var pü ett direktionsmÜte i slutet av 2011. Senare visade det sig att Utbildningsverket smygberett reformen redan en längre tid. Jag insüg snabbt att det gällde stora beslut som verkade tas pü väldigt lÜsa boliner. 2 Vilka är de stÜrsta missarna i beredningen?
– Det finns brister i beslutsunderlaget och berÜrda parter har inte hÜrts i ett tillräckligt tidigt stadium. Exempelvis är elevprognoserna felaktiga och sü noterar man en svacka i elevantalet under de kommande üren men ignorerar att antalet sedan växer igen. Det püstüs ocksü att flera timlärare skulle fü en lektorstjänst, men siffrorna saknas. Dessutom saknas en utredning Üver bristerna i det nuvarande kursutbudet och hur det blir bättre. Alternativa lÜsningar har inte utretts. 3 Är det nügot som är bra i fÜrslaget?
– Ett av stadens fem hÜgstadier och ett av stadens fyra gymnasier stängs trots att eleverna om nügra ür blir fler. Det frün fÜrut glesa svenska skolnätet blir ännu glesare. Man skapar ett stort hÜgstadium som isoleras frün gymnasiet och sedan slür man sÜnder det samarbete som musikspecialiseringen byggt upp med kultur- och musikskolan Sandels och ungdomscentra-
ĂŠ Utbildningsnämndens svenska sektion EHVO¸W L PDM DWW VO§ LKRS WY§ +HOVLQJIRUVJ\PQDVLHU RFK WY§ K¸JVWDGLHU WLOO WY§ Q\D VW¸UUH VNRORU 1RUVHQV VNROIDVWLJKHW S§ 8QLRQVJDWDQ EOLU HQEDUW K¸JVWDGLXP VDPWLGLJW VRP VNROE\JJQDGHUQD YLG 7¸O¸WRUJ IU§Q OÂŚV§UHW Ĺ™Ĺ—Ĺ˜Ĺ›Ă&#x;Ĺ˜Ĺœ EOLU J\PQDVLXP I¸U GU\JW śŗŗ HOHYHU
len i TÜlÜ. Svaret är alltsü nej, det finns inget särskilt bra i det här fÜrslaget. I alla fall inte fÜr grundskolans del. 4 Hur har dina och andras üsikter bemÜtts av tjänstemännen och politikerna?
– FÜrslaget att flytta ürskurserna 5 och 6 till hÜgstadiet drogs tillbaka. Generellt har vi blivit arrogant bemÜtta. Vi har efterlyst basinformation men stämplats som allmänt besvärliga och hÜgljudda. Vi har kritiserats fÜr att inte komma med alternativ, vilket är omÜjligt när vi saknar basmaterialet. Beredningsresurserna finns pü Utbildningsverket och dem har utbildningsnämndens svenska sektion tillgüng till. Det gür inte att skapa nya fÜrslag ur tomma intet. 5 Kritikens fokus är pü skolorna i centrum. VarfÜr det?
– Det är självklart att debatten handlar om centrum fÜr det är där som skolor stängs. HÜgstadiet i TÜlÜ stängs och gymnasiet i Norsen, stadens äldsta gymnasium, stängs. 6 Pü vilket sätt syntes debatten om skolorna i kommunalvalet?
– En del av aktiviteten bland politikerna berodde säkert pü det kommande valet. Somliga använde skolfrügan i valdebatten medan andra ocksü deltog i debatten om skolorna. Tyvärr blev det enbart en früga om üterremittering eller inte. Substansen glÜmdes bort. 7 Vad har de ansvariga politikerna gjort fel?
– Jag fÜrstür att det är tjänstemännen som gÜr beredningen. Men beslutsfattarna kan inte bara sträcka upp händerna när det kommer kritik frün fältet. De kan kräva bättre beslutsunderlag. De kan inte själva ta fram materialet men de kan definiera vad som behÜvs. Till politik hÜr att man ibland müste ta snabba beslut men skolfrügan var inte brüdskande. 8 Vilken bild ger den offentliga debatten av finlandssvenskarna?
– Pü vüren hade vi nügra enskilda
Ê FÜräldrar har aktivt SURWHVWHUDW PRW UHIRUPHQ EODQG DQQDW S§ )DFHERRN RFK +EO V LQVŒQGDUVLGRU
RÖTT KORT. Jannika Enegren säger att reformen spürade ur frün start. Oklart uppdrag och ingen ordentlig konsekvensbedÜmning, säger hon.
Üvertramp i de sociala medierna när känslorna gick heta. Alla parter har ibland haft svürt att hülla isär kritik av sak och person. Vi har debatterat under eget namn. Jag tycker att vi framstür som engagerade, analytiska och kritiska som är beredda till dialog. En annan früga är vilken bild diskussionen ger av SFP och politikerna Üverlag. 9 Hur tycker du att man bäst garanterar svensksprükiga helsingforsares intressen?
– Genom att värna om stadens alla svenska rum och nätverk och genom att beslutsfattandet bygger pü rationella grunder.
w Vad tror du händer nu?
– Jag misstänker att skolslakten är ett faktum och tvü svenska skolor fÜrsvinner. Jag ställer fÜrstüs ännu mitt hopp till fullmäktige, men jag är skeptisk när inte ens SFP kan enas om en üterremittering och bättre beredning. Politiker tar beslut och säger att det blir bra men jag vet inte vad som händer sedan. Barnen müste gü i skola. Men stängda svenska skolor kommer aldrig mera att Üppnas. TEXT Tommy Pohjola 029 080 1366, tommy.pohjola@hbl.fi FOTO Richard Nordgren richard.nordgren@hbl.fi
BERNT NORDMAN Ê 2UGI¸UDQGH L XWELOGQLQJVQŒPQGHQV VYHQVND VHNWLRQ 'H JU¸QD YHUNVDPKHWVOHGDUH WY§ EDUQ
�Ja, kommunikationen har varit dülig� 1 VarfÜr behÜvs reformen?
– Vi skapar jämlikare fÜrutsättningar fÜr alla svensksprükiga barn i staden och fÜrsÜker hitta den bästa helhetslÜsningen. 2 Vilka är fÜrdelarna pü kort och lüng sikt?
– Gymnasierna frikopplas frün den grundläggande utbildningen vilket ger dem mÜjligheten att ordna undervisningen uttryckligen ur gymnasieelevernas synvinkel. Kursutbudet Ükar och färre elever behÜver studera fyra ür fÜr att fü ihop alla nÜdvändiga kurser. Samtidigt blir studiemiljÜn lugnare. I grundskolan für vi flera lärartjänster pü heltid och det finns mera resurser fÜr barn med specialbehov.
3 Hur vet ni att prognoser och andra siffror som ni tittat pü är tillfÜrlitliga?
 – Stadens faktacentral är duktig pü prognoser. Trendbrott sker men historiskt sett är siffrorna tillräckligt tillfÜrlitliga. Det slog fel fÜr nügra ür sedan när barnfamiljerna slutade flytta ut till kranskommunerna men den nya trenden finns nu med i beräkningarna. Skolornas kapacitet planeras utgüende frün de elever som är svenskregistrerade och bor inom upptagningsomrüdet. Men nu har vi skolor med finskregistrerade barn och barn som bor utanfÜr skolans omrüde. Det blir rappakalja när man jämfÜr prognoser fÜr �närskolelever� med antalet verkliga elever. Men skillnaden har beaktats av beslutsfattarna. 4 Pü vilket sätt har ni beaktat lärarnas, elevernas och fÜräldrarnas üsikter?
– Sektionen har deltagit i en stor mängd mÜten med alla berÜrda. Min uppfattning är att vi har hÜrt mycket noggrant pü argumenten, och i vüra interna diskussioner har vi definitivt vägt in kritiken i besluten. Vi har läst
GULT KORT. Bernt Nordman medger brister i kommunikationen men fÜrsäkrar att den svenska sektionen beaktat alla argument. Spelet fortsätter, säger han.
alla direktionsutlütanden och protokoll frün lärarmÜten. Budskapet har gütt fram. Kravet pü üterremittering var besvärligt eftersom vi fütt ett uppdrag av stadsfullmäktige och en tidtabell.
7 Hur har kommunikationen fungerat mellan er i sektionen?
5 Utbildningsverkets beredning har kritiserats hĂĽrt. Vad tycker du?
8 Du representerar De grÜna. Pü vilket sätt har de svenska skolfrügorna diskuterats i fullmäktigegruppen?
 – I starten lyckades Utbildningsverket inte engagera alla skolledare i utvecklingsprocesen. Kanske fÜr att südana här utredningar inte har gjorts pü länge pü svenskt hüll och kanske fÜr att vi har en ny linje fÜr svensk dagvürd och skola som helt klart inte har kapacitet att driva och styra en sü här stor process. Svenska sektionen bÜrjade med att inbjuda till en kreativ debatt om hur det svenska skolnätet skulle kunna fÜrbättras. – Frün politikerhüll fÜrsÜkte vi skapa en konstruktiv anda och signalera att ingenting var beslutat pü fÜrhand. Det vill jag understryka. Men ja, det har funnits stora kommunikationsproblem. 6 Ocksü ni i sektionen har fütt hürd kritik. Har den Üverraskat?
– Jag är fÜrbluffad Üver hur svürt det har varit att diskutera sakfrügor och bristen pü genomfÜrbara alternativa fÜrslag. Känslomässiga reaktioner hÜr till.
– Vi har varit eniga och vi har klarat av att vara av olika üsikt. Vi har diskuterat, inte grälat. Vi har rÜstat. Och stämningen har varit bra.
– Jag hüller hela gruppen ajour om diskussionerna i svenska sektionen och ber om synpunkter och riktlinjer. Jag tycker att det har varit en bra dialog. Alla är pülästa. 9 Vad händer om stadsfullmäktige stoppar reformen?
– Det skulle vara väldigt trükigt särskilt fÜr Norsens gymnasium. Politiskt betyder det att en ny sektion ska fü styrning frün fullmäktige och sedan bÜrja sätta sig in i frügorna. Situationen fÜrblir Üppen i minst ett, troligen tvü ür. Utvecklingen i skolorna stampar pü stället. Osäkerheten skulle vara den stÜrsta nackdelen.
w Kommer du att fortsätta i politiken med skolfrügor?
– Det skulle jag gärna gÜra men frügan är helt i händerna pü den grÜna fullmäktigegruppen. FÜrhandlingarna mellan partierna om mandatfÜrdelningen pügür som bäst. Tommy Pohjola
�Man skapar ett stort hÜgstadium som isoleras frün gymnasiet och sedan slür man sÜnder det samarbete som musikspecialiseringen byggt upp med kultur- och musikskolan Sandels.� JANNIKA ENEGREN
�Gymnasierna frikopplas frün den grundläggande utbildningen vilket ger dem mÜjligheten att ordna undervisningen uttryckligen ur gymnasieelevernas synvinkel. Kursutbudet Ükar och färre elever behÜver studera fyra ür fÜr att fü ihop alla nÜdvändiga kurser.� BERNT NORDMAN