Föreläsning om syrisk-ortodoxa kyrkan under 1100-talet i relation till islam, dialog med islam, historia med mera. Johan Fälth 2012
Syrisk-ortodoxa kyrkan under 1100-talet med mera Varför migrerade de turkiska stammarna till Anatolien? 1071 e.Kr besegrade den seldjuqiska armén den bysantinerna och tillfångatog kejsaren och det öppnade mindre Asien för turkisk migration. -
turkiska stammarna började migrera i slutet av 1000 – talet. migrationen ökar under 1100 –, 1200 – talet pga. den mongoliska expansionen. De turkiska stammarna kom från Centralasien, Transoxanien, passerade genom Khorassan och följde det kaspiska havet strand in i iranska Azerbadijan.
- alla turkiska stammar som migrerade var inte muslimska, andra var muslimer men fortfarande ganska långt bort ifrån muslimsk normativ kultur, generellt var många stammar mycket hetrodoxa. - många dervisher avgav fattigdomslöfte deltog i erövringen av Anatolien och Balkan. Inte olikt korsriddare. De blev: gazi. Islamska krigshjältar och fick ta emot land i de erövrade områdena och byggde centrum för de sufi – ordnar som de tillhörde. Bektashi och alevismen - Under 1200 – talet: Haci Bektas, från centralasien. Inte särskilt traditionellt muslim. - han gillade inte att be i moskeér, utan på bergstoppar, tände eldar och dansade runt i extatisk dansar. - brukar beskrivas som en gren av shiaislam. - Andra grenar: Ali Allah, Ahl el – haqq, - utvecklas med tiden i två grupper: bekatshi (urban, Balkan, jannisarerna växte upp hos dem) och alewiterna (nomader, kurder, iranier, östra Turkiet). Idag mellan 5- 10 miljoner i Turkiet. Gav stöd åt Atatürk. - också yezider, religiöst lapptäcke av olika stammar. UNDER 1200 – talet Innan den turkiska migrationen (ca 900 – talet) var överväldigade majoriteten på Anatolien kristen: georgier, greker, syrian/assyrier. - vid 1400-talet var 90 % muslimskt. Varför? - turkisk migration. I slutet på 1200 – talet och under 1300 – talet: turkarna förvisade biskopar och metropoliter. Kyrkliga ägodomar konfiskerades. Seljuqiska staten och turkiska emirat byggde palats, moskéer, utbildningscentrum, karavanstationer, sjukhus. - de kristna var demoraliserade. - synkretistiska muslimska sufi –predikanter vandrade runt och presenterade islam som en bladning av islam och kristendom.
Föreläsning om syrisk-ortodoxa kyrkan under 1100-talet i relation till islam, dialog med islam, historia med mera. Johan Fälth 2012
- bysantinska aristokratin var lockad att konvertera för att ansluta sig till den osmanska aristokratin. Serbien var också under osmansk överhöghet men folket assimilerades inte i islam: Varför? - turkarna bosatte sig huvudsakligen på Anatolien, inte på Balkan. - den serbiska kyrkan fick fortsatta fortleva under restriktioner, omstrukturerades vid erövringen. - islam var i Balkan huvudsakligen ett urbant fenomen, säkerligen knutna till sufi-center. Kristna bodde på landsbygden. Syrisk-ortodoxa under tidiga muslimska kalifatet dhimmi – Bokens folk – skyddat folk. Kharaj – skatt för lantegendomar, både muslimer och kristna. Jizyah – skatt för kristna istället för militärtjänst. (undantag: kvinnor, barn, präster, munkar, gamla män). Jacobiter, nestorianer, ortodoxa kristna: betraktades som ett i muslimernas ögon. Jacobiterna upplevde en grad av religiöst uppsving som de inte hade upplevt under bysantinskt styre. Konversion till islam: En syrisk-arameisk språkig anonym krönikör från TurAbdin skrev 775 e.Kr att grupper om tio, tjugo, hundra, tvåhundra personer gick ned till Harran och konverterade i guvernörens närvaro. De som ville konvertera till islam kom bland annat från distrikten kring Edessa, Harran, Tella, Resaina. - vissa kristna författare skrev apokryfiska skrifter som försökte förklara islams erövring. Exempelvis Pseudo – Methodios apokalyps där han hävdar att efter en tid av svårigheter ska Gud ge världens ordning igen, och den romerske kejsaren återupprätta den kristna religionen och korset ska upphöjas i Jerusalem och överlämna den kristnade världen till Kristus när han kommer tillbaka. Troligtvis författad i syrisk-ortodox miljö. - finns andra mindre optimistiska verk som ”de tolv apostlarnas evangelium”. - vanliga ämnen i verk i dialogen med muslimerna: skrifterna och Kristus Dopet, Evkaristin vördnad inför korset sakramental praxis Guds Son Treenigheten. Kända dialoger mellan syrisk-ortodoxa och muslimer är: 644 e.Kr: Dialogen mellan patriark Johannes III av Antiokia och Umayr ibn Sa´ad al – Anbari.
Föreläsning om syrisk-ortodoxa kyrkan under 1100-talet i relation till islam, dialog med islam, historia med mera. Johan Fälth 2012
Ca 780 e.Kr: Timotheos I:s dialog med kalif al – Mahdi Ca. 720 e.Kr: (osäkert) dialog mellan en munk Abraham vid Beth Hale och en muslimsk emir som kanske hette: Maslama ibn Abd al- Malik: Skriver på ett ställe: ”We make prostration and we pay honor to his image because he has impressed it with his countenence (parsupa) and has given it to us. Everytime we look at his icon (yuqna) we see him. We pay honor to the image of the king, because of the one king.” Det längsta syrisk-ortodoxa traktatet är skrivet av Dionysios bar Salibi på 1100-talet: ”Against the Tayyaye”. Tre delar, tretton kapitel. Första delen: islams uppkomst, spridning och delning och de invändningar mot kristendomen som de hade – och hur man kunde svara på dem. Andra delen: mer detaljerade svar på de invändningar som muslimerna kom med och en kritisk utläggning av islams lära. Tredje delen: citat från koranen i syrisk översättning tillsammans med kommentarer av bar Salibi Historikerna/krönikörerna var de som gav en kortfattad bild av islams framväxt och av Muhammeds liv. - Dock för det mesta: fokus på samtida händelser och hur de påverkar de kristna troende. Skrev ofta om svårigheterna de upplevde under muslimskt styre. Generella uppfattningen om islam bland syrisk-ortodoxa efter islams framväxt: straff från Gud för folkets synder. Korstågen: förstörde mycket för de syrisk-ortodoxa. Men innan korstågen hade de kristna syrisk-ortodoxa det relativt bra även fast de inte välkomnande islam som befriare: varför? - de kristna var välutbildade, ju bättre utbildningen muslimer fick behövdes inte de kristna. - hellenistisk lärdom kom araberna till goda genom nestorianska, syrisk-ortodoxa, kristna skolor. Under Kalif al- Mut´tasim, Harun al- Rashids son: Begärde in 4000 turkar från Centralasien. De förblev en maktfaktor och när de tog makten behandlas de kristna barbariskt. Lade grunden för seljukerna som var av turkiskt ursprung men antog det persiska språket. Från 1000-talet – 1400 – talet. Cirka.
Titta närmare på Edessa, Urhoy under 1100 – talet - styrdes av olika riken allt från 100 – talet e.Kr. persiska riket tidvis, bysantinska riket. De flesta guvenörer var melkiter. Kapitulerade för muslimerna 639 e.Kr. år 927 e.Kr vann bysantinska riket tillbaka staden, vann Mandylion. 1030 e.Kr lämnades det över till en bysantinsk general. 1087 e.Kr: Edessa kapitulerade inför saljuqiske generalen Buzan. 1098 e.Kr: intog Baldwin de Bourg staden.
Föreläsning om syrisk-ortodoxa kyrkan under 1100-talet i relation till islam, dialog med islam, historia med mera. Johan Fälth 2012
1100 – talet kritisk period i Mesopotamien: - maktkamp i kalifatet. - turkarna stiger fram på historiens scen. Maktkamp mellan turkiska generaler. - bysantinarna vill vinna tillbaka förlorade områden. Korsfararna slogs mot turkarna vart än de kunde finna dem. Konsekvens för befolkningen: massakrer, fångenskap, bli slav, övergrepp, fattigdom, epidemier. En samtida historiker, Matteus av Edessa skriver att, att Edessas romersk-katolske latinske härskare: ”hatade kristna mer än turkarna”. De kristna i Edessa i början av 1100 – talet Syrisk-ortodoxa, armenier, melkiter, latinare. Suryoye 1101 e.Kr: Patriark Athanasius Bar Shuman exkommunicerar den av folket utvalde biskopen Basil, även känd som Abu Ghalib bar Sabuni. - den latinske patriarken Bernard lade sig i konflikten, ingen lösning. Patriarken avsatte biskop Basil och sätet stod tomt och allt var kaos. Folket började döpa sina barn i latinska kyrkor. När patriarken dött, bestämde den frankiske katolske korsriddarhärskaren att valet av ny patriark skulle äga rum på hans territorium, i den latinska kyrkan. 1102 e.Kr besegrades korsfararna och turkarna belägrade staden under ledarskap av en viss Jekermish. Men den latinske prinsen av Antiokia slog tillbaka turkarna med hjälp av lokalbefolkningen. 1103. En översvämning av staden. 1105 e.Kr belägras igen: brist på mat, västra sidan av kyrkan Haja Sofia i Edessa kollapsade. I början av 1100- talet slåss latinska prinsar mot varandra om makten med hjälp av olika turkiska stammar. 1100 e.Kr: guvenören Mawdud av Mosol hotar Edessa med en stor turkisk armé; ödelade skörden, klostren kring staden. 1114 e.Kr: belägras igen av den nya guvenören av Mosul. Samtidigt en svår jordbävning. - lokala historiker har nedtecknat hur de syrisk-ortodoxa minskat i fromhet, lydde inte sina kyrkliga ledare. Katastrofen 1146 e.Kr: Guvenören Imad ul-din Zangi och turkar massakrerar 30000 civila. Händelserna som ledde fram till detta präglas av dåliga beslut från de latinska härskarna. Melkiter Svår situation för melkiter under latinsk styre, eftersom latinarna ansåg att de var under deras styre. Inte mycket hjälp hos armenierna eller jacobiterna, misstro fortfarande kvar. Melkiterna i Edessa hade inte egen biskop men en känd kyrka; Haja Sofia. TRE STORA SYRISK – ORTODOXA PERSONER Giorgis Abu al- Faraj/Bar Hebraeus
Föreläsning om syrisk-ortodoxa kyrkan under 1100-talet i relation till islam, dialog med islam, historia med mera. Johan Fälth 2012
Michael the Syrian: Blev rish-deyro: arkemandrit. Patriark vid 31 års ålder. Han var patriark under Salahadins tid, en turbulent tid i ME. Dog 1119 e.Kr. Vänskapliga förbindelser med de latinska kungarikerna i ME men var på sin vakt mot att ”underkuvas” Rom. - beskriver hur latinarna respekterar jakobiterna. Dionysios bar Salibi: Biskop av Mar´ash: Produktiv: skrev skrifter mot: muslimer, judar, nestorianer, diafysiter. Timur Lenk 1300 – talet kom Timur Lenk: och ödelade många kyrkor, kloster och dödade tusentals. Bar Hebraeus Föddes i Malatya. På grund av den mongoliska invasionen flydde större delen av stadens befolkning till Aleppo 1243 e.Kr. Men inte familjen Aaron (av judisk börd) som råkade ut för en olycka med sin packåsna. Malatya, som ligger i dagens sydöstra Turkiet hade varit en centrum sedan 900 – talet då kejsaren Nicephoros uppmuntrat de syriska kristna att slå sig ned där och insätta sin patriark. Syrisk-ortodoxa kyrkan hade insatt biskopar i östra och sydöstra Anatolien, deltog i handel och var kända för att vara duktiga läkare. Följande år blev den mongoliske generalen Shawer Noyen som huserade i staden sjuk. Läkaren Aaron (Bar Hebraeus pappa) kallades för att ta hand om honom. - familjen flyttade så småningom till Antiochia. - kontakten med den mongoliska eliten var fördelaktig för Aarons son, Gregorios, som var lärd från ung ålder och som fick möjlighet att visa hur mycket han kunde om härskarnas bakgrund, traditioner och kultur, tillgång till bibliotek och domstolar i Maragha, Hulegus huvudstad. - länge har man trott att hans familj var av judisk börd, hans mamma kan också varit arabisk. Man menar att hans namn ska tolkas som ”son av Ebra”, varifrån hans förfäder kan ha kommit från. Patriark Afrem Barsoum var den förste som tvivlade på att han var judisk. Familjen hade hög position bland de syrisk-ortodoxa därför att de hade en hög position i mongoliska hovet, patriark David Ignatios Saba besökte familjen. - blir munk 17 år gammal, blir eremit. Hade ingen andlig vägledare. - han kallades tillbaka till världen och studerade retorik och medicin under en viss Yakub från Österns assyriska kyrka. - 20 år gammal vigs han till biskop på korsets upphöjelses festdag.
Föreläsning om syrisk-ortodoxa kyrkan under 1100-talet i relation till islam, dialog med islam, historia med mera. Johan Fälth 2012
Konflikter i kyrkan mellan två falanger som uppstod efter patriark Ignatios II mellan Dionysios (som bar Hebraeus stödde) och John bar Ma´dani. Den senare vann stolen men blev rädd för mongolerna när deras utsände Amin al – Din Mubarak försökte övertygande den styrande i Damascus: Malik Nasir. 1258 e.Kr utses han till maphrian efter sex års kaos i kyrkan. Denna gång vände sig Kyrkan inte till Damascus men till den mongoliske kungen Huleg Khan för att söka stöd för utnämningen. - skriver intressant nog att det var muslimerna som förstörde det alexanderinska biblioteket, Omar bin al – Hattab ska ha sagt: om böckerna är i samklang med Koranen behövs de inte för att Koranen är tillräcklig, är de inte i ackord med Koranen behöver man dem inte. En av flera ideér om när biblioteket förstördes. http://www.bethmardutho.org/index.php/hugoye/volume-index/73.html Intressant: relationen till mongolerna, relationen till korsfararna. http://www.nestorian.org/a_bird_s_eye_view_of_the_syria.html
DISKUSSIONSFRÅGOR Kyrkan och politiken: politiskt virrvarr: mongoler, latinska korsfarare, muslimska härskare. Hur ska kyrkan orientera sig? Kyrkan och vetenskapen: Bar Hebraeus, Michael Syriern: astronomer. Hur förhållandet mellan dem båda?