KLOSTER
i Taizd Fdrsoningskyrkan
Namn: JohanFiilth Klass:S3A Handledare:Tuula Saraste-Hinnemo
Inledning En ledtrid finns i sjiilvanamnetft/ostersomkommerav Vad menasmedklosterviisende? omr&de. Fdr den vanlige svenskanAr detta ett )tterst inhiignat latinets claustrum som betyder "En v?irsting diffust begreppoch tankengtr antagligentill Hollyrvoodfilmersomtill exempel till syster"och "I rosensnamn".Dessafilmer dr inte fel men mycketmissvisande. Holll,woodfilmernavisar ofta munkamasoch nunnomasyttre liv, iblandpi ett missvisande s2itt,Fram{tjrallt visar de inte derasinre liv, somjag tror iir den friimsta drivkraften. Att fi dverlita sig till Gud betyderallt ltir dem. i en vid bemlirkelse.Fiirutom begreppetklostervtisende Jagkommeri dettaarbeteatt anv?inda och i viss men kommunilsl som ordnar, begrepp kloster begreppetlorekommer varandra.Niirjag anviinder dverlappar kongregationsamlkonyent,Dessaolika ordsbetydelse begreppensyftarjag p6 en gruppmanniskorsom lovat Gud och varandraatt levatillsammans "I ordetklosterenbartinom de i fattigdom,lydnadoch kyskhet. egentligmeninganv?inds orden" har att gdrameden (Broom6, En monastisk kyrkans mitt). I monastiskaordnama" " med mer slutenform av klosterliv" (Broom6).ordet Kongregationbetyder sammanslutning senare 6r av apostoliskinriktning,motsvararungefiiren orden,menkongregationerna JesuKristi siillskap(esuitema)lir till exempelen apostoliskordereftersom datum',.(Broom6). bundna till ett klostersamtatt denlir av yngredatumiin de monastiska brodernainte iir ordnarna.Konventmotsvararklosteri fusiskbemiirkelsehoskongregationer. Denna bestarav miinniskorsomofta har varierandemotiv och levnadssdtt. Klosterviisendet grundbult,tiverlatelsentill Gud,gdlleralla kristnamenmunkaroch nunnoruppleversig ha f6tt en siirskild kallelse av Gud att gestaltaGuds kiirlek i gemenskap.Pa nagot annatsatL och enhetmellan menarde,kan inte Gudskiirlek gestaltas'Gud iir fullkomlig gemenskap Fadem,Sonenoch denheligeAnden.56 passenhetligiir Gud att de kistna instiimmeri den judiskatrosbekiinnelsen, ShemaYisrael,att Gud iir en.DettaArkamani det dagliga Klosterlivet klosterlivet,att Jesusdppnatviigentill Fadern,in i Gudsfullkomligagemenskap. de flesta stor sannolikhet hiller med i HerrenJesusKristusmed varandra.Detta iir gemenskap ordensfolkmedom. med varandrai Jesus Aven Kyrkan somhelhethar dennakallelseatt leva i gemenskap iir finns i kyrkansmitt.r Kyrkansuppgift att kalla alla manniskorin i Kristus.Klosterviisendet Att miinniskorskaliira k?innaJesusKristussomsin Herreoch FrZilsare. dennagemenskap. Diirftir har de flesta kloster och kommuniteteren l6ng tradition av giistfrihet, fiir att praklisera den giistfrihetsomblivit dem pibjudenav Jesus. I detta arbetekommerjag att ge en kortfattad sammanfattningav klosterviisendetsuppkomst, iir mycketolika. Enjiimftrelse av dessakommer presentera tre olika ordnarsom sinsemellan ge min synpi vad klostrenhar att bidramed i dagens Aven att gdras. kommer Jag ocksi att kyrka samtresonerarunt vilket platsklostrenkan ha i det ekumeniska vasterlandska 6r idag samtvad det Jagkommerocksi att reflekterarunt vad klosterviisendet samarbetet. ingir kommervaraiframtiden. En kort intervjumed en personsomavlagtordenslOften ocks6.
I Broome,/CatharineCottin, I Kyrkansmitt, Kloster,Ordnar,Kongrâ‚Źgationer, Prcpriusfldrlag,Stockholm1989
Kort sammanfattninqav klostervdsendetshistoria ar ett mycket stort emne.F6r att rafivist Att ge en uttdmmandegenomgangav klostervaisendet Om man skabeskriva antal volymer. kriivas ett stort beskrivautvecklingenskulle uppkomst,uppkommerfrigan om vilka klostersomavses.ofta g6rsskillnad klosterviisendets medandraord mellan klosterv2isende, och 6sterlandets pi viisterlandets klostervlisende Latolskakytkan och ortodoxa krkan. Fdrutom dennafrigestallning finns det m6ngaandra som det inte finns utrymmeatt gi igenom.Fdljandehistoriskagenomgingiir diirldr 6versiktlig. priiglasav gemenskap med andrasyskoni tron,tillbedjanoch avskildhet KlostervAsendet gemenskapema somliknar dagensklosterbestodav ogifta och i regel infbr Henen.De fiirsta boddede hemmahossin familj. Saledesvar det inte tal om ett kloster,i denbemiirkelsensom vi ldgger in i det. Detta visar endastatt de tankar som skulle utgdra grundenlor fannsi ett tidigt skede. klosterv?isendet Undertiden frin 100- talettid till cirka 300- talet e. Kr skeddeinga storautvecklingari klosterlivets utveckling.Det var {tjrstundersenaredelenav 200 talet e. Kr somutvecklingentog fart. Cirka 270 e' Kr drog en manvid namnAntonios(sebild till viinster) ut i denegyptiskadknen.'Denneskullekommaatt kallas"munklivetsfader".Dock skadenneAntonios ha fbtt undervisningav asketer,vilket antyder att Antonios inte var ftirst ut i 6knen. Denneman har kommit att bli denme$ valkendedkenfadem.Han samladellrjungar omkringsig somdelvislevdei gemenskap och delvissomeremiter. Den ftirsta regeln som var anpassad{tir gemensamt liv med andligmilsiittning skrevsav Pachomaios dennaregelnigot liifte, vilket ar ett mycket innehijll inte Kr. Dock 250 e. dog cirka iom regeli ovrigt innehaller menaratt Pachomaios Broomd utmiirkindedragftir klostervlsendet. det somar utmarkandefilr det som idagmenasmedklosterliv. cassianus,somglordeen tankarfurdesvidareav miin somtill exempelJohannes Pachomaios Benedictusoch till viisterlandet.' budskap spred deras rundresablanddkenftidemaoch sedan b8da munkvdsende, dsterlandets respektive somgrundladevasterlandets Basiliosav Ceasarea, medan regel.Basiliosregelglller fortfarandeinom dstklrkan var inspireradeav Pachomaios i mdngaordnaroch fungeratsomen bas. Benedictusregelhar vidareutvecklats
2 Broomd/CatharineCottin,I Kyrkansmitt, Kloster,Ordnar,Kongregationer ' Ibid.
utvecklinghar varit Hieronymus,mannensom Andra viktiga personeri klostervdsendets dversattebiLelntill latin, Vulgata.En versionsomanviindsi 6vertusen6r. Dennegrundlade grundladeett klosteri Marseille.Aven Cassianus ett kloster.Den tidigarendmndaJohannes intressantmed dettaklostervar att det omviindelse, AugustinusgrundaJeett klostereftersin -talet var ftrlast till stadenistiillet ftir landsbygd'Redanpi 400 nAttlrland.Kiillor bide i Egyptenoch Irland hadeklostervdsendet tyder pi att munkar fr&n de bAdaliindema besdkt varandra,vilket miste beskrivassommycketintressantaveni tidsilder. folkvandringstidens ochmedeltidenprlglas de folkvandringstiden Undersenantiken, Karismatiskaoch fbrfall. och av blomstring olika ordnarna sommedtidenblev ordnar och hiingivnamiin gtundaderdrelser vilket alltmerinblandadei denvlirldsligastatensfbrehavanden, allvarligt skakadedet andligalivet' Ofta kom efteren tids Iiirefall en reformatorsom,itergav ordemnigot av dessfoma glans. Under irhundradenahar nya ordnar,kommuniteteroch andra tillkommit. Nedanbeskrivsolika formerav slagsgemenskaper klosterlivfbr att ge en bild av denmingfald somryms inom Frin den strangaoch slutna begreppetklosteroch gemenskap' karmelitordentill Taiz6n&got dppnare den kartusianorden, i Frankike somtar emottusentalsmanniskorvarje broderskapet En viktig del av klosterlivetlir kyskhetsloftet,catharinaBroom6,sjiilv nunna,menaratt celibat- idealetiterfinns redani Bibeln': "I
Meniag har ett rdd frdga om demsom lever ogifta harjag ingen befallningfrdn Herren' mig. Jag anser alltsd visat har barmhr)rtighet ati ge"tackvare den tilltro soi Herren i sin (..') Ty den pA det viset. det1avrtra bristi den svdra tid som nu cir inne- det dr bdst att leva mot sitt slut, ochjag ser helst att ni slipper belEmra er. Den ogifte tdnker vtirld som nu tir gdr "Heften till, hur han ika vara Heffen till lags. (... ) En ogift kvinnaellerflicka od yad somh6r 't(inker pd vad som h6r Herren till, pd att hon skalt vara helig till ktopp och sjttl. (...) Detta sagerjag fdr ert eget bdsta, intefor att ldgga bandpd er utanJbr att hicilpa er att leva anstrindigtoch troget hdlld f( tt vid Henen." ( I Kor 7) Dettabrev skrevssenast57 e. Kr5 Alltsi fannstankenatt avskiljasig ldr att hnngesig helt myckettidigt i kyrkanshistoriaenligt Broom6.Dock var dessatidiga ftregingare till _ somdessefterftljare skullebli. Dessahar dock klostervaseidetinte alls lika organiserade gemensamttanken att avst6fr6n aktenskapftir att biittre kunnatj?inaHerren. Paulusskriver dvenilTim5: "Ge viirdigheten som einkaendastdt demsom verkligen dr ankor (...) Fiir att en rinka skall rdk as soi cinkamdstehon vara minst sextio dr ochfdr inte ha varit gifi mer iin en gdng. Hon mdstevara ldndfAr goda gdrningar: ha tagit sig an barn, visat gcistfrihet,tv(ittat de heligasfi)tter, bistdx n1dlidande-ja pd allt scittvinnlagt sigom att giira gott. Yngrecinkor de Kristus och vill gifta sig ,koil ai darn^ot ydgra att godta. Ty nrir dtrdn vah'rar gldmmer " och faller under domencltt ha brutit sittfdrsta trohetsldlte. a Broom6/CatharineCottin,I Kyrkansmitt, Klostâ‚Źr,Ordnar,Kongregationer -
lrld.
Denna sistamening kan syfta pi ett l6fte som dnkoma fick avgetill ldrsamlingenffir att ft)rsamlingenskulle ita att {tirstirja dem. ur olika brev frin den apostoliskatraditionen kan liknande manmtijligtvis uttolkaatt dessaiinkor iblandlevdetillsammansi en gemenskap av Antiochia och Ignatius Johannes till aposteln klostrets.Polykarposav Smyma,larjunge skrev bide texter som pekar mot att dnkoma levde i gemenskapoch att avendenna gemenskapkom att innefattade som valt att ftirbli ogifta. Om dettavar fallet i fomkyrkan, var det ett icke obetydligt stegmot den organiseradestruktur som skulle komma.
Kartusianordern "To thepraise of the gtory of God, Christ, the Father's Word' has through the Holy Spirit, solitudeand from the ieginning chosencertainmenand women,whomhe willed to lead into and six Bruno Master such a call' uniteto himsetfin intimatelove.In obedierceto companionsenteredthe desertof Chartreusein theyear of our Lord 1084and settledthere; unier the guidance of the Holy Spirit, they and their successors,Iecrningfrom experience, grarluilly evotveda specialform of hermitlife, whichwas handedon to succeeding generations"" "den heligeBruno". Han fiiddes grundare2irBruno,vanligenkallad Kartusianordems omkring 1030i K61n,nuvarandeTyskland.I ungair for hantill Reimsi Frankrikefor att i utbilda;ig till prasr.Efter att Bruno btiuit uigd titl prastansldthan sig till domkapitletT 50 6r var cirka Reimsdaihan fick stortinflytandegenomsin tjanstsomliirare.ENiir Bruno blivit ledig. Si sminingomerbjddsBruno gammaluppstoddet stridigheterniir biskopsstolen getthonomavsmakfor iimbetet.' stridigheterna nej eftersom att bli biskopmentackade Somcitatetovanvisar slog sig Bruno och sex i Chaflreuse nedi bergkedjan stl ckenlbljeslagare Frankrikelbr an levaen liv solneremiter.'"Bruno blivit kalladtill Rom fbr hadeefter stridigheterna piven att istalletlata peven dvertalat men att tjana inte efter honomlevaett eremitliv.Bruno l?imnade sig en regelltir efterliiljareatt folja vilket skiljer Han honomfrin de flestaandraordergrundare. par Exempel texter." ett liimnadeendasteftersig - klostretsdotterkloster eller rid till Chartreuse skrevsner {iirst efterBrunosddd. Bruno dog inte i Chartreuseutani Italiendiir han fitt pAvenstillitelse att grundanya kloster.'UtmArkandeliir kartusianklosteriir att de iir mycketstriinga,vanligenriiknasde blandde " ordnamai katolskak1'rkan. Livet pA.. strangaste klostretar pr[glad av enkelhetoch enslighet.Sjri ginger om dagenber munkarnatidegard-enra varavtre ginger skertillsammansi klosterkapellet.
6 Kartusianordens olficiella hemsida:http://wwwchartreux.org 7 Ett dornkapitelett kollegiumav prestersomAr knutnatill ljn domkyrkaoch ftir*ittar dagligkorbiin dAt. (wikipedia) 8 Katolskaordnaroch klostcr, 1963,CatherinaBroomdOP 'tbid. '" rbid. " www.chaftreux.org rt tbid. r3 Ibid och http;//www.charlre ux.org raTidegardeniir biinetidernaliir dagensolika tider, sju gangerom dagen-till exempelLaudes(06'00)och sext (12.00).(wikipedia)
di de-oftagir pAlAngapromenader Munkamahar endastsamvaropi sdndagseftermiddagama diir de alltid grundarsinakloster'"Dettaiir denendagemenskap i de vackranaturomgivningar munkamahar underveckan,annarsleverde stdrredelenav sinaliv i cellen.Diir intar de iiven mtltidema somgesgenomen lucka i vdggen.Munkamaf6r ta emotbesdkfr6n sinafamiljer en eller tvi ginger per 6r och de har dventillatelseatt skrivabrevtill sinafamiljer' pAsamma En kvinnlig del av orderngrundades1147e. Kr. Denna[r i grundenorganiserad sdtt,fiirutom att mer tid gestill rekreation,det vill sdgaatt umgis ochprata.Det fbrsta kvinnligaklostretbildadesgenomatt ett klostersom{bljde en regeloch tillhdrdeen annan stilen.Nunnornahar en egen orden,bestiimdesig ftir att anammadenkartusianiska klosterunderstllldamoderklostreti Frankrike. organisationmeniir liksom alla kartusianisl,<a Men de tillhdr "sammamonastiskafamilj".'" Det som kiinnetecknarkartusianemaftrutom stranghetenar enkelheten.Kyrkorummet och det andliga livet iir avskalat.Bruno ans6gau Bibeln rdckte fiir att naramunkamasinre biin. Sitedesstrdkhanallt i tidegiirdensominte stodi Bibeln,dvenMaria - biinematogsbort. Maria." Underdentid Bruno verkadevar dverdidigheten Trots dettavdrdarkartusianerna utbredd i kyrkan och hansm6l verkar ha varit att friimja den inre bdnen,inte att vticka " uppmlirksamhet.PAdet har safiet beskriver kartusianernalovsAngen: Vi bdr awrinda vdra rdster sd att i sjdlen vackesden djupa gladjen som kommerav hj.irtats Jbrkrosselsesnarare einden sinnesrdrelsesom dstadkommesav tonerndsvd\ud. D(irfir ska vi med Guds ndd avhdlla ossfrdn metodersom dr dgfiadeatt vdcka uppsiende".l8Pi detta sdtt har enklainredningoch dekori kyrkorummet. likhet med vackelserdrelsernas kartusianerna Kartusianemaar en passivorden,i meningatt de inte har spelarn6gonaktiv roll i samhdllet. "lryrkans hicirtd"', alltsd inte Orden iir med andraord in&tviind.De menardock att de it i avskildutanftirenadmed de troende.De menarsig ocks&utdvaen ftirbdnsroll fiir 20 miinskligheten.(se citat statutes34.4) Pi det hdr sittet skriver de: Separatedfrom all, we are united to all for it is in the nameof all that wepresent ourselvesto the living God (Starfies 34.2) For our penancewe takepart in the redemptiverole of Christ. He swed mankind,captive and burdenedby sin, especiallythrough his prayer to the Father, and by his death; by forcing ourselvesto be associated with this mostprofound aspectof the redemption,and in spite of our apparent lack of outside activitJ)(forf. Anmdrkning), we exercisethis apostolatein the most immediate wdl. (Statutes34.4)
" Ibid. r6www.chartreux,org 't lbid. r3Broomd,sid. 94 re www.chartreux.org 'o Ibid.
menaratt avskildheten(eng:solitude)inte i sig iir ett mil."The Carthusiandid Kartusianerna not choosesolitudefor itsown sake,but becausehe.saw in her an excellentmeansfor him to gir viigentill attain a deeperunionwith God and all mankind."" Fdr karrusianerna med alla' pi forenas det sattet ftir att genom frin alla avskildhet gemenskap medalla med det yttersta malet Det Gud. seriiven sin roll somatt i kyrkansmitt iira Kartusianerna eller med andraord, att varai stlindigbdn. Somde livet iir kontemplation22 kartusianiska "Who in the cell and letshim,gelftaughtby her tendsto fufiance perseveres wilhout skriver: prayer.. he will thusbe able to, not only serve and continual make hisentireexistencea single " syn pi sin uppgift iir Gorl,but adhereto him. (Statutes3.2) Att ftirsti kartusianernas sjiilvamenaratt derasmil, att leva i oumbiirligti fbrstielsenav derasliv. Kartusianerna standigb6n inte skilier sig frfln andraordnareller kaiolskakyrkan i 6vrigt.23Endastatt vagen till det m6letiir mycketsmalarei ett kartusianisktkloster. iir en processsomtar flera 6r'24 Att bli upptagensomfullv2irdigmunk i gemenskapen iir att lijrs?ikrasig om att dem somintrider i klostret?ir Anledningentill denl6ngaprocessen sager,f6tt en kallelsefrin Gud att gdradet. Christ,the kartusianerna mogna1bi <letoch,som certainmen,whomhe Falher's Worcl,hasthroughthe Holy Spirit,from the beginningchosen " willed to lead into solitudeand uniteto himselfin intimateLove. statutesl.l. Den linga processen bdrjarredaninnanintriideti klostretdAkallet till eremitlivblivit en liingtanfodd i bon.t' Na, *un fiirst intriideri klostretffir man postulat status.Dennaperiodkan vara mellantre manaderupp till ett ar. om kallelsenblivit bekrlftadblir denblivandemunken novisi tva till tre er. D?irefteravliiggernovisentillliilliga l6ften for tre er fram&t.Efter dessatre ir avliiggernovisen ldftenfor )tterligaretv6 6r. I slutetav dessatvi ir avliiggernovisensinalivslinga 16ftentill frin postulattill munk kan. Gud.26Processen t'tbid. ,, Bctyderskidande,i dettafbll skidandeav Gudshiirlighetoch kZirlekuppenbarad i KristusJesus.(Fiirf'. utlAggningar). tolkning av kartusianernas 23rnvw.chartrcux.org 2awww.chaftrcux.org " tbid. tulbid.
#
ar lang iir ingetunderligtom mantittar till ordens alltsavaraupp emottio ir. Att processen strlnghet. Diita ar en starkt bidragandeorsaktill att kartusianema,i motsatstill de flesta andraordnar, inte behdvt en reformation. Eftersom livet som kartusianiir si passhirt, har de som s6kt sig dit varit ytterst seridsaoch inte stravatefter negonforiindring eller att fiirskdna tillvaron i klostret.Livet i klostretar psykisktpifrestande,vilket lir $terligareen anledning ar leng. till att processen munkaroch nunnori viirldeni 24 olika klostersom Idag finns det cirka 450 kartusianiska ligger pi tre olika kontinenter. Kartusianernaar en de absolut strangasteordnarnaoch deraslivsvlig verkar ftir de flest icketroendeoch avenmangatroende som ett endastort Ibmekandeav livet. Fiir dem som intriider i kartusianordeniir det dock inte ett ldmekandeav livet, utan ftarbm en bejakelseav livet med stortL, JesusKristus sjdlv.Men otvivelaktigtlir det en myckethlrd och svarvag afi vandra,mende somvalt att vandraden gdr det siikerligenoftasti gliidje6ver det de vunnit genomsitt livsval, snararean att sdrja6ver det de forlorat. dagar.Pi dettasiitt leverde helasinaliv. gptlturyd Bilaga 1 beskriversig kartusianernas intriclerdenblivandemunkeni klostretvid 20 - 30 6lderoch blir fullviirdig munk vid cirka 35 6rsilder. Efter det vet munkenexakthur hansliv kommergestaltasig'
a"-'rL*'t '1o
Karmelitordern historiabiirjar pi bergetKarmel i Palestina,Egentligenheterotdem:Den Karmelitorderns saligaMarias brddraordenav bergetKarmel.Franbdrjanvar denen eremitordenbundentill siitt.ordem bergletKarmel.Undertidigt 1200-tal kundede organiserasig pfl ett bestflende foltsiitta kunna ftjr att en ldrutsafining var ficlilven biskopligt erklinnandevilket nastan kring eremitema 6r existerapi ling siit. Uppgifternaom dennatid tir osiikramen siikert Karmel iOrdes-lgmot Europaoch 1236iir klosteri Flandemoch Tysklandomvittnade.Snaft fannsorderniiven i Englandoch Frankrike. "ftirlorar sig i legendens t6cken"skriverGunnelVallqvist i boken Ordernsursprung "Katolskaordnaioch kloster,'(Ronzo,1963).Enligt legendenvar dessytterstagrundare Dennelevdemed sinalfiungar vid orofetenElia somomniimnsi GamlaTestamentet. just peka en grundareutanmed stiirstasannolikhet ut inte karmel. I Karmelitordernkan man var det ett antalmhn somunder1100-taletkdndeGudskallelsetill eremitlivet'Utifr6n denna grupphar ordernuppkommit.Under 1100-talet hadereligionenoch kyrkan en mycket iramtradandeplatsi samhalletvilket ocksi kan ha varit en mer fundamentalfitrutsAttningfor ordernsuppkomst.
I Europafbriindradesordem frin det kontemplativaeremitliveJtill att mer iigna sig it att predikaoch sjiilavard.under historiensging har flera miinniskorftrnyat ordern,denmest iandu uu desiaar Teresaav Avila somladegrundentill en lbrnyelse.Ndr Teresalevdevar klosterfolketofta decimeratav pestenoch mAngamunkarlockadesav det fria krigarlivetoch var fbr hardl ngttl kan Minga bdrjadeklagapa att klosterreglerna drogsin i krigshandlingar. ockie ha hafisin g-nd i utt kloit"r pi dentiden ofta var en platsfbr kvinnor sominte lyckats vilket leddetill att hiingivenheten bli bortgifta.FdljJenblev att klostretvar ett andrahandsval (GunnelVallqvist) Aventyrades. "liittare" I ett av dessareformeradeklosterintriiddeTeresa1536.Till en btirjanftiljde hon de reglernamenallt eftersomtiden gick kdndehon Gudskall att reformeraordemoch diirltir stirtadesett n},t kloster 1562i Avila. Snartfannsdet flera dotterkloster'1568tillkom de I bdrjanvar det enbarttv6 mlin och ftirstamanligaklosternaefterTeresasstrangareobservans. en av dem vir Juande la Cruz, iiven kiind som Johannesav Korset. Han iir ftirfattare till boken"I sjcilensdunklanatt".I dennabeskiver han miinniskansvag till Gud och Gudsviigar medmanniskansomsdkerhonom.Forfattarentill dettaarbetehar sjiilv fiirsokt liisaden l0
bokenmendenvar mycketdjup.Teresaav Avila och Juande la cruz riiknasofta somden KatolskaKyrkansstdrstamystiker. Karmeliterna6r en kontemplativ,initviind order.Dock finns det striingareordnar.Den nuvarandekatolskeiirkebiskopeni Sverigedr karmelitbroder.En annankiind karmelitiir Willfred Stinissien,somhar ltirfattatmengabdcker. IntressantAravenattjzimforaskillnademamellanmiin och kvinnor i karmelitklostret.(se bilaga2 och3) Kvinnornasliv verkarhflrdare.De leversinaliv endasti klostretsavskildhet (klaisur). De svenskamanligakarmelitema6r inte bundnalika hirt av klausuren.De manliga' l t a I e l. karmeliternaageraravensom sjiilavirdareldr vanligamiinniskoroch driver ett.fet4!t1l9m. Anledningentill att kvinnornas Miinnenhar sprikstudierp6 schemat. (www.karmel.se). grundareTeresaav Aren svir friga. Den kvinnligakaremlitgrenens klosterrutiniir strAngare av Korsetvaldeen Avila var mbjligtvis strangarei sin reformav ordemmedanJohannes en $rangare miinnen har kartusianordern till exempel annorlundaviig. Inom andraordnar, livsliiring. Det verkarallts6varieramellanordnarna. Det liv somde leveriir vad m6ngaskullemenavaraett h6rt,for att inte s6gaomdjligt liv. Nunnoma menardock att dagsrutinernainte ?iren b6rda att biira utan att rutinema i sjiilva medGud verketbiir dem.M6let ftir mannenoch kvinnornai orderniir att leva i gemenskap ?ir skillnaden kistna, och bli mer och mer lik Kristus.Derasmil skiljer sig inte fr6n ovriga baraatt de valt mer radikalamedelft)r att uppni Kristuslikhet' Karmeliternasersom sin uppgift att biirafiam helamiinskligheteni ftlrb6n.Att liksomJesus lida oi ett stallftjrefadandesiitt.Fdrbdnenstjanstnyttjas{?irstoch friimsti missionenstjiinst. Deftaar motivationenlilr dem,att de inte leverfbr sig sjiilvautanatt de genomltirbdn och missionkan utdvakiirlekentill medmiinniskorna.
lt
Taiz6-kommuniteten Det grundades Taiz6tir en kommunitetav miin somvigt sitt liv till Kristusoch gemenskap. 1949av RogerSchutz.Innandesshadehan arbeteti p&platseni nio Artillsammansmeddem som skullebli hansandligabrdder.Hansavsiktmedkommunitetenvar blandannatatt kyrkan.I dettahadeRogersin fbrsonadenromersk-katolskaklTkan meddenprotestantiska mornor somfdrebild.
Det var en hjarrcsakftir broderRogersmormoratt ingenmer nigonsin skullebehdvasevad hon hadesett,upplevavad hon upplevt.Kristnamiinniskorsomkiimpademot varandrai tog sig fbre att i sann EuropaF: a Vilrldskrigetl...Hon sjiilv, somvar grundmuradprotestant, Kathryn Spin( s.35) ftrsoningsandabdrja gi i katolskakyrkan." (BroderRogeri Taiz6, "Fdr mig kom hon att bli eft vittne om fbrsoning, BroderRogersiigersjiilv om sin mormor: tro med den hon lyckadesatt i sitt egetliv fiirsona6drani sin ursprungligaprotestantiska gemenskapen i en markant brytning att skapa familj, utan katolska tron, utan att skadasin med de sina." (BroderRogerTaiz6,Spink)Dettavisar varifrin broderRogerfbtt sin langtan med katolicismen.Underde senastetio 6renhar kommunitenAven att ftrsona protestantismen bdrjatviindasig mot de ortodoxakytkoma.Vissainslagi bdnemai Taiz6at hdmladefrAn ortodoxtradition.
Idagkommerirligen 10 000-tals ungdomardit, fr[mst varje sommar.Miinniskorav alla Sldrarlr viilkomnamende somlir mellan 17 - 35 ir lr siirskiltvalkomna.Hur kommerdet sig att sAminga ungdomarfrin helaviirldenbestiimmersig fbr att besdkadettaTaiz6som Restidendit iir ofta ling och bussarnaobekviimamen liggermitt ute pa franskalandsbygden? nigonting iir det somdrardemdit. Kanske?irdettanigonting denenklabdnenoch lovsingen, allmdntkiind somTaiz6-singer.Brddemaefterstrivarenkelheti val av bibeltextsom ska liisasoch singernabestir alltid av en kort meningeller fras somsjungsmangaginger pA latin spritummeum och mAngaandraolika sprik, till exempelIn mcmtstuasPate4commendo
t2
(Fader,i dinahiinderdverliterjag min ande).Ungdomamafbr tillftille att reflektera6vervad somdr meningenmed derasliv och vad Gud har fiir kallelsefiir derasliv. lovar brddemaatt leva i celibatoch fattigdom Liksom i andraklosterliknandegemenskaper och lydnad.(sebilaga l)Brddematar inte emotarv eller liknandeutanleverpAvad de siiljer, till exempelolika krukproduktereller CD-skivor.
N6graav brddernai Taizlbor i smi kommuniteteri de fattigastedelarnaav vdrlden,till Brddemapi dessaplatservill delalivet med de fattigasteftr att pi siitt exempelBangladesh. tjlina Gud.Taiz6anordnarvarjenyir ett nyirsmdtei en storstadi Europa,nyhret200612007 till exempeli Zagreb,Kroatien.(www.taize.frlsv.Taiz6sofficiella hemsida)Dessabrukari regelsamlacirka 10000 miinniskor.Fdrutomnyarsmdtenhar de mdtenpi olika platser,till "pilgrimsftirdav tillit pa exempeli Indien.A-l-[adelsamOteniir en del av visionenom en jorden". Dock polnglerarTaizâ&#x201A;Ź- gemenskapen att de inte vill skapaen ny rdrelseutanatt de kyrkoma. endastvill verkai de redanexisterande Anda fram till fram till augusti2005leddegrundarenbroderRogerkommuniteten.Men den 16 augustiknivhiiggshan ihjiil av en psykisksjuk kvinnaunderbdneni Fdrsoningskyrkan
Idag ledskommunitetenav broderAlois, som i Taiz6(taize.frlsv). utsflgsav broderRogerinnanhan dog att ta 6verplatsensomprior, det vill siigaledarenltir kommuniteten.Den bestir av cirka 100mdnfrin Katolskakyrkan och olika evangeliska kyrkor. Dessabrdderkommerifrin ungeftir25 olika liinder.(taize.frlsv)Ldftenade avldgger finns att sei bilaga4. IntressantmedTaiz6ar att det inte finns en kvinnlig del av ordern,vilket de flestaordnarhar. Dock hjiilpersystrarfrAnen iildre orderntill med arbeteti Taiz6ochtar handom sjukvirden av de kvinnor somvill stannaen liineretid i Taiz6. samtomhandertaeandet
t-t
ung kommunitet.Den iir i h6gstagradaktiv orden,dock ges Taizdlir en ftirhAllandevis utrymmeftir det kontemplativai liturgin.Framtidenserljus fiir Taizd,i en tid di minga ordnarhar problemmed for gamlamedlemmarhar Taiz6framtidenftr sig. Jiimftirelseav de tre ordnama [r mycketolika varandra karmelitordernoch Taizdkommuniteten Kartusianerordem, och Den mestuppenbaraskillnadenfinns i ildern, kartusianordern sinsemellan. Taiz6grundades har en l6ng historia. tidig medeltid och siledes under karmelitordern -talet. grundades pi 1940 Situationenpi 1940 taletoch tidig medeltidiir brddraskapet mycketstor.Taiz6Aren post#ieformatoriskkommunitetoch sersomsin uppgiftatt verka liir fbrsoningi en post- reformatorisksituation.
t/
lr pAett s?ittvarandrasmotsatser.Den fbrra iir en Taiz6- brddraskapet och kartusianordem medanden senareiir passiv,kanskedenmestpassivaorderntillsammans aktiv gemenskap inom benediktinerordern. Taizdv2ilkomnartusentalsungamiinniskor medtrappistmunkarna platser pijorden. pi Kartusianemaarbetarinte aktivt ute i miiten olika 5r och anordnar varje genom bOnenskraft. Karmelitordenstir mitt v?irldenutanmenarsig istiilletverkai v8rlden emellande tvi l?irramed en liten dragningmot kartusianhillet.Karmelitordemskvinnliga greniir nastani nivi medkartusianema i friga om stranghetoch klausur.Den manligaglenen ar 6ppnare,till och medtill i si hog gradatt en karmelitmunkkan bli iirkebiskopvilket mAste betraktassom en ).tterstaktiv uppgift. har likheterifriga om sin uppgift.Bfldaliiggerstor Karmelitordernoch kartusianordern tonvikt vid avskildhetenmen ocks&att de genomatt avskiljasig fiir Gud fbrenasmed alla miinniskorndr de blir fram dem i bdn.De menaratt genomatt ge sig sjiilvaoch sinaliv till menarsig Gud sAkommerGudsrike att uttryckasgenomderasliv. Taiz6- brddraskapet jiimsidesmedrollen somfiirebedjareha en lyssnanderoll och kallelsei samhiillet.De vill hjdlpamiinniskortill ldrtrdstanpfl Gud och liiggertonvikt vid Guds6mhetoch ki!r]gk,. till varandra. Brddemaoch munkarnai ordnamaskulleinte ansesig sti i motsatsftirhillande De skullesiigaatt de har olika funktioneroch uppgifteroch p&siitt kompletterarvarandra.Pi i vlirldensom det sattetfinns det minga olika ordnar,kommuniteteroch kongregationer klosterr6relsen? Hur ser det ut idag fi)r kompletterarvarandra.
'
idas Klostervdsendet Runt 8rsskiftet05/06siindeSVT en Klosterviisendet idag upplevernigot av en renassans. "Klostret". I serienfick manft)lja nigra miin som skullegi i klosteren seriesomkallades Alla blev mycket minad. Dessamiin var mycketolika, frin troendetill sekulariserade. berdrdaav vistelsenpi klostret.En dokumentiirfilmkom ut till pisken 2007 somvisar 19ArigaMarthasviig till livet somnunna.Exemplenvisar att kloster6r i ropet,detkan beropA djupastebehovsomtill exempeltystnad, att klostersvararpi minga av nutidsmlinniskans stillhetoch avskildhet. iir dock antagligenatt miinniskordr nyfikna pi de, somgjofi ett Den stdrstaanledningen sidantradikaltlivsval.Den vanligesvenskanlevermellanTV - kviillar hemmai soffanoch kafferasterpijobbet vilket inte iir att Iijraktamensamtidigtdr mycketlangtifran det radikala
14
"
, . , , . ! i l , r , , . .
livsval som livet i klostret tir. Vidare st6r kloster stir ocks6fiir kontinuitet, det finns ordnar som Ar nastantusen6r gamla. I en tid dlr ett kliidesplaggkan bli omoderntpEen minad lir det svirt att fiirsti dem som biir kliider som hdr mer hemmai medeltiden.Nyfikenhet inftr det till intressetfdr klosterlivet' o{tlrst6eligaiir antagligenden stdrstaanledningen Den ortodoxaklosteriinAthos 6r ett lysandeexempelpi klosterlivetspositivautveckling' Understdnedelenav 1900-talet upplevde6n en nedgangifriga om antaletmlin somville bli munkar. Dock bdrjar nu m?in&tersdkasig dit fdr au bli munkar.Aven Rysslandiir ett talande uppgang.Antaletklosterhar 6kat frAn 15 styckenniirjlmridan exempelpAklostervasendets finns det idag cirka en miljon kristnanunnor fiill, till dagens480 kloster.Uppskattningsvis (Illustrerad Vetenskap). munkar och Idag har det skett ftriindring ifrdga om vilka som s6ker sig till kloster. Tidigare var det europ6ersomutgtorde karnan i de olika ordnarnamed underde senastefemtio Arenhar mdnniskor frin sddrahalvklotet kommit att utgdra majoriteteni ordnarna.Detta Ar en mycket intressantutvecklingsomantagligenkommeratt inneblraen omprdvningfiir ordnama'De mAsteavgdravad i orderreglemasom varit bundettill den europeiskakulturen diir den vuxit fram och vad som ska applicerasn6r ordnarnasi att sagaflyttar sdderut.Till exempel jeusitordemskaenligt grundaren,Igantiusav Loyola inte 5ganigonting alls.Defia ar efi svarldstproblemeftersomordemiir en "aktiv" order,det vill s6gainte lir bundentill ett visst eller liknande. klosterutanhar olika uppgifter,till exempeluniversitetsliirare
En stor fijriindring inom den katolska kyrkan intrlidde genomdet andraVatikankonciliet 1964.Den katolskakyrkan som innandettakonciliumvarit mycketslutetoch initviint blev skullegenomfbraspi efterkoncilietmer 6ppet.Till exempelbestiimdesdet att gudstjiinstema roll bekriiftas i andra landetsegnaspr8k,och inte pi latin somtidigare. De olika ordnamas Vatikan-konciliet: The teachingand exanple of Christ provide thefoundationfor the evangelicalcoutrcelsof chasteself-dedication to God, ofpoverty and ofobedience. TheApostelsand Fathers ofthe Church commendthem as an ideal oflife, and so do her doctors andpastors. They therefore constitutea gift of God which the Church has receivedfrom her Lord and which by his grace she always safeguards.(andraY atikankonciliet) Andra Vatikankoncilietsl&rfast att varjeorderska&terviindatill sinakiillor.(esuitpriistCarl till St: Euginakatolskaftrsamling) Det vill siigaatt till exempelkarmelitordenskaAterv?inda av Korset(Juande la Cnn). Theresaav Avila och Johannes grundenoch reformatorerna;
15
kartusianorden, cisterciensorden, Somriktiga klosteridagr2iknasendastbenediktinorden, (Wikipedia)Karmeliternaoch till exempel birgittinorden,johannitordenoch helgeandsorden. genomatt fransicanernarliknassomtiggarordnar.Dessaskiljer sig dock fran kartusianordem "medlemmar" kallasbroderoch inte munk samtatt ldftenabinderbroderntill ordernoch dess inte till ett enskiltkloster. Om klosterlivethar fitt ytterligarebekriiftelsei Katolskakyrkan,6r det ocksi pAframmarschi de protestantiskakyrkorna, till exempeli form av Mariaddttrarna av den evangeliska Mariavrigeni Sverige.Delar av denrdrelsenAterfinnsidagi Katolskakyrkan. Den svenska har tidigarest6ttoberdrdoch tittat med friklrkligheten och andradelarav kristenheten ftir dvrigt ofta var dmsesidig.Dettahar {tiriindrats klosterlivet. En avsmak som avsmakftir och en ny, mer positiv syn pi kloster och ordenslivbdrjarspridasig i svenskfrikyrklighet. Klosterlivetsid6erblomstrarp6 fler platseriin nigonsin forut. I en tid i Sverigediir kyrkan varit pAtillbakaging lockasminga av enkelhetenochradikaliteten.
16
Ekumenik ar Klostervlsendetsplatsinom ekumeniken(beniimningfiir de kristnasenhetsstrAvan) p& sdtt. Klosterviisendet olika som kan tolkas ett vitt begrepp Ekumenik iir svirdefinierad. bestir av minniskor, som tycker olika saker.Taiz6 iir en kommunitet som har en roll i ekumenikenmellandenromersk- katolskaKyrkan och de olika lutherska framtriidande kyrkoma.Andra ordnarsomtill exempelkartusian- ordernleverett mycketmer slutetliv och har siledesmindrechansatt verkafbr ekumenikeftersomden inte kommeri kontaktmed andrakyrkor iin den Katolska kyrkan. Karmelitordern har en mer aktiv roll dn kartusianerna och miste siledeshaTbmmit i kontaktmedandrakristnakyrkor. Dock trorjag personligen att ekumenikeninte Sller munkarnastankar ndr de iir i klostret. Anders Arborelius, Sveriges katolske biskop, har pi ett mycket aktivt siitt deltagit i dialogenmed de andrakristna kyrkoma i Sverige.Fdrfattarentill dennarapportbevistadesjiilv en samtalskviillmellanArboreliusoch Livets OrdspastorUlf Ekman.
r
De olika kyrkoma menar ocksi olika sakernlir de sdgerekumenik.De gammelkalendariska kalendem)ortodoxakyrkornaiir till dengregorianska (dvs.de ortodoxasom inte accepterar kyrkan.Enligt en rysk * katolska klTkoma och exempelskeptiskatill de protestantiska i KristusmedKatolskakyrkan eller ortodoxpriisti Stockholmhar de inte gemenskap Lutherskakyrkan. En sAdanhillning fiirsvirar det ekumeniskaarbetet'
Pi den grekiska6n Athos finns ett tjugotalortodoxakloster.(Broom6iCatharineCouin,I Propriusforlag, Stockholm1989)Padennad kyrkansmitt, Kloster,Ordnar,Kongregationer, far endastmanbefinnasig.Aven djurenfir baravaraav hankdn.Endastett litet antal ortodoxa lekmiin sllipps in pi dn varje dag och ett iinnu mindre antal icke * ortodoxa besdkare.On kan beskrivassomortodoxinshdgborg.Vissaav klostrenp&6n grundladesfiir 6vertusenAr sedan.Om dennaortodoxinshdgborgspeglarde ortodoxak1'rkomai miniatyr kommer det att driija liinge innan ortodoxakyrkan tar fler stegin i det ekumeniskaarbetet' Dock ska siigasatt de ortodoxakyrkorna har spelaten stor roll i arbeteti K1'rkornasViirldsr8d (Ostkyrkanfiin och nu, Studieri denortodoxatraditionen,red: GdstaHallonsten,Religio 34: Skrifterutgivnaav Teologiskainstitutioneni Lund) I Sverigeskristnarad spelarden serbiskortodoxa kyrkan (www.skr.org) en viktig roll som fiiretradarefiir den ortodoxaklrkofamiljen. ! gruppersomkallar sig ortodoxamen inte anses Liksom dvrigaklrkor finns det schismatiska priisten (rysk i Kristi fiirklarings ortodo"u k{ku,*__ ortodoxe ortodoxa. vara det av andra aY </:
l7
-
Stockholm) Detta giiller dock kyrkoftiretriidama och vad klostren st6r i dennaprocessiir om6jligt att veta,antagligenfinns det olika syns2itti olika kloster. Katolskakyrkanshallningtill ekumenikiir positiv sedanandravatikankonciliet.Samtalpi minga nivaermedolika kyrkor pigir. Katolskaoch lutherskateologethat atbetatframDen gemensammardttf(inliggbrelseldran Vissa fr&geteckenkvarstdr vilka iir svira att l6sa varjust den fr&gasomskildede bida kyrkomait i "ft".sor tolkningenav riittftirdiggorelsen Dock iir det sv6rtatt vetavad sadanadokumentbetyderfiir ordnarna.I fall Reformationen. dokumentenblivit ratificeradeav piven har de betydelseldr ordnama' Att dra nigra generellaslutsatser?irsvarti myllret av ordnar,konvent,kongretioneroch har dessaordnarocksi det. liknande.Liksom kyrkor i allmiinhethar olika stil och uttrycksszitt Saledeskan inga s[kra slutsatserdras,dock kan nagratendenserurskiljas,vilka giiller iiven fiir de olika kyikorna i allmiinhet.Minga olika kyrkor hiller l6ngsamthiller pi att niirmasig l varandra.Till exempelbjdd frikyrkan Livets Ord in en systerftdn Mariaddttrarno av den 1 n6got sadant miste beskrivassomextraordinarda Mariavtigen.Dennahzindelse evangeliska inte tidigaresketti Livets Ord. Dettaiir baraett exempelav minga. vidare spridsmycketlitteraturfr6n olika ordnaroch kongretionersoml6sesav mlinniskori minga olika kyrkor. Till exempeliirjesuitordensgrundareIgnatiusav Loyolasbdckerlastaav minga frin olika kyrkor och samfund. kommeratt Framtidenkommeratt utvisavilken roll de olika ordnamaoch kongretionema spela.Om tio femtonir kommermycketatt antagligenha fldriindrats. Personliereflektion6verKvrkanstillstind ochvad kyrkankan liira av klostren mot neraav vdr tidsstdrstaikommori Kyrkanl Med kyrkan I klostretfinnsbotemedlet menasi dettafall alla de olika samfundenochkyrkorna)idag;individualismenoch samhlilleti stort,priiglariiventill Dessasakersompr?iglardet vasterliindska materialismen. ifr6n varandraoch ifrfln den de kdstna hiller Individualismen stor del de kristnakyrkorna. Niimligenatt alla murar Kristus. gemenskap och hiirlighetsomde kristnaiir kalladetill i Jesus ir nedrivnamellanrik och fattig, svartoch vit, man och kvinna,gammaloch ung.Kyrkor i synas.Ett nytt vilket inte l6terdennagemenskap viisterlandetidagiir ofta medelklassklubbar saltoch ljus i till; att vara iir kallad vad den kan Kyrkan bli pragla D& Kyrkan. synsAttborde en tdrstandeoch lidandeviirld. MaterialismenhindrarKyrkansfolk frin att upptiickaatt livet och hoppetinte ligger i agodelareller materiellviilfiird. Istiillet ftir att ha skatteni himlen har vi lagl denpi vira sparkonton.Kyrkan tir kallad att ge, att siitta andraliire sig sjdlv. De kristna borde i min fbr att utjiimnaskillnademamellantredjev?irldenoch v6r mening,s6nkasin levnadsstandard viirld. be kristnabordeinte leva eftersammaprincipersomrestenav viirlden,de bordeleva efterGudsrikesprincipersomar rattvisa,fred och gl[dje i denheligeAnden.De kristnadr lor dettarike och iir kalladeatt leva i enlighetmeddet rike somar rattvist. ambassaddrer Det ar saligareatt ge an att fi, saJesus.Gliidjenligger inte afi m en present,gliidjenligger i att fi gllidja en annanmed en present.Niir vi ger och siitter andrahiigre an oss sjiilva iir vi sanneiligenJesuliirjungar.Att leva i dagligomviindelse,att viindaossfrin osssjalvatill Jesus?irsannfrihet.Att leva i Andenoch inte i k6ttet,att si somAndensvlivade6ver vattnet
18
. r
och gav liv skavi ocksi vara livgivarediir vi g5r fram. Att leva i det somPauluskallar kiittet ar att saga:"ge mig"!, eller kanskesnarareatt ta utanax frhga.Att leva i Andeniir att sdga: "Hiir fir du!", eller snarareatt ge till den som inte frigat. Dennainre verklighetatt leva i Andenm6stekommatill uttryck i vArvardag.Befrielsenligger diiri, att leva i "andligt" kan Gud ge oss sjiilvftrglbmmelse.Ger vi vidaredet vi fitt, bide materielltoch igen.Men ger vi inte kan vi inte ta emotom vi har hlindernafulla. Vi kan inte skilja pi det 7 ', andligaoch materiellaeftersomGud blivit inkarnerad(kdttillblivelse)i JesusKristus. I klostrethiirskartystnaden,iivendennam6stede vanligakistna atefta.Att letadet standiga brusetav impulseroch intryck utifrin, tystna.Aven kristenmusik kan varaett hinder.Den
viskari virt inre,kallar oss heligeAndentalartill de kristna, narmareJesusKristus.Genomstillhetoch fortrdstanblir vi starka.Kan man varatyst med sig sjlilv har mannitt l8ngt.Niir vi i tystnadenmiirkerhur lite vi har att ge Gud,hur offa vi lever pi ytan ist?illet{tir pi djupetkan vi varalyckliga.Gudskraft fullkomnasi v&r svaghet,att vi vet att vir styrka inte iir nigot i osssj?ilvautan att stlrkan iir vir uppstindne Friilsare som bor i vira hjdrtangenomdenheligeAnden. medkyrkohistorienoch pAminnerossom att vi iir en del av Klosterhistoriensammanfliitas ling rad av heligasomstrackersig tillbakatill apostlama.Vi iir baraen ldnk i en l6ngkedja. Om de kristnainsig sin egenlitenhetoch insig att Gud inte kretsarkring ossutantvArtom skullemycketvaravunnet.Vi bdr liira av dem somgAttfiire, bide de somlevdelflngttillbaka men framft)rallt de i fbrsamlingensomtj?inatGud i Srtiondenoch somiinnu leveriblandoss. Lit ossodmjukaossoch erklinnaatt vi inte ar centrumetutanistalleterkannaatt 6rantillhdr Honom som 6r trofast mot kyrkan han (Jesus)har gmndat. i Kristus,i Andensgivandeoch i tystnadendiir Niir Kyrkanbdrjar leva i detta,i gemenskap Andentalartill oss6r kyrkanpi riitt viig. Dessasakeriir ingetnytt utansammasaksomGud har gjort medmdnniskori 20006r. LAt oss6ppnavira hjdrtanfiir denheligeAnden.Lit oss be att Gud skaforma sitt folk s&att han somvill att alla m?inniskorskakommatill insikt om de rdr sig i. sanningenf6r sin vilja igenomgenomsitt folk, i de sammanhang Ul I Taiz6finns ett kraftigt verkandebotemedletmot de ikommor jag tagit upp i mina och materialismen reflektioner.Individualismenmotverkasav denbroderligagemenskapen Aven om inte alla kristnakan leva pi det viset,2ir motverkasav fattigdomsldftena. och givmildhet.Detta liv fick kommunitetenen vtigvisaresompekarmot ett liv i gemenskap jag mdjlighetatt se i sommar2006dijag somen del i mitt projektarbete ikte till Taiz6en minad.
19
Min resaoch vistelsei Taiz6 av Taiz6var en veckasommaren2003i sambandmedmin Mina tidigareerfarenheter konfirmationi Adolf Fredrikskyrka, Stockholm.Undermellantidenbesdktejagdi och di var mina Taiz6-miissoroch llisteiiven en bok av broderRoger.Sammanfattningsvis av Taiz6inte siirskiltomfattandevid tidpunktenfiir min avresa. erfarenheter Tankenatt 6kanigonstansftir att underen l?ingreperiodiignamig 6t bdn ochbibelliisning ftiddesunderhOsten2005.Den endaplatsenjagk?indetill somvar tillgZingligfor nigot sidant varTaiz6.Jagvaldeatt 6kaensamdit vilketjag [r mycketglad attjag gjorde.Min vistelse att liira kundepi dettasdttldttarebli Jesus-fokuserad.Utdver dettavar det mycketspZinnande pi prdva ny mark. minaegnasocialaftirdigheter kdnnanya miinniskoroch NZirbussenfr&nStockholmrullandein i Taiz6var mitt {brstaintlyck manniskoriiverallt, mycketstarksol och allmdnftlrvirring. Minnenafrin min ldregiendevistelsetycktesha fbrsvunnitlika snabbtsomtiden g6tt pAtre ir. De minnenajag hadevar av mer kiinslomiissig art iin rumslig.Viil av bussentittadejag mig ftirvirrat omkringoch tyckte att varldenallt var en storplatsochjag var bra liten. Fdrtjusningenav aft sti pi sinaegnabenblandadesmed tankarom attjag tagit vatten6ver huvudetmedmin resa. Redaninnanbussenkommit ut ur Stockholmbdrjadejagtvivla pi min resa.Jagkdndeingen pAbussen,ingeni Taiz6ochjag hadeinte varit dArpa tre ir och det skulledrdja en minad tills jag skullekommahem.Det kiindessomjag sattmig i en bit utan6ror och lattatankar. av min Mitt i dennaingestensstundbdrjadejag be Gud om hjiilp,jag hadevid planerandet resafrigat Gud om det var en resai enlighetmedHansvilja. Det svarjag fick var en liirvissningom att min resaoch vistelsei Taiz6var fiirbereddav Honom.UndermAnaderna innanoch underresanfick en Taiz6- sing betydamycket,jag upplevdeatt Gud taladeord av "Kiinn ingenoro, kiinn ingen Itjrtrdstangenomsingen. Strofeni singen somfastnadevar iingslan,den somhar Gud kan ingentingsakna".Undermin iingslansstundpi bussenkom en underbarftrvissning om att Gud var med och orden:"den somhar Gud kan ingentingsakna" blev verkligaoch detblev helt enkeltlite liittareatt andasoch le. av en finlandsktjej sompratadeengelskamed oss.Det Viilkomnandettill Taizdgenomft)rdes var i princip tre sakerfbr giistersommig att gdra:betala,viilja arbeteoch bli inkvarterade. Betalningenvar minst 37 eurooch hdgst52 euroftir giisterfrin Sverige.Giisterflin fattigare Itinderbehdvdeinte betalalika mycket.Varje personsomtillbringaren veckai Taiz6antasatt utftira ett arbetesomi genomsnitttar ungefiiren timme.Dessaarbetenkan varasidant som hjalpatill medfrukosteneller disken.Man kundeiiven som afi tvattatoaletter,bya sopsiickar, jag varamed i kdrensombrukadeledarestenav mdnniskornaundergudstjZinsterna och bdnemai lovsingen. Undermin vistelsei Taizdfickjag sedet frin tre olika perspektiv.Fdrstaveckanjagvar ddr varjag diir som"vem somhelst".En tlpisk dag den ftirstaveckankundeseut pi ft)ljandevis: fijrstabiinenbdrjar08.15och 08.00btlrjarklrklockarna att ringa Itir afi vackade trtitta besdkarnasom soveri sinatilldeladebaracker.Jagkom vanliglvisdit negraminuterinnan bdnenbdrjadeoch kyrkan var redanfullpackad.Morgonbdneninnehdllvanligenbibelliisning, och vinet somblivit konsekrerat nigra Taizd- singer samtutdelandetav nattvardsbrddet gudstjan$ Fdr de ortodoxakristnasom inte har ?ir en katolsk massa. som undersdndagens
20
"viilsignatbr6d". Detta med KatolskaKyrkan finns mdjlighetenatt motta nattvardsgemenskap ?iren oftodoxsed.
, ii:i+iiiLr'!:::i::
Efter morgonbiinenflockasbesdkarnai kdematill frukostenklockan09.15somvanligen bestarav: ett br6d,te eller chokladsamten choklad- pinne.Frukostenar mycketspartansk men ?irinte mindreuppskattadIijr det av besdkama.Efter frukostenvid 10.00-tiden borjade Vid ankomstentill Taiz6fick manvlilja vilket temaman ville ha pe min "samtalsgrupp". Efter ett kort anftirandeav en Min handladeom Jakobi GamlaTestamentet. samtalsgruppen. till det utifrin dagensbibeltextsomrelaterade Taiz6- broderf6r alla n&grafrAgest?illningar men mycket speciellt grupp vilket var min ldr samtalsledare rikade bli livet. Jag dagliga ocksi roligt. Gruppenbestodav 12 personerfrin Ungern,Litauen,Tyskland,Polenoch om iin omstiindigaeftersomm6ngai gruppen var mycketintressanta Sverige.Diskussionema slutadevid 11-tiden och di var det fritid fram till pratadedilig engelska.Dessadiskussioner bdrjade. I 2.00di middagsbdnen bdrjadelunchen,vilken 6r enkeloch ofta inte sersarskiltaptitretligut. Efter middagsbdnen Dock iir det alltid gott och fram{bralltnddvandigtatt atai varmen,det var cirka 40 grader Ibrstaveckan.K0r6vningenbdrjade14.00och slutade16.00.Diireftervar det fritid till middagen18.30.Fritidengick till stiirstadelenut pi att det lugnt och duschaeftersomviirmen var s6passtryckande.Kdernatill middagenoch iivriga miltider var ofta mycketl6ngavilket leddetlll att maltidentog ling tid. Klockan20.30bdrjadekvdllsbiinen,denhtlll pAi cirka en Iiir att sjungalovsing och folk kvar l6ngtin p6 sm&timmarna timme menvarjekviill stannade jag gjorde av kviillama' nigra be, vilket iiven Efter kvtillsbdnen96r m6nganertill Ojak, somiir det endastiilletdiir det iir tillitet att viisnas efter kviillsbdnen. D?irtriiffas miinniskor frin olika liinder ldr att sjungaoch dansa tillsammans.Fdr dvrigt siiljsddr iivenalkoholhaltigadrycker,vilket kan tyckasvara P6 dettasiitt fijrfldt ftjrstaveckan.Min andraveckabj6d pi helt andra anmiirkningsviirt. intryck.
2l
Det mest anmarkningsviirdaunder den andraveckanvar att jag fick flytta fr&n barackernafiir besdkaresomenbartiir diir en vecka.Min nyahemvistblev husetftjr de killar ochmiin som liksomjag skulletillbringa en minad i Taizd.Dock var det husetfullbelagisijag fick bo i husetsomvar avsettftjr dem somtillbringar en veckai tystnad.Fdljaktligenvar det mycket tyst i huset.Livet som "permanent"somde kallassom 6r diir en liingretid betyderbafiremat som och framfiir allt mer mat.Lunchernaintogsmedde dvrigamanligapermanents, karaktiirvilket var uppit 50 stycken.Alla dessahar ett arbeteav koordinerande sammanlagt iivenjag skullef6. Mitt jobb blev att tillsammansmedtre andrahjiilpatill att koordinera "arbetsdag"bdrjade och kviillste.Dettainnebaratt min eftermiddagsteet frukosttillagningen, 07.00och fiirstapassetslutadevid nio - tiden.Underdentiden gick vi 6venpi morgonbdnen. kl. 15.00.Kviillspassetbdrjadeefter Efter fbrstapassetvarjag ledig framtill eftermiddagen Pi detta sdttfiirltipte min andravecka. timme l&ngt. var bara cirka en och kviillsb6nen Kdnslomiissigtvar det en storomstiillningeftersomde somjag laft kannaakt hemtill Sverige. Andra veckaninnebaren socialutmaningsomvar mycketrolig. MiinniskorfrAncirka 60- 90 och givandemiitenmedolika lZindervar samladeiTaiz6, vilket leddetill mengaintressanta jag och kundeliITareta mig vid Gudtjiinstformen m?inniskor. Underdennaveckahade vant dentill mig. Trots attjag arbetade,hademin resasomhuvudsyfteatt liira klinnaJesusKristus tonatut. b[ttre. Fiir dettafickjag mer tid andraveckandAfestivalkanslan Tredjeveckanarbetejag i "El Abiodh". Det iir Taiz6ssjukstugasamtgiisthem{br g?istarav det iildreeller prominentaslaget.Jagvar nattvaktvilket betyddeattjag biirjade23.00och slutade07.00.Min uppgift var att ta emot sjukamiinniskorsomvar si passsjukaatt de var tvungnaatt f& n6gonslagsmedicin.Det lustigai dennasituationvar attjag inte har nagonsom mig i mina helstmedicinskerfarenheteller kunskap.Sjuksysternsominstruerade ge (somftir dvrigt var nunna)gav mig ridet av te till alla sjukasomkom in. arbetsuppgifter, lugnadetydligennervemapi miinniskorna.Folk kom med olika Dennauniversalmedicin slagsproblemtill mig, till exempelkom en serbiskpojke somdet visadesig att nigon sprejat deodoranti hans6gon.En annankviill kom en portugissomoroadesig ftir sin systermed svir ryggvdrk.Eftersomjag saknarmedicinskkunskapringdejag sjuksystemoch badom hjalp eller att hon skullekommadit fiir att ta handom den siuke.
Abiodh
22
Den mestkaotiskakviillen kom ett gdngrumiinermed en av derasviinnersomvar sjuk. Just vid dettatillliille kundejag inte fii tag pi sjuksysternvilket giorderumiinemamycket upprdrdaoch eftersomde var cirka itta styckenvar det en hel del liv. Den h?irgruppen miinniskorfiirsdktelura mig mendemvar egentligenmyckettrevliga.En tidig morgon lyckadesjagSvenav misstagsiittapi brandlarmet,men det ar en annanhistoria'PAdagenvar jag ledig ft)rutomattjag leddestiidningenav storkdket,vilket betyddeattjag skulleinstruera ansvaret,arbetetfl6t pi bra' sju tjejer.Dettabetyddemestattjag hadedet dvergripande Underdentredjeveckanfannsmyckettid ftir b6n och liisningav andligabdckervilket var myckettrevligl. Morgonbdnenorkadejag inte gi pi av sjalvklaraanledningar' Sistaveckantillbringadejagi tystnadvilket var mycketgivande.Det gav verkligentillftille Itir bdn eftersomatt tillbringa tid i tystnadinnebiiratt inte pratamednagon.Endaundantaget var ett samtalmeden av brddemavarje dag somen slagsandligvligledning.Jagtillbringade liisaoch be.Varje daghdll en av brddernaen predikansomgav tiden medatt gi promenader, med de dvrigasomvar i tystnad.Miinsklig samvarosaknades under tystnad mycket.Vi it inte,dock var denundertystnad.Dennaveckavar nog den svirastefbr attjag inte kunde umgis medde viinnersomjag fitt undermin vistelse.Annarsvar inte tystnadensarskiltsvar. Den socialaenergijaginte fick utloppftr, kundejag istiilletlt utloppftir den i lovsing, tillbedjanoch promenader. kan s?igas att min vistelsei Taiz6har betltt viildigt mycketftir mig. I Sammanfattningsvis Taizdftirstodjag Gudskiirlek, di jag diir fick utrymmeltir bdn och bibelliisning.Det var aven mycketn)4tigtftr mig att utrnanamina socialagrlinser,vilket manvar tvungenatt g6ravare godaoch positiva' av Taiz6 iir sammanfattningsvis sig manvill eller inte.Mina erfarenheter
Intervjumed iesuitptlq]! Tisdagendentredje april2007intervjuadejag jesuitpriistCarl somjobbar i St: Euginas katolskaftirsamlingvid Kungstriidgirden,Stockholm.Jesuitordemingir inte i min rapport men liksom dvrigaordnarjagtagit upp har de svurit att leva i kyskhet,fattigdomoch lydnad. Diirftr ansigjag det relevantatt fi en intervjumeden sidan person. Carl gav ett mycketsympatisktoch trevligt intryck och verkadevarai 60 - frrsildern. Han talademed latt rysk brltning. Jagst6lldeungef?irsexfrtgor vilka svarjag skaredovisa. Eftersomjag inte speladein intervjunkommerjag att iterge hanssvarutifran de anteckningar jag gjordeunderintervjun. Fdrsta frigan var varltir han valt den livsviig han har giort. Carl svaradedi att niir han var sextonhdll Gud pi att "gdra sakermed honom"och han bdrjadek?innaen kallelseatt bli jesuit. Jagfragadeom han ftiddessomkatolik eftersomjag tyckte att det var av intressemen di svaradehan att han ftiddessom"Adam och Evasson".Han ftddes alltsi inte somkatolik utandet blev hanniir hanblev diipt. Dennaprocedur,attjag stiilleren frAgasomhan omformulerarvar genomgiendegenomhela intervjun. Jagfrigade om hanhadekunnatviilja ett familjeliv och iindi sAatt siiga,lert i Guds vdlsignelse.Pi dettasvaradehan att Gud skaparossvarje Ogonbliclg( i denmeningenatt han uppehillervir existensoch helatiden germiinniskanliv, si somjag fattadedet) och att Gud hadev?ilsignatfamiljelivetom hanvalt det.Dock sadehan ocksi att genomatt bejakaGuds kallelseatt blijesuit, kundehan bli allt han skullekunnavaraoch hantillade att efi familjeliv hadevarit ett slagsandrahandsval. Vidare frigadejag om han fitt tusenfalttillbaka i enlighetmedJesuldfte fijr dem avst&rfru och barn.Dennafriga gick inte att svarap6 eftersomhan intekundegdrasig fiirtjiint av Guds nid, alltsi att han inte kundeftirtjAnaatt fe tusenfalttillbaka.Han pipekademed glimteni 6gatattjag somlutheranbordevetaatt niden iir det viktiga. Carl hilll utdversinauppgifteri ltirsamlingenoch pfl olika platserpi medatt skrivaen avhandlingom Martin Luther.Carl menadeatt Luthotsreformismhadesin grundi hanssvirigheteratt leva i kyskhet.Han sade i en orderidag. att Lutheraldrig hadeaccepterats flamtid i Sverige'Han gav mig di en Jagfrigade vad hantroddeom klosterviisendets "vilsna". Carl sadedfl att den liingtan motfriga: Hur lir dagensungdomar?D& svaradejag droger,sex efternAgotmer somtar sig snedvridnauttryck i dverdrivenalkoholkonsumtion, framtid och Diiri sig han klostervasendets etc.kommeratt ledatill att ungdomarblir kristna. antagligenSverigesframtid i allmlinhet. Diirftr frtgadejag om Ekumenikenhar en framtriidandeplatsi dagenskristnasammanhang. mig di han sadeatt pi hansoch Katolskakyrkanssyn pi ekumeniken.Hanssvartjverraskade ett siitt iir alla diipt4 oavsettsamfundkatolikeri en vid bemiirkelseoch stir i {tirbindelsemed och katolikernai allra hdgstagradhar varandrai Kristus.Carl menadeatt lutheranema gemenskap i Kristus. medvarandra
24
iir en politisk friga, darfttrfrigadejag hur hanssyn pi detta Frigan om kvinnligt priisterskap "Hur mycket kan man iindra ett sakrament?" var. Han svaradedi med en mofrega "Jag sagerinte att det Priistvigningeniir ett sakramentinom Katolska kyrkan. carl sadeiiven inte gir (angiendevigning av kvinnligaprlister),jag undrarbarahur mycketmankan Andra ett sakrament?".Inom Katolska kyrkan tas sakramentenpi stdrstaallvar, de har sin kiilla i inte iindrashur somhelst. Gud och fir sin legitimitetpi det sattet.Darfdr kan sakramenten pi frigan. JaguppfattadedettasomCarlssvar kan man sAgaatt det var en myckettrevlig pratstund,hansl2itttyska Sammanfattningsvis eller Jagfick en nigot djuparefiirstielseom klostervlisendet, ftrgyllde samtalet. brytning kanskerattaresagt,ordensvdsendet. framtid Klosterv?isendets Nyrekryteringeninom ordnamaskeri fijrstahandi siidrahalvklotetsliinder.Kina, Indienoch Brasilieniir exempelpi liinderdiir Katolskakyrkan har en starkfbrankringoch diir en stark utvecklingftr Katolskakyrkan ocfdess ordnarkommeratt ske.Inom nigra piveval kommer eller afrikanskpive. det antagligenatt vlljas en sydamerikansk Fdrhillandevisf6 av de nya munkamaoch brodemakommerifr6n viistviirlden.Dock kan den trendenvanda.Precissomjesuitpriistencarl sadekan saledesltingtanefternegotmer fa sitt svari Kristusoch pi det siittetskulleisafallnlrekryteringenpa ett naturligtsiitt dka. somhelhetgir inte en dysterframtidtillmdtes.Miinniskansmiljd och tillvaro Klosterviisendet har ft)r2indrats,dock har miinniskansjiilv inte foriindrats.Trots ett hdgteknologisktsamhiille mojligheteratt ge alla svar,kvarstir frigan om varftir vi iir pi och en tro pi vetenskapens jorden och varfbr sakerochting lir somde iir. Dennafriga iir ytterstsett,grundenftjr afi ga in i kloster.Eller kanskesnarareatt de somgir i klosterhar f6tt svarpi den fr6gani Jesus Kristus. framtid skullenigon framhilla att Skulleman friga en munk eller nunnaom klostervasendets miinniskorin i ett sidant kallar gi Gud fortfarande klostreninte kommer undereftersom kommeratt klosterviisende De som svararpi frigan tir sjiilva svaret.Framtidens levnadssdtt. ha filriindratseftersomordnarnaenligt andraVatikankoncilietskaaterviindatill grundarens tankarfijr orden.Dettakommeratt medloraftiriindringarpi ett eller annatsatt'En viss s till det modemasamhiilletkommeratt ske inom de aktivaordnamasomleveroch anpassning arbetari viirlden.De monastiskaordnamakommerinte att fbrandras. Ett annatfenomensom kommer att 6ka iir antagligenatt det kommer att uppsti nya icke officiella kommuniteter,bide inom denKatolskakyrkan men ocks6inom den karismatisktevangelikalakistenheten.De ordnarsomllnns kommerinte ftjrhndrasi nagonstdrre utstriickningmen det kommeratt v?ixafram nyakommuniteter.
25
Kdllfdrtecknine Tryckta killor CatharinaBroom6/ CatharineCottin, I k1'rkansmitt, kloster, otdnar, kongregationer,Proprius fiirlag, Stockholm1989 CatharinaBroomd(red)/KajsaRootz6n(red),m.fl., PetrusDe DaciafrreningenStockholm 1963 Ostkyrkan fiin och nu, studier i den ortodoxatraditionen,red: GdstaHallonsten,Religio 34, skifter utgivnaav TeologiskaInstitutioneni Lund 1991 musikfbrlag1999 KathrynSpink,BroderRogeri Taiz6,Wessmans
Otryckta killor . 'v
www.taize.fr(Taiz6sofficiella hemsida) (kartusianemasoffrciella hemsida) ffiffiui.o.e ***-lklp"dl'r* JesuitprdstCarl, St: Euginaskatolska fdrsamling i Stockholm .t*+" .- .
zo
daq Bilaga 1: En kartusianmunks This nocturnalprayerin solitudeis particularly by many. appreciated
11:3Opm
Laudsof Our Lady
lIn cell' Praiseto God with the Virgin Mary' Then lbackto sleeP. The time is approximate.To be readyfor Prime. to Prayer After theAngelus,the time is consecrated the Mass (e.g. prepartion of or LectioDivina readings). Lectio Divina is a meditativereadingof the Bible. This time canalsobe usedfor prayer. Approximativelyeverytlvo hoursan Office is recited : Terceis oneof them.
10:00am
No manualwork beforeTerce.It canbe done moming andaftemoon,or all at once. Recitationof the Offrceof Sext The time of recreationmay be employedfreely. reading,working, gardening,ot enjoyingthe it shines. sun.....when of theOfTiceofNone Recitation Manual Work (lhr) Study
The time accordedto eachdependson the individual in negociationwith his Superior.(Prior or Novice Master) Praiseto God with the Virgin Mary.
Readingofthe Bible, a spiritualwriter, or other appropriatematerial.The collationis a light meal, takenany time betweenVespersandComplines. Recitationof Complines,the lastOffice of the day'
7:30pm
Advisablebefore8:00Pm.
das Bilaga 2: En karmelitnunnans
-
kl. 5.40:viickning kl. 6.00:Laudes,prim och ters.Diirefteren timmestyst betraktelsei koret,itfiiljd av miissan i tystnad. en stundstacksagelse Praktisktarbetei hush6llet,eller Frukost:lite briidjlmte en varm dryck. Cellemast?idas. tystnad. i cellen under handarbete Kl. I 1.00:Sextochnon. Agg,fisk, soppa,brdd) I i koretmiddagi refektoriet(grdnsaker, Efter samvetsrannsakan refektorietftjrekommeraldrig samtal,menen av systramalaserhdgt' rekreationmedanmanhandarbetar. Kl. 13.00:en timmesgemensam kl.l4: tystnad,stillhet. Kl.l 5: arbeteundertystnadi cellerna. KI.17: vesper,tyst betraktelse. Kl. 18: lAttkvallsvard.Diirefteren timmesrekreationi trddgirdeneller inomhus. K1.19.30: completorium Kl. 20: enskildbiin Kl 21.30:matutin Kl. 23: Siingdags vdckningkl. 4.40.Pi middagamafiir systrarnaen Frin och medpisk t.o.m.den 13 september, timmesvila. Bilaea 3: En karmelitmunksdae Schema{iir karmelitmunk:
-
5.20Uppstigning 6.00Angelus,diirefterlaudes 6.30Inrebdn 7.30Frukost 8.00Andligl[sning 9.15 Bdn 9.45 Sprikstudium av Korset, I 1.00Instruktionoch undervisningi b6n,trosliira,Teresaav Avila och Johannes samtregelnoch konstitutionen 12.00Angelus,diirefterSext 12.20Ltnch 12.45Disk ochrekreation 13.30Bon i kapelletsamtdlrefter siesta 14.30Praktisktarbetei triidgirden ing 16.00Andligl?isn 17.00Vespersamtinre bdn 18.00Miissa 18.45Kviillsm6l 19.10Fri tid 20.40Kompletorium 21.30Slingdagsefteren stundsbdn Kdlla: Mjdberg,Karl -Einar Liifqvist, Klosterliv i 1990-talets Sverige,Ekerlidsldrlag 1995
Liv slhns.trohet Bilaea 4- T aiz! (Taqet i frdn \'\' w.taizd..fr/sv\ Efter en tid av fiirberedelseavliiggeren ny brodersitt ldfte om livslAngtrohet. Det hrir tir ordenfar oft uttrycka dennatrohet. Pi sin vigningsdagavgeren Taiz6brodersitt livslangal6fte i dialogmedpriom medfdljande ord: Priom: Broder,vad dnskardu? Brodern.'Gudsfdrbarmande och mina brddersgemenskap. Priom: Mi Gud fullbordadet verk hanbegynthosdig' kom ihig att HerrenKristuskommer Broder,du somdverliimnardig 6t Gudsbarmhbrtighet, din svagatro till hjdlp. Han ingir ett ftrbund meddig och det iir han somfbrverkligarl6ftet: var och en som Ibr min och Evangelietsskull har ltimnathuseller brddereller Sannerligen, svstrareller mor eller far eller hustrueller barnskall fl hundrafaltigen.Hiir i viirldenskall han fi husoch brdderoch systraroch mddrarochbam mitt under{brftjljelseoch i den kommandeviirldenevigt liv. Ett s&dantsteg strider mot sunt ftimuft, men som Abraham kan du dra vidare i tro, utan att se, ftlrvissadom att den sommistersitt liv for Jesuskull, han skall finna det. Sdk ldrst hansrike och Vandras6i Jesufotspir. Gdr dig ingabekyrnmerItir morgondagen. hansriittftirdighet. Overlit dig, ge dig hdn och du f&r ett gott m8tt, packat,skakat,rigat, och med det mitt du miitermed skalldet mfltasupp it dig. Vare sig du vakareller sover,dag somnatt,slden gror och viixer och du vet inte hur.
!
._
Ta dig tillvara fiir att stoltseramed din riittftirdighet inftir miinniskor lor a bli Ditt inre liv skall inte ge dig anledningatt semissmodigut somom du med uppmiirksammad. till dig. Nej, sm6rjditt huvud,tvi ditt ansiktesi sorgsenuppsynville drauppmlrksamheten att endastdin Fadersomvet allt fbr del av ditt hjArtasinnerstallnglan. Bevarahjaftatsenkelhetoch den inre glddjen,de barmhiirtigasglldje, brddragemenskapens gladje. Var vaksam.Vill du sfiillaen brodertill svars,gdr det i enrum. meddin nAsta. Var min om gemenskapen Viga visa liirtroende.Du vet att det finns en brodersom?irutseddatt lyssnapi dig. Lita pi honom,di kan han fullgdra sitt uppdragmed gl6dje.
Henen Kristushar omsorgom dig och 6lskardig. Han harutvalt dig att i KlT kan varaett teckenpi broderligkiirlek. Han vill att du tillsammansmed dinabrdderskallfiirvekligaen gemenskapens liknelse. Gldm det som ar bakom dig, di kan du ndr morgonengrlr $'lld av odndlig gliidje och tacksamhet lovsjunga, tillbedja, viilsigna Kristus,din Herre. Brodern: Ta emot mig, Hene, sdfdr jag leva. Min f)rtdntan dr min glddje.
Priom: Broder,det ZirKristusdu skall svara,han somhar kallat dig: - Vill du, i kiirlek till Kristus,helt dverliimnadig 6t honom? - Ja. . Vill du tillsammansmed dina brdder i vArt briidraskaphiidaneftertjiina Herren? . Ja. Vill du . Vill du avsti frin alla dgodelaroch meddina brdderleva i egendomsgemenskap? ocksi med6ppethjiirta delaalla andligagivor? -Ja. . Vill du, fiir att med dinabrddervaramer disponibeltill tjAnstoch fdr att helt kunnadverllta dig 6t Kristi kiirlek, leva i celibat? - Ja.
. Vill du, for att vi skall kunna vara en sjiil och ett hjiirta och ftit att vtr gemensammakallelse skall kunna ftirverkligas, foga dig i de beslut som kommunitetenfattar och som priom, kommunitetenstjiinare, ger uttryck 6t? . Ja. . Vill du, i ondasomi godadagar,i gl5djesomi sorg,tagavarap6 dina brdderi vilka du anar HerrenKristi nlrvaro? . Ja. . S&dr du hiirmed fbr Kristi och Evangelietsskull broder i var gemenskap. Mi dennaring bli tecknetpi vArtrohetmot Herren.