Studie av socialtjänstens och skolans arbete mot hedersvåld 2012 by Johan

Stockholms universitet VT 2011 Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan Familj, Religion och Rätt, 15 hp

Heder i Sverige En studie av socialtjänstens och skolans strategier för att hjälpa unga med hedersrelaterade problem utifrån Bronfenbrenners och Bauböcks teoretiska perspektiv

Johan Fälth

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING..........................................................................................................................3 Problembakgrund....................................................................................................................3 Syfte och frågeställningar.......................................................................................................3 Avgränsning............................................................................................................................4 Precisering av begrepp............................................................................................................4 Studiens disposition................................................................................................................4 2 METOD...................................................................................................................................6 Tillvägagångssätt vid litteratursökning...................................................................................6 Avgränsning i val av litteratur.................................................................................................6 3 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT.......................................................................................7 Val av teori..............................................................................................................................7 Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori.........................................................................7 Mikrosystem och mesosystem............................................................................................7 Exosystem och makrosystem..............................................................................................7 Bauböcks integrationsmodell..................................................................................................8 Teorikritik.............................................................................................................................10 4 RESULTAT...........................................................................................................................11 Beskrivningar av hedersvåldsutsatta kvinnors upplevelser..................................................11 Skolans arbete mot hedersrelaterat våld...............................................................................13 Socialtjänstens arbete mot hedersrelaterat våld....................................................................15 5 ANALYS................................................................................................................................17 Det civila samhället och förebyggande arbete mot hedersproblem......................................17 Islams och religionens roll i arbete mot hedersrelaterad problematik..................................18 Strategier i mötet med ett nytt samhälle...............................................................................19 Staten och familjen som tvingande mekanismer..................................................................19 Det patriarkala nätverket i migrationssituation.....................................................................20 Anonym konsultation och förhandsbedömning....................................................................21 Harmoniserande möten mellan aktörer i den unge liv..........................................................21 6 DISKUSSION.......................................................................................................................22 Viktiga slutsatser...................................................................................................................22 7 REFERENSER......................................................................................................................24

1 INLEDNING Problembakgrund Heder är ett återkommande ämne i den svenska samhällsdebatten. Exempelvis uppmärksammades början i maj av 2011 i media att ett föräldrapar gripits misstänkta för att ha dödat sin dotters pojkvän (Webdokument A). De senaste tio åren har denna typ av problematik uppmärksammats på regerings – och kommunal nivå. Ungdomsstyrelsen erbjuder socialtjänsten fortbildning om arrangerade äktenskap (Webdokument B) som en del av ett hedersrelaterat normsystem. Schlytter & Linell (2010) visade att hedersrelaterad problematik är ett förhållandevis nytt fenomen för socialtjänsten vilket har lett till att utsatta flickor med hedersproblematik inte får samma skydd som andra. En ändring av socialtjänstlagen (SoL) trädde i kraft år 2011 som ger socialtjänsten rätt att dröja med att kontakta föräldrar när ungdomar söker hjälp gällande hedersrelaterade problem. En vanlig lösning för flickor i sådana fall är skyddat boende. Detta är en effektiv intervention på kort sikt men på längre sikt är resultaten ambivalenta därför att flickorna fortfarande är begränsade i sin livsföring (Wikström & Ghazinour, 2010:245). En översiktlig sökning på Internet visar att det finns många manualer och handböcker för skola och socialtjänst för hur de ska hantera hedersrelaterad problematik. Med utgångspunkt i den rådande samhällsdebatten och en växande medvetenhet bland myndigheter om problematiken kommer denna studie att fokusera på hur socialtjänsten och skolan arbetar och hur unga med hedersrelaterade problem uppfattar arbetssättet.

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur socialtjänstens och skolans förhållande till ungdomar med hedersrelaterat normsystem kan se ut genom att analysera två handböcker om socialt arbete med hedersrelaterad problematik. Dessutom undersöks beskrivningar i litteratur som skildrar kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld. Analys av dessa båda källor sker utifrån Bauböcks integrationsmodell och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Därefter belyses vilken roll islam som rätts – och normsystem kan ha. För att besvara syftet formuleras följande frågeställningar:



Hur kan socialtjänstens och skolans förhållande till ungdomar med hedersrelaterad problematik se ut i två handböcker och hur kan dessa förstås utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori respektive Bauböcks integrationsmodell?



Hur kan socialtjänstens och skolans förhållande till unga med hedersrelaterad problematik se ut i två artiklar om unga kvinnors erfarenhet av myndighetskontakt?



Hur kan islams roll i arbetet med hedersrelaterad problematik förstås utifrån handböckerna, artiklarna och de teoretiska verktygen?

Avgränsning Denna studie avgränsas till att undersöka barn och ungdomar med hedersrelaterad problematik. Denna studie avgränsas också till att belysa islam som rätts – och normsystem. Detta kan dock generaliseras till andra religiösa kontexter i vilken hedersrelaterade problem förekommer.

Precisering av begrepp Hedersrelaterat normsystem: I denna studie definieras hedersrelaterat normsystem som ett system där flickors och pojkars beteenden styrs av ett kollektivt intresse att bevara flickans oskuld och kontrollera kvinnans sexualitet eftersom männens heder är beroende av familjens och kvinnors beteende. (Schlytter i Singer et al. 2010) Patriarkalt normsystem: Begreppet definieras i studien på samma sätt som ”hedersrelaterat normsystem” och används omväxlande i syfte att skapa en språklig variation och därmed underlätta för läsaren. Hedersrelaterad problematik/problem: Även detta begrepp används omväxlande för den språkliga variationens skull med samma definition som ”hedersrelaterat normsystem”. Hedersrelaterat våld: Sanktioner eller handlingar vid individs normbrytande beteende i syfte att bevara och kontrollera flickors oskuld och kvinnors sexualitet och bevara kollektivets heder. (Schlytter i Singer et al. 2010)

Studiens disposition I inledningen beskrivs studiens problembakgrund, syfte och frågeställningar samt avgränsning och precisering av begrepp. I avsnittet metod redogörs för tillvägagångssätt vid litteraturinsamling samt litteraturavgränsning. Teoretiska utgångspunkter beskriver valda 4

teorier samt en kritisk reflektion kring dessa. I empirin redovisas de två handböckerna och artiklarna och i analysen undersöks empirin utifrån de teoretiska utgångspunkterna. Slutligen förs en sammanfattande reflektion över studien i diskussionen.

2 METOD Tillvägagångssätt vid litteratursökning Initialt gjordes sökningar på Google och Google Scholar med sökorden ”hedersrelaterat våld” och ”socialtjänst”. Utifrån detta skedde ett urval som belyste socialtjänstens och skolans arbete med patriarkala familjestrukturer. Sökningar på CSA – Social Sciences Subject Area med sökorden ”violence”, ”social services” och ”honour” genomfördes och är en del av studiens problembakgrund. Artiklarna som använts för att beskriva flickor som lever i en hedersrelaterad kontext har hämtats från kurslitteraturförteckningar, kurslitteraturens referenslistor och annan närliggande litteratur. Viss litteratur har även hittats vid sökning på Libris med sökorden ”arrangerade äktenskap”.

Avgränsning i val av litteratur Studien avgränsas också till att endast undersöka två handböcker om hedersrelaterat våld trots att det finns fler. Dessa två är: ”Handbok i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck – rutiner för skolans och socialtjänstens personal” utgiven av Trollhättans stad (2006) samt ”Om våld i hederns namn – om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa utsatta” utgiven 2008 av Länsstyrelsen i Östergötland. Dock räcker dessa för att skapa en bild av hur socialtjänst och skola ska förhålla sig till barn och ungdomar med hedersrelaterad problematik. Denna studie avgränsas också till att undersöka två artiklar som beskriver unga kvinnors erfarenhet av kontakt med myndigheter vid hedersrelaterad problematik. Detta görs för att skapa en balans i studiens material mellan handböckerna och artiklarna. En mer omfattande undersökning hade varit intressant men ligger utanför denna studies ramar.

3 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT Val av teori I denna studie används Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori respektive Bauböcks integrationsmodell som analytiska verktyg. Utifrån Bronfenbrenners teori kan miljöns betydelse för den unge analyseras eftersom teori belyser dennes situation utifrån ett systematiskt perspektiv. Med hjälp av Bauböcks integrationsmodell kan relationen mellan familj och stat som institutioner undersökas och belysas, exempelvis när socialtjänsten intervenerar i en familj med hedersrelaterade problem.

Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori Bronfenbrenners utgångspunkt är att barn utvecklas i ömsesidig anpassning till sin omgivande miljö. Han beskriver miljön runt barnet som cirklar som ska förstås utifrån grad av närhet eller distans till ungdomen. Miljöns olika dimensioner kring ett barn i utveckling delar han upp i makrosystem, exosystem, mesosystem och mikrosystem. Bronfenbrenner menar att nyckeln till dessa systemen är relationerna. Trots att dessa system sällan är i balans pågår en strävan efter jämvikt (Klefbeck & Ogden, 2003).

Mikrosystem och mesosystem Den primära sociala arenan för barnet är mikrosystemet. Barnet har direktkontakt med detta system, som exempelvis familjen eller skolklassen. Exempel på en viktig och avgörande relation är den mellan förälder och barn. Det emotionella klimatet är en viktig indikator på hur väl detta system fungerar (Klefbeck & Ogden, 2003). Ett mesosystem bildas av flera mikrosystem. Familj, skola och fritidsmiljö bildar tillsammans ett sådant system. Ömsesidig kontakt mellan mikrosystemen är eftersträvansvärt för att harmonisera de olika systemens förväntningar på den unge. Föräldramöten kan bidra till detta. Föräldrarnas engagemang i barnets fritidsaktiviteter är ytterligare ett exempel (Klefebeck & Ogden, 2003: 56).

Exosystem och makrosystem Den tredje cirkeln kring den unge är exosystemet som utgörs av informella och formella strukturer som barnet själv inte interagerar med. Samhällsinstitutioner är exempel på aktörer på denna nivå. Barnet påverkas indirekt genom personer som de står i beroendeställning till.

Detta system kan i likhet med de andra systemen vara mer eller mindre fördelaktiga för barnet (Klefbeck & Ogden, 2003). Makrosystemet är ideologiska och institutionella mönster som exempelvis kapitalistisk eller kommunistisk ideologi. Denna nivå av system är också bärare av kulturella värden. Ett exempel på detta är Bronfenbrenners komparativa studie mellan USA och Sovjet rörande olika uppfostringsmönster kopplat till politiska ideologier (Klefbeck & Ogden, 2003).

Bauböcks integrationsmodell Det finns enligt Bauböcks modell (1996) tre starka institutioner i samhället; staten, familjen och marknaden (se Bild 1). En institution definieras här som normer och regler som reglerar interaktionen mellan människor (Bauböck, 1996). När individen handlar i enlighet med institutionens normer bidrar hon till att reproducera dem. Människan definieras av staten, familjen och marknaden. Staten definierar individen som medborgare, marknaden som ekonomiskt subjekt medan familjen definierar individen som en familjemedlem. Individen har flera roller samtidigt och dessa roller kan ha olika grad av betydelse beroende på var i samhället man befinner sig. Exempelvis spelar individen som ekonomiskt subjekt och medborgare liten roll i familjen där hon definieras utifrån sin roll som del av familjen. Staten kännetecknas av att den är formell och offentlig samt definierar individen som medborgare. Detta åskådliggörs i att medborgaren får ett personnummer. Medborgaren är bärare av skyldigheter mot staten och mot andra medborgare samt rättigheter (Bauböck, 1996). Inför staten som rättsskipare är medborgarena anonyma därför att alla är lika Bild 1

inför lagen.

På marknaden möter människor varandra som konsument och producent samt som bärare av tjänster som kan köpas. Inom denna institution ses individen som en ekonomisk agent. Marknaden differentierar alltså individen i olika roller som exempelvis anställd eller ägare av kapital.

Familjen utgör en personlig arena i samhället. I familjen är individen inte utbytbar som på de andra arenorna. Interaktion inom denna institution är inte formaliserad utan sker ansikte mot ansikte. Rollerna inom denna sfär är liksom på marknaden differentierad i barn, mamma eller pappa osv. Organisationer kan ligga olika nära staten, marknaden eller familjen (Bild 2). Ju Bild 2

närmare en organisation är en av de tre institutionerna desto större inflytande kommer

den institutionen ha över organisationens regler, normer och mål. En organisations interna verksamhet och mål bestäms alltså av var i triangeln som organisationen återfinns. Organisationer som ligger mellan två institutioner som exempelvis skolan kan utifrån Bauböcks modell placeras inom den statliga sfären. Skolan som institution kan anses definiera individen som elev. Socialtjänsten ligger närmare staten som institution och definierar individen som klient. Skolan och socialtjänsten är kommunalt och politiskt styrda vilket betyder att de är uttryck för statligt handlande i samhället. Familjen i utvidgad bemärkelse som vänkrets kan vara en medlare för val av partner (Bauböck, 1996) vilket betonas i hedersrelaterade normsystem i vilka arrangerade äktenskap är vanligt förekommande (Schlytter i Singer et al, 2010). Bauböck menar att organisationer kan skapa avstånd mellan institutioner i samhället och individen eftersom de gör individen beroende av organisationen i kontakten med exempelvis staten. Individen kan i detta avseende bli ”avlastad” menar Bauböck från att agera individuellt. Analogt utifrån detta kan man i ett patriarkalt normsystem se att pappan representerar familjen i all kontakt med staten och marknaden (Länsstyrelsen Östergötland, 2008) vilket minskar individens självständiga handlande. Tvingande mekanismer finns inte endast inom familjen utan även i den statliga sfären. Individer ”tvingas” att bli medborgare automatiskt vid födseln (Bauböck, 1996). I triangelns mitt finns störst autonomi för organisationer att skapa sin egen interna verksamhet med minimalt inflytande från staten, marknaden och familjen. Här återfinns frivilligorganisationer som exempelvis kvinnojourer.

Teorikritik Nackdelen med att välja Bauböcks integrationsmodell (1996) är att de teoretiska verktygen är förhållandevis övergripande. Detta kan få som följd att mindre synliga processer av analytiskt intresse riskerar att inte synliggöras. Denna svaghet är också modellens styrka då den synliggör övergripande processer som kan generaliseras. Utöver detta knyter teorin an till normsystem vilket kan kopplas till hedersrelaterad problematik. Nackdelen med att använda Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori (Klefbeck & Ogden, 2003) är att den riskerar att inte i tillräckligt hög grad se till ungdomens interna psykologiska processer när fokus är miljön omkring barnet. Liksom avseende föregående teori överväger fördelarna då Bronfenbrenners teori kan bidra till att synliggöra interaktionen mellan aktörerna i ungdomens liv. Denna interaktion mellan systemets delar utgör en av grundstenarna i systematisk förståelse.

4 RESULTAT I detta avsnitt av studien presenteras två handböcker för skola och socialtjänst samt några artiklar om flickors upplevelse av att göra motstånd mot ett patriarkalt normsystem. Fokus är flickornas kontakt med socialtjänst, skola, sjukhus och annan myndighetskontakt utifrån valda teoretiska verktyg. Dessa underlag kommer sedan att analyseras och diskuteras utifrån de teoretiska verktygen i analysen.

Beskrivningar av hedersvåldsutsatta kvinnors upplevelser Jemteborn (2005) genomförde en kvalitativ fallstudie om en flicka och hennes motstånd mot att lyda släktens krav. Studien visar att förhandling var en strategi för flickan att förändra sin livssituation. En förutsättning för detta var dock att flickan funnit en allierad inom familjens hedersrelaterade normsystem vilket i detta fall var en person inom den religiösa organisation som familjen tillhörde. En intervention från allierade utanför systemet som exempelvis socialtjänsten är enligt studien nödvändigt för att bryta med de värderingar som definierar henne (Jemteborn, 2005). Efter att hon lämnat en misshandlande make och ett föräldrahem som inte ville hjälpa henne sökte hon hjälp hos socialtjänsten som även de initialt inte vill hjälpa henne. Flickan får då kontakt med en frivilligarbetare inom en kvinnoorganisation som stöttade flickan i hennes motstånd mot familjens normsystem och övertygade socialtjänsten om skyddsbehovet. Ytterligare en aspekt som belyses i studien är att familjens, socialtjänstens och lokalsamhällets uppfattning om henne förändras. Hon har varit både dotter och fru och hennes möjligheter till förhandling förändrades i takt med att hennes roller förändras (Jemteborn, 2005). Akpinar (2003) har intervjuat två kvinnor med turkiskt ursprung om sina upplevelser av att göra motstånd i Sverige mot ett patriarkalt system. Ayla är en flicka som uppfostrades t.o.m. 15 års ålder av morföräldrar i Turkiet. Vid 15 års ålder flyttade hon till sina föräldrar i Sverige. När hon började umgås med andra jämnåriga invandrartjejer blev föräldrarna förargade. På ett sommarlov i Turkiet i 17 – 18 års ålder giftes hon bort och kom sedan till Sverige med sin äldre turkiska make. Efter en tid försökte hon begå självmord och skickades till sjukhuset som vidarebefordrade henne till en skyddat boende för kvinnor. Hon flydde hemmet med hjälp av svenska myndigheter. Viktiga aspekter av Aylas situation är hennes mans förminskande attityd gentemot henne samt hennes pappas och brors ovilja att skada henne (Akpinar, 2003). 11

Semra giftes bort när hon var 15 år gammal och flyttade till Sverige det året tillsammans med sin make. Efter att ha misshandlats av svärfadern och maken lades hon in på sjukhus där läkare och polis tillkallades. Hon förnekade dock då att hon blivit misshandlad. Akpinar menar att en orsak till konflikten med det omgivande normssystemet i Semreas fall är att hon inte vill utveckla sin identitet som kvinna utifrån ett hedersnormsystem. Hennes lärare i svenska blev orolig när hon såg Semras blåmärken och läraren hjälpte henne att ta kontakt med socialtjänsten som placerade henne på ett skyddat boende för kvinnor. Hon flyttade efter ett tag hem igen där hennes bror och dennes fru misshandlande henne när hon gjorde motstånd mot sin makes förtryck. Semra lämnade sitt nyfödda barn i Turkiet och låste in sig i Sverige i ett år. Socialtjänsten bröt upp dörren för att komma in. När barnet var sex månader gammalt anklagade den numera ex – maken Semra för att kidnappat barnet till Turkiet. Semra fick dock hjälp av socialtjänsten med en advokat som stödde henne. En äldre syster i hembyn i Turkiet har under hela tiden var ett stort stöd (Akpinar, 2003). Schlytter (2004) beskriver tre flickors situation med fokus på socialtjänstens agerande. Susanti är en femtonårig flicka vars ett år äldre kusin gifter sig i hemlandet vilket får hennes föräldrar att föreslå att även hon ska gifta sig. Hon känner sig orolig över detta vilket kommer till socialtjänstens kännedom vid ett möte med familjen gällande annat ärende. Efter ett samtal med flickan förstår socialtjänsten att hon är rädd att bli bortgift om hon åker till hemlandet på sommarlovet. Socialtjänsten vidtar inga åtgärder och i hemlandet gifts hon bort. Susanti ringer då sin lärare i Sverige som i sin tur kontaktar socialtjänsten som ringer föräldrarna utan svar, och gör ett hembesök men ingen öppnar. Socialtjänsten försöker också ringa Susanti men får inget svar. Saken rinner ut i sanden för socialtjänstens del efter detta (Schlytter, 2004). Elena är en flicka som under ett besök i hemlandet omskärs mot sin vilja på initiativ av mormodern. Hennes vårdnadshavare anser att hon som snart vuxen har ansvar för sina egna handlingar. Med hjälp av vänner och till slut även familj tar hon sig tillbaka till Sverige där hon kommer i kontakt med läkare som i sin tur kontaktar socialtjänsten. Elena vill inte bo kvar hemma men socialsekreteraren menar att det saknas juridiska incitament för placering utanför hemmet (Schlytter, 2004). Hanna är 16 år gammal och född och uppvuxen i Sverige med ursprung i annat land. Hon har en jämnårig pojkvän som pappan inte vet om. Han vill gifta bort henne med en man från hemlandet. Hennes föräldrar får veta att Hanna inte längre är oskuld och blir inlåst i två dygn, misshandlad och får endast vatten att dricka tills en syster låser upp dörren när 12

föräldrarna är borta. Hon flyr och kontaktar socialtjänsten som kallar till ett familjesamtal utan tolk där föräldrarna uppger att de inte brutit mot svensk lag. Under mötet tilltalar föräldrarna Hanna på hemspråket varpå hon tystnar helt. Socialtjänsten erbjuder en samtalskontakt. Hanna polisanmäler händelsen och polisen kontaktar socialtjänsten som omhändertar henne akut och hon placeras i familjehem medan föräldrarna grips och erkänner. Hannas lillasyster placeras också i familjehem medan deras bror bor kvar hemma. Denne hotar Hanna och lillasystern vilket Hanna berättar för socialtjänsten som inte vidtar några åtgärder utöver att göra tätare besök hos lillasystern (Schlytter, 2004). Wikan (2008) beskriver det i Sverige välbekanta mordet på Sara. Föräldrarna som ursprungligen kommer från irakiska Kurdistan skiljde sig efter några år i Sverige. Vårdnaden för Sara gavs till pappan som misshandlade henne svårt upprepade gånger. Socialtjänsten ingrep då och placerade henne i ett fosterhem långt borta från pappan. Där trivdes hon men familjen ville ha tillbaka henne och hon placerades på nytt hos en farbror som hon livrädd för. Polis krävdes för att genomföra omplaceringen till farbrodern. Ett år tidigare visade det sig senare, hade farbröderna och pappan samlats och beslutat sig för att döda Sara. På vägen hem från ett diskotek mördades hon av sin sextonårige bror och sjuttonårige kusin (Wikan, 2008).

Skolans arbete mot hedersrelaterat våld Skolans ansvar utgår enligt denna handbok från Skollagen 1 kap 2 § där det slås fast att skolan ska utformas i överensstämmelse med demokratiska värderingar, verka för varje människas egenvärde och främjandet av jämställdhet mellan könen. En normal rutinordning i elevvårdsärenden kan vara skadligt för den unge. Därför behöver personalgrupper fortutbildning i hur elever med hedersproblematik ska hanteras (Trollhättans stad, 2006; Länsstyrelsen Östergötland, 2008). Behovet av att all personal på skolan är medveten och har kunskap om patriarkala normsystem poängteras. Kunskap om i vilka etniska grupper problemen är mest förekommande lyfts också fram då dessa behöver stöd en längre tid. Skolan beskrivs som en frizon för flickor med hedersproblematik och kan upplevas som mindre hotfull än socialtjänstens myndighetsutövning. Dock kan flickorna känna en misstro och rädsla inför att be om hjälp. Även samtal med föräldrar kan vara mer konstruktiva i skolmiljö än i socialtjänstens regi (Trollhättans stad, 2006; Länsstyrelsen Östergötland, 2008). Förebyggande arbete beskrivs som en viktig del av skolans arbete mot hedersrelaterade normsystem. På följande sätt ska detta arbete ta sig uttryck: visa att skolan 13

bekämpar förtryck, göra elevhälsan känd, ge information om mänskliga rättigheter, stärka flickors självförtroende, information om rätten till självbestämmande samt samhällets olika former av stöd, påverka pojkars attityd, samverka med andra verksamheter, organisation och föreningar, informera skriftligt på modersmålet om lagar och FN: s deklarationer och slutligen återkommande information till föräldrarna om skolans och samhällets syn på mänskliga rättigheter. Skolan uppmanas att samarbeta med polis, socialtjänst, kvinnojourer och invandrarorganisationer (Trollhättans stad, 2006; Länsstyrelsen Östergötland, 2008). Vidare presenteras i handboken en praktisk mall med indikatorer på när en elev har hedersrelaterade begränsningar i livsföringen som läraren kan observera utifrån. Vid kännedom om att en flicka utsätts för hedersrelaterat förtryck ska lärare på alla sätt underlätta och uppmuntra att ta kontakt med skolkuratorn. Vill inte flickan komma självmant söker skolkurator upp henne. I detta skede görs en preliminär bedömning, bl.a. om hur skadligt det skulle vara att involvera föräldrarna. Socialtjänsten kontaktas eventuellt skriftligt och vikten av att dokumentera ärendet lyfts fram (Trollhättans stad, 2006; Länsstyrelsen Östergötland, 2008). Rutinerna skiljer sig något beroende på om flickan omyndig och om hon befinner sig i riskzonen, eller om misstanke om olaga tvång eller kännedom om olaga tvång. Misstänker lärare att elev befinner sig i riskzonen handlar det om att utreda om det är ”vanlig tonårsproblematik” eller om det är hedersrelaterade problem som det är frågan om. Är det fråga om allvarlig problematik diskuterar skolkuratorn med flickan eller pojken om rädsla inför att bli bortgift, vad skulle det innebära att fly från familjen, skulle familjens heder skadas vid normbrott etc. Är den unge myndig och kännedom om olaglighet finns, ska kontakt med skolkurator etableras. Denne ska stödja den myndige i anmälan till polisen, information om vilken hjälp socialtjänsten kan erbjuda, kontakt med socialtjänst eller kriscentrum för kvinnor samt uppföljning för att ge kvinnan det skydd hon strävar efter (Trollhättans stad, 2006; Länsstyrelsen Östergötland, 2008). Är det endast misstanke om olaga tvång eller hot ska även i detta fall kontakt med skolkuratorn etableras och denne ska hjälpa den unge med att reflektera över den egna synen på krav och rättigheter och om hur framtiden kan komma att se ut och resonera kring olika val hon kan göra och vilka konsekvenser dessa kan få. Detta poängteras på flera ställen i handboken, exempelvis hjälpa den unge att belysa fördelarna med att inte bryta med familjen innan studierna är klara (Trollhättans stad, 2006; Länsstyrelsen Östergötland, 2008). Slutligen ska en närhetsanalys genomföras i vilken frågor som följande ställs: ”Vilka personer förtrycker hennes rättigheter? Vilka vuxna i eller utanför familjen kan bli ett framtida stöd? 14

Hur ser maktfördelningen ut i familjen? Vem bestämmer över vem? När, var och hur?” (Trollhättans stad, 2006).

Socialtjänstens arbete mot hedersrelaterat våld Kunskap beskrivs som grunden för socialtjänstens arbete för flickor med hedersrelaterade problem. Utifrån rätt kunskap kan urskiljning mellan vanliga tonårsproblem och hedersrelaterad problematik göras samt vetskap om vilken typ av frågor som behöver ställas. Ett nära samarbete med skolan poängteras, många unga vill inte kontakta socialtjänsten i rädsla för att genom detta offentliggöra sin historia (Trollhättans stad, 2006; Länsstyrelsen Östergötland, 2008). Vid en anmälningssituation ska socialsekreteraren först ta reda på om en anonym konsultation kan göras utan att utredning har öppnats. Detta för att underlätta för en eventuellt osäker och otrygg uppgiftslämnare. Efter anmälan ska en tidsbegränsad förhandsbedömning genomföras i vilken kontakt begränsas till flickan och anmälaren. Detta därför att kontakt med vårdnadshavare kan utgöra ett hot mot flickan eller pojken. I detta skede utreds om ett akut skyddsbehov finns och om omedelbart omhändertagande är nödvändigt. Mötet med den unge får gärna ske i skolan därför att det inte väcker lika stor uppmärksamhet. Förhandsbedömning handlar alltså om probleminventering och bedömning av skyddsbehovet. Handböckerna bistår socialsekreteraren med en frågemall, exempelvis: ”vilka begränsningar är hon utsatt för”? (Länsstyrelsen Östergötland, 2008: 26). Vikten av att låta flickan komma till tals betonas samt att lita på henne. Skyddsbehovet belyses utifrån en bedömning av flickans kontaktnät och släktpyramid. I detta skede ställs frågor som: ”vem slår och hotar? Har någon syster eller annan nära kvinnlig släkting tidigare gifts bort mot sin vilja?” (Ibid). I övrigt att tänka på vid förhandsbedömningen är att gärna använda telefontolk då det är mindre personligt för den unge, göra flickan medveten om de alternativ hon har samt vilka konsekvenser de olika valen kan få (Trollhättans stad, 2006; Länsstyrelsen Östergötland, 2008). Vid utredning är riskbedömningen viktig. Då ska aspekter såsom tidigare bortgifta syskon, våld mellan föräldrar, tidigare våld mot baren, förekomsten av inarbetad relation med stödjande vuxen belysas. Vid placering utanför hemmet är det viktigt att betänka avstånd till familj och krishantering. Även omedelbart omhändertagande beskrivs som en viktig intervention. Är flickan under 18 år är det viktigt att betänka hur information ska ges till föräldrarna och hur det ska gå till. Det är också viktigt att ha en plan för fortsatta samtal med föräldrarna. Är flickan över 18 år beslutar hon själv om information till föräldrarna ska 15

ges. Socialtjänsten har ett flertal insatser för ungdomar över 18 år som exempelvis skyddat boende och identitetsskyddande åtgärder (Trollhättans stad, 2006; Länsstyrelsen Östergötland, 2008).

5 ANALYS Det civila samhället och förebyggande arbete mot hedersproblem Enligt Bauböcks modell är det civila samhället den främsta arenan för integration. Utifrån detta har frivilligorganisationernas en viktig roll att spela i det förebyggande arbetet mot patriarkala förtryckande strukturer. Handböckerna uppmanar i enlighet med detta skolorna att samarbeta med kvinnojourer och invandrarorganisationer i förebyggande arbete. Det civila samhällets styrka för integration ligger i relationerna bygger på frivillighet och jämlikhet. Utifrån detta kan ses kvinnojourer som semicivila organisationer därför att de arbetar mycket nära staten. De familjer ifrån vilka flickor flyr uppfattar troligtvis deras verksamhet som tvingande och som en kränkning av det patriarkala strukturens gränser. Kvinnojourerna uppfyller utifrån detta perspektiv inte alla kriterier för vad som utgör en organisation inom det civila samhället. Invandrarorganisationerna uppfyller i högre grad kriterierna för en civil organisation. Dock kan även dessa organisationer ses som semi – civila eftersom de riskerar att utgöra en förlängning av patriarkala familjenormer. Organisationens medlemmar kan fortfarande präglas av patriarkala makrovärden som reproducerar förtryckande normer och system. Ytterligare ett alternativ är att invandrarorganisationen har som uttalat mål att bekämpa hedersrelaterat förtryck. En reflektion från skolans sida är i ett sådant läge nödvändigt över en sådan organisations metoder för att åstadkomma förändring i patriarkala system. Majoriteten av skolans strategier för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck riktar sig till barnen och ungdomarna i skolan. Detta har begränsad verkan på det patriarkala strukturerna som barnen lever i då de unga har minst inflytande och därmed begränsad möjlighet att påverka. Den enda åtgärd som direkt riktas till föräldrarna är skriftlig information om lagar och FN: s deklarationer. Utifrån en familjs perspektiv kan detta uppfattas som ytterligare ett försök från statens sida att omdefiniera och förändra rollfördelningen i familjens struktur. Skolans förebyggande åtgärder handlar till större delen om sådana saker som att ge information om rättigheter och om olika former av stöd som samhället kan ge till en utsatt flicka. De förebyggande åtgärderna innehåller få komponenter som kan fungera som katalysator för förändring av ett system som präglas av hedersnormer på mikro-, meso-, exo-, och makronivå. Istället präglas insatserna av att skydde den enskilda flickan eller pojken. Detta kan ses som en konflikt mellan statens och familjens vilja att definiera den unge. Staten

definierar den unge som bärare av rättigheter medan familjen definierar den unge som bärare av skyldigheter gentemot den egna gruppen. Samarbete med organisationer inom det civila samhället kräver utifrån denna teoretiska utgångspunkt och resonemang eftertanke och reflektion av skolan över vilka målsättningar och metoder som organisationerna har. De organisationer inom det civila samhället som handböckerna förespråkar samarbete med är inte oproblematiska eftersom de kan ha stark lojalitet till antingen staten eller familjen. Detta minskar då möjligheten till en frivillig och jämlik kommunikation. Det kan spekuleras i att en dialog inom det civila samhället som präglas av denna typ av kommunikation har förutsättningar för ett långtsiktigt förändringsarbete av familjer med patriarkala hederssystem. Möjligtvis kan det civila samhället utgöra en arena i vilken patriarkalt präglade grupper kan möta andra normer och värderingar utan ett uppleva dessa som ett hot.

Islams och religionens roll i arbete mot hedersrelaterad problematik Utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori kan man se en fördel med att om möjligt engagera religiösa auktoriteter i arbetet med flickor och pojkar i hedersrelaterade kontexter. I Jemteborn (2005) beskrivs hur en flickas livssituation förändras när hon får en allierad i normsystemet. Detta exemplifierar hur hedersrelaterade normsystem innefattar både mikro-, meso-, och makroprocesser. Patriarkalt hedersförtryck kan ses som att det utövas och reproduceras på mikronivå, legitimeras på makronivå och understöds på mesonivå. Familjen är den primära arenan där förtrycket utövas. Detta legitimeras dock diskursivt på makronivå i termer av kultur och religion. På mesonivå återfinns aktörer som den lokala moskén om familjen är religiös. De religiösa ledarna kan ha stort inflytande och kan ses som de som främst reproducerar de kulturella och religiösa värdena på makronivå. De befinner sig i det befintliga normsystemet och kan utifrån denna position påverka mesosystemet kring ungdomen. Möjligtvis kan ett närmare samarbete med religiösa företrädare och auktoriteter skapa exit – möjlighet för förtryckare med hedern i behåll. Svårigheterna med detta kan vara att alla hedersrelaterade handlingar och normsystem inte motiveras utifrån religionen. De två handböckerna för hur socialtjänsten och skolan ska arbeta med hedersrelaterad problematik tar inte explicit upp temat med islam eller religion vilket tyder på att Trollhättans stad och Länsstyrelsen i Östergötland inte anser att samarbete med religiösa företrädare är viktigt. Det finns både fördelar och nackdelar med att samverka med religiösa företrädare. Religiös rådgivning och engagemang kan ha klara maktimplikationer för de inblandade människorna som socialarbetare inte är medvetna om. Dessa maktimplikationer 18

kan vara på ett socialt och praktiskt plan där rådgivning får återverkningar för individen på ett existentiellt plan. Viktigt för socialarbetare som arbetar med dessa frågor är att se religionen inte endast som en komponent i ett förtryckande system utan också som en utgångspunkt för social förändring.

Strategier i mötet med ett nytt samhälle Invandrare med andra normsystem kan utveckla olika strategier i mötet med ett samhälle med ett annat normsystem än det egna. En strategi är vad Carlbom (2009) kallar islamistisk aktivism som är en strävan att ”överbrygga klyftan mellan det privata och det offentliga i ett projekt där islam utgör den värderingsmässiga kärnan” (Carlbom, 2009:370). Denna strategi kan ses som en dubbel rörelse både ut och in ifrån familjen som institution. Den strävar efter att expandera det religiösa livet från den privata till offentliga sfären. Samtidigt kan det finnas delar av denna rörelse som vill begränsa kvinnans roll till familjen. Detta motiveras utifrån religionen vilken utifrån Bronfenbrenners perspektiv ligger på ett makroperspektiv. Ytterligare en strategi är att utifrån kulturella värden på makronivå verka för att upprätthålla ett patriarkalt släktsystem. Skillnaden mot den religiösa strategin är att den kulturella inte strävar efter att överbrygga klyftan mellan det offentliga och privata (som åskådliggörs i Bauböcks modell) utan strävar endast efter att bevara ordningen i den privata sfären. Denna uppdelning mellan makro-kulturella och religiösa värden är en teoretisk förenkling som endast till viss del återspeglar komplexa kulturella och religiösa processer och skeenden i vilka dessa båda är nära sammankopplade och delvis förenade.

Staten och familjen som tvingande mekanismer Patriarkala normsystem kan ses som en för individen allomfattande normativ definierande rörelse som utgår från familjen som institution och definierar hur kvinnan ska uppföra sig i samhällets alla arenor. Den patriarkala familjen vill kommunicera med staten och marknaden genom männen som utgör toppen på släktpyramiden. Detta speglar delvis hur individen i många samhällen i Mellanöstern definieras utifrån sin religiösa tillhörighet när det gäller exempelvis familjerätt (Carlbom et al, 2009:228). Statens definition av individen som medborgare är mycket svagare i dessa länder jämfört med i Sverige där interventioner för flickor utsatta för hedersrelaterat hot eller våld sker utifrån flickans rätt som medborgare i staten att inte utsättas för tvång. Den konflikt mellan socialtjänst och familj med hedersnormer som uppstår kan ses som en rollkonflikt gällande vem som har rätt att definiera flickan. Staten har tvingande juridiska förpliktelser mot flickan i form av rätt – och

skyldigheter medan familjen anser sig ha tvingande förpliktelser mot familj och släkt att kontrollera flickans beteende. På detta sätt har båda tvingande mekanismer som påverkar flickan. Möjligtvis har frivilligorganisationer en nyckelroll att spela eftersom har möjlighet att förhålla sig mer fritt från staten och marknaden än andra verksamheter.

Det patriarkala nätverket i migrationssituation En viktig aspekt som belyses i fallen med Ayla (Akpinar, 2003) och Elena (Schlytter, 2004) är att morföräldrarna kan ses som utgörande ett mesosystem. Om varje familj i släkten ses som ett mikrosystem kan flera sådana system bilda ett mesosystem. Utifrån Bronfenbrenners teori bidrar kontakt och möten mellan mikrosystem till att stabilisera och balansera mesosystemet. Exempel är föräldramöten som harmoniserar förväntningarna på den unge mellan olika system. På samma sätt kan möten mellan familjerna bidra till en negativ harmonisering av de förtryckande förväntningarna för en ung flicka. Utöver detta är de olika familjerna ofta sprida över världen eller kvar i hemlandet vilket betyder att mesosystemet verkar i olika kontexter. Detta kan bidra till att skapa obalans i systemet vilket har sin grund i den geografiska spridningen och ökad medvetenhet hos de unga om alternativa sätt att tänka. De kulturella värdena som utgör mesosystemets normer och regler utmanas på ett annorlunda sätt än det gjordes i hemlandet. I en migrationssituation förändras också de ledande aktörernas strategier för att upprätthålla ordningen i släktpyramiden. Dessa påfrestningar gör släktens heder desto känsligare för obalans. Utifrån detta resonemang kan heder definieras som en indikator på ett patriarkalt systems balans eller icke – balans. Detta visar hur även släkten är en del av ett större system då överträdelse inom egna släkten (mikrosystem) skapar obalans och förlorat anseende i förhållande till andra släkter. Mikrosystemet behöver dock inte bara vara av negativ art. Semra (Akpinar, 2003) fick stöd av en syster i hemlandet som tydligt tog ställning för henne. Detta visar på att det inom mesosystemet kan finnas individer som stödjer den förtryckte. Problemet i detta fall var att systern inte bodde i Sverige. I detta fall åskådliggörs att det patriarkala nätverkets geografiska spridning kan försvaga flickor och kvinnors situation då deras möjlighet till gemensamt motstånd försämras.

Anonym konsultation och förhandsbedömning När socialtjänsten får kännedom om misstanke om olaga hedersrelaterat hot eller våld ska socialsekreteraren först göra en anonym konsultation med flickan eller pojken ifråga och anmälaren. Denna rutin med låg grad av intervention i mikrosystemet kring den unge kan utifrån Bronfenbrenners teoretiska verktyg ses som att den tar hänsyn till hur balansen i familjenätverk präglade av heder lätt kan hamna i obalans. Efter detta steg görs en förhandsbedömning varpå utredning eventuellt inleds. Nya regler i socialtjänstlagen (SoL) ger också socialtjänsten befogenhet att dröja med att kontakta vårdnadshavare vid vissa omständigheter. Genom att göra detta gör socialtjänsten delvis ett avfall från att vara offentlig vilket i hög grad präglar staten som institution utifrån Bauböcks teoretiska perspektiv. När kontakten med vårdnadshavare fördröjs kan det ses som att staten i denna handling präglas av det privata och icke – offentliga vilket präglar familjen som institution. Genom att anta karaktäristiska drag som präglar det icke – offentliga familjelivet kan socialtjänsten komma djupare in i familj – och släktsystem som kan vara slutna. Detta anonyma sätt att närma sig ett socialt slutet nätverk präglat av heder kan uppfattas som inträngande. Dock kan den anonyma konsultation och förhandsbedömningen även ses som instrument för att minimera en onödig offentlig intervention i mikrosystemet. Socialtjänsten har i detta anpassat rutinerna för att minska risken för att skapa obalans i de sociala relationerna.

Harmoniserande möten mellan aktörer i den unge liv Utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv betonas vikten av att ha harmoniserande möten mellan de olika mikrosystemen som utgör den unges mesosystem. Sådana möten bidrar till att förväntningarna från de olika systemen är konsekventa för den unge. Bristen på samordning av den unges mikrosystem kan vara ett problem i arbetet för flickor och pojkar med hedersrelaterade problem. Båda handböckerna uppmuntrar skola och socialtjänst att samverka, i synnerhet med polis, skola, kvinnojourer och invandrarorganisationer. De största möjligheterna att vid akut skyddsbehov samverka har socialtjänst, skola och polis. Denna samverkan sker dock inom vad Bauböck definierar som staten. Den största bristen på samordning är den mellan flickans vårdnadshavare och myndigheter. Detta kan också ses som den fundamentala orsaken till problem då staten och familjer präglat av heder agerar och talar utifrån olika makro kulturella värden vilket bidrar till svårigheter kring den unga människan vars bästa både staten och familjen tror sig veta.

6 DISKUSSION Viktiga slutsatser Syftet med denna studie var undersöka hur socialtjänsten och skolan arbetar med hedersrelaterad problematik samt belysa hur islam belyses i handböckerna och artiklarna. Resultatet utifrån valda teoretiska perspektiv visar att organisationer i det civila samhället kan spela en viktig roll i förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld därför att frivilligt engagemang i det civila samhället inte domineras av staten eller familjen även fast risken finns. Islam och andra religioner nämns inte explicit i handböckerna. Ett fall beskrivs i materialet om flickors berättelser om hedersrelaterade problem. Resultatet visar att samverkan med religiös företrädare kan vara effektfullt om det sociala nätverket erkänner företrädarens auktoritet som uttolkare av kulturell och religiös förståelse på makronivå. Olika strategier i mötet med ett nytt samhälle kan skönjas. En strategi förespråkar att islam ska överbrygga familjen som institution och påverka även de andra institutionerna i samhället. En annan strategi som präglas av kulturella värden vill bevara familjens sociala nätverk inom familjen som institution och strävar inte efter att påverka andra samhällsinstitutioner. Både staten och familjen har tvingande mekanismer som vill definiera och påverka unga med hedersrelaterade problem utifrån olika sedimenterade regler och normer. Socialtjänsten och skolan agerar utifrån lagstiftning som kan ses som tvingande medan familjenätverk som präglas av heder agerar utifrån från tvingande normer och regler. Det patriarkala nätverket i en migrationssituation och spritt över flera delar av världen kan försvaga kvinnans position och nätverkets balans hotas av andra konkurrerande normer och regler. Anonym konsultation och förhandsbedömning kan ses som att staten antar karaktäristiska drag av familjen som institution när den inte agerar offentligt vilket utgör ett av statens grundläggande kännetecken. Disharmoni i de olika mikrosystemens kommunikation skapar konflikter för den unge exempelvis gällande förväntningar då det finns låg grad av konsekvens i mesosystemets förväntningar. Detta resultat kan möjligtvis hjälpa till att medvetandegöra socialarbetare och andra yrkesverksamma med hedersrelaterad problematik om processer som de möter i det dagliga arbetet. Socialtjänsten bör reflektera över den egna identiteten, att de reproducerar

regler och normer som är tvingande för den unge liksom familjens förväntningar. Viktigt att poängtera utifrån studiens resultat är att reflektera och undersöka vilken roll islam och andra religioner kan spela i det förebyggande och akuta arbetet för att stödja hjälpbehövande flickor och pojkar. Den potential som organisationer i det civila samhället har bör lyftas fram samtidigt som det är viktigt att hålla i åtanke att dessa kan i varierande grad vara starkt påverkade av normer och regler inom staten eller familjen. Samverkan lyfts fram i handböckerna men framöverallt lyfts samarbete med andra kommunala eller statliga aktörer, varav skolan är den främsta. Det förtryckande patriarkala nätverkets geografiska spridning är också en viktig faktor för att förstå den sociala nätverk som flickan eller pojken lever i. Sammanfattningsvis visar resultatet att socialt arbete med hedersrelaterad problematik kräver flexibelt arbets – och tankesätt. Exempelvis hur valet av samarbetspartner inom det civila samhället kräver noggrann eftertanke och reflektion.

Förslag på vidare forskningsfrågor Denna studie fokuserar på hur dessa två handböcker och artiklarna om flickorna kan förstås utifrån valda teoretiska verktyg. Frågor av ytterligare intresse är vilka samverkanspartners som socialtjänst och skola väljer? Intressant att studera är också hur den lokala implementeringen av dessa handböcker och riktlinjer tar sig uttryck och om den överensstämmer med avsändarens syfte. I vilken grad samverkar religiösa företrädare med socialtjänst och skola kring dessa frågor? Hur arbetar religiösa församlingar internt kring dessa frågor?

7 REFERENSER Tryckta källor Akpinar, A. (2003). The honour/shame complex revisited: violence against women in the migration context. Womens Studies International Forum, val. 26, nr. 5, s. 425 – 442. Bauböck, R. (1996). Social and Cultural Integration in a Civil Society. I Bauböck, R & Heller, A & Zolberg, A. R (Red.) The challenge of Diversity – Integration and Pluralism in Societies of Immigration (pp. 67 – 133). Aldershot: Avebury.

Carlbom, A. (2009) Oförutsedda konsekvenser av dialog med självutnämnda muslimska ledare. Socialvetenskaplig Tidsskrift: 2009, nr.3-4. s.369 – 389. Carlbom, A. & Hedin, U-C. & Månsson, S-A. (2009) Religion och social förändring. En introduktion. Socialvetenskaplig Tidsskrift: 2009, nr.3-4. s. 226 – 233. Klefbeck, J. & Ogden, T. (2003). Barn och nätverk – ekologiskt perspektiv på barns utveckling och nätverksterapeutiska metoder i behandlingsarbete med barn. s. 50 – 60. Malmö: Liber AB. Länsstyrelsen Östergötland (2008). Om våld i hederns namn: om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa utsatta. (2:a upplagan). Östergötland: Blom, J. & Eriksson, M. Jemteborn, A. (2005). ”Å stå på sig, på egna ben” – En fallstudie om en flicka i en hederskultur och hennes motstånd mot att inordna sig efter släktens krav. Stockholm universitet: Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan: Rapport i socialt arbete nr. 116. Schlytter, A. (2004). Rätten att själv få välja: arrangerade äktenskap, kön och socialt arbete. (s. 85 – 103.) Lund: Studentlitteratur.

Schlytter, A. & Linnell, H. (2010). Girls with honour – related problems in a comparative perspective. International Journal of Social Welfare: 2010:19: 152 – 161. Schlytter, A. (2010). Hedersrelaterade värderingar och normer i en svensk kontext. I Singer, M. & Jänterä-Jareborg, M & Schlytter, A. (2010). Familj, religion och rätt – en antologi om kulturella spänningar i familjen – med Sverige och Turkiet som exempel. (s.63 –84). Uppsala: Iustus Förlag AB. Trollhättans stad (2006). Handbok i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck – rutiner för skolans och socialtjänstens personal. (2:a upplagan). Trollhättan: Holmgren, G. & Lundberg, I. Wikan, U. (2008). In honor of Fadime: murder and shame. (s.13 – 39). London: University of Chicago Press. Wikström, E. & Ghazinour, M. (2010). Swedish experience of sheltered housing and conflicting theories in use with special regards to honour related violence (HRV). European Journal of Social Work, 13:2, pp. 245 - 259.

Otrycka källor Webdokument A: Svenska Dagbladet, 2011. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/foraldrar-gripna-for-hogsbymord_6150729.svd (2011-0510) Webdokument B: Ungdomsstyrelsen, 2011. http://www.ungdomsstyrelsen.se/art/0,2072,8806,00.html (2011-05-10)

Bilder Bild 1: Bauböck, R. & Heller, A. & Zolberg, A.R. (Red.) The challenge of Diversity – Integration and Pluralism in Societies of Immigration. (s. 80.). Aldershot: Avebury. Bild 2: Bauböck, R. & Heller, A. & Zolberg, A.R. (Red.) The challenge of Diversity – Integration and Pluralism in Societies of Immigration. (s. 86.). Aldershot: Avebury.