Stockholms universitet HT 2009 Institutionen för socialt arbete Äldre och funktionshindrad 6 hp Examinationsuppgift
En 94 – årig kvinnas livsvillkor och vardag i Sverige idag Av: Johan Fälth S4:2 Handledare: Marie Birge Rönnerfält
Stockholms universitet HT 2009 Institutionen för socialt arbete Äldre och funktionshindrade 6 hp
Sammanfattning Alla människor blir äldre och andelen äldre i Sveriges befolkning väntas öka från 17 % idag till 23 % år 2030. Det finns också en lång tradition i Sverige av offentlig omsorg. Jag har i denna studie intervjuat Margareta Nilsson, hennes dotter Lotta Fälth och Margaretas biståndsbedömare. Margareta Nilsson är 94 år gammal, änka och bor i Täby. Samtycke har inhämtats av Margareta Nilsson och Lotta Fälth att deras namn får nämnas i rapporten. Följande insatser får Margareta från kommunen: ta på stödstrumpor på morgonen, ta stödstrumpor på kvällen, enklare matlagning till lunch, tillsyn en gång varje natt, ledsagning två gånger i veckan, städ och tvätt vart tredje vecka och inhandling av varor en gång i veckan. Anhöriga hjälper till med många praktiska saker som exempelvis julpynta. Aktuella principer som påverkar Margareta är regeringens mål för äldrepolitiken, nationella handlingsplaner och Täby kommuns riktlinjer. Viktigaste lagrummet är SoL kap 4 1 §, andra lagrum är SoL kap. 13 2 § och Socialförsäkringslagen. Thorslund & Wånell beskriver fyra hörnpelare för ett gott åldrande; fysisk aktivitet, bra matvanor, god social gemenskap/stöd och delaktighet/meningsfullhet. Dessa faktorer är verksamma i Margaretas livsvillkor och vardag. Hade denna studies författare utformat insatserna skulle det vara som de ser ut idag fast med riktig hemlagad mat istället för matlåda. Hade Margareta levat för hundra år sedan hade hennes livsvillkor och vardag varit sämre.
2
Stockholms universitet HT 2009 Institutionen för socialt arbete Äldre och funktionshindrade 6 hp
Innehållsförteckning Inledning...................................................................................................... 5 Metod.......................................................................................................... 5 Resultat........................................................................................................ 6 Intervju med Margareta Nilsson...............................................................6 Intervju med Margaretas Nilssons handläggare........................................7 Intervju med Lotta Fälth........................................................................... 7 Analys.......................................................................................................... 8 Aktuella principer och lagrum..................................................................8 Faktorer för ett gott åldrande..................................................................10 Utformning av insatserna – om författaren fick bestämma.....................12 Margaretas livsvillkor och vardag om hon levat för hundra år sedan.....12 Reflektion över åldrandet kopplat till funktionshinder...........................13 Referenser.................................................................................................. 15 Tryckta.................................................................................................... 15 Otryckta.................................................................................................. 15 Bilaga 1...................................................................................................... 16
3
Stockholms universitet HT 2009 Institutionen för socialt arbete Äldre och funktionshindrade 6 hp
Inledning Alla människor blir äldre och andelen i Sveriges befolkning som är äldre väntas öka från 17 % idag till 23 % år 2030 (Webdokument A). Detta kommer ställa ökade krav på samhället när färre arbetande ska försörja en växande andel icke – arbetande äldre. Redan idag har cirka 230 000 människor kommunal hemtjänst eller bor i särskilt boende. 250 000 människor var 2005 anställda inom äldreomsorgen (Thorslund & Wånell, 2006, s.13). I Sverige finns en lång tradition av offentlig omsorg. Förordningar om offentlig omsorg från 1730 – talet finns bevarade. 1918 fick kommunerna i uppdrag att inrätta särskilda hem för åldringar. 1956 skärptes detta och kommunerna ålades inte bara ansvaret för boende och vård för äldre utan blev skyldiga att ansvara för den. Den typiske boende på särskilda boenden i Sverige idag är 85 – 90 år och änka. (Henriksson. Personlig kommunikation, 2009-11-13) Äldreomsorgen idag är mycket omfattande och dess historiska förankring i Sverige stark. Men hur kan det se ut i praktiken för en äldre i Sverige idag? I denna studie kommer jag att beskriva och redogöra för hur en 94 – årig kvinnas livsvillkor och vardag kan se ut i Sverige idag och sedan analysera utifrån relevanta teorier och begrepp.
Metod Denna studie utgår ifrån en kvalitativ ansats (Kvale, 1997, s. 117). Jag har genomfört tre intervjuer utifrån semi – strukturerade intervjuguider (Aspers, 2007, s. 137). Den huvudsakliga intervjun spelades in digitalt, vid de två kompletterande intervjuerna skrevs anteckningar. Intervjuerna ägde i två fall rum hemma hos dem och i ett fall per telefon. Jag har även läst igenom papper Försäkringskassan och Täby socialtjänst skickat till Margareta. Jag har intervjuat Margareta Nilsson, hennes dotter Lotta Fälth och Margaretas biståndsbedömare. Margareta Nilsson är 94 år gammal, änka och mottar insatser enligt SoL från kommunen. Intervjun med henne är den huvudsakliga källan för information. Intervjun med hennes dotter ger ett 4
Stockholms universitet HT 2009 Institutionen för socialt arbete Äldre och funktionshindrade 6 hp
anhörigperspektiv och intervjun med Margaretas biståndsbedömare ger ett myndighetsperspektiv. Av etiska skäl nämns inte namnet på Margaretas handläggare då samtycke inte har inhämtats. Samtycke har inhämtats av Margareta Nilsson och Lotta Fälth.
Resultat Intervju med Margareta Nilsson Margareta bor i vad som kallas ett 70 – plus hus. Vid inflyttningen i huset för ett par år sedan var det servicelägenheter men dessa har sedan dess ombildats till seniorlägenheter. Hon har kronisk lymfatisk leukemi och förkalkningar i kärlen kring hjärtat. Cirka nio mediciner intages dagligen. Margareta har även hörapparat. En vanlig dag i Margaretas liv ser ut enligt följande. Hon vaknar vid sju – tiden men på läkares inrådan går hon inte upp förrän klockan nio. Margareta brukar använda tiden mellan uppvaknandet och uppstigandet till bön och bibelläsning. Vid nio – tiden går hon upp och gör sig i ordning innan personalen kommer halv tio och sätter på stödstrumpor. Sedan äter Margareta gröt till frukost. Gröten har hon färdigställt sedan kvällen innan och värmer bara upp den i ugnen. Efter detta bäddar hon sängen. Ibland vilar hon en timme före lunch. Vid 11.30-12.00 kommer lunchen i form av uppvärmd matlåda. På tisdagar och fredagar har hon promenad med ledsagning kl. 14.00. Tisdagar är det även inköp av varor som en ur personalen köper från en lista av Margareta. Ibland fikar hon med den person som ledsagar henne. Sedan vilar hon cirka en timme. Vid 15.00 brukar hon dricka kaffe och äta en bulle, efter detta läsa, spela piano eller ibland tala i telefon. På kvällen brukar hon äta resten av lunchens matlåda, portionerna är mycket stora. Vid sju – tiden gör hon sig redo för natten och halv åtta brukar Margareta titta på nyheterna. Dock pratar vissa på TV så fort att hon inte hinner höra vad de säger och då tittar hon på text-tv. Hon läser även tidningen varje dag och halv tio släcker hon. Innan dess tar personal av stödstrumporna. 01.00 vaknar hon vanligtvis och brukar äta något. En gång per natt har hon också tillsyn, någon ur personalen kommer och tittar till 5
Stockholms universitet HT 2009 Institutionen för socialt arbete Äldre och funktionshindrade 6 hp
hur hon mår. Är hon då vaken brukar de prata och Margareta bjuder personalen i fråga på en chokladbit. Margareta sköter själv sin ekonomi och är väl insatt i vilka insatser hon får samt villkoren för dessa. Hon får även zonterapi, denna betalar hon dock själv. Bostadstillägg får hon från Försäkringskassan. Grannarna i huset har också en mycket stark gemenskap och umgås och hjälper varandra. Denna gemenskap betyder mycket för Margareta. Margareta tycker att hon har tillräcklig med fysisk aktivitet och tycker att hon får vara utomhus så mycket hon klarar av. Hon måste vila en timme före varje promenad. Balkongen är därför en viktig plats för Margareta då hon kan vara ”utomhus” utan att gå ut ur lägenheten. Hon har aldrig upplevt sig diskriminerad på grund av sitt kön. Ibland springer omsorgspersonalen iväg snabbt och har bråttom. Detta hänför hon dock till personalens stora arbetsbörda och inte till diskriminering på grund av hennes kön. Margareta kallar de som hjälper henne för änglar. Det har hänt att det har kommit personal som dels inte vet vad de ska hjälpa Margareta med och dels inte har erfarenhet av att utföra den insats de kommit för. Detta sker nästan utanslutande under sommaren.
Intervju med Margaretas Nilssons handläggare Följande insatser får Margareta från kommunen: trygghetslarm, ta på stödstrumpor på morgonen, ta stödstrumpor på kvällen, enklare matlagning till lunch, tillsyn en gång varje natt, ledsagning två gånger i veckan, städ och tvätt vart tredje vecka och inhandling av varor en gång i veckan. Hon får som minimum hjälp fyra gånger per dag. Margareta har valt att företaget Hemtjänst i Täby (HIT) ska utföra insatserna. Hennes handläggare kontrollerar att HIT verkligen utför insatserna på ett fullgott sätt. Det är kommunen som beslutar om insatserna och HIT som utför dem.
Intervju med Lotta Fälth Lotta Fälth och övriga anhöriga bistår med hjälp gällande många praktiska saker som handling av kläder, byta gardiner, pynta inför storhelger, laga trasiga saker, baka, frosta av frysen, tvätta fönster och städa på balkongen samt resten av lägenhet ibland då socialtjänsten
6
Stockholms universitet HT 2009 Institutionen för socialt arbete Äldre och funktionshindrade 6 hp
endast beviljat städning och tvätt vart tredje vecka. Det ingår inte att städa på balkongen i insatsen från kommunen vilket gör att det måste städas där.
Analys Aktuella principer och lagrum Följande lagrum och principer är gällande på Margaretas situation. I SoL kap. 1 1 § anges socialtjänstens grundläggande värderingar och övergripande mål. (Norström & Thunved, 2008, s.35). Socialtjänsten ska bland annat främja aktivt deltagande i samhället och frigöra den enskildes resurser. I SoL kap 5 4 § utvecklas detta avseende äldre: ”Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra” (a.a. 2008, s.127). I Margaretas fall uppfylls att leva och bo självständigt genom att hemtjänsten hjälper henne. I den nationella handlingsplanen för vård och omsorg om äldre (Prop. 2005/06:115, s. 83) specificeras vad hemtjänstpersonalens uppgifter består i. Hemtjänstpersonalens uppgifter kan delas in i sex kategorier: sociala uppgifter, serviceuppgifter, omvårdnadsuppgifter, socialpedagogiska uppgifter, medicinska uppgifter och administrativa uppgifter. Margareta mottar omsorgsuppgifter (personlig hygien, äta), sociala uppgifter (ledsagning) och serviceuppgifter (inköp av varor, tvätt). Dock ingår inte städning på Margaretas inglasade balkong i hemtjänstens serviceuppgifter. (Webdokument B) Margareta bestred i december 2003 ett avslag på utökade hemtjänstinsatser i form av ledsagning vid utevistelse (Bilaga 1). Täby kommun menade att frivilligorganisationer kunde förse behovet av ledsagare vid utevistelse. Margareta vann i Länsrätten och sedan i Kammarrätten och slutligen Regeringsrätten när Täby kommun överklagade. Margareta hänvisade till flera lagrum, däribland 5 kap 7 §, första stycket SoL som stadgar att socialtjänsten ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i livsföringen har rätt att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. I begreppet ”leva som andra” argumenterade Margareta att rätten att gå utanför sin lägenhet ingår och en förutsättning för detta är ledsagning. SoL 4 kap. 1 § är mycket central för Margareta. Hon mottar inte försörjningsstöd och insatserna går under livsföring i övrigt. Ovan nämnda 7
Stockholms universitet HT 2009 Institutionen för socialt arbete Äldre och funktionshindrade 6 hp
ledsagning är beslutat utifrån livsföring i övrigt. I tidigare nämnda prop. 2000/01:80, s. 93 står det ”En individuell bedömning måste…göras i varje enskilt fall”(Norström & Thunved, 2008,s.82). Därför finns det ingen uttömmande uppräkning av vad som kan utgöra livsföring i övrigt. I andra stycket 4 kap. 1 § SoL stadgas att den enskilde, Margareta i detta fall ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Det finns ingen definition av vad som exakt avses med detta men begreppet syftar till att belysa att det inte endast handlar om att ge bistånd för överlevnad utan också att hjälpen ska tillgodose en viss kvalité i livet (Norström & Thunved, 2008, s.82). Exempel på detta är den redan nämnda ledsagningen. Övriga lagrum som är aktuella för Margareta berör handläggning av ärendet, exempelvis FL 17 § som reglerar kommuniceringen mellan handläggare och klient och paragrafen om underrättelse i SoL 11 kap 9 §. Också SoL kap. 13 2 §: ”var och en som är verksam inom omsorger om äldre personer…skall vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden.” (Norström & Thunved, 2008, s.274). Denna paragraf gäller för personalen som hjälper Margareta och även hennes handläggare som kvalitetsgranskar HIT som utför omsorgsinsatserna. Målsättningarna för äldrepolitiken påverkar Margareta, att ”de äldre ska kunna leva ett aktivt liv… åldras i trygghet och bibehållet oberoende… ha tillgång till god vård och omsorg” (Norström & Thunved, 2008, s.127). Ur ett större perspektiv är dessa viktiga för Margareta då de ligger till grund för Täby kommuns riktlinjer för äldreomsorgen. I dessa kan man läsa: En övergripande målsättning för äldre- och handikappomsorgen i Täby är att insatserna ska anpassas efter var och ens behov och förutsättning och syfta till att den enskilde kan behålla sina fysiska och psykiska resurser så länge som möjligt. (Webdokument C) Kommunernas riktlinjer utgår ifrån aktuell lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd, rättspraxis samt lokala mål och ambitioner (Webdokument C). Ovanstående exempel från de nationella målsättningarna för äldrepolitiken och en kommuns riktlinjer visar hur det kan se ut när kommunerna formulerar policydokument. Diskrepansen som uppstår mellan den nationella handlingsplanen och Täby kommuns omformulering av dessa i riktlinjerna för äldreomsorgen bör dock inte ha någon påverkan för Margareta. 8
Stockholms universitet HT 2009 Institutionen för socialt arbete Äldre och funktionshindrade 6 hp
Margareta får även bostadstillägg varje månad. Detta regleras i Socialförsäkringslagen och närmare bestämt i lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl. (2001:761). I 2 § reglerar till vilka bostadstillägg kan utgå. I 2 § p. 1 står: ”hel ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller hel garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension. Margareta mottar pension i enighet med lagen om garantipension.
Faktorer för ett gott åldrande Thorslund & Wånell menar att det finns fyra hörnpelare för ett gott åldrande: fysisk aktivitet, bra matvanor, social gemenskap/stöd och delaktighet/meningsfullhet/känna sig behövd (2006, 187ff). Margareta tycker att insatserna tillgodoser den fysiska aktivitet hon klarar av då hon lider av hjärtbesvär. Den fysiska aktivitet är för Margareta starkt sammankopplad med att vara utomhus och hon poängterar vilken stor tillgången balkongen i hennes lägenhet är eftersom hon inte klarar av anstränga sig längre stunder och gå utomhus. Hade Margareta inte haft balkongen är det möjligt att promenaderna inte hade upplevts som tillräckliga. Thorslund & Wånell skriver ”en riskgrupp som kräver extra uppmärksamhet är äldre med tendens att falla” (Thorslund & Wånell, 2006, s.188). Margareta ingår i denna grupp då hon lider av hjärtbesvär. Margaretas fysiskt inriktade insatser tillgodoser detta då de består i ledsagning med syfte att stödja henne under promenaderna. Margareta är i biståndsbeslutet berättigad till ”enklare matlagning”. Detta innebär i praktiken uppvärmda matlådor. Begrepp som ” enklare” och ”uppvärmning” är vanligt förekommande i biståndsbeslut (Thorslund & Wånell, 2006, s. 189) vilket Margaretas biståndsbeslut är ett exempel på. Genom att benämna lägga in begreppet ”enklare” i matlagning riskerar socialtjänsten att lägga in en devalvering i måltidsbegreppet för äldre. Detta kan användas som ett argument för moderniseringsteorin då den menar att människor lever längre och har förbättrad hälsa idag men samtidigt har de äldre en försämrad status och minskat inflytande (Henriksson, L. Personlig kommunikation, 2009-11-13). Den försämrade statusen kan sägas ta sig uttryck i att de endast är bevärdigade enklare matlagning. En bra måltid kan vara en
9
Stockholms universitet HT 2009 Institutionen för socialt arbete Äldre och funktionshindrade 6 hp
viktig och meningsfull aktivitet i tillvaron (Thorslund & Wånell, 2006, s.190). Viktigt att poängtera är att Margareta tycker att maten är mycket god och inte hade något att klaga på. Kritiken gäller alltså diskursen om äldres måltider som verkar finnas på socialtjänsten. Det är den enskilda kommunens riktlinjer som definierar vad som räknas in i begreppet enklare matlagning (a.a., s.131) vilket betyder att det finns regionala skillnader i hur detta tolkas. Ytterligare en förebyggande faktor är social gemenskap och stöd. Sociala relationer är inte bara ett behov hos människan utan också en resurs i en krissituation för den enskilde (Tøssebro, 2004, s.126). Relationerna kan vara av olika art, exempelvis familj – vänskapsbaserade. Margareta har flera sociala sammanhang: de anhöriga, grannarna, vänner och även omsorgspersonalen. Tøssebro skiljer mellan självvalda och inte självvalda sociala relationer (a.a). Vännerna är den enda egentliga självvalda gruppen men Margareta framför att grannarna utgör ett viktigt nätverk för varandra. Även till omsorgspersonalen menar Margareta att hon har ett gott förhållande till eftersom hon ofta kallar dem sina änglar. Att Margareta har ett sådant starkt socialt nätverk kan bero på en förmåga att anpassa sig till (Selander, V. Personlig kommunikation, 2009-11-19) till minskande krafter och att ta vara på de sociala möjligheter som erbjuds. Förmågan till anpassning verkar utifrån Margaretas sociala situation vara en viktig faktor för ett gott åldrande. Att känna delaktighet och meningsfullhet är mycket viktigt. Tiden efter pensionen brukar delas i tredje och fjärde åldern. Den tredje åldern är tiden efter man slutat arbeta och den fjärde åldern betecknar den tid man är beroende av andra för att klara sig (Thorslund & Wånell, 2006, s.20). Margareta är i den fjärde åldern och i denna ålder kan det vara viktigt att känna sig delaktig i vad som händer runt omkring (a.a, s.192). Att Margareta vill följa med vad som händer ute i världen genom att följa nyheterna såväl på TV som i tidningen kan ses som ett uttryck för en vilja att vara delaktig och uppdaterad om vad som sker i världen. Att nyheterna på SVT inte textas bidrar till exkludering av såväl äldre som yngre med hörselnedsättningar eftersom de exkluderas ur samhällets (hörande) gemenskap. Margareta börjar varje dag med en längre stunds bön och bibelläsning. Detta kan förstås med hjälp av gerotranscendens – teorin. Enligt denna är den första delen av livet aktiv medan människan i den andra livshalvan är 10
Stockholms universitet HT 2009 Institutionen för socialt arbete Äldre och funktionshindrade 6 hp
mer kontemplerande och reflekterande och mer tid nyttjas för ”meditation” och ”stilla stunder” än i den första halvan av livet fast individen även då kan ha kontemplerat (Selander, Personlig kommunikation, 2009-11-19). Margareta vaknar vanligtvis vid sju – tiden på morgonen men på läkares inrådan får hon inte gå upp förrän klockan nio. Detta lämnar rum för gränsöverskridande aktiviteter som bön. Alla ovanstående faktorer; fysisk aktivitet, bra matvanor, social gemenskap/stöd och delaktighet/meningsfullhet samt den gerotranscendenta faktorn är viktiga för att förebygga fysisk och psykisk smärta för äldre. Utifrån intervjun med Margareta verkar hon tillfredställd med omsorgen och tillvaron i stort. Om detta beror på goda strukturella förutsättningar i Täby kommun eller på Margareta som person är en viktig fråga. Utifrån denna studie verkar upplevelsen av tillfredställelse på äldre dagar bero på mestadels personliga förutsättningar men också god struktur inom äldreomsorgen.
Utformning av insatserna – om författaren fick bestämma Margareta är nöjd med den omsorg hon får idag. Därför skulle jag i stora drag utforma insatserna som de ser ut idag. Om enhetens budget tillåtit det skulle jag ha gett hemlagad mat som insats. Hade jag fått verka på strukturell nivå hade jag verkat för fler balkonger och dragfönster då jag i intervjun med Margareta sett hur mycket sådana saker kan betyda. Att känna vinden som blåser kan vara ett bra sätt att bryta den isolation som kan uppstå i den egna lägenheten som äldre. Insatserna måste utformas så att den äldre inte bara existerar utan också lever.
Margaretas livsvillkor och vardag om hon levat för hundra år sedan Hade Margareta levt för hundra år sedan hade hennes livsvillkor och vardag varit mycket annorlunda. På vilket sätt den sett annorlunda ut beror på vilket perspektiv man har. Enligt den tidigare nämnda moderniseringsteorin (Henriksson, Personlig kommunikation, 2009-11-13) har Margareta det bättre idag därför att man lever längre och hälsan är 11
Stockholms universitet HT 2009 Institutionen för socialt arbete Äldre och funktionshindrade 6 hp
bättre. Dock har Margareta enligt denna teori också det sämre idag, därför att hennes status är lägre i samhället än den hade varit för hundra år sedan. Idag anses äldres kunskap vara förlegad. Kritiker mot denna teori påtalar att studier visar att äldre i mer ”primitiva samhällen” inte har mindre depression än äldre i exempelvis det svenska samhället. Såväl moderniseringsteorin som kritiken mot den bygger på generella föreställningar om samhällen. Genom att differentiera det ”moderna” och det ”primitiva” samhället och peka på olikheterna inom dem når man fram till en hypotes som ligger närmare verkligheten. Möjligtvis är situationen annorlunda bland religiösa grupper i moderna samhällen eftersom de äldre anses inneha en ”andlig” kunskap knuten till lång erfarenhet i tron. Sammanfattningsvis har Margareta med största sannolikhet det bättre idag än hon hade haft för hundra år sedan.
Reflektion över åldrandet kopplat till funktionshinder Inträdet i tredje åldern skiljer sig antagligen åt mellan en person med eller utan funktionshinder. Exempelvis utifrån rollteorin (Selander, Personlig kommunikation, 2009-11-19) tror jag processen ser olika ut. Båda grupperna kan ha utvecklat roller som avtar vid pensioneringen, förutsatt att funktionshindret inte hindrar en yrkesroll att utvecklats. De många olika typerna av funktionshinder gör det svårt att tala om gruppen som homogen. Den funktionshindrade behåller dock rollen som brukare även efter pensioneringen. Detta skulle kunna tala för att inträdet i den tredje åldern skulle kunna bli mindre turbulent för den funktionshindrade för att han/hon behåller en så pass grundläggande roll för självförståelsen som rollen som funktionshindrad är även efter pensioneringen. I den fjärde åldern skiljer det sig troligtvis åt. Inträdet är ur ett perspektiv att träda in i rollen som funktionshindrad för den som i yngre dagar inte varit funktionshindrad. Därför finns det ingen anledning att stigmatisera funktionshindrade eftersom alla har möjlighet att bli det, frågan är bara när. Många icke – funktionshindrade som går in i fjärde åldern har svårt att acceptera att vara beroende av andra. Sammanfattningsvis finns det stora skillnader mellan en åldrande med och utan funktionshinder. Dock är de grundläggande mekanismerna desamma.
12
Stockholms universitet HT 2009 Institutionen för socialt arbete Äldre och funktionshindrade 6 hp
Referenser Tryckta Aspers, P. (2007) Etnografiska metoder. Malmö: Liber Norström, C. & Thunved, C. (2008) Nya sociallagarna med kommentarer. Stockholm: Norstedts juridik Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Thorslund, M.& Wånell, S-E. (2006) Åldrandet och äldreomsorgen. Lund: Studentlitteratur Tøssebro, J. (red) (2004) Integrering och inkludering. Lund: Studentlitteratur
Otryckta Webdokument A: http://www.socialstyrelsen.se/aldre (2009-12-03) Webdokument B: http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/06/06/65/ce333b06.pdf Prop. 2005/06:115 Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre (2009-12-04) Webdokument C: http://www.taby.se/upload/dokument/namnder/Riktlinjer %20för%20social%20omsorg.pdf Riktlinjer för omsorg, stöd och service inom äldre – och handikappomsorgen i Täby kommun (2009-12-04) Henriksson, L. Personlig kommunikation, (2009-11-13) Selander, V. Personlig kommunikation, (2009-11-19)
13
Stockholms universitet HT 2009 Institutionen för socialt arbete Äldre och funktionshindrade 6 hp
Bilaga 1
ÖVERKLAGANDE Täby 13 december 2003 Till Länsrätten i Stockholms Län
KLAGANDE: Margareta Nilsson, persnr 160123-6688 Lyktgränd 2, 8 tr 183 36 Täby ÄRENDE: utökade
Täby kommuns beslut 2003-11-26 rörande avslag på hemtjänstinsatser i form av ledsagning vid utevistelse
Jag överklagar beslutet av följande skäl: Beslutet strider mot följande paragrafer i socialtjänstlagen: 4 kap 1 §, andra stycket: ”Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 5 kap 4 §: Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. 5 kap 7 §, första stycket: Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska och andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.” Jag har efter att ha blivit änka i mars 2003 kunnat fortsätta leva ett meningsfullt och självständigt liv bl a tack vare insatser från Täby kommuns hemtjänst. Promenader ingår som en mycket viktig del i detta liv. Utan promenader är jag helt instängd i min lägenhet. Av medicinska skäl (svåra hjärtbesvär, balansrubbning, plötsliga blodtrycksfall och svimnings-attacker, se läkarintyg) är jag helt beroende av följeslagare vid promenaderna. 14
Stockholms universitet HT 2009 Institutionen för socialt arbete Äldre och funktionshindrade 6 hp
I socialtjänstlagen poängteras mycket tydligt att ett självständigt liv i meningen ett liv som andra klart ligger över en basal miniminivå som innebär en plats att bo och något att äta. Rörelse utanför lägenheten måste bedömas ingå i begreppet ”leva som andra”. Att berövas denna möjlighet är ett ingrepp i mina möjligheter att delta i samhällsgemenskapen som strider mot lagen. Täby kommun har hänvisat mig till frivilligverksamhet eller privat hemtjänstutövare för att få behovet av ledsagning tillgodosett. Inom dessa organisationer kan inte tillräcklig kompetens för ledsagaren garanteras. Inom frivilligorganisationerna är det vanligt att pensionärer ställer upp som ledsagare. Mina medicinska problem gör att jag inte skulle känna mig trygg med en sådan person som ledsagare. Detta uppfyller heller inte trygghetskravet i socialtjänstlagen 14 kap 2 §, första stycket, första meningen: ”Var och en som är verksam inom omsorgen om äldre människor eller människor med funktionshinder skall vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden” Jag saknar också ekonomiska möjligheter att själv betala kostnaden för en ledsagare. Täby kommuns utredning rörande mina levnadskostnader har givit till resultat att jag blivit befriad från avgift för hemtjänsten. Mina rörliga medel per månad kan därför inte täcka ledsagarkostnaden (beräknad kostnad ca 2200 kr per månad).
Margareta Nilsson Ombud: Avdelningsdirektör Claes-Olov Fälth Rörstrandsgatan 56B, II tr 113 33 Stockholm Tel dagtid: 524 86573
15