Spira nr 4 2022

Ljus för prepping och julens födelsedagsfest

Som barn tyckte jag att det var överdrivet försiktigt att mamma inte lät mig tända ljus på mitt rum. Nu kan jag bli nervös över att min vuxna son tänder så mycket ljus hemma hos sig. Själv använder jag gärna batteriljus på timer för att minska risken att glömma blåsa ut blockljus i bokhyllor och på fönsterbrädor. Men inget slår förstås den levande lågan, så givetvis står adventsstaken på köksbordet och vi bränner stumparna i en liten stumpastake.

Årets jul-Spira har tema ”Ljus”, med fokus på levande ljus. Låt dig inspireras av Berit och gör nya ljus av gamla stumpar. Prepper-prästen Jonas Ahlforn guidar till vilka ljus du behöver hemma vid en kris. Fängelsepräst Gustav Ericsson berättar om vikten av ljuständning när det är som mörkast.

Och så blir det fest! En tårta får symbolisera julens födelsedagsbarn Jesus.

Du möter också Sara Meidell som berättar utelämnande om livet med ätstörning. Debatterna på kultursidor och i facebooktrådar om hennes bok Ut ur min kropp tog fart efter att vår artikel skrevs. Själv drabbades jag av att berättelsen kändes så sann, utan magiskt happy ending.

Styrketräning på sin nivå

Oron för ekonomin

En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll fyra nummer per år.

Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se 090-200 25 17 Box 525, 901 10 Umeå

Redaktör

Ulrika Ljungblahd Ansvarig utgivare Inge-Bert Täljedal

Repro & Tryck Stibo Complete Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00

svenskakyrkan.se/umea

Omslagsfoto

Eduardo Pettersson Foto: Malin Grönborg Baksidan Foto: Martin Modéus från boken ”Bildrikt talat” Nästa nummer mars 2023

Aktuellt Därför blir det kallare. Verksamheten växer på Västerslätt. För anhöriga

nya ärkebiskopen

Bokspalten Lisa Tegby

Umeås kyrkogårdar

Spira besöker Kafé Nyfiket på Ålidhem

21

KRÖNIKAN

”En Gud som väljer att bli ett barn säger något viktigt om sårbarheten som vägen till räddning”

Lena Fagéus

Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se

SVANENMÄRKET

Vad är det bästa med julvandringen?

ANNA ULFHJELM

Ideell

– I år spelar jag torghandlare och skatteskrivare. Jag har varit med i många uppsättningar och varje gång medför något nytt tack vare barnen. De är det bästa med julvandringen. De är uppmärksamma och ställer alla möjliga frågor som man själv inte tänkt på, exempelvis ”varför är predikstolen så hög?”.

KOMMENTAR

MARTIN LUNDSTRÖM

Ideell

–Jag är en av de tre vise männen, han som håller i guldet! Jag har deltagit i julvandringen i 20 år, bland annat i stadskyrkan och på Teg. Det bästa är barnen som kommer och besöker oss. De är spontana och vågar ställa frågor och kommentera på ett sätt som vuxna aldrig skulle göra, vilket gör varje vandring unik.

CARINA SEHLSTRÖM

Diakoniassistent

– Detta är starten på julen! Tillsammans med barnen som besöker oss kommer julberättelsen till liv. Det slutar aldrig att fascinera mig hur mycket kunskap barnen har om Bibelns berättelser. Det kommer så naturligt för barn att vara nyfiken och ställa frågor, och deras inlevelse lyfter berättelsen!

PÅ KRITA

av Lars Segerstedt

21

XX

DECEMBER

Tomasdagen har fått sitt namn av Jesus lärjunge Tomas. I bondesamhället innebar dagen att det var dags för julfriden att inträda, alla julförberedelser som ljusstöpning skulle vara klara. I dag får nog vintersolståndet mer uppmärksamhet.

”Demokratin och samhället är inte några andra. Det är vi.”

Ola Nordebo är politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren. Han är även gäst i senaste poddavsnittet av ”Angeläget” med Umeås kyrkoherde Lena Fagéus.

Ola Nordebo avslutar samtalet med uppmaningen att engagera sig: ”Sitt inte bara hemma och var bekymrad, utan se vilka möjligheter du har i det lilla. Det gäller allt från att försvara demokratin och människor som blir utsatta till att ställa om samhället i klimatvänlig riktning. I slutändan består allt av små, små gester som samlas till något större. Om en förening arrangerar något bra, gå dit en kväll. Uteslut inte att engagera dig i ett politiskt parti, var tränare i den lokala fotbollscupen. Fastna inte i att bara gräva dig djupare ner i katastrofsurfandet. Logga ut, läs en bra bok, gå på teatern. Den som vill engagera sig måste också samla kraft, då gäller det att vi är många som hjälps åt så vi kan växeldra.”

Hör hela avsnittet ”Ett samhälle i förändring” där du brukar lyssnar på poddar, eller gå in på webben: www.svenskakyrkan.se/umea/angelaget

FÖLJ SVENSKAKYRKAN UMEÅ PÅ INSTAGRAM OCH FACEBOOK!

Varje år får julberättelsen liv i kyrkornas julvandringar för skolelever. Spira besöker Umeå stads kyrka där både anställda och ideella är engagerade.

Guds pulsslag i skapelsen.

FOTO: ELIN BERGLUND

HALLÅ DÄR

Därför blir det kallare i kyrkan

ANNA MARKSTRÖM

Reste till Anafora i Egypten med fyra andra unga ledare från Mariakyrkan.

Varför

reste ni till Anafora i Egypten?

– Anafora är ett koptisk-ortodoxt retreatcenter, som också är skola och jordbruk och driver olika projekt. Christer, som är pedagog i Mariakyrkan, har varit där som volontär och vi har hört honom berätta och var peppade på att själva få se det.

Vad gjorde ni där?

– Eftersom vi inte var volontärer fanns det inget krav att jobba, men flera av oss hjälpte ändå till att plocka oliver och hibiskus. Vi deltog i gudstjänster och hade gott om tid för egen reflektion. Vi fick träffa människor som lever i kommuniteten och lära oss mer om deras tradition för att se om det fanns något där vi kunde ta med oss hem.

Vad gav vistelsen dig?

– Att få testa den här livsstilen gav mig ett lugn. Jag kan tänka mig att åka tillbaka, kanske ta med min mamma dit eller resa som volontär.

Helena Andersson Holmqvist

Den koptisk-ortodoxa kyrkan i Egypten räknas till de orientaliskt ortodoxa kyrkorna och är en av världens äldsta kristna kyrkor.

Ta med en extra kofta till konserten eller julottan. Svenska kyrkan sänker temperaturen i flera kyrkor. – Precis som under pandemin vill vi ta ansvar, säger kyrkoherde Lena Fagéus.

Svenska kyrkan stänger inga kyrkor i Umeå på grund av höga elpriser, däremot kan filtar ligga framme för frusna besökare. Anledningen till temperatursänkningen är den ansträngda energisituationen i Sverige och Europa. Budskapet från Energimyndigheten är: ”Varje kilowattimme räknas”.

Svenska kyrkan i Umeå har ett fast elpris och drabbas inte ekonomiskt av höjda priser i nuläget. Ledningen har ändå beslutat att göra vissa åtgärder för att sänka energiförbrukningen. Det handlar främst om lägre temperatur i kyrkorummen.

Fastighetsförvaltare Rasmus Bergström tror att besökarna

kommer att märka att det blir något kallare.

– Vi kommer nog att få vänja oss vid att det inte är lika varmt som tidigare hemma eller i kyrkan.

Eftersom kyrkorummen ofta är så stora kan hastiga temperaturväxlingar utomhus göra det svårt för värmesystemet att hänga med. Målet är att hålla en jämn temperatur hela dygnet, för inventariernas skull.

Parallellt fortsätter även arbetet med att byta ut armaturer och lampor till led-lampor. Under 2022 har ett 80-tal armaturer bytts ut.

Energibesparingarna handlar även om att uppnå hållbarhetsmålen om sänkt energiförbrukning. Förra hösten beslutade kyrkofullmäktige att sänka energiförbrukningen med 20 procent till år 2030. Ulrika Ljungblahd

LÄS SPIRA PÅ NÄTET: SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/SPIRA

bildtext

Verksamheten växer i Västerslättskyrkan

Västerslättskyrkan ska inte säljas. Det beslutade kyrkofullmäktige den 8 november. I stället blir det mer verksamhet och gudstjänst varje söndag. Hösten 2019 beslutade Umeå kyrkofullmäktige att Västerslättskyrkan var en av flera kyrkobyggnader som skulle säljas. Nu kommer andra besked. Kyrkan blir kvar.

– Vi har haft verksamhet hela tiden, men nu satsar vi ännu mer, berättar Carolina Paulson, arbetsledare i Västerslättskyrkan.

Hon prästvigs i mitten av januari och kommer därefter att arbeta som präst på Västerslätt. Då blir det gudstjänster varje söndag, istället för varannan vecka.

– Gudstjänsterna innehåller ofta mycket rörelse och dans. Vi kallar dem kroppsburna gudstjänster.

Västerslättskyrkans ledord är kropp, själ och ande. Det märks i verksamheten med bland annat gospelgympa, kvällsretreater, gruppen Landa mjukt med basal kroppskännedom, livsberättargrupper och Alla

Öppen förskola på fredagar i Västerslättskyrkan kan locka uppemot 60 personer.

kan sjunga-kör. Barnverksamheten fortsätter och i vår öppnar nya Kafé Ateljé med kreativt skapande och handarbete.

SWISHA JULSTÄMNING TILL OKÄND UMEBO

Dyrare mat och högre elräkningar lär göra årets jul tuffare för många. Årets insamling ”Ge fler julklappar” till Umeåbor som behöver en extra slant till julen är i full gång. Varenda krona som någon skänker går till presentkort. Sedan kan en förälder använda presentkortet för att köpa en julklapp från barnens önskelista eller välja något gott till julbordet.

– Tillsammans kan vi sprida julstämning i Umeå, säger Carola Malmehed, diakon i Mariakyrkan.

Swisha gåvan till ”123 651 00 28”.

TRÄFFAR FÖR ANHÖRIGA SOM KOMMIT I KLÄM

Att leva nära någon som missbrukar eller är psykiskt sjuk kan vara svårt. På temakvällarna Oberoende anhörig i Grisbackakyrkan träffas personer som vill dela gemenskap och stärka det friska och starka i sitt beteende.

– Anhöriga till personer som har det svårt kommer ofta i kläm, konstaterar Marie Andersson, som är ledare tillsammans med Harry Gustafsson.

Träffarna är öppna, utan anmälan. Efter en kort introduktion av temat är samtalet i fokus.

– Det talas mycket om medberoende och därför vill vi medvetet fokusera på det som är oberoende. Vi påminner varandra om att vi är vår egen individ.

Vårterminens första träff torsdag 26 januari kl 19 har temat ”Min förväntan”.

Handarbeta med andra året om!

volontärer utbildas för nattöppna ”Värme och vila” i vinter.

Syjunta på Teg, stickkafé i centrum, skapande på Ersboda, handarbetskafé på Ålidhem och skaparglädje i Tavelsjö. Du hittar alla grupper i Umeås kyrkor på svenskakyrkan.se/umea/slapp-loss-kreativiteten

Gå in på teotalks.se och välj bland många, korta, bra föreläsningar. Luta dig tillbaka och bli inspirerad och utmanad!

Teo talks är ett forum med föreläsningar om livsfrågor på både bredden och djupet, både live på festival och inspelat online.

Hitta

www.teotalks.se

•

•

•

•

•

VIRKA EN EGEN JULKRUBBA

Att virka en fin och lekvänlig julkrubba är enklare än det ser ut, lovar konstruktören Janna-Li Janke som gjort mönstret och virkat krubban på bilden. Det är samma kropp till alla figurerna, bara olika garner och detaljer. Även formerna på djuren återkommer. Du hittar hela beskrivningen på www.svenskakyrkan.se/umea/spira

Skapar ljus av gamla stumpar

Av skänkta ljusstumpar gjuter Berit Djärv brokiga ljus till jul, påsk och vanliga vinterkvällar. Både att skapa och att tända ljus gör henne lugn. – Jag älskar den mörka årstiden när vi kan tända ljus!

På Berit Djärvs spis har några röda ljusstumpar smält i en kastrull och hon fiskar vant upp vekarna med en gaffel. Sedan häller hon ungefär en centimeter av ljusmassan i ett par formar, ovanpå stelnade lager i vitt och rött.

– Jag vill inte slå i för mycket på en gång, för då blir det en grop i mitten när det stelnar. Veken kan också bli krokig, så att ljuset rinner. Man får inte ha bråttom!

När ett lager svalnat helt drar det ihop sig, så nästa omgång smält ljusmassa rinner ner lite utanpå det förra.

– Det är så jag vill ha ljusen, lite vågiga och spräckliga, konstaterar Berit Djärv.

Exakt hur ljusen blir är en överraskning varje gång, eftersom ljusstumparna hon använder har olika mängd färgpigment. Berit plockar bland de färgsorterade stumparna på köksbordet och lyfter upp en påse gula,

Tema

LJUS

Text Helena Andersson Holmqvist Foto Malin Grönborg

”De här får jag använda till påsk”. De flesta stumparna har hon fått – från vänner, från Grisbackakyrkan där en bekant är volontär och via annonser under ”bortskänkes”.

– Vi lever ju i en tid när man ska återbruka, så varför inte ljusstumpar? Min syster har funderat på att börja kalla mig ”Ljusstumpan”, eftersom jag också är ganska kort, säger hon med ett skratt.

BERIT DRABBADES AV EN stroke för mer än 20 år sedan på grund av stressigt arbete och är sedan dess noga med att undvika stress. Mitt i sitt engagemang i olika föreningar försöker hon hitta aktiviteter som ger lugn och ro.

– Att gå ut i skogen och att hålla på med det här är väldigt lugnande, säger hon.

Berit Djärv gör nya ljus av stumpar.

Berit provade ljusgjutning första gången i föreningen Soft (Sjukskrivna och förtidspensionerade/sjukersättningstagare tillsammans) och började sedan gjuta ljus hemma. Från början gjöt hon i glasburkar, men de ljusen brann inte upp helt. Hon provade också att gjuta i toalettpappersrullar med tejpad botten, men de höll inte tätt. Till slut använde hon riktiga ljusformar, som gav bästa resultatet. I dem har hon de senaste två åren gjutit mer än 100 ljus, men har nu bara ett 40-tal kvar.

– Mina barn och barnbarn drar iväg med en hel del ljus. Jag slår också in i cellofan och ger bort till bröllop, födelsedagar, när jag är bortbjuden eller som tack för en hink lingon och en påse äpplen jag fick av en granne.

Berit är själv en storkonsument av ljus. Under det mörkare halvåret tänder hon minst två ljus varje kväll, när hon läser eller slappar i tv-soffan. Hon har också erfarenhet av att leva utan annan ljuskälla än en låga. Under Berits tidigaste år bodde familjen i ett hus ute i skogen, byggt av hennes farfarsfar. Huset saknade el och familjen tände ljus och fotogenlampor.

– Jag har alltid tyckt om att tända ljus. De ger ett behagligare sken än lampor, men framför allt tycker jag att ljusen är så värmande och lugnande.

Så gjuter du egna ljus

Du behöver

Ljusstumpar

• Färdig ljusform eller en tom förpackning, exempelvis för grädde eller sirap

Gör så här

Veke

• Pinne, till exempel grill- eller ätpinne

• Tejp och häftmassa

Vacker som alla förstår

På gudstjänsterna i fängelset är ljuständningen alltid central, oavsett årstid och högtid. Prästen Gustav Ericsson ser det som en ljus motståndshandling i en mörk situation.

Text Helena Andersson Holmqvist

Kastrull och smältkärl för vattenbad, till exempel en konservburk

1. Trä veken genom botten på ljusformen, gör en knut och dra tillbaka lite så hålet täpps igen. Täta gärna med tejp eller häftmassa.

2. Lägg pinnen i mitten över formens öppning upptill och fäst med tejp. Knyt fast veken och se till att den är spänd.

3. Smält ljusstumparna, gärna i vattenbad. Om du smälter direkt i kastrull kan massan självantända, slå därför av plattan så snart stumparna börjar smälta.

4. När massan har smält fiskar du upp alla vekar med en gaffel.

5. Fyll formen i omgångar och låt massan stelna mellan, annars sjunker ljuset ihop i mitten. För randiga ljus häller du i en färg åt gången och låter varje lager stelna innan du häller på nästa varv.

6. Låt ljuset svalna helt innan du tar det ur formen och tänder det.

DEN FÖRSTA GÅNGEN GUSTAV Ericsson höll i gudstjänsten på Anstalten Umeå på Ersboda hörde han surret från deltagarna och tänkte ”hur ska det ens höras vad jag säger?”. Så inledde han ljuständningen.

– Man kunde höra en nål falla.

Några gånger per termin leder han gudstjänst på anstalten tillsammans med Ruth Åberg från Korskyrkan. I ett samlingsrum ställer de stolar i rader och gör i ordning ett altare med ljus.

– I en miljö där man annars aldrig tänder ljus hjälper de till att skapa atmosfär. Jag tror att tända ljus är ett sätt att signalera att något är heligt.

Gudstjänsten består av tre delar, med nattvard i mitten och fikastund sist. Det hela inleds med en minnesstund med ljuständning i tystnad eller till musik. Just den delen var ett önskemål från de intagna själva.

ritual alla

– Många bär så mycket sorg efter sådant de förlorat – människor, umgänge med familj och barn och förhoppningar om hur att livet skulle bli.

Minnesstunden saknar särskilda religiösa förtecken och samlar kristna, muslimer och ateister. Gustav fascineras av att ljuständning är en så universell handling.

– Det behövs väldigt lite förklaringar. Alla förstår, även de som inte kan språket så bra.

OFTA FÖRKNIPPAS LJUSTÄNDNING MED den mörka årstiden och högtider som jul. I fängelset finns ett konstant behov av det, konstaterar Gustav. Han tycker att ljuständning passar vid en minnesstund, eftersom handlingen rymmer dåtid, nutid och framtid.

– Jag upplever sorg för något som hänt, jag tänder ett ljus här och nu, men det är också en hoppets handling. Mitt i sorgen skapas något vackert som lyser och värmer.

Människans önskan att tända ljus tror han delvis har evolutionära förklaringar. En eld skapar en varm och trygg plats, med gemenskap och doft av mat. Under tusentals år har ljuslågan som metafor också laddats med många betydelser, inte minst inom kristendomen. I fängelset tycker Gustav att ljuständningen får en särskild mening.

– Det är så mycket i den situationen som kan vara mörkt och hopplöst, motsatsen till vad ett ljus står för. Att inte slukas av det mörka, utan skapa något ljust och vackert, upplever jag som en slags rebellhandling.

Gustav Ericsson tror att det ljusa och vackra kan fungera som en port till något större. – Jag hoppas att det påminner om det goda, det sanna, det vackra, som jag kallar Gud. Att ljusen lyser upp en möjlig väg att gå där var och en är välkommen och behövd.

Gustav Ericsson tänder ljus med de intagna på anstalten i Umeå.

I gudstjänsten bakom murarna i Umeå tänds vaxljus. Genrebilder.

Prepperprästen: Ljus ger trygghet

Pannlampa och värmeljus bör alla ha hemma.

Jonas Ahlforn vill hjälpa fler att förbättra sin beredskap.

– Det skapar en känsla av hopp. Att vi kan klara samhällskriser tillsammans, säger han.

Text

Boken Prepperprästens beredskapsbok har undertiteln ”Så överlever du, gör gott och sprider hopp”. Och visst innehåller boken i fickformat en mängd konkreta förslag och checklistor för att klara de fem grundbehoven information, vatten, mat, värme och sömn vid en kris. Men den är lika mycket en uppmaning till att prata med grannar och bygga sociala nätverk. ”Om vi preppar genom att lära känna och hjälpa varandra när det inte är kris, preppar vi aldrig förgäves” skriver Jonas.

Själv började han intressera sig för beredskapsfrågor 2013 när han insåg att den svenska beredskapen för kris och krig var ”häpnadsväckande låg”. Nu har Jonas familj mat och vatten för ett par veckor i matkällaren och han föreläser för andra.

– Beredskap i sin bästa form är en kärlekshandling. Vi som kan klara oss blir inte en belastning i bräckliga situationer, utan samhällets hjälp kan gå till de mest utsatta.

Jonas är övertygad om att en kris kan ta fram det bästa hos människan.

– I kristider finns möjligheten att låta empatin växa och ge individualismen en känga. Att livet är en kamp har varit människans utgångsläge i alla tider. Inom oss har alla kapaciteten att klara otroliga påfrestningar, när vi möter dem tillsammans.

Första steget för en person, familj, förening eller församling som vill förbättra sin

beredskap är att göra en inventering. Vad har vi? Hur kan vi använda saker på nya sätt i kristider? Andra steget är att prata med närstående och grannar och därefter komplettera om något viktigt saknas.

– Använd fantasin, den är ditt absolut bästa redskap, säger Jonas.

EN AV KONSEKVENSERNA AV ett längre elavbrott är mörker. Därför råder Jonas alla att skaffa batteridrivna pannlampor. Men människan är en social varelse – och det är inte roligt att prata med någon med pannlampa – så vi behöver stämningsljus också. Jonas föreslår stearinljus eller fotogenlampor för känsla av trygghet och gemenskap.

Som utbildad brandinspektör vill han samtidigt påminna om farorna med levande ljus. Förutom brandrisken finns faran med kolmonoxidförgiftning om man inte släpper in nytt syre genom att vädra.

Vilken glädje har din familj haft av förberedelserna?

– Vi har alltid mat hemma och behöver inte panikhandla. Familjen har också fått ett gemensamt projekt.

Ulrika Ljungblahd Foto Rikard L Eriksson

Jonas Ahlforn berättar att många köpt extra exemplar av boken för att ge bort.

Julklappstips från Prepperprästen

Gör ett mikropack till bilen. Packa en plastpåse eller plåtburk med:

• 5–10 värmeljus

• Ask med tändstickor i plastfolie

• Nödfilt/silverfilt (ca 50 kr)

Fler förslag till innehåll i litet prepper-kit: energibar, våtservetter, tryckkompress, vattenreningstabletter, silvertejp, kondom (som skyddshandske, förband, att frakta vatten med, hålla mobilen torr och som gummisnodd) och tampong (som sårförband och att göra upp eld med).

Ljus vid en kris

Om strömmen går behöver du två olika typer av belysning: arbetsljus och spridningsljus.

Arbetsljus så att du ser vad du gör: Skaffa en led-pannlampa till varje person i hushållet. Pannlampan frigör händerna och du kan även hänga den på en krok som tillfällig taklampa. Glöm inte att fylla på batteriförrådet.

Spridningsljus för känsla av trygghet och gemenskap: Se till att du har värmeljus, stearinljus eller fotogenlampa och fotogen eller lampolja hemma. Tänk på brandrisken.

Jonas Ahlforn finns på Instagram under namnet Prepperprasten.

Festligt värre med levande ljus

När det är fest och födelsedag tänder vi ljus. Men vad betyder antalet ljus i kyrkan och vad brann egentligen innan stearinet uppfanns?

LJUSETS FESTLIGA HISTORIA

Fram till 1900-talet var ljus dyrbara och sparades till fest och högtid. De var från början stöpta av talg eller vax. Stearinljus, som brinner bättre, uppfanns på 1800-talet. Med fotogen- och glödlampornas intåg försvann behovet av levande ljus som belysning, men de används än i dag som en markör för fest och glädje.

Därför ska du räkna ljus

På långfredagen brinner inte ett enda ljus på kyrkans altare. De andra dagarna kan du räkna ljusen för att veta om det är en vardaglig eller festlig söndag.

2: Vanliga söndagar, som under trefaldighetstiden, kyrkans ”vardagstid”.

4: Mindre festdagar, till exempel fastlagssöndagen, alla helgons dag och tacksägelsedagen.

6: Superfestligt, exempelvis jul, trettonhelgen, påsktiden och pingsten.

146ljus brinner under julottorna i Backens kyrka. Det tar cirka 45 minuter att tända alla ljus i ljuskronor, vid bänkar och på altaret.

NÄR TÄNDAS TUSEN JULELJUS?

Förr levde gemene man i halvmörker under vintern. Ljusprakten i julottan måste verkat nästan överjordisk och julottans bibeltext ”det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus” uppfattades nog både bildligt och bokstavligt.

Vår tids många ljustraditioner i december– lucia, adventsljusstake och en julgran full med ljus – spreds först när stearinljus blev allmängods under 1900-talet.

Text Helena Andersson Holmqvist

Ljus vid glada tillfällen tårtljus lucialjus adventsljus dopljus festbordsljus julgransljus snölyktsljus festmarschaller

Bön i advent

Vad är väl ett ljus? Lite bränsle, lite värme, lite syre en tunn veke i en kropp av stearin Inte mer och ändå allt nu när nordan andas kallt och när världens barn hörs spela med sordin

Vad är väl ett ljus? Det är ögon, varma händer, det är kärlek det är någon som kan stanna en minut Det vill påminna om dig vill ge tro och mod i mig och belysa nåt jag inte sett förut

Vad är väl ett ljus? Det fördriver svarta rymder, trotsar rädsla det kan lysa skepp i hamn och rädda liv Vi vill tända ljuset nu vi vill se att här finns du bland oss små och ändå bortom rum och tid

Du Gud är vårt ljus Du är den som kommer till oss i vårt mörker Du är hjärtats sköra hopp i stridens tid Du är glädjen i advent Du är den som himlen sänt Du är tonen i vår sång, du är vår frid

LIZA L LUNDKVIST

Hur många kalorier är det i en oblat?

Kulturredaktör Sara Meidell blev sjuk i anorexi som barn och har brottats med ätstörningar sedan dess. Nu berättar hon sin historia i boken ”Ut ur min kropp”.

”KRISTI KROPP FÖR DIG utgiven.” 14-åriga Sara Meidell tar emot oblaten och sväljer snabbt. Hon har våndats inför den här stunden, varit osäker på hur nattvarden ska bedömas ur kalorisynpunkt. Det pappersliknande brödet borde inte innehålla mer än fem kalorier, och knappt räknas som matintag, resonerar hon.

Hon är på konfirmationsläger i den ångermanländska skogen, får vara där under förutsättning att hon kan gå upp 500 gram i veckan. Åren innan lägret har Sara till stor del tillbringat i behandling på Örnsköldsviks barnklinik. Hon var åtta år när hon första gången tänkte på att hon ville försvinna ur sin kropp. Världen framstod som skrämmande och det verkade komplicerat att vara kvinna. Genom att sluta äta försökte Sara hejda tidens gång, och slippa bli vuxen. När hon var elva hade hon svält sig till 27 kilo, blev inlagd och sondmatad.

– Egentligen behövde jag omvårdnad som ett spädbarn, men samtidigt hade jag en stark längtan ut i världen. Jag såg konfirmationslägret som en chans att träffa nytt folk, men självklart blev jag en kuf även där. Jag var ju fortfarande skelettliknande.

I DAG ÄR SARA Meidell kulturredaktör på Västerbottens-Kuriren. I oktober kom hennes bok Ut ur min kropp där hon berättar ocen-

surerat om hur anorexin dominerat hennes liv. Första gången hon berättade om sina ätstörningar var i februari 2021. Det var något med februariljuset som med oväntad kraft slungade henne tillbaka till tiden då hon som 11-åring lades in på barnavdelningen.

– Minnet var så starkt att jag satte mig ner vid älven, skrev och postade på Instagram. Fem minuter senare hade inlägget redan fått ett enormt gensvar. Jag blev lite skärrad.

Hade du berättat för någon innan?

– Nej, men många visste nog. Som barn var jag väldigt underviktig i perioder, och sådant sprider sig ju i en liten stad. Även under mitt vuxna liv har nog människor förstått, men det är ingenting jag har pratat om.

Ingen har frågat heller, men Sara säger att hon haft en stark drivkraft att hemlighålla sjukdomen för att skydda sina beteenden. Att hon till sist valde att berätta berodde mycket på den kärleksrelation som hon var i. Så länge hon hade den tryggheten och kärleken, kunde ingenting skada henne.

– Men ytterst handlar det om att slippa ensamheten det innebär att svälta sig, slippa alla vanföreställningar som man skapar. För man beter sig väldigt märkligt i den här sjukdomen, säger Sara och ger ett exempel:

– Vid olika arrangemang har jag alltid varit den första att sticka. Så fort maten

Text Malina Abrahamsson Foto Elin Berge och Per Landfors

Senast jag…

... besökte en kyrka: Vid begravningsceremonin för min morfar Gustaf i Arnäs kyrka i Örnsköldsvik. En varm och vacker stund i en kyrka med många minnen.

... inte kunde lägga ifrån mig en bok: Vid läsningen av Vigdis Hjorths ”Om bara”, som nyss utkom på svenska. Gastkramande och väldigt välskrivet om en destruktiv relations spiral ner i katastrof.

... njöt av livet: Det gör jag väldigt ofta – jag kan övermannas av livsglädje och total närvaro av ganska vardagliga saker, som att gå och handla eller i stunder på jobbet när allt flyter.

... hade en låt på hjärnan: Sara Parkmans nya skiva är alldeles enastående, titellåten ”Eros, agape, philia” har jag haft med mig en tid nu, bara njutbart.

HÄR FINNS STÖD

Vårdguiden Sök på ätstörningar 1177.se Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar.

SHEDO ideell förening som sprider kunskap om ätstörningar och självskadebeteende.

plockats fram är jag borta och ingen fattar varför. Och i perioder har jag varit otillgänglig och sluten. Jag har inte gått att lita på.

Du skriver att du var tvungen att vara ensam för att orka svälta dig?

– Ja, det är ett självgödande system: när man svälter sig blir man oempatisk och orkar inte ta in andra människor. Det fungerar så rent biologiskt. Samtidigt skapar man en inre värld åt sig själv som man helt kan kontrollera och som man laddar med jättestor betydelse. Mitt sätt att ha mänskligt utbyte utan att behöva ha kontakt med andra har varit att uppleva kultur – litteratur, konst och teater, berättar Sara.

Efter instagraminlägget hörde en förläg-

gare av sig och frågade om hon inte tänkt skriva en bok. Det hade hon inte, men när idén kom rann orden ur henne. Samtidigt genomlevde hon ett av sina värsta år, med en kris i relationen som skakade om hela livet. Skrivandet blev en sorts flykt; Sara skrev med en energi som hon kallar dödsföraktande, självcensuren var obefintlig.

– I efterhand har jag tänkt: Kanske är det här det dummaste jag någonsin gör?

I SIN BOK DELAR Sara Meidell med sig av såväl journalanteckningar som reflektioner kring sexualitet och moderskap. Även om hon hade svårt med kvinnligheten, längtade hon efter att bli mamma och fick sitt första barn som 22-åring. Graviditeterna blev en sorts

befrielse – kroppen blev ett kärl hon lånade ut till någon annan. Men så fort tredje barnet var ute och hon ammade bort sina graviditetskilon, drabbades hon av det där ruset som svälten skapar. Hon beskriver fallet som vackert, vilket har provocerat en del.

– Jag vill inte glorifiera, men för att förstå sjukdomen måste man förstå att det finns goda skäl för en människa att svälta sig. För den människan upplevs det som vackert, och det är en stor förlust att lämna ifrån sig.

SARAS BARN HAR ALLTID vetat att deras mamma har problem med maten, även om hon aldrig sagt det rakt ut. I boken finns en scen när Sara och barnen är på semester på Sri Lanka. De är hembjudna till en familj och

serveras mangojuice. När ingen ser sträcker sig äldsta dottern efter Saras juice och dricker upp den också. Sara skriver: “Min kraft är obefintlig nu, jag är ett inre utsmetat av skam och sorg över att barnen så intuitivt förstår hur de bör vara här”.

Att behöva uppträda konstigt inför barnen har varit den värsta smärtan, säger hon. När de var mindre och ville baka betydde det exempelvis att Sara var tvungen att lämna hemmet för att inte tvingas smaka. I stunden var det en befrielse att slippa äta den där muffinsen, men på kvällen var det outhärdligt. ”Vad håller jag på med?”

Efter Instagraminlägget sa Sara till barnen att hon skulle plocka bort det om de hade det minsta att invända. ”Du borde ha gjort det här mycket tidigare.” blev svaret.

I dagsläget har Sara normalvikt och ett okej ätande, säger hon, men medger att familjen fortfarande kan märka av skiftningar i hennes beteende. Efter en tung dag kan hon ha svårare att äta.

DET SOM HJÄLPT SARA är vännerna och en behandling som mera riktar in sig på ätstörningen som en beroendesjukdom. I terapin har hon förstått de kemiska aspekterna av beroende, insett att hon fick sin första ”fix” när hon började svälta sig. En av nycklarna till tillfrisknande är att inse att känslan som hon upplever i svälten också finns i det riktiga livet. Framför allt i relationen och tilliten till andra människor.

– Om man behandlar känslorna som det egentligen handlar om – som perfektionism, övergivenhet och kontrollbehov – kommer symptomen också att klinga av. Jag har insett att det finns en annan frihet, än den jag hittills valt.

Sara Meidell fick ana det redan på konfirmationslägret. Även om det var utmanande att befinna sig i en grupp av tillresta ”Stockholmsungar och diplomatbarn” fann hon en fristad i andakterna i kyrkorummet.

– Jag kände: Nu har jag en kontakt med något, det finns en nåd för mig också, jag behöver inte vara ensam, säger hon lite trevande.

– Jag upplevde en stark frihet, det var ett nytt fält som gav vila och som påminde mig om att jag skulle kunna slippa det här lidandet en dag. En påminnelse om att jag var hållen.

Boken är utgiven på Norstedts förlag.

UTBLICK TANZANIA

Den statliga skolan Kibao Primary School är gratis, men eleverna måste ha skoluniform, egna pennor och anteckningsböcker. Här får flera föräldralösa barn ekonomisk hjälp från Umeå Tumainiförening och Ålidhems församling. Läs mer på svenskakyrkan.se/umea/tumaini och facebook.com/umeatumainiforening

SNÅLA INTE MED DOPLJUSET

Du vet väl om att du kan få ett nytt dopljus när ditt ljus brunnit ner? Du kan alltså lugnt tända dopljuset varje år på dopdagen eller andra högtidsdagar. Hör av dig till någon i din församling så får du ett nytt dopljus.

Bokstäverna X och P är de två första bokstäverna i Kristus på grekiska.

FADER VÅR PÅ UMESAMISKA

Áhttjie mïjjan gühtte, leäh almiesne.

Äjlesin sjåddas duv namma. Buhtas duv rijkka. Sjåddas duv vïlljuo, guh almiesne navtie áj iädnamen neldne.

Mïjjan fiärtan biejvien lájbiev vaddieh mïjjije üdne, jah luöjtieh mïjjije mïjjan sudduojde ánddágis, navtie guh áj mïjja luöjttiebe mïjjan vyölgaladtjijde, jah ielieh läjdh mïjjuv geähttjaliäbmáje, valla várjjalh mïjjuv bahháste.

Jühttie rïjkka leä duv, fámuoh jah hyörlagvuohta ihkieven ájggáje. Ámen.

FOTO: MATS HÖGDAHL

KRÖNIKAN

5 sätt att maxa julen

Vill du slippa en minimalistisk jul? Satsa på att fira i kyrkan. Där finns sångerna, stämningen och traditionerna. Ofta helt gratis.

Text Ulrika Ljungblahd

1. SJUNG JUL- OCH ADVENTSSÅNGER!

Få saker skapar stämning som musik. Extra bra tryck i sången och musik som känns i hela kroppen hittar du på en julkonsert eller gudstjänst med kör eller orgel.

2.

TÄND LJUS!

Levande ljus ger hopp i mörka tider. För att uppleva riktigt många ljus är julottan ett säkert tips. Bara i Backens kyrka brinner närmare 150 ljus.

3.

HÖR JULBERÄTTELSEN!

Berättelsen om ett litet barn som föds i ett stall håller fortfarande. Läs den i någon av alla varianter i bokform. Eller upplev den som levande julspel i en kyrka.

4.

GE BORT NÅT!

Nästan alla kyrkor och organisationer har särskilda insamlingar vid jul. Många tjugor tillsammans kan göra stor skillnad.

5. NJUT AV GULD OCH GLITTER !

En fin miljö förhöjer upplevelsen. Vissa säger till och med att skönheten är en väg till Gud. Sök upp vackra sammanhang och njut av guld, glitter och vackra textilier.

Barnet påminner om sårbarheten

VI TÄNDER LJUSEN. ADVENTSLJUS och stjärnor. Änglaspel och julgranar. Julen är verkligen ljusens högtid. I år känns det som att ljuset är livsnödvändigt. Det finns så oerhört mycket mörker. Allt fler har svårare att få pengarna att räcka. Ett krig slår in i mångas verklighet och förändrar världen. Förenklade svar på komplexa frågor gör motsättningar mellan människor onödigt skarpa. Jag känner mig uppgiven ibland. Går det att förändra? Kommer världen att bli en vänlig plats för alla någon gång?

När vi tror att inga vägar finns, och vi inte ser hur det någonsin ska kunna bli annorlunda, får julen berätta om ljuset som kommer – inte bara i vintermörkret, utan också när livet och världen verkar vara mest mörker. Att vi tänder ljus och beskriver det som hoppets tecken kanske har med det att göra att det är först i mörkret vi kan få syn på ljuset.

Så här skriver författaren Erik Blomberg: Var inte rädd för mörkret, ty ljuset vilar där. Vi ser ju inga stjärnor där intet mörker är. I ljusa irisringen du bär en mörk pupill, ty mörkt är allt som ljuset med bävan längtar till. Var inte rädd för mörkret, ty ljuset vilar där, var inte rädd för mörkret som ljusets hjärta bär.

Att vi tänder ljus och talar om hopp just vid jul har förstås med barnet som föds att göra. Berättelsen om en Gud som väljer att bli ett barn som en slags räddningsaktion för världen säger något viktigt om sårbarheten som vägen till räddning också i relationen mellan oss människor. Det är inte vapnen som räddar världen. Det är människor som vågar stå på ögonhöjd och möta varandra utan skydd.

LENA FAGÉUS kyrkoherde

I lurarna

BJÖRN MALMEHED ORGANIST MARIAKYRKAN

Veni, veni, Emmanuel

Ett verk av James MacMillan, i sin helhet cirka 30 minuter långt. Här representerad av satsen ”Gaude, gaude” – Gläd dig, gläd dig! Du hittar sången i psalmboken som nr 423.

Christe, redemptor omnium

En julhymn med text från 500talet, här sjungen av franska munkar i ett benediktinskt kloster.

In dulci jubilo

Den hittar du också i psalmboken. Psalm nr 433 skrev på 1300-talet på en blandning av tyska och latin. Även i den svenska psalmboken är halva sången på latin. En av mina absoluta favoritjulpsalmer.

Les Anges

Olivier Messiaen var en fransk orgelpoet som här gestaltar julnattens änglar i ett oöverträffat svirrande virrvarr.

River

Joni Mitchell har lämnat Spotify, men Sarah McLachlan gör en god version av River. Originalversionen finns på Youtube.

Spotify-listan hittar du på: svenskakyrkan.se/ umea/spira/lurarna

Lär känna nya ärkebiskopen genom hans böcker och bilder

”Tacksam, glad och omtumlad”. Så beskrev Martin Modéus sig själv efter att i juni blivit vald till Sveriges nya ärkebiskop. 4 december tog han upp ärkebiskopsstaven i Uppsala domkyrka. Efter nästan tolv år som biskop i Linköpings stift har Martin Modéus fått rollen som Svenska kyrkans högsta företrädare. Som biskop har han brunnit för levande församlingar. – Det är där människor deltar i gudstjänster och kyrklig verk-

3 BÖCKER AV ÄRKEBISKOPEN

samhet, det är där kyrkan blir kropp, kött och blod. I framtiden hoppas jag på ett bredare bärande, med frivilliga som bidrar –helst i generationsöverskridande möten.

Livet kommer att bli annorlunda, men att fotografera kommer han att fortsätta med.

– Jag är amatör. Ordet kommer av franskans ”aimer”, att älska. Jag fotograferar eftersom jag älskar det. Helst i naturen. Katarina Sandström Blyme

Få syn på våra stora högtider och vardagliga traditioner. Tro och tradition är 300 sidor med fakta, berättelser, böner och förslag på firande.

Bildrikt talat är en reflektionsbok med ett 30-tal foton med ett ord och en bibeltext. De flesta är naturbilder. Du ser ett av fotona på Spiras baksida.

Bön är inget konstigt. I boken Finna bönen som redan finns vrider och vänder han på bönen i korta texter. Det är en slags andlig träning.

Nya ärkebiskopen Martin Modéus har skrivit flera böcker.

Familj och sorg

Stödgrupper för barn, ungdomar och föräldrar som har förlorat en familjemedlem

Livet blir sig aldrig likt när någon vi står nära dör. Då kan det vara en hjälp att träffa andra som varit med om samma sak. Vi träffas i grupper om 4–8 deltagare och pratar om vad som hänt och vad som hjälper i sorgen. Nya grupper startar varje termin och vi tar kontinuerligt emot anmälningar, 090-785 13 00 eller kontakt@familjochsorg.se

Läs mer på www.familjochsorg.se

ett samarbete mellan: region västerbotten, svenska kyrkan i umeå och rädda barnen

Att förlora någon nära kan väcka starka känslor och många tankar. Via Svenska k yrkan kan du samtala om din sorg, enskilt eller i grupp.

Prata med oss om sorgen

Att förlora någon nära kan väcka starka känslor och många tankar. Via Svenska k yrkan kan du samtala om din sorg, enskilt eller i grupp.

Präster och diakoner är erfarna lyssnare och tillgängliga för enskilda samtal De har tystnadsplikt och för inga journaler.

I samtalsgruppen får du dela erfarenheter kring sorgen, livet och framtiden med andra i liknande situation, utan krav på kristen tro.

Präster och diakoner är erfarna lyssnare och tillgängliga för enskilda samtal De har tystnadsplikt och för inga journaler. I samtalsgruppen får du dela erfarenheter kring sorgen, livet och framtiden med andra i liknande situation, utan krav på kristen tro.

www.svenskakyrkan.se/umea/samtalsgrupper

www.svenskakyrkan.se/umea/samtalsgrupper

Hon är en mamma, mormor och pappa

När pengarna knappt räcker till mat, när sjukdomarna tagit över livet, när ingen annan lyssnar. Då finns hon där som stöd: Mentormamman.

Ett ihållande regn har under flera dagar fallit över Kungariket Eswatini, det lilla landet vid Sydafrikas nordöstra gräns som tidigare kallades Swaziland. Skolbarnen hoppar vant över vattenpölarna. Själv har jag lerstänk upp till låren, trots att jag bara rört mig några hundra meter längs de vägar och stigar som mentormammorna tagit med oss på. Hyreshusen är kala betonglängor som snarare liknar djurstallar än bostadshus. Här finns varken el, rinnande vatten eller avlopp. Vid kraftiga regn blir det översvämning i de hål som används som toaletter och avföring rinner ner längs med sluttningarna. Även brunnsvattnet påverkas ibland. Mentormamma Thandi Nzima går först och hälsar glatt på en pojke i fyraårsåldern, som rullar en hemmagjord liten bil framför sig i leran. Thandi har följt Sakhile ända sedan han låg i magen på mamma Ncobile Nkambule. Familjen består även av lillebror Msimisi och pojkarnas pappa som bor med familjen, vilket inte är helt vanligt i området. Ncobile säger att det är mentormamma Thandi som hjälper dem att hålla ihop.

– Hon har alltid hjälpt mig om jag har bråkat med min pojkvän, skrattar Ncobile. Min pojkvän ber också henne att prata med mig om han tycker att jag beter mig dåligt. Vi kallar henne Granny!

Julinsamling

Act Svenska kyrkan stödjer projekt med mentormammor i Sydafrika, Eswatini, Etiopien och Egypten. Du kan stötta arbetet genom att swisha en gåva till 900 1223.

Thandi nickar igenkännande när Ncobile pratar om allt som hon hjälper dem med. Hennes roll som mentormamma är mycket mer än att väga och mäta barn. Hon är den som de unga mammorna kan komma till för att få stöd och råd om precis allting. Många vågar inte vända sig till polis, myndigheter eller sjukhus och andra vårdinrättningar.

– Vi besöker mammorna, pratar med dem och ger råd om hygien, preventivmedel och var de kan få tag i näringsrik mat. Vi kan så småningom skapa ett förtroende så att mammorna kan prata med oss om allting.

NCOBILE HAR MÖTT MÅNGA utmaningar i sitt 28-åriga liv. Efter att hennes mamma dött rymde hon hemifrån eftersom pappans nya flickvän inte var snäll mot henne. Hon har arbetat i textilindustrin och visar ett långt ärr som börjar strax nedanför halsen.

– Luften var inte bra i fabriken. Jag har fått operera lungorna.

Thandi och Ncobile går igenom barnens journaler. Thandi skojar med barnen och försöker locka fram ett leende. Jag frågar Ncobile vad hennes mentormamma betyder för henne och hon svarar med värme och tacksamhet i ögonen.

– Hon dömer mig aldrig. Hon är en mamma, en mormor, en pappa, hon är allt för mig, säger Ncobile.

Text Susanna Olivin, Act Svenska kyrkan Foto Josefin Casteryd/Ikon

Mentormamma Thandi Nzima besöker Ncobile Nkambules familj.

GE BORT EN GÅVA SOM VERKLIGEN BETYDER NÅGOT

GE BORT EN GÅVA SOM VERKLIGEN BETYDER NÅGOT

I Act Svenska kyrkans gåvoshop kan du köpa julklappar och presenter till dina nära och kära.

I Act Svenska kyrkans gåvoshop kan du köpa julklappar och presenter till dina nära och kära.

GÖR SÅ HÄR:

GÖR SÅ HÄR:

OCH

Besök gåvoshoppen och välj mellan olika gåvor. Det finns olika gåvosummor med exempel på hur gåvan gör skillnad för människor i utsatthet.

1 2 3

Besök gåvoshoppen och välj mellan olika gåvor. Det finns olika gåvosummor med exempel på hur gåvan gör skillnad för människor i utsatthet.

Välj mellan digitala och tryckta gåvobevis. För tryckta gåvobevis kan du även välja mellan leverans i en fin ask eller kuvert.

Välj mellan digitala och tryckta gåvobevis. För tryckta gåvobevis kan du även välja mellan leverans i en fin ask eller kuvert.

Du väljer sedan vilket budskap som ska stå på gåvobevis och förpackning. Här kan du också skriva en personlig hälsning.

Du väljer sedan vilket budskap som ska stå på gåvobevis och förpackning. Här kan du också skriva en personlig hälsning.

gavoshop.svenskakyrkan.se

gavoshop.svenskakyrkan.se

VÄLJ EN ELLER FLERA DIGITALT, KUVERT ELLER ASK VÄLJ BUDSKAP OCH HÄLSNING

VÄLJ EN ELLER FLERA DIGITALT, KUVERT ELLER ASK VÄLJ BUDSKAP OCH HÄLSNING

”Vänder och vrider på stororden så att många kan känna igen sig”

i slutet. Vägen fram till det beslutet, hade kunnat få lite mer plats i skildringen.

LISA TEGBY Präst och bokslukare

DET LÅTER KANSKE konstigt att en bok på över 400 sidor som heter Prästerna skulle kunna intressera många. Möjligen blir det lite mer förståeligt om jag tillägger att det är Gunnar Wetterberg, historiker och allvetare, återkommande medverkande i tv-programmet Fråga Lund, som har skrivit denna entusiastiska och lättillgängliga bok med fantastiska bilder.

Prästerna är en krönika över tusen år. Den tar sin utgångspunkt i prästernas liv och arbete, i deras vardag och helg. Just därför handlar boken om hur hela vårt samhälle vuxit fram, om hur kultur och utbildningsväsende utvecklats, om hur det varit att leva som bonde bland bönder och samtidigt vara samhällets representant och ibland den enda som varit läs- och skrivkunnig i bygden. I vår tid av religionsängslan och gränsdragningar är det ibland svårt att fatta hur sammanvävt samhälle och kyrka varit.

Så självklar som tron varit i vardagslivet får vi då också svårt att ta till oss. Gud fanns där. Prästen var Guds företrädare, förvisso sträng ibland, men också ofta en trygg och omsorgsfull själavårdare som i det mesta delade livet med sina församlingsbor. Att kvinnor till slut också fick bli präster, nämns

CAMILLA LIF, PRÄST OCH radiopratare, hittar ofta träffsäkra bilder för livets stora frågor. Det gör hon också i boken Livet med Lif med reflektioner kring förlåtelse och tacksamhet, kring kärlek, avundsjuka och klimatångest. Hon vänder och vrider på stororden så att många kan känna igen sig. Camilla Lif har en fin förmåga att vara personlig utan att vända ut och in på sig själv så att det blir pinsamt. Därför inspirerar hennes reflektioner mig att tänka vidare tillsammans med henne utifrån det som är mitt liv. Camilla Lif har själv läst in reflektionerna som ljudbok.

SABEEL ÄR ETT EKUMENISKT centrum i Jerusalem som grundats av palestinska kristna. Sabeel ser på världen utifrån ett befrielseteologiskt perspektiv. Det betyder att man läser Bibeln, och – precis som många kristna runtom i världen och genom tiderna – letar efter Guds närvaro och kloka livsmönster för att uppnå rättvisa, fred och frihet i sitt sammanhang med orättvisa och förtryck. Sabeel har en vänförening i Sverige som har gett ut en liten bok som både presenterar det palestinska tänkandet och hjälper oss att överföra det till vår situation. Bokens titel uppmuntrar och utmanar och berättar för oss vad det handlar om: Ge Bibeln utrymme att göra skillnad i världen. Boken kan laddas ner eller beställas på Sabeels webbplats.

GE BIBELN UTRYMME

ATT GÖRA SKILLNAD I VÄRLDEN

– BEFRIELSETEOLOGI I RESPEKTFULLA SAMTAL

Albert Bonniers förlag.

LÄST Norstedts.

Sabeel Sverige.

FRÅGELÅDAN

”En välskött grav till lägre kostnad?”

– Just nu är det många som funderar på hur de kan minska sina fasta utgifter. Om man vill att graven ska se välskött ut, men inte har möjlighet att sköta om den själv, finns flera alternativ. Vi kan till exempel så igen planteringen framför gravstenen med gräs, och sedan kan du beställa tjänsten Trimning. Då trimmar vi gräset runt stenen hela sommaren, och anhöriga som besöker graven kan sätta snittblommor i vaser som finns att låna vid kyrkogårdens servicestationer. När blommorna vissnat plockar vi bort dem.

Du kan även ställa en gravlykta och krans vid graven under vintersäsongen, men inte plantera något framför stenen. År 2023 kostar trimning 210 kr per år. Igensådd av planteringen ingår i priset. Ett annat fint alternativ är perenner, fleråriga växter som återkommer år efter år. Läs mer om alla skötselalternativ på vår webb.

gång på Norra kyrkogården. Personalutrymmena har blivit för små. Därför bygger kyrkogårdsförvaltningen ut så att även kyrkogårdsexpeditionen för alla Umeås kyrkogårdar ska kunna flytta hit. Målet är att bygget ska vara helt klart hösten 2023.

HALLÅ DÄR

Vad gör ett begravningsombud?

– Alla betalar en begravningsavgift till Svenska kyrkan. Jag är utsedd av länsstyrelsen att kontrollera så hela avgiften används till begravningsverksamheten. Jag samlar också önskemål från dem som inte tillhör Svenska kyrkan och ser till att de får sina behov tillgodosedda.

Vilka önskemål kan det handla om?

– Jag hade kontakt med muslimska föreningen inför det nya muslimska området på

Röbäcks kyrkogård. Humanisterna Umeå har efterfrågat och fått ceremonilokaler utan kristna symboler för borgerliga begravningar.

Hur kontaktar man dig?

– Jag slutar snart som begravningsombud, men länsstyrelsen kommer att utse en ny. Kontaktuppgifter finns på Svenska kyrkans och Umeå kommuns hemsidor.

Så beställer du skötsel

DU VET VÄL OM att du kan köpa gravskötsel och planteringar när du vill på webben. Gå in på webbplatsen Svenska gravar och leta fram graven du vill beställa skötsel till. Du kan söka på namnet på den gravsatta. Klicka på ”Beställ gravskötsel” så ser du vilka tjänster du kan välja för den specifika graven. Sedan betalar du via faktura.

BESTÄLL PÅ SVENSKAGRAVAR.SE

”Min kyrkogård” är liten pysselbok om kyrkogården för barn i åldern 3–7 år. Du hittar den i Umeås gravkapell. Använd den efter ett kyrkogårdsbesök.

SÅ HÄR KAN DU KONTAKTA OSS!

JOSEFIN HÖGBERG Kyrkogårdsexpeditionen

Gunnar Viklund, som granskar begravningsverksamheten i Umeå kommun.

På

Grattis Bibbi Sundberg och Birgit Johansson som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta lösningen får Jag har slagit upp mitt tält i hoppets land av Tomas Sjödin. En vinnare får presentkort på böcker. Skicka in lösningen senast den 1 februari till spira@svenskakyrkan.se eller Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk ämnesrad/kuvert ”Korsord”. FOTO: RIKARD L ERIKSSON

EV A MJ Ö L KAN HAR KU NGAMAN V A- V ÄV EN HU NDAR R A MED S ADE TU R & TU PPEN S AGT R ETU R U MEÅ- MYC - FÅR EN S TÅR I DEL KET ATT S EKEL HAR DELI- TÄNKA FO R N R ELI- KAT PÅ S IKT KELT GIÖ S A KLAV ER - KLÅ TYS K NYANS GJ O RHEMLIG LÄGGS DES PO LIS IHO P LJ U S MED FR Ö - EFTERNÅD R Ö R A LYS ER S V ÄNG- INGEN I TV S TA EMO T

HAR FÖ R R TÖ S , DU VMATT MYNT DR IC KS S TO FF I B Ö R - I R O M I ENG- EJ KO NJ AN S MAK LAND TAKT BRA ÄR V ÄL DE- B LIR B O R HÖ R MÅS TE ATT HA PÄR PAR TE- S TAD GR Ö NT HER R EN R O S INFÖR MÄÄT- MENT MED MINE- LED- S O LOKRIS TÄ? HAV R E R AL B AND S ÅNG HÄR LIG KNO R RÄR HO NA J O R DEN B LEV GAMMAL NÅGO T HÄRTEC K- MÄTT MAT O FTENAS FLO TT PR O - DAL FO R DO N NO MEN ÄR

SPIRA BESÖKER

Stickning och träslöjd på Kafé Nyfiket

Nytt skaft till osthyveln eller färgglada vantar? På Kafé Nyfiket i Ålidhemskyrkan finns möjligheter till mer än hembakt fikabröd och lugn atmosfär. Tisdagar och onsdagar från klockan 14 är Kafé Nyfiket i Ålidhemskyrkan öppet. Här finns mackor, bullar, middagssoppa och plats för många, både de som vill sitta ensamma och de som vill umgås.

På tisdagar är det även handarbetskafé. Stora lådor med garn står framme tillsammans med stickor och redskap. Under ett av borden växer en hög av träspån. Sebastian Narváez Gruber täljer ett nytt handtag till en osthyvel mittemot sin fru Amayra som stickar. Att handarbeta på kaféet är lite som att gå till biblioteket för att studera, konstaterar de. Vid ett annat bord sitter Patrice Salminen och Ingela Karlsson.

– Det är veckans höjdpunkt att komma hit och sticka och prata, säger Ingela.

KAFÉ NYFIKET

Var? Ålidhemskyrkan När? Tisdagar och onsdagar kl 14–20. Fika. Soppa kl 16.30–18. Hur? Fikaservering. Olika grupper och verksamheter i anslutning till kaféet, bland annat handarbete.

KALENDARIET

Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan 15 december till februari 2023. Kulturarrangemang i samarbete med Sensus. Hela programmet på svenskakyrkan.se/umea

RETREAT & FÖRDJUPNING

Vinterretreat. En helg med sinnesro torsdag–söndag 9–12 februari eller fredag–söndag 17–19 februari, Kyrkans lägergård Tavelsjö. Inspirerad av Ignatius och de tolv stegen. Anmälan via Sensus, sök i deras kalendarium.

Info: Lars-Martin Nygren, präst, 090-200 29 15. Retreatdag i ignatiansk anda lördag 18 mars kl 9.15–16.00, Västerslättskyrkan. Bibelmeditation och kroppsburen mässa. 150 kr inkl frukost, lunch och fika. Anmälan ulrika.mottmann@ svenskakyrkan.se

KNOPP & KROPP

GUDSTJÄNSTER

Varje vecka firas morgon- och kvällsmässor på vardagar samt flera gudstjänster på söndagar.

KONSERTER 2023

Söndagsorgel: Julens koraler söndag 29 januari kl 15.00, Umeå stads kyrka. Organist Jonas Östlund Pianokonsert ”Min historia och Brahms” söndag 29 januari kl 18.00, Ålidhemskyrkan. Pianist Benjamin Kaufeldt.

Orgelkonsert i Himlaborgen: Fantasi & fugor lördag 11 februari kl 15.00, Tegs kyrka. Aaron Sunstein, Piteå, spelar verk av Bach, Franck, Reger med flera.

– Jag blir lugn här. Och så är det supergott fika, säger Patrice.

De pratar om hur handarbete kan lindra ångest och att det är okej att komma till kaféet utan att vara social.

Under hösten har alla som velat stickat eller virkat mormorsrutor till en vänskapspläd som ledaren Helena Berglund syr ihop.

– Tanken är att den ska ligga i kaféet och visa att här finns värme för både kropp och själ, säger Helena.

Ulrika

Ljungblahd

Livsberättargrupp start tisdag 17 januari kl 13–15.30, Västerslättskyrkan. Dela berättelser ur ditt liv och lyssna till andras. För 65+ år. Anmälan: ulrika.mottmann@ svenskakyrkan.se Landa mjukt– rörelse för kropp och själ! start onsdag 25 januari kl 14.00, Västerslättskyrkan. För ökad kroppskännedom, trygghet och glädje i kroppen. Anmälan: ulrika.mottmann@ svenskakyrkan.se Oberoende anhörig torsdag 26 januari kl 19.00, Grisbackakyrkan. ”Min förväntan”. Temakvällar för dig som är anhörig till person med psykisk ohälsa eller missbruk. Även 23 februari med temat ”Jag vägrar skämmas”.

TÄNK PÅ! Det kan bli ändringar med kort varsel. Kolla alltid appen Kyrkguiden eller webben!

‘Valv bakom valv’ söndag 12 februari kl 18.00, Ålidhemskyrkan. Kör och två pianon. Per Olsson och Ernst Erlanson, piano. Ålidhemskyrkans vokalensemble under ledning av David Bergius. Musik av bland andra J. S. Bach, J Brahms och Eric Whitacre.

Folksång och psalmvers på mål söndag 19 februari kl 15.00, Mariakyrkan. Ulrika Bodén, sång, dulcimer, autoharp och härjedalspipa. Daniel Ek, harpgitarr och tenorgitarr. Orgelkonsert i Himlaborgen onsdag 22 februari kl 19.00, Tegs kyrka.

Peaceful Organ med Gunnar Idenstam söndag 26 februari kl 15.00, Umeå stads kyrka. Meditativa polskor och improvisationer för en orolig tid. I samband med Umefolk. Astra Caeli – Himlens stjärnor söndag 26 februari kl 18.00, Backens kyrka. Kvinnliga kompositörer tolkade av tre kvinnor. Lisbeth Fors Malm, sång. Eva Lindgren, flöjt. Maria Axell, orgel.

Ingela Karlsson och Patrice Salminen trivs på hantarbetskaféet.

JUL & NYÅR 2023

JULMUSIK & KONSERTER

Konsert med Anna Fält torsdag 15 december kl 16.00, Ålidhemskyrkan.

Julkonsert med Aqua Viva torsdag 15 december kl 19, Tegs kyrka. Julmusik i arrangemang för damkör. Johan Wållberg, gitarr och slagverk. Anders Winterstam, piano

Gospel Night – Christmas Edition! fredag 16 december kl 19.00, Ålidhemskyrkan. Gospelkören Bless Is More under ledning av Emma Örnberg och kapellmästare Gustaf Lundell.

Julkonsert med Nationskören fredag 16 december kl 19.00. Umeå stads kyrka. Dirigent Oscar Bergquist. Vi sjunger in julen lördag 17 december kl 15.30 & 18:00, Carlskyrkan. Flera körer, solister och instrumentalister.

Sånger i advent lördag 17 december kl 18.00 och 20.00, Grisbackakyrkan.

Kören Al Dente. Gästartist: Henrik Baer.

Konsert Ivar Widéens juloratorium lördag 17 december kl 18.00, Ersbodakyrkan. Camerata Umensis. Recitatör, solist, kör, stråkkvartett och piano.

Julens sånger söndag 18 december kl 16.00 och 18.00, Backens kyrka. Backens kyrkokör. Backens manskör. Emma Rönnlund, solist. Adam Schedin, violin. Ingrid Gunnarsson Perneholm, Anders Wälimäki, Maria Axell.

Vi sjunger in julen söndag 18 december kl 18.00, EFS Yttersjö.

Kyrkokörens julkonsert söndag 18 december kl 18.00, Tavelsjö kyrka.

Julens sånger söndag 18 december kl 18.00, Ersmarkskyrkan.

Adventskonsert med Mariakören söndag 18 december kl 18.00, Mariakyrkan. Instrumentalister, Björn Malmehed.

Julkonsert med Oratoriekören söndag 18 december kl 18.00, Umeå stads kyrka. Julmusik från fyra sekel. Buxtehude, Vaughan Williams, Lindberg, Widén och Cantate Domino av Bossi. Barytonsolist Johan Wållberg, stråkorkester, Oratoriekören, dirigent Jonas Östlund. Entré 150 kr.

Konsert med Umeå musikklasser måndag 19 december kl 18:30 och 20.00. Umeå stads kyrka.

Julkonsert med Gaudium tisdag 20 december kl 19.00, Backens kyrka.

Julkonsert med Umeå stads Manskör onsdag 21 december kl 19.00, Umeå stads kyrka.

Julorgel torsdag 22 december kl 19.00, Tegs kyrka. Anders Winterstam spelar kända och okända julmelodier arrangerade för orgel. Verk av Guilmant, Heiller och Candlyn.

Konserter under juloch nyår se respektive dag här till höger.

MUSIKNYHETSBREV VARE MÅNAD

Du prenumrerar väl? Gratis förstås!

tacokväll körövning syjunta bönegrupp promenad öppen förskola språkkafé och mycket mer Htta allt som händer: svenskakyrkan.se/ umea/program

JULAFTON

Samling vid krubban Julberättelsen på ett lättsamt sätt.

Mariakyrkan kl 9.30, 11.00 och 12.30. Levande julkrubba.

Backens kyrka kl 11.00. Levande julkrubba. Carlskyrkan kl 10.30 samt kl 12.00. Levande julkrubba. Degernäs missionshus kl 11.00.

Ersbodakyrkan kl 11.00. Ersmarskyrkan kl 11.00

Tavelsjö kyrka kl 11.00. Levande julkrubba. Tegs kyrka kl 11.00.

Umeå stads kyrka kl 11.00. Levande julkrubba.

Västerslättskyrkan kl 11.00. Glöggmingel. Ålidhemskyrkan kl 11.00. Levande julkrubba.

Julnattsmässa Stämningsfull kvällsgudstjänst. Ålidhemskyrkan kl 23.00.

Mariakyrkan kl 23.00. Tegs kyrka kl 23.00. Grisbackakyrkan kl 23.00.

Umeå stads kyrka kl 23.30.

Jul i gemenskap kl 12–15, församlingsgården öst på stan. Julsånger, jultallrik, tomte. Anmälan senast 18/12: umea.stadsforsamling@svenskakyrkan.se Öppet julfirande Grisbackakyrkan kl 12–23. Mat kl 17 och julnattsmässa kl 23.

JULDAGEN

Julotta

Traditionsenlig gudstjänst i ottan.

Backens kyrka kl 7.00 och 9.00. Kyrkokören, Lova Kollberg. Tavelsjö kyrka kl 7.00. Stråkkvartett. Umeå stads kyrka kl 7.00.

Ålidhemskyrkan kl 7.30. På teckenspråk. Ersmarkskyrkan kl 8.00 Carlskyrkan kl 8.00. Hissjö missionshus kl 8.00.

Röbäcks kapell kl 8.00. Ängskören, Johanna Stenman. Kristen Jansen Brodin, tvärflöjt. Innertavle missionshus kl 8.00.

Ersbodakyrkan kl 8.00 Kristina Kram, sång. Gudstjänst kl 11.00, Carlskyrkan.

Högmässa kl 11.00, Ålidhemskyrkan. Jullunch efter mässan. Söndagsgudstjänst kl 14.00, Sjukhuskyrkans andaktsrum, Norrlands universitetssjukhus.

ANNANDAG JUL

Högmässa kl 10.00, Mariakyrkan.

Gudstjänst kl 11.00, Backens kyrka. Cecilia Moore, saxofon. Gudstjänst kl 11.00, Carlskyrkan.

Annandagsgudstjänst kl 11.00, Umeå stads kyrka.

Gudstjänst kl 11.00, Röbäcks kyrka.

Musikgudstjänst kl 16.00, Tavelsjö kyrka.

Sjung julens sånger kl 18.00, Ålidhemskyrkan.

NYÅRSAFTON

Nyårsbön kl 16.00, Grisbackakyrkan.

Nyårsbön kl 17.00, Tegs kyrka. Nyårsbön kl 18.00, Carlskyrkan. Nyårsfirande och knytkalas. Anmälan: info@carlskyrkan.nu

NYÅRSDAGEN

Högmässa kl 11.00, Backens kyrka. Mässa kl 11.00, Carlskyrkan. Gudstjänst kl 11.00, Ersbodakyrkan.

Gudstjänst kl 11.00, Tavelsjö kyrka. Högmässa kl 11.00, Umeå stads kyrka. Söndagsgudstjänst kl 14.00, Sjukhuskyrkans andaktsrum, NUS.

Öppen kyrka. 13–15.30 Tegs kyrka. Fika och samtal. Gudstjänst kl 16.00, Tegs kyrka.

Nyårsmässa kl 18.00, Mariakyrkan.

Musikgudstjänst kl 18.00, Ålidhemskyrkan.

TRETTONDEDAG JUL FREDAG 6/1

”Tre kungars fest” kl 10.00, Grisbackakyrkan. Musikgudstjänst kl 11.00, Backens kyrka. Gaudium. Gudstjänst kl 11.00, Tavelsjö kyrka. Högmässa kl 11.00, Ålidhemskyrkan.

Sånger i Trettondagstid kl 18.00, Mariakyrkan.

Lisa Lestander, sång. Eva Lestander, sång och piano. Jonathan Sousa, gitarr. Carols vid Betlehem kl 18.00, Umeå stads kyrka. Umeå stads kyrkokör och Umeå stads Motettkör sjunger ut julen.

Obotligt hoppfull

JESUS BER PETRUS GÅ PÅ VATTNET. Matteusevangeliet kapitel 14, vers 22-33

FOTO: MARTIN MODÉUS, UR ”BILDRIKT TALAT”