Spira nr 1 2023

REDO ATT LYSSNA I VARDAG OCH KRIS

OLA LING SER SLÖJD SOM MOTKRAFT

FEJKBLODET BLEV RELIGIÖS UPPLEVELSE

”Behöver våga visa sårbarhet”

Janna-Li Janke virkade en dagboksfilt

3

sätt att träna inre styrka

1 2023 Utges av Svenska kyrkan i Umeå

VÄLKOMMEN

Mod att vara sårbar i dagboksfilt och runda

Allt är perfeckt.

På min anslagstavla hänger en utskrift av broderiet som Instagramprofilen ”Brodera ut texten” gjort. Allt är perfeckt. Det påminner mig om att inget – och ingen – är perfekt. Ändå är det så lätt att vilja hålla upp fasaden. Den amerikanska sociologen Brenée Brown, som blivit en slags sårbarhets-guru, skriver i boken Mod att vara sårbar : ”Det kan verka lockande att vara perfekt eller osårbar, men det finns inga sådana alternativ i människans tillvaro. Vi måste våga visa oss och låta andra se oss.”

Årets första Spira har temat Sårbarhet, eftersom det är ett av fyra begrepp som ska prägla Svenska kyrkans verksamhet i Umeå de kommande åren. Du möter skör-starka Janna-Li Janke som virkat en filt där färgerna visar hennes mående under ett tufft halvår. Prästen Gun-Marie Spett Lindgren berättar om varför nattvarden blev så viktig när hon var sjuk i cancer. Och så får du veta hur en delningsrunda kan vara en övning i ärlighet.

Dessutom hälsar vi på i Ola Lings slöjdverkstad där han bjuder in andra att prova täljning.

INNEHÅLL NR 1 2023

4 Aktuellt De vill prata med Ersbodabor. Så ska unga upptäcka barockmusik.

TEMA SÅRBARHET

8 Virkade sitt mående i dagboksfilt

11 Sår möter sår i nattvarden

12 Redo att lyssna i vardag och kris

14 Regler för runda öppnar för ärlighet

15 Krönika: En gud med sår

16 Mötet Ola Ling, slöjdare

21 Eldsjälar från Tavelsjö

22 Mellan himmel & jord

23 Krönikan Alice Cooper och vägen till Gud

24 Bollar från Gimonäs ger liv åt drömmar

26 Umeås kyrkogårdar

27 Korsordet

29 Bokspalten Lisa Tegby

30 Spira besöker Återbrukskväll

30 Kalendarium

Ny distributör i år! Nu delas tidningen ut av SDR helgen den 11–12 mars. Boende i Tavelsjö församling får tidningen med Postnord tisdag den 14 mars.

Spira delas ut som gruppförändelse till hushåll, alltså även till brevlådor med ”Nej tack reklam”.

En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna

Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll fyra nummer per år.

Kontakt med Spira

spira@svenskakyrkan.se

090-200 25 17

Box 525, 901 10 Umeå Redaktör

Ulrika Ljungblahd

Ansvarig utgivare

Inge-Bert Täljedal

Repro & Tryck

Stibo Complete

Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea

Omslagsfoto

Janna-Li Janke

Foto: Malin Grönborg

Nästa nummer 28 maj

”Att slå sönder ditt hotellrum är enkelt. Men att vara en kristen, det är ett svårt beslut.”

23

KRÖNIKAN

Om Alice Cooper.

Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se

SLÖJDARE OLA LING Slöjd som motpol till klimatkris och individualisering.

i maj

Hur gör du vardagen mer hållbar?

MARS

BEATRICE LUNDBERG

Psykologistudent

– Hittar nöjen som belastar djur och natur så lite som möjligt. För att undvika att köpa nytt lagar jag mina kläder så långt det går. Jag slänger inte mat i onödan. Men jag tänker också på att vara snäll med mig själv, att jag gör så gott jag kan. Det är inte hållbart för ens mentala hälsa att hela tiden tänka på att vara 100 % felfri.

AMANDA BERGLUND

Sociologistudent

– Jag gör egna, naturliga städprodukter, det är både billigt och hållbart! Jag äger ingen bil så jag går och cyklar mest, vilket funkar bra då jag bor nära till allt jag behöver. Lagar och äter vegetariskt för det mesta. Om jag behöver kläder eller hushållsprylar så kikar jag alltid först om det finns på second hand-butikerna i stan.

MATILDA ÖBERG

Civilekonomstudent

– Jag gör en hushållsbudget för att få en överblick över ekonomin och håller mig till den så gott det går. Och nu när elpriserna varit så höga har jag faktiskt sänkt temperaturen i lägenheten, det är bara att ta på sig en extra tjocktröja! Cyklar, åker kollektivt och försöker handla efter säsong och väljer lokalproducerat.

KOMMENTAR PÅ KRITA av Lars Segerstedt

Vårdagjämningen är dag och natt lika långa. Då vill Act Svenska kyrkan uppmärksamma världens orättvisa fördelning av mat, makt och resurser. På ”Dela lika-dagen” uppmanar de både enskilda och samhället att dela med sig.

Vill du leda en matkurs?

I vår startar Svenska kyrkan i Umeå en matlagningskurs utifrån Hanna Olvenmarks bok ”Portionen under tian”. Är du en av två volontärer som vill leda träffarna?

Kursdeltagarna träffas fem gånger. Efter gemensam matlagning äter de tillsammans. Är du en fena på matlagning? Sök uppdraget som volontär på Volontärbyrån: www.volontarbyran.org

Hanna Olvenmark driver även bloggen Portionen under tian med recept på god, näringsrik och billig mat.

Vill du gå kursen? Den är gratis. Anmäl intresse på Diakonicentralens webbsida svenskakyrkan.se/umea/diakonicentralen

Spria frågar tre av Umeås studenter. Text: Elin Berglund.

”Smärtans tvärbalk som omsluter världens liv.”

FOTO: ULRIKA POUSETTE

Grönkålspasta från boken ”Portionen under tian” av Hanna Olvenmark.

JOSEFINE SANDBERG

Keramiker och teckenspråkslärare

Hur var det att dreja bägaren till teckenspråkiga nattvarden?

– En ära, det känns som jag toppade keramikkarriären. Det var häftigt att få skapa ett föremål som ska användas till en helig ritual. Det finns så många kristna bilder kring keramik, som att Gud lägger sin skatt i bräckliga lerkärl. Kan du beskriva kalken?

– Det är en vitglaserad kalk i stengods med järnprickar, som lyser igenom glasyren. Den yttersta kanten på foten är turkos, eftersom det är teckenspråkets färg.

Vad är din relation till teckenspråk?

– Jag är teckenspråkslärare och undervisar i slöjd och bild på deltid. Resten av tiden driver jag keramikverkstad och håller kurser. Det var storslaget att göra en kalk med händer som kan språket. När jag lämnade över bägaren till församlingen kunde jag berätta om den på deras språk.

Ulrika Ljungblahd

De vill prata med alla på Ersboda i år

I höstas firade Ersbodakyrkan 40 år. Nu är det dags för Ersbodakyrkan 2.3. Under året vill diakonerna Kikki Högdahl och Elin Broadhall prata med så många Ersbodabor som möjligt. Kikki Högdahl har nyligen återvänt till Umeå och Ersboda efter många år i Stockholm. Hon minns med glädje engagemanget och det stora antalet aktiva i kyrkan de första åren efter att Ersbodakyrkan öppnat 1982. Även om det är roligt att titta bakåt konstaterar Kikki att det inte kommer att bli som förr. Frågan är hur det kan bli i stället.

– Vi kliade oss i huvudet och hittade på arbetsnamnet Ersboda 2.3. Vad är angeläget för människorna på Ersboda nu 2023? säger hon.

För att ta reda på det kommer Kikki tillsammans med bland andra sin diakonkollega Elin Broadhall att försöka prata med så många Ersbodabor, föreningar och organisationer som möjligt som möjligt under

året. De kommer att ställa frågor om vad människor längtar efter, drömmer om och vad som ger hopp. Tanken är att prata med folk i vardagen vid busshållplatser, gångstråk och lekparker. Kanske till och med hälsa på hemma hos någon.

Syftet är inte att få förslag på massa ny verksamhet, utan i stället inbjuda Ersbodaborna att vara delaktiga. Ersbodakyrkan har en inbjudande församlingsgemenskap, personal och en öppenhet för andlighet i många former.

– Vi vill lyssna och hitta sätt där fler kan hjälpas åt och bidra tillsammans, säger Elin Broadhall.

– Gemenskap har en läkande kraft. I stället för att tala om ensamhet kan vi vara med och skapa en sund gemenskap där vi kan läka tillsammans, säger Kikki Högdahl. Den som kan även dela sina tankar på Ersbodakyrkans webbplats.

Ulrika Ljungblahd

HALLÅ DÄR

Kikki Högdahl och Elin Broadhall vill prata med så många som möjligt på Ersboda.

Kalken är en del av nattvardsservisen som används vid teckenspråkiga gudstjänster i Umeå.

Så ska unga upptäcka

barockmusik

Ovan att lyssna på barockmusik? Passa på den 22 mars då unga och vuxna musiker framför en version för unga lyssnare av Vivaldis och Bachs Magnificat i Backens kyrka.

– Den här underbara musiken måste komma fler människor till del, säger Iris Ridder från den fria kulturföreningen Umeå barockensemble.

I december gjorde ensemblen en barnversion av Bachs Juloratorium med unga musiker från Kulturskolan. Nu utökas samarbetet till att även omfatta Backens kyrka och kören Gaudium. Tillsammans sätter de upp kompositörerna Bachs och Vivaldis Magnificat, alltså tonsättningar av Marias lovsång från Bibeln.

Versionen för unga lyssnare den 22 mars kl 18.00 utgår från Vivaldis mer lättillgängliga musik med vissa satser från Bach. Eftersom sången är på latin kommer en berättare att förklara vad som händer.

– Konserten passar inte bara för unga utan fungerar som en introduktion till de här musikaliska verken, säger Iris Ridder.

De tio ungdomarna från Kulturskolan blir fullvärdiga medlemmar i orkestern, som totalt kommer att bestå av 30 personer.

– Det är så kul med samarbeten. Mer sånt! säger Iris Ridder.

Den 23 mars framförs verken i original, utan kommentarer. Ulrika Ljungblahd

Budgetkväll. Vill du få bättre koll på din ekonomi? Välkommen till en inspirationskväll med ekonom Jonas Nordin, som går igenom privatekonomi, hushållsbudget och sparande. Onsdag 22 mars kl 18.30 i församlingsgården. Anmälan sara.p.sandstrom@svenskakyrkan.se

Skrivandet har alltid varit min tillflykt och min fristad. Platsen där jag läker ihop och förstår lite mer.

ÅLIDHEMSKYRKAN FIRAR 50 ÅR HELA ÅRET

I år fyller Ålidhemskyrkan 50 år. Församlingen är några år äldre. Jubilaren uppmärksammas hela året under parollen 50+. Den 26 mars kl 18 är alla välkomna att reflektera över vad Ålidhemskyrkan betytt för tro och andlighet. Prästerna Lisa Tegby och Anders Rodén och diakon Erik Hansson är några av deltagarna.

PÅSKENS GUDSTJÄNSTER I TV SÄNDS FRÅN ERSBODA

Fyra av vårens gudstjänster i SVT sänds från Ersbodakyrkan. De två första är på långfredagen och påskdagen. Den tredje sänds 16 april. Den fjärde gudstjänsten, som sänds 23 april, har temat Den gode herden. Lisa Omma från Vapstens sameby samtalspredikar med prästen Christofer Sjödin. Det blir psalmer och textläsning på både svenska och flera samiska språk. De fyra gudstjänsterna spelas in under en helg i mars.

SÅ KAN DU HJÄLPA TILL EFTER JORDBÄVNINGEN

Act Svenska kyrkans katastrofinsatser pågår på flera platser i världen. Just nu behövs förstås mycket hjälp i de jordbävningsdrabbade områdena i Turkiet och Syrien. Swisha din gåva till 9001223. Skriv AKUT i meddelandefältet.

år fyller Tegs kyrkas orgel. Det uppmärksammas med nya konsertserien Orgelmusik i Himlaborgen med tio konserter under våren.

I december var tio unga musiker med och spelade Bachs Juloratorium i Tegs kyrka.

FOTO: PRIVAT

Författaren och poeten Ylva Eggehorn gästar podden Angeläget med Lena Fagéus. Finns bland annat på Spotify.

900-122 3

Act Svenska kyrkan

Iris Ridder, Umeå barockensemble.

Littsöndag Gammlia 19 mars

Finns det träd, finns det hopp

11.00 Litterär Gudstjänst

Emil Jensen, sångare och estradpoet

David Wahlén, musiker

Susanne Dahl, präst

Helena Elisabeth kyrka

13.00 Den underjordiska solen

Författarsamtal med Andrea Lundgren

Helena Elisabeth kyrka

14.00 Skogslandet – en granskning

Författarsamtal med Lisa Röstlund

Helena Elisabeth kyrka

13–15 Skriv- och berättarworkshop

Vad är ditt förhållande till skogen?

Ingela Wall, museipedagog Museets skaparverkstad

Svenska kyrkan i Umeå, Västerbottensmuseum, Sensus www.svenskakyrkan.se/umea/littsondag

Ung, studerande och bosatt i Umeå?

Drop in-dop

Lördag 13 maj kL 11.00-14.00

mariakyrkan

Dopdagen är ett enkelt alternativ där du, utan en massa praktiska förberedelser, kan låta döpa dig eller ditt barn. Barn, unga och vuxna är lika välkomna att döpas. Allt är gratis.

Psalmval Musiker Dopklädsel Präst Kyrka Dopfika www.dropindop.se

www.svenska kyrkan.se/umea

Nu är det tid att söka stipendium, från flera av våra stiftelser. Du hittar dem på: svenskakyrkan.se/umea/stipendier-och-fonder

P.S. Du är älskad, du

är sedd.

SAMTALSMOTTAGNING FÖR UNGA 13–25 ÅR

Är du stressad eller orolig? Känner du dig ensam eller osäker? Prata med oss! Inget ämne är för litet, ingen känsla för stor. Vi lovar att lyssna. På riktigt.

Personliga samtal bokas via mail, SMS eller telefon Telefontid måndag kl 10.00–11.00

Telefon: 090-200 26 60

SMS: 070-903 204 13 93

Mail: umea.ps@svenskakyrkan.se

adreSS: Skolgatan 75 Umeå, 2 tr

inSTagraM: @p.s.umea

Webb: www.psung.se

Barnkörerna sätter upp nyskriven musikal

I maj har den lokalproducerade barnmusikalen Växtvärk premiär. Uppemot hundra barn, ett par musikalartister och flera musiker tar plats på Väven-scenen.

Musikalen Växtvärk är både ett musik- och ett miljöprojekt. Det började som en del av Svenska kyrkans sätt att lyfta hållbarhetsfrågor. Pedagoger och körledare lät barnen i Umeå stadsförsamlings barnkörer berätta vad de tänker kring miljö och klimat. Barn från sex år och uppåt ritade teckningar och några blev intervjuade. Utifrån bilder och tankar skrev pedagog Therese Hamrén berättelsen om Björn, Myra och björken Betula. Prästen och poeten Liza L Lundkvist skrev sångtexterna. I texterna finns formuleringar från barnen, som ”Vad är det vi gör?” och ”Vi bryr oss!”

– Det var viktigt att barnen skulle vara med i skapandet av musikalen, säger Therese Hamrén.

Liza L Lundkvist har skrivit musiken till tre av de sju sångerna. De andra har körledare Jonas Östlund tonsatt. Han har skrivit en hel del körmusik för vuxna tidigare, men länge velat skriva för barn.

– Det var roligt! Jag skriver gärna mer.

MUSIKEN ÄR VARIERAD I tempo och känsla. Här finns ballader, upptempo-låtar och lite jazziga toner. Viktigast har varit att göra melodier som är enkla att sjunga.

– De ska fastna direkt och vara roliga för barnen att sjunga, säger Jonas, som berättar att det märks på körövningarna att barnen gillar musiken.

Föreställningen har en spännande handling, men berör samtidigt ämnen som nedskräpning , vänskap, död och förlåtelse.

– Slutet är en påminnelse om att skapelsen inte skett en gång för alltid, utan nu är vi alla med och skapar, berättar Therese Hamrén.

Under vårterminen övar de fem barnkörerna på varsitt håll, med några stora gemensamma övningar.

Under föreställningarna medverkar även flera musiker, två artister som gått Musikallinjen på Strömbäck, en skådespelare från Tantteatern samt dramaelever från Kulturskolan.

MUSIKALEN VÄXTVÄRK

Längd: 45 minuter

Premiär: Lördag 13 maj på Väven

Låttexter: Liza L Lundkvist

Musik: Jonas Östlund och Liza L Lundkvist

Manus: Therese Hamrén

Projektledare: Malin

Björkman Hietala

Regi: Eva Blomé

Illustration: Joel Hultdin

Text Ulrika Ljungblahd Bild Joel Hultdin

Musikalen Växtvärk handlar om Björn, Myra och björken Betula.

Virkade sin dagsform som rutig dagboksfilt

Med garn i olika färger har Janna-Li Janke

virkat sitt mående. Varje ruta i dagboksfilten representerar en dag under ett tufft halvår.

Den färggranna filten ligger på soffan i Ålidhemskyrkans personalrum. Handarbetet består av 10x15 rutor i grönt, gult och rött. Vissa rutor är virkade, andra stickade, alla representerar en dags mående under ungefär ett halvår. I dag mår Janna-Li oftast bra. Men när hon virkade de första rutorna för ett par år sedan fungerade ingenting i hennes vardag. Utmattningarna hade avlöst varandra under sex års tid, och hon hann aldrig återhämta sig emellan. Under en period var hon så färdig mentalt att hon kände att hon inte orkade leva, och blev inlagd på en psykiatrisk akutavdelning.

Där mötte Janna- Li en klok sjuksköterska, som föreslog att hon skulle göra något konkret för att checka av sitt mående. Hon fick tre överstrykningspennor, i grönt, rött och gult, och började föra en enkel dagbok över sitt mående, som en ögonblicksbild fyra gånger per dag.

– Jag ville göra något mer och bestämde mig för att skapa en dagboksfilt, berättar Janna-Li Janke, som lärde sig virka av sin mormor redan som barn, och alltid har ett handarbete på gång.

Inspiration till filten fick hon från så kallade temperaturfiltar som är populära

Mina stora sårbarheter

är sömnen och maten

i handarbetskretsar, när man virkar eller stickar dagens temperatur i olika färger. På psyket, efter att ha kämpat i sig frukosten varje morgon, gav Janna-Li sig själv belöningen att virka en ruta med måendet från dagen innan.

– Mina stora sårbarheter är sömnen och maten. Det första som händer när jag mår riktigt dåligt är att jag förlorar alla rutiner, och speciellt dem kring mat och sömn. Virkningen blev den första rutin som jag kunde genomföra utan hjälp. Jag behövde fortfarande personalstöd för att få i mig mat och kunde inte sova utan mediciner, men virkningen klarade jag själv.

SÅ VÄXTE FILTEN DAG för dag med gröna fält för stunder som kändes ”okej”, gula partier när ångesten ändå var hanterbar, och röda då Janna-Li mådde så dåligt att allt bara kändes kaotiskt. Väl synlig på sjukhussängen blev den både ett fint samtalsämne och en anledning för Janna-Li att bädda.

Några månader senare, när hon blivit utskriven, berättade Janna-Li om filten i en stor Facebookgrupp om virkning. Hon fick stor respons. Flera inspirerades till att virka egna dagboksfiltar. Hon fick många väldigt personliga meddelanden från människor

Text Ulrika Ljungblahd Foto Malin Grönborg

som drabbats av psykisk ohälsa och som funnit ett stöd i att handarbeta, för att lindra till exempel sin ångest. Janna-Li noterade dock att många verkade ha behov av att kommentera färgerna, och att det ändå var mycket grönt, trots att hon varit öppen med att det var en svår period i hennes liv.

– Jag förstår att man vill att en människa ska må så bra som möjligt, men alla färger räknas. Ingen människa går igenom livet utan att må dåligt någon gång. Jag tror vi behöver bli bättre på att våga visa vår sårbarhet, säger Janna-Li, som beskriver sig själv som ”skör-stark.”

KANSKE KOMMER HON ALDRIG att helt komma över den stresskänslighet och skörhet i att förlora rutiner som utmattningarna orsakat.

– Men att jag lever och i dag har en fungerande vardag är tecken på att jag besitter en enorm styrka också. Vi växer av våra kriser.

Sedan förra våren jobbar Janna-Li Janke i Ålidhemskyrkan.

– Tecken på tecken ledde mig hit!

Och det är ett klockrent sammanhang för mig som arbetat många år både som fiolpedagog och med textilt hantverk, men som under flera år varit uträknad av samhället, säger Janna-Li.

Nu är hon bland annat en av handledarna på handarbetskaféet och leder en folkmusikgrupp för daglediga på Ålidhemskyrkan. Hon upplever

GÖR EN EGEN DAGSBOKSFILT

Känn efter hur du mår fyra gånger per dag, exempelvis på morgonen, vid lunch, middagstid och läggdags. Markera med en röd, gul eller grön överstrykningspenna.

Nästa dag virkar du fyra varv, ett med respektive färg i en mormorsruta för gårdagens mående. Gör det enkelt, det viktiga är att skapa en rutin.

Sy ihop bitarna på filten allteftersom.

Du hittar instruktioner på hur du gör en mormorsruta på till exempel Youtube.

att fler vågar prata om sin sårbarhet i kyrkan än på andra platser.

Det var på handarbetskaféet som hon sydde ihop det sista på sin nästa virkade dagbok – dagbokskoftan.

Nu planerar hon att låta både filten och koftan ingå i ett större konstprojekt, med arbetsnamnet Treenigheten. Men det är en annan historia.

Janna-Li Janke har även virkat en dagboks-kofta med lite dovare färger än filten.

Enkla noteringar om måendet fyra gånger per dag omvandlades till virkade rutor.

Vid nattvarden vågar

Gun-Marie Spett Lindgren

släppa taget och bara ta emot.

– Jag lämnar mina sår hos någon som verkligen vet hur det känns att bära sår.

SÅR MÖTER SÅR I NATTVARDEN

GUN-MARIE SPETT LINDGREN LÄSER ur favoritpsalmen 395 om nattvardens bröd och vin som ger glädje, kraft och ”tröst när ont oss sker”.

– Den säger allt! Livet händer och det går inte att värja sig mot sjukdom, död och sorger. Vart kan jag gå då? För mig är nattvarden ett helande möte, som ger styrka att fortsätta livet som sårbar varelse.

Gun-Marie, som är präst i Backens kyrka, beskriver sin tro som mer praktik än teori. Hon behöver närhet till Gud och i nattvarden upplever hon ett gudsmöte som är avskalat och äkta, där hon kan vara sig själv.

– Vi lever i ett samhälle där det handlar om att vara vacker, ung och lyckad. Men alla är ju bristfälliga, och det är viktigt att få visa upp det för någon som förstår. Gud var

själv människa och blev sårad - själsligt och kroppsligt.

När Gun-Marie för några år sedan var sjuk i cancer blev tanken på Gud som sårbar extra viktig. Hon slogs av insikten ”du Gud bär all världens smärta och sår – också det här”. Att få förbön och ta emot nattvarden blev då ännu viktigare för henne.

– När de stora sakerna händer i livet behövs verkligen en plats där man bara får släppa taget och ta emot. En rastplats för själen, säger hon.

Att ge nattvarden till andra är något av det viktigaste Gun-Marie gör som präst, konstaterar hon.

– Att få förmedla Jesus Kristus till människor som längtar efter den närheten är stort och gör mig ödmjuk.

Text Helena Andersson Holmqvist

Nattvarden är en rastplats för själen, tycker Gun-Marie Spett Lindgren.

Redo att lyssna i vardag och kris

Även som pensionär är diakon Kerstin Lundmark redo för samtal om livets svårigheter. Ett par timmar i veckan är hon ideell vardagsvärd i Umeå stads kyrka.

Text Ulrika Ljungblahd Foto Lina Eriksson

DET ÄR EN VANLIG onsdagsförmiddag i Umeå centrum. En grupp turister strosar in i kyrkan och börjar fota med sina mobiltelefoner. På en undanskymd kyrkbänk ligger en kvinna och vilar innan hon ska resa vidare. I en fåtölj längre bak sitter Kerstin Lundmark. Hon är ideell vardagsvärd ett par timmar i veckan så att kyrkan ska kunna hålla öppet, även när det inte är någon verksamhet.

– Ibland får jag visa någon runt. Då och då kommer personer som söker någon att samtala med. De kan vara ledsna, berätta om något som tynger dem eller vilja ha förbön, berättar Kerstin Lundmark.

Runt halsen hänger emblemet som visar att hon är diakon. Nu är hon pensionär, men diakonlöftet att hjälpa dem som behöver och stå på de förtrycktas sida är livslångt.

– Jag är så glad att få vara i en tjänst där det är naturligt att dela sårbarhet. Många vet att de kan gå till kyrkan vid en kris.

Hon beskriver sig som en medvandrare som vill hjälpa människor till egenmakt. Genom åren har hon följt med till psykiatrin, hjälpt till att söka bidrag och ersättningar samt haft många samtal. Givetvis beror det på situation, men ofta kan själva samtalet hjälpa. Det gör något att höra sina egna ord och att någon lyssnar på det som är svårt, utan att döma.

Diakonernas emblem består av Jesus kors, en cirkel som symboliserar Gud och duvan med olivkvist som står för Anden och hoppet. Emblemet bärs bara av diakoner.

– I kyrkans själavård ska vi ha ett ickedömande förhållningssätt. Det ger större utrymme för sårbarhet och ärlighet.

I KYRKORUMMET FINNS ÄVEN en del andra redskap som kan vara till hjälp när livet skaver. Det går att tända ljus i ljusbäraren, be tillsammans eller titta på de många konstverken och symbolerna. Ibland stannar Kerstin till vid altaret där Jesus hänger på korset. – Vår teologi är tron på en Gud som gjorde sig sårbar i Jesus Kristus.

Själv har Kerstin sammanhang där hon känner att det är tryggt att visa sig sårbar.

– Jag tror att man behöver värna sig själv och inte alltid berätta om allt, men man behöver också sammanhang där man kan prata om det som smärtar.

Som handledare för andra som jobbar med människor har hon märkt att de grupper där individerna vågar visa sig sårbara för varandra växer mer än grupper där människor håller igen.

– Jag får möta så mycket mänskliga erfarenheter, både glädje och förtvivlan.

I Umeå stads kyrka finns åtta vardagsvärdar. De har alla erfarenhet av samtal från arbeten som exempelvis läkare, präst, polis och lärare.

TUFFT LÄGE?

I Umeå jobbar ett 20-tal diakoner med människor i sårbara och utsatta situationer. De stöttar och hjälper genom enskilda samtal, leder grupper, besöker äldreboenden, ger ekonomisk rådgivning och för människors talan på olika sätt.

Svårt med ekonomin? Ta kontakt med diakonicentralen för rådgivning eller en budgetkurs.

Har du sorg? Börja i en sorgegrupp eller boka ett personligt samtal.

Känner du dig ensam? Boka ett samtal eller besök en trivselträff.

Kerstin Lundmark är vardagsvärd i Umeå stads kyrka ett par timmar i veckan.

Lättare att vara öppen med tydliga pratregler

Alla får prata till punkt och ingen ger oönskade råd. Den strikta formen öppnar för ärliga berättelser när gruppen Livsstegen har sina delningsrundor.

Livsstegen är ett självhjälpsprogram som är inspirerat av de tolv stegen från Anonyma alkoholister. Flera gånger per termin startar nya grupper i Umeå med både ideella och anställda som ledare.

– I det här sammanhanget handlar sårbarhet om att vara så ärlig som möjlig, säger Bo Glas, en av deltagarna. I Livsstegen har vi en superfyrkantig form där vi läser samma texter varje gång, bland annat ”Vi övar oss på att vara ärligare”. Det handlar även om att vara ärlig gentemot sig själv. En konsekvens av ärlighet är att man blir sårbar.

Diakon Marian Karlsson konstaterar att människan övar upp sin hårdhet hela livet från födelsen.

– Det är nödvändigt, men jag behöver också öva på att vara klokt sårbar. Att vara tilllitsfull i en god miljö är ingen fara, men i en farlig miljö kan det bli livsfarligt, säger hon.

FORMEN OCH FÖRHÅLLNINGSREGLERNA I Livsstegen skapar en trygg miljö med en kultur och atmosfär som inbjuder till ärlighet om sår och svårigheter. Varje träff gör deltagarna tre rundor då de turas om att prata. Den första handlar om hur läget är just nu. Den andra berör dagens tema. Den sista är en tacksamhetsrunda. Alla får lika mycket tid, ofta två-fyra minuter vardera beroende på hur många som är på träffen. Den som sköter timern knackar i bordet när det är 30 sekunder kvar av taltiden.

– Det betyder mycket att få prata till punkt utan att bli avbruten i en grupp med vänner.

Jag vågar öppna mig när jag vet att ingen vill mig illa och att det jag säger stannar inom gruppen, berättar Tommy Strand.

För honom har delandet inneburit att han vågar vara öppnare om personliga problem även i andra sammanhang. Resultatet är en stark känsla av att inte vara ensam. ”You never walk alone” citerar han ur fotbollslaget Liverpools matchsång.

– Det visar sig ju att många i omgivningen har samma problem, konstaterar han.

Även Bo tycker sig ha blivit öppnare och insett styrkan av att dela med sig.

– Livsstegen är som kyrkan borde vara. Vi bär varandras bördor, i stället för att vilja framstå som lyckade och prata om att hjälpa ”de andra”, säger Bo Glas.

Marian trivs där hon både kan vara ärlig och möter ärlighet.

– Jag känner mig som en del av en enda mänsklighet som delar olika bekymmer och sårbarheter. Det gör mig friare att gå Guds väg.

REGLER FÖR RUNDAN

1. Vi fördelar tiden så att alla kommer till tals.

2. Vi avbryter inte.

3. Vi pratar i jag-form.

4. Vi ger inte varandra råd.

5. Allt som sägs stannar i gruppen.

Rundan är en del av träffarna med Livsstegen, ett självhjälpsprogram för alla. Grupperna träffas 6–14 gånger och utgår från boken ”12 steg till inre hälsa” av Olle Carlsson.

Tips!

Olle Carlsson föreläser på Umeå universitet tisdag 28 mars kl 12.05 i Vardagsrummet, Humanisthuset. Läs mer: "Studentpastorn" på Facebook.

Text & foto Ulrika Ljungblahd

Bo Glas och Tommy Strand har blivit ärligare med sig själva och andra.

Hållbar sårbarhet

De kommande fyra åren kommer

Svenska kyrkan i Umeå att arbeta utifrån fyra olika rubriker: Gå ut! Hållbar sårbarhet. Svindel och motstånd samt Ursprung och framtid. Årets Spira tar därför upp en av rubrikerna per nummer. Temat Sårbarhet är ett sätt att lyfta något av det som står under rubriken Hållbar sårbarhet

Församlingsinstruktion 2023–2026

Kärlek, hopp och

I alla tider har kyrkan funnits nära sårbarheten. När vi ser på omvärlden ser vi en sårbar värld. Sårbarhet är också en förutsättning för nära relationer. Vår utmaning är att se och möta sårbarhet med omsorg och uthållighet både hos andra och hos oss själva. Sårbarheten finns med i gudstjänsten och i all kyrkans verksamhet, såren bärs fram till altaret och möter Kristi sår.

Vi tror på en Gud med sår

I MÅNGA SAMMANHANG premieras starka ledare som verkar veta vad de talar om och visar tydligt på vägen. I kyrkorna läser vi varje söndag trosbekännelsen om en allsmäktig Gud, som skapat och skapar världen. Vi ropar efter den guden, förtvivlar i tider av krig och kris och undrar var Gud är. Men den Gud vi möter i kyrkan kommer som ett barn, beroende och utsatt. Det är en Gud som dör ensam på ett kors. Guds väg att möta och rädda sin skapelse går genom beroende och sår. Den gudsbilden är ett mysterium där inga enkla svar kan formuleras, men det gör något med våra ideal och värderingar.

Du som ville mitt liv och har skapat mig efter din vilja – allt i mig känner du och omsluter med ömhet: det svaga likaväl som det starka det sjuka likaväl som det friska.

Därför överlämnar jag mig åt dig utan fruktan och förbehåll. Som ett lerkärl lämnar jag mig i dina händer. Fyll mig med ditt goda så att jag blir till välsignelse. Jag prisar din vishet du som tar till dig det svaga och skadade och lägger din skatt i bräckliga lerkärl.

Bön av Margareta Melin, som även används i gudstjänster

Jag talar ofta om vikten av att våga vara sårbar. Det gör något med oss när vi möts i ögonhöjd. Det är inte ovanligt att vi i stället gör tvärtom. En blir hjälpare och en blir behövande oavsett om vi möts privat eller på jobbet. Om vi förstärker den relationen genom att ha svar, ge råd, aldrig blotta osäkerhet eller vanmakt, då förstärker vi den andres beroende. Om jag i stället väntar in finns svaret oftast hos den som ställer frågan. Men det behövs någon som lyssnar för att man ska få fatt på svaret. Att blotta min svaghet öppnar för en annan att våga visa sin och på det sättet också få fatt på sin styrka.

Vi tror på en Gud med sår. Jag tänker att det är en bild för vår väg, både individens väg, men också som kyrka och som samhälle.

Jag vågar kännas vid min skörhet, min osäkerhet och såren jag bär. Jag behöver inte dölja eller fixa till utan kan få vara som jag är. I all kyrkans verksamhet får skörheten finnas. I gudstjänsten får jag bära fram mina sår till altaret och där möta Kristi sår. Medvetenhet om skörheten både i människor och i system hjälper oss att bygga ett hållbart samhälle där alla får plats.

LENA FAGÉUS Kyrkoherde Umeå

Svenska kyrkan i Umeå

LÄS MER PÅ SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/FIN

”Slöjd är även att förlora sig i stunden”

Slöjd kan vara en motpol till klimatkris och individualisering, menar Ola Ling. Den som vill prova slöjda är välkommen till hans verkstad på Västerbottens museum.

Med doft av träspån och kaffe välkomnas jag till de luftiga slöjdlokalerna i Egilhallen på Gammlia. Genom stora fönster syns den istäckta dammen, vid väggarna står ett tiotal slöjdbänkar och jag slår mig ner på en av Ola Lings egentillverkade pallar. Han visar sitt pågående projekt till utställningen ”Gjort, nygjort, ogjort” som ska belysa material i Västerbottens läns hemslöjdsförenings arkiv.

– Jag valde ut några vävar och återskapar dem i trä – i skålar och fat av asp. Jag försöker likna väven, hitta samma rytm i mönstret. Asp är väldigt ljust och jag ska också bleka dem så de nästan inte finns, säger han och håller upp en skål mot ljuset från fönstret.

När jag frågar vad han helst arbetar med och förväntar mig ett träslag svarar han lite oväntat ”människor och det som finns mellan människor”.

– Jag tycker det är spännande med kommunikation, det som sägs och det som inte sägs.

Tidigare arbetade Ola som lärare i biologi, kemi och naturvetenskap, bland annat med ungdomar med autismdiagnos. Han såg att flera av dem hade svårt med fritidsaktiviteter och social samvaro så han bestämde sig för att starta en slöjdkurs. Det blev en mötes-

plats för personer i åldrarna 11–35 med olika typer av autism. De slöjdade i grupp och på fikastunden blev det prat om slöjd och livet i allmänhet. De äldre kunde dela med sig till de yngre av erfarenheter som att flytta hemifrån och börja jobba.

– Om man har svårt att fungera i sociala strukturer är det risk att man blir själv och ensammen, säger Ola, men alla människor har ju behov av social interaktion.

Medan vi pratar täljer Ola på små träbitar han plockar upp från golvet. Han berättar att han ”alltid har småtäljt, bara på kul”. Hans fars motto ”om någon annan gör det så kan väl du också göra det” har inspirerat honom sedan barnsben. Efter en kurs i svarvning 2016 blev han såld på slöjdande på riktigt och började tillverka och sälja skålar i hemslöjdsbutiker, vid sidan av sitt jobb. När det hela tog fart bestämde han sig för att lämna skolvärlden. Även om han har mycket positivt att säga om skolan krockade betygssystemet med hans önskan att sänka trösklar och få människor att tro på sin egen förmåga.

– Slöjd är självkritiserande. Om någon vill få en slät yta, men den inte blir slät kan vi tillsammans fundera på varför. Det handlar inte om att bedöma.

Ola leder en rad olika täljkurser, till exempel i att göra pallar och att skära mönster.

OLA LING

Ålder 44 år

Familj en bättre hälft och tre barn Boende Öst på stan Arbete slöjdare Fritid slöjd

Text Helena Andersson Holmqvist Foto Matilda Audas Björkholm

Senast jag…

...gapskrattade

Sist jag träffade barn och slöjdade. Det är så roligt.

...bad

Varje morgon och kväll uttrycker jag förhoppningar om att livet ska bli på det ena eller andra sättet.

…läste en bok

Torgny Lindgrens Berättelserna. Den är som livet, rör sig i alla riktningar.

…lyssnade på en låt I morse lyssnade jag på Mozarts klarinettkonsert i A-dur. Ibland

behöver en lyssna på att någon skriker att allt är bedrövligt, ibland på något väldigt stilla utan ord.

…tappade kontrollen

Det händer hela tiden, i alla möten med människor. Jag tror det är viktigt att tillåta sig att vara i situationer utan kontroll, för att utmana sig.

I samarbete med Västerbottens museum har han också öppna prova på-kvällar ”Tälj tillsammans” och vissa fredagar afterwork med täljning. Allt sker i museets lokal Egilhallen på Gammlia, som han hyr tillsammans med slöjdaren Daniel Lundgren. De ingår i ett projekt som går ut på att göra friluftsmuseet till ett besöksmål året om. Tanken är att Egilhallen ska delas av fyra kulturarbetare, som vissa tider arbetar öppet inför allmänheten.

Ola märker att intresset för slöjd, inte minst i grupp, har ökat de senaste åren. Han tror att det kan vara en motpol till två företeelser – miljöförstöring och individualisering.

– Vad kan jag som människa göra för att hantera ångesten över att världen brinner?

Vid stora och jobbiga händelser är det skönt att göra något konkret, gärna tillsammans

med andra. I stället för att köpa en sked kan jag göra en sked.

EN AV DE FINA sakerna med slöjd är att det inte är så upphaussat, tycker Ola. Det handlar om att skapa funktionella föremål, att fylla människans behov. Samtidigt menar han att allt människan skapar kommunicerar något.

– Ytterligheterna skiner igenom i slöjdföremål, alltifrån ”äsch, det ska bara gå att använda” till något som närmar sig konsten. Alla uttryck tillåts. Jag själv kan vara alltifrån impulsiv till lite ängsligt eftertänksam, säger Ola och berättar att han har funderingar på att skapa något i västerbottnisk rokoko, något som är storslaget i smyg.

Ola lägger ut bilder på sina verk på sitt instagramkonto. Där blir det tydligt att han också tycker om att kommunicera med ord,

i korta och reflekterande inlägg om skålen, kniven och kaffet. I texterna smyger sig också in religiöst laddade ord som synd, skuld och nåd. I dialekt och ordval syns spår av uppväxten i Västerbottens inland och inspiration av författare som Sara Lidman och Torgny Lindgren.

– Min far var från Malå och som liten tillbringade jag mycket tid där. Jag känner igen mig i deras språk och miljöbeskrivningar, i de mellanmänskliga relationerna. De talar till mig på något sätt.

När hans egna ord inte räcker till använder han gärna citat ur böcker, dikter och låttexter.

– Litteratur och poesi handlar ju om kärlek, livet, döden – sådant som är allmänmänskligt och viktigt. När jag brottas med sådana frågor kan jag använda det någon annan tänkt som verktyg.

Tre tankar om täljning

”Slöjd är även att förlora sig i stunden. Kan tappa all uppfattning om omvärlden. Jag upphör att existera. Letar skär. Hela mitt väsen ligger i skäret. Jag känner, lyssnar, allt annat blir

”Vid jobbiga händelser är det skönt att göra något konkret”

Bilder från Instagram @olalingslojd

”Att ha slipat en kniv vass är lite som att vara lycklig. I samma stund du reflekterar över det så upphör det.”

tyst och stilla.”

”Köttet, Anden. Form/textur. Tänker att form är att jämställa med Anden. Texturen är Köttet. Nåden är när de är sams.”

DELA LIKA UNDER SAMMA HIMMEL

I KVÄLL GÅR ÖVER 800 MILJONER MÄNNISKOR

OCH LÄGGER

SIG HUNGRIGA

Världen är hungrigare än någonsin fast det produceras mer än tillräckligt med mat i världen för att alla människor ska bli mätta. Att dela med sig har aldrig varit viktigare. Genom att ge en gåva är du med och bidrar till att fler människor kan äta sig mätta. Dela lika under samma himmel.

Tillsammans gör vi skillnad.

gör det möjligt.

ELDSJÄLEN

Tavelsjöbor brinner för Svenska kyrkans arbete i hela världen

Svenska kyrkan finns inte bara i Sverige. Det vill Siv Nordström och Ingrid Mannberg Öhman i Tavelsjö att fler ska känna till.

Kyrkan ute i världen

Svenska kyrkan finns för både utlandsvenskar och andra i utsatta situationer.

Redan som sjuåring hörde Siv Nordström talas om kyrkornas arbete ute i världen. Hennes farmor brann för Sjömanskyrkan, som så småningom blev Svenska kyrkan i utlandet, Skut.

Läs mer: svenskakyrkan.se/ iutlandet svenskakyrkan.se/ act

– Särskilt vid jul påminde hon om att tänka på sjömännen.

Siv är engagerad i Tavelsjö församlings internationella grupp tillsammans med Ingrid

Mannberg Öhman och några fler ideella och anställda. De samlar in pengar och ordnar evenemang för att uppmärksamma både Svenska kyrkan i utlan-

det och Act Svenska kyrkan.

För att inspireras i sina ideella uppdrag deltog Ingrid och Siv i Internationella konferensen för Norr- och Västerbotten, som i år hölls i Skellefteå. Siv Nordström uppskattade särskilt informationen från Björn Kling, kyrkoherde i Aten, som var med på länk.

– Utlandskyrkorna gör ett otroligt arbete, men lider av pengabrist, konstaterar hon.

Ingrid Mannberg Öhman deltog bland annat i ett seminarium om fredsarbete i Sydsudan.

– Vi tycker att vi har mycket skjutningar här i Sverige, men där finns verkligen mycket att göra, konstaterar hon.

Ulrika Ljungblahd

KÄNNER DU EN ELDSJÄL? Hör av dig till oss på spira@svenskakyrkan.se!

”Les voix humaines” av Marin Marais

Stycket kommer från en svit för gamba och continuo, men här spelas det av teorb. Teorb är en luta med jättelång hals som har en fantastisk klang!

”Vårnatt” av Wilhelm Stenhammar

En klassiker jag måste lyssna på och gråta till varje vår.

”Membra Jesu Nostri: Ad cor” av Dietrich Buxtehude

I fastan framförs ofta Membra Jesu Nostri, som består av sju delar. Det här avsnittet handlar om Jesu hjärta.

”Salve Regina” av Arvo Pärt "Var hälsad, du himmelens drottning, barmhärtighetens moder, du vårt liv, vår salighet och vårt hopp." Det är en översättning av första delen av denna vackra text tillägnad Jungfru Maria.

”Okna, nr 4. Golden Window” av Petr Eben

Tonsättaren har inspirerats av Marc Chagalls vackra glasfönster. Det är hoppfullt, ljust och alldeles magiskt!

Spotify-listan hittar du på: svenskakyrkan.se/ umea/spira/lurarna

HELENA HOLMLUND ORGANIST ÅLIDHEM

Siv Nordström och Ingrid Mannberg Öhman deltog i kyrkans internationella konferens i Skellefteå i februari.

FOTO: ULRIKA LJUNGBLAHD

Nattvarden av Leonardo da Vinci är kanske en av världens mest kända målningar. Och många har gjort varianter och parafraser på den.

Hur skulle den se ut i en AI-version? Elin Berglund, kommunikatör i Umeå, testade genom att skriva in texten ”Den sista måltiden” och några önskemål om stil.

Så här blev resultatet.

AI (Artificiell intelligens) kan beskrivas som en maskins förmåga att imitera mänskliga drag, däribland kreativiteten. Bilden är skapad i det webbaserade programmet Dall-e.

FOTO: MATS HÖGDAHL

FÄRGLÄGG EN EGEN SINNESROBÖN

Skriv ut bilden på meandmyhousestore.com Där finns mer gratismaterial och pyssel.

Höstens Teo talks. 9 talare klara.

Två av talarna är Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete, och Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, som spelar in sina Teo talks 28–29 augusti. Kom och lyssna! Läs mer: teotalks.se

ÅTERSÅG KYRKKLOCKAN EFTER 40 ÅR

En kyrkklocka från Sofiehem ringer in till gudstjänst i byn Mkalala i Tanzania. Klockan hängde på husgaveln till Sofiehemsgården som fungerade som kyrka i nybildade Ålidhems församling innan Ålidhemskyrkan var byggd.

1983 skänktes klockan till vänförsamlingen Tumaini Parish i Mufindi, Tanzania. Studentpräst Anders Rodén fraktade med sig den 35 kg tunga klockan. Hösten 2022 var Anders en av personerna från Ålidhems församling som besökte området igen och firade gudstjänster i olika byar. Traditionellt tillverkas tanzaniska kyrkklockor av gamla lastbilsfälgar.

”Den sista måltiden”

3

sätt att träna inre styrka

Urgamla andliga praktiker kan ge bättre självförtroende och vara en hjälp för att klara livets påfrestningar. Lite som en inre bålstyrka.

Oavsett idrott minskar en stark bål skaderisken och håller oss stabila även vid belastning. Prästen Marit Norén skriver om andlig bålstyrka i årets upplaga av Ärkebiskopens fastebok . Hon ger handfasta råd i att träna upp den – med utgångspunkten att tro kan göra skillnad i vardagslivet. Övningarna hjälper till att låta tron lätta från huvudet och komma ut i kroppen och vardagen.

1. RENSA HEMMA

Gå genom ditt hem under max tio minuter. Välj tio saker du inte använder eller behöver. Skänk dem till en second hand-butik eller lämna på återvinningscentralen. Kom hem till ditt något luftigare hem och ta några djupa andetag.

2. UPPTÄCK MELLANRUMMET

Motstå impulsen att distrahera dig med mobilen nästa gång du exempelvis åker buss. Se dig i stället omkring och notera din omgivning. Vad hör och ser du? Vilka människor finns runt dig? Kan du tyst be en kort bön för dem?

3. BE MED ORD AV JESUS

Välj ett av Jesusorden nedanför. Ta några djupa andetag och läs orden för dig själv. Upprepa med några andetags mellanrum. Bli kvar i mig, så blir jag kvar i er. Lugn, det är jag. Var inte rädda. I dag ska jag gästa ditt hem.

Alice Cooper och vägen till Gud

ÅRET VAR 1989. Skräckrockaren Alice Cooper släppte sitt succéalbum ”Trash” och efter det var ingenting sig likt. Jag blev totalt knockad av den raspiga rösten i kombination med det teatraliska uttryckssättet. I tidningen Okej läste jag att Alice Cooper var kristen. För mig med ett komplicerat förhållande till organiserad religiositet framstod det som helt obegripligt att någon kunde tro på Gud. Allra minst min stora idol.

Åren gick och skivsamlingen växte i takt med en allt starkare längtan efter att utforska min andliga längtan, men jag saknade sammanhang där jag kunde tillåta mig det. Jag var en ung rebell som satt i mögliga källarlokaler med likasinnade och citerade Det kommunistiska manifestet där religion ansågs som opium för folket. Parallellt drogs jag alltmer till artister som Johnny Cash som förmedlade sin tro via sin musik och började trevande och ytterst skeptiskt närma mig det gudomliga.

Så en dag stod jag framför scenkanten under Alice Coopers bombastiska konsert. Giljotinen rullades in och efter den spektakulära halshuggningen kastade den spenslige lille mannen med det vitsminkade ansiktet fejkblod mot publikhavet. Lyckan var total och jag insåg att det var det närmaste en religiös upplevelse jag någonsin varit med om.

Alice Coopers väg ut ur ett långvarigt alkohol- och drogmissbruk var då han fann sin kristna tro. ”Att slå sönder ditt hotellrum är enkelt. Men att vara en kristen, det är ett svårt beslut”. Jag kan inte annat än instämma. Som motståndare till konformism och konventioner anser jag att verklig rebelliskhet är att vara kristen i ett så sekulariserat land som Sverige.

Det sägs att Guds vägar äro outgrundliga. Ibland går de genom en rockstjärna med skräckinjagande uppsyn som låter piskan vina och slänger blod i ansiktet på en.

LOTTA LEPISTÖ Diakon Ersboda

Marit Norén Andlig bålstyrka

Läs mer av Lotta på instagram i mars. Följ @svenskakyrkanumea

Spontant spel en eftermiddag på kyrkbacken utanför huvudkyrkan i Kibao, Tumaini Parish. Pojkar och flickor spelar tillsammans.

Adamu James Mwanilwa går sista året på Luisenga Primary School. Han visar upp skolans hemgjorda fotboll och den nya (begagnade) fotbollen som Gimonäs Umeå IF har skänkt.

Tjejerna i Tumaini Parishs flicklag har matchtröjor, men inga fotbollsskor. Spelare nummer 5 och 20 delar på ett par vanliga springskor. Eftersom båda är högerfotade använder nummer 5 vänsterskon på höger fot!

Bollar från Gimonäs ger liv åt drömmar

Sedan 2017 spelar skolbarn i Tanzania fotboll med bollar och matchtröjor från Gimonäs Umeå IF. Följ med till Ålidhems vänförsamling

Tumaini.

Enligt karttjänsten Google Maps är det 8 150 km mellan Ålidhemskyrkan i Umeå och huvudkyrkan i Ålidhems vänförsamling Tumaini parish i Kibao, Mufindi, Tanzania. På båda orterna gillar barn och ungdomar att spela fotboll och många drömmer om att bli fotbollsproffs. Där någonstans slutar likheterna. I Umeå finns ett 20-tal föreningar som erbjuder teknikövningar med varsin boll och matchtröjor i rätt storlek. I Mufindi finns inga idrottsföreningar, få enhetligt klädda fotbollslag och inget organiserat seriespel för unga. I bästa fall har skolorna åtminstone en riktig fotboll, som förhoppningsvis är hel och hyfsat pumpad.

Inför Ålidhems församlings resa till Tumaini Parish år 2017, tog Svenska kyrkan kontakt med Gimonäs Umeå IF, GUIF, med frågan om det fanns någon begagnad utrustning som man kunde få ta med på resan.

– Ålidhemskyrkans vänner är våra vänner, och för oss är det en självklarhet att hjälpa till i den mån vi kan, säger Per Beijar, kanslichef på GUIF.

I bagaget packades några fotbollar samt en laguppsättning av GUIF:s svarta hemmamatchtröjor och en uppsättning vita borta-tröjor. De överlämnades sedan till ungdomsverksamheten i Tumaini Parish. Hösten 2022 var det dags för ett nytt

besök. Även denna gång ställde Gimonäs Umeå IF frikostigt upp med begagnad utrustning, främst fotbollar. Väl på plats kunde resenärerna dela ut ”nya” bollar till sju olika skolor. Två av lågstadieskolorna saknade helt en riktig fotboll.

EN AV HÖJDPUNKTERNA UNDER det drygt två veckor långa besöket var en söndagseftermiddag i huvudorten Kibao. Efter gudstjänsten inbjöds hela den svenska delegationen till ”Kibao Football Stadium” för att få titta på fotboll. Samhällets enda fotbollsplan innebar en ojämn, rektangulär gräsyta som sluttade kraftigt och som saknade linjer.

Det torra gräset var ”kortklippt” med hjälp av betande getter och målen var hemmasnickrade av några trädstammar. Denna eftermiddag var det flera matcher som skulle spelas och det lockade en stor publik i alla åldrar. En av matcherna var mellan två enhetligt klädda flicklag, ett lag med svarta matchtröjor och ett lag med vita. Efter besöket 2017 har Tumaini Parish startat ett fotbollslag för flickor i yngre tonåren.

I Tanzania är det inte självklart att flickor får samma möjlighet att spela fotboll som pojkar. Det ville man ändra på, så på initiativ av församlingens söndagsskollärare och ungdomsledare har det här laget träffats varje vecka för att träna och spela matcher.

ÅLIDHEMS VÄNFÖRSAMLING

Samarbetet mellan Ålidhems församling och Tumaini Parish inleddes 1979. Församlingen ligger på hög höjd, på landsbygden i Mufindi i södra Tanzania. Tumaini betyder hopp på swahili. 2019 bildades den ideella föreningen Umeå Tumainiförening för att upprätthålla och vidareutveckla relationen. Ålidhems stöd består både av förböner och ekonomiskt stöd, främst till föräldralösa barn och trädplantering.

Läs mer: svenskakyrkan.se/ umea/tumaini facebook.com/umeatumainiforening

Text & foto Mats Högdahl

FRÅGELÅDAN ?

Vintervardag på kyrkogården

Skotta snö, gräva gravar och serva maskiner. Det är fullt upp även vintertid för David Karlsson på Röbäcks kyrkogård.

– Javisst! Det är tillåtet att skriva titlar även på nya gravstenar. Det kan vara ett sätt att sätta en mer personlig prägel på graven. Det förekommer inte så ofta på nyare gravstenar, men förr var det vanligt med alla möjliga slags titlar. Till de vanligare hör hemmansägaren, köpmannen och typografen, till de mer ovanliga spegelfabrikören, bageriidkerskan och ångbåtskommissionären. Alla exempel är hämtade från kyrkogårdar i Umeå.

Titlar säger en del om tiden då stenen uppfördes, både om vilka yrken som fanns och om yrkesstolthet inom många skrån. Det måste inte vara en yrkestitel. Även mer familjära titlar förekommer, som Vår mor och Änkefrun.

Det vore intressant att se vilka titlar som i framtiden speglar vår nutid. Kanske kommer de fundera över vad det innebar att vara managementkonsult, Youtuber och

HR-generalist.

CLARA LINDHOLM Kyrkogårdsexpeditionen

Det händer att folk undrar vad kyrkogårdsarbetarna gör på vintern. Väldigt mycket blir svaret. När Spira hälsar på i februari har David Karlsson precis skottat fram en gravplats på det muslimska området i Röbäck. Det som sommartid tar en dryg timme kräver betydligt mer planering under vintern. Efter skottning med hjullastare ska ett värmetråg tina marken. Beroende på tjäldjup kan det ta ett dygn.

Efter lunch är det gravsättning och sedan mer snöskottning.

– Periodvis är det mycket snöröjning och halkbekämpning, konstaterar David Karlsson.

Vintertid arbetar David ofta ensam i Röbäck. Arbetet innehåller även administration och telefonkontakt med anhöriga. Vin-

BEGRAVNINGAR I UMEÅ 2022

28%

Enskild grav kista

tern är också tid för att storstäda, måla byggnader, serva maskiner och slipa verktyg.

Vintertid arbetar 16 personer på Umeås kyrkogårdar och krematorium, samt 9 med stöd och administration.

17% 27% 28%

Enskild grav kremation

Askgravlund kremation

Minneslund kremation

Telefon 090-200 25 20, kl 10-12. 13.00-14.30

E-post umea.kyrkogardsexp@svenskakyrkan.se

Webb www.svenskakyrkan.se/umea/kyrkogard

2 MAJ

Senast den 2 maj bör du som köper gravskötsel av kyrkogårdsförvaltningen ta bort gravlyktor och andra lösa föremål. Då blir det lättare att vårstäda och förbereda jorden. Personalen tar inte bort föremål från gravarna. Vårblommor sätts innan mors dag den 28 maj.

När slås vattnet på?

Vattnet på kyrkogårdarna kopplas in när tjälen gått ur marken. Håll koll på vår webb!

”Får man ha titel på en ny gravsten?”

David Karlsson på Röbäcks kyrkogård.

Spirakryss 1-2023 Kerstin L 2023-02-16

MENA- DE ÄR SKA KAN GERI Spira ALLOM VERK- DIAKON LIVET KÄNNA MÅNGEN nr 1 BEKANT SAMMA I ALLTID IBLAND PÅ SIG I KYRKAN KYRKAN VARA EN KRYDDA

HUVUD- GÖR MAN STAD I SÄLLAN AFRIKA NUMERA HÖRS MED VE KYLT NED

SÅ KAN DAM DET JU FRÅN GÅ ÅT DELHI SKOGEN VÅG BRUKAR KANSKE TYSK BABY KORT FLOD ANTA- TING GANDE I TING

STÖTER NISSAN I KÅK PÅ SÅ- I

FÖR DAN KAN BINDA FÖR- SÅDAN FYRA I VARING SPELAS RAMSA HAN MED IVÄG ÄR GUMMA HÄLEN OCH JAN PÅ I SAGA I VISST FALKEN- ÖLAND EMBLEM BERG SKA ÄR LAT GÖR UNDER SCOUT ÄR VÅR FÖDA BARKEN

ALLTID KRYSS- TILL SOM

VARA KVINNA UNGAR ÅSKAN TVÅ I INTE VILL TYSK OSLO AVIG VI VÄL FLOD ÄR UNG- TITTAS TON I KARLAR PÅ SKALA

SES I SMAK- HAR

DIA- ÄMNE SINA KONS MED SIDOR EMBLEM ACK

VÅR- I VISST SKÄNKA LUFTELD EMBLEM MED OMBYTE ÖVRE KNUB- GOTT RITGRÄNS BIG HJÄRTA MALL

LAT- KAN ANNO KAN DE MANS- MAN I DOMINI BAGARE RÄKNAS GÖRA MANCH- MÖB- KÄNNA OCH UTE ESTER LER SIG HÅLLS

STIMU- BÄTTLERA RE ÄN PITEFEL- ILLA POJKEN AKTIGT TALA

FÖR KAN FRANSK

Grattis Gerd-Marie Johansson och Ernst Åman som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta lösningen får Sårbarhetens kraft av Per-Arne Dahl. En vinnare får presentkort på böcker. Skicka in lösningen senast den 2 maj till spira@svenskakyrkan.se eller Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk ämnesrad/kuvert ”Korsord”.

Namn:

Adress: Ort:

LÖSNING KORSORD NR 4 2022

Vill du hjälpa till att bära någon till sista vilan?

Vi söker fler personer som vill delta i ett bärarlag.

I samband med jordbegravning bär sex personer tillsammans kistan från kyrkan eller kapellet och sänker ner den i graven. Att vara del av ett bärarlag är ett hedersuppdrag, men du får också en mindre ekonomisk ersättning.

Intresserade inbjuds till en informationsträff. Kontakta Victoria Hedberg, 090-200 25 18 umea.administration@svenskakyrkan.se

Prata med oss om sorgen

Att förlora någon nära kan väcka starka känslor och många tankar. Via Svenska k yrkan kan du samtala om din sorg, enskilt eller i grupp.

Präster och diakoner är erfarna lyssnare och tillgängliga för enskilda samtal. De har tystnadsplikt och för inga journaler.

Att förlora någon nära kan väcka starka känslor och många tankar. Via Svenska k yrkan kan du samtala om din sorg, enskilt eller i grupp.

I samtalsgruppen får du dela erfarenheter kring sorgen, livet och framtiden med andra i liknande situation, utan krav på kristen tro.

Präster och diakoner är erfarna lyssnare och tillgängliga för enskilda samtal De har tystnadsplikt och för inga journaler.

I samtalsgruppen får du dela erfarenheter kring sorgen, livet och framtiden med andra i liknande situation, utan krav på kristen tro.

www.svenskakyrkan.se/umea/samtalsgrupper

www.svenskakyrkan.se/umea/samtalsgrupper

Kyrkofullmäktige i Umeå pastorat sammanträder

Tegs församlingsgård, Jägarvägen 16, tisdag 23 maj kl 18.00. Handlingarna finns tillgängliga på svenskakyrkan.se/umea en vecka innan sammanträdet. Sammanträdet är öppet för allmänheten. /Inge-Bert Täljedal ordförande

Pilgrimsvandring 3–6 juni

Välkommen som medvandrare!

Dagvandringar från Ersmarkskyrkan

Under vandringen får vi möjlighet till möten med varandra, naturen, Gud och vårt eget inre. Vi delar andakt, måltider, praktiskt arbete, mässa, tystnad och tankar. Vandring i lätt eller medelsvår terräng. Vi går ca 15 km/ dag. Vi sover på golv i Ersmarkskyrkan i Umeå.

Vi hjälps åt att göra mat, diska och annat praktiskt.

Max 20 deltagare

Kostnad: 200 kr/dag, 700 kr för alla dagar

Arr: EFS, Hörnefors församling, Svenska kyrkan i Umeå, Sensus

www.svenska kyrkan.se/umea

Anmälan Senast 12 maj

Mer info: www.svenskakyrkan.se/hornefors ingela.m.eriksson@svenskakyrkan.se eller 0930-399 35

”Så dyker den upp, locktonen från det outsägliga”

DET SÄGS OFTA ATT Sverige är världens mest sekulariserade land. Kanske är det sant. Eller? Har definition av tro blivit för skarp? Krävs det för mycket för att våga kalla sig kristen?

I sin bok Det gudlösa folket (2015) såg religionshistorikern David Thurfjell hur det på 1950-talet var mindre kravfyllt att definiera sig som kristen. Man firade de stora högtiderna och gick då ofta i kyrkan. Man tyckte att tio Guds bud var bra levnadsregler och försökte hålla sig till den gyllene regeln om att vara mot andra som man själv vill bli behandlad. Man kunde Fader Vår och Gud som haver och bad varje dag, eller ibland. Såklart satt detta ihop med att vi levde i ett mer enhetligt samhälle. Såklart har intrycken från världen omkring trängt sig på och kanske gjort att det känns viktigare, och därmed också mer krävande, att definiera sig nu. Men har vårt behov av och vår längtan efter tro minskat?

Nej, säger David Thurfjell i sin nya bok En lockton från ödemarken (2023). Vår förundran inför tillvaron och vår längtan att förstå den arbetar vi med i undersökningar och forskning. Vi söker kunskap och lär oss. Men för många av oss räcker inte det. Vi söker sammanhang som går utöver oss

själva. När vardagslivet lunkar på ger vi oss ofta inte tid att stanna upp. Men så drabbas vi av den stora glädjen, hamnar i en kris eller sitter i ett stilla samtal och så dyker den upp, locktonen från det outsägliga, det som är större än oss själva. Sökandet efter Gud kanske vandrar nya vägar i dag, men nog finns det där. Frågan är hur vi ska hjälpa oss själva och varandra att bejaka det.

David Thurfjell är forskare och skriver ur ett religionsvetenskapligt perspektiv. Samtidigt är han personlig och applicerar sina iakttagelser på möten med muslimen Amir i Iran, en hindu i Indien, en katolsk biktpräst i Lourdes och sin egen uppväxt som svenskt prästbarn. Hans bok får mig att höra den där locktonen, och ana min djupa samhörighet både med min bänkgranne i kyrkan och med hindun i den indiska byn. Det är fint och spännande.

TOMAS SJÖDIN, PASTOR OCH författare, har läst bibelparafrasen The message, som kom på svenska för några år sedan. Den har fått honom, och många andra, att hitta nya nyanser i gamla kända bibelord. Utifrån det har han skrivit en andaktsbok med bibelord och reflektioner för 365 dagar. Tomas Sjödin är som vanligt varm, saklig och vardagsnära i sitt sätt att dela tro. Bokens titel Jag har slagit upp mitt tält i hoppets land står för vad innehållet förmedlar, hopp och tillit på den ibland underbara, ibland krångliga livsvandringen.

LISA TEGBY Präst och bokslukare

Norstedts förlag.

Norstedts förlag.

Libris förlag.

mot att slänga saker”

Ingenting är skräp, utan allt går att skapa med. På Ersbodakyrkans återbrukskvällar pryds fläckiga kläder med broderi och godisförpackningar blir barbiemat.

Det är torsdagskväll och kreativiteten flödar i källaren på Ersbodakyrkan. Maria Olsson målar räkorna på en miniatyrpizza som hon tillverkat genom att trycka ut lera i en godisförpackning med pizzaform.

– Jag älskar att göra miniatyrgrejer och att använda gamla förpackningar. Jag är allergisk mot att slänga saker, säger hon.

Nästa plan är att bygga en toalettstol till barbiehuset så nu letar hon efter något avlångt som kan användas som toalock.

KALENDARIET

Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan. Kulturarrangemang i samarbete med Sensus. Hela programmet på svenskakyrkan.se/umea

MUSIK & KONSERTER

Pärlor och örhängen från det glada femtiotalet onsdag 15 mars kl 19.00, Tavelsjö kyrka.

Waves lördag 18 mars kl 18.00, Tegs kyrka.

Anna-Maria Wedman, oboe. Kristen Jansen

Brodin, flöjt. Richard Öberg, piano.

Sakrala sentenser söndag 19 mars kl 16.00, Mariakyrkan. Lisbeth Fors Malm, sång. Anders Wälimäki, orgel.

Konsert Magnificat för unga lyssnare onsdag 22 mars kl 18.00, Backens kyrka. Umeå Barockensemble, Gaudium och Kulturskolan. Ledning Veikko Kiiver. Konsert Magnificat torsdag 23 mars kl 19.00, Backens kyrka. Umeå Barockensemble och Gaudium. Ledning Veikko Kiiver.

ÅTERBRUK & SKAPANDE

Var? Ersbodakyrkan.

När? Torsdagar kl 18.30

Hur? Ta med något du vill skapa, eller använd material på plats.

Sin kreativa sida började hon använda efter att hon fått barn.

– Innan dess skulle allt vara så perfekt. Nu får det hellre bli dåligt än inte alls, säger hon medan dottern leker i rummet intill och bordskompisen Ulrica Tegblom klär en gammal lampskärm med plastband i retrostil.

Vid ett annat bord broderar Elizabet Westerlund över fläckar på en jacka.

– Jag kan inte slänga textil, det går bara inte, säger hon och berättar att hon brukar återanvända varenda tråd som material i en sittpuff. Elizabet blev volontär på återbrukskvällarna efter att ha sett en annons på Volontärbyrån. Det passade perfekt eftersom hon läst Design & kläder på universitet och har ett återbruksföretag på sidan om sitt jobb.

Ulrika Ljungblahd

Konserter & musik

kyrka. Oratoriekören under ledning av Jonas Östlund. Inträde 100 kr.

Orgelkonsert Korsets väg tisdag 4 april kl 19.00, Umeå stads kyrka. Organist Katharina Hieke spelar

Marcel Duprés ”Le Chemin de la Croix”till 14 bilder av korsvägsvandringen.

Passionskonsert med Camerata Umensis tisdag 4 april kl 19.00, Ersbodakyrkan. Vackra arior av Bach och Händel.

Ave Maria lördag 25 mars kl 18.00, Ersbodakyrkan. Lisbeth Fors Malm, Ania Winek Albertsson, Susanne Nilsson och Josefin Hansdotter Nyström. Anders Wälimäki, orgel och piano.

Orgelkonsert Earth Hour lördag 25 mars kl 20.30, Mariakyrkan. Björn Malmehed, organist.

Söndagsorgel: Tramporgel söndag 26 mars kl 15.00, Umeå stads kyrka Upplev den nyinköpta helrenoverade tramporgeln. Jonas Östlund, organist. Orgelmusik i Himlaborgen: Sorgens spegel onsdag 29 mars kl 19.00, Tegs kyrka. Musik av holländske tonsättaren Hendrik Andriessen. Esther von Schoenberg, sopran. Anders Winterstam, organist.

Lukaspassionen av Rolf

Martinsson söndag 2 april kl 18.00, Umeå stads

Ord och ton i passionstid onsdag 5 april kl 19, Tavelsjö kyrka. Camerata Umensis. Passionskonsert onsdag 5 april kl 19.00, Ålidhemskyrkan. Umeå Studentkör. Stabat Mater på svenska långfredag 7 april kl 15.00, Backens kyrka. Veronica Janunger, sopran. Astrid Robillard, alt. Stråkkvartett, cembalo.

Långfredagskonsert långfredag 7 april kl 18.00, Umeå stads kyrka. Umeå stads Motettkör under ledning av Jonas Östlund. Orgelmusik i Himlaborgen: I dödens bojor Kristus låg onsdag 12 april kl 19.00, Tegs kyrka. Organist Lars Sjöstedt, Norrfjärden. Kammarkörer på besök söndag 16 april kl 16.00, Umeå stads kyrka. Musikhögskolans kammarkörer från Piteå och Göteborg på Norrlandsturné.

”Jag är allergisk

Ulrica Tegblom, Maria Olsson och Elizabet Westerlund skapar nytt av gammalt på återbrukskvällen i Ersbodakyrkan.

Vårens konsertprogram finns både i kyrkorna och som pdf på webben.

PÅSK 2023

Under påskhelgen är det konserter och gudstjänster i Umeås alla kyrkor. Tider, platser och medverkande hittar du i lokaltidningen, på Svenska kyrkans webbplats eller i appen Kyrkguiden.

6/4 SKÄRTORSDAG 7/4 LÅNGFREDAG 8/4 PÅSKAFTON 9/4 PÅSKDAGEN

Sista måltiden med lärjungarna. Gudstjänsten avbryts med att Jesus fängslas och all utsmyckning tas bort. Kyrkorna firar ofta mässa på kvällen.

Jesus korsfästs och dör. Allvarlig ton i gudstjänsterna utan blommor eller kyrkklockor.

Gudstjänster i de flesta kyrkor på förmiddagen.

Inga gudstjänster på dagen. Framemot natten tänds nedsläckta kyrkor upp med levande ljus. Påsknattsmässa vid midnatt i ett par kyrkor.

MER OM PÅSK SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/PASK

Orgelmusik i Himlaborgen: Pipornas dans lördag 22 april kl 15.00, Tegs kyrka.

Han Young Kim, organist Eda-Köla församling.

Pianokonsert Min historia och Brahmsonsdag 26 april kl 19.00, Tegs kyrka.

Pianist Benjamin Kaufeldt.

Söndagsorgel: På modernismens tröskel söndag 30 april kl 15.00, Umeå stads kyrka. Organist Frederic Ogéus, Öckerö.

Radiokören på turné fredag 5 maj kl 19.00, Umeå stads kyrka. Körledare Kaspars Putninš. Inträde 100 kr. Förköp Biljettcentrum.

Konsert med Voix de Femmes söndag 7 maj kl 19.00, Backens kyrka. Musik för kvinnliga röster av Caplet, Fauré och Brahms. Orgelmusik i Himlaborgen: Med händer och fötter för hjärta och öra onsdag 10 maj kl 19.00, Tegs kyrka. Björn Malmehed, organist.

Konsert Förklädd gud söndag 14 maj kl 18.00, Backens kyrka. Backens kyrkokör, Umeå Barockkör, Esther von Schoenberg, sopran. Martin Lissel, baryton. Träblåskvintett. Maria Axell, orgel. Tomas Pleje, dirigent.

Konsert tisdag 16 maj kl 19.00, Umeå stads kyrka. Midgårdsskolans musikelever.

Konsert Tro, hopp och kärlek söndag 21 maj kl 18.00, Backens kyrka. Backen Time To Sing, solister och instrumentalister. Vårkonsert med nationskören onsdag 24 maj och fredag 26 maj kl 19.00, Umeå stads kyrka

Orgelmusik i Himlaborgen: Coronations and Funerals lördag 27 maj kl 15.00, Tegs kyrka. Organist Mirella Sarp från Östersund.

Konsert Ungdomskörfestival lördag 27 maj kl 18.00, Umeå stads kyrka. 150 sjungande ungdomar från Luleå och Härnösands stift under ledning av Jonas Östlund.

Vårkonsert med Backen Gospel söndag 28 maj kl 18.00, Backens kyrka.

UMEÅ KULTURDAGAR 2023

2–3 juni och 25–26 augusti. Musik, dans och poesi. Tre föreställningar per helg i samma anda som Kulturfesten 2022. Se hela programmet på webben.

RETREAT & FÖRDJUPNING

Retreatkväll tisdag 14 mars kl 18.00, Kyrkhörnan, Sjöfruskolan. Några timmar i ro, bön och stillhet. Anmälan terese.hedman@ svenskakyrkan.se

Reträttdag lördag 18 mars kl 10.00, Mariakyrkan. 100 kr inklusive lunch och fika. Mässa kl 16. Anmälan 13/3 till maria.lundgren@ svenskakyrkan.se

Andrum - kvällsretreat torsdag 30 mars och 27 april kl 17.00, Västerslättskyrkan. Middag 60 kr, anmälan: ulrika.mottmann@ svenskakyrkan.se

Tid för tystnad, bibelmeditation, rörelsemeditation, skapande, läsning, samtal med präst/diakon.

Pilgrimsvandring 3–6 juni. Umeå med omnejd. Se annons sid 28. Info: ingela.m.eriksson@ svenskakyrkan.

DAG OM SORG

För dig som förlorat någon genom döden. Lördag 25 mars kl 10-16 Anmälan och frågor: monica.lundgren2@ svenskakyrkan.se

Jesus har uppstått!

Gudstjänsterna på kyrkans största högtidsdag präglas av glädje, sång och musik. Gudstjänster i de flesta kyrkor "vanlig söndagstid".

10/4 ANNANDAG PÅSK

Två lärjungar får sällskap av Jesus på vägen mot Emmaus.

Några kyrkor firar gudstjänst på förmiddagen eller kvällen.

ALLT SOM HÄNDER!

Meditation Gudstjänster Kafé Ateljé Heliga danser Mötesplatser för daglediga Handarbetskafé Centrerande bön Te och tankar Promenadgrupper Återbruk och skapande Bibelsamtal Livsberättargrupper Samtalsgrupper Vardagsmiddagar Öppen förskola Tacotorsdag Gospelgympa Sinnesrogudstjänster Ungdomsträffar och mycket mer.

Se appen Kyrkguiden eller webbkalendern på www.svenskakyrkan.se/umea

Littsöndag ”Finns det träd, finns det hopp” söndag 19 mars, Gammlia. Litterär gudstjänst med Emil Jensen, artist och poet. Författarsamtal med Andrea Lundgren och Lisa Röstlund. Mer info: svenskakyrkan.se/umea/ littsondag

Regnbågskvällar onsdag 15 mars och 3 maj kl 19.30, Ålidhemskyrkan.

Våren 2023 Mötesplatser runt om i Umeå

Hämta en folder med alla mötesplatser. Finns även som pdf på webben.

VAD ÄR VIKTIGT PÅ RIKTIGT?

FÖRRA HÖSTEN SKULLE MIN mamma röntga hjärnan. På vägen dit var hon lite orolig.

– Emil, tänk om de inte hittar något.

Jag fick tänka efter en stund på vad hon hade sagt.

– Men det är väl bra?

– Jamen tänk om de inte hittar något överhuvudtaget! sa hon då.

Det blev som en liten påminnelse om det som uppenbarligen ändå fanns där. Och jag tänker att det är viktigt med små påminnelserapporter bland alla larmrapporter. Oavsett om det handlar om våra hjärnor eller om jorden – påminnelser om det där vi ändå har, om den planet som vi så gärna vill ha kvar, om det snillrika livet på jorden, och om vilka vi är egentligen, vi människodjur.

Att lyssna på det klingande kraset när en våg drar sig tillbaka längs en stenig strand, att uppleva det susande samspelet när ett gammalt träd kommunicerar med ett ungt, att tänka på hur vi har fler mikroorganismer i oss än vad vi har egna celler.

Hur precis allt levande är som i symbios. Som att vi alla är varandras mamma. Att känna att vi som art är ämnade att glida runt på savannen, äta frukt, prata med andra och hjälpa varandra. Att minnas att det är vår sanna och innersta natur. Att bygga broar av en mur. Och att försöka hitta oss en plats i den biologiska mångfalden, där vi på djupet förstår att fred på jorden förutsätter fred med jorden.

Det känns viktigt på riktigt för mig.

Emil Jensen är artist och poet, just nu på turné med sin föreställning ”Än susar skogen”. Han medverkar i gudstjänsten på Littsöndag 19 mars, som även sänds direkt i Sveriges Radio.

Emil Jensen