I somras tog yngste sonen studenten. Kylen var full med buffémat och besticken putsade. Vi såg fram emot att stå med plakat på skolgården och kramas i folkvimlet. Så slog influensan ”Yransjukan” till. Han kunde inte gå till skolan. Jag försökte först vara positiv, men satte mig sedan och grät. Visst är det en världslig sak, andra har det värre och så vidare. Men jag var ledsen och jag mindes hur en diakon på jobbet brukar prata om vikten av att vara i sorgen, stor eller liten. Först då kan något nytt komma. Och så blev det. När jag satt ord på förlusten hittade vi andra sätt att fira och fick en jättefin dag. Jag fattar att det förstås inte går att jämföra med förlusten av en närstående eller en kroppsdel, men processen att ge plats för sorgen verkar vara densamma.
I temat ”Plats för sorg” möter du Carina Kjellsson som för lorade sin vuxna son förra hösten. För henne har kyrkogår den och sorgegruppen varit viktiga platser för sorgen. Diakon Monica Lundgren beskriver vad som händer i en sorgegrupp. Du får också följa med en studiecirkel som vandrar i histo ria och minnen på Backens kyrkogård. Och så berättar Olof Wretling om hur han ger plats åt sin sorg.
En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll fyra nummer per år.
Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se 090-200 25 17 Box 525, 901 10 Umeå Redaktör Ulrika Ljungblahd Ansvarig utgivare Inge-Bert Täljedal Repro & Tryck Stibo Complete Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea
Omslagsfoto Eduardo Pettersson Foto: Malin Grönborg Baksidan Broderi ur ”Råg i ryggen”
Foto: Magnus Aronson Nästa nummer 14 december
4 Aktuellt Kyrkans ursäkt i Sápmi. Närmare till Vindeln. Regnbågsnyckeln till Ålidhem.
Wretling:
”Vi behöver ropa från hustaken om vikten att se varje människas helighet.” KRÖNIKAN Lena Fagéus
21Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se SVANENMÄRKET
Religionshistoriker:
”Varför känner många att naturen är deras kyrka?”
– Urbana, sekulära, svenskfödda personer i medelklassen har lätt att skriva under på att skogen är deras kyrka. De får en känsla av vila, en kontrast plats mot vardagen och en koppling mellan det yttre och det inre landskapet.
Det väcker en känsla av samhörighet och de knyter kontakt med sig själv.
Handläggare samiskt kyrkoliv: ”Kyrkan som förövare”
– När jag läste Vitboken och Nomadskoleboken insåg jag vilka övergrepp och kränkningar som sta ten och Svenska kyrkan gjort sig skyldiga till. Och vilka trauman mina för äldrar genomlevt. Det var inte självklart för dem att föra språken nordsamiska och meänkieli vidare till mig och min ena bror.
Präst, musikpedagog och textförfattare: ”Sjung en ny sång!” – ”Sjung en ny sång” står det på flera ställen i Bibeln. När vi ställs inför utma ningar, livskriser, blir för älskade eller förlåtna vill vi brista ut i sång. Som när Py Bäckman skrev Stad i ljus efter att en nära vän dog. Den har blivit den mest sjungna psalmen på studentfester och krogar, om än inte i kyrkan.
Numera mest känd som Kanelbullens dag, men betydligt längre har man firat Franciskus av Assisis helgondag. Efter som han är djurens skyddshelgon firas också djurens dag, World Animal Day. Så varför inte fira med veganska bullar?
Recept på veganska kanelbullar finns på vildasnan.se/franciskusdagen
Lyssna
noveller
Umeås kyrkoherde bjuder in gäster till samtal. I höst pratar hon bland annat om media med Anna Ivemark och Sverker Olofsson.
Efter höstens Teo talks i Väven finns nu flera nya föredrag att se och höra! Du hittar dessa och många fler på teotalks.se
”Finns Sorg, så finns eller har funnits Glädje, som en melodi man en gång hört.” Göran Tunström
– Jag är anställd av Vårsta diakoni med ansvar att leda ett projekt i Umeå. Vi har en samtalsmottagning för människor som lever i våldsamma miljöer, både i nära relationer och i kriminella kretsar. Vi bedriver också utåtriktat arbete som samverkan och utbildning inom traumastöd.
– Att vara med om en våldsam hän delse kan sätta spår som mardrömmar och stark oro. Enkelt uttryckt trasas minnet sönder eftersom hjärnan inte hinner bearbeta alla intryck. Hjärnans alarmcentral amygdala står beredd hela tiden och varnar för allt. Det kan vara plötsliga ljud, ljus eller andra människor. Men när man kronologiskt lägger ihop minnet som en kedja stillar sig hjärnan. Symptom som social fobi och mardrömmar kan då försvinna.
Vad använder du för metod?
– Samtalsmetoden NET som Vårsta diakoni har tagit till Sverige och som vi även utbildar andra i. Den är utarbetad efter erfarenheter i krigshärjade länder.
Hur kan fler få del av berättelserna?
– Just nu pågår ett samhällsreparativt projekt mot våld i Umeå med stöd från Socialdepartementet. Det kallas ”Be The Change”. Vi tar autentiska anonymiserade berättelser från del tagare och återberättar för samhället. Skuggteatern kommer att göra en föreställning för skolelever baserad på dessa erfarenheter under 2023. Susanne Axelsson deltar i temadagen ”Diakoni då och nu” fredag 21 oktober i Tegs församlingsgård.
I oktober framför ärke biskopen ännu en gång Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket, nu i Luleå domkyrka.
– Att det sker i Sápmi har ett viktigt symbolvärde, säger Kim Rehnman, präst.
Ursäkten framfördes första gången i Uppsala domkyrka förra året.
Betyder samtal på nordsamiska och är en återkommande kyrklig konferens som varit viktig i försoningsarbetet mellan Svenska kyrkan och samiska folket.
Denna gång blir det i samband med konferensen Ságastallamat i Luleå 21–23 oktober.
– Det gör det tydligt att ursäkten är en del i ett långt försoningsarbe te. Konferensen handlar om att öka samers delaktighet i kyrkolivet, säger Kim Rehnman, som medver kar i gudstjänsten med inlednings ord och bibelläsning på sydsamiska.
Kim tycker det är viktigt att kyr kan ber om ursäkt för sin mörka his toria och känns vid att handlandet har konsekvenser för dagens samer.
– Till exempel har kyrkans för
LÄS MER: SVENSKAKYRKAN.SE/SAMISKA
tryck gjort att många samer inte kan tala sitt språk och att den samiska andligheten har tappats bort.
Ursäkten följs av åtta åtag anden som Svenska kyrkan ska arbeta med de komman de tio åren, till exempel att synliggöra samisk andlighet, stärka de samiska språken i verksamheten och öka sam ers inflytande i kyrkan. Frågan om mark som tagits från samer har ock så börjat utredas. Varje församling bestämmer själv hur den vill arbeta med frågorna, och Kim Rehnman har några förslag.
– Det bör stå tydligt på kyrkornas hemsidor att det är möjligt att få för rättningar, som dop och begravning, på samiska. Det är också viktigt att församlingarna frågar samer, både församlingsbor och anställda, vad de önskar och hur de själva kan bi dra. Där finns en stor kompetens.
Helena Andersson Holmqvist Processledare Vårsta diakoni i Umeå HALLÅ DÄR Kim Rehnman är präst med sydsamiska rötter. Hon arbetar i Vännäs och bor i Umeå. FOTO: HELENA ANDERSSON HOLMQVISTPandemin slog hårt mot en del av Svenska kyrkans körer i landet, framför allt på ungdomssidan, men i Umeå har en ny ungdomskör sett dagens ljus.
Restriktioner under pandemin gjorde att körer fick lägga verksam het på is. På vissa platser i landet återvände inte körsångarna, särskilt bland ungdomskörerna, säger Jonas Östlund, körledare i Umeå stadsför samling.
– Kyrkosångsförbundet gjorde en inventering av ungdomskörer 2018 och i dag är ungefär hälften av körerna borta, berättar han.
Samtidigt verkar de körer som finns kvar vara extra livskraftiga. Ungdomskörfes tivalen i Jönkö ping i oktober har aldrig tidigare haft så många körer anmälda. Till fes tivalen tar Jonas Östlund med sig stadskyrkans ung
domskör, som inte har minskat på grund av pandemin, men ändå söker nya sångare.
– Vi har ett generationsskifte, eftersom flera sångare slutat gymna siet och lämnat stan. Det är svårig heten jämfört med en vuxenkör.
I Umeå utökades ungdomskörerna förra hösten med en ny kör i Carlskyrkan, bestående av ett gäng som just konfirmerats.
– Vi övar bara varannan vecka, för att mer uppbokade ungdomar också ska kunna vara med, säger körleda ren Elsa Rydin.
Helena Andersson HolmqvistHur kan Vindelns församling och Svenska kyrkan i Umeå samar beta mer? Den frågan utreds just nu. Torsdag 6 oktober kl 18.00 är intresserade välkomna till Vin delns församlingsgård för information, reflektion och samtal. Medverkar gör Katarina Wuopio och Maria Klasson Sundin från Luleå stift, kyrkoher darna och kyrkorådsordförandena i Vindeln och Umeå, samt ordförande i församlingsrådet Tavelsjö. Kvällen om samverkan kan även ses digitalt. Lokala beslut om eventuella föränd ringar i organisationen fattas våren 2023. Sedan fattar stiftsstyrelsen i Luleå stift slutgiltigt beslut.
Vindelns kyrka.
Verksamheten tillbaka på Västerslätt. Under vårens renovering av Västerslättskyrkans källare flyttade grupper och gudstjänster till Hedlundakyrkan. Nu har dörrarna öppnat igen för gudstjänster, körer, aktiviteter för vuxna och barn, öppen förskola med mera. Se hemsidan för mer info.
De sex barnkörerna i Umeå stadsförsam ling har börjat öva musikalen Växtvärk. Den handlar om Björn, Myra och björken Betula. Musikalen är skriven av pedagog Therese Hamrén, musiker Jonas Östlund och prästen Liza L Lundkvist. Texterna bygger på samtal med barn om hållbarhet och miljö.
– Några körer har plats för fler barn, om du vet någon som är peppad på att vara med, säger Therese Hamrén och tipsar om webben.
Märkningen Regn bågsnyckeln visar att en församling arbetar för en mer inkluderande kyrka. I slutet av oktober börjar Ålidhems försam ling processen med en utbildning för anställda och förtroendevalda i begrepp kring hbtqi, historik, normer och bibeltolkning. Efter studiecirklar, reflektion och en mångfaldsvision bör de kunna sätta upp Regnbågsnyckeln i foajén i oktober 2023.
– Märkningen visar att vi har pratat om frågorna så alla kan känna sig trygga. Det är fint att kunna signalera att alla är välkomna, säger Per Bäck man, arbetsledare.
Från november slutar Svenska kyrkan i Umeå att annonsera veckans alla gudstjänster i fredagstidningen.
– Eftersom människors sökvanor har förändrats gör vi ett försök att utöka annonseringen i andra kanaler, säger Ralf Elo, kommunikationschef.
Det blir bland annat fler digitala banners. All information finns i appen Kyrkguiden eller kalendariet på web ben. Utskrivna veckokalendrar finns i kyrkorna och som pdf på webben.
Ge din sorg plats en hel dag tillsammans med erfarna diakoner, en präst och andra som också sörjer. Det blir både teoretisk kunskap och praktiska övningar som avslappning och målande. Du bjuds på lunch.
För dig som förlorat en kroppsfunktion Lördag 8 oktober kl 10–16, församlingsgården öst på stan
För dig som förlorat någon genom döden Lördag 19 november kl 10–16, församlingsgården öst på stan
Anmälan: svenskakyrkan. se/umea/dagar-om-sorg
Det var i oktober 2021 som Carina blev ”en av de där föräldrarna som förlorat ett barn”. På väg till ett arbets möte i Lycksele kände sig 38-årige sonen dålig och ville vända hem. Ett par timmar senare var han död. ”Björn finns inte mer” sa Carina till vännerna när hon ringde runt för att berätta om det ofattbara.
– Det är det värsta jag varit med om. Det är fortfarande ett så stort tomrum, även om Björn är med mig hela tiden, säger hon.
Ett par månader efter chocken och allt praktiskt med begravning en letade Carina information om sorgegrupper på Svenska kyrkans webbplats, eftersom ”kyrkan kan det där med sorg”. Vänner och familj var ett ovärderligt stöd, men hon ville även prata med andra som förlorat vuxna barn.
– Jag ringde kyrkan och frågade, och en tid senare var en grupp i gång. Det är fantastiskt!
Gruppen med åtta–tio personer fortsätter att träffas i höst. Här är
alla känslor tillåtna. Och Carina slipper uppleva sig som tjatig som alltid vill prata om Björn eller hur hon mår.
EN SORGEGRUPP ÄR INTE bara ett sätt att skapa plats för den egna sorgen. Den är även ett sammanhang där andra ger plats åt min sorg, berättar diakon Monica Lundgren, som har både grupper och enskilda samtal med sörjande. Hon definierar sorg som en känsla efter en förlust, en livs omställning. Det kan vara att någon dör, men även att bli av med jobbet, tappa en kroppsfunktion eller förlo ra en relation. Hon har aldrig stött på någon som fastnat i sorgen, däremot många som varit rädda för att göra det och därför undvikit sorgen.
– Vi människor tycker inte om starka känslor, men enda vägen är att gå in i sorgen, att uttrycka den. Det är inte förrän jag tillåter mig själv att vara ledsen som det nya kan komma.
Det handlar inte om att inte låtsas om förlusten. I stället handlar det om att vara i processen och att hitta en annan väg utifrån de förutsätt ningar som nu finns. Ofta förändras
När Carina Kjellssons son dog hastigt blev kyrkan en viktig plats för sorgen. Här tänder hon ljus, sköter om graven och pratar med andra i en sorgegrupp med diakon Monica Lundgren.
– Det ger lite sinnesro i själen.
Text Ulrika Ljungblahd Foto Lina ErikssonCarina Kjellsson tänder ett ljus för sin son Björn som dog förra året.
den egna självbilden under tiden. Den som varit med om en stroke eller olycka kan be höva lägga mycket tid på rehabilitering, men även acceptera att vissa förmågor faktiskt är förlorade.
– Först då kan jag hitta en väg framåt, säger Monica.
Varför har sorg blivit kyrkans grej?
– Livets villkor speglas i berättelsen om Je sus. Han ber ”min Gud, min Gud varför har du övergivit mig”, säger Monica. Även i Gam la testamentet har människor satt ord på hur sorgen känns i kroppen, som i Psaltaren 69: ”Vattnet når mig till halsen. Jag har sjunkit ner i bottenlös dy och har inget fot fäste. Jag har kommit ut på djupt vatten, strömmen vill dra ner mig. Jag har ropat mig trött, min strupe är hes. Mina ögon värker, jag har väntat länge på min Gud.”
Det går inte att trösta den som sörjer, säger Monica. Men det går att ge plats åt trösten, genom att låta det tuffa och svåra få finnas.
– Trösten finns i själva livet, så om vi våg ar vara i det som är så finns trösten där.
För att skapa fler platser för sorgen har Monica Lundgren, diakonen Ingemar Grahn och kyrkoherden och psykoterapeuten Lena Fagéus startat temadagar för sorg. En dag per termin för den som förlorat en kropps funktion och en dag för den som förlorat någon genom döden. Carina och hennes man var med på en av dem i våras.
– Vi fick börja med att tända ljus för våra älsklingar och berätta vad som hänt och om vår relation.
Sedan följde ett kunskapspass och chans att måla och lyssna på musik för att vara i hela kroppen med sin sorg.
– Och under lunchen skrattade vi ihop. Skratt och gråt ligger ju så nära varandra, konstaterar Carina.
Uppgiften att skriva ett brev till sin döda pappa satte fart på Olof Wretlings sorgearbete. I sina sommar- och vinterprat berättar han hur sorgen gjorde honom till en skrivande människa.
Text Helena Andersson Holmqvist
Har du förlorat en kroppsfunktion? Skriv ett brev och berätta vad du saknar, är ledsen eller arg över. Du kan rikta dig direkt till exempelvis en förlorad arm eller skadad rygg. Läs gärna brevet högt för dig själv eller någon annan.
Att förstå det som hänt
Att känna alla känslor
Att lära sig nya saker
Att vända sig mot framtiden
William Worden, psykologiprofessor
Isitt sommarprat Männen i mitt liv från Sveriges radio 2011 delar komi kern, skådespelaren och författaren Olof Wretling med sig av när hans pappa dör i cancer 1996. Olof är då 19 år. ”Mitt framför mina ögon brakar tall skogen, friska tallar går av på mitten och störtar mot marken i ett djävulskt dån… sorgen åker runt i min kropp, men hittar inte ut.” Han kan inte gråta, i stället byggs en inre oro upp och efter ett par år kommer den första panikångestattacken. Olof söker hjälp hos läkare för sitt rusande hjärta och får en oväntad ordination – att skriva ett brev till sin döda pappa. När Olof senare läser brevet högt kommer tårarna.
– Om man inte sätter rätt etikett på sorgen kommer den upp som något annat. Jag utvecklade en stark oro och ångest, men förstod inte att det hade med sorgen att göra. Det var häftigt – ju mer jag grät, desto bättre mådde jag, berättar Olof i telefonen på hemväg från en föreläsningsturné. Han är tacksam mot läkare Kerstin som gav honom skrivuppgiften.
– Efter en föreställning fick jag kon takt med henne igen och fick veta att skrivandet är en del av hennes metod.
Utan henne hade jag kanske inte kommit åt vare sig sorgen eller skrivandet.
I DAG ÄR OLOF Wretling författare och dramatiker och har hållit sammanlagt tio sommar- och vinterprat. I de allra flesta har sorgen fått ta plats, större eller mindre, så även i vinterpratet Kaffet från 2019, som han turnerar med under
Diakon Monica Lund gren är van att möta människor i sorg.har en unik kraft” hösten. Vinterprogrammet 2016 handlade helt och hållet om sorg. Där pratar han om att inte fusksörja och att det finns rätt sätt att sörja på. Om man lever nära sina känslor kan de inte komma oanmälda och överras ka en. För honom blev det en pysknapp att skriva om sorgen.
– När du skriver måste du tänka till, sätta ord på det du känner och vara konkret. När tankarna väl hamnat på papper och du läser dem för någon är det som att du blir av med dem. Skrivandet blir en motsats till ältandet.
Sorgen efter pappan beskriver Olof i dag som en kär vän. Den river inte längre och gör ont på samma sätt. Men nya sorger dyker upp i livet, som att han är nybliven diabetes pappa, och Olof märker att han fortfarande måste jobba med att ge sorgen plats.
– Jag blir en målinriktad problemlösare på ett sätt som inte riktigt lämnar plats för känslorna. En vän frågade nyligen ”hur mår du?” och jag hade ingen aning. Det är något jag måste se upp med.
I SINA SOMMAR- OCH vinterprat kastar Olof Wretling sig med dödsförakt från humor till sorg, och det är ett medvetet grepp. Han tycker det är fantastiskt när han får en skrattande publik att tystna, drabbade av plötsliga känslor.
– Humorn har en unik kraft. Den är som ett snabbverkande serum som för människor samman och snabbt höjer kon centrationen, som en Dextrosol. Den gör att det sedan är lättare att nå längre in hos de som lyssnar.
FOTO: ANDREAS
Flera av Olof Wretlings Vinter i P1 har berört sorg. Programmen går fortfarande att lyssna på i Sveriges radios app eller på webben.
I oktober kommer Olof Wretling till Umeå med sin nya föreställning.
– Kyrkogården är en plats för sorg, men också för läkande. Det säger Maria Karlsson, som leder en studiecirkel om Backens kyrkogård. Där vilar bland andra Marias egen son.
Text Helena Andersson Holmqvist
MARIA KARLSSON DELAR UT historiska kom pendier till deltagarna i studiecirkeln som samlats i Backens prästgård.
– Att gå på kyrkogården är både vemodigt och vackert, säger hon.
Snart ska vi vandra genom historien på Backens kyrkogård, men först får vi veta att Backens kyrkogård antagligen använts som begravningsplats sedan 1300-talet, när det stod en träkyrka på platsen. Under medel
”Kärleken och alla minnen finns kvar”
tiden var kyrkogårdar vildvuxna gräsytor med oregelbundet placerade gravkors. Högre samhällsklasser kunde begravas inne i kyr kan eller strax utanför, medan lägre klasser begravdes i allmänna, anonyma gravar. Sådana fanns kvar in på 1900-talet.
– Min farfar dog ganska ung och begrav des i en allmän grav här på Backen. De hade inte råd med en egen och min farmor tyckte att det kändes hemskt, berättar Maria.
Den äldsta gravhällen på kyrkogården, alldeles vid kyrkan, är troligen från mit ten av 1500-talet. Här vilar kyrkoherde Bo Warniksson, Backens förste protestantiske präst, utsedd av Gustav Vasa själv. I området närmast kyrkan, som kallas kvarter 1, finns också gravhällar från 1600- och 1700-talen blandat med gravstenar och järnkors från 1800-talet och framåt. Under tidigt 1900tal utvidgades kyrkogården med kvarter 2, söder om den gamla kyrkogårdsmuren.
I de här kvarteren har studiecirkeln redan vandrat, så vi styr kosan mot kvarter 4, som anlades på 1930-talet och ligger närmast prästgården.
– Här är allt måttbestämt och enhetligt. Allting är lägre – häckarna bakom gravste narna ska ha en viss höjd och stenarna får inte sticka upp ovanför dem, berättar Maria Karlsson.
I SLUTTNINGEN NER MOT älven finns kvarter 5, från 1950-talet med inspiration från moder nismen. Här har stramheten tagits ett steg längre – häckar saknas, stenarna är ännu lägre och alla har samma mått. Gruppen funderar kring valet att vända alla gravste nar mot älven, så att besökare som går längs gången bara ser stenarnas baksidor. Vad ger det för intryck?
Längre åt öster ligger kvarter 6, en fristå ende oval sänka, som skapades på 1970-talet med hjälp av stora mängder jord. Gravste narna är ofta ljusa och har oregelbundna former. Vi vandrar uppför trappan till min neslunden, som anlades på 90-talet.
– Härifrån har besökare utsikt över hela gravområdet. Platsen har ett skönt läge för sig själv, men är ändå inte helt avskild, säger Maria Karlsson.
Hon har ett särskilt band till Backens kyrkogård, där stora delar av hennes släkt vilar, från hennes mammas morfar till hen nes egen son, som dog i unga år. Hon tycker det har varit en tröst i sorgen att ha en grav att besöka.
Maria Karlsson leder studiecirkeln.
FOTO: LINA ERIKSSON
– Vi brukade svänga förbi graven när vi for hem från stan. Det var tillfredsställande att känna ”nu har jag skött om det här barnet också”. Kyrkogården är en plats för sorg, men också för läkande.
Maria Karlsson beskriver sorgen som en kristall – från början är den obearbetad och så taggig och vass att den knappt går att hål la i, men med tiden blir den bearbetad och alltmer slipad, som en diamant.
– Då är den det vackraste man har. Kärle ken och alla minnen finns kvar, och hoppet om att ses igen.
GRUPPEN FORTSÄTTER VANDRINGEN TILL det se nast anlagda området, kvarter 7 från 1990. Området ger en känsla av en trädgårdspark med grupper av perenner och buskar, där gravstenar med friare former är placerade. Här dominerar urngravar, vilket gör att stenarna står tätare.
– Jag går en sväng till ”min” grav, säger Barbro Holmgren, och viker av mot gra ven där hennes man vilar. Barbro läste om studiecirkeln på nätet och blev intresserad, eftersom hon håller på med släktforskning och ofta promenerar på Backens kyrkogård
där hon tittar på släktens gravar. Under kur sen har hon lärt sig mer om både gravarnas och kyrkans historia.
– Kyrkogården är väldigt fin och rofylld, en plats för både sorg och harmoni.
VIA MINNESMÄRKET EFTER FLYGOLYCKAN 2019 tar gruppen bakvägen upp till kvarter 3. Området kom till redan vid förra sekelskif tet, men var så vattensjukt att det inte kunde börja användas förrän under 1930-talet. I sluttningen nedanför fanns från början ett åttkantigt gravkapell, som senare revs. Här avslutas både rundvandring och studiecir kel, men gruppen hoppas fortsätta längre fram.
– Då funderar vi på att forska mer kring specifika gravar och kanske skapa en vand ringsguide, säger Maria Karlsson.
Hon tycker att studiecirkeln är ett roligt sätt att träffas och att det är spännande att lära sig historia tillsammans, men det finns ytterligare en dimension.
– Att vandra på kyrkogården ger eftertan ke – om livet som pågår nu, om andras liv som varit och kanske också om framtiden, säger Maria Karlsson.
Annika Lidén, Gunilla Flodin och Barbro Holmgren stannar till på kvarter 3, som togs i bruk på 1930-talet. Besök kyrko gården hemifrån.
Backens kyrkogård börjar troligen användas. Äldsta gravstenen är från cirka 1550. Har utvidgats i omgångar och används än i dag.
1646
Umeå stadsförsamling bildas, kyrkan byggs i centrala Umeå och en kyrkogård anläggs. Kvar i dag finns bara ett par gravstenar.
Västra kyrkogården anläggs vid gamla lasarettet. Efter förbud mot kyrkogårdar i städer 1815 gravsätts de som tillhör Umeå stadsförsamling här. Området har många grusgravar.
Tavelsjö kyrkogård invigs, symmetrisk med många svarta, polerade stenar. Eftersom marken var vattensjuk anläggs en ny kyrkogård med skogskaraktär en bit därifrån 1927.
När Västra kyrkogården blir fullbelagd anläggs Norra kyrkogården på Sand backa. Den utvidgas i omgångar och består i dag av områden med olika tidstypiska stilar. På 50-talet byggs ett krematorium.
Röbäcks kyrkogård anläggs, med karak tär av skogskyrkogård. Kommer troligen att vara Umeås största kyrkogård i framtiden. Här finns ett nytt kvarter för muslimska gravar.
DET SOM ALDRIG HÄNDE bär ibland en större tyngd än det som blev.
Jag tänker på det ofärdi ga och olevda. Det osagda och ogjorda. Det väcker mig ibland om nätterna. Det håller mig kvar i ett grepp som säger att jag borde vara någon annan stans. Att jag borde valt och handlat på ett annat sätt.
SUSANNE DAHL StudentprästPå något sätt behöver jag få sörja och släppa taget för att få fatt i hoppet och kunna leva i det som är nu. Så jag vill resa ett monument. Anspråkslöst och enkelt. I en glänta i skogen, alldeles intill där jag bor. Intill det vanliga livet, det levda livet. Jag ska bygga det av stenar jag hittar på marken. Varje sten ska jag ge sitt namn. Låta varje sten kännas i min hand. Ha sin tyngd och benämna för att kunna lämna.
Så jag bygger mitt monument och ber:
Det här är en bön för allt det som inte blev. För hopp som grusades. För drömmar som brast. För kärleken som inte räckte till.
Kan du vara en Gud också för det?
Det här är en bön för smärtan i det som togs ifrån mig. För skulden över det jag slarvade bort.
Kan du vara en Gud också för det?
Det här är en bön för orden jag borde ha sagt, men som aldrig kom över mina läppar. För tystnaden och stumheten som lade sig emellan oss. Kan du vara en Gud också för det?
Det här är en bön för allt det som blev ogjort. Handen som inte sträcktes ut av rädsla att bli avvisad. Kan du vara en Gud också för det?
”Så länge jag teg tynade jag bort. Jag jämrade mig dagen lång, dag och natt låg din hand tung på mig, jag blev som en åker i sommarens torka. ” Ur Psaltaren kapitel 32, vers 3–4
Sorg kan inte botas, men genom att dela den kan sorgen göras mer uthärdlig. Tipsen är baserade på Svenska kyrkans erfaren het av att möta och stötta människor i sorg. Underskatta inte det lilla, även en liten insats kan få stor betydelse. Kontaktuppgifter till din församling och fler konkreta tips finns på svenskakyrkan.se/forstahjalpenvidsorg
Viktigast av allt är kanske att vi inte lägger ansvaret för kontakten på den sörjande. Vi kan undvika att säga ”Ring mig om det är något, jag finns här” eftersom risken är stor att den sörjande inte orkar vara den som hör av sig. Då är det bättre om vi säger ”Jag ringer dig på tisdag igen, svara om du orkar”. Ibland får vi inget svar och det är helt okej, men då kan vi ringa tillbaka, igen och igen.
Viktigast av allt är kanske att vi inte lägger ansvaret för kontakten på den sörjande. Vi kan undvika att säga ”Ring mig om det är något, jag finns här” eftersom risken är stor att den sörjande inte orkar vara den som hör av sig. Då är det bättre om vi säger ”Jag ringer dig på tisdag igen, svara om du orkar”. Ibland får vi inget svar och det är helt okej, men då kan vi ringa tillbaka, igen och igen.
Viktigast av allt är kanske att vi inte lägger ansvaret för kontakten på den sörjande. Vi kan undvika att säga ”Ring mig om det är något, jag finns här” eftersom risken är stor att den sörjande inte orkar vara den som hör av sig. Då är det bättre om vi säger ”Jag ringer dig på tisdag igen, svara om du orkar”. Ibland får vi inget svar och det är helt okej, men då kan vi ringa tillbaka, igen och igen.
Det är bra om vi som stöttar kan vara den som föreslår en helt vardaglig aktivitet. Bjud på fika, kolla på en film eller ta en promenad i all sin enkelhet. Många som sörjer längtar efter en paus i sorgen och lite vanligt liv. Tänk på att den vi bjuder in kanske tackar nej och att det är helt okej, det viktiga är att vi frågar – och att vi vågar fråga igen.
Det är bra om vi som stöttar kan vara den som föreslår en helt vardaglig aktivitet. Bjud på fika, kolla på en film eller ta en promenad i all sin enkelhet. Många som sörjer längtar efter en paus i sorgen och lite vanligt liv. Tänk på att den vi bjuder in kanske tackar nej och att det är helt okej, det viktiga är att vi frågar – och att vi vågar fråga igen.
ILLUSTRATIONER: STINA LÖFGREN
Många känner att det är svårt att höra av sig till en medmänniska som sörjer. Vad ska jag säga? Tänk om det bara blir tyst eller om personen börjar gråta? Men det viktiga är inte vad vi säger utan att vi bryter tystnaden. Och ibland är ett sms en bättre lösning än ett telefonsamtal eftersom det kan vara lättare att både skicka och svara på.
Många känner att det är svårt att höra av sig till en medmänniska som sörjer. Vad ska jag säga? Tänk om det bara blir tyst eller om personen börjar gråta? Men det viktiga är inte vad vi säger utan att vi bryter tystnaden. Och ibland är ett sms en bättre lösning än ett telefonsamtal eftersom det kan vara lättare att både skicka och svara på.
Många känner att det är svårt att höra av sig till en medmänniska som sörjer. Vad ska jag säga? Tänk om det bara blir tyst eller om personen börjar gråta? Men det viktiga är inte vad vi säger utan att vi bryter tystnaden. Och ibland är ett sms en bättre lösning än ett telefonsamtal eftersom det kan vara lättare att både skicka och svara på.
Många av oss är rädda för att tränga sig på och det slutar ofta med att vi inte hör av oss alls.
Kanske tänker vi att den sörjande behöver vara ifred eller att man ska vänta lite med att höra av sig tills ”det värsta gått över”. Det är viktigt att vi tydligt visar att vi finns där så att den sörjande inte känner sig isolerad, utanför eller ignorerad.
Många av oss är rädda för att tränga sig på och det slutar ofta med att vi inte hör av oss alls. Kanske tänker vi att den sörjande behöver vara ifred eller att man ska vänta lite med att höra av sig tills ”det värsta gått över”. Det är viktigt att vi tydligt visar att vi finns där så att den sörjande inte känner sig isolerad, utanför eller ignorerad.
Det är bra om vi som stöttar kan vara den som föreslår en helt vardaglig aktivitet. Bjud på fika, kolla på en film eller ta en promenad i all sin enkelhet. Många som sörjer längtar efter en paus i sorgen och lite vanligt liv. Tänk på att den vi bjuder in kanske tackar nej och att det är helt okej, det viktiga är att vi frågar – och att vi vågar fråga igen.
SVENSKAKYRKAN.SE/FORSTAHJALPENVIDSORGOfta är det många som sörjer en människa samtidigt, där alla har haft sin egen relation och historia med den som dött. Det är viktigt att vi låter den närmast sörjande vara i fokus och undviker att ta över med våra egna minnen och känslor. Vi måste komma ihåg att låta den sörjandes känslor, oavsett vilka de är, vara de som gäller. Våra tankar och berättelser är såklart också viktiga – men inte viktigast.
Ofta är det många som sörjer en människa samtidigt, där alla har haft sin egen relation och historia med den som dött. Det är viktigt att vi låter den närmast sörjande vara i fokus och undviker att ta över med våra egna minnen och känslor. Vi måste komma ihåg att låta den sörjandes känslor, oavsett vilka de är, vara de som gäller. Våra tankar och berättelser är såklart också viktiga – men inte viktigast.
Ofta är det många som sörjer en människa samtidigt, där alla har haft sin egen relation och historia med den som dött. Det är viktigt att vi låter den närmast sörjande vara i fokus och undviker att ta över med våra egna minnen och känslor. Vi måste komma ihåg att låta den sörjandes känslor, oavsett vilka de är, vara de som gäller. Våra tankar och berättelser är såklart också viktiga – men inte viktigast.
Varje sörjande har sin egen sorgeprocess, vilket vi behöver ha förståelse för och tålamod med. Det kan finnas en risk att vi försöker trösta bort sorgen eller visar frustration över att den håller i sig. Sorg har inget bäst-före-datum och det finns ingen normal eller onormalt lång tid som det tar att sörja. Vissa saker behöver helt enkelt berättas om och om igen, så låt din medmänniska älta det som har hänt, det kan vara en viktig del i att förstå och bearbeta sorgen.
Varje sörjande har sin egen sorgeprocess, vilket vi behöver ha förståelse för och tålamod med. Det kan finnas en risk att vi försöker trösta bort sorgen eller visar frustration över att den håller i sig. Sorg har inget bäst-före-datum och det finns ingen normal eller onormalt lång tid som det tar att sörja. Vissa saker behöver helt enkelt berättas om och om igen, så låt din medmänniska älta det som har hänt, det kan vara en viktig del i att förstå och bearbeta sorgen.
Många av oss är rädda för att tränga sig på och det slutar ofta med att vi inte hör av oss alls. Kanske tänker vi att den sörjande behöver vara ifred eller att man ska vänta lite med att höra av sig tills ”det värsta gått över”. Det är viktigt att vi tydligt visar att vi finns där så att den sörjande inte känner sig isolerad, utanför eller ignorerad.
Varje sörjande har sin egen sorgeprocess, vilket vi behöver ha förståelse för och tålamod med. Det kan finnas en risk att vi försöker trösta bort sorgen eller visar frustration över att den håller i sig. Sorg har inget bäst-före-datum och det finns ingen normal eller onormalt lång tid som det tar att sörja. Vissa saker behöver helt enkelt berättas om och om igen, så låt din medmänniska
Konkreta tips som gör det lite lättare att finnas där för någon som sörjer.
Konkreta tips som gör det lite lättare att finnas där för någon som sörjer.
Konkreta tips som gör det lite lättare att finnas där för någon som sörjer.
Stödgrupper för barn, ungdomar och föräldrar som har förlorat en familjemedlem
Livet blir sig aldrig likt när någon vi står nära dör. Då kan det vara en hjälp att träffa andra som varit med om samma sak. Vi träffas i grupper om 4–8 deltagare och pratar om vad som hänt och vad som hjälper i sorgen. Nya grupper startar varje termin och vi tar kontinuerligt emot anmälningar, 090-785 13 00 eller kontakt@familjochsorg.se
Läs mer på www.familjochsorg.se
ett samarbete mellan: region västerbotten, svenska kyrkan i umeå och rädda barnen
Att förlora någon nära kan väcka starka känslor och många tankar. Via Svenska k yrkan kan du samtala om din sorg, enskilt eller i grupp.
Präster och diakoner är erfarna lyssnare och tillgängliga för enskilda samtal De har tystnadsplikt och för inga journaler
Att förlora någon nära kan väcka starka känslor och många tankar. Via Svenska k yrkan kan du samtala om din sorg, enskilt eller i grupp.
I samtalsgruppen får du dela erfarenheter kring sorgen, livet och framtiden med andra i liknande situation, utan krav på kristen tro
Präster och diakoner är erfarna lyssnare och tillgängliga för enskilda samtal De har tystnadsplikt och för inga journaler I samtalsgruppen får du dela erfarenheter kring sorgen, livet och framtiden med andra i liknande situation, utan krav på kristen tro
Information: Åse Lindegren, tel eller ase lindegren@svenskakyrkan.se www.svenskak yrkan.se/umea/nagon-att-prata-med
eller ase lindegren@svenskakyrkan.se www svenskak yrkan se/umea/nagon-att-prata-med
Information: Åse Lindegren, tel
Eduardo Pettersson guidar umebor i energi- och klimatfrågor och slår gärna hål på myter om vad som inte funkar i norra Sverige. Sin egen energi hämtar han ute i naturen.
Umeborna är nyfikna på solceller och elbilar, men också fundersamma till om de funkar i vårt mörka och kalla klimat. Det märker Eduardo Petters son, energi- och klimatrådgivare i Umeå kommun, som svarar på frågor från privatpersoner och företag.
– När det gäller solceller visar undersök ningar att vi har samma förutsättningar som Skåne och norra Tyskland. På vårvin tern blir det också extra reflektion och bra kylning på grund av snön. Det är en myt att det inte funkar här.
Han menar att samma sak gäller elbi lar – tack vare större batterier och alltmer utbyggd infrastruktur går det att använda elbil i norra Sverige utan rädsla för att bli strandad.
– På grund av långa avstånd är det också ofta mer ekonomiskt att byta till elbil här i norr än längre söderut.
EDUARDO FUNGERAR SOM OPARTISK rådgivare i frågor som rör uppvärmning, konsumtion, transporter, matproduktion med mera. Han tycker att den stora variationen av frågor är en rolig utmaning och som utbildad ingenjör och lärare trivs han med att hålla utbild ningar och seminarier. Under coronapandemin blev det besvärligare med den
utåtriktade verksamheten, så energi- och klimatrådgivarna i Umeå kommun startade podden Klimatekot med hjälp av poddprodu centen Elin Leyonberg.
– I podden ville vi inte fastna hos oss på energi- och klimatrådgivningen, så vi lyfte också in andra kommunala projekt, till exempel om biologisk mångfald och hållbara städer.
Podden genomfördes på prov under 2021 och har sedan blivit kvar. Målet är att erbju da information och inspiration på ett lättill gängligt sätt, och kanske vända klimatång est till klimatpepp.
– Jag tror att alla som är engagerade i mil jöfrågor någon gång hamnar i kris. Det finns så mycket negativ rapportering att det är lätt att bli deppig, men då försvinner kraften till att göra något. Därför är det bra att jobba med pepp som motvikt. I många avsnitt pratar vi om det lilla perspektivet, vad en enskild person kan göra.
EN FRÅGA SOM ENLIGT Eduardo är på uppåtgående är maten. Hur sätter jag ihop en klimatsmart och hållbar mattallrik? En viktig fråga är då den närproducerade ma ten. I våras påbörjade Eduardo projekt med energirådgivning till små och medelstora företag, bland annat lokala jordbrukare.
Ålder 37 år Bor i Tavelsjö Familj Sambo och tre barn Arbete Energi- och klimatrådgivare för Umeå kommun Fritid Friluftsliv
Text Helena Andersson Holmqvist Foto Malin GrönborgDeras redan besvärliga förhållanden med kallt klimat och långa transporter har blivit svårare med höga priser på bränsle, el och gödsel.
– Det är tufft att vara jordbrukare i den här växtzonen, men vi behöver vår lokala matproduktion. Och utan jordbruken dör landsbygden.
Eduardo är själv uppvuxen på ett litet familjejordbruk i Överkalix, där också far mor och farfar bodde. Jakt och fiske bidrog till mathållningen. Eduardo menar att han påverkats i sina värderingar av att växa upp med självhushållning och tillsammans med en äldre generation.
– Farmor var född på 30-talet och det var en helt annan tid där det handlade om att vara rädd om det man hade.
EDUARDO OCH HANS SAMBO vill leva ett så håll bart liv som möjligt och tar de steg framåt som de mäktar med i livet med arbete och tre små barn. De försöker skapa vardagsvanor som leder åt rätt håll, kör elbil och odlar grönsaker i trädgården.
– I går åt vi tapas med sådant vi odlat själva. Men trädgården är historiskt för summad i år eftersom vi har en tremånaders bebis, säger Eduardo med ett skratt.
En dröm de haft är att resa och se världen, vilket kan vara svårt att få in i ett hållbart liv. I stället försöker de sätta fingret på vad det är de söker. Går det att uppleva något liknande på närmare håll?
– Faktum är att Tavelsjö, där vi bor, upp fyller många av våra behov. Här är vi nära naturen och kan leva friluftsliv, plocka bär och åka skidor. På våren försöker jag och sambon alltid få till en vandring längs en vandringsled och i somras gjorde vi många utflykter med barnen. Ute i naturen kopplar jag av.
I HÖST FÖRELÄSER EDUARDO på hemmaplan i Tavelsjö församlingsgård om energi- och klimatomställning.
– Jag tror att byar har en särskild poten tial att tackla energi- och klimatkrisen. Den kan använda de styrkor den har – att
…besökte en kyrka I somras gick vi äntligen in i Vindelns kyrka, som vi kört förbi så många gånger.
…började om Den 25 april föddes vårt tredje barn. Det skiljer sju år till nästa barn, så vi började om med småbarnslivet.
…hade en framtidsdröm Från tjugoårsåldern har jag haft en dröm om att bli friluftsguide i alperna, men den är mer avlägsen i dag.
…lärde mig något nytt I somras reste jag och min pappa till Kittelfjäll för att vandra och fiska. Då lärde han mig en ny fiskeknut.
…kände sorg När jag pratat med min farmor i telefonen.
Hon börjar bli äldre och vi kan inte ha samma samtal som vi hade förr. Det är en stor sorg att hon håller på att lämna mig.
…dansade
I måndags dansade vi salsa på gamla logen på Gammlia, först utlär ning och sedan social dans. Jag har dansat mycket tidigare.
människor känner varandra, kan hjälpas åt och dela lyckade exempel med varandra.
Eduardo har också hållit ett webbinarium i Holmsunds församling om klimatsmart mat. Församlingar som hört av sig till honom har varit intresserade av frågor om odling, men också av solceller, eftersom det är tufft
Eduardo Pettersson tycker om att träna och hämta kraft i naturen.för kyrkan att värma sina byggnader. Men Eduardo tycker att kyrkan kan spela en större roll i arbetet med energi- och klimat omställning.
– Först måste Svenska kyrkan lära sig själv om frågorna, och jag vet att vissa församlingar redan gjort mycket. Därefter
kan den sprida kunskap och vara en plats för samtal om hållbarhet och framtid. Kanske kan den dela med sig av mark till kolonilot ter? Kyrkor och församlingsgårdar har ju också helt fantastiska tak för solceller. Tänk om kyrkan kan bli en ledstjärna och gå före i klimatarbetet!
Hör mer av Eduardo i podden Klimatekot.
NU FINNS ÄVEN Svenska kyrkan i Umeå på Tiktok, under namnet mentroligt – Tiktok är en stor plattform med många unga, och kyrkan ska för stås finnas där människor finns, säger Elin Berglund, kommunikatören som startat projektet.
Tillsammans med ett gäng tiktokiga präster, diakoner och ungdomar kommer Elin att lägga ut inspirerande, upplysan de och roliga videos om kristen tro och Svenska kyrkan i Umeå. Hon hopp as att de korta filmklip pen ska visa bredden av kyrkan.
– De kommer visa på viss självdistans samtidigt som vi tar tron på allvar.
BRODERA ETT AV TOLV utvalda citat. Det var uppmaningen i projektet Råg i ryggen som skulle ge pepp till alla som arbetar för fred och över religionsgränser. Resultatet blev 66 broderier som nu fotogra ferats och blivit både en bok och utställning.
På Spiras baksida finns ett citat av amerikanska poeten och akti visten Amanda Gorman. Boël Öst lund från Jönköping har broderat och Magnus Aronson fotat.
“Gud, skapelsen ropar när skogar brinner, när djur flyr från orättvisor nas eldar som vi tänt ge nom vår ovilja att lyssna.
I denna Skapelsetid ber vi att du kallar på oss –som en gång från den brinnande busken – med din heliga Andes glöd. Andas på oss. Öppna våra öron och berör våra hjärtan. Vänd vår blick bort från oss själva.“
Susanne Dahl Sommar i
VI VAR MÅNGA SOM oroade oss under årets valrörelse. Över det som inte sades, och ibland också över det som sades. Vissa verkligheter tycks bortglömda: ing en pratar om den långtidssjukskrivna ensamstående mamman. Hon som behöver ransonera toapapper. Två bitar för kiss och fyra för bajs.
Ingen har egentligen pratat om klimatet. Inte på det sättet som behövs för att faktiskt ta stegen som på allvar förändrar våra prioriteringar, om vi ska överleva som planet. Ingen har talat om för delen med invandring. Hur beroende vi är av att människor vill flytta till Sverige för att vi ska kunna upprätthålla välfärden.
Jag är ingen politiker. Jag är präst och psykote rapeut och specialiserad på sorg. Och just nu sörjer jag. Sörjer förlorade värden, där människor har stort värde oavsett var hon kommer ifrån, hur hon ser ut, om hon är frisk eller sjuk. Jag sörjer också en kyrka som inte lyckas kraftsamla för att vara en röst med genomslag. I en tid när vi behöver ropa från hustaken om vikten att se varje människas helighet.
När vi behöver stå i led och värna människor, skogar och sjöar är det som att stå med en blomspruta när hela världen brinner.
Även om jag inte kan annat, så tänker jag stå här med min blomspruta.
Jesaja kapitel 1, vers
LENA FAGÉUS kyrkoherde
”Sträva efter rättvisa, stöd den förtryckte. För den faderlöses talan, skaffa änkan rätt.”
”Den tid det tar att älska, att göra kärlek genom var dagens grus och pushnotiser.”
”Totems of the Grizzlemaw” Ambiencemusik från onlinespelet World of Warcraft. Mycket bra musik komponeras inom dataspelsbranchen och detta är bland det bästa.
”O magnum mysterium” av Morten Lauridsen En av de stora körhymnerna av i dag. Som att sakta sjunka ned i ett varmt bubbelbad som bär iväg i varm omfamning av kärlek.
”Parce mihi domine” med The Hilliard Ensemble, Jan Garbarek Renhet, gudomlighet, total kontroll och dansande improvisation i en perfekt koreografi. Ståpäls.
”Stjärnorna” med Örebro University Choir Karin Boyes dikt tonsatt av Emil Sund berg. ”Säg stjärnor vill ni ta emot en själ som inga skatter har.” Inte ett öga torrt.
”The Real Hero” av Alan Silvestri Ni som vet, ni vet. För er andra så vet detta: det finns alltid möjlighet att förändras till det bättre.
Spotify-listan hittar du på: svenskakyrkan.se/ umea/spira/lurarna
Hon var konsert- och gudstjänstvärd i Stock holm i nästan 30 år. Nu vill Rut Niska Säfström engagera fler konsertvärdar i Umeå.
Fikaservering ”På trappan” utanför Vasakyrkan.
God man eller kontaktperson. Konsertvärd i kyrkan.
Förra året flyttade Rut till Umeå för att komma närmare barn och barnbarn. Nästan direkt engagerade hon sig som gudstjänstvärd i Sjukhuskyrkan och blev ledamot i Umeå stads församlingsråd. Under vårens kulturfest var hon konsertvärd.
– Det är så roligt, och jag tror att det är viktigt för människor att bli sedda när de kommer.
Från åren som gudstjänst- och konsertvärd i Storkyrkan minns hon särskilt kronprinsessans vigsel, en gudstjänst med Nelson Mandela och många konserter.
I höst hoppas hon få vara med och bygga upp en grupp med
konsertvärdar i Umeå stads kyrka.
Viljan att engagera sig kommer från upp växten i Tornedalen där Ruts mormor och mamma samlade in pengar för att bygga en kyrka respektive ett församlingshem.
För Rut handlar det både om att vara med i ett sammanhang och om intresset för människ orna, andligheten och gemen skapen i en församling. Just nu ingår hon också i ett nordiskt forskningsprojekt om ideellt engagemang tillsammans med tre andra umebor.
– Det är ofta andra volontärer som bjuder in nya ideella. Många blir glada över att få frågan, även om de inte kan tacka ja just då, säger Rut Niska Säfström. Ulrika Ljungblahd
KÄNNER DU EN ELDSJÄL? Hör av dig till oss på spira@svenskakyrkan.se!
Rut Niska Säfström promenerar gärna från lägenheten vid Umeälven till uppdragen i Umeå stads kyrka och Sjukhuskyrkan.
TRE BÖCKER HAR FÖLJT mig i sommar. Den isländske författaren Andri Snaer Magna son ger oss i boken Om tiden och vattnet en ovanlig berättelse om framtiden. Han visar hur nära vi jordklotsbor lever framtiden, men ock så hur nära vi är det förflutna. Han skriver om sin morfar läkaren som blev klimatflykting från Flo rida, om farfar fiskaren som bodde på sina fäders gård och såg till ejdrarna och om morfars syster som var barnflicka i familjen Tolkien i Oxford och berättade isländska sa gor för barnen. Berättelserna väver han ihop med jökelforskaren som ansågs som konspi rationsteoretiker, med klimatkonferenser, med isländsk och indisk mytologi och med samtal med sin dotter om hur världen ska se ut när hon är lika gammal som farmorsmor. Vi är, säger Magnason i samklang med FN:s klimatrapport, den sista generationen som kan rädda klotet från oåterkallelig förstörel se. ”Jag har inget annat alternativ än att tro att en lösning skulle kunna vara möjlig. Men då måste man eftertrakta lösningen lika hett som man eftertraktade att flyga, ta sig till månen och bota aids.”
LISA TEGBY Präst och bokslukare
Jag begrundar och funderar över mina och vårt samhälles bidrag till lösningen.
PAULUS ÄR FÖR MÅNGA en besvärlig person. Var han kvinnohatare, antisemit, homofob och förespråkare för slaveri? Redan boktiteln Den radikale Paulus kan förvåna. Men teologerna Marcus J. Borg och John Dominic Crossan har rotat i Paulus brev och liv, studerat hur forskarna bedömer bre vens äkthet och hur Paulus och den första kyrkans omgivning såg ut. De finner tre ”Paulusar” som brevskrivare där den förste motsätter sig den sociala hierarkin som var självklar i romarriket och som de två andra, senare, ”Paulusarna” accepterar. Paulus är, i Jesus anda, en radikal jämställdhetsivrare, en skarp ifrågasättare av samhällshierarkin och en varmhjärtad Kristusmystiker med en uppståndelsetro som har både personlig och politisk innebörd. Detta är en mycket spännande bok för den som vill fördjupa sig i teologi, även om man inte ska förvänta sig en andaktsbok.
EN ANDAKTSBOK ÄR DÄREMOT min tredje som marbok Hållbar vandring med frälsarkran sen av Pär Friberg och Magnus Myrberg.
Den använder biskop Martin Lönnebos radband frälsarkransen för att hitta ett hållbart liv i både inre och yttre mening. Re flektioner och böner kring Guds rikes plats i våra och världens liv möter tankar och frågor om livsstil och framtidstro. Vilken bra bok att ha i fickan för egen del och att samtala med andra om under både yttre och inre vandringar.
Norstedts förlag
LÄST
Förlag TVM
Verbum förlag
Tack vare insamlingar som Världens Barn kan femåriga Nay gå i skola i flyktinglägret där hon bor i Myanmar.
Text Act Svenska kyrkan Foto LWF MyanmarIflyktinglägren i Rakhine-regionen i Myanmar lever många människor hela sina liv. I åtta av lägren stödjer Act Svenska kyrkan verksamhet som försko lor, barnsäkra platser, psykosocialt stöd och grundskola. Sedan projektet påbörjades 2018 har över 11 500 barn fått tillgång till skolgång och skolmaterial. 250 lärare har fått fortbildning och säkerställd inkomst.
Ett av skolbarnen är femårige Nay.
– Jag älskar att gå till förskolan. Det jag gillar bäst är när vi sjunger sånger, när jag får dansa med mina vänner och när vi läser dikter och ritar, berättar Nay.
I förskolan får barnen också lära sig om sina rättigheter, värderingar, kamratskap och lärarna håller utkik efter tecken på om barn far illa. En av lärarna är 21-åriga Khin Pyo Win, som bor med sin man och tvåårige son i ett flyktingläger i Myanmar. Livet är hårt och det kan vara svårt att hålla dröm mar och hopp om framtiden vid liv. Men Khin tänker inte ge upp vare sig om sig själv eller om alla de barn som lever i lägret.
– Jag vill att alla barn under 18 år ska skyddas och stöttas i sin utveckling. Ett viktigt mål är att förhindra att de utsätts för våld eller sexuella övergrepp. Vi måste också se till att de vet sina rättigheter.
Genom Act Svenska kyrkans lokala partner har Khin utbildat sig inom barns behov av utveckling, rättigheter och välmående. I dag
arbetar hon som förskollärare. I Khins grupp går 15 pojkar och 10 flickor. Barnen får leka, träna på former, rita och dansa.
– När jag dansar med barnen blir jag lycklig, förklarar hon.
Khin är väldigt engagerad i barnens väl mående och framtid. Hon berättar att flick or oftare är frånvarande eftersom de hålls kvar i hemmen för att hjälpa till med dagliga sysslor och för att passa yngre småsyskon.
– För mig är rätten till utbildning förknip pat med värdighet. Barnen är vår framtid och jag känner mig stolt över att få guida dem till att bli utbildade, strålande stjärnor.
Myanmar är ett av världens mest konflikt drabbade länder. Cirka 240 000 människor bor i interna flyktingläger. Ungefär hälften är rohingyer, en folkgrupp som drivits på flykt med förföljelser och våld.
Världens Barn är Radiohjälpens största insamling och genom förs av Sveriges Television och Sveriges Radio P4 i samarbete med 14 svenska organisationer. Utgångspunkten för Världens Barn är att alla barn har rätt till hälsa, skola och trygghet.
Act Svenska kyrkan har två projekt som får stöd från Värl dens Barn. Det ena projektet är utbildning för barn på flykt i Myanmar, som du läser om här intill. Det andra är inkludering av barn med funktionsnedsätt ningar i flyktingläger i Somalia, Etiopien och Kenya.
Se den direktsända tv-galan fredag 7 oktober kl 20.00.
skolböcker till en elev i årskurs ett.
ryggsäck med pennor, papper och anteckningsbok.
550 kr
undervisningsmaterial för en lärare.
Hur mycket vatten kräver ett nyplan terat träd? Var ligger bageriinneha varen Fina Karlsson begravd? Svaren fick besökarna lära sig när kyrkogår darna bjöd in till öppet hus.
Den 20 augusti hälsade Norra kyr kogården och Backens kyrkogård besökare välkomna till öppet hus. På den guidade växtvandringen på Norra kyrkogården berättade föreståndaren AnnaKarin Daniels son hur de väljer sommarblom mor och perenner till gravarna i kyrkogårdens olika kvarter och om arbetet med förnyelse av fasta planteringar. Trädgårdsmästare Kristina Wincent konstaterar att de ersatt en hel del gamla träd de senaste åren.
– Nya träd kräver mycket skötsel, 70 till 150 liter vatten i veckan, sä ger hon och visar de stora vattenbe hållarna vid ett nyplanterat träd.
Med på växtvandringen var David Eriksson, som besökt öppet hus tidigare. Han påpekar att kyrkogård och begravning är något som berör alla, inte bara troende.
– På allhelgona är det fullt här, men jag tror att många skulle vara intresserade av att komma hit vid fler tillfällen och lära sig mer. Så det är jättebra att kyrkogårdarna har öppet hus!
IDÉHISTORIKERN KERSTIN Thörn avslu tar dagen med att guida besökarna till historiskt intressanta kvinnors gravar. Promenaden går förbi bland annat hotellägaren Marga reta Erixon, butiksägaren Gusti Walter, och bageriinnehavaren Fina Karlsson.
En annons på Facebook lockade hit besökarna Maria Berge och Anna Forsman.
– Hela släkten brukar gå ett varv här vid allhelgona, när det är så fint med alla ljusen. Därför var det roligt att få lära mig mer om kyrko gården, säger Maria Berge.
– Ja, jag lärde mig en massa om Umeå, Sveriges historia och svensk kvinnohistoria. Jättespännande! säger Anna Forsman. Helena Andersson Holmqvist
Första oktober är höststädningen klar på alla gravar som har skötselav tal med kyrko gårdsförvaltningen. Då går det fint att plantera ljung och andra höstväx ter. Du kan även beställa ljung fram till den 28 oktober.
Bildtext– Jag förstår att det gör dig ledsen när du själv lägger ned tid på att göra fint vid graven. Som gravrättsinnehavare är man enligt lag skyldig att hålla graven i ”ordnat och värdigt skick”. Det innebär bland annat att rensa ogräs i planteringsytan och ansa gräs runt gravstenen. Det räcker inte med en insats i början på sommaren, utan är ett kontinuerligt uppdrag under hela växtsäsongen. Den som inte har möjlighet att sköta graven själv kan köpa skötseltjänster.
För att se till att alla tar sitt an svar gör vi i slutet på varje sommar en inventering av alla gravar och skickar brev till dem som inte sköter om sina gravar. På sikt kan vanvård leda till att gravrätten återtas. Därför finns en poäng med att du inte själv rycker bort ogräs på en vanvårdad granngrav. Lyckligtvis är det inte så många vi behö ver påminna, de flesta är måna om att det är fint på gravarna.
Teo talks är ett forum med föreläsningar om livsfrågor på både bredden och djupet. Titta när du vill, bli inspirerad och utmanad på www.teotalks.se
Det finns fortfarande platser kvar på flera konfirmationsalternativ. www.samycketmer.info
Krig, svält och naturkatastrofer slår sönder miljoner människors tillvaro varje dag. Varje person som drabbas har rätt till trygghet, värdighet och behöver stöd för att orka leva vidare. Att rädda liv och lindra nöd är alltid högsta prioritet när katastrofen är ett faktum.
Genom lokala partner är Act Svenska kyrkan på plats och kan snabbt bidra med mat, vatten och trygghet när läget är akut. Stöd vårt katastrofarbete!
Act Svenska kyrkan stödjer humanitära insatser över hela världen. Det är oftast människor som redan lever i utsatthet som drabbas värst vid en katastrof. Gåvorna används där behoven är störst. Foto: Sofia Malmqvist/Ikon
Skriv
Spira 3-2022 Wretling orig 2022-08-31
EVAN-- HON SE SÄGS
HYSER DEN KAN
GELIE- FRÅN BILDEN PREDI- BRIST- ORO BLI FEM FOTnr 3 GESTALT DRAGAR- 22 KM KANT FÄLLIG MEN EJ METER ARBETE BRUNN FR. MALÅ IBLAND ÅNGEST HÖG
KNAS- KRYSSBOLLAR FISK SOM KUNDE VÄRDS- SJUTTON PROFET HUS
UPP-
SATS
SE
BILDEN LÅTER STÅTLIKT STAD VID MOLDAU
KAN LEVER SES I MAN KÖKS- PÅ DÖTT KYRKA SIN AN- JOBB MATEKOMST RIAL
ÄLDRE KAN HA FIRAS LÄSE- SKÄRA STÖTTA MÅLET I OKKRETS I SKYN OCH BAKOM TOBER BÄRA SIG NAVET
KAN PATER SÄGAS SES I SPANSK VARA BOK- FLOD RENT SLUT
FIRAS I FEBR. TYP AV UMEÅ BOSKAP LASARETT
BUD I
KON- HETT
HON, ÄVEN DE SUM- STÄLLE POKER
HELIGT DEN PÅ- RÖDA KLIS- FEST- SES EN LÖFTE NYTT- KAN VATER? PRISSE I POKER FÖDDA RA GRÅ FINNS KAN PÅ- SÅG MAN KANTON I ORSA MINNA FRAMI OCH OM ETT FÖR SCHWEIZ NORSJÖ PAKET SIG KAN HÖGT UTVÄRHJÄLPA TAGIT PRIS DERA DIG MED OLAG- HADE PÅ STAD I DIN ORO LIGT KÄNN ESTLAND HAR HAR FÖRNOG KOR KLACK VISSO I KORS- TILL- HALVÖ I ORD TALAR UKRAINA
ÄR HAL SEGT GÖR NOG VIRKE
SPÅR I TRÄ- HUVUD- HÄNDER TRAPPA STAD
LEON LEDER MED LOPP EXODUS CIVILPÅSTOD STÅND
HASSE MED VILOEFTER- HEMMEN LYST KAN GUDOM VARA HÅLLER I KORSHÖG UTI IHOP ORD KROPPEN
SYRE Konstruktör: Anders Perstrand
Grattis Birgitta Bygdemark och Carina Jonsson som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta lösningen får Ovanjorden av Mikael Berglund. En vinnare får presentkort på böcker. Skicka in lösningen senast den 14 november till spira@svenskakyrkan.se eller Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk ämnesrad/kuvert ”Korsord”.
Namn: Adress:
Sju ungdomar som gått Blå konfa avslutade med två dagar på Tavelsjö lägergård. Att sova borta och laga tacos var roligast tycker Isac Olovsson.
Blå konfa är för ungdomar som går i särsko lan. Under pandemin träffades grupperna mest digitalt, med ”möten” som 16-åriga Isac Olovsson säger. Han minns breven med sitt namn som kom i brevlådan med pyssel inför träffarna, och hur han fick tända ljus hem ma i en digital gudstjänst.
– Det är fantastiskt hur ledarna lyckades skapa en gemenskap, säger hans mamma Helen Olovsson.
I maj samlades konfirmander från tre års kullar på Tavelsjö lägergård. Lekar, skapan de och gudstjänstverkstad stod på schemat. Vissa pass fick föräldrarna prata för sig.
– Det är lyxigt och berikande att prata med andra föräldrar", säger Helen.
Blå konfa anpassas alltid till deltagarna, berättar ledaren Kristin Lundgren.
– Den här gruppen ville ha en övernatt ning. Ungdomarna fick bo med en förälder och vi hjälptes åt med mat och städning.
Nästa omgång Blå konfa träffas ungefär varannan söndag i Grisbackakyrkan. Kan ske åker de också på läger under året.
För dig som går i särskola/anpassad grund skola från årskurs 8 och till och med gymnasiet. VIP-kväll med informa tion tisdag 1 november kl 18.30, Grisbackakyrkan. Info och anmälan www.samycketmer.info Kristin Lundgren, tel 090-200 28 13 90
Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan 28 september till 14 december 2022. Kulturarrangemang i samarbete med Sensus. Hela programmet på svenskakyrkan.se/umea
Konsert för Världens barn lördag 1 oktober kl 18.00, Tavelsjö kyrka. Tavelsjö kyrkokör, solister, Tavelsjö husband.
Söndagsorgel: Franska färger söndag 2 oktober kl 15.00, Umeå stads kyrka. Organist Jonas Östlund. Musik av Vierne, Litaize och Langlaise.
Händel- och Bachkonsert söndag 2 oktober kl 18.00, Backens kyrka. Lotta Kuis ma, sång. Per Brännström, violin. Johanna Brännström, cello. Maria Axell, cembalo. Sakrala sentenser onsdag 12 oktober kl 19.00, Tavelsjö kyrka. Fransk stämningsfull klassisk musik för sopran och orgel. Lisbeth Fors Malm, sopran. Anders Wälimäki, orgel.
Höstkonsert lördag 15 oktober kl 20.00, Umeå stads kyrka. Louis och Per Herrey och sånggruppen Unitone.
Orgel och brasskvartett från Norrlandsoperan söndag 23 oktober kl 18.00, Backens kyrka. Malin Silbo Ohlsson, Andreas Karlsson Walleng, trumpet. Peter Nygren, Daniel Hedin, trombon. Maria Axell, orgel. Lunchkonsert onsdag 26 oktober kl 13.00, Tavelsjö kyrka. Sångkvartetten Cantus sjunger Benny An derssons finaste melodier.
Orgelkonsert med Markus Wargh söndag 30 oktober kl 16.00, Mariakyrkan. Markus Wargh, domkyrkoorganist i Luleå. Ave Maria onsdag 2 november kl 19.00, Tavelsjö kyrka. Fyra sopraner och Anders Wälimäki.
César Franck 200 år 21-22 oktober fredag 19.30 tegs kyrka Orgelmusiken César Francks största orgelverk. Lisa Oscarsson och Anders Winterstam. lördag 12.00, umeå stads kyrka Orgelvisning 15.00, umeå stads kyrka Harmoniet och rösterna Francks vokala verk, svit ur ‘L’organiste’ samt musik för harmonium och piano. Umeå stads Motettkör, Umeå stads damkör, Jonas Östlund, Anders Winterstam.
18.00, tegs kyrka Symfoni i d-moll Organist Per Brudsten, Härnösands domkyrka.
Bach, Buxtehude och nyckelharpa fredag 4 november kl 19.00, Umeå stads kyrka. Virtuosa nyck elharpisterna Erik Rydvall och Torbjörn Näsbom, sopranen Lisbeth Fors Malm, Umeå Barockkör och ensemble under ledning av Esther von Schoenberg.
Purcell/Lauridsen söndag 6 november kl 18.00, Umeå stads kyrka. Umeå stads Motettkör under ledning av Jonas Östlund. Lisa Oscarsson, orgel.
Du prenumrerar väl? Gratis förstås!
Ulrika Ljungblahd
Hanna Otten och Isac Olovsson pysslar under helgen med Blå konfa i Tavelsjö.
FOTO: VOLKER OTTEN
SPIRA BESÖKER
My Samuelsson dukar.
H. Purcell ”Funeral Music of Queen Mary" och Morten Lauridsen ”Lux Aeterna”.
Faurés Requiem söndag 6 november kl 18.00, Ålidhemskyrkan. Ålidhems kyrkokör och solister under ledning av Tomas Pleje.
Söndagsorgel söndag 13 november kl 15.00, Umeå stads kyrka. Musik av Bach, Franck, Sjöberg och Shteg man. Maria Axell, organist.
”Jag är äntligen här” söndag 13 november kl 18.00, Ersmarkskyrkan. Poesi och sång av Liza L Lundqvist. Jonas Holm ström, gitarr.
Kafé NyFiket – Frida Selander tisdag 15 novem ber kl 18.30, Ålidhemskyr kan. Frida Selander, sångare och musiker från Umeå.
Musik vid kyrkoårets slut söndag 20 november kl 18.00, Umeå stads kyrka. Umeå stads Motettkör och Jonas Östlund.
Musik med Björn och Lars söndag 20 november kl 18.00, Mariakyrkan. Björn Malmehed och Lars Segerstedt.
Konsert med kultursko lan onsdag 23 november kl 18.00, Umeå stads kyrka. Pianoafton onsdag 23 november kl 19.00, Tavelsjö kyrka. Klassisk pianomusik av bland andra Beethoven, Debussy och Ravel. Pianist David Södermark.
Sjung i advent söndag 4 december kl 10.00, Kyrkhörnan, Sjöfruskolan Julkonsert söndag 4 december kl 18.00, Umeå stads kyrka. Björkstakören. Julkonsert söndag 4 december kl 18.00, Back ens kyrka. Backen Gospel. Luciakonsert fredag 9 december kl 18.30, Tavelsjö kyrka
Lucialjus i midvintertid lördag 10 december kl 16.00, Tegs kyrka. A ceremony of carols lördag 10 december kl 18.00, Umeå stads kyrka.
Umeå stads damkör under ledning av Jonas Östlund.
Julberättelse i barockstil söndag 11 decem ber kl 16.00, Backens kyrka. Berättaren Andreas Södermark och Umeå Barockkör i en musikalisk julföreställning för hela familjen. Dirigent Esther von Schoenberg.
Julkonsert söndag 11 december kl 18.00, Ålidhemskyrkan. Ålidhems kyrkokör under ledning av Tomas Pleje.
Luciahögtid söndag 11 december kl 18.30 & 20.00, Umeå stads kyrka Luciatåg med Näkter galarna och Umeå stads ungdomskör under ledning av Malin Björkman Hietala, Jonas Östlund, piano.
Julkonsert måndag 12 december kl 19.00, Umeå stads kyrka. Kören Gaudium.
Steg för steg – Bibelsam tal från A till Ö, digitalt tisdag 4 oktober kl 18.30, på zoom. Varannan tisdag. Mejla sven-bertil.grahn@ svenskakyrkan.se så får du en länk för inloggning.
Retreatkväll torsdag 6 ok tober kl 18.00, Kyrkstugan, Nydala. Även 10/11 och 8/12. Anmälan terese.hedman@ svenskakyrkan.se
Den gömda skatten – att söka och finna Gud i alla ting torsdag 6 oktober kl 18.45, Tegs kyrka. En kväll med inlevelsemedita tion, rundor och tystnad.
Kontemplativ bönegrupp tisdag 11 oktober kl 18.00, Backens kyrka.
Andrum – kvällsretreat med mat och mässa tors dag 13 oktober kl 17–20, Västerslättskyrkan. Även 10/11. Anmälan middag 60 kr: susanna.skog@ svenskakyrkan.se
Filmkväll på Kafé NyFiket Tisdag 4 oktober kl 18.30, Ålidhemskyrkan. ”Nomad land”, fika och samtal.
Landa mjukt- rörelse för kropp och själ! onsdag 5 oktober kl 14, Västerslättskyrkan. Varje onsdag till 2 november. Anmälan: ulrika.mottmann@ svenskakyrkan.se
Regnbågskväll onsdag 5 oktober kl 19.30, Ålidhemskyrkan. Även 9/11. Dagar om sorg lördag 8 oktober och 19 november. Läs mer på sidan 6.
Sopplunch med föredrag torsdag 13 oktober kl 12.00, Ersmarkskyrkan. ”Röster från förr” Kent Sandström och Thomas Olofsson.
”Psalmer under 40 år –och sedan?” söndag 16 oktober kl 15.00, Mariakyrkan. Mariakyrkan 40 år. Diakoni då och nu fredag 21 oktober kl 10-14, Tegs församlingsgård. ”I starka kvinnors sällskapa” och ”Nöden och nåden i dagens diakoni.” Maria Hedvall och Susanne Axelsson, Vårsta diakoni. Katarina Glas, Svenska kyrkan. Anmälan 14/10 katarina.glas@ svenskakyrkan.se
Soppluncher, samtals grupper, stickkaféer. Hämta foldern i närmaste kyrka eller på webben.
Varje vecka firas morgon-, lunch- och kvällsmässor samt flera gudstjänster på söndagar. Se kalendariet på webben. Taizémässa torsdag 6 oktober kl 18.00, Maria kyrkan.
Drop in-dop lördag 15 oktober kl 11.00, Tegs kyrka. www.dropindop.se
Sinnesrogudstjänst torsdag 27 oktober kl 18.00, Tegs kyrka.
Samisk gudstjänst söndag 30 oktober kl 11.00, Ersbodakyrkan.
Sinnesrogudstjänst tisdag 29 november kl 18.00, Umeå stads kyrka.
Jubileumsgudstjänst sön dag 4 december kl 10.00, Ersmarkskyrkan. Kyrkans 30-årsjubileum.
Finlands självständighetsdag tisdag 6 decem ber kl 18.00, Ålidhemskyrkan.
Start 12 oktober kl 18.30–20.30
Västerslättskyrkan.
Utifrån radbandet frälsarkransen pratar vi om livets mörker och glädje, min bild av Gud, kristen tro, balans med mera. Åtta träffar och ett helgläger. 600 kr inklusive frälsarkransen och läger. Anmälan 3/10 sven-bertil. grahn@svenskakyrkan.se
Söndag 13 november kl 18.00, Ålidhemskyrkan
Författaren Andreas Lundberg läser ur sin ro mansvit Trilogin och sam talar med Susanne Dahl, studentpräst. Triologin växer fram ur författarens vistelse på en psykiatrisk klinik, ett kloster och som timanställd på ett demensboende.
TÄNK PÅ! Det kan bli ändringar med kort varsel. Kolla alltid appen Kyrkguiden eller webben!
IDEELLT FORUMS IDÉDAG 2022
Lördag 8 oktober kl 9–14, Tegs kyrka.
Inspirationsdag för ideella, förtroendevalda och an ställda. Tema: ”Av fri vilja på fri tid”. Vi ser de digita la föreläsningarna tillsam mans. Hela programmet: ideelltforum.se/ motesplatser Anmälan och info: sara.p.sandstrom@ svenskakyrkan.se
4–5 november Välkommen för stillhet och ljuständning
För öppettider och minnesgudstjänster: svenskakyrkan.se/umea/allhelgona eller kalendariet på webben.
LÄS MER PÅ SIDAN
