STBL 04/2011

04

Studentbladet MAJ 2011 Sedan 1911

STUDENTBLADET • MAJ 2011

Ledare

00:04 Styrkan tar sällan samma form då han återvänder.

Lyckan i att misslyckas

Styrka finns sällan där som man tror att han borde vara närvarande, inte i smaken av seger. Han växer med våra misslyckanden och våra svagheter. Det är felstegen som dikterar hur vi hittar rätt.  f a n n y l i n dho l m

Oberoende klädsel och manér finns det ingen som är lika missförstådd och feltolkad som han. Han lever som en pendel mellan svaghet och rädsla och glädje och empati och han är lika opålitlig som en antik urtavla. Han slår tolv ljudligt, timmar efter midnatt och alldeles för långt innan gryningen.

Forskaren Brené Browns undersökning tar upp det paradoxala förhållandet mellan styrka och svaghet.

Hon säger att ju mera rädsla och sårbarhet vi känner desto säkrare låter vi. Sårbarhet står i de flesta fall i vägen för att leva fullt ut.

Brown analyserade tusentals historier om mänskliga relationer och livet och de flesta personer beskrev sällan hur de lyckats utan snarare hur det genom misslyckanden och genom att göra fel insett vad som är rätt. Vi utvecklas genom felsteg och nederlag.

Browns forskning försöker greppa varför människan gör sitt yttersta för att dölja sin svaghet och hur man kan se det i de flesta vardagliga situationer. Brown beskriver att den som självsäkert skryter om sina senaste erövringar för cv:t, den har förlorat drömjobbet.

Och den som alltid vill ha rätt, flest titlar och statussymboler kände sig aldrig tillräcklig. Personen som nonchalant rycker på axlarna åt ett nederlag i kärleken, hon har förlorat och vågar inte lita. Exemplen är otaliga, men självfallet är det ingen regel att överdriven entusiasm är sorg och att likgiltighet är dålig självkänsla.

Faktum är att människan handlar på de mest

Studentbladets redaktion nåt tag

FW: Brave new world Det enda jag numera är rädd för är att transformationen inte ska köra begåvade unga mammor in i den urgamla kvinnofällan.



m ä rta t i k k a n e n

åren efter 1955 – det var smått och trångt nånstans uppe i Gamla studenthuset, in mot gården. Ett skrivbord, ett bord att klipp & klistra på. Brådska, alltid.

Vad jag kan ha bidragit med minns jag heller inte. Men jag minns femtiotalets totala aningslöshet i kontrast till det som kom sen, sextio- och sjuttiotalen. För oss femtiotalister var det långklänningsfester och sillfrukost på Nyland, generationerna som kom efteråt kunde inte ens ha studentmössan på 1 maj, då skulle det marscheras. Sen kom åttio- och nittiotalen, o jerum jerum jerum – Mycket har förändrats, annat inte så värst. Vi var tre på Olof Enckells laudaturseminarier i svensk litteratur, en fransman som pratade franska om Eyvind Johnson, Jörn Donner som skrev om Diktonius och höll på att somna och

absurda vis då hon känner sig sårbar och om det är omgivningen eller sig själv som hon försöker lura förblir obesvarat, kanske båda. Hon brister ut i ett skrattanfall då hon får ett dödsbud, hon jagar iväg den som hon vill ha nära, hon bedrar i rädsla för att bli bedragen och hon blir cynisk då hon betvivlar. Konstnären Pablo Picasso vägrade måla utifrån ett perspektiv och därför avbildade han det mänskliga ansiktet från alla olika vinklar. Genom sin konst snuddade han vid den kinesiska filosofin om motpolerna yin och yang. Filosofin säger att yin och yang inte kan existera utan varandra, där betraktaren ser svarta yang på ytan är vita yin inuti och vice versa. Ögat bedrar åskådaren, sade William Shakespeare.

Om livet är en lina så finns styrkan sällan där som linan är som mest hållbar och där som du tror att han borde vara närvarande. Styrkan finns i acceptansen av ett nederlag och att inse orättvisa. Han finns inte i smaken av seger, blinkningen av den du åtrår, i drömjobbet du får eller då du är omringad av dina vänner.

Först mycket senare förstår du att styrkan inte ska finnas där då du klarar dig utan honom. Han smög sig in som språngbrädan som tog dig framåt, som viljan att fatta beslutet och som handen på axeln. Styrkan är där linan är tilltygad, han är svarta yang och Picassos porträtt med flera vinklar. Han håller inte tiden likt den antika urtavlan, styrkan slår flest slag då han är längst borta och tickar tyst och rytmiskt då han är som närmast.

ramla under bordet varje gång det var jag som skulle utreda min syn på Edith Södergran, Jörn hade en färsk son som skulle bytas blöja på om nätterna, åtminstone en del av bakgrunden till hans sömnbehov.

Apropå det, ett skutt till ett antal norska akademikerkvinnor i farmorsåldern på litterär träff för några år sen. Damerna hade givetvis oerhört framgångsrika söner, det var Bryssel och it-världen för hela slanten. Men ett problem: de hade också mycket framgångsrika svärdöttrar, lika mycket Unesco och Nokia där.

Och farmödrarna hade ett stort bekymmer: vad göra när dessa svärdöttrar alls inte kände för några hemmamammaår medan bebisarnas blöjbyten skulle skötas om nätterna? Hur skulle det gå med sönernas internationella karriär om de inte orkade hålla sej vakna medan

Barroso pratade viktigheter där framme i talarstolen?

Och dessa farmödrar var alls inte av en sort som själva ryckte in vid kris, de hade ju sina egna föreläsningar vid Berkeley som skulle fixas.

Hur problemen löstes har jag ingen aning om men det kändes skönt. Inte bara mammorna alltså som skulle klara det så kallade livspusslet.

Det enda jag numera är rädd för är att transformationen inte ska köra begåvade unga mammor in i den urgamla kvinnofällan: så de istället för sitt eget yrke bryr sina hjärnor med heminredning, träningspass, läckra smårätter och bebisar som matchar vårens nyans på de andra accessoarerna.

Skribenten var redaktionssekreterare på Studentbladet år 1957.

maj tjugohundraelva

•

studentbladet

•

03

Nordens äldsta studenttidning • Årgång 100 chefredaktör & ansvarig utgivare Fanny Lindholm, 050 563 4790, chefred@stbl.fi • Redaktionssekreterare Catariina Salo, 050 501 7331, red@stbl.fi • Grafisk formgivare Rasmus Kyllönen, grafiker@stbl.fi • Redaktionen Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • Redaktörer i Åbo Julia Holmvik, juliaholmvik@hotmail.fi och Roger Norrgård, rnorrgar@abo.fi • Redaktör i Vasa Emelie Jakobsson, jakobsson.emelie@gmail.com • Annonsmaterial Lisbeth Lönnqvist (09) 803 9553. Annonser bör lämnas in senast tio dagar före utgivningsdatum. • Kansli, adressändringar, PRENUMERATIONER 045-8759759, kansli@stbl.fi • Utgivare Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf. Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • Generalsekreterare Linda Sundman, 050 373 4263, kansli@stbl.fi • Ordförande Peter Sjöholm, 040 565 8688, ordforande@stbl.fi • Styrelse Kim Blomqvist, Mia Haglund, Sofia Julin, Henri Lohilahti, Isabell Mattsson, Natalie Segercrantz, Richard Sundman, Elias Vartio, Danica Vihinen, Hannes Wallin, styrelsen@stbl.fi • Tryckeri KSF Medias tryckeri, Vanda • UTGIVNING 2011 Studentbladet utkommer fem gånger under vårteminen 2011 och fyra gånger under höstterminen 2011. Tidningen sänds till medlemmarna i ÅAS, SHS, ASK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUS och AUS. En prenumeration kostar 20 euro för övriga studerande, 40 euro för icke-studerande, 45 euro inom Norden och 55 euro utanför Norden. Upplaga: 12 000 (2 st Abi-nummer á 14 000). Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material.

Pärm: Lasse Lindfors SID 4: Frank A. Unger

STUDENTBLADET • MAJ 2011

NR04 Start

Samhället • NU SSI anställde jubileumskoordinator sidan 10 • Casa renoveras sidan 11 • Novia nästsämst sidan 11 • Riksdagsvalssoppan sidan 12 • Save our students sidan 14 • Dyra handskakningar för skattebetalare sidan 17 • Människan Staffan är bäst i välden sidan 20 • I’m a free bitch, baby! Clowneriets innersta väsen sidan 23 • VI Sex – en synd? Sidan 28 • QA: Maratontips sidan 30 • AHA Otto Nissfolk löser • Livet • FÅ Massor mys i maj sidan 32 • SE Nintendons olika skeden sidan 34 • Böcker, konst, magdans och händelsekalender sidan 35 • Bröd, vin och köttbullar sidan 36 • Hon gör kläder för stora magar sidan 38 • RE: Karin Hautamäki funderar på utseende och intelligens sidan 39

DE

VÅRA MEDARBETARE I NUMMER 4 FRANK A. UNGER Vår österbottniska fotograf är en mystikens man. Han gömmer sig i skydd av en mustasch, inreder hemmet med loppisfynd och tycker om att ta träklubban i handen för att putta bollen genom hindren i Hovrättsparken. När Stbl bad om en presentation av honom svarade han kort och koncist: "Frank A. Unger är fotograf, konstnär, företagare."

SARA DAHLBACK är 23 år gammal och blir snart färdig maskör. Hon hoppas att en dag kunna ta över Eurovision Song Contest sminkloge. ESC är heligt för Sara och hon lever i en egen liten schlagerbubbla. Annat som ligger henne varmt om hjärtat är hundar och hennes nya plattång. Sara har sminkat STBL:s clowner, erkänt sin svaghet för choklad och spridit ett lugn i studion som enbart kan uppnås av Dalai Lama själv och andra individer i harmoni.

JOHNNY UTAH försöker lära sig yoga.

Med ett stort smil och bredare bringa än höft klättrar han gärna i lyckstolpar, åker cykel på ett ben och är den ännu ovärvade medlemmen av Dudesons.

Som utbildad massör vet han vilka punkter som man ska trycka på för att få det önskade slutresultatet. Han rådger gärna maskeraren hur hon ska sminka honom för att han ska se ut som en äkta clown. Mästare i grenen som han är.

JOHANNA MUNTER har en förkärlek för stora sjalar och varma korvar under en stjärnklar himmel i Borgå. Hon studerar redovisning på Hanken, men flyr gärna byråkrati och normer i utbyte mot kålpiroger, ludiskuffare och akrobati på röda torget i grannlandet i öst. Som före detta modell vill hon gärna klättra i träd med andra clowner och agera trafikpolis i den fartfyllda nattrafiken i Helsingfors.

maj tjugohundraelva

•

studentbladet

•

05

06

•

studentbladet

• maj

tjugohundraelva

MÅNADENS STUDENT

DU

t E X T o c h f o t o e m e l i e j a k obsso n

Linn Wilhelmsson, 23, läser miljöteknik för sista året vid Novia i Vasa. Det finns en sak som skiljer Linn från många andra – hennes tro. Hon är nämligen häxa.

HÄXA PÅ HELTID

inn kommer ursprungligen från Vörå, men har gått gymnasiet i Vasa. Det var under gymnasiets religionstimmar hon började intressera sig för nyreligionen wicca.

– När jag började läsa om wicca insåg jag att det stod för allt jag redan trodde på, berättar Linn.

Wicca är en naturreligion som baserar sig på gamla folkreligioner, bland annat keltiska religioner från Storbritannien. Wicca grundades på 1950-talet av engelsmannen Gerald Gardner. Religionen är ganska ovanlig i Finland, de flesta wiccaner finns i USA och Storbritannien.

Rötterna är gamla men religionen är ny. Wiccanerna firar egna högtider och en del utför även ritualer.

– I ritualerna kan det ingå det vi kallar magi, vilket i princip är symboliska handlingar. Man kan till exempel göra en ritual för någon vän som har det jobbigt. Det är vårt sätt att be, förklarar Linn.

Efter att ha läst på ordentligt och insett att wicca var något som passade, skrev Linn ut sig ur kyrkan. Hon har uppfostrats på lutheranska grunder men familjen har aldrig varit särskilt religiös. Linns egna åsikter har alltid gått i andra banor än kyrkans.

– Om jag inte lämnat kyrkan då, skulle jag ändå ha gjort det förr eller senare.

Linn har beskrivits som häxa i flera sammanhang men förklarar att man inte behöver vara häxa för att vara wiccan. Man behöver inte heller vara wiccan för att kalla sig häxa. Linn kallar sig själv wiccan eftersom häxa är ett så laddat ord. Ordet häxa för onekligen tankarna till Harry Potter, kvastar, trolleriböcker och trollstavar, och det är något Linn inte vill förknippas med.

Några fördomar tycker inte Linn att hon mött. Ibland får hon frågan om hon är satanist eftersom hon har ett pentagram runt halsen, men de flesta är mer intresserade av att veta vad wiccanism egentligen innebär. Linn blir alltid lika förvånad när främlingar kommer och frågar om hennes tro. Hon blir också lika förvånad varje gång en journalist kontaktar henne och vill intervjua henne.

– Det är alltid lika roligt. Men jag har ännu inte vant mig vid att det är så många som faktiskt vet att jag är wiccan. Det känns lite som att jag blivit Svenskfinlands språkrör för wiccaner, säger Linn och skrattar.

Första gången Linn deltog i en intervju var hon anonym, men ankdammen är liten. Hennes mamma kände genast igen henne i tidningen och fick på det sättet reda på att hennes dotter valt en annan tro.

– Vi pratar inte så mycket om det hemma. Mina föräldrar accepterar mitt val, men de vet nog inte så mycket om det. Jag blev väldigt förvånad när jag fick pentagramhalsbandet i gåva av dem.

Det märks på Linn att det här med religion är ett känsligt ämne, varje gång någon går förbi sänker hon rösten och pausar en stund.

– Det är inte något jag pratar helt öppet om, eftersom det fortfarande finns de som inte förstår, säger hon.

Linns vardag ser inte annorlunda ut än andras. Skillnaden är att hon är mera miljömedveten än genomsnittsmedborgaren. Hennes liv är normalt. Visst, hon har en kvast i tamburen, men det har också många andra. Hennes bokhylla i vardagsrummet innehåller några kristaller, symboler, ljushållare och en oljelampa som hon använder sig av vid ritualer. Men annars ser hennes liv ut som för vilken studerande som helst.

Studentbladet s e d a n

1 9 1 1

100100100100100100100100100100100100100100100 10010010010010 10010010100100 00100101001001 0010010 0100100 10010010100100 0010010100 0100100100 10010010010010 0100100 1001001 1001001 0010010 0010010 0100100 0100100 1001001 100 0100100100 0010010 1001001 0010010 1001001 0100100 0010010 1001001 0100100 0010010 1001001 0100 0010010 0100100100 100100100100100100100 10010011001001 1001001 0010010 0010010 0010010 0100100 0100100 10010010010010 0100 0100100100 10010010010010 1001001 0010010 0100100 0100100 1001001 1001001 0010010 0010010 00100100100100100 0100100 0100100 1001001 1001001001 0010010 0100100 10010010010010 1001001 0010010 0100100 0100100 1001001 1001001 0010010 0010010 0010010 0100100 0100100 1001001 1001001001 0010010 0100100 100 0100100100 10010010010010 1001001 10010010100100 0010010 00100101001001 0100100100 0010010 0100100 100100100100100100 10010010100100 0010010100 0100100 Inbjudan 1001001 0010010 1001001 0100100 0010010 10010010010010 1001001 0100100 0010010 1001001100 0100100 0 0100100 00100100100100 1001001 0010010 100100100100100100100 1001001 0010010 1001001 1001001 0100100 0010010 0010010 10010010 0100100 0100100 00100100100100100 1000010010 1001001 10010010010010 1001001 0100100 1001001 1001001 0010010 0100100 0010010 0100100 1001001 0100100 Fredagen den 180010010 februari inleder Nordens äldsta 0010010 1001001 100 0010010 0100100 100 0100100100 1001001 10010010010010 0010010 0100100 1001001 10010010100100 1001001 0010010 1001001 0010010 0010010 0010010 studenttidning Studentbladet sitt0100100 hundraårsfirande då 0100100 0100100 1001001 0100100 1001001 100 0100100100 0010010 100 0010010 0100100 100 1001001 10010010010010 0010010 0100100 1001001 0100100 1001001 1001001 0010010 jubileumsutställningen invigs på100 Kvarnen i Vasa.

1001001 0010010 0010010 0100100 0010010 0100100 0100100 1001001 0100100 1001001 0010010 0100100 100100 00100100 1001001 10010010010010 1001001 0100100 0010010 Du är0010010 varmt välkommen att delta i invigningsceremonin 0100100 1001001 1001001 0100100 0010010 1001001 0010010 1001001 0010010 0100100 0100100 0010010 0100100 100 0100100100 1001001 100 0010010 0100100 100 10010010010010 1001001 där1001001 också jubileumsårets övriga program 0010010 0010010 0100100 0100100 0100100 1001001 1001001 1001001 0010010 0010010 0010010 010010010010010010010 0100 0100100100 100 0100100 100 10010010010010 kommer att presenteras.

1001001 1001001 0010010 0010010 0100100 10010010100100 0100100 1001001 00100101001001 1001001 0010010 0010010 0100100 00100100100100100 0100100 10010010100100 100 0010010 0100100 100 1001001 0010010 1001001 0100100 0010010 1001001001001001001001001001 1001001 0100100 0010010 1001001 0100100 0010010 0100100100 0010010 0100100 100100 I samband med invigningen kommer också det 10010010010010 1001001 0100100 0010010 1001001 0100100 0010010 1001001 0100100 0010010 100 0100100100 förnyade Studentbladet att presenteras 10010010010010 1001001 0010010 0100100 0100100 1001001 0010010 1001001 0010010 0100100 0100100100 100 av chefredaktör Fanny Lindholm.

1001001 0010010 1001001 0010010 0100100 0100100 1001001 0010010 1001001 0010010 0 0100100100 100100100100100100100100100100100100100100100 Studentbladets 100-årsutställning har producerats 1001001 00100100100100 10010010010010 0100100100 av Svenska centralarkivet.

100100100100100100100100100100100100100100100  1001001001001001001001001001 00100100100100100 18.2.2011 kl. 14.30  0100100 kvarnen, åbo akademi vasa  strandgatan 2 1001001 0010010 1001001i 0010010 0100100 100 1001001001001001001001001001  00100100100100100 1001001 0010010 1001001 0010010 meddela gärna0100100 om ditt deltagande till kansli@stbl.fi 0100100100 Välkommen!

Studentbladet 100 år!

Nordens äldsta studenttidning firar 100-årsjubileum i år – join the party!

årets höjdpunkt studentbladets 100-årsutställning

Jubileumsseminarium och jubileumsbankett den 9.12.2011 i Helsingfors.

turnerar runt i Svenskfinland.

Just nu är utställningen i Åbo.

21.4-3.5 Gadolina • 4.5-13.5 Arken • 16.5-15.5 Novia följ www.studentbladet.com och www.facebook.com/studentbladet för aktuell info!

08

•

studentbladet

• maj

tjugohundraelva

Samhället

supernovaexplosion det jag säger. är det jag säger. är det verkligen. det jag säger.

Heidi von Wright

NU AKUTALITETER I NÄR OCH FJÄRRAN

Rekordantal sökande till Soc&kom Antalet sökande till Svenska social och kommunlahögskolan ökade i år igen med tio procent. Soc&kom har tagit emot 495 ansökningar och antar cirka 100 nya studerande.

Urvalsresultaten kungörs den 30 juni. Också Åbo Akademi har tagit emot hela 2513 ansökningar vilket slår fjolårets rekord.

Åbo Akademi får efterlängtad psykologtjänst

ÅAS kampanj har gått hem och rektorn har gett ett löfte om en ny psykologtjänst. Den nya studierådgivningsningspsykologen ska enligt löfte tillträda den 1 januari år 2012. Psykologen har som uppgift att vägleda och ge råd åt studerande som har svårt att fortskrida med studierna. Att kunna förebygga stress och få vägledning i studierna kunde bidra till en snabbare studietakt.

2

ÅAS fullmäktige får två års mandat

Teknologkanalen OUBS läggs ner Aalto-universitets studentkår har beslutat om att lägga ner teknologernas tv-kanal OUBS i sin nuvarande form. Tanken är att starta en ny tv-kanal som kunde rikta sig till alla studerande vid Aalto-universitetet.

Emilia är Stbl:s partyprisse Inför Studentbladets 100-årsjubileum har Svenska studerandes intresseförening anställt en jubileumskoordinator. emilia hytönen kommer att hålla i trådarna för arbetet under jubileumsåret och förbereder Studentbladets 100 -årsjubileumsfest den 9 december. Hytönen har tidigare erfarenhet av att både fungera som koordinator och ledare. t ex t f a n n y l i n dho l m f o t o c ata r i i n a s a l o

010

•

studentbladet

• maj

tjugohundraelva

ÅAS har godkänt en stadgeändring som ger fullmäktige två års mandat. Stadgeändringar ger inte bara fullmäktige en längre mandatperiod utan antalet fullmäktigeledamöter minskar också i antal från 31 till 25 stycken.

Arcada storsatsar på marknadsföring

Enligt en artikel publicerad i Helsingin Sanomat den 11 april är Arcada rankad på andra plats på listan för hur mycket yrkeshögskolor satsar på marknadsföring.

Allt som allt har Arcada använt 180 000 euro på marknadsföring . Om summan räknas i relation till antalet studerande (2 900) är det 446,65 euro per studerande. Första plats får Vaasan ammattikorkeakoulu som använt hela 307 000 euro på marknadsföring. Orsaken till de dyra kampanjerna är allt hårdare konkurrens mellan yrkeshögskolor.

Casa renoveras

5 HÄNDELSER I UNIVERSITETSVÄRLDEN Den amerikanska regeringen satsar 20 miljoner dollar på stipendieprogram för att flera ungdomar ska kunna få en högre utbildning. Examinationsfrekvensen varierar kraftigt beroende på delstat. Den är 28 procent i vissa delstater och mer än 50 procent i andra. • Colombia ska under tre års tid investera i den högre utbildningen.

Målet är en reformerad högskola som lockar 50 procent av varje årskull. Programmet sätter särskild vikt vid att unga vuxna med ursprung i underpriviligierade miljöer ska få en bättre utbildning. Reformen ska också göra utbildningen internationellt konkurrenskraftig. • Iran ska storsatsa på forskning. Det långsiktiga målet omfattar 224 forskningsprojekt som ska ha genomförts år 2025. Projketen som ska sluka fyra procent av landets BNP ska ske med hjälp av experter från 800 forskningscentrum. Rädslan är ändå att brist på medel kommer att sätta käppar i hjulet för det ambitiösa projektet. Ett annat problem är att allt fler forskare lämnar landet, säger professor Muhammad Sahimi. • I Skottland stämmer allt fler studerande sina högskolor för att få högre betyg. I två fall har man nått förlikning, medan fyra går vidare till domstol. Trenden tros bero på att studerande som betalar för högskoleutbildning ser sig som konsumenter. • Antalet svenska studerande som bedriver läkarstudier på Köpenhamns universitet har minskat. Orsaken tros vara den nya sjugradiga betygsskalan som tillämpats i Danmark.

En effekt av den nya betygskalan är att de svenska betygen ger lägre resultat vid omräkning till danska betyg. Det här har lett till att antalet svenskar som söker till läkarutbildningen har minskat. • Den brittiska regeringen beskylls för att ha avskaffat principen om akademisk frihet. Forskare befarar att intresse-styrd forskning kommer att minska. Röster har också höjts för att man anser att politiska röster styr forskningen.

Forskningsrådet tillbakavisar ändå kritiken liksom utbildnings- och forskningsminister David Willetts som förnekar att regeringen försöker styra forskningsråden. Fanny Lindholm

Novia nästsämst Yrkeshögskolan Novia har blivit nästsist i en underökning gjord av Talouselämä. I undersökningen jämfördes bland annat dragningskraften, studerandenas belåtenhet och placeringen av utexaminerade i arbetslivet bland 25 yrkeshögskolor.

Enligt Örjan Andersson, rektor på Novia, beror resultatet på att Novia inte har lika stort internationellt utbud som många andra yrkeshögskolor. Hade man fler engelskspråkiga linjer skulle antalet utländska sökande också öka. När det gäller studerandenas belåtenhet med studierna kontrar Andersson med att Novia i en annan undersökning klarar sig bra på just den frågan. Vad skillnaden i undersökningsresultaten beror på vet han inte.

– Vi satsar mer på internationella program för att öka det internationella utbytet. För tillfället analyserar vi också vad det beror på att våra studerande ligger under landsmedeltalet beträffande belåtenhet med utbildningennär de fått

Renoveringen av Casa kommer inte att märkbart att påverka Svenska Handelhögskolans Studentkårs verksamhet i huset. redan en total renovering av hela husets rörsystem. Arbetet har påbörjats i källarvåningen och under sommaren kommer arbetet att en våning i taget.

– I källarvåningen hade vi förrådsutrymmen som vi var tvungna att tömma och vi fick bland annat flytta hela vårt arkiv till en annan byggnad, berättar robert halén, näringslivs- och förvaltningsansvarig i SHS styrelse.

Verksamheten i huset har anpassats till renoveringen och våningen med kårverksamhet kommer att renoveras under den tysta sommaren.

– Vi är glada över att största delen av renoveringen kan genomföras under sommaren. Vi har god kontakt med disponenten och till firman som utför arbetena, vilket i sin tur underlättar till att upprätthålla verksamheten, säger Halén. I huset finns också butiksutrymmen och utrymmen uthyrda till företag. Halén spekulerar inte i hur renoveringen kommer att påverka deras verksamhet.

Renoveringen beräknas bli klar i augusti. Notan betalas av studentkårens understödsförening som också äger utrymmena. Eftersom man är tvungen att riva en del väggar och golv kommer även små utrenoveringar att göras.

Roger Norrgård På Casa pågår

examen, men att de i motsvarande grad är mer nöjda än andra ett år efter examen, berättar Andersson.

För att Novia ska kunna förbättra sin attraktionskraft bör ämnen dras in och fler engelskspråkiga linjer startas.

Yrkeshögskolan kommer att öka sina engelskspråkiga linjer, men har inte för avsikt att minska på sitt traditionella utbud.

– Det är viktigt att vi på svenskt håll kan erbjuda ett brett utbud av studiemöjligheter och då blir det så här, att det är förhållandevis få sökande till flera småprogram. Bredden är ändå viktig för både sökande och för brancherna, säger Andersson.

I undersökningen framkommer också

att en del utbildningar är mycket dyrare än andra. Företagsekonomi är att föredra vid yrkeshögskolor om en examen ska bli förmånlig, medan kulturämnen är dyrare. Örjan Andersson tycker ändå att det viktigaste ur studerandes synvinkel är att studierna framskrider, att man blir utexaminerad och får ett jobb. Där fick också Novia höga poäng i Talouselämäs undersökning. Han tillägger att undersökningen är lite besvärlig för att vissa svar känns slumpartade. Till exempel svarade studerande på tio frågor om belåtenheten med studierna men endast en fråga tog i beaktande i undersökningen.

Emelie Jakobsson

maj tjugohundraelva

•

studentbladet

•

011

Ideologisk soppa Invalda kandidater under 30 år har fyrdubblats sedan riksdagsvalet 2007 lyder de goda nyheterna.

Då Jyrki Katainen agerar regeringssonderare kan den ideologiskt omaka regeringen piska studerande till att öka studietakten och åtsidosätta kvinnofrågor som man drivit hårt, förutspår samhällsvetarna Åsa Bengtsson och Jan Sundberg. t E X T f a n n y l i n dho l m f o T o c ata r i i n a s a l o

012

•

studentbladet

• maj

tjugohundraelva

sitta i regeringen, åsa bengtsson docent i statskunskap på Åbo Akademi?

– Regeringsbildare jyrki katainen kommer högst sannolikt att forma vår regering med valets segrare Sannfinländarna. Och med Socialdemokraterna som inte gick ur valet som vinnare, men inte heller som en lika stor förlorare som de flesta andra partier. Det är också möjligt att Samlingspartiet ser det som en fördel att få borgerligt stöd av Svenskafolkpartiet som också kunde agera jämkare mellan de större partierna.

Vad gynnar svenskans ställning; att SFP sitter i regeringen eller är i oppositionen?

Vem kommer att

Svårt att slippa populismen

– I nuläget hävdar jag att det skulle gynna svenskan att Sfp skulle vara del av den kommande regeringen.

SDP har under valkampanjen betonat att svenskan är viktig och Katainen verkar också relativt positiv till svenskan. Allt beror på om Sannfinländarna driver språkfrågan hårt under regeringsförhandlingarna. Om det här är fallet skulle det vara rena rama självmordet för Sfp att vara del av den sittande regeringen.

– Jag förutspår ändå att Sannfinländarna har viktigare frågor att driva, till exempel omfördelningsfråUnder valkvällen var det många som gor. uttryckte sin frustration över den SanHur kunde svenskans ställning konkret förändras unnfinländska valsegern. På Facebook och der den kommande regeringsperioden, jan sundberg proTwitter hotade man med att fly landet för fessor i statskunskap på Helsingfors Universitet? att slippa populismen. Studentbladet ger – Rädslan är att Sannfinländarna vill lätta på språken inblick i den nordiska populismen. kraven för offentliga tjänster och ytterligare tumma på språkkraven för ledande tjänstemän. t E X T c h r i s t off e r g r öh n Man befarar också att undervisning i svenska ska ersättas av ryska i allt flera östfinska kommuner och att man ska köra ner svenskaundervisningen.

Hur kan studerandes vardag förändras av en hypotetisk regringen som består av Samlingspartiet, Sannfinländarna och SDP? – Studietiden kan begränsas med nya metoder. I enlighet med Bologna modellen, som säger att studerande ska avklara sina studier på fem år, kan man hypotetiskt försöka införa en terminsavgift för studerande som överkskrider den utstakade studietiden.

Att införa en terminsavgift för studerande som inte är av finländskt ursprung ligger också nära till hands.

I förra regeringen var majoriteten av ministrarna kvinnor. Hur kan Sannfinländarnas kvinnosyn inverka på hur man går framåt på den här punkten?

– Det kan påverka frågor i anknytning till hur man ser på partnerskap i lagstiftning. Sannfinländarna förespråkar mera traditionella och konservativa värderingar och vill gärna se unga damer hemma vid spisen och föda barn.

Frågor som könskvotering i bolag kommer knappast att drivas framåt under den fyra frågor kommande regeringsperioden. Homo01 som berör studenterna sexuella kan inte heller räkna med ut• vidgade rättigheter under den komKan studietiden mande regeringsperioden. begränsas, 86 kvinnor blev invalda I Jan Sundberg? riksdagsvalet år 2011. Det – Ja, det är möjligt att studietiden är två mandat mera än i begränsas genom att införa riksdagsvalet år 2007. terminsavgifter för studerande I valet 2007 blev enbart som överskrider den enligt två kandidater under 30 år inBolognaprocessen vlada. I valet i år blev hela 9 kan02 utstakade studietiden didater mellan 18 och 29 år inval• på fem år. da. Varför ökade de ungas andel, åsa Kan terminsavgifter bengtsson? införas?

– Det stora antalet av den äldre gene– Det ligger i tiden med rationens politiker som frivilligt har avskärpta terminsavgifter. gått kan vara en påverkande faktor. FakTerminsavgifter för utländtum är också att unga invalda kandidater ska studerande kan redan en längre tid varit underrepresendefinitivt bli verklighet i terade i riksdagen. Sannfinländarna hade allt flera 03 också ett flertal unga kandidater. högskolor.

• Kommer studiestödet att indexbindas unKommer der den här regeringsperioden? konsumtionskatten – Studiestödet blev inte indexbunatt höjas, Åsa Bengtsson? det av de två föregångna regringar– Att höja konsumtionskatten na, så jag misstänker att det inte skulle drabba låginkomsttagakommer att indexbindas nu helre och personer som lever på ler. statliga bidrag. Jag har svårt att De tre största partierna Samföreställa mig att det här skulle 04 lingspartiet, Sannfinländarna och Sohända i en hypotetisk regering • cialdemokraterna inleder regeringsförmed Sannf och SDP Har åldershandlingarna med valprogrammen som som två av de tre representationen för utgångspunkt. Förhandlingarna avgör vilka stora partierna. unga vuxna förbättrats? partier som kommer att sitta i den kommande re– I riksdagsvalet blev ju geringen och vilka frågor som kommer att bli kärnan hela 9 kandidater mellan i regeringsprogrammet 18 och 29 år invalda i år, vilket är en klar ökning sedan valet 2007.

Det kan ändå vara svårt att komma undan populistiska partier, då sådana numera finns i hela Skandinavien och bland annat i Nederländerna, Schweiz och Frankrike. I Norge fick Framstegspartiet 22,9 procent av rösterna i Stortingsvalet 2009. Partiet är ändå i opposition. I Danmark är däremot Dansk Folkeparti ett stödparti för regeringen. DF fick 13,8 procent av rösterna i valet 2007.

Vad kännetecknar då ett populistiskt parti, förutom att det ser sig som folkets språkrör mot eliten? Att placera in det på en vänster-höger axel är svårt. De populistiska partierna i Norden har såväl likheter med vänstern, som med högern. Forskare ann-cathrine jungar har granskat populismen i Norden, det vill säga Sannfinländarna, Framstegspartiet, Dansk Folkeparti och Sverigedemokraterna och hon delar in partierna på en axel mellan vänster och höger och på en annan axel mellan liberal och auktoritär. Med ett ord kallar hon partierna för centerkonservativa.

På arbetarnas sida

Partierna är konservativa i frågor som gäller familjen, traditioner och i den meningen att man kräver strängare straff. I socioekonomiska frågor har man däremot ofta en syn som är mer lik den på vänsterkanten.

Sannfinländarna är både mindre auktoritära och mera vänsterinriktade än övriga populistiska partier i Norden.

Sannfinländarnas viceordförande vesa-matti saarakkala ser två orsaker till partiets framgång i riksdagsvalet.

– Dels beror framgången på att den vanliga människan har fjärmats från den politiska eliten och dels på en ekonomisk tudelning i samhället.

Samtidigt som Socialdemokraterna har gått bakåt i hela Norden har de populistiska partierna gått framåt.

Och det här är ingen slump. Dansk Folkeparti har utgett sig för att vara det nya socialdemokratiska partiet och i Norge har Framstegspartiet definierat sig som ett arbetarparti. Och också Sannfinländarna har en del gemensamt med SDP, i synnerhet när det gäller skattepolitiken.

EU- och invandrarkritik

Sannfinländarna och i synnerhet ordföranden timo soini har profilerat sig som en EU-kritiker. Partiet har även en negativ syn på ett medlemsskap i Nato. Sverigedemokraterna är inne på samma linje. Dansk Folkeparti förhåller sig också kritiskt till EU, men inte till Nato. Norska Framstegspartiet är däremot inne på en annan linje i just de här frågorna. Partiet är positivt till Nato medan förhållningssättet till EU är delat. Inom partiet finns såväl förespråkare som kritiker. Och här bör man ha i åtanke att Norge inte är medlem i EU, vilket Finland, Sverige och Danmark däremot är.

Populistiska partier definieras också ofta som främlingsfientliga. I Norge vill Framstegspartiet begränsa arbetsrelaterad invandring då man anser att de egna medborgarna i första hand ska fylla behovet av arbetskraft. Partiet är ändå mer liberalt än Sverigedemokraterna. SD vill till exempel enbart stöda svenska företag.

Vesa-Matti Saarakkala är en av de sannfinländska riksdagsledamöterna som har undertecknat det så kallade ”Nuiva manifesti”, som är ett invandrarkritiskt program. Saarakkala medger att invandringen till Finland inte är stor, men att det är en principfråga.

– Jag ser mångkulturalismen som ett hot och man kan fråga sig om Finland verkligen ska vara hela världens socialbyrå?

Sannolikt är att Sannfinländarna nu kommer att sitta i regeringen och Saarakkala medger att det innebär en del kompromisser.

– Vi kan säkert inte göra allt vi vill under en valperiod och vissa väljare kommer att bli besvikna. Men å andra sidan kan det också innebära att vi får nya väljare. maj tjugohundraelva

•

studentbladet

•

013

SOS Vilka är de vanligaste orsakerna till att studerande söker hjälp, berit nummelin psykolog på Studenthälsan?

– Olika grader av depression och ångest i form av panikattacker eller tvångstankar får studerande att söka hjälp. Vi har också en del fall av ätstörningar och så en liten del studerande som lider av psykos och personlighetsstörningar.

Sjuttiofem procent av alla som använder sig av psykologtjänsterna är flickor och ett flertal lider av det så kallade ”duktiga flickan-syndromet”. Syndromet bygger på höga krav, att inte kunna säga nej, stress och ett försök att uppnå perfektion. Ofta trappas stressen upp tills personen i fråga klappar ihop och i slutskedet gråter hon bara av trötthet. Duktiga flickan-syndromet grundar sig ofta på dålig självkänsla och ett behov att få bekräftelse i form av prestationer.

Varför söker unga män hjälp?

– Unga män söker främst hjälp för att de har svårt att skapa kontakter eller lider av social ångest. Vissa har problem i parrelationen, andra lider av depression och sömnlöshet. Andras studier lider för att de inte kommer upp ur sängen på morgonen eller för att de spenderar för mycket tid framför datorn. Trötthet och sömnproblem överlag är allmänt bland studerande.

För män är terapikulturen ännu tabu och flera skäms eller tror att det är svagt att gå till en psykolog. De som väl kommer är oftast tacksamma och säger att de borde ha sökt hjälp redan i ett tidigare skede.

Berit Nummelin, att vara ung vuxen är en känslig ålder, varför?

– I den här åldern har personen tagit avstånd från hemmet och familjen och börjar processera sin barndom. Någonting med rötter i det förflutna kan aktiveras av en händelse i nuet, det kan till exempel vara fråga om en förlust.

014

•

studentbladet

• maj

tjugohundraelva

Depression, ångest och ätstörningar får studerande att besöka psykologen. Allt fler unga vuxna är oförmögna att arbeta på grund av depression medan andra processerar skilsmässor, alkoholism och psykiska sjukdomar som präglat deras barndom. Hur lätt är det att få vård på Studenthälsan och vilken är risken att bli försummad i labyrinten av tidsbokningar och köer?

I det här skedet av livet börjar personen få en uppfattning om varför hon har formats till vad hon är och vilka händelser som kan ha spelat in. Ifall personen har upplevt en upprivande skilsmässa, alkoholmissbruk eller en förälders psykiska sjukdom kan det här vara tiden då personen börjar förstå hur de här händelserna inverkar på hennes utveckling. Det här skedet av livet är en fas av självförståelse och självacceptans och ett flertal unga vuxna behöver hjälp på traven för att behandla minnen från sin barndom.

Depression som käpp i hjulet

75 procent av alla sjukpensioneringar för personer under 30 år beror på depression enligt statistik sammanställd av Folkpensionsanstalten. Statistiken visar att allt flera unga vuxna är oförmögna att arbeta på grund av depression. Siffran har stigit under 2000-talet. Vad beror det ökade sjukpensioneringarna på, krävs det flera psykologer och förebyggande vård för studerande, informatör på Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) sari krappe?

– Våra siffror tyder inte på att antalet depressionsfall har ökat.

En förklaring till fenomenet kunde ju vara de ökade kraven i arbetslivet. Då kraven på arbetsmarknaden och arbetsplatsen är hårda är det svårt för en deprimerad person att få hjälp. Det är också svårt att efter en period av sjukledighet naturligt slussas in i det krävande arbetslivet.

Hur länge tar det för en person som lider av mentala problem att få krishjälp och vad definierar ni som ett kritiskt fall?

– Väntetiden varierar på de olika enheterna. De som

t E X T f a n n y l i n dho l m

ringer upp oss förenas till en sjuksköterska som är specialiserad på psykiatri och avgör hur akut fallet är. Om vi anser att fallet är kritiskt försöker vi erbjuda en tid hos en läkare eller en sköterska inom sju dagar eller så slussas studenten vidare till den kommunala hälsovården. Om fallet däremot inte anses vara brådskande får studenten en tid bokad inom tre månader.

Varför uppfattar studerande att det kan vara svårt att få tid hos en psykolog?

– I nuläget finns det tillräckligt med psykolog- och psykiatertjänster för studerande på svenska. Problemet är ändå att de minsta förändringar kan leda till brist på tillräcklig mentalvård på grund av att svenskspråkiga psykologer är på kort.

Åtstörningar mångas gissel

rasmus isomaas doktorsavhandling om ätstörningar visar att var tionde kvinna lider eller har lidit av ätstörningar innan 18-års ålder. Finns det specialvård för personer med ätstörningar på studerandehälsovårdens enheter Sari Krappe?

– Det finns specialister som behandlar personer med ätstörningar och studenten får vård enligt hur brådskande fallet är. På de större enheterna finns det arbetsgrupper som består av läkare, psykolog, psykiater, näringsterapeut och tandläkare.

Bulimiker kan behöva tandläkarvård på grund av

”Andelen studerande med allvarliga problem har ökat. Självdestruktivitet hör till den här kategorin sjukdomar och behäver större vårdinsatser.”

Berit Nummelin psykolog på Studenthälsan

att sjukdomen kan leda till allvarliga tandskador eftersom magsaft vid kräkning kommer i kontakt med tandemaljen. Psykologen försöker hitta kärnan i problemet och läkaren gör en bedömning på det fysiska välmåendet. Han tar blodprov och elektrokardiografi. Rytmstörningar i hjärtat kan förekomma bland bulimiker och ifall blodprovet visar på låga värden av kalcium och natrium kan det också vara skadligt för hjärtat. monika ålgars, psykolog och doktorand i psykologi, du forskar om ätstörningar. Vad beror sjukdomen på och varför är den så allmänt förekommande bland unga kvinnor?

– Ätstörningar kan bero på många olika saker. Ätstörningar är delvis genetiskt betingade, men kan också förenas till traumatiska upplevelser i barndomen. Vissa personlighetstyper är mera benägna att drabbas, bland annat är anorexi associerat till perfektionism.

Yrkeshögskolor nekade studenthälsovård

Yrkeshögskolor står utanför Studenthälsovården och studerande måste använda sig av kommunal hälsovård. Hur är det möjligt att man fortsättningsvis inte lyckats göra denna grupp studerande delaktiga av studenthälsovården, Noviums ordförande henrika österlund?

– Självfallet vill vi ju bli del av studenthälsovården, men det här skulle betyda att SHVS skulle behöva större hälsovårdsenheter och

också att kåravgiften för studerande på yrkeshögskolor skulle höjas.

Problemet är att studerande som inte är är mantalskrivna på studieorten kan bli nekade hälsovård där.

Det finns fall då studerande inte varit medvetna om problematiken och blivit skickade till hemorten för att kunna få vård. Faktum är att det är lagstadgat att studerande ska få använda den kommunala hälsovården på studieorten.

I nuläget utvärderar man ifall yrkeshögskolestuderande kunde bli en del av SHVS. Det här sker genom pilotprojekt på tre orter i Finland. Pilotprojketen varar i tre år och då projketen avslutas utvärderar en grupp inom hälsovårdsministriet de tre enheterna.

Varför är inte yrkeshögskolor del av Studenthälsovården, informatör på SHVS Sari Krappe?

– Vi är specialiserade på vård för universitetsstuderande. Trots det verkar ju yrkeshögskolestuderande och universitetsstuderande vara en relativt homogen grupp.

Det här kan betyda att den här gruppen av studerande kan bli del av vår målgrupp i framtiden.

maj tjugohundraelva

•

studentbladet

•

015

Raka spåret till krishjälp

Problem med

mentaden la hälsan utgör de vanligaste hälsoproblemen hos universitets- och högskolestuderande. Köerna till studenthälsans mentalvård lär ringla sig långa men hur går det om man har upplevt något traumatiskt och därför är i akut behov av krishjälp, så här säger studenten under pseudonymen Lasse?

– När man kontaktar studenthälsans mentalvårdsavdelning med ett akut problem får man snabbt hjälp.

Om man inte har någon konkret händelse som man söker hjälp för, så tror jag att väntan kan bli lång, säger Lasse.

20-åriga Lasse kontaktade studenthälsans mentalvård efter att en familjemedlem begått självmord.

– Efter den upprivande händelsen blev jag rekommenderad att söka hjälp. Så jag ringde studenthälsan.

De gav sitt medgivande för att jag skulle söka psykologhjälp utanför studenthälsan som Fpa till stor del finasierade, berättar Lasse.

Sedan var det bara att berätta vad som hade hänt för den som svarade. Jag fick en besökstid redan samma vecka eftersom min situation räknades som ett akutfall. Jag var enligt sköterskan i behov av krishjälp och fick träffa en finskspråkig psykolog som var specialiserad på ”Jag led av grav ätstörning, traumatiska upplevelser. både anorexi och bulimi och tog Lasse vet inte hur mycket längre han kunde ha kontakt med Studenthälsan. fått vänta om han beJag fick tid hos en psykiater, men hövt hjälp på svenska.

– Jag tror att den vågade inte besöka en läkare för att som upplevt trauta blodprov eller elektrokardiografi matiska händelser förrän långt senare. Jag besökte snabbt kommer in i systemet och får den psykiatern en gång per två veckor hjälp de behöver. under en två års period och i dag har Lasse upplever att han fått all den hjälp jag fått insikt i varför jag egentligen han behövt. Trots att den drabbades av ätstörningar.” värsta chocken är över nu så forstskrider vården ännu i Studerande vid ett antal år. Allt beror ju också Helsingfors universitet på hur bra man kommer överens med psykologen.

Roger Norrgård

016

•

studentbladet

• maj

tjugohundraelva

Våga be om hjälp

Johan, 25 år, vid universitetet där han studerar för att diskutera hur han gick till väga när han en gång blev tvungen att ringa till Studenthälsan för att boka en tid till deras psykolog. Det har gått några år sedan det samtalet, och än i dag känns det som ett bra beslut.

Johan, som egentligen heter något annat, fick en tung första höst som universitetsstuderande. Från att ha varit uppväxt i en mindre kommun ute på landet tillsammans med en trygg familj och vänner blev det som en kalldusch att plötsligt bo ensam, utan någon att prata med. Sakta men säkert kom ångesten och rädslan att lita på både gamla och nya bekantskaper. Till sist kändes det som om den lilla lägenheten var det enda ”Jag stukade min fot och stället han kunde känna sig trygg i. sökte upp två sjukhus.

– Det var lätt att hålla humöret uppe bland klasskamraterna, Sjukhusen nekade mig vård men det blev allt svårare att ta på grund av att jag var mansig över tröskeln och gå på företalskriven i Pargas. Det var ett läsningar, berättar Johan.

Samtidigt som han skämdes misstag att jag inte ringt upp för att han mådde dåligt och magistraten och ändrat bostgjorde allt för att dölja det för dasort, men vård fick jag inte andra, önskade han innerst inne att någon skulle se vad som hänpå min studieort i Åbo.” de med honom. Enligt Johan var känslan att inte kunna prata om det Studerande vid värst. yrkeshögskolan Novia – Jag menar, man får ju liksom inte må dåligt. Tänker man ens tanken att man måste prata med en psykolog betyder det att man är sjuk. Men jag var ju inte sjuk, inte på det sättet.

Han bestämde sig för att ringa till Studenthälsan.

Mottagandet var helt okej och väntetiden på en mottagning var några veckor. Dagen efter ringde psykologen upp och berättade att det fanns en avbokad tid till nästa dag.

– Det gick smidigare än vad jag trodde att nå fram till dem och få en tid. Men redan efter första besöket tyckte jag att jag inte behövde gå till en psykolog trots allt.

Jag trivdes inte alls med psykologen jag fått, det kändes som om hon inte riktigt brydde sig.

I dag, tre år senare, anser Johan att han kanske gav upp för lätt. Men han tycker samtidigt att det var ett bra val, för i dag går han till en annan psykolog som han verkligen trivs med och som har hjälpt honom enormt mycket. Nu kan han göra saker utan att oroa sig och det var länge sedan han hade en panikattack. Man ska våga ta det första steget och ringa till Studenthälsan. Själv går han fortfarande till Studenthälsans psykiater för att få utlåtanden om Fpa-stöd eftersom han går till en privat psykolog och han tycker att det fungerar bra så.

Emelie Jakobsson Jag träffar

Dyra politiska handslag t E X T f a n n y l i n dho l m i l l u s t r a t i o n e r l i n n é a s j öho l m

H

Som medlem i Förenta nationerna har Finland förbundit sig till att upprätthålla internationell fred och att lösa konflikter på fredlig väg. Hur mycket medel används egentligen till direkt konflikthantering och hur mycket av medlen budgeteras till konferenser som sammanställer högtsvävande mål som är svåra att uppnå? Kan hundratals riktlinjer tillämpas och hur mycket pengar slukar det förberedande arbetet?

ur mycket av fn:s årliga budget går till direkt fredsarbete och att bekämpa fattigdom och hur mycket budgeteras till konferenser, FN:s enhetschef katri vinikka på Finlands utrikesministerium?

– Det är svårt att säga hur mycket som budgeteras till konferenser och den byråkratiska delen av fredsbevarande och konfliktförebyggande arbete. Internationella konferenser har en viktig roll för att främja samarbetet mellan olika aktörer och för att skapa kontakter.

Det har riktats mycket kritik mot att internationella konferenser både äter tid och pengar.

Vilken form av konferenser; mulitlaterala, bilaterala eller ad hoc konferenser är de mest effektiva och vad kan de finländska deltagarna uppnå på konferenserna?

– Globala konflikter behöver multilateralt samarbete, alltså samarbete mellan ett flertal länder för att kunna skapa internationella normer. Både EU och FN har en central roll för diplomatiska förhandlingar och civil- och militär krishantering.

Hur avgör ni vilka länder som är i

behov av krishjälp? Och vem avgör vilken form av fredsbevarande aktioner eller vilket materiellt- eller finasiellt stöd som länderna i fråga är i behov av?

– Finland bidrar enbart med diplomati, expertis och teknisk assistans till pågående fredsprocesser. Arbetet sker ofta genom direkt kontakt med parterna i konflikt eller genom en regional organisation eller en frivilligorganisation. Innan fredsförhandlingarna inleds sammanställs ett ramverk för vad parterna förväntar sig av själva förhandlingsprocessen så att Fortsätter på nästa sida

maj tjugohundraelva

•

studentbladet

•

017

målen är realistiska och kan uppfylla förväntningarna.

Både i Afrika och mellanöstern har länder och internationella organisationer sammanställt forskning om exakt samma tematik ovetande om den andra parten.

Hur kan man undvika att två organisationer eller länder inte satsar otaliga månader av arbete och enorma belopp på att göra samma forskning?

– Jag vågar påstå att det inom fredsmäkling finns utrymme för flera aktörer däribland både stater och internationella organisationer.

I september år 2010 grundade Turkiet och Finland en vängrupp med namnet ”Friends of meditation” som har förberett ett förslag till en FN-resolution om fredsmäkling.

Man understryker vikten av samarbete och staternas finasiella stöd för fredsbevarande arbete. I nuläget pågår förhandlingar kring resolutionen med alla medlemsländer i New York.

Deltagande i fredsbevarande operationer har tilltagit och organsisationers roll inom krishantering har blivit allt större på 2000-talet. Finland har fram till år 2010 deltagit med hela 500 fredsbevarare i krishanteringsoperationer ledda av FN, EU, Nato och AU.

”Tanzania sammanställer årligen upp till 2 400 rapporter till donatorer för att kunna ta emot stöd och ha projekt som verkar i landet.

Under 1990-talet verkade hela 15 olika projekt som drevs av 15 olika donatorer, ovetande om att den andra verkade inom exakt samma sektor i Tanzania. Landet är fortsättningsvis objekt för cirka tusen humanitära projekt årligen. Om de olika organsiationerna och länderna hade ett bättre samarbete kunde det finansiella stödet användas flera gånger mera effektivt.” ”Det kan vara svårt för mottagarlandet att uppnå de högtravande målen som till exempel FN:s 73 milstolpar som uppmanar utvecklingsländerna till en uppsättning demokratiska institutioner, jämlikhet mellan könen och världsfred”

New York, New York!

Två veckor innan praktiken skulle börja fick Lisa Boström meddelandet om att hon blivit antagen till ett praktikprogram för magisterstuderande vid FN:s sekretariat i New York.

F

jag att det var ett skämt. Jag trodde att det skulle vara så svårt att komma in att det inte var någon vits att försöka.

Vilken tur att jag rafsade ihop en ansökan i alla fall, säger lisa boström, franska- och statskunskapsstuderande vid Åbo Akademi.

I februari började Lisa jobba vid Department of Economic and Social

018

•

örst trodde

studentbladet

• maj

tjugohundraelva

Affairs, på Office of ECOSOC Coordination and Support NGO Branch. Avdelningen sköter kontakten med ackrediterade frivilligorganisationer och hjälper dem att få konsultativ status i ECOSOC. Lisas uppgift är att gå igenom och kontrollera nya NGO-ansökningar.

Hon ansvarar också för att förnya avdelningens marknadsföringsbroschyr.

Lisa är en av FN:s omkring trehundra praktikanter.

– Det har varit intressant att se FN som arbetsplats. Arbetsplatsen är mycket internationell. Det känns som om hela världen är samlad i en matsal. Man märker också att FN har en trög och långsam

William Easterly professor i ekonomi

byråkrati och mycket av arbetet begränsas på grund av medlemsstaternas egna intressen, säger Lisa.

Lisa förvånas över att medlemmar som sitter i kommittéerna drar ut på ansökningsprocessen med flit, för att de av inrikespolitiska orsaker vill förhindra specifika frivilligorganisationer från att godkännas.

– Jag kan bara tänka mig hur det är på säkerhetsrådet, säger Lisa.

Två månader i New York har gått så snabbt att Lisa inte ens hunnit se frihetsstatyn ännu. Därför har hon förlängt praktiken med fyra månader. När praktiken är slut väntar en magisterexamen i statskunskap.

Praktikperioden har gjort att Lisa vågar sikta högre.

Samtidigt tar hon mindre stress för att hitta jobb i framtiden.

– Det är typiskt amerikanskt att skryta om framgångar. Här ska man inte gå omkring och vara blygsam, friskt vågat är hälften vunnet. Någon ska ju ha de fina jobben också, säger Lisa.

Julia Holmvik

människan

sporer sporer i en verklig situation. i en situation som kan vara verklig. ta ett steg. tappa balansen. ta ett steg.

i rätt riktning.

i någon riktning.

tappa balansen.

Heidi von Wright

maj tjugohundraelva

•

studentbladet

•

019

Har d

020

•

studentbladet

• maj

tjugohundraelva

du någonsin drömt om att bli bäst i världen?

Att vara top of the heap, king of the crop och numero uno? Att ha ett världsmästerskap som mål kan verka främmande för de flesta av oss. Men det finns vanliga människor, människor som du och jag, som vill bli bäst i världen. Och som blir det.

Möt Staffan, den okände världsmästaren. t E X T c ata r i i n a s a l o f o t o f r a n k a . u n g e r

D

om så många andra ingenjörer i trakterna kring Vasa började staffan tunis, nybakad diplomingenjör, för ett tag sedan jobba på Wärtsilä. Automation, dieselmotorer och teknik, det är vad han kommer att sysselsätta sig med fram till hösten. Han pendlar mellan sin hemby Vörå och jobbet i Vasa, men inte så länge till. Staffan planerar nämligen husbygge tillsammans med sin fru jenny. Fast mest är det Jenny som planerar, det är hon som är byggnadsingenjören i familjen.

Staffan lever ett vanligt liv med fru, fasta jobbtider och husbygge. Eller är det bara en fasad vi sett såhär långt? Gömmer det sig något annat bakom diplomingenjörens halvlånga lockar och nonchalant uppvikta krage? Har vi att göra med någon annan än vi tror? Jo. Du gissade rätt, ytan är inte allt. Han är de facto en världsmästare: den bästa i sitt slag i hela världen.

en prefekta kombinationen av fysisk styrka, snabbtänkthet och navigationskunskaper är säkert något de flesta av oss vill ha. Den heliga treenigheten. I dagens värld ligger vi farozonen att mista våra lokalsinnen, telefonen har inbyggd GPS, mobilapplikationerna visar vilken buss som går snabbats och i bilen berättar navigatorn med klar stämma den kortaste vägen fram till vårt mål. Ta en tanke tillbaka till lågstadiet, lärarna skickade ut oss i skogen med karta och kompass och beordrade oss att hitta fram tillbaka. För många av oss kan detta barndomsminne ha gjort djupa ärr i själen eftersom kartor faktiskt är svårlästa. Men för andra är det den mest naturliga saken. Staffan är så gott som född med karta och kompass i handen.

– Det sitter i generna, båda mina föräldrar orienterar, säger Staffan. Jag testade på många andra sporter också. Backhoppning var kul men jag hade inte tillräckligt bra teknik och var lite för kort för att få det att fungera.

Att skida i terräng, det var Staffan däremot alltid bra på. Kombinerar man skidfärdigheterna med kartan och kompassen som han fick via modersmjölken har vi en solklar skidorienterare.

Skidorientering är som orientering – men på skidor, naturligtvis. Varför du inte hört varken om sporten eller om vår egen världsmästare? Jo, skidorientering är faktiskt inte särdeles mediasexigt.

– Publiken får inte ut så mycket av att se på sporten, vi försvinner ju in i skogen och kommer ut en och halvtimme senare, säger världsmästaren.

Att bevaka skidorientering har också varit, och är fortfarande, mycket svårt och lite långtråkigt. Tävlarna gör snabba beslut under loppet och väljer sin egen väg fram till nästa punkt, eller kompass som det heter..

maj tjugohundraelva

•

studentbladet

•

021

För det är det det hela handlar om, att hitta den snabbaste vägen från punkt A till punkt B. Det finns fler kriterier för en skidorienterare än en vanlig skidlöpare: du ska vara bra på att skida, du ska kunna läsa en karta, du ska kunna göra snabba beslut; och det ska vara rätt beslut. I dag har skidorienterarna ofta GPSutrustning på ryggen vilket gör det lite lättare att som publik följa med ett lopp, och under längre distanser skidar tävlarna ofta ett varv runt stadion under loppets gång. Ofta räcker det ändå inte riktigt för att få sporten ska kännas lockande för publiken. Skidorientering kommer nog tyvärr knappast att bli mer populärt i den närmaste framtiden heller.

P

å gatorna i Vasa får Staffan gå ostörd. Hans största fanclub är familjen och den närmsta släkten. Morfar, själv också gammal orienterare, är den största beundraren.

Beach 2011

01 • Muskler är lättast och snabbast att bygga, kondition tar längre. Gå på gymmet och lyft så mycket vikter att du orkar göra 3 serier på 10 lyft. Gör det 2-3 gånger i veckan så ska du se att du får resultat!

02 • Energirik och hälsosam mat. Proteiner är bra för musklerna.

Ännu hinner du bli sommarfin inför Beach2011.

Staffan ger dig ett par tips på vägen.

022

•

studentbladet

När jag träffar Staffan har skidorienteringssäsongen precis avslutats. Nu börjar transformationen till sommarstaffan. Inga matbegränsningar, inga strikta träningsscheman. I Vasa skiner solen i dag och Staffan menar att man måste ta vara på dagar när det fortfarande finns snö kvar fast vädret är varmt och fint.

– Nu tränar jag mest för att det är roligt, under säsongen har alla pass en mening och ett mål. När jag är som mest aktiv har jag en halv vilodag i veckan.

När tävlingsdagarna närmar sig trappar Staffan ner i träningen för att få igång superkompensationen. Det sägs ju att det är under vilan som musklerna byggs, och det stämmer. Under tuff trä”Vi försvinner in i skogen ning blir kroppen trött och formen går ner, därför är det viktigt att och kommer ut en halv återhämta sig – under vilan växer timme senare.” formen igen, den blir bättre än före den intesiva träningstiden. Superkompensation är det viktigaste redskapet inför tävlingarna.

Superkompensation ska det inte handla så mycket om i sommar. Ingenjörsjobbet håller Staffan syssel– Han sitter framför nätet tillsammans med min satt fram till hösten när träningssäsongen kör igång på morbror och kollar resultaten i realtid när jag är ute allvar igen. Fram till dess ska sommarstaffan njuta av på tävlingar, säger Staffan. solen vid havet, där han trivs bäst. Utmed havsstränSkidorientering, det går ju bara att utöva på vinderna i Vasa och på den egna sommarstugan i skären tern och därför är det tur att vi har en lång vinter här spenderar han sommarkvällarna. i landet. I år anlände våren passligt strax efter att tävVappen vill Staffan fira i sin gamla studiestad Tamlingssäsongen avslutades. Så har det ofta varit, snön merfors. Det är ett tag sen han firade denna studenräcker till i slutet av säsongen. Värre är det ändå med tikosa fest för den svenska skidorienteringsstafetten vinterns sena antågande. Många jular har ju varit helt tiomila, infaller ofta på vappen, men i år deltar inte snöfria – ja, om vi bortser från förra julen. Om vintern Staffan. låter vänta på sig åker Staffan och hans skidkolleger - Det vore oslagbart att få se alla gulisar som dopupp till Lappland för att träna. Träna måste man ändå pas i forsen, säger Staffan med ett skratt, det är en lång fast vintern kommer sent. tradition i vappfirandet i Tammerfors.

– Det blir en hel del resande. Det är läger, träningFör att gulisarna inte ska få det alltför kallt unar och tävlingar. Men under tävlingssäsongen är träder veckoslutet hoppas vi på en varm vapp och förningen mitt jobb, så medan min fru går till jobbet på sta maj. byggfirman tränar jag. Kvällarna har vi tillsammans, Och jo, Staffan har själv också blivit doppad i forsen som vilket par som helst. när han var gulis.

• maj

tjugohundraelva

03 • Gå ut i naturen! Ta dig tid att njuta av att vara utomhus när det är fint väder, då blir du lycklig. Natur och sol gör under.

B

RN THIS t ex t c a t a r i i n a s a l o f o t o l a ss e l i n dfo r s m o d e l l e r j oh a n n a m u n t e r & j oh n n y u t a h s m i n k s a r a da h l bac k

maj tjugohundraelva

•

studentbladet

•

023

024

•

studentbladet

• maj

tjugohundraelva

i'm a

free bitch, baby maj tjugohundraelva

•

studentbladet

•

025

- Den röda näsans kraft är stor!, basunerar celso de la molina ut framför sina fem clownaspiranter. Clownens energi ska tas på allvar, den finns inom oss alla! Energin är kopplad till barnet i oss, vi behöver bara väcka den.

Jag befinner mig i Cirkus Helsinkis övningsutrymmen i Vallgård.

Utrymmena som är inhysta i VR:s gamla magasin är indelade i stora salar. Det finns trapetser, linor och stora bollar överallt. På en vägg hänger nio enhjulingar i rad. Ett schema på väggen skvallrar om vad som är på gång i den gamla stationshallen under vårterminen.

Just i dag börjar en ny kurs, en workshop i clowneri. Under tre kvällar ska den lilla gruppen som anmält sig till kursen lära sig bli clowner. De ska lära sig dra nytta av sitt inre barn för att underhålla och glädja andra, och sig själva. Clownaspiranterna har olika bakgrund, tre har teatererfarenhet, den fjärde har erfarenhet av cirkus och den femte är naturligt sprallig och högljudd och ser redan ut att vara en clown.

Innan vi bekantar oss mer med Celso de la Molina vill vi veta varifrån clownen kommit och vart den är på väg.

D

et var en gång, för mycket mycket länge sedan, i ett land långt härifrån, en man som blev given en andra chans. Mannen hade gjort ett brott men i stället för att sitta av brottet fick den lille mannen ta sitt straff som assistent på en cirkus. Den lille försupne mannen med röd näsa hade inte råd att köpa kläder till sig och fick därför låna kläder av lejontämjaren. Lejontämjaren var en stor man med stora fötter, så den lille mannen med den röda näsan drunknade nästan i lejontämjarens enorma kläder. Men han hade inga andra så han fick göra det bästa av situationen. Den lille mannen var en rolig prick. För att underhålla sina kollegor började han imitera den bastanta och dominerande cirkusägaren. Den lille mannen var en duktig imitatör. Han förstorade ägarens rörelser, gestikulerade vilt och förvrängde sitt ansikte. När ägaren såg den lille mannen imitera honom på det förnedrande viset följde alltid en jakt utan like. Den lille mannen med den röda näsan och de för stora kläderna och skorna sprang skrikande av skratt undan den argt viftande ägaren. Och med ens var clownen född.

Den lille mannen med spritnäsa och för stora kläder är naturligtvis en myt. En story om hur den moderna clownen föddes. Det finns många andra historier och de varierar mycket. Det vi med säkerhet vet är att clownen med röd näsa som vi är vana att se, föddes på cirkusen. Men olika former av clowner och gycklare härstammar redan från Shakespeares tid – och långt före det. Det sägs att den tidigaste clownen kan hittas i Faraonernas Egypten.

Cirkustraditionen startade redan under romarriket. Stora massor underhölls genom akrobatik, jonglering, häst- och vagnkapplöpningar och slagsmål – ofta med dödlig utkomst, om vi ska tro filmerna. Den moderna cirkusen föddes på 1700-talet och med den föddes också den moderna clownen.

Den moderna clownen är en del av en större clownfamilj. Till familjen hör till exempel Harlekin, Pantalones tjänare, som vi känner igen från Commedia dell’Arte. Också de flegmatiska mimartisterna som härstammar från Frankrike och gycklarna som vi hittade i de kungliga hoven på medeltiden hör till familjen av clowner.

I mitten av 1900-talet lyfte fransmannen jacques lecoq clownen från cirkusarenan till teaterscenen. Det här gav clowneriet en helt ny dimension. Clownen gick från att billig humor till sofistikerad teater.

026

•

studentbladet

• maj

tjugohundraelva

Sätt en clown på en teaterscen och den får genast mera respekt än om den står i cirkusarenan.

– Clowner är oerhört motsägelsefulla, säger Celso de la Molina som är en riktig professionell clown. En clown representerar allt det paradoxala i våra liv och det är därför de känns så underhållande.

Clownen är en anarkist, den gör allt det vi vanliga människor inte vill göra och den lever sitt eget liv. Istället för att följa strömmen och försöka bli framgångsrik lever clownen på att misslyckas. Den måste vara en flopp, det är däri clownens underhållningsvärde ligger.

Clownen behöver vara dum, naiv och löjlig – alla de drag vi vanligtvis väljer att dölja. Och här ligger charmen: genom clownen får vi uppleva allt det vi själva oroar oss för och trycker undan i våra egna liv.

S

täll er på rad. Du, säger Celso och pekar på en clownaspiranttjej, ställ dig framför oss och berätta en historia. Kom ihåg att använda hela din kropp och du måste titta alla i ögonen under tiden du talar, du måste hålla kontakten med oss alla!

Det är inte lätt att bli clown. Aspiranterna kämpar med sina uppgifter, rodnar, blir blyga och fnissar nervöst. De får order om att inte försöka vara roliga, underhållningsvärdet ökar i slutändan ändå.

Eleverna ska använda sig av sina normala rörelser och gester, men överdriva dem. Clownerna gör sitt bästa och tittar ibland förvirrat på varandra utan att riktigt förstå hur det ska bli clowner av dem.

– Det är oerhört givande att gå på clownkurs, säger maija suomela som redan en gång tidigare har gått på Celsos kurs. Clownprocessen är så annolunda mot att bygga upp en karaktär i klassisk teater. Man måste uppväcka helt nya sidor i sig själv, det är ibland väldigt tungt. Ändå har hon kommit tillbaka en gång till. Maija menar att hon och hennes teatergrupp absolut kommer att använda sig av sina nyupptäckta sidor och släppa clownerna fria på Helsingfors gator under sommaren.

E

fter augusto pinochets militärkupp i Chile 1973 uppstod det små grupper som genom teater försökte få folk att göra motstånd mot regimen. Budskapet var att aldrig acceptera eller underkasta sig. Regimen försökte förinta alla konstgrenar eftersom Pinochet ställde sig misstänksam till konst. Konst får människor att tänka. Celso de la Molina, född och uppvuxen i Chile, var en del av de små motståndsgrupperna, de riggade upp små teaterföreställningar på gatorna som försvann lika hastigt som de startade. Teatrar växte upp på hemliga platser runtom i landet för att kunna fortsätta med sin verksamhet.

Celso valde till slut ändå att lämna landet.

När Celso anlände till Europa, närmare bestämt Grekland, märkte han att han kan använda sin skådespelarutbildning fast han inte hade språket – genom gester, miner och kroppsspråk började han bygga en ny karriär.

– I Barcelona hittade jag slutligen min inre clown, säger Celso. Jag studerade ämnet där och kom i kontakt med det dagligen: Barcelona

är fullt av clowner! Finland är i och för sig också fullt av clowner, de flesta saknar bara den röda näsan.

I Finland har Celso hittat sitt hem. Hans dröm är att starta en clownskola i Helsingfors.

– Clowner kan vara till stor nytta här, det är inte bara i underhållningssyfte som clowneriet är en tillgång, säger han och berättar om en universitetsprofessor som gått hans clownkurser och nu anpassar sina föreläsningar enligt clowneriets teknik om ögonkontakt, kroppsspråk och entusiasm. Studerandena älskar det.

T

ransformationen från vanlig människa till clown går inte på två röda. Det räcker inte att måla ansiktet vitt och fästa en röd plastboll på näsan – energin måste komma inifrån. Genom att skaka om sig själv och ta fram sina små egenheter föds clownen. Genom att sluta använda ord och lägga vikten på kroppsspråket är vi på rätt spår. En clown går antingen i 100 kilometer i timmen eller i slow motion, när vi lär oss att inte vara medelmåttiga kommer vår clown närmare ytan. Clowneriet är en intesiv konstform där publiken är en av de viktigaste ingredienserna. Genom att undvika såpoperablickar och istället koncentrera oss på att se våra åskådare i ögonen kommer vi ännu närmare. När vi är bekväma med att ge av oss själva, av alla våra värsta egenskaper och pinsammaste situationer, då börjar vi vara redo att fundera på clownens utseende. När den inre clownen är funnen kommer troligen kläderna och sminket att kännas självklart, det måste ju passa till clownens personlighet och särdrag.

– En av de viktigaste sakerna ni kommer att lära er under den här kursen är att misslyckas, säger Celso vänd mot sina clownaspiranter.

Följ er intuiton, fly inte, slåss för att få stanna kvar i rampljuset. Har ni någonsin sett en clown som frivilligt lämnat sin publik?

Medan clownprofessorn lär sina elever att hitta den inre clownen sitter jag förstummad och ser på. Vanliga människor står framför mig och gör sitt yttersta för att misslyckas och vara löjliga. Clownen som gör små ballongdjur på skyhöga styltor utanför Stockmann är ljusår från den situation jag befinner mig i. Jag önskar att Celsos elever hittar sin inre clown under den tre dagar långa workshopen, jag hoppas att de finner ett nytt välbefinnande och ett nytt sätt att vara sig själva.

Och jag hoppas se flera clowner på gatorna i sommar, clowner som vågar underhålla och uttrycka sig själva.

Annars känns det så himla bortkastat att ha stått i en kylig lagerlokal och gjort bort sig framför en grupp ivriga teaterapor.

maj tjugohundraelva

•

studentbladet

•

027

VI

1+1=3

1+1=3

sex och relationer

Rör mig!

Hennes fingrar vidrör lätt min panna. Med fjäderlätta rörelser drar hon fingrarna genom mitt hår. En underbar doft sprider sig i rummet medan hennes smekningar letar sig mot min nacke. Jag kommer på mig själv med att tänka att så här kunde det alltid få vara. Jag vill ligga här i all evighet med hennes händer mot min hud. ”This is my dance space, this is your dance space”, säger Patrick Swayze – må han vila i frid – till Jennifer Grey i den klassiska dansfilmen Dirty Dancing. Vi ska hålla oss till vårt eget utrymme, vi ska inte komma för nära varandra. Så är det ju med oss nordbor, vi vill inte att någon ska inkräkta på vår egen lilla sfär – och vi vill inte inkräkta på andras.

Men när jag ligger med huvudet i vasken hos min frissa och hon masserar min hårbotten, då glömmer jag allt vad den egna sfären beträffar. Hon får gärna stå och klämma på mitt huvud så länge hon orkar. Jag betalar ju hur som helst för det.

När vi blir berörda på ett positivt sätt utsöndras det ”Skit i ditt oxytocin i våra kroppar. Horeget dansutrymme.” monet hjälper oss slappna av och det har också en smärtstillande effekt (vilket också ananas har, se sid 32). Så då undrar jag, borde vi inte vara måna om att få mer av detta hormon? Varför är vi så himla rädda för att röra varandra?

Okej, jag förstår, vi kan inte gå runt och kleta på folk hur som helst. Men det att du bara låter din hand vila på en väns axel eller tillkallar någons uppmärksamhet genom röra vid armen istället för att hojta till. Det gör redan mycket. Det finns ju också en stor skillnad mellan vänskaplig och sexuell beröring.

För ett par år sedan började jag umgås tätt med min kusin. I början var jag ganska förvånad över att hon rörde vid mig när hon pratade. Vad konstigt, kommer jag ihåg att jag tänkte. Sedan märkte jag att det fick mig på gott humör. Jag kände mig uppskattad och omtyckt – jag mådde bra. Nu har jag själv försökt använda samma taktik och jag märker att det börjar smitta av sig. En del ryggar tillbaka vid beröringen, men bara man tvingar sig på människor ett tag vänjer de sig nog. Och vet ni det bästa? Du börjar må bättre själv också! Så skit i Patricks råd till Jennifer, skit i ditt eget dansutrymme - invadera dina vänners sfär. Eller som komikern Frank Pappa i tiderna sade: Kosketelkaa toisianne!

1+1=3 1+1=3

1+1=3 1+1=3

Synd skam

Sex är en skapande process, säger den kristna tron. Sex finns i första hand till för att vi ska föröka oss, njutningen som kommer därpå är en gåva av Gud. Men är sex före äktenskapet en synd och hur tolkar unga kristna bibeln i dag? Studentbladet har talat med Jesper om hans syn på sex i allmänhet och sex före äktenskapet i synnerhet. t E X T j u l i a ho l m v i k

Skribenten är Stbl:s redaktionssekreterare.

1+1=3

motpoler 028

•

studentbladet

• maj

catariina salo

tjugohundraelva

esper, som jag väljer att kalla honom i artikeln, är 24 år gammal och kristen. Jag har ringt upp honom för att diskutera hans syn på sex och äktenskap. Under telefonintervjun släpper Jesper in mig på skinnet och uttalar sig om de mest intima av samtalsämnen inom kyrkan i dag – nämligen sex utanför äktenskapet.

Jesper följer det rättesnöre han tror på – Bibeln – enligt bästa förmåga.

Enligt Bibeln är sex i första hand en skapande process – en uppgift att föröka sig. Enligt Bibeln blir två människor ett med varandra när de har sex. I den sexuella akten får människan vara med och skapa någonting nytt. Njutningen är en gåva av Gud – ingen synd.

– I dagens samhälle orsakar sex mycket skada. Sex sker i misstag, människor blir sårade, oplanerade graviditeter förekommer och könssjukdomar sprids. När Gud har sagt att vi bara ska ha sex inom äktenskapet, är det för att skydda oss från att bli skadade, säger Jesper.

Trots att Jesper på många sätt beskriver sig som en konservativ kristen, är han också liberal i många sammanhang. Han tycker att det är godkänt att använda preventivmedel, abort är försvarbart i vissa situationer och han har överseende vad gäller sex utanför äktenskapet.

– Min personliga åsikt är att det kanske inte är så viktigt att man måste vänta till äktenskapet för att ha sex. Om man lovar inför Gud att man vill vara med en person för resten av sitt liv, så är det enligt mig okej med sex innan äktenskap, säger Jesper.

Han erkänner att det kan vara svårt att avhålla sig.

Trots att Jesper är singel är han inte oskuld.

Det viktigaste är att jag vet vad jag tror på. Jag försöker leva enligt det, men jag kommer aldrig att lyckas helt och hållet. Jag vill följa Guds vilja men jag lyckas ändå aldrig avhålla mig helt från sex, säger Jesper.

Kan du som kristen känna skam när du har sex?

– Ja, det är klart att det finns saker jag skäms för.

Som kristen misslyckas jag med det jag gör, liksom icke-kristna kan misslyckas med något som de lovat.

Kyrkan säger; så här ska ni leva men om ni inte klarar det får ni förlåtelse. Därför kom Jesus till jorden. Innan Jesus hade man ingen utväg ur synden, säger Jesper.

Jesper är uppvuxen i en kristen familj. Hälften av hans vänner är kristna medan andra hälften är ickekristna. De som bara umgås med kristna vänner stöter ut sig själva ur samhället, tror Jesper. Sex diskuterar han endast med ett fåtal vänner.

Hur förhåller sig dina kristna vänner till sex?

– Jag har vänner som väntar med sex tills de hittat den rätta. Skulle jag leva om mitt liv, skulle jag också försöka vänta tills jag hittat henne. Flera sexpartners påverkar en. Man kanske ser sex som mera intimt om man bara haft det med en person. Om man försöker vänta så länge som möjligt, blir sex något vackrare, säger Jesper.

Jesper vill inte identifiera sig med något särskilt kristet samfund och poängterar att det är svårt att generalisera kristna ståndpunkter. Därför redogör han för sina egna åsikter gällande sex och äktenskap – ställningstaganden han har kommit fram till själv genom att ifrågasätta det självklara, lyssna till olika församlingar och läsa på.

– I dag bygger många sin uppfattning på en annan person eller grupp. Man måste tänka själv och själv ta reda på saker för att skapa en säker och äkta identitet. Man måste fråga sig: varför tror jag som jag tror, säger Jesper.

1+1=3

motpoler

ted urho

Den perfekta värdinnan

1+1=3

1+1=3

1+1=3

Det finns en orsak varför de flesta hovmästare och cateringchefer är homosexuella. Vi är helt enkelt bäst på det! Om tre eller flera personer samlas hemma hos en homosexuell man så blir det genast bjudning. Det är inte fråga om att bara sitta ner i soffan och dricka lite bärs, utan det skall bullas upp med lite hors d'œuvre, fyllda kycklingbröst och lite tarteletter till kaffet.

Den stora frågan är egentligen varför. Varför är vi så bra på att ordna tillställningar, varför har vi full koll på bordsplacering, kaffeserviser och lämpliga blomsterarrangemang till en meny bestående av köttbullar och strömmingsrullar?

Svaret är entydigt: för att vi inte har barn.

Det är ju inte som om vi inte skulle försöka. Gud vet att vi försökt. I parker, på allmänna toaletter, i bakrummen på nattklubbar och ibland till och med i våra sovrum. Antalet ”Det bullas upp med små glada spermier som under fyllda kycklingbröst årens lopp förgäves försökt hitta och tarteletter till ett ägg att befrukta överstiger kaffet.” rejält den amerikanska statsskulden.

Detta är naturligtvis inte enbart de homosexuella männens problem, även andra folkgrupper har genom tiderna haft svårt att skaffa barn. Men till deras hjälp finns ju både vetenskapen och lagen. En lag som tyvärr inte gäller alla. En lag som med största sannolikhet inte kommer att ändras under de kommande fyra åren. Nå, folket har talat, som det så fint heter nuförtiden.

Jag är en mästare på bordsplaceringar, på att uppmärksamma dieter, hitta på samtalsämnen och dra igång sällskapslekar. Så sent som under påskhelgen Tabortade jag en rödvinsfläck från en av gästernas skjorta samtidigt som jag lade upp carpaccion till förrätten.

Rimligtvis borde jag då vara en mästare på playdates för mina barn, komma ihåg vem som är allergisk mot vad och klara av att underhålla barnen på den långa bilresan till Chamonix, när säsongen så dikterar.

Men nu kom det visst en stor jytky, så jag får även i framtiden nöja mig med att hälla salt på bordeauxfläcken på den skräddarsydda skjortan istället för att skrubba grötfläckar från dotterns munkjacka.

Skribenten är programledare på Radio X3M och inte alls bitter på valresultatet.

maj tjugohundraelva

•

studentbladet

•

029

löper. Jag äter extra kolhydrater i pulverform (blandad i yogurth), dricker elektolytdricka och försöker få in extra mineraler och magnesium. Jag borde äta ännu mera än vad jag gör, för jag har magrat rätt mycket. Under långa pass har jag alltid med mig energigel, ibland en banan och alltid mycket vätska.

QA SVAR PÅ LIVETS STÖRRE OCH MINDRE FRÅGOR

04 • Hur har du hållit formen under vintern?

Ganska bra faktiskt, men det blev ju mest att spring på löpmatta, det var ju så förbenat kallt! Det är slött att springa 20 km på en löpmatta, och det är inte samma sak som att springa ute. Jag sprang nog kortare pass ute i vintras, hade köpt Icebug-skor som funkade superbra på isiga vägar. På vintern kom jag också bättre ihåg att göra muskelpass.

Springa solo Anna Jungner-Nordgren ska springa Stockholm marathon i vår. Studentbladet frågar ut henne om hur hon gör för att inte dö av tristess under träningsloppen, vad som inspirerar henne och hur länge hon tränat för att orka med den hemska sträckan på över 40 kilometer. t E X T f a n n y l i n dho l m f o t o c ata r i i n a s a l o

01 • Hur länge och hur långa sträckor har du löpt för att träna inför maratonloppet?

Jag började träna löpning aktivt för ett år sedan, innan dess höll jag mest på med aerobic och bodypump. Själva maratonträningen började i december. Jag följer ett 26 veckors program som finns på webben, på marathon.se och tränar 3-4 gånger i veckan. Oftast tre kortare pass och ett långt på söndagar. Det längsta som jag hittills har sprungit är 26 kilometer. På morsdagen är tanken att jag ska springa 32 kilometer vilket är det längsta jag kommer att springa före själva loppet.

Viktigast är att köpa en bra pulsklocka så att man har koll på sin puls och inte går för hårt. Det är bra att sakta ner och gå ibland för att hålla pulsen nere. Att successivt öka längden på sina sträckor och att ha varierande träning, till exempel intervaller och backträning, är också viktigt. Det är viktigt att också dra några muskelstärkande pass och arbeta med rygg, mage och ben.

02 • Hur får man upp konditionen om man är ovan, vilka är dina tips?

AHA UNGA FORSKARE

Bara det bästa är bra nog

Han skrev sitt diplomarbete om optimering, fastnade för problemlösning och blev doktorand inom anläggnings- och systemteknik vid Åbo Akademi. Otto Nissfolk brinner för det krångliga och utmanande med optimering. t E X T j u l i a ho l m v i k

”Det finns en optimal lösning på allt.”

Kaffe med mjölk och mycket tålamod.

Det är vad som krävs för att otto nissfolk ska hitta de bästa lösningarna på matematiska modeller. Som processystemteknikstuderande vid institutionen för kemiteknik vid Åbo Akademi skrev Otto sitt diplomarbete om optimering.

030

•

studentbladet

• maj

tjugohundraelva

05 • Känns det aldrig långtråkigt att löpa långa sträckor ensam?

Jag springer med bra musik, lyssnar oftast på tung musik då jag springer. Jag gillar mest att springa till Iron Maiden.

Men jo, ibland suger det ju och man har inget flyt alls. Eller så känns benen som spagetti. Då brukar jag korta av rundan och vara nöjd över att jag överhuvudtaget kommit ut en stund. Oftast känns det kanske mest motigt vid morgonspring och jag tycker jag är sjuk i huvudet för att klockan ringer 05.50 på morgonen. Fast när jag väl är ute så är det ju superhärligt.

03 • Måste man följa en specialdiet för att kunna träna för maraton?

Jo, maten är superviktig. Fast någon specialdiet har jag inte, jag försöker bara lassa in så mycket mat jag bara kan, man förbränner galet mycket när man

06 • Hur förbereder man sig veckorna innan loppet?

Enligt mitt program ska jag inte pressa kroppen utan bara löpa kortare sträckor på 10 km. Jag kommer säkert också att bekanta mig med rutten och gå igenom den mentalt. Den sista veckan är det viktigast att tanka kolhydrater inför loppet.

När han blev klar med diplomarbetet för ett halvår sedan, erbjöd Åbo Akademi honom en forskartjänst inom den tvärvetenskapliga forskargruppen OSE, som är verksam inom optimering och systemteknik vid Åbo Akademi.

– Att vara forskare är som att studera, men med bättre lön. Optimering är ett ämne som intresserar mig. Det måste det göra för att man ska orka kämpa, säger Otto.

Genom att hitta bättre lösningar via till ett problem via optimering kan industrin göra ökad vinst med flera miljoner euro.

Otto har specialiserat sig på optimering av halvledarmaterial, som finns i många elektroniska komponenter, datorer och processorer. Målet är att hitta på nya metoder och algoritmer för lösning av binärkvadratiska problem. Otto försöker att lösa halvledarmaterialets grundtillstånd med hjälp av deterministisk optimering – något som ingen annan har gjort tidigare.

– Lösningarna på problemen är inte intressanta i sig. Fysikerna löser större problem än vad jag gör, men de kan inte bevisa att deras lösning är den bästa lösningen. Det är mitt jobb, säger Otto.

Hur vet man vad som är den bästa

lösningen? Finns det verkligen en sådan?

– Det finns en optimal lösning på allt.

Med hjälp av ett lösningsprogram som följer vissa optimeringsalgoritmer vet man att det är den optimala lösningen.

Mitt problem är så stort att en dator inte kan lösa problematiken. Jag försöker läsa artiklar och se likheter i andra problem, men det har inte gått så bra hittills, säger Otto.

Ottos forskning kan bidra till att forskare i framtiden kan hitta lösningar på större problem än vad som för tillfället är möjligt. Innan december 2013 hoppas han blir klar med sin doktorsavhandling.

Deadlinen är knapp och för tillfället har hans arbete stagnerat.

– När man tror att man kommit på en bra idé så inser man i något skede att det inte fungerar. Då får man skriva om sina problem och använda det man kommit fram till i en annan tillämpning, säger Otto.

Han anser det viktigt att skilja på privatliv och arbetsliv. I vardagen behöver alla lösningar inte alltid vara de bästa.

– Optimeringen har inte smittat av sig på vardagslivet. Jag gör nog inte alltid optimala val, skrattar Otto.

LIVEt

i annat än tystnad den här dagen är inte som andra. den här dagen är en annan.

funderar hur låter ord när ord når dig Heidi von Wright

Heidi von Wright är poet, författare och journalist. Hon är vinnare av Rundradions lyrikpris Den dansande björnen år 2006 och av Arvid Mörne-tävlingen år 2008.

maj tjugohundraelva

•

studentbladet

•

031

FÅ BILLIGT OCH BRA

Mångel i maj Redaktionen listar de fiffigaste tipsen för den bästa vårmånaden! t E X T r e da k t ion e n f o t o c ata r i i n a s a l o

Månadens dryck

Nu kan vi skåla för bättre hälsa – rent bokstavligt. En amerikansk undersökning visar nu att personer som dricker ett par glas öl eller vin om dagen har åtta procent tätare stomme än absolutister. Så oroar du dig för osteoporos kan du med gott samvete unna dig lite alkohol. Men sen var det ju det där med ”ett par glas”, i det här fallet betyder det faktiskt ett till två glas om dagen. Inte mer. Tyvärr.

Månadens kultur

Kulturnissar! Hören upp! På Svenska teatern i Helsingfors kan studerande köpa sista minuten-biljetter för ynka 10 euro. Biljetterna ska köpas från svenskis egen biljettkassa mot uppvisande av studiekort. Gäller alla föreställningar förutom musikaler och gästspel.

Månadens happening

Har du alltid velat framföra den där låten du skrev och tonsatte i lågstadiet? Har du tusen bra vitser på lager? Vill du göra en cover på Summer of 69? Skafferiet @ Ritz i Vasa bjuder på Open stage första torsdagen i varje månad. Har du ens lite talang ska du ta dig dit! Och har du ingen talang alls kan du alltid ta del av de andras visor och historier. Mer info www. kulturskafferiet.com.

Månadens film

Biobiljetterna är ju hutlöst dyra. Speciellt för en studerande. Om du ändå vill se de senaste filmerna förmånligt rekommenderar Stbl att du håller ett öga på Finnkinos superdag. Varje månad ordnas en superdag då vanliga biobiljetter kostar 6 euro och 3D-filmer 7 euro. Också popcornen är superbilliga. Håll utkik på finnkino.fi.

Månadens happy hour

Apollo street bar i Forum bjuder på after work (eller after study, om man så vill) varje måndag till fredag. Cider, öl och husets vin för ynka tre euro mellan klockan 16 och 19.

Apollo street bar, Mannerheimvägen, Helsingfors Månadens smärtstillare

Ananas är bra om du vill gå ner i vikt för den främjar matsmältningen och driver ut överflödig vätska ur kroppen. Men det som denna frukt också är bra för att lindra smärta. Ananas innehåller ett enzym som får kroppen att producera ämnen som lindrar smärta, svullnad och inflammationer.

Dessutom är det gott.

032

•

studentbladet

• maj

tjugohundraelva

Månadens modell

Journalistikstuderande Hanna Nordenswan inledde sin modellkarriär för Studentbladet i april.

Hanna spelar teater när hon inte skriver skolarbeten. Dessutom är hon snygg, mjau!

Månadens musik

Ingen har ju missat att första maj infaller på söndag. Istället för att betala sig sjuk på att gå på olika keikkor kan vi nu i det vackra vårvädret njuta av fantastisk körsång – helt gratis! Kolla in alla de olika sånguppträdandena på din egen ort och om du är riktigt modig infiltrerar du dig på en närliggande picnic och får en gratis söndagsbrunch på köpet.

maj tjugohundraelva

•

studentbladet

•

033

SE KULTUR

SPEL

MAGISK ELLER TRAGISK? Nu börjar det dofta science fiction. Nintendos nya spelkonsol 3DS målar upp tredimensionella världar – utan att du måste vanpryda ansiktet med töntiga glasögon. Men varför gråter Stbl:s spelexpert? t E X T B ENJAMIN KN O P MAN

Från kortspel till Mario

J

1996 Nintendo 64 släpps – men kunderna väljer Playstation.

ag har svävat högt över haven. Jag har gosat till och med att barn som överanvänder maskinen med spralliga hundvalpar. Jag har tagit ett fokan bli vindögda. tografi av min tjejs ansikte, sett henne förLyckligtvis kan du justera hur stark 3D:n ska vara. vandlas till ett monster – och pepprat sönder Eller stänga av den helt, om din kropp börjar må py1889 det med hjälp av en pekpenna. ton. Men. På grund av det här tvingas spelNintendo grundas, Somliga skulle kalla det magi. Men ändå är jag skaparna programmera sina alster så att och företaget börjar 1983 inte förtrollad av Nintendo 3DS. de fungerar både med och utan effekten. tillverka spelkort.

Famicom, även Mina förhoppningar var verkligen skyhöga.

Resultatet är att den extra dimensionen känd som NES och Kyotoföretagets nya konstruktion lovade ju så knappt fyller någon spelmässig funkNintendo 8-bitar, mycket. tion alls. når butikerna.

Maskinen skulle ge spelen ett helt nytt djup.

Och plötsligt känns allt det trolska Den skulle ta framtiden till samtiden. Den som ett simpelt bländverk. skulle få världen att känna samma mysrys som Dessutom slukar 3DS verkligen energi. när Jake Sully för första gången slungade sig genom Det inbyggda batteriet håller i tre till fem timPandoras djungler i Avatar. mar – alltså alldeles för kort för att överleva en längre Men nu sitter jag här. Med krossade drömmar, svibilresa. Sedan är det bara att plocka fram sönderlästa dande ögon och en marginellt förbättrad version av en Kalle Anka-tidningar igen. sju år gammal konsol.

Allt det här skulle jag ändå kunna förlåta, förutsatt Besvikelsen är så tung att den nästan går att ta på. att spelen var grymma. Men inte ens där lyckas maLåt oss börja med problem nummer ett. Den treskinen skina. dimensionella grafiken. En effekt, som inledningsvis Posterpojken Pilotwings Resort är en enda lång 2004 framstår som det bästa sedan färdigskivat bröd. teknikdemo. Nintendogs + Cats får dig att avlida Den dubbelskärFör Nintendo har verkligen skapat något helt unikt. av tristess. Och resten av titlarna består nästan made Nintendo När biograferna får dig att ducka för utskjutande föreuteslutande av upphottade mobilhistorier eller DS lanseras och mål fungerar 3DS tvärtom. Här buktar miljönedbantade Dreamcast-reliker. blir en succé. erna istället inåt. Effekten gör att vulkanMaskinens intressantaste spel, eller snarare topparna i flygspelet Pilotwings Resort minst ointressanta, är Rayman 3D. Ett äventyr, 1980 verkar hägra långt i fjärran. Och att jycksom var epokgörande när det släpptes första gångDen bärbara konsoarna i husdjurssimulatorn Nintendogs + en – hösten 1999. len Game & Watch Cats ser ut att när som helst kunna skutFramtiden då? Där måste det väl ändå finnas mängtar över skolgårta genom skärmen. der av superheta lir? Nej, tyvärr. I kristallkulan virvdarna.

Fränt? Javisst. lar bara gammal skåpmat som fantasysagan Ocarina of Grejen är bara att den tredje dimensioTime och racingkalaset Mario Kart. Aningen polerade, nen är extremt känslig. Vinklar du skärmen givetvis utrustade med 3D – men det är också allt. några grader åt fel håll blir bilden omedelbart dubJag sitter alltså här, med framtidens teknologi i mina bel. Något som är galet frustrerande – och som gör det händer. Men trots det är jag, märkligt nog, fången i det 2006 omöjligt att njuta av romantiska spelstunder tillsamförgångna.

Wii får såväl dagismans med partnern.

Det kanske blir bättre när spelskaparna blir varma i barn som pensionärer Mer gnäll. Den stora hemligheten bakom 3DS:s grakläderna. När de vågar ta ut svängarna lite mer, tänka att greppa handkonfik är att konsolen lurar blicken. Den får dig att fokusetankar som aldrig tänkts förut. trollen. ra på två punkter samtidigt– vilket tyvärr leder till att Men just nu känns Nintendo 3DS allt annat än madu snabbt drabbas av trötta, rödsprängda och rinnangisk. de ögon. Och inte nog med det. Somliga läkare påstår Och för att kosta nästan 300 euro är den bara traatt effekten kan vara skadlig i längden. Vissa hävdar gisk.

034

•

studentbladet

• maj

tjugohundraelva

Magdans kräver mage

En dansform som kräver kontroll, magmuskler, kvinnlighet och glittrande höftskynken. Studentbladet testar magdans.

Stämningen i magdansgruppen är avslappnad och uppsluppen. Bland kursdeltagarna finns Sandra Holmqvist – andra årets svenska studerande vid Åbo Akademi.

Magdans handlar om att få aha-upplevelser om hur kroppen fungerar.

Enkla rörelser är svåra att lära ut. Om man har träningsvärk efter magdansen så har man det precis överallt, säger Sandra.

Vi spänner fast våra schalar kring höfterna. Jag känner mig som en grekisk gudinna från Faraonernas tidevarv – likväl med en lite mer krampaktig uppsyn. Rörelserna, som ser anspråkslösa ut vid första anblick, kräver enorm kontroll och koncentration Magdans är en perfekt motionsform för dig som inte vill gå på gym utan hellre vill känna dig feminin och vacker – och ha roligt. Motionsformen passar alla former och storlekar.

Julia Holmvik

4x

GÅ HÄNDER I MAJ 2011

Kuriosa

26.4-7.5 • Axelbandets europaturné 2-8.5 • Sluta slösa-veckan • www.nuukuusviikko.fi 4.5 • Intergalactic Star Warsstatus day 5.5 • Premiär för De Bortglömda • Årskurs 1 Scenkonstlinjen Novia 6-7.5, 9-10.5 • De Bortglömda • Årskurs 1 Scenkonstlinjen Novia 7-8.5 • Kierrätystehdas • Kabelfabriken

Fest

30.4 • Teknologvappmiddag med eftersläpp • Kemistklubben 1.5 • Sillis i Kajsaniemiparken • Nylands Nation 1.5 • Wappicnic på Vårdberget • Kemistklubben

Sluta vara så självupptagen

Statistik från Diakonianstalten visar att allt fler unga ensamstående män ligger under fattigdomsgränsen i Finland. Fattigdomsgränsen är enligt den Europeiska unionens mått 60 procent av medianinkomsten. De flesta unga män är utan utbildning och har svårt att bemästra vardagen med de begränsade statliga bidragen. Allt fler söker hjälp inom den tredje sektorn för att ha råd att köpa mat eller betala för medicinering.

Diakonicentralen har ett välutvecklat frivilligarbete. Intresserade som är villiga att binda sig för några timmar i veckan kan hitta information om frivilligarbete på Diakonicentralens hemsidor.

Några timmar av gratis arbete i veckan kan vara värdefullt för missunnade grupper.

Frivilligarbete kostar 0 euro på Diakonianstalten i Helsingfors, Åbo och Vasa.

Fanny Lindholm

Naiv och avskalad Eko är inne

Skona din mage, ge lyster åt din hud och spara på naturen. Gör det här genom att bli av med onödiga kemikalier och tillsatsämnen i vardagen. Noora Shingler författare till boken ”Lingon och läppstift” skildrar en vardag utan kemikalier, vitt mjöl, jäst, mjölk, socker och kött.

Genom att rensa i skafferiet och i sminkpåsen kan både magen och det ekologiska medvetandet må bra, förklarar Shingler.

Boken kan få dig att tänka om innan du plockar färdigmaten från hyllan i mataffären och innan du smetar giftigt smink på huden. Boken erbjuder konkreta och inspirerande tips för en sund vardag.

Köp boken på Schildts webbutik för 22 euro.

Fanny Lindholm

6.5 • Grillkväll på TF:s övre

Helga & Laureamko

1.5 • Akademen sjunger in vå-

• Nylands Nation

terass

27.5 • Avslutande fest • Ny-

ren i Kajsaniemi

5.5 • Celso de la Molinas

13.5 • Avslutande sitz • Tekno-

lands Nation

1.5 • Första maj-bastu på Cor-

clownpjäs om integration "Kul-

Evenemang

huset • ASK

kuri ja sello" • Valtimoteatteri

2.5 • Screening av VM i is-

6.5 • Abimiddag • Nylands

30.4 • Lyran och Akademen

hockey på Cor-huset Finland

Nation

13.5 • NN:s och ÅsNa:s

sjunger • Restaurang Karl XII

vs. Lettland • ASK

10.5 • Screening av Eurovi-

School's out-sitz

30.4 • Screening av VM i is-

3.5 • Nationsmöte • Nylands

sionssemifinal 1 på Cor-huset

13.5 • Österbottniska Natio-

hockey på Cor-huset Finland

Nation

• ASK

nen vid ÅA födelsedagskalas

vs. Danmark • ASK

4.5 • Screening av VM i is-

12.5 • Screening av Eurovi-

på Kåren

30.4 • Dragkamp mellan ÖN:s

hockey på Cor-huset Finland

sionssemifinal 2 • ASK

18.5 • Kesäheila Kaivolta på

och NN:s styrelser • Vid stads-

vs. Tjeckien • ASK

14.5 • Screening av Eurovi-

Kaivohuone • ASK, Metka,

huset i Åbo

5.5 • Internationell frågesport

sionsfinalen • ASK

logföreningen 13.5 • Florasits • Nylands nation

spansk passion

En av 1900-talets största konstnamn ställer ut på Emma museum of modern art i Esbo. Den katalanska konstnären som erbjuder besökaren en absurd fantastivärld har en stil som pendlar mellan naivism, abstrakt konst och surrealism.

Joan Mirós färsprakande verk i rött, blått och grönt avbildar allt från genitalier till hans egenartade syn på världen. Den spanska kulturen avspeglas i de runda formerna, grova linjerna och de på måfå placerade färgfläckarna i gult och vitt. Miró erbjuder pur surrealism och otyglad galenskap fram till den 20 maj på Emma.

Utställning kostar 8 euro för studerande, men på onsdagar mellan klockan 18 och 20 är inträdet fritt.

Fanny Lindholm

3x

10-14.5 Schlagernörden kan börja jubla nu. ASK screenar nämligen Eurovision song contests semifinaler och finalen i mitten av maj. Vill de se Paradise Oskar på storbildsskärm är det bara att ta sig till Majstranden och bänka sig I Cor-huset.

3.5-19.8 För filmfantasten kan vi glatt meddela att Orions sommarprogram ser mycket trevlig ut. Med teman som Woody Allen, Sofia Coppola och Francois Truffaut kan det inte gå fel. Biljettpriset är inte helt dumt det heller, fem och en halv euro för en filmvisning.

För fullständigt program se www.kava.fi.

Vårens största händelse: bar hud överallt Vinterjackan är förpassad till källarförrådet, de tjocka leggingsen är utbytta mot strumpbyxor och bara ben, skjortorna flyger av i samma takt som termometern klättrar uppåt. De närmsta månaderna kommer vi att se allt mer bar hud i stadsbilden, det är en fröjd både för ögat och garderoben.

Centralredaktionen, som består av två brudar och en bög, vill ändå poängtera att Robert Pattinson (som egentligen inte har något med texten att göra) är en gud och vi uppmanar inte på något sätt till detta utseendeideal. Delar du ändå redaktionens smak i män kan vi varmt rekommendera filmen Water for elephants. Robert är både smutsig och snygg i sin 30-talskostym. maj tjugohundraelva

•

studentbladet

•

035

ÄT ÄTA BÖR MAN

MAT

Börja baka!

Marina visar oss steg för steg att det inte är oöverkomligt svårt att baka ett bröd.

FOTO MARINA EKR O O S

foccacciarulle deg • 1 liter vetemjöl • 25 g jäst • 2 tsk salt • 3 dl vatten • 4 msk olivolja fyllning • 1 burk kalamataoliver • 1 dl olivolja • 1/2 vitlök

Deg Smula ner jästen i litegrann 37-gradigt vatten och låt stå en stund. Blanda under tiden mjölet och saltet i en skål. Häll över jästblandningen, resten av vattnet och oljan i mjölet. Knåda degen mot ett bord i några minuter och ställ sedan tillbaka i den oljade skålen. Låt jäsa i ungefär en timme, tills degen fördubblats.

betyder bordsvin, och betecknar ett Billigt enkelt och okomplicerat vin blomvin som man med fördel kan duka fram både till pizzamiddagen med kompisarna eller som all round -vin till buffébordet. i l p a p a v e r o r o s s o , med den röda vallmon på etiketten, är ett sympatiskt italienskt rödvin som dessutom passar perfekt att flankera diverse antipasti såsom oliver, parmaskinka, soltorkade tomater, mozzarella, salami och ett gott vitt bröd. För det mycket blygsamma priset av knappa 6 euro får man ett medelfylligt och smidigt vin gjort på tre soters druvor; sangiovese, montepulciano och nero d´avola. Smaken har en behaglig och mild karaktär av körsbär och blandade kryddor.

En fjärdedel av vinet har fått mogna i ståltank men med flingor av amerikansk ek, vilket gett det en nyans av vanilj och trä, men till ett betydligt plånboksvänligare pris än om det skulle ha vilat på tunna. Linda Sahlgren

Alko

DRYCK

036

Fyllning Kärna ur oliverna. Kärnan lossar lätt genom att till exempel trycka till oliven under en stekspade. Kör oliverna och vitlöken i en mixer eller skär fint till en pasta.

•

studentbladet

• maj

tjugohundraelva

TILL SLUT Kavla ut degen till en lång smal skiva. Bred på vitlöksolivpastan men lämna lite rum runt kanterna. Rulla fast degskivan.

Täpp till kanterna och klistra fast med vatten.

Vänd ner sidan och sammanfoga ändorna.

Skär passliga bitar i kringlan och låt jäsa en halvtimme. Stek i 190 grader i 40-45 minuter.

vino da tavola

KÖKSPRYLEN DEN MÅNGFACETTERADE TESILEN Den klassiska tesilen är inte bara ultimat för att få rykande dryck, den är också den perfekta köttbullsstrillaren. In med silen i köttsmeten och knip av. Du får perfekta bullar i samma storlek, voilà!

Eftersom

vi har lite extra utrymme i tidningen vill vi berätta några grejer: Tävlingen i Stbl 1/2011 är avgjord. Vinnaren som drogs av chefredaktören, under övervakning av grafikern, generalsekreteraren och redaktionssekreteraren, är Michaela von Kügelgen. Grattis, Turisasskivan kommer på posten!

Studentbladets sommarnummer. Har du tips på billiga aktiviteter och utflyktsmål som passar lata sommardagar kan du mejla dem till redaktionssekreterarn på red@stbl.fi. Den som skickar in tips är med i utlottningen av Heidi Von Wrights diktsamlingar Skör och spräcklig och Härifrån och därifrån.

Om en månad kommer

Då hålls du à jour med allt det viktiga vi lägger upp på vår hemsida. Och på bloggen, glöm inte att läsa vår blogg! www.stbl.fi är ju adressen.

Kom ihåg att gilla oss på Facebook!

Du som studerar får

50 %

STUDIERABATT på Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Borgåbladet och Östra Nyland.

Du behövs.

Passar du som blodgivare? Testa på adressen > ZZZ NDQMDJGRQHUD à STRÄCK UT DIN HAND. Varje blodgivning är oersättlig. Vi hoppas, att du kunde ge blod regelbundet 2–3 gånger per år. s 7DJ PHG GLJ HWW RIßFLHOOW LGHQWLWHWVEHYLV Avgiftsfri infonummer 0800 0 5801. s Helsingfors 6WHQKDJVYÀJHQ RFK 6DQRPDhuset, Tölöviksgatan 2 s Tavastehus Palokunnankatu 10 s Joensuu Siltakatu 12 A s Jyväskylä Kalevankatu 8 s Karleby Storgatan 2 s Kuopio Sektori s Lahtis Erkonkatu 11 s Villmanstrand Kirkkokatu 8 s St Michel Porrassalmenkatu 23 s Uleåborg Isokatu 32 C s Björneborg Itäpuisto 11 B s Rovaniemi Sampokeskus s Seinäjoki Maakunnankatu 3 s Tammerfors Rautatienkatu 21 B s Åbo Universitetsgatan 16 C s Vasa Nedre torget 1 A s Se mobila blodtjänstens kalender på webb ZZZ EORGWMDQVW ß

För att få studierabatten ska du studera, bo i eget hushåll och vara högst 29 år gammal. Studierabatten begränsas till sex år. Ange läroanstalt, numret på ditt studiekort samt födelsedatum när du tecknar din prenumeration.

MÅNADENS FORMGIVARE

SAXEN I VACKER HAND

- Jag hör till dem som aldrig haft ett favoritband, säger 22-åriga Elin Sandholm från Karis och tillägger att hon däremot har en favoritdesigner.

Elin studerar formgivning med beklädnad som inriktning på yrkeshögskolan Novia i Åbo. Om några månader står hon med betyget i hand, men före det ska examensarbetet framställas. t ex t o c h f o t o c a t a r i i n a s a l o

I den amerikanska tv-serien Project runway ska tre finalister inom loppet av tre månader designa och framställa en kollektion kläder. Stämningen är lite liknande hemma hos Elin för tillfället. På två månader ska hon framställa sitt examesarbete, en kollektion för gravida.

- Jag kommer inte att hinna sy alla åtta plaggen i kollektionen, säger Elin.

Men det räcker med fyra, det är ändå designen och konstruktionen som är viktigast och det presenterar jag i skriven form.

När Elin började planera sitt examensarbete hade hon flera släktingar och vänner som var gravida och de hade alla en sak gemensamt: de klagade på klädutbudet. Endast tråkiga trikåplagg. Fula former.

Ingen elegans. Så Elin beslöt sig för att göra något åt saken. Utgående från en undersökning bland gravida finlandssvenskor gör hon en serie multifunktionella, snygga kläder som går att använda både under och efter graviditeten.

– Jag gillar att tänka praktiskt med finess, kläderna ska kunna användas till olika ändamål.

Elin blir färdig kläddesigner i juni i år. Och hon har redan fått ett jobberbjudande.

– Helsingforsbaserade designern yat cheung, som jag också gjorde en del av min praktik hos, har erbjudit mig jobb efter att mitt examensarbete är klart, säger Elin. Hon kommer att jobba hos honom ett par månader men vill också hinna göra beställningsarbeten under sommaren. Den unga designern vill inte heller låsa sig vid något, världen står framför hennes fötter.

Och favoritdesignern då?

– stella mccartney, utan tvekan. Hon gör enkla, stilrena och bra konstruerade plagg.

SVENSKA ELLE ”Jag tar mycket av min inspiration från modetidningar och svenska Elle är min favorit.

Den finska versionen är bra den också, men det är lättare att läsa den svenska. Och det är sant, svenskarna ligger alltid lite före oss när det gäller mode.”

038

•

studentbladet

• maj

tjugohundraelva

HA elin sandholms favoriter

SAX ”Jag har alltid min sax runt halsen. Det finns inget mer irriterande än att inte hitta saxen när man behöver den, och som sömmerska behöver man den konstant. Dessutom är jag vänsterhänt och behöver min egen sax.”

PÖS ”Jag är berömd för min ”pös”!

Det är en liten väskpåse som jag alltid har med mig, vart jag än går. I den finns allt det viktiga: pengar, läppstift, hårspännen, nagellack, bankkort, plåster och allt man kan tänkas behöva. Jag har den med mig 24/7.”

KAMERA ”Jag fotar allt.”

LINJALER ”För att kunna planera mönster måste jag ha linjaler, de är bland mina viktigaste arbetsredskap. De runda linjalerna behövs för att rita armhål till tröjor och klänningar.”

finns kvinnor som tar foton på sig själva via speglar. Det finns kvinnor som publicerar dessa foton på internet. Det finns kvinnor som helt skamlöst vågar ta utrymme med sig själva. Inte bara i ord utan också i bild- och utseendeform.

Dessa samma kvinnor, som ibland fotograferar sina egna klänningar och njuter av ett nytt läppglans, är troligtvis också kvinnor som studerar och jobbar, tänker och filosoferar och har stor intellektuell rörlighet - trots att de likt många andra som bryr sig om utseende får möta på fördomar om fåfänga och avsevärt avsatt förmåga på tankefronten.

Jag skall dela med mig en hemlighet: dessa intressen är inte uteslutande. En kvinna kan faktiskt vara både intelligent och vacker, begåvad med skarpa tankar och fäbless för näpna ting. Ibland drabbas jag av sådan trötthet inför ett samhälle var många tycks tänka i dikotoma och uteslutande banor.

En påstådd representant för intelligentian måste gå att rymma i en viss modell och en människa som bryr sig om sitt yttre får vackert stanna utanför. I de flesta fallen är en människa mer mångfacetterad än så, i dagens värld kan det mycket väl finnas en kärnfysikerbabe i röda klackar och brinnande passion för platonsk filosofi.

Det

RE: DEBATT

Kärnfysik med klackar Karin Hautamäki skriver om skönhet och intellekt – om hur de kan gå hand i hand.

”Alla vill bli sedda”

Det krävs både tankeverksamhet och självförtroende för att se snygg ut, tycker Studentbladets åsiktsmaskiner.

Dagens samhälle som tidningar och media förmedelar är väldigt utseendefixerat och ytligt. Speciellt om man generaliserar lite. Många unga flickor har idag ätstörningar av ett eller annat slag på grund av pressen på att se bra ut och prestera ett bra yttre.

Det här med att prestera är intressant. Det sitter inte i utseendet när man preseterar bra på arbetet, i skolan eller på fritiden. Det är vad personen gör som räknas. Positivt är det om man både råkar ha hjärna, hjärta och utseende.

Att man vill visa upp sig själv, sina kläder eller den nya frisyren via till exempel bloggar tror jag mera är att man vill ha bekräftelse på att man finns och existerar. Dessutom är det inte bara kvinnor som fotar sig själv via speglar, män sysslar också med det här, om än i mindre utsträckning.

Oavsett om man är man eller kvinna är det varje individs önskan om att bli sedd och uppmärksammad av andra, på gott och ont.

Ulrika Forss

Statskunskap, Åbo Akademi i Vasa

Det här med att ordna människor i dis-

tinkta stereotypier är någonting vi gärna gör, det känns på något sätt bekvämt.

Problemet är bara att det nästan aldrig fungerar i praktiken. Karin har helt rätt i att fåfänga och intellektuella intressen

Det ligger något så skrattretande protestantiskt och purfinskt över det hela. Ett intresse för det yttre gömmer ett tomt inre – igen dessa eviga idépar. Den som begåvats med tankeförmåga behöver väl inte skylta med flärd och fjädrar? Och vice versa, flärd och fjädrar står inte heller automatiskt för en chimär som täcker avsaknad av andra kvaliteter.

Dödar vi inte en del av mångfalden genom att tröttsamt tänka i invanda banor? En vacker människa fyller sitt huvud med annat än Vogue and strike a pose och borde inte värderas enligt snäv standard och en akademiker borde inte behöva mista sin trovärdighet som tänkare på grund av en förkärlek för fina kläder och målade läppar.

Skribenten tycker om paradoxer, politik och prickiga plagg.

går hur bra som helst att kombinera, på samma sätt som en Proustkonnässör också kan njuta av en rugbymatch.

Motsatsen gäller förstås också: ett ovårdat yttre är ingen garanti för ett skarpt intellekt.

Kanske man i synnerhet här i Norden tycker det är orättvist om en akademisk tungviktare dessutom ser bra ut. Därför garderar man sig med att säga att en snygg akademiker inte kan tas på allvar.

Tobias Pettersson

Journalistisk, Soc&kom

Förra sommaren satt jag i timtal i ett målfärgslager och diskuterade utseende med en av mina arbetskamrater. Han är utbildad kock som jobbar medan han funderar på sitt nästa drag, och jag är kemistuderande från Aalto. Ingen av oss är väl stereotypen som sitter och diskuterar utseende på kaffepauserna – och ändå gjorde vi det dagligen.

Intresse för utseende är inget som bara vissa har rätt till, och alla som är intresserade av utseende är inte dumma.

Detta gäller kvinnor såväl som män. Varför stämplas välvårdade personer lätt som ytliga? Det krävs både tankeverksamhet och självförtroende för att se snygg ut, och studerande är det perfekta exemplet. Vi kan använda våra hjärnor, men vi ser också gärna välvårdade ut och vi vågar bjuda på oss själva.

När jag ser intelligens i kombination med ett snyggt yttre blir jag alltid lite extra glad. Jag vågar påstå att det är just kombinationen av dessa egenskaper som ger oss framgång i vad än vi väljer att göra.

Cornelia Roos

Kemiteknik, Aalto-universitetet

Jag är helt av samma åsikt när det

kommer till utseende och tänkande.

Eftersom jag rör mig inom teater- och konstkretsar, förväntas jag ha en viss bohemisk touch i min klädstil. Om jag klär mig för "fint" kan vissa verka tycka att jag är en hycklare och totalignorerar mig. Fallet är oftast ändå det att de själva har dålig självkänsla och måste döma andra i första hand.

Sedan kan jag ha en egen uppfattning om hur folks diskussionsvanor och beteenden påverkar deras trovärdighet, vad gällande tänkandet. Om en människa läser mycket, reser mycket eller engagerar sig mycket i politiska frågor, så har de mitt förtroende, men om deras sociala diskussioner ständigt tenderar att kretsa kring meningslösa, kommersiella TVprogram, eller kompisens fylla senaste helgen, så kan det nog hända att jag tänker två gånger innan jag börjar dela min livsfilosofi med dem.

Kristian Snellman Fysisk teater, Novia

maj tjugohundraelva

•

studentbladet

•

039

HUS-sidan är studentkürens informationssida som ingür i varje nummer av Studentbladet.

Sidan sammanställs av HUS informatÜr, e-post tiedottaja@hyy.fi.

Kom och ďŹ ra Floradagen 13.5!

6BÂ?Žœ““iÂ˜ĂŠÂ“i`ĂŠÂŤFĂŠĂƒĂŒĂ•`iÂ˜ĂŒiĂ€Â˜>ĂƒĂŠ}Â?>`>ĂŠĂ›FĂ€viĂƒĂŒĂŠ Â?ÂœĂ€>`>}iÂ˜ĂŠvĂ€iĂŠ13.5 vĂ€FÂ˜ĂŠÂŽÂ?°Ê12ĂŠÂŤFĂŠ Ă•Â“ĂŒBÂŽĂŒĂƒĂŠB˜}ĂŠÂˆĂŠ >Â?ĂƒĂŒ>`]ĂŠ>Â?Â?`iÂ?iĂƒĂŠÂˆÂ˜ĂŒÂˆÂ?Â?ĂŠV>Â“ÂŤĂ•ĂƒĂŠ Փ‡ ĂŒBÂŽĂŒtĂŠ Â?ÂœĂ€>`>}iÂ˜ĂŠwĂ€>ĂƒĂŠÂˆĂŠFÀʓi`ĂŠ`>Â˜ĂƒĂ†ĂŠ >Ă€ÂˆĂƒÂŽ>ĂŠEĂŠ*>Â…>ĂŒĂŠ-Ă•`iĂŒĂŠĂƒiÀÛi‡ Ă€>Ă€ĂŠÂ˜B“Â?ˆ}iÂ˜ĂŠĂƒVÂ…Â?>}iĂ€ĂƒĂŠÂ“i`ĂŠ>ĂŒĂŒÂˆĂŒĂž`°Ê iĂƒĂƒĂ•ĂŒÂœÂ“ĂŠLÂ?ÂˆĂ€ĂŠ`iĂŒĂŠĂ›FĂ€Â?ˆ}>ĂŠĂŒ>Â?]ĂŠ Â“ÂœĂ•ĂƒĂƒiĂ€>˜`iĂŠĂ›ÂˆÂ˜ĂŠÂœVÂ…ĂŠ Â‡Â“Ă•ĂƒÂˆÂŽĂŠvĂ€>Â“ĂŠĂŒÂˆÂ?Â?ĂŠÂŽÂ?°Ê15°Ê iĂŒĂŠÂ?Â&#x;˜>Ă€ĂŠĂƒÂˆ}ĂŠÂœVÂŽĂƒFĂŠ >ĂŒĂŒĂŠĂŒ>ʓi`ĂŠiÂ˜ĂŠi}iÂ˜ĂŠÂŤÂˆVŽ˜ˆVÂŽÂŽÂœĂ€}° -ĂŒĂ•`iÂ˜ĂŒiĂ€Â˜>ĂƒĂŠĂ›FĂ€viĂƒĂŒĂŠÂ…>ÀÊwĂ€>ĂŒĂƒĂŠĂƒi`>Â˜ĂŠLÂ&#x;Ă€Â?>Â˜ĂŠ>ÛÊ1800Â‡ĂŒ>Â?iĂŒĂŠÂœVÂ…ĂŠÂ˜Ă•Â“iĂ€>ĂŠBÀÊ`iÂ˜ĂŠhusĂŠ>˜`Ă€>ĂŠÂœvwVˆiÂ?‡ Â?>ĂŠFĂ€Ăƒ`>}°Ê/ˆÂ?Â?Ăƒ>““>Â˜ĂƒĂŠÂ“i`ĂŠhusĂŠviĂƒĂŒ>Ă€ĂŠÂˆĂŠFÀÊ`iʓ>}ÂˆĂƒĂŒĂ€>Ă€ĂŠÂœVÂ…ĂŠ`ÂœÂŽĂŒÂœĂ€iĂ€ĂŠĂƒÂœÂ“ĂŠÂŤĂ€ÂœÂ“ÂœĂ›iĂ€>ĂƒĂŠĂ›Âˆ`ĂŠĂƒĂŒ>ĂŒĂƒÂ‡ Ă›iĂŒiÂ˜ĂƒÂŽ>ÂŤÂ?ˆ}>ĂŠv>ÂŽĂ•Â?ĂŒiĂŒiÂ˜ĂŠĂƒ>Â“ĂŒĂŠĂ•Â˜ÂˆĂ›iĂ€ĂƒÂˆĂŒiĂŒiĂŒĂƒĂŠ>Â?Ă•Â“Â˜iÀ° />ʓi`ĂŠ`ˆ˜>ĂŠĂ›B˜˜iĂ€]ĂŠ`ÂˆÂ˜ĂŠÂŤÂˆVŽ˜ˆVÂŽÂŽÂœĂ€}ĂŠÂœVÂ…ĂŠ`ÂˆÂ˜ĂŠĂƒĂŒĂ•`iÂ˜ĂŒÂ“Â&#x;ĂƒĂƒ>ʇÊiÂ?Â?iĂ€ĂŠĂŒ>ʓi`ĂŠÂ…iÂ?>ĂŠ`ÂˆÂ˜ĂŠĂƒĂŒĂ•`iÂ˜ĂŒvÂ&#x;À‡ i˜ˆ˜}ĂŠvÂ&#x;ÀÊ>ĂŒĂŒĂŠwĂ€>ĂŠĂ›FĂ€>Ă›ĂƒÂ?Ă•ĂŒÂ˜ÂˆÂ˜}ĂŠĂ•Â˜`iÀÊ>Ă›ĂƒÂ?>ÂŤÂŤÂ˜>`iĂŠvÂœĂ€Â“iĂ€t /ˆÂ?Â?ĂŠ Ă•Â“ĂŒBÂŽĂŒĂƒĂŠB˜}ĂŠÂŽÂœÂ“Â“iÀÊÂ?BĂŒĂŒĂŠÂ“i`ĂŠĂƒÂŤFÀÛ>}Â˜ĂŠ6ĂŠÂœVÂ…ĂŠ8ĂŠĂŒÂˆÂ?Â?ĂŠÂ…FÂ?Â?ÂŤÂ?>ĂŒĂƒiÂ˜ĂŠÂş/ÂœĂ•ÂŽÂœÂ˜ÂˆÂˆĂŒĂŒĂžĂŠÂ‡ĂŠ >Â?B˜}‡ iÂ˜ÂťĂŠÂœV…Ê“i`ĂŠyiĂ€>ĂŠLĂ•ĂƒĂƒ>ÀÊ­LÂ?°>° 52, 55, 56, 68, 70, 71, 73, 74, 75ĂŠÂœVÂ…ĂŠ77ÂŽĂŠĂŒÂˆÂ?Â?ĂŠÂ…FÂ?Â?ÂŤÂ?>ĂŒĂƒiÂ˜ĂŠÂş Փ‡ ÂŤĂ•Â?>Â˜ĂŠÂŽ>Â“ÂŤĂ•ĂƒĂŠÂ‡ĂŠ Ă•Â“ĂŒBÂŽĂŒĂƒĂŠV>Â“ÂŤĂ•ĂƒÂťÂ°

-Â?Ă•ĂŒ>ĂŠ ĂƒÂ?Â&#x;Ăƒ>‡ÛiVÂŽ>Â˜ĂŠ BÀÊ ĂŒi“>Ă›iVÂŽ>Â˜ĂŠ vÂ&#x;ÀÊ vÂ&#x;À‡ Â˜Ă•vĂŒÂˆ}ĂŠÂŽÂœÂ˜ĂƒĂ•Â“ĂŒÂˆÂœÂ˜Â°ĂŠ1˜`iÀÊÛiVÂŽ>Â˜ĂŠĂ›ÂˆÂ?Â?ʓ>Â˜ĂŠ LivĂ€B“Â?>ĂŠ iĂŒĂŒĂŠ ĂƒÂŤ>Ă€Ăƒ>Â“ĂŒĂŠ >Â˜Ă›B˜`>˜`iĂŠ >ÛÊ ˜>‡ ĂŒĂ•Ă€Ă€iĂƒĂ•Ă€ĂƒiĂ€Â˜>ĂŠĂƒ>Â“ĂŒĂŠvÂœÂŽĂ•ĂƒiĂ€>ĂŠÂŤFĂŠ>Ă›v>Â?Â?ĂƒÂ“ÂˆÂ˜ÂˆÂ‡ “iĂ€ÂˆÂ˜}°-Â?Ă•ĂŒ>ĂŠĂƒÂ?Â&#x;Ăƒ>‡ÊÛiVÂŽ>Â˜ĂŠĂƒĂžÂ˜ĂƒĂŠÂŤFʓF˜}>ĂŠ Â…FÂ?Â?ĂŠÂˆĂŠĂƒĂŒ>˜]ʓiÀÊ`iĂŒ>Â?Â?iĂ€>ĂŒĂŠÂŤĂ€Âœ}Ă€>“ʍFĂŠĂœĂœĂœÂ° Â˜Ă•Ă•ÂŽĂ•Ă•ĂƒĂ›ÂˆÂˆÂŽÂŽÂœÂ°wÉ -Â?Ă•ĂŒ>ĂŠĂƒÂ?Â&#x;Ăƒ>‡ÊÛiVÂŽ>Â˜ĂŠĂ›Âˆ`ĂŠĂ•Â˜ÂˆĂ›iĂ€ĂƒÂˆĂŒiĂŒiĂŒ\ *ÀÞÂ?LĂžĂŒiĂŠÂœVÂ…ĂŠ>vwĂƒVÂ…Ă•ĂŒĂƒĂŒBÂ?Â?˜ˆ˜}ĂŠ4-5.5°ÊŽÂ?°Ê 11.-14.30ĂŠJĂŠ*ÂœĂ€ĂŒÂ…>˜ˆ>°Ê"˜Â&#x;`ˆ}>]ĂŠÂ…iÂ?>ĂŠÂœVÂ…ĂŠ Ă€i˜>ĂŠ}Ă€iÂ?iÀÊvFÀʅBÂ“ĂŒ>ĂƒĂŠ`ÂˆĂŒĂŠiÂ?Â?iĂ€ĂŠĂŒ>ĂƒĂŠÂ“i`ĂŠ`BÀ‡ ˆvĂ€FÂ˜Â°ĂŠ ÂœÂ“ĂŠÂœVÂ…ĂŠĂŒ>ĂŠ`ˆ}ĂŠiÂ˜ĂŠĂŒÂˆĂŒĂŒtĂŠ iĂƒĂƒĂ•ĂŒÂœÂ“ĂŠiÂ˜ĂŠ >vwĂƒVÂ…Ă•ĂŒĂƒĂŒBÂ?Â?˜ˆ˜}]ĂŠĂƒ>Â“ĂŒĂŠÂˆÂ˜vÂœĂŠÂœÂ“ĂŠ iĂŒVĂžVÂ?iĂ€]ĂŠ ÀÞÂ?LĂžĂŒiĂƒLÂœĂ€`iĂŒĂŠÂŤFĂŠ Â˜ĂŒiĂ€Â˜iĂŒÂ° ÂœÂ˜ĂƒĂ•Â“ĂŒÂˆÂœÂ˜ĂƒÂŽĂ€ÂˆĂŒÂˆĂƒÂŽĂŠwÂ?“ŽÛBÂ?Â?ĂŠ6.5.ĂŠÂŽÂ?°Ê18°Ê JĂŠ >Â?Ăƒ>Ê­ Ăž>ĂŠ-ĂŒĂ•`iÂ˜ĂŒÂ…Ă•ĂƒiĂŒ]ĂŠ >˜˜iÀ…iˆ“‡ Ă›B}iÂ˜ĂŠ5ĂŠ ]ĂŠ4iĂŠĂ›FÂ˜Â°ÂŽĂŠ BĂ€ĂŒÂˆÂ?Â?ĂŠĂŠĂ•ĂŒÂ?ÂœĂ›>ĂƒĂŠ`iĂŒĂŠLĂ€>ĂŠ `ÂˆĂƒÂŽĂ•ĂƒĂƒÂˆÂœÂ˜iĂ€ĂŠÂœVÂ…ĂŠÂ˜F}ÂœĂŒĂŠÂ?ÂˆĂŒiĂŒĂŠBĂŒL>Ă€ĂŒÂ°ĂŠ Ă›i˜i‡ “>˜}iĂŒĂŠBÀÊ}Ă€>ĂŒÂˆĂƒĂŠÂœVÂ…ĂŠÂ&#x;ÂŤÂŤiĂŒĂŠvÂ&#x;ÀÊ>Â?Â?>tĂŠ Ă›i˜i‡ “>˜}iÂ˜ĂŠÂœĂ€`˜>ĂƒĂŠ>ÛÊhusĂƒĂŠÂ“ÂˆÂ?Â?Â&#x;Ă•ĂŒĂƒÂŽÂœĂŒĂŒĂŠÂ­LÂ?Âœ}ĂƒÂ° Â…iÂ?ĂƒÂˆÂ˜ÂŽÂˆÂ°wɅÞއޓŽ

Barnparkeringens sommar husĂŠ L>Ă€Â˜ÂŤ>ÀŽiĂ€ÂˆÂ˜}ĂŠ Â…FÂ?Â?iÀÊ ĂƒĂŒB˜}ĂŒĂŠ vÂ&#x;ÀÊ ĂƒÂœÂ“Â‡

“>Ă€iÂ˜ĂŠ vĂ€FÂ˜ĂŠ ÂœVÂ…ĂŠ “i`ĂŠ ĂŒÂœĂ€Ăƒ`>}iÂ˜ĂŠ 23.6°Ê ÂœVÂ…ĂŠ Â&#x;ÂŤÂŤÂ˜>Ă€ĂŠÂˆ}iÂ˜ĂŠÂ“F˜`>}iÂ˜ĂŠÂŁx°n°Ê6FĂ€`ĂŒÂˆ`iÀÊvÂ&#x;ÀÊ Â?Ă•Â˜ÂˆĂŠÂŽ>Â˜ĂŠĂ€iĂƒiÀÛiĂ€>ĂƒĂŠvĂ€Â°ÂœÂ°Â“Â°ĂŠ2.5 ÂœVÂ…ĂŠvÂ&#x;ÀÊ>Շ }Ă•ĂƒĂŒÂˆĂŠvĂ€Â°ÂœÂ°Â“Â°ĂŠ12.8°Ê6FĂ€`ĂŒÂˆ`iÀÊvÂ&#x;ÀʅiÂ?>ĂŠÂ…Â&#x;ĂƒĂŒÂ‡ ĂŒiĂ€Â“ÂˆÂ˜iÂ˜ĂŠ 2011ĂŠ ÂŽ>Â˜ĂŠ Ă€iĂƒiÀÛiĂ€>ĂƒĂŠ vĂ€Â°ÂœÂ°Â“Â°ĂŠ 1.9.ĂŠĂŠ Â?Â?>ĂŠ ĂŒÂˆ`ĂƒĂ€iĂƒiÀÛ>ĂŒÂˆÂœÂ˜iÀÊ ÂŤiÀÊ iÂ‡ÂŤÂœĂƒĂŒĂŠ Ă›Âˆ>ĂŠ Â?>ÂŤĂƒÂˆÂ‡ ÂŤ>Ă€ÂŽÂŽÂˆJ…ÞÞ°wĂŠ iĂ€>ĂŠÂˆÂ˜vÂœĂ€Â“>ĂŒÂˆÂœÂ˜ĂŠ}iÀÊL>Ă€Â˜ĂƒÂŽÂ&#x;ĂŒ>Ă€Â˜>ĂŠ >‡ Ă€ÂˆÂŽ>ĂŠ ÂœÂ?ÂˆĂ›ÂœĂŠ ÂœVÂ…ĂŠ >ĂŒ>Ă€ÂˆÂˆÂ˜>ĂŠ >ˆŽ>Â?>‡/ˆŽ>˜‡ `iĂ€]ĂŠĂŒiÂ?°Ê050 3038 333ĂŠÂœVÂ…ĂŠhusĂŠĂƒÂœVˆ>Â?ÂŤÂœÂ?ˆ‡ ĂŒÂˆĂƒÂŽ>ĂŠĂƒiÂŽĂ€iĂŒiĂ€>Ă€iĂŠ >ĂŒÂ?>ĂŠ F˜}Ă›ÂˆÂŽ\ĂŠÂŽ>ĂŒÂ?>°Â?>˜}‡ Ă›ÂˆÂŽJ…ÞÞ°wĂŠiÂ?Â?iĂ€ĂŠĂŒiÂ?°Ê050 543 9608°

Hälsosammare studieliv tillsammans!

BÂ?ĂƒÂœ>Ă€LiĂŒĂƒ}ÀՍiĂ€Â˜>ĂƒĂŠ>Ă€LiĂŒiĂŠÂœÂ“ÂœĂ€}>Â˜ÂˆĂƒi‡ Ă€>ĂƒĂŠĂƒÂœÂ“ĂŠLBĂƒĂŒĂŠÂœVÂ…ĂŠvĂ€Â°ÂœÂ°Â“Â°ĂŠ1.9.2011ĂŠLiÂ…>˜`Â?>ĂƒĂŠ iÂ?ĂƒÂˆÂ˜}vÂœĂ€ĂƒĂŠĂ•Â˜ÂˆĂ›iĂ€ĂƒÂˆĂŒiĂŒĂƒĂŠĂƒĂŒĂ•`iĂ€>˜`iĂƒĂŠvĂ€F}ÂœĂ€ĂŠÂˆĂŠ ĂŒĂ›FĂŠÂ…BÂ?ĂƒÂœ>Ă€LiĂŒĂƒ}ÀՍiÀÆÊiÂ˜ĂŠvÂ&#x;ÀÊ`iĂŠĂƒĂŒĂ•`iĂ€>˜‡ `iĂŠĂ›Âˆ`ĂŠViÂ˜ĂŒĂ€Ă•Â“V>Â“ÂŤĂ•ĂƒĂŠÂœVÂ…ĂŠiÂ˜ĂŠvÂ&#x;ÀÊ`iĂŠĂƒĂŒĂ•`i‡ Ă€>˜`iĂŠĂ›Âˆ`ĂŠ iÂ?Â?>Â˜Ăƒ]ĂŠ Ă•Â“ĂŒBÂŽĂŒĂƒĂŠÂœVÂ…ĂŠ6ÂˆÂŽĂƒĂŠV>“‡ ÂŤĂ•ĂƒÂ°ĂŠ/ˆÂ?Â?ĂŠ`iĂƒĂƒ>ĂŠ>Ă€LiĂŒĂƒ}ÀՍiĂ€ĂŠĂƒÂ&#x;ÂŽiĂ€ĂŠĂ›ÂˆĂŠÂ˜Ă•ĂŠvÂ&#x;ÀÊ “>˜`>ĂŒÂŤiĂ€ÂˆÂœ`iÂ˜ĂŠ 1.9.2011-31.8.2013ĂŠ ĂŒĂ›FĂŠ ĂƒĂŒĂ•`iÂ˜ĂŒĂ€iÂŤĂ€iĂƒiÂ˜ĂŒ>Â˜ĂŒiÀʍiÀÊv>ÂŽĂ•Â?ĂŒiĂŒ]ĂŠiÂ˜ĂŠĂƒÂœÂ“ĂŠ ÂœĂ€`ˆ˜>Ă€Âˆiʓi`Â?iÂ“ĂŠÂœVÂ…ĂŠiÂ˜ĂŠĂƒÂœÂ“ĂŠĂƒĂ•ÂŤÂŤÂ?i>Â˜ĂŒĂŠÂˆĂŠ Â…BÂ?ĂƒÂœ>Ă€LiĂŒĂƒ}ÀՍi˜° shvsĂŠÂŽ>Â?Â?>Ă€ĂŠĂƒĂŒĂ•`iÂ˜ĂŒĂ€iÂŤĂ€iĂƒiÂ˜ĂŒ>Â˜ĂŒiĂ€Â˜>ĂŠĂƒÂœÂ“ĂŠ Ăƒ>ÂŽÂŽĂ•Â˜Â˜Âˆ}“i`Â?i““>Ă€ĂŠÂˆĂŠÂ…BÂ?ĂƒÂœ>Ă€LiĂŒĂƒ}ÀՍiÀ‡ ˜>ĂŠĂ•ĂŒÂˆvĂ€FÂ˜ĂŠhusĂŠvÂ&#x;Ă€ĂƒÂ?>}°Ê ĂŠLÂ&#x;Ă€Â?>Â˜ĂŠ>ÛʅÂ&#x;ĂƒĂŒĂŒiÀ‡ “ˆ˜iÂ˜ĂŠ2011ĂŠÂœĂ€`˜>ĂƒĂŠiĂŒĂŒĂŠÂˆÂ˜ĂŒĂ€Âœ`Ă•ÂŽĂŒÂˆÂœÂ˜ĂƒĂŒÂˆÂ?Â?vBÂ?Â?iĂŠ

vÂ&#x;ÀÊ`iĂŠĂ›>Â?`>ĂŠĂƒĂŒĂ•`iÂ˜ĂŒĂ€iÂŤĂ€iĂƒiÂ˜ĂŒ>Â˜ĂŒiĂ€Â˜>° Ă€ÂˆĂŒĂŒĂŠvÂœĂ€Â“Ă•Â?iĂ€>`iĂŠ>Â˜ĂƒÂ&#x;Ž˜ˆ˜}>ÀÊÂ?BÂ“ĂŒiĂŠÂ“ÂœÂ‡ ĂŒÂˆĂ›iĂ€ÂˆÂ˜}>Ă€ĂŠĂƒÂŽ>Â?Â?ĂŠĂ€ÂˆÂŽĂŒ>ĂƒĂŠĂŒÂˆÂ?Â?ĂŠĂƒĂŒĂžĂ€iÂ?ĂƒiÂ˜ĂŠĂ›Âˆ`ĂŠ-ĂŒĂ•Â‡ `iÂ˜ĂŒÂŽFĂ€iÂ˜ĂŠ Ă›Âˆ`ĂŠ iÂ?ĂƒÂˆÂ˜}vÂœĂ€ĂƒĂŠ Ă•Â˜ÂˆĂ›iĂ€ĂƒÂˆĂŒiĂŒĂŠ ÂœVÂ…ĂŠ ˆ˜Â?B“˜>ĂƒĂŠvÂ&#x;Ă€iĂŠvĂ€i`>}iÂ˜ĂŠ6.5.2011ĂŠÂŽÂ?°Ê12.00 ÂŤiÀÊ iÂ‡ÂŤÂœĂƒĂŒĂŠ ĂŒÂˆÂ?Â?ĂŠ husĂŠ Ă€i}ÂˆĂƒĂŒĂ€>ĂŒĂ•Ă€ĂŠ Â­ÂŽÂˆĂ€Â?>>“œJ …ÞÞ°wÂŽĂŠ iÂ?Â?iÀÊ ÂˆĂŠ ÂŤ>ÂŤÂŤiĂ€ĂƒvÂœĂ€Â“ĂŠ ĂŒÂˆÂ?Â?ĂŠ husĂŠ Vi˜‡ ĂŒĂ€>Â?ÂŽ>Â˜ĂƒÂ?ÂˆĂŠÂ­ >˜˜iÀ…iÂˆÂ“Ă›B}iÂ˜ĂŠ5ĂŠ ]ĂŠ2ĂŠĂ›F˜°]ĂŠ 00100 iÂ?ĂƒÂˆÂ˜}vÂœĂ€ĂƒÂŽÂ°ĂŠ ÛÊ`iĂŠĂƒÂ&#x;ÂŽ>˜`iĂŠÂ&#x;Â˜ĂƒÂŽ>ĂƒĂŠ ÂˆÂ˜ĂŒĂ€iĂƒĂƒiĂŠ vÂ&#x;ÀÊ Â…BÂ?ĂƒÂœvĂ€F}ÂœĂ€ĂŠ vÂ&#x;Ă€ÂŽÂ˜ÂˆÂŤÂŤ>`iĂŠ “i`ĂŠ ĂƒĂŒĂ•`ˆi“ˆÂ?Â?Â&#x;Â˜ĂŠ ÂœVÂ…ĂŠ ĂƒĂŒĂ•`ˆiÂ?ÂˆĂ›iĂŒĂŠ Ăƒ>Â“ĂŒĂŠ iÂ˜ĂŠ ÂŤÂœĂƒÂˆÂ‡ ĂŒÂˆĂ›ĂŠ >ĂŒĂŒÂˆĂŒĂž`ĂŠ ĂŒÂˆÂ?Â?ĂŠ Â…BÂ?ĂƒÂœvĂ€B“Â?>˜`i°Ê Ă€v>Ă€i˜…iĂŒĂŠ >ÛÊ B“˜iĂƒÂ‡ĂŠ ÂœVÂ…ĂŠ v>ÂŽĂ•Â?ĂŒiĂŒĂƒvÂ&#x;Ă€i˜ˆ˜}ĂƒĂ›iĂ€ÂŽĂƒ>“‡ Â…iĂŒĂŠĂ€BŽ˜>ĂƒĂŠĂƒÂœÂ“ĂŠÂ“iĂ€ÂˆĂŒÂ°ĂŠ iÂ˜ĂŠĂƒÂ&#x;ÂŽ>˜`iĂƒĂŠÂ˜>“˜]ĂŠ iÂ‡ÂŤÂœĂƒĂŒ>`Ă€iĂƒĂƒĂŠ ÂœVÂ…ĂŠ ĂŒiÂ?ivÂœÂ˜Â˜Ă•Â“Â“iÀÊ Ăƒ>Â“ĂŒĂŠ v>‡ ÂŽĂ•Â?ĂŒiĂŒĂŠĂƒÂŽ>Â?Â?ĂŠvĂ€>“}FĂŠ>ÛÊ>Â˜ĂƒÂ&#x;ÂŽ>Â˜Â°ĂŠ ď‚„ Mera information: http://www.hyy.helsinki. fi/svenska/3/news/808/ ď‚„ Sofia Lindqvist, sekreterare fĂśr socialpolitiska ärenden, sofia.lindqvist@hyy.fi, 050 543 9605.

Utnyttja SHVS:s ĂĽteruppringningstjänst - ett samtal räcker! shvsĂŠ`Ă€ÂˆĂ›iÀÊ15.3-31.5.2011ĂŠiĂŒĂŒĂŠÂŤÂˆÂ?ÂœĂŒÂŤĂ€ÂœÂ?iÂŽĂŒĂŠ ÂœÂ“ĂŠFĂŒiĂ€Ă•ÂŤÂŤĂ€ÂˆÂ˜}˜ˆ˜}ĂŠÂˆĂŠĂ›iĂ€ÂŽĂƒ>“…iĂŒĂƒĂƒĂŒBÂ?Â?i˜>ĂŠÂˆĂŠ /Â&#x;Â?Â&#x;ĂŠÂœVÂ…ĂŠ"ĂŒÂ˜BĂƒÂ°ĂŠ

iĂŒĂŠBĂ€ĂŠĂ›ÂˆÂŽĂŒÂˆ}ĂŒĂŠ>ĂŒĂŒĂŠ`Ă•ĂŠÂ?B“˜>ÀÊiĂŒĂŒĂŠÂ“i``iÂ?>˜‡ `iĂŠÂˆĂŠĂƒĂ›>Ă€>Ă€iÂ˜ĂŠÂœÂ“ĂŠÂˆÂ˜}iÂ˜ĂŠĂƒĂ›>Ă€>Ă€ĂŠÂ˜BÀÊ`Ă•ĂŠĂ€ÂˆÂ˜}iÀ°Ê Ă›LĂ€ĂžĂŒĂŠÂˆÂ˜ĂŒiĂŠĂƒ>Â“ĂŒ>Â?iĂŒĂŠÂˆĂŠÂ“ÂˆĂŒĂŒiÂ˜Â°ĂŠ*FĂŠ`iĂŒĂŒ>ĂŠĂƒBĂŒĂŒĂŠ

vÂ&#x;Ă€ĂƒÂ˜>LL>ĂƒĂŠLiÂ…>˜`Â?ˆ˜}iÂ˜ĂŠ>ÛÊ`ÂˆĂŒĂŒĂŠBĂ€i˜`i°Ê ĂŒĂŒĂŠ Ăƒ>Â“ĂŒ>Â?ĂŠĂ€BVÂŽiÀʇÊ`ˆ˜>ĂŠĂ•ÂŤÂŤ}ˆvĂŒiĂ€ĂŠĂƒÂŤ>Ă€>ĂƒĂŠÂˆĂŠĂƒĂžĂƒĂŒi‡ “iĂŒÂ°ĂŠshvsĂŠĂ€ÂˆÂ˜}iÀÊՍÊ`ˆ}ĂŠĂ•Â˜`iĂ€ĂŠĂƒ>““>ĂŠ`>}°Ê Ă›ĂƒÂˆÂŽĂŒiÂ˜ĂŠBÀÊ>ĂŒĂŒĂŠvÂ&#x;Ă€ĂƒÂ˜>LL>ĂŠFĂŒiĂ€Ă•ÂŤÂŤĂ€ÂˆÂ˜}˜ˆ˜}ĂƒÂ‡ ĂŒÂ?BÂ˜ĂƒĂŒiÂ˜ĂŠĂƒFĂŠvÂœĂ€ĂŒĂŠĂƒÂœÂ“ĂŠÂ“Â&#x;Â?Â?ˆ}ĂŒÂ° ď‚„ Mera information: Hanna Hannele Kari, chef fĂśr hälsovĂĽrdtjänsten, tfn 046 8769 113.

Diskussion om Helsingfors stads kulturstrategi 2012–2017 iÂ?ĂƒÂˆÂ˜}vÂœĂ€ĂƒĂŠÂŽÂœÂ˜ĂƒĂŒÂ“Ă•ĂƒiՓ]ĂŠ-ĂŒĂ•`iÂ˜ĂŒÂŽFĂ€iÂ˜ĂŠĂ›Âˆ`ĂŠ iÂ?ĂƒÂˆÂ˜}vÂœĂ€ĂƒĂŠĂ•Â˜ÂˆĂ›iĂ€ĂƒÂˆĂŒiĂŒĂŠÂœVÂ…ĂŠ iÂ?ĂƒÂˆÂ˜}vÂœĂ€ĂƒĂŠĂ•Â˜ÂˆÂ‡ Ă›iĂ€ĂƒÂˆĂŒiĂŒĂƒÂ“Ă•ĂƒiĂ•Â“ĂŠÂœĂ€`˜>ÀÊiÂ˜ĂŠ ÂˆĂƒÂŽĂ•ĂƒĂƒÂˆÂœÂ˜ĂŠÂœÂ“ĂŠ iÂ?ĂƒÂˆÂ˜}vÂœĂ€ĂƒĂŠĂƒĂŒ>`ĂƒĂŠÂŽĂ•Â?ĂŒĂ•Ă€ĂƒĂŒĂ€>ĂŒi}ÂˆĂŠ2012–2017 ÂœVÂ…ĂŠ ÂœÂ“ĂŠ Ă•}}i˜…iÂˆÂ“Ă•ĂŒĂ€i`˜ˆ˜}iÂ˜ĂŠ F˜`>}ĂŠ 9.5.2011ĂŠÂŽÂ?°Ê19–21ĂŠÂˆĂŠ iÂ?ĂƒÂˆÂ˜}vÂœĂ€ĂƒĂŠĂ•Â˜ÂˆĂ›iĂ€ĂƒÂˆĂŒiĂŒĂƒÂ‡ Â“Ă•ĂƒiĂ•Â“ĂƒĂŠ>Ă•`ÂˆĂŒÂœĂ€ÂˆĂ•Â“ĂŠÂ­-˜iÂ?Â?“>Â˜Ăƒ}°Ê3, 2ĂŠĂ›F˜°Ž iÂ?ĂƒÂˆÂ˜}vÂœĂ€ĂƒĂŠĂƒĂŒ>`ĂƒĂŠLÂˆĂŒĂ€B`>˜`iĂŠĂƒĂŒ>`Ăƒ`ÂˆĂ€iÂŽĂŒÂ&#x;ÀÊ /Ă•Ă•Â?>ĂŠ >>ĂŒ>ˆ˜iÂ˜ĂŠÂœVÂ…ĂŠ iÂ?ĂƒÂˆÂ˜}vÂœĂ€ĂƒĂŠÂŽÂœÂ˜ĂƒĂŒÂ“Ă•Â‡ ĂƒiĂ•Â“ĂƒĂŠVÂ…ivĂŠ >˜˜iĂŠ >Â?Â?i˜‡ >Â?Â?iÂ?>‡-ÂˆĂ€jÂ˜ĂŠLÂ?Ă•`iÀÊ ÂˆÂ˜ĂŠĂƒĂŒĂ•`iĂ€>˜`i]ĂŠÂ?BĂ€>Ă€i]ĂŠvÂœĂ€ĂƒÂŽ>Ă€iĂŠÂœVÂ…ĂŠÂ&#x;Ă›Ă€Âˆ}ĂŠÂŤiÀ‡ ĂƒÂœÂ˜>Â?ĂŠĂ›Âˆ`ĂŠ iÂ?ĂƒÂˆÂ˜}vÂœĂ€ĂƒĂŠĂ•Â˜ÂˆĂ›iĂ€ĂƒÂˆĂŒiĂŒĂŠĂŒÂˆÂ?Â?ĂŠiÂ˜ĂŠ`ÂˆĂƒÂ‡ ÂŽĂ•ĂƒĂƒÂˆÂœÂ˜ĂŠÂœÂ“ĂŠ iÂ?ĂƒÂˆÂ˜}vÂœĂ€ĂƒĂŠĂƒĂŒ>`ĂƒĂŠÂŽĂ•Â?ĂŒĂ•Ă€ĂƒĂŒĂ€>ĂŒi}ÂˆĂŠ vÂ&#x;ÀÊFĂ€iÂ˜ĂŠ2012–2017ĂŠÂœVÂ…ĂŠÂœÂ“ĂŠĂ•ĂŒĂ€i`˜ˆ˜}iÂ˜ĂŠÂœÂ“ĂŠ iĂŒĂŒĂŠ Ă•}}i˜…iÂˆÂ“Â“Ă•ĂƒiՓ° ÂœÂ“ĂŠÂ“i`ĂŠÂœVÂ…ĂŠÂŽÂ?BVÂŽĂŠÂˆ`jiĂ€ĂŠÂœVÂ…ĂŠvÂ&#x;ÀÊvĂ€>“Ê `ˆ˜>ĂŠi}˜>ĂŠFĂƒÂˆÂŽĂŒiĂ€ĂŠÂœÂ“ĂŠÂ…Ă•Ă€ĂŠÂŽĂ•Â?ĂŒĂ•Ă€Â?ÂˆĂ›iĂŒĂŠÂˆĂŠ iÂ?‡ ĂƒÂˆÂ˜}vÂœĂ€ĂƒĂŠLÂœĂ€`iĂŠĂ•ĂŒĂ›iVÂŽÂ?>ĂƒĂŠÂœV…Ê…ÕÀÊvĂ€>Â“ĂŒÂˆ`iÂ˜ĂƒĂŠ ÂŽÂœÂ˜ĂƒĂŒÂ“Ă•ĂƒiĂ•Â“ĂŠÂŽĂ•Â˜`iĂŠĂƒiĂŠĂ•ĂŒt

HUS-sidan är studentkürens informationssida som ingür i varje nummer av Studentbladet.

Sidan sammanställs av HUS informatÜr, e-post tiedottaja@hyy.fi.

HUS sÜker civiltjänstgÜrare fÜr uppgifter inom grafisk design

Arbetet bÜrjar 1.8.2011 eller enligt Üverenskommelse, efter att utbildningsperioden i Lappträsk har genomfÜrts. Till den grafiska designerns arbetsuppgifter hÜr bl.a. planering och layout av HUS publikationer och att utveckla studentkürens grafiska image. Till vardagssysslorna hÜr layout av olika affischer, kort, broschyrer och utredningar. Fotograferings- och webbkunnande ses som meriter. Vi använder Adobes program i WindowsmiljÜ.

Vi värdesätter kreativitet, noggrannhet, initiativfÜrmüga och fÜrmüga att arbeta i grupp. Kunskap om studentkürsverksamheten och erfarenhet av fÜreningsverksamhet är en fÜrdel. Vi erbjuder lagstadgade fÜrmüner, bostad i Helsingfors vid behov samt trevliga arbetskompisar.

Egenhändigt undertecknade ansÜkningar med meritfÜrteckning riktas till studentkürens generalsekreterare och de bÜr vara studentkürens

centralkansli tillhanda (Nya studenthuset, Mannerheimvägen 5 A, 2 vün, 00100 Helsingfors) fÜre fredag 6.5.2011 kl. 12.00.

Mera information: informatÜr Jenni Heikkinen, tfn 050 543 9609, tiedottaja@hyy.fi, grafisk designer Niko Metsälä, tfn 050 534 2965, niko.metsala@ hyy.fi generalsekreterare Katariina Styrman, tfn 0400 816 426, paasihteeri@hyy.fi .