Studentbladet Höstnummer 2019 by Studentbladet

TEMA: De fyra elementen h ö s t e n

2 0 1 9

Årgång: 108

STUDENTBLADET

INNEHÅLL

s.3

s.24

LEDARE: DE FYRA INTE SÅ VETENSKAPLIGA ELEMENTEN

RESESKILDRING: MED TÅG GENOM DE RYSKA STÄPPERNA

s.30

s.4

S T B L – 2 0 1 9

RECEPT: MAT FRÅN JORDEN

KOLUMN: VARFÖR GÖR VI ENS DET HÄR?

s.33

s.5

TEMA: VATTEN

s.6

MANIFEST: UNGA ÄR SÅ JÄVLA DUKTIGA OCH MÅR SÅ JÄVLIGT DÅLIGT

s.10

NOVELL: VILAN

TEMA: LUFT

s.34

REPORTAGE: DRÖMMEN OM ATT ÅTERVÄNDA HEM KUVAS AV KRIG OCH KAOTISK POLITIK

s.39

KOLUMN: UTBILDNINGSSVEKET HAR BLIVIT PERMANENT

s.42

ESSÄ: VAKNA UPP I EN NO-GO-ZON?

s.13

s.47

TEMA: JORD

TEMA: ELD

s.14

s.48

FÄRGLÄGG: SMART CITY VS. STUPID CITY

INTERVJU: HON FÖRVANDLAR UTMANINGAR TILL MÖJLIGHETER

s.16

NYHET: BÄST FÖRE 02.2020

s.50

REPORTAGE: MED KROPPEN SOM UTTRYCKSMEDEL

s.18

REPORTAGE: RÄTT BESLUT ATT LÄMNA BORT NÖTKÖTTET?

Studentbladet

s.54

PERSONPORTRÄTT: HAN ODLAR SJUKDOMAR I ETT CHIP FÖR ATT GÖRA VÄRLDEN FRISKARE

Hösten 2019

DE FYRA ELEMENTEN

Det är omgivningen och de äldre som ställer kraven så att unga blir pressade att göra för snabba beslut om vilket liv man vill leva. Emeline Sigfrids

INTRO

NORDENS ÄLDSTA STUDENTTIDNING Årgång 108

Ebba Håkans, chefredaktör

ISSN 0356–7265

Ebba har studerat Statskunskap och masskommunikation vid Åbo Akademi i Vasa.

UPPLAGA 3500. Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material. StudentS T B L – 2 0 1 9

obunden SSI och representerar inte nödvändigtvis dess medlemskorporationers officiella ståndpunkter. REDAKTION Tredje linjen 31 00530 Helsingfors CHEFREDAKTÖR Ebba Håkans

”Mitt element är jord, vilket passar mig helt bra eftersom jag gillar färgen brun. Dessutom håller jag med elementet om att jag är pragmatisk och ambitiös, med en tendens att falla för det melankoliska."

bladet är redaktionellt

Elis Karell, redaktör

Elis studerar journalistik vid Soc&kom.

0414309125 chefred@stbl.fi REDAKTÖR Elis Karell 0505675321 red@stbl.fi

"Mitt element är luft, men om jag skulle ha fötts en dag senare skulle det vara vatten. Ibland känns det som om jag har huvudet bland molnen, både på gott och ont."

GRAFISK FORMGIVARE Johanna Bruun johannabruun.com ANNONSERA stbl.fI/annonsera UTGIVARE Svenska Studerandes Intresseförening Tredje linjen 31

Johanna Bruun, grafiker

Johanna jobbar med vetenskapskommunikation och designar bl.a. böcker.

00530 Helsingfors SSI:s ORDFÖRANDE Alexandra Bruncrona ordforande@stbl.fi OMSLAGSFOTO Adobe Stock

Studentbladet

”Mitt element är eld. Jag identifierar mig delvis med det. Jag kan vara temperamentsfull, rak och driven och sen får jag små burnouts med jämna mellanrum.”

Hösten 2019

DE FYRA ELEMENTEN

LEDARE

DE FYRA INTE SÅ VETENSKAPLIGA ELEMENTEN

När det är mörkt är det skönt att sväva iväg och flumma lite. Därför – under en mörk eftermiddag på redaktionen – började vi dela in magasinets artiklar enligt de fyra astrologiska elementen: eld, jord, luft och vatten.

Det finns egentligen ingen vetenskaplig sanning bakom astrologi, så vi lovar att elementen inte har styrt innehållsförteckningen. Vi tror som sagt inte på att stjärnorna styr våra personligheter, men tyckte det var intressant att se på våra artiklar som delar av en helhet med olika egenskaper. Alla de egenskaperna vi fann bakom magasinets innehåll visar ännu en gång på hur mångsidig målgrupp Studentbladet har. Ni sträcker er över många åldersgrupper och har ambitioner som skulle ta oändligt länge att sammanfatta. Under mitt år som chefredaktör kan jag konstatera att det inom universitetens och yrkeshögskolornas väggar finns många som redan nu håller på att förbättra vår verklighet. Det här eftersom studeranden representerar drivkraften och kunskapssökandet som krävs för en bättre och mera öppen framtid. Vad vi då kan hoppas på är att de utbildningspolitiska makterna tar till vara på de förmågor som går längs högskolornas korridorer. Det kollektiva måste ta hand om individerna och vice versa. Inte minst med tanke på den psykiska hälsan som krackelerar i hög takt bland oss unga – och äldre – i dag.

Några sista ord De som studerar, eller någon gång studerat, kan antagligen hålla med om att studietiden är ett unikt tillfälle i livet att pröva på olika banor. Banor som inspirerar oss att kanske hitta det ultimata jaget. Det ska finnas tid för kunskap, men det ska även finnas tid för verklighet och flum.

Ungefär som det här magasinet. Lite av allt och lite för mycket av annat.

Gott nytt decennium! Ebba Håkans, chefredaktör för Studentbladet

KOLUMN

Vice ordförande har ordet:

S T B L – 2 0 1 9

VARFÖR GÖR VI ENS DET HÄR? Att engagera sig i föreningar eller studentpolitik är inget som direkt uppmuntras i dag. Eller ja, i teorin anses det ju vara bra att som studerande vara aktiv. Det sägs vara ”bra för cv:n” och alla är ense om att demokrati är viktigt.

Att engagera sig i SSI och Studentbladet är till exempel utmärkta sätt att arbeta för oberoende journalistik på svenska i Finland och yttrandefrihet. Det är dock sällan det som lockar människor till vår verksamhet. Det som får många människor att engagera sig och speciellt stanna kvar i verksamheten är något vi sällan talar om

Samtidigt begränsas både mängden stu-

i annat än blödiga festtal: gemenskapen.

diestödsmånader och längden på studierätten vid universiteten. Då jag själv

Det känns helt enkelt mindre ensamt då

började studera år 2014 var studierätten

man vet att det finns andra människor

för lägre och högre högskoleexamen 50

som bryr sig om samma frågor som en

månader, i dag är den 48. Det betyder att

själv. Man kan hitta en ny mening i sina

en studerande i dag högst kan studera

studier när man tillsammans med stude-

ett kvartal över den utsatta studietiden

rande med annan bakgrund får göra sa-

om personen vill få studiestöd, vilket stäl-

ker som man bara lärt sig i teorin på uni-

ler väldigt stränga tidsmässiga begräns-

versitetet.

Text & bild: Karolina Lång

ningar på den enskilda studeranden. Det är viktigt att komma ihåg att alla inte Då färre har tid att engagera sig blir ar-

heller har nära vänner bland sina egentli-

betsbördan också tyngre för dem som

ga studiekamrater, och då kan ämnesför-

faktiskt engagerar sig. Den genomträng-

eningen, nationen eller studentkåren ha

ande tröttheten sprider sig som en epide-

en extra viktig roll. Ingen ska behöva sit-

mi, särskilt nu på vintern.

ta ensam på en fredagkväll när man är 21 år. Att festa är inte något för alla studeran-

Varför ska man då engagera sig trots att

de, och då behövs det helt enkelt andra

det görs så svårt? Det finns flera skäl att

sociala rum och meningsfulla saker man

engagera sig. Man kan engagera sig för

kan göra. Sedan kanske inte alla är över-

att man är arg eller besviken och vill se

ens om att posta ett par tusen tidningar el-

förändring. Man kan engagera sig för att

ler att kollektivt skriva utvärderingsblan-

man brinner för en särskild fråga. Det kan-

ketter är det mest meningsfulla man kan

ske finns något som bara måste göras,

göra just en fredags kväll.

men ingen tar tag i det. Eller så kan man göra det av högtsvävande ideologiska

Men det är inte blanketterna eller postrum-

skäl (vilket få gör).

ban man minns om ett par år, utan de man gjorde det tillsammans med.

Studentbladet

Hösten 2019

DE FYRA ELEMENTEN

tema

Luft Luft symboliserar tänkande och allt det som hör tänkandet till – kunskap, lärdom och logik. Det här skapar enligt astrologin grundegenskaper såsom kommunikation, information, idealism, samhörighet, idéer, diplomati och förmågan att se logiska samband. Om ditt stjärntecken är tvillingarna, vågen eller vattumannen tillhör du enligt astrologin elementet luft. Det här gör dig intellektuell, objektiv, nyfiken, retorisk, social, samarbetsvillig och medlande. Du är utåtriktad och bara måste få dela dina idéer med andra. Dock kan det här leda till att du fastnar i ditt eget huvud och tappar kontakt med verkligheten, vilket i värsta fall uppfattas som att du är kall och ointresserad inför andra.

Studentbladet

luft

DE FYRA ELEMENTEN

S T B L – 2 0 1 9

DRÖMMEN OM ATT ÅTERVÄNDA HEM KUVAS AV KRIG OCH KAOTISK POLITIK

Text & bild: Ebba Håkans

"Det enda vi vill ha är fred och rätten till vår egna liv", säger Mao som flydde till Finland från Syrien för fem år sedan.

Studentbladet

Hösten 2019

DE FYRA ELEMENTEN

REPORTAGE

DEN TIONDE OKTOBER 2019.

av eko-anarkisten Murray Bookchin

Hundratals människor har samlats

– kallar systemet för en demokratisk

på Senatstorget i Helsingfors för att

konfederalism, vilket bygger på auto-

demonstrera. På deras skyltar står

noma lokalsamhällen.

skrivet: "Rise Up 4 Rojava" och "Turk-

Själv avtjänar Öcalan en livstids-

ki Ulos Rojavasta". Ur gevären som

dom för högförräderi, separatism

målats på deras banderoller skjuts

och mord i Turkiet, men 2012 orga-

rosor.

niserade den lokala milisen Folkets

En av volontärerna är Mao Khalla-

försvarsenheter (YPG) en version

ta. Han står med en gul väst och de-

av hans ideologi. När de 2013 hade

lar ut texter till förpasserare om situa-

tagit kontroll över städerna Kobanê,

tionen i norra Syrien. De som stannar

Amuda och Afrin lade de grunden för

och tar emot ett papper får läsa om

en autonom region. Regionen delar

hur Donald Trump valt att dra bort de

gräns med Turkiet, Irak och syris-

amerikanska styrkorna från Syrien,

ka områden, och dess befolkning

och om hur det här gav fritt spelrum

består främst av kurder, araber och

för Turkiets president Recep Tayyip

assyrier.

Erdoğan att påbörja en militär ocku-

En av ledarna för det kurdiska självstyret, Ilham Ahmed, säger i en inter-

pation. Vad som sedan kommer att följa är

vju till Expressen den 12 november

en humanitär katastrof, vilken de in-

att hon fruktar slutet för Rojava. Hon

ternationella samfunden inte verkar

säger att de är rädda för att IS ska

ha någon lösning på. Därför fortsät-

återskapa ett kalifat. Även Mao och

ter organisationer som Yhdessä

hans familj delar samma fruktan.

Rojavan Puolesta och Kurdien de-

– Kurderna räddade världen från

mokraattinen yhteisökeskus att de-

IS, och nu lämnas vi till vårt öde när

monstrera, och med gemensamma

Turkiet istället målar upp oss som

krafter sprida information om konflik-

terrorister och vill ta bort vår självbe-

ten. Erdogan är deras värsta fiende,

stämmanderätt, säger Mao.

men det är inte honom de försöker nationella krafterna som har makten

PROPAGANDA SOM VAPEN

att hjälpa.

I samma stund som jag skriver ut

nå. De försöker nå oss och de inter-

– Det enda vi vill ha är fred och rätt-

intervjun med Mao dyker en nyhet

en att leva det liv vi kämpat för de

upp på min telefon: "Erdoğan har av-

senaste åren. Vi kommer aldrig att

brutit ett möte i Vita huset för att visa

ge oss men vi behöver hjälp, säger

ett videoklipp som målar upp kur-

Mao som är en av demonstrationens

derna som terrorister. Antagligen för

volontärer.

att vädja till Trumps smak för enkla

Det liv han refererar till är något

Hollywoodnarrativ", skriver Tim Mar-

som i många texter beskrivs som en

chin på Vice News. Efter videon ska

demokratisk förebild bland världens

senatorn Lindsey Graham ha frågat

vänsterrörelser. En gräsrotsdemo-

Erdoğan om han borde be kurderna

krati som byggts upp av en multiet-

göra en video om vad han har gjort.

nisk befolkning. Dess upphovsma-

Sedan Turkiets invasion i nordöstra

kare Abdullah Öcalan – inspirerad

Syrien har minst 60 000 civila tvingats

Studentbladet

luft

DE FYRA ELEMENTEN

REPORTAGE

S T B L – 2 0 1 9

Mao Khallata

Text & bild: Ebba Håkans

på flykt. Hur många som dödats vet man inte,

När Syrienkriget bröt ut hade Mao just bör-

och striderna fortsätter trots vapenvila. Mao

jat studera. Till en början skyddade univer-

förklarar för mig hur de kurdiska styrkorna

sitetsstudier landets unga män eftersom de

aldrig kommer ge upp. YPG (Folkets försvar-

inte fick röras av militären. Men efter avslu-

senheter) slåss, medan kurder runt om i värl-

tade studier var det fritt fram för militären att

den väcker internationell uppmärksamhet

hämta dem från universitets trappor. Och allt

genom demonstrationer och ockupationer.

eftersom kriget förvärrades började militären

– I flera år levde vi i Syrien utan att ens få

tvångsrekrytera även de som ännu studera-

studera vårt eget språk. Vi fick inte leva våra egna liv eller kultur. Och nu när vi äntligen

de. Om man frågar Mao varför han valde att fly

lyckats bygga upp ett hem där alla ska få leva

behöver man inte vänta länge på ett svar. För

tillsammans i fred tänker vi inte ge upp. Hopp-

honom fanns inget val när militären började

as bara inte de internationella makterna ger

tvångsrekrytera unga män.

efter och låter Turkiet eller IS ta över vår regi-

– Jag kan knappt döda insekter, så hur skulle jag kunna skjuta en människa?

on, säger Mao. Maos familj är sedan den syriska krisens

Vad skulle du säga till Erdoğan om du

början splittrad. Det var endast Mao och

mötte honom i dag?

hans ena bror som tog sig till Finland. Hans

– Jag skulle säga att han är en ynkrygg som

systrar stannade i Tyskland, medan resten

inte vet vad medmänsklighet betyder. Att jag

av familjen stannade i norra Syrien. I dag har

hoppas att han måste genomlida det vi be-

hans föräldrar varit tvungna att fly och befin-

hövt genomlida och att han aldrig kommer

ner sig ett flyktingläger i Kurdistan. Hans tred-

kunna döda oss. Vi är hoppfulla och kommer

je bror är ännu kvar i norra Syrien.

aldrig sluta att kämpa för våra rättigheter och

– Vi vet inte exakt vad som kommer att hän-

fred. Sedan skulle jag avsluta med att säga

da, men i alla fall så vet jag att min familj mår

att han ska hålla sig bort från oss eftersom

bra i nuläget.

hans politik är nedsmutsad med oskyldigt blod •

Studentbladet

Hösten 2019

DE FYRA ELEMENTEN

DEMONSTRANTERNAS BUDSKAP: VI ÄR HOPPFULLA OCH KOMMER ALDRIG ATT SLUTA KÄMPA FÖR VÅRA RÄTTIGHETER OCH FRED.

FAKTA OM ROJAVA • En autonom region i Nordöstra Syrien. • Uppdelat i tre kantoner som samarbetar enligt "sociala kontraktet": Afrin i väst, Kobane i mitten och Qamishli i öst. • Området har en multietnisk befolkning främst bestående av kurder, araber och assyrier. Utmärkande för regionen är att de etniska grupperna samexisterar likt ingen annanstans i världen. • Styre: Demokratisk konfederalism. • Officiella språk: kurdiska, arabiska, assyriska/syrianska. • Samarbetar med: USA och den internationella koalitionen.

Studentbladet

luft

DE FYRA ELEMENTEN

KOLUMN

UTBILDNINGSSVEKET HAR BLIVIT PERMANENT S T B L – 2 0 1 9

Under det senaste årtiondet har nedskärningar mellan 1,5 och två miljarder euro gjorts i utbildningen. Största delen under de senaste fyra åren. För högskolorna innebär det över 400 miljoner mindre i basfinansiering årligen jämfört med 2015. Innan ANTTI RINNES avgång hann den nuvarande regeringen få färdigt budgeten för 2020, som innehåller en del goda nyheter för utbildningen. Regeringen bestämde att höja högskolornas finansiering med 127 miljoner euro. Riktningen som styrt hela årtiondet verkar vända. Av den summan går 60 miljoner till basfinansiering (40 till universiteten, 20 till yrkeshögskolorna) och 67 miljoner till det så kallade universitets- och yrkeshögskoleindexet, som frystes under JUHA SIPILÄS regering. Pengarna till indexet innebär inte

Text: Elis Karell

Bild: Johan Bäckman

De senaste regeringarna har gjort så stora nedskärningar i utbildningen att nästan vad som helst verkar bra jämfört med dem. Men om det bästa man nu vågar hoppas på att ”ytterligare inbesparingar inte behöver göras” är situationen verkligen hopplös.

Studentbladet

Hösten 2019

egentligen någon ökning i finansieringen. Det används istället för att täcka växande kostnader i och med konsumtionens allmänna prisutveckling. Det betyder bland annat att studiestödet efter årsskiftet kommer att höjas med 1,0 procent, det vill säga 2,46 euro. Visserligen får man nästan en veckas snabbnudlar för 2,46 euro, men det är ganska långt ifrån de summorna som tidigare diskuterades. Innan riksdagsvalet samlade SAMOK (Studerandekårernas förbund) och SYL (Finlands studentkårers förbund) svar på utbildningspolitiska frågor av partierna. Vänsterförbundet sa att de skulle höja studiestödet med 101 euro, Socialdemokraterna och Svenska folkpartiet med 86 euro och De gröna med 83 euro. Av regeringspartierna var det endast Centern som inte gav sitt stöd till någon höjning innan valet. Centern hör dock till de partierna som sa att de vill höja högskolornas basfinansiering till samma nivå som 2015. Det lovade även SFP, VF och Gröna, medan SDP inte specificerade hur mycket de vill höja basfinansieringen. För upprepningens skull: regeringen höjer nu högskolornas årliga basfinansiering med 60 miljoner euro. Om basfinansieringen i nästa budget igen höjs med ytterligare 60 miljoner och riktningen fortsätter hela regeringsperioden, vilket inte alls är någon självklarhet, innebär det efter fyra år en ökning på 240 miljoner.

DE FYRA ELEMENTEN

KOLUMN

För att nå upp till samma nivå som 2015 skulle det behövas över 400 miljoner. För Helsingfors universitet innebär nästa års höjning ungefär 9 miljoner mera i basfinansiering. Efter fyra år av samma takt skulle det vara 36 miljoner (plus indexhöjningar). För jämförelse har HU nu ungefär 100 miljoner mindre i basfinansiering än 2015. I regeringsprogrammet ingår dessutom en punkt om att rejält öka mängden startplatser (flera högutbildade = högre produktivitet och sysselsättning), men i budgeten finns inga pengar för det ändamålet. Flera experter har påpekat att en ökning i mängden startplatser, om den alltså blir av, utan tilläggsfinansiering i praktiken är en nedskärning. Trots de extra 60 miljonerna blir mängden pengar per studerande mindre. "Hallitus tekee koulutuksen kunnianpalautuksen ja koulutusleikkauksien aika on ohi", kommenterade inrikesminister MARIA OHISALO efter budgetförhandlingarna. Vare sig det är en berättigad beskrivning kan man ha olika åsikter om. Konsekvenserna av de massiva nedskärningarna känns ännu. Hundratals högskoleanställda har sagts upp och de som är kvar har en större arbetsbörda. Nu behöver inga flera anställda göras av med, men knappast kommer personalmängden att höjas eller inbesparingarna dras tillbaka heller. Och vem vet hur det ser ut då det är dags för nästa regering. Man kan högst tala om en symbolisk kunnianpalautus. I regeringsprogrammet och ministrarnas retorik framkommer en tydligare respekt för utbildningen och högskolornas autonomi än tidigare. Forskarna och universitetspersonalen får lite mera arbetsro då uppsägningshotet och nedskärningsstressen försvinner. Men trots de små ljusglimtarna kan inte regeringens utbildningspolitik rimligtvis kallas något annat än en besvikelse. Inte ens i bästa fall kommer basfinansieringen att nå upp till samma nivå som 2015. Man kunde kanske förvänta sig att reaktionerna från studerandena och universitetsfolket skulle vara negativa eller ens ambivalenta, men nej. Framförallt rektorer och personer i universitetens ledningsgrupper

Studentbladet

luft

I fotobåset "two faced" med Juha och Antti.

"Trots de små ljusglimtarna kan inte regeringens utbildningspolitik rimligtvis kallas något annat än en besvikelse"

DE FYRA ELEMENTEN

KOLUMN

S T B L – 2 0 1 9

Text: Elis Karell

Bild: Johan Bäckman

"Framförallt rektorer och personer i universitets ledningsgrupper har i tur och ordning tackat regeringen för sin generositet." har i tur och ordning tackat regeringen för sin generositet, efter vilket saken tydligen har ansetts färdigbehandlad. Kanske för att finansministeriet först hotade med att bara ge 15 miljoner, istället för de 60 miljoner som undervisnings- och kulturministeriet föreslog. Såklart har vissa kritiska röster höjts, främst mot detaljer eller specifika punkter i budgeten och regeringsprogrammet, men konsensusen verkar vara att 60 miljoner var det bästa man rimligtvis kunde förvänta sig. Ett ”bättre än ingenting”-scenario. Helsingfors universitets rektor JARI NIEMELÄ är åtminstone nöjd. I ett pressmeddelande i oktober konstaterade Niemelä att tilläggsfinansieringen betyder att HU inte behöver göra ytterligare inbesparingar utöver det nuvarande sparprogrammet (wow!). Inga tecken på besvikelse eller missnöje. Inom ramarna för de rådande partipolitiska maktförhållandena är den nuvarande regeringen så långt vänster som möjligt. Bättre förutsättningar för offentliga investeringar i utbildning kunde alltså knappast finnas, oavsett vad som lovats eller inte lovats innan valet.

Studentbladet

Men om Rinnes 60 miljoner till högskolorna är det bästa man kan hoppas på, är situationen verkligen hopplös. Att kalla budgeten för en positiv kursändring eller ett steg i rätt riktning är önsketänkande. Snarare är den en bekräftelse på att riktningen aldrig kommer att vända, utan högst sakta ner tillfälligt, om inte något väldigt oförväntat sker. Det sorgliga är just hur positiv universitetsfolkets inställning är till vad som egentligen är ytterligare ett svek mot högskolorna. Då nästa budget behandlas (och sen nästa, och så vidare) måste vi komma ihåg att offentliga investeringar inte kommer av sig själv eller av regeringens välvilja. De måste krävas av dem som det berör – studerande, forskare, universiteten, relevanta föreningar och organisationer. Att bara artigt tacka för det lilla man får är den exakta motsatsen till vad som borde göras. ”Minskningen av basfinansieringen från ministeriet blir antagligen permanent”, konstaterade HU:s dåvarande rektor JUKKA KOLA i ett pressmeddelande redan 2015. Fast man nu kunde påstå att han delvis hade fel, påstår jag att han mest hade rätt•

Hösten 2019

DE FYRA ELEMENTEN

tema

JORD Jord symboliserar det vardagliga och jordnära, och ger utveckling och fertilitet inom alla områden. Det här skapar enligt astrologin egenskaper inom det praktiska, pragmatiska, materialistiska. Men till elementet hör även fasthet, innehåll, ansvarsfullhet, tålamod, koncentration och melankoli. Om ditt stjärntecken är oxen, jungfrun eller stenbocken tillhör du enligt astrologin elementet jord. Det här gör dig lugn, stabil, pragmatisk, ambitiös, sensuell och uthållig. Du är en pålitlig vän men har också en tendens att bygga upp murar runt dig som ingen annan ser.

Studentbladet

jord

DE FYRA ELEMENTEN

Illustration: Edith Hammar S T B L â&#x20AC;&#x201C; 2 0 1 9

FÄRGLÄGG: SMART CITY VS. STUPID CITY

S T B L – 2 0 1 9

BÄST FÖRE 02.2020

Text:: Ebba Håkans

Bild:Adobe Stock

Studentbladet

Hösten 2019

DE FYRA ELEMENTEN

NYHET

Nästa år kan du inte längre äta nötkött

resulterar i ännu större utsläpps-

I Ylvas restauranger. Men vad är näs-

minskningar än beräknat.

ta steg för ett företag som drömmer

I Ylvas pressmeddelande, där de förkunnade att restaurangerna kom-

om att bli fossilfritt? 2020 är året då Unicafe hoppar på

mer att eliminera nötköttet, säger af-

tåget mot en koldioxidneutral fram-

färsdirektören Leena Pihlajamäki att

tid. I februari ryker nämligen nötköt-

de vill visa hur nötkött kan ersättas

tet från deras menyer. I slutet av året

med goda vegetabiliska proteinkäl-

ska dessutom 50 procent av deras

lor. Och på så sätt minska det dagliga

sålda luncher vara vegetariska eller

koldioxidutsläpp.

veganska, och de siktar på en verk-

– På samma gång som nötkött står

samhet som helt ska genomsyras av

för en betydande del av koldioxidut-

hållbara beslut.

släppen i restaurangerna var det här

– Nötköttsbeslutet fick massiv upp-

också ett relativt lätt och kostnads-

märksamhet men det är långt ifrån

effektivt problem att åtgärda, säger

den första åtgärd som gjorts i frågan

Österman.

om våra etiska och hållbara stånd-

Svårare blir det att integrera hållba-

punkter. Nu vill vi höja ribban genom

ra strategier för resten av verksam-

att integrera etiska och hållbara stra-

heten. Därför anställde Ylva i år Antti

tegier i all vår verksamhet, säger Se-

Ruuska som hållbarhetschef. Han är

bastian Österman som sitter i Ylvas

enligt Österman ett väldigt kompe-

styrelse.

tent tillskott som ledningens gröna

Genom att ta bort nötköttet räknar

hand. Till exempel kommer han väl till

företaget Ylva, som ägs av Student-

hands när företagets fastigheter ska

kåren vid Helsingfors universitet,

renoveras och när nya byggprojekt

med att kunna sänka råvarornas kol-

planeras.

dioxidavtryck med elva procent per

– Vi vill inte längre bara ha kost-

år. De utsläppsminskningar som Ylva

nadskalkyler, utan också instrument

grundar sitt beslut på har beräknats

för att mäta hur vi uppfyller hållbar-

genom att ersätta nötkreatur med

hetsstrategier i allt från företagets

antingen kyckling eller gris. Dock

restaurangverksamhet till fastighets-

hoppas de på att allt flera kunder ska

skötsel. Lite som en roadmap om kol-

välja ett vegetariskt alternativ, vilket

dioxidutsläpp, säger Österman.

Studentbladet

jord

DE FYRA ELEMENTEN

REPORTAGE

S T B L – 2 0 1 9

RÄTT BESLUT ATT LÄMNA BORT NÖTKÖTTET?

Text:: Elis Karell

Bild:Adobe Stock

UNICAFES BESLUT ATT SLUTA MED NÖTKÖTT ORSAKADE MYCKET DISKUSSION OCH KRITIK. SÄRSKILT CENTERPARTIETS MEDLEMMAR BLEV UPPRÖRDA OCH DÖMDE UNICAFES INITIATIV I HÅRDA ORDALAG. VI FRÅGADE YLVA, HUS OCH ETT PAR FORSKARE HUR DE SER PÅ PÅSTÅENDEN SOM DÖK UPP I DEBATTEN.

Studentbladet

Hösten 2019

DE FYRA ELEMENTEN

REPORTAGE

PÅSTÅENDE: STUDERANDENA FICK INTE SJÄLVA PÅVERKA BESLUTET En av de vanligaste invändningarna mot beslutet har varit att studerandenas valfrihet begränsas. Centralhandelskammarens vd Juho Romakkaniemi och riksdagens jord- och skogsbruksutskotts ordförande Anne Kalmari (C) var bland de första som hann uttrycka sådan oro på Twitter. Kalmari oroar sig för att ”vegomaffian” inte låter människor själva välja vad de äter. Hon undrar också om beslutet innebär att Helsingfors universitets agrikultur-forstvetenskapliga fakultet kommer att läggas ner. – Beslutet är taget av Ylvas företagsledning, inte av HUS. Men det bygger på vår ägarstrategi som har godkänts av vår demokratiskt valda delegation för två år sen, säger Laura Wathén, ordförande för HUS styrelse. I ägarstrategin, som är grunden för HUS affärsverksamhet genom Ylva, står det att ”restaurangerna prioriterar inhemska och ansvarscertifierade råvaror”, samt att ”vegetarisk och vegansk kost främjas på grund av deras principiellt mindre koldioxid- och vattenavtryck”. Det står även att Ylva ska vara ”en föregångare inom ansvarsfull affärsverksamhet”. – Vi har full tillit till att företagsledningen tillämpar målsättningarna så bra som möjligt. Inte är det heller ändamålsenligt för delegationen att använda sin tid på att skriva Unicafes

menyer eller blanda sig i den operativa verksamheten, säger Wathén. Studeranden har också andra kanaler för att påverka Ylva. HUS styrelse utser Ylvas styrelse, som också inkluderar studerandemedlemmar, och Ylvas förvaltningsråd, som endast består av studeranden. Wathén påpekar ännu att målet inte är att förbjuda kött eller köra ner hela det finska jordbruket, utan bara att ge studeranden en enkel möjlighet att äta mera hållbart. – Jag önskar att vi inte skulle skapa motsättningar mellan vegetariskt ätande och allätare, eftersom vi alla tillsammans måste göra förändringar för att kämpa mot klimatkrisen. Och jag tycker att politisk styrning och strategiska beslut genom affärsverksamhet är bra medel för det. Konsumtionsstatistik från Unicafe tyder också på att studerandenas preferenser är i linje med beslutet. – Vi är naturligtvis uppmärksamma på våra kunders önskemål, och de senaste åren har köttlunchernas popularitet sjunkit stadigt. En tredjedel av de luncher vi säljer innehåller kött, under fem procent innehåller nötkött, säger Leena Pihlajamäki, chef för Ylvas restaurangverksamhet. Den största andelen av luncherna som säljs är vegetariska eller veganska, sammanlagt 39 procent. Samtidigt visar kundundersökningar att de vegetariskt ätande kunderna är de nöjdaste.

"DE SENASTE ÅREN HAR KÖTTLUNCHERNAS POPULARITET SJUNKIT STADIGT."

Studentbladet

jord

DE FYRA ELEMENTEN

REPORTAGE

Pihlajamäki berättar att feedbacken efter köttbeslutet har varit mest positiv, särskilt den som kommer från studerandena själva. – Största delen av kritiken har kommit från personer som inte äter på Unicafe.

S T B L – 2 0 1 9

PÅSTÅENDE: NÖTKÖTTET SLOPAS PÅ GRUND AV EKONOMISK VINST

Text:: Elis Karell

Bild:Adobe Stock

I en del sammanhang har beslutets motiv ifrågasatts. Kritiker har antingen påstått eller antytt att slopandet av nötkött skulle ge Unicafe ekonomisk nytta. – Det stämmer inte alls. De som tror så förstår helt klart inte hur strikt budget vi har. En lunch kostar i dagens läge 2,60 € plus 1,94 € i måltidsstöd av FPA. Nötköttet som vi nu slopar är alltså ingen inrefilé, utan nästan alltid billig köttfärs, säger Pihlajamäki. Enligt Pihlajamäki är det mera sannolikt att reformen kommer att kosta för Unicafe. Många ersättande produkter (till exempel köttbullar med gris och kyckling utan nötkött) är dyrare än motsvarande nötköttsprodukter, eftersom de tillverkas i mindre volym. – Det skulle vara till stor

Studentbladet

hjälp om måltidsstödet skulle höjas, vilket det inte har gjort på åtta år nu. PÅSTÅENDE: UNICAFE BOJKOTTAR KÖTT OCH SKULDBELÄGGER JORDBRUKARE Unicafes beslut har i många fall karaktäriserats som en bojkott, inte bara av center-

partister utan även forskare och journalister. Pihlajamäki tycker att det är en orimlig karaktärisering. – Det är egentligen helt absurt att vi attackeras, då vi köper över 100 000 kilogram finskt kött årligen. Samtidigt köper många av våra konkurrenter utländskt. – I stället för att skuldbelägga jordbrukare önskar jag att man från politiskt håll skulle satsa på att övergå till en mindre klimatskadlig produktion. Restauranger är trots allt be-

Hösten 2019

roende vad som bjuds ut, och ju mera hållbara alternativ det finns desto mindre radikala beslut behöver man göra. Vissa kritiker går ännu längre i sina anklagelser, som till exempel riksdagsgruppens ordförande Antti Kurvinen (C) i en intervju med Verkkouutiset. Kurvinen kallar Unicafes beslut ”kulturkrig” och identitetspolitik. – Vårt enda motiv för det här beslutet är att vi vill bära vårt ansvar för att förhindra klimatuppvärmningen. Eftersom vi är stora vänner av finskt jordbruk är det sorgligt att vårt beslut uppfattas på det här sättet. Jag skulle våga påstå att ingen annan studeranderestaurang kan uppvisa en lika hög grad av inhemska råvaror som vi, säger Pihlajamäki. PÅSTÅENDE: UNICAFE BORDE I STÄLLET SATSA PÅ INHEMSKT Bland annat Centerns Studerandeförbund och lantbruksvetenskapsstuderandenas ämnesförening Sampsa publicerade kritiska ställningstaganden. Båda utgår från att det nuvarande nötköttet är utländskt. I stället för att slopa nötköttet föreslår de att Unicafe skulle byta till inhemskt. Också riksdagsledamöterna Mikko Kärnä (C) och Hannakaisa Heikkinen

DE FYRA ELEMENTEN

REPORTAGE

(C) uttryckte sig i samma banor på Twitter. Antagandet att köttet är utländskt stämmer ändå inte. – Redan nu är 95 procent av vårt kött och 98 procent av vårt nötkött inhemskt, endast några caféprodukter innehåller utländskt kött. Den kyckling, kalkon och gris som ersätter nötköttet kommer också att vara 100 procent inhemsk, säger Pihlajamäki. Nötköttet kommer också delvis att ersättas genom en högre andel olika växtproteiner. Inhemska sådana, som till exempel Nyhtökaura och Härkis, finns det ändå inte särskilt stort utbud av. – För tillfället är ungefär två tredjedelar av vårt växtprotein inhemsk, men vi försöker hela tiden minska andelen sojaprodukter och öka andelen inhemska produkter, säger Pihlajamäki. En del kritiker påstår att utländska växtproteiner har högre koldioxidavtryck än inhemskt kött, vilket inte alls stämmer. Transportens roll är minimal – globalt utgör den ungefär tre procent av hela livsmedelsproduktionens utsläpp. PÅSTÅENDE: BESLUTET BYGGER PÅ FELAKTIGA UTRÄKNINGAR Så påstår bland annat riksdagsledamot Mikko Savola (C). I en tweet skriver han att sifforna Ylva använder baserar sig på nötköttets utsläpp i Latinamerika, medan motsvarande siffror i Finland är betydligt lägre.

Studentbladet

Flera andra har också ifrågasatt uträkningarna och menat att nötkött, särskilt inhemskt, har lägre koldioxidavtryck än vad Unicafe räknar med. – Påståendet stämmer inte alls. Vi förväntade oss att en diskussion kommer att uppstå kring det här, så vi var väldigt noggranna och

"DET ÄR EGENTLIGEN HELT ABSURT ATT VI ATTACKERAS, DÅ VI KÖPER ÖVER 100 000 KG FINSKT KÖTT ÅRLIGEN. " använder i själva verket väldigt försiktiga uträkningar, säger Pihlajamäki. Enligt Unicafes uträkningar kommer ersättningen av nötkött med annat kött och växtprotein att minska på råvarornas klimatavtryck med 11 procent. Uppskattningen bygger på att 1 kilogram nötkött skulle orsaka 15 kilogram koldioxidutsläpp. Som jämförelse uppskattar Naturresursinstitutet Luke att 1 kilogram inhemskt nötkött orsakar mellan 20 och 50 kilogram koldioxidutsläpp. – Varken Savola eller någon an-

jord

nan har kunnat visa att siffrorna vi använder skulle vara för höga. PÅSTÅENDE: FINSK KÖTTPRODUKTION BEHÖVS PÅ GRUND AV VÅRA NATURFÖRHÅLLANDEN Trots det relativt höga koldioxidavtrycket menar vissa kritiker att frågan är mera komplicerad än så, särskilt då det kommer till finskt nötkött. Ett vanligt argument lyder ungefär så här: I vårt nordliga land finns det stora mängder åkermark som inte lämpar sig för att odla någon mat som duger för människor. Däremot lämpar sig dessa åkrar utmärkt för att odla foderväxter och gräs. Idisslare, som exempelvis kossor, kan utnyttja denna näring och konvertera den till en form som duger för människor, det vill säga kött och mjölk. Nötköttsproduktionen behövs alltså i Finland för att vi ska vara självförsörjande. Vi frågade Marketta Rinne, forskningsprofessor på Naturresursinstitutet Luke, om det stämmer. Rinne bekräftar att en stor del av det djurfoder som används i Finland är precis sådant som odlas på områden där det inte går att odla något annat. Påståendet stämmer alltså till den delen att en stor minskning i inhemsk nötköttsproduktion knappast skulle vara möjlig att kompenseras helt och hållet med en motsvarande ökning i inhemsk produktion av växtbaserade produkter.

DE FYRA ELEMENTEN

REPORTAGE

S T B L – 2 0 1 9

Text:: Elis Karell

Bild:Adobe Stock

Å andra sidan behöver inte en minskning i finländares köttkonsumtion nödvändigtvis innebära en minskning i produktionen. – Finlands självförsörjningsgrad är ungefär 80 procent då det kommer till nötkött. Man kunde alltså i princip tänka sig att finländares köttkonsumtion skulle minska med 20 procent, utan att den inhemska produktionen skulle påverkas, säger Rinne. – Dessutom uppskattas det att konsumtionen av animaliska produkter kommer att fortsätta växa globalt, så om man tänker sig att finländare skulle äta mindre kött, kunde en större del exporteras. Finland har ju en konkurrensfördel just i och med våra naturförhållanden och vårt produktionssätt. Vare sig den finska köttproduktionen är hållbar – vare sig den behövs eller inte – beror alltså på vad man jämför den med. Finskt nötkött är mera hållbart än nötkött som produceras i många andra länder. Det skulle ändå vara mera klimatvänligt att importera mera växtbaserade produkter och exportera en betydligt större del av det finska nötköttet. Då skulle även självförsörjandet vara försäkrat i en eventuell krissituation. Om man helt kallt ser på sif-

Studentbladet

forna skulle det mest klimatvänliga alternativet vara att minska nötköttsproduktionen och beskoga foderåkrarna. PÅSTÅENDE: FINSKT NÖTKÖTT ÄR EN BIPRODUKT AV VÅR MJÖLKPRODUKTION För att producera mjölk måste en ko konstant få kalvar. Dessa ”överflödiga” kalvar, tillsammans med pensione-

rade mjölkkor, utgör över 80 procent av det finska nötkött som kommer ut på marknaden. Man kunde alltså säga att största delen av det finska nötköttet är en ”biprodukt” av mjölkproduktionen. Ett sådant produktionssätt är möjligt i Finland, eftersom vi dricker mest mjölk i hela världen. I de flesta andra länder hålls mjölk- och köttproduktioner isär. Argumentet dyker ofta upp i diskussioner om finsk köttproduktion. Tanken är att finskt nötkött har betydligt mindre

Hösten 2019

koldioxidutsläpp jämfört med andra länder. Marketta Rinne bekräftar att påståendet är korrekt. – Klimatbelastningen är i stort sett samma för mjölkkor, vars årliga produktion är både mjölk och kalvar, och kor av köttras, vars årliga produktion endast är kalvar. Om man räknar på det sättet är alltså koldioxidavtrycket för kor av köttras klart större, säger Rinne. – Å andra sidan har också kor som föds upp för köttproduktion vissa fördelar, de är till exempel effektivare på att konvertera foder till kött. Frågan är då bara hur mycket mindre koldioxidavtrycket är. Rinne hänvisar till en forskarkollega på Naturresursinstitutet Luke, Hannele Pulkkinen. Pulkkinen har som en del av Lukes FoodprintBeef-projekt undersökt koldioxidavtrycket av den finska kombinerade kött- och mjölkproduktionen. Nötköttets utsläpp varierar mycket beroende på produktionssätt. Från Pulkkinens uträkningarna framkommer det att finskt nötkött som härstammar från mjölkproduktionen har ungefär en tredjedel mindre utsläpp än finskt nötkött från kor som föds upp för köttproduktion. Är det mycket eller lite? Beror på vad man jämför med.

DE FYRA ELEMENTEN

REPORTAGE

Koldioxidavtrycket för det mest klimatvänliga finska nötköttet är fortfarande klart högre än för svin, kyckling eller fisk. Och väldigt mycket högre än för växtprotein, kring tio gånger högre än för soja eller baljväxter. Men å andra sidan är koldioxidavtrycket hälften så lågt, eller till och med lägre, än för det minst klimatvänliga nötköttet. PÅSTÅENDE: KÖTTPRODUKTIONEN ÄR VIKTIG FÖR DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN I Finland finns tusentals hektar så kallade vårdbiotoper, det vill säga ängar, hagmarker och skogsbeten som är hem för ett stort antal utrotningshotade arter. Biotoper är naturliga miljöer som formats av mänsklig verksamhet, vilket i nästan alla fall innebär betesdjur. De finska vårdbiotoperna är också beroende av betandet för att överleva. Försvarare av finskt nötkött

Studentbladet

påstår ofta med hänvisning till att den finska köttproduktionen har en central roll i upprätthållandet av den biologiska mångfalden och kulturlandskapen. För att reda ut om påståendet stämmer frågade vi Iryna Herzon, universitetslektor på Helsingfors universitets agrikultur-forstvetenskapliga fakultet. Herzon har bland annat forskat i konservering och hållbarhet i samband med kulturlandskap. – Det stämmer att vårdbiotoperna inte kan upprätthållas utan betesdjur, men helt svartvitt är det inte. Herzon hänvisar till uträkningar av forskaren Kaisa Raatikainen, som kan läsas på Raatikainens blogg. Eftersom vårdbiotoper är så sällsynta i Finland i dag (ungefär en procent av mängden för hundra år sedan), skulle de kunna upprätthållas av en bråkdel av den nuvarande mängden produktionsdjur. – Kring två, tre procent av den nuvarande mängden produktionsdjur skulle räcka.

jord

Påståendet att en minskning i köttproduktionen skulle ha negativa effekter på den biologiska mångfalden stämmer alltså inte riktigt, om man inte talar om en massiv minskning eller ett totalt upphörande. Påståendet att köttproduktionen automatiskt skulle ha en positiv inverkan på mångfalden är också aningen missvisande. – De positiva effekterna förutsätter att köttproduktionen sker på traditionellt sätt, det vill säga med omfattande betande. Men om inte sådana förutsättningar uppfylls, kommer vårdbiotoperna och den biologiska mångfalden hursomhelst att fortsätta minska, oavsett om vi producerar nötkött eller inte. Exempelvis så betar en tredjedel av finskt nötkreatur inte överhuvudtaget, enligt lantbrukarnas rådgivningsorganisation Proagria. Om hela den andelen av köttproduktionen skulle upphöra, skulle konsekvenserna för den biologiska mångfalden vara lika med noll•

DE FYRA ELEMENTEN

MED TÅG GENOM DE RYSKA STÄPPERNA S T B L – 2 0 1 9

Text: Otto Pettersson/redigerad av Elis Karell

Bild: Otto Pettersson

Efter en vecka i Moskva åkte resten av deltagarna på vår ämnesföreningsresa tillbaka hem, men för fyra av oss började resan först då. Vi hade bestämt oss att åka till Vladivostok längs den transsibiriska järnvägen. Trots resans legendariska status, samt det faktum att Ryssland är vårt grannland och delar mycket historia med Finland, visste vi egentligen inte exakt vad vi skulle förvänta oss, förutom de stereotypiska föruppfattningarna av främmande länder med ett kommunistiskt förflutet: misär, förfall, oändlig tundra, dystra gråa industristäder och allestädes närvarande alkoholism.

Studentbladet

Hösten 2019

DE FYRA ELEMENTEN

Moskva Jekaterinburg Krasnoyarsk Irkutsk Olkhon Irkutsk

Redan i Moskva förstår man att man är i huvudstaden av ett massivt rike. Samtidigt märker man också hur litet och provinsiellt Finland och Helsingfors egentligen är. Den längsta tågsträckan i Finland, mellan Helsingfors och Kemijärvi, tar ungefär 13 timmar. Den första etappen på vår resa, från Moskva till Jekaterinburg, tog 26 timmar. Resan till nästa stad vi övernattade i, Krasnoyarsk, tog 33 timmar. Det är kanske ingen idé att börja gå in på detaljnivå på alla städer, som nog var intressanta och varierande men som vi bara hann stanna i en eller två dagar. Det är inte heller städerna man stannar i som är målet med att åka den transsibiriska järnvägen, utan själva resan, klichéartat som det låter. Järnvägen är 9 288 kilometer lång, vilket innebär att vi fick spendera över 140 timmar, nästan en hel vecka, i en liten tågkupé. Tågen är kanske inte de lyxigaste, men i andra klass får man åtminstone en egen kupé med rätt så smala läderbänkar, tunna madrasser som kan rullas och ett litet bord för att äta eller spela kort. Vagnvärden eller -värdinnan, provodnik/provodnitsa, håller det rent, fyller

Ulan Ude Chabarovsk Vladivostok

vagnens samovar med varmt vatten och säljer allt möjligt. Man kan också äta i tågets välutrustade restaurangvagn, eller köpa något smått från stationskioskerna då tåget stannar. Längre österut blir kioskerna färre, men i stället hittar man äldre kvinnor som säljer piroger och syrade gurkor på stationerna.

Studentbladet

jord

DE FYRA ELEMENTEN

Text: Otto Pettersson/redigerad av Elis Karell

Bild: Otto Pettersson S T B L – 2 0 1 9

Studentbladet

Hösten 2019

DE FYRA ELEMENTEN

MED TÅG GENOM DE RYSKA STÄPPERNA

I de flesta städerna vi besökte stannade vi bara en natt. Utanför vårt hostell i Krasnoyarsk träffade vi en ung kille som märkte att vi var turister och gärna ville visa oss runt. Då det kom fram att vi är finländare lovade han att fixa oss ett bord i en lokal brittisk pub för att titta på semifinalen i hockey-VM, som råkade vara samma dag. Ryssland spelade mot Finland. Varför inte, tänkte vi. På kvällen var puben full av folk och stämningen minst sagt patriotisk, vilket gjorde oss lite oroliga. Det blev inte bättre av att vår nya vän berättade till pubens andra kunder att vi var finländare, eller att Finland faktiskt vann. Lättnaden lade sig efter matchen, då några av de mest högljudda fansen kom till vårt bord för att skaka hand. Resan fortsatte nästa dag från Krasnoyarsk till Irkutsk, där vi slösade flera timmar på att "förhandla" om försäkrings policyn för en hyresbil med hjälp av Google Translate. Ägaren på företaget vi hade hittat menade att vi inte kan förvänta oss ett lika bra kontrakt här i Ryssland som vi är vana med, men vi tyckte att det kändes lite orimligt med en självrisk på en och en halv miljon rubel. Trots att ägaren bjöd på kaka började stämningen bli mer och mer hotfull, tills vi till sist hastigt avlägsnade oss och hittade en betydligt bättre deal på flygfältets Avis. Bilen behövde vi för att besöka Olkhon, en ö i Baikalsjön. Hotellet vi övernattade på där erbjöd två frukostalternativ, ki-

Studentbladet

nesisk eller europeisk frukost. Ön verkar vara i ett slags brytningsskede. Traditionellt har öns cirka 1500 invånare – främst burjater, en mongolisk ursprungsbefolkning i området – livnärt sig på fiske eller jordbruk, men att döma av de nedfallna trähusen, rostande fiskebåtarna och stora grupperna kineser håller tyngdpunkten att skifta över till turism. I stället för att hänga på det deprimerande hotellet valde vi att gå ut och vandra på ön. Fyra-fem halvtama hundar följde med oss då vi gick omkring på vad som uppenbarligen var någon sorts helig plats, med ett antal pelare täckta av tygbitar i olika färger. Naturligtvis hade våra aningen ensidiga föruppfattningar om Ryssland visat sig

vara fel redan långt tidigare på resan. Landet är enormt och följaktligen mycket mera mångsidigt än man någonsin kunde föreställa sig. Nog kändes det också aningen exotiskt att besöka ett buddistiskt

jord

DE FYRA ELEMENTEN

"Leninstatyer och gatunamn finns i så gott som varje stad. Små hammare och skäror här och där." tempel i Ulan Ude, vår nästa etapp på resan, men å andra sidan måste man komma ihåg att det i Ryssland finns miljoner människor som hör till olika etniska och religiösa minoriteter.

S T B L – 2 0 1 9

Text: Otto Pettersson/redigerad av Elis Karell

Bild: Otto Pettersson

Dock finns det också många gemensamma drag från stad till stad, vilket påminner om att man faktiskt befinner sig i ett och samma land trots de massiva avstånden. Nostalgin för Sovjetunionen är starkt närvarande. I fjol visade en opinionsundersökning att 66 procent av ryssarna önskar att Sovjetunionen ännu existerade, vilket är en hög andel med tanke på att endast personer över 30 överhuvudtaget minns Sovjetunionen. Leninstatyer och -gatunamn finns i så gott som varje stad. Små hammare och skäror här och där. Muséer, monument och temaparker för att fira Sovjetunionens diverse framgångar. Stalins ansikte såg vi bara en gång, på en skylt vid vägkanten.

jag att de två sätten att resa inte alls går att jämföra. Uppfattningen av tid och avstånd, egentligen hela reseupplevelsen är helt annorlunda. Inte är det här heller ett billigt sätt att resa, och inte kommer man undan känslan av sin egen priviligierade position, då man utan större svårigheter kan ta en månad ledigt för att resa, betala 100 procent dricks till taxichaufförer och äta 12-rätters menyer på diverse städers finaste restauranger klädd i t-skjorta och shorts•

Då vi hoppade på tåget för vår näst sista och längsta etapp, från Ulan Ude till Chabarovsk, började det närma sig tre veckor sedan vi startade från Moskva. De senaste åren har det talats mycket om att resa med tåg som ett miljövänligt alternativ till flyg, men senast nu inser

Studentbladet

Hösten 2019

DE FYRA ELEMENTEN

Studentbladet

jord

DE FYRA ELEMENTEN

MAT FRÅN JORDEN S T B L – 2 0 1 9

Våra vardagsval är en del av en större helhet och påverkar både oss själva och miljön. Att äta klimatsmart är ett nödvändigt steg att ta mot en mer hållbar vardag. Men var börjar man?

Text: Finlands svenska Marthaförbund Bild: Karin Lindroos

Välj inhemska och gärna lokala råvaror. Utgå från gröna råvaror som säsongen har att erbjuda. Nu på vintern är exempelvis rotsaker både billiga och miljövänliga alternativ. Kom också ihåg att växtriket – förutom vitaminer – även innehåller livsviktiga proteiner för vegetarianer och veganer. Tänk på vad jorden har att erbjuda och kalasa med klimatsmart mat! VILL DU BLI EN MARTHA? Helsingfors svenska Marthaförening ordnar hela tiden spännande evenemang för våra medlemmar. Till exempel yoga, svamputflykter, litteraturcirklar, bruncher, föreläsningar, författarbesök och matlagningskurser. Som medlem får du även hem vår medlemstidning sex gånger per år. Så bli medlem och följ oss på martha.fi och vår Instagram för mera tips och recept. En bättre värld – en vardag i taget.

Studentbladet

Hösten 2019

DE FYRA ELEMENTEN

RECEPT

MOROTSKAKA 3 medelstora morötter 1 dl rybsolja 2 ägg 2 dl socker2. 2 tsk bakpulver 1 ½ dl krossad mandel 2 dl speltsikt eller 2 ½ dl vetemjöl 2 tsk kanel 1 tsk ingefära 1 tsk kardemumma3. Till toppning: 125 g färskost Saften av ½ limefrukt 2 dl florsocker

1. Skala och riv moroten fin. Blanda samman alla torra ingredienser i en beredningsskål. Tillsätt morot, olja och ägg och rör om med en trägaffel. 2. Smöra och bröa en avlång kakform och häll i kaksmeten i den. Grädda kakan i 180 graders ugnsvärme cirka 45–50 minuter. Känn med sticka om kakan är klar. Slå upp kakan på ett kakgaller och låt svalna. 3. Blanda samman färskost med limesaft och florsocker. Bred över den svala kakan.

ROSTADE RÖDBETOR MED GRÖNKÅLSRÖRA 1 kg rödbetor 1 apelsin 2 tsk kummin 4 msk rybsolja 1 tsk salt ½ tsk svartpeppar Valnötter till serveringen 1. Skala rödbetorna. Skär i jämnstora klyftor. 2. Tvätta apelsinen väl, riv skalet och pressa saften i en skål. 3. Krossa kummin i mortel tillsammans med salt. 4. Blanda samman olja, kryddor och apelsinsaft samt skal. Vänd rödbetan i kryddblandningen. 5. Häll upp i ugnsfast form och rosta rödbetorna i 200 graders ugnsvärme till de mjuknat. Cirka en timme. 6. Tillsätt valnötter och servera med grönkålsröra (recept nedan). Rödbetorna passar som tillbehör till kötträtter eller som ensamrätt. GRÖNKÅLSRÖRA 300 g fryst grönkål 3 dl yoghurt (10 % fett) 1 tsk salt 1–2 vitlöksklyftor Tina kålen och hacka fint, blanda samman övriga ingredienser. Smaka av. Tips! Det finns också grönkål i kruka som du kan förvälla och använda i röran om du inte råkar ha i frysen.

Studentbladet

jord

DE FYRA ELEMENTEN

RECEPT

S T B L – 2 0 1 9

Text: Text: Bild: Finlands svenska Marthaförbund Bild: Karin Lindroos

VISPGRÖT 1 liter vatten 1 ½ dl (spelt)mannagryn 1 dl socker 4 dl lingon ½ tsk salt

1. Koka upp vatten och häll i mannagryn, lingon, socker och salt. Låt koka i cirka 5 minuter och rör om med jämna mellanrum. 2. Låt gröten kallna och vispa sedan med elvisp tills gröten är fluffig. 3. Servera med kall mjölk eller havredryck. Lingonen i vispgröten kan bytas ut till rönnbär, tranbär, blåbär eller kråkbär. Tillsätt mera socker enligt smak.

Studentbladet

Hösten 2019

DE FYRA ELEMENTEN

tema

N E T

T A

Vatten symboliserar livet, och de känslor som livet omfattar. Men på samma gång symboliserar vattnet livlöshet och kyla. Det här skapar enligt astrologin egenskaper som emotionalitet, mystik, fantasi, mottaglighet, intuition, förståelse, känslighet, trögsinthet, syntes och intresse för den dolda sidan av livet. Om ditt stjärntecken är kräftan, skorpionen eller fiskarna tillhör du enligt astrologin elementet vatten. Det här gör dig medkännande, drömmande och empatisk. Och även flegmatisk, som är ett annat ord för trögsint. Du är väldigt medveten om dina och andras känslor vilket kan göra dig överväldigad, men det gör dig även samarbetsvillig, sällskaplig, gästvänlig och till en sann humanist!

Studentbladet

vatten

DE FYRA ELEMENTEN

S T B L – 2 0 1 9

Text: Ebba Håkans Bild: Jennifer Granqvist

Studentbladet

Hösten 2019

DE FYRA ELEMENTEN

MANIFEST

UNGA ÄR SÅ JÄVLA DUKTIGA OCH MÅR SÅ JÄVLIGT DÅLIGT – NÄR SKA CIRKELN BRYTAS? MÅTTET ÄR RÅGAT. Rubriken är tagen från en av höstens artiklar på stbl.fi, vilken är en av många som går under samma tema. Nämligen psykisk ohälsa bland unga. Och en snabb sökning på vår hemsida visar hur ämnet engagerat till publikation under flera år.

mordsstatistik. Enligt deras senaste rapport går var tredje ung person runt med självmordstankar, och färre än hälften av dem får hjälp med att bearbeta dessa tankar. För att ännu konkretisera den hemska statistiken kan man säga att den höga andelen betyder att varannan finländare känner någon som begått eller försökt begå självmord.

NÄVEN I BORDET.

VI ORKAR INTE LÄNGRE.

Bara i höst har fyra av våra artiklar handlat om mental ohälsa. Det här är fyra för mycket, så vi måste börja fundera över hur de här artiklarna ska mista sitt syfte. Vi kommer inte att sluta innan en förändring uppnåtts, men vi är helt enkelt ledsna över att behöva rapportera om ett problem som förstör så många unga liv. Så vem ska ta ansvaret?

En kompis sa en klok sak till mig. Hon undrade varför man i dag vill hantera stress, medan man förut talade om att undvika stress. Inte den stress som hör till människans natur, utan den som lämnar kvar trots att stressfaktorn avlägsnat sig. En sådan stress orsakas inte sällan av press, förväntningar eller andras idéer om hur du borde vara och leva ditt liv. Just den här stressen borde undvikas med full styrka, eftersom kronisk stress kan vara farlig. Hur den är farlig för våra hjärnor och kroppar går vi dock inte in på nu.

DET FÅR RÄCKA NU. Under ett presstillfälle vid Tankehörnan i september hade Mieli (Psykisk Hälsa Finland rf) bjudit in oss för att lyssna till själv-

Studentbladet

vatten

DE FYRA ELEMENTEN

MANIFEST

HUR SKULLE DET TILL EXEMPEL VARA MED ETT SAMHÄLLE SOM TILLÅTER TID FÖR DEN EGNA UTVECKLINGEN, OCH INTE ETT DÄR VÅRA KALENDRAR LYSER RÖD AV PRESTATION?

S T B L – 2 0 1 9

Text: Ebba Håkans Bild: Jennifer Granqvist

NOG ÄR NOG. Det är givetvis bra med verktyg för att hantera den långvariga stressen, och tillgång till professionell hjälp är ett måste. Den ska heller aldrig vara svår att få. Speciellt när samhällets utveckling alstrat ett stort antal unga personer som går in väggen. I en tidigare artikel säger studiepsykologen Katarina Kiiskinen att prestationsångest inte är något nytt bland unga. Det här eftersom deras liv handlar om att bli självständiga. Men hon säger också att den här processen har påskyndats, och gjort att unga inte har tid att hantera sina känsloknutar. Det har gått så långt att psykisk ohälsa ses som en av de största folksjukdomarna bland unga. NU JÄVLAR. Som tur är höjer allt fler rösten mot utmattning och prestationsångest. Men

Studentbladet

nu är det dags för någon att lyssna och gå till grunden med vad som gått snett. Sedan ska åtgärder iscensättas och vi ska igen börja tala om hur man undviker stress, istället för att hantera den med silkesvantar när den redan är ett faktum. Hur skulle det till exempel vara med ett samhälle som tillåter tid för den egna utvecklingen, och inte ett där våra kalendrar lyser röd av prestation? Vi ska givetvis var med och skapa ramarna, men i dag slipper ingen undan samhällets systematiska önskan att uppfostra perfekta människor. Så det är de med makten och kunskapen som måste påbörja arbetet. Det är dags för oss att få tycka om oss själva, och skita i de som drar nytta av vår prestationsångest. Vi förtjänar bättre• OM DU BEHÖVER HJÄLP: Kristelefon på svenska 09 2525 0112 Måndag och onsdag 16.00-20.00, tisdag, torsdag och fredag 9.00-13.00 Kristelefon på finska 09 2525 0111 Vardagar 9.00-7.00, veckoslut 15.00-7.00 Ärligt talat Chatta med en psykolog eller handledare, måndag, tisdag och torsdag 19.00-22.00 arligttalat.fi Sekasin Finskspråkig chat, vardagar 9.00-24.00, veckoslut 15.00-24.00 sekasin247.fi

Hösten 2019

DE FYRA ELEMENTEN

Studentbladet

vatten

DE FYRA ELEMENTEN

KOMMENTAR

Prestationssamhället krackelerar – vi höjer rösten mot utbrändhet och ångest S T B L – 2 0 1 9

– Vi jämför vår yttre otillräck-

– Förväntningar är större än

lighet i speglar, och vår inre

när vi själva var unga och

otillräcklighet i människor vi

de nya manickerna har för-

möter, säger Heidi Hakala

ändrat det sociala umgäng-

som skrivit boken Bara lite

et, säger Carl-Gustaf Wentzel

till och hållit otaliga offentliga

och Oscar Silén som turne-

samtal om utmattning och

rar i högstadier och gymnas-

duktighetssyndrom.

ier med Taimines pjäs Lyckomanifestet.

– Det är omgivningen och

– Det skulle säkert ha varit

de äldre som ställer kraven

lättare för andra att hjälpa

så att unga blir pressade att

mig om jag hade erkänt mitt

göra för snabba beslut om

problem, säger Jennie Kari

vilket liv man vill leva. Men

som överlevt ett självmords-

det är okej att ta det lugnt

försök.

och bara vara glad för att du lever, säger Emeline Sigfrids som

släppt

låten

Endless

Days som handlar om just prestationsångest. – Vårt samhälle ställer mer

– Arbetet borde börja redan i

krav på studerande än för-

dagis för att vi någonsin ska

ut. Det här gör att många

bli fri från prestationsångest.

snabbare hamnar i känslo-

Det handlar om en ständig

knutar som man tidigare haft

framåtrörelse så dset finns

mer tid att tampas med, sä-

inga direkt lösningar, säger

ger Katarina Kiiskinen som

Michaela Rosenback som är

är studiepsykolog vid Åbo

redaktören bakom vloggse-

Akademi.

rien Så jävla duktig på Yle.

OBS! Genom att uppmärksamma prestationsångest vill ingen av de som Stbl intervjuat minimera problemet. De vill validera och öppna för en diskussion. Det är inte bara supermänniskor – med tusen järn i elden – som drabbas av utmattningsdepression. Vem som helst kan drabbas och ingen ska behöva känna skam över sina känslor. Läs mera om vad de har att berätta på stbl.fi.

Studentbladet

Hösten 2019

DE FYRA ELEMENTEN

NOVELL

Vilan av Ricky Lindén

Vinterljuset är mörkblått på grund av de fördragna gardinerna. Eftersom vilan pågår i detta rum borde det vara någorlunda tyst, men förstås är det alltid minst en unge eller två, oftast ännu fler, som väsnas på olika sätt. Ben som sticker upp i luften, plötsliga byten av liggställningar. Små grymtande läten, en hand som plötsligt slår mot en sängs träkant, ett skratt eller två.

Studentbladet

vatten

DE FYRA ELEMENTEN

NOVELL

S T B L – 2 0 1 9

Text: Ricky Lindén Bild: Vilma Leminen

Jag börjar med att stirra mot en av förövarna medan jag höjer ett hyschande finger. Detta fungerar mycket sällan, oftast måste jag resa mig upp, sätta mig vid barnets säng och med tydlig auktoritet i kroppsspråket viska: ”Tyst!” Förstås fungerar det inte. Eftersom golvet är isande kallt hämtar jag en kudde från lekhörnan. Sedan sätter jag mig bredvid ett av de barn som härjar mest. Hon är blond och ser ut som min syster gjorde när hon var barn. Det är inte obehagligt, bara en intressant slump. Barnet ifråga vänder sig på mage med rumpan i vädret och låtsas hicka. Barnet heter Amanda, men det är väl likgiltigt, förutom att man behöver ett namn för att fånga hennes uppmärksamhet. ”Amanda”, säger jag. ”Jag vet att du låtsas! Det finns andra barn här som behöver sova. Sluta nu!” Ack! Jag försöker med logik och vädjan till hänsyn. Det fungerar inte ens på vuxna. Hon vänder sig mot mig med ett leende. Förstås blir jag förbannad, men det visar jag inte, något sipprar säkert ut från mina ögon dock, man kan inte svälja hur mycket av sig själv som helst. Amanda säger ingenting, det gör hon mycket sällan. Hon går i talterapi. Hon är trots allt tre år gammal. Tystnad får inte fortgå hur länge som helst, det gäller såväl i barnens som de vuxnas värld. Oavsett kan jag inte nå henne, med eller utan ord. Hon bara fortsätter att le, sedan gömmer hon sitt ansikte i sin kudde. Fortsätter hicka. ”Slutar du inte så tar jag din lilla giraff ifrån dig!” Ingen reaktion, jag tar tag i kramdjuret, sätter det vid min sida. Åh, hon bryr sig inte. Min enda tröst är att de andra barnen märkligt nog lugnat ner sig en smula, fastän det är långt ifrån helt tyst än. Och jag kan känna deras ögon

Studentbladet

Hösten 2019

iaktta mig i mörkret. De sover inte, det vet jag. Lyckas jag inte vända situationen kan situationen vändas mot mig när som helst. Tappade man kontrollen över enbart tre barn eller fler var katastrofen ett faktum och jag skulle i skam få gå till kafferummet och hämta en kollega. Det hade aldrig hänt. Men det gjorde inte att jag inte var rädd för det. Dessa emotioner. Jag började rentav ångra att jag tagit hennes lilla giraff ifrån henne. Jag ger tillbaka kramdjuret, gräms över att jag beter mig ambivalent (även en amatör som jag begriper att det är något av det sämre man kan göra disciplinmässigt). Jag stiger upp och går fram till en liten säng i andra ändan av rummet där en annan unge, Petra, dansar med sina hårspännen på sin sängkant. Direkt jag säger åt henne stelnar hon till och ser på mig med allvarliga ögon. Jag blir plötsligt paranoid Petra ska märka livets orättvisa, hur jag sa till henne direkt, men Amanda kunde jag oftast inte nå, och på grund av det var jag någorlunda nöjd så länge hon inte väsnades alltför mycket, eftersom det i princip var omöjligt att få henne att ligga totalt stilla och tyst oavsett. Men det var väl inte poängen med vilan heller för den delen? När jag bänkat mig bredvid Amanda igen möter jag Mikaels blick. Han ligger snett framför mig och biter i örat på sin lilla kramdjurskanin. Stora oskyldiga bruna ögon, som svarta små klot. En liten värld jag aldrig kan förstå. Jag stirrar tillbaka, mina ögon blir vattniga. Jag bryter blicken. Amanda har i alla fall blivit tyst. Kanske hon rentav sover? Det vore ovanligt. Jag stiger upp och smyger runt i rummet. Plötsligt är det lugnt och tyst omkring mig. Det ger mig lite ro. Varje vuxen människa har en bristnings-

DE FYRA ELEMENTEN

NOVELL

gräns. Bara ett barn säger eller gör rätt sak i rätt ordning vid fel tidpunkt kan de blåsa omkull en som ett korthus. Som när jag tillfälligt häromdagen skickades för att hjälpa till på förskolan. En av pojkarna testade mig till den grad att jag till sist förde honom ut till tamburen för att sitta stilla på en stol (oftast om man bröt gruppdynamiken kunde man nå de flesta barn sist och slutligen). ”Varför blev det så här nu tror du?”, frågade jag honom. Jag satt på huk så mitt ansikte var i hans höjd. Pojken, som jag ärligt talat glömt namnet på, jag är oftast inte på förskolan, ryckte bara på axlarna. Han sa ingenting till att börja med medan jag frågade ut honom. Nietzsches definition kring att allt liv, från det minsta till det största, hade viljan till makt fladdrade förbi. Barnets ansikte var bestämt, men fick sakta men säkert en smått livlös underton. Han som hade varit så livlig bara några minuter innan. ”Varför dödar du mig bara inte? Hugger huvudet av mig med ett svärd”, sa han. Amanda vänder sig om och tittar på mig. Så hon sov inte i alla fall. Hennes ansikte är verkligen mycket likt min systers. Samma skrattande blåa ögon, samma tunna

Studentbladet

blonda hår. Någonting med hur benstrukturen i ansiktet spände ut huden på ett liknande sätt? Jag såg på klockan, det var tio minuter kvar innan jag skulle säga till Amanda och Mikael, som verkade vara de enda vakna, att de fick stiga upp. Som vanligt skulle sedan varje minut falla efter den andra. Det skulle gå snabbare om jag glömde bort mig själv, om jag inte tittade på klockan hela tiden. På senare tid har jag drabbats av insikten att jag egentligen är på samma plats hela tiden. Speciellt under vilan känns det som om jag hela tiden är i vilan. Kanske för att det är svårare att fly sig själv i mörkret? Det är som om någonting i mig proklamerar att ja, nu är du här igen, så här kommer det att fortsätta för all framtid. Det är likgiltigt om jag är ute på gården med barnen, ute och super med mina klasskamrater, närvarar vid en lektion eller om väckarklockan ringer på måndag morgon. Jag är ju hela tiden på exakt samma ställe egentligen. Jag reflekterar över detta efter arbetsdagen under de fyrtio minuter som det tar för bussen att föra mig hem med alla sina vrålande läten och slingrande rörelser. Väl hemma, i den tysta ensamheten, förstår jag medan jag gråter att jag blivit vuxen•

vatten

DE FYRA ELEMENTEN

ESSÄ

VAKNA UPP I EN NO-GO-ZON?

S T B L – 2 0 1 9

Text: Zakarias Hamiane

Bild: Sonya Mantere

Studentbladet

Hösten 2019

DE FYRA ELEMENTEN

ESSÄ

I PARIS, BRYSSEL, STOCKHOLM OCH MALMÖ FINNS STADSDELAR SOM MAINSTREAMMEDIER IBLAND VÄLJER ATT KALLA “NO-GO-ZONER”. MED BEGREPPET VERKAR MAN SYFTA PÅ PLATSER DÄR UTANFÖRSKAP, BROTTSLIGHET OCH SOCIOEKONOMISK UTSATTHET ÄR VARDAGSMAT. FRÅGAN BLIR SÅLEDES: FINNS DE NO-GO-ZONER I HELSINGFORS? Resan börjar vid Helsing fors centralstation, mötesplats för personer med olika bakgrunder på väg till olika platser. Språk blandas till höger och vänster och akustiken i hallen gör att det omöjligt att tyda diskussionerna, som utmynnar i en symfoni av mänskligt sorl. På metrokartan finns namn som Gårdsbacka, Östra centrum och Nordsjö. Valet faller på Nordsjö och resan österut från Helsing fors centrum börjar. Myt eller sanning? Nordsjö är beläget elva stopp från Helsingfors centralstation. Jag förundrar mig över att det finns en stigma kring platser mot metrolinjernas ändstationer runt om i Norden. Beror det på altruistisk integrationspolitik? Knappast. Pojkars pojkstreck som gör att kollektivet får stå till svars för individens handlingar? Kanske. Kommer det att utvecklas en stat i staten? Det får tiden utvisa. “Långt ifrån - En för alla, alla för en, däremot blir alla dragna över samma kam.” De medlemmar av den nordiska journalistkåren som använder begreppet no-go-zon bor knappast själva i dessa områden. Ansvaret och makten yrket för med sig är stor med tanke på hur människan skapar sin världsbild utifrån vad hon läser, ser och hör. Verkligheten skapas av orden vi väljer. Kulturella och stereotypa skildringar som skiljer sig från det normativa kanske är det nya normala. Historiskt sett har

Studentbladet

vi skapat vi och dem. Skapandet fortsätter. Även om vi fysiskt interagerar människor, vilket ser bra ut på ytan, så kvarstår en mental separation. Vilket segregerar oss. Kolla bara på vårt kära grannland till väst - vill vi ha det så? Metrodörrarna öppnas och stängs. Människor stiger av och på. Jag sätter hörlurar i öronen och trycker på play. Vem ringde polisen? Ingen annan bryr sig Jag hör skotten hela tiden Dom går med dubbla magasiner Han ska beckna eller bli som Zlatan Alla kompisarna tänker samma Hur ska han fatta nått när ingen lär han Så går första versen i låten Tabanja av Cherrie. Låten behandlar de dödsskjutningar som blivit vardag bland unga människor i Stockholms västra förorter – det svenska slangordet tabanja härstammar från det turkiska ordet för pistol, tabanca. Kulturen speglar samtiden. Spegel, spegel på väggen där, säg mig. Efter en snabb analys av nutida finsk hiphop drar jag slutsatsen att tillvaron inte skildras på samma sätt här. Begreppet no-go-zon beskriver ett område där kriminella nätverk eller grupper av paramilitär karaktär tagit över makten i området av stat och tillhörande myndigheter – det här måste vara ett enda stort skämt. Det är rusningstid då jag tillsammans med ett hundratal människor kliver ut på perrongen i Nordsjö. Utanför ingången till metrostationen delas importerad vodka mellan vänner som inte skulle göra en fluga förnär. Det enda som hittills ens kommit nära att ge upphov till rädsla är en hostattack av en äldre dam sittandes på en rullator med en cigarett mellan fingrarna. Går Finland samma öde tillmötes som Sverige? Knappast. En förenkling av

vatten

DE FYRA ELEMENTEN

ESSÄ

S T B L – 2 0 1 9

Text: S Zakarias Hamiane

Bild: Sonya Mantere

ett komplext problem som jag gärna lämnar över till beslutfattarna i landet. Reaktionerna som uppstod när 32 500 människor gjorde entré hösten 2015 säger en hel del om var vi som en nation står mot det okända och förändring. Var finns dessa människor nu? Antagligen längre ut på metrolinjen eller på en anläggning någonstans i vårt tusen sjöars land, väntandes på beslut. Det är helt förståeligt att en person väljer att bo och leva i en miljö där trygghet uppnås genom språkliga och kulturella normer. Finland är nybörjare inom grenen invandring medan Tyskland och Sverige öppnade gränserna tidigare, vilket resulterade i att gästarbetare kunde stämpla in tidigare i dessa länder. Dumhet är det att jämföra sig med sin näste. Dock kan vi begrunda hur politiska modeller har fungerat i praktiken. Människan lär sig språket, kulturen och rådande normer i landet. En synonym för integration är helhet. Separerar vi inte då istället för att integrera? När blir en person finsk? Vad är kriterierna för det? Och vill personen bli det för den delen? Jag kan inte svara på de här frågorna, eller föra någon annans talan, men jag undrar mer än gärna över dem. Blåa bussar stannar och åker iväg från plattformen som är slasktäckt efter vinterns första snö. Vid utgången till köpcentret dividerar två personer med avtrubbad uppsyn kring priset en av dem skall betala för sin nästa fix. Här gör man det öppet, medan man inne i stadskärnan stänger toalettdörren efter sig och kommer ut med ett kemiskt leende. Sverigefinnar – Finlandssvenskar – Invandrare – Stereotyperna. Vårt grannland kryllar av sverigefinnar: 719 179 personer med finsk bakgrund utbredda över tre generationer: 7,2 procent av Sveriges befolkning. Efterkrigstiden var inte direkt Finlands glansdagar. Gräset är dock inte alltid grönare på andra sidan. Klasskillna-

Studentbladet

Hösten 2019

der uppstod på grund av finländarnas låga utbildningsnivå. Problem som ensamhet och alkoholism uppstod, vilka ledde till försvagat välbefinnande och skapade sociala problem som vi tampas med ännu i dag. Hur många gånger i vardagliga diskussioner utgår man inte från förutfattade helheter? Så som: Alla har en segelbåt ute till havs, kniven i fickan sjungandes en sentimental sång på en parkbänk, folk med skägg sympatiserar med IS, blatten som låser in sina systrar och sist men inte minst klassikern “pappa betalar”. Jag försöker att inte tillskriva inte mig själv de här förvrängningarna – gör du? Representanter för ett finsk tidningshus delar ut tidningar till höger och vänster i köpcentret, de flesta tackar artigt nej och fortsätter med sina vardagliga bestyr, vem vill inte ha en gratis tidning? Jag tar sikte mot ett kafé där ljud från espressomaskinen och somaliska blandas. Inga skottlossningar hörs, inga sirener på väg att rycka ut för att släcka bilbränder, inga som helst tecken på att området skulle vara utom kontroll. Ett par äldre män sitter och diskuterar på finska och svenska med instick av turkiska då kaféägaren hoppar in och ut i diskussionen mellan knapptryckningar på kassaapparaten. Jag slår mig ner med en nybryggd kopp te. Skärmen på min telefon visar att det är tre kvart tills fotografen kommer för att knäppa bilder. Människorna som passerar kafét har bråttom. Hur skall någon ha tid att ge sina åsikter och tankar kring Nordsjö, fan! Jag får helt enkelt spontant fråga den svensktalande mannen i cafét. Hej! Jag har en par frågor, har ni tid? – Visst, här finns inget annat än tid. Kan du kort beskriva Nordsjö? – Det är ett kiva ställe att bo på. Havet och naturen är nära till hands, tillsvidare i alla fall. Det byggs en hel del här, det är det negativa. Har du hört talas om begreppet no-go-zon? – Nej, det är helt obekant för mig.

DE FYRA ELEMENTEN

ESSÃ&#x201E;

Studentbladet

vatten

DE FYRA ELEMENTEN

ESSÄ

JAG RÖR MIG INTE NATTETID I OMRÅDET. BÄST ATT KNACKA I BORDET NU SÅ MAN INTE FÅR STRYK NÄR MAN GÅR HEM.

S T B L – 2 0 1 9

Text: Zakarias Hamiane

Bild: Sonya Mantere

Hurudan utveckling har du sett i Nordsjö? – Under mina snart 18 år här så byggande, byggande och mer byggande. Vad tror du sensommarens upplopp i Nordsjö kan bero på? – Ska vi säga som så att jag aldrig riktigt har begrundat det. Jag har inte upplevt det själv förutom vad jag sett och hört via ett videoklipp. Men månne det inte handlar om rasism. Vad jag har förstått så var det ungdomar med invandrarbakgrund som var representerade. Hur menar du att det handlar om rasism? – Det var det jag såg i videoklippet, unga personer med utländsk härkomst som kastar stenar. Kan du utveckla vidare varför det handlar om rasism? – Ja du, det får du svara på till mig. Sen igen finns det ett system här i Nordsjö. Det finns mycket invandrare från Mellanöstern och de tål inte hundar. Många har kastat sten på personer som rastar sina hundar. Är det inte så att hunden anses vara smutsig i arabisk kultur? – Ja, det stämmer, den anses vara smutsig men jag fattar inte det där.

Studentbladet

Flyttar du till ett nytt land tar du skeden vackert i hand. Lite skolning skulle inte skada. Hundarna flyger inte på en här och inte har de rabies heller. Jag förstår ändå att dom är rädda. Är invandringen ett problem i Nordsjö? – Jag kan inte svara på det, men jag upplever inte det som ett problem. Samtidigt har jag massor vänner med invandrarbakgrund. Men nog finns det folk som tycker så. Ingen har stört mig, tvärtemot har jag träffat snälla människor. Finland är rasistiskt för att det finns fattigdom. Upplever du Nordsjö som en otrygg plats? – Nej, inte skulle jag säga det. Fast jag rör mig inte nattetid i området. Bäst att knacka i bordet nu så man inte får stryk när man går hem. Vad vill du säga till personer som aldrig har besökt Nordsjö? – Kom och se på vår natur så länge den finns kvar. Här finns vackra platser som Kallviken, Solviken och friluftsområdet Nybondas. Som en självhjälpsguru skulle säga. “Livet börjar utanför varje individs comfort zone”. Tro inte på vad som skrivs ut. Upplev det själv•

Hösten 2019

DE FYRA ELEMENTEN

tema

ELD Eld symboliserar livslust och ger värme till sin omgivning. Det här skapar enligt astrologin egenskaper såsom entusiasm, energi, aktivitet, kreativitet och kraft. Och dessutom vitalitet, idealism, passion, eldighet, koleriskhet och spontanitet. Du som hör till vädurens, lejonets eller skyttens stjärntecken ska enligt astrologin tillhöra elementet eld. Det här gör dig entusiastisk och temperamentsfull med ett personligt uttryck. Du är fylld med den "gudomliga gnistan" och är ofta humoristisk och passionerad. Som eldtecken är du en bra ledare eftersom du även kan tända andras gnista och ger en känsla av trygghet. Men eld kan också vara farligt när dess energi överdrivs. Då löper du risk för att bli självcentrerad.

Studentbladet

eld

DE FYRA ELEMENTEN

INTERVJU

HON FÖRVANDLAR UTMANINGAR TILL MÖJLIGHETER

S T B L – 2 0 1 9

Text: Ebba Håkans

Bild: Elis Karell

Hon kommer från en by med 500 invånare i Botswana, och i dag är Mavis Nduchwa en av afrikas mest framgångsrika kvinnliga entreprenörer.

De är båda entreprenörer

drivna kvinnor är bara de ges

men det är Nduchwa som

chansen. Själv beskriver hon

står i strålkastarljuset det här

sig som ledare, mentor, mam-

årets Slush. Hennes företag

ma och entreprenör. Roller

Chabana Farms har sedan

som är fullt möjliga att kom-

2011 växt till en minst sagt inn-

binera, men som ännu i dag

ovativ rörelse, med lösning-

ifrågasätts för en kvinna.

ar som ska göra jordbruks

– Speciellt inom jordbruks

marknaden cool för unga

näringen är många skeptis-

vuxna. Det här eftersom hon

ka till en kvinna som chef. Där

tror på jordbruksnäringen

jag kommer ifrån brukar man

som Afrikas ekonomiska stö-

säga att det är mannen som

testen på samma gång som

äger kon, men kvinnan äger

många unga saknar jobb.

jobbet som kommer med

Enligt Nduchwa handlar en-

den. Det här vill jag ändra på

treprenörskap inte bara om

och visa hur kvinnor även

att göra sig själva och andra

kan äga själva kon. Hur har då Nduchwa, 35 år

Enligt rapporten State of Eu-

rika. I framtiden, och redan i

ropean Tech, som utkom un-

dag, handlar det mycket om

ung, lyckats så otroligt bra i

der Slush 2019, går de flesta

att skapa förändring. Därför

en värld där de entreprenö-

investeringarna till startups

utgår hon från samhällelig

rer som stöds oftast är män?

som

problemlösning i företagets

Hon är nämligen en av de

män. Det här kommer knap-

produktion. Till exempel vinet

kvinnliga entreprenörerna

past som någon nyhet, men

som hon tagit med till Slush är

som erhållit investeringar

faktum är att färre kvinnor fi-

gjort på honung från farmens

värt flera miljoner.

nansierades under 2019 än

biodlingar, ditsatta för att stop-

Enligt Nduchwa är det på

2018. Den hårda sanningen

pa elefanterna från att trampa

grund av hennes ursprung

enligt rapporten är att 92 av

ner de andra odlingarna.

i den botswanska lands-

grundats

endast

100 dollar ges till manliga en-

– Skulle jag ge ett tips till

bygden, i kombination med

mina barn om de väljer att bli

utbildning och hårt arbete.

entreprenörer är det nog att

Men inte minst på grund av

powerment har de lika stor

utveckla sin omgivning och

hennes drivkraft att förbättra

chans att lyckas som entre-

inte bara tjäna pengar, säger

ungas och kvinnors liv.

prenörer, säger Mavis Ndu-

Nduchwa.

treprenörer. – Så länge kvinnor ges em-

chwa medan hennes press-

Förutom unga anlitar Ndu-

ansvariga Boniswa Bayani

chwa även många kvinnor.

placerar en mick på hennes

Det här för att leda som ex-

t-skjorta för att filma intervjun.

empel för andra och visa hur

Studentbladet

Hösten 2019

– Be bold and fearless, and don't let anyone tell you you're anything less! Och med de orden avslutar Mavis Nduchwa vår intervju•

DE FYRA ELEMENTEN

INTERVJU

"Skulle jag ge ett tips till mina barn om de väljer att bli entreprenörer är det nog att utveckla sin omgivning och inte bara tjäna pengar" Mavis Nduchwa

Studentbladet

eld

DE FYRA ELEMENTEN

REPORTAGE

S T B L – 2 0 1 9

Text & bild: Sonya Mantere/översättning av Elis Karell

Studentbladet

Hösten 2019

DE FYRA ELEMENTEN

REPORTAGE

MED KROPPEN SOM UTTRYCKSMEDEL Ordet parkour för kanske tankarna till att hoppa omkring ute i förorten, och för en utomstående kan den ständiga improvisationen och den kontinuerliga, naturliga rytmen verka intensiv. Rörelsen måste utvecklas enligt miljön och anpassas till utövarens egna uttryck. Det smidiga och intuitiva sättet att röra sig härstammar från förorten Lisses i Paris, där parkour uppkom på 1980-talet. Namnet kommer från det franska ordet parcours, som betyder bana eller runda. Enligt grenens namngivare David Belle handlar parkour i all sin enkelhet om att ta sig från ett ställe till ett annat så effektivt som möjligt. Samma tanke kunde tillämpas på modern dans; expressiviteten som bygger på känslor gör dansaren själv till koreografen för sin rörelse och rytm. Både parkour och modern dans kräver en djup medvetenhet om den egna kroppen och en förmåga att improvisera genom att kasta sig in i en kontinuerlig rörelse. – Jag började med redskapsgymnastik som ung, vilket lade den akro-

Studentbladet

eld

batiska grunden för mitt nuvarande kunnande. När det började bli mindre regelbundet märkte jag att jag ännu var intresserad av dans och musikal, aktiviteter med klara kroppsliga aspekter men utan den idrottsliga prestation som ofta förknippas med akrobatik, säger Jukka Tarvainen, parkour- och danslärare med bakgrund i idrottsfysiologistudier. – Jag följde teater en stund och sökte efter ett tag till medhjälpare i en sommarteater. Från det började ett djupare intresse för teaterkonst. – Intresset för parkour föddes då jag såg en dokumentär om det, jag kände då genast att det var min grej, tillägger han. Både parkour och modern dans lägger till ett kollektivt element till motionering. Själva rörelsen utgår från den egna kroppen, men grenarna utövas ofta i små grupper, vars täta gemenskap ofta ger upphov till nya vänskaper. Så träffades Jukka och Mikko Rinnevuori. – Som yngre höll jag länge på med brasiliansk capoeira, som har tydliga inslag av akrobatik. Capoeira bygger på improvisation och musik och kombinerar dans och kampsport. Jag

DE FYRA ELEMENTEN

REPORTAGE

tävlade också i redskapsgymnastik, men märker nu att jag alltid har känt starkare för friare rörelse, som exempelvis cirkus, säger Mikko. Han är utbildad pedagog och fungerar nuförtiden som Parkourakademins rektor. – För mig har de här olika grenarna sakteligen blivit en del av mitt liv, men i stället för att ersätta har de snarare komplimenterat varandra. Jag upplever att de alla har något gemensamt – en fysisk utmaning och en vilja att lära sig om den egna kroppen som ett redskap, säger Jukka.

S T B L – 2 0 1 9

Text & bild: Sonya Mantere/översättning av Elis Karell

EN FÖRESTÄLLNING OM KÖNSNORMER Jukkas och Mikkos vänskap har fortsatt i och med gemensamma hobbyer, men också gemensamma perspektiv och värderingar. – Jag har också funderat på vad det är som tilltalar mig i de här grenarna. Jag har aldrig medvetet sökt mig till något extremt, fast det kanske kan verka så för utomstående, säger Mikko, och betonar att det inte är det centrala i grenarna. Tillsammans med den gemensamma vännen och parkourproffset Perttu Pihlaja har Mikkos och Jukkas vänskap och gemensamma intressen till sist lett till en egen föreställning: Miesten välisiä syvällisiä keskusteluja visades på Alexandersteatern den 11 och 12 november. Föreställningen behandlar samtal mellan män och att bli medelålders genom en kombina-

Studentbladet

Hösten 2019

tion av parkour, akrobatik och dans. Föreställningens teman föddes från männens egna upplevelser av könsnormer, som de ville skaka om. Miko nämner förståelsen av den egna kroppen och dess förmågor som uppkommit med åldern och är starkt närvarande i alla de här grenarna. Viljan att lära sig och testa sina fysiska gränser och modet att se det som en metakognitiv process, kroppslig intelligens. Kraft och styrka ser han främst som en intellektuell utmaning – klarar jag av det? Jukka har lagt märke till hur improvisationen ligger i centrum då han undervisar parkour. Kopplingen mellan sinne och kropp är viktig, och förlusten av den syns i dagens samhälle. Många andra grenar förutsätter i stället förkunskaper och inlärda sätt att röra sig, i vilket fall kunskapen formas främst genom regler. Då det kommer till modern dans och parkour måste man tänka helt motsatt: att vända om en rörelse producerad av en intellektuell process till intuitiv rörelse. MÄNNISKOR ÄR MÅNGSIDIGA HELHETER Som yngre kände Jukka att han som man inte fick vara spänd eller nervös. Känslan av socialt tryck var starkt närvarande då, han förväntades ett slags mod att prestera fysiskt. Det innebar så klart inte att han inte skulle ha varit nervös – det är en självklar del av att lära sig nytt och upprätthål-

DE FYRA ELEMENTEN

REPORTAGE

Mikko Rinnevuori, Perttu Pihlaja & Jukka Tarvainen

ler viljan att utvecklas. Nu känns det som att den manliga könsrollen är i ett brytningsskede, vilket ger männen utrymme att känna och tala om sina känslor mera öppet. – Känslighet borde vara mera acceptabelt för män också, tillägger Jukka. Miesten välisiä syvällisiä keskusteluja består som en helhet av alla dessa ämnen. Jukka, Mikko och Perttu ville lyfta fram sina egna upplevelser av manlighet och de utmaningar som könsnormerna fortfarande ställer på en, trots att man som individ inte skulle uppleva dem som sina egna. – Som människor är man ändå mångsidiga helheter, en sak borde inte utesluta en annan. I och med att jag blivit äldre har mina egna

Studentbladet

perspektiv också vidgats, kroppen förändras och förväntningarna på vem vi borde vara förändras. Socialt tryck flyttar till sidan och ger mera utrymme för oss att vara sådana som vi är. Dessa saker är centrala teman i vår föreställning, säger Mikko. Alla tre män upplever att de är lyckligt lottade i och med att de har fått uttrycka sig så pass öppet, såväl fysiskt som verbalt. De starka samhälleliga könsnormerna – och de förväntningar de placerar på individer – borde det talas ännu mera öppet om. Och männen önskar att de skulle se en förändring också utanför sina egna kompiskretsar. En bredare förändring sker hursomhelst långsamt, men föreställningen är ett av de tidiga steg som sätter i gång den•

eld

DE FYRA ELEMENTEN

PERSONPORTRÄT T

HAN ODLAR SJUKDOMAR I ETT CHIP FÖR ATT GÖRA VÄRLDEN FRISKARE

S T B L – 2 0 1 9

Text : Zakarias Hamiane

Bild: Elis Karell

MUSIKEN SJUDER UR HÖGTALARNA SAMTIDIGT SOM FOLK PASSERAR DÄR JAG SITTER I ETT HÖRN I EN BAR I CENTRALA HELSINGFORS. EN EFTER EN KASTAR FÖRBIPASSERANDE SINA INBJUDNINGSKORT I EN METALLSKÅL OCH FÖRSVINNER IN I VAD SOM VERKAR VARA ETT BAKRUM. Var är han nu? Telefonen plingar till. ”Jag befinner mig i bakrummet av baren”. Javisst, ännu ett start-upevenemang Prateek Singh besöker med sitt företag Finnadvance. Människor står i klungor i bakrummet med tillhörande dryck i hand, plötsligt skymtas en ung man viftandes med handen i vimlet. – Här är jag. Ska vi sätta oss utanför? Det är antagligen för hög ljudnivå om vi ska höra varandra. Evenemang runt om

Studentbladet

europeiska huvudstäder hör numera till Prateeks vardag, en kontrast från forskningsmiljön i Uleåborg, dit han tagit sig via Nationella institutet för teknologi i Durgapur, Indien. Valet föll på Uleåborg eftersom universitet erbjöd ett attraktivt Masters program i biokemi, vilket skulle ge möjligheter att röra sig runt om i världen. – Det är lustigt. Vi höll på med ett projekt som ännu saknade titel. Finansiärerna ville ha ett namn. Jag bor i Finland och håller på med avancerad forskning, därav namnet Finnadvance. Såklart möttes jag av skeptiska miner, förklarar Prateek och rycker på axlarna samtidigt som han ler . “VETENSKAP ÄR MIN RELIGION” En vanlig dag hemma i Uleåborg börjar Prateek sin morgon med att läsa BBC News samt de senaste rönen inom forskningsvärlden. Därefter

Hösten 2019

går han igenom inkorgen som ofta är överfull och gör vidare efterforskningar inom relevant forskning tillsammans med sitt team som består av fem personer med bakgrund i Vietnamn, Indien och Finland. Tillsammans utför teamet experiment i laboratoriet långt in på kvällen. Prateek skrattar för sig själv och slår sig lätt för huvudet och fortsätter: – Vissa går inte hem förrän efter midnatt! Så det blir en del långa dagar. – Jag blir förolämpad när personer inte tror på vetenskap, om du är religiös så respekterar jag dig men då borde du också respektera mig tillbaka. Inget är skrivet i sten. Vi ändrar föreställning efter ny information, och just det är vad som gör vetenskapen intressant. PASSION FRAMOM PENGAR Finnadvance har vuxit snabbt under de senaste åren.

DE FYRA ELEMENTEN

PERSONPORTRÄT T

I en värld där pengar går före medmänskliga värderingar försöker företaget förbättra människor liv omedelbart. – Jag kan inte vara lycklig innan alla människor har rent vatten och mat på sitt bord. – Vi vill komma framåt med forskningen till den utsträckningen att vi kan lösa problem som behöver lösas nu och inte i morgon. Prateek vet att Finnadvance behöver mycket finansiering för att uppnå sina mål, men värderingarna är viktigast och går inte att rubba på. Exempelvis blev Finnadvance blev inbjudna till Saudiarabien för att presentera sin forskning, men teamet tackade nej på grund av mordet på journalisten Jamal Khashoggi. Men vad exakt är det företaget gör som väcker så stort intresse? – Vi har utvecklat mikrofluidiska enheter för mikrovaskulär nätverksgenerering in vitro – tredimensionella mikrofluidiska cellodlingschip som simulerar cellmekanik, aktiverar samt ger fysiologiska svar på hela organ och organsystem. Prateek tar fram sin telefon ur fickan och visar upp en bild av sig själv i full laboratorieutstyrsel, sittandes framför en 3D-printer. – Då forskare försöker utveckla en ny kemisk substans för att förhindra spridning av sjukdomar och stödja välmående måste man i dagens läge använda sig av uråldriga metoder, det vill säga djurförsök.

Studentbladet

Det enda alternativet tillsvidare är att göra som Nordkorea och använda människor. Så vi har hittat på ett nytt sätt – vi tar vävnad och prover från människor och odlar sedan motsvarande organiska strukturer på chip som sedan kan användas för biomedicinsk forskning. Det är snabbare, effektivare och mera etiskt än djurförsök. Finnadvance har precis fått finansiering av EU som räcker tre år framåt. Målet är att delta i en utmaning Nasa ordnar, som går ut på att skicka ett av företagets body-on-a-chip ut i rymden. Mer än så vill Prateek inte berätta nu. SÅ LÄNGE JAG HAR MAT PÅ BORDET Att veta var man kommer ifrån, hålla fast vid sina värderingar och aldrig ge upp är hörnstenar i Prateeks strävan efter att bryta mark inom forskningen. Då jag frågar om kommande forskning ger han ett aningen hemlighetsfullt intryck, och vill inte avslöja för mycket. – Jag kommer hålla på med det här så länge jag kan, bara jag har mat på bordet så fortsätter jag. Det finns en stolthet i det här, vilket också behövts för att ta mig dit jag är idag. Misslyckas du i Indien betyder det att du hamnar på gatan. Men i Finland finns en grundtrygghet, så här är ett misslyckande i alla fall inte lika allvarligt. – Jag vet att det beror på att

eld

jag kommer från Indien att jag vågar ta risker. Vill vi ha en förändring behöver vi våga och göra mer. Därför vill Finnadvance förbättra livet för människor genom forskning och då är inte pengar målet. FÖR 2500 EURO KAN VEM SOM HELST BLI ENTREPRENÖR Helsingfors är ett mecka för startupkulturen. Olika evenemang ger oändliga möjligheter till människor för förverkligande av projekt tillsammans. Dock börjar ordet entreprenör tappa sin tyngd, tycker Prateek. Hypen har dalat. – Det finns för många vd:ar i världen. Jag väljer att inte se mig själv som en entreprenör, om någon frågar mig vad jag gör så svarar jag att driver ett litet företag. Prateek konstaterar att ungefär 2500 euro räcker för att starta ett företag i Finland. Viktigare är dock en bra idé och ett bra team, ingen klarar sig ensam. Svårast är det att få genomslag och verkligen göra något meningsfullt. – Om du har ett startupföretag som utvecklar en app för att sälja lyxkläder kunde man till exempel tänka sig att styra en del av inkomsten till välgörenhet eller mindre välbärgade. Innan Prateek måste rusa tillbaka till bakrummet hinner han säga några sista ord. – Alla kan göra en skillnad! Vi kan börja med att fråga varandra hur vi mår•

DE FYRA ELEMENTEN

INBJUDAN TILL STUDENTLEDARSEMINARIUM

S T B L – 2 0 1 9

Årligen arrangerar föreningen Pro Studentbladet för styrelserna i svenskspråkiga studentnationer och -föreningar Studentledarseminariet som nästa gång äger rum onsdagen den 12 februari 2020 kl.15-19 på Hanaholmens kulturcentrum. Gästföreläsare, workshops, debatt och mingel. Seminariet avslutas med en middag. Studentbladet rapporterar från studentledarseminariet. *Ett tack till Stiftelsen Tre Smeder som ekonomiskt stöder seminariet.

GE DITT STÖD – BLI MEDLEM! ORDINARIE MEDLEM Som fysisk person kan du antas som ordinarie medlem. Du betalar en årlig medlemsavgift om 20 euro, men ingen anslutningsavgift. Pro Studentbladet är en ideell förening, som stödjer Nordens äldsta studenttidning Studentbladet och dess utgivare Svenska Studerandes Intresseförening, samt främjar intressen som är gemensamma förs svensk- och tvåspråkiga studerande i Finland.

STUDERANDEMEDLEM Som studerande vid universitet, högskola eller yrkeshögskola kan du antas som studerandemedlem. Du betalar en årlig medlemsavgift om 10 euro, men ingen anslutningsavgift.

STÄNDIG MEDLEM Som fysisk person kan du även antas som ständig medlem. Engångsavgiften för ständigt medlemskap är 150 euro och du betalar därefter ingen årlig medlemsavgift. UNDERSTÖDANDE MEDLEM Till understödande medlem kan antas ett rättsgiltig samfund eller en fysisk person som vill stöda Pro Studentbladets verksamhet och målsättningar. Engångsavgiften för understödande medlemskap är 1 000 euro. www.stbl.fi/pro-studentbladet

Studentbladet

Hösten 2019

DE FYRA ELEMENTEN

SÖKES: FRILANSARE

Studentbladet är i ständigt behov av frilansande journalister, reportrar, skribenter, recensenter, kåsörer, tecknare, illustratörer och fotografer.

Är du någon av dessa uppmanas du å det varmaste att ta kontakt med redaktionen.

Frågor kan riktas till chefred@stbl.fi

NORDENS ÄLDSTA STUDENTTIDNING: