Mitt i Trafiken, nr 2, 2019 by S T R

MITT I TRAFIKEN

En kunskapstidning om trafiksäkerhet

Nollvision i farozonen

Nr 2 2019 Illegala konkurrenter duperar elever i Älvsbyn STR firar jubileum och tar sig an framtiden ”Riksdagsmajoritet för ny statlig utredning om förarutbildningen

Dramatisk ökning av dödsolyckor i trafiken

MITT I TRAFIKEN

En kunskapstidning om trafiksäkerhet

Utgiven av Sveriges Trafikutbildares Riksförbund Adress: Järvgatan 4 261 44 LANDSKRONA Telefon: 0418-40 10 00 Fax: 0418-132 50 E-post: info@str.se • www.str.se Ansvarig utgivare: Berit Johansson Redaktörer: Catarina Gisby och Johan Granath, Redakta Reportage Tel: 0768-82 75 00, 0708-62 05 83 e-post: catarina@redakta.se johan@redakta.se Medverkande i detta nummer: Catarina Gisby Johan Granath Staffan Gustavsson Johan Sievers Tryck: Alatryck, Vadstena ISSN: 1653-9508 Vill du prenumerera? Kontakta STR Service AB Tel: 0418-40 10 00 Fax: 0418-132 50 Pris: För icke medlemmar: 250 kr/år Layout/original: Forma Viva, Linköping Omslagsbild: Staffan Gustavsson/Redakta Manusstopp för nr 3: 13 sept Mitt i Trafiken finns också på www.mittitrafiken.se och twitter

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2019

Berit Johansson Förbundsordförande STR

L E DA R KO M M E N TA R

Drömmen om ett körkort MÅNGA TYCKER att det är för dyrt att ta körkort. Krångligt dessutom. Varför ska det krävas så mycket av oss innan körkortet äntligen är vårt? En hel del som har tagit körkort påpe kar också gärna att de inte hade behövt så mycket hjälp eller utbildning. I näs tan alla andra sammanhang är utbild ning något man skryter med att man har, men inte när det kommer till kör kort. Då kan man i stället skryta med hur få timmar det tog och hur lite tid man behövde lägga ner. DESSA INSTÄLLNINGAR har gjort att vi som utbildare funderar på vad vi kan göra. Sänka priset funkar inte då det är en bransch med liten vinst marginal, två till fyra procent. Dessut om har vi 25 procents moms samt en rad andra avgifter och kostnader som våra kunder inte ser. Att lägga in kör kortsutbildningen i den allmänna skolan blir för dyrt tycker staten. (Dessutom ska vi med tanke på miljö påverkan minska vårt bilåkande, och det kanske inte sker om körkort står på schemat?) VI UTBILDARE TROR på att utveckla och i högre grad erbjuda grupputbild ning. Det är ett smart sätt att få ner lektionskostnaden och ändå få gott om tid i bilen, tillsammans med en utbildare som aktiverar och ger upp gifter till samtliga elever som sitter i den, även den som för tillfället inte kör. Kul tycker många, och det är en undervisningsform som även forsk ningen ger tummen upp för. Dessut om miljövänligare än en lärare och en elev i taget.

VI UTBILDARE TROR OCKSÅ på att låta folk ta körkort i den bil de vill, oaktat manuell växellåda eller auto mat. I dag har vi villkor automat vilket vi som bransch upplever hämmande och teknikfientligt. Vi vet att det är lättare och oftast kostnadseffektivare att ta automatkörkort. Inte sällan har familjen kvar den gamla manuella bilen bara för att ungdomarna ska kunna övningsköra i den. Helst hade man velat byta till ett nyare fordon. Med annan lagstiftning hade fler valt automat och med det hade vi också snabbare fått en modern och miljö vänligare fordonsflotta. TÄNK SEDAN HELT OM då det gäller förarprovet. I dag har vi ett extremt provfokus som i sin tur genererar ett avancerat provfusk där människor betalar uppemot 20 000 –25 000 kronor för att få ”hjälp” med frågorna. Det finns en illegal verksamhet som lockar med ”skarpa provfrågor” direkt hämtade från Förarprovs lager hylla, enligt aktören som säljer dem. För alltför många styr provinnehållet hela vägen till körkortet. Provet i sig har blivit ett test på ”hur svårt/lätt det är” och många chansar på att klara det, gång efter gång. MEN I LÄNGDEN blir det dyrt för den enskilde. Under 2018 betalade svens ka folket en kvarts miljard för att få ett nej. Ja, du läste rätt, en kvarts mil jard. Så många underkända prov och så mycket pengar i sjön. Tänk om dessa pengar i stället hade satsats på kunskap och förberedelser.

INNEHÅLL NR 2 2019

I N N E H Å L L | N R 2 2019 4 Rävspel i Älvsbyn – elever luras att anlita illegala konkurrenter

15 ”Nya översynen kan bli långbänk”

6 Trafikutskottets otippade ordförande

16 Ministerord om STR:s kärnfrågor

I Älvsbyn i Norrbotten organiseras illegal trafikskole liknande verksamhet helt öppet. Det händer till och med att ”lärarna” söker upp Roberts trafikskola för att be om råd.

För många blev det en politisk överraskning när vänsterpartisten Jens Holm tilldelades ordförande skapet i riksdagens trafikutskott. –Det ger mig en rätt unik position. Ibland känner jag mig som en brobyggare, säger han.

9 Virtuella krockdockor i alla former

Astrid Linder, forskningschef på VTI, har länge kämpat för krockdockor som utgår från genomsnittliga kvinnors kroppar. Hon leder nu ett gigantiskt EU-projekt som ska arbeta fram virtuella modeller som visar hur såväl män som kvinnor och barn påverkas vid olyckor.

10 Ett beckmörkt år för nollvisionen

Ingen kan förklara varför, men antalet dödade i trafiken ökar kraftigt. Att Sverige ska uppnå delmålet för 2020 är det inte längre någon som tror på. Experter pekar på flera faktorer som påverkar utvecklingen.

12 STR firar jubileum och laddar för framtiden

STR:s riksmöte hölls i Stockholm detta jubileumsår när förbundet fyller 80 år och 1 år på en och samma gång. Mötet kretsade kring STR:s framtid i en trafikmiljö i snabb förändring.

14 Riksdagsmajoritet för en statlig utredning om förarutbildningen

Riksdagen har gett regeringen i uppdrag att tillsätta en utredning som ser över hela förarutbildningssystemet. Ett beslut som STR länge efterlyst.

Transportstyrelsen och Trafikverket ogillar tanken på en ny utredning av förarutbildningen. – Det skapar osäkerhet och innebär att processen kan bli utdragen, sade Trafikverket f örarprovs Kristina Hagberg..

På Riksmötet konstaterade infrastrukturminister Tomas Eneroth att han är tvungen att hantera riksdagens beslut om en ny utredning av förarutbild ningssystemet. Men han befarar att den skulle försena nödvändiga förändringar.

18 Förarprövare avstängd misstänkt för mutbrott

En förarprövare på Trafikverket stängdes av från sitt arbete i april i år, misstänkt för att ha tagit emot mutor. En förundersökning pågår.

19 Notiser 20 Rättsligt bakslag för intyg på kunskapsprovet

Trafikverkets arbete med att stävja fusk på kunskaps provet har drabbats av bakslag. Kravet på intygande om att inte fuska infördes för knappt ett år sedan. Men kravet visade sig inte klara en rättslig prövning. Nu hoppas Trafikverket på en förändring av före skrifterna före årsskiftet.

22 Notiser 24 Trafikanters irritation kartlagd

Stockholmstrafiken är troligen den mest intensiva i landet. I tät trafik uppstår en hel del konflikter. Forskare har kartlagt vad olika trafikantgrupper i storstaden stör sig på. Situationen kanske inte är så eländig som den beskrivs.

RÄTTELSE: Det smög sig in ett fel på sidan 2 i förra numret av pappers tidningen Mitt i Trafiken. Rätt och riktigt är att 70,66 procent av de elever som anmäldes till körprovet under 2018 klarade uppkörningen på första försöket, att jämföra med 34,31 procent av de elever som anmäldes privat.

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2019

L A G & R ÄT T

Rävspel i Älvsbyn

Elever luras att anlita illegala konkurrenter I Älvsbyn i Norrbotten har man stora problem med illegal t rafikskoleliknande verksamhet. Verksamheten pågår helt ö ppet och ibland kommer ”lärarna” in på Roberts trafikskola och ber om råd. TEX T & FOTO: JOHAN SIE VERS

ÄLVSBYN är ett samhälle i Norrbotten vars ekonomi vilar på två stora företag, Polarbröd och Älvsbyhus. Invånarna påpekar också gärna att tvserien ”Jägarna” spelades in här. Det finns ett stort motorintresse bland de unga och de långa avstånden i Norr botten gör att de allra flesta vill ta körkort så fort de har fyllt 18. Då vänder sig många till Roberts trafikskola, den enda trafik skolan på orten. Men det finns de som väljer andra lösningar. I Älvsbyn finns två personer som driver en mycket omfattan de illegal trafikskoleliknande verksamhet. – Vi vet vilka de är, de har ju gått intro duktionsutbildning här hos oss, säger Louise Grönlund, en av två trafiklärare på Roberts trafikskola. MÄNNEN ÄR ÄLVSBYBOR i pensions åldern. De har varit verksamma länge och agerar helt öppet. – De är så fräcka! Vid ett tillfälle kom en av dem hit och ville prata med oss om ansvarsfrågor. De ville veta vem som har ansvar när man övningskör med en elev, berättar Emma Nilsson. Älvsbyn är en liten ort med två cirkula tionsplatser men inget trafikljus. Det finns begränsat med platser för att öva till exem pel krypkörning. Det gör att Emma och Louise möter de illegala ”utbildarna” ute i trafiken nästan varje dag. ELEVERNA ÄR UTESLUTANDE

nysvenskar. Louise och Emma träffar dem när de har missat körprovet eller på annat sätt insett att de får under målig undervisning. Det är då de berättar att de har betalat någon av 4

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2019

K A R TA : L A N M ÄT E R I E T

ersonerna för privat p övningskörning. Priset de uppger är 400 kronor per körtillfälle. – De blir ju lurade, de för

står inte skillnaden mellan att ta körlektioner på en trafik skola och att övningsköra med en hand ledare, fortsätter Emma Nilsson. – Vi ser att undervisningen de får har stora brister. Eleverna kommer till oss och berättar att de har kört många gånger och betalat mycket pengar, men när vi kör med dem så visar det sig att de inte kan använda backspeglar och inte kan de grundläggande trafikreglerna. EFTERSOM HON och Emma Nilsson vet

vad personerna heter är det inte svårt att kolla hur många elever som de har tillstånd att övningsköra med. – För inte så länge sedan hade en av dem tillstånd att köra med tolv elever. Men han kör nog med många fler utan att ha till stånd, fortsätter Louise Grönlund.

Ibland råkar eleverna illa ut. En ung man kom till Roberts trafikskola efter att ha blivit hemskickad från risktvåan efter som han inte kunde manövrera bilen till räckligt bra. Andra har blivit nekade fort satt övningskörning för att de inte kan tillräckligt mycket svenska. DET ÄR VANLIGT att elever som tagit svarta lektioner kommer till Roberts och begär att få undervisning i specifika moment, till exempel parkering. – Men då säger vi nej. Vi säljer en utbild ning som ska gå steg för steg, vi kan inte hålla på att lappa och laga den dåliga handledning de får, säger Louise Grönlund.

L A G & R ÄT T

Louise Grönlund och Emma Nilsson möter de illegala ”utbildarna” i trafiken i Älvsbyn varje dag.

PROBLEMET med illegal trafikskole liknande verksamhet är mycket utbrett i Norrland. I en enkät som STR skickade ut svarade 70 procent av de norrländska trafikskolorna att det förekommer på deras orter. – Vi vet att det förekommer i Luleå, Piteå, Boden, ja i stor sett överallt, berättar Emma och Louise. I mars anmälde de sina iakttagelser till Transportstyrelsen. Men de är inte särskilt hoppfulla om att det ska leda till något. – De kan ju bara få böter för brott mot trafikskolelagen. Det tjänar de in på några lektioner, säger Louise Grönlund. DE HAR INTE polisanmält de båda personerna. – Vi har ju inte sett med egna ögon att eleverna betalar dem, så vi har inte några bevis för att de begår brott. Dessutom tror jag inte att polisen skulle prioritera en sådan fråga, säger de. Emma Nilsson och Louise Grönlund poängterar att de inte ser den illegala trafik skoleliknande verksamheten som konkurrens, de har mycket att göra i alla fall. – Vi tycker synd om alla unga människor som blir lurade att betala tusenlappar för det de tror är riktiga körlektioner. På något sätt måste det här stoppas, säger Louise Grönlund och Emma Nilsson.

TRANSPORTSTYRELSEN HAR AGERAT MOT MÄNNEN I ÄLVSBYN EFTER EN ANMÄLAN från Roberts t rafikskola har Transportstyrelsen kontaktat de två personer som misstänks driva illegal trafikskole liknande verksamhet i Älvsbyn.

– De har fått både muntlig och skriftlig information om att de bryter mot trafikskolelagen om de tar betalt för privat övningskörning. Fortsätter verksam heten så kan vi göra en polisanmälan, säger Carina Pettersson, ställföreträdande sektionschef på Transportstyrelsen.

genom en utredning kan få fram namn och kontaktuppgifter så går vi vidare och kontaktar dem, säger Carina Pettersson. NÄR DE BERÖRDA fått information har Transportstyrelsen som rutin att följa upp ärendet för att se om verksamheten upphör eller fortsätter.

2018 FICK TRANSPORTSTYRELSEN

– Vi kan åka ut och prata med trafik lärare eller andra personer som har information om vad som sker. Om vi har en adress så kan vi besöka vederbörande, säger Carina Pettersson.

in 30 anmälningar om misstänkt illegal verksamhet, och hittills i år har de fått 14 stycken. Antalet anmälningar har ökat på senare år. Ökningen behöver inte betyda att den olagliga verksamheten växer utan kan bero på att fler vet vart de kan vända sig när de vill anmäla.

ARBETET MOT ILLEGAL trafikskole liknande verksamhet sker i samverkan med andra myndigheter, till exempel polisen och Skattemyndigheten. Sedan 2010 har Transportstyrelsen gjort omkring 15 polisanmälningar. Brott mot trafikskolelagen kan ge dagsböter.

– Om anmälningen innehåller till räckligt mycket information så att vi

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2019

UT VECKLA UTBILDNING

Trafikutskottets otippade ordförande Vill vara brobyggare i trafikpolitiken

Trafikutskottets ordförande Jens Holm hör till dem som tycker att villkor automat bör slopas. – Målet med körkort är att få säkra förare på våra vägar. Det är utbildningen i hur man beter sig i trafiken som är viktig. Växelspaken är liksom inte grejen, säger han till Mitt i Trafiken. T E X T: C ATA R I N A G I S B Y F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N

VI TRÄFFAS i riksdags huset i mitten av maj. Det är en sådan där ovän tat varm dag som plötsligt kommer en till skänks, en dag när de flesta förmodligen helst av allt vill strunta i allt vad jobb heter och gå ut i solen och sätta sig någon stans och äta glass. Men inne i riksdagshuset råder full aktivitet. Det är frågestund med stats ministern i plenisalen och klockan fyra är det tid för votering. – Jag måste vara där till dess, säger Jens Holm i förbigående. HAN ÄR LÄTT JÄKTAD. Och telefonen ringer hela tiden, kanske för att EU-valet står för dörren och många vill prata

med den tidigare EU-parlamentarikern, som dessutom fram till nu varit ordina rie ledamot i EU-nämnden. (Arbetet som trafikutskottets ordförande har lett till att han nu i stället ”bara” är ersättare där, annars blir det för mycket att göra helt enkelt.) MÅNGA FÖRVÅNADES när Jens Holm tilldelades ordförandeskapet i trafik utskottet. Han är vänsterpartist. – Ja, det är lite ovanligt med en vänster partist som utskottsordförande, säger han. Det ger mig en rätt unik position. Ibland känner jag mig som en brobyggare. Trafikutskottets ärenden förbereds i ett presidium där även en ledamot från vardera C, S och KD ingår. I presidiet diskuteras vilka frågor som ska stå på

FAKTA OM JENS HOLM JENS HOLM, V, utsågs till ordförande i trafik utskottet efter valet 2019. Han ersatte Karin Svensson Smith, Mp, på den posten. Jens Holm var tidigare ledamot i Europa parlamentet och har skrivit en bok om sina år där, EU inifrån – berättelser från Europaparlamentet 2006-2009. Han har också skrivit boken Om inte vi, vem? om ”politiken som räddar klimatet och förändrar vänstern”. (2017)

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2019

agordningen och vilka gäster utifrån d som ska bjudas in. – Många trafikfrågor fastnar aldrig i några partikonstellationer, fortsätter Jens Holm. Vi kan tycka lika om en hel del och är alla måna om att nå resultat. Han berättar att utskottet sitter med en sådan partigemensam fråga just nu, den om manipulation av vägmätare i bilar. – DET FINNS PERSONER som skruvar tillbaka mätaren så att det ser ut som om bilen inte har gått så långt som den har gjort. Syftet är att höja andrahands värdet på fordonet, och enligt svensk lagstiftning är det faktiskt inte olagligt att göra på det här viset. Vi har påpekat detta för infrastrukturministern, men vi tycker inte att han visar tillräckligt

VÄGEN IN I POLITIKEN gick för Jens Holms del via djurrättsfrågorna. När han kom in i EU-parlamentet var han dess första vegan. ”Numera är jag vegeta rian. När barnen kom lagade vi ett tag tre olika rätter vid varje mål hemma; veganskt, vegetarianskt och kött. Det höll inte. Nu äter vi för det mesta vegetariskt allihop.” Han är född och uppvuxen i Matfors utan för Sundsvall. Studierna tog honom till Upp sala. Han har en magisterexamen i sociologi och har också arbetat som journalist.

UT VECKLA UTBILDNING

stort intresse. Så nu har vi, samtliga partier i utskottet, bestämt oss för att kräva ett tillkännagivande från riks dagen i den här frågan. Vi vill se en lag som skyndsamt kriminaliserar det här förfarandet. Att få till en lag kan ta ett par år, minst. – Därför vill vi också att ministern agerar redan nu, att han vänder sig till bilbesiktningsföretagen och kräver att de regelbundet noterar bilars mätarställ ning för att ha möjlighet att kunna jäm föra antalet körda mil från ett år till ett annat. ETT ANNAT TILLKÄNNAGIVANDE

som trafikutskottet fick igenom i riks dagen är kravet på regeringen att till sätta en utredning om förarutbild ningen. Men utskottet var inte enigt. De borgerliga partierna och SD ställde sig bakom det här förslaget, medan S, Mp och V reserverade sig. – Det vi reserverade oss mot är att det

DET ENDA man med säkerhet kan säga är att det kommer att ställas helt nya krav på både förarutbildningen och framtidens förare.

behövs en ny utredning, understryker Jens Holm. Vi menar att det är onödigt, att det bara stjäl tid. Däremot tycker vi precis som de borgerliga partierna att det behövs kraftiga åtgärder mot illegal trafikskole liknande verksamhet och fusk vid förar prov, att antalet handledartillstånd ska begränsas och att det bör införas restrik tioner när det gäller dubbelkommando i bilar.

Vad har hänt mer när det gäller det här tillkännagivandet? – Jag vet ärligt talat inte. Frågan är lyft och nu är det ministerns sak att ta itu med den. Jens Holm säger att trafikfrågorna ligger honom varmt om hjärtat. Alla kan relatera till dem. Dessutom är de helt c entrala för att vi ska kunna nå de uppsatta klimatmålen. – Ingen fråga är viktigare än klimat frågan. Den överskuggar alla andra frågor. Vi kommer in på teknikutvecklingen, vad den för med sig. (Dagen innan vi träffas har den första självkörande last bilen varit ute på en väg i Jönköpings trakten.) Vad tror du krävs för ett körkort om tio, tjugo år? – Det enda man med säkerhet kan säga är att det kommer att ställas helt nya krav på både förarutbildningen och framtidens förare. Men jag tror

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2019

Foto: Shutterstock

att körkortet fortsatt kommer att vara viktigt. När det gäller autonom körning brukar man tala om fem olika nivåer, där nivå fem är den nivå där fordonet kör helt på egen hand och föraren kan göra vad hen vill. Kan man tänka sig körkort som är differentierade? Att en person har B 1-5 men att någon annan kanske ”bara” har B 1-3? – Varför inte? Fast först och främst måste vi veta att autonoma fordon leder till en säkrare trafik än den vi har i dag. Om det inte är så är ju ingenting vunnet. MED TANKE PÅ MIL JÖN kan det dock finnas stora fördelar med självkörande bilar, menar Jens Holm. Han ägnar frågan ett kapitel i sin bok Om inte vi, vem? som handlar om klimatet och om den p olitik han tycker att vänstern ska föra. – Det finns en fantastisk potential i att bygga hållbara städer med hjälp av självkörande fordon. Om människor inte ägde sina bilar utan i stället bokade dem vid behov skulle, i en stad som Stockholm, 40 procent urban yta lösgöras som vi skulle kunna använda till helt andra saker. Men vi politiker måste veta vad vi vill. Det vet vi inte i dag. Tekniken finns, men mycket annat släpar efter, lagstiftningen till exempel. Vi kommer in på en annan begränsning när det gäller körkort, den som går mellan automat- och manuellt växlade bilar. Det visar sig att Jens Holm tycker precis som STR, att villkor automat bör tas bort. Körkorts utbildningen går ju ut på att var och en ska bli en säker förare. Att bete sig säkert bakom ratten handlar om allt annat än den där växelspaken. – Om man har ett automatkort och vill skaffa sig ett körkort för manuellt växlad bil vore det rimligt att man enkelt kunde komplettera sin ursprungliga kunskap för att få det utvidgade körkortet, säger han. Vi har faktiskt funderat över detta hemma. Det är bara tre år tills vår dotter får börja övningsköra med oss, men vi har en automatväxlad bil. Om hon ska få ett ”riktigt” körkort duger ju inte det. KÖRKORTET ÄR VIKTIGT, säger Jens Holm, särskilt för unga som ska ut på arbetsmarknaden och behöver vara aktuella för mängder av olika jobb. Han är glad för att CSN-lånet för förarutbildning är verklighet. Vänsterpartiet kan ta åt sig en hel del av äran för att det finns. – De som inte har så stor plånbok ska också ha möjlighet att ta körkort. Vår intervjutid rinner iväg. Omröstningen väntar.

Vill du tillägga något? – Det skulle i så fall vara att vi talar alldeles för lite om beteenden och attityder i trafiken. Vi behöver fokusera mer på den som sitter bakom ratten.

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2019

N O L LV I S I O N / S Ä K E R H E T

Hur ge samma skydd oavsett kön? Ojämlikhet råder i trafiken, fler män orsakar att kvinnor dör i trafikolyckor än tvärtom. Räddningstjänst Syd driver ett projekt med målet att män och kvinnor ska ha ett likvärdigt skydd mot olyckor. ATT MÄN är mer risk tagande och orsakar fler allvarliga olyckor i trafi ken är väl känt. Många insatser har därför vänt sig mot i synnerhet unga män, ofta i syfte att förändra beteenden. Men när en ung man kör på en äldre kvinna på ett övergångsställe uppstår frågan: Vem är i störst behov av förebyggande insatser för att en sådan olycka ska kunna undvikas? – I dag går man ofta på magkänsla i

sådana frågor. Men om man ska avgöra vilka förebyggande insatser som är mest effektiva så måste det bygga på vetenskap lighet, och inte förutfattade meningar om vissa grupper eller risker, säger Lynn Ranåker som är analysstrateg på Räddningstjänsten Syd. – DET KANSKE VISAR SIG att den ästa förebyggande insatsen är att b kommunen, polisen och räddnings tjänsten analyserar vilka övergångs ställen som är farligast för äldre och ger hemtjänsten i uppgift att informera om var det är säkert att gå, fortsätter hon. Lynn Ranåker har en bakgrund som forskare och är initiativtagare till projektet Ett normkritiskt perspektiv på olyckor. Det är ett innovationsprojekt med fokus på att förebygga t rafikolyckor som Räddningstjänsten Syd driver med stöd från Vinnova.

I PROJEKTET INGÅR många aktörer som på olika sätt ansvarar för olycksfall och förebyggande insatser: Fem rädd ningstjänster från olika delar av landet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Trafikverket, Transport styrelsen, en privat trafikskola och tre kommuner. Dessutom deltar några forskningsenheter från Lunds univer sitet. Tillsammans ska de utveckla database rade metoder för att samhället ska kunna ge ett jämlikt skydd mot olyckor. – Det kan verka överväldigande med all data vi samlar på oss. Men det gör det lättare att se relevansen av en viss åtgärd, istället för att vi riktar in oss på samma grupper som vanligt, säger Lynn Ranåker. Text: Johan Sievers Illustrationer: Volvo Cars

Virtuell kvinnlig krockdocka snart? Är det äntligen dags för en kvinnlig ”krockdocka”? Och är det i den virtuella världen hon kommer att få sitt genomslag?

fotgängare, står upp i kollektivtrafiken och cyklar. Spektrat är brett, med andra ord.

UNDER ALLA ÅR med fysiska krocktester, var de än har ägt rum, så har ska dorna på människan egent ligen handlat om vilka ska dor en genomsnittlig man riskerar att drabbas av vid en kollision. Den fysiska krockdockan är en mansperson. Någon kvinnlig variant har aldrig existerat. Spelar det någon roll? Ja, den genom snittlige mannen är längre än den genom snittliga kvinnan. Han väger mer, och fett och muskler är i vissa avseenden placerade annorlunda.

dockor som även utgår från genomsnitt liga kvinnors kroppar, men intresset för detta ”har ännu inte tagit fart”, som hon diplomatiskt uttrycker det.

NÅGON SOM LÄNGE har varit – och fortfarande är – bekymrad över att det är på det här viset är Astrid Linder, forsk ningschef på VTI, Statens väg- och trans portforskningsinstitut. Hon har länge kämpat för att det ska finnas krock

NU ÄR HON emellertid koordinator för ett gigantiskt EU-projekt som heter Virtual, och målet inom det projektet är att det inom fyra år ska finnas virtuella modeller av både män och kvinnor, vux na och barn, som åker i bilar, rör sig som

DEN VIRTUELLA MIL JÖN ger enorma möjligheter som den fysiska provmiljön inte har. Den vanliga världen har ju sina begräns ningar, konstaterar Astrid Linder. – Medan modellerna i den virtuella miljön kan tilldelas olika vikt, muskel styrka, längd och ålder och dessutom placeras i en rad olika miljöer. Vi hoppas att vi i och med detta ska kunna ta ett stort kliv framåt på trafiksäkerhetsområdet. Modellerna vi skapar ska vara så använd bara som möjligt, inte bara för forskningen utan även för industrin och samhället i stort. Intresset för forskningsprojektet, som ska hålla på till 2022, är mycket stort, enligt Astrid Linder. – Det finns många goda krafter som strävar åt samma håll. Det ger en väldig energi. Text: Catarina Gisby Foto: Hejdlösa Bilder

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2019

N O L LV I S I O N / S Ä K E R H E T

ÖKNINGEN AV DÖDSTALEN i trafiken finns framför allt på det statliga, regionala vägnätet och det har skett en ökning av antalet mötesolyckor.

Ett beckmörkt år för nollvisionen

Antalet dödade i trafiken ökar kraftigt. Trafiksäkerhetssverige står mer eller mindre handfallet, för ingen har en aning om varför utvecklingen går åt fel håll. T E X T: C ATA R I N A G I S B Y F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N

TRAFIKVERKET har varje år en resultatkonferens där trafiksäkerhetsstatisti ken från föregående år redovisas. Konferensen är välbesökt. Forskare, politiker, myndig hetspersoner och människor från olika bransch- och intresseorganisationer sammanstrålar för att uppdatera sig när det gäller trafiksäkerhetsläget. Utgångspunkten för svensk trafiksäker hetspolitik är Nollvisionen, att ingen ska dö eller skadas i trafiken. Efter flera år av stagnation var 2017 ett bra trafiksäkerhetsår. 253 människor dog på svenska vägar det året, det lägsta antalet sedan 40-talet. Men 2018 blev ett mörkt år med 324 dödade. Det är den största relativa ökning

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2019

en av dödstalen i trafiken sedan 70-talet. Läget har inte blivit bättre sedan vi gick in i 2019. Räknar man på den tolv månadersperiod som inkluderar årets januarimånad landar vi på 343 dödade i vägtrafiken. Räknar man från februari och bakåt blir det 341 dödade personer. Räknar man bakåt från mars i år landar vi på siffran 332.

av vägar, hastighetskameror och alko bommar för att få ner dödstalen i trafiken, men i slutet av sitt anförande kom han också in på frågan om attityder och beteenden. Han hoppas till exempel att transportköpare ställer större krav på yrkesförare att de ska köra lagligt. Bland annat är hastighetsefterlevnaden bland yrkesförare låg.

ÄVEN APRILSIFFRORNA hinner kom ma innan den här tidningen går i tryck: Under tolvmånadersperioden maj 2018 – april 2019 dog 331 personer i väg trafiken. Infrastrukturminister Tomas Eneroth inledde resultatkonferensen. Han talade mycket om tekniska lösningar, till exempel om hur viktigt det är med mittseparering

ÖVERHUVUDTAGET kan många döds fall i trafiken relateras till att människor kör för fort. Forskarna har understrukit detta i många år. Hastigheten är den enskilt viktigaste faktorn vid en kolli sion, och antalet mötesolyckor var många under 2018. (De har heller inte minskat under det här årets första fyra månader.)

N O L LV I S I O N / S Ä K E R H E T

TYVÄRR VET VI JU INTE riktigt varför ökningen av dödstalen är så stor. Kunskap om detta saknas i betydande utsträckning. Jonas Bjelfvenstam , Transportstyrelsen

UNDER SJÄLVA KONFERENSEN fick publiken svara på frågan om vad som var viktigast ute på vägarna, att hålla hastigheten eller att följa trafikrytmen. Åhörarnas respons är intressant för alla som är intresserade av Nollvisionen och trafiksäkerhet: En fjärdedel svarade att de tycker att det är viktigare att följa trafikrytmen än att följa hastighetsgränserna. När det var generaldirektörernas tur att ta plats på scenen, Lena Erixon från Trafikverket och Jonas Bjelfvenstam från Transportstyrelsen, konstaterade de som alla andra att 2018 var ett mörkt och dystert år för svensk trafik säkerhet. – Vi måste göra mer om vi menar allvar med nollvisionen, sa Lena Erixon. – Tyvärr vet vi ju inte riktigt varför ökningen av dödstalen är så stor. Kunskap om detta saknas i betydande utsträckning, sa Jonas Bjelfvenstam. Nollvisionens delmål, om att vi ska ha högst 220 dödade i trafiken år 2020, är det inte längre någon som på allvar tror att Sverige kommer att uppnå. Redan förra året, som ju var ett bra år för trafiksäkerheten, verkade målet avlägset. Nu är det längre bort än någonsin.

MINDRE ÄN HÄLFTEN AV ALLA FÖRARE RESPEKTERAR HASTIGHETSGRÄNSERNA TRAFIKVERKET har en rad indikatorer som får antingen grönt eller rött beroende på om de anses i linje med den nödvändiga trafiksäkerhets utvecklingen eller inte. Samma indi katorer har lyst varnande rött under många år nu. En är hastigheten. Vi kör på tok för fort på de svenska vägarna, generellt. Mindre än hälften av alla förare följer hastighetsgränserna på statliga vägar. Efterlevnaden är något bättre på kommunala vägar. EN ANNAN RÖD INDIKATOR är nyk terheten. Visserligen är det relativt få som kör alkohol- eller drograttfulla, men konsekvenserna av deras fram fart är enorma. Ungefär 80 människor dör varje år i olyckor som på något sätt kan kopplas till rattfylleri. En tredje röd indikator är cykel hjälmsanvändningen. Den är för låg. Av dem som dör i cykelolyckor skulle hälften ha kunnat räddas till livet om de hade burit hjälm. Även bland mo pedister kan hjälmanvändningen bli bättre, även om den där är avsevärt högre än bland cyklister. POSITIVT är att andelen allvarligt skadade i trafiken sjunker. Under 2018 var de 4 200 jämfört med 4 400 året innan. Enligt Trafikverkets analysgrupp

Foto: Shutterstock

– Tyvärr finns det inslag i politiken, både i svensk och europeisk kontext, som går ut på att man låter bli att ta experters kunskap på allvar, sa Tomas Eneroth. Var och en skapar i stället sin egen sanning. Personligen är jag otroligt oroad över den populistiska hållning som menar att det är ofarligt och helt i sin ordning att köra för fort.

är detta ”i linje med nödvändig ut veckling”. Utifrån sin omvärldsbevakning kan inte Trafikverkets analysgrupp hitta någon tydlig förklaring till de ökade dödstalen i trafiken, men man kan se att ökningen framför allt finns på det statliga, regionala vägnätet och det har skett en ökning av antalet mötesolyckor. UNDER TRAFIKVERKETS LEDNING

har 14 myndigheter och organisatio ner tagit fram en aktionsplan för säker vägtrafik 2019–2022. I aktionsplanen listas 111 åtgärder som de inblandade aktörerna åtagit sig att genomföra un der perioden. STR deltar i samarbetet och väljer att arbeta ännu mera riktat med alkoholkontroller vid utbild ningstillfällena. Aktionsplanen kan laddas ner från Trafikverkets hemsida: trafikverket.ineko.se/se/aktionsplanför-säker-vägtrafik-20192022

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2019

MEDLEMSSIDOR

STR firar jubileum

och laddar för framtiden STR:s riksmöte hölls i år i Stockholm. Förbundet firade 80 år och 1 år på en och samma gång – beroende på hur man räknar. Flertalet av de närvarande medlem marna tyckte att man gott kunde fira både och. T E X T: C ATA R I N A G I S B Y F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N

STR grundades 1939, pre cis när andra världskriget stod för dörren, och hette då Sveriges Bilskolors Riksförbund, SBR. Men för ett år sedan genomfördes en omfat tande organisationsförändring för att modernisera förbundet. – På sätt och vis är det härligt att vara barn igen, sa förbundsordföranden Berit Johansson. INFRASTRUKTURMINISTER Tomas Eneroth inledningstalade och invigde riksmötet. Han berömde STR och tala de varmt om det goda samarbete som han har och har haft med STR:s ord förande. Han talade om vikten av att ha en modern förarutbildning och att

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2019

förarens roll verkligen inte är utspelad för att bilar blir självkörande. – Inom flyget har man haft autopilot länge, men piloten sitter fortfarande längst fram och har ansvaret. TOMAS ENEROTH

tog också upp riksdagens krav på en ny utredning av förarutbild ningssystemet, ett krav som han menar kan förse na det föränd ringsarbete som redan inletts. (Läs mer på sid 17–18.) När ministern förklarat mötet öppnat var det Berit Johanssons tur att gå upp

på scenen, och hon valde att blicka framåt. Vad behöver trafikutbildarna vara duktiga på om fem, tio år? Vilka är de viktigaste kompetenserna för fram tidens trafiklärare? Behövs dubbelkom mando i bilarna när de har inbyggda system som reagerar på situationer som dubbelkommandot i dag behövs för? Om inte dubbelkommando behövs kan man kanske utbilda i kundernas egna bilar? Behöver trafikskolorna i så fall ha några bilar överhuvudtaget? – MEN MORGONDAGENS bilflotta kommer att uppdateras kontinuerligt, på samma sätt som våra mobiltelefoner uppdateras i dag. Människor kommer att behöva hjälp med att förstå sina bilar. Det innebär stora möjligheter

MEDLEMSSIDOR

Att ha teori är en lönsam affär, varför vill vi slippa den affären? Vi måste uppmärksamma och diskutera detta, för samtidigt sjunker trafikskoleelever nas resultat på kunskapsproven. Från en godkännandegrad på 84 procent år 2000 till en godkännandegrad på 64 procent år 2018. Vi måste vara själv kritiska. Detta är allvarligt. TIPS OM ILLEGAL VERKSAMHET

MORGONDAGENS BILFLOTTA kommer att uppdateras kontinuerligt. Människor kommer att behöva hjälp med att förstå sina bilar. Det innebär stora möjligheter för trafikskolorna. för trafikskolorna, poängterade Berit Johansson. RIKSMÖTET FORTSATTE med att medlemsnämnden redogjorde för sitt arbete. Vikten av transparens under ströks. I de fall där det blir avslag måste dessa avslag kunna motiveras skriftligt och tåla att granskas externt, till exem pel av media. Under årets första månader har 20 medlemmar kvalificerat sig för de sträng are krav som ett guldmedlemskap inne bär. För vart och ett av företagen har STR planterat 15 träd i Vi-skogen, i linje med de klimatanpassningskrav som STR har.

På frågan om varför guldmedlem marna velat bli guldmedlemmar svarade de bland annat att de ser det högre med lemskapet som en kvalitetssäkring och att det är ett spännande sätt att utveckla företaget på. Christer Wickman, STR:s förbunds sekreterare, redogjorde sedan tillsam mans med Berit Johansson för sina möten med politiker och representanter för trafikmyndigheterna. ETT BEKYMMER är att allt fler trafik skolor slutat att erbjuda teoriundervis ning. – Varför? undrade Christer Wickman.

strömmar in till STR centralt. För att ta hand om tipsen på bästa sätt måste arbetet formaliseras, menar Christer Wickman. Borde kanske en gransk ningsgrupp tillsättas? – Stefan Lundberg, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten, tycker att branschen måste granska sig själv bättre. Han jämför oss till exempel med bygg branschen, där man bland annat har ”svarta listor”, och han tycker att vi är för tama. BERIT JOHANSSON underströk även hon att trafikutbildarna har ”en del att jobba med”. – Ser vi kollegor som gör fel saker måste vi hantera det på rätt sätt. Vi vill att man tipsar polisen och skatteverket om man ser tecken på illegal verksamhet. Vi funderar också på om vi på STR even tuellt kan hjälpa dem som är inne i svart verksamhet att ta sig ur den.

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2019

UT VECKLA UTBILDNING

FÖRARUTBILDNINGEN

Riksdagen röstar för en statlig utredning T E X T: C ATA R I N A G I S B Y I L LU S T R AT I O N : S H U T T E R S T O C K

Riksdagen har gett regeringen i uppdrag att tillsätta en utred ning som ser över hela förarut bildningssystemet. Anledning en är ett missnöje med den översyn som Trafikverket och Transportstyrelsen nyligen genomfört. Översynen anses otillräcklig. STR har länge velat ha en bredare och mera över gripande utredning, allra helst en så kallad SOU med en utomstående utredare, det vill säga med någon som inte arbetar inom trafikmyndigheterna. Nu kanske denna önskan går i upp fyllelse. – Äntligen! säger STR:s ordförande Berit Johansson. Detta är ett kliv i rätt riktning. Politikerna i trafikutskottet har lyssnat på oss och tagit våra argument på allvar. I februari 2018 fick Trafikverket och Transportstyrelsen regeringens uppdrag att se över körkortsutbildningen när det gäller B-körkort. Översynen var klar i december samma år och fick både ros och ris (vilket Mitt i Trafiken uppmärksamma de och redogjorde för i förra numret). I RIKSDAGENS TRAFIKUTSKOTT var ledamöterna i övervägande utsträckning kritiska. En av de tyngsta kritikerna var den moderate riksdagsledamoten Sten Berghe den. Han har suttit i trafikutskottet sedan 2016 och arbetat mer riktat med körkortsoch förarutbildningsfrågor sedan 2012. Han säger att en av anledningarna till hans engagemang i körkortsfrågor är de långa

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2019

F O T O : M O D E R AT E R N A

väntetiderna för uppkörning i hans hem trakter, Sjuhäradsbygden. – Att ha körkort är en viktig sak för många, men bor man på landsbygden kan kortet rentav vara livsviktigt. Många verk samheter utanför städerna fungerar helt enkelt inte utan körkort. Han var och är kritisk mot att trafikmyndighe ternas översyn bortsåg från en rad saker. Inom utskottet har det till exempel länge funnits en oro över de ille Sten Bergheden är gala verksamhe ledamot i trafikutskottet. ternas framfart, vilket man också gett uttryck för. – Översynen behandlade inte de olagliga körskolorna överhuvudtaget. De som gjor de översynen menar att de inte har haft det direktivet, vilket är sant, men regering en borde ha gett dem ett tilläggsuppdrag efter det att ett enigt trafikutskott tryckte på om detta för över ett år sedan. Regering en gjorde inte som utskottet begärde, säger Sten Bergheden. ANNAT SOM ÖVERSYNEN borde ha tagit upp enligt Bergheden och övriga kritiker är hur man kan utforma förar utbildningen så att den är mer anpassad till all den nya teknik som införs i hög hastighet. Vidare vill utskottet se en minskning av antalet elever som en handledare kan ha under en och samma period, och man vill också se rest riktioner när det gäller privat ägande av bilar utrustade med dubbelkommando. Majoriteten i trafikutskottet vill utöver detta att en utredare tittar närmare på det

som brukar kallas ”släcka tvåan”, det vill säga att den som gör en mindre miss vid körprovet inte ska behöva göra om hela provet utan enbart den sak som fallerade. En annan viktig sak som utskottet vill att en utredare tar upp är möjligheten att med några få lektioner kunna uppgradera ett körkort för automatfordon till ett körkort för manuellt växlat fordon. Alla sakerna som räknats upp här ovan fanns med i det betänkande som trafik utskottet lade fram för riksdagen i mars. Och riksdagen fattade i april ett beslut som går i den riktning majoriteten i trafik utskottet önskade. Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet reserverade sig mot önske målet om en ny utredning redan i utskottet och röstade därmed följdriktigt mot förslaget i riksdagen. Vad händer nu? – Jag hoppas att en utredning tillsätts så snart som möjligt, säger Sten Bergheden. Händer ingenting får vi förstås fråga oss hur vi går vidare. STÄLLS SAKER och ting på sin spets är det till syvende och sist så att det är riks dagen som är den lagstiftande försam lingen, menar han. Lagar kan stiftas i kammaren. Om det skulle behövas. – Men jag utgår från att en utredning till sätts i stort sett omgående, en utredning som kompletterar den översyn som trafik myndigheterna gjort. Det finns luckor som behöver fyllas i. Vi måste verkligen komma åt de långa väntetiderna vid uppkörning, fusket på körkortsproven och det faktum att det finns falska körkort i omlopp. Att det är möjligt att fuska till sig ett bevis på att man kan köra bil är bokstavligt talat livsfarligt.

UT VECKLA UTBILDNING

”Nya översynen kan bli långbänk”

Oro hos trafikmyndigheterna T E X T: J O H A N G R A N AT H F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N

Transportstyrelsen och Trafikverket ogillar tanken på en ny översyn av förarutbild ningen. – Det skapar osäkerhet och innebär att processen kan bli utdragen, sa Trafikverket Förarprovs Kristina Hagberg, vid STR:s riksmöte i Stockholm. TILLSAMMANS MED homas Fahlander infor T

merade hon om resultatet av den förarutbildnings översyn som presenterades i december 2018. Översynsförslaget har fått hård kritik från bland andra STR och riksdagens trafikutskott, som tycker att förslaget är ofullständigt. Utskotts majoriteten vill att frågan ses över på ett bredare sätt än vad som gjorts i Trafikverkets och Transportstyrelsens översyn. Utskottet har därför uppmanat regeringen att utreda hur körkorts utbildningssystemet kan bli effektivare och hur illegal övningskörningsverk samhet kan begränsas. Både Thomas Fahlander och Kristina Hagberg har haft ledande roller i arbetet med översynen och redogjorde för bak grunden och förslaget i sig. Till exempel delförslag som tidigare återkoppling i utbildningen, vägledningstillfällen, ny handledarutbildning och en digital platt form för utbildningskontroll. – BAKGRUNDEN är att vi velat göra något åt de sjunkande resultaten på förar- och kunskapsproven. Vi såg också att det behövdes mer fokus på utbild ningen och tidigare återkoppling så att det inte blir en överraskning först vid

provtillfället att eleven sak nar kunskaper, sade Kristina Hagberg. EN DEL av den kritik som STR har framfört mot översynen Kristina Hagberg är enhetschef på handlar om bristen på för Trafikverket. slag till kon kreta åtgärder mot illegal trafikskolelik nande verk samhet. Tho mas Fahlan der menade att det stäm mer i sak men Thomas Fahlander är konstaterade utredare på Transport styrelsen. att sådana åtgärder inte var huvuddelen av översynsuppdraget. Huvuduppgiften var att ge förslag på ett nytt förarutbild ningssystem. – Illegal verksamhet är ett fenomen som många samhällsinstanser måste engagera sig i och motarbeta. Det handlar om pro blem som är svåra att lösa inom regelverket för förarutbildningen och var inte vår huvuduppgift, sade han. Thomas Fahlander menade också att Transportstyrelsen bara kan utöva tillsyn mot de verksamheter som regelverket medger. – Vi har ingen fiskal, polisiär funktion. Alltså kan vi inte bedriva tillsyn mot illegala aktörer. De båda myndighetsrepresentanterna uttryckte oro över att vägen mot ett refor

merat förarutbildningssystem riskerar att bli lång och krokig när riksdagen nu upp manat regeringen att utreda saken på nytt. – Vi vet inte så mycket om vad som nu händer med lag- och förordningsarbetet, men kan kanske gå vidare med vissa före skrifter enligt vårt förslag. Vi behöver stämma av med departementet för att veta vad som gäller. Det är olyckligt att det blivit så här. Behovet av reformer är stort men nu riskerar hela processen att dras i långbänk, sade Kristina Hagberg. UNDER DEN EFTERFÖL JANDE fråge stunden undrade Jeanette Jedbäck Hindenburg från STR:s förbundsstyrelse om trafikskolor kan stoppa elever vid de vägledningstillfällen* som finns i översynsförslaget, om eleven bedöms vara en säkerhetsrisk bakom ratten. Thomas Fahlander svarade att han inte tror att detta kommer att bli aktuellt. – Då vill jag välkomna er till trafikskolor na för att se elever som inte kan köra men som ändå har bråttom vidare till förarprov, sade Jeanette Jedbäck Hindenburg. Mattias Glemfors, som varit ledamot i val beredningen, konstaterade att det behövs ett utbildningssystem som ger körkorts tagarna fler redskap att bedöma sig själva. – Utbildning måste leda till insikt om var man är i utbildningen och vad man förväntas kunna vid det givna tillfället. STR:s ordförande Berit Johansson mena de att trafikutskottets tillkännagivande är ett tecken på en större politisk uppmärk samhet i frågan om trafikutbildning. – Och det är bättre med en utredning som tar tid men blir rätt, än en utredning som går fort men blir fel.

* Förslagen om vägledningstillfälle och obligatoriskt utbildningsprotokoll har syftet att bidra med tydlighet, återkoppling och kontroll under utbildningstiden.

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2019

ER ROLL kommer inte att minska i betydelse med självkörande bilar. Men den kommer att förändras. Därför är det viktigt att förarutbildningen moderniseras.

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2019

UT VECKLA UTBILDNING

MINISTERORD OM STR:S KÄRNFRÅGOR Infrastrukturminister Tomas Eneroth konstaterar att han på något vis är tvungen att hantera det faktum att riksdagen vill ha en ny utredning av förarutbildningssystemet. Men själv är han rädd för att ytterligare en utredning är fel väg att gå. Det finns en risk för att den bara skulle försena nödvändiga förändringar, menar han. T E X T: C ATA R I N A G I S B Y F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N

TOMAS ENEROTH invigde STR:s riksmöte i Stockholm (se artikel sid 12–13), och i samband med det passade Mitt i Trafiken på att ställa frågor om riksdagens så kallade till kännagivande i förarutbildningsfrågan. Tomas Eneroth är rädd för att en utred ning av det slag som riksdagen önskar skulle ta för lång tid, kanske flera år. – Och det är inte säkert att det gynnar STR och STR:s medlemmar. Utgångspunk ten i det förändringsarbete som inletts måste vara att inte tappa tempo. Infrastrukturministern är mycket med veten om de bekymmer som tynger bran schen. Han är till exempel väl insatt i pro blemen med illegal verksamhet och är bekymrad över att den verkar ha ökat. Han säger att han inte kommer att lägga några fingrar emellan för att försöka stoppa den.

Men hur ska det gå till? – Jag ska återkomma till det. Dina kritiker i trafikutskottet menar bland annat att regeringen borde ha gett Trafikverket och Transportstyrelsen ett tilläggsdirektiv så att deras översyn hade kunnat omfatta även den illegala, trafikskoleliknande verksamheten. Varför gjordes inte det?

– Trafikverkets och Transportstyrelsens översyn gjordes inte på initiativ av reger ingen. Den var egeninitierad. Jag ville inte störa den processen. Nu konstaterar Tomas Eneroth att han trots allt måste hantera det faktum att riks dagen har kommit med ett tillkännagivan de. Insatser av något slag måste göras. Men det är inte solklart vilket utrymme den rådande budgeten ger. Han menar att det också är viktigare att göra rätt än att göra fort. – OCH DET ÄR SVÅRT att veta vilka insatser som är rätt. Jag förstår ju till exempel, efter att ha talat med STR, att den begränsning av handledartillstånd

Infrastrukturminister Tomas Eneroth invigde STR:s riksmöte i Stockholm jubileumsåret 2019 och önskade 80-åringen lycka till. Han menar att STR är en organisation som har och har haft stor betydelse för att Sverige är ett av världens mest trafiksäkra länder.

som gjordes för några år sedan inte alls har haft önskvärd effekt på den olagliga verksamheten. Jag är mycket engagerad i förarutbildningsfrågorna, men jag vill inte göra plakatpolitik. Tomas Eneroth berättar att det är av stor prioritet just nu att följa hur CSN-lånen fungerar. Socialdemokraterna kom på sin senaste kongress fram till att även tunga behörigheter borde omfattas av studie lånen, och Tomas Eneroth delar den upp fattningen. – Jag tror att det vore bra, säger han. För trafiklärarna på riksmötet berättade han också om sina egna erfarenheter av övningskörning. När han som tonåring handleddes av sin pappa i Kosta i Småland,

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2019

K Ö R K O R T / FÖRARPROV

Tomas Eneroth menar att en ny utredning av förarutbildningssystemet riskerar att ta för lång tid och därmed försena en nödvändig modernisering av detsamma. – Utgångspunkten måste vara att inte tappa tempo, säger han. där han växte upp, insåg han ganska snart att det kanske inte var det allra bästa sättet att lära sig att köra bil på. Så han kontak tade en trafikskola i Växjö. Där fanns Evert som lärde honom allt han behövde veta för att bli en säker förare. TOMAS ENEROTH HÖR TILL den

g eneration som var först ut med att gå en obligatorisk halkutbildning. Det är han fortfarande tacksam för. – En kort tid efter det att jag hade fått mitt körkort blev jag tvungen att göra en undanmanöver i halt väglag, och vet ni, om jag inte hade haft den där halkutbild ningen så hade jag kanske inte stått här i dag. INFRASTRUKTURMINISTERN BETONADE vilken nyckelposition

trafiklärarna har när det gäller trafik säkerheten. – Ni är utbildade pedagoger som väg leder i en alltmer komplex trafikmiljö. Ni är en viktig del i att Sverige är ett av världens mest trafiksäkra länder. Er roll kommer inte att minska i betydelse i takt med att vi får alltfler självkörande bilar. Tvärtom. Men er roll kommer att för ändras. Därför är det viktigt att förar utbildningen moderniseras, för att möta digitaliseringen och all annan ny teknik.

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2019

Förarprövare avstängd misstänkt för mutbrott Den förarprövare på Trafikverket som i april i år stängdes av från sitt arbete, misstänkt för att ha tagit emot mutor, är fortfarande avstängd. Förundersökningen är inte klar. T E X T : C ATA R I N A G I S B Y F O T O : S H U T T E R S T O C K

MANNEN TROS ha tagit emot pengar i utbyte mot att godkänna enskilda individer på kunskapsprovet. – Vi vet inte när polisens förunder sökning väntas vara färdig, säger Bengt Olsson, presschef på Trafikverket. Några sådana besked ges inte.

Bedriver Trafikverket någon egen utredning parallellt? – Nej, inte nu. Det material vi hittade, och som fick oss att fatta misstankar, lämnade vi vidare till polis och åklagare. Nu avvaktar vi deras arbete. Mannen kan ju bli frikänd. Om det är så att förarprövaren har begått brott, är det möjligt att genomföra någonting sådant helt på egen hand? – Det är bland annat det som undersöks just nu, om det finns anledning att tro att flera personer är inblandade. Vi har bett åklagaren att titta på det. Vilken omfattning har detta? Handlar det om enstaka tillfällen eller är det något som skett systematiskt? Vi vet inte. TV-inslag och artiklar i Aftonbladet led de till att det misstänkta mutbrottet inom Trafikverket kom till allmänhetens känne

dom. Tidningens webbteve-program 200 Sekunder kom över uppgifterna i sam band med en djupdykning i körkortsfus ket, som finns över hela landet. VANLIGAST är fusk med teknisk utrust ning av något slag, och trafikmyndighe terna har tidigare konstaterat att det finns kopplingar mellan fusk och illegal trafikskoleliknande verksamhet och organiserad brottslighet. Däremot är det mindre vanligt att brottsmisstankarna leder rakt in i Trafikverket. STR FÅR REGELBUNDET in tips om lika typer av misstänkt, olaglig verk o samhet. Tipsen vidarebefordras främst till T rafikverket, Transportstyrelsen och Skatteverket. STR:s ordförande Berit Johansson är rädd för att det som nu kommit upp till ytan bara är ”toppen på det berömda isberget”. – Om korruptionsanklagelserna stäm mer är det något alldeles förfärligt, säger Berit Johansson. Trafiksäkerheten omkull kastas. Vi på STR menar att grundprob lemet handlar om att det är så stort fokus på ett enda prov. Detta prov-fokus måste ifrågasättas.

Studien är gjord vid AstaZero, som är en stor testbana och testanläggning i Västsverige och ett samarbete mellan bland andra Volvo, RISE och Scania. Målet med undersökningen var att kartlägga förarens ögonrörelser när den automatiserade styrfunktionen inte längre håller fordonet i körfältet och den mänskliga föraren måste ta över. Studiens mål var att skapa en b ättre för-

ståelse för vart förare vanligtvis tittar när förarassistentsystemet inte håller fordonet i körfältet. Resultaten visar tydligt att bilförarna tillämpar främst två olika strategier när detta sker. De litar antingen på det autonoma självstyrande systemet och låter fordonet avvika från körfältet, eller så litar de inte på det och ingriper istället omedelbart. Hur det slutar för dem som använder sig av den förstnämnda strategin berättar pressmeddelandet från RISE ingenting om. DESSA SKILLNADER i strategi registrerades via eye-trackningsystem och visar också att förarna som inte litade på systemet och ingrep snabbare, höll blicken på vägen längre. JG

ANSTÄLLDA INOM HEMTJÄNSTEN på Gotland kan

Agneta Nyström, avdelningschef inom hemtjänsten, till tidningen.

få gratis körkortsundervisning, berättar Gotlands Allehanda. 25 undersköterskor har fått erbjudande om detta under våren.

Satsningen beräknas kosta 350 000 kronor. Pengarna tas ur en så kallad omställningsfond där de redan från början öronmärkts för kompetensutveckling.

Ansvariga i kommunen säger att de vill höja kompetensen bland sina anställda. Det är också nästan omöjligt att arbeta inom hemtjänsten på Gotland om man är körkortslös. Vårdtagarna är utspridda över ön.

DET FINNS VISSA KRAV för att få körkortsutbildningen gratis: Du ska genomföra utbildningen på din fritid och du måste arbeta i minst två år inom någon av de hemtjänstgrupper som har fått erbjudandet. Den som slutar tidigare än två år får betala tillbaka pengarna enligt en uppgjord avbetalningsplan. CG

– Vi har en del anställda som inte har körkort och det både begränsar för dem och försvårar för vår planering, säger

Stor bristare! på trafiklär

et. I re i hela land

trafiklära R B R IS T på r tidningDET RÅDE orna larm. Fö ol sk ik af tr nu slår r från

te Västerbotten r representan ingen berätta tn å körlektioot p b er an st nt Vä vä en skolor att ik af tr na lykta efter ut sl med ljus och flera STR-an ks sö et D . t 27 lediga riktigt lång st nu finns de skilde kan bli Ju en . la n äl de st r an fö t r ne gra at t finns inte nå lärare, men de t. ne ter i lä ker cirka trafiklärartjäns anför Umeå sö ut äs nn Vä i r, men skolan tbildningen bildning starta ut På trafikläraru ny en ng rje gå 50 personer va elever. nger 20 in a ar tar b h mejl flera gå får samtal oc r elever en ha ng vi ni ild om b r ut – Vi på or som fråga ol sk ik af tr rie n en Gab lla i månaden frå säger utbildar a, b b jo ja ör b bottningen. som kan tröm till Väster gs äg -H er nd Li CG Foto: Shutterstock

Säkrare trafik när autonoma bilar kommunicerar SJÄLVKÖRANDE BILAR SOM

kommunicerar med varandra kan öka effektiviteten i ett trafikflöde med åtminstone 35 procent. Det visar forskning från universitetet i Cambridge. En av de stora fördelarna med självkörande bilar sägs vara att tekniken kommer att kunna innebära ett behov av färre bilar. En annan vinst brukar sägas vara att bilarna kommer att kunna köra mer effektivt, till exempel göra tidsvinster genom att ta snabbare vägar vid trafikstopp av olika slag. Ett krav för att detta ska kunna fungera är dock att bilarna kan kommunicera effektivt med varandra. Forskarna i Cambridge har låtit programmera ett antal små självkörande modellbilar som fått köra runt en inomhusbana med flera körfält. En av bilarna programmerades att stanna och forskarna observerade hur övriga bilar bar sig åt inför detta problem.

N O T I S E R A K T U E L LT

Lockar med gratis körkort

Foto: Shutterstock

DET FINNS olika strategier för att ingripa när självkörande fordon börjar avvika från körfältet. Det visar ett svenskt försök med riktiga bilar och förare, som i alla fall till viss del handlar om beteende.

Foto: Shutterstock

ÖGONRÖRELSER AVSLÖJAR TILLIT TILL NY TEKNIK

NÄR BILARNA KÖRDE utan att kommunicera bildades köer och trafikflödet blev också sämre på grund av den stillastående bilen – exakt samma sak som brukar uppstå i verkligheten. Men när bilarna kommunicerade med varandra, och körde tillsammans, hände saker. Den bil som även i detta försök stannade i innerfil meddelade övriga sin belägenhet. Bilarna i ytterfil saktade då in något för att snabbt och effektivt släppa fram de bilar som riskerade att bli fast i innerspår, bakom det stillastående fordonet. FORSKARNA SLÄPPTE dessutom ut en ”mänsklig” – det vill säga en bil som fjärrstyrdes av en människa – förare på banan. Denne körde på ett aggressivt sätt bland de självkörande fordonen som dock kunde göra sin körning säkrare genom att kommunicera med varandra och genom att förutseende hålla sig ur vägen när den aggressiva bilen närmade sig.

En av forskarna konstaterar att det är viktigt att världens biltillverkare, som idag utvecklar och arbetar med egna mjukvaror för automation, gör det möjligt för dessa att kommunicera med varandra. JG

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2019

K Ö R K O R T / FÖRARPROV

RÄTTSLIGT BAKSLAG för intyg på kunskapsprovet Trafikverkets arbete med att stävja fusk på kunskapsprovet har drabbats av ett bakslag. Det knappt årsgamla kravet på intygande om att inte fuska visade sig inte klara en rättslig prövning. Nu hoppas Trafikverket på en förändring av föreskrifterna före årsskiftet. T E X T: J O H A N S I E V E R S F O T O : S H U T T E R S T O C K

SOMMAREN 2018 ändrade Trafikverket reglerna för att genomföra kunskapsprovet. De som därefter har gjort provet har skriftligt fått intyga att de inte kommer att använda otillåtna hjälp medel. Konsekvensen av att bryta löftet skulle bland annat kunna bli åtal för osann försäkran. I oktober förra året ertappades två unga män med att fuska på kunskapsprovet. Det skedde i Trafikverkets lokaler i Gävle och personalen tog små kameror, hörsnäckor och mobiltelefoner i beslag. Händelsen polisanmäldes eftersom männen före provet hade intygat på heder och samvete att de inte skulle använda otillåtna hjälp medel eller på annat sätt missbruka provet. MÄNNEN ÅTALADES och under rätte gången i mars erkände de fusket. Men trots det blev männen frikända. Tings rätten konstaterade att Trafikverkets krav på att de som gör provet ska intyga på heder och samvete inte regleras i någon lag eller föreskrift. Underskrif terna var därför i juridisk mening värde lösa och därför kunde männen inte dömas för osann försäkran. Det var ett bakslag för Trafikverkets

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2019

DET FINNS KAMEROR som är stora som skjort knappar och hörsnäckor som är så små att de måste tas ut ur örat med magnet.

a rbete för att stävja fusk på kunskaps proven. De åtgärder man gör för att avslöja fusk under provtillfällena blir betydligt effektivare om man kan polisanmäla och lagföra de som fuskar. NU ARBETAR TRAFIKVERKET och Transportstyrelsen för att få en snabb förändring av föreskrifterna.

– Vi har gjort en hemställan till Trans portstyrelsen om att de ska förändra före skrifterna, och i bästa fall kan det ske redan vid årsskiftet, säger Rikard Granlund, biträ dande chef för Trafikverket Förarprov. Men juridiken är svår och det är inte helt säkert att det räcker med en föreskrifts förändring för att man ska kunna lagföra fuskare. Om det behövs en lagändring kan det ta betydligt längre tid. TRAFIKVERKET HAR GJORT en rad åtgärder för att det ska bli lättare att avslöja fusk under kunskapsproven. Skärmarna har fått en lutning som gör det lättare att bevaka vad provdeltagarna gör. I provsalarna installeras nu bevak ningskameror som kan zooma in på det som ser misstänkt ut. – Men det är svårt att avslöja fusk som sker med avancerad teknik. Det finns kameror som är stora som skjortknappar och hörsnäckor som är så små att de måste tas ut ur örat med magnet, berättar Rikard Granlund. – För oss har det högsta prioritet att få stopp på fusket, det är ju en fråga om trafik säkerhet. Om den som fuskar kan dömas i domstol kommer det förhoppningsvis att ha en stor preventiv effekt, säger han.

TENSTAR UTBILDNINGSSIMULATOR FÖR BIL SLÄPPS HÖSTEN 2019! FÖLJ OSS OCH VÅR UTVECKLING:

BASERAD PÅ STRs UNDERVISNINGSPLAN www.tenstarsimulation.com Tenstar Simulation AB • Storemyrsvägen 2 • SE-457 31 Tanumshede

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2019

Foto: Shutterstock

Trafikverket tar hjälp av arabisktalande influencers TRAFIKVERKET HAR BÖRJAT använda sig av

arabisktalande influencers för att nå ut till arabisk talande körkortstagare. En nyproducerad filmserie med namnet Yalla körkort sprids nu på sociala medier. I Sverige är nu arabiska det största språket efter svenska och hos Trafik verket skrivs cirka 20 procent av alla kunskapsprov på arabiska. Samtidigt är andelen godkända prov betydligt lägre än på svenska, konstateras i ett pressmeddelande från Trafikverket.

YALLA KÖRKORT ingår i en större satsning där syftet är att fler unga kvinnor och män med arabiska som modersmål ska få information om vad de måste kunna för att komma väl utbildade och väl förberedda till körkortsproven, enligt Trafikverket. JG Foto: Shutterstock

N O T I S E R A K T U E L LT

-- Det här vill vi ändra på genom att nå ut med information till målgruppen om vad som krävs för att vara en trafiksäker förare, säger Kristina Hagberg, chef Trafikverket Förarprov.

DETTA SKA bland annat ske med hjälp av fem filmer som släpps under våren. I huvudrollerna i dessa finns Mahmoud Bitar som har över 1,5 miljoner följare i sociala medier och Tahany Abood, programledare på Alkompis, som är Sveriges största nyhetskanal för arabiskspråkiga. Målsättningen är att nå fler arabisktalande körkortstagare med information om hur man tar körkort och vad som krävs för att bli en trafiksäker förare i Sverige.

Rädsla vid vägkanten MÅNGA VÅGAR INTE

stanna och hjälpa någon som fått motorstopp vid vägkanten. Anledningen är att de är rädda för att själva råka illa ut. Detta framkommer i en enkät som Demoskop gjorde i början av året på uppdrag av Motormännen. 1 000 per soner tillfrågades.

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2019

70 procent av kvinnorna stannar inte på en rastplats när det är kväll och mörkt om de är ensamma i bilen. Lika många kvinnor säger att de inte vågar stanna och hjälpa någon som har fått problem på vägen, oavsett tid på dygnet. Så många som två av tio kvinnor vill inte ens stanna på en bensinmack och

använda toaletten om de inte har en annan person med sig. MÄN ÄR INTE fullt lika rädda när de är ute på egen hand. 37 procent känner sig dock otrygga på en rastplats när det är kväll, och 40 procent känner obehag inför att stanna och hjälpa någon som har fått problem med sin bil. PÅ MOTORMÄNNEN TYCKER man att den utbredda känslan av otrygghet är ett problem eftersom trötthet i trafiken utgör en stor trafikfara. Många personer skulle säkert behöva stanna och slumra till en stund, särskilt om resan är lång och monoton, men hur benägen är man att göra det om man känner sig otrygg på rastplatsen? CG

HE Y N

ÖR K !

TB S LA

D L-

L TA I G

Vägen till körkort för lastbil har aldrig varit rakare. SÄLJSTART AUGUSTI 2019 Ladda ner appen

app.korkort.nu

STR.SE | KORKORT.NU | GATUSMARTAST.SE

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2019

Returadress: Sveriges Trafikutbildares Riksförbund Järvgatan 4 261 44 Landskrona

Foto: Shutterstock

Trafikanters irritation kartlagd Stockholmstrafiken må vara den mest intensiva i landet och med detta följer en hel del konflikter. Men situationen kanske inte är så eländig som den beskrivs. DET MENAR Jonas Elias son, forskare och tidigare trafikdirektör i Stock holms stad. I huvudstaden är det vanligt med konflikter mellan fotgängare, cyklister och bilister, vilket ofta skildras i media. I ett försök att kartlägga och på sikt minska konfliktytorna mellan olika grup per bestämde sig Stockholms stad för att göra en studie om irritationens orsaker. Att reducera ilska och otrygghet i trafik miljön har stor betydelse, menar Jonas Eliasson som ligger bakom studien. Minskad irritation har ett egenvärde men påverkar också tillgänglighet, livskvalitet och möjligheterna för ekonomisk utveck ling i en stad. Samtidigt finns få veten skapliga studier i ämnet, menar Eliasson. – Det saknas verkligen inte anekdoter

om konflikter i trafiken. Men det finns otroligt få studier om vad det är som folk verkligen irriterar sig på, säger han. INTE HELT ÖVERRASKANDE irriterar vi oss oftast på de trafikantgrupper vi för tillfället själva inte tillhör. Det kan alltså vara så att vi som bilister ena dagen irriterar oss på cyklister, för att ett par dagar senare vara just cyklister och då irritera oss på bilförare. De flesta av de omkring 2 000 slump mässigt utvalda stockholmare som svarat på enkätfrågor för undersökningen, uppger också att de representerar olika trafikantgrupper vid olika tillfällen. Trots detta var den överlag vanligaste källan till irritation i enkäten ”bilister”, vilket 23 procent av de svarande sade. 18 procent uppgav att cyklister är den största irritationskällan. PÅ FRÅGAN om några utmärker sig extra dålig i trafiken blev svaret cyklis ter. Intressant nog var detta det vanli gaste svaret även i gruppen cyklister. Den mest förekommande nämnda orsaken till irritation mot denna grupp

var att de anses bryta mot trafikreglerna i större utsträckning än andra. Till exempel köra mot rött, cykla på över gångsställen och inte använda lyse. Enligt Jonas Eliasson är resultaten väntade. – Det är väl känt att människor betrak tar sitt eget beteende som bättre än andras och Stockholmsstudien visar att trafi kanter inte är annorlunda. Alla trafikant grupper menar att de visar större hänsyn till medtrafikanterna än vad medtrafi kanterna visar den egna gruppen. SVAREN I ENKÄTSTUDIEN bidrar s amtidigt med en överraskande positiv nyhet, menar han. – 60 procent av dem som svarat tycker att det finns både hänsyn och respekt i trafiken. Det är sensationellt, det trodde nog ingen. Enligt Eliasson finns tre huvudstrate gier för att minska irritation och otrygg het: Bättre infrastruktur (bygga bort kon flikter mellan cyklister och gående), logisk välutformade trafikregler samt beteendeoch attitydpåverkande åtgärder. Text: Johan Granath