AKTUELLT FRÅN LYSTRA PERSONLIG ASSISTANS NUMMER 3 2016
ANSVARIG MINISTER ÅSA REGNÉR OM LSS I LYSTRAINTERVJU
”JAG VET ATT DET FINNS EN ORO” DANS ASSISTANS ÄR SOM EN VÄRLDSRESA PÅ HEMMAPLAN Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet
Lystra_Funktionen_Nr3_2016.indd 4
2016-09-27 14:02
AKTUELLT FRÅN LYSTRA PERSONLIG ASSISTANS
Regnérs svar gör mig arg och ledsen I detta nummer av Funktionen publicerar vi en intervju med barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér. Först vill jag tacka henne för att hon ställt upp på denna intervju, men tyvärr är det nog det enda jag känner tacksamhet för. Jag blev både arg och ledsen när jag läste intervjun och måste kommentera hennes svar på Funktionens frågor ur ett Lystra-perspektiv. Jag tror mig veta att de flesta privata assistansanordnare skulle svara ungefär likadant. Åsa Regnér återkommer flera gånger till att assistansersättning inte skall gå till vinster, reklam, konsultkostnader och jurister hos bolagen. Verkligheten är att Lystras ägare har investerat åtskilliga miljoner för att bygga upp en verksamhet med hög kvalitet. Inte en krona har delats ut till ägarna av de miljoner som investerats. På sikt måste alla verksamheter lämna ett visst ekonomiskt överskott. Inte bara för att ge avkastning på investerade pengar utan också för att kunna utveckla verksamheten och möta förändrade förutsättningar. Ett exempel som visar hur viktigt det är att skapa ekonomisk trygghet i verksamheten: I oktober håller Försäkringskassan inne ersättningen till kunderna. Anledningen är att man ändrar ersättningssystemet till efterskottsbetalning. Förändringen är dramatisk för kunder, assistansanordnare och medarbetare, men kommuniceras av staten och Försäkringskassan som en administrativ förändring av ersättningssystemet. Det är både fräckt och klandervärt! Åsa Regnér talar om att assistanspengar går till reklam. Hon glömmer att LSS är en valfrihetsreform. Då är det rimligt att den assistansberättigade får information om olika alternativ. Hårdsäljande reklam hör inte hemma inom personlig assistans, men information genom exempelvis en bra hemsida måste rimligtvis vara acceptabelt. Eftersom en assistansanordnare inte har några andra intäkter än de som kommer från staten/Försäkringskassan måste en liten del av pengarna användas för information till kunder och presumtiva kunder. Åsa Regnér säger flera gånger att assistansanordnare inte får använda assistansersättning till konsultkostnader. Vilka konsulter tänker ministern på? Avser hon en generell dödsskallemärkning av konsulter? Anser Åsa Regnér att inte heller staten och Försäkringskassan, av moraliska skäl, ska använda exempelvis IT-konsulter eller ekonomikonsulter där man inte har egen kompetens? Åsa Regnér är upprörd över att ”bolagen” anlitar jurister för att ”trissa upp” antalet assistanstimmar, även om hon i intervjun visar en viss förståelse för den assistansberättigades behov av stöd för att få sin lagstadgade rätt tillgodosedd. Så länge regeringen inte säkerställt en rättssäker hantering av ansökningar om personlig assistans eller om en utökning av assistansen, kommer i vart fall Lystra att fortsätta erbjuda denna trygghet till våra kunder. Slutligen måste jag fråga om Åsa Regnér anser att personliga assistenter bör nöja sig med en sämre löneutveckling än andra i samhället? Den slutsatsen är lätt att dra med tanke på att regeringen beslutat att schablonersättningen till assistansbolagen bara ökas med 1,05 procent. Samtidigt ökar lönekostnaderna med cirka 2,2 procent (det så kallade märket som överenskommits mellan LO och Svenskt Näringsliv). Hur menar Åsa Regnér att landets assistansanordnare ska få ihop ekonomin? Göran Fredriksson VD Lystra personlig assistans AB
Lystra_Funktionen_Nr3_2016.indd 5
Åsa Regnér, barn-, äldre- och jäm
“UTTALAN HAR SKRÄ Åsa Regnér, regeringens barn-, äldre- och jämställdhetsminister, blir extra allvarlig när hon får frågan om det sker en smygavveckling av LSS-lagen: – Vi vill se till att den som behöver stöd ska få rätt stöd, oavsett om det är assistans eller någon annan insats enligt LSS. Samtidigt sprider sig oron bland brukare, anhöriga och assistansbolag som ser minskade möjligheter att kunna hjälpa. TEXT:
Anders Hansson
FOTO:
Kristian Pohl / Regeringskansliet
Debatten tog ordentlig fart när nuvarande regeringen beställde en utredning kring assistansreformen LSS. Oroliga funktionshindrade och anhöriga har uttalat sig och skrivit debattartiklar i press, radio och tv. I det senaste numret av Funktionen levererade förre Folkpartiledaren Bengt Westerberg, som drev igenom LSS-reformen, skarpa uttalanden mot regering en och Åsa Regnér. Han anser att regeringen smyg avvecklar LSS. – Det gör vi verkligen inte. Vi vill se till att den som behöver stöd ska få rätt stöd, oavsett om det är assistans eller någon annan insats enligt LSS, svarar Åsa Regnér och tillägger: – Många berättelser vittnar om att lagstiftningen idag inte riktigt når de ambitionerna, det vill vi se till att den ska göra. Samtidigt behöver vi ha koll på att kostnaderna går till rätt saker, och inte försvinner i till exempel bolagsvinster. Ökad oro Åsa Regnér har noterat en ökad oro bland funktionshindrade och anhöriga i landet och försöker förklara regeringens agerande: – Vi har under lång tid sett en utveckling där många upplever att de får mindre stöd än tidigare. Det gäller både inom assistansersättningen och inom LSS-insatser som exempelvis ledsagning. Därför ska utredningen se över lagstiftningen, öka träffsäkerheten och stärka bland annat barnrättsperspektivet. – Jag vet att det finns en oro över att vi också tittar på kostnadsutvecklingen, men för mig
2016-09-27 14:02
ch jämställdhetsminister, i Lystraintervju:
ANDET OM INSTITUTIONER KRÄMT UPP MÅNGA” ”VI HAR SETT EN UTVECKLING DÄR MÅNGA UPPLEVER ATT DE FÅR MINDRE STÖD ÄN TIDIGARE!”
Det blåser kring regeringens hårdare regler och åtgärder som utmanar LSS-reformen. Här svarar barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér på några av de frågor som uppstått i den senaste tidens debatt.
hör de två ihop. Vi måste se till att vi har ett system där pengarna går till den som behöver stöd. Stora summor ska inte gå till reklam, konsulter och jurister hos bolagen. Åsa Regnér berättar att regeringen gett Inspektionen för socialförsäkringen uppdraget att se över tolkningarna kring egenvård och, vid behov,återkomma med förslag på åtgärder. Regeringen väntar på svar i mitten av december. – Utifrån det kommer vi att ta ställning till vad som kan bli nästa steg. Vi är inte ute efter
Bengt Westerberg, ur Funktionen nr 2, 2016.
Lystra_Funktionen_Nr3_2016.indd 6
att människor med stora behov ska bli utan assistans. Vi ska värna deras rättigheter. Bengt Westerberg har på uppdrag av Arbetsgivarföreningen KFO och Vårdföretagarna skriviten rapport om utvecklingen av den personliga assistansen. Han blev orolig. Vad anser du? – Jag har läst hans rapport, precis som jag också läste den rapport om assistansen som Kommunal släppte veckan efter. Jag har
också haft ett möte med Westerberg där han berättade om sina slutsatser. Statliga utredningar och rapporter från bland annat ISF har tidigare pekat på att kombinationen med schablonsystemet och en stark privat marknad sannolikt driver kostnaderna inom systemet. Det har Westerberg valt att inte problematisera i sin rapport. Bengt Westerberg ser en ökad risk för att funktionshindrade ska – mot sin vilja – hamna på institution. Har han rätt? – Nej, verkligen inte. Det är ett mycket märkligt påstående. Hans uttalande om institutioner har skrämt upp många människor. Det röd-gröna blocket anses ibland av ideologiska skäl vilja minska möjligheten till personlig valfrihet i samhället. Är er politik med ett hårdare tryck mot LSS ett exempel på detta? – Valfrihet och kvalitet är viktigt. Men skattepengar ska gå till rätt ändamål. Utredningen om assistansersättningens kostnader, som den förra regeringen startade och tog emot 2012, visade på en rad problem. Ett exempel är att betydligt mindre av schablonen (summan från Försäkringskassan till assistansbolagen för assistans) än de rekommenderade 87 procenten faktiskt går till assistenternas löner och lönebikostnader. Den vetskapen, i kombination med att kostnaderna ökar stadigt och kraftigt, gör att vi som regering behöver agera. Det finns exempel på företag som använder medel till bland annat reklam. Hur ser företagen själva på dessa samstämmiga uppgifter? Det väckte många starka reaktioner när finansminister Magdalena Andersson ställde LSS-reformen mot kostnaderna för flyktingmottagandet. Hur stort ansvar har finansdepartementet för de nya direktiven som bland annat märks i regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan? – Vi är överens om att vi ska ha bra kontroll på kostnaderna i alla välfärdssystem. Det är en förutsättning för en generös välfärd och för att vi ska kunna utveckla den svenska modellen. Regleringsbrevet till Försäkringskassan ger direktiv att verka för att utvecklingen av timmarna bryts. Timmarna per person har under lång tid ökat mycket fort, samtidigt som vi vet att allt större del av schablonen inte går till assistenternas löner och lönebikostnader utan till så kallade övriga kostnader, som konsulter och reklam. Det handlar inte om att minska assistanstimmarna.
2016-09-27 14:02
NUMMER 3 2016
Försäkringskassans generaldirektör AnnMarie Begler skrev nyligen en artikel på DN debatt, där hon bland annat kritiserade det sätt som assistansbolag och brukare förbereder sig inför omprövningar. Håller du med henne? – Jag ser problem med att samma bolag som kan tjäna stora pengar om fler timmar beviljas också förser brukare med juristhjälp. Samtidigt har jag stor förståelse för att den enskilde brukaren kan ha stor hjälp av att få stöd i ansökningsprocessen. Därför har vi gett utredaren i uppdrag att titta på möjligheten till oberoende rättshjälp. Ni har beställt en utredning om LSS-lagen. Svar ska inte komma förrän den 1 oktober 2018. Alltså strax efter valet. Ska detta tolkas, som Bengt Westerberg säger, att ni lägger välviljans våta filt över utredningen för att detta inte ska bli en valfråga? – Det ska tolkas som att det här är en stor utredning av ett stort och viktigt välfärdssystem. Det måste få ta tid så att det blir bra. Sedan ska jag inte sticka under stol med att jag hoppas att vi när det är dags hittar en samsyn över de politiska blockgränserna i den här frågan. Det är viktigt. I höst inför Försäkringskassan efterskottsbetalning. Nya och ekonomiskt sköra assistansbolag riskerar att få extremt stora ekonomiska problem, vilket kan innebära att assistenter blir utan lön eller jobb och brukare blir utan assistanshjälp. Har regeringen gjort någon konsekvensanalys av Försäkringskassans agerande här? – Försäkringskassans beslut om att införa efterskottsbetalning är en anpassning till gällande lag, som egentligen borde varit praxis redan tidigare. Regeringen följer som alltid de förändringar och det utvecklingsarbete som Försäkringskassan genomför. Det finns en fråga som jag blivit uppmärksammad på. Det rör konsekvenserna för de brukare som har stora behov och behöver kunna disponera medel mellan månader. I den frågan pågår just nu ett arbete på regeringskansliet. Enligt senaste budgetförslaget ökas schablonersättningen till assistansbolagen med 1,05 procent. Samtidigt ökar lönekostnaderna, enligt senaste avtalet, till de personliga assistenterna med drygt två procent. Detta innebär ökade kostnader som skapar stora ekonomiska problem för många assistansbolag som vill bedriva bra assistans enligt reglerna. Här hamnar många bolag under extra hård press och brukare kan bli utan assistans de själva valt. Hur kommenterar du det? – Vi vet sedan tidigare att en allt större del av schablonen går till andra kostnader än löner och lönebikostnader. Så ska det inte vara. När vi nu gör en mindre höjning av schablonen än tidigare handlar det om att pengarna ska gå till den som behöver assistans, inte till bolagsreklam och konsultarvoden.
Lystra_Funktionen_Nr3_2016.indd 7
” DET MÅSTE FÅ TA TID SÅ ATT DET BLIR BRA”
2016-09-27 14:02
Dans assistans är som en resa
– PÅ HEMMAPLAN I ÄLVSBYN Om inte du kan ta dig ut i världen, får världen komma hem till dig. Dan Öhlund från Älvsbyn är brukaren som har assistenter från världens alla hörn. I hans team finns assistenter från Liberia, Ghana, Sudan, Thailand och Sverige. Det passar honom utmärkt, han har alltid varit nyfiken på andra kulturer och gillar att prata engelska. TEXT:
AGNETA BARLE
Dan Öhlund, 59, som sitter i rullstol, bor i egen lägenhet i Älvsbyn, fem mil öster om Piteå. Han tycker det är väldigt roligt när så många assistenter från olika länder kommer hem till honom. – Jag vill helst engagera assistenter från andra kulturer. Då får jag får prata och lära mig mer engelska och de lär sig svenska av mig. Det blir som en språkskola här hemma! Bo Carlsson är ende svensk bland assistenterna. Ibland kan det vara svårt att hitta brukare som kom acceptera att assistenten har ett annat modersmål. För Dan är det tvärtom. Han är nyfiken och vetgirig. För honom är den dagliga assistansen som en resa. Spännande mat När kontakten med Lystra började för elva år
Dan Öhlund gör varje vecka en världsomspännande resa på hemmaplan tillsammans med sina personliga assistenter från Liberia, Ghana, Sudan, Thailand och Sverige.
sedan mådde Dan Öhlund inte bra. Förmodligen var han gluten- och laktosintolerant. Bo gjorde ett nytt kostschema åt honom. Maten lagas idag från grunden med riktiga råvaror. I Afrika är det en självklarhet och rätterna på Dans meny är ofta exotiska. – Maten är väldigt god, säger Dan Öhlund, som mår mycket bättre idag. Några mediciner behöver han inte längre. Han är fullt upptagen 18 timmar om dygnet. Han går gärna och bowlar, han älskar musik och korsord. Där löser han värsta krysset på tio minuter.
– Man ska inte sova bort livet, man ska leva så mycket man kan. Bra team För Dan Öhlunds assistenter har jobbet blivit ett bra sätt att komma in i det svenska samhället. De får gratis språkträning på köpet. Dan brukar skriva ner svenska ord och uttryck när de kör fast. De lär av varandra. – Vi är ett bra gäng och trivs tillsammans, säger Bo. Dan håller med. Han gillar sina assistenter och vill helst inte att de ska ta semester över huvud taget.
Lars är nöjd med Paralympics Drömmen blev verklig för Lars Varnerud. Han ingick i det svenska landslaget rullstolsrugby som fick åka på Paralympics i Rio de Janerio. – Vilken upplevelse, sa Lars Varnerud, när han återvände till Lystras kontor efter idrottsäventyret.
Lars Varnerud arbetar med kommunikation på Lystra i Stockholm och det är många som, via bloggar på Lystras hemsida och texter i Lystras tidning Funktionen, kunnat följa hans väg till Rio de Janerio. Han ingick i det svenska lag som gjorde en prestation genom att bara kvalificera sig till Rio de Janerio. Efter en seger mot Frankrike
Lystra_Funktionen_Nr3_2016.indd 2
blev det klart att Sverige behåller sin plats i världsrankingen, som bland annat innebär att Sverige är tvåa i Europa efter England. – Vi gjorde en godkänd insats och själv är jag ganska nöjd med min egen insats, säger Lars Varnerud, som fick spela en stund i matchen mot England. – Det var en otrolig stämning i hallen med cirka 10 000 åskådare på matcherna. I övrigt var det en upplevelse att bo, äta och leva i OS-byn. Där var det folk från många nationaliteter som träffades. Stefan ut tidigt Vi, inom Lystra, har också kunnat följa tennisspelaren Stefan Olssons kamp för att
Stefan Olsson, tv, och Lars Varnerud mitt i paralympics yran i Rio de Janerio.
bland annat försvara sitt Paralympics-guld i dubbel från London 2012. Men Stefan Olssons insats i Rio de Janerio gick inte helt enligt förväntan. I dubbeln blev han och partnern snabbt utslaget och i singel tvingades han besviket lämna turneringen redan i kvartsfinalen.
2016-09-27 14:02
B
PORTO BETALT SVERIGE
NUMMER 3 2016
Olyckan gjorde Eva till konstnär – hennes liv är fyllt av energi Olyckan väckte hennes konstnärliga talang. Redan som ung ville Eva Nilsson bli konstnär. Men hon tog en annan väg och utbildade sig till kock. Så kom dykolyckan som ställde allt på ända. Trots att hon efter den är förlamad från axlarna och nedåt har hennes livsmål gått i uppfyllelse. Idag är hon konstnär på heltid.
handikapp-anpassad lägenhet. Där började hon fundera på vad hon skulle göra i resten av sitt liv. En dag visade hennes mamma några mun- och fotmålade bilder. Eva var skeptisk, hon trodde inte någon kunde måla så där. Men hon provade. – Det tog mig nog ett par år att hitta tekniken att måla med munnen, men det gick till slut!
TEXT: Agneta
Var får du din energi ifrån? – Jag mediterar och gör djupavslappning varje morgon. När jag är i det meditativa tillståndet försvinner värken och allt annat. Då är jag hur pigg som helst.
Barle
FOTO:
Privat
Eva Nilsson bor i Sundsvall i egen lägenhet. Hon har hjälp dygnet runt av assistenter från Lystra. När hon var 25 jobbade hon extra på ett café. En lördag efter jobbet for hon och några vänner ut till ön Lillkalven för att äta, bada och ha kul. Det var rätt kallt, men kvällsdoppet var obligatoriskt. Eva kom på efter-
Tavla som Eva Nilsson har gjort.
Eva Nilsson tog nya tag efter olyckan som förändrade hennes liv. Nu är hon konstnär.
kälken, de andra var redan i vattnet när hon dök i. Sen blev allting svart. Hon försökte lyfta armen över vattenytan, men det gick inte. ”Är det ingen som drar upp mig blir det ett annat slut på den här historien”, tänkte hon. – Märkligt nog var jag hur lugn som helst. Det är en styrka jag har att behålla lugnet i alla situationer. Först elva månader senare, efter omfattande sjukhusvård och medicinsk rehabilitering kom Eva äntligen hem till en
Har din syn på livet förändrats efter olyckan? – Ja, på alla sätt. Nu sätter jag värde på exakt varenda sekund. Förut svävade jag omkring i ”kocklivet” och tog allt för givet. Egentligen ville jag ju bli konstnär men jag visste inte hur. Trots olyckan hade jag min konstnärliga talang kvar. Evas bilder är ganska små, 22x25 cm. Penseln räcker inte längre. – Det lilla formatet frustrerar mig, jag vill göra något stort!
Kanske genom att sätta ihop flera små till en stor? I höstas när livet kändes händelselöst drog hon iväg till Hawaii. Hon åkte helikopter, besökte zoo, akvarier och gallerier. Väl hemma var hon full med nya idéer. Det resulterade i nya motiv och åtta målningar till en utställning i Stockholm i november. Eva Nilssons energi smittar av sig. Hon har flera projekt på gång, hon har skrivit boken Änglavakt och gör ett filmmanus baserat på boken. – Ingen kräver det av mig, men för mig är det ett måste. Det SKA skrivas. Och det får ta tid.
Tavla som Eva Nilsson har gjort.
Fritidsförening för ökad trivsel Lystras Fritidsförening är en satsning ska bidra till ökad trivsel och gemenskap för kunder, assistenter och alla andra som verkar inom Lystra.
Syftet är att föreningen ska kunna erbjuda kunder och medarbetare en möjlighet att ordna aktiviteter som kanske inte är direkt kopplat till assistans.
– Vi har bland annat fått förfrågningar om föräldragrupper, bowlingturneringar, hockeykvällar, afterwork som med fördel kan anordnas inom ramen för Lystra Fritidsförening. Det är egentligen bara fantasin och engagemanget som sätter gränserna, säger Daniel Jönsson, som är affärsområdeschef för kundetablering, norr.
Målsättningen kommer att vara att så småningom sätta ihop en styrelse med en jämn spridning över landet. Detta är tänkt att vara en fritidsförening där medlemmarna bidrar med idéer och utveckling för att skapa en stor gemenskap inom Lystra. – Tipsa gärna redan nu om ni har en anställd eller kollega som ni tror skulle vara intresserad,
säger Daniel Jönsson. Planen är att sjösätta fritidsföreningen under vintern. Då kommer mer information om detta. Har du frågor om Lystra Fritidsförening. Skicka gärna e-post till: daniel.jonsson@ lystraassistans.se
Funktionen kommer ut 4 gånger per år. Mottagare är kunder och medarbetare inom Lystra personlig assistans. Ansvarig utgivare: Göran Fredriksson Produktion: Dala Media AB Lystra personlig assistans. Södra Långgatan 23. 169 59 Solna Tel: 08-509 083 00. info@lystraassistans.se Lystra_Funktionen_Nr3_2016.indd 3
2016-09-27 14:02