Kontent nr. 3, 2012 – MAT

KONTENT MAGASIN NR. 3, 2012 KONTENTMAGASIN.COM

MAT FUCK DINA ROSASKIMRANDE CUPCAKES OCH EKOLOGISKA LYXHAMBURGARE / MAT OCH MELANKOLI / SMAKLÖKARNAS INTERGRATION / MAT/SEX - SÅ FUNKAR DET / UPPSKUREN OCH ÄTBAR - OM MAT I KONSTEN / VÅGSKÅLEN, DALÍ OCH LIVET / SMASKIG SYMBOLISM / DEN MANLIGA STJÄRNKOCKEN / KANINENS RENÄSSANS I SVERIGE / VISUELLT AV NINA LINDGREN

REDAK TION ISABEL BJÖLSTAD NORDQVIST / isabel@kontentmagasin.com MIRJAM BLIDÖ / mirjam@kontentmagasin.com NEIME CHENON CEDERBLOM / neime@kontentmagasin.com FATHIA MOHIDIN / fathia@kontentmagasin.com

2

KONTENT MAGASIN WWW.KONTENTMAGASIN.COM

INNEHÅLL / NR 3 4

LEDARE / ISABEL BJÖLSTAD NORDQVIST

6

FUCK DINA ROSASKIMRANDE CUPCAKES OCH EKOLOGISK A LY XHAMBURGARE / AIDA PARIDAD

10

MAT OCH MEL ANKOLI / K ARIN JOHANNISSON

15

SMAKLÖK ARNAS INTEGRATION / JON HUL ANDER

18

MAT/SEX - SÅ FUNK AR DET / ISABEL BJÖLSTAD NORDQVIST

22

VISUELLT / NINA LINDGREN

24

UPPSKUREN OCH ÄTBAR - OM MAT I KONSTEN / MAJKEN OLSSON

28

VÅGSK ÅLEN, DALÍ OCH LIVET / HARRIET STENIS

34

SMASKIG SYMBOLISM / ANNA RICKMAN

38

DEN MANLIGA STJÄRNKOCKEN / FATHIA MOHIDIN

42

K ANINENS RENÄSSANS I SVERIGE / HANNES OLJELUND

3

Kontents nya hopkok LEDARE

4

Kontent är tillbaka med ett nytt nummer efter ett sommaruppehåll och vi i redaktion - i alla fall två av tre - är tillbaka i Sverige. Vi lämnade tapas-landet och pretzel-staden, bytte ut gambas al ajillo mot janssons och french toast-frukost fick lämna plats åt A-fil och rågrut. Vi kommer att sakna den billiga Riojan och det stora utbudet på god hämtmat, vi kommer att crava calamares och buffalo fried chicken och stå i ett osvenskt frityrdrypande kök för att försöka härma orginalet.

förstår metaforerna direkt? Och i böcker, filmer, konst och så vidare, är den här märkliga sammankopplingen av mat och sex långt ifrån ovanlig. Våra livsmedel är inte bara fullpropade med sexmetaforer utan också med en massa annan symbolik som både utgör ett medvetet och bortglömt inslag i vår kultur.

Men mat kan också vara uttrycksmedlet för konst som vill tala till oss fysiskt och direkt. Både Makode Lindes konstverk Painful Cake och Lady Gagas val att bära en köttklänning väckte enorm uppmärksamhet. Det är liksom lite mer schwung i en skulptur av bacon än i en vas av keramik. Konstnärer verkar överhuvudtaget ha haft en ganska utpräglad relation till mat - hetsätning, självsvält och dieter har varit vanligare än vi tror bland våra kända intellektuella.

Kafka och Virginia Woolf är bara ett par exempel på författare vars depressiva sinne påverkat både verk och aptit.

En annan viktigt aspekt på mat är genus. Medan ätandet är allmänmänskligt har tillagandet av mat länge ansetts som en kvinnlig uppgift med en låg status.

Upprörande och uttröttande typiskt har statusen på senare år höjts - men bara för de manliga “stjärnkockar” som applåderats in i lyxköken med ooh och ahh. Precis som med manliga förskolelärare eller sjuksköterskor.

Vi är inte bittra vi vill bara diskutera. Och vi anser att maten tål att synas i sömmarna, inte bara i jakt på antioxidanter och låga GI-värden. Kontents matnummer är som vanligt ett hopkok av många olika former och smaker på ett och samma tema.

Varsågoda och hugg in - vi hoppas att det smakar!

Mat och sättet vi äter på utgör uppenbarligen en stor del av vår identitet. Våra matvanor är kulturellt förankrade men vår relation till mat är även en medveten markör, ett sätt att visa vilka vi är. Genom att sträcka dig efter den dyrare ekologiska mjölken på NK´s matbutik separerar du dig ifrån de med plånboken fylld av rabattkuponger och matkorgar med billighetsvaror. Visa mig din matkasse och jag ska säga dig vem du är. Eller vem du vill framstå som ikväll när du när du serverar middagsdejten kalvlever och en 150-kronors Chablis.

Något som får mig osökt att tänka på det här med att äta banan. Suga på en klubba.

Surpla på en mussla. Eller slicka på en glass. Hur kan det egentligen komma sig att de allra flesta över pubertetsåldern

Isabel Bjölstad Nordqvist Kontents ena chefredaktör

5

Fuck dina rosaskimrande cupcakes och ekologiska lyxhamburgare I EN SAMTID DÄR VÅRA PRIVATLIV KOMMERSIALISERATS OCH FRIVILLIGT LAGTS UPP PÅ INTERNET I FORM AV FÄRGGLADA BILDER OCH UTTÄNKTA ORD, KOMMUNICERAR VI STÄNDIGT VÅRT KULTURELLA KAPITAL. MAT BLIR EN OSYNLIG KLASSMARKÖR SOM VI BEKYMMERSLÖST UNNAR OSS. 1700-TALETS SOCIETETSDAMER HAR BYTTS UT MOT DEN TRENDIGA HIPSTERN OCH AIDA PARIDAD UNDRAR VART IDEALEN TAGIT VÄGEN. TEXT AIDA PARIDAD BILD HANNA GUSTAVSSON

6

7

+XU NDQ HWW SDU KDUPO|VD ELOGHU Sn ÁnGLJ PDW JHQRP GLYHUVH LQVWDJUDPÀOWHU XSSU|UD mig? Är jag bara missunnsam? Är det kanske onödigt att jag slår mig hårt i huvudet med skämskudden då jag ser stylade hipsters prata om trendiga burgare i tv och att jag suckar äcklat över killar som äter obscena mängder kött och pratar om det ärbara i att ”äta hela djuret”? Det är väl trevligt för folk i min ålder att dom har ett tilltagande intresse för “Det känns som att ett maskerat trendig mat.

Men så insåg jag rätt nyligen överklassideal har inspirerat varför upprördheten, skämsmedelklassens uppvuxna barn kuddevåldet och missunnsamheten är viktig för mig. Jag blir irriterad till en ändlöst unnande livsstil.” av att idealet för många verkar vara en bekymmerslös, på gränsen till pompös livsstil som annars brukar känneteckna ett klassiskt överklassideal. ges mycket riktigt allt mindre utrymme i Vi åldras uppenbarligen på exakt det den trendiga offentligheten av människor sätt som samhällsläraren förutspådde på i min egen ålder. Istället dränks vi gymnasiet, fast ingen ville tro honom; dagligen i bekymmersfria bloggar och vi skulle bli bekväma, lata och/eller facebookhändelser om feta såser, svulstiga cyniska och förlora våra ideal. Och det kötträtter och rosaskimmrande cupcakes.

Det känns som ett maskerat överungdomligaste av allt, samhällskritiken, motståndsglöden och framförallt bekymret, klassideal har inspirerat medelklassens uppvuxna barn till en ändlöst unnande livsstil. I vår nyliberala era uppfattas det inte längre som en rikemanssyssla att lägga sjukt mycket tid och “Den bekymmersfria hipstern engagemang på mat, utan hyllas behöver inte heller oroa sig för som det självklara för medvetna, konstnärliga och välutbildade. Den att äta fel - så länge det sker i unga medelklassen skyltar dagligen med sitt kulturella kapital på sina en snyggt uppkavlad skjorta.” spontana restaurangbesök och blundar för den historiskt tydliga skiljelinjen mellan rika och fattiga som den “medvetna” livsstilen innebär. Det är därför lite kul/intressant/irriterande att just mat blir så mycket livsstil för den grupp som annars brukar 1, håna överklassens ideal och livsstil och 2, vara en tydligt kritisk röst i politiska debatter.

Den bekymmersfria hipstern behöver inte heller oroa sig för att äta fel - så länge

8

heller en gravallvarlig grütstämning med konstanta panikoroanden Üver det politiska läget i mellanÜstern. Jag tycker bara att det är lite overkill att just mat tar upp kännbart mycket stÜrre utrymme i det offentliga rummet än andra saker som kanske borde intressera unga medvetna människor som uppenbarligen har fÜrmügan att püverka.

Sü tydligen är jag precis sü missunnsam som jag misstänkte. Jag unnar verkligen inte medelklassens hipsters med sina akademiska poäng, sin konstnärliga fÜrstüelse, sin halvdana genusmedvetenhet och sina stilrena kläder, att gotta sig i sin Üverklassiga livsstil utan att kalla det fÜr vad det är: brist pü engagerad samhällsanalys och intellektuellt ifrügasättande Üver saker som är potentiellt viktigare än att äta hela djuret och sen visa upp detaljerade bilder Sn GHW JHQRP IHP ROLND ÀOWHU RFK Sn WUH sociala medier.

det sker i en snyggt uppkavlad skjorta. Den Ükända hamburgaren, mest kopplad till fattiga amerikaners Üvervikt, är nu minsann Vn WUHQGLJ DWW GH à nGLJDVWH UHVWDXUDQJHUQD serverar den ekologiska versionen av den.

Skit i debatten om snabbmatskedjornas effekt pü globala miljÜhot, skit i debatten om svenskars hysteriska Üverkonsumtion av kÜtt, skit i att det är en av de vanligaste orsakerna till att boskap vanvürdas – hamburgaren är lyxtrendig! Har du pengar kan du dessutom unna dig lyxen att äta den HNRORJLVN DQQDUV NDQ GX VRP GH à HVWD DQGUD äta den billiga varianten och ütminstone känna dig trendig fÜr att du äter trendig mat, fÜr nügra välklädda hipsters har i tv poängterat att de har en klubb tillägnad denna stackars missfÜrstüdda maträtt som nu alltsü är ascool.

Och nej, jag säger inte att det är düligt att intressera sig fÜr mat. Jag Ünskar mig inte

9

Mat och melankoli FRANZ KAFKA, VIRGINIA WOOLF OCH LORD BYRON - DEPRESSIVA OCH MELANKOLISKT LAGDA HAR DE HAFT STOR INVERKAN PÅ VÅR KULTUR. YTTERLIGARE GEMENSAMT ÄR DERAS HÖGST KOMPLICERADE HÅLLNING TILL MAT MED PENDLANDE MELLAN SJÄLVSVÄLT OCH GLUPSKT FROSSERI. MED MELANKOLIN SOM GEMENSAM NÄMNARE UNDERSÖKER KARIN JOHANNISSON HUR ÄTANDET STÅTT I NÄRA FÖRHÅLLANDET TILL DEN INTELLEKTUELLA SJÄLVBILDEN I VÅR KULTUR UTDRAGET KOMMER IFRÅN KARIN JOHANNISSONS BOK MELANKOLISKA RUM : OM ÅNGEST, LEDA OCH SÅRBARHET I FÖRFLUTEN TID OCH NUTID SOM PUBLICERADES AV BONNIER FÖRLAG, 2009.

TEXT KARIN JOHANNISSON BILD PETER CEDERBLOM

Hur kommer det sig att mat och ätande kan beskrivas som viktiga för en melankoliker? Den melankoliska känslan har (kanske tvärt emot vad vi föreställer oss) en särskild relation till excessen, äcklet, glupskheten. Temat återkommer i all äldre melankolitradition: melankolikern som en olycklig varelse som ersätter sin förlust av världen med hetsätande eller destruktivt självgnagande. För övrigt en hunger som också kunde gälla sex.

Bilden av melankolikern som ständigt hungrig löper rakt in en större förlusttematik. Enligt psykoanalytisk teori har melankolikern förlorat något som måste kompenseras med en ”andra föda”.

Han måste fylla sitt tomma inre och mätta sin svultna själ. Hetsätning är ett sätt att symbolisera denna förlust; den får kropp genom att slukas, tuggas, sväljas, smältas och drivas ut som slagg. En motsatt praktik är svält; hunger-otillfredsställelse upphöjs

10

till skapande motstĂĽnd och mättnad- den typiske melankolikern som mager tillfredsställelse degraderas till dĂśd. Denna och tunn (men detta gäller inte TegnĂŠr). hungerestetik tillhĂśr inte minst modern Vetenskapssociologen Steven Shapin har melankolitematik. pĂĽpekat att intellektuell identitet bygger FĂśr melankolikern är alltsĂĽ allt ätande pĂĽ en asketisk tradition och att askesen problematiskt. I The Anatomy of melancholy särskilt gällt mat. Universitetens folk (1621) ägnade Robert Burton nästan tjugo beskrevs genomgĂĽende som avmagrade och sidor ĂĽt anvisningar fĂśr en melankolikers gulhyade. Kemisten (och melankolikern) rätta kost, en detaljerad katalog Ăśver Boyles kropp är bräcklig som â€?kristall eller 1600-talsmatbordets alla frestelser. Dietisk venetianskt glasâ€?, och om den melankoliske terapi var fullt logisk eftersom mĂśrkrets Kant sägs att han â€?var till kroppen helt orsak ansĂĽgs ligga i en Ăśverproduktion av fĂśrtorkadâ€?; â€?magrare, ja skinntorrare än VYDUWJDOOD 0DWUHVWULNWLRQHU Ă€QQV |YHUDOOW hans lilla kropp har kanske aldrig existeratâ€?. i melankolilitteraturen; Burtons lista Ăśver Hans dĂśdsmask tycks konkretisera det fĂśrbjudna är lĂĽng. Han nämner fet, tung, intellektuell askes: total avmagring. hĂĽrt stekt och starkt kryddad mat, vidare Det är alltsĂĽ det anorektiska snarare än DOOW PHG P|UN IlUJ DOOWVn GH Ă HVWD W\SHU DY glupska fĂśrhĂĽllandet till mat som kommer kĂśtt. Ost och mjĂślkprodukter bĂśr undvikas, att prägla det moderna melankoliska jaget liksom grĂśnsaker och grovt brĂśd. Fisk och samtidigt en modern konstnärsidentitet. skall ätas med fĂśrsiktighet, mĂśjligen med Men ofta med en Ăśppning till en hybrid: undantag av karp. Direkt skadligt är det hetsätning och tĂśmning. Lord Byron (1788svarta kĂśttet av hare; det är svĂĽrsmält och 1824) ansĂĽg att ätande och skapande inte skapar vidriga drĂśmmar. Vad gäller dryck hĂśrde ihop. Han avskydde fett som han bĂśr alla mĂśrka undvikas, som rĂśtt vin. Bäst fĂśrknippade med dumhet och trĂśghet. Han är ett lätt Rhenvin eller vatten. Inte särskilt svälte sig metodiskt fĂśr att hĂĽlla hjärnan mycket ĂĽterstĂĽr alltsĂĽ pĂĽ det melankoliska NODU +DQ YDU Ă€[HUDG YLG WDUPIXQNWLRQHQ bordet, i princip en exklusiv diet pĂĽ fĂĽgel, och tog ständigt laxermedel. Han kunde hummer, honung och vitt brĂśd. livnära sig pĂĽ kex och vatten i dagar och Burton pĂĽpekar att melankoliker â€?alltid rĂśrde inget animaliskt. Han drack ättika, ett är hungriga och äter mycketâ€?; iakttagelsen beprĂśvat anorektiskt knep. upprepas Ăśverallt. Glupsk och samtidigt Han skryter med sin smalhet. â€?Har du sett petig med mat pendlar den sorgsne mellan nĂĽgon lika smal som jag och ändĂĽ inte sjuk? frosseri och letargi. Han har kroniska ‌ Jag är som ett skelett.â€? Han drĂśmmer om matsmältningsproblem. Kväljningar, upp- att vara genomskinlig. Samtidigt serverar stĂśtningar, rapningar, kräkningar, gaser han andra utsĂśkta middagar. Anorexi som och diarrĂŠer drar som paroxysmer genom social interaktion, skriver Finn SkĂĽrderud, kroppen som i en undermedveten Ăśnskan att gĂśr en absolut skillnad mellan mat som befria sig frĂĽn fĂśdan. Ibland äter melankoliker social rit och mat som kaloriintag. Han tvärtom inget alls. tĂĽl inte att se 1700-talsläkare kvinnor äta “Ibland äter melankoliker kallar en särannat än det skild typ av mest exklusiva tvärtom inget alls. självsvält fĂśr (hummer, en 1700-talsläkare kallar en anorexia melanfĂĽgelvinge). cholica.

Han vill själv särskild typ av självsvält fÜr Till det inte bli sedd yttre beskrivs när han äter och anorexia melancholica.�

11

intar aldrig måltider tillsammans med sin hustru. En gång, berättar hon, ”då hans middag råkade serveras vid samma bord som min, blev han rasande och krävde att hans tallrik skulle Á\WWDV WLOO HWW DQQDW UXPµ 2IWD lämnade han återbud till stora middagar – på samma sätt som Darwin och Wittgenstein skulle göra. Men ibland förföll han till hetsätning (plumpudding!) för att ångestfullt balansera med laxermedel, gymnastik och kräkningar. ”Jag känner mig alltid bättre när jag har kräkts”, bekänner han.

I denna bulimiska pendling gömde han sin melankoliska ångest. Skammen över maten och rädslan för fettet förföljde honom alltid, liksom skräcken att förlora sin skaparkraft.

Romantisk intellektuell identitet etablerar alltså triaden melankoli-svält-skapande och gör den till en mäktig PHODQNROLÀJXU VRP VWUlFNHU sig in i nuet. Svälten kan röra sig i den bulimiska eller den anorektiska cirkeln, eller i båda.

Ett exempel är Knut Hamsuns GHOYLV VMlOYELRJUDÀVND URPDQ Svält (1890) där det depressiva författarjaget driver runt mellan svält och hetsätning, begär och äckel, tvånget att vräka i sig och att kräkas ur sig.

Friedrich Nietzsche väljer en systematisk modell. Han hävdade att allt tyskt ledde till melankoli, inte minst maten. Under 1870talet levde han periodvis som asket, gjorde långa vandringar i bergen och livnärde sig på en kost av rå äggula, skorpor och te, någon gång kött eller kall gröt. Större delen av sitt liv håller han rigorös diet. Under sitt sista år som professor i Basel, våren

1879, skriver han detaljerade listor för de närmaste två hundra (!) veckorna: “Till middag: Liebigs köttbuljong ¼ tesked före måltiden; två smörgåsar med skinka och ett ägg; sex-åtta nötter; två äpplen, två bitar ingefära; två kex. Till kvällsmat: ett ägg med bröd; fem nötter; söt mjölk med en skorpa eller tre kex.”

Samma strängt disciplinerade relation till mat – svält som både metafor och konkret NURSSVSUDNWLN ² ÀQQHU PDQ KRV PHODQNROLNHU

12

och fĂśrkastade tidigt familjens matvanor fĂśr experimentell fasta.

1912 blev han vegetarian och DYVWRG LQWH EDUD IUnQ N|WW ÀVN och ägg, utan ocksü frün alkohol, kaffe, te, choklad och allt som innehÜll minsta näring. �Inget är mer närande än en skiva citron�, hävdade han. Han utvecklade särskilda ätbeteenden, som fÜr att kompensera bristen pü substans i det han üt. Bland annat anslÜt han sig till den sü kallade Fletchers kostlära som krävde att varje tugga skulle idisslas hundra günger. Genom ritualer som var svüra fÜr familjen att uthärda, üstadkom han just det avskiljande frün andras matbord som han eftersträvade. Büde hemma och ute süg han alltid till att äta ensam (men hans mamma ber i smyg fästmÜn Felice utforska vad han für i sig).

I själva verket strävade han efter att gÜra sig oberoende av mat. �Jag är tunnast av alla människor�, skriver han till )HOLFH )RWRJUDÀHUQD YLVDU honom evigt mager, med üngestfyllda Ügon och Üron spetsiga som en fauns. Men han har mathallucinationer som han anfÜrtror sin dagbok, obehagliga bulimiska fantasier om torr korv och vassa revbensspjäll, om starkt kryddad och sÜtad mat, om att svälja och sluka utan att tugga. Han fasar fÜr tvüngsmatning. �Vad ska jag där och gÜra?� skriver han 1920 apropü eventuell inläggning pü sanatorium. �FÜr att bli fasthüllen mellan knäna pü Üverläkaren och spyfärdig av kÜttbitarna som han ‌ kÜr ner i halsen pü mig?�

Frün tidiga ür är hans grundstämning melankolisk, även om den kan brytas av gapskrattet. I sin dagbok skriver han: �Jag

som Kafka, Rilke, Wittgenstein, Vilhelm Ekelund och Virginia Woolf. Ekelund talar om �hungerkonstnären� som ideal och fÜrsÜker fÜrdriva sin melankoli med svält och skrivande. Hos Woolf är självsvälten kopplad till depressiva perioder, dü hon kan gü ner i vikt dramatiskt. Hela sitt liv hade hon en komplicerad relation till mat.

Kafka drev sig själv till undernäring och fÜrstod inte hur man samtidigt kunde skriva och äta. Han var extremt mager

13

känner mig som ”Jag måste “Att ge sig hän åt kött(et), gjord av sten, svälta”, viskar så som Kafka fantiserar jag är som min han med en sista egen gravsten.” kraftansträngning, om knastrig korv och Han talar om sin ”därför att jag inte impotens och sitt kunde hitta någon feta revbensspjäll, lystet kroppsförakt. Han mat som jag tyckte tuggande och sväljande, har masochistiska om.” fantasier. ”Jag Melan kolikerns har varit att ge efter för föreställer mig att relation till mat jag ligger utsträckt är ett otillräckligt sitt mörker.” på golvet, att belyst tema: jag skärs i bitar som stekt kött och att jag pendlingen från glupskhet för att fylla långsamt, med handen, erbjuder en hund förlusten i sitt inre, till självsvält för att borta i hörnet ett stycke.” Det är som om han sublimera samma förlust. Att ge sig hän åt inte bara vill driva ut tomheten i sitt inre, kött(et), så som Kafka fantiserar om knastrig han vill driva ut själva kroppen; kroppen är korv och feta revbensspjäll, lystet tuggande tomheten. Två av hans huvudpersoner dör och sväljande, har varit att ge efter för sitt av svält, Gregor Samsa i Förvandlingen mörker. Ibland har kött kunnat sväljas bara och Svältkonstnären i berättelsen med i dematerialiserad form, som buljong. samma namn.

Fetma är alltså melankolins, men också En svältkonstnär kom ut postumt två intellektets antites. “Håll dig mager”, månader efter Kafkas död 1924. En man skriver en 1700-talsläkare till sin protegé: reser omkring med sin impressario som “tunn som en råtta och med svälten i hungerartist. Han visar upp sin utmärglade ansiktet, men också skärpt och mentalt lika kropp sittandes i en bur och iklädd svarta vass som en rakkniv.” Och denna ikon i det trikåer (melankolikerns klassiska uniform). västerländska medvetandet – kopplingen Impressarion tillåter honom bara att mellan självsvält och intellekt – har envist fasta i fyrtio dagar, inte mer än Jesus. återkommit in i nuet.

Men svältkonstnären drömmer om att få Steven Shapin har prövat frågan om fortsätta, ta sig till den yttersta gränsen. vissa moderna vetenskapsmän kan ses just För att förverkliga drömmen avskedar han som svältkonstnärer. Ett av hans exempel impressarion och tar anställning vid en är Wittgenstein som under stora delar av cirkus där han placeras intill djurburarna. sitt liv levde på asketisk diet. Han ogillade Men publiken strömmar förbi just hans resor och det akademiska livets festivitas, bur för större attraktioner. Han glöms bort; bland annat för att han då inte hade kontroll ingen håller längre reda på hur länge han över måltiderna. Han tycks ha följt askesens svultit. princip att inte bara äta lite, utan också Han bestämmer sig för en sista prestation, upphäva ätandets njutning genom att alltid den slutliga svälten. En dag passerar en äta samma sak. Han praktiserade metoden förman buren och frågar vakterna varför den konsekvent. Under en period i Dublin står tom. Konfunderade rotar de i halmen bestod hans middag varje dag av en omelett RFK ÀQQHU UHVWHUQD DY VYlOWNRQVWQlUHQ och en kopp kaffe.

14

Smaklökarnas integration ATT STÄLLA SIG FRÅGAN VILKEN ROLL MAT OCH MATKULTUR SPELAR NÄR MAN FLYTTAR TILL SVERIGE INNEBAR EN SNABB INSIKT I HUR KOMPLEXT DET SOCIALA FENOMENET VI KALLAR FÖR MAT ÄR. I MÄNNISKORS BERÄTTELSER OM MÖTEN MED SVERIGE OCH SVENSK MAT RYMS BILDER AV SAMHÄLLET I STORT, SÖKANDET EFTER NYA REFERENSRAMAR OCH BEHOVET AV ATT BLANDA KULTURER. TEXT JON HULANDER BILD HANNA GUSTAVSSON

Bahar, åtta år gammal, stegar in på ICA tillsammans med sina föräldrar.

Det är dags att handla den kommande veckans mat. Trots att Bahar bara är åtta år gammal vet hon vad hon vill mer än något annat i världen: hon vill bli svensk.

För att nå målet har hon utarbetat en plan.

Hon har studerat kompisen Camilla och hennes föräldrar i mataffären, memorerat varorna de plockat ner i kundvagnen för att nu tvinga sina egna föräldrar att handla samma saker. Hon plockar bort alla saker som sticker ut. Hon vet vilken mjölk det är som gäller.

'HW ÀQQV IRUVNDUH VRP PHQDU DWW NlQVODQ av att dela samma matkultur är det viktigaste för individens plats i gruppen. Att man genom konsumtion av en viss typ av mat kan forma sin identitet och känna sig delaktig i en kulturell gemenskap. Bahar, idag 24 år, är en av nio personer jag intervjuat om matens roll i migrationen till Sverige. Hon lärde sig med tiden att man inte kan träda in i en gemenskap utan att få gemenskapens erkännande. Majoritetskulturens självbild hämtar sin kraft i att ordningen mellan ”Vi” och ”Dem” upprätthålls. Bahars familj gjorde under sin första tid i Sverige försök att

15

närma sig svenskar med hjälp av mat, men ofta ledde det ingen vart. Bahars mamma upplevde att intresset för hennes mat var större än intresset för henne som person.

Hon kände hur omvärlden värdesatte individen mindre än hennes kulturella uttryck. Mycket av matens potential som gränsöverskridande integrationsverktyg går förlorad på grund av just den typen av ojämlikhet. Det är också en följd av den allmänna föreställningen om att man bara kan tillhöra en etnisk och kulturell gemenskap. I integrationssammanhang är det lätt att bara tänka i motpoler: två etniciteter som står mot varandra, två olika kulturer och många olikheter. Men är det verkligen oföränderligt?

Enligt etnologen Owe Ronström är mat ett tydligt sätt att visa vem man är, både

kollektivt och individuellt. De första åren i en människas liv, uppväxten, platsen och framför allt maten är viktiga för hur man börjar formas som individ. Den mat man växer upp med är något man kommer tillbaka till, längtar efter och reser i minnet med hjälp av. Maten har en stark koppling till den fysiska platsen men i och med det får maten också en utpräglat nationell stämpel.

Det nationella kategoriserandet riskerar att göra mat till ett reserverat område för en särskild nationell gemenskap, vilket kan bli ett hinder i framtida kontakter med andra kulturer. Ett begrepp som exempelvis ”svensk mat” kan i det sammanhanget bli en kulturell gemenskap som är tillgänglig för vissa men inte för andra, som i sin tur kan spä på tänkandet i kulturella motpoler.

Etnologen och kocken Håkan Jönsson menar

16

dock att det inte är maten i sig som är det de själva ser på sin identitet. Känslan av centrala för en matkultur utan att man äter DWW EHÀQQD VLJ mitt emellan två kulturella liknande mat inom gruppen. Det som kallas gemenskaper - hemlandet och Sverige – blir ”svensk mat” har förändrats och fortsätter påtaglig. Ett läge som Homi Bhabha kallar göra det över tid, men gemenskapen består. för the third space - nya förutsättningar och I stort sett all mat är vad den är idag på grund spelregler som uppstår när kulturer möts av blandning av kulturer och kontakter med och blandas och som utgör en öppning för andra traditioner. Förr eller senare kommer utveckling och framsteg bortom tidigare mat som idag ses som exotisk i Sverige vara PDNWUHODWLRQHU RFK WDQNHVlWW )|U ÁHUD GHW VYHQVNDVWH VRP ÀQQV blev det dock till en början ett stadium av Nationella markörer är föränderliga osäkerhet och vilsenhet. Viljan att vara och människans ”antingen eller” kulturella identitet samt omvärldens “Bahars mamma bygger lika mycket sätt att kategorisera på att bli som på att människor i upplevde att intresset vara. Trots att mat nationella och för hennes mat var kan fungera som kulturella fack gör ett sätt att försöka att upplevelsen av större än intresset för bevara och markera DWW EHÀQQD VLJ PLWW både ursprung, emellan blir olustig. henne som person. ” etnicitet och identitet Uppenbarligen så leder livet i ett nytt land oundvikligen till är mat ett område där integrationen är P|WHQ PHG GHQ PDWNXOWXU VRP ÀQQV GlU problematisk. The third space blir en Påtryckningar från majoritetssamhället och ofrånkomlig position för många, men mötet med ny mat och nya mattraditioner kan samtidigt öppna möjligheter för nya förändrar våra smakpaletter med tiden. Av kulturella gemenskaper. Oavsett vad de personer som jag intervjuat har jag till positionen leder till så är ett viktigt steg exempel träffat en indier som inte kan äta L XWYHFNOLQJHQ DWW ÀQQD VlWW DWW MlPVWlOOD lika stark mat nu som förr och en amerikan etniska och nationella gemenskaper idag som inte gillar sötsaker längre. Ett slags och skapa kommunikation för kulturella smaklökarnas integration som smyger sig utbyten på lika villkor. I den processen på och upptäckts först i efterhand. är dessa mathybrider - de individer som I intervjuerna beskrivs hur matvanorna förkroppsligar rörelse i tillsynes fasta skiftat och hur det påverkat hur deras vänner strukturer som nationalism och etnicitet, en och familj i hemlandet ser på dem, och hur viktig pusselbit.

Jönsson, Bodil & Jönsson, Håkan. Tio tankar om mat, Stockholm: Bromberg 2007.

Ronström, Owe. Förord till Näring för minnet: pensionärsmat, smak och historia, Stockholm: Socialtjänstförvaltningen, Forsknings- och utvecklingsenheten 1999 Rutherford, Jonathan. The Third Space. Interview with Homi Bhabha. In: Ders. (Hg): Identity: Community, Culture, Difference 1990 Hulander, Jon. Mat, gemenskap & gränser – en etnologisk studie om matens betydelse och potential i migrationen till Sverige 2011.

17

Mat/sex - så funkar det GENOM LITTERATUR OCH FILMEXEMPEL FUNDERAR ISABEL BJÖLSTAD NORDQVIST ÖVER FENOMENET NÄR SEX SKILDRAS GENOM BESKRIVNINGAR AV MAT. NÄR FUNGERAR METAFOREN OCH NÄR FUNGERAR DEN INTE? TEXT ISABEL BJÖLSTAD NORDQVIST BILD OLLE HALVARS FRANZÉN

18

19

“Blir det fĂśr verkligt riskerar filmen eller litteraturen att fĂśrflyttas till lĂĽgstatushyllan fĂśr mjukporr, dit allmänheten bara gĂĽr med huvudet sänkt.â€?

Let´s talk about mat/sex och hur det funkar.

Alltsü, nu menar jag inte att ge nügra deppiga rüd om hur du kan spica upp ditt sexliv med lite vispgrädde och choklad.

Jag menar vad är egentligen syftet med fenomenet att beskriva sex som mat? Hur kan det komma sig att det i vür kultur; i ÀOPHU E|FNHU RFK NRQVW EODQG DQQDW ÀQQV sü pass münga beskrivningar av nügot som vi gÜr med vüra genitalier, fÜr njutning eller fÜr bäbisproduktion, maskerat till nügot vi skÜter med mun och mage fÜr att mättas, fü näring och energi. Och vad är det som gÜr att det faktiskt funkar ibland - men ocksü kan bli sü fruktansvärt fel?

Att använda ätandet som ligga-metafor har att gÜra med tabu och censur. Det kanske LQWH DOOWLG NlQQV Vn ÀQW DWW EHVNULYD VYHWWLJD VWnQNDQGH NURSSDU L SRHVL , ÀOP PnVWH sändningstider anpassas och üldersgränser sättas om vi ska fü skymta en guppande rumpa eller kramade brÜst. Dessutom är avvägandet livsviktigt - blir det fÜr verkligt ULVNHUDU ÀOPHQ HOOHU OLWWHUDWXUHQ DWW I|Uà \WWDV till lügstatushyllan fÜr MJUKPORR, dit allmänheten bara gür med huvudet sänkt.

Dü är det tryggare att linda in scenen i ett IURVVDQGH DY IHVWPnOWLGHU JLULJD ÀQJUDU RFK fuktiga, Üppna munnar.

En annan anledning till omskrivningen är säkert att münga skickliga fÜrfattare tycker

att det är svürt att skriva om sex. Genom att skriva om mat i stället väljer de kanske ett mindre avslÜjande tillvägagüngssätt.

När jag fĂśr ett par ĂĽr sedan gick pĂĽ en VNULYDUNXUV Ă€FN YL L XSSJLIW DWW EHVNULYD en mĂĽltid “sensuellt, erotiskt eller sexelltâ€?.

Det hela handlade nog mer om att ge oss en utmanande uppgift än att lärarna hade snusk pü hjärnan. Att de hade valt att placera sexscenen pü just matbordet ifrügasatte vi aldrig. Inte fÜrrän jag med lite kräksmak i munnen läste en klasskompis tappra men vilsna fÜrsÜk till sextetxt: en väldigt bildbaserad beskrivning av framdukade saftiga kycklinglür, hüriga kiwiklyftor med blottade snitt och prinskorvar som stod rakt upp mellan kÜttbullarna.

6DPWLGLJW PLQQV MDJ lQ LGDJ à HUD nU efterüt, en annan klasskompis heta mÜte med morgonens fÜrsta kaffekopp: �När jag äntligen hüller muggen i mina händer lüter jag skummet lüngsamt smeka mina läppar och med slutna Ügon stryker jag ytan med tungspetsen.� Hade inte skrivarkursen varit pü distans utan pü nügon isolerad folkskoleort hade nog bidrag som detta utlÜst kollektiva orgier i barackerna.

Kanske har Anaïs Nin fÜrklaringen till mat/sex-fenomenet och varfÜr relationen ÀQQV , I|URUGHW WLOO QRYHOOVDPOLQJHQ Venusbarn berättar hon hur innehüllet blivit WLOO 7LGLJW L KHQQHV NDUULlU YDU KRQ RFK à HUD av hennes fÜrfattarvänner extremt fattiga RFK GHUDV OLWWHUlUD DPELWLRQHU ÀFN JH YLND nW det enda som betalade bra, erotiska noveller.

Nin püpekar att detta skrivande inte är nügot en fÜrfattare väljer självmant, och att den HQVLGLJD IRNXVHULQJ Sn VH[ QlVWDQ ÀFN GHP att känna sig prostituerade. Det fanns dock

20

“Kameran är direkt inzoomad på Elizabeths öppna mun som förväntansfullt suger, omsluter och sväljer nästan allt som John stoppar in i den, ömsom söt honung och ömsom het och svidande chili” en aspekt som gjorde det enkelt för dem att göra sitt jobb, deras egna hunger. Nin hävdar att “ju större hungern är, desto häftigare blir åtrån” De febrigt fysiska begären efter något mer smakmässigt spännande än havregrynsgröt och vatten översätts alltså till snusk och passion.

När man läser novellen Rymlingen kan man se hur en hungrig mun andas häftigt mellan raderna över den förföriska tanken på saknade dofter och smaker av mat: “Hon hade en tunn klänning på sig som bara tycktes vara ett ljust hölje som rymde hennes egen doft. [...] Pierre kunde fånga alla dess nyanser – den bittra och starka doften av hennes hår, några droppar svett på halsen, under brösten och under armarna, hennes andedräkt som var både syrlig och söt som en blandning av citron och honung.” Det är bara att konstatera att sammankopplingen mellan ätande och erotik i Nins fall funkar.

En klassisk scen som hamnar mitt i gränslandet mellan lyckad och katastrof lU IUnQ ÀOPHQ 9 1/2 Week (1986) med huvudpersonerna John Gray och Elisabeth McGraw spelade av Mickey Rourke och Kim Basinger. Kameran är direkt inzoomad på Elizabeths öppna mun som förväntansfullt suger, omsluter och sväljer nästan allt som John stoppar in i den, ömsom söt honung och ömsom het och svidande chili, ackomponjerad av kitschig 80-talspop som glatt besjunger ätandets nöjen. Matandet pendlar mellan oskuldsfullt lekande med dallrande röd gelé och söta jordgubbar som snoppas av mellan läpparna och de starka chilifrukter som John lurar in i Elizabets mun vilket leder till att hon desperat försöker hämma smaken med

mjölk som sarre-liknande rinner ned för hennes kinder. Scenen är både obehaglig och starkt sexuellt laddad - precis som deras UHODWLRQ L ÀOPHQ När jag nyligen, lite bilsjuk efter många timmars resa besökte en vägkrog, stod det på den klibbiga inplastade pizzamenyn att “Sex is like pizza - when it´s good it´s really good, when it´s bad it´s still pretty good.“ Pizza var det sista jag ville äta efter det ÀQXUOLJW YDOGD FLWDWHW Vad knepet är kanske jag inte lyckats komma fram till, men en sak är säker; en lyckadmat/sex-skildring är lika svårt att få till som en perfekt pizza. Om jag lyckades själv den där gången på skrivarkursen? Det får ni själv avgöra: Trots timmar av hungrig längtan dröjde jag länge vid förrätten. Smekande doppade jag det mjuka brödet i olivoljan. Mina läppar lekte med innehållet i snäckornas öppnade munnar. Jag bet försiktigt och sög i mig dess kött.

Vid varmrätten kunde jag knappt kontrollera mig längre, doften av den krämiga risotton berusade. När den första tuggan fyllde min strupe suckade jag av välbehag. Allt jag kunde tänka på var att jag ville ha mer, mer.

(IWHUnW VDWW MDJ ÁlPWDQGH IUDPI|U HQ skål färsk frukt och petade i mig de sista söta bitarna. Herregud vilken måltid.

21

NINA LINDGREN NINA LINDGREN JOBBAR SOM GRAFISK DESIGNER OCH ILLUSTRATÖR I STOCKHOLM. HÄR ÄR HENNES VISUELLA TOLKNING PÅ TEMAT MAT OCH TANKARNA HON HADE NÄR HON ILLUSTRERADE. TEXT OCH BILD NINA LINDGREN

Plockar den i naturen eller i affären. naturlig, onaturlig mat matprogram, kändisar som lagar mat åt varandra, olika personer som äter mat tillsammans och vi kollar på recept, middagar, fika, kaffepaus, luncha för att inte tala om dieter visa upp för andra vad man äter ska inte bara smaka gott utan också se bra ut ofta bättre på bild än i verkligheten inte bara ett bränsle - fyller inte bara magen utan kanske hela livet en förutsättning för att leva och förmodligen också meningen med det

22

23

Uppskuren och ätbar - om mat i konsten MAKODE LINDES VERK PAINFUL CAKE VERKAR I EN TRADITION AV KONST DÄR MATERIALETS FÖRÄNDERLIGA EGENSKAPER OCH INTERAKTIVA MÖJLIGHETER ÄR UNIKA. LIVSMEDEL SOM KONSTFORM HAR SKAPAT STARKA REAKTIONER HOS ÅSKÅDAREN OCH BLIR OFTA UPPMÄRKSAMMADE. MAJKEN OLSSON HAR UTFORSKAT HUR MAT I KONSTEN KOMMUNICERAR. TEXT MAJKEN OLSSON BILD MALIN KOORT

24

25

“Med sina klänningar gjorda av rått kött upprörde hon på 80-talet men lyckades också väcka frågor om utsatthet och gränsdragningar inom konsten.”

rått kött upprörde hon på 80-talet men lyckades också väcka frågor om utsatthet och gränsdragningar inom konsten. Enligt Sterbak blir vår tids fåfänga, ett utsatt förfall som bör ifrågasättas. År 2010 valde den kontroversielle artisten Lady Gaga att bära en liknande köttklänning på MTV Video Music Awards. Klänningen var ett tydligt politiskt agerande och uttryck för antiobjektiveringen. Gaga själv kommenterade aktionen själv genom att verbalisera det hon redan kreativt kommunicerat: ”I am not a piece of meat!”

Makode Lindes verk Painful Cake (2012) ÀFN WLGLJDUH L nU LOOXVWUHUD KXU PDW VRP konstform kan ha allvarliga konsekvenser.

När hans marsipantårta som föreställde en nidbild av en afrikansk kvinna blev uppskuren och nedsvald av landets kulturminister spred sig bilderna över hela världen. I Aftonbladet förklarade Linde själv konstverkets sammanhang och dess intentioner. Han ansåg inte att någon av de inblandade individerna borde anklagas för rasism - varken kulturministern eller de som skrattandes tittade på när tårtan skars upp. I stället var tårtan ett sätt att visa på att världen som vi lever i är rasistisk. Linde tillade att “Det är först när den dolda rasismen blir synliggjord som den kan krossas.”

Valet av mat som konstnärligt medel blev ett lyckat sätt att förmedla konstnärens budskap. Linde lyckas pressa konsten bortom att förbli ett objekt att konsumera, det blir något som äts, smakas, sväljs och bajsas ut.

När mat används i konst händer det något med verket som objekt. Det konstnärliga verket får ytterligare dimensioner än endast den visuella; tanken och det abstrakta tilldelas makt. Objektet som ett ”dött” ting väcks till liv med hjälp av det föränderliga materialet livsmedel. Livsmedel har inte samma hållbarhet som till exempel trä, olja på duk eller keramik - och det som skapas av mat blir därför till en pågående process, verket förändras. Objektet ersätts av processer som får liv efter det att konstverket en gång var.

Mat som konstform tillhör 60-talets antiintellektuella konstnärliga process. Det växte fram en vision om att bryta ner det HWDEOHUDGH PDWHULDOLVWLVND RFK REMHNWLÀHUDGH konstverket. Ett försök att bland annat frigöra sig från de rådande normerna och manliga strukturer som format konsthistorien fram tills denna tid. Efter lång tradition av att bli representerad som objekt i konstverken, kunde nu kvinnan ta plats i konsthistorien som skapare och inte enbart som objekt. Och det var just kvinnor som stod för det största agerandet i t ex performance art under 60-talet. Mat var ett av de material som kom att användas i denna nya konstnärliga riktning.

Det är i denna tradition som den kanadensiska konstnären Jana Sterbak verkar. Med sina klänningar gjorda av

“Då mat dessutom är starkt kulturellt förankrat bär den på stor potential för variation i uttryck och reaktioner.”

26

Som närvarande åskådare till verket är du i allra högsta grad delaktig i konstnärens vision, oavsett vad din personliga åsikt är.

Det är en spännande makt.

Mat som konstnärligt material blir dynamiskt även på bild. Kevin Van Aelst är en amerikansk fotograf som lyckas skapa omedelbar interaktion med betraktaren JHQRP VLQD IRWRJUDÀHU DY PDW VRP ELOGDU former av andra objekt. Till Van Aelst verk hör bl a Hawaii VRP lU HWW IRWRJUDÀ av utspilld röd läsk där de utspillda pölarna bildar Hawaiis olika öar. Ett annat exempel är ett äpple som har ätits av på ett sätt som skapar en världskarta. Van Aelst använder sig av vardagsobjektet mat för att minska avståndet mellan dessa ting och de tankar och drömmar som de väcker. Som betraktare ser du vanlig mat men genom Van Aelst framställning kan vi också se konst och stora idéer. I den visuella värld han skapar

hör allting samman, stort som smått.

Alla levande människor har en relation till mat. Eftersom ätandet är ett primitivt och universellt behov tilldelas det också en otrolig makt över våra liv. Mat som konstmaterial blir på så sätt ett verktyg som kan påverka på ett allmänmänskligt plan och dessutom fysiskt interagera med åskådaren.

Det är på så sätt ett näst intill optimalt verktyg för perfomance art, samt för konst som ska illustrera förändringsprocesser, då riktiga livsmedel aldrig är statiska utan endast tillfälliga. Då mat dessutom är starkt kulturellt förankrat bär den på stor potential för variation i uttryck och reaktioner.

Slutligen kan mat inom konsten också ifrågasätta och utmana det förväntade och de “naturliga”. Livsmedel som material har en unik förmåga att minska avstånd inom, utanför och omkring konsten. Nu är jag mätt.

27

Vågskålen, Dalí och livet GENOM EN PERSONLIG BERÄTTELSE I TVÅ DELAR FÅR VI FÖLJA HARRIET STENIS OCH HENNES REFLEKTIONER KRING HUR MAT STYR OSS. MED ELLER UTAN ÄTSTÖRNING ÄR VÅRA FÖRHÅLLANDEN TILL MAT PROBLEMATISKA I ETT VÄSTERLÄNDSKT SAMHÄLLE DÄR DET ÄNDLÖSA UTBUDET HAR SKAPAT KONFLIKT MED ÄTANDET SOM VÅRT NATURLIGA BEHOV. TEXT HARRIET STENIS BILD IDA KONGE NIELSEN

1982 Min dag börjar egentligen kvällen före eftersom kvällen före har så stor betydelse för hur dagen efter kommer att se ut. Före och efter, alltid före och efter. Det låter som nån jävla skönhetsförvandling tagen direkt ur Damernas värld eller nån annan av alla dessa veckotidningar som eldar på dessa satans ideal som upptar så mycket tid för så många, men nu då NU!!!

Det är just det som är mitt stora dilemma, det är alltid före och efter men aldrig NU...

Före är hopp om förändring, efter är det för sent.

Mina välproportionerade 39:or med blånagel på höger stortå som jag fått efter HQ $&2 V RSDUI\PHUDGH KXGORWLRQV ÁDVND som slank ur min högerhand. De, dessa 39:or alltså, springer alltid iväg bakåt eller framåt i tiden helt av sig själva. Jag kan inte styra mina fötter, tänk om det vore

så enkelt att det var i fötterna det satt. Då VNXOOH MDJ NXQQD DPSXWHUD GHP RFK À[D HWW par fräscha träben i stället och så skulle alla mina problem vara lösta. Jag kanske skulle få lite problem med att ta mig fram men jag har hört att man vänjer sig.

Men tyvärr är det inte så enkelt. Det är inte i fötterna det sitter utan i HELA JÄVLA KROPPEN!!!

Kvällen före, det är kvällen före det hänger på. Det hänger på om HAN ringer, han med stort H och hela huvudet fullt av dreadlocks och reggae. Mina ord ekar genom lägenheten när jag kommer hem ”Är det nån som har ringt??” Ord som studsar genom mellan väggarna och återvänder oftast med ett NEJ som träffar mig mitt i planeten.

Nedslagen vankar jag mot kylskåpet och tar ut det som behövs för ett par rediga

28

dubbelmackor. PurjolÜk brukar det oftast vara pü, det är nog därfÜr PLQD YlGHUVSlQQLQJDU LQÀQQHU VLJ PHG WlWDUH LQWHUYDOOHU QX I|U WLGHQ och kaffe eller the. Kaffe eller the fÜr att blanda upp det hela lite sü att det ska bli lättare att‌.

Ja vad är det jag gÜr när jag blir ensam med mig, när den glädjelÜsa WRPKHWHQ J|U HQWUp 1lU nQJHVWHQ OlJJHU VLJ VRP HQ YnW ÀOW |YHU QlVD och mun och att fü drunkna bara skulle kännas som en befrielse. Jo jag stoppar ner det med mängder av dubbelmackor och kaffe och the som ett par timmar senare guppar omkring i toalettstolen och ser ut som en surrealistisk mülning av Salvador Dalí. Ibland kan det faktiskt va riktigt vackert, det ser olika ut frün güng till güng beroende pü vad man ätit.

Det är det jag gÜr pü kvällarna fÜre när ingen annan än jag själv kan I\OOD GHQ HNDQGH HQVDPKHWHQ 6QlOOD QnJRQ WDOD EDUD RP DWW MDJ ÀQQV Ibland ringer han faktiskt kvällen fÜre innan jag hunnit i säng och jag

“Jag stoppar ner det med mängder av dubbelmackor och kaffe och the som ett par timmar senare guppar omkring i toalettstolen och ser ut som en surrealistisk mĂĽlning av Salvador DalĂ­.â€? kan somna gott men ringer han inte sĂĽ somnar jag faktiskt ändĂĽ. Ibland av ren utmattning, det är jobbigt att mĂĽla surrealistiska mĂĽlningar i toalettstolen.

Dagen efter bÜrjar med ett dundrande huvud pü kudden, ett huvud som det krävs all vilja i världen fÜr att lyfta.

Ibland räcker inte all vilja i världen sü huvudet, jag och kroppen blir kvar i sängen ett par timmar tills all vilja i världen räcker till och vi gür upp tillsammans. Huvudet, jag och kroppen. Mitt taskiga morgonhumÜr LQÀQQHU VLJ VDPWLGLJW VRP MDJ SODFHUDU PLQD RU Sn PDPPDV WUDVPDWWD som hon skickade med mig ner fÜr att jag inte skulle frysa om fÜtterna.

Det kanske är i mammas trasmatta det sitter mitt taskiga morgonhumÜr fÜr alltid när jag sätter ner fÜtterna där sü bÜrjar det, när Mr Nederlag knackar pü dÜrren tillsammans med Skuld och Skam.

Nej det är inte i trasmattan, det är inte i fÜtterna det sitter utan i HELA JÄVLA KROPPEN!!! Duschar, fÜrsÜker duscha bort allt �äckel� som sitter djupt ner i hürrÜtterna och lüngt in i porerna. När jag fütt bort det värsta sätter jag pü mig rena kläder inifrün och ut.

(Q UHQ RFK IUlVFK à LFND NOlPPHU HQ GXEEHOPDFND PHG SXUMRO|N och en kopp kaffe eller the till frukost, släpper en lÜkfjärt, springer till bussen och üker ut till Jakobsberg.

I skolan kan jag glÜmma mig själv och gü upp i andra och annat. Där NDQ MDJ NlQQD PLJ IUL (Q IUL à LFND VlWWHU VLJ Sn SHQGHOQ RFK nNHU KHP Üppnar dÜrren och ropar �Är det nün som har ringt??�

29

2012 Jag inväntar inte längre ensamheten fÜr att kunna frossa i nügot lättspytt. Jag mülar inte längre surrealistiska konstverk i vita stolar av porslin, Dalí für vila i frid. Men maten kommer aldrig att bli en nära vän att älska villkorslÜst. Maten kommer alltid att kräva en motprestation, ett krav som Ükar med storlek pü intag och innehüll. Allt vägs pü en vüg där den ena skülens intag vägs mot ett offer i den andra, allt till jämvikt uppnüs.

Likt en nykter alkoholist kryssar jag mellan butikens till bristningsgränsen fyllda hyllor och funderar Üver maten som straff, lindring, trÜst, belÜning och livsstilsmarkÜr.

Inser att det inte enbart handlar om att äta sig mätt, lika stor vikt läggs vid innehüll och varumärke. Vi positionerar oss genom vad vi inhandlar. Vi betalar Üverpris pü exklusiv DGUHVV L KRSS RP DWW JODQVHQ VND à DJQD RFK VLQJOD QHU Sn RVV OLNW G|GD KXGà DJRU Hyllorna är fyllda med handplockat, trampat, tuggat och utspottat, allt fÜr det där sista säljande argumentet. I det udda och unika sitter exklusiviteten. Det skulle därfÜr inte fÜrvüna mig om nügon har suttit pü tekakorna och tryckt till med celluliterna fÜr att fü till den slutliga perfekta texturen innan gräddningen. Varorna packas i �kreddiga� kassen som sen sparas till de tvü sista veckorna i münaden dü püsen frün Lidl für ny kostym.

När jag och mina brÜder var smü och var i sommarstugan om somrarna var det bästa vi visste konserverade kÜttbullar i brunsüs, stora och saftiga plastgrÜna äpplen som aldrig ruttnade och läskedryck.

Mammas hemgjorda älgkÜttbullar med tillika hemgjord lingonsylt, mormors mandelpotatis och källvatten frün bäcken pü andra sidan vägen stod inte hÜgt i kurs.

KÜpemat skulle det vara. Idag är mammas älgkÜttbullar hürdvaluta och nügot som jag och mina dÜttrar fÜrsÜker fü till med mer eller mindre lyckat resultat i brist pü

originalet.

Svänger in i güngen mellan hyllmeter av kaffe och the. Grabbar tag i ett kaffepaket med en leende gubbe i strühatt mellan rader av grÜna kaffeplantor. Ekologiskt och rättvisemärkt. Med sitt leende tänder han min gloria och bekräftar att min insats ger resultat. Kastar onda Ügat pü en kund som väljer butikens eget märke, fÜrrädare. Lägger ner gubben i korgen och ger mig av mot frukten och grÜnsakerna GlU VlVRQJVWlQNDQGHW RFK EDQDQà XJRUQD I|U OlQJH VHQ à XJLW VLQ NRV 9L KDU WLOOJnQJ

30

mousse, listan kan gÜras lüng. Pü min tid handlade det om Marabous mjÜlkchoklad och SchweizernÜt (senare kom HelnÜt) eller i värsta fall Blockchoklad. Och brÜdet. Vad hade jag att tillgü? - Skogaholmslimpa och torr smüfranska. Ska man trycka i sig en hel limpa om dagen kan det vara trevligt att ütminstone fü uppleva lite variation innan den üker upp igen.

FramfÜr mig uppenbarar sig charkdisken där skinkor trängs och exponeras tillsammans med korvar och ostar under disk av glas. Samma varor säljs färdigfÜrpackade i kyldisken en bit därifrün till en billigare penning. Sü vad är det jag betalar fÜr? Den ¾SHGRÀOWUHYOLJD¾ H[SHGLWHQV OHHQGH GHW UlWWD rustika omslagspapperet eller bara känslan DY DWW I|U HQ NRUW VWXQG YDUD FHQWUDOÀJXUHQ i en expedits liv? Frün avdelningen fÜr det färdigfÜrpackade, där extrapriserna lyser rÜda som lanternor i mÜrkret, tycks ryggarna pü de privilegierade vid charkdisken bilda en mur där Ügonkast och smü leenden spinner nät av osynliga trüdar. Har du inte medlen eller tillgüng till de rätta koderna kommer du inte in. Lyckas du ändü ta dig in är det som att gü naken pü stan; du kommer garanterat att bli upptäckt En stilla undran dyker upp: Vem ska handla allt det här? Trots att vi ständigt WU|VWDU RFK EHO|QDU RVV RFK ÀQQHU PHU eller mindre kreativa anledningar till att fü stoppa i oss det där lilla extra kan vi rimligen inte fü i oss allt det här! Hur münga VP\JEXOLPLNHU ÀQQV GHW HJHQWOLJHQ L GHW KlU landet... Jag läser i Dagens Nyheter den 3 augusti att det slängs en miljon ton mat om üret, 5 x Globen. Livsmedelsbutiker och brÜdtillverkare slänger dagligen mat och brÜd som är fullt ätbart med endast kort datum eller skadade fÜrpackningar. Ställer mig vid skampülen och är en av de fÜrsta att erkänna att jag sträcker in armen ända upp till armbügen fÜr att hitta fÜrpackningen med det senaste datumet och ratar buckliga

till frukt och grÜnsaker frün alla världens hÜrn varje münad, varje dag, varje timme pü dygnet üret runt. Ingen längtan, ingen saknad. Likt trotsiga barn kräver vi Ügonblicklig behovstillfredsställelse.

Variationen och kreativiteten pü hyllplanen är total. Blir lite avundsjuk pü dagens bulimiker som kan botanisera bland alla olika sorter av i grunden samma vara.

Ta till exempel chokladen, det är 30, 40, 55, 70 och 85 procentig chokladhalt med en smak av apelsin, tranbär, blübär och havssalt med en fyllning av nÜtter eller

31

burkar och knöliga hörn. Den mesta maten slängs dock hemma i det egna köket. Vi betalar alltså dyrt, kånkar hem de till brädden fyllda matkassarna och kastar sedan hälften.

Jag närmar mig kassorna med smågodis, veckotidningar och lotter.

Smågodisets dragningskraft går i vågor men kärleken består och är lika djup som ett vattenhål i öknen. Inga tillfälliga dieter i världen kan komma in mellan mig och mina jordnötsrutor, salta dödskallar och sura remmar. 1985 tilläts självplock och lösgodiset blev både tillgängligare och billigare. Borta var kiosken där man stod på tårna för att nå upp till luckan och var tvungen att peka ut varenda godisbit man ville ha.

Svenskarna klämmer i sig mest lösgodis i hela världen och återigen; Jag är en av dem. Till skampålen igen för att smeta av sig lite skam.

Jag trängs med syndare i alla åldrar framför färgglada rader av lösgodis. Gräver längst bak i burkarna för att undvika sånt som snoriga

“Vi har tillgång till frukt och grönsaker från alla världens hörn varje månad, varje dag, varje timme på dygnet året runt. Likt trotsiga barn kräver vi ögonblicklig behovstillfredsställelse.“ EDUQÀQJUDU NDQ KD NODGGDW Sn .UX[HW lU DWW PDQ LQWH InU WD I|U P\FNHW Högst 5 jordnötsrutor, ett par salta dödskallar och så något annat som lockar. Mmmmmm i den här påsen ryms tröst, belöning och lindring allt för under en tjuga.

Svävar iväg en bit in på Vättersvägen men tappar höjd och snavar över asfalten när jag inser att det här kommer att kosta, i den här påsen ryms även straffet. Spottar ut det jag har i munnen och slänger de sista bitarna som rasslar omkring i påsen. Hur ska jag kunna betala tillbaka det här?

Vågskålen väger över betänkligt, jämnvikten är förlorad. Läser även i samma DN den 3 augusti att matframställningen utgör en stor belastning på miljön genom onödiga transporter, övergödning och spridningen av miljögifter. Kommer fram till att anorektikerna måste vara de verkliga miljövännerna och bulimikerna ena riktiga miljöbovar.

Ser framför mig de glassiga magasinen i tidningshyllan vid kassan och de klonade tjejerna på omslagsbilderna. Högst 35 år, lika brett mellan tänderna och med hudfärg som skiljer som mest ett par nyanser.

Hår som räcker nedanför axlarna och med ett BMI på 18. Är det här idealen vi förväntas sträva efter? I mitt huvud hänger en härva med lösa trådar som jag försöker knyta ihop.

Tänker på sommarens markberedning för bastun uppe vid sommarstugan. Iklädd snickarbyxa, stövlar och regnrock tillsammans med mina nyvunna vänner fyllhammaren, korpen, spettet och skottkärran jobbade jag hårt hela dagarna medan mamma ställde upp

32

och lagade mat. Det var länge sen maten smakade så bra och gjorde så gott. Kostade till och med på mig en tupplur efter maten och kände mig som en hel karl. Tänkte att exakt så här måste det ha varit för pappa när han jobbade här uppe under somrarna, mamma skötte markservicen och vi barn sprang omkring och lekte. Kopplingen mellan kroppsarbete och mat blev plötsligt så tydlig. Tillfredsställelsen att uträtta något med kroppen, att se något växa fram och att svettig och trött få sätta sig vid ett dukat bord och bara glufsa i sig. Ingen vågskål som väger hit eller dit bara ren och skär njutning.

Till vardags jagas samma känsla i svettiga, överfulla träningshallar stånkandes framför en kryptisk display där halva träningspasset gått innan man ens lyckats ställa in alla parametrar. Gör bara inte misstaget att avslöja din förvirring, poängen är att se oberörd ut hur lite du än fattar och hur mycket du än svettas. När du väl lyckats med konststycket att få displayen att stämma överens med dina behov är det bara att svanka lite snyggt, dra in magen och trava på i din spandex och lycra med favoritmusiken i hörlurarna. Tillsammans i långa rader med skygglappar och höga NQlQ PRW HQ ÀNWLY KRULVRQW $OOW I|U QnJUD tusenlappar om året.

Under lunchpauserna på jobbet dyker med jämna mellanrum diskussioner om olika dieter och träning upp. Diskussioner som för det mesta initieras av dem som brottas med sina extrakilon. Med min, enligt normerna, normala kroppsbyggnad invaggar jag mig själv och andra i föreställningen att det där inte biter på mig, att jag har full kontroll.

Nästan hemma släpper jag en förlupen godisfjärt och konstaterar att det är tjugo år VHQ 'DOt ÀFN Sn SXPSHQ RFK DWW GHW VLWWHU i Hela jävla kroppen! Öppnar dörren och någon ropar inifrån lägenheten: Vad blir det till middag?

33

Smaskig symbolism MATENS SYMBOLIK FÖR SEXUELLA TABUN OCH RELIGIÖSA SYNDER HAR FYLLT EN STOR FUNKTION I VÅR KULTUR GENOM HISTORIEN. ANNA RICKMAN PÅMINNER OM ATT ETT ÄPPLE INTE BARA ÄR ETT ÄPPLE OCH EN LYCKAD LOGGA MED EN TILLFÄLLIG TUGGA, UTAN BÄR PÅ BORTGLÖMD BETYDELSE. TEXT ANNA RICKMAN BILD TINA NORDQVIST

34

PĂĽ min kĂśksvägg hemma sitter en WDOVDIĂ€VFK IUnQ The American Meat Institute. Bakgrunden är blodrĂśd och hĂśgst upp stĂĽr det skrivet i fet, vit skrivstil att â€?This is Lifeâ€?. Under avbildas en stor, rĂĽ bit “Rib Roast of Prime Beefâ€?, som det stĂĽr beskrivet, och framfĂśr ligger kĂśttbestick utlagda. Rubriken och bilden tar upp tre IMlUGHGHODU DY DIĂ€VFKHQ PHGDQ GHQ QHGHUVWD fjärdedelen bestĂĽr av en säljande text om hur en bra kĂśttbit är vad kvinnan kan laga fĂśr att känna sig stolt i kĂśket, vad barnen behĂśver fĂśr att växa och vad mannen vill komma hem till; den är en symbol fĂśr människans EHJlU -DJ WURU DWW MDJ N|SWH DIĂ€VFKHQ IUlPVW fĂśr att jag tilltalades av den makabra rĂĽheten och det lĂĽngt ifrĂĽn moderna budskapet, men jag undrar om den ändĂĽ inte fyller en mer grundläggande funktion? Att ha matkonst pĂĽ väggen hemma är jag knappast ensam om.

Människans konstnärliga uttryck av mat som ämne, symbol och metafor har funnits sedan urminnes tider. Nog hade man väl middag i ütanke när bisonoxar, vildhästar och hjortdjur avbildades pü grottväggarna i franska Lascaux fÜr mer än 17 300 ür sedan? Gammelgrekerna mülade sin vingud Bacchus med en klase druvor och romarnas jordbruksgudinna Ceres avbildades ofta med en kärve majs eller vete. FÜdan tillfredsställer ett av vüra mest grundläggande behov och kittlar alla vüra sinnen. Vi kan njuta av doften, smaken och texturen, av synen; färgen och formen, av ljudet eller till och med minnet av mat. Att mat fütt en konstnärlig hedersplats i süväl urüldriga som moderna kulturer är inte särskilt fÜrvünande.

Pü 1600-talet inspirerades konstvärlden alltmer av naturen och antikens kultur.

Frukt, sÜtsaker, vinkärl, blommor och djur inkluderades ofta i mülningarna. Konstnären ÀFN |NDGH FKDQVHU DWW YLVD VLQD IlUGLJKHWHU inom observation och beskrivning av färg,

“Enligt en av sägnerna växte granatäpplet frĂĽn blod som strĂśmmande frĂĽn hermafroditiska gudomligheten Agdistis stympade kĂśnsorgan .â€? form och textur, medan objekten i sig bar pĂĽ symbolik eller anspelningar pĂĽ mĂĽlningens ämne. Populariteten av stilleben Ăśkade samtidigt och framfĂśrallt de holländska konstnärerna utvecklade det bildsprĂĽk fĂśr matsymbolism som bäst känns igen idag.

Exotiska frukter som ananas och citron tillsammans med delikatesser som skaldjur och jägartrofÊer av vilt och fügel associerades med en privilegierad livsstil. Det var ett sätt att signalera den lyx som konstägaren var van vid – eller ville ge sken av att sü var fallet. Det kanske kan jämfÜras med hur genomsnittssvensken, som enligt en studie spenderar ynka 11-14 minuter per dag pü matlagning, fÜljer TVs mathjältar som med JHYlU RFK NDVWVS| À[DU PLGGDJVSURWHLQHW plockar hemodlade grÜnsaker eller ännu bättre hittar ätbara vildväxter ute i skogen och ägnar hela eftermiddagen üt att laga till en festmültid som sedan avnjuts med nära och kära. All den tid och hjärtlig energi som Per Morberg och Hugh Fearnley lägger ner pü sina mültider innebär en livsstil som münga av oss drÜmmer om.

Tillbaka till matsymboliken och en av mina favoriter, granatäpplet: ett kännetecken fÜr Venus och en symbol fÜr ütrü och fertilitet.

'HW ÀQQV à HUD VlJQHU RP JUDQDWlSSOHWV uppkomst som bidragit till dess symboliska styrka. Enligt en av sägnerna växte granatäpplet frün blod som strÜmmande frün hermafroditiska gudomligheten

35

36

Agdistis stympade kÜnsorgan. Men kanske är frukten mest känd fÜr sin roll i myten om Plutos kidnappning av Proserpina till underjorden. Proserpinas mamma Ceres lyckas tillslut ütervinna sin dotter, men inte fÜrrän Proserpina hunnit smaka kärnor frün ett granatäpple. Dü hon ätit i underjorden tvingas hon hädanefter spendera en del av varje ür där och hennes cykliska nedstigning till Hades och uppstigning till jorden troddes vara fÜrklaringen till ürstiderna.

Granatäpplet blev därmed ocksü en symbol fÜr üteruppstündelse och münga konstnärer placerade frukten i mülningar fÜreställande Jesus fÜr att representera hans odÜdlighet.

I toppen av det religiÜsa matsymbolikträdet hänger fÜrstüs äpplet, vars latinska namn malum ocksü betyder ondska. Eva smakar pü den fÜrbjudna frukten och Üvertalar Adam att gÜra detsamma, de fÜrlorar sin oskuldsfullhet, täcker generat sina genitalier och fÜrvisas frün Guds prunkande paradis. Äpplet blir en symbol fÜr fÜrdÜmelse, frestelse och synd. Även här avbildades frukten ofta i samband med Jesus fÜr att symbolisera hans roll som frälsare frün dessa otyg, men nu fÜr tiden har äpplets mening bleknat avsevärt. I takt med att samhället blivit alltmer tolerant har fokusen skiftat frün synd och frestelse till kunskap, hälsa och till och med kärlek. Friska smü barn har �äppelkinder�, engelsksprükiga kallar nügot de hüller kärt fÜr �apple of my

eye� och världens populäraste teknikprylar pryds av äpplet – med tugga och allt.

Om vi vill berÜra ett ämne som sex eller V\QG LGDJ ÀQQV GHW In WDEXQ 9L KDU LQWH längre samma behov fÜr matmetaforer och smaskig symbolism. Däremot är münga OLYVPHGHO NRSSODGH WLOO VSHFLÀND VLWXDWLRQHU hÜgtider och traditioner. Professor Michael Owen Jones hävdar i en uppsats fÜr amerikanska Folklore Society att människan ´GHÀQLHUDU KlQGHOVHU JHQRP PDW¾ )|U DWW ÀUD SULQVHVVDQ (VWHOOHV I|GHOVH ÀFN KRQ HQ bakelse uppkallad efter sig, pü Alla hjärtans dag ger vi vüra älskade hjärtformat godis, pü julafton äter vi skinka, pü midsommarafton sill och snaps, och till püsken dekorerar vi ägg.

Livsmedel är särskilt kraftfulla symboler eftersom de är sü djupt inbäddade i büde vardag och fest. De uppfyller süväl fysiska som känslomässiga och psykologiska behov och kan därfÜr effektivt användas fÜr att representera djupare meningar. Eftersom maten engagerar alla sinnen tenderar den att framkalla starka sensoriska, känsloladdade och kognitiva associationer. Ett klassiskt exempel är Marcel Prousts madeleinekaka och lindblomste vars smaker fÜr berättaren tillbaka till barndomen i Pü spaning efter GHQ WLG VRP à \WW 2FK GHW lU QX GHW VOnU PLJ DIÀVFKHQ VRP pryder min kÜksvägg, den für mig att tänka pü helgerna när pappa lagade rostbiff pü landet. När dagarna var lünga och kravlÜsa, när sol betydde badminton i trädgürden eller EDGXWà \NW RFK UHJQ EHW\GGH OlVQLQJ L VRIIDQ eller Yatzy runt kÜksbordet. Rostbiffen var grädden pü moset: avslutningen pü dagen som mättade, tillfredsställde och innebar att familjen var samlad. Sü det spelar ingen roll att amerikanska kÜttinstitutet ser rostbiffen som en symbol fÜr människans begär. FÜr mig symboliserar den trygghet och de där dagarna som barn när man kände att this is life.

“I takt med att samhället blivit alltmer tolerant har fokusen skiftat frĂĽn synd och frestelse till kunskap, hälsa och till och med kärlek.â€?

37

Den manliga stjärnkocken EN INTERVJU MED BAKGRUND I GABRIELA BARRUYLLE VOGLIOS MASTERUPPSATS KRÖGAREN & KOCKEN VÅR TIDS HJÄLTE. EN STUDIE OM HOMOSOCIALITET OCH KREATIVT ENTREPRENÖRSKAP PÅ STOCKHOLMS FINKROGAR. TEXT FATHIA MOHIDIN BILD ANNA ANONYM

Jag går in på Årets Kocks hemsida och börjar år 2012 och klickar mig bakåt i tiden, genom alla år då tävlingen funnits, för att se vilka vinnarna varit. Men jag måste nå klicka mig ända till år 1988 innan jag möter den första kvinnliga vinnaren av Årets Kock Kristina Petterson, som tog hem segern PHG HQ VYDPS RFK NUlIWI\OOG DEERUUÀOp i rispapper. Kristina Petterson är faktiskt även den enda kvinnliga vinnaren från och med 1983 då tävlingen startades av Svensk Mjölk, Gastronomiska Akademin och Sveriges folkkäre kock Tore Wretman för att lyfta kockyrkets status. Föga förvånad fortsätter jag till nomineringslistan till utmärkelsen Kockarnas Kock (framtagen av tidningen Restaurangvärlden) och ser av 20 nominerade endast ett kvinnligt

namn, Karin Fransson. Vilket ändå är en förändring från förra årets lista som bestod av endast män.

Genom en gemensam vän kommer jag kort därefter i kontakt med kulturgeografen Gabriela Voglio Barruylle som också tröttnat på de manliga kockarnas stjärnstatus.

Läsningen av ytterligare en artikel, den här gången i Dagens Industri, om tre män med intentionen att öppna en ny ”stjärnkrog” blev startskottet för hennes uppsats på ämnet.

– Redan innan jag beslöt mig för att skriva om homosocialitet och processerna kring det hade jag bestämt mig för att skriva om entreprenörskap ur ett genusperspektiv.

Tankar fanns om att se vilka konsekvenser RUT och ROT har för kvinnor och mäns val av företagande. När jag började utforska

38

39

hur det stod till insåg jag att det i princip formen av politiska satsningar.

LQWH ÀQQV NYLQQOLJD NRFNDU Sn K|JUH QLYn Matlagning har traditionellt ansetts RFK DWW GHW ÀQQV HQ IRUP DY KLHUDUNL LQRP som kvinnligt men genom media känner restaurangkök. Varför kunde jag inte få vi nästan bara till manliga stjärnkockar. bli serverad mat av en kvinnlig kock på en Vad är medias roll i det här? ÀQNURJ lJG DY HQ NYLQQD" – När media fokuserar på mat, Vi går in på Alliansens politiska linje restauranger eller kockar så görs det ofta och deras uttalade satsning på att främja ur ett nöjesperspektiv som ska vara roande kvinnligt entreprenörskap och jag frågar RFK OlWWVPlOW 'HW SDVVDU LQWH HOOHU ÀQQV Gabriela hur hon tycker det fungerat inom inte utrymme för att kritisera branschen restaurangbranschen. Hon berättar om och den totala mansdominansen inom den. handlingsplanen som landsbygdsminister 'HW ÀQQV HQ GHO NYLQQRU VRP V\QV L 79 L Eskil Erlandsson tagit fram för restaurang- matsammanhang, men när kvinnor är med branschen i Sverige Sverige - det nya som kockar blir de ofta ”feminiserade”. Ett matlandet.

En tydligt exempel är “Varför kunde jag inte handlingsplan vars vinnaren av TV 4s satsningar upprör mattävlingsprogram få bli serverad mat av med sin brist på Mästarnas mästare genustänk.

De Sigrid Bárány. I en kvinnlig kock på uttalade målen är intervjuer med en finkrog ägd av en bland annat att öka Bárány beskriver antalet restauranger hon sin mat som kvinna?” med Guide ”värmande, kramig Michelin-stjärnor och att ekonomiskt stödja och kärleksfull”, på bilderna poserar hon Sveriges deltagande i tävlingen Bocuse med rosa knivar och det till och med talas om d’Ore (EM för kockar). Två åtgärder som hennes sexliv. Jag har aldrig läst en intervju båda fokuserar på status och makt. med en manlig kock där journalisten frågat – Cirka en miljard kommer att ha gått till hur de är i sängen. aktiviteter inom Sverige - det nya matlandet Trots att frågan handlar om jämställdhet från 2007 fram till 2013. Trots att vi inte haft och bristen på kvinnor i köken eller på en enda kvinnlig krögare med en stjärnkrog högre positioner inom restaurangbranschen i Sverige, ingen kvinnlig stjärnkock och så intervjuar Gabriela inte några kvinnor i endast en kvinna har vunnit Bocuse d’Ore, uppsatsen. Hon förklarar att hon ville fokusera och det var 1989 går det inte att utläsa någon på att utforska homosocialitetsbeteendet på satsning eller åtgärd i handlingsplanen för ÀQNURJDUQD PHQ PHGJHU RFNVn DWW GHW YDU HQ att öka kvinnligt företagande. praktisk svårighet att hitta kvinnliga kockar – Alliansen vill satsa på jämställdhet DWW LQWHUYMXD -DJ EOLU Q\ÀNHQ Sn YDG PlQQHQ och ett ökat antal kvinnliga entreprenörer själva sagt om sin situation. men det gör de genom att exempelvis – En del av krögarna jag intervjuade underlätta för kvinnor att bli företagare ser avsaknaden av kvinnliga kockar som LQRP YnUG RFK RPVRUJ .DQVNH EOLU ÁHU ett problem för hela branschen. Dels för kvinnor entreprenörer framöver, men att dynamiken i ett kök blir bättre med könsfördelningen inom vilka yrkesval en kvinnas närvaro men också för att kvinnor och män gör kommer nog inte männen ser det som att kvinnor har andra förbättras, snarare försämras av den här kvalitéer som behövs i ett kök. Enligt dem

40

har branschen sakta förändrats och många Intervjun dras mot sitt slut och kvinnor har avancerat inom andra delar XSSHQEDUOLJHQ ÀQQV GHW VWRUD EULVWHU L DY UHVWDXUDQJHQ 7LOO H[HPSHO KDU ÁHUD Alliansens politik i frågan om jämställt ÀQNURJDU NYLQQOLJD UHVWDXUDQJFKHIHU RFK entreprenörskap. Jag kan inte låta bli att sommelier. fråga om hennes råd till Reinfeldt och Men har inte männen ett eget ansvar Sabuni för ett mer jämställt företagande i också? Jag får för mig att fenomenet män Sverige. väljer män förekommer frekvent inom – Det är en väldigt komplex fråga. Alliansens kockyrket. satsning på företagande och jämställdhet – Fenomenet att män väljer män har sitt ursprung i diverse EU-direktiv. (homosocialitet) har bland annat att göra Sverige är ett av de länder i Europa med med igenkänningsfaktorn. Det är helt enkelt minst företagande och minst antal kvinnliga bekvämt att välja företagare, samtidigt “Sverige är ett av de någon att jobba med som Sverige anses som påminner om en vara ett av Europas länder i Europa med själv och krögarna mest jämställda som jag intervjuade länder. minst företagande och hymlade inte med – Den enskilt minst antal kvinnliga att de ser kvinnor största bristen jag som väsensskilda ser i Alliansens företagare, samtidigt från män. Enligt åtgärder för att som Sverige anses vara dem kan kvinnor främja jämställdhet andra saker än män. på arbetsmarknaden ett av Europas mest De är bland annat genom entreprenörbättre på detaljer skap är att de inte jämställda länder. ” och passar därför har någon tydlig som kallskänka. Det kan också tolkas som bild av vad de menar med jämställdhet. att männen ser det som en risk att anställa Frågan är varför Regeringen vill satsa så en kvinna eftersom kvinnor föder barn och mycket på entreprenörskap? Är huvudsaken enligt männen prioriterar familj före jobbet. att män och kvinnor ska ha samma 'HW W\FNV ÀQQDV HQ NXOWXU EODQG PDQOLJD möjlighet till att försörja sig eller är det kockar att man bara tar sina tio dagar när att bryta de horisontella och hierarkiska barnet är nyfött och sedan låter mamman ta uppdelningarna mellan kvinnor och män ut resten. på arbetsmarknaden? För att få bukt på de – Det kom fram att avsaknaden av kvinnor ojämställda förhållandena mellan kvinnor i köket kompenseras med dominansen av och män i samhället måste kvinnor och män kvinnor i servicen. Alla krögare var rörande ges jämställda förutsättningar. överens om att serveringspersonalen är – Jag tror att det är en ganska trög process viktig för restaurangen men att den delen av som kräver engagemang, medvetenhet och personalen sågs som utbytbar och att yrket långsiktighet. Det krävs att åtgärderna blir saknar status. Journalisterna jag intervjuade mindre partipolitiska och att politiken blir gav serveringspersonalen stor betydelse mer långsiktig. För mig är ökad jämställdhet för själva restaurangupplevelsen. men dem ingenting bara kvinnor tjänar på, utan det är tillskriv ingen större betydelse vare sig i något som gynnar hela samhället. media eller från restaurangens håll.

41

Kaninens renässans i Sverige HANNES OLJELUND MINNS KRIGEN OCH HUR KANINEN SMAKADE DÅ. DET HÄR ÄR HANS KÄRLEKSFÖRKLARING TILL SIN ÄLSKADE LAPÄNG OCH EN UPPMANING TILL DET SVENSKA FOLKET ATT SE BORTOM GULLIGHETEN OCH STOPPA STAMPE I GRYTAN. TEXT HANNES OLJELUND BILD OLLE HALVARS FRANZÉN

42

VarfÜr avskyr svenskar kanin? DärfÜr att de är sü extremt gulliga. Jo, det där gür ihop.

Svenskar avskyr kanin som mat därfÜr att de är sü gulliga. Svenskar äter inte kanin, svenskar konsumerar tonvis mer snus än kanin. Kaniner kan man inte äta fÜr att de är sü gulliga. Smü grisar är ocksü gulliga och lamm är gulliga och kycklingar är gulliga.

Men dem äter vi. Alltsü müste kaniner vara extra gulliga.

'HW Ă€QQV lQQX HQ I|UNODULQJ VRP JnU OnQJW tillbaka i tiden. Den fĂśrklaringen minns jag eftersom jag fĂśrmodligen är betydligt äldre än vad du är. Under andra världskriget var det ont om kĂśtt i Sverige och kĂśtt var ransonerat. Kanin “Svenskar avskyr kanin som var det enda kĂśtt som inte mat därfĂśr att de är sĂĽ gulliga . var ransonerat, sĂĽ dĂĽ ĂĽts det mycket kanin. När kriget tog Svenskar äter inte kanin, slut blev svenskarna glada, av svenskar konsumerar tonvis mer mĂĽnga skäl fĂśrstĂĽs men ett av de var det här: â€?Gud sĂĽ skĂśnt snus än kanin.â€? att kriget är slut – nu slipper vi äta kanin!â€?. Och sĂĽ har det fortsatt.

Länge har jag semestrat i Languedoc i VQDEEN|S L 6\GIUDQNULNH ÀQQV ODSlQJ Sydfrankrike inte bara fÜr att där är vackert hel eller styckad i plastfÜrpackningar. och varmt utan ocksü fÜr att de därnere talar Här hemma müste jag masa mig i väg till franska med svensk brytning. Hund heter saluhallen fÜr att hitta kanin. �chien� pü franska och uttalas genom näsan. Ännu ett skäl till att svenskar inte äter Dock inte i provinsen Languedoc. Där heter kanin är att vi inte har lärt oss laga kanin. det �käng� med perfekt svenskt uttal. Kanin Under kriget lades kaninen in i ugnen och heter �lapin� men uttalas �lapäng� därnere - stektes som en kyckling. Det smakade fÜr och där, liksom runt hela medelhavsomrüdet jävligt. KaninkÜtt är torrt och sÜtt, därfÜr äter man man gärna lapäng. I vartenda müste man ge kaninen sällskap i grytan med nügot surt och vütt. Och du, du som läser det här: jag litar inte riktigt pü dig. Om du nu mot fÜrmodan skulle vilja laga en kanin sü är jag säker pü att du klantar till det. Men jag vill ju att du ska tycka det är gott. Sü därfÜr ska jag hjälpa dig, ur djupet av mitt hjärta. DärfÜr skickar jag med ett recept.

Det här klarar till och med du. Och om du gillar rätten sü sprid receptet bland dina vänner och hjälp mig att ge kaninen en renässans i Sverige.

43

44

FRANSK SENAPSK ANIN Det här behöver du: en kanin 3 msk dijonsenap (minst) 1 tsk timjan 1 lagerblad 5 dl vitt vin mjöl 1 dl grädde (minst) Så här gör du: Stycka kaninen. Enklast: be dem stycka den där du köper.

Tacka nej till huvudet. (Det lär sitta kvar för att du ska se att det inte är en katt du köper.) Ansa bitarna, bryn guldbruna i stekpanna i smör och släng i lite salt och peppar.

Flytta över bitarna till en gryta, strö över lite mjöl, rör om. Sen i med kryddorna, vin, grädde och senap. Rör om väl och låt puttra i 30 min. En del franska damer jag mött säjer att man inte ska ha i grädden förrän allra sist. Du får välja vem du litar på: franska madamer eller mig.

Servera med en sallad, ris eller pasta och ett gott bröd med vilket du moppar upp det sista av såsen. Voilà!

45

OM OSS FATHIA MOHIDIN, chefre dak tĂśr

K ARIN JOHANNISSON

)DWKLD lU PRGH RFK Ă€OPYHWDUH RFK KDU intresserat sig av konstruktionen av ‘den $QGUH¡ +RQ KDU SUHFLV Ă \WWDW KHP WLOO Stockholm frĂĽn Barcelona där hon läste konst.

Karin är professor i idÊ- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet samt ledamot av Gastronomiska akademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

MALIN KOORT

0DOLQ ERU L 6WRFNKROP KDU OlVW *UDĂ€VN design & Illustration pĂĽ Konstfack och jobbar som illustratĂśr.

ISABEL BJĂ–LSTAD NORDQVIST, chefre dak tĂśr

Isabel har en BA i litteraturvetenskap med genusvetenskap. Hon jobbar som Üversättare/ journalist och pluggar fÜrlagskunskap.

NINA LINDGREN

1LQD MREEDU VRP JUDÀVN GHVLJQHU RFK illustratÜr i Stockholm. Pü sin lediga tid fotar hon, funderar pü rymden och äter kardemummabullar.

MIRJAM BLIDĂ–, webbre dak tĂśr

Mirjam bor i New York och är lärare i historia och religion med fÜrkärlek fÜr JUDÀVN IRUPJLYQLQJ

IDA KONGE NIELSEN

Ida är som konstnär intresserad av skÜnhet.

Hon har studerar konst i Barcelona och bloggar om konst.

NEIME CHENON CEDERBLOM, bildre dak tĂśr

1HLPH KDU VWXGHUDW NRQVWJUDĂ€N RFK DUEHWDW VRP LOOXVWUDW|U RFK JUDĂ€VN IRUPJLYDUH

TINA NORDQVIST

Tina älskar bokstäver och att leka med färg och form. Som nybliven underskÜterska ÀQQV GU|PPHQ RP DWW NXQQD NRPELQHUD omsorg med kreativt skapande.

PETER CEDERBLOM

Peter är konstnär bosatt och verksam i Stockholm.

HANNA GUSTAVSSON

Hanna är uppvuxen i Solna, bor i sthlm, och pluggar sista masterüret i Storytelling pü konstfack. www.hannagustavsson.com

HANNES OLJELUND

Hannes har bland annat jobbat pü Svenska Dagbladet och varit programchef pü Sveriges Television. Hannes är pappa till sju barn!

OLLE HALVARS FRANZÉN

Olle har studerat bildpedagogik pü Konstfack. Han är även verksam konstnär och illustratÜr, bosatt i Stockholm.

MAJKEN OLSSON

Majken är konstvetare, utbildad dokumentärÀOPDUHQ NRQVWQlUOLJ OHGDUH VDPW KnOOHU kurser i personlig utveckling. Hon älskar att resa.

JON HUL ANDER

-RQ lU IUnQ )DOXQ KDU HQ ÀO NDQG L HWQRORJL och jobbar med kulturfrügor i Solna. Fritiden ägnar han üt matlagning, fotboll och musik.

AIDA PARIDAD

Aida

46

är

kriminolog

och

skrev

sin

magisteruppsats om slöjdebatten med fokus bl a på genus, postkoloniala studier och islamofobi. Just nu pluggar hon TV-produktion i Stockholm.

ANNA RICKMAN

Anna har en BA i Creative Music Technology, men jobbar med mat och vin. I K|VW VND KRQ SOXJJD JUDÀVN GHVLJQ RFK NODUD de röda boulderlederna i klätterhallen.

HARRIET STENIS

Kontorsråtta på Barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge som extraknäcker som översättare när tillfälle ges.

47