Flickan vid trädet

I Duc Son talas det ofta om när Minh Tú hittade en flicka i en korg under trädet utanför pagodan. Flickan som heter Thao, togs om hand av nunnorna. Idag är det hon som hjälper dem.

Det var vid det vietnamesiska nyåret, som firas i tre dagar. Den första dagen med familjen, den andra med vännerna. Den tredje dagen firar man landets lärare.

Nunnorna i Duc Son­pagodan fick ta emot många gåvor från besökare. Det var ofta kuvert med pengar, men också mat och olika presenter.

Tidigt en morgon hörde Minh Tú barnskrik utanför pagodan. Hon tittade ut, men såg inte någon. Då gick hon ut för att se efter. Skriket tycktes komma från det stora trädet.

I en korg vid trädets rötter låg ett litet knyte. Det rörde sig. När Minh Tú vek undan en tygbit såg hon ett litet ansikte och en öppen mun. Barnet var inte gammalt.

Kanske en vecka, trodde Minh Tú. Det fanns inga papper eller något brev i korgen.

I pagodans lilla barnhem fanns några äldre barn som nunnorna tog hand om, men en nyfödd bebis hade de aldrig haft hos sig.

Flickan fick namnet Thao. Det fanns ingen mjölk i pagodan så till en början fick hon dricka pulvermjök och rissoppa.

Behöver mer mat Barnen på pagodan följde med nunnorna överallt. Skulle Minh Tú göra något ärende tog hon med sig Thao. När Thao var fem år skulle

Minh Tú resa till Ho Chi MinCity för en kurs i buddhism. De tog tåget. På vägen hem blev Minh Tú svårt sjuk.

– Nu måste ni klara er själva ett tag, sa Minh Tú.

– Ingen fara. Vila du, så tar vi hand om dig, sa Thao.

Senare blev Thao sjuk. Hon fick ont i magen och Minh Tú tog med henne till sjukhuset.

– Flickan har inte fått i sig tillräckligt med näring, sa doktorn. Hon måste stanna här ett tag.

Minh Tú vakade dag och natt över Thao på sjukhuset. I två veckor satt hon vid sidan av hennes säng.

Vill hjälpa till När Thao började i skolan var hon för första gången tvungen att lämna Minh Tú. Hon åkte med de andra barnen i bussen till skolan varje dag fram och tillbaka.

Nu var barnhemmet större. Där bodde fler barn. Minh Tú fick fler och fler gåvor från människor som kom på besök. Hon kunde skaffa mer näringsrik mat så att barnen kunde växa upp och bli starka och orka med skolan.

Thao följde ofta med Minh Thao när hon hjälpte fattiga utanför pagodan. Nu undersöker hon alltid barnen och nunnorna när hon kommer till pagodan.

Thao växte och så fort hon fick tid över följde hon med Minh Tú när hon hjälpte fattiga människor utanför pagodan. Snart bestämde sig Thao själv för att jobba med hälsovård. Hon ville inte bara kunna hjälpa andra. Hon ville också ge vård åt nunnorna, som gett henne så mycket, och de små barnen på barnhemmet.

Efter gymnasiet kom Thao in på sjuksköterskeskolan.

Idag arbetar hon på sjukhuset i staden Hué, men varje helg åker hon till pagodan. Där gör hon hälsovårdskontroller på både barnen och nunnorna. c

När Thao var sju år kom det två nya pojkar till barnhemmet i Duc Son. De var jämnåriga med henne, tvillingarna Trung och Thnong. Under hela skoltiden levde de tillsammans i pagodan, lekte och studerade ihop. När det var dags för universitetet lämnade tvillingarna pagodan och Thao läste till sjuksköterska. Flera år senare dök Trung upp i pagodan igen. Han ville bjuda ut Thao, som också var där för att hälsa på. Trung fick arbete på pagodan. Minh Tú ville att han skulle starta en svampodling för att barnen på barnhemmet skulle få mer att äta och nunnorna något att sälja på marknaden.

Idag är Trung och Thao gifta och bor i Hué.