Mhz #3 2015 by Teracom

Mhz

#03 2015

Johnnys tankar SID 2 Övervakning SID 4 Radiodagen SID 8 Tv-bevakaren SID 9 Antenn-Hasse förklarar SID 10 Mastigt tema SID 12 Byte av masttopp i Vedyxa SID 18 700 MHz-bandet SID 22 Net 1 satsar glest SID 24 One stop shop: Kaknäs SID 26 Samhällssäkraren SID 28 Panelen tycker till SID 30 Vad ﬁnns i masten? SID 32

”Content is king”, sägs det. Men allt oftare hörs ”distribution is King Kong”. I Kaknästornet samsas runt 600 tv-kanaler och det fungerar som en nordisk hub för distribution. Sid 26

Masternas m stare SID 12

VI SÄNDER UT TV OCH RADIO. När du vill. Var du vill. I vilket format du vill. Till vem du vill. Enkelt och pålitligt, genom luften. Via ett av världens modernaste marknät; 734 master utrustade med spetsteknologi, lokaliserade över hela Sverige och Danmark. Vi levererar allt från Melodifestivalen i hd till Viktigt Meddelande till Allmänheten över radio. Teracom ingår tillsammans med Boxer i nät- och betal-tv-koncernen Teracom Boxer Group. Mer information ﬁnns på teracom.se/foretag

LEDARE

Ansvarsfull fördelning Förutom att fylla en viktig funktion för utsändning av tv har Kaknäs utvecklats till en Mediehub och att det är fler och fler som vill ”flytta in” i Kaknästornet. Nu senast är det ComHem vi säger välkommen till, som från oktober blir en viktig hyresgäst i våra lokaler. Läs mer om huben på s 26

Vd:s tankar om medielandskapet Under den regniga sommaren kunde jag ändå glädjas över att det digitala tv-marknätet täcker 99,8 procent av alla i Sverige. Förhoppningsvis har många av er fått många trevliga stunder framför tv:n eller radion när regnet skvalade.

B2B TERACOM

Ny sajt! På Teracoms nya kunskapssajt teracom.se/ foretag kan du läsa Mhz digitalt och ta del av annan värdefull information från Teracom.

EN AKTUELL FRÅGA SOM VI PÅ TERACOM FUNDERAR MYCKET KRING OCH ARBETAR KONKRET MED ÄR UTRYMNINGEN AV 700 MHZ-BANDET.

Idag utnyttjas det för att distribuera tv i Sverige men det ska utrymmas för att ge ytterligare plats åt mobila tjänster våren 2017. I en allt mer digitaliserad vardag blir kraven på en robust och säker kommunikationsinfrastruktur av allt större vikt på grund av den ökade integrationen av datakommunikation. Detta gäller inte bara vid större olyckor eller kriser, idag är det dessutom en förutsättning för att samhället och dess medborgare skall kunna fungera i vardagen. Vi ser demografiska utmaningar som bara kan hanteras genom ökad digitalisering, till exempel för vård och omsorg. Men dessa kan inte endast mötas av kommersiella krafter. I ett alltmer utsatt samhälle måste medborgarnas trygghet sättas i centrum. Därför ser vi en unik möjlighet för Sverige att avsätta en dedikerad del av 700-bandet till samhällskritiska tjänster på samma sätt som man har gjort i USA. 700-bandet lämpar sig väldigt bra för detta ändamål eftersom det har egenskaper som på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt skapar bra täckning vilket bidrar till ett tryggt och säkert samhälle. Post- och Telestyrelsen med att från och med 2017 använda 700-bandet till mobil kommunikation. Under våren planerar myndigheten att genomföra en auktion i syfte att sälja frekvenserna till högstbjudande där endast ett täckningskrav är en förutsättning för nyttjandet utöver auktionspriset. PTS har, fram tills idag, valt att inte ställa några särskilda krav på systemens robusthet vid exempelvis stormar som Gudrun där stora delar av Sverige var utan telekommunikation under veckor. Om en sådan auktion genomförs, enligt nuvarande plan, riskerar Sverige att missa en unik möjlighet att på ett kostnadseffektivt sätt skapa ett robust och säkert nät för kritiska samhällsfunktioner. Förutom att nätet skulle vara dedikerat till samhällskritiska funktioner såsom polis, brandkår, ambulans o.s.v. skulle nätets robusthet även trygga att kommunikationen fortsätter att fungera om elnätet slås ut. Nätet skulle även kunna säkerställa att alla medborgare får tillgång till mobilt bredband, även i de områden som hittills inte varit ekonomiskt intressanta att täcka för någon av dagens fem mobiloperatörer i Sverige.

JUST NU ARBETAR

inte kommer att utrymma 700-bandet förrän tidigast 2020, är det risk att delar av 700-bandet inte kommer att kunna användas i Sverige så tidigt som 2017. Därmed menar jag att det finns tid att göra en utredning med utgångspunkt i samhällsnytta, som kan ta hänsyn till samhällsviktiga verksamheter och krisfunktioner, utan att nyttjandet av 700-bandet får några väsentliga konsekvenser för Sveriges fortsatta utveckling av mobilt bredband och mobila tjänster. På sidan 22 berättar Teracom produktchef Håkan Axén om hur det går med migreringen av 700-bandet. Det är ett komplext projekt med höga krav på gott samarbete.

EFTERSOM VÅRA GRANNLÄNDER

Johnny Jo JJoh ohnny oh ohnny nn nn ny yS Sv Svedberg, vedb ed dberg dberg errrg e g, vd Teracom s2 s2

Mhz är ett magasin från Teracom. Adress: Teracom AB Box 30150 104 25 Stockholm Telefon: 08-55 54 20 00 Webbplats: www.teracom.se Chefredaktör: Gunilla Svahn gunilla.svahn@teracom.se Produktion: Åkesson & Curry AB www.akessoncurry.com Redaktör: Karin Molin Klingemann k.molin@akessoncurry.com Art director: Assar Foddis a.foddis@akessoncurry.com Prenumeration: teracom.se/mhz Digitala utgåvor: issuu.com eller teracom.se/foretag

Aktuellt besöker det nyuppförda Kaknästornet 1967. Se klippet på Youtube.com Läs mer på sid 26.

Ordet:

HITBÖSSA På Radiodagen i september hettade det till i diskussionen mellan radiocheferna och MTG Radios Christer Modig anklagade Sveriges Radios nya app PR Radio för att vara en ren och skär hitbössa. Läs mer på sid 8.

Quiz HUR STÅR DET TILL MED DIN MASTKUNSKAP? TESTA DIN KUNSKAP HÄR OCH BLÄDDRA VIDARE TILL VÅRT MASTIGA TEMA FÖR SVAREN. Vilken är Teracoms 1. äldsta mast? 2. yngsta mast? 3. högsta mast?

LÅT UDDA BLI JÄMNT Problemet med den sista strumpan som alltid dyker upp efter att tvättmaskinen har gått igång har fått en lösning. Läs Mårten Tigers spaningar från IFA-mässan på sidan 29

Mhz #3

Vilken mast står på UNESCO:s världsarvslista? Teracoms högsta master är ungefär lika höga som 1. Stockholms stadshus + Linköpings domkyrka X. Turning torso + Kaknästornet 2. Empire state building

s3 s3

ÖVERVAKNING

3 RÖSTER

FRIHET

MED ÖVERVAKNING? Fängelser, totalitära stater och dystopier. Kulturellt sett står ordet övervakning i kontrast till vårt kanske vackraste ord: frihet. Men i dag, 31 år efter 1984, ﬁnns det anledning att omvärdera betydelsen. I stället för ett orwellskt kontrollsamhälle har övervakning gett oss optimerade tjänster och kvaliteter som underlättar nya smarta tjänster och gör våra liv säkrare. Berättat för Mats Janson & Thomas Sjöberg

Johan Buch Titel: Försäljningschef Företag: Securitas Sverige

Man kan se att efterfrågan på trygghet ökar i samhället, samtidigt som det finns brist på resurser. Det får oss att tro att branschen kommer växa inom områden som traditionellt hört till polis och kommunal räddningstjänst. Securitas har redan i flera kommuner startat en ny tjänst som kallas för IVPR. Det står för ’I väntan på räddningstjänst’ och bygger på att Securitas personal utbildas i att hantera en första släckinsats och har en direktkontakt med lokal räddningstjänst. Annars har branschen stått relativt still under flera år. Det är framförallt under de senaste två åren som det har börjat vända. Och det särskilt inom kameraövervakning där utvecklingen går fort. Kameror har ju funnits i en evighet, men de har förlorat sin avskräckande effekt. I dag är därför trenden att skyddet flyttas ut och kamerorna fjärrstyrs. En industri kan till exempel flytta sina kameror från fasaden till utanför stängslet. Det kan både vara värmekameror och vanliga kameror som kan ställas in på olika parametrar så att larmet detekterar om s4

någonting avviker, till exempel om någon uppehåller sig ovanligt länge på en plats. Tack vare intelligent videoanalys skickas bilder till vår larmcentral där erfarna kameraoperatörer hanterar materialet. Larmcentralens operatörer kan där följa händelser i realtid och sätta in en snabb och korrekt åtgärd. Antingen kan de göra ett utrop och be vederbörande att avlägsna sig från platsen eller så kan de styra dit polis eller väktare. På samma sätt hjälper vi många företag som opererar i en utsatt miljö. Vi håller en dialog med dem och ser till att kusten är klar vid exempelvis öppning och stängning. Vår lösning är alltså en kombinationen av människa och teknik. Behovet av övervakning kan tyckas överdrivet, men det är snarare så att det finns många olika behov och att hotbilderna förändras. Kriminaliteten byter skepnad och slår ofta till där det är oövervakat. Ett tag var det värdetransporter, ett tag var det guldsmedsbutiker. I dag ser vi en ökad oro för terrordåd. Vi är ofta snabba med att hitta lösningar, samtidigt måste marknaden vara mogen för våra lösningar.”

Mhz #3

Foto: Christian Hagward

ÖVERVAKNING

3 RÖSTER

Ia Harrison

Foto: Sören Håkanlind

Titel: Gruppchef Network Operations Center (NOC) Företag: Teracom

Oavsett verksamhet har de flesta företag ett stort behov av övervakning av deras förbindelser. Vissa av våra kunder på NOC:en har viktiga samhällsfunktioner så där är behovet större, men alla våra kunder har affärskritisk verksamhet som är beroende av att deras nät fungerar. Om vi har 150 kunder kan jag säga att vi har lika många olika behov av övervakning av deras transmissioner och system. En del vill få löpande rapporter, även när allt fungerar. Hör de ingenting från oss anar de oråd. Andra vill bara ha kontakt när vi har prognos på när felet tros vara åtgärdat. Men alla våra kunder har ett gemensamt och grundläggande krav när det gäller deras överföringar – det ska bara fungera. Alltid. Därför är vår NOC bemannad dygnet runt, 365 dagar om året. Vi har även mer automatiserad övervakning som slår larm om till exempel sändaren och mottagaren inte kommunicerar med varandra vid en förbindelse Det kan vara en bruten förbindelse, att någon helt enkelt råkat gräva av kabeln eller att det bara kommer fram 90 procent av datamängden. Vår verksamhet blir alltmer komplex. Vi har mycket transmissionsövervakning och ska tolka all den information vi får in. Våra kunder har utrustning av olika märken och modeller och de vill allt oftare ha helhetslösningar. Ibland är vi Network Operations Center åt dem för hela deras nät, och ibland erbjuder vi det vi kallar för ”utkallningar” av on site-tekniker, alltså ingenjörer som åtgärdar på plats. Men övervakning är ofta ganska reaktivt. Det har redan inträffat något. Det vi och våra kunder vill åstadkomma är att förekomma felen. Då gäller det att vi känner kundernas verksamhet och behov väl. Vissa kunder övar vi med på regelbunden basis, och då kan många risker upptäckas i tid. Att arbeta proaktivt kräver också att man har ett robust nät redan från början. Kan vi inte bara reparera nätet utan även utveckla det, så har vi en större chans att göra ett bra jobb.” s6

Patrik Sahlsten

Istället för att prata om att man övervakas eller lämnar digitala avtryck, tycker jag att man kan prata om nya möjligheter. Med hjälp av sensorer i samhället lär vi oss hur vi beter oss och rör oss, och kan därmed erbjudas mer intressanta tjänster. Vill man bygga bort friktion och onödiga moment från vardagen måste man vara beredd att ge någonting tillbaka. Sedan är det upp till varje individ att avgöra vad som är övervakning eller en tjänst. Det är viktigt att vi förstår vad vi säger ja till och får godkänna om vi vill ha det eller inte. I dag krävs det lite väl mycket digital kunskap för att förstå det. Därför har de som utvecklar den här typen av tjänster en pedagogisk utmaning att förklara vilken nytta vi erbjuds. Det kan uppstå en krock när den tekniska utvecklingen går fortare än den sociala utvecklingen i samhället. Snart är 50 miljarder enheter uppkopplade på nätet. Det vi kallar Internet of Things har hittills mest handlat om kostnadseffektivisering – om att planera verksamheter på ett mer effektivt sätt. Nu börjar vi också se nya tjänster – nya innovativa idéer. Uber är ett exempel som inte hade fungerat utan våra sensorer i bilar och telefoner. Din bil kan till exempel föreslå att den ska köra till skolan och lämna barnen om klockan är 07:40 och sensorerna känner av att det kommer en stor och två små människor. Semiautonoma bilar – som styr, håller avstånd och bromsar själva – finns redan. En uppkopplad bil skulle kunna ses som någon form av övervakning, men för att en bil ska kunna köra helt själv räcker det inte med bilens egna sensorer. Om en mötande bil talar om att det är väldigt halt längre fram, då kan din bil vidta åtgärder för det. Genom flera system som kommunicerar får man de sista procenten information för att undvika oförutsedda händelser. Både när man tänker på att de allra flesta bilolyckor sker på grund av den mänskliga faktorn, och på trafikkaoset i stora städer, så är det lätt att tänka att systemen borde styra trafikflödet istället för individen. Det är också det som vissa kallar för övervakning som möjliggör nya leveranstjänster som levererar varor dit du verkligen befinner dig, inte dit du bor. När systemen lär sig att känna igen våra beteenden kan mycket förutses och vi kan få förslag på mängder av nya tjänster och erbjudanden.” Mhz #3

Foto: Chrsistian Hagward

Titel: Sälj- och affärsutvecklingschef på HiQ, Göteborg Företag: HiQ

RADIO

NOTERAT

Radiodagen 2015 På Radiodagen träffas radiobranschen för att höra föredrag på dagen och dela ut priser på kvällen. Årets upplaga i september slog rekord med över 500 deltagare. Här sammanfattar Per Borgå, produktchef radio på Teracom, sina intryck. Heta ämnen Ökad satsning på poddradio var budskapet i ﬂera föredrag från bland annat förtaget Acast och Linnéuniversitet som forskar om streaming. P3 nyheter visade sin satsning på att förmedla nyheter via sociala plattformar som Instagram och Snapchat. Nya ägaren till före detta SBS Radio heter Bauer Media Group och de redovisade sin radiostrategi för de nordiska länderna. Radio är en stabil investering, ansåg Bauer. Oeniga radiochefer … I det årliga toppmötet mellan radiocheferna Cilla Benkö (Sveriges Radio), Christer Modig (MTG), Staffan Rosell (Bauer Media Group) och Christel Tholse Willers (UR) diskuterades radions hot och möjligheter. Det tog inte lång tid innan det hettade till då Christer Modig beskyllde Sveriges Radio för att vara alltför kommersiella. Som exempel nämnde Christer Modig den nya appen P3 Radio som han kallade för en ren och skär ”hitbössa”.

George Ergatoudis, musikchef på BBC Radio 1 kommenterade Apples satsning på radiokanalen Beats 1: – Att Apple startar en radiostation beror på att de tror på redaktörer, artister och bra programledare. De kan använda stationen för att marknadsföra Apple Music men det handlar framförallt om kuratering som är enklare att skapa i linjär radio. De tog vår programledare och sju av våra producenter. Det är både irriterande och smickrande.

… enades i en hälsning Med moderatorn Natanael Derwingers hjälp lyckades radiocheferna bland annat enas om att: u Det behövs ﬂer radiokanaler, både analoga och digitala. u Radiocheferna vill att regeringen kommer med ett besked till oss i branschen om hur radio i Sverige ska låta och fungera i framtiden. I en gemensam videohälsning tillägnad kulturdepartementet och minister Alice Bah Kunke ställdes den avgörande frågan: Vad händer när tillståndsperioden för kommersiell FM-radio går ut 2018?

Radiocheferna samlades för sin årliga diskussion.

Fyra nya tillstånd för reklamradio I våras utlyste Myndigheten för radio och tv fyra tillstånd för kommersiell radio som tidigare återlämnats. I oktober började de gälla och i slutet av september stod det klart att Bauer Media la beslag på tre och MTG Radio ﬁck det sista. I ett pressmeddelande skrev Staffan Rosell, vd på Bauer Media Group: s8

– Vi kommer att ﬂytta The Voice till 101.9 och Vinyl till 107.5. Därmed kan vi återlämna de betydligt dyrare tillstånd vi sänder på idag. Tillsammans med vår partner NRJ betalar vi över 75 miljoner kronor per år i koncessionsavgifter till staten. Genom denna frekvensﬂytt så frigör vi över 7 miljoner kronor under tillståndsperioden.

Genom ett så kallat slutet anbudsförfarande vann Bauer Media Group de två tillstånden i Stockholm och tillståndet för Åre/Östersund. MTG Radio knep tillståndet för Göteborg. För lyssnarna betyder detta att NRJ börjar sända i Östersund och Lugna favoriter återkommer till Göteborg.

HALLÅ DÄR...

Frida Nyvinger… …redaktör för affärsnyhetsbrevet Tv-Nyheterna om distribution av rörlig bild.

Hur är det att bevaka tv-branschen? Text Soﬁa Brattwall Foto Evelina Carborn

– Att bevaka tv-branschen är ett spännande jobb. Ingen kan i dag sia om hur marknaden för rörlig bild kommer att se ut om tre år och att följa den ovissa branschutvecklingen är lika utmanande som roligt. Hur håller du dig uppdaterad om läget?

– Kontinuerlig direktkontakt med branschen bolag, myndigheter och departement. Det hjälper mig hålla mig uppdaterad om vad som är på gång. De främsta utmaningarna för min del ligger i att avgöra vad våra prenumeranter helst vill läsa om och när information ska publiceras. Kort sagt att i rollen som redaktör ha fingertoppskänsla för nyhetsvärdering. Vilka är de största snackisarna just nu?

– Just nu finns många "snackisar" i branschen. Bonniers nya OTT-satsning, utredningen om public service marknadspåverkan, den nya filmpolitiken och Spotifys nya tv-tjänst är bara några. Dessutom inleds nu i höst huvudförhandlingarna i rättegången där Film- och Tv-branschens Samarbetskommitté, IFPI Sverige och Sveriges Videodistributörer kräver att ett telekombolag ska blockera piratsajter. Detta för att försöka skapa framtida juridiska verktyg att bekämpa piracy med. Dessa ”snackisar” med flera väcker debatt och kommer att påverka marknaden framöver. I början av året höll ni seminariet ”Boldness & Broadcasters. Hur modig tycker du att tv-branschen är och varför?

– Mod behövs verkligen i den digitala transformation som vi befinner oss i just nu och jag tycker att vi generellt ser prov på djärvhet hos tv-marknadens aktörer. Men det handlar inte bara om att våga satsa, utan också om att våga vänta. Att vara först kan Mhz #3

visserligen ge ett försprång, men att ha is i magen kan vara högst motiverat för att kunna lära av sina konkurrenters misstag och skruva sin affärsmodell efter att ha sett vad som faktiskt fungerar. Något jag tycker mig ha sett prov på under de senaste åren är ett större kurage hos tv-bolagen när det kommer till att ingå i tidigare oheliga allianser och inleda samarbeten som kan få fler att överleva tillsammans istället för att ensam konkurreras ut. Utbudet idag är massivt och för att vara fortsatt relevant måste många våga tänka om och tänka nytt. s9

FRÅGAN

RIKTA IN RÄTT TV-BILD Har du pixlig bild på din tv? Hänger sig tv-bilden eller försvinner rentav kanalerna då och då? Problemen med dålig tv-bild kan vara många – orsakerna och lösningarna ännu ﬂer. Antenn-Hasse guidar i de snåriga signalernas djungel. Text Sara Marczak

Problem

1 Min tv-bild är ”pixlig” och ser emellanåt ut som mosaik. JAG BOR I LÄGENHET

JAG BOR I HUS

Ta reda på hur du tar emot tv hemma i lägenheten

Ta reda på hur du tar emot tv hemma i huset

Du har ip-tv, kabel-tv eller parabol-tv.

Du har digital-tv via marknätet.

Ring din leverantör (ComHem, Telia, Boxer t ex) och beskriv problemet. De ﬂesta leverantörer har även bra information på sina webbplatser som kan guida dig.

Du har en egen inomhuseller utomhusantenn. Börja med att undersöka om din antenn är placerad på lämpligt ställe. Använd Teracoms riktningsguide för att ta reda på var närmaste mast ﬁnns. Skriv in var du bor och få en indikation på om du placerat och riktat din antenn rätt. www. teracom.se/mobil/rikta/

Om du fortfarande har problem efter detta, ring Teracoms support. Om problemet kvarstår, kontakta en lokal installatör som får komma ut och hjälpa dig.

s10

Du har ip-tv, kabel-tv eller parabol-tv.

Du har digital-tv via marknätet, antingen via Boxer eller med fri-tv

Ring din leverantör (ComHem, Telia t ex) och beskriv problemet. De ﬂesta leverantörer har även bra information på sina webbplatser som kan guida dig.

Om problemet kvarstår efter detta, ring Teracoms support om du är fri-tv-tittare eller Boxer om du är Boxerkund för att ta reda på om det ﬁnns någon lokal störning i ditt område som påverkar tvbilden. I sista hand, kontakta en lokal installatör.

Titta på alla kablar som går ut från tv:n, är det någon som har hoppat ur eller som ser skadad ut? Osäker? Man kommer långt på att googla hur kablarna ska kopplas in.

Starta boxen/tv:n för att få en indikation på hur signalstyrkan ser ut hos dig för tillfället. Gör därefter en kanalsökning.

Var ligger närmaste mast?

Problem

2 Ibland får jag in SVT1 och SVT2 men inte TV4. Andra dagar är det tvärtom, vad är problemet?

Använd Teracoms riktningsguide för att få en indikation på om du placerat din antenn rätt. Eftersom Teracom genomför löpande förbättringar av master runt om i landet kan det har kommit upp nya sändare och master sedan din antenn monterades. Sök på din mobil www.teracom.se/mobil/ rikta/ för att få en kompassriktning på en karta ritad från ditt hus.

OBS: Gå bara upp på taket om du kan göra det på ett säkert sätt och har goda förutsättningar. Teracoms och Boxers rekommendation är att anlita en antenninstallatör. Om du är osäker, ta en bild på din antenn och skicka till en lokal installatör, i bästa fall kan du få vägledning utan att installatören behöver komma till ditt hus.

Titta på grannens antenn!

Om riktningen är korrekt kan problemet istället bero på att antenn och kablar är gamla eller att kablarna är spruckna och behöver bytas ut. Spruckna kablar leder inte signalerna från antennen utan fungerar istället som en dålig antenn själv.

Men förvissa dig om att den är i bruk och att den fungerar som den ska innan du använder den som ﬁngervisning.

Din antenn kan behöva placeras om på taket. Sitter den vid skorstenen? Ofta tyckte man det var praktiskt när man byggde huset, men det behöver inte alls vara bästa platsen för att ta emot en signal. Ta hjälp av en installatör som mäter var på huset signalen är som starkast.

Det har med frekvens att göra. Alla kanaler sänds på olika frekvenser. SVT1 och SVT2 sänds på samma frekvens medan TV4 sänds på en annan. Om du har en äldre antenn påverkar atmosfär, väder och vind hur din signal kan ta emot de olika frekvenserna. Gamla antenner ligger ofta nära gränsvärdet för vad de olika frekvenserna behöver för förutsättningar, men med en ny antenn håller tv-bilden oavsett väder och vind. Kostnad för att ta in en installatör som byter antenn brukar kosta mellan 1 500 och 3 500 kronor.

Om du redan har en ny antenn men har detta problem beror det troligtvis på att den inte sitter optimalt. Ta hjälp av Teracoms riktningsguide för att få en första indikation. Skriv in din adress för att veta om den ska riktas i sydöst, nordväst eller ett annat läge. En rekommendation är att anlita en lokal installatör för att göra riktningen rätt.

Problem

Mhz #3

1. Folk tror att de löser problem med att sätta in förstärkare, vilket ofta är motsatsen. För att köpa en förstärkare ska man först ha fått bekräftat att det är svag signal som är problemet. Ta reda på det först! 2. Att man får för sig att höja antennen. Lösningen kan lika väl vara att sänka antennen eller ﬂytta den i sidled. 3. Att man införskaffar fel utrustning som man dessutom monterar själv lite felaktigt. Många tittar på grannen och gör likadant, men det är ju ingen idé om man inte vet att grannens antenn är fullt fungerande.

”Många av dem som har dålig tvbild skulle inte behöva ha det, men tyvärr accepterar många sin dåliga bild istället för att söka efter problemet och försöka rätta till det.” HASSE BRITANDER, ANTENNINSTALLATÖR

3 Min tv visar bara myrornas krig. Om du har myrornas krig på din tvbild beror det på att du har en gammal tjock-tv som sänder analogt.

! Om du fortfarande har problem efter detta, kontakta en lokal installatör som får komma ut och hjälpa dig. Se till att anlita en CANT-auktoriserad (Godkänd av Centrala antennföreningen) installatör, du hittar din närmaste här: www.cant.se

TRE VANLIGASTE MISSTAGEN MED ANTENNER:

Köp en separat digitalbox alternativt en platt-tv med inbyggd digitalbox för att få in tv-bilden. Tänk noga igenom vilka kanaler du behöver innan du väljer bäst alternativ för dig, det ﬁnns en uppsjö att välja bland.

TÄNKBARA ORSAKER TILL DÅLIG TV-BILD: u Du har en felaktig el- u Din antenn är gamler trasig förstärkare mal och behöver inkopplad. bytas ut. u Din antenn är felrik- u En av kablarna tad eller felplacerad mellan tv:n och på taket. antennen är gammal och sliten. s11

MAST

TEMA

Masternas mästare De högsta är ungefär lika höga som Turning Torso och Kaknästornet staplade på varandra. Teracoms 54 mastjättar är ryggraden i det radionät som når 99,8 procent av befolkningen. Det här är deras historia. Text & foto Ola Jacobsen

s12

5 4

6 7 8

Packlista

13 3 10 12

ed 50-talets politiska beslut om att hela landet skulle kunna nås med FM-radio kom planerna om ett rikstäckande nät av höga master. Det skulle kunna ge FM-antennerna den höjd som krävs för att täcka stora områden. Masterna konstruerades ursprungligen av civilingenjör Einar Valberg och verkstadsföretaget AB Wibe i Mora tillverkade och varmförzinkade masterna. Under slutet av 50- och början av 60-talet tillverkades och monterades som mest fyra master per år. Anders Sundqvist, som idag är teknikspecialist på Teracoms avdelning Mast & Avtal, sommarjobbade som tonåring på Wibes anläggning i Mora. Sedan blev han fast anställd. – Jag började som i svetsare i verkstan där jag svetsade en massa olika produkter, som mastsektioner, ramrör, diagonaler, kabelstegar och klätterstegar till Wibes mastprodukter, innan jag började jag som konstruktör på Wibes konstruktionsavdelning, säger Anders Sundqvist. VIA DE 54 så kallade högmasterna nås 99,8 procent av

Sveriges hushåll av Teracoms utsändningar av radio och tv. Högmasterna är placerade för att på ett så effektivt sätt som möjligt nå nästan hela Sveriges yta med radio- och tv-sändningar. Personalens engagemang och Mhz #3

1. Mastoverall 2. Hjälm 3. Klättersele 4. Arbetshandskar 5. Blocknyckel 6. Polygrip 7. Skiftnyckel 8. Mobiltelefon 9. Räddningssäck 10. Arbetshandskar, fodrade 11. Stödlinor 12. Fallskyddsdämpare 13. Kängor med hätta

gedigna kunnande inom driftsäkerhet och redundant design garanterar att kriskommunikationskanalen Sveriges Radio P4 alltid går fram. MASTERNA BYGGDES med hjälp av en så kallad hjälpmast, som gick att hissa på utsidan av den mast som byggdes med hjälp av rullförband. Mastsektionerna hissades upp och monteras på varandra och allt eftersom masten växte hissades hjälpmasten med upp. Byggtekniken gav nästan obegränsad bygghöjd, så länge det som byggdes hade tillräcklig hållfasthet för att klara av att bära hjälpmasten. De högsta masterna är 330 meter höga, nästan lika höga som Turning Torso och Kaknästornet staplade på varandra.

Anders Sundqvist, teknikspecialist, Mast & Avtal

IDAG ANVÄNDS masterna till mycket mer än bara mark-

nätet för radio och tv. Tack vare sin unika höjd, placering och driftsäkerhet, med flera lager av redundans i både data- och strömförsörjning, är våra master en attraktiv plattform för alla som är har behov av pålitliga dataförbindelser. Här finns hela skalan av produkter, från att bara upplåta en plats i masten för en antenn och ett rack för en sändare nere i stationen, till ett fullständigt serviceåtagande där Teracom designar lösningen efter kundens behov, installerar och driftsätter tjänsten. s13

s13

MAST

TEMA

Foto: Martin Wallgren

Radiostationen i Grimeton nära Varberg står sedan 2004 på Unescos lista över världsarv. Anläggningen består av en fungerande elektromekanisk långvågssändare för telegraﬁ och sex stycken 127 meter höga antenntorn. Grimeton är den enda körbara elektromekaniska sändaren i världen.

Mastfakta Äldsta mast Hörby, Skåne, 1959 Yngsta mast Multråmasten, Sollefteå 1990 Högsta mast 330 m Storbergsmasten, Hudiksvall Jupukkamasten, Pajala Fårhultsmasten, Västervik Gungvalamasten, Karlshamn

I MASTERNA SITTER olika typer av antenner. Förutom antennerna för tv och FM-radio finns det också radiolänkantenner. Dels våra egna radiolänkparaboler, som skapar ett rikstäckande datanätverk av riktad radiokommunikation mellan masterna, men också radiolänkar som tillhör kunder som vill skapa redundant dataöverföring mellan sina verksamheter i olika delar av landet. Även andra samhällsviktiga funktioner, som kommunikation för olika myndigheter, utnyttjar också masternas unika läge, höjd och driftsäkerhet. Dessutom bär masterna utrustning för de olika mobiltelefoninäten. FÖR ATT FÅ arbeta i mast krävs speciell utbildning. Även

om det finns en liten kuggstångsdriven hiss i masterna måste alla som arbetar i mast ha kunskap och fysisk s14

förmåga att kunna klättra både upp och ned. Man får heller aldrig arbeta ensam i en högmast. Vid olyckseller sjukdomsfall måste det finnas någon med som kan fira ned den skadade eller sjuka kollegan till marken. För det används särskilda räddningssäckar, som dels fixerar den skadade personen och dels skyddar mot stötar under själva nerfirningen. SEDAN MASTERNA började byggas på 50-talet och fram

till idag kommer ett stort antal av Sveriges höghöjdstekniker från Älvdalen nordväst om Mora i Dalarna. – Jag vet inte varför, men jag tror att de som först fick jobb plockade med sig sina kompisar och sedan har det bara rullat på. När man utför arbeten i och på utsidan av master på 300 meters höjd är det en stor fördel om man är bra kompisar och känner varandra väl, säger Anders Sundqvist.

Inspektionsveckan FÖR ATT GARANTERA SÄKERHET OCH DRIFTSÄKERHET GENOMFÖR TERACOM REGELBUNDNA INSPEKTIONER AV ALLA SINA MASTER. TERACOMS HÖGMASTER, ALLTSÅ DE MASTER FRÅN 200 METER OCH UPPÅT SOM BÄR TV OCH RADIOANTENNER, INSPEKTERAS VAR TREDJE ÅR. HÄR BERÄTTAR MASTINSPEKTÖR BENNY ANDERSSON OM EN TYPISK INSPEKTION. MÅNDAG Två mastinspektörer reser till masten. Första dagen håller de sig på marken och kontrollerar de stora fundament som stagen är förankrade i och stagens infästningar i fundamenten. Med ett vinkelmätinstrument mäter de in masten för att kontrollera att den står rakt. Inspektörerna mäter också hur spända stagen är med en särskild utrustning på staglinorna. Till sist kontrollerar de att staggatorna, alltså att marken under stagen är fri för att minska risken att eventuella skogsbränder ska påverka maststagen.

TISDAG Inspektionen kräver två timmars avbrott i tv-sändningen och har planerats i månader i förväg i samråd med tv-bolagen. Tidigare gjordes avbrottet mellan tre och fem på morgonen men har ﬂyttats till mellan tio och tolv på förmiddagen, eftersom tv-bolagen anser att det då stör tv-tittandet som minst. De två inspektörerna tar först hissen och klättrar sedan den sista biten upp till UHFantennen. För att hålla nere antalet avbrott passar Teracoms antennansvariga för området på att göra mätningar på antennen nerifrån stationen under avbrottet. Sedan fortsätter inspektörerna med FM-antennerna. De sänder på lägre frekvenser så det räcker med att reducera effekten för att skapa en säker arbetsmiljö för inspektörerna.

ONSDAG På onsdagen börjar det mödosamma arbetet med att inspektera själva mastkonstruktionen. Inspektörerna turas om, en sköter hissen och en klättrar utanpå masten för att leta efter rost och undersöka varje bult och staginfästning. Alla avvikelser dokumenteras med bilder. Den omfattande dokumentationen tar omkring 20 procent av arbetstiden under inspektionen. Bilderna underlättar för dem som ska planera åtgärderna eftersom de snabbare kan se vad det gäller och hur det ska åtgärdas.

Konstruktionen u Masterna är en tresidig fackverkskonstruktion som är uppbyggd av ramrör (mastens hörn/ben) och diagonaler (mastens sicksackmönster.) u Alla bärande delar i konstruktionen är tillverkade av runda stålrör i olika dimensioner som efter tillverkning varmförzinkats. u På ramrören sitter påsvetsade öron för infästning av diagonaler, skarvﬂänsar för skarvning av mastsektioner samt detaljer för infästning av staglinorna.

TORSDAG Efter att UHF- och FM-antennerna och mastens konstruktion har gåtts igenom är det dags för de övriga antennerna och allt kablage. Nu fokuserar inspektörerna på både Teracoms egna och andras inplacerade antenner, klamring av kablage och kabelstegar. Även den så kallade hissgejder, den tandade balk som hissen klättrar på, inspekteras.

Läs mer vad som ﬁnns i masten på sidan 32

FREDAG Dokumentationsdag. Eftersom både regn, snö och is förhindrar en effektiv inspektion av rost måste högmaster inspekteras vid torrt väder. Därför fungerar ofta fredagen ofta som en reservdag om kraftig vind eller regn tidigare under veckan har förhindrat inspektionen.

Inspektionen resulterar senare i en omfattande dokumentation som ligger till grund för en underhållsplan för masten. ANMÄRKNINGAR KLASSIFICERAS I FEM KATEGORIER: • Anmärkning som endast protokollförs. • Anmärkning som ska åtgärdas genom långtidsplan. • Anmärkning som ska åtgärdas inom ett år. • Anmärkning som ska åtgärdas så fort det kan planeras in. • Anmärkning som åtgärdas direkt i anslutning till inspektionen. Det gäller när det föreligger risk för nedfall. 90°

Mhz #3

s15

MAST

TEMA

Susanna Koppány, teknikspecialist hållfasthet och mekanik

Klimatet

vad sliter på masten? Salt luft, åska, is och vinterstormar. De är det som sliter hårdast på masterna och skapar de största utmaningarna för Teracom. – Under vinterstormar med vindhastigheteter på över 50 meter per sekund kan vinden packa på upp till 30 ton is i timmen i en högmast tills den ser ut som en jättestor toblerone, säger Susanna Koppány. Text Ola Jacobsen Foto Christian Hagward

ven om masterna i norra Norrland kan utsättas för massiv nedisning, under en vinterstorm kan det till exempel bildas tiotals ton is i timmen i en högmast, så är den salta luften längs Västkusten en minst lika stor utmaning för masterna. Den salta luften som kommer in från Atlanten gör att mastens konstruktion korroderar snabbare än i övriga landet. Effekten håller i sig upp till fem mil in från kusten. Saltet i luften fastnar på masten och allt som sitter i den och skapar galvaniska strömmar i metaller. I värsta fall, och särskilt för inplacerad utrustning som inte kostat på kopplingar i rostfritt stål, innebär nedsaltningen att utrustningen går sönder betydligt snabbare än beräknat. För Teracoms del leder det salta klimatet framför allt till att masterna på Västkusten har en kortare livslängd och kräver mer underhåll än på andra ställen.

ÄVEN OM DET FÖREKOMMER i hela landet är Västkusten också särskilt hårt drabbat av åskoväder. Kraftiga nedslag kan slå ut utrustning i mindre master, som ofta är placerade på klippiga höjder som är svåra att jorda ordentligt. s16

I de norra delarna av landet är problemen större med snö och is. Is som bildats i masten ramlar förr eller senare ner och kan då skada antenner. Även linor kan ta stryk. Över större antenner sitter ofta israsskydd men de kan knuffas ur sitt läge av fallande is. Allra värst är det i Arvidsjaur, där Teracom byggt sin starkaste mast. – Under vinterstormar med vindhastigheteter på över 50 meter per sekund kan vinden packa på 30 ton is i timmen i masten tills den ser ut som en jättestor toblerone, säger Susanna Koppány, som är teknikspecialist med fokus på masternas hållfasthet och mekanik. HENNES ARBETE går ut på att beräkna hur mycket masterna tål. Genom att analysera konstruktionen, vilka påfrestningar i form av väder och vind som masten utsätts för och vad Teracom har i masten kan Susanna Koppány beräkna hållfasthet och livslängd och föreslå åtgärder som förlänger den eller gör masten starkare för att klara ytterligare laster i form av ny utrustning. Hon har alltid varit intresserad av mekanik och hållfasthet. Efter examen inom teknisk fysik på KTH sökte hon sig till Teracom.

Staglinorna har hyss för sig. Det är mycket rörelse i masten och linorna kan hamna i självsvängning i timmar, det är ganska spektakulärt.”

Så byggdes masterna u Mast- och stagfundament till masterna gjöts på plats.

– Jag gillar problemlösning och de flesta av de problem som jag möter kan jag lösa genom att använda mina kunskaper. Så här kan jag göra roliga saker helt enkelt, säger Susanna Koppány. DE HÖGSTA MASTERNA stagas upp på fem eller sex olika stagnivåer. Masten är en rörlig konstruktion som svänger när det blåser Masttoppen kan böja sig några meter åt sidan när det blåser kraftigt. – Staglinorna har hyss för sig. Det är mycket rörelse i masten och linorna kan hamna i självsvängning i timmar, det är ganska spektakulärt. Svängningarna frestar på konstruktionen och mattar ut den med tiden men inte så att det påverkar säkerheten. Säkerhet i bultar och stag är rejält tilltagen. Staglinorna är normalt förspända till 10–15 procent av brottlasten, alltså den kraft som krävs för att de ska gå av. När stagen rör sig kan lasten tillfälligt öka men den är alltid i väldigt god marginal till brottlast. – Det är en av mina viktigaste uppgifter att hela tiden se till att det alltid finns gott om säkerhetsutrymme i alla delar av mastens konstruktion, säger Susanna Koppány. Mhz #3

u Detaljerna till masterna tillverkas i Wibes anläggningar i Mora. u Före montagestart ställdes två stycken spel ut på lämpligt avstånd från mastfundamentet. Det ena användes för hissning av mastsektioner och det andra spelet användes som avhållspel för att hålla ut hissat material så att det inte fastnade i masten som byggdes. u Mastsektionerna skruvades ihop på mastplatsen med hjälp av avvägda bockar där ramrören lades upp och en epa-traktor (liten lastbil med kran) som användes som lyfthjälpmedel. u De två eller tre nedersta mastsektionerna (beroende på sektionslängderna) monteras upp med hjälp av epa-traktorn. Där efter riktades masten upp så att den stod rakt och sedan undergjöts bottensektionens fotplattor.

u När de nedre sektionerna satt på plats monterades en så kallad åkvagn med tillhörande hjälpmast med överliggare på en av mastens sidor. Åkvagnen gick att hissa upp efter mastsidan med hjälp av hisspelet och rullförband som var monterade på ramrören. u Nu påbörjades hissning av mastsektioner med hjälp av montageutrustningen. När första stagsektionen var hissad och monterad på masten hissades staglinorna upp och sattes fast på stagfundamenten. u Efter att stagen förspänts till rätt förspänning fortsatte montaget mot stagnivå två och allt eftersom masten växer monteras staglinorna på sina respektive stagnivåer och stagfundament. u Själva monteringsarbetet utfördes av ett arbetslag bestående av fyra man. Vid hissning av mastsektioner och staglinor arbetade tre man i masten och en på marken som körde båda spelen. Vid montering av sektioner på marken hjälpte alla fyra till. s17

MAST

TEMA

Den fyra ton tunga antennen är så tung att Teracom ﬁck hyra in en norsk Super Pumahelikopter för att få den på plats.

Eurocopter AS332 Super Puma Roll Besättning Dimensioner Längd Höjd Rotordiameter Vikter Tom Maximal startvikt med invändig last: med hängande last: Prestanda Motor Effekt Maximal hastighet Stridsräckvidd Maximal altitud Stigförmåga

Adapter

s18

Ny antenn

Tung helikopter 2 personer 16,29 m 4,6 m 15,6 m 4 460 kg 9 000 kg 9 350 kg 2 × Turboméca Makila 1A2 1 357 kW (1 819 hk) 278 km/h 831 km 7 200 m 492 m/min

Försiktigt lägger besättningen ner den gamla antennen på ett gärde bredvid den nya och lyfter sedan upp en adapter på toppen av masten. För trettio år sedan byggde man antennerna med ﬂänsen utåt, med det innebar en onödig risk för bultarna eftersom de då utsätts för vädrets makter.

Byte på toppnivå

Kroken längst ner på lyftlinan regleras elektroniskt inne från helikoptern.

Luftdraget från rotorn river upp gräs, damm och smågrus som sprutar längs marken och över tekniker, journalister och de grannar som tagit ledigt tillsammans med hela familjen för att vara med om när högmasten i Vedyxa strax öster om Uppsala ska få sin 30 år gamla tvantenn utbytt mot en ny. Text & Foto Ola Jacobsen

går hindrade ett oväder besättningen att flyga hit från sin bas i Norge. Super Puma-helikoptern från norska Airlift är den enda i norden som är stark nog att lyfta med den fyra ton tunga antennen hängande under sig. Men till slut lättade åskmolnen och helikoptern kunde ta sig till Uppsala under kvällen. Förberedelserna har pågått i månader men själva lyftet är över på ett par timmar. Tekniker har under morgonen skruvat loss nästan alla bultar som håller den gamla antennen på plats. De sista lossas först när helikoptern hovrande ovanför masten har krokats i och är beredd att ta över lasten. FÖR ATT KLARA utrymningen av 700 MHz-bandet och

övergången till nya frekvenser behöver vissa av antennerna som sänder ut digital-tv-signalen ersättas med nya. En av dem är antennen som sitter i toppen av den 225 meter höga masten i Vedyxa. Det är andra gången som en sådan här antenn byts ut inom Teracom, den första var i Västerås för fem år sedan. Genom två av hålen i flänsen där bultarna som fäster den nya antennen ska sitta är två vajrar trädda. Vajrarna är märkta med norr och söder och uppe i masten och de hål som just de bultarna ska fästas i sitter motsvarande märkning. Mhz #3

– Metoden går ut på att montörerna uppe i masten fångar in vajrarna när helikoptern kommer med antennen och trär dem genom bulthålen där antennen ska sitta. På det sättet guidas antennen ner till sin exakta position, säger Johannes Bergfeldt på Intensa, som levererar både antenn, cylinder och monteringstjänst som en totalentreprenad. Sedan sänker helikoptern långsamt ner antennen tills den står på plats på adapterringen. Åtta bultar dras snabbt åt av personalen i masttoppen och sedan ger den ansvarige klartecken åt besättningen att koppla loss lasten. UNDER HELA MORGONEN och förmiddagen sänder SVT

Uppsala live på nätet och lokaltidningen UNT både filmar och fotograferar för webb-tv inslag och artiklar i tidningen och på nätet. – Själva lyftet är en spektakulär händelse och antennbytet påverkar ju många i Uppland, eftersom vi använder reservsändare med något lägre effekt och delvis annan spridning medan vi genomför själva bytet, säger Dan Larsson, projektledare för antennbytet. PÅ GRUND AV den nya antennens konstruktion uppstår ett mellanrum mellan de kablar, så kallade feeder, som leder upp signalen från sändarna och inkopplingspunkten i den nya antennen.

Se hela mastbytet på b2b.teracom.se/utbud/ service/service/ s19

MAST

TEMA

Örjan Lind, Leif Andersson och Martin Litnäs mäter in antennsystemet i combinerrummet.

Lars Törnkvist förbereder för antennomläggning.

– En av de första åtgärderna så snart antennen sitter fast är därför att koppla ihop den med hjälp av två förlängningsbitar, säger Martin Litnäs, projektets teknikspecialist. Sedan måste kablarna mätas in, vilket sker i samverkan mellan personal upp vid antennen och nere på stationen. På grund av ändrade feederlängder måste man också anpassa de kopparrör som kopplar ihop feedrarna med combinerkedjan. – Nere på stationen kommer vi göra en mekanisk anpassning av rörlängderna så att de två antennhalvorna kommer i rätt elektrisk fas relativt varandra, inräknat de förändrade feederlängderna, säger Martin Litnäs. Att byta antenn på det här sättet har har bara gjort en gång tidigare, i Västerås. Men det tyska monteringsteamet har gjort det många gånger. – De använder en väl inarbetad arbetsmetod men det som är lite spännande idag är att de aldrig tidigare har arbetat med det här helikopterteamet, säger Martin Litnäs. NÄR FEEDRARNA ÄR INKOPPLADE och hela systemet inmätt kan man driftsätta det nya antennsystemet för en liten provkörning. – Därefter gör vi en kort avbrott för att se att allt allt är okej. Antennen är testad innan den lyfts på plats man vi vill dubbelkolla att ingenting har hänt med den s20

under transporten och monteringen, säger Martin Litnäs. DEN RÖDA OCH VITA cylindern är gjord av förstärkt glas-

Ett kalibreringskit som används för att kalibrera nätverksanalysatorn som används vid inmätningen av antenn- och combinersystemet. Hög mätnoggrannhet är ett måste för att resultatet skall bli rätt!

fiber av ett företag i Tyskland som är specialister på att laminera glasfiber. Alla stegar och balkar som sitter i närheten av antennerna på insidan är gjorda av glasfiber för att inte påverka strålningsdiagrammet. Som en del av Teracoms hållbarhetsarbete återvinns den gamla cylindern. Därför ska den nu fraktas ner till Tyskland för att uppgraderas och hamna i en annan mast i framtiden. – Bland annat ska de klistra in kopparringar för att göra cylindern osynlig för antennen samt ersätta flertalet metalldelar med glasfiberdelar för att konstruktionen bättre skall kunna möta framtidens behov, säger Martin Litnäs.

Med centimeterprecision lyfter helikopterbesättningen nya tv-antennen på plats på toppen av den 225 meter höga Vedyxamasten utanför Uppsala.

Ordlista Sändare Omvandlar inmatat signalpaket till en högfrekvent DVB-T- eller DVB-T2-signal med hög effekt som matas in i combinern. Combiner Utrustning som bandpassﬁltrerar utsignalen från en sändarna och lägger ihop den med signalerna från de andra sändarna (upp till sex stycken). Det behövs en combiner per sändare i denna lösning och dessa måste anpassas fasmässigt mot antennen. Koaxialkabel En kabel med ytterledaren på ett givet avstånd runt om innerledaren för att uppnå vissa elektriska egenskaper, vilket är viktigt för att få god överföring av högfrekventa signaler.

Mhz #3

Feeder En stor koaxialkabel som klarar hög effekt samt har låg dämpning av signalen. Feeder kallas den kabel som förbinder antennen uppe i masten med utrustningen nere på station. Ofta 2–300 meter lång. Antenn Kan beskrivas som en omvandlare av elektrisk energi från sändaren till ett elektromagnetiskt fält som strålar ut och kan tas emot i en mottagare. Stackning Genom att stacka antennerna, alltså stapla dem på varandra med ett speciﬁkt centrumavstånd, ökar antennsystemets förstärkning av den inmatade signalen. På det sättet skapas ett större täckningsområde.

s21

VAD HÄNDER MED…

700-BANDET

Minutiösa samarbete migration Samma tv-leverans fast på mindre utrymme. Det blir resultatet av den beordrade utrymningen av 700-bandet. Ny utsändningsteknik gör det möjligt. Text Ola Jacobsen

dag använder Teracom frekvenser på det så kallade 700-bandet, 694–790 MHz, för att sända marksänd tv. Enligt ett regeringsbeslut ska dessa frekvenser frigöras till 31 mars 2017 för annan användning, till exempel mobilt bredband. – Konsekvensen för oss är att vi får mindre frekvenser att sända tv på. Samtidigt så har vi över femtio programtjänster som har tillstånd att sända i marknätet till 2020, säger Håkan Axén, produktchef för tv på Teracom. Verktyget för att hantera detta är att nyttja den modernare sändningstekniken DVB-T2. Tekniken ger dels högre kapacitet i nätet och dels så ger den bättre förutsättningar att nyttja tillgängliga frekvenser på ett mer effektivt sätt. – Rent tekniskt handlar det om att DVB-T2-tekniken möjliggör att använda så kallade singelfrekvensnät (SFN) över större områden än vid sändning i DVB-T. Det betyder att flera master i ett närliggande område kan sända på samma frekvens, vilket i sin tur sparar frekvensutrymme.

s22

I DEN URSPRUNGLIGA planen var tanken att nyttja DVB-

T2 i en större omfattning och ge möjlighet till ett ökat utbud av hdtv-kanaler. Efter samråd med programbolag och Boxer har Teracom dock tagit fram en reviderad plan. Den nya planen gör att färre programtjänster migrerar till DVB-T2, men på bekostnad av antalet möjliga hdtv-kanaler. – Skälen för att ändra planen är knutet till konsumentperspektivet. Den ursprungliga migrationsplanen lades med antagandet att penetrationen av mottagare med stöd för DVB-T2 skulle vara var betydligt högre än vad det faktiskt är idag. FÖR ATT MÖJLIGGÖRA utrymningen av 700-bandet håller

PTS, med stöd av Teracom, på att ta fram en ny nationell frekvensplan som ska presenteras för regeringen senast i januari 2016. Och eftersom radiosignaler inte bryr sig om landsgränser måste frekvensplanen koordineras med våra grannländer.

planer och för lyckad VID SJÄLVA UTRYMNINGEN av 700-bandet kommer en mängd frekvensbyten ske i Teracoms nät och för att kunna genomföra detta kan krävs stora förberedelser. Rent konkret ute på stationerna kan det handla om att omarbeta combinersystemet, sändarbyte och ibland även antennbyte, som samlar ihop signalerna från olika sändare innan de skickas upp till antennen i masttoppen. – När ett frekvensbyte sker ute på våra stationer, måste mottagningsfrekvensen på tittarnas boxar och tv-apparater ändras för att man skall kunna fortsätta se på alla programtjänster. Med en modernare mottagare kan detta ske per automatik, men många tittare kommer att behöva göra en så kallad manuell kanalsökning för att få in de nya frekvenserna.

DVB-T2 DVB-T2 är andra generationens utsändningsteknik för marksänd digital-tv. Det är mer frekvenseffektivt än föregångaren DVB-T och har högre kapacitet. I det svenska marknätet ger DVB-T2 cirka 36 Mbps istället för DVB-T:s 22 Mbps, vilket ger plats för ﬂer tv-kanaler per frekvens. DVB-T2 möjliggör också bättre felskydd och robusthet än DVB-T.

– Det är ett stort pussel med frekvenser men också med resurser. Vi måste dels ha personal på stationerna när vi gör frekvensbytet och dels ha en högre bemanning på kundtjänst, både hos Teracom och Boxer. Därför är det klokt att inte byta överallt samtidigt, säger Håkan Axén. – Vi gör allt som vi kan för att hitta lösningar som gör att omläggningen i nätet får så liten påverkan som möjligt för marknätets tittare. Vi kommer att jobba nära alla berörda programbolag och Boxer eftersom det kommer påverka deras tittare och kunder. Det är viktigt att de har full insyn i tidsplanen och har rätt information om konsekvenserna för marknätets tittare. Alla måste vara väl förberedda på vad som skall hända och när det händer..

PROJEKTET ATT LÄMNA ett helt frekvensband är så stort att det kommer göras i etapper och vid olika tidpunkt för olika regioner i landet under omkring ett års tid. Vissa frekvenser måste också frigöras för att andra ska kunna tas i bruk. Mhz #3

s23

NET1

KUNDEN

Stort, säkert och När de ﬂesta konkurrenterna satsar på storstadsborna gör bredbandsoperatören Net1 tvärtom och satsar på glesbygden. Deras nät når 99,8 procent av Sveriges befolkning och blir nu snabbare med utbyggd LTE-teknik. Peter Borgfors, Net1:s teknikchef, berättar om deras senaste satsning.

stationär och saknar tillgång till fast nät. Det är både privatpersoner och kunder som Vattenfall, SCA och den typen av verksamheter. Andra kunder är mobila, till exempel inom sjöfarten. Exempel på det är kustbevakningen, sjöräddningen och Destination Gotland. Även blåljusverksamheten använder vårt nät som ett komplement till Rakel. Vi har licenskrav på oss att täcka en viss yta i varje län vilket vi med råge uppfyller. Jämtlands län är ett exempel på ett län där vi har stora marknadsandelar.

– VÅR TYPISKA KUND ÄR

Text Mats Janson Foto Christian Hagward

Hur kan ni som en relativt liten operatör nå så många?

– Vårt nät sänder på 450 MHz-frekvensen. Ett lågt frekvensband ger större räckvidd och passar för att täcka stora ytor. Sitter man högt i masterna ger detta förstås ännu bättre yttäckning. Därför sitter merparten av våra stationer i Teracoms infrastruktur, framförallt i högmasterna, vilket ger en fantastisk paraplytäckning. Ni har precis uppgraderat ert nät med LTE-teknik. Varför?

– CDMA-tekniken som vi har använt är på väg att fasas ut. Med LTE kommer man in på samma tekniska plattform som alla andra använder. Förutom att det är ett stort kapacitetslyft för oss kan vi nu hitta synergier i produkter på ett nytt sätt.

Hur har uppgraderingen gått till?

– Vi har bytt ut våra basstationer mot LTE-eNodBbasstationer. Ungefär 500 i Sverige. Vi började med Gotland redan vecka 30. Nästa steg var att rulla ned från nordspetsen på Jylland under vecka 34, ner genom Danmark och upp mot Skåne och vidare norrut genom Sverige. Detta för att orsaka minimal störning för våra kunder. Samtidigt som vi nådde Dalarna började vi i Norrbotten och gick söderut för undvika risken för snö och blåst längst upp i norr. När vi möttes i Jämtland i mitten av oktober var LTE tänt på 450-nätet i hela Sverige.

Hur påverkar det er affär och era kunder?

– Det kommer leda till att vi attraherar en större kundbas eftersom de får tre till fyra gånger snabbare surf än idag. Normalhastigheten kommer att ligga mellan 5 till 25 Mbit per sekund och blir därmed en bra ersättare till ADSL. s24

Kommer uppgraderingen leda till samarbeten med andra operatörer?

– Våra nya modem har tre frekvensband mot ett tidigare – 450, 800 och 1800 MHz eftersom vårt systerbolag i Norge har spektrum i de banden. Detta öppnar

NOTERAT

snabbt

möjligheter att ha samarbeten på ett annat sätt. Bland annat kan vi vara ett komplement till andra operatörers täckning eller fungera som en backup.

Blivande adepter i Kaknäs I september anordnade Teracom Boxer Group tillsammans med den ideella organisationen Mentor en dag i Kaknästornet för att ge ungdomar i årskurs 9 en inblick i både Boxers och Teracoms verksamhet. Sedan 2014 är Teracom Boxer Group en sponsor till den ideella organisationen Mentor – en verksamhet som bygger på mentorskap för ungdomar mellan 13 och 17 år. På Mentordagen ﬁck eleverna från Vittra Telefonplan vara med om en fullspäckad dag med bland annat rundvandring bland teknik och paraboler och delta i en samarbetsövning där de skulle bygga det högsta tornet av spagetti och marshmallows. Men det som var mest uppskattat av både ungdomarna och medarbetare från koncernen var gruppdiskussionerna. Där diskuterades karriärval, utmaningar i livet och intressen. Det visade sig att många ungdomar inte har en aning om hur morgondagen ska se ut för deras del, medan andra behöver en vuxens stöd för att välja rätt gymnasieinriktning. Mentorskapet är därför på många sätt avgörande för elever som går i årskurs 9. − Liksom förra året var det otroligt roligt för eleverna att få uppleva den här dagen i Kaknästornet. Det är för många av eleverna en häftig och unik upplevelse att få vara på en plats med så mycket historia och spännande teknik. En sådan här dag minskar gapet mellan arbetsliv och skola och eleverna får en unik möjlighet att få upp ögonen för olika yrken och framtidsutsikter, säger Sebastian Lizak, projektledare för Mentor Sverige.

Vad är fördelen med LTE-teknik och 4G?

– Tekniken blir bara bättre och bättre och kommer att utvecklas. Vi kommer att kunna trycka in mer data i takt med att vi förbrukar mer och mer. Tekniken kommer även att utvecklas så att vi kan få in mer funktionalitet i nätet. Hur ser du på framtiden, åt vilket håll går utvecklingen för er?

– Om man tittar på de närmaste tio åren tror jag att M2M kommer mer och mer. Det har inte gått så fort som man har trott, men vi vill ha allt smartare hem där allt från kylskåp till videoövervakning styrs online. Allt detta kräver mer data i näten och smartare lösningar. Mhz #3

s25

MEDIAHUB KAKNÄS

I LUFTEN

Tornet är byggt för att motstå vindstyrkor på upp till 40 m/s vid marken respektive 50 m/s i tornets topp.

Kaknästornet Började byggas 1963 Invigdes 1967 Höjd 155 meter, 170 inklusive mast Våningar 34 våningar Hissar Två stycken snabbgående (18 km/tim) Vikt 10 600 ton Antal kanaler som passerar 600 Visste du att ... ... fönstren i Kaknästornet är belagda med en tunt lager guld som reﬂekterar 75 procent av solstrålningen?

s26

Kaknästornet är förankrat med 72 stålstänger som går 8 meter ned i berget.

Kaknäs The one stop shop När Olof Palme invigde Kaknästornet 1967 var byggnaden dimensionerad för en ensam, analog, svartvit kanal. Idag är Kaknäs en one-stop shop för alla som vill sända tv och nå ut med sina program i Sverige eller i Norden. Text Mats Janson Foto Christian Hagward

Fler än 600 kanaler samsas i tornet, och det finns plats för flera tusen kanaler till. Samtidigt är själva tornet lika stort som när det invigdes. Hur får allt plats? Vi frågade Marie Serenius, produktchef för Media Gateway and Media Transport på Teracom. Hur får ni plats med så många kanaler?

– Det är en fråga om storleken på utrustningen. Vi byter ut den med jämna mellanrum, till exempel de delar som kodar alla nya format. Fler och fler kunder väljer också att flytta in sin utrustning till oss för att förenkla sin egen verksamhet. Men eftersom komponenterna bara blir mindre och mindre har vi aldrig behövt bygga ut eller se oss om efter en större byggnad. Vad gör ni i Kaknäs egentligen?

– Det är där vi tar emot och behandlar alla signaler som kommer in till oss. Flera av våra kunder skickar sina program dit via fiber, och andra via satellit. Vi tar emot signalerna, kodar av dem och kodar om dem igen för att de ska passa i marknätet eller andra plattformar som våra kunder vill vidaredistribuera kanaler till, via Media Gateway. Varför sitter alla antenner nere vid marken i stället för högst upp i tornet?

– Antennerna på marken är till för satellitlänkar. Från Kaknäs skickas ingen radio- och tv-signal direkt ut till lyssnare/tittare. Det är från Nackamasterna som det sker för Stockholmsområdet. Signalerna skickas till Nacka både via fiber och radiolänk och resten av landet via vårt fibernät och ibland vidare med radiolänk. Så Kaknäs skulle egentligen inte behöva vara ett torn för att fungera som mediahub?

– Nej, egentligen inte. Men någon mast hade behövts för exempelvis radiolänk. Idag är ju tornet dessutom en omtyckt del i Stockholms skyline. Med mindre än två år kvar till Kaknästornets 50-årsjubileum har det blivit en viktig mediahub att mötas på för branschen och fler och fler kopplar upp sig eller flyttar in. Mhz #3

s27

HUAWEI

PROFILEN

Samhällssäkraren Teracom Boxer Groups nya Chief Security Officer har en tung bakgrund inom telekommunikation och it-säkerhet. Lena Nyberg är chefen som började sin bana som programmerare och inte kan tänka sig att skaffa Facebook.

När föddes ditt intresse för telekommunikation och it? Text Sara Marczak Foto Christian Hagward

LENA NYBERG Ålder: 49 Titel: CSO, Chief Security Officer på Teracom Boxer Group sedan april i år. Bakgrund: Matematiker i botten. Kommer närmast från Försvarets radioanstalt (FRA) som chef för signalunderrättelsetjänsten. Arbetade innan dess på ﬂera företag inom telekom och it, bland annat Logica Sweden. Var tolv år på Telia där hon bland annat lanserade Telias första tjänster på internet. Uppvuxen: I Värmland, på Hammarön i Vänern. ”Väldigt trygg uppväxt, gick i samma klass från ettan till nian och cyklade överallt. Kanske är det på grund av min trygga uppväxt som jag kastar mig ut i utmanande jobb.” Fritidsintressen: ”Älskar att läsa, min bästa semester består av en trave böcker och en solstol, sen är det inte fel att vara med om ett och annat äventyr i verkliga livet också. Fritiden kretsar kring de två sönerna på 10 och 12 år som spelar tennis, handboll, seglar och simmar. Det blir mycket aktiviteter kring barnen.” s28

– Jag minns fortfarande den specifika lektionen i fyran eller femman när jag knäckte ”mattekoden”. Fram till dess hade jag avskytt matte men det var som att polletten bara trillade ner en dag och efter det hade jag nog aldrig ett enda fel på ett matteprov resten av skoltiden. Efter naturvetenskapliga programmet på gymnasiet valde jag matematikerlinjen på universitetet. Hur har fördelningen varit mellan tekniskt operativ och strategisk i dina roller?

– Jag upptäckte redan när jag gjorde mitt exjobb på Televerket att programmering inte var min paradgren. Istället kom jag in på det här med projektledning och chefsroller av olika slag. Men jag tycker fortfarande att teknikbiten är väldigt rolig och det är ju en fördel i jobbet att jag faktiskt oftast begriper vad teknikerna pratar om. Jag blev faktiskt påmind om mitt exjobb när jag kom hit till Teracom. Min uppgift var att modernisera en övervakningsutrustning som fanns ute i telenätet på platser som man inte åkte till så ofta. Döm av min förvåning när jag hittade precis den utrustningen här i ett rum på Teracom strax efter att jag hade börjat i våras! Din befattning, CSO, är helt ny här på Teracom. Vad innebär den?

– Koncernen har en vision om att Teracom ska bli kommunikationsleverantör till samhällsviktig verksamhet och min uppgift är att skapa förutsättningar för det. Drift, service och kundstöd av Rakelsystemet är ett exempel på vad vi redan gör idag, men det täcker bara in tal. För övrig kommunikation är man hänvisad till de kommersiella näten som många gånger inte upp-

NOTERAT Heta snackisar från IFA-mässan IFA, en av världens

Hur tar du din an uppdraget?

– Som jag ser det behöver vi jobba i tre spår. Vi behöver ha en dialog med kunderna och förstå deras behov, vi behöver jobba med regering och politiker för att möjliggöra en infrastruktur och slutligen behöver vi ha ett mindset kring säkerhet här på Teracom som skapar trovärdighet hos kunderna. Det sitter i ryggmärgen på alla här på Teracom att leverera robusta tjänster. Nu ska vi vässa oss också på säkerhetssidan. Vilken blir din största utmaning och hur tacklar du den?

– Skapar man en kommunikationslösning för samhällsviktig verksamhet så måste man ha i åtanke att den kommer att bli väldigt attraktiv för den som vill skapa oreda för Sverige. Samtidigt som vi kan underlätta jättemycket för de myndigheter som håller på med samhällsviktiga funktioner innebär detta också ett mål för den som vill Sverige illa. För att möta det måste vi anpassa allt från arbetssätt, organisationsformer till teknik. Hur resonerar du kring it-säkerhet i ditt privata liv?

– Jag tänker mycket på de här sakerna. Mina barn vet att i vår familj ägnar vi oss inte åt någon typ av fildelning eller annan olaglig verksamhet. Först sedan jag slutade hos min förra arbetsgivare FRA har jag tillåtit barnen att ha mejlkonton och finnas på sociala medier, så nu har de varsitt nytt Instagram-konto. Facebook däremot kommer de få tjata länge innan jag skulle tillåta, det är nog det sämsta man kan ha ur exponeringssynpunkt. Jag kanske är lite extrem, men man ska vara medveten om att allt som läggs ut på internet kan göras tillgängligt för precis vem som helst och det går aldrig att ta bort.

Mhz #3

Foto: Mats Lundqvist

fyller vare sig säkerhets- eller robusthetskrav. För att vi på Teracom ska kunna utveckla vår roll som leverantör till samhällsviktig verksamhet där det finns särskilda krav på säkerhet och robusthet, behöver vi vara trovärdiga i att vi vet vad vi pratar om. Därför behöver vi också utveckla hur vi arbetar med säkerhetsfrågor internt.

största mässor för konsumentelektronik ägde rum tidigare i höst. Mårten Tiger, Key Acoount Manager på Teracom, var där. Här presenterar han de hetaste snackisarna från mässan. u TV: ”Det var mycket fokus på bildkvalitet. HDR, High Dynamic Range och OLED-displayer var det som det pratades mest om, och ett gäng andra nya finurliga lösningar för bättre färg och bild.” u Mobiltelefoni & smartwatches: ”Sony presenterade världens första mobiltelefon med 4K-skärm. Dessutom var det allmänt många lösningar kring smartwatches. Många lösningar hade med hälsa att göra, och flera av dem hade ny och snyggare design på själva klockan.” u Vitvaror: ”Vitvaror hade fått en framflyttad placering. Samsung presenterade en tvättmaskin som jag gillade, med möjligheten att mitt under pågående tvätt kasta i en glömd strumpa i tvättmaskinen genom en specialutvecklad lucka.” u Övrigt: ”Det var ett par utställare som visade lösningar kring Virtual Reality (VR), men det kändes som att det är väldigt i sin linda”.

Ny kund I somras ﬁck Teracom ytterligare en Media

Gateway-kund. Det var Ålcom, Ålands Telekomunikation, som tecknade ett avtal för sju kanaler. – Det är väldigt roligt med en ny kund på vår Media Gateway-plattform och vi är speciellt stolta över att tiden från förfrågan till leverans gick så fort, endast ett fåtal veckor, säger Mårten Tiger, Key Account Manager på Teracom. Ålcom är ett åländskt bolag som servar ålänningar och åländska företag med infrastruktur och tjänster inom bredband, mobiltelefoni och digital-tv. – Vi valde Teracom för att det är en snabb och trygg leverantör som ﬁnns strategiskt placerad runt om i Sverige, vilket gör det enkelt för oss att hitta bra tekniska lösningar. Vi har upplevt det som en trygg affär där vi får en god kvalité på leverans. Affären har varit oproblematisk och det har varit enkelt att ha med Teracom att göra, säger Daniel Dahlén, vd på Ålcom. s29

PANELEN Illustration Ariel McMillion

Kia Orback Pettersson

Styrelseordförande, Teracom Boxer Group

Jonas Lönnquist Vd, Boxer

VILKEN FRÅGA I DIN BRANSCH ÖNSKAR DU HAMNAR HÖGRE UPP PÅ DEN POLITISKA AGENDAN?

Mediedemokrati – att alla kan ta del av medielandskapet oavsett plattform eller kanal. Och oavsett var man bor! KOP

Pirattittandet. Det är en fråga som påverkar hela JL branschen för rörlig bild i vid bemärkelse och i förlängningen också hur mycket och hur bra innehåll tittarna får. Samtidigt är det en laddad fråga. Ibland handlar det om att tittarna helt enkelt upplever de legala alternativen sämre och mer låsta än vad som är fallet när de tittar på piratsiter. MS

Jämställdhetsfrågan, hur får vi en mer jämställd IT-bransch i Sverige?

Vi har en väldigt hög grad av myndighetsstyrning inom broadcast radio och tv. Ofta blir det ett hinder för broadcast att utvecklas, villkoren för olika aktörer skiljer sig. Förändring och utveckling blir långsam när det, självklart, måste vara snabbt! GB

s30

Marie Serenius Produktchef, Teracom

Gunnar Bergman

Affärsområdeschef Media, Teracom

SÄNDNINGSRÄTTIGHETERNA FÖR OS HAR NU DEFINITIVT LÄMNAT PUBLIC SERVICE FÖR ETT TAG FRAMÖVER. HUR PÅVERKAR DET TV-BRANSCHEN FÖR ALLTIFRÅN PROGRAMBOLAG, KANALBOLAG TILL AGGREGATORER, OPERATÖRER OCH ANDRA DISTRIBUTÖRER?

Nya utmaningar väntar och att få till lägereldstelevision utan OS draghjälp kräver sitt. Men jag är övertygad om att public service står starkt. KOP

Det innebär att vi går mot att väldigt få sändningsrättigheter kommer att vara ”allmänna rättigheter” framöver. Vem och vilka som sänder vilket innehåll utgår mer och mer ifrån vem som betalar mest, i vissa fall i kombination med hur mycket tittande som rättighetsägarna erbjuds via en viss kanal eller en viss tjänst. Vi kommer att få se nya konstellationer hos köparna av tv-rättigheterna och säkert också nya sätt att strukturera produkterna hos säljarna. Här blir det viktigt att se till att tittarna inte hamnar i kläm. Vi på Boxer kommer att göra allt vi kan för att se till att tittarna på ett enkelt sätt har frihet att välja att titta på och köpa de kanaler och tjänster de vill. JL

Förändring och utveckling blir långsam när det, självklart, måste vara snabbt!” GUNNAR BERGMAN

Jag tror branschen är van nu, men det blir en omställning varje gång i kanalpaket och liknande för oss alla i värdekedjan, varje gång stora sändningsrättigheter byter koncern, särskilt stökigt kan det förstås bli för våra slutkunder som vill fortsätta att se till exempel Premier League fast rättigheterna byter ägare och man sitter kvar i avtal med sin distributör. MS

Mycket. Det är stora värden och höga tittarsiffror som flyttas. Tittarna kommer i slutet att lämna omdömet. GB

VAD TYCKER DU ÄR SVÅRAST MED DIN EGEN HEMELEKTRONIK OCH VARFÖR? KOP

Att få till övergångar mellan olika enheter och devices.

Det pratas mycket om att allt skall kopplas upp. Samtidigt behöver jag som konsument lägga mycket tid på att se till att hantera mina uppkopplingar beroende på vad jag vill titta på och var jag är. Där har vi som koncern en bra möjlighet att kunna hjälpa till och förenkla. JL

Alla dessa laddare till olika devices som man har överallt. Olika laddare till familjens alla mobiler, läsplattor, datorer och allt i olika generationer så att alla behöver en egen. Och en i reserv… Att hitta rätt laddare till rätt device kan ta ett tag varje gång. MS

Inte så stora problem, mycket fungerar förvånansvärt bra och enkelt, plug and play. Att visa bilder på olika skärmar från en molntjänst brukar strula och dessutom ge oväntade kvalitetseffekter. GB

Mhz #3

FÖRSTÅR DIN OMGIVNING VAD DU ARBETAR MED? HUR BRUKAR DU FÖRKLARA?

Det är faktiskt rätt ofta en pedagogisk uppgift, trots att alla har ett vardagligt förhållande till tv och radio så är det rätt många som inte ägnar dagarna åt att fundera hur det kommer sig att det bara funkar och finns där varje dag. KOP

Det räcker med att nämna Robert så förstår och vet folk i alla fall vad vi har gjort. Ganska snabbt kommer frågor om framtiden. Jag brukar beskriva det som att vi historiskt har givit tittarna valfrihet att äga sitt tv-tittande på ett enkelt sätt och att det är precis vad vi skall göra i framtiden också. Skillnaden är att tittande nu och i framtiden inte bara handlar om linjära kanaler, utan också om on-demand och playtjänster. JL

Nja, det är väl si och så med det. Men jag brukar förklara det med att jag jobba med att se till att ni får tv-bild hemma i vardagsrummet, och att Teracom äger Kaknästornet. Då brukar man mötas av ett ”Jaha!”. Så behöver man inte gå in på fler detaljer. MS

Tv förstår alla och alla har en åsikt, funkar även som middagsdiskussion. Radio tas i det sammanhanget mer för givet, den bara finns där och funkar, förutom digitalradion förstås. Det är fantastiskt kul att jobba med radio- och tv-produkter eftersom alla direkt vet vad det är och oftast är engagerade i någon fråga. GB

s31

Posttidning B

Teracom AB, Box 30150, 104 25 Stockholm UHF SÄNDARANTENN

ANTENNFÖRDELARE UHF

ANTENNFÖRDELARE VHF

BLIXTFÅNGARE

SÄNDARANTENN VHF

DIPOL ANTENN

ANTENN

DIPOLMATTA VERTIKAL

ISRASSKYDD PARABOL

DIPOLMATTA VERTIKAL PARABOL

DIPOLMATTA VERTIKAL

ANTENNFÖRDELARE FM

ANTENNFÖRDELARE FM DIPOLMATTA FM SÄNDARANTENN

ANTENNFÖRDELARE FM

UTTAGSLÅDA DIPOLMATTA VERTIKAL DIPOL VERTIKAL DIPOLMATTA VERTIKAL

DIPOLMATTA HORISONTELL

ANTENNFÖRDELARE

DIPOLMATTA X 3 ISRASSKYDD

ANTENN PARABOL

ISRASSKYDD

DIPOL HORISONTAL (GP)

PARABOL

PARABOL PARABOL

ISRASSKYDD

Vad ﬁnns i masten? Så här ser en av Teracoms mellanhöga master ut. Välkommen till Teracom

50M