Mhz #01 2014

Mhz

#01 2014

Stephans tankar sid 2 Finns det pengar i digitalradio? Sid 4 Högt symbolvärde sid 8 Frekvenskamp mellan spis och mobil sid 9 Hur går det Nina Wormbs? Sid 10 Digital UK lobbar för marknätet sid 11 Tema: Säker kraft för pålitliga sändningar sid 12 DVB-T2 – var står vi? Sid 20 Stationen på gruvberget Sid 22 Tv-Puls sid 24 Obrutna sändningar i alla väder sid 26 Herr Digitalradio Sid 28 Panelen sid 30 Heta sändare kyls av kallt berg sid 32 Combinern i källaren på Teracomstationen i Skövde märker ingen skillnad av bytet till Doherty-slutsteg en trappa upp.

Men signalerna som den bakar ihop kräver numera hälften så mycket energi att producera.

Succé 78 år senare

– Doherty sparar miljö & miljoner Mhz #1

sid 16 s1

ledare

Läs Mhz digitalt!

Ladda ner Mhz till din läsplatta från App Store eller Google Play. Läs mer på teracom.se/

❱〉

mhz.

TV3 har haft mycket fina tittarsiffror under OS. Hela 2 352 000 personer tittade på herranas skid­ stafett via traditionell tv.

Inga bredbandsnät skulle klara av så många sam­ tidiga tittare.

Vd:s tankar om medieland­skapet Regeringens beslut i 700 MHz-frågan innebär en onödigt forcerad övergång till ny teknik.

❱〉 Vädret i Dalarna medförde i vinter kraftig isbildning på Teracoms master. Masterna är konstruerade för att klara nedisning och den belastning som det innebär, men ibland blir tyngden och mängden is alltför stor. Teracoms tekniker vibrerade bort isen på staglinor och i masten genom att använda en särskild utrusning som får linorna att vibrera.

Bra vibrationer vibrationer s2

Teracom fixar övergången ​I slutet av februari fattade regeringen beslut om att från den 1 april 2017 frigöra det så kalla­ de 700 MHz-bandet för annan användning än marksänd tv. Vi har varit förberedda på ­beslutet, men

hade önskat att vi hade haft till 2020 på oss att utrymma. Att redan 2017 vara klar med utrymningen av frekvensbandet och införandet av sändningstekniken DVB-T2 kommer innebära en väsentligt snabbare övergång.

Vår erfarenhet av och kunskap kring stora tekniska omläggningar är omfattande. Vi har engagerade och kunniga medarbetare som växer av den här typen av utmaningar. Så även om tidsaspekten inte är optimal, kommer Teracom och Boxer genomföra övergången på ett bra sätt, inte minst för Sveriges tv-tittare.

Utöver det tekniska arbetet finns två områden till som kommer kräva mycket av oss och alla de andra aktörer som är en del av detta skifte. Det första området jag tänker på är frekvensplaneringen. Det är nu upp till PTS att, i samråd med svenska och internationella spelare, ta fram en ny frekvensplanering för att ge tittarna så goda förutsättningar som möjligt för att ta emot tv framöver.

Det andra området är kommunikation. En plan för detta kommer att tas fram, men redan nu är budskapet tydligt – tittarna kommer inte att drabbas av denna övergång. Tvärtom.

Ambitionen är att fortsatt utveckla och förbättra plattformen genom teknikutveckling med kunden i centrum och därmed fortsatt erbjuda ett starkt och brett utbud av tv-kanaler.

Relativt ofta möts jag av påståendet att marksänd tv inte behövs, utan att allt kan gå via bredbandsnäten. Ett påstående som inte håller. Tänk om alla de 2 300 000 tittare, som följde herrarnas OS-stafett i längskidåkning, hade tittat via bredbandsnät – då hade ”buffrar-symbolen” dykt upp väldigt ofta hos många tittare. Förutom marknätens överlägsenhet när det visas stora live-event som drar många samtidiga tittare, har brittiska Digital UK tagit fram en intressant rapport utifrån en annan synvinkel. Rapport­en visar bland annat att det ekonomiska värdet per megahertz är högre för marksända tv-tjänster än för mobiltjänster. Läs mer om det på sid 11.

Stephan Guiance, vd

Mhz är ett magasin från Teracom. Adress: Teracom AB Box 30150 104 25 Stockholm Telefon: 08-55 54 20 00 Webbplats: www.teracom.se ­ Chefredaktör: Magnus Rosenberg magnus.rosenberg@teracom.se Projektledning Teracom: Gunilla Svahn gunilla.svahn@teracom.se Produktion: ­Å kesson & Curry AB www.akessoncurry.com ­Redaktör: Karin Molin Klingemann k.molin@akessoncurry.com Art director: Assar Foddis a.foddis@akessoncurry.com Skribenter: Sofia Brattwall, Henrik Harr, Ola Jacobsen, Catharina Malmfors Fotografer: Michael Johansson, Daniel Rudeland, Emil Malmborg, Fredrik Shlyter, Kristofer Hedlund, Sofia Brattwall, Ola Jacobsen, Christian Hagward Illustratörer: Ariel McMillion, TT Tryck: Hylte Tryckeri

Vi sänder ut tv och radio. När du vill. Var du vill. I vilket format du vill.

Till vem du vill. Enkelt och pålitligt, genom luften.

Via ett av världens modernaste marknät; 734 master utrusta­de med spetsteknologi, lokal­iserade över hela Sverige och Danmark.

Vi levererar allt från Melodifestivalen i hd till Viktigt Meddelande till Allmänheten över radio.

Teracom ingår tillsammans med Boxer i nätoch betal-tv-koncernen Teracom Group. Mer information finns på www.teracom.se.

”Programledarna är livrädda för 4K” erkände Erik Haag, konferencier under Tv-Puls.

Läs mer på sidorna 24-25

William H. Doherty 1907-2000

Det var vädret som rapporterades för Stockholm den 19 februari 1924 i den allra första radiosända väderrapporten.

Mhz #1

he new fl t at is - CE d e S si d Cu r v

Schlager eller dansband?

Från februari till juni sänder pop-up-kanalen P4 Melodifest i Digitalradion. För att se om du nås av sändningarna av Digitalradio/ DAB kan du använda Teracoms webbapplikation. Dansbandskanalen testsänder också digitalt på tre orter. På sidan 6 ger vd Daniel Bengtzzon ett av tre perspektiv på hur läget är för kommersiell digitalradio.

»Nordlig vind, frisk i kustbandet, eljest svagare. Sannolikt uppehållsväder och några grader under fryspunkten.«

24

Dohertyförstärkarens fader var blott 29 år gammal när han år 1936 uppfann tekniken som nu ska användas för att spara ström och pengar i samband med tv-sändningar. Varför det tog över 70 år?

Läs mer på sidan 16

s3

kommersiell radio

3 röster

Kämpar för lika villkor Berättat för Henrik Harr

Finns det pengar i digitalradio? Mhz har pratat med tre spelare inom den kommersiella radion som alla har tillstånd att sända digital­radio.

En sänder, en väntar och en har lagt ner sändningarna. De undrar alla när de ska få ge svenskarna det radioutbud de förtjänar.

Robert Aschberg Förspelet till att vi startade Radio1 var att MTG Radio hade gjort en undersökning som visade att en del av lyssnarna var lite trötta på de här formaterade musikmattorna som ligger på olika frekvenser. De ville ha något som gav lite mer tuggmotstånd. Så vi bestämde oss för att starta Radio1.

Vi hade en frekvens i Stor-Stockholm som hade blivit över, och som vi betalade en massa för, tre miljoner om året eller något sådant. Så redan där började det likna en dålig affär.

På slutet, innan kanalen släcktes 31 december förra året, började lyssnandet öka radikalt. Jag har fått lära mig att det kan ta uppåt tre år för att få liv i en prat­ radiokanal, och Radio1 höll på i två och ett halvt år, så det var ju lite konstig tajming. Men det finns större problem i det här, som att en mindre andel av reklampengarna i Sverige läggs på kommersiell radio än i andra länder. Med den utgångspunkten blir det omöjligt att driva en kommersiell radiostation på bara en marknad, till exempel bara i Stockholm. Hade vi kunnat gå nationellt med digital distribution, då hade det blivit en lönsam affär. Kommer man ut i flera städer ökar s4

ju chanserna att man kan få snurr på verksamheten. ­Reklamköparna skiter ju i hur det distribueras, åtminstone på kort sikt. De vill bara ha kontakterna.

Med det sagt är det extra viktigt att man kommer fram till en digitalisering, för då finns det en chans att man kan få igång en jävla massa stationer som blir rikstäckande, till lägre kostnader och mycket enklare.

Då har man större chans att få flera röster hörda av alla möjliga olika slag i etern. Och det intressanta är att till och med Sveriges Radio glädjande nog värnar om hela radiobranschen, inklusive de kommersiella stationerna.

Tyvärr verkar det inte som om de som styr över detta har insett det. De tänker bara på public service och lämnar de övriga åt sitt öde. Det som med rätt åtgärder skulle kunna bli en lönsam industri med arbetstillfällen och framför allt bidra till samhällsdebatten, åsiktsutbyte och att medborgarna på olika sätt kan göra sina röster hörda.

Så mitt råd till alla som funderar på att köra igång kommersiell digitalradio är att de ska gå till sin riksdagsledamot och be att de ser till att få arslet ur vagnen och digitaliserar fort som fan.”

Foto: Michael Johansson

Titel: programledare Företag: MTG Radio

Mhz #1

s5

kommersiell radio

3 röster

Daniel Bengtzzon

Vi har gjort Dansbandskanalen i snart tolv år nu, sedan DB Media startade 2002. Idag är den en av Sveriges största internetstationer och vi har bra kontakt med både bransch och lyssnare. Ett bevis på det är de snart 40 000 som följer Dansbandskanalen på Facebook. Just nu testsänder vi kanalen digitalt i Gävle, Uppsala och Stockholm, men vi hade gärna sett att fler testlyssnare skulle få vara med och tycka till. Både om teknik, ljud och mottagningen.

Just dansbandsmusiken tror vi är en musikstil som annars saknas i radio. Det släpps många skivor och det är många bra svenska band som är aktiva, och väldigt många människor är ute och dansar varje helg. Det känns helt klart som att kanalen behövs och det är en köpstark målgrupp som vi tror att annonsörer vill nå.

Fördelarna med digitalradion jämfört med FM är bättre – och likvärdig – täckning för alla aktörer, vilket gynnar oss radioproducenter, och ett större utbud som ger lyssnaren mer och kan skapa nya annonsörer. Men om insatsen är för stor och möjligheterna för små, då tror jag det faller. Och då är risken att ingen vill göra reklamradio på det här viset. Vi har redan tidigare fört en dialog med Teracom om möjliga digitala lösningar.

När sedan piloten gick igång var det klart att vi ville vara med från början på en framtida radioform. Jag tror att Teracom kan se oss som en representant för mindre, lokala aktörer.

Det vi behöver nu från regeringen är kort och gott ett beslut! Ska vi eller ska vi inte göra digital radio i marksänd form? Gör vi inte det nu, tror jag inte vi gör det alls! Och för att vi ska vilja satsa gäller det att både reklamradio och SR är med samtidigt. De får bidra med dagens lyssnare och vi ökar mångfalden, och tillsammans når vi fler radiolyssnare.

Jag tror att radiomediet behöver en nytändning för att behålla lyssnare och annonsörer. Hittar vi en gemensam plan för marksänd radio tror jag att radiolyssnandet går upp snabbare. Om inte tror jag webbradio och mobillyssnande utvecklas mer, men då faller en stor del av den svenska reklamradion bort till förmån för musiktjänster och utländska aktörer med bättre samarbete med dator- och mobilbolagen. Lyssnare och reklamkunder tror jag behöver enkla lösningar och ett större utbud. Då får vi ge dem det!” s6

Foto: Emil Malmborg

Titel: vd, programledare Företag: DB Media

Johan Alsö Titel: vd Företag: Radio & Co

Mhz #1

Foto: Fredrik Schlyter

Vi har ett eget format som heter East FM som vi har sänt sedan 2006. Den spelar främst ny dansmusik och når ungefär 27 000 lyssnare över FM-nätet och på webben, men vi vill ut med den i digitalradion också. Vi ser ju att det är ett starkt format där vi håller hus idag, i Östergötland och nedre delen av Sörmland. Men vi vill växla upp, och med DAB+ får vi den möjligheten. Vi har ansökt om tillstånd och klarat de ekonomiska kraven. Men ska vi vara med och satsa digitalt går det inte att ha de här tunga koncessionsavgifterna. Då dödar man den kommersiella radion. Vi klarar att sända både digitalt och analogt ett bra tag, men det är inte alla som gör det.

Det finns massor med inblandade nu som bara sitter och bygger upp en massa frustration för att man vill komma igång. What is the problem? Jag vill att regeringen verkligen sätter alla oss radioaktörer på samma spelplan – att public service och de kommersiella kanalerna får samma villkor. Men nu händer det inte ett smack. Det är ju val i år och jag tror att alla väntar för att se hur det går. Vi kommersiella vill inte trycka igång innan vi får klart om hur man ska göra med koncessionsavgifterna, och det vet regeringen .

Dessutom vill vi starta samtidigt som SR, annars blir det ingen utväxling på det.

Den bästa av världar vore om regeringen kom fram till att nu ska fasen Sverige ligga på banan igen vad ­gäller radion, tekniken och utsändningar. Vi ska in i det digitala. För tillfället är det här framtiden. Ska vi hålla på och sjabbla så kommer det helt plötsligt en ny teknik, och så ska man göra en ny dragning och då kommer vi aldrig igång. Så vi behöver korta tiden för släckning av FM-nätet och främja samarbetet mellan SR och de kommersiella stationerna. Vi driver ju varann i alla fall i slutänden. SR är jättemåna om att folk fortsätter att lyssna på radio, och vi är måna om att folk lyssnar på oss.” s7

noterat

Högt symbolvärde SVT och TV4 samarbetar normalt inte, men när det gällde gemensamma symboler för syn- och hörselskadade var det inget problem att lägga konkurrensen åt sidan.

Text Henrik Harr

D

et räcker att tappa bort sina glasögon för att man ska förstå hur viktig synen är för tv-tittande. Självklart, kan man tycka, men faktum är att synskadade också tittar på tv. De behöver bara lite mer hjälp, precis som hörselskadade behöver hjälp med teckentolkning.

Syn- och hörselskadade tv-tittare har sedan augusti förra året vägletts av fyra standardiserade symboler i all kommunikation från Sveriges Television och TV4.

Mhz frågade Johan Hartman på SVT:s Strategienhet, hur symbolerna har fungerat under deras första halvår.

– Symbolerna har tagits emot väl, säger han. Vi får positiv respons i de kontakter vi har med olika handikappförbund. Dessutom följer flera av symbolerna den standard som finns på området, så de är inte helt nya.

av en formgivare på SVT i samråd med TV4 och representanter för olika handikappförbund. Initiativet till symbolerna kom från de båda kanalerna gemensamt.

– Idén växte fram ur ett behov för både SVT och TV4 att bättre kommunicera våra tillgänglighetstjänster, säger Johan Hartman. Vi gör allt mer på området och vill bli bättre på att kommunicera vad vi gör och när vi gör det.

Och hur har två konkurrenter kunnat jobba tillsammans?

Symbolerna har utformats

De fyra vanliga tillgäng­ lighetstjänsterna för synoch hörselskadade fick i somras ett gemensamt grafiskt utseende efter ett samarbete mellan SVT och TV4.

1. Syntolkning 2. Teckenspråkstolkning 3. Textning 4. Uppläst text

finns det fyra typer av hjälpmedel för lyssnare/tittare med funktionsnedsättning på syn och hörsel, och det är dessa som nu har fått gemensamma symboler:  ”vanlig” textning av tv-program  teckenspråkstolkning för hörselskadade  uppläst text  syntolkning (en tolk berättar för synskadade vad som händer på skärmen, hur platser ser ut, hur personer är klädda, och så vidare) Symbolerna används i tv-rutan, i tablåer och på webben.

Johan Hartman berättar att fler tillgänglighetstjänster är på väg i samarbete med TV4. Nu under våren lanserar de till exempel den dolda svensktextningen av utvalda tv-program på en och samma Text-tv-sida, 199. Sidan kommer att gälla oberoende av vilken kanal man tittar på.

En förhoppning med projektet är att sätta en standard för grafiska symboler för tillgänglighetstjänster, och Johan Hartman berättar att SVT redan kan se en sådan effekt.

– Ja, andra aktörer och tv-kanaler har förhört sig om möjligheten att få använda symbolerna för sin verksamhet, vilket de självklart får.

I radio- och tv-sammanhang

3

1

2 s8

– Det har fungerat alldeles utmärkt, säger Johan Hartman. När det gäller en fråga som denna föreligger ingen konkurrens.

4

Foto: Ola Larsson

ett steg längre

Latteföräldrar se hit!

På CES*-mässan i Las Vegas tilldelades ­Mimos baby monitor från Intel priset för ”Best Kid-Friendly Product". En av årets trender på mässan var så kallad ”wearable technology” och i detta fall i en onesize body för spädbarn med en sensor som kopplas upp så att ­föräldern kan få all data om andning och puls i sin smartphone. Barnets andningsmönster kan även kopplas till en mugg som visar i mönster och färg om några förändringar sker. #sakerduintevissteattdubehovde

Se film från denna monter på CES på Youtube.com sökord "Intel Mimo ultrasmart baby monitor".

Tack till Klas Elm som tipsade om denna pryl på Tv-Puls. *Consumer Electronics Show

Flexibel mobilradio Organisationen RadioDNS har landat ett samarbete med Samsung om att ta in deras radiohybridteknik i tre modeller.

Tekniken innebär att mobiltelefonen, när man öppnar en radioapp, väljer det nät som för tillfället har bäst mottagning.

Antingen tar man signalen via marknätet, eller, när marnätets signal är svag så kopplar telefonen upp sig mot internet och hämtar signalen via streaming.

Källa: radiodns.org Mhz #1

Här är de tio mest missförstådda jobben

Spisen och mobilen på samma frekvens

Vet dina föräldrar vad du jobbar med?

Eller kan du redogöra för vad dina barns yrken innebär? Fyra av tio föräldrar i Sverige förstår inte vad deras barn jobbar med. Här är de mest missförstådda jobben som föräldrar i Sverige inte kan beskriva vad de innebär:

När kvinnan slog på sin nya spis slogs mobiltelefonen ut. Firman som installerat induktionshällen vände sig till tillverkaren.

– ”Bara Samsung är kompatibla med våra spisar – byt mobil’, svarade de, säger elinstalla­tören till Dagens Nyheter. Det lät otroligt i mina öron – det är ju 2014.

Dagens Nyheter kontaktade spistill­ verkaren Gorenje som bekräftar spisens begränsning.

– Vi har tidigare fått indikationer att Iphone frekvensmässigt ligger på samma specifika frekvens som våra induktionshällar, säger ”Erik” på företagets tekniska service.

Elinstallatören anser att produkten inte är förenlig med reglerna om eletromagnetisk kompatibilitet (EMC) och har anmält ärendet till Elsäkerhetsverket.

1. Aktuarie/statistiker (89 procent) 2. Gränssnittsdesigner (74 procent) 3. Social media-manager (74 procent) 4. Datavetare (65 procent) 5. PR-manager (56 procent) 6. Sociolog (56 procent) 7. Statstjänsteman (55 procent) 8. Mjukvaruutvecklare (53 procent) 9. Idrottstränare (51 procent) 10. Radioproducent (50 procent) Källa: LinkedIn

Säker volym i bilen I dag finns flera bilstereomodeller som har automatisk volymreglering och anpassar volymen till din körning. Gasar du höjs volymen.

Backar du, stängs stereon av. Det är inte heller lagligt att ha hur hög volym som helst i bilen. En 19-årig bilförare i Arvika har fått böta 800 kronor för att han hade bilstereon på för högt. Brottsrubriceringen var störande av den allmänna ordningen. Apropå säker körning och kommunikationsutrustning. Den 1 december 2013 kom även hårdare regler i trafikordningen som gäller att förare får ”vid

färd på väg med motordrivet fordon, ägna sig åt aktiviteter såsom användande av mobil­telefon och annan kommunikations­ utrustning endast om det inte inverkar menligt på framförandet av fordonet.”.

Fånga dagen med fotografiskt minne Livsloggar du? Kameran Clip bärs som en brosch och tar automatiskt två bilder per minut. Svenska företaget Narrative har utvecklat produkten. Kameran saknar helt knappar och stängs först av när den läggs ner plant eller förvaras i mörker. Enklaste vägen till ett fotografiskt minne.

Källa: getnarrative.com

s9

hallå där...

Nina Wormbs …branschsamordnare för digitalradio som den 25 juli förra året fick regeringens uppdrag att föreslå hur Sverige ska gå över till marksänd digitalradio. Mhz tittade in för att se hur arbetet fortskrider.

Text Henrik Harr Foto Sofia Brattwall

Vad har ni gjort hittills?

– Under hösten har vi haft möten och kontakt med alla centrala aktörer – kommersiell radio, Sveriges Radio, Post- och Telestyrelsen, Myndigheten för radio och tv och närradion – för att lära oss och förstå vad som är viktigt för dem. Det handlar ju om att jämka ihop önskemål, att försöka få alla som är intresserade av att göra det här att anpassa sig. Att hitta möjligheterna för att se till att det här händer.

Vad är det som återstår?

– Själva samordningen, kan man säga. Vi har börjat titta på och lära oss av andra länder också. Sverige är ju inte först med det här. Vi är inte sist heller, men det finns länder som vi kan lära oss av. Framför allt Norge, dit vi ska åka om ett par veckor, men även Danmark.

Storbritannien har dragit viktiga slutsatser om till s10

exempel bilparken och möjligtvis kan vi lära oss något av tyskarna också.

Har ni stött på några oväntade hinder?

– Nej, hittills har vi inte stångat pannan blodig mot något. Och det ligger i uppdragets natur att vi inte skulle basunera ut det i så fall. Skulle det bli problem så löser man inte det genom en artikel på DN Debatt.

Men vi måste lyssna och lära. Vi vill veta vad det kan finnas för problem och hur vi i så fall ska kunna hantera dem. Men det tänker vi presentera när utredningen är färdig, och då hoppas vi att vi har alla med oss.

Hinner ni färdigt till den 30 november?

– Absolut, eller tidigare. Det finns ju ingen anledning att dra ut på det, men det är för tidigt att säga när vi kan vara klara.

digital-tv

utblick

Lobbar för brittisk digital-tv Digital UK samlar branschen för att säkra den marksända tv:ns plats på frekvenskartan och i de brittiska hemmen.

Text Henrik Harr Foto Sofia Brattwall

Digital UK  Ägs: Gemensamt av BBC, ITV, Channel 4 och Arqiva.

Genomförde övergången till digital-tv i Storbritannien mellan 2007 och 2012  Övergången färdig i Storbritannien: oktober 2012  Övergången färdig i Sverige: oktober 2007  Brittiska hem med Freeview: elva miljoner  Brittiska hem med satellit-tv genom Sky: tio miljoner  Brittiska hem med tv: 25 miljoner  Marksänd digital-tv:s andel av tv-tittande i Storbritannien: 44%  Arbetstillfällen inom brittisk broadcasting: 15 000

Jonathan Thompson, Digital UK Mhz #1

F

ör drygt ett år sedan utrymde digital-tv:n 800-bandet i Storbritannien i samband med övergången till digitala sändningar.

Då auktionerades utrymmet ut till mobiloperatörer för bland annat 4Gtelefoni, och redan nu flyttar mobilbranschen fram sina positioner igen. Idag är det 700-bandet som lockar, vilket skulle innebära en ny flytt för den marksända digital-tv:n som precis boat in sig där.

Främst i ledet av intressenter som sätter ner foten mot detta är Digital UK. – Jag brukar säga att vi är den marksända digitaltv:ns väktare i Storbritannien, säger vd:n Jonathan Thompson, som besökte Teracoms Tv-Puls i Stockholm i januari. Enkelt uttryckt försöker vi tänka strategiskt på plattformens framtid och förklara för både makthavare och allmänhet varför den är viktig. skulle gärna se att samordningen gick ännu längre – till europeisk eller till och med internationell nivå. För det är där motståndarna engagerar sig.

Digital UK ägs av Storbritanniens fyra stora aktörer inom marksänd digital-tv: BBC, ITV, Channel 4 och Arqiva, Teracoms motsvarighet i Storbritannien. Organisationen ansvarade för landets övergång till digitala tv-sändningar men är idag främst ett koordinerande organ för lobbyverksamhet och PR kring ”basutbudet” Freeview och frågor om frekvensallokering.

– En av de saker vi nyligen har gjort är att undersöka det ekonomiska värdet för landet av marksänd digital-tv, vilket är ett argument som vår bransch inte riktigt har använt tidigare, säger Jonathan Thompson.

Mobilindustrin har genom den internationella organisationen GSMA varit väldigt aktiv över hela Europa med att argumentera för att de behöver mer frekvensutrymme, eftersom de bidrar så mycket till ekonomin.

Den här rapporten är vårt svar, där vi säger att marksänd digital-tv också bidrar och i mycket högre grad.

Jonathan Thompson menar att folk tenderar att stirra sig blinda på det ekonomiska värde som skapas av mobilföretagen, vilket kan räknas i hundratals miljarder pund. Detta jämfört med marksänd digital-tv, som skapar mellan 60 och 80 miljarder pund.

– Men vi visar i rapporten att den största delen av mobilbranschens värde skapas via röstsamtal, som

Jonathan Thompson

kräver väldigt lite frekvensutrymme. Om man tittar på det ekonomiska värdet per megahertz ser man att tv faktiskt levererar mer värde än mobilbranschen. Ingen har formulerat argumentet på det sättet tidigare i Storbritannien och det förändrar perspektivet en del.

Under Tv-Puls fick Jonathan Thompson inblick i den svenska verkligheten för marksänd digital-tv och ­menar att i princip alla västeuropeiska länder brottas med samma grundproblem.

– Men jag har noterat att vi har svårt att hitta liknande organ i andra länder som vi kan prata med. Vi är här på Tv-Puls för att vi vill knyta kontakter med likartade organisationer. Om vi gör det inom våra egna länder kommer våra röster att drunkna i bruset från mobiloperatörerna. De är bättre på att föra fram sina argument på en internationell nivå. Så vi behöver fler träffar av den här typen.

Vissa politiker har en övertro på internets förmåga att lyfta oss ur ekonomiska kriser, menar Jonathan Thompson. De argument som Digital UK försöker föra fram handlar i stället om att man inte ska glömma tv:n.

– Det vore dumt att fatta beslut om frekvenstilldelning som enbart gynnar mobiloperatörerna, och underminera kraften i televisionen, menar han. Visst, stöd för all del en stark mobilsektor, men gör det inte på bekostnad av broadcasting.

The value of Digital Terrestrial Television in an era of increasing demand for spectrum Beställd av: Digital UK / Skapad av: Communications Chambers

Värde skapat genom mobiltelefoni

307

miljarder pund/år Värde skapat genom marksänd digital-tv

80

Skapat värde per MHz, marksänd digital-tv

310

miljarder pund/år

miljarder pund/år

Skapat värde per MHz, mobiltelefoni

Exportvärdet av brittiska tv-program

190

miljarder pund/år

miljarder pund (2012)

Länk: digitaluk.co.uk/press_ office/reports

1,2

s11 s11

strömförsörjning

tema

C13

Kraften kommer in via en transformator. Här omvandlas strömmen från 6 kV till 400 V växelspänning. Normalt abonnerar stationerna på 10 kV men här följer spänningen en äldre standard som LKAB använder.

NB11

Automatisk nätbrytare. Här passerar strömmen innan den når förbrukarna. Om den inkommande strömmen försvinner från transformatorn T1 tar generatorn G1 över. Då slår nätbrytaren automatiskt över till reservbrytaren RB11.

Redundans För att man ska kunna arbeta med ställverket finns redundans för alla viktiga förbrukare. Genom att bryta strömmen och jorda den del av anläggningen som behöver åtgärdas kan det göras på ett säkert sätt utan att det påverkar elmatningen till utrustningen.

s12

Kr

C11/D16

Matning till pumpstativ, alltså de vattenpumpar som kyler anläggningen, och andra mindre ställverk som i sin tur matar FM-sändare och annan utrustning. Här matas också de likriktare som underhållsladdar 48 V-batterisystemet.

– Om strömmen försvinner och elverket inte startar har vi ändå kraft i batterierna för att hålla transmission och viktiga system vid liv tills vi får fart på elverket, säger Claes-Göran Persson.

C12/D17

Matning till digital-tv-sändarna.

D15

Transformatorn matar även ett annat ställverk, som i sin tur matar FM-sändarna. Vid kraftavbrott matar generatorn båda ställverken.

aft

I ställverket hanteras all kraft som används på FM/TV-stationen i Kiruna.

De svarta strecken på ­skåpen visar ­schematiskt hur ­allting hänger ihop.

– Det är väldigt tydligt reglerat både hur en sådan här installation ska göras och hur vi ska ­arbeta med den, säger ClaesGöran Persson, serviceingenjör i Kiruna.

för säkra signaler

Mhz #1

s13

strömförsörjning

tema

Garanterade leveranser Text & Foto Ola Jacobsen

Tillgång till pålitlig kraft är en viktig komponent i Teracoms erbjudande. Robustheten i näten bygger både på smart nät­ arkitektur, alltså att signalen kan ta flera olika vägar runt en störning, och säker elleverans med flera lager av reservkraft för att kunna garantera funktion vid alla händelser.

T Det finns många sätt att få ut reservkraftaggregat till anläggningar på otillgäng­ liga platser.

– Helikopter är bra men svårt ibland på grund av vikt och pris. Det är inte bara elverket som ska upp utan vi behöver även verktyg och utrustning att lyfta det på plats på plintarna med. Ibland är det billigare och lättare att köra med grävskopa med larvfötter och dra upp utrustningen. Då får man med sig allt på en gång, säger Björn Hultman är gruppchef Power & Climate Systems. s14

eracom arbetar på flera olika sätt för att garantera strömförsörjningen till sin egen och sina kunders utrustning.

– När vi designar näten bygger vi in redundans så att signalen kan ta flera vägar och undvika flaskhalsar. Men samtidigt måste alla vägarna i sig vara tillräckligt säkra så att de inte går ner samtidigt, säger Joachim Lejdström, chef för Infrastruktur på Teracom.

Även transportvägarna inne i en anläggning är redundanta med flera utrustningar för att signalerna alltid ska kunna gå fram. Men all utrustning kräver el för att fungera.

– Både i stamnätets noder och på sändarstationer är det kritiskt att allting fungerar, därför är det viktigt att kraftförsörjningen är robust, säger Joachim Lejdström.

1200 anläggningar som Teracom använder för att distribuera radio och tv är de flesta skyddade med reservkraft av något slag. Vilken typ av reservkraft beror på vilken sorts utrustning som finns i anläggningen. Varje punkt har egna interna krav på hur stor upptid en utrustning ska ha. Till det kommer de servicenivåavtal som Teracom har med sina respektive kunder.

Av de omkring

– I de fall när utrustningen inte får stå strömlös alls säkrar vi upp med robust kraftförsörjning: flera lager av batterisystem och automatiserade reservdiesel­ aggregat. I andra fall, till exempel på vissa anläggningar långt ut i nätet där kunderna önskar en lägre servicenivå kanske det räcker med ett batterisystem, säger Joachim Lejdström. ska inte bara designas och installeras. De ska dessutom testas och underhållas med jämna mellanrum. Därför är det viktigt att lägga sig på rätt nivå för varje anläggning.

Den första nivån är att anläggningen bara kraftmatas direkt från elnätet. Det är billigast och osäkrast.

Kraftförsörjningen försvinner direkt när elleverantören får avbrott. Den här nivån försöker Teracom undvika eftersom man vid strömavbrott då även tappar kontakten med anläggningen.

Nästa nivå kallas avbrottsfri kraft, eller Uninterruptible power supply, UPS. Det bygger på ett system där nätutrustningen kraftmatas via ett batteri, som fungerar som buffert vid avbrott. Det driver datorer och liknande som behöver startas om även vid korta strömavbrott.

Den avbrottsfria kraften kan i sin tur matas med olika källor. Antingen kan batterierna laddas av det vanliga elnätet, eller av ett dieselaggregat som startar vid kraftbortfall i elnätet.

– Kombinationen batterier och reservdiesel är bra.

Dieseln tar omkring 5–15 sekunder att starta och komma upp i rätt varv och när den väl är igång går den så länge vi kan fylla på med diesel.

Men reservkraftsystemen

där utrustningens servicenivåavtal har höga nivåer är kraven på robusthet som störst. I de mest extrema fallen finns dubbel batteridrift av all utrustning, utifall den ena batteribanken skulle fallera.

Batterierna stöds i sin tur av dubbla reservdieselaggregat.

– Man kan säga att de här anläggningarna har dubbla livremmar och dubbla hängslen, säger Joachim Lejdström.

I de anläggningar

Vid ett avbrott på elnätet kan man prioritera att ge kraft åt viss utrustning på anläggningen. En liten station kan till exempel ha en batterireserv men inget eget elverk. Genom att prioritera utrustning med avtalad högre tillgänglighet säkerställer Teracom drifttiden.

Vad som stängs av för att spara energi beror alltid på hur avtalet ser ut med respektive kund.

– I de fall där kraftbolaget indikerar att de inte kommer ha strömmen klar inom överskådlig tid och våra batterier inte räcker kör vår serviceorganisationen ut Mhz #1

– Vi behöver ju robust funktion även på de mest svårtillgängliga platserna.

Så vi försöker alltid hitta det lämpligaste sättet be­ roende på sajt. Att bygga vägar av snö och sedan dra upp containern med en grävskopa funkade bra i det här fallet, när vi för en kund förstärkte sajter i fjällvärlden med kraft.

reservkraftaggregat. Det kan vi sedan driva så länge vi har diesel att fylla på med, säger Björn Hultman, gruppchef Power & Climate Systems. finns i alla storlekar för att passa alla olika typer av anläggningar. Från små som ryms på släpvagnar till bilar och skotrar till jätteaggregat som man kör eller flyger ut i containrar.

– Vid långa avbrott, som vid stormarna Gudrun och Per, måste vi ibland punktförstärka med mobil kraft, säger Björn Hultman.

– Om batterier och fasta reservkraftaggregat är hängslen och livrem fungerar de mobila reservkraftverken som en livboj ovanpå alltihop som ett extra skydd, säger Joachim Lejdström.

Reservkraftaggregaten

Arbetet med att skapa och förbättra ett robust nät pågår hela tiden.

– Det är ett samspel mellan att skapa god arkitektur från början och hitta punkter i nätet som vi behöver stärka upp med batterier och dieslar. Det är ett ständigt pågående pussel, säger Joachim Lejdström.

Man kan säga att de här anläggningarna har dubbla livremmar och dubbla hängslen”. s15

strömförsörjning

tema

Doherty sparar både miljö och miljoner

Skövde fick i slutet av ­januari Sveriges modernaste och ­energisnålaste tv-sändare, tack vare en 78 år gammal amerikansk ­förstärkarteknik.

Mhz åkte dit för att se ­installationen med egna ögon Text Henrik Harr Foto Daniel Rudeland

F

ör oss oinvigda ser det kaosartat ut på Teracomstationen i Åsbotorp utanför Skövde. Det är splitters och exciters, slutsteg och coax-switchar överallt, och en jättelik combiner en trappa ner. Dessutom står ett antal gamla sändare kvar på stationen i väntan på att skrotas. Ändå är det ingen i lokalen som studsar omkring med eld i håret. Teknikerna har varit här hela veckan och har läget under kontroll. Mest energisk är ”Mister Ito”, som kopplar in sin laptop på olika ställen i väggen av sändare framför honom och koncentrerat läser av de resulterande kurvorna på skärmen. Hans riktiga namn är Toshio Ito och han är Senior System Engineer vid Broadcast & Video Systems Division hos japanska NEC Corporation, som har tillverkat de nya slutsteg som under veckan har kopplats in i sändarna. Han har flugit från Japan till Skövde för att leda uppgraderingen.

kundens sida är Per-Arne Johansson, tekniksamordnare vid Teracom i Göteborg. Han verkar lika lugn som de andra, även om han erkänner att de ligger lite efter i tidsschemat.

– Ja, vi hade planerat att vara klara idag, men jag är inte hundra på att vi hinner göra reservsändaren. I tisdags gick vi igång med mux/nät 5. Sedan har vi gjort nät 4, nät 3 och nät 2. Vi räknar med att göra åtminstone mux 1 idag, sedan får vi se, säger han.

Under veckan har en i taget av stationens sju muxsändare lagts över på reservsändaren, fått slutsteget utbytt, ny mjukvara installerad och alla nödvändiga finjusteringar gjorda. Åtgärden är startskottet på Teracoms stegvisa övergång till att använda slutsteg med Dohertyteknik, en metod som uppfanns redan 1936 av William H. Doherty vid telefontillverkaren Bell i USA. Per-Arne Johansson liknar Dohertyförstärkarna vid en hybridbil, där förbränningsmotorn bara kopplas in när det behövs extra kraft.

– Signalen i tv-sändare varierar mycket i amplitud,

Ansvarig från

Tv-analysatorn håller reda på alla signaler som samsas i antennkabeln, i det här fallet en tätt packad DVB-T2-signal. s16

MUX4

Toshio Ito

En sändarstapel i taget, här mux 4, kopplas över till ­reservsändaren medan slut­ stegen byts ut. Slutstegen, de två grova "handtagen" längst ner, förstärker signalen på en milliwatt 2,5 miljoner gånger.

Senior System ­Engineer.

Broadcast & Video ­Systems ­Division, NEC ­Corporation

En combiner behövs för att slå ihop signalerna från alla åtta sändare till en gemensam ­antennsignal.

Analys

Innan varje sändare tillåts gå tillbaka till aktiv sändning kontrolleras signalen med hjälp av en tv-analysator. Tittarna ska inte behöva märka mer än eventuellt några ögonblicks fördröjning i rutan.

Stationen i Skövde Byggår 1965 Utbyggnad 1968 Bemanning Två Masthöjd 330 meter Hiss Ja, till 240-metersnivån Antal sändare 8, en för varje mux/nät plus en reserv Fjärrstyrning Ja, från NOC:en* i Stockholm

*NOC – Network Operations Center, Teracoms driftcentral Mhz #1

s17

strömförsörjning

tema

Lotta Darlin, press och informationsansvarig på Teracom.

och då måste förstärkarna ha så pass mycket marginal att de klarar topparna.

Problemet är bara att det blir stora förlusteffekter i transistorerna under de perioder när sändaren inte lämnar maximal effekt. Man får hög viloström, vilket slösar energi och skapar spillvärme som måste tas om hand.

– I de nya slutstegen har man i stället två förstärkare – en som jobbar ensam upp till en viss nivå och en peakförstärkare som bara kopplas in under topparna, berättar Per-Arne.

– Är det där ett slutsteg?

Tekniksamordnare Per-Arne Johansson är ansvarig för bytet till Dohertyteknik i Skövde.

– Tänk på det som en hybridbil där dieselmotorn bara kopplas in när det behövs extra energi, förklarar han.

Lotta Darlin, press- och informationsansvarig på Teracom, har rykte om sig att inte vara rädd att fråga när hon inte förstår. Vilket förklarar varför hon förstår så mycket. Varken hon eller jag har teknisk bakgrund och är lika förbryllade när vi visas det gamla och det nya slutsteget.

– De ser ju precis likadana ut, skrattar Lotta. Kunde den inte ha fått en ny färg åtminstone?

Det är bara en ynka bokstav som skiljer på utsidan av apparaten, men det som finns på insidan kommer att spara tonvis med koldioxidutsläpp om året för Teracom.

– Våra gamla Thomcastsändare brände ungefär 14 kilowatt för att få ut 2,5 kilowatts tv-effekt, berättar Per-Arne. Resten blev värme. Med våra nya NECsändare och Dohertyförstärkarna förbrukar vi i stället runt sju kilowatt, för att få ut samma effekt.

Sju sparade kilowatt per sändare, gånger sju sändare, gånger en drifttid på 8 700 timmar per år ger en teoretisk minskning av energiförbrukningen på 429 000 kWh om året. Bara i Skövde.

– Energiförbrukning är tillsammans med bränsle Teracoms två största påverkansfaktorer på miljön. Den nya tekniken kommer minska denna förbrukning radikalt, samtidigt som våra kostnader för el, som uppgår till cirka 100 miljoner om året, kommer att minska. Så det kommer att märkas när alla stationer har gått över till Doherty, berättar Lotta. väcker frågan om varför Dohertytekniken, om den nu är så bra och har funnits sedan 1936, först nu börjar användas för att spara ström och pengar i samband med tv-sändningar.

Ingen tycks kunna ge ett exakt svar förrän Toshio Ito under lunchen inne i Skövde äntligen presenterar förklaringen.

– Det är på transistorsidan framstegen har gjorts, berättar han. Problemet har varit att tekniken bara har kunnat appliVilket återigen

429

tusen kWh, så mycket energi skulle teoretiskt kunna sparas med de nya strömsnåla sändarna och förstärkarna, bara i Skövde!

s18

Baksidan av sändarna visar det livsviktiga kylsystemet.

Med de gamla slutstegen gick 80 procent av all energin till spillo som värme. En del ­ användes för att värma ­lokalen men det mesta pumpades ner i två 140 meter djupa borrhål.

Den smala excitern bakom den röda kranen utvecklar inte särskilt mycket värme, och inte heller sändaren under den. Det gör däremot de två slutstegen längst ner, som kyls med hjälp av vätska genom de fyra svarta slangarna.

Flöde

Flödesmätare som visar cirkulationen av vatten i kylsystemet, för tillfället normala.

ceras på låga frekvenser tidigare. Det är först nu som det har gått att använda till UHF-banden.

Det har helt enkelt inte funnits komponenter som har klarat att ta Doherty till UHF tidigare.

Stefan Wirén, senior rådgivare på NEC Scandinavia, har också tagit sig till Skövde för att se installationen, och är själv imponerad av den energibesparing som den nya generationens tv-sändare möjliggör.

– Jag var faktiskt med som inbjuden gäst 1992 när Teracom startade, berättar han. Under de 22 åren sedan dess har jag haft förmånen att delta i många olika Teracomprojekt, men det här är ett av de allra mest spännande. Det förenar verkligen ny teknologi med samhällsnytta genom avsevärda miljövinster och rejält minskad energiförbrukning. stora Teracomstationer ska nu få samma behandling som Skövde, med Västerås, Borås och Norrköping först i kön. Minst ett halvt decennium kommer att ha passerat innan alla är uppgraderade, med sammanlagda besparingar i både pengar och utsläpp av koldioxid som är massiva, om än svåra att exakt överblicka.

När vi lämnar Skövde och styr norrut på E20 passerar vi ett dussintal vindkraftverk som majestätiskt svingar sina rotorblad över Västgötaslätten – en påminnelse om den energiproduktion som Teracom idag, med lite hjälp av William H. Doherty, har bidragit till att minska behovet av.

Flera andra

Mhz #1

s19

DVB-T2 Text Ola Jacobsen Illustration Ariel McMillion

s20

I takt med att tittarnas skärmar blir större ökar de tekniska kraven på Teracoms utsändning.

Därför växlar företaget över till nästa generations digital-tv-teknik, DVB-T2. Den har högre kapacitet och ger plats för fler hd-kanaler i marknätet.

dvb-t2

nästa generation

DVB-T2

Trenden mot allt större tvskärmar fortsätter, vilket ställer högre krav på bättre kvalitet i tv-utsändningarna.”

E

n hd-kanal kräver två-tre gånger mer bandbredd än en kanal i standard-tvupplösning. För att möta kraven på mer hd-tv satsar Teracom nu på nästa generations utsändningsteknik för marknätet, DVB-T2. Sedan DVB-T introducerades har tekniken utvecklats och DVB-T2 ger över 50 procent högre kapacitet än föregångaren.

– I linje med Myndigheten för radio och tv:s, MRTV:s, strategi kommer vi använda kapacitetsökningen till att lyfta fler kanaler från standard-tv till hdtv, säger Håkan Axén, produktchef för tv på Teracom. använder ungefär 1,7 miljoner hushåll marknätet för att se på tv. De använder också större och större skärmar. För några år sedan var 42 tum en stor tv, förra året var det storlekarna 46-50 tum som såldes mest och i år har storlekar i intervallet 55-80 tum gjort sitt intåg på den svenska marknaden. Därför är det viktigt att marknätet kan erbjuda bättre bildkvalitet och därmed förbli konkurrenskraftigt mot andra distributionsplattformar.

I Sverige

För Teracom betyder övergången att många sändare måste bytas ut eller modifieras. För programbolagen innebär övergången en möjlighet att gå över från standard-tv till hd-tv, men den ökade kapaciteten kan möjligtvis också utnyttjas till fler kanalplatser i marknätet.

– Det är upp till MRTV att slutgiltigt bestämma det.

Det har kommit in 85 ansökningar om att sända kommersiella kanaler för nästa tillståndsperiod. Det visar att marknätet är en viktig plattform för programbolagen, säger Lennart Ivarsson, ansvarig för regulativa frågor på Teracom.

till DVB-T2 får stora konsekvenser för tittare med äldre tv-apparater är det viktigt att övergången görs på ett sätt som gör det så smidigt som möjligt för konsumenterna.

Eftersom teknikskiftet

Mhz #1

– De som har nyare tv-utrustning hemma kommer inte behöva göra någonting. Men många andra kommer att behöva skaffa ny tv eller ny box. Det här hänger ihop med vårt behov av frekvensutrymme.

Ståndpunkten som MRTV har, som Teracom delar, är att hela det nuvarande frekvensutrymmet ska användas för tv till åtminstone år 2020. Nu kom beslut från regeringen om att vi har på oss till 2017, vilket innebär en snabbare utrymning och övergång till ny teknik, säger Lennart Ivarsson.* I dag körs redan två av Teracoms sju muxar, eller sändarnät, med DVB-T2-tekniken. Det är i dessa två muxar marknätets åtta befintliga hd-kanalerna är placerade.

– För att vi ska få plats med nya hd-kanaler och behålla vår konkurrenskraft måste vi migrera fler muxar till DVB-T2, säger Håkan Axén.

– Men om vi gör det för snabbt och inte behåller de gamla sändarna parallellt kommer det drabba både programbolag och tittare. De som inte har rätt mottagare kommer inte kunna se de kanaler som bara ligger i DVB-T2 och kan bara ta del av delar av utbudet.

Det betyder att programbolag får färre tittare på sina kanaler. Därför är det viktigt att göra övergången på ett genomtänkt sätt, säger Lennart Ivarsson.

I dag sänder Teracom hd-tv i så kallad 720p-upplösning.

DVB-T2 medger högre upplösning, men det är i dags­ läget inte aktuellt att höja upplösningen för hd-tv mer.

– Marknätet har en väldigt hög bildkvalitet redan idag. Normalt tittavstånd i ett vardagsrum är 2,5-3 meter och då räcker en upplösning på 720p gott för de i dag vanligt förekommande storlekarna på tv-apparater. Vi ser dock att trenden mot allt större tv-skärmar fortsätter, vilket ställer högre krav på bättre kvalitet i tv-utsändningarna. Över tiden kommer det innebära ett behov av ännu högre upplösning i marknätets utsändningar, säger Håkan Axén.

DVB-T2 är en europeisk standard som publicerades av standardiseringsorganet ETSI april 2009. I november 2010 lanserade Teracom DVB-T2 i Sverige och var sedan först i världen med att rulla ut ett nationellt sändarnät för DVB-T2.

Andra länder som har lanserat DVB-T2 är bland annat Finland, Danmark och Storbritannien.

Många andra planerar att göra en övergång.  Andra generationens teknik för marksänd digital-TV  Mer frekvenseffektivt än DVB-T  Högre kapacitet – i svenska marknätet ger DVB-T2 cirka 36 Mbps istället för DVB-T:s 22 Mbps, vilket ger plats för fler tv-kanaler per frekvens.  Möjliggör bättre felskydd och robusthet än DVB-T. Besluten som avgör ­övergången till mer hdtv: 1. Regeringen fattar beslut om frekvenstilldelning för den kommande tillståndsperioden 2014–2020. Framför allt handlar det om hur länge 700 MHz-bandet ska avsättas för tv-sändningar.

2. Regeringen fattar beslut om hur stort utrymme SVT får av de beslutade frekvenserna och om SVT ska sändas i både hdtv och standard-tv under perioden.

3. Efter regeringens beslut om frekvenstilldelning beslutar Myndigheten för radio och tv om tillstånd för de kommersiella kanalerna. De nya tillstånden för kommersiell tv kommer att gälla från 1 april 2014.

*Efter beslutet från regeringen Nästa nummer I slutet av februari fattade regeringen beslut om att från 1 april 2017 frigöra 700MHzbandet för annan användning än marksänd tv. I nästa nummer av Mhz skriver vi mer om vad beslutet kan innebära.

Läs mer om Teracoms reaktion på regeringens beslut om 700 MHz-bandet i ledaren på sidan 2. s21

GRUVAN Så påverkar den arbetet för Teracom

Bilden är tagen mitt på dagen i januari.

Att stå med en FM/TV-station på ett gruvberg får tydliga konsekvenser. Förutom att berget skakar varje natt kan malmdammet leta sig in och kortsluta utrustning. Men läget innebär också säker elleverans och bra skalskydd.

Text & Foto Ola Jacobsen

s22

FM/TV-masten i Kiruna

Snön

FM/TV-stationen i Kiruna står inne på gruvområdet, på berget Kiirunavaara precis vid kanten av det gamla dagbrottet.

Även om Kiruna inte har lika mycket isbildning i masten som mer kustnära master kan det fortfarande komma mycket snö.

"En fördel med att ligga vid gruvan är tillgången till i stort sett avbrottsfri kraft från LKAB:s egen dist­ ributionslinje från vattenkraftverket i Porjus. Att ligga inne på LKAB:s välbevakade område innebär också att stationen aldrig råkar ut för inbrott och stölder av skotrar och liknande."

"För mycket snö på paraboler dämpar signalen och i värsta fall tappar de helt kontakten. Därför försöker vi hålla masten ren från snö så gott det går så att det går att ta sig upp och ner."

Masten är en högmast typ IIA, 216m hög.

Hissen går till apparathus på 100 meters höjd, sedan får man klättra resten.

Den rödvitrandiga spiran i toppen på masten innehåller UHF-antennsystem där digital-tv sänds ut.

Under spiran finns bland annat FM-antennsystemet och externa kunder som behöver hög antennhöjd för att få stor räckvidd för sina tjänster.

Från 100 meters höjd och nedåt finns mest radiolänk som olika externa kunder använder för att få fram förbindelser till sina sajter, som till exempel mobiltelefoni .

Strax under spiran sitter två roterande hinderljusfyrar med vitt ljus. Hela masten har röda hinderljus med jämna mellanrum.

Dammet FM/TV-stationen i Kiruna står inne på gruvområdet, på berget Kiirunavaara precis vid kanten av det gamla dagbrottet.

"Det finkorniga malmdammet tar sig in överallt, i sändare, fläktmotorer och spjällmotorer, inget filter kan stoppa det. Eftersom dammet innehåller järn kan det orsaka kortslutning i delar av utrustningen eller få saker och ting att sluta fungera. Därför gör vi tätare översyn på ventilationen, byter filter och rengör sändarna invändigt"

Claes-Göran Persson, serviceingenjör på FM/TVstationen i Kiruna berättar om den extrema miljön, specifika utmaningar och fördelar med att befinna sig vid världens ände.

Mhz #1

s23

tv-puls

Knivskarpa bilder på skärmarna när Teracom, för första gången i Norden, testsände i 4K/ultra-hd via marknätet.

Fredrik Claesson Titel: Producent Arbetsplats: Kanal 10, Kristen tv i Sverige Vad förväntar du dig?

Jag tycker det ska bli spännande att höra om second screen för jag tror att framtiden ligger där. Jag hoppas få med mig lite nya insikter.

Hur ser du på tv?

Jag kollar mest via SVT Play.

Vad ser du på tv?

Jag tittar mest på sitcoms som exempelvis The Big Bang Theory, How I Met Your Mother och Bones.

Susanne Engman Titel: Content manager Arbetsplats: Boxer Vad tycker du om dagen?

Jag tycker det ska bli spännande att höra om all den nya teknik som har kommit och om andra nyheter.

Hur ser du på tv?

Jag är storkonsument av tv. Jag tittar på allt och alla sätt.

Vad ser du på tv?

Det är mest serier och dokumentärer.

Curved is the new flat” Klas Elm / vd Elektronikbranschen

tv-P 2 Isak From Titel: Politiker Arbetsplats: Kulturutskottet Vad tycker du om dagen?

Jag kom hit för att bli uppdaterad på vad som kommer att hända med tv– förutsättningarna, spektrumfrågor, utsändningstillstånd och platsen i nätet. Jag vill veta vad politikernas roll är i det hela.

Hur ser du på tv?

Jag skulle beskriva mig som en slötittare som antagligen tittar lite mindre på tv än medelsvensken, men det är oftast på kvälls och helgtid.

Vad ser du på tv?

Helst ser jag på dokumentärer och frågesport, exempelvis På spåret.

Klas Elm, vd Elektronikbranschen, rapporterade från CES i Las Vegas (Consumer Electronics Show) där alla snackade om böjda skärmar. s24

Anna Malmborg Titel: Programchef Arbetsplats: NTM-koncernen Vad förväntar du dig?

Jag tycker det ska bli jättespännande att höra om hur TV4 har utvärderat sin second screen-satsning. Det ska även bli spännande att höra Klas Elm berätta om Vegas-mässan och få veta lite om all ny teknik som är på väg.

Hur ser du på tv?

Jag tittar mest på SVT Play.

Vad ser du på tv?

Allt! Dokumentärer, matlagningsprogram, tv-serier och mycket mer. Jag gillar Sons of anarchy mycket.

Ett sammandrag från dagen finns på ­Teracom.se och på Teracoms kanal på Y ­ outube.

uls 014

I början av året samlades återigen tv-branschens ­intressenter. Tv-Puls gick denna gång av stapeln på Tolv Stockholm som ligger under Tele2 Arena. Deltagarna fick lyssna på talare från Sverige, Norge och Storbritannien.

Från scenen avhandlades alltifrån förändrade tv-tittarbeteenden illustrerade med duplolego, till revolutionerande teknik för produktplaceringar samt trängseln på 700-bandet. Trångt var det även framför tv-skärmarna i pauserna. För första gången i Norden, skickade Teracom skarpa 4K/ultra hd-sändningar i marknätet och seminariedeltagarna fick se mat-tv i hög upplösning som fick det att vattnas i munnen. Konferencier Erik Haag lyfte också fram mat i tv, men från ett annat perspektiv, med historie­ ätarklädsel från 1500-talet.

Mhz #1

Gunilla Carlsson Titel: Ordförande Riksdagens kulturutskott Arbetsplats: Riksdagens kulturutskott.

Vad tycker du om dagen?

Jag tyckte det var spännande att höra medieforskaren Jakob Bjur berätta om hur tv har blivit mer nischad. Jag kan känna en lätt oro för den tendensen eftersom det minimerar tillfällena då man råkar ramla in på ett program man inte hade tänkt se och lär sig nya saker.

Hur ser du på tv?

Jag både ser på tv och streamar, men det går mer och mer mot att streama eftersom det är lättare.

Vad ser du på tv?

Jag tittar mest på nyhetsprogram. s25

sr

kunden

Obrutna sändningar i alla väder Sveriges Radio har ett tungt ansvar i uppdraget att sända radio – utan avbrott – till 99,8 procent av landets bofasta befolkning. Det är Sveriges Radios driftcentral och Teracoms NOC (network operation centre) som ser till att så verkligen sker.

Text Catharina Malmfors Foto Kristofer Hedlund

s26

S

veriges Radios driftcentral består av ett 20-tal personer. Varje sekund, varje minut, övervakar de att radion verkligen sänds ut i etern som den ska. Och om någonting går fel agerar de blixtsnabbt för att genast åtgärda problemet. Örjan Rosén är gruppchef på driftcentralen och Björn Emanuelz jobbar som arbetsledare.

– Vid avbrott i sändningen går ett automatlarm. Då agerar vi och Teracoms NOC tillsammans, för att så snabbt som möjligt åtgärda felet, säger Örjan Rosén.

Sändningsfel orsakas ofta av vädret. Men det krävs inte stormar och extremkyla för att sändningarna ska störas, det räcker med en värmande aprilsol.

– Under våren kan stigande temperaturer orsaka ett väderfenomen som gör att sändarna hamnar i osynk med varandra, vilket orsakar onormal vågberedning.

Då kan sändningens räckvidd antingen bli mindre eller större än normalt, berättar Björn Emanuelz.

Sveriges Radios fyra primära kanaler, P1, P2, P3

och P4, sänds via näten FM1, FM2, FM3 respektive FM4.

P4 är den radiokanal som är utpekad att vara primär larmkanal när det gäller att meddela befolkningen vid samhällskritiska situationer. Dessa meddelanden kallas ”viktigt meddelande till allmänheten”. Att FM4-nätet är robust är därmed livsviktigt.

– Det finns två typer av ”viktigt meddelande till allmänheten”. Det ena är ”viktigt meddelande varning”, vid samhällskritiska situationer såsom krig, naturkatastrofer och kärnkraftsolyckor. Det andra är ”viktigt meddelande information”, som lämnas vid exempelvis svåra bilolyckor och industribränder med giftig rök, förklarar Björn Emanuelz.

FM4-nätet består av 56 större sändare och 116 mindre. Vid svåra väderförhållanden har det hänt att mindre sändare slås ut på grund av strömavbrott. Som i höstas, då ett 50-tal personer i jämtländska Jormvattnet blev radiolösa.

– Teracom agerade snabbt och gjorde ett bra jobb,

noterat

Örjan Rosén är gruppchef på driftcentralen på Sveriges Radio och Björn Emanuelz är arbetsledare.

Kaknäs firar i gult och blått Under februari lyste Kaknäs först i blått för att

några dagar senare lysa i gult och blått. Den blågula färgkombinationen var för att fira de svenska OS-gulden. Den blå färgen lyste den 13 februari, som var World Radio Day.

Sveriges Radio  Grundades 1925.  Sveriges Radio är ett företag i allmänhetens tjänst – ett public service-företag.

Reklamfri och oberoende radio med uppgift att göra kvalitativa program av alla slag för hela Sveriges befolkning.  Sänder via fyra rikstäckande kanaler och 25 lokala radiokanaler i FM-näten samt digitalradio och internetradio.  Sänder 270 000 timmar radio om året.  Har dagligen fem miljoner lyssnare.  Har närmare 1 700 medarbetare.

vilket gjorde att vi drabbades väldigt lite, säger Örjan Rosén.

– För att stärka FM-nätets robusthet ytterligare ska de mindre sändarna nu få batteri-backup, tillägger Björn Emanuelz.

Sveriges Radios driftcentral och Teracoms NOC har ett nära samarbete. Såväl ledning som övrig personal träffas regelbundet för att öva och synka varandras sätt att arbeta.

– Det är viktigt att vi använder samma begrepp och förstår varandras processer. Framför allt är det viktigt att vi lär känna varandra. Det är så mycket lättare att lyfta luren till en person man har träffat, säger Örjan Rosén.

– Styrkan i vårt samarbete är att vi har en så öppen dialog. Vi och NOC:en har liknande utmaningar och vi stöttar varandra på ett väldigt fint sätt. Jag känner mig heltrygg med ”kollegorna” i NOC:en, avslutar Björn Emanuelz.

Mhz #1

Flera danska hd-kanaler med DVB-T2 Förra året lade 47 medarbetare i Danmark ner närmare 13 000 timmar för att installera en helt ny mux och reservsändare för DVB-T2.

– Det var ett stort projekt och jag är nöjd med att vi höll både budget och tidsplan till 100 procent, säger Karsten Madsen, projektledare för Digital och Transmission, på Teracom i Danmark.

Men arbetet med DVB-T2 påbörjades redan för två år sedan då Danmark uppgraderade Mux 5 från DVB-T till DVB-T2. Tillsammans med Mux 6 sänder man nu tio hd-kanaler. Projektet innebar arbete vid 56 olika anläggningar och gav upphov till 65 planerade avbrott i marknätets sändningar.

– Även för oss i Danmark är den högre kapaciteten den största vinsten med DVB-T2. Det ger oss möjlighet att lägga till flera hd-kanaler i Boxer Danmarks utbud, säger Karsten Madsen. s27

huawei

profilen

Herr Digital radio När ska Sverige göra som våra grannländer Norge och Danmark och bygga ut digitalradionätet? Per G Borgå, produktchef radio på Teracom driver på i frågan.

Text Catharina Malmfors Foto Christian Hagward

Vad är tjusningen med radio?

– Radio är ett suveränt medium som går att lyssna på överallt. Det är snabbt, alltid uppdaterat och enkelt att både ta emot och producera. Jag gillar även att man kan lyssna på radio och samtidigt göra andra saker.

Vad innebär rollen som Teracoms produktchef radio?

– Det är ett helhetsansvar som omfattar allt från teknisk utveckling till den dagliga leveransen av utsändning och kundsupport. Vår produkt måste hela tiden utvecklas och röra sig framåt för att kunna möta behoven från programbolagen och lyssnarna. Man kan säga att jag står mitt emellan tekniken och försäljningen.

Vad är på gång inom det tekniska området?

– När det gäller tekniken arbetar vi med två spår parallellt. Det ena är att förvalta och uppgradera FMs28

nätet. Vi är bland annat på gång att byta ut FM-sändare på ett 30-tal av våra större stationer runtom i Sverige mot nya, mer energieffektiva. Det andra spåret är att driva på i digitalradiofrågan. Vi är i ett läge där vi väntar på att ansvariga politiker ska ge digitalradion rätt förutsättningar för att kunna lanseras och utvecklas i Sverige. I detta ingår beslut om utbyggnad och övergångsplan från FM till digital radio.

Vad gör du och Teracom för att driva på en utbyggnad av digitalradionätet?

– Vi jobbar på flera olika fronter. Exempelvis är jag invald i WorldDMB steering board, ett internationell branschforum som utvecklar och förvaltar den tekniska standarden för digitalradiotekniken DAB och DAB+. Här nätverkar jag både med länder som är i samma fas som Sverige och länder som ligger före oss

Per G Borgå

I februari var Per Borgå inbjuden till EBU’s Digital Radio Summit för att berätta om studien ”Kan ­mobilnäten klara av att sända linjär radio?”.

Per Borgå om Digital Radio Summit 2014 #drs14

Titel: Produktchef radio.

Bakgrund: Började 1991 som serviceingenjör på Televerket radio, som året efter blev Teracom. Civilingenjör på KTH. Tillbaka till Teracom som sändarspecialist, projektledare och systemarkitekt för utbyggnaden av digitalradio och digital-tv. Var produktchef för tv 2003 när Riksdagen fattade beslutet om digital-tv övergång. Gick tillbaka till radion 2004 och jobbar sedan dess som produktchef.

Respons – Vi fick jättebra respons på studien och flera länder kommer genomföra liknande undersökningar.

Det var många som kom upp till mig efteråt och tackade för att Teracom hade tagit fram den här rapporten och det blev lite utav en rockstjärne­ effekt. Jag hoppas att alla som lyssnade tar till sig budskapet om att inte glömma att utveckla marknätet också, parallellt med utvecklingen av produktion och applikationer för mobilen.

Efter jobbet: ”Jag umgås med min fru och våra två barn. Jag försöker även att röra på mig, håller bland annat på med kickboxning, löpning, tennis och fotboll. Jag lägger även en del tid på att träna sonen och hans 11-åriga kamrater i fotboll.”

Lyssnar på: P3 Dokumentär, Sommar i P1 och morgonshowerna. ”På mornarna hoppar jag mellan Rix FM, Mix Megapol, SR P1 och SR Metropol. Jag är en ganska otrogen lyssnare helt enkelt.”

med digitaliseringen, till exempel Norge, Danmark, England och Schweiz.

Du har precis varit ute på en nätverksresa. Berätta!

– Jag har precis varit i Genève för att delta på Digital Radio Summit 2014. Det är ett årligt möte som anordnas av EBU, de europeiska public servicebolagens medlemsförening. Jag var inbjuden att berätta om en studie som konsultföretaget A-focus gjorde i höstas, ”Kan mobilnäten klara av att sända linjär radio?” (till höger kan du läsa om Pers tankar från Digital Radio Summit 2014).

Nå, kan mobilnäten klara av att sända linjär radio?

– A-focus konstaterar i sin studie att det inte är realistiskt att tänka sig ett scenario där all radio sänds enbart via mobilnäten. Det främsta skälet är alltför höga kostnader – både för programbolag och för lyssnare – men också att det finns avgörande tekniska begränsningar.

Låt oss blicka in i framtiden. Året är 2020 och jag sitter i ett kök i Örebro. Vad kan jag lyssna på i min radioapparat?

– Din radioapparat är en hybrid som är kopplad både till digitalradionätet och till internet. Via digitalradionätet kan du gratis ta emot ett 50-tal av de bästa, svenska radiokanalerna med ett programutbud där alla kan hitta något som passar dem. Via internet kan den som vill och som har ett bra dataabonnemang botanisera bland radiokanaler från hela världen. När du går hemifrån har du tillgång till din hybridradio i mobilen och i bilen, så att du alltid kan lyssna på radio var du än befinner dig.

Mhz #1

Flitig twittrare

@pgborga

Per Borgå twittrar om radio och ny teknik, med fokus på digitalradio. Det blir även ett och annat tweet om fotboll.

Nedan några smakprov.

18 februari Is streaming music business model doomed? http://lnkd.in/ bUEaGxS 13 februari Happy #WorldRadioDay every­ body! We will be transmitting only happy, good thoughts today http://radionytt.se/ nyheter/teracom-uppmarksammar-world-radio-day/ … via @ radionytt_se 3 januari 2014 #radio and music online predictions – http://rainnews. com/2014-predictions/

Om seminarierna – Ett tiotal större programbolag berättade om hur långt de har kommit med digitaliseringen av radion och allt verkar går enligt förväntningarna.

Det sker inga oväntade störningar i processen och Norge fick uppmärksamhet för beslutet att släcka FM-radion 2017. Under ett möte i WorldDMB Technical Committé fick Teracom hedersuppdraget att leda en arbetsgrupp som ska ta fram bättre riktlinjer för mottagartillverkarna så att digitala radioapparater blir enklare att använda för konsumenterna.

Spaningar – I flera seminarier uppmärksammades radions roll i samhället och dess betydelse som informationsbärare och social mediaplattform.

Två tredjedelar av världens befolkning är inte uppkopplade på internet idag utan har bara broadcastradio som informationskälla. Även i utvecklade länder sker den absoluta merparten av lyssningen idag via marknätet och det finns inga tecken på att detta kommer att ändra sig de närmaste tio-tjugo åren. Därför är det viktigt att komma ihåg att man ska ha en distributionsstrategi som omfattar såväl den marksända radion som radio över internet.

Ett sammandrag av konferensen finns här:

https://tech.ebu.ch/ news/digital-radiosummit-50-is-the-magicn-13feb14

s29

panelen Illustration Ariel McMillion

Magnus Ahxner

Avdelningschef Business ­Development, Teracom

Pia Evinger

Content Director, Boxer

Marknads- & försäljningsdirektör, Teracom

Lennart Ivarsson

Director Regulatory and Public Affairs, Teracom Group

Vad tror du blir största utmaningen i ditt jobb denna vår?

Vilket inslag på Tv-Puls fick du mest behållning av?

ma

ma

Att finna tillväxt inom vårt affärsben Network Services.

Att få alla programbolag att förstå den viktiga frågan om betal-tv fritt på webben. Det urholkar betalningsviljan och riskerar att flytta den svenska marknaden österut – läs Finland – där betal-tv lever i skuggan av FTA och omöjliggör en sund affär med hög penetration bakom kort och dubbla intäktsströmmar. I dagsläget har de flesta programbolagen förstått hur strategiskt viktigt detta är framför kortsiktiga annonsintäkter men alla behöver landa sin digitala strategi och där har vi en utmaning.

PE

mr

Se till att vi fortsätter förtjäna våra kunders förtroende. Utan våra kunder är vi ingenting.

Att få den svenska regeringen och andra beslutsfattare att fatta kloka beslut som ger oss rätt förutsättningar att verka på en starkt konkurrensutsatt radio- och tv-marknad. li

s30

Magnus Rosenberg

Presentationen kring avancerad produktplacering fick fantasin att spinna.

Jag tycker det var intressant att höra både forskaren från Göteborgs universitet, Jacob Bjuhr, om tittarnas beteenden och MirriAD om nya möjligheter för produktplacering.

PE

Jacob Bjuhr gav nyanserad bild över tv-tittandet och det är alltid intressant att höra vad som sker i andra länder. mr

Den balanserade rapporten från Storbritannien som bekräftade det vi brukar säga, det vill säga att marknätet är en mycket sändningsoch kostnadseffektiv distributionsform för utsändning av tv. 4K var givetvis kul att betrakta, och det är självfallet extra kul att vi kan visa upp det på vår egen distributionsplattform. Det visar ju på vilket modernt sändarnät marknätet är och vilka möjligheter som finns, även om jag tror det kommer att dröja ett antal innan 4K blir en verklighet på marknaden. li

Vi riskerar att driva ut den fungerande affärsmodellen inom betal-tv till ett läge som blir svårt att komma ifrån.” Pia Evinger

Det snackas om lägerelds-tv/radio. Vilket program samlar du helst dina nära och kära kring? ma

OS och Farmen, som ungarna gillar.

I vår familj har det varit de stora underhållningsformaten som Allsång på Skansen, Idol, Robinson och Melodifestivalen. Men det tippar mer över till film och serier i takt med att barnen blir äldre och vi kan titta på samma saker.

PE

Nästan 1,8 miljoner andra tycker som jag att långfrukost med familjen på lördagar med P4 i bakgrunden är en bra början på en bra dag. mr

Kaknäs lyser och Nackamasterna har fått ny och effektivare belysning. Vad tycker du borde belysas?

Med ”belysas” i ett bredare perspektiv så säger jag läs mitt svar på fråga 1. Mediemarknaden och mediekonsumtion befinner sig i ett paradigmskifte – det är superviktigt att hitta en balans i nuvarande och nya affärsmodeller. Nya medier och framförallt tidningar har länge kämpat med betalningsvilja på webb – nu riskerar vi att driva ut den fungerande affärsmodellen inom betal-tv till ett läge som blir svårt att komma ifrån när kunden vant sig vid gratis.

PE

Marksänd radio och tv:s betydelse för hela mr Sverige förtjänar alltid att belysas.

Många av mina kollegor inom Teracom Group li förtjänar att hamna lite mer i rampljuset. Här finns – lite i det fördolda – oerhörda kompetenser och krafter som är värda mer uppmärksamhet.

Tv-programmen som samlar flest tittare är i princip desamma år från år. Finns det något program som kan, eller som du önskar skulle, konkurrera med Melodifestivalen, Kalle Anka och hans vänner och stora idrottsevenemang? ma

The Big Bang Theory.

Skulle gärna se fler riktigt bra talk-shows som kan vara både aktuella och roliga och spännande gäster.

PE

mr

Bortsett från Kalle Anka så utvecklas produktionen av evenemangprogrammen och marknadsföringen kring dem så pass mycket att det är omöjligt för andra att konkurrera på top-10. Sedan kan man ju drömma om att Basketligans matcher skulle ses av flera…

Direktsänd radio och tv. Beställ-tv, Video On Demand etcetera i all ära, men det kan inte ersätta en nervpirrande direktsändning.

Det visas många bra dokumentärer som aldrig når upp i dessa tittarsiffror. Det vore väldigt kul och befriande om den typen av program kunde nå de stora massorna. En utmaning för alla som jobbar med typen av produktioner, tycker jag.

Om du skulle tvingas skala bort i din mediekonsumtion, vad skulle du välja bort sist?

SVT Text. Runt 2 miljoner dagliga användare har inte fel. Är man snabb och trovärdig räcker tydligen 646 tecken, ett typsnitt och 6 färger långt. li

Mhz #1

Om vi samlas kring ett speciellt program så är det oftast en bra film. Annars är vi nog ganska spridda i vår mediekonsumtion, och tittar på utvalda program efter intresse och smak. li

mr

li

s31

Kallt berg kyler heta sändare I Teracoms sändare för digital-tv skapas inte bara radiovågor som når miljoner tv-tittare över hela landet. Som en biprodukt skapas även värme som måste kylas bort för att inte sändaren ska skadas. Genom att använda kylan som finns lagrad i berget som stationerna står på kan värmen ledas bort på ett driftsäkert och miljövänligt sätt.

Antenn

1 2

För sändare med låg effekt räcker luftkylning men för digital-tv-sändare med hög effekt krävs vattenkylning.

,

Vattnet pumpas runt i en slinga mellan sändaren och ett kylstativ med pump och värmeväxlare. Varje sändare har sitt kylstativ.

Feeder

3

Värmen i vattnet växlas över med en värmeväxlare till bergvattensystemet.

9

Stationens värmeradiatorsystem sitter påkopplat innan det varma vattnet går ner berget. På det sättet används all värme som behövs till att värma upp lokalerna.

8

Vintertid går inte mycket värme ner i borrhålen utan används då istället till att värma upp lokalerna. På det sättet sparar Teracom både livslängden på borrhålen väsentligt och slipper värmekostnader till lokalerna.

DTTV-sändare

Värmeväxlare

4

5

Det uppvärmda vattnet pumpas ner i berget genom borrhål, ett för varje sändare. Hålen på stationerna är omkring 150 meter djupa, utom på Gotland där man inte får borra. Där använder stationen omvänd markvärme istället.

På sin väg ner i berg och upp igen kyls vattnet ner några grader. När det kommer upp är det redo att ta hand om ny värme från sändaren.

Text: Ola Jacobsen Fakta: Henric Segerlund s32

Radiator

UV-ljusstation

6

Även om varje sändare har sitt system och sitt borrhål är de alla sammanbundna så att sändare kan kylas från andra hål om det egna systemet skulle fallera.

Välkommen till Teracom

7

För att hålla vattnet rent från bakterier bestrålas det med UV-ljus vid en station precis vid borrhålen.

Grafik: TT-Gruppen