Mhz #2 2015 by Teracom

Mhz

#02 2015

Johnnys tankar SID 2 Innovera mera SID 4 Regionala nyheter SID 9 Vad kostar ett avbrott? SID 10 Margaretha Wahlström om katastrofberedskap SID 12 Tema: Återvunnet SID 13 Övertagandet – Rakel flyttar in SID 22 Satellit med SES Astra SID 28 Kalejdo-pilot SID 30 En oberoende kommunikationsoperatör SID 30 Framtidsspanaren SID 32 Panelen tycker till SID 34 AirFibre SID 36

Återvinningen av bildskärmar ökar dramatiskt. På Stena Metall försöker man hitta en teknik för att ta vara på den sällsynta metallen indium som behövs i skärmarna.

Återvu nnet Skrot som handelsvara SID 13

ledare

VI SÄNDER UT TV OCH RADIO. När du vill. Var du vill. I vilket format du vill. Till vem du vill. Enkelt och pålitligt, genom luften. Via ett av världens modernaste marknät; 734 master utrustade med spetsteknologi, lokaliserade över hela Sverige och Danmark. Vi levererar allt från Melodifestivalen i hd till Viktigt Meddelande till Allmänheten över radio. Teracom ingår tillsammans med Boxer i nät- och betal-tv-koncernen Teracom Boxer Group. Mer information finns på http://b2b.teracom.se.

Rätt ska vara lätt JAG HETER JOHNNY SVEDBERG OCH SKRIVER FÖR FÖRSTA GÅNGEN I MHZ. SEDAN MITTEN AV APRIL LEDER JAG TERACOM. De inledandande

Läsplatteversionen av Mhz blev i våras nominerad till Guldbladet i kategorin Bästa redaktionella app. Ladda ner gratis från Appstore eller Google Play.

I slutet av mars tog Teracom över drift och service av samhällsnätet Rakel från det konsortium som skött om uppgifterna tidigare. Jag är otroligt stolt och glad över att vi efter några månader kan konstatera att det gått över förväntan. Läs mer på sidan 22

Vd:s tankar om medielandskapet Liksom de stora radiobolagen tror Teracom på radions digitalisering som vägen framåt. Efter regeringens beslut får vi nu se vilken plattform det blir. Teracom bidrar till en fortsatt diskussion som bygger på fakta.

månaderna på Teracom har varit intensiva, men samtidigt intressanta och roligt att få sätta mig in i verksamheten och lära känna alla kompetenta och engagerade medarbetare. Jag har alltid haft stor respekt för Teracoms verksamhet och det är med tillförsikt som jag tillsammans med medarbetare i Sverige och Danmark nu ska skapa förutsättningar för att utveckla vår affär. Ett av mina första mål är att göra det enkelt för våra kunder. Vi ska verka för att ta bort allt som inte bidrar till kundnytta, skapa förutsägbarhet och se till att våra säljare i största möjligaste mån kan erbjuda konkurrenskraftiga kundlösningar snabbt och effektivt. När vi rannsakar oss själva konstaterar vi att historiskt har vi inte alltid varit tillräckligt fokuserade och inriktade på att lösa våra kunders affärsproblem på ett snabbt och effektivt sätt. Vi har förbättrat oss de senaste åren, men det finns fortfarande en hel del att göra. Teracom har sedan en tid tillbaka arbetat internt med att förbättra kundfokus och vi är nu mer proaktiva för att leva upp till våra kunders behov. Detta arbete kommer att fortsätta under min ledning. För oss är marknätet fortsatt en grundläggande hörnsten och en central del i vår affärsverksamhet. Samtidigt är Teracom mitt i en stor omställning där kärnaffären måste utvecklas. Vår starkaste konkurrensfördel är oerhört skickliga och erfarna medarbetare samt robusta nät som täcker hela landet när det gäller master, transmission och serviceorganisation. För att möta framtiden ökar vi nu fokuseringen på att utveckla våra befintliga och nya affärsrelationer med detta som grund. Ett exempel är det ökande behovet av robust infrastruktur i takt med samhällets digitalisering. Viktiga samhällstjänster byggs in i avancerade lösningar och vi behöver alla lita på att det kommer att fungera dygnet runt och året om, även efter det har stormat. Det duger till exempel inte att uppkopplingen till hemmen där hemtjänsten verkar går ner ett antal timmar när vården av personers liv hänger på att information kan tas emot utan uppehåll. Där kan vi på Teracom med vår erfarenhet och vårt kunnande av att bygga robusta teknik- och nätlösningar bidra i den fortsatta utvecklingen av att digitalisera Sverige.

Johnny Svedberg, vd Teracom Sverige

Mhz är ett magasin från Teracom. Adress: Teracom AB Box 30150 104 25 Stockholm Telefon: 08-55 54 20 00 Webbplats: www.teracom.se Chefredaktör: Gunilla Svahn gunilla.svahn@teracom.se Produktion: Å kesson & Curry AB www.akessoncurry.com R edaktör: Karin Molin Klingemann k.molin@akessoncurry.com Art director: Assar Foddis a.foddis@akessoncurry.com Prenumeration: teracom.se/mhz Digitala utgåvor: issuu.com, Appstore, Google Play

F IB

RADIOLÄNK

AIRFIBRE

Läs mer på sidan 36.

Satellit, satellit…

På sidan 28 intervjuas Håkan Sjödin, vd för SES Astra. W

P OM IF I- K

Vad kostar ett

avbrott? På sidan 10 kan du läsa hur ett par organistioner resonerar kring det. På b2b.teracom.se kan du ladda ner ytterligare kundcase kring livsviktiga förbindelser.

KUNDSTÖD PLUSMENY

”Om jag, innan T-Forden, hade frågat människor vad de ville ha så hade de antagligen svarat en snabbare häst” Så ska Henry Ford ha sagt. Ska man fråga vad kunderna vill ha i en innovationsprocess? Det resonerar fyra personer kring på sidan 4–8.

Teracom erbjuder numer kundstöd för MSB:s Rakelkunder. Läs mer på sidan 26. Några som också tar steget längre för att ge de svar som kunderna efterfrågar är Philips Home Living via deras kundstöd på Facebook. 1-0 till Sandra säger vi.

"Philips rakapparat rör sig i 8 dimesioner för perfekt resultat." Behövs det verkligen när man bara har ett tredimensionellt ansikte? Tror mig aldrig ha varit orakad i fjärde till åttonde dimensionerna, men vad vet jag om kvantmekanisk skäggväxt? Upplever hur som helst mitt skägg som påfallande rumsligt – vilka övriga dimensioner avses i er marknadsföring?

Hej, Tack för att du kontaktat oss :) Det är en intressant observation du gör, och visst kan man fundera kring hur vi använder begreppet "dimension". [Texten fortsätter på sidan 30] av en radio kan återvinnas. På temasidorna, 13-21, kan du följa återvinningsflödet.

TIO ÅR EFTER GUDRUN

Hur ser katastrofberedskapen ut? På b2b.teracom.se kan du läsa mer om Teracoms beredskap, bland annat i samband med skogsbranden 2014. På sidan 12 intervjuas Margareta Wahlström, biträdande generalsekreterare för UNISDR, FN:s kontor för riskreducering och katastrofberedskap. Mhz #2

innovation

4 röster

INNOVERA MERA Berättat för Thomas Sjöberg

”Om jag frågat människor vad de ville ha hade de svarat snabbare hästar”, är ett citat som ofta tillskrivs Henry Ford. Det väcker frågan om vem det är som ska ha inflytandet över innovation och nya produkter. Ska konsumenten involveras i innovationsprocessen? Eller begränsar det skapandekraften? Mhz lät fyra personer resonera kring dessa frågor.

Daniel Ewerman Titel: Vd Företag: Transformator Design

Kunderna efterfrågar alltid förenkling av sina liv – att det blir roligare, bättre, tryggare. Men kunderna kan aldrig beskriva en lösning, bara beskriva sina behov. Enda vägen till lyckad innovation är att prioritera kundvärde och kundupplevelse. Klimatet idag i Sverige är ganska uppfinningsfokuserat, inte innovationsfokuserat. Om Sverige hade varit bra på innovation hade Sony Ericson gjort en Iphone 2005. Tjänstedesign är en metod som involverar kunden i innovationsprocessen. Lösningarna får därför ett kundvärde och en innovation som löser behov bättre och billigare blir alltid en lösning som används. All utveckling ska syfta till att lösa problem som är verkliga, inte problem som man hittat på internt eller vad man bestämt är viktigt för kunden. Ett telekom-företag trodde att bredbandserbjudanden till villaägare kunde motiveras med att det skulle öka värdet på huset, medan kunderna bara ville att de anslutna tjänsterna fungerade. Och vad är 100 megabyte? Är det att jag slipper titta på när det snurrar medan jag försöker se på Netflix? Det finns ingen som kan svara på det. Och vad vill kunden? Vill kunden s4

ha 100 megabyte eller kolla på House of Cards utan den där snurran? Eller telekom-företaget som på stora reklamtavlor i tunnelbanan lockar med ”Prova själv, lämna tillbaka om det inte fungerar” och med en mindre roman i finstilt text längst ned som inte går att läsa från perrongen. Varför kör man en kampanj med en så stor friskrivningsklausul? Är det där det står att det du tror att du kan göra, kan du förmodligen inte göra? Skiftet i kundperspektiv innebär fundamentala, nästan existentiella, förändringar. Man kan inte syssla med en marknadskommunikation som ställer ut en massa löften och som sedan inte hänger ihop med vad man faktiskt levererar. Med löften bygger man upp förväntningar, och om de inte möts skapar det en dålig kundupplevelse. Den stora förändringen är när en organisation lär sig att hantera det här med att lova och att hålla. Kunderna är trötta på alla löften. De struntar i vad en organisation säger, det enda de bryr sig om är vad den faktiskt gör och levererar. Med nätets hjälp är kunderna idag så välinformerade att de vet vem som faktiskt levererar och vem som bara luras.”

Mhz #2

Foto: Transformator Design

innovation

4 röster

Sofia Börjesson

Foto: Anna-Lena Lundqvist

Titel: Professor Organisation: Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola Den forskning vi bedriver fokuserar på stora industriella företags förmåga, eller rentav oförmåga, till innovation. Det handlar väldigt ofta om att förstå skillnaden mellan FoU och innovation. Innovation är vare sig forskning eller utveckling utan letar efter det värde som ännu inte finns, ofta utifrån ett kundvärde. Innovation är inte heller kreativitet. Kreativitet är däremot en viktig förutsättning för innovation. En kreativ idé måste tas vidare i organisationen, realiseras, göras något av och så småningom bli ett kommersiellt gångbart kunderbjudande. Innovation är svårare för etablerade företag än för mindre nystartade, bland annat för att de är organiserade enligt en annan logik. Stora företag är byggda för att just göra samma sak om och om igen. Det råder ingen brist på kreativitet eller människor med idéer i storföretagen, men de är ofta låsta i en struktur som är baserad på det man gör idag och där nya tankar och nya idéer finns men lätt fastnar eftersom de inte passar in. För att börja arbeta med innovation krävs därför ofta ett aktivt beslut – ledningens mod och vilja att våga satsa på initiativ som innebär nya långsiktiga projekt som ligger utanför nuvarande affär men som kan utgöra en framtid. Med innovationsförmåga menas hur man organiserar sin verksamhet och använder sina resurser. Har högsta ledningen en vision? Och drivs företaget mot den visionen? Innovationsförmåga är tydligt kopplad till företagets strategiska vilja att skapa bra förutsättningar för innovation i företaget. Volvo AB:s beslut att satsa på en hybridmotor för buss för ett antal år sedan är ett bra exempel. Detta var före det allmänt fanns hybridmotorer, det var få i organisationen som först trodde det var möjligt. Detta var en omställning driven av förändrade preferenser i omvärlden och som för företaget innebar en total omprövning av kunskapsbasen. När man talar om innovation i affärsmodellen nämns ofta exempel på företag som mött existerande obesvarade marknadsbehov eller företag som med hjälp av teknologi exploaterar en befintlig marknad med en helt ny affärsmodell, till exempel Nespresso med en ny logik och affärsmodell för individuellt kaffedrickande. Andra typexempel är Ryan Air och Spotify som omvandlat en befintlig marknad med en bättre och smartare affärsmodell.” s6

James Cridland

Vill lyssnarna verkligen ha till exempel digitalradio? Svaret är nej. De bryr sig inte i första hand om teknologin, de bryr sig om ett bra innehåll som levereras på ett bekvämt sätt, och gratis. Digitalradio verkar vara mycket populär när lyssnarna väl börjar använda den, men vi ska inte marknadsföra tekniken, utan innehållet. Radiobranschen måste sätta lyssnarna främst. Det vore idiotiskt att ignorera dem. Det är inte fördelar i ljudkvalitet eller detaljer om mottagningsförhållanden som lockar, utan en produkt som är billig, fungerar bra och erbjuder betydande valmöjligheter. De vill också ha ett innehåll som berör och som delas av andra. Vanlig radio erbjuder det redan. Vägen mot digitalradio måste med andra ord i första hand drivas av publikens behov av bra innehåll. Ljudradion har förädlats genom en mängd nya funktioner som ger mer kvalificerat innehåll för alla. I London har den digitala utvecklingen inneburit attt antalet radiostationer ökat från omkring tjugo i FM till sjuttio digitalt. I Norge är man på väg från fem till tjugotvå. Det är den verkliga innovationen. Absolute Radio, en av de tre rikstäckande kommersiella radiostationerna i England, har kompletterat utbudet av radiostationer som sänder rockmusik från lyssnarnas favoritårtionden. Det har väsentligt ökat stationens totala publik. För första gången finns det nu också radiokanaler i London som sänder på franska, polska och många olika asiatiska och arabiska språk. I framtiden kommer möjligheten att visa bland annat bildspel. Självklart har det även skett innovationer för smartphones. Pandora, som står för tio procent av allt radiolyssnande i USA, är det tydligaste exemplet. Och amerikanska NRP One, en app som sänder nyheter nonstop från National Public Radio och lokala radiostationer, är fascinerande. Den erbjuder en tjänst som låter som en radio med skip-funktion. Det här är bra exempel på interaktivitet, men fortfarande lyssnar nittio procent på vanlig radio varje vecka.” Mhz #2

Foto: James Cridland

Titel: Radiofuturologist Företag: Media.info

innovation

4 röster

Alexandra Ridderstad När ungdomar är en del av arbetsplatsen bidrar de till att skapa ett innovativt klimat. Ungdomar är nyfikna, har ett innovativt tankesätt och bidrar med nya infallsvinklar vilket i sig driver innovation. Arbetsgivare som tar emot praktikanter via Tekniksprånget ges en möjlighet att lära känna ungdomar och få en bättre förståelse för hur deras framtida medarbetare och kunder tänker och prioriterar. En del arbetsgivare ser verkligen till att tillvarata ungdomarnas innovativa tänkande. Sandvik samlar sina ”Tekniksprångare” för möten på temat ”Tänk Sandvik om fem år”. Stockholm stad samlar sina under temat ”Framtiden Stockholm, vision 2030”. Handledarna på Teracom Boxer Group låter praktikanterna vara en del av produktutvecklingen för att fånga upp deras synsätt. Jag vet att de har bidragit mycket och att det är oerhört uppskattat av praktikanterna. De känner att de får medverka på riktigt! På Ericsson fick praktikanterna vara med i en internutbildning med frågeställningar kring Knowledge Management. Det resulterade i att praktikanterna skapade en app där man enkelt kunde dela erfarenheter internt inom Ericsson. På Sandvik kom praktikanterna med förbättringsidéer gällande logistik som innebär årliga miljonbesparingar för koncernen. En bransch som står inför stora behov att locka högre teknisk kompetens är offentliga sektorn, delvis för att möta de stora pensionsavgångarna. Här finns ett enormt innovationsbehov. Nyligen gjorde vi en undersökning bland dem som praktiserat inom offentliga sektorn. När vi bad dem att ange ord som kännetecknade arbetsgivaren hamnade ”innovation” på topp-tre-listan. Så här finns det en stor vinst med att visa upp dessa arbetstillfällen för ungdomar för att underlätta framtida rekrytering. En viktig grundförutsättning för innovation är mångfald och oliktänkande. Vi är därför glada att Tekniksprånget attraherar en hög andel unga kvinnor. Det lovar gott inför framtiden.”

Foto: Kristofer Hedlund

Titel: Verksamhetsansvarig Organisation: Tekniksprånget

noterat

Fler regionala nyhetssändningar i SVT Nyheter Norrbotten

I april var det premiär för SVT:s nya regionala nyheter. De tidigare 19 distrikten blev 21, och varje distrikt får nu alltid nyheter från samma redaktion. Södertälje och Helsingborg får nu helt egna nyheter. Christina Ågren, Programchef SVT Regionala nyheter och Minoriteter, berättar mer.

Nyheter Västernorrland Nyheter Västerbotten

Nyheter Jämtland

Text Sanna Jurelius Foto Fredrik Hjerling/SVT

Varför har SVT valt att starta fler regionala kanaler?

– Publiken har efterfrågat mer lokala nyheter och det är i linje med vårt demokratiska uppdrag att vara angelägna och relevanta. 2012 gjordes en grundlig utredning kring publiken och det nya medielandskapet. Den pekade på behovet av ett finmaskigare regionalt public service-erbjudande både i tv och online.

Orter Nya orter

Nyheter Stockholms län

Regionala nyhetsprogram Nyheter Dalarna Nyheter Västmanland

Vad är det som är nytt?

– Tidigare hade vi ett ganska svårförståeligt erbjudande i tv där det alltid var 11 regionala nyhetsprogram förutom klockan 19.15, då det var 19 program. Nu har vi lagt till två nya regionala kanaler i Helsingborg och Södertälje. Utbudet har alltså utökats till totalt 21 program på alla sändningstider. Dessutom finns 21 regionala nyhetserbjudanden ständigt uppdaterade på svtnyheter.se. Vad innebär det för tittarna?

– SVT har utökat sin närvaro i Sverige och kan erbjuda mer nära och relevanta nyheter i tv och online. Tidigare fanns det redaktioner på 27 orter, nu finns det på 33 orter. Vi har också omdefinierat broadcast i förhållande till den digitala världen. Vi ser tydligt att nyhetskonsumtionen via mobil har en peak vid 6-7 på morgonen, sedan kommer en desktop-peak vid 9-10 när folk kommer till jobbet. Nyheter konsumeras hela tiden, inte bara vid nyhetssändningen via tv på kvällen. Vi måste svara upp mot beteendemönstret hos nyhetskonsumenterna. Vi har en viktig, men allt äldre publik i broadcast och måste samtidigt vara relevanta för den allt större del av befolkningen som tar del av nyheter online. Vi behöver både behålla tittare och nå ut bredare. Mhz #1

Nyheter Uppsala län

Nyheter Gävleborg

Nyheter Värmland

Nyheter Södertälje

Nyheter Örebro län

Nyheter Sörmland

Nyheter Östergötland Nyheter Västra Götaland Nyheter Halland

Nyheter Jönköpings län

Nyheter Helsingborg

Nyheter Kalmar-Kronoberg

Nyheter Blekinge Nyheter Skåne

Hur har det gått?

– Vi har fått övervägande positivt gensvar. Vi ser både på vår trafik online och broadcastpubliken att vi har väldigt bra träffytor. Publiken hör av sig och säger att det är oerhört uppskattat. Det är dock för tidigt att dra stora växlar på detta. Vi har haft lite problem med radioskugga och distribution på vissa platser, även om det drabbar få sett till helheten är det nog så illa för dem det drabbar. s9

frågan

VAD KOSTAR ETT AVBROTT? Eller snarare bör frågan ställas: Vad får det kosta att slippa avbrott? Mhz frågade en antal företag och myndigheter hur de resonerar när de sätter gränsen för vad som är rimligt. Text Henrik Harr

Peter Borgfors, nätchef på Net1 – Vår stora yttäckning i landet gör att vår utrustning ofta sitter ganska otillgängligt, och det är inte så många som kan leverera till sajterna där vi finns. Det är livsviktigt för oss att ha ett robust system som fungerar på ett vettigt sätt. Transmissionsförbindelsen ska bara fungera, så är det. Då är det viktigt att bland annat ha en backup för strömmatningen, och det har Teracom som är vår leverantör. Sedan kan man förstås välja olika nivåer av redundans på strömmen, men vi väljer aldrig bort dieseldelen på våra sajter. I de oväder som har varit har detta visat sig vara ovärderligt!

Per Björkman, distributionschef på SVT – Vi har ett avtal med staten där det står att vi måste upprätthålla sändningen även om samhället utsätts för svåra påfrestningar. Alltså måste vi ha ett redundant, stabilt nät med dubbla matningar, reservkraft och så vidare. Så vi sitter inte i den sitsen att vi kan spara pengar genom att välja en mindre stabil och redundant leverantör. Samtidigt kan ju allting alltid bli bättre, men det måste ligga någon sorts rimlighet till grund för de beslut man tar. Hur stor sannolikhet är det för att något ska hända? Visst, om tre av varandra oberoende händelser inträffar samtidigt, då faller det igenom. Men ska man verkligen betala ännu mer pengar för att ha ett fjärde backupsystem?

s10

Gitte Dellhage Manager, Göteborgs Stad Intraservice ”Vi levererar stadsnätsförbindelser till stadens alla bolag och förvaltningar. SLAnivån är alltid den högsta, men det går att välja kapacitet mellan 10MB och 1 000MB. Nätet är byggt med full redundans mellan våra centrala funktioner. Där termineras förbindelserna på fysiskt skilda platser med unika fibervägar och noder. Det finns dessutom möjli ghet för alla bolag och förvaltningar att beställa redundanta förbindelser ända ut på accessnivå. Eftersom vi inte producerar leveransen själva, utan köper in den, ställer vi inga krav på typ av transmission. Våra tekniska krav är helt och hållet baserade på kvalitet och specificerade värden på till exempel latency och packet-loss.

Fredrik Nilsson, systemansvarig COM på Luftfartsverket – Grunden för oss är att vi alltid måste bedriva flygsäker tjänst, så all teknik byggs för att undvika störningar. Om det ändå skulle hända så anpassar vi vår kapacitet genom att till exempel inte tillåta plan att starta, eller senarelägga starten. För kritiskt samband har vi åtminstone två lager av förbindelser. Vad gäller tal mellan flygplan och marken, och radardata, som är de mest kritiska delarna, ligger vi på två till tre lager. Man kan förstås ha tio lager, men det är inte ekonomiskt eller tekniskt realistiskt. Vi är kostnadseffektiva bland annat genom att vara inplacerade hos någon som driftar något större, som i vårt fall Teracom och andra stora företag eller myndigheter. Då behöver vi inte heller bygga egna anläggningar.

Jesper Bäckstedt, objektspecialist, och Torbjörn Grape, förvaltningsledare, Kustradiosystemet på Sjöfartsverket – Vi har höga krav på hur tillgängligheten ska se ut för att leverera en bra tjänst till våra användare. Vi har cirka 70 platser inom Kust radiosystemet längs kusterna som behöver transmission, varav de mesta kritiska tjänsterna är kanal 16 och DSC, som är sjöfartens 112. Generellt kan vi säga att vi främst strävar efter diversitet när vi köper förbindelser. Våra tester har visat att det rent tekniskt blir säkrare att upphandla två förbindelser med lite lägre tillgänglighet, jämfört med en ensam med väldigt hög tillgänglighet. Vi insåg dessutom efter stormen Gudrun att vi behövde ett redundant system och gjorde en stor uppgradering. När man hamnar i en sådan situation känns det väldigt tryggt att ha två separata förbindelser. Mhz #2

s11

hallå där...

Margareta Wahlström... ...ansvarig för FN:s organ för katastrofberedskap (Special Representative of the SecretaryGeneral for Disaster Risk Reduction) i Genève.

Blir backup-system allt viktigare ju mer förfinad tekniken blir?

– Absolut. Det är en av de mest kritiska faktorerna för oss, överallt. Vi har ett enormt förtroende för teknologi och att teknik löser alla problem. Därför underskattas vikten av att det finns parallella system. Vilka yttre hot mot elektronisk kommunikation ser du?

Text Thomas Sjöberg Foto UNISDR

Hur står det till med svenskarnas katastrofberedskap?

– Beredskapen är högprioriterad eftersom vi vet att samhället är så beroende av att kommunikationssystemen fungerar. Krismedvetenheten hos experterna är ofta hög, däremot är den sällan hög hos befolkningen och beslutsfattare på olika nivåer. Moderna samhällen blir ofta väldigt sårbara. Under stormen Sandy i New York för tre år sedan fungerade ingenting eftersom det inte fanns elektricitet och telefonnätet var utslaget. I det läget blev polisen väldigt glad när den hittade två kvarglömda megafoner i New Jersey. De kom väl till pass. På vilket sätt kan FN och Sverige samarbeta på det här området?

– Vi samarbetar mycket med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som har en nationell strategi för katastrofplanering. Det är en samverkan mellan 20 statliga verk och myndigheter för att identifiera var det finns svagheter som man sedan har en chans att åtgärda tillsammans. Det är sådana saker som stärker beredskapen. Hur bedömer du att kommunikationssystemen i Sverige fungerar i krislägen?

– I ett land som Sverige som har goda resurser, hög nivå på sin expertis, som har investerat i katastrofberedskap och hela tiden arbetar på att förbättra den, finns alla förutsättningar. Det hänger också ihop med saker som underhåll, fortsatta investeringar, utrymme och öppenhet för innovationer – samtidigt som man hela tiden måste tänka på hur robust ett system är. Det betyder att man använder sig av en mer pålitlig teknik som fungerar bättre rent fysiskt än mer avancerad, modern teknik. Alla sådana saker leder till ett system som har större förmåga att klara ett stresstest. s12

SVERIGES SVAGA PUNKTER Post- och telestyrelsens risk- och sårbarhetsanalys för sektorn elektronisk kommunikation identifierar följande händelser med hög riskfaktor:  Programvarufel, som drabbar hela eller stora delar av landet med allvarliga samhälleliga konsekvenser  Omfattande elavbrott, i kombination med stormar och andra väderfenomen  Hårdvarufel och överbelastningar  Skyfall, som orsakar lokala störningar och avbrott inom elektronisk kommunikation  Brand i försörjningstunnlar med hög koncentration av förbindelser Källa: Post- och Telestyrelsen, 2014.

– Förutom katastrofer som är naturbetingade är det pandemier och andra biologiska fenomen. När det gäller teknologi är det ett starkt fokus på cyberhot, alltså hackerattacker. Det kräver hög expertis och när den privata sektorn identifierar vilka de stora hoten är så kommer cyberhoten högt på listan, för där är sårbarheten hög. Har vi blivit bättre på beredskapen mot hackers?

– Det första steget i en bättre beredskap är att erkänna att det finns ett stort hot och vad det kan leda till. Det kräver ett starkt internationellt samarbete, vilket sker.

återvunnet

tema

Var är

skrotberget? Pantburkar och kompostpåsar. För många handlar återvinning fortfarande om hushållssopor. Men det är större än så. Återvinning är big business. Hårda liksom mjuka material lämnas in för att anta nya former i nya produkter. Faktum är att återvinningsanläggningarna idag får betala för skrot, som de finfördelar och säljer vidare. Med dagens effektiva elektronikåtervinning kan till exempel 99 procent av materialet i en radio återvinnas. I jakten på det omtalade skrotberget hamnade Mhz istället i ett organiserat återvinningsflöde.

Mhz #2 Mhz #2

s13

återvunnet

tema

In i loopen Vad händer med vår hemelektronik när tekniken uppgraderas och apparaterna pensioneras på tippen? Mhz besökte Stena Metalls återvinningsanläggning i Halmstad och fick återvinningsfrågan förklarat ur ett större perspektiv.

Text Mats Janson Foto Christian Hagward

den industrialiserade delen av världen pratar man inte längre om deponier. Växande sopberg som för bara trettio år sedan sågs som miljöhot har idag blivit en värdefull tillgång i det som kallas urban mining. Matavfall ger oss biogas, plaster och annat brännbart ger oss energi och värme. Metallerna som kan återvinnas i det oändliga återinförs i kretsloppet och blir nya produkter. Att utvecklingen har accelererat de senaste åren beror både på nya lagar och på nya marknadsförutsättningar såsom ökade råvarupriser. Från återvinningsbranschen menar man att den enskilt viktigaste åtgärden för att minska vår klimatpåverkan är att premiera materialåtervinning framför att använda jungfruliga råvaror. Martin Alehem är produktionschef för Stena Technoworlds återvinningsanläggningar för elektronikavfall i Norden. Han visar runt på den nya anläggningen i Halmstad som beräknas bli den största och troligtvis den mest moderna i sitt slag när den är fullt utbyggd inom ett par år. – För sju år sedan fick vi betalt för att ta emot elektronikavfallet, berättar han. Sedan dess har metallpriserna stigit och konkurrensen på marknaden har ökat. Nu får vi istället betala för att ta emot, men tjänar ändå på det. Just lagkrav och höga metallpriser är två faktorer, som enligt Martin Alehem, borgar för att kedjan blir självgående. EN FAKTOR SOM HAR påverkat utvecklingen är att WEEE-

direktivet har införts i svensk lagstiftning sedan 2005. WEEE står för Waste Electrical and Electronic Equipment och direktivet, som är beslutat på EU-nivå, omfats14

Burarna med elektronikskrot från återvinningscentralerna töms på ett löpande band till hallen för ett första manuellt sorteringssteg. Här monteras farliga delar loss och värdefulla ämnen tillvaratas.

tar alla elektriska och elektroniska produkter i de 18 hittills anslutna länderna. I praktiken innebär det att producenterna har ett ansvar för att elektroniken ska kunna återvinnas och att öka återvinningsgraden, alltså den mängd elektronikavfall som återinförs i kretsloppet. Medlemsländerna ska se till att det finns ett bra system för insamling och återvinning och lösningarna för att åstadkomma detta varierar från land till land. I Sverige har näringslivet i form av 21 branschorganisationer gått samman som delägare av El-Kretsen, ett icke-vinstdrivande servicebolag med uppgiften att erbjuda ett rikstäckande insamlingssystem för elektro-

”För sju år sedan fick vi betalt för att ta emot elektronikavfallet. Sedan dess har metallpriserna stigit och konkurrensen på marknaden har ökat. Nu får vi istället betala för att ta emot, men tjänar ändå på det.”

Martin Alehem är produktionschef för Stena Technoworlds återvinningsanläggningar för elektronikavfall i Norden. Han visar hur elektronikavfallet ser ut när det har passerat den första kvarnen: små flisor av framförallt plats och metaller.

nikskrot och batterier. I dagsläget innebär det över 600 återvinningsstationer och 10 000 batteriholkar. – Alla företag som säljer elektriska eller elektroniska produkter och batterier har ett ansvar att omhänderta produkten när den är förbrukad. El-Kretsen uppfyller med sitt insamlingssystem det kravet på producentansvar för sina 2000 anslutna företag. Större butiker är dessutom skyldiga att direkt ta emot elektronik som de själva har sålt för återvinning, säger Martin Alehem. El-Kretsen är nu medlem i den Europeiska paraplyorganisationen Weee Europe och består av två delar. En som huvudsakligen är avsedd för hushåll och en del för verksamheter. Hushållsinsamlingen organiseras i samarbete med kommunerna och kallas för elretur. Insamlingen från verksamheter organiseras via samarbete dels med kommunerna, dels direkt via kontrakterade transportörer. INSAMLAD UTTJÄNT ELEKTRONIK samt batterier transpor-

teras till någon av de specialiserade återvinningsanläggningar som El-Kretsen har avtal med där elavfallet demonteras. Ett av de specialiserade återvinningsföretag som El-Kretsen har avtal med är just Stena Techno-

Mhz #2

world, en del av Stena Metall-koncernen. Stena Technoworlds anläggning i Halmstad är bara två år gammal och har tidigare varit en av glastillverkaren Pilkingtons fabriker. I de enorma hallarna där glasskivorna förr svalnade har Stena Technoworld ”byggt en fabrik i fabriken”, som Martin Alehem uttrycker det. I en del av hallen står rader på rader av staplade metallburar, fyllda till bredden med elektronikskrot. Vattenkokare, hårtorkar, synthesizers och elektriska leksaker töms på ett löpande band som leder in till den så kallade FT-hallen. First treatment, som FT står för, är ett helt och

147 500 TON Svenskarna återvinner allt fler av sina uttjänta elprodukter. 2014 återvann vi hela 147 500 ton elavfall, lampor och batterier. Det motsvarar vikten av 15 Eiffeltorn, eller 15,31 kilo per person – långt mer än EU:s direktiv på fyra kilo per person.

s15

återvunnet

tema

74 miljoner

Samtidigt som vi samlar in allt fler elprodukter minskar antalet insamlade kilon något. Det beror på att elektroniska produkter generellt blir allt lättare.

Totalt återvann svenskarna nästan 74 miljoner elprodukter under 2013, en ökning med 3,8 procent jämfört med 2012.

hållet manuellt steg. Här jobbar runt 15 personer med att montera loss de farliga delarna. Framförallt handlar det om batterier men det kan även plockas bort kvicksilver, PCB-kondensatorer, bly från tjock-tv-apparater och bromerad plast. I sällsynta fall kommer det in gamla brandvarnare som är radioaktiva. Det är även här ädelmetaller såsom guld, silver och koppar tas om hand. Omkring 50 ton elektronik passerar över banden på ett skift. Och av alla tv-apparater som kommer åkande är det är förvånansvärt många som väcker minnen från förra seklet. Den övriga blandningen av dvd-spelare, mobiltelefoner och mp3-spelare vittnar om att elektronikens livslängd minskar kraftigt. – Genomsnittsåldern på det som kommer in är 6-9 år, säger Martin Alehem och lyfter upp en sticksåg av ett lågprismärke från bandet. – Här ser vi till exempel resultatet av Martin Timelleffekten, fortsätter han och syftar på vågen av hemmafixande som tog fart i och med att TV4:s Åntligen hemma började sändas 1997. Det är inte bara livslängden på prylarna som har minskat. Inom elektronikåtervinningen har man kunnat se en tydlig tendens från mitten av 1990-talet – produkterna blir fler och mindre. För återvinnaren innebär detta några utmaningar. Små glasskärmar är svårare att återvinna än lite större och elektroniken är svår att komma åt. Snabb utveckling leder också till mindre serier. För att ett återvinningsföretag som Stena Technoworld ska få lönsamhet är det en fördel om de får upp volymerna så att det blir lönsamt att utveckla nya tekniker och processer. – VI KAN SE ATT tillverkare tar allt mer ansvar, det är en växande trend. Genom att göra det kan de profilera sig som gröna, säger Martin Alehem. Producenter i framkant utvecklar produkter i samarbete med återvinningsbranschen för att underlätta återvinningen. Ett exempel s16

när det gäller vitvaror är ett samarbete mellan Electrolux och Stena Recycling i Tyskland. Ett annat framsteg är att vissa producenter börjar tillverka skruvar i plast som kan återvinnas tillsammans med plasthöljet. Från EU-håll vill man också säkerställa tillgången till så kallade sällsynta jordartsmetaller genom att få tillbaka dem i ”loopen”. I dag står Kina för 95 procent av den marknaden. Förutom europium som är en nyckelkomponent i lågenergilampor, tellurider som används i högeffektiva solceller och indium i LCD-skärmar vill man ta vara på neodym som bland annat finns i hårddiskar. – Neodymmagneter behövs till exempel i vindkraftverkens turbiner. Inom Stena lägger vi stora resurser på att utveckla tekniker för att mer effektivt kunna ta till vara den här typen av ämnen. Vi finansierar till exempel en unik professorstjänst på Chalmers i industriell materialåtervinning, berättar Martin Alehem.

Det malda elektronikskrotet passerar flera automatiserade sorteringssteg. Här skiljs större och mindre bitar åt med hjälp av vibrerande galler.

Av en återvunnen radio blir:

86 % återvunnet material som blir nya produkter.

13 % energi (till exempel trädetaljer samt vissa plaster och glas)

1 % deponi eller förbränning, exempelvis klor i gamla plaster.

Magnus Persson på ”First Treatment” ser direkt vad en apparat innehåller. På några sekunder har han avlägsnat batterierna i Mhz:s radio och skickar den vidare till kvarnen för malning. Mhz #2

Mhz:s radio, när den har malts i Stena Metalls kvarn i Malmö.

För återvinningsföretag som Stena Technoworld hänger bättre processer tätt ihop med bättre lönsamhet. För att det som kallas Precious Metal recycling ska kunna växa och mer ska kunna plockas ut, så måste lönsamheten bli bättre för att de på så vis ska kunna investera i bättre processer. I dagsläget tjänar Stena Technoworld mest på koppar, järn och guld – sedan aluminium och plaster. Koppar förekommer mest i sladdar, guld finns fram förallt i kretskort i datorer och telefoner. Den största kunderna är smältverk så som Boliden och Arubis, Boliden som har världens mest effektiva kopparsmältverk i Rönnskär utanför Skellefteå. Förutom att de tar emot koppargranulat från Stena har de även raffinerade tekniker för att utvinna ädelmetaller ur elektronikskrot. ÄVEN OM UTVECKLINGEN går framåt känner Martin

Alehem en viss oro inför framtiden. – Dels är det inte säkert att kommande generationer är lika duktiga på att återvinna som vi, dels blir elektroniken mindre och slängs oftare i soporna. När en återvinningsbar vara slängs med köksavfallet är det kört, menar Martin Alehem, då hamnar den på förbränning. Tillgängligheten till återvinningsstationer är därför jätteviktig. Liksom att det alltid ska vara gratis att slänga elektronik. – I Österrike har man ett pantsystem på ny elektronik som fungerar bra, berättar Martin Alehem. I Sverige finns en kostnad för återvinning inbakad i inköpspriset. Men till skillnad från i Nederländerna framgår det inte när man köper varan. Andra kampanjer som att man får rabatt på sin nya telefon om man lämnar in den gamla, uppmuntrar Martin Alehem. Stora elektronikkedjor säljer ofta sitt elavfall direkt till återvinningsföretag som Stena Technoworld utan att gå via El-Kretsen insamlingsflöde. Det hände mycket med den svenska återvinningen i s17

återvunnet

tema

Nd2Fe14B är molekylstrukturen för neodymmagneten, den starkaste permanentmagneten i världen. Det är en eftertraktad legering inom elektronikåtervinning.

och med utbyggandet av fjärrvärmen under 1990-talet och framåt. I stället för att hamna på deponier började energin i soporna att omvandlas till värme. De deponier som finns kvar kan förmodligen komma att grävas upp och återvinnas – så kallad urban mining. – Internationellt sett märker vi att de länder som har legat efter i utvecklingen börjar komma i kapp, säger Martin Alehem. Kina till exempel. Men det händer fortfarande att båtlaster med kylskåp skeppas till afrikanska länder där de inte återvinns på rätt sätt. I Sverige kan vissa ämnen bara förbrännas av Sakab i Kumla där de uppnår rätt temperatur och har de rätta filtren. Det är lätt att inse hur farligt det är för människor och natur när samma ämnen eldas i tunnor i u-länder. FRÅN FT-HALLEN fortsätter elektroniken vidare till en kvarn.

När elektronikavfallet kommer ut från fragmenteringsanläggningen går den vidare till PMR-anläggningen i Halmstad. Det som återstår av de ursprungliga varorna är bitar av i huvudsak plast, koppar och aluminium i bitar i storleksordningen två gånger två centimeter. Det mesta av järnet har redan sorterats ut med hjälp av magnetism. Med hjälp av olika metoder sorteras materialet ytterligare, först genom vindsiktning där lättare material separeras från tyngre genom en process som påminner om dammsugning. I tankar med vätskor i olika densitet separeras sedan plaster från varandra. Plaster med kretskort sjunker medan andra bitar stiger mot ytan. Småbitarna med kretskort mals ytterligare en gång och vaskas sedan i processteg som fungerar enligt samma princip som klassisk guldvaskning. Allt material går igenom fyra till sju separationssteg för att nå rätt kvalitet till kund och bästa möjliga återvinning. Det sista steget är ytterligare en finmalning där den sista separationen mellan aluminium och järn görs. I detta moment tillsätter man hög spänning för att göra aluminiumet magnetiskt. Kopparn som säljs till Boliden innehåller en del plast, berättar Martin Alehem, detta för att plasten alstrar värme till smältan vilket spar energi. s18

Genom

Mhz tog sin FM-radio till återvinnings centralen och följde den genom hela kretsloppet och tillbaka till vardagsrummet igen som en sprillans ny digitalradio.

8 7 6

När de nya produkterna når butikerna är kretsloppet slutet.

Material som järn, koppar, aluminium och plast smälts om i smältverk anpassade för respektive material. Stålet i vår radio blir till stångstål i Hofors. De återvunna materialen säljs till industrin och används sedan i nya produkter.

Allt förutom järnet, som separeras från det övriga avfallet med hjälp av magnetism, sorteras genom processer som vindsiktning och vaskning där material med olika tyngd och densitet separeras från varandra och finmals.

Radion mals i en kvarn som är lagom grov för ändamålet. Tyg, trä och de plaster som inte kan återvinnas förbränns på särskilda anläggningar. Värmen används till fjärrvärme och elproduktion. Rökgaserna renas och eventuella föroreningar fångas upp.

cirkeln 1 2 Sedan radion glömdes ute i ösregnet förra sommaren har den inte fungerat särskilt bra. Det är dags att föra in den i kretsloppet på nytt.

På återvinningscentralen (en av 600 i Sverige) finns en särskild bur för elektronikskrot. Varje bur har sitt eget ID-nummer. Här lämnar vi radion bland uttjänta elprodukter, batterier och ljuskällor.

Från återvinnings centralen körs radion i sin bur till förbehandling, till en av cirka 20 återvinningsanläggningar som El-Kretsen har avtal med. Transporterna sker med tåg eller lastbil.

4 Mhz #2

Vid anläggningarna vägs, registreras, sorteras och demonteras radion. Vilka ämnen och komponenter som måste demonteras och hur stor andel av den som ska återvinnas regleras av lagen. Miljöfarliga komponenter och ämnen, som PCB och kvicksilver, kräver särskilt omhändertagande och fasas ut ur kretsloppet.

s19

återvunnet

tema

Robust, effektiv, energisnål, prisvärd och återvinningsbar. Så ser Teracoms önskelista ut vid inköp av ny teknik. Men vad består utrustningen av och hur kan den bli mer miljösmart?

Byggt för att hålla PÅ TERACOMS STATION i Brudaremossen i Göteborg arbe-

tar Per Martin Boström som servicetekniker. Det är han som är kontaktperson för Stena Recycling som tar hand om stationens avfall när utrustning skrotas eller byts ut. Något som, enligt honom, sker sällan. – Själva den 340 meter höga masten har en grundstomme av galvaniserat stål som stabiliseras av grova staglinor, även de av galvaniserat stål. Detta är byggt för att hålla och underhålls framförallt genom ommålning. Om något behöver åtgärdas upptäcks det under de regelbundna antenn- och mastbesiktningarna. På samma sätt fungerar det med förebyggande underhåll när det till exempel gäller sändare. – Teknisk utrustning, såsom FM-sändare, kan bytas ut för att ge ökad driftsäkerhet och därmed tillgänglighet på utsända tjänster, när de blir gamla och omoderna. Så var det till exempel för några år sedan här på Brudaremossen när man bytte från rörteknik till halvledare i FM-sändarna. Men i många av de fallen, understryker Per Martin, går delar av sändarna att återanvända på andra stationer. Att utrustningen ersätts i sin helhet händer till exempel vid teknikskiften då det inte längre går att få tag på passande reservdelar. En trend som Per Martin ser är att modern utrustning levererar samma effekt som den äldre men att den är mindre skrymmande. s20

PÅ AVSTÅND SER stationen i Brudaremossen ut att bara

bestå av mast, men i själva verket finns många kvadratmeter byggnad vid basen. Det material som återvinns påminner därför till stor del om vanligt kontorsavfall såsom papper, ljuskällor och batterier. Utöver detta kommer mycket återvinningsbart material från service- och installationsjobb på andra platser. Det är Stena Recycling som hämtar allt återvinningsbart avfall. Förutom vanligare material så som olika metaller handskas Teracom även med mer komplicerade material, som till exempel berylliumoxid som är en elektrisk iso lator som används i effektsteg. Vad gäller den typen av material har Per Martin Boström en dialog med åter vinningsbolaget. – Stena Recycling har gett ut en handbok för återvinning som vi utgår ifrån. Den är framtagen med hjälp av Teracom för att passa vår verksamhet och är till stor hjälp för både dem och oss eftersom den borgar för att rätt material hamnar på rätt plats.

Elektronikskrot per år MATERIAL

TON

Diverse elektronik

81 974

Vitvaror

25 690

Kylskåp och frysar

33 234

Batterier

3 264

Lysrör

1 632

Lågenergilampor

683

Glödlampor

434

Led-lampor

Totalt

146 919

Diverse elektronik totalt MATERIAL

KG/TON

Bildskärmsglas

250

25,0%

Järn

228

22,8%

Icke återvinningsbara 205 material*

20,5%

Plast

160

16,0%

Energiåtervinning

6,3%

Koppar

5,4%

Aluminium

3,6%

Övriga metaller:

Silver

0,058

0,006%

Guld

0,0049

0,0005%

Paladium

0,0023

0,0002%

Totalt

drygt 1 000 cirka 100%

* Med icke återvinningsbara material menas främst restprodukter från återvinningsprocessen, exempelvis slagg efter förbränning.

Mhz #2

s21

rakel på noc:en

reportage

RAKEL TILL TERACOM, KOM…

Från en dag till en annan låg ansvaret hos Teracom. Ett ansvar som omfattar att livsviktig kommunikation ska nå fram. Den 30 mars tog Teracom över drift, service och kundstöd för kommunikations- och samordningsverktyget Rakel. Här sammanfattar inblandade från service, övervakning och kundstöd sina upplevelser av övertagandet. Ett övertagande som knappast skedde över en natt. Text Henrik Harr & Karin Molin Klingemann Foto Heléne Grynfarb, Mats Lundqvist & Joel Dittmer s22

RAKEL TRIVS PÅ NOC:EN Ibland är verkligheten ens värsta fiende, som när man ska uppfylla något krångligt som man har lovat. Peter Blomquist, ansvarig för Teracom Operation Center, ger en inblick i hur hans del av organisationen fick anpassas i och med Rakels ankomst.

DETTA HAR HÄNT Staten äger Rakelsystemets infrastruktur. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ansvarar för utbyggnad, drift, förvaltning och utveckling av Rakel. MSB ska även marknadsföra Rakel, sälja abonnemang och ansluta kunder. På uppdrag av MSB, ansvarar Teracom sedan den 30 mars 2015 för drift, underhåll och kundstöd för Rakel.

NOC Akronym för: Network Operations Center Öppettider: Dygnet runt, året om, med egen personal Placering: Teracom på Kungsholmen i Stockholm Dubbla förbindelser: Ja, och ibland tredubbla Reservkraft: Ja, avbrottsfri genom diesel och batteri-UPS (Uninterruptable Power Supply) Källa: Teracom

Mhz #2

et är en sak att beskriva i ord vad man tänker göra, och en helt annan att få det på plats i verkligheten. Anpassningen av Teracoms Operation Center till det nya Rakeluppdraget visar hur noggrann planering och kompetenta medarbetare är nyckelfaktorer för att lyckas.

VÅREN 2014 VANN Teracom upphand-

lingen om drift, kundstöd och service för samordnings- och kommunikationsverktyget Rakel – troligen landets allra viktigaste kommunikationskanal. På grund av denna dignitet innebar övertagandet en noggrann balans mellan MSB:s (Myndigheten för samhällskydd och beredskap) invanda rutiner och NOC:ens inarbetade sätt att effektivt drifta stora nät. – Rakel är en speciell affär med lite speciella förutsättningar och krav som inte ser exakt likadana ut som hos våra andra affärer, berättar Peter Blomquist, chef för Operation Center där NOC:en ingår. I och med att det är ett samhällsviktigt nät ställs det extra höga krav på både säkerhet och tillgänglighet, så för oss handlade förberedelserna om att kombinera de kraven med vår erfarenhet och våra smarta arbetssätt. Detta, tillsammans med den externa kompetens vi har rekryterat, blir en mycket stark kombination. Förberedelserna började på allvar under försommaren 2014, men redan när han hjälpte till under upphandlingsfasen insåg Peter Blomquist att mycket skulle behöva förändras på NOC:en. – Ja, det fanns rätt mycket vi behövde bygga till, säger han. Vi har fått anpassa befintlig organisation men även byggt till funktioner och rekryterat in kompetenser som vi inte hade tidigare för att klara av Rakelaffären.

TROTS ATT DET ”bara” handlar om ett drift-överta-

gande, och inte en flytt av ett helt nät, säger han att det var lite pirrigt inför övertagandet. – Ja, det var det absolut. Det här är ju ett rikstäckande nät. Vi hade några tillfällen när vi kunde testa och verifiera funktioner redan innan, men det var ändå nervöst på själva dagen. Man vill att allt ska funka och man vill göra ett gott intryck på både kunden MSB och Rakelsystemets användarorganisationer. Samtidigt poängterar Peter Blomquist att Teracom är vana vid att drifta nät och han hade fått bra indikationer på att han och hans medarbetare räknat och tänkt rätt under förberedelsefasen. – Det finns förstås alltid grejer som man behöver efterjustera, men givet hur stort övertagandet är så är jag jättenöjd med allt som min personal och andra har presterat. Det har gjorts massor av hjälteinsatser för att få det här på plats, och det är en glädje att få jobba med så många duktiga människor. Jag vill också säga att vi har haft ett väldigt bra samarbete med kunden MSB och deras användarorganisationer.

som kommer att bestå, med kontinuerlig uppföljning och utvärdering med MSB, allt enligt en struktur som specificerades redan i upphandlingsunderlaget. – MSB är en krävande kund, och det ska de också vara, säger Peter Blomquist. Det tycker jag att alla kunder ska vara. Vi har en skyldighet att uppvisa att vi har levererat det vi har lovat i upphandlingen.

DET ÄR ETT SAMARBETE

s23

s rakel och serviceorganisationen

reportage

AGENTER PÅ HEMLIGT UPPDRAG Att drifta Rakelsystemet ställer höga krav. Snabbt, korrekt och med knapphändig information ska Teracoms serviceorganisation åtgärda fel inom den tajta SLA som är överenskommen.

maj 2014 kom tilldelningsbeslutet om att Teracom vunnit upphandlingen om drift, kundstöd och service för Rakel. – Ja då jublade vi lite, säger Niklas Lidberg, sektionschef för serviceorganisationen som arbetar med allt från underhåll till felavhjälpning i Rakelaffären. Niklas har varit inblandad i Rakelaffären sedan upphandlingen och direkt efter jublet satte ett intensivt förberedelsearbete igång. Implementeringen har innefattat analys och uppdatering av all dokumentation, sajtpositioner och utbildning för all servicepersonal. Bland annat har servicetekniker varit hos Saab för att lära sig basstationsutrustning och radiolänk. – Det här är ju inte helt nytt för någon av våra servicetekniker som redan har hållit på med mobilbasstationer. Men det är bra att ha koll på vad vi kan också, liksom allt vi inte kan.

NÅGRA AV SERVICETEKNIKERNA hade också jobbat med Rakel tidigare, framförallt inom transmission. Men även om kompetens och erfarenhet har funnits på plats så fanns även en del nerver med i förberedelserna. – Vi har försökt tänka på allt som kan hända innan det var dags att ta över. Men det är såklart omöjligt att tänka på allt. s24

Den 30 mars satte arbetet för serviceorganisationen igång direkt. – Vi var beredda på en del ingångkörningsproblem eftersom det är en så pass stor affär, men det mesta gick bra även om alla förutsättningar inte var på plats. Serviceteknikerna har gjort ett fantastiskt jobb och har verkligen visat att de aldrig släpper ett jobb förrän det är löst. Deras engagemang och grundkompetens har gjort att vi har kunnat lösa många problem, och när de har kommit ut till siterna har de även kunnat påtala brister som de har upptäckt. KONKRET GÅR PROCESSEN vid ett felhanterings- och/eller

serviceärende till så att ärenden kommer in till NOC:en. Där görs en arbetsorder och sedan ringer de till serviceteknikerna. Enligt Teracoms SLA med MSB för Rakel ligger felhjälpningstiden på två timmar och uppåt. Huvudparten av siterna ska åtgärdas inom fyra timmar. – Det är en utmaning. Tiden inkluderar restiden och att hitta rätt reservdelar om så krävs. Men Teracom har även andra kunder med samma SLA på två timmar. – Så vi är vana att hantera den typen av uppdrag, men det som är speciellt är att Rakelsystemet har en annan geografisk spridning än mobilnät, som finns där

Niklas Lidberg är sektionschef för Teracoms service organisation.

RAKEL Akronym för: Radiokommunikation för effektiv ledning Första drifttagande: 2006 Används av: 60 000 personer inom 500 organisationer Flitigaste användarna: Polisen, Kriminalvården, Tullverket Övriga användare: Brandkår, räddningstjänst, ambulans, SOS Alarm, sjukvård, hemtjänst, myndigheter för krisberedskap Typ av nät: Digitalt Krypterat: Ja Vinstdrivande: Nej Dubbla förbindelser: Ja, nästan överallt Reservkraft: Ja, för flera dagar Källa: www.msb.se

Antal basstationer

2000 Täckningsgrad

99,84 procent av Sveriges befolkning, och 95 procent av landets yta (med undantag för fjällvärlden)

människor finns. Rakelsystemet är mer utspritt, det måste ju fungera överallt, vilket innebär att det ibland är mer svårtillgängligt. I vissa fall når man bara siterna med helikopter eller skoter. Så där har vi en utmaning att lära känna nätet. ”Lära känna nätet” innebär att memorera det. I Rakeluppdraget är mycket belagt med sekretess, bland annat siternas position. – När vi får en arbetsorder så kan inte NOC:en skriva in positionen utan måste ge oss en muntlig beskrivning. Serviceteknikernas engagemang och samarbetet har varit en av framgångsfaktorerna säger Niklas. – Folk har ställt upp och hjälpt varandra på ett fanMhz #2

tastiskt sätt. Arbetsbördan blir ju högre i vissa lägen, men där har vi både lyckats planera och prioritera på ett bra sätt. Men i slutändan är det kollegornas engagemang som avgör leveransen och vi har hittills fått bra respons från kunden, MSB.

Vi har försökt tänka på allt som kan hända innan det var dags att ta över.” s25

rakel kundstöd

reportage

FRÅN TORRSIM TILL SKARPA SAMTAL

Foto: Johan Fowelin

Måndagen den 30 mars låg det förväntan i luften hos Teracom. Rakel kundstöd satt beredda att ta de första samtalen från Rakelkunderna.

Michaela Stenman, Svenska kraftnät: ”Jag ansvarar för Rakel internt och håller även i de projekt vi driver mot branschen vad gäller Rakel och kommer på så sätt väldigt ofta i kontakt med Rakel kundstöd. Det var en mycket tydlig och återkommande information från MSB inför leverantörsbytet så vi som användarorganisation var väl informerade. Vi upplever att Rakel kundstöd har levererat enligt våra förväntningar och ser fram emot ett fortsatt fint samarbete.”

Aaron Kroon, chef för Rakel kundstöd s26

örberedelser. Ombyggnad. Utbildning. Planering. Nu var det upp till bevis. På plan fyra hos Teracom var det extra mycket folk på morgonen den 30 mars. All personal var på plats tidigt liksom representanter för MSB. – Allt vi hade jobbat för skulle testas på riktigt nu, berättar Aaron Kroon, chef för Rakel kundstöd som har en lång erfarenhet från kundsupport, men den här dagen var det pirrigt: – Jag hade haft lite svårt att sova och anspänningen var stor, men jag var mer än redo. För hans team inleddes dagen med möte med Eltel, som ansvarade för kundstöd tidigare och som lämnade över en backlogg med oavslutade kundärenden. – Klockan tio drogs pluggen i Göteborg och kontakten sattes in här, berättar Aaron.

KLOCKAN 10.10 kom första samtalet och sedan rullade

det på. – Mycket fokus låg på att telefonin skulle fungera felfritt så inga samtal tappades, berättar Gunnel Lillieström Ahrén, operatör Rakel kundstöd som har en lång bakgrund inom Teracom och kom till Televerket Radio 1987: – I början satt jag i Kaknästornet, mitt i händelsernas centrum. Nu känns det som jag återigen sitter mitt där det händer. UNDER 2014 FORMADES teamet som nu är Rakel kundstöd. Aaron har haft det övergripande ansvaret, rekryterat, byggt relationer och lagt mycket möda på att bygga ett team med starkt kundfokus. – Kundbemötande är en riktig käpphäst för mig. Med ett bra bemötande kan vi lösa tuffa problem även om varje person initialt inte har den exakta tekniska expertisen. Gunnel har arbetat mycket med att strukturera dokumentationen från företrädaren och eftersom Teracom har valt att organisera kundstöd annorlunda har de gjort om rutinbeskrivningarna. – Det svåraste har varit torrsimmet. Vi har inte kunnat testa systemen live utan har fått utbildning med skärmdumpar av dem. Tajmingen har också varit svår för utbildningarna. Inte för tidigt för kunskapen måste vara färsk, men inte för sent för att hinna med. Aaron håller med om att utbildning utan systemtillgång har varit en stor utmaning: – Vi har försökt hitta på troliga scenarion. Med facit i hand har vi lyckats träffa rätt bra tycker jag.

Gunnel Lillieström Ahrén, operatör Rakel kundstöd

NÅGRA VECKOR EFTER övertagandet konstaterar Aaron och Gunnel att det har gått över förväntan.

RAKEL KUNDSTÖD BESTÅR idag av sex personer organiserade i två grupper: helpdesk och administration. De ärenden som når Gunnel kan till exempel vara att ava ktivera en enhet för att den ska in på reparation eller aktivera en ny enhet. Någon brist på arbete har det inte varit fråga om och ärendena betas av i tur och ordning. – MSB prioriterar ärendena åt oss, vi får aldrig själva prioritera mellan kunderna, säger Gunnel. Kundkontakten, tekniken och att ha en samhällsnyttig funktion är det som Gunnel tycker bäst om med sitt jobb. Kollegorna i Rakel kundstöd beskriver hon som en brokig skara: – Några är gamla i gården på Teracom, som jag själv, medan andra kommer utifrån med erfarenhet från kundsupport. Gruppens sammansättning är ingen slump. Aaron har haft en tydlig mångfaldsvision: – Vi ska spegla användarna och vi ska komplettera varandra. Det betyder att vi behöver representera olika åldrar, ursprung och ha olika erfarenheter med oss i bagaget. Olikheter berikar. Minsta gemensamma nämnaren är att vi alla brinner för kundmötet och har en enorm arbetsvilja.

Mhz #2

DET GEDIGNA FÖRARBETET har vi igen nu, men mycket går

inte att förbereda, konstaterar både Aaron och Gunnel: – Inlärningskurvan har varit brant sedan vi tog över, säger Aaron. Idag träffade jag Rakelanvändare från Skåne och då föll flera pusselbitar på plats. Vi behöver förstå hela kedjan och där har vi möjlighet att lyckas bättre än våra företrädare. – Vi måste öva i skarpt läge. Det är många detaljer och moment att lära sig, och så mycket som kan gå fel. Det har märkts under de första veckorna att vi allihop har fått upp farten och vi börjar få struktur på arbetet. Dagarna här går väldigt fort, avslutar Gunnel.

Kundstöd

08.00-17.00, måndag- fredag

ANVÄNDARNA Rakel används av centrala statliga myndigheter, länsstyrelser, kommuner och landsting samt privata aktörer med samhällsviktig verksamhet, till exempel elbolag. I dag används Rakel av cirka 500 organisationer som har cirka 60 000 abonnemang. De största användarna är Polisen, Kriminalvården och Tullverket (2015). Källa: Msb.se

NOC

Dygnet runt alla dagar om året

Service organisationen

Räddningstjänsten i Kalmar, en av cirka 500 organisationer som använder Rakel.

Foto: MSB

Men det har varit långa, intensiva dagar. – I och med att Rakel är ett samhällskritiskt kommunikationsverktyg, med kundstöd 24/7, ställer rollen höga krav på tillgänglighet och prioriteringsförmåga, säger Gunnel. Redan första dagen fick hon återkoppling från MSB att en kund hade hört av sig med positiv feedback. – Sådant bar mig genom de första veckorna. Under förberedelserna försökte Aaron träffa så många användare som möjligt. Då fick han höra både positiva och negativa röster kring att Teracom skulle ta över Rakel kundstöd: – Den positiva feedbacken som vi har fått sedan övertagandet, tyder på att vi är på rätt väg. Vi har också lyckats förklara och få förståelse för att saker tar lite extra tid i början. Att vi fick en så lång backlogg från tidigare leverantör har varit en utmaning, men det är också ett sätt för oss att bevisa vad vi går för. De som ringer in till kundstöd är kontaktpersoner för Rakel ute hos MSB:s kunder. Här finns en stor spridning: – Vissa kunder, som till exempel Polisen, använder Rakel dagligen, medan andra kanske bara använder systemet någon eller några gånger per år, säger Gunnel. Det innebär att frågorna och hjälpnivån behöver anpassas efter varje enskild situation. Det är utmanande och man märker på tonläget när det är riktigt bråttom.

s27

ses astra

kunden

Mycket kapacitet med satellit Det våras för satellitbranschen. Istället för att ta trafik till fibernät ökar kapacitetsutnyttjandet via satellit. Håkan Sjödin, vd för satellitbolaget SES Astra AB, med ansvar för Norden, Baltikum och Östeuropa, förklarar hur det hänger ihop.

Text Ola Jacobsen Foto SES Astra

Vad driver utveckling inom satellitkommunikation?

– Framför allt är det de ökade kraven på bildkvalitet. I takt med att skärmarna blir större och upplösningen ökar ställs högre krav på signalen. Det gäller både för sd- och hd-kanaler men framför allt för de nya Ultra hdkanalerna som kommer att lanseras under året över hela världen. Vi har mycket kapacitet och är förberedda att sända kanaler i Ultra hd till alla som är intresserade. Det är bara satellit som har tillräckligt med bandbredd för att orkar bära det. Hur kommer det se ut?

– Vi kommer se en kombination av lösningar och tekniker där satellit kommer att användas som bärare för att få ut stora mängder information till viktiga knutpunkter. Därifrån kan signalen sedan synkas med lokal information och sändas vidare i diverse olika nät. Satellit är en väldig kostnadseffektiv teknik. Att få samma kapacitet med bredband skulle kräva väldigt stora investeringar i infrastruktur. Så du ser ingen motsättning mellan fiber och satellit?

– Undersökningar visar att linjär satellit-tv står sig stark i mediekonsumtionen. Satellit har en given plats i

s28

den moderna infrastrukturen. Ip och satellit kompletterar dessutom varandra på flera områden och driver i praktiken på utvecklingen sinsemellan. På den nordiska marknaden slår ip-utbygganden framför allt mot kabeloperatörer. Alla tv-bolags OB-bussar behöver också satellit för att kunna sända upp sina signaler från den plats där viktiga händelser utspelar sig. Det kommer dröja länge innan det går att koppla upp sig för en livesändning med hjälp av ip och ha garanterad täckning så som man har med satellit. Ni har också samarbeten med internetleverantörer.

– På många områden med svag infrastruktur som Afrika och Mellanöstern, säljer vi mycket backbone till internetleverantörer. Det gäller också katastrofområden över hela världen, när infrastrukturen sla-

SES-5 satellit u nder konstruktion.

Håkan Sjödin, vd för satellitbolaget SES Astra AB

gits sönder av till exempel en jordbävning, då kan vi direkt erbjuda både telefoni och internet för att hjälpa de drabbade och hjälparbetare. SES har flera samarbeten med olika välgörenhetsorganisationer, till exempel emergency.lu, där betydelsen av kommunikation i katastrofdrabbade områden är mycket viktig. Ingen annan teknik går att driftsätta lika snabbt. Vad är er roll i samspelet mellan programsignalen och OTT?

– Over the Top tv, är extra lager av innehåll som slutkonsumenten kan ta del av via en tredje parts leverantör. Det går i en separat stream via ip-nätet så vi har inget med det att göra. Mhz #2

Vad är den största utmaningen för er nu?

– Att vara så kostnadseffektiva som möjligt. Det är dyrt att bygga och skicka upp satelliter. Men vi har inlett ett samarbete med Space X för att kunna skicka upp billigare och mer miljövänliga satelliter. SES var nyligen den första telekomaktör som skickade upp en kommersiell telekomsatellit med Space X.

Förutom Norden är du också ansvarig för SES verksamhet i Ryssland och CIS-länderna. Hur ser du på den marknaden?

– Just nu är den lite under isen, mestadels på grund av den svaga valutan som plötsligt gjort våra tjänster dubbelt så dyra. På vissa ställen måste man i första hand använda de inhemska aktörerna. Det är inga lätta marknader men vi är på plats och kör för fullt. s29

noterat Fortsättning från sidan 3.

Teracom utför fältservice för Ericsson

Kalejdo utvärderar M edia Gateways flexibilitet

Teracom fortsätter att bredda sitt erbjudande genom ytterligare affärer inom fastnätstekniken. Nyligen blev det klart att Ericsson skriver avtal med Teracom gällande fältservice. – Nu hoppas vi på ett utökat och långsiktigt samarbete med Ericsson, säger Thomas Johansson, servicechef. Avtalet sträcker sig över tre år och innefattar fältservice av iTUX kommunikationsnät för bredband, tv och telefoni i Göteborgsområdet. Ericsson har driftansvar för nätet och ska nu få Teracoms hjälp att täcka upp dygnet runt med fältservice så som felavhjälpning och underhåll på sina fastighetsnät. – Teracoms ambition framåt är att bli en kommunikationsoperatör och bygga nät själva. Därför passar detta uppdrag perfekt in på vår verksamhet och är en bra referens. Vi visar att vi kan drifta fastighetsnät och kommunikationsnät av den här typen, säger Thomas Johansson. I samband med att detta nya uppdrag skrevs även ett tilläggsavtal med Ericsson. – Teracom ska under en kortare tid byta ut switchar i iTUX-nätet. Vår personal arbetar heltid för att byta drygt 300 switchar för att öka kapaciteten i nätet. Det är ett kort projekt med hög intensitet, berättar Anette Olander, account manager.

Kalejdo och Teracom genomför just nu en pilottest för Kalejdos behov av tv-kanaler. Teracom har levererat tjänsten Media Gateway i detta kundprojekt. Syftet med pilottesten är utvärdera tjänsten avseende kanaler, kvalitet och flexibilitet för Kalejdo. Kalejdo är dels i behov av tv-kanaler levererade i olika format och dels av att på ett enkelt och smidigt sätt kunna göra förändringar i kanalutbudet. – Kalejdo marknadsför iptv-tjänster via en öppen digital-tv-box. Teracoms Media Gateway-tjänst är intressant för oss eftersom vi distribuerar tv-kanaler för flera tv-leverantörer parallellt. Därför har vi ett behov av ett stort antal kanaler, hög leveranskvalitet och bra flexibilitet att ändra i utbudet, säger Erik Dahlström, VD Kalejdo Bredband AB. – Vi sätter upp en tjänst med sex kanaler. Under hösten byter vi ut dem och i slutet av året tillkommer ännu fler kanaler som är aktiva i tjänsten, säger Fredrik Schreiber, account manager Teracom.

Hej, Tack för att du kontaktat oss :) Det är en intressant observation du gör, och visst kan man fundera kring hur vi använder begreppet "dimension". Vi på Philips strävar efter att ligga i framkant och vi är inte främmande för att inkorporera lite strängteori i vår produktutveckling. Som du kanske vet så finns det grund att tro att det finns hela 10 dimensioner. Det är svårt att veta om du någonsin varit orakad i just åttonde dimensionen eftersom det är ett koncept som bygger på annorlunda ursprungsscenarion än Big Bang, och man kan ifrågasätta huruvida det ens finns skägg i den åttonde dimensionen. Men om så är fallet kommer vi finnas där, för att raka dig. För vidare info: http://bit.ly/1DPtGT0 Mvh Sandra, Philips Home Living

KALEJDO Kalejdo Bredband AB verkar som operatör av öppen stadsnäts-tv enligt OpenChoice. Kalejdo marknadsför och utvecklar en plattform för tv-baserade tjänster som olika tjänsteleverantörer kan använda. Företaget ansvarar för distribution av alla typer av tv-baserade tjänster, via öppna tv-boxar.

Teracom blir kommunikationsoperatör: ”Vi såg en lucka på marknaden” Teracom erbjuder åter sina tjänster som kommunikationsoperatör. Hur kommer det sig? – Under 2014 köptes den enda oberoende kommunikationsoperatören, Zitius, upp av Telia. Nu finns det ingen kommunikationsoperatör med öppet nät som inte är ägd av en tjänsteleverantör. Vi såg en lucka på marknaden för en KO som dels är mer oberoende än nuvarande spelare, dels har en inriktning på nyttotjänster och samhällsbredband, säger Jan Backman, Strategy Manager på Teracom. Vad är det ni erbjuder? – Som driftsoperatör blir vi stadsnätets eller fastighetsbolagets förlängda arm, så att de kan fokusera på att äga och förvalta sin fiberinfrastruktur. Vi erbjuder rena driftstjänster, bland annat installation,

s30

felavhjälpning och nätövervakning. Som kommunikationsoperatör tar vi även hand om den aktiva utrustningen i nätet och hanterar tjänsteleverantörerna. Och så erbjuder vi vår tjänst AirFibre, som kompletterar fibern och når till ”svåra lägen” och mindre byar dit det inte är prisvärt att dra fiber. Vad hoppas ni att uppnå? – Vi vill skapa en lönsam affär för oss och våra kunder på alla tre områden – kommunikationsoperatören, driftsoperatören och leverantören av systemet AirFibre – och på allvar etablera oss på stadsnäts- och fastighetsägarmarknaden gällande fiber och bredbandsnät.

B2B TERACOM

Ladda ner broschyren "En oberoende kommunikationsoperatör" från b2b.teracom.se

Skalbar IT-serviceprodukt Förutom ren inplacering av kunders servrar där Teracom tillhandahåller stativplats, el, kyla och förbindelse lanserar företaget nu en skalbar ITserviceprodukt. Vad innebär den nya produkten?

– Den skräddarsys för varje kund men det är allt från att vi övervakar kundens servrar till att vi tar hand om hela system och alla applikationer som körs på dem. Kunden har då en renodlad beställarroll och vi tar hand om allt från systemdesign till drift och utveckling, säger Helen Ericson, sektionschef på IT operations. Var kan man använda den?

– Vi finns över hela landet, vilket ger stora möjligheter för de som vill ha lokal närvaro. Till att börja med rullar vi ut den i våra största anläggningar, säger Helen Ericson.

Vilka vänder ni er till?

– I första hand kommer vi presentera den här möjligheten för våra befintliga kunder. De har redan valt att samarbeta med oss i delar av sin verksamhet eftersom

vi har Sveriges mest robusta nät. Vad vi inte har varit lika tydliga med hittills är att vi dessutom har hög kompetens att hantera serversystem, särskilt när det kommer till virtuella miljöer. Jag tror att det här kommer vara ett intressant alternativ för de som står inför ett skifte i sin IT-miljö, där man antingen är på väg att bygg ut, bygga om eller bygga till kapacitet. Där kommer vi vara ett bra alternativ. Hur skiljer ni er från andra co-location-aktörer?

– Vårt erbjudande är unikt i sin grad av redundans och säkerhet inom kraft, kyla och nät. Eftersom vi finns över hela landet kan vi också erbjuda möjligheten till så kallad Disaster Recovery Plan, DRP. Det innebär att man dubblerar särskilt känsliga funktioner på flera orter och på så sätt kan förvissa sig om att alltid ha tillgång till sin data, oavsett vad som händer.

Plats i Teracoms hotspot Hittills har Teracoms inplaceringstjänst främst handlat om kunder som behöver placera antenner i Teracoms master och därför också placerat viss utrustning i byggnaderna. Det har kunnat vara till exempel basstationer för mobiltelefoni. Den nya inplaceringstjänsten fokuserar mer på kunder som har behov av att inplacera sin utrustning på en säker plats med både redundant tillgång på el och kyla, men också på uppkopplingskapacitet som man alltid kan lita på. – I och med vårt egna radiolänknät kan vi garantera förbindelse även i extrema situationer när fibernäten går ner av en eller annan anledning, säger Urban Allberg, produktchef för inplacering och servertjänster. I första hand kommer Teracom erbjuda den nya inplaceringstjänsten på företagets så kallade Hotspots. Det gäller primärt anläggningar i större städer med högsta skyddsnivån och redundant förbindelse i flera led med både fiber och i vissa fall radiolänk där det behövs. – Det är i första hand en möjlighet för kunder som

Mhz #2

har som har höga krav på driftsäkerhet och tillgänglighet att få tillgång till en inplaceringstjänst på den plats i landet där de är verksamma utan att behöva tumma på vare sig säkerhet eller kapacitetsmässig prestanda, säger Urban Allberg.

s31

huawei

profilen

FRAMTIDSSPANAREN Vart tar Teracom vägen i framtiden? Affärsutvecklingschef Magnus Ahxner berättar vad som finns på agendan idag, och vad som eventuellt dyker upp runt hörnet.

tt det snurrar fort i den tekniska utvecklingen är en underdrift, och ofta är det svårt att hålla i hatten. Vart kommer Teracom att styra i den här världen? Magnus Ahxner är affärsutvecklingschef och bollar med både direkt genomförbara projekt och rena drömscenarier. Ett av de översta projekten på framtidsagendan är Teracoms återkomst som kommunikationsoperatör.

Varför ska Teracom bli en KO igen?

– Främst för att det finns en politisk vilja nu att ge bredband till alla. Kommunerna kommer att bygga mycket av sin välfärd på tekniska och it-relaterade lösningar, och då vill man att alla ska vara kopplade till deras stadsnät. Vi ser att vi har en viktig roll att hjälpa dem säkerställa det. Vi ser också att det nästan inte finns några neutrala aktörer kvar på området, och det är den rollen vi vill ta. Teracom siktar även på att bli en ”neutral grossistoperatör”. Vad betyder det?

– Det handlar om att bygga ett samhällsnät för public safety, ett som är prioriterat för Rakeltrafik och andra säkerhetssystem för polis, försvar och brandkår. Men det brinner ju inte överallt hela tiden, så när det inte används kan systemet dela med sig till andra aktörer, som mobiloperatörer. Vår tanke är att man har ett grossistnät som alla får använda. s32

noterat Magnus Ahxner Ålder: 42 Titel: Ansvarig affärsutveckling och R&D Teracom Sverige Bakgrund: Från Stockholms söderförort, född i Alby. Numera Tumba/Uttran-bo. Utbildning: KTH elektro 1993-1998 Karriär: Var med och startade Sveriges första hem-PC-butik under 1990-talet. De senaste 10 åren en rad olika befattningar i Teracom Boxer-koncernen, inom försäljning, affärsutveckling och strategi. Sedan 2014 del av Teracom Sveriges företagsledning som ansvarig för Affärsutveckling och R&D. Civilstatus: Gift och har två barn, Maximilian 11 år och Filippa 9 år. Fritidsintressen: Innebandy. ”Spelar fortfarande seriespel trots att jag är dubbelt så gammal som många av motståndarna.” Har hellre snickarbyxor på än badbyxor.

Varför är det viktigt med en neutral aktör?

– För att vi låter alla vara med och köra på våra grejer. Privatisering hela vägen funkar inte alltid med infrastruktur. Det är som att säga ”Hoppsan, jag har fyra avlopp hemma.” Det finns ingen effektivitet ur ett samhällsperspektiv att bygga så. Och det är samma sak med radionät. På sikt är det ohållbart att bygga fyra telekomnät med samma innehåll. Särskilt när frekvenser är en begränsad resurs. Vad är wibrid?

– Det är ett koncept för att kombinera yttäckande band, hushållens nät och broadcast för att få full kapacitet på internet i luften. Varenda lägenhet har ju wifi idag där de kör sitt eget nätverk, men de skulle även kunna dela ut en del publikt. Om man på sikt har fiber i alla hushåll har man plötsligt miljontals professionella accesspunkter överallt. Sedan behöver man yttäckande nät, och det har vi redan genom telekomvärlden. Och så broadcast för tunga saker som video, och det är där vi kommer in. Lägger man ihop de här tre benen kan man bygga internet i luften. Annars går det inte. Vad gör Teracom inom M2M, kommunikation mellan maskiner?

– Vi har gjort ett pilottest inom internet of things tillsammans med ett franskt bolag som heter Sigfox. De har utvecklat en extremt strömsnål radioteknologi med sensorer som håller i 15 år. Det gör att vi kan sätta dem på otillgängliga platser utan att behöva tänka på om det finns el och bredband. Tanken är att kunna ha övervakningssystem under lång tid utan att det krävs regelbunden service eller laddning.

Tre frågor till… Bengt Nilsson, Product manager Service, Teracom Hur ser marknaden ut inom serviceområdet? – Vi har produkter inom service som passar marknaden och det finns en stor möjlighet för oss att vinna fler kunder. Dels genom att fortsätta att erbjuda helhetsåtaganden där alla serviceprodukter ingår, dels genom att erbjuda begränsade delar av produktområdet. Olika delar som ingår i produktområdet för service, exempelvis drift, underhåll av kraftsystem och reservelverk, ventilation och kyla samt larm kan säljas separat på en bredare marknad vilket är positivt. Vad fokuserar ni på i dagsläget? – Vi jobbar för fullt med att bredda produktområdet service ytterligare. Främst mobiloperatörerna har ett stort behov av tekniska kvalitetsmätningar vilket har sin grund i att man i de mobila systemen sänder allt fler kanaler via samma bas- och antennutrustning. Därmed får man en ökad förekomst av intermodulation som i sin tur påverkar kapacitet och mottagning hos abonnenterna. Med åren sker också förändringar i antenner och kablage vilket kan ge problem. Installation och driftsättning jobbar vi också med. Det blir även aktuellt för operatörer att byta ut eller åtgärda sin utrustning mer frekvent än tidigare för att möta allt högre krav på kapacitet och driftsäkerhet och i detta sammanhang har vi en given plats. Hur upplever kunderna att ni fungerar och levererar? – Teracom kännetecknas av hög kompetens och tillförlitlig leverans vilket är en stor trygghet för kunden. Vi upplevs också som en bra ”speaking partner” som föreslår åtgärder och förbättringar inom ramen för vårt löpande leveransåtagande vilket utvecklar kundernas affärer. Resultatet är att vi märker ett ökat antal förfrågningar och offertmöjligheter.

Övervakningssystem?

– Ja, det kan vara sensorer under parkeringsrutor som visar var det finns lediga platser, elmätare, dörrlarm, hälsoband inom vården eller sensorer på återvinningscentraler som berättar när ett kärl är fullt. Mhz #2

s33

panelen Illustration Ariel McMillion

Kia Orback Pettersson

Styrelseordförande, Teracom Boxer Group

Jonas Lönnquist Vd, Boxer

Produktchef, Teracom

Gunnar Bergman

Affärsområdeschef Media, Teracom

"IT WOULD TAKE AN INDIVIDUAL MORE THAN 5 MILLION YEARS TO WATCH THE AMOUNT OF VIDEO THAT WILL CROSS GLOBAL IP NETWORKS EACH MONTH IN 2018” SKRIVER CISCO I SIN TRENDANALYS. HUR SER DU PÅ DEN SKENANDE UTVECKLINGEN AV BEHOVET AV DATAKAPACITET? HUR HAR DITT EGET BEHOV ÖKAT?

ställen vilket är onödigt och dåligt för miljön, då det kräver utrustning och energi på flera olika ställen. Mitt behov har ökat, men min tillgängliga tid har inte det, vilket gör att jag ändå inte tittar så mycket mera (mitt lager ”att titta på” är stort…). Men PVR-funktionaliteten och TVE gör att jag kan titta när JAG vill i alla fall.

Jag ser mest rörlig bild över nätet. Och jag sparar galet mycket bilder...

Min egen förbrukning stiger inte så mycket i tid men förbrukad datamängd stiger takt med att kvalitet på ljud och bild ökar. Så lär det fortsätta samtidigt som fler och fler saker blir uppkopplade.

KOP

Vi har bara sett början (och det gäller för min egen del också). Mer och mer rörlig bild kommer att bli tillgänglig i fler och fler streamingtjänster i tillägg till det befintliga och kommande digital-tvutbudet. Omfånget av såväl professionellt producerat som användargenererat innehåll kommer att öka. Allt utifrån tittarnas behov. Detta driver efterfrågan på data vilket sätter ett oerhört tryck på utvecklingen av nätens kapacitet. I närtid tror jag att vägen framåt blir att kombinera olika infrastrukturlösningar. Där har vår koncern en viktig roll att fylla. JL

Jag är övertygad om att det kommer någon sorts konsolidering inom lagringen av video. Just nu lagras samma material av flera spelare på flera olika MS

s34

Marie Serenius

VILKET ÄR DET STORA SAMTALSÄMNET I DIN BRANSCH JUST NU?

Konsolidering, effektivisering över hela värdekedjan i branschen. Ett måste för överlevnad. Ny teknik pushar verkligen på utvecklingen av affärer kring "gammal teknik". Men det handlar inte bara om teknik utan också om fundamentala beteendeförändringar och då tänker jag inte bara på hur vi tittar på tv utan också de krav vi ställer på samhället i stort. Vi förväntar oss att det digitala samhället ska erbjuda trygghet och säkerhet och det i sin tur ställer höga krav på kapacitet, tillgänglighet och inte minst robusthet. KOP

Vi förväntar oss att det digitala samhället ska erbjuda trygghet och säkerhet, vilket ställer höga krav på kapacitet, tillgänglighet och inte minst robusthet.” KIA ORBACK PETTERSSON.

Med risk för att låta präktig gillar jag SVT:s kanaler. Som vintersportälskare älskar jag Vinterstudion och de sänder också min favoritserie Game of Thrones. Youtubes Depeche Mode-kanal skulle vara cool att kunna välja in i Boxer Play! MS

Hur tittarna och tittandet rör sig och med vilken hastighet och vad det innebär för de befintliga och nya aktörerna på marknaden.

till.

Det är vad som kommer att presenteras på IBC nu till hösten. Vad händer egentligen med ultra-hd?

Radio är det spontana svaret. Men vid lite eftertanke så lyssnar jag mest på talradio och den skapar rätt mycket energi, nya tankar och nya perspektiv att det blir svårt att "koppla av". Jag "kopplar på" av den. Det får nog bli Spotify - med musik, i fokus eller som bakgrund, kan jag koppla av.

Radions utveckling.

AV ALLA TV-KANALER I HELA VÄRLDEN, VILKEN SKULLE DU VILJA FÅ HEM TILL DIG? OCH VILKEN KANAL SKULLE DU VÄLJA BORT SIST? KOP

Saknar faktiskt ingen, beror nog på dålig koll av vad som finns runt hörnet. Eller på en mättnad...

Det är olika från dag till dag och det är just därför Boxers Flexpaket passar perfekt eftersom jag då kan välja till och välja bort som jag vill, varje månad om jag så önskar. JL

Mhz #2

Omöjligt att svara på men en kanal med en bra mix av cykling och segling tackar jag inte nej

DET PRATAS MYCKET OM ATT KOPPLA BORT. MEN MED VILKA MEDIER KOPPLAR DU AV? KOP

Oj, det beror på situationen. Jag är allätare – läser, lyssnar, tittar - men att sjunka ned i soffan framför en bra film eller en AIK-match är aldrig fel. JL

Jag kopplar av med sportsändningar på tv, Storytel (just avslutat Morgan Allings fantastiska bok) och musik via Spotify. Så jag kopplar inte bort, kopplar bara in något annat. MS

Digitala tidningar och spel på paddan. s35

Posttidning B

Teracom AB, Box 30150, 104 25 Stockholm

Välkommen till Teracom

>16 Gigabit/sekund

AirFibre

– bredband genom luften Det är inte fiber och inte trådlöst. AirFibre utnyttjar de senaste tekniksprången inom trådlös överföring för att förse hela Sverige med bredband.

fö

rF Ai

m te ys L* -s W M

ho pp

*Micro Wave Link

me dG bE M W

2,4 GHz / 5 GHz

L än

kho

• Omniantenn WiFi • Meshade accesspunkter • WiFi Point to Point • Managerade accesspunkter • Powerline Distribution

Teracom genomförde ett pilotprojekt med sin AirFibre-lösning i Höryda, Karlskrona under våren 2015 där man testade flera olika accesslösningar:

155 Mbit/sekund

PILOTEN

Lä

AirFibre är Teracoms benämning på en modulär teknik baserad på fiber, radiolänk och uppgraderade wifi-komponenter där varje dellösning kan användas separat. Tekniken gör att Teracom kan ge nätverksägare möjligheten att erbjuda bredband till sina kunder för att förtäta en outbyggd del av ett statsnät i tätort och nå glesbygdsområden* som tidigare har bedömts vara alltför otillgängliga och där det inte är ekonomiskt försvarbart att bygga fiber. AirFibre kan även användas som en tillfällig lösning i områden där stadsnäten ännu inte omfattar nedgrävd fiber. Efter att fibern är etablerad kan AirFibre-lösningen återanvändas i ett annat område. AirFibre är aktuell på grund av att tekniken har utvecklats och kostnaderna har minskat. Det är främst överföringshastigheten genom luft som har ökat rejält. Idag kan man bygga MWL-system som kan överföra 16 Gbit/s genom luften, jämfört med 155 Mbit/s som gäller för förra generationens SDH MWL-system. Detta på grund av att man har uppgraderat mikrovågsnätet MWLN (Micro Wave Link Network) till GbE MWL som har en mycket högre kapacitet. (GbE är en förkortning av Gigabit Ethernet, alltså en standard för en överföringshastighet på 1 Gbit per sekund.) Förutom högre överföringshastighet minskar uppgraderingen kostnaden för MWL-systemen rejält. Konstruktionen med moduler bestående av olika tekniker gör att AirFibre kan byggas ut när behov uppstår.

Wifi-antenn Lokal mast

*Glesbygd = bebyggelse från vilken det tar mer än 45 minuter med bil till en tätort med fler än 3 000 invånare.

Fibernod

DTT-mast

Fiberkabel

IEE 802.11 AC Generation 2 3,6 Gbit/s

Fiberkabel

SNART

IEE 802.11 AX upp till 16Gbit/s ( Beräknad till 2018 ).