Svensk Skyttesport nr 2 2017 by Svensk Skyttesport

Skytte Skytt e port S SVENSK

NUMMER 2 2017 ÅRGÅNG 8

MAXA

DIN TRÄNING MED EN SIMULATOR

VÄRMLANDS

LERDUVESKYTTE FÖR FUNKTIONSNEDSATTA

SERIEN

AKTIVERAR I VÄSTMANLAND mini-intervju

ANNA KORAKAKI

Fältskyttetävlingen FÅR BYN ATT LEVA UPP

Forskning och utveckling ger resultat !

! T HE

Nu är den här…

LS25/50 LASERSCORE® ■ Flerfaldig infraröd lasermätning över hela tavlans yta, 510x510mm ■ Kontaktfri mätning 160 000 gånger/s ■ Extremt hög noggrannhet ■ ISSF certierad ■ Inga motorer eller rörliga delar ■ Väderskyddad för utomhusbruk ■ Många kongurations möjligheter 0m pistol/gevär) p vär) (ex. 50m löpande viltmål, 50m pistol/gevär, 25m pistol och 10m ■ Integrerad röd/grön ljussignal för 25m pistol ■ Mycket attraktiv kostnad/prestanda förhållande

Exclusive ISSF Results Provider Worldwide the only system with ISSF-approval for all disciplines

När tillförlitlighet prioriteras rioriteras!! Tfn: 021-600 13 | www.sius.se | info@sius.se o@siu @sius.se 2

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

Värlsdmästaren Emil Martinsson föredrar SIUS US markeringssystem

INNEHÅLL Från redaktionen 3 Ledare 4 I korthet 5 Föreningsinfo 7

JOSEFIN WARG Redaktör Svensk Skyttesport

FRÅN REDAKTIONEN

En rundtur i

SKYTTESVERIGE

Grand Prix-serie i korthåll aktiverar hallänningarna 8 Christer tränar gärna korthåll fält 12 Mini-intervju: Anna Korakaki 14 Lerduveskytte för personer med funktionsnedsättning 16 Försvarsinfo: Militärt användande av civila skjutbanor 21 I kölvattnet av ett inställt fält-SM 24 Ung skytt: Anton Andreasson 26 Särskilda lagtävlingar hett internationellt 28 Fältskyttetävlingen får byn att leva upp 31 Lerduvejuniorer fixar tävling i Brösarp 34 Maxa din träning med en simulator 36 Nedslag i barnoch ungdomsverksamheten 39 Värmlandsserien aktiverar i Västmanland 46 Vi 5 52 Korsordet 54

En lördag i mars. Töreboda. Inne i sporthallen pågår en tävling för unga pistolskyttar. Och det är vackert att se. Inte bara fokuset och glädjen hos skyttarna, utan också hur väl omhändertagna de är. Inte bara assisterar ledarna och föräldrarna de yngre skyttarna i form av praktiska göromål som att justera höjden på skjutbänkar, utan de bjuder också de unga på obegränsat med uppmuntrande ord och leenden liksom vänliga klappar på axeln. Fint och värmande. Det här visar att många redan gör mycket bra i sin barnoch ungdomsverksamhet. Men också bra kan bli bättre. För att idrotten i stort skulle göra mer rätt för barn och ungdomar presenterade Riksidrottsförbundet för några år sedan riktlinjer för barnoch ungdomsidrotten, och sektionsanpassade sådana finns sedan en tid tillbaka. När vi var i Töreboda passade vi på att prata om vissa delar ur dessa riktlinjer med barn, ledare och föräldrar för att höra hur tankegångarna går. Ta del av dem på sidan 39. Mer ungdomsverksamhet på sidan 34 där vi tar oss till skånska Brösarp. Där får nämligen jaktskytteklubbens ungdomar inte bara lära sig att skjuta lerduva. Nej, här lär man sig också den ädla konsten i att arrangera en tävling, med allt vad det innebär. Mycken skytteaktivitet pågår ständigt på olika håll i landet i form av träning och tävling i olika form. I det här numret tittar vi närmare på två olika tävlingsserier som skapar både trevliga utmaningar

och gemenskap. På sidan 8 gör vi besök på en tävling i korthållfältsserien Halland Grand Prix, som får ungdomar och äldre i distriktet att tävla under lättsamma former. Häng också med till Strömsholm i Västmanland, på sidan 46, där Värmlandsserien aktiverar i kpist. Skyttesverige är som vi vet stort och geografiskt sett finns skyttesporten verkligen utspritt i hela landet vilket är väldigt roligt. Extra roligt är det att läsa om hur en skyttetävling till och med gör att en hel by kan leva upp. Sådant är fallet i norrbottniska Vyöni när det vankas vinterriksskytte. Läs om det på sidan 31.

Skytte e Sport www.skyttesport.se

■ ■ ■ ■ ■

Sedan tittar vi också lite närmare på en het trend internationellt, nämligen nya lagtävlingar som är på gång inom både ISSF och ESC. Mer om det hittar du på sidan 28. Det och mycket mer hittar du på de kommande 53 sidorna. Trevlig läsning och ha en riktigt glad skyttesommar! ■

■ ■

■ ■ ■

postadress Box 11016, 100 61 Stockholm leveransadress Östgötagatan 98 D, 116 64 Stockholm besöksadress Skansbrogatan 7, 118 60 Stockholm, 08-699 63 70 (tunnelbana Skanstull) ansvarig utgivare Patrik Johansson, patrik.johansson@skyttesport.se redaktör Josefin Warg, 08-699 63 73, josefin.warg@skyttesport.se grafisk form Lena Hägglund, Ågrenshuset Produktion annonser, ågrenshuset produktion Leif Dylicki, 0660-29 99 58, leif.dylicki@agrenshuset.se tryck & distribution Ågrenshuset Produktion, Bjästa, Flygelvägen 3, 893 80 Bjästa materialinlämning Material skickas till redaktionen@skyttesport.se omslagsfoto Anita Abrahamsson, KKI Skytteförening, är ute på säsongens första kpistträning. Foto: Josefin Warg

Svensk Skyttesport förbehåller sig rätten att i artiklar göra redaktionellt motiverade ändringar, urval och förkortningar. För obeställt material ansvaras ej. Eventuella fotografier tagna framifrån, med mynningen riktad mot fotografen, är arrangerade med oladdade vapen. Fotografering sker under strikta säkerhetsförhållanden.

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

▼ LEDARE

EN TUMME UPP OCH TACK! I skrivandes stund så sitter jag på ett hotellrum i Karlstad. Första dagen på Riksidrottsförbundets (RF:s) Riksidrottsmöte (RIM) är avslutat och vårt eget årsmöte avklarades helgen innan. Jag vill börja med att tacka alla förtroendevalda för det goda arbetet som ni har gjort under året i era sektioner, distrikt och föreningar. Jag vill tacka de närmare 99 000 medlemmar som vårt förbund består av för ert engagemang och intresse av att bedriva er sport, hobby och livsstil i en förening och framförallt inom vårt skyttesportförbund. Att få leda detta förbund ännu ett år under dessa förutsättningar är ett privilegium som jag ska förvalta och utveckla väl tillsammans med er alla inom skyttesporten. Jag vill på detta sätt tacka för förtroendet som nyvald ordförande under ytterligare ett år.

Mer skytteverksamhet Vårt förbund är under förändring. Under konferensen Skytteforum i november proklamerade vi i förbundsstyrelsen förenkling i alla led för att på så sätt utöka skytteverksamheten. Vi gav uppdrag till våra distrikt att arbeta bort administrativa bördor, exempelvis genom att endast ha ett årsmöte för samtliga grenar/sektioner. Vi slog också ett slag för att distriktet ska ha en gemensam ekonomi, det vill säga ingen uppdelning mellan grenar samt att styrelsen ska bestå av

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

ledamöter från samtliga aktiva grenar. Under vårt årsmöte nu i maj frågade vi hur det har gått. Jag är imponerad av det utfall som här visade sig. Majoriteten av distrikten har genomfört dessa åtgärder och de som inte är klara har en plan för genomförandet. Detta är bra för skyttet. Vi är säkra på att det till och med är mycket bra för skyttet och för vår gemensamma framtid. I en styrelse som representeras av gevär, pistol, lerduva och viltmål tillsammans fås förståelse för helheten och andra skyttegrenar, och det är utvecklande, intressant och framtidssäkert. Tillsammans är vi starkare. Ju mer vi får förståelse för varandras verksamheter med dess styrkor och utmaningar, desto bättre verksamhet kan vi skapa både nu och i framtiden.

RF:s nya strategi och utvecklingsresor Vi ska fortsätta med det vi påbörjat tillsammans. Vi ska också arbeta med vårt moderförbund RF:s och dess nysatta strategiresa mot en starkare idrottsrörelse 2025. I denna strategi finns fem utvecklingsresor som ska diskuteras och införas i RF:s organisation och sedermera i Skyttesportförbundet. Dessa resor är:

• En ny syn på träning och tävling i förening • Inkluderande idrott för alla • En jämställd idrott • Ett modernt medlemskap som engagerar • Ett stärkt ledarskap för att förändra kultur och värderingar Med våra fem röster på RIM påverkar vi det beslut som tas på mötet för vår gemensamma idrottsliga framtid, för att på så sätt säkerställa bästa förutsättningar för skyttets utveckling som en stark idrott i samhället.

Nästa steg IDROTTSRÖRELSENS MÅL 2025 ÄR: Livslångt idrottande: Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i en förening under hela livet. Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt. Idrottens värdegrund är vår styrka: Alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund. Idrott i förening: Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening. Idrotten gör Sverige starkare: Idrotts-

rörelsen är en ännu starkare samhällsaktör. Dessa mål ska vi inom skyttesporten arbeta med och uppfylla 2025. RF har på ett föredömligt sätt presenterat sin plan fram till 2025 med visionen ”Svensk idrott – världens bästa”, målen till 2025, strategisk plan uppdelad för två perioder (2018–2021 och 2022–2025), verksamhetsinriktning och slutligen verksamhetsplaner. Dessa delar hänger ihop och utgör en beskrivning av den verksamhet som RF ska bedriva fram till 2025 och därmed också vi. Vi kommer att återkomma senare med information om hur de beslut som tagits på Riksidrottsmötet påverkar vår idrott och verksamhet mer konkret. Till dess så vill jag ännu en gång tacka för förtroendet och önska alla en mycket trevlig fortsatt sommar, med många trevliga skytteaktiviteter på agendan. ■

JIMMY PERSSON Ordförande Svenska Skyttesportförbundet, tel 08-214 640

I KORTHET Svenskt traprekord på världscup

LUFT-EM-MEDALJER i Maribor I mars avgjordes luftvapens-EM i slovenska Maribor och Sverige fick med sig fyra medaljer därifrån – tre i running target (viltmål) och en i gevär. Det svenska running target-laget bestående av Jesper Nyberg, Emil Martinsson och Niklas Bergström sköt hem två silver på två försök. För Martinsson blev det också ett individuellt brons i de blandade loppen, medan Jesper blev fyra i de regelbundna loppen. En överraskande medalj kom i damjuniorernas luftgevär där Isabelle Johansson, blott 17 år gammal, sköt hem silvret efter att först ha tagit sig till final som sjua. – Jag hade väl en förhoppning om att jag

skulle kunna ta mig till final i alla fall men medalj var inte på kartan innan jag kom hit. Men nu har jag ju det och det känns verkligen jätteskönt att kunna gå med den runt halsen. Helt fantastiskt, sa Johansson efteråt. Det blev också en svensk ”fjäder i hatten”-seger när de svenska damjuniorpistoldamerna Rebecka Andersson, Josefine Thörnkvist och Ida Abrahamsson vann det inofficiella testeventet av en ny lagtävling. I herrarnas luftpistol slutade Per-Anders Lander elva, bara en poäng från final. Mer från EM kan läsas i nyhetsarkivet för mars månad på www.skyttesport.se. ■

Internationella höjdpunkter Många mästerskap på hemmaplan väntar i sommar, och detsamma gäller internationellt. Men vilka högintressanta och spännande mästerskap står på agendan? Här är listan över stora internationella tävlingar och mästerskap i sommar: 8/6-

Fitasc Sporting

Lulworth Estate Dorset, UK

22/6–30/6 Junior-VM

Gevär/Pistol

Suhl, Tyskland

6/7-

Fitasc Sporting

Galgamácsa, Ungern

13/7-

ICTSF World Championship Engelsk Sporting

ICTSF Kelmarsh Estate, UK

13/7-16/7

Field Target

Marienberg, Tyskland

21/7-4/8

Gevär/Pistol 25, 50, 300m och Lerduva

Baku, Azerbajdzjan

Sverige har deltagit med skyttar på två världscuper i år. På lerduvevärldscupen på Cypern fanns svensk representation i alla discipliner och bäst gick det för Pia Hansen, Hässleholmsortens JSK, som i damernas trap sköt genomgående stabilt och bra. Så pass att hon satte nytt svenskt rekord med sina 70 träff av maximala 75. Hon fick skjuta särskjutning om en plats i final och slutade till sist åtta. Läs mer i nyhet från den 5 maj bland SvSF:s nyheter på www.skyttesport.se. På gevär- och pistolvärldscupen i tyska München noterades bland annat en bra och en okej match i luftgevär och bra kämpande på pistolsidan, men i tufft motstånd var Sverige aldrig uppe i toppen och hotade. ■

När Nordiska Veteranmästerskapen genomförs i Karlstad den 20–23 juli i sommar finns möjligheter för deltagare och intresserade att följa arrangemanget på #nvm17 instagram, twitter och facebook. Luftpistolen kommer att sändas som livevisning hos SIUS. Dessutom planeras det för filmning och utlägg på Youtube från luftpistolstävlingen och tävlingarna på Sörmon. Läs mer i inbjudan och på Pistolsektionens hemsida. ■ Lars-Göran Liljergren, veteranledare pistol

GLAD SOMMAR!

4/8

Skandinaviskt Mästerskap

Compak Sporting Lund, Danmark

15/8-20/8

Juniorvärldscup

Lerduva

24/8-27/8

Compak Sporting Signes, Frankrike

30/8-11/9

Lerduva

Moskva, Ryssland

Sommarstängt kansli

19/9-23/9

Field Target

Glanusk, Wales

Förbundskansliet kommer att ha sommarstängt under vecka 28–30. Mailar ni kansliet på office@skyttesport.se hanterar vi ert ärende så fort vi har möjlighet. Betalar ni tävlingslicens via bankgiro under dessa veckor, kom ihåg att skriva ut ett kvitto på inbetalningen och ta med på tävling. ■

Besked om OS-skyttet att vänta I februari skickade Internationella Skyttesportförbundet (ISSF) in sitt förslag på ändringar i det olympiska programmet till Internationella Olympiska Kommittén (IOK). Förslaget var omdiskuterat och i stora delar kritiserat, bland annat av SvSF. Enligt förslaget ska 50m gevär liggande, fripistol och dubbeltrap tas bort från det olympiska programmet och mixade lag-tävlingar i luftgevär, luftpistol och trap ska införas i stället. I sommar väntas IOK ge besked kring det olympiska programmet 2020. ■

Sommaren är fylld av skyttetävlingar i olika discipliner, bland annat svenska mästerskap i flera grenar. Ta en titt på vilka tävlingar som väntar i sommar i SvSF:s tävlingskalender, som hittas på www.indta.se. För sportingskyttar gäller lerduvor.com ännu ett litet tag. Vi vill verkligen uppmuntra alla arrangörer att använda SvSF:s tävlingskalender för sina inbjudningar och resultat. Ett ställe för allt gör att det är enkelt för alla att hitta information om den tävling man söker. Lycka till på sommarens tävlingar! ■

VETERANMÄSTERSKAPET PISTOL

Svenska Skyttesportförbundet önskar alla skyttar, ledare, föreningar, distrikt, samarbetspartners och övriga skytteintresserade en riktigt glad och skön sommar!

Porpetto, Italien

Sommarens SM I SVSF:S TÄVLINGSKALENDER

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

I KORTHET OM GRENSEKTIONERNA Breddaktivitet, breddrekrytering, breddutbildning och breddelit – det är sådant som SvSF:s grensektioner jobbar med. Sektionerna består av ideellt arbetande styrelser och vem som efter årsmötena ingår i din grensektion kan du läsa på respektive sektions hemsida på www.skyttesport.se. Där hittar du också allas kontaktuppgifter. ■

SM i engelsk sporting för Steffo

Femteplats på COMPAK-EM På säsongens första internationella sporting-mästerskap, compak sporting-EM i Polen i maj, blev Vikbolandets Jens Hellström femma i den öppna klassen. En klass där totalt 486 skyttar hittades. Hellström sköt fina 195 av 200 träff och var bara en duva från pallen. Läs mer i nyhet från den 15 maj bland SvSF:s nyheter på www.skyttesport.se. ■

Paraskyttet till SvSF? Skyttar med funktionsnedsättningar är precis som alla andra välkomna inom SvSF:s verksamhet, och mer om det kan ni läsa på sidan 17. Det rena paraskyttets tävlingar ligger dock under Svenska Parasportförbundets verksamhet, och det är också de som skickar deltagare till internationella paraskyttetävlingar. Men framöver kan det komma att ändras. Exempelvis parabadminton och parasimning har övergått till Badmintonförbundet respektive Simförbundet, och det här kan komma att bli aktuellt även inom skyttet. Även om förbunden inte har börjat diskutera frågan sinsemellan ännu. Enligt SvSF:s ordförande Jimmy Persson krävs ett stort analysarbete innan något eventuellt beslut tas: – Vi måste se möjligheter och inte hinder, tycker jag. Men det behöver granskas och analyseras. Tillsammans, så att det blir bra för båda parter. Kan vi inte hantera dessa klasser som de är vana vid så är det ju till deras nackdel, och är de vana vid en viss standard som vi inte kan erbjuda så blir det ju svårt. Sedan kan det bli avgränsningar – vad kan vi erbjuda och inte. Det ska ju inte heller vara till nackdel för befintliga grenar vi har heller, säger Persson. ■ 6

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

I fjolårets sista Svensk Skyttesport kunde vi läsa om TV4-profilen Steffo Törnquists lerduvesatsning mot topp fem på ett lerduve-SM i klass 60+, med inställningen ”Hur svårt kan det vara?”. I februari avslöjade coach Staffan Schullström att Steffo ska få tävla i SM i engelsk sporting, detta eftersom det gör träningen rolig eftersom Steffo också gillar jakt. Skyttekortet togs under vintern, tävlingslicensen löstes och nu närmar sig SM:et med stormsteg. Två månader innan Steffo säger att han tycker att formen går upp och ner: – Om man är nybörjare tar man ibland stora kliv för att sedan stå stilla, eller till och med gå bakåt, och sedan kan man ta ett stort kliv igen. Så har det varit. Det som möjligen är problemet är att jag måste vara så koncentrerad hela tiden, jag kan inte bara leka, och

det har jag haft svårt med. Ibland tar jag allt och ibland tar jag inget. Har också identifierat hur ögonen reagerar, jag måste till exempel blunda med vänsterögat på alla motskott. Jag har förstått att det är en jädra humörsport, att man måste vara på gott humör och att man absolut inte kan tänka på annat såsom goda maträtter och goda cigarrer när man skjuter, för då är det kört. Så jag har lärt mig en del, och har ännu tid att träna mer... Bedömer du att du fortfarande har chans på topp fem? – Det har jag. För det har alla, säger Steffo och skrattar. Om jag kan få mina motståndare att tänka på goda maträtter och god mat är mycket vunnet! SM i engelsk sporting avgörs helgen den 29-30 juli hos Gyttorps Sportskytteklubb. ■

SM i olympisk skeet på SM-veckan Den 30 juni-7 juli hålls en rekordstor SM-vecka i Borås, med hela 50 deltagande idrotter. Skyttesporten är med och representeras av SM i olympisk skeet. Tävlingen kommer att gå i Bredared med Bredareds Sportskytteklubb som arrangör. Tävlingsdagar är lördag den 1-2 juli, med damfinal på lördagen och junior- och herrseniorfinal på söndagen. Sveriges allra bästa skeetskyttar planerar att vara där och göra upp om medaljerna, inklusive fjolårets OS-tvåa Marcus Svensson och OS-sexan Stefan Nilsson. Alla som vill se skytte i världsklass är välkomna att titta! Läs mer om hela SM-veckan på www.smveckan.se. SM-veckan är ett samarrangemang av Riksidrottsförbundet, värdstaden, SVT och deltagande specialidrottsförbund. ■

EU:s

VAPENDIREKTIV

I mars röstade EU-parlamentet igenom ett nytt vapendirektiv, något som sedan många år diskuterats och utretts, som bland annat begränsar magasinskapaciteten för pistol och gevär. Hur EU-direktivet ska implementeras i Sverige är nu under utredning. När direktivet röstades fram trodde dock inrikesminister Anders Ygeman (S) att de svenska vapenreglerna inte skulle behöva ändras på så många sätt. – Vår ambition är att inte ställa till med förändringar som är onödigt betungande för legala vapenägare, sa Ygeman till TT. Inom Svenska Skyttesportförbundets verksamhet är den helautomatiska kpisten måhända den som ligger mest i farozonen sett till vad det nya direktivet säger, men SvSF agerar för att behålla det nationella undantag för kpisten som vi har. – Vi värnar om kpisten och vi hoppas på och gör vad vi kan för att få en förlängning av dispensen som vi redan har, det är en av de viktigaste sakerna har vi sagt. Tyvärr har vi inte jättemycket att sätta emot när vi inte fick vara med i referensgruppen som utreder implementeringen, som i stället blev en intern grupp med myndighetspersoner, men vi hoppas att vi i alla fall får chans att svara på remisser. I övrigt har vi snälla vapen så vi påverkas inte så mycket av de nya vapenreglerna i EU, säger SvSF:s ordförande Jimmy Persson. Läs mer om kpistskytte på sidan 46 där vi besöker aktiva Strömsholms Skytteförening. ■

SVENSKA REKORD Med jämna mellanrum sätts nya svenska rekord i skytte. På SvSF:s hemsida, under Tävlingsverksamhet, kan du i listor se vilket som är det svenska rekordet i en disciplin och vem som satte det när. ■

Innerträff i massor för Olle bästa. Har aldrig skjutit så mycket i mitten förut. Det var något utöver det vanliga tror jag. Just när man är inne i tävlingen går man bara vidare till nästa station och reflekterar inte så mycket på det, även om det är jättekul att få 6/6. Det är först efteråt som man tänker på att det var helt otroligt egentligen.

I mitten av mars sköts Fältskyttekårens tävlingar i Sala och Rommeskytten Olle Gabrielsson tog hem segern på ett imponerade sätt. Efter fyra stationer hade han resultatet 6/6, 6/6, 6/6, 6/6 – alltså fullt inklusive sex innerträff varje station. Det följde han upp med ytterligare fullt och några interträffar till på de sista tre stationerna, och han vann stort med resultatet 42/31. En sällsynt skådad resultatrad i fältskytte 6,5mm, och det bästa som Olle skjutit. – När det gäller innerträff var det här det

Vad fick du för reaktioner från dina motståndare? – ”Oj, oj, oj”, ungefär så. Just att jag hade mer än kikarskyttarna. Dem ska man inte jämföra sig med, men den här dagen hade jag till och med mer innerträff än dem, och det hör inte till vanligheterna. Vad var lyckoreceptet den här dagen? – Det är väl att man tar ett beslut. Att man beslutar om ett avstånd och vind och har rätt. I fältskjutning har man alltid två-tre rätt, men man har sällan rätt på alla stationer. Men just att det var så många stationer rätt var roligt. ■

Ny föreningsutvecklare på kansliet

I början av juni började Emil Fritzell som ny föreningsutvecklare på Skyttesportförbundets kansli. Mullsjösonen Emil var då nyutexaminerad från Idrottens Organisationsledarlinje på Bosön Idrottsfolkhögskola. Emil kommer att jobba med bland annat fören-

ingsärenden och Idrottslyftet. Emils bakgrund är inom fotbollen men han ser fram emot att lära sig mer om en för honom ny idrott. – Det känns riktigt bra att börja arbeta på Skyttesportförbundet. Att kunna arbeta med föreningsutveckling inom idrottsrörelsen är något jag strävat mot under min studietid på Bosön, och nu får jag möjlighet till det på ett specialidrottsförbund, säger han. Redan i januari anställde SvSF en föreningsutvecklare att ersätta Hans Drugge när han gick i pension, men av personliga skäl valde denna person att sluta sin anställning bara två månader senare. ■

UTVECKLANDE LERDUVELÄGER

I mars-april ordnade lerduvesektionen två träningsläger i skeet och olympisk trap för ett gäng unga satsandes skeet- och trapskyttar. Lägren gick i Málaga, Spanien, respektive i Uppsala, och bekostades bland annat av Idrottslyftet. I Málaga fick alla deltagarna en bra genomkörare inför tävlingssäsongen, med mycket skytte i perfekta förhållanden. Utöver mer skytteträning handlade det i Uppsala också om idrottspsykologi tillsammans med RF:s idrottspsykolog Karin Moech som Skyttesportförbundet har ett samarbete med. Deltagarna har under de gånger de träffat henne bland annat lärt sig ett antal övningar/verktyg för att träna upp sin förmåga på att fokusera sig och även att sätta smarta mål för sitt skytte. Läs mer i lerduvesektionens nyhetsarkiv på hemsidan, i nyhet publicerad den 7 april. ■

FÖRENINGSINFO Ansök om LOK-stöd senast 25 augusti Har er förening verksamhet för ungdomar mellan 7 och 25 år? I så fall kan ni söka LOK-stöd, lokalt aktivitetsstöd, för detta. Fram till och med den 25 augusti kan ni söka LOK-stöd för er verksamhet under perioden 1 januari – 30 juni 2017. Ni ansöker om LOK-stödet via din förenings webbsida i IdrottOnline och ansökan ska vara inskickad senast den 25 augusti klockan 23.59. Ansökan är dock redan öppen så skicka gärna in LOK-stödsansökan redan nu om säsongen är avslutad. För sent inkommen ansökan ger inte rätt till bidrag. Ni kan inte heller komplettera ansökan efter sista ansökningsdagen. LOK-stöd kan fås för aktiviteter som är minst 60 minuter långa, där minst tre ungdomar deltar, som innehåller en gemensam samling och avslutning och där ni har en ledare. Deltagarstödet är 7 kronor, ledarstödet är 21 kronor per tillfälle och ytterligare 5 kronor ges för extra ledare. Beloppen per aktivitet är något mindre än tidigare år. Det är till följd av att fler LOK-aktiviteter har rapporterats in men det totala LOK-stödsbidraget för 2017 är detsamma som tidigare, det vill säga 600 miljoner kronor. Med hjälp av LOK-stödet kan ni som förening få en stor del av er ungdomsverksamhet finansierad, så missa inte chansen! Läs mer om LOK-stödet på www.svenskidrott.se.

Om något allvarligt har hänt Då och då rapporteras i media om övergrepp inom idrotten. Om eller när något händer i din förening eller ditt förbund – eller om du misstänker att något händer, både i och utanför idrotten, är det oerhört viktigt att agera. Beroende på händelsens art finns olika lämpliga lösningar. Det finns stöd och råd att få inom idrotten. Läs mer på sidan www.rf.se/Tryggidrott/omnagotallvarligthant/.

Avgifter för musik på event Från och med i år tillåter ISSF-reglementet att ni som arrangör spelar musik under ett tävlingsevenemang, till och med under en final. (Se punkt 6.11.8 i det allmänna ISSF-reglementet.) Den arrangör som spelar musik under ett evenemang eller spelar musik på sin anläggning är skyldiga att betala en musikavgift till Stim (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå). Det är olika avgifter beroende på tillställning och antal närvarande personer, respektive för om man spelar musik i en musikanläggning. Lägsta dagsavgift för att spela musik på ett sportevenemang är 284 kronor. Mer information om regler och avgifter hittas på www.stim.se.

Idrottslyftet När mars månad var slut, tillika ansökningsperioden för Idrottslyftet 2017 inom SvSF, hade 136 ansökningar inkommit. Majoriteten gällde för projekt inom fokusområdet anläggning. Nästan 9,3 miljoner kronor ansöktes det om totalt. SvSF hade dock bara drygt 2 miljoner kronor att fördela och i april-maj fick alla ansökningar svar om de tilldelats medel eller inte. SvSF önskar alla som beviljats medel lycka till med sina projekt.

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

GRAND PRIX-SERIE I

korthåll

AKTIVERAR HALLÄNNINGARNA

TEXT OCH FOTO: CAMILLA OSKARSSON

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

Serien Hallands Grand Prix erbjuder ett flertal tävlingar med inte alltför lång resväg, såväl i banskytte som fältskytte med korthållsgevär. Detta för att locka ungdomar att tävla under lättsamma former. Även äldre skyttar är välkomna och på köpet främjas gemenskapen mellan hallandsföreningarna.

Strålande sol och blommande vitsippor. Inramningen kunde inte vara bättre för säsongspremiären för korthåll fält i Hallands Grand Prix. Göran Steen, Halmstad, berättar om serien: – Den startades upp för ett antal år sedan för att ungdomar skulle få komma ut på olika banor. Det brukar gå lätt att få med dem ut, det hela är väldigt populärt! På fält är det lite svårare, vissa år är det lite mer och vissa lite mindre. Men föreningarna jobbar med att få ut fler, vi sätter ut fältskyttemål på våra skjutbanor och tränar på det, till exempel.

Samarbete mellan föreningar

04 01 Varbergsskyttarna Christopher Kerr och Alexander Kerr gör sin andra säsong. För klubbkompisen Hannes Öhman är det däremot fältpremiär. 02 Jan Berntsson, Christer Berntsson, K-G Öhman och Hannes Öhman håller fokuset på figurerna. 03 När Tvååkergänget skjuter är varje träff viktig i den interna glasstävlingen. 04 Unge Benjamin med mamma Helena Thynne, Tvååker. Till vänster: Dagens första patrull är igång.

I fältskytteserien ingår fyra tävlingar förutom förbundsmästerskapet, först ut är dagens tävling i Sällstorp norr om Varberg. Dagens banläggare Christer Berntsson, Varberg, gläder sig åt det fina vädret som bidrar till att locka skyttar. – 38 stycken idag, det är ett nytt deltagarrekord! konstaterar han. En av de stora vinningarna som han ser med serien är att det finns ett gott utbyte mellan föreningarna. – Förr pratade man ju knappt med dem från andra föreningar, det fanns en stor rivalitet. Nu för tiden, när antalet skyttar har minskat, så är det i alla fall verkligt positivt att det finns en mycket bättre sammanhållning. Precis som Christer så har även Lennart Högenberg, Hajom, fått upp ögonen för korthållsfältskyttet. Båda är gamla inbitna 6,5-skyttar som numera älskar även korthåll fält. – Det här är minst lika roligt, men svårare! tycker Lennart.

Även han betonar samarbetet mellan föreningarna. – Man samsas om målmaterialet, det vandrar runt. Nu idag när tävlingen är slut så tar Älekulla, som ska ha nästa tävling, materialet med sig hem.

Fältfigurer ligger framme Åldersspannet på dagens deltagare är stort, åttioplussare blandas med femtonåringar i patrullerna. Jörgen Gustavsson, ungdomsledare i Varberg, ser stora fördelar med dessa åldersskillnader. – Fältskytte kräver mycket hjälp i början och A och O är intresserade föreningsledare. Har vi inga gamla skyttar blir det inga nya heller! En som är ute på sin livs första fältrunda är femtonårige Varbergsskytten Hannes Öhman. – Det var jättekul och gick oväntat bra! Men det var lite klurigt att skruva för vinden. Jag tror att jag kommer att fortsätta med fält. Serien är rolig för att man möter folk från andra föreningar, berättar han. Jörgen delar med sig av hur de gör i klubben för att inspirera sina ungdomar, som till exempel Hannes, att våga prova fältskytte. – Det ligger alltid fältskyttemål framme på banan och vi pratar om det för att visa att alla mål inte måste vara runda och stå på 50 meter. Sen handlar det om att peppa dem.

Familjestrid Några som nappat på detta och nu skjuter sin andra säsong är bröderna Alexander och Christopher Kerr. De tycker båda att fält är roligare än bana. SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

– Man kommer ut mer och det blir en större utmaning, förklarar Alexander. De poängterar också att det är roligt att träffa folk från andra klubbar, men det som lockar allra mest är något annat: – Det bästa med skyttet är gemenskapen inom familjen och att vi kan tävla mot varandra, säger Christopher. Ur denna interna strid var det idag pappa Alan som gick segrande. Att ha pappa med ser bröderna som en tillgång och de lyssnar gärna på hans råd. – För mig är det viktigt att analysera varför det gick som det gjorde, säger Alexander. Det kan vi diskutera med pappa i bilen hem. Var något felinställt? Var det vinden? Den var inte lätt idag! Nej, vinden ställer till det för många idag, även om den aldrig närmar sig den medelhastighet på 13 sekundmeter som SMHI utlovat. De mer erfarna tar dock dagens luriga vindförhållanden med ro, de har varit med förr. – Vad tror vi om vinden här, Widar? frågar Christer Jönsson, Oskarsström, sin klubbkompis. – Äh, den skiter vi i! svarar Widar Svensson skämtsamt.

Glasstävling I dagens sista patrull finns ett gäng från Tvååker, som vid markering kan konstatera att flera skott blåst ut även för dem. De låter sig dock inte bekommas av detta: – Här gick det skit! – Men vi är glada ändå! – Är vi?! frågar sig en i gänget och får de övriga att skratta. Tvååker försöker, precis som Varberg, att få med fler unga ut. Richard Gustafsson berättar att ledarna märkte att han gillade att skjuta mycket och alltid var den som höll på längst på träningarna. – Så då frågade de om jag ville följa med på detta också. Roligt att komma ut! Även inom detta gäng finns en intern kamp, som är minst lika viktig som huvudtävlingen. – Vi har en glasstävling, förklarar Magnus Kling. Den som kommer sist får bjuda de andra på glass. Just idag har Tvååker flera av sina ungdomar iväg på annat håll, bland annat konfirmation. Istället har de med sig den unge påläggskalven Benjamin, som med leksaksbössan i högsta hugg följer de andra. Han tränar också för att kunna överta rollen som skjutledare. Flera av de gamla 6,5-skyttarna som sett det skyttet minska enormt pratar om att korthållsfält är framtiden. Och visst är det möjligt att tro på fältskyttets framtid när Benjamin, innan han visiterar, högt och tydligt ropar: – Eld upphör! ■

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

08 05 Jan Berntsson är med sina 81 år en av de äldre deltagarna. 06 Terrängen var kuperad och bjöd på stora utmaningar. 07 Markering – en spännande tillika socialt viktig del. 08 Christopher Kerr. 09 När Richard Gustafsson, Tvååker, fick frågan om att följa på tävling tvekade han inte.

På nästa uppslag! Ta del av Christer Berntssons KORTHÅLLFÄLTTRÄNING!

Kampanj 2017 2017 Kampanj SP88med medelektroniskt elektroniskt kodlås, brandbox! SP88 kodlås,skjutmål skjutmåloch och brandbox! Sveriges mest sålda ”stora” skåp de senaste åren! Sveriges mest sålda ”stora” skåp de senaste åren! Lämplig för upp till 16 gevär men godkänt för 20 gevär. Lämplig för upp till 16 gevär men godkänt för 20 gevär. Skåpet levereras med elektroniskt kodlås, skjutmål och brandSkåpet levereraslöstagbar med elektroniskt kodlås, skjutmål brandbox, topphylla, vändbar mellanvägg med tvåoch halv-hylbox, löstagbar vändbar mellanvägg med två halv-hyllor, topphylla, fem fasta förvaringshyllor i dörren, vapenhållare, lor, fem fasta samt förvaringshyllor i dörren, vapenhållare, bottenmatta nyckelkroklist. bottenmatta samt nyckelkroklist. Behöver inte förankras. Certifierad enligt SSF3492. Behöver förankras. Certifierad H*B*Dinte 1500*550*400. Vikt 152 kg.enligt SSF3492. H*B*D 1500*550*400. Vikt 152 kg. Elektroniska kodlåset kan kompletteras med en 9V adapter som gör det möjligt att välja mellan batteri- eller eldrift. Elektroniska kodlåset kan kompletteras med en 9V adapter som Pris för adaptern i samband med skåpköp 100:(Ord. 595:-). gör det möjligt att välja mellan batteri- eller eldrift.

6.995:6.995:-

Pris för adaptern i samband med skåpköp 100:- (Ord. 595:-).

Ordinarie pris: 8.745:-

Honeywell Ordinarie Honeywell brandbox. 7 års garanti samt Modell SS1101. Brandsäker. H*B*D utv. = 183*317*253 mm. livslång utbytesrätt Honeywell Honeywell brandbox. H*B*D inv. = 94*288*180 mm. efter en brand! 7 års garanti samt Modell SS1101. Brandsäker. Skyddar även CD, livslång utbytesrätt H*B*D utv. = 183*317*253 mm. USB-enheter och DVD. Vikt 8,7 kg. Pris:

pris: 8.745:Honeywell Brandbox A4.

695:-

efter en brand! Skyddar även CD, enligt SSF3492 USB-enheter och DVD.

H*B*D inv. = 94*288*180 mm.

695:-

SP66 säkerhetsskåp certifierad Vikt 8,7 kg. Pris: Det kompletta skåpet lämpligt för upp till 6 gevär. med omställningsbart högsäkerhetslås med 2 st korta nycklar. SP66Levereras säkerhetsskåp certifierad enligt SSF3492 Elektroniskt kodlås går att få som alternativ. Pris 1.500:-. Det kompletta skåpet lämpligt för upp till 6 gevär. Skåpet levereras med ett skjutmål, två justerbara hyllor samt Levereras med omställningsbart högsäkerhetslås med 2 st korta nycklar. fem förvaringslådor i dörren, bottenmatta samt vapenhållare för gevär.

Modell SS1103. Brand och vattentät H*B*D utv. = 165*405*316 mm. Honeywell Brandbox A4. H*B*D inv. = 98*333*215 mm.

Modell SS1103. Brand och vattentät

895:-

H*B*D utv.Pris: = 165*405*316 mm. Vikt 12,9 kg. H*B*D inv. = 98*333*215 mm. Vikt 12,9 kg. Pris:

895:-

Elektroniskt kodlås går att få som alternativ. Pris 1.500:-. Skåpet levereras medtack ett vare skjutmål, tvåi botten justerbara hyllor samt Lätt att förankra fyra hål och fyra i ryggen. fem förvaringslådor i dörren, bottenmatta vapenhållare H*B*D 1250*420*300 mm, Vikt ca 93 samt kg. Pris inkl. moms.för gevär.

3.995:-

Lätt att förankra tack vare fyra hål i botten och fyra i ryggen. H*B*D 1250*420*300 mm, Vikt ca 93 kg. Pris inkl. moms.

3.995:Ordinarie pris: 5.245:-

Kontakta oss för mer information om närmaste återförsäljare. Nu över 750 st runt om i Sverige, många med hämtlager för direktleverans!

Ordinarie pris: 5.245:-

Köp till ett vapenfodral “lyx”i samband med ditt skåpköp!

Priserna är hämtpris i Huddinge inkl. moms. Beställ genom någon av våra 750 st återförsäljare. närmaste återförsäljare. Eventuell frakt till valfri gatuadress i Sverige: 495:-

Kontakta oss för mer information om Nu över 750 st runt om i Sverige, många med hämtlager för direktleverans!

495:-

Köp till ett vapenfodral “lyx”i samband med ditt skåpköp!

495:-

UPPGE KOD: Kampanj 2017 vid beställning.

Priserna är hämtpris i Huddinge inkl. moms. Beställ genom någon av våra 750 st återförsäljare. Eventuell frakt till valfri gatuadress i Sverige: 495:-

Scandinavian Safe AB - Stockholm - Sweden - Tel 08-689 85 60 www.scandinaviansafe.se UPPGE KOD: Kampanj 2017 vid beställning.

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

Scandinavian Safe AB - Stockholm - Sweden - Tel 08-689 85 60 www.scandinaviansafe.se

CHRISTER tränar gärna korthåll fält

TEXT OCH FOTO: CAMILLA OSKARSSON

Inom det nationella skyttet är det relativt ovanligt med utövare som tränar mycket, kanske framförallt inom fältskyttet. Ett undantag är 2015 års svenske mästare i korthållsfält, tillika fjolårets silvermedaljör, Christer Berntsson från Varberg. Han tränar i alla väder och motiveras av att tycka att träningen är rolig.

Intresset för skytte började redan i tidiga tonåren. Christer provade lite luftgevär, men inte särskilt mycket, innan han direkt började med gevär 6.5mm. – Då var jag väl en 14 år ungefär. Vi var tre stycken jämnåriga, så det blev att jag fortsatte. 6,5-skyttet har sedan alltid funnits med honom. Det var först 2005 som han kom i kontakt med korthåll, det i och med att riksskyttet gick i Halland. I samband med detta deltog han i en korthållsfälttävling för första gången. – Då lånade jag en bössa, men sedan har jag skaffat en växelsats så nu kör jag med Sauern. Jag har en buskdiopter och bedömer avstånden på samma sätt. Om exempelvis en C10 i korthåll bedöms till 500 meter, då skruvar jag upp 18 knäpp som i 6,5 och det stämmer förvånansvärt väl även i korthåll. Oftast ser ju C10 på 100 meter i korthåll ut som C50 på 500 meter 6,5, förklarar han. – På så sätt blir allt så likt 6,5 som möjligt. Korthåll fält är en jättebra träningsmöjlighet! Dessutom är det mycket lättare att träna korthållsfält än 6,5 och det stör grannarna minimalt. Och tränar gör han. Exakt hur mycket det blir har han dock svårt att uppskatta.

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

– Jag tränar för att det är roligt, inte för att följa det i någon träningsdagbok, konstaterar han.

Tränar i svårt väder En hel del träning blir det i alla fall och minst en eller ett par gånger i veckan är det fältträning som gäller. Christer arbetar oregelbundna tider, men när han är ledig sätter han gärna upp ett antal figurer och skjuter många skott på en gång. Att träningsformen är relativt tidskrävande ser han inte som något större hinder. – Nej, visst tar det ett par tre timmar varje gång, men att sätta upp målen går ganska snabbt. Jag har figurer på pappbakgrund, som jag bara häftar fast på en enkel pinne med häftpistol och trycker ner på olika avstånd. Då sätter jag kanske 25 stycken på en gång, och sedan skjuter jag upp några skottaskar per tillfälle. När han sätter ut mål på detta vis så rör det sig oftast om avstånd mellan 60–130 meter. För att träna på små figurer på avstånd upp till 50 meter så använder han sig i stället av 50-metersbanan i Varberg. Totalt uppskattar han att det blir 3–4000 skott med kaliber 22 på ett år och därtill en hel del 6,5. Vilket som är roligast är inte helt lätt att svara på. – Jag brinner mycket för 6,5 fortfarande eftersom jag alltid hållit på med det, men korthåll är egentligen väl så roligt. Framför allt så kompletterar de båda varandra bra. En skillnad är att korthållet är förhållandevis mer vindkänsligt, så det är svårare när det är ryckig vind, säger han. Den extra utmaningen är dock inget som avskräcker, snarare anser han att svåra förhållanden brukar vara till hans fördel gentemot konkurrenterna. – Jag väljer jättegärna att träna när det är busväder, på så sätt förbereder jag mig för svåra tävlingsförhållanden. De som inte har provat det blir helt ställda när de kommer till en tävling med dåligt väder. En sak som jag tränar på i blåst är att försöka välja rätt skottillfällen, men det är inte alltid det lyckas...

Gemenskapen lockar Förutom träning blir det också en hel del tävlingar. Som hallänning har han goda möjligheter att skjuta flera korthållfält-tävlingar utan att behöva åka så långt.

 Christer Berntsson, i mitten, på korthållsfälttävlingen som han själv anordnar som en del av Hallands GP-serien. Till vänster Jan Berntsson och K-G Öhman till höger.

– Det blir nog ungefär tio korthållsfältskjutningar på ett år. Dessutom försöker vi få till nån gemensam fältskytteträning innan SM, för att sporra skyttar från olika föreningar som ska dit. Hans oregelbundna arbetstider gör att han annars oftast tränar ensam. – Ja, så är jag kanske lite speciell – jag behöver inte folk runt mig för att tycka att träningen är rolig. Fast variation är bäst! Det är roligt att kunna stötta nya skyttar och kanske hjälpa någon med en fälttabell eller så. Och så är det alltid kul när man lyckas lura med någon ny ut! För även om ensamma träningspass fungerar bra så behöver han inte fundera länge över vad som är det bästa med korthåll fält: – Gemenskapen! Det är det jag kan sakna i 6,5, den där trivsamheten och gemenskapen. När man går en korthållsfältrunda så gnabbas man lite, snackar med varann och man rör sig som en enda grupp. Det blir mer social samvaro. Och så är det mer yngre skyttar med, det är häftigt att se! Det sistnämnda är en viktig aspekt av det hela, eftersom Christer menar att fältskyttets framtid finns i korthållsfälten. – Jag hoppas att det ska gå att locka över fler 6,5-skyttar. Innan har det nästan varit så att de hellre lagt av än gått över till korthåll, men jag tycker att det har börjat ändras lite. De sitter på jättestor kunskap och med hjälp av den skulle man kunna hjälpa igång flera nya skyttar. Dessutom kan det arrangeras mycket fler tävlingar i korthåll, det kräver inte alls samma jobb. Det är en hejdlös skillnad!

Drivkraften När Christer förrförra sommaren vann SM i korthåll fält så var han redan välmeriterad och tog det hela med ro. Situationen var en helt annan när han för femton år sedan vann ett SM för första gången, då i 6,5. – Det var en målsättning som jag hade haft väldigt länge, men luften gick ur mig lite då. Vad skulle jag göra sedan, lägga av? Det var en konstig känsla, att inte ha något att kämpa för. Men så kom jag på att jag ju tycker att det här är väldigt kul, skyttet i sig. Det är det som är min drivkraft för att träna mycket, berättar han. – Det klart att jag fortfarande vill vinna när jag väl är på tävlingsplatsen, men när jag inte vinner så gläds jag med de som slår mig. Efter att ha vunnit mycket i många år så är det inte lika viktigt längre. Men det är roligt om jag kan sporra andra till att kämpa för att slå mig, på så sätt höjs hela gruppen och vi får ett riktigt bra distriktslag eftersom vi har bra sparring på hemmaplan. ■ SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

ANNA KORAKAKI ▼ MINI-INTERVJU

TEXT: JOSEFIN WARG FOTO: JONAS EDMAN

Grekiska pistolskytten Anna Korakaki hade ett magiskt 2016. Hon sköt hem mängder av internationella medaljer på tävlingar och världscuper, däribland två OS-medaljer. Hennes insatser gjorde att hon i slutet av året utsågs till årets kvinnliga sportskytt i världen av ISSF. Inte dåligt av en sistaårsjunior! Framgångarna har fortsatt under 2017, med vinst i luftpistol och en tredjeplats i sportpistolen på världscupen i München bland annat. För Svensk Skyttesport avslöjar hon ”hemligheten” bakom framgångarna. Ålder: 21 Klubb: Orion, Thessaloniki Nation: Grekland Discipliner: 10m luftpistol, 25m sportpistol Sysselsättning: Skytt, studerande Hur beskriver du ditt skytteår 2016? – 2016 var tveklöst det mest framgångsrika året för mig så här långt. Guld och silver i luftpistol och sportpistol på juniorvärldscupen, och dubbla silver i disciplinerna på världscupen i Baku. Sedan guld i sportpistol och brons i luftpistol på de olympiska spelen. I och med det blev jag den första kvinnliga grekiskan att vinna två medaljer under samma OS, oavsett idrott! Sedan guld och silver i sport och luft på världscupfinalen, med ett finalvärldsrekord i sportpistol och en tangering av juniorvärldsrekorden (både grundomgång och final) i luftpistol. De prestationerna säger allt om året, tycker jag.

Vad är förklaringen till dina stora framgångar i fjol? – Det finns inte något ”magiskt recept” eller någon hemlig förklaring till framgångarna, utan framgångarna kom efter den största och mest kvalitativa arbetsinsats

14 SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017 Lapua Svensk Skyttesport 1 2017 Skytte 104x302 Scenar.indd 1

15.5.2017 16:17:19

jag gjort så här långt tillsammans med min pappa, som också är min coach. Jag har haft ett stort fokus på mitt mål och har jobbat hårt för att nå det.

Du är förstaårssenior i år. Hur är det möjligt att ha nått så långt som du har trots att du är så ung? – Åldern har ingen betydelse. Jag är varken den första eller den sista som har nått stora framgångar vid ung ålder. Utan det hänger på hårt arbete. Fast självklart, om det finns ett visst mått av talang så kan kombinationen talang och hårt arbete göra att framgångarna kommer snabbare.

När förstod du att du kunde bli en skytt i världsklass? – Redan vid tidig ålder såg min tränare egenskaper i mig som, i kombination med rätt arbete, kunde ligga till grund för att bli en väldigt duktig idrottare. Så vid 12 års ålder sa han till mig att om jag skulle träna som han sa skulle jag kunna

bli olympisk mästare. Redan som barn beundrade jag olympier, så för mig blev det en utmaning att göra mitt bästa för att också bli en skytt i världsklass. Men självklart så kan ingen ”skriva ett kontrakt” med framgången. Du vet aldrig när den kommer, eller ens om den kommer. Oavsett hur hårt du försöker.

Vilka är dina bra kvalitéer som en skytt? – Jag tror att jag har fler ”dåliga” kvalitéer som skytt än bra. Det låter lite galet, men det är sant. Men min riktigt bra egenskap är – tveklöst – min förmåga att fokusera. Jag kan fokusera strålande även efter att någon precis har skrikit på mig, direkt efter att jag har gråtit eller skrattat, eller direkt efter att jag har varit upprörd över något. Oavsett så förblir mitt skytte detsamma och det är väldigt viktigt.

Vad känner du att du kan förbättra? – Vad jag kan, och måste, förbättra är mitt tålamod, mitt lugn och min ilska.

Hur tränar du? – Min träning består av skytte i ensamhet på banan med min coach som enda sällskap, av lite mental träning inför viktiga matcher och självklart också av fysisk träning på gym. Jag tror verkligen

att fysisk träning är nödvändigt i skytte, för både den fysiska och psykiska styrkan och balansen.

Vad har du för råd kring hur man ska lyckas i en final? – Som sagt tidigare så finns det inga hemligheter till att lyckas. Det handlar bara om att försöka vara lika cool i en final som på träning, det är det. Att bara fokusera på dig själv och vad du gör är nyckeln. Du ska inte tänka på medaljer, resultat eller rivaler utan bara på din teknik.

Du har redan uppnått mer än vad många idrottsaktiva drömmer om. Vilka mål har du för framtiden och vad håller din motivation uppe? – Vad som håller mig ”törstig” och motiverad är den magiska saken FÖRBÄTTRING, som verkar vara oändlig. Mitt mål är varje enskild tävling, i Grekland och utomlands, och jag siktar då på att skjuta 40 skott så perfekt som möjligt. Mitt framtida mål är dock utan tvekan VM 2018 och naturligtvis nästa OS. Jag brukar alltid säga att man faktiskt aldrig når toppen. Du kan ha 20 olympiska medaljer, men det finns alltid en 21:a att få, en 22:a och så vidare. Det har ingen ände och det är vackert! ■

Pilla products exceed the most stringent optical standards in order to carry the ZEISS name. Our products are engineered to produce the most vivid high definition lens technologies on the market. Each lens is individually inspected by a Zeiss engineer to be optically perfect.

För den kräsne skytten finns inget annat val än Randolph Ranger och Pilla skytteglasögon. Tillverkade i samma kvalitet som vi använder för att tillgodose USA:s militärer, erbjuder Randolph Ranger bästa möjliga säkerhet och målskärpa. Med vårt unika urval av utbytbara polycarbonatlinser i 12 olika färger är du väl förberedd för alla typer av ljusförhållanden. ADD SOME COLOR TO YOUR KIT... OVER 12 NEW TEMPLE OPTIONS FOR THE OUTLAW X6 AND X7 VISIT PILLASPORT.COM

DU KAN KÖPA RANDOLPH RANGER OCH PILLA SOM ❚ Båge inkl komplett 12 lins-system ❚ Båge inkl 3 par valfria linser ❚ Båge inkl glas med din egen korrektion och färgval

mobilnr. 0705-18 20 35 www.hakandahlby.com

HAR DU SYNFEL? JAG HJÄLPER DIG! vi hjälper dig att se vad du skjuter på

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

Peter Hillblom och Martin Häll vill en dag skjuta trap i Paralympics. Och de säger sig vara redo att jobba hårt för att nå målet. ”Ja, absolut. Det här är det jag vill hålla på med.”, säger Martin.

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

LERDUVESKYTTE TEXT OCH FOTO: JOSEFIN WARG

för personer med funktionsnedsättning

Att det går utmärkt att med någon sorts funktionsnedsättning skjuta gevär och pistol är väl känt. Mindre vanligt är dock att höra att detsamma gäller för lerduveskytte. Men även lerduvor går att skjuta trots en funktionsnedsättning, och inom paraskyttet kommer i år den allra första världscupen i lerduva att arrangeras. Peter Hillblom och Martin Häll är båda rullstolsburna och har tagit upp lerduveskytte i år. Vi fick ett snack med dem om utmaningarna med att skjuta i stol, om tillgänglighet på banor och om högt uppsatta mål.

Även om det är Parasportförbundet som organiserar tävlandet internationellt så sker det mesta skyttet på breddnivå i Sverige inom Svenska Skyttesportförbundets verksamhet. Och där är även dem med funktionsnedsättning välkomna. – Är det lerduveskyttar med funktionsnedsättning av något slag ska de också vara välkomna in i vår skyttefamilj. Det är viktigt i alla grenar. Annars är vi inte en del av samhället, säger SvSF:s ordförande Jimmy Persson. Ser man till reglerna är det, precis som i gevär och pistol, tillåtet att delta i SvSF:s tävlingar med vissa funktionsnedsättningar, till exempel om man är rullstolsburen. – Det står i och för sig i skeet- och trapreglerna att gevär ska hållas med båda händerna, men en som är enarmad kan söka dispens. Det är inga problem att kunna ge dispens för det, för det är ju ingen som får en fördel mot någon annan genom att skjuta med bara en hand, säger Lars-Eric Söderberg som är regelansvarig i lerduvesektionen. Lars-Eric själv har sysslat med lerdu-

veskytte i decennier men trots det har han bara kommit i kontakt med någon enstaka skytt med funktionsnedsättning. – När jag var aktiv på 60- och 70-talet var det en kille i Alvesta som var enarmad, som höll bössan med höger hand som en pistol. Han sköt precis som vi andra men hade lite mer bekymmer när han skulle ladda, för han fick sätta bössan mellan benen för att kunna bryta upp den och ladda. Men annars sköt han precis lika bra som oss andra, säger han.

Internationell världscup Under de senaste åren har lerduveskytte för funktionsnedsatta aktualiserats i och med att det dykt upp tävlingar på internationell nivå. Italien har varit tongivande i arbetet och på en GP i landet i fjol var 72 deltagare från 15 nationer med. Och i september i år ska den allra första paravärldscupen inom lerduva ordnas, dit Svenska Parasportförbundet har möjlighet att skicka deltagare. Det pratas om att det eventuellt ska komma på det Paralympiska programmet också, och det sägs ska vara en förgren till Paralympics

2020. Det här är något som Martin Häll, Huddunge, och Peter Hillblom, Valbo, har fått upp ögonen för. Martin har varit med i paraskyttelandslaget i gevär många år och deltog bland annat på Paralympics i Rio de Janeiro i fjol. Men nu var det dags att testa annat: – Jag jagar, så jag skjuter ju lite för jaktens skull. Jag har skjutit lerduva hemma med brorsan och pappa och har jämt tyckt att det har varit roligt. Och nu när det nog ska komma på Paralympics var det dags att satsa på det på riktigt. När jag skjuter luftgevär är det ju bara precision och sikta, sikta, sikta. Här ska man ju inte sikta, och så smäller det, säger Martin som är född med ryggmärgsbråck.

Åter på banan För Peter Hillblom är det andra gången han tagit upp lerduveskytte. Redan i 12–13-årsåldern testade han lite med sin pappa som var aktiv, men Peter började på riktigt runt år 2001–2002. Tio år tidigare hade han varit tvungen att amputera vänster ben efter att ha drabbats av en skelettumör som satt precis ovanför

knät. Det var dock inget hinder för lerduveskytte och han sköt nordisk trap stående på ett ben. Han deltog bland annat på ett SM, med ungefär en 30-plats som resultat. Han tröttnade till sist eftersom ”lerduveskyttet var en neråtfluga” och det blev för trist att åka ensam på tävlingar, så sedan 2008 har han inte skjutit en enda lerduva förrän han testade på nytt i januari i år. – Sedan var man körd igen, säger han.

Banor med behov På det internationella parasportprogrammet är det olympisk trap som gäller, så det är det som både Martin och Peter har börjat med. De är medlemmar i Uppsala Jaktskytteklubb, som har den närmaste trapbanan till där de bor. Dessutom har de fixat Håkan Dahlby som coach. Så ibland, som i dag, träffas de på banan hos Dahlbys förening i Nykvarn. Just olympisk trap-banan är under uppbyggnad men med ett tillgänglighetstänk – med stenlagd gång fram till skjutplatserna och med en stor cementplatta med utmålade skjutplatser på i stället för separata

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

plattor med gräs mellan. Något som är nödvändigt för att kunna röra sig med rullstol. Peter, som varit på många svenska skjutbanor, är klar på vad han tycker om tillgängligheten på dem i stort: – Skitdåligt. I alla fall om man ser rullstolsmässigt. Det är oftast grus eller gräs mellan plattorna och så ligger oftast plattorna ovanpå backen och med en kant upp till plattan. Tittar man på nordisk trap så är det nog bara en handfull banor, om ens det, som är tillgängliga. Största problemet på klubbnivå är att kunna ta sig fram, säger han.

Önskan om mer tillgänglighet Peter har förståelse för att skytteklubbar inte har banor anpassade för funktionsnedsatta, men han tycker inte att det är bra för det. Framför allt tycker han att kommunerna kan göra mer. – Det är ingenting man tänker på när man bygger en bana, att det ska vara tillgängligt. Problemet där tror jag är det ekonomiska. Jag tror inte att föreningar är intresserade av att asfaltera banan för en halv miljon om det kommer EN skytt i rullstol. Och jag tycker inte att det kan krävas av klubbar, men av kommunerna som borde kunna gå in och stötta. Jag tycker inte att det vore ett orelevant mål att minst en bana i varje kommun är tillgänglig. Det är ju folk som jagar som sitter i rullstol och som får sitta utanför älgkuren när de ska skjuta upp, för att de inte kan komma in i kuren. Det är samma krav på kompetensprov för dem som för alla andra, men att de ska få möjligheterna att avlägga provet – där känns det som om man har glömt lite, säger han. – Ja, så är det hemma. På ena banan måste man sitta utanför kuren för att skjuta på älgbanan. Det är inte anpassat för fem öre, instämmer Martin. – Och ska man titta krasst och politiskt på det här; om kommunen säger nej så

kanske det finns EU-stöd att kunna få?, säger Peter.

Hur tycker ni att en klubb ska göra om de vill göra sin bana mer tillgänglig? – Ta kontakt med en funktionshindrad som kan säga hur det ska se ut. Inte gå på några normer och någon handbok bara, för då blir det fel, säger Peter.

Hårt och nära Gräs, grus, lös jord och liknande går bort för dem i rullstol så överlag handlar ökad tillgänglighet om hårdgjorda ytor och plattor i linje med marken, säger de. – Hårdgjorda ytor från parkeringen, och gärna till kaffestugan och toaletten också. Kanske en ramp. Även när man sitter i rullstol är det ju gott med en kopp kaffe ibland, säger Peter. För att inte tala om att ha en toalett som fungerar för alla: – Ofta när man kommer utomlands är handikapptoaletter av dålig standard. Som i Rio i fjol. Det är inte bra tävlingsmässigt för den mentala biten att behöva oroa sig för om man kan gå på toaletten eller inte, säger Martin. Närhet mellan banor, klubbstuga och toalett samt parkering är också bra: – Vi skjuter med armarna och tar oss ju också fram med armarna, och ska man då tävla är det inte roligt om man redan är trött på grund av långa avstånd, säger Peter. Och det spelar ingen roll om någon säger att ”vi kan hjälpa till”. Ska man behöva sitta i bilen och tuta på de som redan skjuter för att de ska komma och hjälpa en ut till banan? Det handlar om självständighet. Åker jag på tävling vill jag sköta mig själv, annars funkar det inte och så tror jag alla skyttar är oavsett om man är funktionshindrad eller inte.

Extra utmaningar Här på banan i Nykvarn klarar sig skyttarna på egen hand. Martin Häll tränar i dag bara

Nu är det trapskytte som gäller för tidigare gevärsskytten Martin Häll.

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

på en platta i taget, men Peter Hillblom sparkar sig fram mellan plattorna med det hela benet där han sitter i sin rullstol. Vad han erfar kommer det att vara tre klasser på den världscup i höst som han och Martin nu siktar mot; sittande (för dem i stol), upper limb disability (för dem med exempelvis bara en arm) och en för lower limb disability (om man till exempel har benprotes). När Peter sköt nordisk trap gjorde han det alltså stående på ett ben. – Där är utmaningen balansen. That’s it. Allt handlar om balans, att kunna stå still och fokusera, säger han. Att stå så och skjuta olympisk trap är inte ett alternativ för Peter, inte heller protes: – Här skulle det inte fungera att stå på ett ben. Eftersom man börjar med bös�san uppe så skymmer det så mycket av synfältet att man förlorar en viss procent av balansen. Fokuset hamnar mer på att hålla balansen än på duvan. Med protes skulle jag vara mer låst i svingen än i en stol och skulle inte lita på det i andra skottet. Jag provade skjuta med protes förra gången jag höll på, men nej – jag kom inte i närheten av duvan i svingen.

Stolen begränsar svingen Men det finns skyttemässiga utmaningar också när man sitter i stol: – Ja, 35 procent av svingen försvinner när du sitter. Står du kan du röra både fotleder, knä och höft. Sitter du börjar svingen från höften och går upp till axlarna. Så vi har inte lika lätt att få acceleration i svingen, eftersom färre muskelgruppen jobbar. Vi får alltså ligga i lite värre för att försöka uppnå samma resultat. Duvorna går ju lika fort för oss, säger Peter. – Jag är förlamad från midjan och ner och jag har inte jättebra balans, så kommer jag för långt fram tappar jag balansen och tippar framåt. Men svingen är, som Peter säger, utmanande, säger Martin. – Dessutom blir alla vinklar annorlun-

da och du får en annan approach på duvan om du sitter ner än om du står. Du kommer ju ner en bit och den lilla vinkeln gör det som att du börjar om noll, säger Peter som dessutom noterat ordentlig träningsvärk i bålen efter att han varit igång för att muskler måste jobba som inte jobbat innan. – Så du behöver smidighet och spänst i bålen också. Särskilt då du ska kunna ha så mycket bålstyrka att du ska kunna ställa om och skjuta även ett andra skott på duvan, fortsätter han.

Pionjärer För Martin och Peter väntar mycket träning i sikte på målet. Det är till att börja är paravärldscupen, men sedan också Paralympics där de hoppas att lerduveskyttet är med år 2024. De har lyckats hitta en vapensponsor som försett dem med egna hagelgevär och försöker lösa andra sådana bitar så att de får hjälp på vägen att nå sina mål. Drivet är stort och även om mycket träning kommer att behövas är de taggade för att göra jobbet. Att de ska göra det tillsammans underlättar och gör det roligare, säger de. Kanske blir de rentav pionjärer för lerduveskytte för funktionsnedsatta i Sverige. För det är en kombination som kanske av okunnighet inte ses som en självklarhet: – Ja, så är det i allmänhet – att man tror att det inte funkar. Så är det i jobb och allt, att folk talar om vad man kan och inte, säger Peter. Men att det går alldeles utmärkt att skjuta lerduvor även om man har funktionsnedsättning råder ju inga tvivel om: – O ja. Varför skulle man inte kunna? Vill man så kan man. Det enda som jag inte kan nu som jag kunde förut är att åka skridskor, och det är ganska uppenbart varför, säger Peter. Men vill du något, kan du. Du kan inte säga att du inte kan förrän du har provat. ■

Nu när han återupptagit skyttet kommer Peter eventuellt också att åka på någon sportingtävling.

KRIEGHOFF

K80

Kjellsvapen Götene/Astro Sweden AB LEVERERAR ETT SPORTSKYTTEVAPEN I VÄRLDSKLASS I BUTIK FÖR OMG LEVERANS K80 Pro sporter K80 Pro sporter K80 pro sporter K80 Pro sporter

76 cm köpt 76 cm köpt 76 cm köpt 76 cm standard

K80 pro sporter K80 Sporting K80 Sporting K80 Parcour

76 cm 76 cm 81 cm 76 cm Briley

03 01 Martin (på bilden) och Peter har Håkan Dahlby (till vänster) som tränare. 02 Om man som klubb vill locka funktionsnedsatta till sin sport skulle en aktivitetsdag enbart för dem kunna vara en bra idé, inför vilken man annonserar på till exempel en hjälpmedelscentral och där man har bra instruktörer som kan hjälpa, säger Peter: ”Jag skulle tro att många inte vågar annars. Kommer man en vanlig dag och står bredvid stående som skjuter och träffar, då sätter det sig i huvudet och blir inte roligt.” 03 En stenlagd gång in på banan gör den tillgänglig för dem i rullstol.

VÄLKOMMEN MED EN OFFERTFÖRFRÅGAN TILL TEAM KRIEGHOFF SWEDEN KJELLSVAPEN Götene 0511-509 62 • E Kölegård 070-577 93 61 Krieghoff K80 worldrecordesa@spray.se

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

GUNNAR ELFVING SKYTTETJÄNST AB STARTAT AV SKYTTAR – FÖR SKYTTAR FRAKTFRIA LEVERANSER till alla skytteföreningar vid order över 3.000 kronor inkl moms, dessutom erhålls 10% rabatt på MÅLTAVLOR och FÄLTSKYTTEFIGURER!

SE VÅR HEMSIDA FÖR BRA OCH AKTUELLA PRISER PÅ

ANSCHÜTZGEVÄR! Vi har ett stort utbud av begagnade och nya jaktvapen i vår kasun. Du kan köpa Sauer 200 STR system i en KKC-kolv, godkänd för kikarfältskytte.

KULOR FÖR LUFTVAPEN HITTAR DU HOS OSS! DJURMÅL: Älg, Vildsvin, Varg, Rådjur och många fler finns i lager.

Gå gärna in på vår hemsida i lugn och ro, där hittar du det mesta för skytte! www.skyttetjanst.se Tel 0176-20 82 80 ❚ E-mail gesab@skyttetjanst.se ❚ Fax 0176-20 82 81

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

▼ FÖRSVARSINFO

Militärt användande av civila skjutbanor

TEXT & ARKIVFOTO: JOSEFIN WARG FOTO: ARKIVFOTO

Militärt skytte på civila skjutbanor blir allt mer sällsynt. Men det förekommer fortfarande, både enligt godkända avtal upprättade mellan banägaren och Fortifikationsverket men också utan att vara i enlighet med Försvarsmaktens bestämmelser. Det senare kan vara både en säkerhetsrisk och till och med olagligt. Men vad gäller egentligen när det handlar om FM:s brukande av civila skjutbanor? Svensk Skyttesport tittar närmare på saken. Sedan Frivilliga Skytterörelsens tid har civilt skytte och skytte inom Försvarsmaktens (FM:s) verksamhet haft samröre genom att man här och var använt samma skjutbanor. Sedan många år tillbaka har Försvarsmakten ändrade regler vad gäller användandet av civila banor. I dag är grundprincipen att FM inte får skjuta på civila skjutbanor om inte ett särskilt avtal upprättats. – Det beror delvis på arbetsgivaransvaret. Det och att FM har vissa avvikande säkerhetsbestämmelser än vad civilt skytte har. Nu börjar säkerhetsbestämmelserna mer och mer närma sig varandra, men FM tar stort ansvar för egna deltagare, miljö och tredje part och därför måste det vara en bana som är besiktigad och godkänd enligt FM:s regler för att FM ska få bruka den, förklarar Dennis Jonsson på Fortifikationsverket.

rättsavtal med civila banägare. Dennis Jonsson är övnings- och skjutfältsledare på Fortifikationsverket. Genom en upprättad överenskommelse mellan FM och FORTV är han bland annat ansvarig för skjutsäkerheten på Försvarsmaktens samtliga skjutbanor och att tillse att underhållet sköts rätt. Dennis sitter tillsammans med representanter från SvSF och andra skytteorganisationer också med i det Allmäntekniska Rådet, ATR, som gemensamt överser innehållet i SäkB. – Jag brinner för skjutsäkerheten. Många kan uppfatta mig som att jag bara lägger begränsningar på allt, men med enkla små medel kan man ändra så att man göra mer på en skjutbana. Och jag arbetar för att man ska kunna nyttja skjutbanans fulla potential utifrån kapaciteten som skjutsäkerheten för just den skjutbanan klarar.

Fortifikationsverkets avtal

Mest avtalsbanor i norr

Det är Fortifikationsverket som på uppdrag av FM upprättar nyttjande-

En civil bana som är godkänd för Försvarsmakten att skjuta på kallas en

avtalsbana. I dag finns drygt 44 avtalsbanor i Sverige. Av dem finns 28 i norr, 15 i mitten av landet och en i syd. Till allra största del är det Hemvärnet som använder avtalsbanor, berättar Dennis Jonsson, men det sker exempelvis också när FM har en större krigsförbandsövning eller vid ett regementsmästerskap i skidskytte. – Det är ju också därför fördelningen är som den är. Ytan är större i norr och det finns fler hemvärnsförband där som inte är garnisonsnära, säger Jonsson.

FM-skytte utan avtal Trots att det är emot säkerhetsreglementet nyttjas ibland också civila skjutbanor som inte är avtalsbanor. – Det är svårt att säga i vilken omfattning det sker. Det har minskat avsevärt, vilket är jättebra. Men det finns fortfarande gamla överenskommelser där man är på skjutbanor som inte är avtalsskjutbanor. Det kan till exempel vara för Hemvärnet, militärt

tävlingsskytte eller för ungdomsverksamhet.

Varför tror du att vissa fortfarande skjuter utan giltiga avtal? – Information som inte sprids men framför allt traditioner, skulle jag vilja påstå. ”Så här har vi alltid gjort så då fortsätter vi med det.”

Risk att brott begås Att det i dagsläget pågår på få platser jämfört med tidigare är alltså positivt, men det är ändå problematiskt där det fortfarande sker. Både för Försvarsmakten och för den civila banägaren. – När det uppdagas att man har fortsatt att skjuta på en civil skjutbana utan okej avtal kan det visa sig att det också saknas giltigt polistillstånd och giltigt miljötillstånd. När Fortverket upprättar avtal, på uppdrag av Högkvarteret, tar våra avtalsjurister kontakt med banägaren för att säkerställa att polistillstånd och miljö-

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

tillstånd finns för den verksamhet som FM har behov av. Sedan skriver vi avtal på nyttjande av skjutbanan. Så på avtal där Fortverket inte har varit med i processen kan det vara så att dessa delar saknas, och då bryter man egentligen mot ordningslagen för att inget giltigt polistillstånd finns, säger Jonsson. Skyttesportförbundets försvarsmaktsansvarige Michael Normann ser också problemet: – Jag är kritisk mot att Försvarsmakten inte är medveten om att man skjuter på icke avtalsbanor. Och det är ett problem för skytteföreningens skull, för man skjuter utanför tillståndet. Oftast tror jag att en förening tror att Försvarsmakten har tillstånd, att det är okej när myndigheter kommer, men även de ska ju skjuta på föreningens tillstånd, säger han. Och att bryta mot tillståndet kan bli kostsamt. Som exempel sköt polisen på en civil förenings bana utan att det inrymdes i miljötillståndet, och det gav föreningen en straffavgift på närmare 150 000 kronor, berättar Normann. Han säger att SvSF har ett ansvar att informera sina föreningar om reglerna, men han önskar att också FM skulle bli bättre på att informera i sina led om vad som gäller. – Försvarsmakten måste informera om att man bara kan skjuta på avtalsbanor och inga andra banor. För vår del är det otroligt viktigt att FM inte skjuter utan avtal på civila skjutbanor, för de är inte besiktigade utifrån den ammunitionen. Och här tar FM bort pengarna med ena handen, men utnyttjar banorna ändå, säger han.

Ersättning nu och sen Med det sistnämnda åsyftar Normann det tidigare ”Skjutbanebidraget”. Tidigare erhöll SvSF (och föregångaren FSR) ett årligt skjutbanebidrag om drygt 400 000 kronor från Försvarsmakten, som en ersättning för militärt användande av civila skjutbanor. Stödet gick i sin tur gick ut till föreningar som äskade om pengar. Omkring år 2010–2011 drogs dock stödet in. Utan ersättning står dock inte en civil bana som blir en avtalsbana. En ersättning för nyttjanderättsavtal utgår, med en ”hyra” på omkring 1 000 kronor per skjutplats och år. Det kan vara lite mindre och lite mer. Och vid eventuell sanering av banan betalar FM sin procentuella del. – Vi betalar faktiskt avgift och när, om, skjutbanan läggs ned betalar vi vår del av saneringskostnaden. Det är också därför det är känsligt när man skjuter på banor

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

som det inte är avtal på. Om man varit där i flera år, skjutit och de ska lägga ned, och så kommer föreningen till oss och säger att nu får ni betala. Då vill vi se ett avtal. Finns det inget avtal är det svårt att styrka eller utreda att FM varit på platsen och miljöbalken är tydlig med just detta, säger Dennis Jonsson. Är man tveksam om vad som gäller på sin bana är man välkommen att höra av sig: – Finns det skjutbanor i landet där man inte är säker på hur avtalen ser ut eller om avtal finns upprättat med FORTV vill vi gärna ha reda på det, säger Jonsson. Den årliga hyran per skjutplats tycker han är skälig: – Ja, det tycker jag. I och med att kraven på banan inte nämnvärt skiljer sig från SäkB i fråga om kulfångets beskaffenhet eller vegetation inom skjutbaneområdet, så tycker jag att det är en skälig summa. Hyran är främst till för att täcka ett mer frekvent skytte med tätare underhållsintervaller från banägaren, säger han.

Årliga besiktningar Att det fungerar strålande med att hålla efter banan är dock en sanning med modifikation, även på avtalsbanor. – Det är inte ett stort problem, men jag sticker inte under stol med att skicket på kulfånget och efterhållande av vegetationen är det som man slarvar med mest på civila skjutbanor. Och slarvar man med det blir det farligt för tredje part och den som nyttjar skjutbanan. Avtalsbanor besiktigas dock årligen av militära besiktningsmän och därmed kan de säkerställa att skjutsäkerheten efterlevs. Dennis Jonsson jobbar aktivt för att årlig besiktning ska bli standard, även civilt. Allt för säkerhetens skull. – I dag har man skapat någon praxis att besiktning sker vart femte år för att polistillstånden utfärdas så, men det tar ju inte bort ansvaret för att hålla kulfånget i skjutbart skick. Man bryter mot SäkB och andra bestämmelser om man inte håller efter sina skjutbanor. Det är också därför som vi besiktigar våra avtalsbanor en gång per år, för att veta att den är säker för nyttjaren och tredje part. Säkerheten och miljön först alltså är det som genomsyrar tänket för Försvarsmaktens användande av civila banor. Och sammanfattningsvis är Dennis Jonsson nöjd med hur det fungerar i dag: – Det nya tänket påbörjades innan min tid, omkring år 2007–08, och någon gång kring 2012 började det bli bättre. Och nu ska vi vara så nära 100 procent vi kan. ■

På nästa uppslag! MER DETALJER KRING AVTALSBANOR

Det här gäller kring avtalsbanor Innan avtal tecknas När Fortifikationsverket på uppdrag av FM (HKV PROD INFRA) ska skriva avtal med en civil banägare besiktigas banan inledningsvis noggrant för att se att banan uppfyller kraven. – Jag är den som på uppdrag av Högkvarteret gör inbesiktningar av civila skjutbanor. Jag ser då vilka åtgärder som behöver göras för att skjutbanan ska motsvara våra säkerhetskrav och att vi kan genomföra de skjutningar vi behöver. Sedan finns sju stycken militära besiktningsmän som hjälper mig att göra årlig besiktning på de civila avtalsbanorna. Vi nöjer oss inte med den femåriga cykeln, säger Dennis Jonsson på Fortifikationsverket. Man ser också över att tillstånden är tillräckliga: – På alla avtalsbanor nyttjar vi föreningens tillstånd. De måste ha polis- och miljötillstånd som inrymmer vår verksamhet och har de inte det skriver vi inte avtal med dem. Ryms inte antalet skott i föreningens tillstånd, och de inte utökar och får tillstånd för det, kan vi inte hyra in oss på den banan, säger Jonsson.

Vad som FM får och inte får göra I och med att Försvarsmakten skjuter på föreningens tillstånd på alla avtalsbanor kan FM till exempel inte skjuta med spårljusammunition eller automateld, då inga civila föreningar har eller får tillstånd för spårljusammunition eller automateld. – Försvarsmaktens skjutningar på bana regleras i lokal skjutinstruktion, vad som får och inte får göras. Det kan skilja sig lite mot vad den civila skjutinstruktionen säger, men det kan inte skilja sig från vad polistillståndet säger.

Ettåriga avtal Avtalet löper på ett år i sänder och ska sägas upp av någon av parterna senast

6 månader innan avtalet går ut annars är det förlängt ytterligare ett år. Fortifikationsverket hyr oftast in den fulla bredden på skjutbanan och en grundersättning ges per skjutplats. – I det gäller att man håller kulfånget enligt våra bestämmelser, röjer vegetation, har rätt tavlor med mera, men det är också förenligt med krav, som inte avviker från de civila bestämmelserna, säger Dennis Jonsson. Det kan också tillkomma extra för exempelvis en målbod eller underhåll av vägar och det är något som avtalas om vid en separat förhandling.

Årlig miljörapportering Allt skytte som sker av FM på avtalsbanor redovisas i miljörapporter, med information om tidpunkt på dygnet, kaliber och antal skott. – Det ligger sedan till grund för eventuell framtida sanering. Då kan man gå in och titta på hur mycket FM:s procentuella förorening har varit och då står de för saneringen av sin procentuella belastning. Förr betalade vi ut en liten miljöpeng som föreningarna skulle fondera och ha kvar till sanering, men den användes nog oftast till andra saker, säger Dennis Jonsson. ■ SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

I kölvattnet av ett inställt

FÄLTSKYTTESM TEXT & ARKIVFOTO: JOSEFIN WARG

Den 6 maj skulle fältskytte-SM 6,5mm gå på Häradsfältet. Kvällen innan tävling kom dock beskedet att SM tvingades ställas in på grund av att tillstånd ej givits. Många upprörda röster hördes naturligtvis i frågan och ännu vid detta magasins presstopp är det inträffade ett hett samtalsämne. Det är respektive sektion som är ansvariga för sina SM, men det inställda SM:et har på ett högre plan också aktualiserat en fråga för Skyttesportförbundet centralt vad gäller det skytte som SvSF bedriver.

Sent kvällen den 5 maj gavs beskedet om att morgondagens fältskytte-SM 6,5mm ställdes in. Anledningen var för att tillstånd för att nyttja Häradsfältet, där tävlingen skulle gått, inte gavs. Häradsfältet är ett skjutfält som ägs av Fortifikationsverket och där Försvarsmaktens verksamhet är prioriterad. På många av Fortifikationsverkets fält och banor har diverse SM och andra skyttetävlingar inom Skyttesportförbundet, och tidigare FSR, hållits genom åren. Även på Häradsfältet. Men den här gången var

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

det många omständigheter som bidrog till det som till slut blev ett inställt SM. ”Vi har kunnat konstatera att förändrade rutiner och oklarheter därvid samt en på grund av felaktig mailadress sent inkommen ansökan utmynnat i avslag, med hänsyn till rådande omständigheter på fältet. Beklagligt är att detta besked lämnas till arrangören först dagen före tävlingens genomförande.” förklarade Gevärssektionen senare på sin hemsida. Försvarsmaktens verksamhet är alltså prioriterad på Fortverkets fält och det är

på FM som miljötillståndet står, miljötillståndet som styr hur många skott som får skjutas och även antalet skjutdagar. Det innebär i sin tur att allt skytte som bedrivs på ett fält ska inrymmas i FM:s miljötillstånd. Och det var till sist miljötillståndet och en miljöprövning som satte stopp för fält-SM, när väl ansökan blev behandlad, vad Svensk Skyttesport erfar.

Större fråga än inställt SM Reglerna för användning av och möjligheterna för att få använda Fortifikations-

verkets fält skiljer sig åt mellan civila verksamheter och frivillig försvarsverksamhet. Och här ser Michael Normann, Försvarsmaktsansvarig på Svenska Skyttesportförbundet (SvSF), att problemet är större än bara det inställda SM:et. Han konstaterar att sedan sammanslagningen 2009, då Frivilliga Skytterörelsen (FSR) var en av tre organisationer som bildade SvSF, ses SvSF på sina håll inte som en frivillig försvarsorganisation trots att förbundet fortsatt är en sådan. Och att SvSF därmed ibland kan behandlas lite styvmoderligt.

– På sina håll inom Fortifikationsverket ser man oss som en civil organisation och inte som en frivillig försvarsorganisation. Men när SvSF är på deras marker för nationellt skytte är det INTE civilt skytte – utan det är skytte som en del av en frivillig försvarsorganisation, säger han. För Normann är det självklart att det nationella skyttet är en del av frivilligverksamheten och att det är till gagn för FM: – Ja, för att det skyttet utvecklar skyttar, ledare och instruktörer mot Försvarsmaktens verksamhet.

internationella programmet däremot går under stämpeln ”civilt skytte”. Precis som innan sammanslagningen alltså. Utifrån den uppstådda situationen med det inställda SM:et har den här frågan aktualiserats och Skyttesportförbundet kommer därför att vara noga att lyfta den vid sina återkommande samtal med Försvarsmakten och Fortifikationsverket, för att enighet ska råda. – Här har vi en viktig sak att informera FM via Prod Friv om, att det nationella skyttet är till gagn för Försvarsmakten, säger Normann.

Frivillig försvarsverksamhet Normanns och Skyttesportförbundets hållning i frågan är att om SvSF vill hyra Fortifikationsverkets banor och fält för skjutningar inom det nationella gevärsskyttet är och ska det räknas som frivillig försvarsverksamhet. Skyttet på det

Civil terräng Med många olika parter inblandade på Fortifikationsverkets fält och med hänsyn till regelverk, tillstånd och dylikt kan konstateras att det är många saker som påverkar när det gäller möjligheten att få

använda dessa fält. Oavsett om det gäller en frivilligverksamhet eller inte. – Med det i åtanke konstaterar jag att skytterörelsen behöver bli bättre på att använda civil terräng för sina skjutningar och vi behöver återta den kunskapen, säger Michael Normann. Han menar att innehållet i kapitel fyra i SäkB om hur man avlyser, räknar ut riskområden och så vidare genom åren har tappats till följd av att man oftast har fått använda Fortifikationsverkets fält, där inte samma avlysningar behövts göras. Samtidigt som fältskyttet blir allt mer okänt och ses som något farligt av markägare och tredje man. – Därför är det viktigt att vi kommer ut i terrängen. Att skjuta en civil fältskjutning påstår jag är mindre risk än att jaga, för vi vet var skjutplatsen är och att målet står stilla, säger Normann.

Och att kunna avlysa och räkna riskområden rätt tror han kan bli aktuellt också på Fortifikationsverkets fält. – I framtiden om vi lånar Fortifikationsverkets skjutfält så kan det också bli så att vi själva måste avlysa som om det vore civil mark. ■

FOTNOT I SvSF:s kurs för säkerhetsrådgivare tas bland annat kapitel fyra i SäkB upp.

UPPRÖRT OCH BESVIKET BLAND REAKTIONERNA

Många upprörda röster hördes naturligtvis i spåren av det inställda fältskytte-SM:et. Men det fanns också andra, som var besvikna men som redan såg framåt. Här har vi saxat några saker av det som sades och skrevs till media och i sociala medier, efter SM:et som inte blev av. ”Vi skojade och sa att vi hade i alla fall inte skjutit en enda bom. […] Den största besvikelsen var att det inte blev någon tävling. Det är ju ingenting som gynnar sporten i framtiden att det faktiskt kan gå till på det här sättet. […] Om det nu är så att det berott på oklara rutiner då får man hoppas att det här leder till att man rättar upp det här och att man kanske från Svenska Skyttesportförbundet ändå kontrollerar att arrangemanget verkligen är säkrat så att det kommer att kunna genomföras.” Leif Ingmansson, Klinte Skyttegille, till P4 Gotland ”Länge sen jag var så förbannad, åkt ner från Malmberget till Eskilstuna 130 mil i bil sen kommer nu i kväll 22.35 att tävlingen ställs in på grund av att försvaret inte upplåter marken. Just nu känns det

som om man lägger bössan på hyllan för gott. Så jävla dåligt av arrangören och förbundet att inte ha koll på att tillståndet saknades.” Tomas Lindblom, Kalix Skytteförening, på Facebook och senare citerad av Norrländska Socialdemokraten. ”Får det verkligen gå till så här???!!!” Annette Andersson, på SvSF:s Facebooksida ”Ni som är upprörda, tror ni att de har ställt in för att det verkar kul? Det finns antagligen en bra förklaring och det bästa är att avvakta och informera de som kan ha missat. […] Jag tycker att man bör vara försiktig med sina uttalanden innan man har fakta. Sporten är förhållandevis liten, vi har ögonen på oss utifrån eftersom vi håller på med vapen och vi behöver samarbeta inom

sporten i stället för att prata skit om varandra. Är det så att det är inkompetens så kanske vi måste fundera över varför inte kompetensen finns. Är det så att skitsnack och kommentarer har fått folk att tröttna på att arrangera tävlingar? Då blir det ännu viktigare att hålla en god ton i en offentlig Facebooktråd.” Cajsa Myrberg, på SvSF:s Facebooksida ”Givetvis tror ingen att de ställt in pga att det verkar kul. Oavsett orsak så är det en katastrof och den i särklass största skandalen i skyttesveriges historia...” Marcus Olsson, på SvSF:s Facebooksida ”Detta är naturligtvis en mycket tråkig händelse både för skyttar och arrangörerna och inte minst för fältskyttarna i denna gren som har det rätt kämpigt nuförtiden men arrangörer, tillstånd osv.

[…] En tragedi för skyttar, arrangören och sporten. Frågan är om vi hämtar oss? Själv tror jag att vi kommer att göra det. Jag är övertygad om att Fält-SM 2017 kommer att genomföras under hösten och mästare kommer att koras. Jag ser också framför mig att vi skyttar som skjuter tävlingar alla måste engageras oss mer i vår sport om det skall bli tävlingar i framtiden. Just nu är det allt för få ledare och funktionärer som tar ansvar för att arrangera tävlingar runt om i vårt avlånga land. Fler måste hjälpa till så att de få som gör jobbet idag blir avlastade så att SM-tävlingar i framtiden inte behöver ställas in på grund av administrativa misstag eller ännu värre, att det inte finns någon arrangör alls.” Per Klemmedsson, http://christianstadskytt.blogspot.se/2017/05/en-resa-till-ochfran-eskilstuna.html ■

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

ANTON ▼ UNG SKYTT

TEXT: CAMILLA OSKARSSON FOTO: PATRIK WILHELMSSON

ANDREASSON

Anton Andreasson är 13 år gammal och skjuter viltmålsskytte i Arvika Jaktskytteklubb. Här berättar han om vad han gillar med viltmålsskyttet, om sin träning och hur det är att mestadels träna med vuxna.

Hur länge har du skjutit och varför började du med skytte? – Jag började i fyraårsåldern med luftgevär hemma. Pappa sköt, så jag följde med honom till skjutbanan ett par gånger och tyckte att det var rolig. Så jag fortsatte. Då var jag kanske åtta-nio år.

Vilka är dina discipliner? – Viltmål. Jag skjuter löpande vildsvin på 50 meter och löpande älg på 80 meter. Jag tycker att vildsvin är roligast, det är det jag skjuter mest.

Kan du beskriva hur det är att skjuta den disciplinen? – Det handlar om att stå rätt, få ett bra anlägg och att ligga bra med riktpunkten. Det gäller att alltid ha fokus på riktpunkten!

är roligt att skjuta tillsammans med andra ungdomar. Det finns en kille några mil bort som jag skjuter ganska mycket med. Vi kan hjälpa varandra om vi behöver hjälp. Vi umgås även utanför skyttet. Jag är hos honom ganska mycket.

Hur tycker du det är att mest träna ihop med vuxna? – Det funkar ganska bra. De är med mig och hjälper mig på ett annat sätt än vad den andra killen gör. Ibland tränar jag ihop med pappa också, men inte så ofta för han skjuter inte så mycket. Men det är roligt att pappa också är med!

Hur ofta tävlar du? – Jag tävlar ganska mycket. På våren skjuter jag kulstigar nästan varje helg, på sommaren blir det viltmål och jaktkombination.

Vad gillar du med skyttet? – Det känns bra att skjuta, jag blir glad av det! Det är det jag vill träna på och det som jag tycker om att hålla på med.

Varför tävlar du? – För att det är roligt, det är mest det! Gemenskapen med folk som

Hur mycket tränar du? – Jag tränar väl ett par gånger i veckan. Ibland tränar jag lite kondition också, förutom skyttet. I så fall cyklar, springer eller går jag.

Hur ser en vanlig skytteträning ut? – När jag är på skjutbanan så skjuter jag 100–120 skott ungefär. Träningen är inte så uppstyrd, jag sköter mig mest själv.

Hur är ungdomsverksamheten i din förening? – Det är rätt lite ungdomar som skjuter, i min förening är det bara jag. Men det

FOTNOT Viltmålsskytte på 50 meter är en disciplin inom SvSF:s viltmålssektion, liksom den nationella disciplinen viltmål 80m på älg. Jaktstigar (som sker med antingen kula eller hagel) bedrivs inom jägarförbundens verksamhet.

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

är där och att träffa kompisar. Men skyttet är ändå viktigast, tycker jag. Jag tänker mest på att få ett bra resultat.

Vad har du för intressen förutom skytte? – Jakt och fiske. Jag jagar rätt mycket med pappa, jag började vara med och jaga innan jag började med skytte. Det är två intressen som fungerar bra att kombinera. ■

För träning och tävling Lerduvesortimentet din klubb behöver SKEET - TRAP - SPORTING Kontakta din sport- och vapenaffär or duv e d a Mål s även finn erna g i fär n, gul, rö g , vit sa, blå ro

Ny kartong Innehåller 150 lerduvor Lägre vikt - Smidigare hantering

Vi producerar också ECO-lerduvor. Lämpliga för skjutbanor med höga krav på miljömedvetenhet. Vi säljer även 12-volts kastmaskiner Mer information hittar ni på vår hemsida.

www.superstar.se Tillverkare:

Super Star Lerduvor Norra Säm, 524 93 Herrljunga

0513-722 80

info@superstar.se

RIKSIDROTTSGYMNASIUM

SKYTTE

Kombinera skytte med studier på riksidrottsgymnasiet i Sävsjö. Centralt i Småland - nära till tävlingar i Sverige och Europa.

Har du ambition att bli en bättre skytt? Vill du utveckla ditt skytte och få tid att träna tillsammans med andra duktiga ungdomar? Siktar du på att nå elitnivå? Aleholms RIG skyttar har representerat landslagen på 10 och 50 meter vid EM, JNM, VM, Ungdoms-OS och Nationella landslagen.

Plugga, träna och tävla!

Elevbloggen:

www.skyttegym.blogspot.com

Kontakta oss så får du veta mer: Paul Larm - instruktör gevär Tel 0382-153 71 paul@skyttegym.se Leif Steinar Rolland - instruktör gevär lsr@skyttegym.se Jonas Fyrpihl - instruktör pistol Tel: 0382-153 72 jonas@skyttegym.se

lite mindre, mycket

bättre

Sävsjö www.aleholm.se SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

Rebecka Andersson, Ida Abrahamsson och Josefine Thörnkvist lyckades bra när nya lagtävlingen testades på EM – de vann!

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

Särskilda lagtävlingar HETT INTERNATIONELLT TEXT: JOSEFIN WARG FOTO: JONAS EDMAN

Det pratas mycket om lagtävlingar på den internationella skyttescenen. Internationella Skyttesportförbundet (ISSF) har föreslagit att mixed team-tävlingar ska införas på OS i stället för några discipliner, och inom det europeiska förbundet ESC finns idéer på att lägga till separata lagtävlingar i disciplinerna. Sedan i fjol har det pågått testevent av discipliner i samband med mästerskap och världscuper och några svenskar har fått testa dem. Svensk Skyttesport tittar närmare på det som eventuellt komma skall.

Olika sorters lagtävlingar, både i mixade team och i klassvisa lag, är mycket möjligt att vi hittar på det internationella tävlingsprogrammet framöver. Kanske snart, och kanske till och med på OS 2020. På Internationella Olympiska Kommitténs (IOK:s) bord ligger nämligen ett förslag från Internationella Skyttesportförbundet (ISSF) om att mixade lag-tävlingar ska ersätta några individuella discipliner, och besked om det blir så ska ges i sommar. Förslagen uppges vara i jämställdhetens namn, för att få lika många medaljevent för kvinnor som för män. Samtidigt har Europeiska Skyttekonfederationen (ESC) i några år jobbat med nya varianter av lagtävlingar för ordinarie tremannanationslag, som exempelvis för damer i luftgevär. – Därför att ESC vill vara i framkant. ESC vill vara med och leda utvecklingen av sporten. Där har naturligtvis vår president ett finger med i spelet, för president Vladimir Lisin vill leda utvecklingen och tar initiativ till ganska mycket, förklarar Kerstin Bodin som är ESC:s vice president. Kerstin var själv lite skeptisk till en början till ESC:s lagtävling, men hon tycker

efter att ha sett dem att de har en viss spänning: – Annars har lagtävlingarna varit matematik, skytt ett läggs ihop med skytt två och tre. Men här har de stått tillsammans och fått skjuta ihop, för att få en annan slags lagskänsla. Och det var ju en helt annan upplevelse och en annan nerv i det hela. Och idén är att göra det mer spektakulärt när det gäller lagtävlingen, att få till mer spänning och göra det mer publikfriande, säger hon.

Blir det hela tiden mer och mer tävlingar kommer man i slutändan behöva plocka bort event och det skulle bli en tråkig konsekvens, säger SvSF:s sportchef Jonas Edman. Dessutom är det ju extratid som tar tid på programmet och mästerskapen kommer att växa och växa. Det blir dyrare att arrangera, dyrare för förbunden att åka dit eftersom man ska stanna längre. För stora nationer med mycket pengar spelar det inte så stor roll, men för mindre förbund slår det hårdare. Så det blir ju konsekvenser.

Positivt och negativt Innan nya tävlingsformer hamnar på ett officiellt tävlingsprogram ska de testas först. Det pågår i år, och skedde även i fjol, på vissa internationella tävlingar och mästerskap såsom världscuper och EM. ESC hade testevent av ”sin lagtävling” på luftvapens-EM i Slovenien i år, och det kommer också att hållas testevent av lagtävlingen i damernas skeet och trap på sommarens EM. För att förvirra till det har ESC också lagt till mixed team-tävlingar i både skeet och trap som officiella discipliner på sommarens EM-program. – Tanken är att deras egna lagtävlingar ska in på EM någon gång, men sedan vet jag inte hur man tänker runtomkring.

Sportchef Edman är dock positiv till tanken i stort på särskilda lagtävlingar för vanliga nationslag: – Jag gillar ju egentligen tanken på att en lagtävling ska vara en egen tävling och inte en restprodukt av den individuella tävlingen. Det här är ju en riktig tävling där laget tävlar ihop för att göra en gemensam prestation.

Europeisk nationslagsvariant Men hur går då tävlingarna till, som de utformats i dag? Och hur var de att skjuta? Vi börjar med ESC:s lagtävling för nationslag i en disciplin. Som sexor i den ordinarie lagtävlingen på luftvapens-EM i mars SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

fick våra svenska damjuniorer i luftpistol skjuta den här extra lagtävlingen, då det var ett inofficiellt testevent. I dagsläget avgörs lagtävlingen alltså i den individuella tävlingens grundomgång, där lagmedlemmarnas resultat räknas samman och högst totalresultat vinner. I det nya tänket så skulle dagens lagtävling i stället räknas som kval därifrån de åtta bästa lagen går vidare. Lag ett efter grundomgången möter därefter åttan i en match, tvåorna möter sjuorna och så vidare. Först följer en ”kvartsfinal” följt av semifinaler. Där skjuter vardera skytt 20 skott. Det lag med bästa totalpoäng härefter slår ut sin motståndare. Efter avklarade semifinaler väntar bronsmatch och finalmatch. Det svenska damjuniorlaget på EM lyckades vinna sin semi, efter att ha vunnit på walkover i kvarten, och tog sig till en finalmatch. I den sköt alla ett skott i taget inom 50 sekunder. Nationens resultat, nu med decimaler, räknas ihop efter att alla skjutit sitt skott och den nation vars totalpoäng var högst fick två poäng i en separat räkning. Vid lika delades de två poängen mellan nationerna. Första laget till 21 poäng vann därefter. Just i det här testeventet var det Sverige med skyttarna Rebecka Andersson, Josefine Thörnkvist och Ida Abrahamsson som vann. En fin ”fjäder i hatten”-seger, som sportchef Jonas Edman beskrev det. Många glada miner var det förstås för segern, men hur var det då att skjuta det hela? Både plus och minus gavs i betyg till tävlingen: – Själva grundmatcherna var ju inte jätteroliga och då var man inte så taggad, men när man väl var i final var man jättetaggad och vi peppade upp varandra, säger Rebecka Andersson. – Finalen var jättebra, väldigt spännande och så. Men kvarts- och semifinalerna var nog inte roliga att kolla på och inte så roliga att skjuta heller, för de tog så lång tid, säger Josefine Thörnkvist. – Jag håller med Josefine. Det var lite segt att skjuta grundomgångarna. Det blev lite väl mycket. Men det blir säkert bra ändå, om det blir så, säger Rebecka.

”Jobbar för laget” Att ha en lagtävling som i sitt avgörande separerats från den individuella tävlingen gör att man får chans att verkligen jobba för laget. Och det upplevde Josefine. – Det var jätteroligt. Och det var väldigt stor lagsammanhållning och grejer. Och spännande. Man peppade varandra och var väldigt taggad, att ”nu måste vi ta det här”, säger Josefine. Rebecka håller med men tyckte att det mest var tydligt i guldmatchen:

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

Till vänster: Det tävlades i skeet mixed team på EM i fjol och detsamma väntar på EM i sommar. Kanske blir det Therese Lundqvist och Marcus Svensson som än en gång får tävla ihop. Till höger: Andreas Norlén och Pia Hansen är båda positiva till en mixad lagtävling.

Kvinna och man som tävlar ihop i en lagtävling i trap kan bli framtidens melodi.

– Finalen tyckte jag var bra i att man lade ihop och tjänade poäng. Då var det verkligen en laginsats där man kunde rädda upp varandra. Det blir ju lite mer spännande och man kan verkligen fokusera på varje skott, och jag tror att det är roligare för publiken också, säger hon. SvSF:s sportchef Jonas Edman som såg på vid sidan av är klar med vad han tycker om den här varianten av lagtävling: – Finalen är fantastisk, men vägen fram är skittråkig - först 20 skott var samtidigt, och sedan gör man det en gång till innan man kommer in i själva finalomgången. Så grundomgångarna måste man göra något åt. Men finalen är fantastiskt bra, säger han.

Mixed team-tävling Så till de mixed team-tävlingar som i trap, luftgevär och luftpistol är föreslaget ska bli OS-discipliner. På lerduve-EM i fjol deltog skeetskyttarna Therese Lundqvist och Marcus Svensson i ett testevent av mixed team skeet. Liknande, fast i trap, fick Pia Hansen och Andreas Norlén testa på årets världscup i Larnaca.

Fram till bara någon dag innan tävling var det oklart exakt hur traptävlingen skulle gå till men till slut sköts den med en inledande grundomgång där vardera skytten sköt två serier á 25 duvor. Lagmedlemmarna står bredvid varandra på banan och skjuter i följd. I den här lagtävlingsvarianten är alltså alla anmälda lag med utan kvalifikation från något individuellt tävlande. Resultatet från skyttarnas två serier räknas samman och de sex bästa gick vidare till semifinaler. I de två semifinalerna sköt respektive skytt en 25-serie vardera, och detsamma gjordes i guldmatchen. För det svenska laget gick det långt ifrån bra. Andreas Norlén menar att han till och med sköt ”katastrofdåligt”. Men trots resultatet är han positivt inställd till tävlingen som sådan: – Jag tycker inte att det fanns något dåligt med tävlingen. Och det är bra att dom kommer med nya skyttetävlingar då jag tror att det är bra för sporten, säger han. Pia Hansen är också hon positiv: – Jag tycker att allt var bra upplagt och det är bra att man skjuter i samma skjutlag som sin lagkompis, säger hon. Sportchef Jonas Edman däremot tycker att det finns en hel del att utveckla, framför allt tekniskt, om det här ska bli en fast disciplin på programmet: – Tävlingen som sådant är ju inget nytt annat än att det är tjejer och killar tillsammans, så det är ju inte revolutionerande på något sätt. Men som det var nu är den helt värdelös för att det inte fanns något bra resultatredovisningssystem och ingen resultatrapportering. Halvvägs

kom det upp en resultatlista och en ny kom när alla skjutit klart, och då fick man se vilka sex som gick till final. Så just nu är det rätt många timmar då det är rätt så tråkigt. Finalomgången tar ganska lång tid också. Med rätt många skyttar och semifinaler och final så är det en rätt utdragen final, säger han.

Lagkänslan ett stor plus Om det är så här tävlingen ska skjutas ifall mixed team blir en OS-disciplin eller om den ska utvecklas vidare ännu oklart. Men precis som i luftpistolslagtävlingen var en sak extra positiv: lagkänslan som tävlingen gav. – Det är en jätterolig tävling som utmanar en på ett helt annat vis eftersom vi alltid annars skjuter för oss själva. Det är speciellt att vara i ett lag och det stimulerar en på ett annat sätt, säger Pia Hansen. – Det var en jätterolig tävling, och kul att få skjuta med en tjej. Jag tycker att alla lagtävlingar är roliga, säger Andreas Norlén. Andreas ser dock att ett land som Sverige kan ha en nackdel när det kommer till en lagtävling i mixed: – Det är nog lättare för stora skytteländer att bli bra i det här, för de har ju lättare att få fram bra damer och herrar. Sverige har ju lite svårt med det och vi har ju till exempel bara en dam som skjuter trap, så det är ju lite synd. – Men det skulle betyda väldigt mycket om det blev en OS-gren för då får den en helt annan status och blir något helt annat att också kämpa för, säger Pia. ■

Ove Emanuelsson säger att en av nycklarna varför Juoksengi skytteförening mäktar med ett arrangemang som Vinterriksskyttet är den fina sammanhållningen i Vyöni där bybor och gamla skyttar ställer upp när det behövs.

FÄLTSKYTTETÄVLINGEN

FÅR BYN ATT LEVA UPP TEXT OCH FOTO: JOAKIM NORDLUND

I Vyöni i Tornedalen bor i dag bara tolv människor. Men när det vankas fältskytte lever byn upp. Vinterriksskyttet avgjordes där våren 2017 och banläggaren Ove Emanuelsson tog emot skyttarna i byn där han växte upp.

Det ringlar lite rök från en av skorstenarna i byn Vyöni i Tornedalen. Vid vägen kliver ännu en fältskyttepatrull ut ur bilarna och Ove Emanuelsson tar emot de tävlande. Här har han stått i så många år att han har tappat räkningen. – Jag har ju vuxit upp med det här skytterallyt och vi har nog haft stationer här i byn så länge jag kan minnas. Jag brukar ju stå där borta vid rökbastun men i år fick jag ta hand om den här dubbelstationen istället, säger han och ler. Skyttarna hälsas välkomna samtidigt som de får kika på de två figurer som väntar en bit längre fram. Framme på skjutvallen försöker deltagarna att bedöma eventuell vind men trots att några av markörerna har haft vänligheten att göra upp en eld där röken är fullt synlig väljer flera rutinerade skyttar att ta ett par vänsterknäpp för mycket på dioptern. – Det är ju sällan det är så här lite vind i Vyöni. Det brukar alltid blåsa här mellan kullarna så det är nog inte många som

tror sig låta bli sidskruven i dag, säger Ove och skrattar.

Familjer och bybor till hjälp När han började skjuta för 40 år sedan var det ofta en hel patrull där skyttarna bar namnet Emanuelsson. Den här dagen hjälper Oves son Alexander och ytterligare några av hans bröder till, och det är så det fungerar i Tornedalen. Fältskyttehelgen som har fått namnet Påskrallyt och som har bjudit på tävlingar under fyra dagar i rad har nu tidigarelagts. När tävlingen ligger under påsk är det ofta svårt att ställa figurer ute på isarna. – Sedan har vi också märkt att det är lite lättare att få människor att ställa upp som funktionärer när det inte ligger under påskhelgen, förklarar Ove. Samtidigt framhåller han att människor i byn är fantastiska på att ställa upp när det vankas fältskytte. – Det är ju inte så många bofasta kvar här längre men det är ändå många som har hus kvar och

som är här på helger och under semestrar. Alla de har en känsla för byn och bygden och det sitter nästan aldrig fast när man ska arrangera något, berättar han.

En högtid för fältskyttet Den här dagen är drygt 100 skyttar anmälda och det är givetvis inte som under 80-talet när det deltagarsiffrorna i ”rallyt” tangerade 300-strecket. Samtidigt är det här en skyttehögtid som varje år lockar skyttar från hela landet. – Det börjar vara skralt med tävlingar nu och man vet inte vad som händer om vi skulle lägga ned rallyt. Det är många som ser det här som en höjdpunkt och det är ju sånt som gör att man orkar fortsätta och jobba, för det ligger ju en hel del arbete bakom, säger han. Skjutvallarna i Juoksengi skytteförenings tävling i Vyöni ligger mellan husen i byn. Den rökbastu som står intill vägen vid den sista stationen används fortfaran-

de. För många skyttar är den en vacker bild av ett tidlöst och traditionellt Tornedalen där bastun är en mycket central byggnad på varje gård. – Bastubadande är fortfarande mycket viktigt för oss tornedalingar. Och rökbastun som ligger där jag normalt brukar stå är över hundra år gammal, berättar Ove. Bakom honom står ett välvårdat rött hus och ett stenkast bort från skjutvallen ligger en annan gård vars fasad inte har sett målarfärg på år och dagar. Skyttarna på vallen ser på kompassen och när eld upphör har ropats går Ove runt och visiterar vapnen. 81-årige veteranen Sture Grahn från Piteå är en av skyttarna som lyckas pricka både avstånd och vind på B100:an. – Jag har skjutit fullt här någon gång och det rankar jag högt. Nu blev det en sexa här på B100:an och det känns skönt för det här är inget lätt mål. Det är aldrig lätt här i byn, säger Sture Grahn. Sedan hyllar han de människor som

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

håller arrangemangen i Tornedalen

levande. – Jag har varit med här i väldigt många år. I dag är jag 81 år och jag kommer fortfarande hit. Det säger väl en del om vad jag känner för den här tävlingshelgen, säger han.

Utmanande på många vis

Vinterriksskyttet är förmodligen den fältskjutning som har högst status efter SM och för Ove och de andra i Juoksengi skytteförening började förberedelserna redan för ett år sedan. – Vi som arrangör i Påskrallyt har gjort så att vi har turats om att ha arrangemanget och det var vi som stod på tur. Tävlingsmässigt är det bara att man har sex stationer istället för fem, men själva tävlingen kräver ju ändå samma manskap och samma upplägg, säger Ove. När skyttarna lämnar den dubbelstation där han är stationsbefälhavare väntar sedan en riktigt tuff avslutning i form av en C35:a i knästående på 360 meter. Det visades sig bli en mycket tuff nöt att knäcka och de två favoriterna Olle Gabrielsson, Rommehed, och Gustav Lövgren, Niemisel, föll båda på just den stationen. – Jag vill lägga en tuff skjutning men inga idiothåll. Tanken var ändå att skyttarna skulle få bekänna färg på den sista stationen, säger Ove. Det såg länge ut som om det skulle bli särskytte i seniormästerskapet där en hel drös med hade 34 träffar. I den näst sista patrullen kom Leif Hedlund, Edsbjörke, och han pallade för trycket. Han nitade dit alla skott och landade därmed på 36 träffar. – Det var jobbigt på slutet. Det märktes i kroppen att jag hade chansen. Men oj så skönt att se när de vinkade in sex träffar. Jag hade använt mig av hela figuren och hade ju inget skott i innerringen men det räckte ändå till en sexa, säger Hedlund och ler. Efter skyttehelgen kunde värmlänningen återvända till Västra Ämtevik i Fryksdalen som segrare. – Cirka 120 mil enkel väg men den hemresan kommer att gå lätt, säger han samtidigt som han knäpper upp skjutjackan och pustar ut.

03 01 Skyttarna får ofta klia lite extra i skallen när de kommer till Vyöni. Vinden vrider och varierar mellan kullarna i byn och gör fältskyttet till en riktig utmaning. 02 Tornedalsrallyt lockar skyttar från hela landet. Här är det Marcus Åhlin, Bälgviken, som byter några ord med funktionärerna i Vyöni i väntan på att kliva upp på skjutvallen. 03 S3-skytten Jan-Olof Lampinen har firat många triumfer i just Vyöni. Den här dagen gick dock i moll eftersom han bommade B100:an.

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

Betydelsefullt Inne på hotell Tornedalia i Övertorenå håller sedan Ove Emanuelsson i prisutdelningen från ett, som vanligt, mycket fint prisbord.

Vilken betydelse tror du att rallyt har för sporten? – Jag tror att så länge vi orkar och kan kämpa med det här och erbjuda fältskytte och flera tävlingar i rad, så länge kan vi vara med och hålla det här levande. Det tror jag gör att flera andra också kämpar och arrangerar skjutningar.

Vad betyder det att få komma hem till Vyöni och ha tävlingen i hembyn? – Jag bor inte här men jag har sommarstuga här. Jag är ordförande i byaföreningen och vi är ju ett par eldsjälar där också och vi i Juoksengi Skytteförening har stor hjälp av byaföreningen. Utan den fina hjälpen hade det varit svårt att klara

en så pass stor tävling som ett vinterriksskytte. Byaföreningen är aktiv på fler sätt än genom att bidra till Påskrallyt. Hela fem stora arrangemang håller de i Vyöni varje år, bland annat en stor pimpeltävling i april som årligen lockar cirka 300 deltagare. – De här arrangemangen gör också att vi svetsas samman ännu mer, säger Ove.

Fältskyttet för alltså sådant positivt med sig också? – Ja, det tycker jag. Man får inte bara träffa skyttar från hela landet. Det här arrangemanget gör också att gemenskapen mellan människor här i byn ökar. Att vi gör saker tillsammans. ■

04 Det är full koncentration hos Niemisskytten Patrik Grape när han skickar iväg ett av de sex skotten. 05 Ove Emanuelsson tar emot skyttarna på dubbelstationen i Vinterriksskyttet. 06 80-årige veteranen Sture Grahn, Piteå, missar aldrig ett skytterally i Tornedalen. När det vankas fältskytte där är han alltid på plats och han hyllar också Ove Emanuelsson och de andra arrangörerna.

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

LERDUVE

TEXT: JOHANNA KLEMMEDSSON FOTO: ANDREAS PERSSON

JUNIORER

FIXAR TÄVLING I BRÖSARP Inbjudan ska skrivas. Lerduvekastare ska fyllas, med lerduvor som ska finnas hemma. Priser ska ordnas, liksom fika. Och allt ska rulla på när det är dags. Det är mycket att tänka på när man arrangerar en tävling och i Brösarp Jaktskytteklubb har juniorerna fått lära sig det här i praktiken. Att juniorerna ordnar tävling är en del av klubbens satsning på unga skyttar.

Lerduveföreningen i Brösarp har under några år valt att satsa lite extra på sina juniorer. De har bland annat infört separata juniorträningar och fixat sponsorerar till de yngre skyttarna, men de har även låtit dem planera och arrangera en helt egen tävling. Föreningen resonerar som så att det är de yngre skyttarna som är framtiden och värda att satsa på om sporten ska leva kvar.

Mycket planering Att juniorerna själva får fixa en tävling testade föreningen redan förra året och det blev en succé. Därför var det ingen tvekan om att även göra det i år igen. I fyra veckor har tio ungdomar jobbat med tävlingen. De började med att tillsammans komma på ett upplägg och sedan skicka ut en inbjudan. Helgen innan det var dags för tävlingen tillbringade ungdomarna hela söndagen för att fixa och trixa på banan. Under projektets gång har ungdomarna i teamet haft lite olika roller, vissa har haft

mer ansvar för att köpa in mat och fika, andra har bakat och några har fixat scheman och sponsorpriser.

Laddade dubbelt upp Ronja Gustavsson och Simon Malmström, båda 18 år, var två i teamet som var med och planerade och genomförde tävlingen, både som arrangörer och som skyttar. När Svensk Skyttesport ringde till Ronja och Simon dagen innan tävlingen var det två lugna personer. – Allt kommer att gå kanon i morgon och vi är laddade, bokstavlig talat, sa de. Efter tävlingen konstaterade de också att allt hade gått jättebra. – Det har gått över förväntan, säger Ronjas spontant. Det juniorerna har fått lära sig är hur man bygger upp en tävling från grunden och även hur man genomförde en. Även sådana småsaker som varför man ska ha en kontaktperson på inbjudan har de fått lära sig, mycket genom ”learning by

Att kastarna är i toppskick inför tävling är väsentligt och Viktor Hultzen jobbar på saken.

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

doing”. Solen sken precis hela dagen och stämningen var det inget fel på, många skyttar kom till starten och det enda som krånglade lite under dagen var en kastare. Detta problemet löste arrangörerna snabbt och tävlingen kunde fortsätta.

Bra samarbete Att vara arrangör har inte stoppat ungdomarna från att själva delta i tävlingen. Detta tack vare ungdomarnas fina samarbete. De bytte av varandra och hjälptes åt. Både Simon och Ronja förklarar att det var anledningen till att de själva kunde delta utan att tänka på arrangemanget. Att det var en stor trupp på tio personer var också en anledning till att de själva kunde kombinera arrangörsrollen och skytterollen.

Uppskattat Man lär sig mycket genom att göra, och både Ronja och Simon tycker att det är kul att föreningen låter dem göra detta. – Det var roligt att det kom så mycket folk

och att det var trevlig stämning, säger Ronja om vad som var bäst med tävlingen. Men även om allt gick väldigt bra under tävlingen så har det ändå kommit på vissa saker som de kommer att ha i bakhuvudet till nästa gång. – Det är inte så svårt, men det är mycket att planera, säger Simon. Och det är en av sakerna som de kommer ta med sig till framtiden, att planering tar längre tid än vad man tror och det är viktigt. Det andra är att man ska ha tydliga roller vem som gör vad.

Sno tipsen Är du junior och känner att du vill lära dig mer om hur man arrangera tävlingar? Då kan då använda dig av Simons och Ronjas tips: 1. Prata ihop dig med några kompisar som också vill arrangera en egen tävling. 2. Ta hjälp och fråga några rutinerade. 3. Krångla inte till det. Tänk lätt. 4. Våga testa, det kan inte bli mer än fel! ■

Glada miner på Linus Gustavsson Svensson (närmast kameran) och Simon Malmström.

Brösarps Jaktskytteklubb TÄNKER PÅ UNGDOMARNA

TEXT: JOHANNA KLEMMEDSSON FOTO: ANDREAS PERSSON

Idén med att ungdomarna skulle planera, arrangera och genomföra en egen tävling kommer från ordförande PerOlof Lindgren och Andreas Persson. Andreas är sekreterare i föreningen och har ett brinnande intresse för sporten och för ungdomarna. Han menar att det måste finnas duktiga och drivna personer som kan ta över, när de äldre lägger av. Vi ringde upp Andreas och tog reda på mer om föreningens ungdomstänk. Varför får juniorerna arrangera en egen tävling? – För att de ska få lära sig hur det känns att hålla i en egen tävling. Förra året så hittade vi på en egen tävling, en variant av compak sporting, där alla som anmälde sig sköt på en linje allihopa. Sedan körde man det en timme och den som hade högst resultat vann. Vi hade kunnat köra normal compak sporting eller en traptävling, men vi ville inte ge dem för mycket regler och sådant som de måste följa.

Era ungdomar debuterade alltså som arrangörer redan i fjol. Vad såg du att de fick för lärdomar? – Jag tror att de fick en större förståelse, allt från att det ska finnas fika till att det ska finnas tillräckligt med lerduvor

hemma innan tävlingen börjar. Det var väl lite mer jobb än vad de trodde. Och bara en sådan sak som varför vi skriver vägbeskrivning och har en kontaktperson och sådant förstår de nu. Det var väldigt positivt att de fick en helt annan förståelse för varför vi gör som vi gör när vi själv arrangerar en tävling. Och det var lite meningen. – Dels så lärde de sig, och dels gäller det att se till att de hade det roligt. När vi frågade om de ville göra det i år igen så var det ingen tvekan om det.

tips!

Varför vill klubben satsa på unga? – Alla klubbar är tvungna till det om man ska leva kvar. Överlag finns det tyvärr få ungdomar som skjuter lerduva så att satsa på ungdomar är ett måste för sportens överlevnad.

Hur gör man det bäst då? – Det gäller att hitta ett system som fungerar. Våra juniorer är med på allt vi gör. Tränar vi så tränar de också. Har vi styrelsemöte är de också med. Man måste få lov att vara med så att man förstår vad

01 Ronja Gustavsson och Simon Malmström säger att de lärt sig mycket av att arrangera en tävling. 02 Stort fokus hos Viktor Hultzen och Simon Malmström när de förbereder en kastare. 03 Hur ska duvorna kastas synligt utan att skyttarna får solen i ögonen? Gruppen planerar.

som händer, annars kan man inte lära sig.

Har du några tips till andra föreningar om hur man får ungdomar att engagera sig i tävlingar? – Se till så att det är roligt, och lyssna på dem. Det finns inget värre än när man säger nej till en idé bara för att den kommer från en person under 50 år. Så länge ungdomar har roligt är de väldigt engagerade. Visar man intresse och låter ungdomarna har kul brukar det gå bra! ■

En av juniorerna i Brösarps-teamet, 16-årige Oscar Hultzen, sammanfattade dagen i en film. Sök på Youtube efter ”Brösarps JSK Juniorernas Tävling” för att se den, eller gå direkt till adressen: https://www.youtube.com/watch?v=bMIJ_9QhzEY&feature=youtu.be. SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

TEXT OCH FOTO: KARL OLSSON

MAXA DIN TRÄNING

MED EN SIMULATOR Får du ut max av din träning? Med en skyttesimulator blir kvaliteten på träningen högre och du slipper gå på onödiga nitar. Landslagsmeriterade gevärsskytten Karl Olsson delar här med sig av några träningstips som varit värdefulla för honom. Fler och fler upptäcker fördelarna med en skyttesimulator. Oavsett om du har en äldre simulator som samlar damm hemma i garderoben eller en av de nyare har du alla möjligheter att vässa din träning och höja dina resultat. Rätt använd är skyttesimulatorn din bästa coach. De flesta skyttesimulatorer, oavsett fabrikat, fungerar på så sätt att en sensor monteras på vapnets pipa. Sensorn känner av måltavlan och registrerar pipans rörelser. På så sätt kan du som skytt jobba mer med processen istället för att fokusera för mycket på resultatet. Just det har varit oerhört värdefullt i min träning för att få kvalitet på varje träningspass och jobba med rätt saker. Med skyttesimulatorn blir det enklare både för dig som skytt och för din tränare att analysera din träning. I början tyckte jag själv att jag lämnade ut mig själv. Men ganska snart insåg jag att jag kunde vända det till min fördel. Varje skott du skjuter spelas in, men det gör också att du inte vill spela in några dåliga skott och därmed inte heller öva in ett dåligt beteende. För mig har det inneburit att det har gått fortare att träna in rätt beteende och få det att sitta i ryggraden. Nedan delar jag med mig av några moment i min träning där jag upplevt att simulatorn Scatt varit till stor hjälp. Det finns givetvis olika skjuttekniker och kanske något annat fungerar bättre för dig.

Översta bilden: Med skyttesimulatorn kan du fokusera på att förbättra beteenden i din teknik. Bilden ovan: Michaela Arvidsson är en av många svenska toppskyttar som tränar med skyttesimulator.

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

viktigt att också förstå vad linjen och dess färger betyder. 1. Den gröna linjen är det första som registreras när du kommer in i riktområdet och vidare in i mitten. 2. Den gula linjen visar sista sekunden innan skottet går av. 3. Den röda linjen visar din rörelse efter skottet gått av.

Bemästra din grovriktning Med hjälp av den gröna linjen kan du se exakt var du grovriktar, men också om du gör något misstag och tappar balans eller ändrar din ställning när du börjar förflytta ditt huvud för att kika genom riktmedlen. Be din tränare om hjälp att kontrollera att din grovriktning är exakt.

Förstå linjerna och dess färger

Angrip mitten

Pipan är din målarpensel. När du får reprisen av ett skott uppspelad för dig är det

Med en perfekt grovriktning har du ett bra och konsekvent utgångsläge varje gång

ALLT I SKYTTEUTRUSTNING LAPUA SK, Magtech - ammunition, kulor VIHTAVUORI krut, tändhattar DAGFINRUD, SKYTTERLINKEN – fältskytteväskor m.m. SAUER pipor och tillbehör KONGSBERG elektronik – Feinwerkbau, Ahg, Gehmann, Dewey, VFG, Birchwood, RCBS, Centra, Jäggi, H&N, JSB och mycket mer

Skytteservice i Älmhult

Anders Petersson 0476-106 04 Sällhult Västregård 25 070-657 48 79 343 90 Älmhult info@skytteservicealmhult.se

www.skytteservicealmhult.se

Skyttesimulatorn Scatt är av de som används mest bland etablerade skyttar.

du ska förflytta kornet ner i tavlans mitt. Träna på att göra denna rörelse så perfekt och kontrollerat du kan. Som ståskytt i gevär är det mest vanligt att komma från klockan tolv, men variationer förekommer. I remställningarna är det lättare att komma underifrån. Det viktiga: var konsekvent.

Håll stilla Nu har vi kommit till den gula linjen och pipans rörelse sista sekunden innan det smäller. Trace length (L-värdet), alltså längden på den gula linjen, avslöjar din stillahållning, precis som kolumnen 10a0 gör. Lär känna din kropp och förstå vilka nycklar du ska använda för att pressa ner L-värdet och höja ditt 10a0-värde. Kom ihåg, L-värdet varierar mellan individer och utifrån dagsform.

REPLIKOR VAPENDELAR – TILLBEHÖR Besök vår Webshop och hemsida Avfyring Hur stilla du än håller och hur väl i mitten du än siktar hjälper det inte om du inte kan göra en bra avfyring. Det är nu vi pratar om slutet på den gula linjen och början på den röda. Träna på att få skottets centrum så nära det vita korset som möjligt. Sträva efter så lågt D-värde (Distance, högra kolumnen) som möjligt.

www.stockholmsvapenfabrik.se

KVALITETS SKYTTEGLASÖGON SYNUNDERSÖKNINGAR • GLASÖGON • LINSER www.opticway.se

OPTICWAY

Edsbergs Torg 11 • 192 52 Sollentuna • Tel 08-35 84 50 • info@opticway.se

Efterriktning Sikta i mitten Centrum på det gula nystanet markeras med ett vitt kors. Korset visar alltså centrum på din stillahållning den sista sekunden. Scatten gör dig medveten om din förmåga att sikta i mitten. Parametern 10.0 ger dig värdet för just detta. Hur hög procent kan du snitta på en tioskottserie? Utmana dig själv.

Underskatta inte efterriktningen. En bra efterriktning förbättrar din stillahållning och ger dig kunskap att ta med in i nästa skott. Därför är efterriktningen inte slutet på skottet utan snarare början på nästa. Sträva efter att den röda linjen, sekunden efter skottet, inte ska växa sig nämnvärt större än den gula när du torravfyrar med Scatten. ■

VAPENAUKTION! Återkommande auktioner med teman som moderna och antika vapen, jakt- och fisketillbehör, accessoarer, konst och inredning med jaktlig anknytning. Nästa auktion Söndag 5 nov 2017

Inlämning till kommande auktioner pågår!

Kungsgatan 57B, Stockholm Tel 08-14 38 65 www.walterborg.se

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

Gör som mästerskyttarna - skjut med SP Med Pardinis precisionspistoler har du alla möjligheter att också bli en mästerskytt.

SPRF HP

NYHET!

Ladda med PARDINI och FIOCCHI!

SP SPRF 22LR / HP 32WC 32ACP

GPR1

K12 GT9 GT45/GT40 Generalagent för Sverige

BOX 80, 692 22 KUMLA. TEL 019-57 86 68 - FAX 019-57 02 68 • Mail: bo.karlsson@bgkskytte.se

Strömsund

Vill du bli en i gänget? Vi siktar på närhet, gemenskap och utveckling Antar du utmaningen? • Studera på ett gymnasieprogram • Träna elitinriktat • Bo på elevhem Då är Skyttegymnasiet i Strömsund rätt plats för dig som är gevär-, pistol- eller viltmålsskytt. Vi har utbildat skyttar till elitnivå sedan1980!

Hör av dig så berättar vi mer: Telefon 0670-162 16

Välkommen!

skyttegymnasiet@stromsund.se • hjalmar.nu Facebook Skyttegymnasiet Strömsund Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund Hjalmar Strömerskolan • Skyttegymnasiet, nationell idrottsutbildning • Box 520 • 833 24 Strömsund

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

Nedslag i barnoch ungdomsverksamheten TEXT OCH FOTO: JOSEFIN WARG

För några år sedan kom Riksidrottsförbundet med sina riktlinjer för barnoch ungdomsidrott. I riktlinjerna sägs bland annat att barn, dem upp till 12 år, inte ska åka på långväga tävlingar och att tävlandet ska vara utan resultatfokus. I Skyttesportförbundet har sektionerna utifrån RF:s skrivning formulerat sina egna riktlinjer för sin barnoch ungdomsverksamhet och där har de flesta anammat att det bland annat inte ska vara resultatfokus för de yngsta skyttarna. Men hur lätt är det i praktiken i en sport som skytte, där man så tydligt får en poäng när man skjuter? Och hur går tongångarna kring att LP11 ska ha en onumrerad resultatlista och prisutdelning där samtliga tas fram i bokstavsordning? Det här var några av de saker som Svensk Skyttesport försökte ta reda på när vi åkte till Töreboda i mars på det öppna Svenska Ungdomsmästerskapet och pratade med ledare, föräldrar och barn.

Simon Magdeburg Töreboda Pistolskytteklubb & SvSF:s pistolsektion Simon Magdeburg är väldigt engagerad i svenskt pistolskytte just nu. Dels sitter han sedan några år tillbaka i styrelsen för SvSF:s pistolsektion, dels är han dagens tävlingsledare och dels är han en av Töreboda Pistolskytteklubbs ungdomsledare. I sektionen har han varit med och formulerat riktlinjerna för barnoch ungdomsverksamheten som ska gälla inom svenskt pistolskytte. Där står bland annat ”onumrerad resultatlista med skyttarna i bokstavsordning för klasser upp till och med LP 11”, ”samtliga barn upp till klass LP 11 tas fram till prisutdelning samtidigt, upprop i bokstavsordning.” samt rekommendationen ”Priser till alla barnoch ungdomar upp till och med klass LP 13 vid alla tävlingar”. – Det här med priser för alla i sittklasser, det har vi varit överens om länge. I pistol är det nästan tradition att alla får priser, säger han. Även om det inte ska finnas några vinnare i de yngsta klasserna, med onumrerad resultatlista, konstaterade han i fjol

att en prisutdelning ändå är att rekommendera. – Förra året fick alla en deltagarplakett, men den yngsta klassen fick den inte på prisutdelningen utan de låg på borden när de skulle skjuta. Men det blev ett sjuhelsikes liv. De vill också stå i rampljuset.

Vad tycker du själv om riktlinjerna? – Det är inget problem med riktlinjerna. Det handlar om sunt förnuft.

Skulle du säga att det är mycket resultatfokus i pistolskytte för unga? – Hos vissa individer kanske. Men inte i stort. Men de som kanske är topp fem och alltid skjuter bra – jag tror att de bygger upp någon förväntan själva. Men det är inte så ofta att ledare eller föräldrar står vid sidan av och hetsar. Då tror jag att det är värre i till exempel fotboll, där man kan ”vinna bollen”. Men det är klart, om skytten ligger på 380 poäng hemma på träning och så kommer de på tävling och skjuter under det, klart att den blir besviken. Men om man kör priser till alla tror jag att det är ett bra steg i att avdramatisera det där. SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

Mats

Holmström

Arjeplogs Pistolskytteklubb I Arjeplog har pistolskyttet fått ett uppsving de senaste åren och skyttepappan Mats Holmström drar ett tungt lass i klubben som både ”allmän fixare” och ledare. Här i Töreboda är han med tre skyttar i klass LP13 och LP15, efter en lång resa ner från Lappland. Han tycker att riktlinjerna som sammanfattningsvis säger att det ska vara fokus på att ha kul och inte på resultat för barn är bra: – Det är bra. Det blir lätt mycket fokus på resultat, men man måste tona ner det för dem som är nybörjare. En del har lättare att ta till sig avfyrning, sikte, med mera än andra. Men en del vill bara skjuta, ju fortare desto bättre. Och sedan blir de arga för att kompisen har skjutit bättre. Så jag försöker tona ner resultatet och kör mycket tekniktavlor utan resultat, till exempel med ränder för nybörjare, där jag vänder på tavlan och ritar fält utan poäng. För då kommer man ifrån att den skjutit si och den skjutit så. Och jag kör med att tävla i träffbild i stället. När man gör det kommer ju resultatet i alla fall, men då är de på en jämnare nivå än innan. Även om man inte kommer ifrån att någon alltid är bättre än någon annan.

Men är det inte så att barnen själva tänker mycket på resultatet? – Jo, särskilt de som är väldigt unga. De ser de äldre och tänker ”varför skjuter de 48 och jag 21?”. Men vi försöker få dem att tänka på annat i alla fall. Det kommer till att handla om resultat i alla fall till slut, det är oundvikligt, men i början är resultat ovidkommande. Men om de hinner

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

skjuta ett tag utan att kolla på kompisens tavla, då är jag nöjd.

Vad säger ni åt skyttarna innan de ska skjuta på tävling? – Jag säger att det ska kännas bra och att de ska göra en bra tävling, och det behöver inte innebära högsta resultatet. Bara det går bra och de är nöjda med tävlingen. Klart de vill vinna ändå, men får man bort resultatpressen då kommer resultaten.

Lyssnar de på dig? – Ja det gör de. De kan säga ”I dag gick det inte bra”, för att det inte kändes bra i tekniken, men de kan ändå ha skjutit personbästa. Eller ”i dag kändes det bra, men jag gjorde liten miss här och där”.

Arjeplog ligger i Lappland och det är långa avstånd till andra föreningar och tävlingar. Hur fungerar det för er? – Ja vi skjuter och far ut på tävlingar, och skyttarna tycker att det är kul. Men vi har inga tävlingar nära utan vi har 25 mil eller mer till varenda tävling, mer eller mindre. Så när vi åker på en tävling är det ju från tidig morgon till sen kväll, och då blir det inte bara en tävling utan en upplevelse. Vi kanske går ut och äter, går i någon affär och vi brukar göra olika aktiviteter också, som att vi besökte Teknikens Hus i Luleå. Och barnen sitter ju ihop och har roligt tillsammans. Så tävlingen blir en del av upplevelsen. Det är ju givetvis jobbigt att vara borta hela dagen, men det är en upplevelse också. Och jag har aldrig haft problem med de små när vi varit iväg, och jag brukar ha med dem från 10 år och uppåt. Och det är belöningen för att de sitter och tränar hela vintern, att de får åka på tävling.

Det ska vara kul att skjuta och det verkar deltagarna på Svenska Ungdomsmästerskapet i Töreboda ha.

Magnus Thöresson Kungliga Värmlands Regementes Skytteförening Kungliga Värmlands Regementes Skytteförening är stor när det kommer till barnoch ungdomsverksamheten, och en av ledarna är Magnus Thöresson. Att inte fokusera på resultat är och har alltid varit en självklarhet hos dem, och därför tycker han att det inte gör något att det står i riktlinjer att barnidrott ska vara utan resultatfokus. – Vi har inte jobbat med resultat någon gång egentligen, utan det är teknik – hur man träffar, träffbilder, teknik. Rätt teknik ger resultat, men vi har inget fokus på resultat. Vi tittar på hur man GÖR. Det gäller både för nybörjare som gamla.

Hur får man barnen att inte tänka på resultatet? – Ungarna… Det är klart att det är lite jubel hos dem när de gör tior och det blinkar på skärmen, men vi försöker tona ner det lite. Vi tittar i stället på pilarna och säger att det är jättebra att den sitter där och där. Så det är inte speciellt svårt. Men det är klart, de vill ju göra resultat. Man hör ibland ”Pappa vad gjorde du?! Jag sköt det här!”, men då får vi gå tillbaka till teknik.

Har du varit med om något skräckexempel på föräldrar när det kommer till att kräva resultat? – Nej. Eller jo. Men inte på senaste tiden. Däremot är det mycket så att de vill vara med och berätta hur man gör. Och de uppmuntrar ofta resultat. Till exempel om barnet skjuter en innertia säger de att ”åh, det var bra” även om jag kanske tycker annat. Det handlar om förståelsen för sporten som de kanske saknar.

Hur hanterar ni det?

Conny Nilsson Ljungbyheds Pistolklubb En liten stund in i tävlingen för Conny Nilssons dotter Amanda vinkar han till sig henne, pratar med henne, stryker henne över håret och pussar henne på pannan innan hon får gå tillbaka och sätta igång igen. – Jag ville bara bryta mönstret. Få henne att sluta tänka på pistolen litegrann. Hon hade börjat tänka för mycket på resultatet och hon satt och började gräva ner sig lite. Så det var lite peptalk, att bryta tankebanorna, berättar han senare.

Vad säger man en sådan gång? – Egentligen fick jag henne bara att ta

några djupa andetag och jag gav henne en klapp på axeln. Hade hon suttit kvar där hade hon fortsatt att stirra på resultatet och det hade inte varit så bra. Förutom att vara skyttepappa är Conny själv ungdomsledare i klubben som har nio skyttar i åldern 7–17 år.

Är resultat viktigt för er? – Nej. I grund och botten ska de ha roligt. Sedan är väl jag raka motsatsen mot riktlinjerna. Om man åker så här på tävling, varför inte ge pris till den som blir etta till trea? Ungarna är inte dumma, de kan se på resultatlistan ändå och räkna ut vem som är etta, tvåa och trea.

Men är det verkligen viktigt vem som blir etta, tvåa eller trea? – Både och, säger Conny. Vissa har inte alls något emot det. Som min egen dotter, hon älskar att få visa, det här är vad jag har åstadkommit – jag har blivit etta, tvåa eller trea.

– Försöker flytta på föräldrarna. Vi har precis fått elektroniken uppbyggt, så vi skickar ibland ut dem till det yttre rummet. Då kan de se men utan att vara med. Eller så går jag in och tar över helt enkelt. ”Jag såg att du sköt en tia, men du gjorde så här och jag tycker att du ska göra så här i stället”.

Om hon inte vinner då?

Det talas ju också mycket om att det ska vara kul. Hur gör man det kul?

– Det fungerar ändå. Har hon bara gjort det hon kan så är hon nöjd med det. Det är klart att hon vill ha en pokal, men skjuter hon inte det hon kan så vill hon inte ha det. – Men vi har inget resultat på träningar. Där är det fokus på skott för skott så att man gör rätt saker, avslutar Conny.

– Lite olika vad de tycker är kul. Men vi försöker ha olika träningsuppgifter, som hela gruppen får, och inte bara skjuta. De som har varit med litegrann kan få tävlingsuppgifter mot varandra. Skojtävlingar som man kan lägga in för att få lite nervdaller men där man ändå får jobba med tekniken. SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

Karin Hoving

Hugo Johansson

Unnaryds PSK

Unnaryds PSK I Unnaryds PSK är det drygt 10–11 aktiva ungdomar och 11-årige Hugo Johansson är en av dem. Han brukar följa med på nästan alla tävlingar som går. I dag är han dock inte helt nöjd med sin insats. – Det gick sådär. Bara för att jag inte har tränat så mycket, därför gick det dåligt.

Vad var det som inte gick så bra då? – Poängen.

Är det viktigt vilket resultat man skjuter? – Nej, det är att ha roligt. Men allt med skytte är roligt, att man får skjuta och tävla och så.

Hur är känslorna inför tävling? – Det är lite nervöst, men när man har skjutit några skott blir det mindre nervöst. Man tänker bara ett skott i taget. Om man har ett dåligt skott tänker man bort det.

Hur går tankarna om du skjutit ett bra skott då? – Om jag skjutit en tia så tänker jag att jag hoppas att jag skjuter det också nästa gång. Tio – tio – tio, hela tiden.

Lars Erik Bjuhr Öckerö SF och junioransvarig i SvSF:s pistolsektion I många år har Lars Erik Bjuhr varit ungdomsledare i Öckerö SF och även junioransvarig i SvSF:s pistolsektion. Att det inte ska vara resultatfokus upplever han är en inställning som funnits ganska länge, även om det ju är lite svårt att helt koppla bort resultatet i en sport som skytte: – Vår sport går ju ut på poäng, eller tior, så det är svårt. Men jag tycker att vi har tonat ner betydelsen. Och många klubbar gör rätt. Och i stället för att fråga ”hur gick det?” frågar många ”hade du kul?”. Det är väldigt vanligt i dag, och det är skönt att det är så. Och det har också spridit sig i de äldre klasserna. Även hos äldre – man ska ju inte ha fokus på resultat, utan på tekniken.

Det pratas ibland om föräldrahets, mammor och pappor som har alldeles för stora krav på sina barn. Du som varit engagerad i pistolskyttet längre, hur tycker du att föräldrar sköter sig i fråga om att pusha sina barn lagom? – Vi har inte de här problemen i vår sport. Jag har varit med i 48 år och aldrig varit med om det. Våra föräldrar är mönsterföräldrar jämfört med fotboll och hockey, där de har krav på sina barn och ibland vräker ur sig hemska uttryck när barnet inte presterat. Det är inte roligt, och det är inte roligt för barnen heller. Vi ska ju inte knäcka dem. Men så är det inte i skytte. Men jag har varit ledare även i gevär och i gevärsskytte är förväntningarna i sittande hos många att man ska skjuta 400. Om de då skjuter 9,9 i första skottet… Där har jag sett dem som rentav börjat gråta, där hela matchen är förstörd. Och då har man

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

för mycket resultatfokus. Men man kan gå in och fokusera på annat, till exempel ”ska vi ta och se hur många skott med stjärnor du få?”. Ta med och sikta på det positiva. För 9,9 är fortfarande ett bra skott. Och då har man med sig en positiv känsla ändå, och undviker prestationsångest. Det är ju inte meningen att barn ska gråta. De är ju med för att de ska ha kul. Och klart att det är kul, säger jag, för skytte är ju en kul sport. Att bara säga det är ett sätt att påverka det mentala.

Alice Söderberg

I RF:s riktlinjer står att tävlingar för barn (upp till 12 år) ska lokalt. Nu är vi här på en rikstävling med klass LP11. Vad säger du om det?

Hur kändes det i matchen?

– Diskussionerna vi har haft om klass 11 att de inte ska åka så långt, är jag inte så nöjd med. Det här är ju årets skyttefest. De ska inte vara här för att skjuta resultat, men för att vara med på festen.

Men i den frågan menar ju RF att barnen mår bättre och tycker att det är roligare av att inte behöva åka så långt. Vad tänker du om det? – RF har inte fel, men det finns olika förutsättningar för olika idrotter. Jag ser det här lite som en skyttefest. De åker hit med idolerna – de äldre i klubben – och har roligt. Det är en manifestation för skyttesporten. Om alla känner sig som vinnare ändå, genom att få gå fram och hämta pris, då har vi lyckats ändå.

Men det är ju långt att åka till Töreboda från många delar av Sverige? – Det är långt, men det går bra ändå om man gör det i etapper. Och med tid och sociala happenings under resan. Det sociala ska man inte underskatta. Det är lika viktigt.

Österlens PK 12-åriga Alice Söderberg är glad över att få vara på ungdomsmästerskapet i Töreboda och hon hade en bra känsla inför tävlingen. – Först var jag inte alls nervös, men när man väl sätter sig blir man nervös och rädd för att göra fel och så. Men jag var taggad på att skjuta. Jag tycker att det är rätt coolt att bara vara här.

– Först skakigt och nervöst, men efter 15 skott var jag rätt lugn och tänkte att om jag skjuter ett dåligt skott så skit i det.

Hur gick det? – Jag är en sådan person som inte alltid är så nöjd. Så jag själv är inte jättenöjd... Hade tänkt att det kunnat bli bättre.

Tänker du mest på resultatet eller prestationen? – Jag tänker nog på både och. Mest resultatet. Men också att jag kanske hade kunnat utnyttja tiden bättre.

Hade du kul? – Jag hade jättekul. Bästa var nog när man fick veta att man fick vara med här.

Är det viktigt med bra resultat? – Egentligen är det inte så jätteviktigt, men jag tävlar oftast mot mig själv. Så om jag skjuter dåligt blir jag besviken, men tänker då att jag kan skjuta bättre nästa gång.

Vad är det roliga med skytte? – Att man tävlar med sig själv och att man får vara på så här stora tävlingar. För då får man extra nervositet och blir extra taggad och så.

För Karin Hoving, som är ledare i Unnaryds PSK, är beslutet om att man inte ska tänka resultat och att de under tolv inte ska tävla med resultatlista inte alls så välkommet: – Det är väldigt tråkigt. Vi har en skytt, Signe, som har varit med i många år. Hon började som 7 år och skjuter fortfarande i LP11. Men nu tycker hon att det är tråkigt för ”det är ingen idé att tävla om man inte får veta vilken plats man kommer på”. Så nu vill hon gå direkt till LP15 för att tävla.

Är poängresultatet viktigt för barnen? – Om jag går ner på en träning och säger att i dag ska vi bara träna teknik, då kan någon ändå komma och säga att ”den här tavlan blev jättebra, kan du räkna den?”. Så de vill veta poängen i alla fall. Och de jämför sig själva hela tiden och en del är bättre, en del är sämre. Om de sitter jämte varandra ser de ju vad de andra skjuter. Jag tror att resultat är lite det som är sporren, men det är upp till ledaren att lägga upp det så att man inte jämför med andra utan bara jämför med sig själv. Man ska tävla, men på rätt sätt. Vi är ute och tävlar så mycket det går, för det är ju det de tycker är roligt. Så det är det viktigt att tävla, men det är ledarens uppgift att se till att det görs på rätt sätt.

Men varför tror du att riktlinjerna från RF är som de är då, att det ska vara mer lek än tävling för de yngsta och inte fokus på resultat? – Jag tror att det kommer från lagsporterna. Men här får ju alla vara med, det är ingen utslagning.

Hur kan man göra för att ta bort fokuset på resultat? – Man får ta fram det som är bra. En kanske hade en jättefin sistaserie eller att de satt många innertior. Du som ledare får ta ner förväntningarna så att de inte sätts så högt. Men där spelar det ingen roll om de är 11 år eller 20 år. Jag tror att det är viktigt med bra förebilder att se upp till. Att de duktiga är lagom ödmjuka, och inte har ”jag är bäst”-attityd. Att den visar att man kan ta med- och motgångar på ett bra sätt. Jag tror att äldre skyttar plockar bort det dåliga lättare än vad yngre gör. Det handlar mindre om att man tävlar och mer om hur man tar med- och motgångar. Som ledare ska man alltid peppa och ta fram det som är bra, särskilt mot de yngre. Plocka fram det som är fint så växer de. Men alla kan inte bli bäst.

Fredrik Jägersvärd Öckerö SF

Magnus Thöresson är ledare och säger att när man gör tekniskt rätt när man skjuter är mycket viktigare än poängen. Här syns han i en ledartävling, där man gärna får bjuda på sig själv…

En annan av Öckerö Skytteförenings ledare är Fredrik Jägersvärd. Han är medveten om de nya riktlinjerna men ställer sig personligen lite tveksam till bland annat onumrerad resultatlista i den yngsta klassen, och menar att det ju redan är en klass som går bakåt i deltagare. – Det är svårt att skjuta utan att räkna poäng. Och jämfört med skolans betyg där går det ju i motsatt riktning. Jag är lite orolig för om man tar bort för mycket av tävlingsmomentet. Det ska ju inte bara vara en lek heller, utan det är ju en sport. Han tror inte att LP11-skyttar tar skada

om det är tävling redan där, även om det går lite sämre för någon. – Oftast är det ju så att den som tränar mest skjuter bäst också, och det är ett väldigt enkelt sätt att förklara det. Men det är klart att man aldrig bara ska fokusera på de som är bäst, utan alla ska få uppmärksamhet. Och i Öckerö ger de uppmärksamhet till alla på tävlingar: – Vi har alltid gett priser i alla LP-klasser. Till och med LP25. Då är det nästan så att de tycker att det är pinsamt. Men vi har sagt att vi gör så och då blir det ingen diskussion. I nästa stund går en nyligt färdig tävlande förbi och Fredrik sätter upp kardan: – Bra kämpat Gustaf, high five! SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

THE CHAMPIONS

Signe Claesson från Växjö PSK tycker att det är viktigare att det känns bra att skjuta än att det blir en bra poäng.

REBECKA BERGKVIST VÄRLDSMÄSTARE & SVENSK MÄSTARE! SM-Guld Engelsk Sporting 2016 VM-Guld FITASC Sporting 2016

Hugo Johansson, Unnaryd, åker gärna på tävlingar.

FÖLJ UTVECKLINGEN AV GYTTORP SPORT & COMPETITION PÅ FACEBOOK

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

OCH PÅ GYTTORP.SE

Lasse

Zetterquist

Gagnef-Mockfjärds PSK Lasse Zetterquist är på plats i Töreboda med sina två pojkar Emil och Joel. De skjuter i Gagnef-Mockfjärds Pistolskytteklubb dit de bytte den gångna säsongen för att få möta lite motstånd. Men skyttet handlar ändå om att ha skoj, säger Lasse: – Det här är ju en skoj grej. Vi har ingen som helst press på dem utan de ska bara ha roligt. Man gör så gott man kan och man ska ha en skön känsla så att man vill fortsätta. Inga resultatkrav, utan det handlar om glädjen i att man utför något och i sin egen prestation. Det är helt och hållet på barnens villkor. En skrivning i Pistolsektionens riktlinjer för barnoch ungdomsverksamhet är att ”nya och unga skyttar ska uppleva en stimulerande pistolverksamhet som motverkar utslagning av unga skyttar i alla dess former”. Just att värna om ALLA är något Lasse själv känner igen från jobbet: – Jag som är lärare ser hur viktigt det

Signe Claesson Växjö PSK Signe Claesson, 14 år, har skjutit i drygt två år och tycker att det är en rolig hobby. – Jag tycker att det är kul när man ska sikta, och man verkligen måste koncentrera sig hela tiden. Det är också kul att det är en annorlunda sport, det är inte jättemånga som håller på med den. Och det är en häftig känsla när man får skjuta ett skott.

är att man lyfter alla barn, oavsett nivå, och att man inte jämförs med andra. Får man en stämpel tidigt kan det vara väldigt hämmande. För de små särskilt. Hamnar man alltid längst ner får man en dålig stämpel och då tror jag att det är lättare att sluta. Utslagningen kommer till längre fram ändå. Man är väldigt sårbar och formbar som ung, så det gäller att lyfta dem så gott de går. Det är viktigt att man pushas och blir sedd för sin insats, oavsett vad den är, säger han. Att just man kan tävla mot sig själv till stor del, genom att sätta lite bättre träffar och kunna skjuta till sig märken till exempel, tycker han är skyttets fördel för de unga: – Våra barn har skjutit i fyra år och de har aldrig någonsin kommit hem missnöjda. Men de tävlar mot sig själva. Jag har många hockey- och fotbollsspelare som elever och de som inte platsar får höra gliringar av sina kamrater. Då är det stor risk att de lägger av. Ledarrollen är viktig för att skapa trivsel och motverka utslagning.

pistolen direkt. Och att man inte blir arg eller börjar skjuta för fort om man skjuter en åtta eller så, så att man bara fortsätter och inte tappar fokus. På träning är det mer fokus på hur man gör. Vi kollar poängen ändå, men det är viktigare att träna in hur man ska göra. Jag tycker att det är bra. Man måste ju träna in rätt. Om man skjuter en jättebra poäng blir jag ju jätteglad, men det blir jag annars också om det känns bra.

Har ni kul på skyttet i klubben? Hur var det att tävla i dag? – Jag tycker att det gick bra. Jag var nöjd. Men det blev ganska många nior i slutet, så det var bättre i början. Men jag är nöjd.

Spelar det någon roll vad du får för poäng? – Både och. Jag blir ju inte nöjd om jag har en jättedålig poäng, men ibland är jag inte nöjd även om poängen är bra. Det är bättre att det känns bra under tiden. Det känns bättre om man håller hela tiden än om man börjar bra och sedan blir det dåligt, både vad gäller poäng och att man inte sprider ut skotten utan att man samlar dem.

Vad fokuserar ni på under träning? – Mest provskott tills det känns bra och sedan skjuter vi en serie. Men mest att ha samlade skott och att fortsätta sikta efter ett skott och att man inte släpper

– Ja, jättekul. Alla känner varandra och tränarna pratar och skojar med oss, och ger tips och råd, hejar på och säger att vi är duktiga, så det är jättekul.

Vad är roligast, träna eller tävla? – Att tävla. Det blir en annan känsla. Man fokuserar lite extra och det blir en annan stämning i gruppen. Alla hejar på varandra. Det blir mer fokus och man vill verkligen göra sitt bästa där, och det är kul när det går bra för de andra med. Man tar det lite mer på allvar, blir lite nervös och så.

Är det viktigt att vinna? – Nej, det tycker jag inte. Det är mer att jag vill bli nöjd med mitt resultat. Men det är kul med bra placering och priser, eller om det går bra för de andra, men det viktiga är att det går bra och att man blir nöjd. ■

Alice Söderberg, till höger, hade jättekul på ungdomsmästerskapet i Töreboda. Här med kompisarna Amanda Persson, Ljungbyheds PK, och Natalie Stålring, Österlen, som också tävlade.

 FAKTA SvSF:s sektioner har formulerat riktlinjer för sin barnoch ungdomsverksamheten, och man har utgått från RF:s riktlinjer för barnoch ungdomsidrott. Hur barnoch ungdomsverksamheten ska bedrivas inom skyttesporten är dock ständigt på agendan inom hela förbundets arbete. Vill man själv lära sig mer rekommenderar SvSF SISU Idrottsutbildarnas utbildning Plattformen, som är idrottens barnoch ungdomsledarutbildning.

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

02 01

04 01 Gästandes Anita Abrahamsson gillar enkelheten med kpistskyttet. ”Det är ju inga prylgrejer, utan det är ju gammalt. Och man får ju inte göra något med vapnet, så det behöver ju inte vara så dyrt och man behöver inte sådana här avancerade jackor och så, utan man kan ärva av brorsan” säger hon. 02 Hur det gick för var och en är en fråga som engagerar. 03 Fredrik Frank. 04 14 år gammal började Åke Eklund skjuta prick med luftgevär på mammas klädnypor, så att hon i smyg fick köpa nya så att inte pappa fick reda på vad han gjort. Kpist började Åke med 1972. 05 Det är aldrig försent att bli bättre, säger 76-årige Sören Winkler: ”Man försöker ju få lite bättre resultat, man vill ju bli bättre. Och då måste man öva. Man vill ju bli bäst.” 06 Lappen visar resultat och vart träffarna tog. 07 Att hjälpas åt att markera är en självklarhet. Från vänster Stig Ålgars, Stefan Winkler, Jan Larsson, Åke Eklund och Ingemar Hägg.

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

VÄRMLANDSSERIEN TEXT OCH FOTO: JOSEFIN WARG

aktiverar i Västmanland

I Strömsholms Skytteförening i Västmanland är kpist det som aktiverar medlemmarna allra mest. Och mycket aktivitet får de genom Värmlandsserien i kpist, som är en naturlig och återkommande rutin. Medlemmarna samlas på banan, skjuter och lär av varandras framgångar och misstag. Samtidigt får de en stund av gemenskap och en möjlighet att se hur man står sig mot övriga Sverige. Svensk Skyttesport besökte säsongspremiären ute på banan.

Det är maj månads andra onsdag när Strömsholms Skytteförening samlas till sitt första kpistskytte för säsongen. Det är träning för några kombinerat med första omgången av hemmabanetävlingen Värmlandsserien för andra. Redan vid 15-tiden på eftermiddagen möts några av föreningens åldermän på banan, som ligger inbäddad inne i ortens naturreservat. Pang, pang, pang. Åke skjuter liggande. Sedan Gunnar. Och Anita Abrahamsson, som gästar från Kungsåra-Kärrbo-Irsta (KKI) Skytteförening där hon är en av två kpistskyttar. Hon bor här i närheten och tycker att det är roligt att komma och skjuta med sällskap. Det är varken första eller sista gången som hon är här och tränar i Strömsholm. – Nej. Och de vill värva mig. Det är kul, säger hon senare. – VI försöker få hit henne, men hon vill ha bättre kontrakt, säger ordföranden Stefan Winkler och lockar till skratt. I markörgraven står den som redan har eller ska skjuta och lite senare kom-

mer de upp med tavlorna i högsta hugg. – En sjujävla träffbild, säger Stig Ålgars när han ser var Gunnars Gustavssons skott har tagit. Gunnar är ”den gamlaste gubben på stället” med sina 82 år. Näst i tur kommer Åke Eklund, 78, och Stig Ålgars, 76. – De här gubbarna är vi rädda om. De är guld värda, säger föreningens sekreterare Ingemar Hägg om föreningens alla åldermän.

Många aktiva I Strömsholms Skytteförening skjuts det lite korthåll under ett år, och lite mindre 6,5mm. Kpist däremot – ja, sådana skott avlossas i stort antal på ett år. En sak som håller aktiviteten uppe är Värmlandsserien. Strömsholm var i fjol en av nio föreningar som hade tio deltagare eller fler i serien. I år är man hela 15 som ställer upp, i allt från näst högsta klassen KP4 till KP75L och med deltagare i åldern dryga 20 upp till ”gubbåldern”. – Jag tror att det hänger på gemen-

skapen bland de äldre och att de har tagit oss till sig och visat oss hur man gör, i tänket med föreningen och skyttet, förklarar Ingemar att man är så många och så aktiva. Våra äldre gentlemän är föredömen för oss och visar hur man driver en skytteverksamhet, och vi lite yngre tycker att det är kul att hålla på och vill att arvet ska leva vidare.

Fikastund har guld i mund Den riktiga vårvärmen har ännu inte riktigt anlänt och en kopp termoskaffe värmer gott i kylan. Gänget, som än så länge domineras av de lite äldre, sitter samlade runt ett rastplatsbord med sitt medhavda fika och samtalet rör sig mellan krämpor, kikare, mobiltelefonvanor hos yngre och gamla skytteminnen: – Gotland, Malmö, Halmstad, Piteå, Boden har vi varit och tävlat på, säger Stig. I Lund var vi också. – På en tävling var målen i en svacka långt ner och Stig sa ”jag skjuter på 130 meter”, och då gjorde jag det med, säger

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

Åke och drömmer sig tillbaka till hur bra det tog. – Det var tider det när man kunde hålla i, men den tiden är förbi, säger Stig. – Det går över, svarar Gunnar med ett leende. Påtår och en och annan sockerkaka varvas med skratt. – Det är det som är det fina med allt det här. Träffas, få lite kaffe, skjuta, säger Stig. – Det är både det sociala och att panga som lockar, instämmer Gunnar. – Vi är en enda stor familj, och har mycket roligt tillsammans. Överallt i Sverige, säger Åke om alla kpistskyttar. Och är det några yngre som kommer ställer man alltid upp i början och hjälper dem att ställa lite avstånd och sådant. Om det är nybörjare som är osäkra frågar de en äldre om avstånd och vart man ska sikta för att träffa. Men ungdomarna lär sig rätt så fort.

Ställningar och liggande I takt med att klockan tickar på och många slutar jobbet anländer fler skyttar till banan. ”A-laget” som Gunnar säger. Även föreningens vapenförvaltare dyker upp med föreningens vapen, till dem som inte har fått sina egna licenser. – Ingen som vill skjuta lite?, frågar Stefan Winkler.

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

– Jo jag tänkte skjuta, säger Ingemar. Hägg. De tar plats på varsin skjutplats på 100-metersbanan och snart är de igång. För gubbarna har det var varit träning i dag och Värmlandsseriens första omgång för året får vänta till nästa vecka. Men för Stefan och Ingemar är det allvar direkt. Man har två veckor på sig för att skjuta en omgång, helt enkelt så att man har lite spelrum för genomförandet. När det väl är dags är det fem provskott och 20 tävlingsskott som gäller. Stefan, som är uppe i klass KP4, och Ingemar, i KP3, skjuter ställningar – två liggandeserier om fem skott vardera, en knäståendeserie med fem skott och så en stående serie. I vissa andra klasser skjuter man bara liggande. – När man får lite mer krämpor gör man det som är lättast. Jag har gått över till liggande, men nästa år kanske jag är i så form så jag skjuter ställningar, säger Åke Eklund, full av optimism eftersom han nu fått en ny medicin mot sina ryggproblem som gäckat honom ett tag.

”Kärlek vid första ögonkastet” Ställningar är det som också gäller för några av föreningens yngsta medlemmar som tar plats på banan efter Stefan och Ingemar - Viktor ”Brolle” Brolenius, 26,

och Fredrik Frank, 28. Fredrik började för drygt fyra år sedan, tack vare kompisen Viktor. Viktor som blev kpistskytt mest av en slump för 5–6 år sedan. – Jag fick för mig att jag skulle börja skjuta, ringde runt till olika klubbar och Strömsholm var närmast. Jag hade ingen aning om vad de sköt här, men det var kpist så det var bara att börja skjuta det. Och då hade vi gamlingarna här som åkte ut mitt i vintern för att jag skulle få ligga och skjuta. Man blev fast direkt, säger Viktor. – Mm, kärlek vid första ögonkastet, säger Fredrik. Tack vare goda råd från äldre skyttar är killarna nu några av föreningens bästa skyttar, och Viktor har till och med vunnit Värmlandsseriens klass KP3 två år i rad. – Och jag hoppas på ett tredje, säger han och håller tummarna för att samtidigt kunna klassa upp sig till den högre klassen inför nästa år. Värmlandsserien skjuts i fem omgångar och efter varje omgång publiceras resultaten på webben så att alla kan se och jämföra. Att just kunna få ett kvitto på hur man ligger i sitt skytte tycker killarna är en av hemmabanetävlingens stora fördelar: – Det är bra att få mäta sig hur man står sig mot resten av Sverige, säger Viktor.

08 Åke Eklund markerar. 09 Förutom att skjuta är Viktor Brolenius också Strömsholms Värmlandsserieansvarige, banchef och styrelseledamot. ”Man måste ju fylla upp fritiden med någonting.”, säger han. 10 ”Jag var inne och petade i ögat och då åkte den här jäveln ner”, säger Gunnar och pekar på den grå kepsen på skallen när han skjutit klart. Åke Eklund och Henry Ampuri till vänster. 11 Att använda ett vapen som inte är gjort för precision, just för att skjuta precision, tycker många i Strömsholms SKF är charmen med kpistskyttet. En bra och utmanande sport helt enkelt. Här Jan Larsson (närmast kameran), Ingemar Hägg och Stefan Winkler. 12 ”Föreningen har medverkat i Värmlandsserien i minst 25 år, och det finns flera anledningar för oss att delta. Tävlingen skapar en naturlig och återkommande rutin för våra skyttar och det innebär att det skapas en social samvaro där vi kan dricka kaffe och snacka skytte. Tävlingen ger oss också en möjlighet att jämföra oss med andra föreningar och ger oss en kvittens på om vi utvecklas i vårt skytte.”, säger ordföranden Stefan Winkler. 13 Jan-Åke Holm tycker att Värmlandsserien är en trevlig tävling. 14 Kpisten är inte gjord för precisionsskytte och att skjuta med en är speciellt. ”Du kan skjuta och det känns jättebra. Sedan tar du 10 minuter kaffepaus och börjar om, och det kan det kännas som att någon har bytt ut din kpist”, säger Ingemar Hägg.

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

15 Föreningsvapnen anländer till banan. De möjliggör aktivitet för många. 16 Justering av kornet. 17 För Viktor Brolenius och Fredrik Frank är Värmlandsserien ett bra sätt att få veta hur man står sig jämfört med andra skyttar i Sverige. 18 ”Det gick åt skogen! Men vi är ju i skogen så!; Summerar Jan Larsson sitt skytte idag.

– Och det är en bra start inför SM, säger Frank. Men precis som för gubbarna är också det sociala viktigt. – Jadå, det är alltid roligt att snacka skit med gubbarna, säger Fredrik. – Det är också en fördel i kpistskyttet mot annat skytte där man ska vara tyst, ligga och bara fokusera. Hit åker man, skjuter, snackar lite och skjuter lite till, säger Viktor.

Tavlorna får intresse Hur det går för var och en är inga hemligheter och varje gång markörerna kommer upp ur markörgraven med de använda tavlorna flockas klubbmedlemmarna kring dem och diskuterar poäng, träffbilder och snedträffar. Med till stor del glada miner och positiva tillrop. Och viss självinsikt. När Jan Larssons tavla levereras så skrattar han gott åt vad han ser: – Haha, jag utnyttjade hela tavlan i alla fall! Fem snabba skott efter varandra smäller av när en skytt ligger ner. Ett i taget laddas och avfyras i ställningarna, för säkerhetens skull. Och många skott blir det. Efter några timmars aktivitet på banan har hela nio Strömsholmsskyttar skjutit årets första Värmlandsserieomgång och fler har värmt upp inför nästa veckas bravader. – En trevlig tävling är det. Väldigt trevlig. Du vet inte från gång till gång

hur det kommer att gå för dig, men du försöker göra ditt bästa till varje omgång. Och ibland går det bra och ibland går det dåligt och ibland går det sämre, säger Jan-Åke Holm och lurar de andra till skratt.

Mer aktivitet Den gemensamma uppfattningen är att serien bidrar till att man håller igång mer konstant. – Ja, den gör ju att man skjuter mer. Jag går ju också in för klubbmästerskapet och så, men det sporrar ju en, säger Jan-Åke. – Nog är det så. Annars skulle man inte vara här varje onsdag, säger Stefan Winkler. – Om man har anmält sig till en tävling måste man ju faktiskt delta, så alla får en bra ursäkt att komma ut till en träning. Utan serien skulle det säkert ha varit lika många som sköt, men de hade nog inte dykt upp varje vecka, säger Viktor. Skymningen börjar så sakta falla över banan och när föreningens kpistar är hopplockade, kaffet är uppdrucket och de sista Värmlandsserietavlorna poängräknade är det dags att säga hej då. Men nästa onsdag ses alla här igen. Såväl de som har sin serieomgång kvar att skjuta, som Viktor och övriga som redan skjutit sin serie: – Då måste man ju träna inför nästa omgång! ■ 18

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

ANNONSERA I TIDNINGEN

te t Sky tp S or Vi har allt (nästan!) www.sportec.se

Kontakta Leif Dylicki för annonsprislista leif.dylicki@agrenshuset.se 0660 29 99 58

INBJUDAN TILL

UNGDOMSLAGER NGDOMSLAGER SKYTTE - GEVÄR OCH PISTOL, 10M Härmed inbjuds ungdomar födda år 2002-03 till träningsläger träningsläger 10m vid Riksidrottsgymnasiet Skytte i Sävsjö.

Tid: Fre 6 okt kl 16.00 – sön 8 okt kl 13.00 Plats: Sävsjö Skyttecenter Anmälan: Skickas till jonas@skyttegym.se senast fre 22 sep, 2017. I anmälan skall det anges om du skjuter gevär eller pistol samt om du har några speciella behov rörande kost. Hämtning: Vid behov av hämtning vid tåg/buss kontakta: paul@skyttegym.se Kostnad: 1200kr, i priset ingår alla kostnader för boende(hotell), mat och övriga aktiviteter. Avgiften betalas till bg 588-7062 senast 29 sep 2017. Märk betalningen med namn och träningsläger skyttegymnasiet. Utrustning: Skytteutrustning för 10m, fyskläder för inomhusbruk. Kontakt: Vid frågor kontakta Paul Larm 0382-15371 (gevär), Jonas Fyrpihl 0382-15372 (pistol). Övrigt: Äldre deltagare är välkomna i mån av plats. Instruktörer: Gevär: Paul Larm och Leif Steinar Rolland. Pistol: Jonas Fyrpihl

Välkomna att känna på miljön vid Riksidrottsgymnasiet Skytte i Sävsjö!

lite mindre, mycket

bättre

Elevbloggen: www.skyttegym.blogspot.com

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

Har du varit funktionär eller haft någon annan roll än skytt inom skyttesporten?

Skytte e Sport NÄSTA NUMMER

JOHAN BREDMARK

LARS ECKSTRAND

Jag har hållit i tävlingar och varit tävlingsansvarig för fripistol och luftpistol på klubbnivå. Det grundar sig i att man är intresserad i idrotten som sådan och tycker att det är roligt, och ibland finns det lite folk som vill engagera sig i fripistol och då är det kul att göra något eftersom jag själv skjuter fripistol.

Min förening anordnade fältskytte-SM ett år och då var jag med som markör och klistrare, och jag höll också i sponsorbiten och busstransporter. Vi jobbar brett i föreningen. Ambitionen är att anordna en tävling om året och då blir det per automatik att man hjälper till.

pistolskytt Malmö Pistolklubb

gevärsskytt, Eggvena-Bråttensby SF

Korthållsentusiasm

i Piteå Skytteförening SARA LINDAHL

HANNA EK

STEFAN NICOLAIDIS

Jag har varit skjutledare på träning och tävlingsledare ett antal gånger. Jag tycker att det är att betala tillbaka till alla funktionärer som varit där jag har tävlat, och det är det som krävs för att sporten ska leva kvar, tycker jag.

Vi som är lite äldre i föreningen hjälper dem som är mindre. Vi försöker lära dem tekniken så fort de kommer dit, och visar hur allt fungerar – från hur man ska sitta till hur man ska lägga i skotten.

Jag sitter både som funktionär i sportingkommittén - har jourtjänstgöring och tar mitt ansvar mot nya skyttar - och instruerar skyttar i vårt juniorskytte. Och det är viktigt, för annars får vi inte mer skyttar.

pistolskytt Hörby PSK

luftgevärsskytt, Dalstorps Skytteförening

ANNONSERA I TIDNINGEN

Kontakta Leif Dylicki för annonsprislista leif.dylicki@agrenshuset.se • 0660 29 99 58

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

sportingskytt Växjö Jaktskytteklubb

Skytte e Sport

Att skriva föreningsintyg

VAD VILL DU LÄSA OM I SVENSK SKYTTESPORT? TIPSA

redaktionen@skyttesport.se!

www.skyttesport.se

Duvnäs Företagshus 781 90 Borlänge 0243 - 230504 www.staffansvapen.se SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

KORSORDET JOBBADE PÅ VINGA FÖRR STAPLA

BEFORDRAN

Bild: 6x9 rutor

IGEN

URARTNINGARNA JAGADE

VÄNTA PÅ TUR TALESÄTT

CENTRUM

FLÄSKKÖTT HUGIN & MUNIN

30-16_tradgard

FÅRÖPELARNA RECENT BILDAT

KÄNNA EFTER

SISTA SKRIKET FÖR HUVUDET

VÄTSKA FRÅN BOK TID FÖR MÖTEN

WALLANDERSTAD VÅR TID

ALBANSK HUVUDSTAD TUNNAS UT

LIGA I VÄST UKRAINASTAD

SÅGS I SÄNG FÖRR

FÖRR

MIRAKLEN

UNIVERSITET INNEHAV

UR VRICKAS MED I SINGELSCULLER

VIKTIGT INOM SKYTTET SPIK

VÄJER

HÄSTKRAFT

OMSORGSFULL

NAMN PÅ MARADONA

VRÅNGT

BRUKAR JORDEN

LJUSBILD

MITT I ORKANEN KRYDDIG PÅ BEIRUTÅK

SPORTAS DET PÅ INTÅG

FN UTOMLANDS

URSINNIG UTOMUPP- SIKTAS SURRA BABYPÅ I BLAND LEKSAK STÅ- SLAGSENDE VERK TRAP FOLK

F TILLFÄLLIGT TILLKALLADE

P A L L

KONTRASTERS

STOPPA HUSRUMMET

SYSSLA

L O K E N

HAR MYCKET C-VITAMIN TORKHUS

N Y P O N BROM IHOP

ASPIRANT

KAN SES KÄRV I KAR

LJUSMATERIAL VÄLDIG PIPPI

OVANNÄMNDA

L A G A BRÄNSLET I VISSA ÅK

CLAES .. GEIJERSTAM

VILDÄPPLE KÖKSRÖK

ROTERADE MOTVINDEN

PIPPIN PÅ TORGET

LJUS TID HÄR PÅ BODDE POLISER

PÅ PÅ APPARAT

AVISA I NÄRKE

E T A N O L E N

G I N

HETVÄGGARNA

BAGARENS BÄSTA VÄN?

U G N

FÄSTE

FÖRETRÄDER SVENSK MUSIK FÖRE MAJESTÄT

SKIKTENS KULA

FORNTIDS-

NOSPRÅK BLESS FÖRARGLIG

IHOPRULLAD KÖTTBIT

NATRIUM KORT IHOP

A N S A T PROTEST OLJEVÄXT

DEMOLERA

M U R R

L A T

I N

HUR SA?

V A

NATIONELLT MÄSTERSKAP

FISKE

S M

MÅNFAS

BRINGA KLARHET UN

LOCKBETE MONOLOG

ARBETA HÅRT

Å T E L

U T R E D A

R O U L A D

SKÅDISGARDNER

A V

F A S T L A G S B U L L A R N A

VINNARE KORSORDET NUMMER 5 2016 Gunilla Burman, Skellefteå, Ulla Haglund, Trollhättan och Hans Lundgren, Långshyttan. Vinnare i kryss nr 2 2017 presenteras i nr 4 2017. Vi vill ha ditt kryssbidrag senast den 15 oktober. 54

E T A G E N S

G L F

S E L

BULVANERNA

D A G

V Ä G

RIKTNING TRIMMAT

R O R

T R Ö G

LADE TILL OXUDDE 0263

H J U L A D E

S Ö K A N D E

A P

SVENSK SKYTTESPORT NR 2 2017

NICKEL

B E R Ö R D A

S T E A R I N

O I N T R E S S A N T

L O STARKVARA

DRAR DE FEM I HJÄRNAN

M O T P O L E R S

S K R I N TRÅKIG

KRIGSGUDEN SAME-

A D J U N G E R A D E H Å R

BOXAR

V A

I N J U L D E K O R A T I O N S R

Å R E U L L SKUTPLATS

SLENTRIAN UPPSKAKADE

E B O K

F A T A L KICKEN

P A S S I O N E R A D

KAJKAR

MARTIN LUTHER

HUM

LÄSES PÅ T EX PLATTA GRODDE

DÄCKKOM- LÅNGMÄRKE PONEN- LIGA LIVTENTEN TIDER GARDET

RAPKEN

OXUDDE 0391

S P I R A D E

FILM LÄKEMEDELSSKOLAN

ALLMOGEBÅTEN

HORNBORGAFÅGELN

LIDELSEFULL

LEDSAM

INGER EDELFELDT EXTRA

TILLTAL

MER VÄRD ÄN STENDITON I LEK

TABURETT

ÄR POPULÄR PÅ FIKET VÄLDEN

DRAMA

CICERONER

LIVSLOTT PÅVEKRONAN

VILSOFFOR

HAR KVÄLJANDE LUKT

FARSGRIS

UNDERAVDELNING

MÄSTA- MUSERES AL

ÖVERSKRIFT

PYTTEMÅTT PROBLEMET

EGGA

SVINHUS SPETSHONA

TUPÉ PERSONALFARA

GRÄVA NED TAGGIG INDIVID

RINGA

RYMMER FOLK UPP OCH NER FRÅGESTUND

OFRUKTSAM

UPSALA SPSK

0391_0773_0665

MUTADE

KARENINA PERSISKT

SKICKAS TILL Svenska Skyttesportförbundet, Josefin Warg, Box 11016, 100 61 Stockholm senast den 15 oktober 2017. TRE VINNARE FÅR VAR SIN SKRAPLOTT.

Namn............................................................................................................................................................................................................................................... ................................................................................................................................................................................................................................................................

Adress.............................................................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................................................................................

Postadress................................................................................................................................................................................................................................... ................................................................................................................................................................................................................................................................

Glad ! r a m Som

Skytte e Sport

VAPEN KLÄDER SKOR

KOFFERT AMMUNITION OPTIK FÖRHÖJNING DIOPTER GLASÖGON STATIV PUMP KOMPRESSOR TRÄNINGSSYSTEM VAPEN TILLBEHÖR , mm

ALLT INOM SPORTSKYTTE www.naggessportvapen.se

VI SNACKAR LUFT 9015

9015

ANSCHÜTZ 9015 ONE är ett tävlingsgevär med enastående precision. Mängder av justeringsmöjligheter, speciellt för framstocken, kombinerat med ett oöverträffat dubbeltryck samt med den nyutvecklade avtagbara bakstocken gör vapnet till en given favorit för alla tävlingsskyttar, från junior till vuxen. Kal. 4,5 mm. Vikt 4,6 kg. Total längd 99-120 cm

ANSCHÜTZ 9015 PRECISE Nya Precise är en vidareutveckling av den framgångsrika 9003 Premium modellen. Rostfri pipa, optimerad lufttryckskontroll och nya avtrycket 5065 4K med kullager och mängder av justeringar. Kal. 4,5 mm. Vikt 4,7 kg. Total längd 110-115 cm

PRECISE ANSCHÜ T Z ÄR E T T AV FL ER A L EDANDE VARUMÄRK EN FR ÅN GY T TORP JAK T

Posttidning B

RETURADRESS SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET BOX 11016, 100 61 STOCKHOLM

www.norma.cc

Testa vår nya G7 funktion i vår ballistiska app. Ladda ner eller uppgradera idag!

Carsten Brandt, Danmark

w w w. n o r m a . c c