Svensk Skyttesport nr 4 2017

FÖRSVARS

NUMMER 4 2017 ÅRGÅNG 8

INFO

AURORA

17

EN VECKA MED

Annika n o s s n a h o J

ARVID WÄGROTH – KPISTARNAS BÄSTA VÄN

ARJEPLOGS PSK

UTMANAS OCH UTMANAR

Ny generation elektroniska markeringssystem tem

Kontrollenhet CU951 Nu med touch screen • Program för fallmål gevär och pistol

NYTT

• Samtliga svenska och internationella program och tavlor • Tydlig «klocka» för skjuttid

Lotten Johansson föredrar SIUS markeringssystem

SIUSRANK Kostnadsfritt tävlingsprogram Resultathanteringsprogram med marknadens bästa livevisning på internet (tillkommer en liten engångskostnad för internetvisningen).

Du visar din klubbtävling live, precis som alla internationella tävlingar!

• Används både vid ISSF tävlingar och klubbtävlingar • Tydlig visning för åskådarna vid naler • Import/export av startlistor via Excel • Information till/från tävlingskalendern

HS10 HYBRIDSCORE 10m pistol och gevär 50m gevär med kulfång och skyddsplåt • Tavlan är mycket prisvärd • Används med fördel på nationell nivå • Mycket hög mätnoggrannhet inom gevärstavlans ringar (ca 17 tusendels mm) • ISSF certifierad i fas 1 och 2

När driftsäkerhet och precision prioriteras !

Tfn: 021-600 13 | www.sius.se | info@sius.se 2

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

INNEHÅLL Från redaktionen 3 Ledare 4 I korthet 5

JOSEFIN WARG Redaktör Svensk Skyttesport

FRÅN REDAKTIONEN

redaktörens

TACK

Föreningsinfo 10 Sektionerna sammanfattar 12 Stora tävlingar 2018 14 Arjeplogs Pistolskytteklubb utmanas och utmanar 16 Tips om ledarrekrytering 22 Försvarsinfo Aurora 17 satte Försvarsmakten på prov 24 En vecka med Annika Johansson 29 Mini-intervju Snježana Pejcˇic’ 34 Idrottslyftet 2018 36 Idrottslyftet ett uppsving för Bro-Låssa Skytteförening 37 Från luft till krut i Skänninge 40 Arvid Wägroth – kpistarnas bästa vän 42 Om avtryckarvikten i pistol 48 Tunga förslag och beslut från ISSF 49 Instagram-bilder från året 50 Korsordet 52 Vi 5 54 Nästa nummer 54

Den gången jag stod i en vapenkontroll och följde en vänlig och dedikerad mans arbete med att kolla och reparera kpistar. Den gången jag bevakade en field target-tävling för barn och såg den oändliga lyckan en träff gav. Den gången jag satt i en känd skyttefamiljs vardagsrum och gemensamt skrattade åt deras egenheter som skyttar. Den gången jag fick ett fint god jul-kort från en av de intervjupersoner jag mött under året. De gångerna jag fick prata med lyckliga nyblivna OS-, VM-, EM- och SM-medaljörer.

På sju år som redaktör för en medlemstidning, tillika kommunikatör för ett förbund, så hinner man onekligen vara med om mycket. När jag började på Svenska Skyttesportförbundet var jag novis vad gäller skyttesporten. 60 ligg? Skeet? Running target? Att säga att det var mycket nytt att ta in och lära sig är en underdrift.

För är det något jag lärt mig under åren är att skyttesporten är stor och omfångsrik.

Men frågar man så får man veta, och jag har frågat. Om skytteteknik, skytteminnen och om prestationsångest.

Om föräldrar som tränare, om smällars påverkan på hörseln och om föreningars utmaningar. De flesta jag mött i mitt arbete har varit både trevliga, tålmodiga och talföra så många svar har jag fått och de svaren har jag försökt förmedla till dig läsare av tidningen eller via hemsidan. Ett tack till alla er som berättat och förklarat.

Ni har hjälpt till att inspirera, utbilda och utveckla andra inom sporten, vågar jag lova. Ni har dessutom hjälpt till att sprida bilden av skyttesporten utanför de egna leden. Både politiker och medier står nämligen också som mottagare för vårt magasin.

Att fortsätta inspirera och lyfta fram skyttet är viktigt, eftersom det bidrar till skyttesportens utveckling. Så alla – berätta om er sport och er verksamhet. Berätta om det roliga, om utmaningarna och om möjligheterna. I egna kanaler och i sociala medier, för Svensk Skyttesport eller genom media. För egna skyttar, potentiella skyttar och för allmänheten. ”Syns man inte, finns man inte” är måhända ett slitet uttryck, men det ligger sanning däri. Glöm inte heller att lyssna på andra inom skyttefamiljen. Oavsett om du skjuter korthållsgevär, sportpistol, compak sporting eller jaktkombination – tillsammans blir ni starkare.

Med det sagt närmar jag mig slutet i min sista redaktionskrönika. Efter sju år ska jag nu gå vidare mot nya utmaningar och det är dags för en annan redaktör att få äran att berätta om skyttesporten. För det har faktiskt varit en ära. Och de fina minnena det gett mig är många.

Tack till alla er som bemött mig med värme och vänlighet. Tack till alla er som jag fått intervjua genom åren. Tack till alla er som har bidragit till tidningen. Och inte

Skytte e Sport www.skyttesport.se

■ ■ ■ ■ ■ ■ ■

■ ■ ■

postadress Box 11016, 100 61 Stockholm leveransadress Östgötagatan 98 D, 116 64 Stockholm besöksadress Skansbrogatan 7, 118 60 Stockholm, 08-699 63 70 (tunnelbana Skanstull) ansvarig utgivare Patrik Johansson, patrik.johansson@skyttesport.se redaktör Josefin Warg, 08-699 63 73, josefin.warg@skyttesport.se grafisk form Lena Hägglund, Ågrenshuset Produktion annonser, ågrenshuset produktion Leif Dylicki, 0660-29 99 58, leif.dylicki@agrenshuset.se tryck & distribution Ågrenshuset Produktion, Bjästa, Flygelvägen 3, 893 80 Bjästa materialinlämning Material skickas till redaktionen@skyttesport.se omslagsfoto I Arjeplogs PSK blir det bara fler och fler unga skyttar. Här tittar Marcus Burman och Maja Rosenberg, tillsammans med ledare Mats Holmström, på tavlorna de skjutit. Foto: Lennart Lindgren

Svensk Skyttesport förbehåller sig rätten att i artiklar göra redaktionellt motiverade ändringar, urval och förkortningar. För obeställt material ansvaras ej. Eventuella fotografier tagna framifrån, med mynningen riktad mot fotografen, är arrangerade med oladdade vapen. Fotografering sker under strikta säkerhetsförhållanden.

minst – stort tack till Dig som har läst. ■ SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

3

▼ LEDARE

FOKUS PÅ FORTSATT UTVECKLING! I skrivande stund har vintersäsongen kommit igång på allvar och de flesta av oss har lämnat utomhusbanan för att istället skjuta inomhus. Att skjuta inomhus har förstås sin egen charm, och det är också ofta här som många nya skyttar får sin introduktion och som grunden för skjutskicklighet skapas och finslipas. Många föreningar har genom sitt arbete bra lokaler med modern utrustning, där nya skyttar också får möta välutbildade ledare.

Det finns som bekant många föreningar som ännu inte kommit lika långt, vilket inte gör det lika lätt att behålla och attrahera nya skyttar. Förbundet stödjer föreningarnas utveckling med drygt fyra miljoner kronor per år, där hälften går direkt till våra föreningar för utbildning och finansiellt bidrag till exempelvis utrustning och elektroniska tavlor. Den andra hälften går via våra sektioner och vårt kansli för att fortsätta stödja den positiva utvecklingen som är på gång inom dessa områden.

När det gäller våra skjutbanor utomhus tillkommer andra saker och vi möter som bekant på andra pro-

4

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

blem. Redan etablerade anläggningar begränsas och förläggandet av nya anläggningar ifrågasätts. Förbundet arbetar med att möjliggöra för föreningar att kunna förbättra sina anläggningar på olika sätt, exempelvis för att minska upplevt buller för närboende. Förbundet har också i vissa fall haft sakkunnig personal på plats redan vid planeringsstadiet för nya skytteanläggningar. Även om våra resurser i form av fast anställd personal är begränsade, så är vi inom förbundet många ideellt engagerade. Vi kan gemensamt bidra med kunskap och erfarenhet av att exempelvis sakligt bemöta och förklara för närboende som känner oro för vad en etablering av en skjutbana kan innebära.

Det finns även behov av att vi än mer gemensamt kraftsamlar våra resurser för att kunna genomföra större tävlingsarrangemang med extern publik. Det handlar om att både bidra med kunskap, handfast arbete och nyttja våra kontaktnät utanför skytterörelsen. Tävlingar med extern publik kommer i förlängningen skapa intres-

se för vår idrott och en förståelse för att vi, precis som andra stora idrotter, behöver tillgång till moderna och väl anpassade anläggningar.

Att kunna kraftsamla alla goda krafter som finns tillgängliga för att möjliggöra iordningsställande av skjutbanor och arrangemang är något som blir allt viktigare för en positiv utveckling av vår idrott. Vi ska fortsätta att utveckla våra arbetssätt för att alltjämt kunna stödja varandra.

Inför pressläggningen av tidningen är också planeringen av årets Skytteforum i full gång. Företrädare från våra distrikt kommer där att diskutera framtidsfrågor, utifrån vad vi tillsammans vill att förbundet fortsatt ska bidra med gentemot våra föreningar och hur den fortsatta utvecklingen av skyttesporten ska bli i framtiden. En rapport från Skytteforum hittar du på vår hemsida www.skyttesport.se. ■

ROBERT WÄLIKANGAS Vice ordförande robert.walikangas@skyttesport.se

I KORTHET Stora skyttars

MÄRKE

TACK FÖR ERT

STÖD!

SvSF vill skicka ett extra stort tack till Norma & Gyttorp, Umbro och Stadium för ert stöd till den svenska skyttesporten under 2017. TACK! ■

Stora skyttars märke är ett utmärkelsetecken som av Svenska Skyttesportförbundets styrelse tilldelas svenska skyttar som har gjort framstående skytteprestationer och uppnått sex poäng enligt ett bestämt regelverk (som du hittar på förbundets hemsida). Poäng kan erhållas på OS, VM, EM, NM, världscup samt SM, vid tävlande i seniorklass. Det är upp till varje enskild aktiv eller klubb att ansöka om utmärkelsen när tillräckligt antal poäng är erhållna för en skytt. Ansökan/nominering skickas till office@skyttesport.se och ska innehålla namn, förening, IID-nummer och förteckning över skyttens poänggrundande meriter.

Senast den 8 februari 2018 behöver förbundet er/din nominering/ansökan om det ska kunna föras till handlingarna och kunna godkännas av förbundsstyrelsen för utdelning vid 2018 års förbundsmöte.

Se hela regelverket på www.skyttesport.se/ Tavlingsverksamhet/Rekordochmedaljorer/ storaskyttarsmarke. ■

SKYTTESPORTFÖRBUNDET I SOCIALA MEDIER! Du har väl inte missat att Svenska Skyttesportförbundet finns i sociala medier? Kolla efter svenska_skyttesportforbundet på Instagram, svenskaskyttesportforbundet på Flickr och efter Svenska Skyttesportförbundet på Facebook. På SvSF:s Facebook har du i höst till exempel kunnat se en livesändning från särskjutningen på fältskytte-SM. Så gilla SvSF i sociala medier för en återkommande dos skytte i ditt liv! ■

ÖKAT STÖD TILL IDROTTEN Regeringen ökar stödet till idrottsrörelsen med 19 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2018. Idrottens stöd blir sammanlagt 1 954 miljoner kronor.

– Jag välkomnar att regeringen ökar idrottens stöd med 19 miljoner kronor. Socialdemokraterna ska ha ett erkännande för att de har uppfyllt sitt vallöfte att öka stödet till idrotten med 227 miljoner kronor under mandatperioden, sa Björn Eriksson, RF:s ordförande om beskedet när det kom. ■

Framgångar på

BALTIC CUP

Ny stödlinje för idrottsledare Som en del i idrottsrörelsens arbete för en bättre och tryggare idrott för barn och unga öppnade Bris i november en ny telefonlinje som riktar sig till ledare och tränare inom idrottsrörelsen. Till stödlinjen, som är en del av Bris och Riksidrottsförbundets samarbete, kan ideellt engagerade såväl som anställda inom idrotten ringa för att prata om oro kring ett barn. Stödlinjen har nummer 077-44 000 42. ■

FOTOGRAF: PIOTR KRAWIEC

NYA FÖRENINGSKLÄDER? Vill ni förnya er förening med hjälp av nya snygga profilkläder och andra produkter? Detta kan ni göra genom SvSF:s samarbete med Umbro och Stadium, genom vilket ni som förening kan köpa profilprodukter till förmånliga priser. Ta en titt på förslag på produkter i skyttesportens digitala visningsbutik hos Stadium. Du hittar den på adressen www.stadiumteamsales. se/skyttesport. ■

FÖRÄNDRINGAR PÅ KANSLIET Förändringar är att vänta på Skyttesportförbundets kansli. Efter sju år på posten som kommunikatör för förbundet och redaktör för magasinet Svensk Skyttesport går Josefin Warg i början av 2018 vidare till en ny tjänst utanför Skyttesportförbundet. Redan i december gjorde föreningsutvecklare Emil Fritzell sin sista dag på förbundet, för att i stället flytta hem till Jönköping och nya utmaningar.

Arbetet med att rekrytera deras ersättare drogs igång i november och är i full gång vid detta magasins presstopp. När tjänsterna är tillsatta kommer de nyanställda att presenteras på förbundets hemsida, www.skyttesport.se. ■

I förra numret av Svensk Skyttesport kunde vi läsa om en vanlig träningsvecka för landslagsskytten Vendela Sörensson från Öckerö och om pistolsektionens nya sätt att arbeta med en toppgrupp och en utvecklingsgrupp.

Första helgen i november åkte Vendela med flera skyttar ur dessa grupper på grand prix-tävlingar i luftpistol i Polen. Och framgångar röntes. Först slutade Vendela Sörensson fyra efter att ha skjutit fina 385 poäng i

grundomgången. I nästa tävling följde hon upp med 381 poäng och blev åtta. Samma dag slutade Stockholmsskytten Morgan Johansson femma i herrarnas final efter att ha blivit fyra på 572 poäng i grundomgången.

Sista tävlingsdagen slog Vendela Sörensson till i lag med värmlandsskytten Per-Anders Lander och vann en superfinal för mixade lag. Det här var andra året i rad som paret vann. ■ SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

5

I KORTHET FOTOGRAF: MATKO MANCE

SVENSKT EYL-SILVER En helg i oktober avgjordes Sius European Youth League-finalen i Kroatien, och den slutade med ett silver till det svenska gevärslaget. Laget bestående av Isabelle Johansson (Anderstorp), Johanna Andersson (Dalstorp) och William Grydén (Vaksala) vann sin grupp och tog sig till final där de ställdes mot Ungern. Lagen höll jämna steg ungefär halva matchen, innan ungrarna fick tiondelarna på sin sida och gjorde ett ryck mot segern. ”Isabell, Johanna och William har gjort precis vad som förväntats och faktiskt lite till” summerade ledaren Patrik Hjortskull insatsen.

Med kort varsel fick också det svenska pistollaget en plats i finalen. Pernilla Lander Nordin (Kungliga Värmland Regementes SKF), Isac Ahlqvist (Lönsboda PSK) och Martin Sörensen (Älvdalens PK) kämpade väl och slutade på en fin fjärdeplats. ■

Skytte e Sport SVENSK

NUMMER 1 2017 ÅRGÅNG 8

SKOLA Standardpistol Frivilligorganisationerna i korthet

Faddring FÖDER NYA FÄLTSKYTTAR

POPULÄRT JUNIORSKYTTE I

VÄXJÖ JSK

Skytte Skytt e Sport SVENSK

NUMMER 2 2017 ÅRGÅNG 8

MAXA

DIN TRÄNING MED EN SIMULATOR

VÄRMLANDS

LERDUVESKYTTE FÖR FUNKTIONSNEDSATTA

SERIEN

AKTIVERAR I VÄSTMANLAND mini-intervju

ANNA

KORAKAKI

Fältskyttetävlingen FÅR BYN ATT LEVA UPP

Skytte Sport SVENSK

NUMMER 3 2017 ÅRGÅNG 8

SPORTINGTRIPPEL FÖR

Om att tänka rätt!

FREDRIK MALMSTRÖM

Svensk Skyttesport 2018 Liksom i år kommer magasinet Svensk Skyttesport nästa år ut med fyra nummer. Som vanligt kommer du att få träningstips, följa med till föreningar, läsa om duktiga skyttar och bra information. Tipsa gärna redaktionen (redaktionen@skyttesport.se) om vad du vill läsa om! För att få årets första nummer, se till att ha din tävlingslicens 2018 löst senast den 1 mars.

Rätt adress?

Alla adresser för utskicket hämtas genom IdrottOnline. Se till att du har rätt adress där, eller att ni som förening har rätt adress där, så kommer tidningen dit du vill.

Får du tidningen i egenskap av föreningsrepresentant?

Ta gärna med tidningen och lägg den i klubblokalen när du har läst klart tidningen, så får fler chans att läsa den!

FÖRSVARSINFO:

Värnplikten gör comeback

För många tidningar?

KORTHÅLLSENTUSIASM I PITEÅ NY TOPPUTVECKLINGSSTRATEGI I PISTOL

FÖRSVARS

NUMMER 4 2017 ÅRGÅNG 8

INFO

AURORA

Gillar du skytte och att skriva?

17

EN VECKA MED

Annika Johansson

Får ni flera tidningar i familjen, och känner att det räcker med en – kontakta redaktionen@skyttesport.se så ordnar vi det.

ARVID WÄGROTH – KPISTARNAS BÄSTA VÄN

Vi är alltid intresserade av skribenter som vill skriva en eller flera gånger för tidningen. Låter det intressant, kontakta redaktionen@skyttesport.se ■

ARJEPLOGS PSK

UTMANAS OCH UTMANAR

6

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

INGEN DISPENS FÖR BETABLOCKERARE Dopingnämnden fattade i början av september beslut om att det inte i förväg går att söka dispens för användandet av betablockerare i medicinskt syfte, vare sig om man tävlar på hög eller låg nivå. Det går vid en dopingkontroll på en tävling på låg nivå att söka dispens i efterhand, men det är inte säkert att dispens ges. Beslutet var i enlighet med Dopingkommissionens tidigare beslut från i maj, ett beslut som överklagades och nämnden därför fick ta ställning till.

Beslutet ”hög och låg nivå” beskrivs så här: Nationell/hög utövarnivå: Skytt som är uttagen till senior-, junior-, ungdomslandslag, toppgrupp samt juniortoppgrupp. Skytt som deltar i SM för seniorer och juniorer. Övriga utövare/låg nivå: Skytt som inte finns med i ovan angivna sammanhang. ■

ELITIDROTTSSTIPENDIUM till två skyttar Luftgevärsskytten Anders Henricsson, Tyresö Skytteförening, och compak sportingskytten Jim Forsberg, Vikbolandets Lokala JVF, får RF:s och Svenska Spels elitidrottsstipendium för 2017-2018. Stipendiet på 50 000 kronor vardera ska underlätta för satsning på både studier och elitidrott. Totalt för året ges stipendium till 75 elitaktiva svenska idrottare från 45 olika specialidrottsförbund. ■ Till vänster Jim Forsberg, under Anders Henricsson.

Kallelse till förbundsmöte 2018 Svenska Skyttesportförbundets årsmöte 2018 kommer att hållas söndagen den 27 maj, med inledande konferens den 26 maj, på Clarion Hotel Arlanda Airport.

Nominera din kandidat!

Pengar till föreningar genom

GRÄSROTEN

I november delade Svenska Spel genom Gräsroten ut 50 miljoner kronor till svensk ungdomsidrott. Och det gav hela 704 684 kronor till skyttesportföreningar runtom i landet! 395 skytteföreningar i landet fick del av summan tack vare sina 6 345 supportrar och totalt var skyttesporten nionde största idrott i utdelningen.

Gräsroten fungerar som så att Svenska Spels kunder kan välja sina favoritföreningar, och varje gång kunden spelar ges poäng till dessa föreningar. Föreningens totala poäng avgör sedan hur stor del av stödet man får när det årligen delas ut.

Den skytteförening som fick mest 2017 var, ännu ett år, Gällivare SKF med 41 386 kronor. De följdes närmast av Selaö-Toresund SkF som fick 18 185 kronor och Furulunds SF som fick 12 904 kronor.

En förening måste ansluta sig till Gräsroten för att spelare ska kunna välja den som favoritförening. Mer information om hur Gräsroten fungerar och hur ni ansluter er förening hittas på www.svenskaspel.se/grasroten. ■

Svenska Skyttesportförbundets valberedning arbetar med nominering till förbundsmötet i maj.

Det är angeläget att medlemmarna i förbundet engagerar sig med kandidatnominering, så att vi alla får den styrelse som vi önskar och förbundet behöver. Detsamma gäller valberedningen.

Det är känt sedan tidigare att förbundet ska välja en ny ordförande. Här behöver vi ta del av era tankegångar och synpunkter och förslag så rekryteringensprocessen blir bra. Även hur man rekryterar ungdomar under 25 år, eftersom det gjordes stadgeändringar och antalet platser som tillhör dem utökades. En annan aspekt man ska tänka på är att vi strävar efter jämställdhet mellan könen, allt enligt Riksidrottsförbundets riktlinjer. Tänk till och kontakta oss! Senast den 1 mars behöver valberedningen din kandidatnominering.

Vid förbundsmötet utgår mandatperioden för: Ordförande Jimmy Persson (Avgått) Ledamot Robert Wälikangas Ledamot Bo Ohlsson Ledamot Sofia Åkesson Ledamot ungdom Hanna Karlsson Ledamot ungdom Anna Eklöf Lekmannarevisor Marie Franzon Suppleant lekmannarevisor Erika Sjöö Sektionsrepresentanterna till förbundsstyrelsen väljs vid sektionsårsmötena i mars.

Valberedningen önskar därmed kandidatnomineringar till följande val: ❚ Ordförande på 1 år ❚ Tre ledamöter på 2 år ❚ Två ungdomsledamöter på 1 år ❚ Lekmannarevisor och suppleant för lekmannarevisor Lämna din kandidatnominering till valberedningen senast den 1 mars 2018.

Ulla Samuelsson, Ordförande valberedning, u.samuelsson.033@telia.com, 070-325 75 14 Lars Björk, Vice ordförande valberedning, lars.bjork@jagareforbundet.se, 070-330 06 79 Kandidatnominering till valberedning

Vid förbundsmötet utgår mandatperioden för Ordförande valberedning Vice ordförande valberedning Valberedning ungdom Valberedning ungdom

ORDFÖRANDE PERSSON AVGICK Den 24 september meddelade Skyttesportförbundets ordförande Jimmy Persson sitt beslut att avgå i förtid som förbundsordförande, på grund av hög arbetsbelastning. Jimmy tackar för det stöd han haft under sin tid som ordförande, en roll han haft sedan förbundsmötet 2011, och önskar sin efterträdare lycka till i arbetet att utveckla skyttesporten i Sverige.

Skyttesportförbundets valberedning arbetar med att hitta en ny ordförande till SvSF:s förbundsmöte i maj 2018. Så länge fortsätter det löpande styrelsearbetet under ledning av vice ordförande Robert Wälikangas. ■

Ulla Samuelsson Lars Björk Sanna Larsson Linnéa Johansson

Lekmannarevisorerna önskar kandidatnominering till valberedningen som väljs på förbundsmötet i maj 2018. Enligt stadgarna i förbundet ska ordförande respektive vice ordförande i valberedningen vara en man och en kvinna. Därtill väljer mötet två ungdomsrepresentanter.

Sektionens representanter i valberedningen väljs vid sektionsårsmöten i mars månad.

Marie Fransson, Lekmannarevisor, frazze501@gmail.com, 073-057 33 53 Erika Sjöö, Lekmannarevisor suppleant, sjoo.erika@gmail.com, 070 324 40 04. ■

JULSTÄNGT KANSLI Förbundskansliet har julstängt från och med den 22 december till och med den 7 januari.

Klockan 9.00 den 8 januari 2018 öppnar vi för det nya året.

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

7

I KORTHET STADIUM SPORTS CAMP Fyra fullspäckade skytteveckor hölls även sommaren 2017 på Stadium Sports Camp i Norrköping. Totalt på detta – Sveriges största – idrottsläger för unga vistades nästan 8 000 barn och ungdomar i åldrarna 11–15, tillsammans med cirka 1 500 ledare. 120 deltagare hade valt att träna skytte som sin huvudgren.

Luftgevär, korthållsskytte, sprint target, bågskytte och luftpistol var de skyttegrenar som erbjöds. Dessutom prova på-aktiviteter som baseboll och bowling. Bland deltagarna var det all varierad skytteträning och den 50 meter långa uppblåsbara vattenhinderbanan som var populärast.

Det som är så mäktigt med Sports Camp är att alla är välkomna att sporta på sina villkor, oavsett bakgrund. Något som vi i skyttevärlden är ganska vana vid. Skyttedeltagarna är allt från nybörjare inom alla skyttegrenar, till sverigeelit inom en gren och novis på en annan. I vanlig ordning lånade vi deltagare från

Jonas Jacobsson-gruppen, en grupp anpassad för deltagare med funktionsnedsättning, och tränade skytte med dem. Alla skjutbanor är inte alltid välanpassade för rullstolsburna, men med lite knep och knåp lyckades vi genomföra en springskyttestafett där alla kunde vara delaktiga och tävla på lika villkor!

Jag, Malin Svahn, har varit ansvarig för skyttesporten på Stadium Sports Camp de senaste sex somrarna, men har nu valt att lämna vidare ansvaret till någon annan. Stadium Sports Camp söker nu en ny huvudledare samt gruppledare till nästa sommar. Är du intresserad av världens roligaste skyttesommarjobb? Ansök på Stadium Sports Camps hemsida.

Och du – se till att anmäla dig/ditt barn till sommaren 2018 redan nu! Läs mer på Stadium Sports Camps hemsida www.stadiumsportscamp.se. ■ Malin Svahn

Tävlingslicensen ger dig möjlighet att delta i skyttetävlingar arrangerade av Svenska Skyttesportförbundet. Du som har tävlingslicens erhåller också tidningen Svensk Skyttesport hem i brevlådan fyra gånger per år.

TÄVLINGS

LICENS 2018

Om du vet att du ska vara med i en tävling under 2018 så vänta inte till sista minuten med att lösa licens, gör det nu i stället.

Licensen gäller för kalenderåret 2018, den 1 januari – 31 december. Den kostar som vanligt 300 kr för seniorer och 150 kr för juniorer. Junior är du till och med det året du fyller 20 år.

HUR DU BETALAR DIN LICENS Alternativ 1: Du kan köpa din tävlingslicens i SvSF:s tävlingskalender på www.indta.se, enligt nedan instruktion. Om du redan har en inloggning går du direkt till steg 3 och loggar in som vanligt. Betalar du via SvSF:s tävlingskalender väljer du 2018 och anger sektion (Gevär, Lerduva, Pistol eller Viltmål).

Så här gör du om du inte loggat in i tävlingskalendern tidigare Först och främst måste din mailadress stämma. Kontrollera att du har rätt mailadress inskriven i din förenings medlemsregister i IdrottOnline.

Detta måste annars ändras innan du kan skapa en inloggning i tävlingskalendern. Om du får felmeddelande ”Användaren hittades inte” när du skriver in din mailadress så finns inte den adressen registrerad. Om du inte får något mail så är fel adress registrerad. Det

skickas då till en gammal adress. Be din förening ändra till rätt mailadress.

1. Gå till www.indta.se. Klicka på logga in högst upp till höger.

2. Klicka på ”Jag har glömt mitt lösenord/ Jag är ny användare”. Skriv in din mailadress i rutan som öppnas och klicka sedan på OK. Ett mail med en länk kommer till din inkorg efter några minuter. Klicka på länken och välj lösenord.

3. Nu kan du logga in genom att skriva din mailadress, valt lösenord och välja ”Skyttesport”.

4. Klicka på ditt namn uppe till höger och sedan på fliken ”Licenser”. Här genomförs köpet.

Föreningsadministratörer kan köpa licenser för föreningens medlemmar, övriga kan köpa licens enbart till sig själv. Mer information kring detta finns på hemsidan www.skyttesport.se under fliken ”Tävlingsverksamhet”.

Alternativ 2: Det går även att göra licensköp via inbetalning till SvSF:s bankgiro 834–7718. OBS! Ange då ditt IID-nummer och sektion (Gevär, Lerduva, Pistol eller Viltmål) som betalningsreferens.

ALLT I SKYTTEUTRUSTNING

REPLIKOR VAPENDELAR – TILLBEHÖR Besök vår Webshop och hemsida

www.stockholmsvapenfabrik.se 8

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

LAPUA SK, Magtech - ammunition, kulor VIHTAVUORI krut, tändhattar DAGFINRUD, SKYTTERLINKEN – fältskytteväskor m.m.

SAUER pipor och tillbehör KONGSBERG elektronik – Feinwerkbau, Ahg, Gehmann, Dewey, VFG, Birchwood, RCBS, Centra, Jäggi, H&N, JSB och mycket mer

Skytteservice i Älmhult

Anders Petersson 0476-106 04 Sällhult Västregård 25 070-657 48 79 343 90 Älmhult info@skytteservicealmhult.se

www.skytteservicealmhult.se

Vi har allt (nästan!) www.sportec.se

Tävlingslicensmedlen går till verksamheten inom respektive sektion, och det är därför viktigt att du vid manuell betalning anger den sektion du vill ska få pengarna.

Hantering av inbetalningar till bankgirot och tävlingslicensregistrerandet görs manuellt och tar därmed längre tid än inbetalning via tävlingskalendern.

Frågor?

Hör av dig till SvSF:s kansli på 08-699 63 70 eller office@skyttesport.se. Du är hjärtligt välkommen att höra av dig om du har frågor eller vill ha vår hjälp, vi finns här för dig!

Tävlingsarrangörer ser att du har tävlingslicens Tävlingsarrangörer kommer liksom tidigare att kunna ta del av vem som har tävlingslicens genom att detta uppdateras löpande i tävlingskalendern. Du som skytt behöver inte ha med dig något fysiskt bevis till tävlingen, men om du nyligen har betalt licensen via bankgiro och ska tävla rekommenderar vi dig

att ta med ett kvitto på inbetalningen. Betalar du via tävlingskalendern så syns den direkt.

Föreningen kan köpa licenser för sina medlemmar mot faktura 2018 Planer finns att föreningar ska kunna köpa både skyttekort och tävlingslicenser för sina skyttar mot faktura i tävlingskalendern.

Tyvärr är vi inte riktigt där ännu med våra samarbetspartners och vill därför erbjuda er följande: Föreningar som så önskar får 2018 skicka in ett mail till office@skyttesport.se och meddela vilka skyttar ni vill köpa tävlingslicens för, mot faktura.

I mailet meddelar föreningen endast skyttarnas IID-nummer och vilken mailadress som fakturan skickas till. När utskickad faktura är betalad godkänner vi licenserna. Självklart måste skyttarnas skyttekort redan finnas registrerade i tävlingskalendern.

Välkommen till ett nytt skytteår med Svenska Skyttesportförbundet! ■

VAPENAUKTION! Återkommande auktioner med teman som moderna och antika vapen, jakt- och fisketillbehör, accessoarer, konst och inredning med jaktlig anknytning.

Nästa auktion Söndag 13 maj 2018

Inlämning till kommande auktioner pågår!

Kungsgatan 57B, Stockholm Tel 08-14 38 65 www.walterborg.se

Vihtavuori Svensk Skyttesport 2017 Skytte 104x302.indd 1

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017 9 23.11.2017 12:49:40

FÖRENINGSINFO BETALA ÅRSAVGIFT Senast den 31 januari 2018 ska föreningens årsavgift till SvSF vara betald. Avgiften är som tidigare 1 500 kronor per förening. Ni kan betala genom att sätta in 1500 kronor på Svenska Skyttesportförbundets bankgiro 834–7718. Ange föreningens namn och årsavgift i meddelandefältet. Förkorta inte föreningsnamnet utan skriv ut hela! Många av våra 1100 föreningar och klubbar förkortar namnet på samma sätt och vi vill inte gissa vem betalningen kommer från!

Om ni som förening vill ha en faktura på

årsavgiften för bokföringen så är det bara att maila kansliet på office@skyttesport.se och be om en.

ÅRSRAPPORTERA! 2017 går mot sitt slut och innan årsskiftet ska föreningar rapportera in 2017 års verksamhet. Detta görs via IdrottOnline senast den 31 december. Rapporten öppnades 15 november så det går bra att rapportera in nu.

Medlemssiffror, styrelse och ledare hamnar per automatik i rapporten. Siffrorna tas från ert medlemsregister. Vi vill som vanligt, för statistiken, ha svar på det antal skott som skjutits på era banor under året.

För att kunna visa både makthavarna och övriga intresserade, sportskyttes bredd som

en av de största idrotterna är de siffror om medlemmar och annat som redovisas in på rapporten av största vikt. Rapporten utgör underlag till den statistik som förbundet ska lämna till både Riksidrottsförbundet och SISU, Idrottens Studieförbund. SvSF:s statsbidrag och därmed verksamhetsgrad hänger på de siffror ni presenterar.

Kansliet hjälper gärna till om ni behöver hjälp. Kontakta kansliet på 08-699 63 70 eller office@skyttesport.se om du har några frågor. Observera att kansliet har julstängt från och med den 22 december.

Information om årsrapport och årsavgift skickades ut med post till alla föreningar i början av december och finns också att hitta, i sin helhet, på www.skyttesport.se. ■

ÄR NI I BEHOV AV NYA TRÄNARE OCH LEDARE? Är svaret på den frågan ja är det läge att titta sig runt omkring i föreningen och fundera över om det finns några som är lämpliga. De brukar finnas där bara man tittar lite extra.

För att personen ni frågar ska bli bekväm i sin nya roll som tränare eller ledare är det bra att kunna erbjuda en utbildning. Jag vill därför tipsa om några lämpliga utbildningar.

som ger dig en bra start i ditt tränarskap. Utbildningen är webb- och mobilanpassad och tar cirka 2-3 timmar att genomföra. Du kan göra den när du själv vill, i din egen takt och den är kostnadsfri. Utbildningen har tagits fram av idrottens eget studieförbund SISU Idrottsutbildarna och du hittar den här: www.sisuidrottsutbildarna.se/introutbildningtranare.

SvSF:s utbildningar

Att söka medel för att gå en utbildning!

SvSF erbjuder genom sina breddtränare två utbildningar för föreningstränare. Är man ny så är den biträdande föreningstränarutbildningen helt rätt. Har man hållit på ett tag och vill ta nästa steg går man i stället föreningstränarutbildningen. Om breddtränarna har en ny utbildning på gång hittar ni den på hemsidan www.skyttesport.se under rubriken Utbildning. Ändra till att sökningen gäller ”Hela Sverige” så ser ni allt som finns upplagt för tillfället. Hittar ni ingen lämplig utbildning där

kontaktar ni kansliet så får ni hjälp med att hitta en lämplig breddtränare.

Ny introduktionsutbildning för idrottstränare I november lanserades en introduktionsutbildning för idrottstränare. Utbildningen ger en första inblick i vad det innebär att vara tränare/ledare inom idrotten. Utbildningen ger dig konkreta tips kring ledarskap och träning

Sist, men inte minst, vill jag även tipsa om att de föreningar som har skyttar upp till 25 år kan söka medel via Idrottslyftet för just utbildning. Ni kan läsa mer om Idrottslyftet på sidan 36 eller på www.skyttesport.se. Alla föreningar har även fått en broschyr i brevlådan.

Ansökningsperioden är den 1–28 februari, så passa på att söka då! ■ Cecilia Augustsson Edstam, utbildningsansvarig SvSF

TÄVLINGSLICENS TILL FÖRENINGENS MEDLEMMAR Det går nu utmärkt för skyttar att lösa tävlingslicens för 2018. Nytt för 2018 är att SvSF ger föreningar möjlighet att mot faktura köpa licenser för sina medlemmar. Läs mer på sidorna 8-9 där all information om tävlingslicenser står. ■

10

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

Viktig information om IdrottOnline Riksidrottsförbundet gjorde omfattande ändringar i IdrottOnline under inställningar i Administrationen i höstas.

De flesta föreningar sattes som default till ”Nej” under rubriken Tillåt organisationer att se och uppdatera personuppgifter.

De föreningar som tidigare tillåtit kansliet att göra ändringar fick inte lika hård inställning.

Vad detta innebar var att vi, kansliet, inte kunde se några medlemmar i föreningen. Det innebär ännu idag, för er som inte ändrat inställningen, att tävlingskalendern inte kan hitta skyttar som gör skyttekortsprov och vill betala för detta och tävlingslicens. För att skyttar ska kunna föras över till tävlingskalendern (indta. se) måste ni ändra till inställningen Endast läsa eller helst Läsa och ändra. Helst Läsa och ändra för då kan vi ändra mail-adressen när vi får mail och telefonsamtal från era medlemmar. Annars måste skytten kontakta föreningen för att få den hjälpen.

Det innebär också att när skyttar ringer till oss och vill ha hjälp med sitt IID-nummer så kan vi inte ge det, i och med att de är osynliga för oss. ■

SÖK LOK-STÖD SENAST DEN 25 FEBRUARI I fjol fick skyttsportsföreningar 2 288 336 miljoner kronor (preliminär siffra) totalt i lokalt aktivitetsstöd. Var med och sök LOK-stöd även i år.

Har er förening verksamhet för ungdomar mellan 7 och 25 år? I så fall kan just ni söka LOK-stöd för detta. Fram till och med den 25 februari 2018 kan ni söka LOK-stöd för er verksamhet under perioden 1 juli - 31 december 2017. Ni ansöker om LOK-stöd via din förenings webbsida i IdrottOnline och ansökan ska vara inskickad senast klockan 23.59 den 25 februari. Ansökan är dock redan öppen så skicka gärna in LOK-stödsansökan redan nu om säsongen är avslutad. För sent inkommen ansökan ger inte rätt till bidrag.

Ni kan inte heller komplettera ansökan efter sista ansökningsdagen.

LOK-stöd kan fås för aktiviteter som är minst 60 minuter långa, där minst tre ungdomar deltar, som innehåller en gemensam samling och avslutning och där ni har en ledare. Deltagarstödet är 7 kronor, ledarstödet är 21 kronor per tillfälle och ytterligare 5 kronor ges för extra ledare.

Med hjälp av LOK-stödet kan ni som förening få en stor del av er ungdomsverksamhet finansierad, så missa inte chansen! Läs mer om LOK-stödet på www.svenskidrott.se. ■

GUNNAR ELFVING SKYTTETJÄNST AB STARTAT AV SKYTTAR – FÖR SKYTTAR FRAKTFRIA LEVERANSER till alla skytteföreningar vid order över 3.000 kronor inkl moms, dessutom erhålls 10% rabatt på MÅLTAVLOR och FÄLTSKYTTEFIGURER!

SE VÅR HEMSIDA FÖR BRA OCH AKTUELLA PRISER PÅ

ANSCHÜTZGEVÄR! Vi har ett stort utbud av begagnade och nya jaktvapen i vår kasun. Varje måndag presenteras ett jaktvapen på vår hemsida till nedsatt pris. Först till kvarn gäller!

Du kan köpa Sauer 200 STR system i en KKC-kolv, godkänd för kikarfältskytte.

KULOR FÖR LUFTVAPEN HITTAR DU HOS OSS! DJURMÅL: Älg, Vildsvin, Varg, Rådjur och många fler finns i lager.

Gå gärna in på vår hemsida i lugn och ro, där hittar du det mesta för skytte! www.skyttetjanst.se Tel 0176-20 82 80 ❚ E-mail gesab@skyttetjanst.se ❚ Fax 0176-20 82 81

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

11

SEKTIONERNA rapporterar I Svenska Skyttesportförbundets fyra sektioner bedrivs ett ständigt pågående ideellt arbete för att utveckla och förvalta respektive grens verksamhet. Nu läggs ett år till handlingarna, men arbetet med nästa år är redan i full gång. Här rapporterar sektionerna kring viktiga saker för dem under året som varit, samt för det år som kommer.

Isabelle Johansson tog ett välkommet junior-EM-silver i mars. Foto: Jonas Edman.

Gevär Gevärssektionen kan summera ett 2017 där verksamhetsplanen i allt väsentligt följts. Utöver vår internationella tävling Swedish Cup har totalt 14 SMevent samt en hel del annan verksamhet på såväl lokal hemmabanenivå som riksnivå avverkats.

I princip samtliga SM-event har genomförts på ett bra sätt, och ur ett större

perspektiv är gevärsarrangörerna välorganiserade. Tyvärr fick vi ett debacle då fältSM fick skjutas upp för att genomföras i ny upplaga på hösten.

Internationellt blev utomhus-EM i Baku lyckat ur gevärssynpunkt, och vid inomhus-EM klippte Isabelle Johansson från Anderstorp till med en silverpeng.

Nationellt introducerades Allsvenskan 2.0 med luftgevär, en mycket uppskattad tävling som påminner om Europe-

an Youth League. Snart är vi också gång med ett nytt upplägg för lag-SM. Vår sektion genomförde under året ett arbete kring barn- och ungdomsidrott. Vi ser på tävlingarna, inte minst Skyttiaden, att förhållningssättet bland ledare och föräldrar blivit helt annorlunda och till det bättre.

Skytte hela livet har också gått framåt och reglementet anpassas. Sektionen har fått ett erkännande för arbetet med sittandeklasser, och att i övrigt möjliggöra för skyttar att medverka högt upp i åldrarna.

Bland det negativa under året har varit dels det faktum att aktiva i situationer uppträtt osportsligt. Något som inom fotboll och hockey hade renderat i utvisning/avstängning. Här har SvSF:s regler varit för trubbiga. Tyvärr finns det också personer som ”slår sig för bröstet” och stolt och berättar att man inte betalar licens. Detta slår inte mot eliten eller sektionen, utan helt mot den nationella verksamheten, landskamperna och inte minst våra juniorer.

Nu blickar vi framåt mot 2018. Verk-

samhetsplanen och stomprogram för 2018 framarbetades vid ett verksamhetsplaneringsmöte i Jönköping i september. Utöver ordinarie verksamhet kommer vi att jobba med fokusområden kring inkluderande idrott, samt medlemsinflytande på alla nivåer. I arbetet med ungdomsinflytande har vi noterat att de aktivas inflytande är viktigt oavsett ålder.

Internationellt är 2018 ett VM-år med ett dyrt mästerskap i Changwon, Sydkorea. För verksamheten i övrigt, och inte minst våra juniorer, är NM-tävlingarna i Oslo i augusti viktiga. Därav är Sweden GP utformat därefter. Swedish Cup är – i samarbete med pistolsektionen – vårt flaggskepp tävlingsmässigt. Trots att tävlingen ibland motarbetas jobbar vi målmedvetet för ett bra event i trettonhelgen.

2018 kommer säkert innehålla nötter att knäcka, men öppnar också upp för möjligheter. Möjligheter som vi tillsammans med arrangörer, funktionärer och aktiva ska göra något bra utav. ■ Mikael Svensson, ordförande gevärssektionen

Lerduva

Lerduvesektionen har haft ett framgångsrikt 2017. Skyttarna presterar bra resultat i de stora mästerskapen. Sportingskyttarna har inkasserat ett guld och två silvermedaljer i VM för de tre grenarna. Skeetherrarna blev bronsmedaljörer både individuellt och i lag vid EM. Vi har genomfört de aktiviteter som var planerade för året. Vi satsade i år inte lika mycket på de stora tävlingarna utan har i stället satsat på juniorer och kommande skyttar som tävlat på GP-nivå.

Tävlingsverksamheten inom landet ligger fortfarande på en hög nivå men antalet licenslösare har minskat något.

Verksamheten för 2018 är inte klar i detalj när detta skrivs, men kommer att presenteras på hemsidan när det är klart. Tyvärr har vår ordförande Mikael Kronstrand meddelat valberedningen att han, på grund av sitt arbete, inte kan sitta kvar som ordförande. Även Lasse Laursen har aviserat att han inte fortsätter med sitt engagemang för Field Target. Valberedningen behöver er hjälp att vaska fram lämpliga kandidater till styrelsen.

Vi tackar alla tävlingsarrangörer, övriga klubbar och skyttar för ert engagemang under året och önskar er alla ett Gott Nytt År. ■ Robert Elmgren skjuter en träff på SM i nordisk trap. Foto: Oskar Liljekvist

12

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

Lars-Eric Söderberg, sekreterare

Lagmedaljörerna på SM i jaktkombination, ett SM som kan förändras vad gäller antalet tävlingsdagar till 2018. Foto: Pontus Thuresson

Viltmål Vi ser tillbaka på ett år där våra landslagsskyttar återigen har visat att de är i världsklass. Vi har hämtat hem många internationella medaljer på två mästerskap.

På luft-EM i Maribor började det med ett lagsilver i running target blandade lopp, och silver till Emil Martinsson. För Jesper Nyberg blev matchen speciell eftersom han fick börja om sin första serie för att inte systemet gjorde rätt – han fick nio långsamma lopp i rad innan domarna fick stopp på serien. När Nyberg fick skjuta igen satte hans omgångens bästa resultat. Även Niklas Bergström gjorde bra ifrån sig.

Det blev också lagsilver i regelbundna lopp. Jesper Nyberg slutade på fjärde plats i finalen. Emil och Niklas räckte inte ända fram, men det blev ett bra resultat för laget. Andreas Bergström gjorde också bra resultat i mixen och i de regelbundna loppen.

Under sommaren kom så EM i Baku.

Och vad ska man säga om tävlingen annat än att resultaten gick över mina förväntningar och mål. I 50m regelbundna lopp blev det guld till Jesper Nyberg och silver till Emil Martinsson, samt lagguld på nytt landslagrekord. I laget ingick också Rickard Johansson som även han gjorde ett bra resultat. Andreas Bergström gjorde också bra ifrån sig.

I 50m blandade lopp blev det guld till Emil Martinsson och lagsilver för laget.

Jag säger som jag sa i Baku, att om inte alla tre hade avslutat med tre stycken nior i sista skottet så hade det blivit guld här också. Bra jobbat av skyttarna oavsett. Avslutningsvis till den stora överraskningen här – Andreas Bergströms silvermedalj i juniortävlingen!

Nationellt Vi har flera lovande juniorer som skjuter mycket bra, och det är hur kul som helst att se Anton Andreasson och Oscar Eliasson kämpa bakom Andreas Bergström.

Inte för att glömma Albin Martinsson som också blandar sig i emellanåt.

Det har varit bra deltagande på alla SM-tävlingar förutom jaktkombination i år. Vi har bland annat fått förslag på att göra om den till en endagstävling i stället för att vara en tvådagarstävling, och det är möjligt att det går igenom.

Fråga!

Hur vill ni att framtida SM ska se ut? I såväl kombinationsgrenarna som viltmål 50 & 80 meter?

Inkom gärna med konkreta förändringar som är möjliga inom ramarna för Skyttesportförbundet. Inkom med era förslag till styrelsen innan januari månads utgång 2018 så kan vi förbereda

och behandla detta på sektionsårsmötet!

Allsvenskan I 50m-allsvenskan har vi sett en ökning jämfört med förra året och det är bra och roligt. I jaktkombinationen ligger allsvenskan på samma nivå som förra året.

Vi kommer i slutet på 2017 att göra en nystart på 10m-allsvenskan igen, och jag hoppas att vi kan få ett stort antal startande lag.

För 2018 2018 kommer att bli ett kostsamt år. Tre stycken mästerskap ligger inplanerade,

luft-EM 10m i Ungern, nordiska mästerskapen 10m/50m i Norge för junior och senior och stora VM i Sydkorea. Vi har också planerat in ungdomsläger under året.

Sektionen behöver ha hjälp med att hitta arrangörer till 50m-test och olika SM-tävlingar under nästa år. Vi hoppas att alla klubbar och skyttar där ute kan bidra med förslag eller, ännu hellre, arrangemang.

Viltmålssektionens valberedning ser också gärna ett förslag på en lämplig grenledare för jaktkombinationen. Givetvis ska alla bra namn till styrelseuppdrag föreslås och valberedningen ser gärna kvinnliga styrelsemedlemmar.

Avslutningsvis vill vi i viltmålssektionen tacka alla skyttar och funktionärer som hjälper vår gren framåt i Skyttesverige! ■ Carl-Henrik Gilljam, ordförande Viltmålsektionen

Tips!

Du hittar kontaktuppgifter till sektionen och valberedningen på www.skyttesport.se/sektioner/viltmalsektionen/kontakt/viltmalssektionen/

Pistol För Pistolsektionens del blev det en bra start på 2017 då sektionens strävan att få en anställd förbundskapten till slut bar frukt. Jonas Fyrpihl arbetar nu, vid sidan om sitt ordinarie jobb på Skyttegymnasiet i Sävsjö, på deltid med landets elitskyttar i vad vi kallar Toppgruppen. En annan positiv nyhet i början på året var att antalet luftpistolskyttar som deltog i Swedish Cup var det högsta någonsin i cupens historia.

Kopplat till att sektionen nu har en förbundskapten, har sektionen startat upp en utvecklingsgrupp. Denna grupp ska ta hand om duktiga skyttar, både seniorer och juniorer, som har som mål att jobba för en plats i förbundskaptenens toppgrupp. Grupperna har ett tätt samarbete med sportchefen och svarar för uttagningar av skyttar till internationella tävlingar. Inrättandet av dessa två grupper har inneburit att det inte längre finns några grenledare i sektionsstyrelsen, och därför kan styrelsen ägna tid åt andra angelägenheter än att diskutera val av skyttar till landskamper med mera.

Sara Palmgren och Morgan Johansson är två av skyttarna i sektionens för året nya utvecklingsgrupp. Foto: piokrafoto.fott.pl

bildning inom olika områden, hur samarbetet fungerar inom regionerna och om de tävlingsarrangemang som distrikten ansvarar för blir genomförda. Styrelsen kommer att sammanställa svaren från distrikten, och med det som stöd planera för kommande år. Ett område som vi tillsammans måste jobba med under 2018 är att öka antalet skyttar som löser tävlingslicens. Jämfört med 2016 har antalet lösta licenser bland pistolskyttarna i år minskat med 15 %. Det oroar eftersom licensmedlen till stor del finansierar sektionens verksamhet.

Distriktskoll

Framgång och uppsving

Sektionsstyrelsen har under hösten kontaktat alla pistolansvariga i distrikten.

Detta har vi gjort för att få kunskap om vilka behov distrikten har kopplat till ut-

Tävlingsmässigt har juniorerna haft ett mycket framgångsrikt år, särskilt på damjuniorsidan. Även för seniorerna, både på dam- och herrsidan, har det bli-

vit framgångar i ett antal internationella tävlingar. Sektionens veteranverksamhet har fått ett uppsving under året, bland annat har ett särskilt träningsläger för veteraner genomförts i Uppsala. Ett läger som deltagarna beskrev som en succé.

En nyhet för i år är att en helt ny tävling, Lag-SM 10m pistol, genomförs i Linköping i december.

Kommande års SM-arrangemang i pistol har ett ovanligt upplägg eftersom alla SM-grenar och svenska veteranmästerskapen, både 10m och 25/50m, ska genomföras samtidigt. Det sker under första veckan i juli.

Med topp- och utvecklingsgruppen i spetsen fortsätter sektionens satsning mot visionen ”Pistolskytte i världsklass”. ■ Tomas Skarpsvärd, ordförande Pistolsektionen

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

13

2018 ÅRS STORA MÄSTERSKAP OCH TÄVLINGAR

VM, EM, världscuper och europacuper. Nordiska och skandinaviska mästerskap. Och så SM, riksfinaler och landskamper förstås.

Skyttesportens tävlingsprogram för 2018 är digert och här har du en lista på det mesta stora som händer!

INTERNATIONELLA TÄVLINGAR OCH MÄSTERSKAP Datum

Tävling

4/1-6/1 Swedish Cup 26/1-28/1 Landskamp vs Finland 16/2-26/2 EM

2/3-12/3 Världscup 20/3-29/3 Juniorvärldscup 20/4-30/4 Världscup 27/4-29/4 Europacup 7/5-15/5 Världscup 8/5-12/5 Europacupen 22/5-29/5 Världscup 3/6-6/6 EM 5/6-15/6 Världscup 7/6-10/6 EM 8/6-10/6 Europacup 23/6-29/6 Juniorvärldscup 25/6-1/7 VM 28/6-1/7 Europacup 29/6-1/7 Europacup 9/7-19/7 Världscup 12/7-15/7 VM 30/7-12/8 EM 3/8-5/8 Skandinaviskt mästerskap 5-8/7 Veteran-NM

16/8-19/8 Europacup 17/8-19/8 Landskamp vs Danmark 17/8-19/8 Europacup 23/8-25/8 VM 23/8-26/8 Junior-NM 23/8-26/8 Ev Senior-NM 23/8-26/8 VM 31/8-1/9 NM/Nordiskt

Ungdomsmästerskap 31/8-14/9 VM

5/10-7/10 Europacup 8/10-12/10 Europacup final

* = de olympiska disciplinerna

SM-TÄVLINGAR OCH ANDRA STÖRRE TÄVLINGAR I SVERIGE*

Gren

Plats

Datum

Luftgevär + luftpistol 10m Falling target luftgevär 10m Luftgevär, luftpistol, running target 10m Gevär/Pistol/Lerduva * Gevär/Pistol/Lerduva * Gevär/Pistol/Lerduva * Pistol 25m Gevär/Pistol * Gevär 300 m Gevär/Pistol * Compak Sporting Lerduva Fitasc Sporting Pistol 25m Gevär/Pistol/Lerduva * Engelsk sporting Gevär 300m Pistol 25m Lerduva * Fitasc Sporting Lerduva * Compak Sporting Gevär 10, 50 och 300m (sportskytte gevär) Gevär 300m Gevär korthåll 50m Pistol 25m Field Target Gevär 10+50m Gevär 10+50m Compak Sporting

Sävsjö Finland

Gevär 6,5mm bana +fält Gevär/Pistol 25, 50, 300m + Lerduva Pistol 25m Gevär 300m

Norge

3/2 Skyttiadens regionfinaler Luftgevär Olika orter i Sverige 10-11/2 Sweden GP Luftgevär 10m Karlskrona 17-18/2 Vinterriksskytte Gevär 6,5mm fält Ramsele 24-25/2 Allsvenskan 2.0 Rottne 10/3 Skyttiadens Riksfinal Luftgevär Eskilstuna 16/3 Air mix RM Luftgevär 10m Rottne 17-18/3 SM + JSM Luftgevär 10m Rottne 23-25/3 SM Running Target 10m Eskilstuna 24-25/3 Sweden GP Gevär 10+50m Eskilstuna 7/4 Lag-SM (prel) Luftgevär 10m 8/4 SM Gevär 6,5mm fält Essunga 13-15/4 Sweden GP Gevär 10+50m Sävsjö 21-22/4 South Swedish Open Compak Sporting Hässleholm 4/5 Sweden GP Luftgevär 10m Ev Göteborg 5-6/5 Sweden GP Gevär 50+300m Trollhättan 9-10/6 Svenskt veteranmästerskap Olympisk Skeet Gnosjö 15-17/6 Sweden GP Gevär 10+50+300m Eskilstuna 16-17/6 SM Engelsk Sporting Eskilstuna 30/6-1/7 SM Nordisk Trap Uddevalla 30/6 Uttagning landskamp Gevär 50m Trollhättan 3-8/7 SM Pistol Helsingborg 7-8/7 SM Olympisk Trap Nykvarn 7-8/7 SM Compak Sporting Kalmar 21-22/7 SM Olympisk Skeet Uppsala V 30 SM Gevär 50m sport V 30 SM Gevär 50m nationellt V 30 SM Gevär 300m 28-29/7 Svenskt veteranmästerskap Nordisk Trap Frillesås 3-5/8 Sweden GP-final Gevär 10+50+300 Ev Göteborg 11-12/8 SM Nationell Skeet Oppunda 11-12/8 SM AK4 Enköping 17-19/8 JSM/RM Gevär nationellt

50+300m Ramselefors 24-26/8 SM Kpist 25-26/8 SM (senior + veteran) Gevär 6,5mm bana Uppsala 25/8 Lag-SM Nordisk Trap Gnosjö 6/10 Final Elitserien Gevär 50m Eskilstuna 7/10 Korthållscupen Gevär korthåll Eskilstuna 3-4/11 Öppet SM/RM

(senior + veteran) Nationellt luftgevär Öckerö/Umeå 17-18/11 SM/RM/JSM Falling target

luftgevär 10m Kinna

Gyor, Ungern Guadalajara, Mexiko Sydney, Australien Changwon, Sydkorea Suhl, Tyskland Fort Benning, USA Århus, Danmark München, Tyskland Larnaca, Cypern Mosta, Malta Piancardato, Italien Aarhus, Danmark Suhl, Tyskland Churchill, England Lahti, Finland Lahti, Finland Tucson, USA Frankrike Leobersdorf, Österrike Norge Eskilstuna Voru, Estland Vingsted, Danmark Elva, Estland Polen Oslo, Norge Oslo, Norge Rio Salso, Italien

Changwon, Sydkorea Lissabon, Portugal Zagreb, Kroatien

Tävling

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

Plats

* SM-listan som den såg ut den 30/11-2017. Listan var då och är ännu ej är hundraprocentigt komplett, då arrangörer och datum saknas för bland annat flera SM. Håll koll på din grensektions hemsida på skyttesport.se för vidare information, samt SvSF:s tävlingskalender för inbjudningar.

Med reservation för ändringar.

14

Gren

Strömsund

Vill du bli en i gänget?

Vi siktar på närhet, gemenskap och utveckling Antar du utmaningen?

• Studera på ett gymnasieprogram • Träna elitinriktat • Bo på elevhem Då är Skyttegymnasiet i Strömsund rätt plats för dig som är gevär-, pistol- eller viltmålsskytt.

Vi har utbildat skyttar till elitnivå sedan1980!

Hör av dig så berättar vi mer: Telefon 0670-162 16

Välkommen!

skyttegymnasiet@stromsund.se • hjalmar.nu Facebook Skyttegymnasiet Strömsund Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund Hjalmar Strömerskolan • Skyttegymnasiet, nationell idrottsutbildning • Box 520 • 833 24 Strömsund

Pilla products exceed the most stringent optical standards in order to carry the ZEISS name.

Our products are engineered to produce the most vivid high definition lens technologies on the market. Each lens is individually inspected by a Zeiss engineer to be optically perfect.

För den kräsne skytten finns inget annat val än Randolph Ranger och Pilla skytteglasögon. Tillverkade i samma kvalitet som vi använder för att tillgodose USA:s militärer, erbjuder Randolph Ranger bästa möjliga säkerhet och målskärpa.

Med vårt unika urval av utbytbara polycarbonatlinser i 12 olika färger är du väl förberedd för alla typer av ljusförhållanden.

ADD SOME COLOR TO YOUR KIT... OVER 12 NEW TEMPLE OPTIONS FOR THE OUTLAW X6 AND X7 VISIT PILLASPORT.COM

DU KAN KÖPA RANDOLPH RANGER OCH PILLA SOM ❚ Båge inkl komplett 12 lins-system ❚ Båge inkl 3 par valfria linser ❚ Båge inkl glas med din egen korrektion och färgval

mobilnr. 0705-18 20 35 www.hakandahlby.com

HAR DU SYNFEL? JAG HJÄLPER DIG! vi hjälper dig att se vad du skjuter på

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

15

”Hej. Vi ungdomar i Arjeplogs Pistolskytteklubb vill utmana er i en skyttetävling.” Så löd första raden i ett handskrivet brev som kommunstyrelsen i Arjeplog mottog i oktober från elva unga skyttar i klubben. Och kommunstyrelsens Sten-Åke Nilsson, Britta Flinkfeldt, Alf Sundström och Albert Laestander var inte sena att tacka ja.

16

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

ARJEPLOG PSK TEXT: JOAKIM NORDLUND FOTO: LENNART LINDGREN

UTMANAS OCH UTMANAR

På orten saknas en stadigvarande skjuthall och lokalbristen i samhället är stor. På tävlingarna får de aktiva turas om att använda föreningens fem vapen. Ändå är pistolskyttet populärare än någonsin. Och då passar ungdomarna i föreningen på att utmana kommunstyrelsen.

Doktor Einar Wallquist var en legendarisk mytomspunnen läkare och författare.

Han kallades också för lappmarksdoktorn tack vare sina strapatsrika läkarbesök i fjällvärlden. Och på Einar Wallquists väg i Arjeplog i Lappland händer just nu positiva saker. I ingången bredvid Folktandvården hänger ungdomar på låset varje torsdagskväll. Då vankas det skytte med luftpistol, i en källarlokal som kreativa ledare har förvandlat till skjutbana. Där finns fem banor och ungdomarna får köa för att få skjuta.

– Det här är en tillfällig hall och vi har kämpat och kämpat för att få en hall som vi verkligen kan vara i för jämnan, säger Mats Holmström som är en av eldsjälarna i Arjeplogs Pistolklubb.

Den här kvällen är ungdomarna extra taggade. Delar av kommunstyrelsen är inbjudna och på programmet står en lagduell.

– Vi tycker att det här är en fin och trevlig grej för att visa upp vad det är vi håller på med, säger Mats Holmström.

Förstagångs-pistolskyttar

En särskjutning mellan Fredrik Holmström, till vänster, och Albert Laestander avgjorde utmaningen mot kommunstyrelsen.

Han har fullt upp med att svara på frågor och leda aktiviteterna. Duellen med kommunpolitikerna går till så att man tävlar i varsitt femmannalag där varje lag tillsammans skjuter 60 skott. För kommunalrådet Britta Flinkfeldt (S) är det första gången som hon håller i en tävlingspistol.

– Det här var trevligt. Vi är ju inte så

dåliga som vi trodde att vi skulle vara, vi som är vuxna. Det är ju första gången som jag skjuter med pistol, men det är en viss likhet med att skjuta luftgevär och det gjorde jag ju som barn, säger hon.

Albert Laestander (V) har varit kommunalråd tidigare och han sitter också i kommunstyrelsen i dag. I politikerlaget den här kvällen finns också Sten-Åke Nilsson (C) och Alf Sundström (L) med.

– Albert är den som lyckas bäst, det ser jag när jag tittar på träffarna, säger Mats.

Samtliga skjuter sittande med stöd.

– Det måste vi nästan göra, för annars skulle det nog bli för svårt med tanke på att flera i politikerlaget inte har skjutit pistol, säger Mats.

Skyttetradition Redan för hundra år sedan startades Arjeplogs första skytteförening. Bland annat fanns där legendariska skyttar som Klas Lestander och Jim Sundquist. Lestander vann OS i skidskytte i Squaw Valley 1960 och Jim Sundqvist var en gevärsfältskytt som under lång tid tillhörde sverigeeliten.

Sedan sex år tillbaka är det pistolskyttet som är hett i den lilla kommunen. 2011 bildades Arjeplogs Pistolskytteklubb och verksamheten högst upp i norr är ett exempel på vad som kan hända när några drivna ledare bestämmer sig för att göra något tillsammans. I dag bor 2 800 människor i kommunen. Det gör den till

Många unga skyttar har hittat till pistolklubbens verksamhet i år och här ser vi några av dem. I klubben finns också de med synliga eller osynliga funktionsnedsättningar.

Fredrik Holmström och Midas Vikström visar kommunstyrelsen hur man ska sikta för att träffa.

18

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

Inez Långdahl har skjutit i några år och kom i höst in på ”glasslistan” efter att ha skjutit sin första 50-poängare.

Norrbottens läns minsta kommun sett till invånarantal. Det är däremot Sveriges fjärde största kommun till ytan.

– Vi har ju också ungdomar som kommer hit från byar som Jäkkvik, Kurrokvejk och Revi. Så många reser en bit bara för att ta sig hit, berättar Mats.

Som 13-årige Aron Rosenberg, som bor i Jäkkvik. Han har sex mil in till Arjeplog. Ska han sedan tävla i den svenska ungdomscupen i Luleå får han resa 31 mil enkel väg.

– Jag kör väl cirka 300 mil om året med ungdomarna bara för att de ska få tävla i ungdomscupen. De tycker det är värt tiden i bil för de undrar bara när vi ska tävla nästan gång, säger Mats och ler.

När de åker ut för att tävla ligger närmaste tävling i Jokkmokk. Dit är det 22 mil enkel väg.

– Och när vi är där är det mest bara skyttar från Arjeplog. Jokkmokk är nästan som hemmaplan, säger han.

Tävlingar skapar också en annan situation att lösa. Föreningen har fem pistoler, varav en är ombyggd för en kille med funktionsnedsättning som påverkar händerna. Mats brukar låna ut sin egen och klubbar som Jokkmokk ställer upp och lånar ut pistoler när det är tävling där.

– Det går bra så länge du har 20 11-åringar. Men då du har en 8-åring och en 15-åring, då ska du byta kolvar

och greja eftersom de är så olika i storlek.

Och som vanligt med barn har de ju sina favoriter – ”jag vill ha den där pistolen”.

Med den expansion vi har haft i år har vi definitivt för lite grejer.

Hårdhudat Men pistolskyttet i Arjeplog lockar. Och få saker stoppar de intresserade från att träna.

– Förra vintern var det -35 grader en träningstorsdag och jag kom väl kvart över fem. Men nog var ungdomarna där.

De hade stått där utanför dörren och väntat sedan tio i fem. Det är väl ett bra betyg ändå?, säger Mats.

Kommunalrådet Britta Flinkfeldt är imponerad av verksamheten.

– Jag har försökt hjälpa till lite med lokaler och engagerat mig där. Men det här är ju som sagt första gången som jag är här och provar på att skjuta själv, tillsammans med de aktiva. Jag har nog aldrig förstått hur stor den här klubben är om man jämför med andra, säger hon.

Trots att det den här novemberkvällen råder ett svårt väglag, med överhängande risk för halka på vägarna, åkte hon raka spåret från ett möte i Luleå till pistolskytteutmaningen hemma i Arjeplog.

– Nu har jag fått en inblick i hur de har lagt upp jobben. Sedan är det ju roligt

att både få se och prova grejerna som man använder. Jag har ju aldrig hållit i en sådan typ av pistol förut, säger hon.

Också vuxna Det är inte enbart ungdomar som tränar pistolskytte i Arjeplog. Jan Holmgren är född 1944 och han och alla andra seniorer är också hjärtligt välkomna.

– Jag tycker att pistolklubben bedriver en bra verksamhet. De samlar aktiva i alla möjliga åldrar och så är det ju lite i Arjeplog – när man har en verksamhet kan man ofta ha en väldig bredd, säger kommunalrådet Britta.

Sommartid skjuter man också krut i de nationella grenarna, men vintertid är det luft som gäller. I dagsläget är det ett 20-tal aktiva som möter upp varje vintertorsdag. Lokalen på Einar Wallquists väg i Arjeplog är lika fullt bara en tillfällig lösning. Eventuellt står de snart utan lokal, eftersom landstinget planerar att sälja den till Arjeplogs kommun. Tanken är att det ska bli lägenheter i fastigheten, och det kan komma att förhindra skytte i lokalen.

– Ett önskemål är ju att kunna utveckla skyttesporten och få vara inomhus. Och att vi ska kunna skjuta både luft och krut.

För det är ju en verksamhet som växer år från år. En bra lokal står högst upp på vår önskelista för man vill ju kunna vara

För Tuva Wallström, till vänster, och Hanna Öhman, i mitten är det första gången de skjuter. ”De kom bara in och ville prova. Vi är ju minst 15 nya i år ungefär och du ska till stora ställen innan du har 15 nybörjarungdomar på skytte.” säger Mats Holmström. Längst till höger Maja Rosenberg.

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

19

inomhus och träna, säger Mats Holmström.

Men Arjeplogs kommun har i dagsläget ingen annan lokal att erbjuda.

– De har ju ganska specifika önskemål och vi står inte med en massa tomma lokaler. Det är ju om det finns möjlighet att hitta en lokal som kan samanvändas.

Vi kan ju inte bygga en lokal som bara används några timmar varje vecka. Så det är om vi kan se om de får plats i en befintlig lokal, säger Britta Flinkfeldt.

Växtvärk

Inez Långdahl och Midas Vikström skjuter fokuserat.

Samtidigt säger Mats Holmström att det skulle kunna vara ännu fler ungdomar som är aktiva, så stort är intresset. Föreningen har inte marknadsfört sig på något sätt eftersom de redan i dag har svårt att få plats med alla som vill skjuta pistol.

– Vi har bara vuxit. Det är barn som tar med sig barn. Vi har inte vågat skriva

något på Facebook, för just nu kan vi inte ta in fler. Efter nyår är vi säkert över trettio ungdomar och det är mycket för en så liten plats som Arjeplog, säger han och beskriver läget med ordet ”växtvärk”.

Britta Flinkfeldt vill också lägga till hur viktigt hon tycker det är att de skapar meningsfull fritid för både ungdomar och äldre.

– De gör ett viktigt och bra jobb. Det är också viktigt att man har möjlighet att sporta på olika sätt. Det här är ju en väldigt lugn typ av sport och det behövs också. Alla gillar inte innebandy eller andra liknande lagidrotter, säger hon.

– Som ett av barnen sa: ”här är det ju ingen som är arg på en annan. När vi spelar innebandy och missar målet på slutet, då får man höra det hela kvällen”, säger Mats.

Vad står högst upp på er önskelista så här i jultider?

– En ny lokal där vi kan utveckla skyttesporten. En plats där vi kan vara inne och skjuta både luft och krut.

Perfekt slut

Mats Holmström, till vinster, är i skjuthallen flera kvällar i veckan och hjälper, fixar och donar. På ungdomarnas torsdagsträningar brukar också Niclas Vikström vara med och leda de veckor han inte jobbar borta.

KVALITETS SKYTTEGLASÖGON SYNUNDERSÖKNINGAR • GLASÖGON • LINSER www.opticway.se

OPTICWAY

Edsbergs Torg 11 • 192 52 Sollentuna • Tel 08-35 84 50 • info@opticway.se

20

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

Viljan att fortsätta att bidra till att Arjeplogs unga får ha kul genom att skjuta pistol är stor i föreningen, och man kämpar vidare för att hantera de stora utmaningarna för att göra det möjligt. Och hur gick det då i utmaningen mot kommunstyrelsen?

Jo, efter 60 skott hamnar båda lagen på 520 poäng.

– Det är ju lite av ett drömscenario, säger Mats.

Det blir särskjutning där 15-årige Fredrik Holmström får representera ungdomslaget medan Albert Laestander får kommunstyrelsens förtroende. De får skjuta tre skott var och det blir 29 poäng för Fredrik. Av omtanke om kommunstyrelsen offentliggörs aldrig Alberts resultat.

– Han sköt något mindre. Vi stannar där, säger Mats och skrattar. ■

Höstkampanj 2017 SP88 med elektroniskt kodlås, skjutmål och brandbox!

Sveriges mest sålda ”stora” skåp de senaste åren!

Lämplig för upp till 16 gevär men godkänt för 20 gevär.

Skåpet levereras med elektroniskt kodlås, skjutmål, brandbox, topphylla, löstagbar vändbar mellanvägg med två halvhyllor, fem fasta förvaringshyllor i dörren, vapenhållare, bottenmatta samt nyckelkroklist.

Behöver inte förankras. Certifierad enligt SSF3492.

H*B*D 1500*550*400. Vikt 152 kg.

Elektroniska kodlåset kan kompletteras med en 9V adapter som gör det möjligt att välja mellan batteri- eller eldrift.

Pris för adaptern i samband med skåpköp 100:- (Ord. 595:-).

6.995:Ordinarie pris: 8.745:-

SP66 certifierad enligt SSF3492 Det kompletta skåpet lämpligt för upp till 6 gevär.

Levereras med omställningsbart högsäkerhetslås med 2 st korta nycklar. Kan komplettera med ett elektroniskt kodlås: Pris 1.500:-.

Skåpet levereras med ett skjutmål, två justerbara hyllor samt fem förvaringslådor i dörren, bottenmatta samt vapenhållare för gevär.

Lätt att förankra tack vare fyra hål i botten och fyra i ryggen.

H*B*D 1250*420*300 mm, Vikt ca 93 kg.

Pris inkl. moms:

3.995:-

SP4 svart certifierat enligt SSF3492 Vårt minsta vapenskåp, lämplig för 3-4 gevär.

Levereras med omställningsbart högsäkerhetslås med 2 st korta nycklar. Kan komplettera med ett elektroniskt kodlås: Pris 1.500:-.

I leveransen ingår vapenstöd, bottenmatta, skjutmål och ett vapenfodral.

Lätt att förankra tack vare fyra hål i botten och fyra i ryggen.

H*B*D 1200*320*250 mm, Vikt ca 65 kg.

Pris inkl. moms:

2.995:Ordinarie pris: 3.645:-

Ordinarie pris: 5.245:-

Honeywell brandboxar Det är skillnad på box och box! Köp en riktig brandbox när du ända köper...

7 års garanti samt livslång utbytesrätt efter en brand!

Skyddar även CD, USB-enheter och DVD. Honeywell Brandbox.

Modell SS1101. Brandsäker.

H*B*D utv. 183*317*253 mm. Inv. 94*288*180 mm.

Vikt 8,7 kg. Pris:

695:-

Honeywell Brandbox A4.

Modell SS1103. Brand och vattentät H*B*D utv. = 165*405*316 mm.

H*B*D inv. = 98*333*215 mm.

Vikt 12,9 kg. Pris:

895:-

Köp till ett vapenfodral “lyx”i samband med ditt skåpköp!

495:Betongsockel För att komma upp i rätt vikt eller om du inte kan eller vill förankra skåpet i golvet är betongsockeln ett bra alternativ.

Finns i olika storlekar och priser!

Priserna är hämtpris i Huddinge inkl. moms.

Beställ genom någon av våra 800 st återförsäljare.

Eventuell frakt till valfri gatuadress i Sverige: 495:UPPGE KOD: Höstkampanj 2017 vid beställning.

Sweden - Norway - Denmark - Finland

Scandinavian Safe AB - Sweden - Tel 08-689 85 60 - www.scandinaviansafe.se SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

21

TIPS PÅ HUR MAN FÅR IN FLER LEDARE I SIN FÖRENING Hur har ni det med ledartillgången i er förening? Är det överflöd på ledare eller ”ingen som vill ställa upp”?

Vi tror inte att det sistnämnda stämmer. Självklart vill många engagera sig!

Här kommer några tips på hur ni kan bli fler ledare - oavsett om det gäller bredd eller elit.

Varje idrottsförening, oavsett nivå, kämpar med att rekrytera ledare, tränare, styrelseledamöter och så vidare. Framförallt när det gäller ideella uppdrag, men inte bara då. Och när detta kommer på tal nämns ofta kommentarer som “Det är ingen som vill ställa upp”, “Vi har sådan brist på ledare”, “Nu är ordföranderollen vakant igen” och så vidare. Ni känner säkert igen er.

Vår motfråga är då: “Vad har ni då gjort för att få in någon?” Ganska ofta får vi ett mumlande svar tillbaka som avslöjar att ansträngningarna inte har varit särskilt stora. Däremot kan problemen i många fall ältas i oändlighet.

Vi vill direkt vara tydliga: vår erfarenhet säger oss att det finns många människor som gärna engagerar sig i en förening.

På alla nivåer. Det gäller bara att hitta dem samt ge dem bra förutsättningar att jobba med sitt uppdrag. Ibland hör vi att det är så stor skillnad på engagemanget inom föreningslivet nu och, säg, för 20 år sedan. Hur det var då kan vi inte med bestämdhet säga. Det vi vet är att under vår tid som organisationsledare de senaste 10 åren ser vi ingen negativ trend. Vill vi få tag på ledare och är beredda att göra jobbet så går det.

En nyckel i ledarrekryteringen är föreningens grundorganisation och kultur.

Och där är vår erfarenhet tydlig: med en god grundorganisation och tydlighet i föreningens struktur och ledarskap är mycket vunnet i ledarrekryteringen. Och egentligen säger det sig självt. Vem vill engagera sig i en förening eller verksamhet där det inte är någon ordning och reda? Så istället för att lägga ansvaret på ”de som inte vill ställa upp” så måste vi

som idag är engagerade i föreningen vända blicken mot oss själva. Vad gör vi för att bli en attraktiv förening där fler människor vill vara med?

Vi tänker här presentera tio konkreta förslag i ett sådant arbete.

honom eller henne att fortsätta i någon roll i föreningen. Det sistnämnda är ingen raketforskning, men samtidigt något som många föreningar pratar om – men få skapar rutiner för. På alla nivåer.

❚ Vad vi erbjuder ❚ Riktlinjer För det första måste vi ha klara riktlinjer för hur verksamheten i våra föreningar bedrivs. Både för skyttar, ledare, föräldrar osv. Dessa riktlinjer är helt avgörande för att vi ska få en röd tråd i arbetet som skapar trygghet och bra förutsättningar för långsiktigt och metodiskt arbete i föreningen. Denna grund är nödvändig för att bli attraktiva som förening.

❚ Strategi För det andra gäller det att lägga upp en strategi för ledarrekryteringen. Ofta kommer frågan upp när det är panik och då är det naturligtvis för sent. Vi måste ha en årsplanering med olika tillfällen där vi genomför lämpliga aktiviteter. Och ofta finns de redan naturligt. Ett exempel kan vara att rekrytera föräldrar till de yngsta grupperna. Första tillfället när barnen kommer är naturligtvis ett utmärkt tillfälle att presentera föreningen för de föräldrar som kommer. Ju bättre och mer genomtänkta signaler vi sänder i vår första presentation desto större är naturligtvis möjligheten att människor sträcker upp handen och erbjuder sig att vara med.

Ett annat exempel är hur vi hanterar de skyttar som, av olika skäl och i olika åldrar, väljer att sluta skjuta i vår förening.

Att skapa en rutin där föreningen tar ett samtal med den skytten är en bra väg att gå. Under det samtalet erbjuder vi

För det tredje ska vi ha tänkt igenom noggrant vad det är vi erbjuder i våra uppdrag. Delar vi ut nycklar och träningstider på banan och skickar endast med ett kort ”Lycka till!” till en ny tränare/ledare? Självklart vi blir inte attraktiva då. Vi måste ha skrivit ned vad som ingår i det aktuella uppdraget, och också prata om vad som inte ingår. Vår erfarenhet säger oss att den största rädslan som personer har inför att åta sig uppdrag i en förening är att de inte vet om de kommer att hinna, och om de har kompetensen för det. Därför måste vi själva ha fullständigt klart för oss vad uppdraget handlar om.

❚ Pålitlighet För det fjärde måste vi som förening visa att vi är att lita på. Om vi är tydliga med vad uppdraget handlar om så måste vi stå vid vårt ord. Då går det inte att i efterhand låta en massa uppgifter tillkomma.

Om vi säger att vi lovar att stötta den nya ledaren om det tillstöter problem, ja, då måste vi göra det. Sviker vi i de lägena så blir vi inte attraktiva som föreningar. Om vi däremot håller vårt ord bygger vi ett förtroende som normalt sett sprider sig långt utanför den aktuella ledargruppen.

❚ Organisation För det femte ska vi hjälpa nya ledargrupper att organisera sig. Vi bör ha tänkt igenom vilka olika uppdrag som ingår i

en ledargrupp. Att genomföra träningarna och stötta vid tävlingar brukar vara väl känt. Men vi bör också tänka igenom vem som sköter hemsidan, ansvarar för materialet/vapen, anmäler till tävlingar osv. Det kan låta banalt, men på vilken arbetsplats som helst är det självklart att arbetsuppgifterna måste ha en ”ägare” för att arbetet ska bedrivas effektivt. Samma sak gäller i föreningslivet. Rollfördelningen är avgörande.

❚ Synliggöra det osynliga För det sjätte måste vi uppvärdera de ”osynliga uppdragen”. I många skytteföreningar finns människor som gör uppdrag som inte syns. Det kan handla om att se till att det är ordning i materialoch vapenförrådet, att föräldrar bjuds på kaffe, eller att skyttarna får ett bra mottagande före tävlingen. Mitt förslag är att formalisera de här uppdragen lika tydligt som ledaruppdragen. Dels visar vi uppskattning till de som gör dessa uppgifter, dels kan vi utveckla arbetet med dessa uppgifter så att vi låter tränare vara tränare och inte ”allt-i-allo-personer”. Den förening som lyckas med detta blir definitivt en mer attraktiv förening.

❚ Tro på viljan För det sjunde, och bland det allra viktigaste, ska vi utgå från att människor vill vara med i vår förening. Vi ska utgå från att bland de tjugo vi tillfrågar så finns det alltid några som är beredda att säga ja.

Den inställningen kommer nämligen att påverka hur vi formulerar oss, både verbalt och med vårt kroppsspråk. Går vi in med inställningen att ingen vill vara med, och att det är så svårt att få folk att enga-

TEXTFÖRFATTARE ÄR GUSTAF SÖDERSTRÖM, TIDIGARE AKADEMICHEF I JÖNKÖPINGS SÖDRA IF, DÄR HAN FOKUSERADE PÅ ATT MED RÄTT FILOSOFI, ORGANISATION OCH LÅNGSIKTIGHET SKAPA DE BÄSTA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR UNGA SPELARE ATT NÅ ELITFOTBOLLEN. TEXTEN ÄR EDITERAD AV SVSF:S FÖRENINGSUTVECKLARE EMIL FRITZELL. PUBLICERAD MED URSPRUNGSFÖRFATTARENS GODKÄNNANDE.

22

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

gera sig, då blir det förmodligen så också.

Men om vi utgår från det omvända, då kommer folk att svara upp. Undvik gärna, i samma anda, att använda formuleringar som ”ställa upp”, ”offra sig” och välj istället formuleringar som ”vilja vara med”, ”lust att bidra”. Och tjata inte. För vem vill egentligen bara ”ställa upp”? Nej, vi vill känna att vi gör något viktigt, att vi bidrar med vår kompetens i föreningslivet och samhället i stort.

❚ Fråga!

För det åttonde, det enklaste men tydligen också bland det svåraste: fråga! Om vi inte ställer frågan får vi heller inga nya ledare. Väldigt sällan knackar människor själva på dörren och erbjuder sina tjänster. Det gäller även i andra idrotter. Vi måste ta första steget. Ställ frågan!

❚ Gemenskap För det nionde ska vi tänka till på hur vi erbjuder en gemenskap i föreningen, bortom träningar och tävlingar. För vad är det vi saknar när vi, permanent eller tillfälligt, lämnar föreningslivet? Ja, ofta är det människorna, relationerna och gemenskapen, som sammanhanget ger oss. Mötesplatserna bortom själva idrotten är ofta underskattade. Föreningar

som jobbar bra med gemenskapen även utanför träningar och tävlingar blir en mer attraktiv förening. Oavsett nivå.

❚ Våga ställa krav Och så vårt sista förslag, som någon kanske ryggar inför: våga ställa krav på de som tar ett uppdrag! Även om uppdraget är ideellt. Tyvärr är detta en ofta förbisedd framgångsfaktor i ledarrekryteringen. Ofta är vi rädda att ställa krav för att vi är rädda att människor då flyr uppdragen. När det i de allra flesta fall är precis tvärtom!

De flesta människor mår bra av att veta vad som förväntas av dem. De mår bra av att någon, på något sätt, reagerar om uppgifter inte blir gjorda. Det skapar en trygghet och en förväntan som ofta frigör energi. En förening som har förväntningar på sina ledare och medarbetare blir en attraktiv förening. Och tvärtom: en förening som inte vågar ställa krav blir till slut ointressant. En förening för de närmast sörjande.

Vi slutar där vi började: vem vill engagera sig i en förening eller verksamhet där det inte är någon ordning och reda?

Så, upp till bevis i era föreningar, det finns många ledare där ute som vill vara med och bidra! ■

ED SOLOMONS

KOMMER TILL SVERIGE OCH TEAM KRIEGHOFF 16-17 APRIL 2018 Möjlighet för icke teamskyttar att boka en dag med Ed Solomons den 18 april begränsat antal platser.

God Jul ocheår Gott NyttSkytt

REBECKA B • MARKUS L • MARTIN A • BENGT L • JOHAN F • BÖRJE S • DANIEL J MATS C • JOHNNIE K • ANTTI H • TOBIAS O • OSCAR M • HANSI J • JONNY L STEFAN E • DAVID J • ESA K • NICLAS B • HENRIK B • PATRIK N • TORSTEIN S Nya K80 finns för leverans sommaren 2018.

Passa på att förboka nu för säker leverans.

THE PARTNER

FOR GOLD RWS – VÄRLDSREKORDKULAN RWS sortiment finns i bl a följande Skyttebutiker: Hertzmans Vapen Påryd • Sportec Åkarp • GESAB Norrtälje

TEAM KRIEGHOFF SWEDEN KJELLSVAPEN • GÖTENE

BJ Hunting Mullhyttan • Skyttetjänst Älmhult Samt hos välsorterade Jaktbutiker

Götene 0511-509 62 • info@kjellsvapen.se E Kölegård 070-577 93 61 Krieghoff K80 worldrecordesa@spray.se

SVENSK SKYTTESPORT NR 4AV 2017GYTTORP 23 R W S ÄR E T T AV FLERA LEDANDE VARUMÄRKEN SOM DISTRIBUERAS

▼ FÖRSVARSINFO

AURORA 17 SATTE FÖRSVARSMAKTEN PÅ PROV

TEXT: JOSEFIN WARG • FOTO: ASTRID AMTÉN SKAGE/FÖRSVARSMAKTEN

I september i år genomfördes den stora militära övningen Aurora 17 på olika platser i Sverige.

Aurora 17 var den första och största övningen i sitt slag på mer än 20 år. Mer än 19 000 män och kvinnor deltog i övningen, där de fick en chans att testa sina uppdrag i ett verkligt scenario.

För mer än 19 000 män och kvinnor, varav en fjärdedel från Hemvärnet, väntade något särskilt i september i år. Aurora 17. Den största försvarsövningen i Sverige på mer än 20 år, en övning som också berörde flera myndigheter liksom andra länder som man övade med. Scenariot var att en främmande fiktiv nation anföll Sverige och det berörde såväl marktrupper som de till sjöss och i luften.

Förband i hela Sverige var berörda men övningen skedde främst i Mälardalen och Stockholm, på och runt Gotland och i Göteborg. Exempelvis tränades totalförsvarsmomentet ”stri-

24

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

dens konsekvenser” på Gotland, en fiktiv händelse där Sverige hade blivit attackerat av främmande makt som fällt flygbomber över ön.

I en film på Försvarsmaktens hemsida (www.forsvarsmakten.se) uttalade sig överbefälhavare Micael Bydén om Aurora 17 efter att övningen avslutats: – Genom Aurora 17 har Försvarsmakten bidragit till ett starkare försvar.

Genom ökad förmåga att möta ett väpnat angrepp mot Sverige. Vi har tränat och övat stridskrafternas och hemvärnets förmågor mot det gemensamma målet att försvara Sverige. Det är en självklarhet att Försvarsmakten ska

kunna ge och ta emot militärt stöd.

Under Aurora 17 har vi fått bekräftelse på att Sverige har det som krävs för att kunna jobba och samarbeta tillsammans med andra.

Fortsatt sa Micael Bydén att resultatet av övningen varit gott och att man samtidigt dragit nyttiga erfarenheter: – Alla i Försvarsmakten ska vara stolta över hur vi har tagit oss an den här uppgiften. I övningen som har varit utmanande och komplex så har vi nått mycket goda resultat. Vi har fått kvitto på vad vi gör riktigt bra, men också det vi skulle kunna göra bättre.

De erfarenheter som vi nu drar ska

ligga till grund för utveckling av krigsförbanden. Det jag är mest stolt över är den inställning som jag har mött när jag träffat medarbetare och frivilliga ute i verksamheten. Det är inställningen att alltid, i alla lägen, göra sitt allra bästa för att lösa uppgiften.

I Aurora 17 övades det alltså på olika sätt på olika håll, och både heltidsanställda som deltidsanställda var berörda. På kommande sidor delar skyttarna Linda Olofsson och Sven Johansson med sig av sina upplevelser av Aurora 17, där de på fältet fick testa sina arbetssätt som flygtekniker respektive röntgensjuksköterska. ■

AURORA

TOG LINDA UT UR HANGAREN

TEXT: JOSEFIN WARG FOTO: PETER ELIASSON och JÖRGEN NILSSON

Linda Olofsson från Falköping vet både hur det är att åka i en JAS 39 Gripen, krypa i dess luftintag vid motorn och hur alla dess tekniska detaljer ska fungera. Det senare är något som ingår i jobbet som flygtekniker på Skaraborgs Flygflottilj F7.

Under Aurora fick Linda med kolleger flytta sitt arbete från hangaren ut till banorna, för att testa sina arbetssätt på fältet.

Ett fiktivt land anfaller från öster, med både båtar och flyg över Mälardalsområdet.

Det är scenariot som gäller under Aurora och då behövs stridsflygen på Skaraborgs Flygflottilj, F7, mycket i luften.

– Vi fick veta att det hade varit oroligheter på olika platser, och att attentat och sabotage hade förekommit. Det trappades upp allteftersom och sedan blev vi förklarade i krig. Så scenariot kändes realistiskt, säger Linda Olofsson.

Linda Olofsson, som vi inom skyttesporten främst känner som en av våra främsta gevärsskyttar, är flygtekniker på F7. Och behövs flygen i luften i krigssituation, behövs flygteknikerna också. För Linda innebar det här att göra allt jobb

som normalt görs, men under andra förutsättningar. I vanliga fall håller en flygtekniker till och gör sitt arbete i en flyghangar, och underhåll och annat sker enligt schema. Under Aurora skedde jobbet utanför hangaren och med ovisshet om vad som komma skall. Precis som om det vore på riktigt.

– I vanliga fall vet vi när piloterna har sina övningar och vad de ska göra i förväg. När vi ska försvara oss vet vi inte när anfallet kommer, hur många plan som kommer och vilka som vi ska flyga med.

Vi behöver vara mer flexibla.

Flexibiliteten skulle också visa sig vara en utmaning.

– Den största utmaningen var att man inte riktigt visste vad som skulle hända

och när. Det är en utmaning att man ibland bara får vänta, men vet inte hur länge och vad jag hinner göra innan det är dags att tagga till igen.

Arbete tätt ihop Lindas uppdrag var att ha hand om ett plan som flög eller stod i beredskap för att starta.

– Då handlar det om att göra kontroller på planet mellan passen, se till att man får rätt beväpning – om man hade beväpning i ”spelet” – och så sitta redo och vänta med piloten till dess att han fick tecken på att han behövs i luften.

De jobbade i teknikerpar om två, stundvis också i sällskap av ett beväpningsteam på fyra personer som häng-

er på robotar eller annan beväpning.

Det var också tätt arbete ihop med piloterna.

– I vanliga fall jobbar vi inte i samma byggnad, men normalt i uppstart berättar jag om flygplanets status och piloten rapporterar senare hur det kändes i luften och eventuella fel. Nu fick piloterna besked att de skulle starta med ganska kort varsel, så vi satt på samma ställe för att vi skulle vara redo.

Effektivitet Linda säger att aktiviteten gick i perioder.

Stundtals var det mycket väntan, men totalt sett handlade det om mycket flygtid, vilket även också hon som var kvar på marken tyckte var roligt. Ibland hann SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

25

planet nästan bara landa innan det skulle

upp i luften igen.

– Vi hade ett pass när vårt flygplan landade och det inte fick flyga förrän vi hade gjort lite större kontroller än vanligt.

Då får piloterna stå och titta på medan vi håller på. Jag tog på mig en sådan här ”pyjamasdräkt” och kröp in i luftintaget, hålen där motorn suger in luft, och så låg jag där och gjorde kontroller på motorn.

Annars försöker man tajma sådant och göra det först på morgonen eller sist på kvällen, men ibland får man göra det ute på plattan.

Blir en sådan situation stressande då?

– Nej, jag vill mer säga att man blir lite effektiv. Man får sålla bort allt som är oviktigt, som att småprata och bara gör allt tills att det är klart. Men stressa är inte bra. Vi vill ju att allt ska vara säkert. Om man är osäker på någon del är det viktigt att ta den tiden som behövs för att kontrollera den. Det finns ingen pilot som vill flyga

26

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

ett plan som vi har stressgjort kontrollerna på, utan den vill ha ett plan som är säkert att flyga. Så det är viktigt att man är säker på det man gör och att man får ta den tid som behövs. Snabbt, effektivt och säkert.

För det är ju inte som en bil. Det gör inte så mycket om den stannar på vägen, även om det förstås inte är bra. Men det är inte så bra om ett flygplan slutar att fungera i luften.

Bra och utvecklingsbart Inga plan slutade heller att fungera i luften under Aurora. Man klarade sig dessutom utan några större tekniska problem överhuvudtaget.

– Jag tyckte att det flöt på bra, och ingenting som var riktigt körigt. Så det är skönt när det fungerar som det ska. Och det är lite därför man övar, för att verifiera att det gör det.

Lärde ni er något under Aurora?

– Ja. Jag tycker framför allt att vi fick möj-

lighet att prova arbetssätt. Jag tror att vi lärde oss mycket för framtiden, vad som fungerar, vad vi är bra på och vad vi behöver förbättra. Jag tycker att vi hade tänkt till ganska mycket innan, vad vi behöver ha för grejer med oss om vi är helt själva och inte kan åka tillbaka till hangaren och hämta det vi annars kan hämta. Men där var grejer som vi insåg att vi skulle ha behövt, behövt mer av eller annat som vi hade för mycket av.

De konstaterade också att samarbetet mellan grupper fungerar bra.

– Om en grupp har det lite tyngre eller har lite problem, så är vi ganska bra på att hugga i där det behövs.

Vad konstaterade ni att ni kunde bli bättre på?

– Det var lite i fråga om skiftbyten, hur man lämnar över saker och rutiner runtom. Det är mycket dokumentation och mycket sådant kring vem som ska göra vad, och vad som ska göras. Så mycket

”runtomrutiner” som vi får utveckla allt eftersom. Och det gjorde vi också genom övningen – att ”det här fungerade inte så bra igår, då gör vi så här i dag.”

Nyttig verklighetscheck Med lite nya tankar och idéer i bakfickan är Linda Olofsson nu tillbaka i den vanliga flyghangaren på F7 efter Aurora, där arbetet fortsätter som vanligt med Gripen.

Men hon är tacksam för övningen och säger att den definitivt var nyttig.

– Ja, absolut. Det har jättestor betydelse att vi får öva våra uppgifter i ett realistiskt scenario. ”Kommer det här att fungera som vi tror att det kommer att fungera? Kommer det att fungera i verkligheten?” Det är superviktigt att få öva det och att få öva tillsammans med andra. Det är samma som i skyttet - det är viktigt att tävla ibland för att se om det fungerar i verkligheten eller om det bara fungerar när jag står hemma på banan och småmyser. ■

SVEN PÅ UPPDRAG I FÄLT-

SJUKHUSET TEXT: JOSEFIN WARG FOTO: ULF SÖDERBERG

Bygga sjukhus. Behandla traumapatienter vid ett stort skadeutfall. Evakuera patienter. Riva sjukhus.

Det var sådant som övningen Aurora innebar för röntgensjuksköterskan Sven Johansson.

Till vardags jobbar Sven Johansson, som också är kassör i Svenska Skyttesportförbundets gevärssektion, som röntgensjuksköterska på Universitetssjukhuset i Linköping. Han är också deltidsanställd inom Försvarsmakten och under Aurora gick han in i en 16 dagar lång tjänstgöring där ett sjukhuskompani skulle sättas på prov i ett krigsliknande scenario. Sven har bland annat erfarenhet från FN-tjänst i Mali, men det här var första gången han skulle öva som röntgensjuksköterska i ett fältsjukhus för Försvarsmakten.

– Det var egentligen det jag var mest spänd över innan, för jag visste inte hur det skulle bli. Så det var med både spänning och förväntan som jag gick in i själva övningen, säger han.

För Sven började övningen med en förberedelseperiod. Först gick han en frivillig utbildning i ultraljud, strålskydd och bilddiagnostik och på det följde inmönstringen där utrustning hämtas ut och saker förbereds: – Som att skjuta in vapen* och att gå igenom våra rutiner. Sjukvården har

väldigt mycket dokument och PM som man ska följa, om hur man gör i olika situationer, säger Sven.

Tre dygns jobb I Aurora anfölls Gotland av övningens fiktiva fiender och det var där, inte långt ifrån Visby, som sjukvårdsplutonen skulle göra sitt. Planet med sjukhuskompaniet landade på Gotland en söndag, och därefter startade ett intensivt gemensamt grovarbete med en deadline på 72 timmar. Sveriges enda kompletta fältsjukhus

skulle nämligen byggas upp och iordningställas för att kunna användas.

– Det hjälper hela personalen till med – sjuksköterskor, läkare, sjukvårdare, chefer. Det är en jättebra sak. Vi kan ju inte börja ta emot patienter innan allt står uppe, så ju snabbare vi är klara desto snabbare kan vi börja lösa vår uppgift.

Efter tre arbetsdagar om jobb från 7 på morgonen till 22 på kvällen stod fältsjukhuset uppe med full utrustning, och då hade även viss dötid förekommit i väntan på medicinsk utrustning som logistikplutonen, också den involverad i övningen, ännu inte hunnit leverera.

Nästan som vanligt ”Den mest intensiva perioden var under uppbyggnadsfasen.

För då visste vi att om tre dagar ska det här vara klart, för då får vi patienter.”, säger Sven Johansson.

Trots att det är provisoriska sjukhus, fältsjukhus, så är kapaciteten hög.

– Vi har operation, intensivvårdsavdelning, kan ta emot trauman och har vårdplatser, apotek, labb, tandläkare och röntgen. Det är röntgenmaskiner och fullt utrustade operationssalar, och i princip all utrustning som finns på vanligt sjukhus.

Vi kan ta emot och behandla trauman på samma sätt som vanliga sjukvården.

Och behandla trauman fick de snart göra när allt var på plats.

– Nu började vi göra det vi skulle göra – ta hand om patienter. Krigsskador i form av allt som kan hända på fältet – skottskador, splitterskador och you name it. Det kom in trauman mer eller mindre hela tiden, säger Sven.

* Även sjukvårdspersonal inom Försvarsmakten ska vara soldatutbildade och har AK5:or i sin utrustning. Vapnen används i verklig situation som självförsvar vid anfall, då fältsjukhuset behöver skyddas. Själva fältsjukhuset är dock en vapenfri zon varför vapnen normalt lämnas skyddade utanför tältet.

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

27

Skadorna var naturligtvis fejkat skadade människor, men där makeupartister hade gjort ett gott jobb med att få det att se så verkligt ut som möjligt. Med sin portabla röntgenmaskin fick Sven förflytta sig mellan avdelningarna utifrån vart behoven fanns, men till stor del var han i traumasalen. Som sjuksköterska och del i ett team får man också hjälpa till med mer än sitt specialområde.

– Om det skulle röntgas fyllde jag den funktionen, men annars hjälpte jag till när och där det behövdes, säger Sven.

Mycket resurser krävs Sven var en av två röntgensjuksköterskor, som jobbade i skift om cirka sex timmar.

Omkring 150 personer totalt ska arbeta i fältsjukhuset. Under övningen var man något färre än vad man i skarpt läge skulle vara. Både i sådant fall som nu kan det lätt bli hektiskt.

– Det var ganska hög belastning på de som var där och övade. Så trots att det kändes som att vi var jättemånga var man inte det när det började övas på riktigt, för det krävs väldigt mycket folk och resurser om man får in en traumapatient.

Om det skulle vara på riktigt, då får man verkligen jobba.

Och jobba fick de. Ett dygn fick de till exempel ett ”Mascal”*, ett scenario med stort skadeutfall.

– I själva övningen tror jag att flygplatsen blev utsatt för artillerield och flyganfall, och då kom det in ett 30-tal skadade totalt. Så det var egentligen större delen av den dagen som vi ägnade åt det. Men sedan dagen efter… Om det varit krig hade vi velat få undan de här patienterna, så nästa steg i övningen var att evakuera dem till flygplatsen där de lastades in i ett flygplan och sedan ”flögs iväg”, säger Sven.

Hur fungerade det att jobba med ett Mascal?

– Det kändes som att det var mer ordning och struktur i arbetet än vad det var kaos, tack och lov. Det kändes aldrig som att det blev rörigt, som det kan bli vid sådana här situationer. Sedan kommer ju inte alla patienter in på samma gång. Först kommer ju de allvarligaste skadade in, med viss tids mellanrum, så traumateamet hann oftast göra klart den första innan nästa kommer. Och sedan kommer skadade av mindre prioritet.

Hur var det i övrigt?

– Det var väl ungefär som jag förväntade mig sett till det stora hela. Även med den utrustning jag hade. Men vi hade till exempel ingen skiktröntgen. En vanlig röntgenavdelning har det som standard,

28

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

Att sätta upp sjukhuset var en gemensam sak för hela kompaniet, och inte som att sätta upp ett tält i skogen. Man lägger ut plattor som golv, blåser upp yttertälten, inreder dem med vita innertält, innergolv och annat. Ventilation ordnas och el och vatten dras in.

men vi har inte det i Försvarsmakten än så länge. Och med det kan man komma längre, och det är något som både jag och andra parter tycker är nästa steg för att komma längre i traumavården.

Lyft för militära delen I det mesta är jobbet i fältsjukhuset likt Sven Johanssons vanliga jobb på Universitetssjukhuset i Linköping, förutom att han i tältmiljön i fältsjukhuset exempelvis måste tänka lite mer på strålskydd och dylikt. Men han säger att han ändå lärde sig en hel del av övningen.

– Att vara med om just upprättandet av fältsjukhuset och min roll där. Min roll som röntgensjuksköterska har jag rätt klar för mig, men att omsätta allt det i det militära fick jag en bättre kunskap om.

Så det var en nyttig övning?

– Absolut. Dels för att jag aldrig har varit med och upprättat ett fältsjukhus tidigare.

Och dels för att få se hela den här logistiska utmaningen det är att till exempel flytta sjukhuset till Gotland, som vi gjorde nu.

Det var en av de stora lärdomarna, att det tar ganska mycket resurser för att flytta en sådan här koloss. Det är mycket utrustning som ska med. Många containrar och mycket personal. Och det var nog väldigt bra också för själva sjukhuskompaniet att göra det i sådan här stor skala, för det gör man inte så ofta. ■ * Mascal är en förkortning av Mass Casualty.

01

02

03 01. Fältsjukhuset består av en lång korridor med utstickande sammanfogade tält där de olika vårdavdelningarna huserar. 02. Röntgensjuksköterskorna Sven Johansson, till höger, och Pia Brattlund i gemensamt arbete i fältsjukhuset. 03. Många fiktivt skadade patienter kom in under masskadesituationen och satte teamen i hårt jobb.

EN VECKA MED

Annika

JOHANSSON TEXT: ANNIKA JOHANSSON FOTO: CHRISTER PERSSON OCH CARINA SIMONSSON

FÖDD 7 april 1981 BOR Uddevalla KLUBB Nimrod Jakt & Sportskytteförening GREN Compak Sporting VAPEN Browning 725 Sporter MOTTO Ha roligt samtidigt som jag utför seriös träning och höjer snittet på tävling BÄSTA MERIT 2017: 1:a Grand Prix klass C Compak Sporting,

Köpenhamn • Silver SM Compak Sporting • Individuellt brons och guld med damlaget på Skandinaviska Mästerskapet, Compak sporting 2016: Guld Riksmästerskapen jaktskytte (jaktstig, trap och skeet)

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

29

JAG HAR UNDER DET SENASTE ÅRET INSETT ATT VARJE TRÄNINGSTILLFÄLLE ÄR VIKTIGT OCH JAG FÖRSÖKER ALLTID EFTERSTRÄVA BRA KVALITET UNDER TRÄNING OCH FOKUSERA PÅ OLIKA DETALJER I SKYTTET.

30

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

Nimrodskytten Annika Johansson är lite av en nykomling i sportingvärlden.

Hon har skjutit mycket blandat länge, men i år bestämde hon sig för att satsa på en gren och det blev compak sporting. Därefter har hon tränat mycket, både teknik och skott. Det har gett resultat i såväl en plats i skandinaviska mästerskapet och medaljer där som ett SM-silver. Här delar Annika med sig av en vanlig träningsvecka för henne.

Kanske började mitt intresse för skytte redan som liten, då jag var med min pappa som tävlade. Det var mestadels jaktstig han tävlade i och varje helg var jag med honom och gick med runt på stigarna.

Under tiden på högstadiet testade jag på skidskytte en säsong, och tyckte skyttet var väldigt roligt. 2004 tog jag jägarexamen och började följa med på mindre tävlingar. Började med jaktstig, sedan blev det nordisk trap, nationell skeet och älg 80m. Allt eftersom blev det mestadels skeet och jaktstig som jag fokuserade på. Deltog på riksmästerskap i jaktskytte under några år. Men någonstans ville jag mer, ville delta på större tävlingar.

Under 2015 kände jag inte någon glädje med skyttet. Jag var och tränade men det blev mer och mer ett måste.

För mig är det viktigt att ha roligt och att det ger energi. Bestämde då att om jag inte har roligt så skulle jag sluta. Hade fått frågan flera gånger om jag inte skulle testa sporting, men jag hade varit ganska bestämd med att det inte var något för mig. Sommaren 2015 skulle jag ägna semestern till att måla om huset så jag bestämde mig för att måla på dagarna och vara med på träningskvällarna med sportingen på kvällarna. Ganska snabbt hittade jag glädjen med skyttet igen, och kände att det var en gren som passade mig riktigt bra.

Inte långt efter fick jag kommentaren ”varför satsar du inte på sporting?”.

Där föddes en tanke som jag inte riktigt kunde släppa och jag bestämde mig så småningom för att byta gren.

Under 2016 sköt jag alla grenar nämnda ovan, var och tränade måndag till torsdag samt på helgen om jag inte var på tävling. Men jag insåg att det inte är hållbart om man vill bli bra på en gren.

Så i år har jag endast skjutit sporting och då mestadels Compak Sporting. Får hjälp med träningen av Martin Andersson som på ett bra sätt kan förklara allt kring skyt-

te, olika tekniker och hur man ska göra på de olika kasten och så vidare. Det är han som har lärt mig grunderna i skyttet genom några tillfällen med teorilektioner för några år sedan.

MÅNDAG 28/8 I dag har det varit en intensiv dag. Arbetar sedan april på akutmottagningen på norra Älvsborgs Länssjukhus som chefstöd.

Vilket bland annat innebär att ansvara för bemanningen, att interna utbildningar kan genomföras och upplärning inom de olika områden som finns på en akutmottagning. Från början var min tanke att arbeta med djur, och jag utbildade mig inom det. Men efter några år började jag arbeta inom äldrevården, läste till undersköterska 2005, och började arbeta inom akutsjukvård. De sista åren har jag arbetat på vårdcentral men kände nu att jag ville göra något annat och ha mer utmaning i arbetet.

I dag var det mycket att göra på jobbet, och jag stressar iväg till banan på kvällen.

Försöker landa lite med en kopp kaffe innan jag påbörjar dagens träning. Jag har under det senaste året insett att varje träningstillfälle är viktigt, och jag försöker alltid eftersträva bra kvalité under träning och fokusera på olika detaljer i skyttet.

Under helgen som var deltog jag på en tävling i engelsk sporting. Känslan under tävlingen var ganska dålig. Det blev en tung helg. Jag hade svårt att fokusera på skyttet, sköt ganska stressat, stod fel och hade alldeles för många dåliga anlägg. Under dagen har jag haft många tankar och funderingar kring skyttet. Vad som fungerade bra och vad som inte fungerade under tävlingen. Hur jag ska lägga upp träningen under kvällen och vad jag ska fokusera mest på?

Har lite problem med en choke som har fastnat. Får hjälp av min klubbkompis Christer Persson, som kan det mesta vad det gäller vapenvård. Får bakläxa vad det gäller vapenvården.

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

31

David Olsson är uppe och tränar idag och hjälper mig med träningen. David är väldigt bra på att se vad man behöver rätta till, bland annat med tekniken. Att han själv skjuter med samma teknik som Martin gör det också enklare för mig att ta emot de råd och tips jag får. Starten på duvorna fungerar inte alla gånger i dag, samt att jag också har börjat ”tjuvstarta” på duvorna. Vi diskuterar runt detta innan jag skjuter vidare.

Christer är alltså också på banan idag, tillsammans med sin fru Christina, och även Christer hjälper till med goda råd och tips under kvällen. Christer och Christina har för mig blivit två viktiga personer som följer mig både under träning och tävling. Vetskapen om att de finns bara ett meddelande eller telefonsamtal bort har hjälpt mig flera gånger under tävling. Senast var under skandinaviska mästerskapen, där jag under sista dagen och med två serier kvar att skjuta kände av pressen – något jag inte har upplevt tidigare. Blev mer nervös och började ställa orimliga krav på mig själv. Viljan att lyckas kan ställa till det ordentligt för mig. Skickade ett meddelande då jag vet att de satt hemma och följde oss via livesändningen av resultaten, och fick ett snabbt svar med lite lugnande ord som hjälpte mig på vägen!

Under kvällen fungerar skyttet bättre mot vad det har gjort det senaste. Känslan är också bättre, så jag känner mig nöjd med träningen och känner att jag har fått bra kvalitet under kvällen.

TISDAG 29/8 Ingen träning på banan idag, utan istället tränar jag hemma på anläggen. Gång på

gång utför jag anlägg med fokus på varje detalj som ska vara likadan varje gång jag gör ett anlägg. Det handlar om att stå rätt, var jag startar med piporna, hur jag lyfter kolven till kinden och att få med mig kroppen i svingen. Jag står och tränar genom att svinga och samtidigt göra anlägget och få med mig kroppen. Svingar från vänster till höger och från höger till vänster flera gånger om. Långsamma rörelser, så långsamt man bara kan. Kan på sätt och vis säga att det är att träna muskelminnet att träna in samma rörelse.

Jag kan tycka att det är en ganska tråkig träningsform, men brukar då tänka på vad Martin en gång sa – vill man på riktigt så gör man det! Sedan jag började med denna träning har jag också insett hur viktig den är för mig. Tränar jag kontinuerligt så känner jag stor skillnad på skyttet när jag är på banan. Motivationen att faktiskt utföra ”torrträning” blir då också enklare.

ONSDAG 30/8 Får lite tid över innan jag ska åka till träningen,så jag tränar lite mer på anläggen innan jag åker till banan. Jag hade svårt för vissa duvor vid förra träningstillfället så jag lägger lite extra fokus på dem i dag.

Jag försöker följa den plan jag har för att skjuta duvan och i dag fungerar det bättre. Man har ändrat kasten på en hel del duvor till dagens träning. Jag hittar dem snabbt och får fina träffar. Att läsa en duva är något som jag kan tycka är svårt, men som man lär sig med tiden. Vid träning kan jag tänka på hur träffen ser ut, är det en fin träff eller är det bara någon flisa?

Detta är ingenting som jag lägger fokus på under en tävling, då är det bara träff som räknas.

Det som inte fungerar helt optimalt i dag är att fokusera, vilket jag har lite svårt för just nu. En intensiv säsong, nytt jobb och mycket att lära har satt sina spår. Och kanske är det det som gör att det just nu är lite svårare att fokusera.

Tyvärr har inte Martin möjlighet att vara med på träningen denna vecka. Annars brukar han nog ha ganska bra koll på vad jag gör och hur jag gör det. Han kan visa och förklarar det jag behöver hjälp med på ett bra sätt. Jag behöver ha någon som ”tjatar” lite på mig ibland innan rätt teknik sitter. Någon som också kan säga ifrån då jag använder mig av fel teknik eller om jag slarvar, vilket jag gör ibland. Men det är också viktigt att få positiv feedback.

Att få hjälp med träningen och att ha någon jag kan ”bolla” med när jag får problem på vägen, eller om jag fastnar med tankarna på detaljer, är något som jag uppskattar väldigt mycket. För mig som vill lära mig mer, som vill något med skyttet, är det viktigt med denna hjälp.

TORSDAG 31/8 Har haft en relativt lugn dag på jobbet och i dag får det bli en lugn hemmakväll. Lägger skyttet lite åt sidan. Istället ägnar jag kvällen till att greja hemma. Bor i hus så det finns alltid något som ska göras, alltid något projekt som man vill göra. Men i år får jag erkänna att jag har prioriterat skyttet framför allt annat. Projekten hemma har fått komma lite i andra hand.

Tar en längre promenad under kvällen.

Högt tempo och musik i lurarna är avkopplande och ett bra alternativ till skyttet.

FREDAG 1/9 I dag börjar jag dagen med sovmorgon!

Sedan bär det av till jobbet. Då det är fredag blir det mestadels att se över helgen som kommer. Täcka upp eventuella sjukluckor och planera för helgen. Passar också på att göra det där som man inte hunnit med under veckan, så att man är i fas inför nästa vecka.

Efter jobbet blir det lite trädgårdsarbete. Avkopplande, både om det handlar om att rensa ogräs eller att ägna sig åt något enklare byggprojekt.

Packar och går igenom utrustningen inför träningen imorgon. Försöker ha samma rutin kvällen innan jag ska iväg, oavsett om det handlar om träning eller tävling. Tränar också vidare med anläggen. I dag sitter de bra igen och känslan är riktigt bra.

LÖRDAG 2/9 I dag blir det träning på banan. Jag är ensam som tränar, vilket gör att jag kan

32

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

VID VARJE TRÄNING EFTERSTRÄVAR JAG ATT AVSLUTA MED EN BRA SERIE, EN BRA KÄNSLA MED ETT LUGNT OCH KONTROLLERAT SKYTTE.

fokusera ännu mer på tekniken. Christina och Christer är med på banan, och även i dag får jag hjälp med goda råd och bra diskussioner kring de duvor jag har svårt för. Eller de detaljer som inte riktigt fungerar vad det gäller tekniken. Att Christer vet i stora drag hur Martin tänker kring skyttet,och hur han lär ut, gör det enklare för mig då jag vet att de har samma tankar kring skyttet. Har i dag problem med en duva som har fungerat bra tidigare.

Jag kan tydligt känna att jag står fel när jag ska skjuta duvan, samt att jag tvekar.

Har en plan klar för mig hur jag ska skjuta duvan, men gör inte enligt planen. Som Martin tidigare sagt, någon gång har jag tjuvstartat på duvan och fått den vilket ger en belöning. Detta gör att jag upprepar

tjuvstarten, men bommar. Och precis så är det idag. Fokuserar mer på att släppa fram duvan. Överlag har jag fina träffar och i slutet av dagens träning har jag riktigt bra fokus och bra resultat.

Vid varje träning eftersträvar jag att avsluta med en bra serie, en bra känsla med ett lugnt och kontrollerat skytte. För mig är känslan och tekniken viktigare än om jag träffar eller bommar.

SÖNDAG 3/9 En varm och solig dag i dag. Passar bra med trädgårdsarbete. Trädäcket tvättas, mer ogräs rensas, både i trädgård och i växthuset, och gräsmattan klipps. Blir också lite städ inne och förberedelse inför

veckans jobb med matlådor. Dagen avslutas med en promenad genom skogen och ner till havet.

Säsongen börjar närma sig sitt slut, men jag har en tävling kvar som går i Norge. Just nu har jag väldigt många tankar kring säsongen som har varit. Vad har varit bra och vad har varit mindre bra?

Vad ska jag ta med mig till nästa säsong?

Vad ska jag fokusera på under vinterns träning? Har varit iväg på många tävlingar i år, i stort sett varje helg. Har gått lite upp och ner resultatmässigt, och inte alltid så som jag velat eller önskat. Men nu på slutet har jag verkligen lyckats prestera på ett sätt som jag aldrig tidigare har gjort, och som jag heller inte trodde skulle vara möjligt redan nu. Har satt personbästa

vid flera tillfällen och till skandinaviska mästerskapen – som var den tävling jag såg mest fram emot – lyckades jag hitta formen och den där känslan när allt fungerar och man befinner sig i ”bubblan”.

Där och då var det bara jag och duvan.

Under 2018 kommer jag att delta på så många tävlingar som möjligt. Jag kommer att göra mitt bästa samtidigt som jag får mer erfarenhet och rutin, vilket är det jag behöver mest för att komma vidare med mitt skytte.

Under träningen inför SM fick jag höra ”du KAN det här!”. Den meningen, och att jag har bevisat för mig själv både under SM och skandinaviska mästerskapen att jag kan det här, tar jag med mig till nästa säsong. ■ SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

33

▼ MINI-INTERVJU

ÅLDER 35 KLUBB Lokomotiva, Rijeka i Kroatien YRKE Professionell skytt

Snježana Pejčic’

TEXT: JOSEFIN WARG FOTO: NICOLÒ ZANGIROLAMI/ISSF

Ett OS-brons i luftgevär 2008, ett VM-silver 2014 och några pallplatser på världscupen hade kroatiskan Snježana Pejčic’ i meritlistan fram till 2014. Men om gevärsskytten redan visat sig bra, så kunde hon bli bättre. Det har hon bevisat genom inte mindre än SEX världscupsegrar de senaste tre åren, tre silver utöver det, och världsrekordskytte. Svensk Skyttesport tog reda på hemligheten hur hon har lyckats höja sig, från riktigt hög nivå till ännu högre nivå.

Du har åstadkommit mycket i din skyttekarriär. Men vad i din karriär är du mest nöjd och stolt över, och varför?

Guy Starik och Nemanja Mirosavljev (bå-

Jag tror att de flesta elitidrottare har en

De senaste tre åren har du både skjutit världsrekord och tagit dig till pallen på världscupen flera gånger. Vad är förklaringen till dina många framgångar just de senaste åren?

OS-medalj som mål, och jag var en av

– Jag är fast övertygad om att du alltid

var värt det.

dem. Jag kanske ville ha en annan valör

kan bli bättre, men att du ibland behö-

på medaljen än brons, men oavsett

ver förändring för att lyckas med det. De

Hur tränar du numera?

valör är jag väldigt glad över den.

senaste åren har jag börjat jobba med

– Jag tränar sex dagar i veckan, några tim-

– Jag måste givetvis säga OS-medaljen.

34

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

da framgångsrika skyttar och tränare, red anm) och de har hjälpt mig mycket. Jag har också ändrat mycket i min träning jämfört med tidigare, vilket i slutändan

plin jag tränar och vilken tid på säsongen

Och vad känner du att du kan förbättra?

det är. Fokus i träningen varierar över tid,

– Allt. Som jag sa, det kan alltid bli bätt-

beroende på vilka problem jag har för till-

re, det är aldrig bra nog. Både tekniskt

fället. Att jag ändrade träningsupplägget

och mentalt kan jag förbättra mig på alla

och sättet att träna på behövdes. För efter

nivåer. Det är inte lätt att göra det, men

mer än 20 år inom skyttet sökte jag något

å andra sidan – vore det lätt skulle det

nytt och behövde en ny utmaning. Dess-

sluta vara den nödvändiga utmaningen

utom, efter att decimalräkningen infördes

efter ett tag.

mar per gång. Det beror på vilken disci-

och att ordningen på skjutställningarna i halvmatchen ändrades för några år sedan, behövde jag ändra och anpassa min träning till det.

Vad krävs av en för att vara i världstoppen så många år som du?

– Kärlek till det du håller på med, passion och beslutsamhet. Du kan inte nå

Precision och styrka

Vilka är dina bästa kvalitéer som skytt?

toppen i något om du bara gör det halv-

– Förmågan att inte svimma ögonblicket

allt. Tyvärr är det ändå inte en självklarhet

innan finalen startar, haha! Nej, men all-

att det räcker, men så är livet.

varligt talat. Varje gång jag klarar att hante-

Vad håller dig motiverad?

ra all press som kommer med den stora

– Min kärlek till skyttet och min kärlek

tävlingen eller finalen tar jag det som min

till att vinna medaljer. Känslan du får när

egen lilla seger. Att kunna kämpa och inte

du får kliva upp på pallen är beroende-

GECO erbjuder ammunition för i stort allt skytte. Mer

ge upp förrän jag skjuter det sista skottet.

framkallande! ■

än ett sekels erfarenhet av utveckling och produktion

hjärtat. Du måste vara dedikerad och ge

återges bokstavligen i varje patron. GECO uppfyller alla krav som ställs på modern ammunition, dessutom med ett mycket attraktivt ”pris-prestanda-förhållande”.

Vare sig det gäller sport-, jakt- eller luftammunition.

För exempelvis den allt populärare disciplinen IPSC, International Practical Shooting Confederation, har Geco lång erfarenhet med betydande ”know-how”.

Och framför allt ett mycket starkt sortiment.

KÖPES SAUER 200 STR

i vänsterutförande med växelsats för 22 lr.

Ladda ned Gecos nya informativa broschyr om IPSC, 2016. www.geco-ammunition.com

lars.persson@onlinehome.de Telefon: +49 172 688 5922

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

35

G E C O ÄR E T T AV FLERA LEDANDE VARUMÄRKEN SOM DISTRIBUERAS AV GYTTORP

IDROTTSLYFTET 2018

Föreningens möjlighet till ekonomiskt stöd för barn- och ungdomsverksamheten!

FÖRENINGENS MÖJLIGHET TILL EKONOMISKT STÖD TILL BARN OCH UNGDOMSVERKSAMHET!

ÅR

L

VE

25

M UPP TIL DE

RKSAMHE

STÖD FÖR TS

FOKUSOMRÅDEN 2018 UTBILDNING OCH ELEKTRONIK! Idrottslyftet är en satsning på svensk idrott för unga. Alla föreningar inom Svenska Skyttesportförbundet kan ansöka om medel för att genomföra ett projekt inom sin barn- och ungdomsverksamhet. Projektet ska vända sig till barn och ungdomar i åldern 7–25 år.

Vad kan föreningen söka bidrag för?

för ”Plattformen”, idrottsrörelsens barnoch ungdomsledarutbildning.

Idrottslyftet kommer under 2018 gå till ansökningar som innehåller deltagande i utbildningar på föreningstränarnivå inom SvSF eller ”Plattformen” samt till inköp av elektronik.

Elektronik Temat elektronik är för er som arbetar med ett projekt där inköp av till exempel elektronisk tavla eller lerduvekastare är en del av projektets utformning.

Utbildning Förslag på projekt inom temat utbildning är deltagande i Svenska Skyttesportförbundets kurser för biträdande föreningstränare respektive föreningstränare, eller

Hur görs ansökan?

Ansökan görs via ett formulär i Idrottslyftsmodulen som finns på föreningens

sida i IdrottOnline. Ansökningstiden är 1 februari – 28 februari 2018. Efter bearbetning av samtliga ansökningar kommer medlen att fördelas. Samtliga ansökningar kommer att besvaras oavsett utfall.

Mer information Alla föreningar fick i mitten av november en broschyr om Idrottslyftet till sin officiella adress. Du kan även hitta informationen på www.skyttesport.se.

IDROTTSLYFTET 2018 FOKUS: UTBILDNING & ELEKTRONIK

tips!

Läs på nästa sida om Bro-Låssa Skytteförening, som köpt elektroniska tavlor tack vare Idrottslyftet!

Gör som mästerskyttarna - skjut med SP Med Pardinis precisionspistoler har du alla möjligheter att också bli en mästerskytt.

SPRF HP

NYHET!

Ladda med PARDINI och FIOCCHI!

SP SPRF 22LR / HP 32WC 32ACP

GPR1

K12 GT9 GT45/GT40 Generalagent för Sverige

BOX 80, 692 22 KUMLA. TEL 019-57 86 68 - FAX 019-57 02 68 • Mail: bo.karlsson@bgkskytte.se

36

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

Idrottslyftsbidrag ihop med sparade pengar gjorde det möjligt för Bro-Låssa att investera i elektronik.

IDROTTSLYFTET ETT UPPSVING FÖR BRO-LÅSSA SKYTTEFÖRENING TEXT: EMIL FRITZELL OCH CECILIA AUGUSTSSON EDSTAM FOTO: CECILIA AUGUSTSSON EDSTAM

Bro-Låssa Skytteförening i Uppland har sedan många år sin anläggning nere i ett gammalt skyddsrum som de delar tillsammans med andra idrotter. På ytan ser byggnaden inte stor ut, men kommer man in och ner under marken är aktiviteten och lokalerna desto större. Här bedriver Bro-Låssa sin verksamhet. Under flera år har föreningen jobbat för att utveckla skyttet genom att köpa in elektroniska banor, vilket till slut kunde genomföras tack vare medel från Idrottslyftet.

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

37

Översta bilden: De 15 banorna med taveltransportörer är det första man får skjuta på som ny i föreningen. Under: In i huset – och sedan ner i källaren. Där hittas Bro-Låssa Skytteförening.

Under

Översta bilden: Fullt fokus hos (från vänster till höger) Adam Lardner, Philip Nilsson och Lucas Uppgren under pågående skytte. Under: När man har blivit mer rutinerad, och nått lite högre poängnivåer, får man börja skjuta på elektroniken. Här gör Amanda Östling det.

38

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

2016 fick Bro-Låssa Skytteförening medel ifrån Idrottslyftet till att förbättra sin ungdomsverksamhet. Genom Idrottslyftet har förbundets föreningar möjlighet att få ekonomiskt bidrag till att kunna utveckla och förbättra föreningens barn- och ungdomsverksamhet. Antingen genom utbildning av ledare eller till ny elektronisk utrustning.

Bro-Låssa Skytteförening sökte och fick bidrag under förra året, vilket resulterade i fem nya elektroniska banor för luftgevär och luftpistol nere i skyddsrummen där föreningen håller till. Totalt finns det 20 banor på 10 meter, där nu fem av dem är av ett modernare slag. Förutom stödet från Idrottslyftet hade föreningen under flera år sparat pengar för att kunna göra denna stora investering som kostade mycket pengar.

Av skyddsrummets fyra lokaler håller skyttet till i två rum medan andra aktiviteter håller till i de andra två rummen, så det är mycket folk i rörelse på en relativt liten yta. En tisdagskväll i september besökte Skyttesportförbundets Idrottslyftsansvariga föreningen. Vi hade precis kommit ner i lokalerna när de första ungdomarna började dyka upp, varav en av de som ville skjuta var där för första gången med sin mamma.

Något att se fram emot Träningstillfällena i Bro-Låssa är vanligtvis tisdagar och torsdagar mellan 18:30 och 20:00. På tisdagarna är skyttet inriktat mot nybörjare och ”prova på”, där det finns möjlighet att få låna vapen och övrig utrustning att använda. Ju längre tiden gick denna kväll desto mer barn och ungdomar kom ner för att avlossa några skott, tillsammans med sina föräldrar som också ville testa på.

Efter knappt en timme var samtliga av de gamla banorna upptagna och man fick sitta vid sidan för att vänta på sin tur.

Efteråt var det stor förväntan på att få se vilken poäng det blev på de avfyrade skotten, när papptavlan kom åkandes mot en efter den skjutna serien. Bara för att föreningen har införskaffat de nya banorna får inte de nya skyttarna direkt börja använda dem, utan skyttarna måste först klara av en viss poängnivå på någon av de gamla banorna för att få skjuta på de nya elektroniska banorna. Detta för att de ska få ha något att se fram emot, och att jobba lite extra för att få använda dem. De som använde de nya banorna denna kväll var i stället de lite mer äldre skyttarna i tonåren som var nere och tränade. Normalt tränar de på torsdagarna då det är träning för mer erfarna ung-

Översta bilden: Adam Lardner inspekterar vart skottet tog. Under: Gemensamt skytte för far och son, Fredrik och Simon Kindahl.

domar. Några av de äldre ungdomarna är dessutom ledare på tisdagarna när de inte själva skjuter.

Mer elektronik i framtiden Projektet, som föreningen färdigställde under förra året, har tagit några år att genomföra på grund av insamlandet av pengar för att kunna köpa in de nya banorna. Men man är ännu inte nöjd.

Bro-Låssa Skytteförening har som mål att längre fram i tiden kunna byta ut fler banor till lite mer modernare slag, när möjligheten finns ekonomiskt.

Med ideella krafter och en planering för verksamheten kan en liten förening utveckla sin barn- och ungdomsverksamhet. Mycket. Detta genom att bland annat införskaffa ny elektronisk utrustning eller utbilda ledare. Dessa var foku-

En 10,9 gjorde en av skyttarna stolt ikväll.

sområdena för Idrottslyftet under 2017 och kommer så vara även under 2018.

Genom den nya elektroniska utrustningen som Bro-Låssa införskaffat hoppas vi, från förbundets sida, att de får ett uppsving för föreningen och dess ungdomsverksamhet. Att föreningen lyckas behålla ungdomar längre upp i åren och även lyckas förbättra kvaliteten på sin verksamhet. Känslan efter besöket var att de definitivt är på rätt väg nu när de har modern utrustning till hjälp. ■

Översta bilden: Ordförande Peter Pettersson får skriva in såväl nya medlemmar som fina resultat i datorn denna kväll. Under: Loui Kindahl har skjutit sina första skott någonsin. Om han tyckte att det var roligt? Absolut.

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

39

FRÅN LUFT TILL KRUT I

Skänninge TEXT: MARIA JOHANSSON OCH JAN LORIN FOTO: LARS INGESSON

Första helgen i juli bjöd Östergötlands Skyttesportförbund in till ett ungdomsläger i Skänninge under rubriken ”från luft till krut”, finansierat av Idrottslyftet. Sju unga skyttar tog tillfället i akt att lära sig mer om korthållsskytte.

Den första dagen började med presentation av ledare och deltagare i samband med frukost och upprättande av sängplatser. Deltagarna fick hjälpa till med disk och bortplockning vid måltiderna.

Genomgång av skjutbanan och vapen följde, med stor vikt på säkerhet, utprovning av skyttejackor och inställning av vapen. Breddtränare Robin Andersson visade därefter liggande ställning, och hur man riktar och gör en riktig avfyrning.

Första skjutpasset gjordes på papptavlor så att skytten kunde se sin träffbild.

Det här var viktigt då inte alla hade skjutit korthåll tidigare. Resultaten var av skiftande karaktär men varje skytt fick hjälp

med sina inställningar och skjutställningen. Av erfarenhet så vet vi att det är bra om skyttarna får skjuta många skott till att börja med. Det är ju många nya moment i jämförelse med luftgevär.

Lunch intogs, och frisbeegolfspelande i Motala följde, innan det var dags för nästa skyttepass. Denna gång på elektroniska tavlor. Nu togs bilder på var och ens skjutställning. Tränarna hade därefter genomgång med skytten och rättade till de fel som skytten hade. Skyttar som tidigare hade skjutit korthåll fick prov på knästående och stående skytte.

Egna aktiviteter, allt från pilkastning till att vila, tog vid innan ytterligare ett skyt-

tepass. Därefter avslutades dagen med grillning och filmtittande.

Liggande och fält Den andra lägerdagen stod tre skyttpass på programmet. Det första med liggande skytte på elektroniska tavlor i 20-skottsserier. Efter varje serie gjordes en genomgång och justering av skjutställningen och av avfyrningsmomentet. Som hjälpmedel användes en mobilkamera.

Nästa pass innehöll fältskytte med avståndsbedömning och skjutning mot figurer. Olika hjälpmedel för avståndsbedömning förevisades. Deltagarna hade en god uppfattning om avstånd trots att de inte tidigare provat på detta.

Efter lunch väntade dagens tredje pass och då var det återigen liggande skytte på elektroniska tavlor i 20-skottsserier. Även nu följde genomgång och rättning av skjutställningar och avfyrning efter varje serie.

Lägret avslutades med att föräldrar och andra anhöriga fick prova på att skjuta. Alla lägerdeltagare fick ett diplom och Östergötlands skyttesportmärke.

Sammanfattat Temat på lägret valdes på grund att vi i Östergötland har föreningar som inriktar

sig på enbart luftgevär, och vi tyckte att detta skulle vara ett bra tillfälle för ungdomar att få prova på eller börja med korthållskytte. Många föreningar har ledare som inte har så stor erfarenhet av olika skyttegrenar, och därför inte kan förespråka korthållsskyttet. Utfallet blev bra men vi tyckte att vi hade för lite förberedelsetid för lägret. Men vi kommer att rätta till detta till 2018, när vi planerar att köra ett liknande läger!

Efter detta läger fick vi positiv feedback via en av lokaltidningarna, där en mamma en dag skrev: ”Dagens ros till alla instruktörer och deltagare, min dotter var lyrisk efter korthållslägret ”Från luft till krut” i Skänninge.”! ■

FOTNOT Deltagare var Christian Hull, Wilhelm Paulsson, Clara Hjortmark, Johanna Andersson, Emma Åkesson, Emma Johansson och Edwin Pihl.

Domarutbildade Maria Johansson var ansvarig för lägret. Instruktörer var breddtränaren Robin Andersson, Motala Skyttegilles ungdomstränare Lars Ingesson och Skänninge Skyttegilles ungdomstränare Jan Lorin. Solveig Lorin ansvarade för den viktiga maten.

 FAKTA Inom ramen för Idrottslyftet har Skyttesportförbundets distrikt haft möjlighet att ansöka om medel till distriktsläger för ungdomar mellan 7 och 25 år. Lägren skulle i huvudsak innehålla skytterelaterade ämnen såsom skjutteknisk utbildning, mental träning, fysisk aktivitet eller Glad kamratskap på bänken bakom skjutplatsen.

40

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

råd om kost och hälsa.

01

02

03

04

05 01. Målen för avståndsbedömning. 02/03. Instruktion för avståndsbedömning av fältskyttemål.

04. Första passet med liggandeskytte. 05. Genomgång efter skyttepass.

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

41

Arvid WÄGROTH TEXT OCH FOTO: JOSEFIN WARG

– KPISTARNAS BÄSTA VÄN Med van hand tar Arvid Wägroth emot en överräckt kpist och startar vapenkontrollen. Kornet, axelstödet, avtryckarvikten. Alla väsentliga delar ur ett säkerhetsperspektiv gås igenom. Ibland blir det godkänt direkt, men ibland får Arvid plocka fram både sina finmekanikkunskaper och sitt ovärderliga reservdelslager för att en kpist ska kunna gå igenom. Och när det sker är det under stor tacksamhet från kpistarnas ägare.

En kpisttävling om året kräver vapenkontroll, och det är SM. Så torsdagsaftonen kvällen före 2017 års första SM-dag på Spillepengen i Malmö står vapenkontrollen redo. Helt enkelt – Arvid Wägroth står redo. Och vapenkontrollen hinner knappt öppna officiellt innan en kpist har en alarmerande låg avtryckarvikt.

– Oj, det var lågt. 1,625. Det är ju godkänt, men, säger Arvid.

– Vad tycker du?, frågar ägaren Jari Hokkanen från Turinge.

– Jag skulle byta.

– Då byter vi.

I normala vapenkontroller kan man få nedslag på vapnet och därefter får man fixa problemet själv. Men hos Arvid är tjänsterna utökade, han servar och reparerar nämligen också. Ett avlångt bord har i dag förvandlats till ett operationsbord för kpistar. Verktygslådan står uppfälld och skruvmejslar, tänger och annat ligger utspritt över bordet. En ställning att sätta fast kpistarna i står redo och reservdelar ligger bredvid. Så när Jari Hokkanens kpists avtryckarstång behöver bytas för att få upp avtryckarvikten, sätter Arvid med van hand igång med arbetet.

Finmekanik Grunden till att det är just Arvid som står här just nu lades redan i hans tonår.

42

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

– Jag kan säga så här. Jag har skjutit praktiskt taget i hela mitt liv.

Mitt första pris är från 1950, så nu avslöjade jag min ålder…

Så jag har hållit på hela tiden utan uppehåll. Sedan var det så att jag fastnade för kpisten, och en bit av mitt liv är mekanik. Och så började jag smått att reparera kpisten och på den vägen är det, säger han.

Arvid är själv aktiv skytt, både med kpist och luft- och korthållsgevär, i Forshälla/Torp Skytteförening.

Och det var för många år sedan, då i Trollhättans Skytteförening, som han såg till att lära sig att kunna reparera kpistar.

– Du, i första hand var det med tanke på våra kpistar i föreningen, att kunna serva dem. Men sedan fick jag frågan om att ställa upp på ett SM och sedan har det rullat på.

Att bara lära sig att laga kpistar var en sak. Det gällde också att skaffa sig förutsättningar för att kunna göra det. Genom åren har Arvid jobbat på en mekanisk firma, och med maskiner där kunnat göra egna verktyg gjorda just för kpistservice. Omkring mitten av 2000-talet slutade så kpisten vara Försvarsmaktens vapen, och verktygen, redskapen och kun-

Brickor, nitar, fjädrar och avtryckarstänger. Viktiga och nödvändiga original-reservdelar. Men någon dag kommer lagren att sina och det är en dag Arvid inte ser fram emot. ”Ja du, då blir det kris. Vi får väl se vad som slutar finnas först. Om kpistskyttet slutar först eller reservdelarna. Det är lika illa vilket som.”, säger han.

Kpistgrenledare Lars Lennartsson ger Arvids egen kpist godkänt i kontrollen.

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

43

01

04

skapen för kpisthantering som fanns på regementen försvann. Det är därför Arvid är lite unik, såvitt han vet, med sina kunskaper och möjligheter för att göra det han gör.

– Just nu är jag nog ensam om detta.

När verktygen försvann var det bara mitt som var kvar, och det är ju privata grejer och dem har jag ju gjort själv. Men när man har rätt verktyg är det lätt att åtgärda fel.

Flitigt jobb De egna verktygen går i blått och det är ett sådant, en sorts nitapparat, som Arvid använder när han klämmer ihop magasinstyrningen på ”Sivan” från Rosersbergs kpist.

– Det får inte vara glapp i den. Eller får och får, men det är ju glapp, säger Arvid.

– Nu kommer ju hon att bli bättre än mig, det är ju inte bra, säger Sivs make Karl-Erik Schärlund med ett skratt.

Bengt Lehtipalo, nästa Rosersbergsskytt, har problem med en hylsfångare som är trög att få loss och som han inte vet att åtgärda på egen hand. Arvid löser

44

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

05

02

06

01. Arvid fastnade för kpist redan som tonåring. Hur duktig han är? ”Hoho, ja vad ska man säga. Skriv inte det här, men jag har två SM-titlar. Fyra gånger har jag blivit tvåa och en gång trea.” 02. När 143 skyttars kpistar ska kontrolleras händer det att det blir kö. 03. Första vapenkontrollstillfället på SM 2017 får Arvid hjälp av vapentekniker Sven-Ola Jönsson, själv kpistskytt i Löderup, som får en snabbgenomgång av vad som ska kontrolleras.

04. Många skratt, som här med Kurt Johansson, är en av Arvids stora behållningar med vapenkontrollerandet. 05. Lugnt och pedagogiskt berättar Arvid om fel och lösningar för den som vill veta, som Leif Strid här. 06. En skruv på sidan av Andreas Åhlanders pipa sticker ut, och Arvid berättar för honom att den riskerar att lossna när som helst. En nyhet för Andreas som tycker att det känns tryggt att ”en sådan som kan allting” tar en titt på vapnet.

problemet genom att slå till klorna till hylsfångaren. Hårt.

– Ser du Bengt, det funkade!, säger Arvid glatt.

Kurt Johansson från Oxelösund kommer med ett annat problem: – När jag släpper här, säger han och drar tillbaka slutstycket och släpper det.

Då går det väldigt trögt.

– Ja och vet du vad det beror på?, frågar Arvid. Den är kärv när den är torr.

Arvid tar kpisten, plockar lös fjädern och slutstycket och vänder fokus mot den utfällda reservdelslådan. Fram med en borste, skruvmejsel och rengöringskit.

– Tittar du här så ser du hur kärvt det är. Det är sot, ser du, säger Arvid och visar för Kurt.

Lite rengöring senare och slutstycket glider smidigt.

– Det var bara skit, skrattar Arvid och Kurt.

En efter en kommer SM-skyttarna in med sina kpistar för granskning. Många får godkänt utan anmärkning, vissa kräver enklare service men en hel del reparerande blir det. Även om det stundtals ligger kpistar på kö blir det dock aldrig riktigt stressigt, för i dag har Arvid fått sällskap i kontrollen av vapentekniker Sven-Ola Jönsson. Normalt jobbar SvenOla inte med kpistar, men efter en tydlig instruktion från Arvid om vad han ska kontrollera är han igång och hjälper till.

Till Arvids stora lycka.

– Jag fick höra i går att jag skulle få hjälp av en vapentekniker, och då kunde jag sova gott!

Men ibland räcker inte ens en vapentekniker till.

– Jag lämnar över den här också då, så

att mäster själv får känna på den, säger Sven-Ola och räcker över en kpist vars avtryckarvikt ligger på gränsen.

Värdefulla reservdelar Just avtryckarvikten är bland det vanligaste felen, och det kräver också sina reparationsåtgärder. Avtryckarstången byts ut, liksom fjädern. Bara riktiga originaldelar får användas på kpistar och Arvid plockar ur högarna som han har liggande på operationsbordet. Fjädrarna börjar han testa i en speciell egenkonstruerad våg för att kunna veta fjädertrycket redan innan han monterar dem.

– Det här gjorde inte ”kronan”, det är bara vi som är noggranna.

När kpisten togs bort som ”kronovapen”, ur Försvarsmaktens vapengarderob, infördes en nationell dispens så att kpistarna fick fortsätta användas för civilt

Vapenvård är viktigt, men ofta något som det fuskas med.

Nu rättvänd slangklämma.

Kornet får inte vara nedslipat.

Vanliga fel i kpistkontrollen Slitna eller gamla avtryckarstänger

tränings- och tävlingsbruk. Något som det har funnits reglemente för sedan 40-talet. Men i och med att Försvarsmakten slutade med kpist slutade också tillverkningen av nya kpistar, respektive dess reservdelar. Därför är i dag varje kpist viktig för disciplinens överlevnad, och därför är reservdelslagret som Arvid såg till att skaffa värdefullt.

– Du, jag åkte till regementena. På vissa ställen fick jag betala för dem och på vissa ställen fick jag rens som de hade kvar, efter att ha gjort sig av med alltihop, säger Arvid, som också var den som fick ansvara för de reservdelar som Frivilliga Skytterörelsen fick som gåva av Försvarsmakten.

Ibland kommer det också lite delar från annat håll. Som i dag när en skytt lämnar över en gåva.

– Ja, jag fick en liten påse. Skyttarna är omtänksamma och underlättar för mig och för sig själva. Det är helt naturligt.

Hemligt vapen Men olika delar går sönder olika mycket, och medan det finns gott om vissa saker närmar det sig kritiska nivåer för andra.

Avtryckarstången är en förbrukningsvara och behöver bytas emellanåt.

Man märker att den är sliten bland annat genom att avtryckarvikten sjunker. Avtryckarvikten ska vara minst 1,6 kg, även vid en mätning inför en eventuell SM-final. Är avtryckarvikten för lätt finns det risk för dubbelskott.

1,6 kg är dock i lägsta laget tycker Arvid Wägroth och rekommenderar en högre avtryckarvikt.

Skador på avtryckarstången kan också orsaka att avtryckaren hänger sig, vilket i sin tur kan leda till ofrivilliga avfyrningar. Händer detta beläggs kpisten med skjutförbud.

Att avtryckarstängerna slits är naturligt, men hur mycket de slits beror på några olika saker, säger Arvid Wägroth: – För det första – hur hård den är.

För det andra – hur snabb är skytten på att släppa tillbaka fingret. Man ska vara snabb med att släppa tillbaka fingret, för annars klipper man toppen på stången. Sedan finns det sådana som skjuter med stark ammunition.

Det är många sådana grejer som avgör hur länge den håller.

Kpistarna kontrolleras också underifrån för att se om avtryckarstången har ett eller två hål. Ett är bra, två är förbjudet. Det är en säkerhetsfråga.

– Förr i tiden hade de avtryckarstänger med två hål och när man härdade dem blev de ibland för hårda, och då gick de av med den påföljden att det blev automat av kpisten. Men nu hittar jag nästan aldrig någon så-

dan längre, så de problemen tror jag faktiskt är lösta.

Felvänd eller hårt åtdragen slangklämma Slangklämman är den som sitter runt lådan och är gjord för att hylsan ska ramla ut. På många är den felaktigt monterad.

– På flera är den bak och fram. Det ska vara så att hela luckan syns. Felvänd är risken större att hylsan fastnar och att du får eldavbrott, säger Arvid.

På vissa kpistar kan man skönja ett svart streck, början av en spricka, vid sidan av slangklämman. Ibland kommer detta från en för hårt åtdragen slangklämma.

– En del drar åt den tills de inte orkar längre, men är den för hårt åtdragen kan hela överdelen spricka.

Kpisten är ju ett rör och kpisten spricker lättare för att det blir spänningar i röret. Man ska bara dra åt klämman med fingrarna, inte mer.

Stark ammunition och annat kan också påskynda sprickbildning.

man inte får ta ifrån eller lägga till på ”kronovapen”, utan det ska vara detsamma för alla skyttar.

Glapp på axelstöden Ett vanligt fel på axelstöden är att det är glapp. Allt mellan 0–3 mm är tillåtet före det blir åtgärdat, men Arvid tycker att noll där är ett måste för en tävlingsskytt. I alla fall om man vill ha så många träff eller poäng som möjligt.

– Att skjuta med glapp är ungefär som att skjuta med lös pipa. Det är inte en säkerhetsrisk, men för att få bästa möjliga precision så ska det vara noll glapp. För glappar det i axelstödet så vippar det i vapnet också.

För att kontrollera detta brukar Arvid slå kpistarnas axelstöd mot höften.

Då märker han om det är glapp, men han märker också om man kan vika ihop kpisten.

– Det har hänt att en del för att få bort glappet har limmat eller svetsat fast axelstödet och det får man inte göra.

Dålig vapenvård Kornets räffling Kornet består av taggar med spår emellan. En del har slipat av taggarna på kornet och då kan de ställa halvsnäpp, mellan spåren. Detta är inte tillåtet.

– Några försöker, men det går inte alltid. I Malmö tog jag fem stycken, säger Arvid. När jag säger ifrån är det aldrig någon som klagar eller sätter sig upp med beslutet, utan accepterar det direkt. Jag kan inte säga om det är av okunskap, men det står att

Får du ett eldavbrott på en station i fältskytte får du fortsätta att skjuta. Får du ett till är det stopp. Och trots att eldavbrott, och även lite sämre precision i vapnet, ofta är en följd av dålig vapenvård är det många som brister med det har Arvid konstaterat: – Det ser jag när jag tittar i kpistarna. Det är nästan så att jag skulle behöva en sked att gräva med, det är skrämmande nästan. I regel är det utkastaren som är full av krutslagg och beck. ■

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

45

– Du, jag har så mycket delar hemma,

07

men det är sådant som inte går åt. Som axelstöd och delar till dem, axelspärrar.

Det går inte åt alls. Avtryckarstänger har jag i alla fall för ett par SM till. Men sedan är det sådant här som nitar och brickor som är en bristvara.

Så när nu en avtryckarstång ska bytas plockar Arvid fram sitt hemliga vapen mot slöseri – hustruns virknål i storlek 6. Med hjälp av den kan han lirka in den nya avtryckarstången dit den ska utan att behöva ta lös en onödig nit, eftersom en bortplockad nit inte går att använda igen.

– Det är snålheten. Nitar är så svåra att få tag i, men med virknålen så sparar jag en nit!

Det är pillergöra in i minsta detalj och Arvids 79-åriga fingrar jobbar flinkt, rutinerat och utan minsta darr på handen.

Under tiden hinner han konversera både med den ena och den andra.

– Lars-Göran, nu ska jag ge dig en kuggfråga, frågar han Oxelösundsskytten Lars-Göran Stenberg när det är hans tur.

Var sköt vi SM -71*? För du vann året före och året efter.

– Det var i Uppsala, det kommer jag ihåg.

– Bra, för vi har dividerat och ringt fram och tillbaka, men utan att komma på, men nu vet vi!

Vänskapligheten Hela tiden bemöter Arvid sina ”kunder”

08

09

46

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

med en varm och vänlig ton, och trots eventuella köer tar han sig alltid tid att pedagogiskt förklara en kpists fel och felets lösning för den som frågar.

– Så, varsågod. Det gick vägen denna gången med, säger han med ett leende till en av alla 143 skyttar som passerar här under helgen.

Mycket positiv respons får han i retur.

– Tack för hjälpen. Nu gick den ige-

07. Med Arvids egenkonstruerade fjädervåg kan han mäta fjädertrycket redan innan han monterar in fjädern. 08. Pillergöra att med hjälp av en virknål sätta nya avtryckarstången på plats. 09.

Hemma i Trollhättan har Arvid tid och utrymme att ta sig an större reparationer, till exempel de som kräver svetsning, men på plats på tävling blir det mer snabbjobbade saker. 10. En virknål storlek 6 – ett oväntat bra redskap för kpistreparation. Till höger. Med stor erfarenhet, kunnande och rätt verktyg går de flesta fel snabbt att åtgärda för Arvid Wägroth.

10

nom. Det är nu 50-poängarna kommer.

Igen!, säger Per Danielsson från Revinge och går ut genom dörren med ett stort smil på läpparna.

– Jag bugar och bockar. Nu är den godkänd. Det här är ju guld värt eftersom det inte finns regementen kvar, säger Revinges Leif Strid.

– Arvid är ju ett unikum. Han har fixat många bössor. Förut fanns ju sådana som han på alla förband, men ingen som kunde så mycket som Arvid. Och det är ju bra att alla har riktiga grejer, säger Runar Augustsson från Norrköping.

Tacksamheten för Arvids kunnande och hjälp är stor. Gemytligheten likaså.

Genom åren i vapenkontrollen har Arvid lärt känna de flesta av sina konkurrenter.

Och hur roligt han än tycker att det är att få hålla på med kpistarnas finmekanik, så är det inte det som gör att han fortsätter.

– Jag tycker att det är roligt att hålla på och att få se nöjda gubbar. Det är jäkligt roligt att stå där i vapenkontrollen och höra gubbarna med alla sina ursäkter och roliga historier. De är på gott humör och det uppskattar jag!

I morgon går Arvid ut på banan som en av skyttarna i mängden, men 2018, ja då lär Arvid hittas i vapenkontrollen på SM igen. Och kanske kommer då det första kpistproblemet han inte kan lösa.

För ännu har det då inte inträffat, säger han pillemariskt: – Nej. Det tror jag inte! ■

* 1973 fick kpist officiell SM-status. 1970–1972 hölls försökstävlingar för att se om tävlingen skulle erhålla statusen SM.

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

47

Om avtryckarvikt i pistol Mätning av avfyringstryck

8.4.2

Mätning av avfyringstryck

8.4.2

TEXT OCH FOTO: JAN-OLOF OLSSON, internationell domare

Det finns många teorier om det här med avtrycket och dess betydelse för det perfekta skottet. Att trycket ska vara rent är vi alla överens om, sedan finns olika teorier eller idéer.

Här ger internationella domaren Jan-Olof Olsson sina tankar för att pistolen ska klara utrustningskontrollen i fråga 8.4.2 om avtryckarvikt.

Mätning av avfyringstryck

Avfyringstrycket ska mätas med provvikten hängande nära mitten av Du har ett supe rtr imm avtryckaren och pipan i vertikalt läge (Se illustration).diProvvikten ska vara at tryck, men är tt eget resultat? det värt att sprä Det är risken. cka lagets och placerad på en horisontell yta och tydligt lyftas.

Funktionär från Avfyringstrycket ska mätas med provvikten hängande nära mitten av utrustningskontrollen ska genomföra provet.

Minsta tillåtna avfyringstryck avtryckaren och pipan i vertikalt läge (Se illustration). Provvikten ska vara ska bibehållas hela tävlingstiden.

Maximalt tre (3) försök placerad på enunder horisontell yta och tydligt lyftas. Funktionär frånatt lyfta provvikten är tillåtna.

Om pistolen inte passerar provet ska den åter vägas utrustningskontrollen ska genomföra provet. Minsta tillåtna avfyringstryck efter justering. Vid kontroll av luft- eller gasdrivna ska drivgasen ska bibehållas under hela tävlingstiden.

Maximalt pistoler tre (3) försök att lyfta vara inkopplad. provvikten är tillåtna. Om pistolen inte passerar provet ska den åter vägas efter justering. Vid kontroll av luft- eller gasdrivna pistoler ska drivgasen Test avfyringstrycket ska göras enligt nedanstående illustrationer. En varaavinkopplad. provvikt med metall- eller gummiknivegg ska användas, rulle är inte tillåten på avtryckarvikten.

Provvikten ska vara homogen viktillustrationer. utan fjädrar eller Test av avfyringstrycket ska göras enligtennedanstående En andra anordningar. provvikt med metall- eller gummiknivegg ska användas, rulle är inte tillåten

8.4.2.1 8.4.2.1

Mätning enligt 8.4.2.

8.4.2.1

på avtryckarvikten. Provvikten ska vara en homogen vikt utan fjädrar eller Avfyringstrycket ska mätas med provvikten hängande nära mitten av andra anordningar. avtryckaren och pipan i vertikalt läge (Se illustration). Provvikten ska vara placerad på en horisontell yta och tydligt lyftas. Funktionär från utrustningskontrollen ska genomföra provet. Minsta tillåtna avfyringstryck ska bibehållas under hela tävlingstiden. Maximalt tre (3) försök att lyfta 01 provvikten är tillåtna. Om pistolen inte passerar provet ska den åter vägas efter justering. Vid kontroll av luft- eller gasdrivna pistoler ska drivgasen vara inkopplad.

Test av avfyringstrycket ska göras enligt nedanstående illustrationer. En provvikt med metall- eller gummiknivegg ska användas, rulle är inte tillåten på avtryckarvikten. Provvikten ska vara en homogen vikt utan fjädrar eller andra anordningar.

Calle Sandberg gör ett säkert lyft vid efterkontroll, trots en obekväm ställning.

Mäteggens utseende enligt 8.4.2.1. Här syns också tydligt att avtrycket ska mätas där fingret kramar avtryckaren, ingen annanstans.

Avtryckarvikten ska hålla vikten, 500 g Nästa parameter är att avtryckaren har för luftpistolen och 1000 g för 25m-pi- ett visst läge, men rör sig en bit när man Gällande från 2017-01-01 2017-01 stolerna. Som provmetod stipuleras tar förtrycket. På mångaVersion pistoler pekar Publicerad 2017-01-01 att man ska kunna lyfta en död vikt på då avtryckaren nedåt, vilket gör det mer Gällande från 2017-01-01 Version 500g/1000g utan att avtryckaren löser eller mindre omöjligt att lyfta utan 2017-01 att vikPublicerad 2017-01-01 ut. Lyftet ska ske med pipan i lod. Rent ten glider av, och pistolen underkänns. fysikaliskt ställer det krav på att avtryck- Genom att justera avtryckarens vinkel aren måste hålla för själva vikten, men kan man således försvåra mätning. Ett även den kraft som krävs för att flytta sätt att underlätta kontrollmätning är att vikten från bordet. Om lyftet görs med fila ett spår i avtryckaren så att vikten hastigheten noll (0), blir det ingen extra hänger kvar. vikt, men å andra sidan inget lyft heller.

Mäteggen ska se ut som på bild ovan Så lite extravikt måste trycket tåla. När (8.4.2.1), och den ska anbringas mot man sitter hemma vid köksbordet i en avtryckaren med pipan i lod. Vikten får viss temperatur så är det Gällande dumt att maxinte ta stöd mot kolven. Kontrollanten från 2017-01-01 Version 2017-01 imera avtryckarvikten så nära det går för bedömer hur vikten anbringas bäst för Publicerad 2017-01-01 att sedan träna med det trycket, och i att inte kolven ska påverka mätningen, bästa fall få justera trycket innan tävling. och ett rakt lyft görs.

Lägg på någon ballast på kontrollvikten Som skytt märker man ingen skillnad för att öka säkerhetsmarginalen. Några om man tränat med några extra gram gram extra spelar ingen roll för ditt skytte. avtryckarvikt. Många i världseliten har På vägen till, och på skjutbanan råder en god marginal, allt för att slippa att underannan temperatur. En funktionär ska på kännas i en efterkontroll och då diskvalimaximalt tre lyft genomföra efterkontroll. ficeras. Vilken risk är du beredd att ta? ■

48

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

02

5

5

5

03 01. En avtryckare som lutar nedåt, en liten skåra underlättar.

02. En äldre modell, här med vansklig vinkel att kontrollera vikten.

03. Här finns stora möjligheter att ställa in avtryckaren, men tänk på att det ska gå att kontrollväga.

TUNGA FÖRSLAG OCH BESLUT TEXT OCH ARKIVFOTO: JOSEFIN WARG

från ISSF

I november möttes Internationella Skyttesportförbundets (ISSF:s) exekutiva kommitté, de som i mångt och mycket bestämmer över skyttet internationellt. De både beslutade om och tog fram förslag i några stora frågor för skyttesporten. Förslag och beslut som kan vara bra för skyttesporten, men samtidigt kan skapa knepiga utmaningar enligt sportchef Jonas Edman.

Kommittén föreslår bland annat att damer och herrar ska skjuta lika många skott eller duvor, och tanken är att damernas program ska utökas med fler skott upp till herrarnas nivå.

Dessutom föreslår de att senior-VM ska gå vartannat år och junior-VM vartannat år. Vad gäller VM så är det redan i dag lerduve-VM varje år utom sommar-OS-år, och eftersom exekutiva kommittén inte nämner något om det är en gissning att det fortsätter så.

De diskuterade också kvotplatser till OS 2020 och föreslår till Internationella Olympiska Kommittén, IOK, att de 360 kvotplatserna fördelas lika mellan damer och herrar och att VM 2018 blir första kvotplatsgrundande tävling.

Kommittén beslutade att ett veteran-VM (Masters) får möjlighet införas, att världscupfinaler ska skjutas bara ojämna år inte OS-år och seni-

or-VM-år och att arrangörer får anordna GP-tävlingar i ickeolympiska discipliner i samband med världscuper och juniorvärldscuper.

Mycket positiv respons Framför allt förslaget om lika antal skott/duvor för damer och herrar fick många positiva kommentarer av svenska skyttar när SvSF skrev om förslaget på Facebook. Och även om det bara är ett förslag än så länge är det rimligt att anta att ISSF:s styrelse kommer att rösta ja till det. SvSF:s sportchef Jonas Edman är inte odelat positiv.

– Jag kan tycka att det är både bra och mindre bra. Sportsligt är det intressant och rättvist att det blir lika många skott. Det finns dock logistiska utmaningar i det, då tävlingsprogrammet kommer att behöva bli utökat med fler tävlingsdagar. Det påverkar

både arrangörer och oss som tävlande nationer. Jag kan också ha vissa åsikter om att utöka till exempel damjuniorernas 50-metersprogram från 3x20 till 3x40. Det är redan ganska utmanande för en damjunior med 3x20 och jag är inte säker på att det är rekryteringsbefrämjande att utöka antalet skott till det dubbla. En lösning skulle kunna vara att man minskar antalet skott generellt för juniorer så att de skjuter 3x20 och seniorer skjuter 3x40, men det är jag mycket tveksam till att det skulle bli av.

Tror du att förslaget på sikt kan göra att dam- och herrklasserna kommer att slås ihop?

– Det är ju det ISSF har varit rädd för och olika skott/duvor har varit argumentet för att man har det delat, för att visa att det är två olika tävlingar.

Men nu, om man gör den förändringen, tror jag att det kan bli en effekt, särskilt om resultaten börjar bli likvärdiga. Och det kommer de att bli, inte minst i gevär där damerna är minst lika bra som herrarna. Om inte bättre.

Då kan också IOK börja fråga sig varför disciplinerna är uppdelade om män och kvinnor ändå är lika bra.

Kostnadskonsekvenser Sportchef Jonas Edman ser också konsekvenser i förslaget om VM. – Det man kan fundera över rent hypotetiskt är vart EM ska få plats, och även fundera på hur små nationer ska ha råd att tävla på alla dessa mästerskap, nu när fler VM tillkommer och vi utöver det har EM och Europeiska Spelen. Så det kan jag tycka är en intressant fundering, hur vi ska ha råd. ■

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

49

SKYTTEÅRET I BILDER! I princip varje dag tränas eller tävlas det inom skyttesporten runtom i Sverige. Det är en sport som aktiverar många, i olika discipliner och på olika sätt. På Instagram lägger aktiva och föreningar då och då upp bilder som har med skyttet att göra. Här kan vi se några exempel under året som har gått. Bilderna är lånade från några som har öppna användare på Instagram.

Självklart finns SvSF också på Instagram. Du kan se förbundets bilder och följa oss på svenska_skyttesportforbundet. Tagga gärna dina egna bilder, som är kopplade till skyttet under Svenska Skyttesportförbundets vingar, med #skyttesport!

michaelaarvidsson

+ FÖLJ

Shooting season begins now! #soexcited #shooting #rifle #walther #shootingsports #mylife #love #focus #skyttesporte

50

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

riprizzo

+ FÖLJ

Då är säsongen 2018 igång för Felix. #svenska_skyttesportforbundet #krieghoff #clayshooting #lerduvor #lerduveskytte

skyttenordiska2018

+ FÖLJ

Ikväll invigdes Nordiska Mästerskapet. Efter en föredömligt kort invigningsceremoni bjöds vi på en intressant guidning av världsarvet Kongernes Jelling. #skyttenordiska2017 #skyttesport #invigning #jelling

lindarna_skjuter

+ FÖLJ

Dubbla tävlingar idag. Först Riksskölden i korthåll, sen omg2 i Allsvenska viltmålsserien. #skyttesport #korthåll #viltmål

jarlovsjaktskyttebana

+ FÖLJ

Såg kul vi har haft i våras hemmabaneserie i #nordisktrap! 10 glada skyttar. 5 tjejer och 5 killar i olika åldrar i 10 omgångar här har vi 7 av dem. #skyttesport #järlövsjaktskyttebana #Järlövssportingclub #lerduveskytte

lobbot

+ FÖLJ

Det ska inte vara lätt! #ramsjöskytteförening #luftpistol

johanwallsten14

+ FÖLJ

#skyttesport #skytte #luftgevär #training #träningsglädje

svenska_skyttesportforbundet

+ FÖLJ

Vänskaplig konkurrens. Det är fint det. Här på nyligt avslutade ”lilla SM” i engelsk sporting.Foto: Jörgen Eliasson #skyttesport #skytte #lerduveskytte #lerduva #sporting #engelsksporting #svenskidrott

sthlmskarp

+ FÖLJ

Shooting some 300m

kentstafas

andreascossi

+ FÖLJ

Stadscupen. Nytt personligt rekord. Today was a good day.

Bildcred till @siamorna. #skyttesport #luftpistol #salemspk

+ FÖLJ

Malin Stafås tränar knä. #stafås #skogaekshärad #waltherkk500 #kurtthune #skyttesport#waltherkk500 #skyttesport #stafås #skogaekshärad #kurtthune

gisslaboda

+ FÖLJ

2:a plats i luftpistol idag första tävlingen gav mersmak. #luftpistol #lönsbodapsk

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

51

KORSORDET KORTFÄRGEN BYGGS MED

RESENÄRS- GÄDUTRYMMET DA TOMMA VÄTSFRASEN KA

DESS SKIDÅKARE ÄR DUKTIGA

ÄGNAR SIG ÅT KAPNING

KOBBEN

GER CHÈVRE SMAKAS PÅ FIK

KAN MAN GÅ VITTOMTALAD

RISGRYNSGRÖTEN

Bild: 6x10 rutor 0673_

SLOG FEL

1058_97-16

GER UT SKRIFTER SATSNING

OTALIGA

VÄDERSTRECK

STÅR OCKSÅ PÅ PALLEN ÅTERKASTAS

HUVUDSTAD BLUFF I TIDNING

LUGN

EFTER P.S.

VIND STÖT AKTUELLT MÖRKER

BARN SNUTTA

DEBATT

FÖRVALTNING AV KLÖVER

FÖLJD MITT I ANTITES

GENGÅNGARNA

ONAN

ERA HOTFULLT TECKEN

SKIDMÄRKE

TRIVS VID VATTEN MODERN TEKNIK

MJUKT UNDER MÖBEL TAS AV BEDREV RODDAFYRA REN KAOTISK

ÅKS PÅ I SPÅRET

SANKT KORT

LÅT

NOBLESS

FILM

NARKOTIKA

ELVA I SOLNA

TRAKTORTYP RIKTNING

FÅGLAR SPORTAR

KAMOUFLAGE

HEDERLIG

FÖRPLÄGADE OPERA

GÅR I LEDNINGEN

DESS KANT BÖR VARA SKARP

FRÖKENFÖRBUND SÖDER

BUSKENS PÅ BONNÅKET

BEFORDRAN

Bild: 6x9 rutor 0391_0773_0665 30-16_tradgard

F

JOBBADE PÅ VINGA FÖRR STAPLA

Å

IGEN

VÄNTA PÅ TUR TALESÄTT

T R E V

HÄSTKRAFT

WALLANDERSTAD VÅR TID

MIRAKLEN UR

UKRAINASTAD FÖRR

S A V A

P E R U K

Å R O R

RYMMER FOLK UPP OCH NER

S

OMSORGSFULL

N O G A

NAMN PÅ MARADONA

H K

VRÅNGT

A V I G

BRUKAR JORDEN

RINGA VÄJER

L Å G

EGGA

GRÄVA NED TAGGIG INDIVID

S T I

MÄSTA- MUSERES AL

A

UNDERAVDELNING

G

ÄR POPULÄR PÅ FIKET VÄLDEN

A R B E T S T A G A R R I S K I P

KRYDDIG PÅ BEIRUTÅK

H

HAR KVÄLJANDE LUKT

G A L T

MER VÄRD ÄN STENDITON I LEK

U N

O D Ö R T

E N T R E E R FARSGRIS

OFRUKTSAM

CICERONER

VILSOFFOR DRAMA TILLTAL

SISTA SKRIKET FÖR HUVUDET

UNIVERSITET INNEHAV

L

N H L SÅGS I SÄNG FÖRR

K T H

S Ä T T A PYTTEMÅTT PROBLEMET

LIVSLOTT PÅVEKRONAN

Ö D E

INGER EDELFELDT EXTRA

I E

ALLMOGEBÅTEN

RAPKEN

O T T O M A N E R T E A T E R

G U I D E R

HORNBORGAFÅGELN

G L A S K U L A N

MARTIN LUTHER NICKEL

K I

A N I N G

Margaretha Olsson, Veberöd, Ulla-Britt Lööf, Sandviken och Ove Boman, Norrsundet.

Vinnare i kryss nr 4 2017 presenteras i nr 2 2018. Vi vill ha ditt kryssbidrag senast den 15 maj.

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

Namn............................................................................................................................................................................................................................................... ................................................................................................................................................................................................................................................................

Adress..............................................................................................................................................................................................................................................

T R A N A N HUM OXUDDE 0391

VINNARE KORSORDET NUMMER 2 2017

52

SKICKAS TILL Svenska Skyttesportförbundet, Box 11016, 100 61 Stockholm senast den 15 maj 2018.

TRE VINNARE FÅR VAR SIN SKRAPLOTT.

M L

L A T T E N

R U B R I K

FN UTOMLANDS

HÖGT & LÅGT KORT I LEK

A G R O N O M

ÖVERSKRIFT

MITT I ORKANEN

LIGA I VÄST

D I E G

TUPÉ PERSONALFARA

SPORTAS DET PÅ INTÅG

A

O D E S S A

U N D R E N

VRICKAS MED I SINGELSCULLER

LJUSBILD

VÄTSKA FRÅN BOK TID FÖR MÖTEN

H O N Ä R I O D L A R T A G E N SVINHUS SPETSHONA

KARENINA PERSISKT

R A U K A R N A

Y S T A D

T I R A N A

S P Ä S

S

CENTRUM

S K Y T T E F Ö R E N I N G

ALBANSK HUVUDSTAD TUNNAS UT

VIKTIGT INOM SKYTTET SPIK

D

K A R R E

KÄNNA EFTER

K

URARTNINGARNA JAGADE

FLÄSKKÖTT HUGIN & MUNIN

FÅRÖPELARNA RECENT BILDAT

FISK

CHA CHA CHA

UPSALA SPSK

K O R P A R N A

FRÅGESTUND

K

KRÖK

BACKE

OXUDDE 0673

MUTADE

KONDENSBILDNING EST

................................................................................................................................................................................................................................................................

Postadress................................................................................................................................................................................................................................... ................................................................................................................................................................................................................................................................

Duvnäs Företagshus 781 90 Borlänge 0243 - 230504 www.staffansvapen.se SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

53

Vilken är din största utmaning inom skyttet?

Skytte e Sport NÄSTA NUMMER

ANTONIA SVENSSON

FREDRIK NYSTRÖM

kpist- och luftgevärsskytt Hjärsås Skytteförening

skeetskytt Jakt & Sportskytteklubb Trofé

Tävlingsnerverna och att hantera nervositeten är min största utmaning. Men också styrkan rent fysiskt, att jag ska orka, eftersom jag har en rätt dålig rygg.

Det är kanske att lita på mig själv och det jag gör och få det tekniska att fungera, och inte ändra så mycket hela tiden. Jag kanske inte är så konsekvent som jag borde vara.

Fredrik WESSMAN HANS LUNDBERG

PATRIK ANDERSSON

KIM PANTZAR

ordförande Valbo Sportskytteklubb

gevärsskytt Avesta Spsk

kikarskytt Össeby-Garns Skytteförening

Den största utmaningen som jag och vi har i klubben är att få tag i flera skyttar och få dem att börja tävla. Vi är 470 medlemmar och har aldrig haft så mycket verksamhet, med kö på banorna, men vi har bara en tävlingsskytt.

Den är inte i mitt eget skytte utan som ledare. Och det är att hålla ungdomarna motiverade och entusiasmera dem så att de vill stanna kvar inom skyttesporten, även när de går från sittande till stående. De gånger man lyckas med det då känner man att man har nått fram.

För mig är nog den största utmaningen att ta mig tillräckligt med tid för att träna och tävla tillräckligt mycket för att känna mig så nöjd med mina förberedelser som jag vill vara inför tävlingar.

BRINNER FÖR FIELD TARGET

NÄSTA SVENSK SKYTTESPORT kommer i slutet av mars 2018.

TIPSA

redaktionen@skyttesport.se!

ANNONSERA I TIDNINGEN

Kontakta Leif Dylicki för annonsprislista leif.dylicki@agrenshuset.se • 0660 29 99 58

54

SVENSK SKYTTESPORT NR 4 2017

Skytte e Sport

OM VAD DU VILL LÄSA I MAGASINET! www.skyttesport.se

VAPEN KLÄDER SKOR KOFFERT AMMUNITION OPTIK FÖRHÖJNING DIOPTER GLASÖGON STATIV PUMP KOMPRESSOR TRÄNINGSSYSTEM

God Jul r Å t t y N Gott ÖNSKAR

VAPEN TILLBEHÖR , mm

ALLT INOM SPORTSKYTTE www.naggessportvapen.se

Skytte e Sport

VI SNACKAR LUFT 9015

9015

ANSCHÜTZ 9015 ONE är ett tävlingsgevär med enastående precision.

Mängder av justeringsmöjligheter, speciellt för framstocken, kombinerat med ett oöverträffat dubbeltryck samt med den nyutvecklade avtagbara bakstocken gör vapnet till en given favorit för alla tävlingsskyttar, från junior till vuxen.

Kal. 4,5 mm. Vikt 4,6 kg. Total längd 99-120 cm

ANSCHÜTZ 9015 PRECISE Nya Precise är en vidareutveckling av den framgångsrika 9003 Premium modellen.

Rostfri pipa, optimerad lufttryckskontroll och nya avtrycket 5065 4K med kullager och mängder av justeringar.

Kal. 4,5 mm. Vikt 4,7 kg. Total längd 110-115 cm

PRECISE ANSCHÜ T Z ÄR E T T AV FL ER A L EDANDE VARUMÄRK EN FR ÅN GY T TORP JAK T

ANNONSERA I TIDNINGEN

Skytte e Sport

Kontakta Leif Dylicki för annonsprislista leif.dylicki@agrenshuset.se 0660 29 99 58

RETURADRESS SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET BOX 11016, 100 61 STOCKHOLM

www.norma.cc

Testa vår nya G7 funktion i vår ballistiska app.

Ladda ner eller uppgradera idag!

Carsten Brandt, Danmark

w w w. n o r m a . c c