Svensk Skyttesport nr 1 2017

Skytte e port S SVENSK

NUMMER 1 2017 ÅRGÅNG 8

SKOLA Standardpistol Frivilligorganisationerna i korthet

Faddring FÖDER NYA FÄLTSKYTTAR

POPULÄRT JUNIORSKYTTE I

VÄXJÖ JSK

Elektroniska markeringssystem

Kontrollenhet CU951

NYTT

n

ee h Scr Touc

Lotten Johansson tränar på SIUS markeringssystem

HS10 HYBRIDSCORE 10m pistol och gevär samt 50m gevär.

Tavlan är mycket prisvärd och används med fördel på nationell nivå

Fjärrkontroll

Streckkodsläsare

System SA951 är certierad av ISSF i fas 3.

ISSF cert. fas 1 och 2 Med integrerad display blir tavlan perfekt för träning

LS10 LASERSCORE 10m pistol och gevär samt 50m gevär.

SIUS TLCD

Används för alla internationella tävlingar på 10m

• Utskrift och visningsprogram

ISSF cert. fas 1, 2 och 3

SIUSRANK

Resultathanteringsprogram med marknadens bästa livevisning på internet. Du visar din klubbtävling live på internet, precis som alla internationella tävlingar!

• Används både vid ISSF tävlingar och klubbtävlingar • Tydlig visning för åskådarna vid finaler • Live-visning på internet • Import/export av startlistor via Excel 2 • SVENSK SKYTTESPORTtill/från NR 1 2017 Information tävlingskalendern

När driftsäkerhet och precision prioriteras !

Tfn: 021-600 13 | www.sius.se | info@sius.se

INNEHÅLL Från redaktionen 3 Ledare 4 I korthet 5

JOSEFIN WARG Redaktör Svensk Skyttesport

FRÅN REDAKTIONEN

NÄR CHOCKEN HAR LAGT SIG Vid varje årsskifte upprepar sig vissa saker för mig. Chock – hur kunde det gångna året gå så fort? Förvirring – vilket år är det nu egentligen, och hur gammal innebär det att jag är? Accepterande och konstaterande – okej, då försöker vi väl göra det här året till ett väldigt bra sådant. Det härliga är att ett nytt år alltid kan fungera som en nystart, om man så vill. Det ville vår layoutare, och därför ser magasinet du håller i din hand lite annorlunda ut än i fjol. Snyggt tycker jag, och jag hoppas du håller med!

Innehållsmässigt tänker Svensk Skyttesport fortsätta att göra nedslag i olika discipliner, föreningar, skyttefrågor, träningstekniker och så vidare. Ambitionen är att alla ska hitta något intressant att läsa och vi välkomnar mer än gärna förslag på vad vi ska skriva om. Våga tipsa!

I vår kommer vi också att göra en läsarundersökning för att få en uppfattning om vad ni tycker är bra, vad vi kan förbättra och eventuellt göra annorlunda. Skyttesportförbundet är ett av få idrottsförbund som fortfarande ger ut en tryckt medlemstidning, så det handlar också om att få veta om vårt magasin överhuvudtaget fyller en funktion för dig som läser. Blir just du slumpmässigt utvald att svara i läsarundersökningen blir vi ytterst tacksamma om du säger din mening!

Nytt år ger chans till nystart alltså, för den som vill. Kanske läge att exempelvis tänka nytt i föreningen? Inspireras gärna av Växjö Jaktskytteklubb, sidan 32, som gör något få andra lerduveklubbar gör – de har en fast träningsgrupp för juniorer under säsongen. Det är i linje med SvSF:s prioriterade områden inom barn- och ungdomsverksamhet, som presenteras på sidan 27. En annan sak som står där – att låta sina utövare vara sedda – är något som redan anammas

av Köla Skytteförening. Köla besöker vi på sidan 24.

På sidan 20 får du ta del av hur EM-aktuelle running target-skytten Jesper Nyberg tränar. Idogt matande i sin ensamhet, skulle man kunna sammanfatta det till. Vi träffar också en annan EM-skytt, pistolskytten Oscar Nilsson. På sin världscupdebut i fjol lyckades Oscar höja sitt personliga rekord med fem poäng och ta första svenska finalplatsen på världscupen på tolv år. Mer om hans upplevelse av det, och även om baksidorna som kan komma med framgång, kan du läsa på sidan 44.

Och så gör vi ett nedslag i verkligheten på sidan 48, där vi besöker en årlig skyttetradition i Norrbotten.

Slutligen. I januari nåddes vi av beskedet att Lennart Broman, uppskattad skytteskribent sedan länge, gått bort. Många är de trevliga anekdoter han roat mig med i vår kontakt, och stor uppmuntran i form av vänliga ord har han gett mig som redaktör genom åren. För det kommer jag att vara honom evigt tacksam.

Så förutom att nu önska er alla en trevlig stund med årets första skyttemagasin, väljer jag att avsluta med en typisk avskedsfras från Lennart: Lev väl, köp en semla till kaffet och

Fadderskytte föder nya fältskyttar 10 Fältskyttetävling för fadderparet Mikael och Samuel 12 Bli en bättre standardpistolskytt 16 En vecka med: Jesper Nyberg 20 Köla Skf vill ge barnen mer än bara skytte 24 SvSF:s prioriterade områden barn- och ungdomsverksamhet 27 Idrottslyftet 28 Morup initierade utbildning i sin förening 29 Idrottslyftet hjälpte Eskilstuna Skf med fysisk träning 30 Populärt juniorskytte i Växjö Jaktskytteklubb 32 Ledarengagemang ger glada unga skyttar i Växjö 36 Försvarsinfo: De frivilliga försvarsorganisationerna 38 Våra säkerhetsbestämmelser del 3 42 Talangfulle Oscar söker glädjen på banan 45 Norrbottnisk nyårstradition 48 Swedish Cup kritiseras för ojämställdhet 450 Om försäljning av ammunition – info från MSB 53 Norrman ny tränare på RIG 54 Mini-intevju: Poojar Ghatkar 55 Vi 5 56 Nästa nummer 56 Korsordet 58

Skytte e Sport www.skyttesport.se

■ ■ ■ ■ ■ ■ ■

■ ■ ■

postadress Box 11016, 100 61 Stockholm leveransadress Östgötagatan 98 D, 116 64 Stockholm besöksadress Skansbrogatan 7, 118 60 Stockholm, 08-699 63 70 (tunnelbana Skanstull) ansvarig utgivare Patrik Johansson, patrik.johansson@skyttesport.se redaktör Josefin Warg, 08-699 63 73, josefin.warg@skyttesport.se grafisk form Lena Hägglund, Ågrenshuset Produktion annonser, ågrenshuset produktion Leif Dylicki, 0660-29 99 58, leif.dylicki@agrenshuset.se tryck & distribution Ågrenshuset Produktion, Bjästa, Flygelvägen 3, 893 80 Bjästa materialinlämning Material skickas till redaktionen@skyttesport.se omslagsfoto Samuel Jos, Bromma-Solna Skf, lär sig fältskyttets ädla konst med hjälp av sin fadder Mikael Nilsson. Foto: Josefin Warg

Svensk Skyttesport förbehåller sig rätten att i artiklar göra redaktionellt motiverade ändringar, urval och förkortningar. För obeställt material ansvaras ej. Eventuella fotografier tagna framifrån, med mynningen riktad mot fotografen, är arrangerade med oladdade vapen. Fotografering sker under strikta säkerhetsförhållanden.

njut. ■ SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

3

▼ LEDARE

HUR VI UTVECKLAR VÅR SKYTTESPORT Skyttevänner! Julen är förbi, dagarna blir längre. Snart är våren här och skyttesporten flyttar utomhus och våra skjutbanor fylls av liv och rörelse. Som ni alla vet är skyttet unikt genom att vi har förmånen att kunna tävla och träna genom hela livet. Från ung till gammal. Ett skytte hela livet.

Att så ett frö Som alla blommor som växer till skönheter som är vackra att titta på och luktar gott så börjar dessa med ett frö. Ett frö som ska vårdas genom att ha rätt blomjord och näring. När fröet sedermera slår ut och växer ska blad och stjälk hållas fri från löss och elände. Dåliga blad plockas bort och en stam som ej mår så bra klipps för att bereda plats åt nya blad, blomknoppar som till slut växer ut till blommor.

Dessa blommor i sin tur ger näring till vårt ekosystem. Allt från insekter till symbios med andra växtligheter gör att detta lilla frö bidrar till vårt välmående och liv. Vårt ekosystem som gör att vi människor kan leva och må bra på vår planet.

...och vårda det Precis som fröet måste vi ta hand om våra unga skyttar som finns i våra föreningar, så att det ungdomliga engagemanget och entusiasmen kan växa sig stark och sprida sig till så många som möjligt. I klubben, i distriktet och varför inte till hela skytterörelsen?

Genom att skapa träningsgrupper för

4

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

juniorer, att få alla att känna sig sedda och jobba med andra delar av förbundets och föreningens ungdomsstrategi så uppnår vi resultat som skapar skytteglädje och möjliggör skytte genom hela livet. Eller varför inte använda sig av fadderskap, som vi kan läsa om i detta nummer? Att få arbeta med ungdomar är en ynnest och vi ska vårda och jobba med frågorna som rör barn- och ungdomsaktivitet.

Distriktens stora roll All verksamhet inom vårt förbund trattar ner till att den bedrivs bäst inom föreningen. Våra distrikt är viktiga för att vi ska kunna utveckla vår föreningsverksamhet. Att distrikten samordnar arrangemang, utbildar funktionärer och skyttar och finns nära våra skytteföreningar är en framgångsfaktor för att skyttesverige ska fortleva och utvecklas med samhället, där vi inkluderar så många som möjligt under så lång tid som möjligt.

Samhällstrender Riksidrottsförbundet arbetar med en

idrottstrategi som sträcker sig fram till 2025. I den har samhällstrender som idrottsrörelsen måste ta hänsyn till identifierats. Dessa är: ❚ hållbar hälsa – från prestation till uppbyggande ❚ alla ska med – en heterogen värld med fokus på det som är gemensamt ❚ den enda vägen – jämställdhet är vägen framåt ❚ på mitt sätt – när, hur och var jag vill ❚ på riktigt – strävan efter upplevelser och att vi lever ”ner i myllan” ❚ digital verklighet – det digitala och analoga är ett och skapar en ny verklighet.

fundament som vi arbetar med och ska utveckla än mer.

Utan att gå in på detaljer kring dessa trender så kan jag konstatera att dessa har stor inverkan på hur vårt skytte ska bedrivas och hur vi behöver organisera oss för att skapa en attraktion och fortlevnad av vår idrott.

Det jag hittills nämnt, vikten av att ta hand om våra ungdomar och att distrikten är viktiga för föreningarnas utveckling är de två av de mest viktiga

härlig skyttevår. ■

Inspirera och aktivera Min uppmaning är att arrangera utbildningar, och se till att fylla dessa med deltagare. Ta med er erfarenheten från dessa träffar in i verksamheten och skapa intressanta och inspirerande aktiviteter för alla era medlemmar, unga som äldre. Då skapar vi en hållbar hälsa där alla är med, jämställdhet samt aktiviteter anpassade efter skytten och föreningsmedlemmens önskan.

Då blir 2017 ett skytteår att minnas och växa med.

Med det sagt önskar jag er alla en

JIMMY PERSSON Ordförande Svenska Skyttesportförbundet, tel 08-214 640

I KORTHET Lyckat idrottssamarbete för

SUNNE-ROTTNEROS Samarbete mellan idrotter kan vara en bra grej. Det vet Sunne-Rottneros Skytteförening av egen erfarenhet från i höstas. Här berättar de om sin lyckade insats. ”Långtråkig höst, litet intresse för skytteträning. Som mest var där sex pojkar i skyttehallen. 2015 satsade vi på elektroniska banor och trodde att det skulle sätta fart på skyttet, men icke. Funderade på att kontakta skolorna men det blev liksom inte av. Så en dag blev jag uppringd av en man på kommunens fritidskontor. Man planerade en handbollsturnering i sporthallen och man ville att ungdomarna skulle ha någon sysselsättning mellan matcherna. Kunde skytteföreningen ställa upp och ordna prova på, kanske?

En sådan inbjudan kan man ju inte säga nej till. Vi visste väl inte vad det skulle bli, men ensam kunde jag inte klara av det. Tor-

MARCUS SVENSSON blev Årets Skytt 2016 I tuff konkurrens blev skeetskytten Marcus Svensson från Landskrona-Saxtorps Jaktskytteklubb Årets Skytt 2016, efter beslut av SvSF:s förbundsstyrelse. Det här är andra året i rad som Svensson får utnämningen.

– Det är härligt. Att bli årets skytt två år i rad är jätteskoj. Alla utnämningar är roliga, säger Marcus Svensson.

OS-silvret som han bärgade på OS i Rio de Janeiro var givetvis en av årets höjdpunkter för Svensson. Vinsten på samma banor på världscupen i april en annan. Att året skulle

Nya föreningar i SvSF 2016 Välkommen som medlem i Skyttesportförbundet! Det fick SvSF under 2016 säga till följande föreningar: ✔ Bergknallen Fria Skytteförening ✔ Fallskärmsjägarnas Skytteförening, Stockholm ✔ Hässelmara Skytteförening ✔ Ljungsarps Sportskytteklubb ✔ Skurups Pistolskytteförening

bli så bra som det blev var inte fullt så väntat.

– Jag visste att jag sköt bra, så det fanns ju stora förhoppningar om medalj på OS. Sedan att man vann för-OS och hela köret var lite bättre än väntat, säger Marcus som nu också bestämt sig för att det blir en satsning mot OS 2020.

Förutom äran belönas Marcus Svensson också med ett diplom och 2 000 kronor i en premie.

björn Larsson, van vid ungdomar, blev min räddning. Så en onsdag klockan 9.00 stod vi beredda. Allt var lugnt, men var fanns alla?

Klockan 9.30 skrek det till i korridoren. In störtade tolv ”vildingar”. Snabb instruktion om hur man siktar och förmaning: ”Håll fingret borta från avtryckaren tills du har tavlan i sikte, geväret är mycket lättryckt.” Ena gruppen trängde undan den andra. Så var det lunch. En hamburgare slank ner. Så ännu ett pass. Det var med en lättnadens suck vi lämnade hallen. Men, i morgon var en ny dag.

Det var jobbigt men ack så kul. Många ville skjuta mer och nästa onsdag var lokalen full av skjutlystna.

Vid säsongsavslutningen hade vi tjugoåtta deltagare. Nu känns framtiden ljus!” ■ Lars Gerdin, Sunne-Rottneros Skytteförening

Förbundsmötet 2017 Svenska Skyttesportförbundet kallar till årsmöte söndagen den 14 maj 2017.

Plats: Hotell Best Western Plus Bromma, Stockholm Kandidatnomineringar till förbundsstyrelsen, valberedning och lekmannarevision ska göras senast den 1 mars. Läs mer på www.skyttesport.se eller i Svensk Skyttesport nr 5 2016. ■

NYANSTÄLLNING PÅ KANSLIET

Årets Skytt-motiveringen lyder: ”Efter en noggrant planerad och perfekt genomförd säsong kan Marcus Svensson se tillbaka på ett makalöst skytteår, där en stor framgång nåddes redan i april med en seger i världscupen på för-OS i Rio de Janeiro. Han har dessutom ytterligare två världscuptävlingar med placeringar bland de 15 bästa. I augusti kom så säsongens höjdpunkt – OS i Rio. Där fick vi se en grymt fokuserad Marcus som efter en mycket bra grundomgång och perfekt final och spännande särskjutning om guldet kunde lämna Rio med ett mycket hedrande OS-silver. Marcus är vid 2016 års slut tvåa på världsrankingen och att han verkligen är en av världens allra bästa skeetskyttar råder inte någon tvekan om. Marcus Svensson är välförtjänt Årets Skytt 2016.” ■

I och med Hans Drugges pensionsavgång gjordes en nyanställning till SvSF:s kansli.

Den 16 januari började Sofia Asp sin tjänst som föreningsutvecklare. Sofia kommer att jobba med föreningsärenden, Idrottslyftet med mera. Sofia är utbildad vid Sport Management-programmet på Högskolan i Dalarna och kommer närmast från en fyra lång anställning på Svenska Bouleförbundet.

– Under mina år på boule har det varit väldigt roligt att arbeta inom idrottsrörelsen, men jag kände att det var dags att gå vidare och testa något nytt. Jag har tidigare också träffat skyttesportsanställda på olika gemensamma träffar via jobbet och fått ett gott intryck av förbundet, säger hon om varför skyttesportjobbet lockade. ■ SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

5

I KORTHET KANSLIETS HANS DRUGGE GÅR I PENSION

Den sista februari går Hans Drugge i pension och gör därmed sin sista dag som anställd på Svenska Skyttesportförbundet. Då har Drugge varit anställd inom den svenska skytterörelsen i drygt 40 år. Från Stockholms Läns Ungdomsskytteförbund, där han tidigare var ordförande, till Skytterörelsens Ungdomsorganisation och till Frivilliga Skytterörelsen, där han en kortare period var tillförordnad Generalsekreterare. När så Skyttesportförbundet (SvSF) bildades genom en sammanslagning fick Drugge fortsatt anställning där. Under åren på SvSF har han bland annat jobbat med RIG:et och förenings-, vapen- och skjutbaneärenden. Och har du ringt eller mailat kansliet med en fråga är det stor chans att just Hasse har svarat.

– Sammanfattningsvis har det varit en förmån att få jobba med sin hobby och lära känna alla andra med samma intresse runtom i hela landet. Och jag har jobbat med många styrelser under dessa 40 åren, personer som kommit och gått och som alltid varit inspirerande. Nya människor – nya idéer och infallsvinklar, det har alltid hänt något. Så jobbet har egentligen aldrig varit tråkigt, säger han. Är det något specifikt som du bär med dig från arbetet genom åren?

– Ja, det finns två saker som har varit banbrytande kan man säga. Jag var med och tog fram gevärsskyttekortet, både utbildningen 6

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

och själva konceptet. Det fanns ett behov av att stärka skytterörelsens status och på ett konkret sätt visa att vi tog ansvar för säkerheten i vår verksamhet. Den grunden som vi lade finns än i dag kvar i alla våra grenar och det känns bra att man faktiskt åstadkommit något som fortfarande lever och har vuxit, säger han och fortsätter: – Sedan, i mitten av 90-talet, tog jag fram utbildningsmaterialet för ”Nya föreningsboken”, ett utbildningsmaterial i föreningskunskap kan man säga. Materialet skräddarsyddes för skytteföreningar och många som än i dag är engagerade i föreningar var med på den här resan och tog till sig de här kunskaperna, som de har nytta av än i dag. En annan milstolpe som är intressant, och som på något sätt blev ett bevis på att Skytte-UO som organisation gjorde mycket rätt, var att organisationen godkändes av Rikspolisstyrelsen för att få hantera och inneha vapen. Det som man tittar på är stabilitet och funktion, och vapenhantering specifikt, och skyttekortet och Nya föreningsboken var två grundpelare i det.

– En sak till som Skytte-UO, jag och Mats Stoltz, var insyltade i var att falling target introducerades i slutet av 90-talet. Och det är en gren som fortfarande finns kvar, är spännande och speciell.

Känner du dig nöjd med vad du uträttat?

– På något sätt har jag nog bidragit till skyttets utveckling och det känns jättebra faktiskt. Det kan jag vara nöjd med när jag tittar tillbaka.

Hur ser du på att bli pensionär och vad kommer du att göra när jobbet inte längre kallar?

– Jag ser jättemycket fram emot att bli pensionär. Efter drygt 40 år så kan jag faktiskt känna att jag har gjort mitt. Och vad jag ska göra härnäst är en lång lista. Jag kommer att återuppta mitt eget skytte som har legat i träda ett antal år. Sedan blir det nog en och annan dag på golfbanan. Har man ett hus finns det alltid att göra, och sedan kanske det blir några månader per år i Spanien. Jag kommer definitivt att få tiden att gå och kommer inte att ha några problem att sysselsätta mig. Och gör inte jag det, gör min sambo det åt mig!

SvSF tackar Hans för sina insatser under alla sina år på förbundet och önskar honom en härlig tillvaro som pensionär! ■

SKYTTESPORTEN MED PÅ SOMMARENS SM-VECKA Första veckan i juli 2017 går den stora SM-veckan i Borås. Skyttesporten kommer att representeras av SM i olympisk skeet som kommer att avgöras den 1–2 juli hos arrangören Bredareds Sportskytteklubb.

2018 går SM-veckan vinter i Skellefteå och sommarveckan går i Helsingborg/Landskrona.

Under den senare planerar pistolsektionen redan nu att SM i 10, 25 & 50m pistol ska hållas, med PSKF Magnus Stenbock som arrangör. SM 10m skulle därmed genomföras senare på säsongen än normalt, vilket är i linje med förbundets samt sektionens idé om att förlänga säsongerna och exempelvis skjuta luftvapen året om. ■

STIPENDIEMOTTAGNING på Idrottsgalan Den 16 januari gick den stora Idrottsgalan i Stockholm. Tre skyttar fick kliva upp på Idrottsgalans scen under kvällen. Först landslagsskyttarna Marcus Madsen (gevär) och Therese Lundqvist (lerduva) för att ta emot sina elitidrottsstipendier från Riksidrottsförbundet och Svenska Spel. Stipendiet gör att de både kan elitsatsa och studera och båda skyttarna är tacksamma över att få det: – Det är naturligtvis ett otroligt bra stöd.

Ekonomiskt men också för att vi får hjälp såsom mentalt stöd, fysioterapeutstöd och så vidare, säger Therese Lundqvist.

– Det betyder jättemycket och gör att jag kan studera på halvfart utan svårighet. Det har direkt påverkan på vardagen, säger Marcus Madsen.

Jonas Jacobsson, som i fjol avslutade sin långa skyttekarriär, fick under kvällen äran att dela ut pris till årets nykomling. Han passade på att ge råd om hur man hanterar råd. ”Lyssna och pröva, men bygg sedan ihop det till något som passar just dig och gå din egen

väg. Man blir inte bäst av att göra som alla andra”.

Skeetskytten och OS-tvåan Marcus Svensson var en av de ursprungliga 15 nominerade till Jerringpriset, men han åkte dessvärre ut tidigt i omröstningen om priset och valde därför inte heller att gå på Idrottsgalan. Priset gick i stället till ryttaren Peder Fredricsson som fick ta emot det under Idrottsgalans sista minuter. ■

ÄNDRINGAR I SKYTTEKORT Strax innan årsskiftet gjordes ändringar i skyttekortsutbildningen och skyttekortsproven. Hädanefter är både kpist och field target egna prov, som kan tas utan att först ha tagit skyttekort gevär. Gevärsskyttekortets utbildningsmaterial gäller också för field target. ■

m a i r o m e In M

BENGT BERG

OS-programmet UNDER DISKUSSION I slutet av november presenterade ISSF:s (Internationella Skyttesporförbundets) AdHoc Kommitté ett första förslag kring skyttesporten på OS 2020. Förslaget omfattade stora förändringar för det olympiska skytteprogrammet, med bortplockande av 50m gevär liggande, fripistol och dubbeltrap och införandet av mixade lag-tävlingar i stället. Ändringarna skulle bland annat ske för att nå jämlikhet mellan könen.

I december skickade SvSF ett yttrande, med motförslag, till ISSF i frågan. I yttrandet skrev SvSF bland annat att skyttesporten skulle förlora stort i många aspekter på att ta bort 50m gevär liggande från olympiska programmet, då det exempelvis är en väldigt stor disciplin. SvSF menar att man i stället för att ta bort disciplinen skulle kunna öppna den så att både män och kvinnor tävlar mot varandra. Likaså ansåg SvSF att 50m fripistol är en disciplin som bör fortsätta finnas på OS-programmet, liksom dubbeltrap – men med förslaget att dubbeltrapen skulle kunna vara en lagtävling med lag beståendes av en man och en kvinna.

I början av januari gav ISSF ett långt svar på SvSF:s yttrande.

– Sammanfattningsvis sa de ”Tack för ert förslag, MEN…”, säger SvSF:s generalsekreterare Patrik Johansson. De ansåg att det vore dumt och farligt för skyttesporten att dra tillbaka sitt förslag, med hänvisning till att IOC:s (Intenationella olympiska kommitténs) plan att få jämställda tävlingar inte går att fördröja och att ISSF:s förslag måste vara inne i slutet av februari. Om förslaget inte skulle inkomma menar ISSF att IOC själva kan göra ändringar i skytteprogrammet. Alla våra åsikter och förslag om specifika grenar bemöter de hela tiden med något annat, och de återkommer till att deras förslag är väldigt genomtänkt.

– De skriver också att de påbörjade sitt arbete i november 2015 med att tänka på de här detaljerna, med målet att respektera IOC:s agenda 2020 samt behålla skyttesporten på OS-programmet med fem discipliner i varje gren, säger Johansson.

Vad har du för tankar efter svaret?

– Man kan bara konstatera att de har läst och analyserat vår skrivelse och bemöter dem med sådant vi inte kan argumentera emot just nu.

Känns det som att ISSF redan bestämt sig, oavsett vad?

– Man kan inte veta hur de resonerar, men min bedömning är att vi sannolikt har svårt att påverka något ytterligare i alla fall, säger Johansson.

Enligt vad SvSF fått kännedom om har väldigt få officiella yttranden från nationella förbund inkommit till ISSF i frågan, och inte heller från skyttar i någon stor omfattning. ■

Skytten och skytteledaren Bengt Berg gick bort den 22 december 2016.

Bengt föddes 1926 och de första åren växte han upp på Drottningholm. Livet kom till stor del att handla om skytte. Bengt var ledare på alla nivåer inom skyttet - däribland både kretsordförande, förbundsstyrelseordförande och generalsekreterare inom FSR. Han engagerade sig också i föreningen, Rosersbergs Skytteförening Gevär, där han var ungdomsledare, föreningsordförande och allt annat. Han fostrade många framgångsrika ungdomar.

Bengts organisationsförmåga vid tävlingar har utan tvekan varit framstående, bland annat som uppskattad banläggare vid många stora fältskjutningar. Bengt var själv också en flitig ban- och fältskytt med stora framgångar individuellt och lag på förenings och förbundsnivå.

På 80-talet tog han, tillsammans med hustrun Anna-Greta och sonen Nils, dessutom fram de första datoriserade resultatprogrammen. Bengt blev 90 år gammal. ■ Åke Arbrink, Rosersbergs skf, Gevär

LENNART BROMAN Den 26 januari 2017 gick tidigare FSR-ledamot och skyttetidningsredaktör Lennart Broman, Östersund, bort. Lennart blev 74 år.

Lennart Broman var en mycket färgstark personlighet, en person som var orädd för att ta debatt.

1988 blev han invald som suppleant i FSR:s styrelse. Det var han därefter fram till 1996 då han blev ordinarie ledamot, något han förblev i tio år. Samma år blev han invald som en förstärkning i redaktionskommittén för tidningen Svenskt Skytte. Mot andra halvan av 00-talet var han också redaktör för tidningen. Som sådan besökte han bland annat olika föreningar runtom i landet, för en artikelserie.

Lennart hade stor personkännedom om skyttar i hela landet och han var mycket insatt i skytterörelsens historia. Det resulterade i att han, tillsammans med Jessica Linnman, var redaktör för jubileumsboken Skytterörelsen 150 år som kom ut år 2010. Det var en väldigt omfattande och allsidig skrift, som man inte åstadkommer om man inte själv har ett stort intresse i ämnet.

Ett antal år, när grenen fortfarande bedrevs inom Frivilliga Skytterörelsen, var Lennart även grenledare för skidskytte. Intresset för skidskyttet fortsatte och så fort en interna-

tionell världscup inom Skidskytteförbundets verksamhet hölls hemma i Östersund var han självklart på plats.

Efter sammanslagningen av skytteorganisationerna fortsatte han att vara en uppskattad skribent för SvSF:s magasin Svensk Skyttesport. Han gjorde sitt sista reportage, om Mörsil Skyttesförening, så sent som i höstas. ■ Lars Lennartsson, tidigare styrelsekollega FSR Josefin Warg, redaktör Svensk Skyttesport SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

7

I KORTHET Ny dopinglista 2017

Från Stockholmsolympiaden till STURE TIBBLIN 2016

Från den 1 januari 2017 gäller en ny dopinglista. Nytt på listan är bland annat tillägg av substansnamn, till exempel Higenamine som på senaste tiden påträffats i kosttillskott. Även tydligare regler för inhalation av Beta-2-stimulerare (astmamediciner) har gjorts. Läs mer om det nya i dopinglistan och hitta listan i sin helhet på RF:s hemsida www.rf.se.

Eget ansvar Alla aktiva skyttar som intar något sorts läkemedel har ansvar att själva se till att den inte bryter mot dopingreglerna, och att de har eventuella nödvändiga dispenser. Också en ledare ansvarar för sina handlingar och kan oberoende av andra inblandade fällas för dopingförseelser om hen till exempel på något sätt försvårar för en dopingkontrollant, hjälper en aktiv att dopa sig eller på annat sätt begår en förseelse.

En dopingförseelse kan få svåra konsekvenser för den drabbade och även för den verksamhet som hen medverkar i. En ledare kan lika väl som en skytt bli avstängd från all idrottslig verksamhet under flera års tid.

SvSF:s antidopingprogram SvSF har ett fastslaget antidopingprogram. I det står att läsa om bland annat riskområden och dispenser, ansvar och handläggning av bestraffningsärenden i Sverige. Läs det i sin helhet på www.skyttesport.se.

Vaccinera klubben mot doping Alla föreningar rekommenderas att ”vaccinera klubben mot doping”. Det är ett preventions- och åtgärdspaket framtaget av Riksidrottsförbundet.

Genom det får föreningen grundläggande kunskap och stöd för att skapa en strategi för att hantera antidopingfrågor på rätt sätt i föreningen. Vaccinationen sker smidigt i fyra steg och tar endast några timmar. Handledning samt diskussions- och utbildningsmaterial finns färdigt att ladda ner och använda. Läs mer på rf.se/vaccinera. ■

8

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

Året var 1912. Svenska skyttar tog ett flertal medaljer i ädlaste valör på OS i vår egen huvudstad. Vad kunde skytteveteraner i Stockholm och Göteborg då göra för att förgylla den egna vardagen? De platsade ju inte i landslaget även om de var väldigt skickliga.

De instiftade ett eget hederspris som skulle erövras av den skytt som vid någon av de åtta tävlingarna per år först uppnådde maxpoängen. (Om man verkligen resonerade i dessa banor må väl vara osagt men osannolikt är det inte med tanke på den ställning skyttet hade som folksport vid den tiden och många år därefter).

Skyttarna var ju lite äldre. Men de var erfarna och kunde förvisso skjuta stående. Till en början sköt man på 240 meters avstånd, under senare år (i alla fall sedan Järvabanorna lades ned) på 300 meter. Tävlingen skulle omfatta två provskott och därefter fyra serier om två skott vardera. Allt i stående skjutställning. Maximalt kunde en skytt således nå 80 poäng.

Första tävlingen ägde alltså rum 1912. Och så har det fortsatt. Med olympiamedaljörer, före detta mästerskyttar och turskyttar som deltagare. Med namn som Sture Svennås, Gösta Strid, Henning Waara, Lars-Erik Isaksson, Stig Nilsson med flera.

Och så har det tävlats i 104 år utan att någon nått maximala 80 poäng. Gubbarna i veteranföreningens styrelse hade blivit allt äldre och började nog fundera lite på föreningens framtid. Ända till hösten 2016. Då hände det!

Efter 104 år sköts äntligen det magiska resultatet 80 poäng. Mannen som stod för bedriften var Sture Tibblin, Stockholms Central. ■ Text: Ivar Ahlberg, ordförande i Sthlm A&B skytteförbund samt Stockholms Stads Frivilliga Skarpskytteförening

MÄSTERSKAP OCH TRUPPER Fem skyttar är uttagna till sommaren EM i Field Target. Det berättades på förbundets hemsida www.skyttesport.se den 23 januari.

Veckan dessförinnan, den 19 januari närmare bestämt, presenterades truppen till årets första internationella skyttemästerskap – luftvapens-EM i Maribor. Den svenska truppen som åker till Maribor i mars består av 16 skyttar totalt i luftgevär, luftpistol och running target 10m. Tävlingsdagar för luft-EM är den 8–11 mars. I vanlig ordning är EM-rapporter att vänta på www.skyttesport.se.

ESC testar nya lagtävlingar under 2017 Året efter OS är som regel förändringarnas år och 2017 är inget undantag. Under 2017 kommer ESC (Europeiska Skyttefederationen) att genomföra ett antal testevent i samband med luftvapens-EM i Maribor och på sommarens krutvapens-EM Baku. Tanken är att utveckla lagtävlingarna från dagens upplägg, där man enbart summerar lagskyttarnas individuella resultat, till att gå i en riktning där man genomför lagfinaler för de bästa nation-

erna. I Maribor kommer man testa detta i fyra grenar; luftpistol för damjunior och för herrar, luftgevär för herrjunior och för damer.

Upplägget kommer precis som idag att starta med en summering av skyttarnas resultat i grundomgången. De åtta bästa nationerna kommer sedan att gå vidare till en lagfinal som börjar om på noll. Tävlingen genomförs enligt utslagningsmodellen där lag ett efter grundomgången möter lag åtta, lag två möter lag sju osv. Bästa lag i varje duell går vidare till nästa omgång tills man är framme i en guld- och bronsmatch.

Under sommarens krut-EM i Baku kommer man att genomföra två testevent, det i trap för damer och skeet för damer. Upplägget är som ovan med de åtta bästa lagen från grundomgången som går vidare till en lagfinal som kulminerar i medaljmatcher. Om ni i detalj vill veta hur förutsättningarna för dessa lagtävlingar ser ut kan ni kontakta mig så skickar jag regelverket för dessa testtävlingar till er. ■ Jonas Edman, sportchef jonas.edman@skyttesport.se

Om årsavgift och årsrapport Ni som förening har väl inte glömt att årsrapportera och betala årsavgiften till SvSF? Enligt SvSF:s stadgar måste medlemsförening betala årsavgift (1 500 kr) senast 31/1 varje år och årsrapportera senast 31/12 för respektive år. Underlåts detta att göras kommer föreningen inte att ha rätt till de bidrag, försäkringar, hjälp och stöd mm som förbundet erbjuder, och det är också skäl till uteslutning. Läs mer på www.skyttesport.se ■

Tävlingslicens 2017 Många stötte på problem med att köpa tävlingslicens 2017 via SvSF:s tävlingskalender.

Den som ännu inte har tävlingslicens 2017 och vill skaffa det rekommenderar vi att följa steg för steg-guiden som kan läsas i en manual. Den hittas på www.skyttesport.se på sidan Om SvSF:s tävlingskalender. ■

Betaltjänst i SvSF:s tävlingskalender Sedan december finns en ny betalfunktion i SvSF:s tävlingskalender.

Den är till för er föreningar som vill starta upp betalfunktionen på era tävlingar. Betaltjänsten heter Please och är en tjänst som ni kan använda er av i samband med att ni arrangerar en tävling. Observera att tjänsten medför vissa kostnader. Ni kan läsa mer om betaltjänsten på skyttesport.se, under Tävlingsverksamhet. ■

: 5s

Vapenskåp med kodlås...

9 lå d 4 5. l. ko nd-

: 5 s!

9 lå d 4 o 3. l. k

a ink h br !! oc box

: 5 !

9 lås 5 d 4. . ko

ink

l

ink

SP4 med elektroniskt kodlås.

H*B*D 1200*320*250. 65 kg.

SP4, svart med nyckellås.

SP8 Mini med elektroniskt kodlås.

H*B*D 1250*500*300. 100 kg.

SP8 Mini, svart med nyckellås.

SP8 med elektroniskt kodlås och brandbox.

H*B*D 1500*500*300. 130 kg.

SP8, svart med nyckelås och brandbox.

Blackline med nyckellås...

:- !

5 9 ox

: 5

9 9 2.

9 9 3.

: 5

9 .

4 randb

l. k n i

b

Kontakta oss för mer information om närmaste återförsäljare.

Nu över 700 st runt om i Sverige, många med hämtlager för direktleverans!

250:-

250:0:-

Detta skjutmål levereras kostnadsfritt med ditt vapenskåp.

Lägg till 300:- och få de andra två produkterna i leveransen.

Gäller endast i samband med skåpköp. Ev. frakt tilkommer på ovanstående priser.

Scandinavian Safe AB - Stockholm - Sweden - Tel +46 (0)8 6898560 www.scandinaviansafe.se

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

9

Att lära sig att skytte i fältmiljö kan vara en knepig uppgift. Avstånd till mål ska bedömas, och hänsyn ska tas till aktuell vind i aktuell miljö. Därför har ett faddersystem länge varit förekommande inom fältskyttet med 6,5:an, där en ny skytt har en fadder och tillsammans med den får skytten exempelvis en minut extra förberedelsetid på tävling. I år vill JNM-ledarna särskilt uppmuntra till faddring som ett sätt att få fler unga banskyttar även ut till fältet.

FADDER SKYTTE TEXT OCH FOTO: JOSEFIN WARG

FÖDER FRAMTIDA FÄLTSKYTTAR

10

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

Sedan lång tid tillbaka har ett faddersystem inom fältskyttet med 6,5:an varit en väg in i tävlingsformen. Som ny skytt får man stöttning och hjälp av en erfaren skytt under tävling. För att man ska hinna hjälpa kan paret tillsammans få gå fram till skjutplatsen med en minuts försprång mot övriga. På den extra minuten kan man då hinna resonera om hur vinden kan påverka just på denna station, avståndsbedömning och liknande.

Och det är ett system som ledarna för juniornordiska landslaget vill lyfta. Deras förhoppning är att värva några banskyttar in i fältskyttet, och därigenom också in i JNM-laget.

– Vi har så otroligt få ungdomar som håller på med fält, men fler med bana.

Många avstår från att vara med och skjuta för att nå JNM, för att de inte behärskar fältskytte, och det vill vi förändra. Därför har vi bestämt att från och med i år får man poäng bara man deltar i ett JNMkval i fält, och vi har uppmuntrat våra skyttar att använda sig av fadder för att man ska få erfarenhet, kunskap och lära sig. Med en duktig fadder kan man verkligen lära sig och förstå fältskyttets grunder, säger Eva Åhlin, en av JNM-ledarna.

Att delta ger kvalpoäng De nya uttagningsreglerna för JNM innebär alltså att juniorernas deltagande på kvalgrundande fälttävling räknas, och inte själva resultatet. En junior kan därmed faddras även på en JNM-kvaltävling.

– Vi fokuserar inte på antalet träffar utan alla får poäng. Min vision och min dröm är att en eller två eller tre nya kanske vågar pröva det här nu för att de inte känner sig uteslutna. Min förhoppning att vi bygger grunden. Den dagen du är på själva JNM ska du tävla på de premisserna som gäller där, men du har då förståelsen för vad som krävs av dig, säger Eva. Enligt henne är upplevelsen på tävling a och o för att verkligen lära sig, och det är där faddersystemet verkligen kommer till sin rätt.

– Du kan läsa dig till mycket och förstå mycket, men du kan inte lära dig något utan att få upplevelsen och utan att få

ta del av någons kunskap. Och ska du lära dig något är det också viktigt att du är på tävling där du kan få träff. För det är ingen som vill gå på fältskjutning och få noll träff.

figuren och väljer att ställa den på för avstånd, men har vi 50m fel så träffar vi ju inte. Likadant med vinden. Jag kan uppskatta och säga, men jag vet ju inte hur det blåser framme vid tavlan.

Ett måste för återväxt

Upp till arrangör

På ett nyligt möte för nordiska arbetsgruppen var frågan om återväxt uppe för diskussion, då både Sverige och Danmark har svårt att få fram nya skyttar. Att fadderverksamheten därför fortgår menar gevärsektionens ordförande Mikael Svensson är nödvändigt.

– Vill man ha några nya utövare till att skjuta fält så tror jag att det är något man måste ha. Det handlar ju lite om den grenens överlevnad. Det finns andra sätt att träna fältskytte, man kan ha kurser och sätta upp figurer hemma på skjutbanan, men jag tror att det är bra att komma ut på tävling. För du kan aldrig få träning att bli helt likt tävling, säger han.

Tittar man i den nationella regelboken står inget särskilt om fadderskytte. Det är ett medvetet val, säger regelkommitténs ordförande Lars Lennartsson: – Det är så att det har diskuterats tidigare om man skulle föra in någon regel om det här, men vi har kommit fram till att fadderskyttet har sett väldigt olika ut i olika delar av landet. En gång i tiden här i Skåne, till exempel, började det med större figurer och en vit bård som räknas in som träff, förutom extra förberedelsetid. Så vi tyckte att det var fel att gå in och detaljstyra det.

I stället säger han att distriktet kan besluta att man vill göra si eller så för att gynna de nya, och att tävlingsarrangören

själv kan bestämma om man vill underlätta fadderskytte.

– Vill man göra det är det upp till arrangören, eftersom det inte är reglerat på något sätt. Och då bör man givetvis skriva in i inbjudan att man ger extra satsning och extra förberedelsetid om man tar med yngre och nya. Det är en åtgärd som jag verkligen rekommenderar, säger Lennartsson.

Potential för fler grenar Att det ofta är juniorer som faddras är inga konstigheter, och det händer också att vuxna nybörjare faddras. Positivt tycker Mikael Svensson då det är mycket att tänka på som ny, oavsett om man är gammal eller ung. Han ser också att faddersystemet har potential för även andra grenar.

– Jag tänker att det skulle kunna fungera i andra discipliner, som sporting i lerduva och field target som också är fältgrenar. Det är klart vettigt. ■

Egen erfarenhet Han själv var i huvudsak banskytt som aktiv, men han sköt fältskytte också och det var just med hjälp av en fadder som han lärde sig det senare.

– Min allra första tävling där jag gick som fadderskytt hade jag en fadder som hette Axel Karlsson som var från grannföreningen Slätthög. Det första jag gjorde var att jag stod på huvudet i en snödriva och fick hela pipan full med snö. Så han fick blåsa ur hela pipan och var helt röd i ansiktet efteråt. Han ställde verkligen upp.

Ifrågasatt

 FAKTA faddring i 6,5 fält Tanken med faddring är nya skyttar kan lära sig fältskyttets ädla konst med hjälp av en rutinerad skytt. För att möjliggöra detta kan fadderpar på tävling ges extra förberedelsetid för att man ska hinna resonera sinsemellan om hur man exempelvis ska bedöma avstånd, vind och vad den nya skytten behöver vara uppmärksam på i omgivningen runt målgruppen. När man anmäler sig till vissa skjutningar så får man fylla i om man faddrar åt någon för att paret ska få skjutplatserna bredvid varandra. Det är upp till arrangör att avgöra om fadderpar ska få exempelvis extra förberedelsetid.

Följ med på fadderskytte på nästa sida.

Faddermöjligheten är emellanåt ifrågasatt från vissa håll då det finns de som anser att en fadder själv får favör av den extra minutens förberedelsetid. Men det är Svensson skeptisk till.

– Alla som själva har varit fadder vet att så inte är fallet. Man fokuserar väldigt mycket på sin fadderskytt och så glömmer man sig själv många gånger.

Eva Åhlin, som själv varit fadder flera gånger, håller med: – Jag kan tala om hur jag bedömer

 På Rommeträffen 2017 är hemmaskytten Patrik Johansson (till höger) inhoppande fadder åt bland annat Marcus Rydén (till vänster på bild). Marcus tycker att det är kul och värdefullt att få fadderhjälp. Och på frågan om han klarat sig utan fadder svarar han: ”Ja, fast det hade gått mycket sämre. Nu går det jättebra.” Även inom kikarskyttet finns de som bedriver fadderskytte. Kim Pantzar (till vänster på bild) hade Mikael Edholm (mitten) som fadder på sin första fältskyttetävling. ”Det var i januari förra året. Jag hade aldrig varit på tävling förut och han visade här ska du stå, nu händer det här och så vidare.” säger Kim Pantzar. Mikaels stöd underlättade för Kim att komma ut på tävlingar: ”För min del var tröskeln lägre såklart. Och det var ett bra beslut att börja tävla.” Också på bild, Max Drakendal.

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

11

FÄLTSKYTTETÄVLING FÖR FADDERPARET

MIKAEL OCH SAMUEL TEXT OCH FOTO: JOSEFIN WARG

Fältet är stort och vitt och i änden av det syns några fältskyttefigurer. Men hur långt är egentligen avståndet till figuren? Hur rör sig vinden och hur påverkar det kulan? Att bemästra avstånd och vind, och att skruva på siktet lagom, är fältskyttets stora konst och det är svårt att lära sig på egen hand. För Samuel Jos är hjälpen från faddern Mikael Nilsson en väg in i fältskyttet. Svensk Skyttesport följde med fadderparet på tävling.

Det är en söndag i januari och Samuel Jos från Bromma-Solna Skytteförening står i Rommehed, i gnistrande vita omgivningar, i nyinköpta och riktigt varma kläder.

Han är redo för sin fjärde fältskyttetävling.

Fältskytte är roligt, men kan vara lite kallt, har han konstaterat.

18-årige Samuel började som 11– 12-åring med luftgevär och korthåll. Några år senare började han skjuta även banskytte med 6,5:an, för att kunna skjuta alla tävlingar på junior-SM. – Och så fort jag började med det så var det det som var roligast.

Fältskytte JNM-måste På JSM i fjol fick han information om att om man skjuter både bana och fältskytte med 6,5:an kan man ha chans att tas ut i det gevärslandslag som tävlar på NM. Det blev hans startskott för att bli fältskytt. Och nu står han här, några månader senare, och lyssnar på instruktionerna från den första stationens skjutledare. När denne säger välkommen att gå till skjutplatserna, så går Samuel dit tillsammans med klubbkompisen Mikael Nilsson. De fyra övriga i skjutlaget får stå kvar och vänta i en minut. Samuel och Mikael är näm-

12

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

ligen ett fadderpar. Det innebär att rutinerade Mikael som fadder får vägleda, guida, tipsa och helt enkelt lära Samuel allt han kan. Och det finns mycket som ny att lära sig.

– Att komma på hur långt bort du tror att målet är och att veta hur mycket du ska skruva utifrån vad du tror. Att känna av hur mycket vinden blåser åt olika håll, om den kommer snett framifrån eller snett bakifrån. Och att skruva så att det blir rätt, säger Samuel.

Allt skruvandet gör man på dioptern, siktet, och det görs för att man ska kunna sikta i mitten och att kulan ska gå rätt, oavsett avstånd till målet och hur vinden påverkar kulan.

som är lite bredare på sidan. Du brukar väl sikta centrerat på den?, frågar Mikael och får ja till svar. Då vrider du två knäpp åt sidan.

Gevären förbereds och ställs in. Övriga i patrullen kommer in och ordinarie förberedelsetid går. Och så börjar det smälla. Som junior har Samuel lite längre skjuttid på sig än seniorerna, men han skjuter nästan lika snabbt som dem ändå. Eftersom man skjuter på elektronik kommer resultatet direkt upp på skärmen. 4-0, det vill säga fyra träff varav noll innerträff. Mikael har skjutit precis samma. En helt okej start på tävlingen som går vidare till station två.

Dubbelmålspremiär Extra tid För att ha tid att lära ut och för att lära sig allt får fadderpar ofta en extra minuts förberedelsetid på tävling på sig. Så är det alltså i dag i Rommeknallen. Denna dag är station 1 på 300-metersvallen där fältskyttefigurer satts upp mot elektroniska mål, vilket innebär en mjukstart med en sak mindre att tänka på.

– Avståndet är ju inte så mycket att göra något åt. Men figuren är en sjättedel

Den andra stationen ligger en kort promenad bort från skjuthallen, och nu är det verkligen ute på ett fält. Samuel och Mikael går bredvid varandra, med gevären lutandes mot axlarna, och tittar bortåt mot målen som börjar skymtas.

– Nu ska vi skjuta på två olika figurer på samma mål, säger Mikael.

– Så vi skjuter tre skott på första och tre på andra?, frågar Samuel och får ja till svar.

Samuel har sett dubbelmål tidigare, men det här är första gången han får skjuta på dem. Det innebär att han under skjuttiden ska hinna byta ställning. När de två kommit fram till skjutplatsen tipsar Mikael Samuel om att börja med att skjuta på det vänstra målet.

– För det är oftast lättare att vrida sig till höger i ställning, som högerskytt.

Avståndet till målet bedöms. Samuel gissar tyst att det är 250 meter. Mikael tror 240 och de gör grundinställningen på gevären utifrån det. När de intagit skjutställning passar Mikael på att titta på figuren i siktet, och ser att figuren nu ser större ut och att den därmed står närmare än 240 meter. Bedömningen förmedlar han vidare till Samuel, med en rekommendation om att vrida ner dioptern två knäpp till. Det här med skruvandet är en väldigt viktig del och det blir en av dagens stora utmaningar för Samuel.

– På bantävling ibland känns det som att ingenting händer när jag skruvar, men på fältskytte märks det när man gör fel, säger han.

När skotten har gått är det dags att få veta resultatet, via markörerna borta vid målet.

02

01

01 Anmäler man sig som fadderpar, och arrangören tillåter det, brukar man få banorna bredvid varandra i samma skjutlag.

02 För Mikael är det en själv-

klarhet att ställa upp som fadder.

Det ger honom också en egen utmaning. ”För oss vana skyttar är det ju så att man gör mycket automatiskt. Man får tänka lite annorlunda så att man verkligen berättar det viktiga”, säger han.

03

04

05

03 Glada miner när man är på fältskyttetävling.

04 Vid en av haltpålarna måste

Samuel och Mikael påminna skjutledaren om att de är ett faddergäng.

– Aha, fadder? Då får ni gå fram. Är så ovan vid att det är det, säger skjutledaren.

05 Mikael tar sig en titt på

Samuels inställningar på siktet, för att säkerställa att det står rätt.

Att veta just hur mycket man ska skruva siktet är det viktigaste som Samuel önskar hjälp med. ”Det är det jag måste lära mig.

Skjutningen måste man ju göra själv” säger han.

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

13

07

06 06 Samuel tror att det hade varit svårt och trist att komma in i fältskyttet utan en fadder: ”Jag tror att det hade varit väldigt svårt och att jag hade träffat extremt mycket mindre. Jag tror att om man skulle missa allting hela tiden, för att man bedömer allting fel, hade det varit väldigt mycket tråkigare.” säger han.

07 ”Jag tycker att banskytte är väldigt roligt för att du har samma förutsättningar hela tiden, och gör du det du ska går det bra. Men om du håller på med något väldigt länge så är det roligt att göra någon variation på det. Det bästa med fältskyttet är att det är väldigt mycket mer socialt än banskyttet. Fler folk som pratar med varandra och folk har lättare att få kontakt med varandra, särskilt inom skjutlaget.” säger Samuel.

08 Samuel har fått tipset om att vara hundra procent klar när man går fram till skjutplatsen, men i dag krävs lite ögonlappsfix på plats. ”Jag har glömt mitt skydd över ögat hemma, men jag hittade ett rep och en lapp och gjorde en provisorisk lösning.”, säger Samuel.

08

– Jag är nästan helt säker på att jag missat en på den horisontella, säger Samuel till Mikael.

– Sköt du fel i höjd?

– Ja… Ställningsbytet gick dock smidigt för dubbelmålsdebutant Samuel.

– Man var snabbt tvungen att komma in i en ställning som fungerade bra. Men det verkade gå helt okej, jag träffade fler på andra målet, konstaterar han. Även den här gången visar sig Samuel och Mikael skjuta lika. Fem träff vardera, lite till vänster.

– Nu hade vi fyra träff på första och

14

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

fem på andra. Då blir det sex nu!, säger Mikael optimistiskt i bilen mot mål tre.

– Kanske… Om man säger det nog många gånger så kanske, svarar Samuel hoppfullt.

Mikael ställer gärna upp Att just Mikael blev fadder till Samuel föll sig ganska naturligt. De har haft mycket kontakt via föreningens banskytte och Mikael är en av de mest aktiva fältskyttarna i Bromma-Solna. Han tycker att det är både ett roligt och ett viktigt uppdrag.

– Jag gör det dels för att jag vet att när jag själv började, en gång i tiden, så

var det enda sättet att lära sig att ha en fadder med. Och dels tycker jag att det är allmänt trevligt att vara både fadder och tränare för ungdomar. Vi är inte så många som håller på med fältskytte, så det gäller att ta tillvara alla som är intresserade, säger han.

Räknar gärna på vinden Sekunder senare uppenbarar sig två nya stationer längs vägen. Äntligen L-mål konstaterar Samuel, som har dem som favoritmål. Mikael förvånas och säger att många andra tycker att de är avskyvärda.

Målen är höga men smala. Avståndsbedömningen är därmed inte, om man bara siktar i toppen, lika viktig som vindbedömningen. Och med en vindmätare och en tabell eller en formel – avståndet gånger vindstyrkan delat med tre (vid rak sidvind), kan man räkna ut hur många knäpp man behöver skruva.

– Det är roligt att göra i huvudet, säger Samuel som, precis som Mikael, är intresserad av matte.

De olika figurerna har kortaste- och längsta-avstånd som de brukar stå på.

Kan man det, eller har en tabell för det, kan man hjälpas av det i avståndsbe-

dömningen. Men just idag är Samuels sådan kvar hemma.

– Jag har lappar för alla målen så jag måste bara komma ihåg att lägga dem i rätt väska. För nu har jag bytt väska igen, säger Samuel.

– Du får börja rutinerna redan kvällen innan tävling, så att du ser att du har allt i ordning, säger Mikael.

Rutiner, rutiner, rutiner Just rutiner är något som Mikael trycker mycket på.

– Typ att man inte har med sig för mycket saker ut, så att man inte behöver börja med att ta på sig skyttehandskar när man väl kommer till skjutplatsen. Att du laddat magasinet när du kommer fram, och efter att du skjutit ska du skruva tillbaka allting så att allting står i nolläge, berättar Samuel.

– Ja, det är de två sakerna jag tjatar mest om, säger Mikael och skrattar. Det gäller ju att förbereda sig så mycket man kan redan vid haltpålen eller redan innan man kommer dit.

Resonerande De följande stationerna ligger ute på två stora fält, målen är långt bort och vinden är påtaglig. Mikael och Samuel resonerar om avståndet är 425 eller 375 meter, om det är en figur L2 eller L3 på station fyra och om vinden blåser genom skogen eller inte. På en station gissar Samuel avståndet till figuren B65:an till 350 meter, men får förklarat av Mikael att om en sådan figur står nära så står den på 450 meter. Och det skruvas för fullt. 14 knäpp hit, 16 knäpp dit. Och så några i höjd också.

– Vi låg till vänster på förra, så jag tror att fem knäpp är lagom nu, förklarar Mikael på en av stationerna.

Värdefullt Samuel lyssnar, gör och ställer motfrågor,

och tar också hjälp av Mikael för en snabb översyn av geväret emellanåt. Båda är eniga om att den extra minuten, som de som fadderpar har, är nyttig.

– Den gör så att man har tiden att prata igenom och försöka få förståelse.

Både så att Micke ska hinna göra sitt, så att han själv kan bli klar, men också så att han kan säga saker till mig som han annars inte skulle hinna, säger Samuel.

– I stället för att jag bara säger ”fyra knäpp till höger”, kan jag säga hur jag tänker och varför man ska göra så, säger Mikael.

Skjutningen måste man ju göra själv dock, konstaterar Samuel. Likaså det rent praktiska skruvandet. Och det var ju det här med rutiner...

Dagens sista station är återigen på 300-metersbanan med elektronik och trots det säkra avståndet visar tavlan noll träff när Samuel skjutit klart. Strax konstateras vart felet låg.

– För att jag ställde in mina inställningar på dioptern fel, så när vi bedömde vinden blev det jättefel. När jag skulle ställa tillbaka på mitt nolläge innan ställde jag tillbaka åt fel håll, säger Samuel.

– Även jag som skjutit så länge vet att jag nollställer så fort jag har skjutit. Och det kan hända så mycket, till exempel när man lägger geväret i bilen kan det snurra, så jag dubbelkollar alltid också, säger Mikael.

Men inget ont som inte för något gott med sig, för det här var en av dagens mesta lärdomar.

– Desto mer man skjuter ju mer lär man sig hur och att man ska göra allting, följa rutinerna, säger Samuel.

Med några nya kunskaper för Samuel och med 22 respektive 29 träff i resultat för honom och Mikael är det färdigtävlat för i dag. Samuels fjärde fältskyttetävling är genomförd, och på vägen hem pratar han och fadder Mikael om den femte som redan väntar. ■

tips!

Se fadderskytte in action! På SvSF:s Facebooksida kan du se ett filmklipp med Samuel och Mikael från när de var på Rommeknallen ihop. Adressen till sidan är facebook.com/svenskaskyttesportforbundet/. Du kan se delar av sidan även utan egen Facebookinloggning.

Lapua Svensk Skyttesport 1 2017 Skytte 104x302 conv.indd 1

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017 15 27.1.2017 12:33:15

BLI EN BÄTTRE TEXT: HÅKAN LANDEBRING FOTO: SVSF

STANDARDPISTOLSKYTT

En pistol kaliber 22 i handen. 25 meter till tavlan. Tolv serier. Fem skott per serie. 150, 20 och 10 sekunder. Där har du standardpistol kort sammanfattat, en av de ickeolympiska pistoldisciplinerna inom Skyttesportförbundet. En av Sveriges bästa standardpistolskyttar är Håkan Landebring, Göteborgs Pistol- och Sportskytteklubb, och här delar han med sig av sina bästa tips för att utvecklas i disciplinen.

Om standardpistol En standardpistolmatch delas upp i en provserie av 5 skott under en tid av 150 sekunder, som följs av 12 serier med 5 skott per serie. De första fyra serierna skjuts på 150 sekunder per serie. Därefter följer fyra serier på 20 sekunder per serie och fyra serier på 10 sekunder per serie. Tavlan står på 25 meters avstånd och är tioringad, vilket innebär att maximal poäng är 600 per match.

Förberedelser Varje skytt behöver hitta sin rutin, som de kan följa före, under och efter skyttet.

Om något händer vid sidan av eller mitt under skyttet, så är det en trygghet att kunna gå tillbaka till sin rutin. Samtidigt är det viktigt att vara lyhörd för omgivningen och kunna anpassa sin rutin. Ett träningstillfälle på helgen har troligtvis helt andra förutsättningar än en träning på kvällen direkt efter jobbet. Även olika tävlingar och skjutbanor kräver justeringar av rutinerna. Några enklare grundläggande saker, som alla kan försöka tänka på, är att inte ändra på sig bara för att det är tävling. Vi måste alla äta och dricka, så varför inte njuta av något gott även vid en tävling. Är du van vid att dricka kaffe, så är det troligtvis bättre att fortsätta i samma

16

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

omfattning. Gå och lägg dig i god tid, så att du hinner få en god natts sömn även om du är nervös och har svårt att somna innan en tävling.

Mellan tävlingarna är det bra om du är uppmärksam på hur du reagerar i olika situationer och hur det påverkar dig. Det kan göra att du är mer förberedd och inte blir lika överraskad när något inte stämmer. Om du till exempel har svårt för att fokusera blicken kan det vara ett tecken på vätskebrist. Då kan det vara hög tid att fylla på med vatten, men innan det ger effekt kan det vara en bra idé att blunda mycket mellan skotten. Tårvätskan bibehålls och ögonlinsen förblir fuktig och flexibel längre när du siktar. Genom att vara uppmärksam kommer du att hitta mer knep för att ta dig igenom problematiska situationer.

Genomförande av en match Nedan är en beskrivning av hur jag genomför en match från det att jag har blivit tilldelad min skjutplats, till att all utrustning är på plats och förberedelsetiden på 5 minuter börjar. Under förberedelsetiden vrider jag upp till den sista nivån av fokus och koncentration, samtidigt som jag bestämmer mig för en eller ett par tekniska saker som jag ska ha extra fokus

på under matchen. Det kan vara att siktena ska vara skarpa eller att avfyringen ska ske relativt snabbt efter att jag börjat sikta mot tavlan.

Förberedelsetid Jag börjar med att greppa pistolen och hitta ett bra och avslappnat grepp om kolven. Därefter ställer jag mig i skjutställning innan jag blundar och lyfter upp pistolen mot tavlan. När jag har lyft upp pistolen känner jag efter om skjutställning och grepp känns bekväma innan jag öppnar ögonen för att se om jag riktar pistolen hyfsat mot tavlan. Sedan sänker jag pistolen och gör lite småjusteringar, oftast av positionen av mina fötter för att hitta en avslappnad skjutställning och kanske rikta in mig lite bättre mot tavlan. Här ligger prioriteringen på att det ska kännas rätt. Vid en stor tävling kan situationen redan vara spänd. Då är det viktigt att själv kunna vara avslappnad. En värkande rygg eller axel kan också innebära att skjutställningen behöver justeras för att minska spänningarna i kroppen.

Nästa steg är att genomföra några provlyft och torrklick mot tavlan. I de första lyften fokuserar jag på att skjutställning och grepp känns rätt genom hela skottet. I de följande provlyften lig-

ger fokus på tekniken, rörelse, siktning, avfyring och uppföljning. Dessa provlyft innebär att jag kan memorera hur det ska se ut och kännas när det blir dags för matchskotten. När det blir problem i matchen kan jag plocka fram dessa minnen och gå tillbaka till hur skotten ska genomföras. Jag tycker att det är enklare att använda dessa minnen eftersom de ligger i närtid och synintrycken stämmer med verkligheten, till skillnad från minnena ifrån träningshallen hemma.

När jag känner mig nöjd lägger jag ner pistolen och tar ett par steg tillbaka. Beroende på hur mycket tid som är kvar sätter jag mig ner eller förblir stående. I vilket fall så ser jag till att ställa mig upp de sista 20-30 sekunderna för att kroppen ska kunna ”ställa in sig”. Detta blir extra viktigt om nacke eller rygg är stel eller smärtar.

Provserie Provserien använder jag mest för att bekräfta att känslan i genomförandet är rätt och att riktområdet stämmer överens med var skotten träffar. Även om vapnet är skottställt kan spänningar i kroppen, skillnader i ljus och så vidare innebära att mindre justeringar av siktet behövs. Om känslan är rätt redan i de första skotten kan jag ibland testa att flytta mitt riktområ-

de lite. Jag har en tendens att omedvetet flytta mitt riktområde i höjdled och därför använder jag provskotten till att memorera bilden av siktet och tavlan när riktområdet ligger rätt. Viktigast för mig är att få en bra känsla och på så sätt få ett ökat självförtroende att matchen kommer att gå bra.

150-sekundersserier För mig passar det bäst att skjuta ett skott i taget och ta ner mellan skotten. Då blir utförandet likadant i varje skott. Skulle något kännas fel och jag tar ner utan att skjuta skottet kommer jag att skjuta två skott i nästa lyft för att bibehålla tempot genom matchen.

Efter att jag laddat ser jag till att hamna i rätt skjutställning på samma sätt som under förberedelsetiden. Även om det är tillåtet att lyfta och rikta in sig innan ”Start” brukar jag själv välja när jag påbörjar mitt första skott. Då kan jag genomföra skottet när det känns rätt för mig.

Jag börjar med att lyfta och sträcka ut armen, men inte högre än att pistolen fortfarande har stöd av bänken. Samtidigt andas jag in och ut, så att jag naturligt andas in samtidigt som jag lyfter upp pistolen mot tavlan. Blicken håller jag riktad lite under tavlan, så att jag kan fånga upp

siktet på väg upp mot tavlan. Lyftet fortsätter jag med ungefär till tavlans överkant. I det läget gör jag de sista justeringarna innan jag sakta sänker pistolen till mitt riktområde samtidigt som jag börjar krama avtryckaren och andas ut. När tekniken stämmer hinner jag stanna upp i riktområdet en kort stund innan skottet går. I uppföljningen försöker jag känna efter hur skottet gick. Efter att jag sänkt ner pistolen till bänken gör jag i lugn och ro en kontroll av var skottet träffade. Stämmer känslan under uppföljningen hyfsat med träffen kan jag direkt glömma det skottet och gå vidare med nästa, även om det var ett dåligt genomfört skott.

Ett skjutet skott kan aldrig ändras, men ett bra genomförande i nästa blir ett bra skott. Efter några andetag är det dags att börja om med nästa skott.

20-sekundersserier Till skillnad från 150-sekundersserierna måste skytten ställa sig i färdigställning vid ”Färdiga”, med pistolen lyft ifrån bänken, men utan att lyftet får överstiga 45 grader från koppens vertikala linje. Därför ställer jag mig i skjutställning och sträcker på armen, utan att lyfta pistolen, cirka 10 sekunder innan ”Färdiga”. Vid ”Färdiga” andas jag in och lyfter pistolen ifrån bän-

ken. Därefter ska pistolen hållas stilla tills kommandot ”Start” kommer. Vid ”Start” lyfter jag pistolen och genomför det första skottet ungefär som ett 150-sekundersskott. Det tar ungefär 8 sekunder från ”Start” till skott, vilket ger mig gott om tid att sikta och genomföra ett bra skott. Utan att stressa låter jag siktet hitta tillbaka till riktområdet. När siktet stannat i riktområdet kramar jag avtryckaren tills skottet går.

Detta upprepar jag för resten av skotten.

Det viktiga är att inte skjuta i rörelse och att krama avtryckaren i en jämn rörelse.

10-sekundersserier Genomförandet i 10-sekundersserierna är i princip identiskt med 20-sekunderna. Självklart måste skyttet gå snabbare.

Därför blir lyftet direkt till riktområdet och första skottet går efter cirka 4 sekunder.

Det är fortfarande viktigt att stanna upp i riktområdet innan skottet kramas av och det gäller för alla skotten.

Träningsexempel för skyttet Grundträningen till allt skytte är precisionsträningen. Genom att i lugn och ro skjuta ett skott i taget kan varje tekniksteg i skottet tränas. Helst ska genomförandet bli rutinmässigt, så att du inte behöver tänka på hur du ska utföra varje steg. Jag

Håkan Landebring på landslagsuppdrag.

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

17

Gemenskap

Göteborg och började träna där kom inte mitt verkliga genombrott förrän jag fick möjlighet att träna med Roger Larsson.

Han var redan med i toppen på de nationella SM-tävlingarna, så det blev perfekt att ta rygg på honom. Allt eftersom kunde jag matcha honom och då hade vi möjlighet att lyfta och stötta varandra under skyttet. Vid sidan av skyttet kunde vi diskutera och jobba fram nya upplägg och tekniker. I och med detta gick jag ifrån att vara någon bland de 100 bästa på nationella SM till att ta guldmedaljer. Vid ett tillfälle bestämde vi och Kent Reinhamre att vi skulle sätta ett nytt svenskt rekord i precision. Under tävlingen kunde vi hålla koll på varandra och om någon sköt en sämre serie, så kunde de övriga stötta honom och se till att han kom tillbaka in i matchen till nästa serie. På detta sätt kunde vi gemensamt sätta ett nytt svenskt lagrekord, som fortfarande står sig.

Skytte är en ensam sport eftersom du tävlar individuellt och många gånger står du själv i skjuthallen och tränar. Därför är det otroligt fördelaktigt om du kan hitta någon eller några att träna tillsammans med. Ni kan till exempel tillsammans upptäcka brister i varandras teknik och utveckla bättre träningsmetoder. Dessutom är det enklare att motivera varandra när skyttet känns tråkigt och omöjligt. Jag kan tänka mig att vårt bästa exempel just nu på skyttar som stöttar varandra är skeetskyttarna Marcus Svensson och Stefan Nilsson, vilket onekligen gett resultat! ■

Även om jag lyckades hålla en hyfsad nivå på mitt skytte innan jag flyttade till

Lycka till!

Håkan Landebring trea i standardpistol på en Europacuptävling.

prioriterar att träna avfyrningen. Om den kan ske rutinmässigt kan jag ägna mer fokus på att siktena ligger rätt. Dessutom behöver avfyrningen fungera perfekt när tiden för skottet blir mindre och mindre.

För att träna standardpistol behövs varken vändställ eller elektroniska tavlor med lampor. Oftast tränar jag med en stillastående tavla och ett tidtagarur.

Tavlor som rör på sig har en tendens att stressa upp de flesta skyttar. Om träningen inte går ut på att träna under stress är det bättre med stillastående tavlor. För att få kontroll på skjuttiden använder jag ett tidtagarur. Efter att jag laddat och ställt in mig i skjutställningen tar jag uret med vänster hand. När jag känner mig redo lyfter jag pistolen och ställer mig i färdigställning. Med vänsterhanden startar jag tidtagningen samtidigt som jag lyfter upp pistolen och påbörjar serien. Efter att jag skjutit det femte skottet stoppar jag tidtagningen direkt. På så sätt kan jag se hur lång tid det tar från start till sista skottet.

20-sekundersserierna kan tränas genom att ställa in tiden på 10 sekunder och skjuta ett väl placerat skott. När det fungerar ökas tempot och två skott skjuts på 10 sekunder. Nästa steg är att öka tiden till 16 sekunder och skjuta tre skott.

När det fungerar ökas tempot igen och fyra skott skjuts inom 16 sekunder. Sista steget är att öka tiden till 20 sekunder och skjuta hela serien av fem skott. Det är alltid bra att gå tillbaka till ett skott på 10 sekunder eller tre skott på 16 sekunder. Då är det lättare att träna in ett lugnt

18

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

och säkert genomförande. På träning ska alla skott genomföras korrekt. Att slänga iväg skotten bara för att hinna med innebär att du lär in fel teknik, med all sannolikhet kommer du att rycka av skotten.

På motsvarande sätt kan 10-sekundersserierna tränas genom att ställa in tiden på 5 sekunder och skjuta ett väl placerat skott. När det fungerar ökas tempot och två skott skjuts på 5 sekunder.

Nästa steg är att öka tiden till 8 sekunder och skjuta tre skott. När det fungerar ökas tempot igen och fyra skott skjuts inom 8 sekunder. Sista steget är att öka tiden till 10 sekunder och skjuta hela serien av fem skott.

Genom att på detta sätt lära sig ett lagom tempo är det enklare att skaffa sig ett självförtroende och känna att det finns tid för bra utföranden i varje skott.

För att inte bli stressad på första 20respektive 10-sekundersserien brukar jag ofta växla mellan de olika serierna på träning. Till exempel 3 st 20 sekunder, 3 st 10 s, 2 st 20 s, 1 st 10 s, 1 st 20 s, 2 st 10 s och så vidare. Det innebär att jag får en bra känsla för tiden och jag slipper lura mig själv att det är stressigt att skjuta 20- och 10-sekundersserier.

problem. Allt kan hända vid enstaka tillfällen, men återkommer problemet måste det åtgärdas annars bör vapnet bytas omgående. Fokus och tankar ska läggas på skyttet och inte på om utrustningen fungerar.

Material Viktigast är att all utrustning är driftsäker.

Ammunitionen ska smälla varje gång och inte kännas ojämn. Pistolen ska fungera utan problem. Klick, matningsproblem, avfyrningstryck som ändrar sig och delar som lossnar får inte vara återkommande

Håkan Landebring.

GUNNAR ELFVING SKYTTETJÄNST AB STARTAT AV SKYTTAR – FÖR SKYTTAR FRAKTFRIA LEVERANSER till alla skytteföreningar vid order över 3.000 kronor inkl moms, dessutom erhålls 10% rabatt på MÅLTAVLOR och FÄLTSKYTTEFIGURER!

SE VÅR HEMSIDA FÖR BRA OCH AKTUELLA PRISER PÅ

ANSCHÜTZGEVÄR! Vi har ett stort utbud av begagnade och nya jaktvapen i vår kasun. Varje måndag presenteras ett jaktvapen på vår hemsida till nedsatt pris. Först till kvarn gäller!

Du kan köpa Sauer 200 STR system i en KKC-kolv, godkänd för kikarfältskytte.

KULOR FÖR LUFTVAPEN HITTAR DU HOS OSS! DJURMÅL: Älg, Vildsvin, Varg, Rådjur och många fler finns i lager.

Gå gärna in på vår hemsida i lugn och ro, där hittar du det mesta för skytte! www.skyttetjanst.se Tel 0176-20 82 80 ❚ E-mail gesab@skyttetjanst.se ❚ Fax 0176-20 82 81

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

19

20

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

JESPER NYBERG ▼ EN VECKA MED

BERÄTTAT AV: JESPER NYBERG NEDTECKNAT AV: JOSEFIN WARG FOTO: PATRIK WILHELMSSON OCH JOSEFIN WARG

22-årige Jesper Nyberg har de senaste åren klivit fram som en av Sveriges bästa viltmålsskyttar. Trots sin ringa ålder har han redan två individuella och flera lagmedaljer på internationella mästerskap, både på 10 och 50 meter. Chans till fler kommer redan på luftvapens-EM i Slovenien i början av mars, där han är del av den svenska truppen.

Jesper har mycket talang och det i kombination med omfattande träning är det som tagit honom dit han är i dag. Här delar Jesper med sig av en rätt så vanlig träningsvecka, en vecka som dessutom avslutas med landslagstest.

ÅLDER 22 ❚ BOR TORUP ❚ FÖRENING HYLTE SPORTSKYTTAR GREN RUNNING TARGET 10M OCH VILTMÅLSSKYTTE 50M PERSONBÄSTA 581 POÄNG I REGELBUNDNA LOPP OCH 390 I BLANDADE LOPP PÅ 10M

En vanlig vecka har jag som mål att träna måndag till torsdag, vara ledig fredag och sedan träna lördag-söndag också. På helgerna konditionstränar jag ibland om jag hinner.

❚ MÅNDAG 9 JANUARI Jag började med skyttet omkring 2010 tror jag. Då testade man någon gång och sedan tränade jag en gång i veckan. Men när jag fick hem en bana med papptavla 2012 började jag träna lite mer. Det gick ganska snabbt framåt i början egentligen, så lite talang var man väl, men jag tränade mycket. Man kommer en bra bit på

talang, men inte hela vägen. Det krävs mycket träning också.

Så i dag jobbade jag, åkte hem och åt och sedan åkte jag och tränade. Det var det jag hann. Träningen gör jag hemma hos mina föräldrar i maskinhallen. Banan är egen och den jag har nu skaffade jag för drygt ett år sedan. Jag har haft bana hemma ganska länge, redan sedan

innan jag började vara med och skjuta landslagstester. Då hade jag en papperstavla och sedan lånade jag även en bana jag kunde ha elektronik på av Emil Martinsson ett tag. Den banan jag har nu är ett hemmabygge som min farbror gjort, med en elektronisk Sius-tavla på.

Det är roligare att träna nu jämfört med när jag hade pappersbanan, eftersom man ser resultatet direkt. Nu får jag svar direkt om jag gör rätt eller fel.

Träningen var som vanligt – jag sköt.

Jag brukar skjuta cirka 150 skott på en kväll och så även ikväll. Jag sköt fyra snabbserier och en långsamserie, 30

skott i varje. Jag brukar träna lite mer snabb än långsam. Det är det svårare av de två och därför tycker jag att det behövs mer träning i det. Det är ganska samma teknik mellan de två, det gäller bara att göra likadant hela tiden. Träningen tar lite drygt en timme.

❚ TISDAG 10 JANUARI Dagen såg ut på samma sätt som igår.

Jobba, hem och äta, åka och träna och sedan var den dagen slut. Det är allt jag hinner med och så varje dag ser ut. Men det är roligt att skjuta, det är ju därför man håller på.

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

21

Kombinerad maskinhall och träningslokal!

Återigen

sköt jag 150 skott, den här gången på två långsamma serier och tre snabba. När jag skjuter tänker jag helst ingenting, då går det som bäst. Om jag tycker att jag gör något fel i tekniken tänker jag på det, men nu känns rätt bra och då är det bara att fokusera på pricken och skjuta. Stämmer tekniken och man har bra fokus blir poängen bra.

Tekniskt kan jag utveckla smådetaljer, sådant som är svårt att se själv eller känna att man gör. Det kan gå i perioder också vad man gör. Ibland kanske man lägger ner huvudet lite för mycket jämfört med vad man brukar, eller rör handleden i onödan. Det är smågrejer som kommer och går, och som gäller att få ordning på när man märker dem. En sådan detalj som jag ibland gör fel är att jag i utgångspositionen glider upp över märket på jackan, som man måste hålla geväret under i utgångsställningen. Man ligger nära det och vill ligga nära, men så helt plötsligt kan man ha hamnat någon centimeter över. Men det kanske man inte ser själv så det måste man ha hjälp med att rätta till.

Man vill alltid skjuta bättre än vad man har gjort innan, så träningen är väl lite tävling mot mig själv. Jag har också skjutit betydligt bättre på träning än tävling. I afton blev det 289 på snabben och det är bra. En sjua blev det också, men det är sådant som händer. Onödigt egentligen, men det är väl för att man inte koncentrerar sig ordentligt, utan står och tänker på annat och inte gör det man ska.

22

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

289 poäng på snabbloppen. Ett bra träningsresultat.

❚ ONSDAG 11 JANUARI Jobbet börjar vid sju och jag jobbar till fyra oftast, men jag har fria arbetstider så jag kan börja eller sluta när jag vill bara jag jobbar mina timmar. Jag jobbar med att köra grävmaskin och just nu gör jag skogsdikning. Ibland träffar jag någon på jobbet på dagarna, ibland inte, och när jag gör det är det markägaren som jag kör åt i så fall. Annars är jag mest själv på dagarna. Jag tycker att det är bra, jag får ju sköta mig själv och göra som jag vill. Jag trivs med att sitta själv och lyssna på P3 eller P4 på radion.

I dag var det ett jävla skitväder, så jag fick skotta snö efter jobbet. Nej, vinter är inte bra. Inte högsommar heller. Vår och höst är bäst, då är det lagom varmt. Typ 20 grader, molnigt, inget regn och inget solsken - då är det bra! Det är därför jag tycker om luftgevärsskyttet, för då är det nästan alltid lagom varmt. 50-metersskyttet är värre för då vet man aldrig hur det är.

I dag var samma som alla andra dagar.

På träningen sköt jag fyra snabbserier och en långsam. Har man jobbat en hel dag och är igång så tycker jag att man är rätt uppvärmd när man börjar, men första serien brukar väl bli lite uppvärmning. Jag brukar börja med en sådan serie som kikaren är inskruvad på, för att underlätta lite. Att skruva på kikaren gör man för att flytta stolparna i kikarsiktet, för att tavlan går i två olika hastigheter.

Så man ökar eller minskar på avståndet mellan stolparna beroende på om man skjuter långsam eller snabb, då det skil-

jer i hur mycket framförhållning på tavlan man måste ha.

På blandloppen – när tavlan går olika fort – skjuter jag med snabbinställning, som är standard. Vid de långsamma loppen då håller man vid sidan av och siktar på ett annat ställe helt enkelt. Det är det krångliga i det. Snabben är ju det svåraste och då vill man ha bäst inställningar för det, för på långsamma har man lite mer tid att hålla vid sidan av. Blandlopp tränar jag oftast inte på dock. Men det händer att jag skjuter lite långsamma lopp med snabbinställning på kikaren, för det är det man behöver träna på om man tränar mixed.

Jag tycker att snabben är roligast att skjuta. Och regelbundna är roligare än mixen, för mixen är svårare tycker jag.

Ibland så stämmer det på mixen, och ibland inte alls. Jag har ingen plan egentligen för hur jag ska bli bättre på det, utan det är bara att träna. Det hänger mycket på koncentrationen om man skjuter bra eller inte.

I dag var skyttet okej. Det var inte så dåligt, men inte jättebra heller.

❚ TORSDAG 12 JANUARI En dag som de andra, med jobb. Sköt som vanligt mina 150 skott på kvällen, den här gången två långsamma serier och tre snabba.

Det här var sista träningen hemma inför helgens landslagstest. Sista träningen innan tävling brukar jag skjuta några skott på långsam med snabbinställning, eller skjuta lite mixade lopp, för att känna på

det, men annars är det ingen större skillnad mot en vanlig träning. Det brukar gå ganska snabbt att komma in i mixen, det är bara koncentration det hänger på. Det är inte säkert att tävlingsbanan går exakt i samma hastighet som min egen, så jag vill inte träna för mycket på de mixade loppen hemma heller, för då vänjer man sig kanske att sikta på fel ställe. Då är det bättre att försöka vara lite flytande på långsammen och träna in vart man ska hålla någonstans på träningen på tävlingsbanan.

❚ FREDAG 13 JANUARI I dag åkte vi, jag och klubbkompisen Oskar och hans pappa, hemifrån omkring halv tio-tiden på morgonen. Först åkte vi till Linköping där vi plockade upp Louise Samuelsson och sedan åkte vi vidare till Eskilstuna för landslagstest. I dag var det öppen träning. Man fick träna som man ville så mycket som det fanns tid till. Jag sköt två gånger, 40 skott i första och det blev drygt 30 den andra gången. Började med lite långsam och sedan lite snabb.

När jag är nöjd med det skjuter jag lite långsam med snabbinställning och därefter lite långsam med långsaminställning.

Bara för att se att allting stämmer. Så brukar jag försöka lägga upp det.

Det är kul att tävla. Det är därför man tränar – för att kunna skjuta bra på tävling sen. Men det sociala har också betydelse. Trivs man inte med dem man skjuter med så hade man nog struntat i det, men hela viltmålsgänget kommer bra överens allihopa.

150 skott per träningstillfälle brukar det bli och hyllan med tomma ammunitionsburkar fylls snabbt på.

Jag är alltid trött på kvällarna så jag går alltid och lägger mig i tid så att jag får sova mina 8 timmar. I vanliga fall går jag och lägger mig runt nio, men denna kväll blev det snarare tio. I morgon väntar ju inte uppstigning vid fem, utan snarare halv sju.

❚ LÖRDAG 14 JANUARI Morgonen började med en ordentlig frukost. Frukost äter jag alltid samma, mackor och yoghurt. Bor på hotell här i Eskilstuna så det blir lite frukt och grönsaker också. Äter så mycket som möjligt i alla fall. Vi har inte riktigt bestämda skjuttider och man vet inte riktigt när man får skjuta nästa gång, så man får äta så att man klarar sig fram på eftermiddagen om det skulle bli så. Det är det viktigaste.

I dag sköt jag först av alla och vi började runt nio med regelbundna. Det var den första av två regelbundna matcher, för vi brukar skjuta en på förmiddagen och en på eftermiddagen. Det gick sådär första långsamma. Började med 289 och det var en poäng för lite i alla fall, så det var jag inte helt nöjd med. Sedan sköt jag 286 i snabben och det är bra.

575 totalt första tävlingen och det är ett helt okej resultat som jag är nöjd med på tävling.

På eftermiddagen sköt jag 294 på långsammen. Det var riktigt bra. Jag tror faktiskt inte att jag skjutit bättre på tävling på långsammen så det får jag ju vara nöjd med. Sköt 579 totalt, så 285 i snabben. 579 är ett riktigt bra resultat.

Båda gångerna räckte det till att bli tvåa.

Bilar, traktorer och en viltmålstavla. Mycket kan rymmas i en maskinhall.

Niklas Bergström vann första tävlingen och Emil Martinsson den andra.

Kontroll på nerverna på tävling är något jag kan förbättra. Jag skjuter ju bättre på träning än vad jag gör på tävling, så det gäller att lära sig hantera det bättre på tävling. Man blir ju nervös på tävling, för annars är det ju inte viktigt för en. Men jag blir bättre och bättre på att hantera det. För min del handlar det om att inte försöka tänka så mycket, då brukar det gå som bäst. Men tävlingssituationen är rolig och det är känslan när man klarat av att skjuta bra på tävling som är det bästa med skyttet. Det är inte alla gånger man klarar av det, men det är skönt när man väl gör det.

Efter tävlingen var det bara att äta och sova igen. Jag går till sängs med en bra känsla men eftersom tävlingen inte är helt klar så tänker jag inte så mycket på det utan fokuserar mer på att skjuta bra även nästa dag.

❚ SÖNDAG 15 JANUARI Denna dag sköt vi mixade loppen, en match. I dag var det omvänd startordning så i dag startade jag sist i stället för först.

Helst startar jag mitt i startfältet, men det har väl ingen större betydelse egentligen.

Att starta först är lite konstigt bara, för när man förklickar och man inte har någon förskytt så blir det annorlunda. I vanliga fall har man en som skjuter innan och då så skjuter den ju alla sina 30 skott och då kan man klicka lite som man vill under den tiden, kanske i början, sedan gå ifrån lite och sedan klicka i slutet igen. Är man

först så klickar man lite först och börjar i princip direkt efter. Det blir inte riktigt samma, men man får försöka ha ett system för hur man klickar så att man gör samma hela tiden. Även när man är först.

Jag sköt rätt bra i första serien i dag, 192 av 200. I andra sköt jag 189 och det är i alla fall ett poäng för lite. Jag blev tvåa igen och Emil vann, som vanligt. Bara för det fick jag också stryk i helgtotalen som jag ledde efter igår. Emil vann med två poäng. Lite synd och onödigt, men det är inte lätt att slå honom. Men man vill ju alltid slå honom. Han är ju en av de bästa i världen, så slår man honom kan man ju slå vem som helst.

Själva skyttet tyckte jag kändes bra i helgen. Jag klarade inte riktigt att hålla ihop det på slutet i serierna, det var det

som gjorde att jag tappade några poäng, men jag har inte skjutit så höga poäng som jag gjorde nu på ett tag, så det känns bra nu.

Sedan bar det av hemåt och mot en ny vecka. Den börjar sedan med besked om luft-EM-uttagningen där jag kom med i laget, med Emil och Niklas. Det var bra. EM är ju anledningen man skjutit i vinter så det är klart att det var målet att ta sig dit. Så nu gäller det bara att träna på som vanligt. På tävling har jag alltid som mål att skjuta 575 i regelbundna och 380 på mixen, så jag siktar på det på EM. Jag ska göra mitt och se hur långt det räcker. Jag tycker att alla tre har bra chanser att gå till medaljmatch och vi har bra chanser i laget också. Det går som det går! ■

 FAKTA Running target 10m I running target 10 meter skjuter man med luftgevär, med kikare, på en tavla som går sidledes fram och tillbaka. Man tävlar man i regelbundna lopp och blandade lopp. I tävlingen regelbundna lopp skjuts 30 långsamma och 30 snabba lopp för herrar, 20 vardera för damer. Visningstiden av tavlan för de långsamma loppen är 5 sekunder och för de snabba 2,5 sekunder. Tävlingen i regelbundna lopp avgörs genom medaljmatcher - semifinal, final och bronsmatch. I blandade lopp (”mixen”) skjuts 40 skott totalt. Hälften är långsamma och hälften är snabba lopp, och ordningen är slumpmässig. Innan du får starta din tävlingsrunda får du ”värma upp” genom att ”klicka”. Då står du på samma tävlingsbana som en tävlandes skytt, men dold bakom en skärm. Under det att denna skjuter har du möjlighet att göra alla moment som när du skjuter, utom just själva avfyrandet av en kula.

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

23

Per-Åke ger tips till Theodor, 6år, som är föreningens yngsta medlem.

KÖLA SKF VILL GE BARNEN MER TEXT OCH FOTO: JOANNA HALVARDSSON

ÄN BARA SKYTTE

24

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

tips!

Köla Skytteförening finns också på Facebook där de gör återkommande inlägg om verksamheten!

I källaren på Lundsbergs bygdegård, drygt två mil från Charlottenberg i de värmländska skogarna, håller Köla Skytteförening till. I skjuthallen finns bara fem banor men trots att föreningen är liten är glädjen och gemenskapen stor.

Köla Skytteförening är en liten förening som har funnits i 134 år. Föreningen hette från början Jösse Härads skyttegille, men 1943 bytte man till det nuvarande namnet. De tidigare lokalerna var inte byggda för skytte och när Lundsbergs bygdegård skulle byggas ut med en ny serveringsdel fick föreningen frågan om de ville ha en luftgevärshall i källaren under. Detta var 1992 och man behövde inte fundera länge.

– Motprestationen var att skytteföreningen hjälpte till att gjuta grundplattan och mura källarväggarna och det tyckte vi lät som en bra idé, säger Per-Åke Olsson som länge har varit en del av föreningen.

Går i generationer Per-Åke började med skytte när en äldre medlem startade upp luftgevärsskyttet

1972 och han har nu fört över intresset till dottern Victoria, 14 år.

– Skytte är en kul sport för man utmanar sig själv hela tiden. Jag började med skytte för att pappa tvingade hit mig, säger hon och skrattar.

Alla andra som denna kväll befinner sig i källarlokalen i den röda stugan håller med om att det är så det är i den lilla bygden, att skytte är en sport som går i generationer. Många av de yngre och medelålders jägarna som är uppväxta i bygden har oftast varit aktiva i föreningen. Per-Åke poängterar även att man brukar uppmana föräldrarna att testa på själva när de är på plats med sina aktiva barn.

– Många tror att skytte är så enkelt, så vi vill att även föräldrarna ska prova på, så att de vet vad det är de förväntar sig

av sina barn och så att de inte ska ställa för höga krav, säger han.

Glädje och gemenskap Under kvällen är det ett tiotal barn och ungdomar på plats och det är så det har sett ut under hösten.

Det finns plats för fem skyttar att skjuta samtidigt, fyra på de klassiska papptavlorna. Man har även en elektronisk bana som man har kunnat införskaffa under 2015 med hjälp av bidrag från Idrottslyftet. En dörr avskiljer skyttelokalen från samlingslokalen.

Den senare är inte många kvadratmeter stor, det enda som får plats är en soffa och ett bord. Trots den lilla ytan så innehåller lokalen mycket skratt och gemenskap. Här bjuds på kaffe och fika medan man väntar på att det ska bli

Kölas glada unga skyttar. Bakre raden från vänster: Martin Eriksson, Alvin Jonasson, Victoria Spennare Olsson, Amanda Wirén, Maja Eriksson. Främre raden från vänster: Allis Vernersson, Theodor Jonasson, Gustav Aurbakken.

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

25

sin tur. Man turas om att skjuta en liten stund och sedan vilar man lite medan kompisen skjuter några skott.

– Vi ledare är noga med att vi pratar med alla och att alla ska kunna känna sig sedda. Vi fokuserar inte bara på resultat utan föreningen försöker även få de aktiva att se det positiva i det man gör. Vi vill ge dem mer än bara skytte, och att de från skyttehallen ska ta med sig att fokusera på det positiva i livet och även träna på att koncentrera sig, något som de kan ha nytta av i skolarbetet, säger Per-Åke.

Dottern Victoria håller med: – Det viktigaste är inte att man vinner utan att man tar med sig någonting härifrån. Man lär sig att tävla mot sig själv och inte mot andra, säger hon.

– Det är kul att träna om man får ta märken också, inflikar 9-åriga Allis Vernersson.

Nya bord kvällen till ära Den januarikväll Svensk Skyttesport är på plats inviger föreningen sina nya skjutbord.

– De här är enklare att höja och sänka, de vi hade innan var så tunga så man behövde vara två personer för att kunna ändra höjden, säger Per-Åke och fortsätter att berätta att detta inte hade varit möjligt utan hjälp utifrån: – Det är fyra lokala företag som varit med och sponsrat de fem nya borden.

Att få ekonomin att gå ihop är en utmaning för små föreningar på landsbygden.

Per-Åke berättar att föreningen drömmer om att kunna köpa in fler elektroniska banor och att de bland annat säljer fika till andra föreningar, plockar skräp, säljer kakor och även söker pengar genom fonder för att försöka genomföra detta.

– Man måste våga fråga lokala företag om de vill sponsra och ofta vill de det. För de vill ju också att det ska finnas något för bygdens ungdomar att göra. Många företag är små men de ger det de kan och det är vi tacksamma för, säger han.

Utmaningar för en liten förening Förutom den ekonomiska frågan är de största utmaningarna för föreningen att många ungdomar flyttar till andra städer för att plugga när de börjar gymnasiet samt att det är svårt att hitta ledare. Hade man fler ledare skulle man kunna ha korthållsskytte på sommaren.

– Vi som är ledare är även samma personer som sitter i styrelsen. De som är med i den här föreningen gör egentligen allt, förklarar Per-Åke.

Men trots utmaningarna kommer framgångarna. Victoria slog personligt rekord på Swedish Cup i början av januari och förra året kvalificerade hon sig som den första skytten från föreningen till Riksfinalen i Skyttiaden. 2015 fick föreningen dessutom en svensk mästare i veteranklass i fältskytte genom Lars Axelsson. Och glädjen och gemenskapen fortsätter att frodas. ■

Översta bilden: I dag har man en elektronisk bana men drömmen är att få till elektronik på alla fem skjutplatser.

Mitten: Victoria Spennare Olsson blev i fjol första Köla-skytten att ta sig till Riksfinalen i Skyttiaden.

Nedan: Fullt fokus hos två av de tiotalet unga aktiva på kvällens träning.

26

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

SvSF:s prioriterade områden inom

BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET 2017–2019 Svenska Skyttesportförbundet vill att skyttesporten ska erbjuda barn- och ungdomar en attraktiv verksamhet, där man får chans att utvecklas och där man vill stanna kvar en lång tid. Efter analyser och utvärderingar har vi hittat både framgångsfaktorer och utvecklingsbara områden. Baserat på det har SvSF beslutat att följande är prioriterade områden att satsa på under 2017–2019:

Rekrytering och utbildning av ledare och tränare Genom att se till att det finns många och utbildade ledare/tränare skapar vi en attraktiv och trygg miljö. Om medlemmarna blir sedda, utvecklas och kan påverka verksamheten stannar de längre i idrotten. Vi ser också att utbildade ledare/ tränare vet när en person vill satsa mer på sitt skytte och kan hjälpa denna att ta nästa steg i utvecklingen.

Att bygga grupper och laganda Som individuell idrott behöver vi tänka på

att bygga grupper och att skapa en laganda för att få en attraktiv föreningsmiljö. En bra gemenskap är en av grundpelarna för att individerna ska stanna kvar i idrotten.

Att ha drop in-skytte är inte fel, men vi rekommenderar att man kombinerar detta med fasta träningsgrupper där deltagarna får chans att utvecklas i högre grad, blir sedda och blir del av en gemenskap. Att gemensamt träna skytte och att inte bara skjuta ser vi är en viktig framgångsfaktor för att få behålla barn och ungdomar i skyttet. Läger på distrikts- eller riksnivå är ett annat sätt att jobba med det här.

Ge alla en möjlighet att delta Genom att föreningarna har modern utrustning som utövaren kan låna samt att anläggningarna är lättskötta och moderna kan alla delta oavsett social status eller eventuella särskilda behov.

Samarbete över gränserna

Eller varför inte förlänga säsongen? Till exempel luftpistol går alldeles utmärkt att skjuta även på sommaren, speciellt om man inte har något krutskytte att utöva i stället.

Förlängda säsonger gör att vi förhoppningsvis inte tappar utövare som vi tidigare gjort under säsongsuppehållet. ■

Genom att samarbeta med andra föreningar kan en förlängd säsong erbjudas.

Detta kan till exempel göras genom att en lerduveförening samarbetar med en gevärsförening för att dess medlemmar ska kunna få vara aktiva under den del av året då det naturligt är säsongsuppehåll.

Pilla products exceed the most stringent optical standards in order to carry the ZEISS name.

Our products are engineered to produce the most vivid high definition lens technologies on the market. Each lens is individually inspected by a Zeiss engineer to be optically perfect.

För den kräsne skytten finns inget annat val än Randolph Ranger och Pilla skytteglasögon. Tillverkade i samma kvalitet som vi använder för att tillgodose USA:s militärer, erbjuder Randolph Ranger bästa möjliga säkerhet och målskärpa.

Med vårt unika urval av utbytbara polycarbonatlinser i 12 olika färger är du väl förberedd för alla typer av ljusförhållanden.

ADD SOME COLOR TO YOUR KIT... OVER 12 NEW TEMPLE OPTIONS FOR THE OUTLAW X6 AND X7 VISIT PILLASPORT.COM

DU KAN KÖPA RANDOLPH RANGER OCH PILLA SOM ❚ Båge inkl komplett 12 lins-system ❚ Båge inkl 3 par valfria linser ❚ Båge inkl glas med din egen korrektion och färgval

mobilnr. 0705-18 20 35 www.hakandahlby.com

HAR DU SYNFEL? JAG HJÄLPER DIG! vi hjälper dig att se vad du skjuter på

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

27

FOKUSOMRÅDEN 2017: UTBILDNING & ANLÄGGNING

FÖRENINGENS MÖJLIGHET TILL

EKONOMISKT STÖD FÖR BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET! Idrottslyftet är en satsning på svensk idrott för unga. Alla föreningar inom Svenska Skyttesportförbundet kan ansöka om medel för att genomföra ett projekt. Projektet ska vända sig till barn och ungdomar i åldern 7–25 år.

Utbildning Förslag på projekt inom temat utbildning är deltagande i Svenska Skyttesportförbundets kurser för biträdande föreningstränare respektive föreningstränare, eller för SISU:s Plattformen, idrottsrörelsens barn- och ungdomsledarutbildning.

Anläggning Temat anläggning är för er som arbetar

STÖD FÖR TS

25

VE

RKSAMHE

Föreningens möjlighet till ekonomiskt stöd för barn- och ungdomsverksamhet!

ÅR

M UPP TIL DE

Idrottslyftet kommer under 2017 att gå till ansökningar som innehåller deltagande i utbildningar på föreningstränarnivå inom SvSF eller inom Plattformen samt till anläggningsprojekt. Föreningen kan söka bidrag för utveckling av den verksamhet ni gör idag, men eventuella medel får inte gå direkt till den ordinarie verksamheten.

med ett projekt där inköp av till exempel elektronisk tavla, lerduvekastare eller liknande är en del av projektets utformning.

Bidraget får inte gå till byggmaterial, jord, arbetskostnader och dylikt.

L

Vad kan föreningen söka bidrag för?

Hur görs ansökan?

Ansökan görs via ett formulär under fliken Idrottsmedel i Idrottslyftsmodulen som finns på föreningens sida i IdrottOnline.

Ansökningstiden är den 1 mars - 31 mars 2017. Efter bearbetning av samtliga ansökningar kommer medlen att fördelas.

Samtliga ansökningar kommer att besvaras oavsett utfall.

Mer information Alla föreningar fick i slutet av 2016 en broschyr om Idrottslyftet till sin officiella adress. Du kan även hitta information på www.skyttesport.se under fliken Förening. ■

FOKUS: UTBILDNING & ANLÄGGNING

Om utbildningar för föreningar Föreningarna kan ansöka om ekonomiskt bidrag för Skyttesportförbundets utbildningar. Har ni svårt att hitta utbildningar, kontakta kansliet så kan ni få hjälp med att hitta en lämplig lösning, till exempel att en utbildare kommer till er eller till en intilliggande förening.

Vi vill även passa på att slå ett slag för Plattformen som är idrottens barn- och ungdomsledarutbildning. Det är en utbildning med fokus på tränare och ledare för barn och ungdomar mellan 7-15 år och det krävs inga förkunskaper av dig som vill gå den. Ett av målen med Plattformen är bland annat att få fler att bli extra bra på att leda och träna barn. Detta för att barnen ska få en positiv upplevelse av och gilla att idrotta, för att i nästa steg få fler ledare och barn att stanna kvar länge och trivas inom idrotten. Läs mer om Plattformen och hitta aktuella utbildningar på www.sisuidrottsutbildarna.se ■

ALLT I SKYTTEUTRUSTNING LAPUA SK, Magtech - ammunition, kulor VIHTAVUORI krut, tändhattar DAGFINRUD, SKYTTERLINKEN – fältskytteväskor m.m.

SAUER pipor och tillbehör KONGSBERG elektronik – Feinwerkbau, Ahg, Gehmann, Dewey, VFG, Birchwood, RCBS, Centra, Jäggi, H&N, JSB och mycket mer

Skytteservice i Älmhult

Anders Petersson 0476-106 04 Sällhult Västregård 25 070-657 48 79 343 90 Älmhult info@skytteservicealmhult.se

www.skytteservicealmhult.se 28

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

REPLIKOR VAPENDELAR – TILLBEHÖR Besök vår Webshop och hemsida

www.stockholmsvapenfabrik.se

MORUP

INITIERADE UTBILDNING I FÖRENINGEN TEXT: CECILIA AUGUSTSSON EDSTAM FOTO: LINDA ANDERSSON

Morup Skytteförening önskade få fler föräldrar till att bli tränare i klubben. Därför valde man att starta ett projekt med fokus på att gå ”från att skjuta till att träna skytte”. Ett projekt som delvis stöttades av Idrottslyftet.

Inom detta projekt genomfördes en biträdande föreningstränarutbildning lördagen den 21 januari. Föreningen letade efter en utbildning att gå, men hittade ingen i distriktet. De kontaktade då en breddtränare från ett annat distrikt och han kom till föreningen och genomförde utbildningen på plats. Morup Skf bjöd också in andra föreningar att delta.

Anmälan lades först ut på sidan med aktuella utbildningar, men det var först när föreningen och Skyttesportförbundet annonserat via Facebook som anmälningarna trillade in. Till slut blev det 23

deltagare som genomförde utbildningen i Morup.

Morup Skf hade med fem nya samt tre rutinerade tränare på utbildningen. Föreningen konstaterade att utbildningen var givande för de nya, och att det även var mycket bra att de rutinerade tränarna också deltog på denna utbildning, trots att de redan har en mycket högre utbildning. Detta eftersom samtliga av föreningens tränare därmed får en gemensam syn på träning av unga skyttar.

– Jag lovar att det kommer att hända nya spännande saker för våra ungdomar i

klubben i framtiden tack vare detta, säger föreningens tränare Linda Andersson.

Morup planerar att tränarna framöver ska få gå vidare till nästa nivå, genom att gå föreningstränarutbildning. Och projektet med att gå från att skjuta till att träna skytte lever vidare.

– Vi diskuterar nu utveckling av klubbens träning. Vi ska ha ett arbetsmöte om några veckor där vi ska lägga upp upplägget för nästa säsong. En säsong där vi kommer att satsa på att träna våra ungdomar i skytte!, säger Linda Andersson. ■

Strömsund

Vill du bli en i gänget?

Vi siktar på närhet, gemenskap och utveckling Antar du utmaningen?

• Studera på ett gymnasieprogram • Träna elitinriktat • Bo på elevhem Då är Skyttegymnasiet i Strömsund rätt plats för dig som är gevär-, pistol- eller viltmålsskytt.

Vi har utbildat skyttar till elitnivå sedan1980!

Hör av dig så berättar vi mer: Telefon 0670-162 16

Välkommen!

skyttegymnasiet@stromsund.se • hjalmar.nu Facebook Skyttegymnasiet Strömsund Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund Hjalmar Strömerskolan • Skyttegymnasiet, nationell idrottsutbildning • Box 520 • 833 24 Strömsund

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

29

IDROTTSLYFTET HJÄLPTE

ESKILSTUNA TEXT OCH FOTO: MARIE ENQVIST

MED FYSISK TRÄNING Eskilstuna Skytteförening fick under hösten 2016 hjälp ifrån Idrottslyftet med att införskaffa träningsutrustning till föreningens medlemmar.

Föreningen satsar på att utbilda sina medlemmar, ungdomarna framför allt, i den fysiska biten av skyttens vardag.

I ett inledande skede så har en roddmaskin, hantlar, bollar och träningsband hamnat i föreningens träningslokal. Under luciahelgen så var det några nyfikna ungdomar som tillsammans med tränarna Marie Enqvist och Tomas Soldin öppnade paket och hade en trevlig kväll med träning och avslutande lussebullar och julmust.

Eskilstunas juniorer Elsa Henricsson, Moa Andersson, Oskar Jansson, Alexander Carlsson och Emil Johansson hade kvällen till ära bytt skyttekläderna mot idrottskläder för att ta tillfället i akt och prova de olika redskapen. Alla testade allt och under många skratt så kom flera roliga och underhållande övningar fram, utöver de mer vanliga och traditionella.

ska träna uthållighet och kondition tillsammans under vintern och våren i en satsning att skaffa sig bättre koncentration. Skyttarna kanske också kan få lite extra knep och råd från de två skidskyttejuniorer som numera tränar 50m-skytte i Eskilstuna. Även Oskar, som är tidigare medeldistanslöpare, har fler bra knep att lära sina kamrater och tillsammans så verkar en planering ta sin form. Flera föräldrar likaväl som etablerade skyttar kommer att göra juniorerna sällskap vid tillfälle. Under början av 2017 smygstartar föreningen med denna träning, för att framöver utökas efter mer planering tillsammans med Marie och Tomas.

Roligt också Vikten av fysisk träning

Juniorerna som var på plats när maskinerna packades upp fick inte bara premiärtesta grejerna, de fick luciafika på kuppen!

Som skytt behöver man inte bara träna lyft, avfyring och mentalt utan man måste även träna sin rygg, bål och kondition.

Med en bra kondition så ges grunden till en bra koncentration.

Föreningens tanke är att ungdomarna, som redan skjuter tillsammans, även

Hur nyttig all träning nu än är, fysisk som på skjutbanan, så är det viktigaste för alla, oavsett ålder, att ha roligt. Eskilstuna Skytteförenings ungdomar har fruktansvärt kul tillsammans och det börjar även visa sig i resultaten på skjutbanan också.

Och vi som förening rekommenderar andra skytteföreningar att göra något liknande projekt för sina medlemmar.

Väl mött på skjutbanorna runt om i Sverige! ■

FOTNOT Skyttesportförbundet uppmuntrar alla föreningar till att bedriva fysisk träning för sina skyttar, då det ger sådana positiva effekter som beskrivs i texten. Detta även om SvSF:s Idrottslyft under 2017 inte kommer att gå till projekt kring fysisk träning.

30

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

För träning och tävling Lerduvesortimentet din klubb behöver SKEET - TRAP - SPORTING Kontakta din sport- och vapenaffär or duv e d a Mål s även finn erna g i fär n, gul, rö g , vit sa, blå ro

Ny kartong Innehåller 150 lerduvor Lägre vikt - Smidigare hantering

Vi producerar också ECO-lerduvor.

Lämpliga för skjutbanor med höga krav på miljömedvetenhet.

Vi säljer även 12-volts kastmaskiner Mer information hittar ni på vår hemsida.

www.superstar.se Tillverkare:

Super Star Lerduvor Norra Säm, 524 93 Herrljunga

0513-722 80

info@superstar.se

RIKSIDROTTSGYMNASIUM

SKYTTE

Kombinera skytte med studier på riksidrottsgymnasiet i Sävsjö. Centralt i Småland - nära till tävlingar i Sverige och Europa.

Har du ambition att bli en bättre skytt?

Vill du utveckla ditt skytte och få tid att träna tillsammans med andra duktiga ungdomar?

Siktar du på att nå elitnivå?

Aleholms RIG skyttar har representerat landslagen på 10 och 50 meter vid EM, JNM, VM, Ungdoms-OS och Nationella landslagen.

Plugga, träna och tävla!

Elevbloggen:

www.skyttegym.blogspot.com

Kontakta oss så får du veta mer: Paul Larm - instruktör gevär Tel 0382-153 71 paul@skyttegym.se Leif Steinar Rolland - instruktör gevär lsr@skyttegym.se Jonas Fyrpihl - instruktör pistol Tel: 0382-153 72 jonas@skyttegym.se

lite mindre, mycket

bättre

Sävsjö www.aleholm.se SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

31

POPULÄRT JUNIORSKYTTE

I VÄXJÖ TEXT OCH FOTO: JOSEFIN WARG

JAKTSKYTTEKLUBB Tisdagaftnar från april till och med augusti är juniorerna i fokus på Växjö Jaktskytteklubbs banor. Här får de organiserad allroundträning med såväl hagelbössan som med 6,5:an och .22:an, och hela tiden under stort stöd från engagerade ledare. Och ju mer de får skjuta, desto bättre…

Hela kvällens gäng med juniorer och ledare. Övre raden från vänster: Oskar Engström, Emil Sandin, Johannes Carlsson, Peter Jeppsson, Simon Isaksson, Tomas Sandin, Axel Örnberg, Nils Olofsson, Malte Stengård, Glenn Andersson, Våge Hagelberg, Lukas Karlsson, Kjell Dahlbom och Oscar Gustafsson. Nedre raden fr. v: Arvid Karlsson, Samuel Drott, Erik Axelsson, Viktor Berg, Ludvig Dahlbom, Hannes Karlsson och Arvid Axelsson.

32

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

01

– Så – är det någon som vill skjuta på älgbanan i dag?

Det är tisdag kväll och välfyllt i Växjö Jaktskytteklubbs klubbstuga. Tre av kvällens tretton ungdomar räcker genast upp handen när älgbanan kommer på tal.

– Bra, när ni smällt i er glassen så tar ni och går bort dit. På hagelbanorna kör vi flush i dag, så det blir lite extra pangpang, säger Våge Hagelberg.

Våge är lerduveskytt sedan 50 år. Juniorledare har han varit nästan lika länge och nu är han i den som ytterst håller i klubbens juniorskytte, något som man håller på med en afton i veckan hela säsongen förutom under sommaruppehållet i juli.

– De får prova så mycket som vi håller på med som möjligt. Nästan alla som skjuter här vill bli jägare och när vi håller på med dem skjuter vi därför i stort sett allting, .22:a, 6,5 och hagel, säger han.

Det verkar klia i fingrarna efter att få panga lite hos ungdomarna och snabbt är de ute ur klubbstugan och på väg med de lånade föreningsvapnen till respektive skjutbana på det stora området. På älgbanan visar det sig vara kö, det är ju ändå älgjaktstider, men i stället får de tre 14-åriga handuppräckarna skjuta med 6,5:an på gristavlan.

– Happ, vem vill börja?, frågar Kjell Dahlbom som varit ledare för juniorerna sedan 2012.

– Jag kan börja, jättegärna, säger Malte Stengård.

Med kulskyttet som favorit Föreningen har två skjutplatser i kuren och man kan skjuta samtidigt från båda.

02

– Det är en uppe och en nere, så jag skjuter på den nedre tavlan, säger Arvid Karlsson som ställer sig på skjutplatsen bredvid Malte.

Strax bakom och mitt emellan skjutplatserna i kuren sitter Axel Örnberg redo med fingret på knappen för elektroniken.

– Ja då kommer den, säger han och trycker iväg tavlorna efter att Kjell först förklarat att det bara är drygt 10 centimeters framförhållning som gäller på grisen.

Snart smäller det dubbelt upp när tavlan går åt ena hållet, och dubbelt upp när den vänder tillbaka. Efter ytterligare två skott var görs patron ur, killarna ställer ifrån sig gevären och går ner till tavlorna 50 meter bort för att kolla hur träffarna tog och klistra tavlan.

– Hur gick det?, frågar Kjell när de kommer tillbaka.

– Det gick bra.

03

01 Hannes Karlsson, Arvid Axelsson

och Lukas Karlsson tycker att de har lärt sig mycket under säsongen.

02 14-årige Samuel Drott har gjort sitt

första år i gruppen, men han provade skjuta för första gången redan året innan. ”Jag stod med Våge och testade lite. Tyckte att det var roligt, men då var jag rätt liten. Vågade nästan inte skjuta, men Våge stod bakom och höll emot.” säger han.

03 Dags för träning! Ungdomarna

själva hjälper till att hämta och bära ut föreningsvapnen och ammunitionen till banorna.

04 Sportingskytte pågår.

04

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

33

Utan poäng

05

06

07

Någon poäng har de dock inte med sig till kuren. Poängen noteras bara vid markeringen, och knappt ens där nämligen.

– Vi räknar bara på platsen, säger Arvid. Vi skriver inte ner poängen.

– Satt ungefär där det skulle alltså, säger Kjell. Axel, vad vill du skjuta med?

– Jag tar repetergeväret, säger Axel.

Axel har varit med här i juniorgruppen i två år, tror han, och han gillar ”allt som finns att skjuta på”.

– Jag är intresserad av jakt och vapen, så det här är något som passar mig antar jag. Jag ska ta jägarexamen. Framför allt för småvilt, men när jag blir äldre vill jag ta jägarexamen för större vilt, älg och sånt, säger han.

Arvid har varit med i gruppen sedan i våras. Han är också sugen på att en dag ta jägarexamen och ville känna på att skjuta. Det är kul, tycker han, och bäst är 6,5:an.

– Det är roligt när det är mer rekyl i själva bössan och det låter lite högre.

Man får ta i lite mer.

För Malte är det här det fjärde året i juniorgruppen.

– Det är kul att komma ut och träffa vänner och skjuta och ha kul. Känslan av att trycka av skottet är en skön känsla, säger han.

Killarna turas om att skjuta. Fyra skott.

Markera och klistra. Nästa persons tur. Fyra skott. Hela tiden under ett vakande öga och med en hjälpande hand från Kjell.

– Nej Malte. Håll skottet, kasta inte iväg det, instruerar han från sin position bredvid skyttarna.

Miljömedvetet

08

09 10

Smällarna från 50-metersbanan fortsätter att ljuda men de blir allt avlägsnare när vi i stället går vidare till nästa gäng. Förbi och bortom klubbstugan kommer vi ut på ett stort fält där vi hittar nästa gäng unga skyttar. Här pangas det sportingduvor på löpande band. Skjuta, skjuta, skjuta. Pausa. Plocka hylsor. Sådan är ordningen.

– Vi sorterar ju alla hylsor med. Vi är miljömuppar. Det gillar kommunen, säger Tomas Sandin, ledare och styrelseledamot i klubben.

Föreningen känner dock till hur unga skyttar fungerar och därför brukar nykomlingar få sitt: – Första gången man är här får man ta med tomhylsor hem. Så många som mamma tillåter, brukar vi säga!, berättar Tomas med ett skratt.

Stor uppslutning Den här säsongen har hela 23 ungdomar deltagit i Växjö Jaktskytteklubbs juniorgrupp. De är mellan 12 och 16 år.

34

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

– De yngsta i år är födda 2004 och fyller tolv under året. De är inte så stora, men i den åldern är de entusiastiska. De är otroligt härliga, berättar Våge Hagelberg.

De flesta är barn till jägare i klubben, men några av dem tar också med sig en och annan kompis som får testa och bli kvar. Sms:a om du inte kommer på en träning, men du måste inte vara där om det inte passar dig, är förutsättningarna.

Våge uppskattar att nästan hälften av deltagarna är nya för året och 23 deltagare är fler än vad det brukar vara: – Vi var lite orolig över att klara av det här, men eftersom vi blev fler ledare tog vi emot alla som ville och även någon kompis. Om det är 23 i en grupp kan man utgå från att någon nästan alltid borta. Om vi då är sex ledare klarar vi det rätt bra. Och det har jag lärt mig att det är bra att vara många, för helt plötsligt är det någon som blir ledsen eller så och då måste man kunna gå undan med dem och prata. Och det är inte lätt om man är själv.

Hela åtta ledare finns på plats i dag och gör juniorskyttet möjligt. Emil Sandin, 22 år, är en av dem som leder skyttet ute på fältet.

– Ladda direkt. Tänk på jakt – när du skjutit en duva laddar du direkt så att du är redo, säger han till en av killarna.

Idel ström av sportingduvor I dag är en speciell dag, varför flush står på programmet – där duvorna kommer utan att skyttarna kallar på dem först.

Många duvor blir det.

– Det är avslutning i kväll, så de får skjuta av sig. Annars kör vi skott för skott, säger Tomas Sandin.

Duvorna matas på och krossas på löpande band.

– Det här var ju kul, det är som det ska vara, säger 12-årige Oscar Gustafsson.

Det går fort och förutom vissa små inlägg från ledarna, som hela tiden står bakom, så får skyttarna klara sig på egen hand. Efter en hel säsong har de koll på vapenhanteringen.

– När de är helt gröna laddar vi åt dem, ett skott i sänder. Sedan bygger vi på så att när de börjar kunna får de ladda själva. Vi försöker vara två ledare på varje station, så en har ögon framåt och en ögon i nacken och det brukar inte vara några problem, säger Tomas.

Säker vapenhantering är något som är a och o i verksamheten.

– Det roliga som vi ser att vi lyckas ganska bra på är vapensäkerheten. Det får ju aldrig gå fel på en skjutbana och det gör det inte heller om man får lära sig hur man ska använda bössan. Om någon gör fel säger vi till i ganska skarpa

ordalag och de själva vågar också säga till. Det händer ibland att någon junior säger till någon gubbe att ” app, app, bryt isär bössan” – och då har vi ju lyckats.

Säkerheten är ju det viktigaste när man håller på med det här, säger Tomas.

Skyttet passade Samuel Växjö Jaktskytteklubb har stora ytor på sin bana. På ännu ett fält, en bit bort, skjuter nästa gäng sporting under ledning av Våge.

– Då gör vi så att vi börjar på sexan. Då kör vi. Ett skott i taget, och så ett varv till av samma. En rabbit från höger, tolvan.

Den kommer Samuel, säger Våge.

Samuel Drott, 14 år, är ny för året i Växjös juniorgrupp och har inte missat många träningar.

– Jag började detta året. Missade bara något tillfälle i början efter sommaren men annars har jag varit på alla, säger han.

Han började tack vare sin kompis vars pappa hittat det här, och när de frågade om Samuel vilja följa gjorde han det. Och Samuel trivs: – Det är kul. Kul med lite avkoppling från skolan och så, där det är mycket nu.

Och det är allmänt kul, och passar mig.

Det är inte så mycket som passat innan och jag har gått fotboll, karate, dans, gymnastik och innebandy. Nu bara skytte, säger Samuel.

Vad har du lärt dig?

– Mycket. Allt från anlägg till hur mycket man ska kunna hålla framför vissa duvor.

Hur är instruktörerna?

– De är bra. De har lärt oss det mesta vi behöver, så det tycker jag att de har gjort bra, säger Samuel.

Med mer kunskaper nu – Ta inte ner bössan innan du är färdig.

Gör lite annorlunda nu. Gör anlägget och då vrider du såhär, säger Nils Olofsson med tillhörande handrörelser till en av skyttarna. Det var jättebra som du gjorde sist.

Med många ledare finns tid och möjlighet att gå in och justera, tipsa och lära de unga skyttarna. Även om de på tonårsvis kanske inte alltid är fullt så mottagliga för att lyssna.

– Jag försökte få honom att angripa duvan annorlunda, men han hade lite svårt att lyssna. Tonårspojkar och fokus kan vara lite svårt, säger Nils senare.

Men visst fastnar mycket under en säsong.

– Jag har blivit mycket bättre, säger 12-årige Lukas Karlsson.

– Vi har lärt oss mycket. Lärt sig mer än vad man kunnat innan. Jag har blivit mer bekväm i att skjuta, säger 13-årige Arvid Axelsson.

– Anlägg, säger Hannes Karlsson, 14, att de lärt sig.

– Innan stod man färdig när duvan kom, förklarar Arvid.

– Nu kan man stå med bössan så, och så lägger man upp den när duvan kommer, fortsätter Lukas och visar med handen under pipan i brösthöjd.

11

Hur märker ni att ni blivit bättre då?

– Jag är mer träffsäker, stadigare på handen och har enklare att träffa duvorna, säger Lukas.

– Och att träffa tavlorna med, säger Arvid.

– Enklare att få in tekniken med, säger Lukas.

12

Roligt att aktiveras De sitter på en bänk och väntar på att få skjuta igen. Ibland händer det just att de får vänta, framför allt borta vid salongsgeväret där det bara är två platser, och då är det lite tråkigt. Men samtidigt tycker de att det är bra med många i gruppen, för det hade inte varit lika roligt om det bara var någon person som var med. Och roligt är det.

– För det första är det roligt att träna och det är roligt att kunna göra något på vardagar, säger Lukas.

– Förra gången sköt vi björn. Det var roligt. Jag hade inte skjutit det innan, säger Samuel.

Kommer ni att fortsätta nästa år?

– Jag tror det, säger Hannes och vänder sig mot Samuel. Ska du?

– Jag tror det. Om det inte blir alldeles för mycket plugg. Har sex läxor och ett test nu.

Vårt snack avbryts av en fråga från ledarhåll.

– Ska ni skjuta något mera?!

Svaret är givet. ■

05 Skyttet är något som passar honom, konstaterar Axel Örnberg.

06 Många lerduvor går åt, denna säsongsavslutning.

07 Laddning pågår. När man som ny börjar i gruppen laddar ledarna åt en, till dess att vapensäkerheten sitter.

08 Hylsplockning ingår alltid efter skyttet. Fylla på kastare, vapenvård och liknande görs ibland. ”Så att de förstår att man inte bara kan åka hit och skjuta. Jag tror att det är väldigt viktigt, för det är många som inte ser det arbetet som läggs ned här.” säger ledaren Emil Sandin.

09 Lerduvekastarna fylls på efter avslutad träning.

10 Många ledare är med i gruppen, och de lär ungdomarna både vapensäkerhet (det viktigaste av allt) och skytteteknik. Här ledare Nils Olofsson med Samuel Drott.

11 Många glada miner syns hos deltagarna.

12 Arvid Karlsson och Malte Stengård får hjälp av Peter Jeppson att markera. Malte gillar grova kalibrar, trots rekylen det kan ge.

– Jag var lite rädd från första början, men när jag väl skjutit ett skott var det lugnt.

Jag är mer rädd för ljudet, säger han.

 FAKTA juniorskyttet i Växjö Växjö JSK är medlemmar i såväl Skyttesportförbundet som Svenska Jägareförbundet.

Deras juniorskytte har pågått i 20 år. Juniorerna betalar 800 kronor för att få vara med, i det ingår 50 skott vid varje träning som de deltar på, även vanliga träningskvällar. Varje tisdag är det träning i två timmar. Att få fler juniorer intresserade av skytte är grundtanken.

tips!

Läs mer om juniorskyttet på nästa sida!

– Det är ovärderligt. Det är föryngring, det är bra för ungdomarna och de lär sig att hantera vapen på ett bra sätt. De lär sig föreningsliv och lär sig hjälpa till, det håller dem sysselsatta och det är grymt uppskattat. Det föder många duktiga skyttar, säger Växjö JSK:s ordförande Magnus Berg.

Växjö JSK ägnar sig främst åt jaktskytte och majoriteten i juniorgruppen vill en dag just kunna jaga, men vid en handuppräckning visar också flera intresse för att få tävla i skytte.

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

35

Under träningarna delas ungdomarna in i olika grupper som varvar mellan olika stationer. Ledarna försöker dela upp sig så att de är minst två på varje station, så att en har ögon framåt och en ögon i nacken. Här Våge Hagelberg med en av skyttarna.

LEDAR-

TEXT OCH FOTO: JOSEFIN WARG

engagemang GER GLADA UNGA SKYTTAR Att ha en juniorgrupp bestående av 23 unga skyttar som ska få testa olika typer av skytte varje tisdag hela säsongen kräver en sak. Många engagerade ledare. Det har Växjö Jaktskytteklubb lyckats med.

Juniorskyttet i Växjö har hållit på varje säsong i 20 år nu. Att det har varit möjligt är tack vare att det finns många som engagerar sig som ledare och instruktörer.

Bara i dag är det åtta stycken på plats och efter genomförd träning får Svensk Skyttesport chans att fråga dem vilken

36

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

betydelse det har att de är många ledare.

– Det gör att vi kan effektivisera det betydligt mer, säger Emil Sandin.

– Juniorerna får ju mer ut av sina tränare och för sin deltagaravgift, säger Peter Jeppson.

– Det blir fler skott och fler röster och

jag tror att de uppskattar att de är många runtomkring. Jag upplever det också som bättre när någon annan ledare kan vara bakom skjutplatsen och prata med de som väntar. Nu kan jag stå helt i min egen bubbla med junioren och skjuta.

Det upplever jag som skönt och jag tror

att de upplever en trygghet i det också, att de har någon att prata skit med och prata igenom skotten med även om de inte står i båset, säger Emil.

– Som i dag hade det varit svårt att skjuta tre på rad om vi inte varit flera ledare, säger Nils Olofsson.

– Och det är ju kul för dem att prova lite olika kalibrar med, säger Peter.

Tid för andras skytte Våge Hagelberg menar att Växjö JSK inte är elitinriktad som förening, och han tror att det förenklar ledarrekryteringen.

– Är man inte elitinriktad blir det lite lättare. För är man elit går tiden åt till att träna själv. Den här gruppen ledare kan ju vara på banan utan att samtidigt behöva träna själva.

Vilka är ledarna då, och hur har ni gjort för att få ihop så många?

– Om vi tar en – han har haft barn som skjutit i gruppen, säger Våge. Och tre-fyra stycken har ingått i de här grupperna bakåt i tiden och kommit den vägen. Och så har vi en ledare vars grabb skjuter, och han har i sin tur rekryterat en granne som ledare. Lite så. Är man fler ökar kontaktytan också. Då kan man fråga ”har du lust att vara med på det här?”.

Och i och med att vi är ett gäng tror jag att vi är trygga i varandra, och tycker att det trots allt är ganska kul och komma och skjuta med de här unga.

examen med. Har inte bestämt det själv kanske, men det har blivit så. Men det är jättekul att se alla unga, säger han.

Emil Sandin är med sina 22 år också en av de yngre ledarna. Han var själv med i juniorgruppen förut, sköt i några år och började också tävla lite tillsammans med sin brorsa. Suget för att tävla tappades ett tag och då var han bara med och sköt på tisdagskvällarna.

– Men för fyra år sedan blev jag ledare i stället för att vara med som junior och då fick jag tillbaka suget för att tävla igen, så jag har börjat att träna och tävla lite mer seriöst här senaste två åren.

Skjuter gärna tre-fyra gånger i veckan och är här i stort sett varje dag. Onsdagskvällar försöker jag ta med juniorer och nybörjare med. Det är inte så enkelt att komma in som ny i en sådan här klubb, som en helt okänd person, men man får ju hjälpa dem så gott det kan.

Det är viktigt att några personer är snälla och trevliga och vill hjälpa de nya att komma in, säger Emil som senaste åren också gått SvSF:s utbildning för breddtränare i lerduva.

Unga som leder unga

Hur tycker ni att det fungerar med att ha unga ledare för andra unga?

Klubben försöker också att få lite äldre och mer rutinerade ungdomar att leda de andra, och även få med dem i föreningens kommittéer. En av dem som lockats med på det tåget är 17-årige Johannes Carlsson som kombinerar eget skytte med att hjälpa till att lotsa de yngre.

– Det är sjunde året jag har skjutit här och första åren sköt jag bara som alla andra ungdomarna gör, men så började jag gå mycket med Våge på sportingkvällarna på onsdagar och sedan började jag bara hjälpa till mer och mer. När jag var 15 gick jag med i sportingkommittén och sedan har jag börjat instruera för jägar-

– Det funkar jättebra. Man kan tycka att de är unga men de vet så väl att det inte går att hålla på att tramsa när man skjuter, bössan är så farlig, säger Tomas Sandin.

– Jag tror att det är väldigt bra att ha olika personer runtom sig. Vill man prata med en vuxen finns det och vill man prata med en jämlik så finns det, säger Emil.

– De yngre ser ju upp till de här som är bara några år äldre på ett annat sätt än vad man gör med oss, säger Tomas som själv passerat 50-strecket.

Johannes har bland annat haft Emil som ledare, och han tyckte att det var bra.

– Ja. Och som nu, nu tävlar vi och då

17-årige Johannes Carlsson, till höger, skjuter både själv och agerar ledare i juniorgruppen. Båda är roligt och han har försökt ta till sig hur man ska vara som ledare av de äldre.

slår vi vad lite grann och har lite ensamma tävlingar här, säger han.

– Det blir lite jakt underifrån också, att jaga ikapp dem där, säger Tomas.

– Ja, det kan sporra lite. Även vi har dåliga dagar och om man har det och juniorerna har en bra dag då kan de ju slå en, säger Emil. Har hört ”i dag spöade jag Emil, tränaren!” och det är ju kul att ge dem det självförtroendet och den boosten. Och ibland har jag gjort enkom bommar och då frågar man efter – vad gjorde jag för fel nu då? Och så svarar de och vet att det är samma som de själva har gjort.

Givande uppdrag Alla är överens om att det är ett givande uppdrag att få leda och instruera de unga skyttarna.

– Det hjälper en själv ganska mycket och jag tycker att det är så jävla roligt att hjälpa ungdomarna. De är livrädda när de kommer första gången för att de tror att det är läskigt, men när man får dem

att träffa första duvan så är det ju jätteroligt, säger Emil.

– Man växer som människa själv, säger Peter Jeppson som är ny ledare för året. Det är jättekul och de är hur duktiga som helst. Man märker skillnad från första gången till sista gången. Man peppar dem ju hela tiden för att de ska bli bättre.

Ger dem tips och knep utifrån sina egna erfarenheter. Det är jättekul att se.

– Jag tycker nästan att det blir roligare för vart år som går. Det är roligt när man ser att de fattar. När man förklarar något och så gör de det och så bara ”aha”, säger Nils Olofsson som varit ledare i minst 10 år.

Och att allas deras insats uppskattas och gör skillnad får vi ett uppenbart bevis på där vi sitter och snackar i klubbstugan.

Precis innan avfärd från årets sista träning kommer en av juniorgruppens deltagare nämligen in och levererar en fin sista hälsning: – Alla ledare, tack för säsongen. Det har varit väldigt roligt! ■

Kjell Dahlbom är en av kvällens ledare på kulbanan.

”När jag instruerar så går jag igenom varje skott. Oavsett om det är bra eller dåligt vill jag få höra det från juniorerna om det kändes bra. Om det gick dåligt frågar jag hellre vad de gjort dåligt i stället för att säga det själv.” säger 22-årige instruktören Emil Sandin.

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

37

▼ FÖRSVARSINFO

DE FRIVILLIGA

FÖRSVARSorganisationerna SAMMANSTÄLLT AV: JOSEFIN WARG

I Sverige finns 18 frivilliga försvarsorganisationer som bidrar till landets civila och militära försvar. Organisationerna rekryterar och utbildar frivilliga för en mängd olika uppgifter, och de frivilliga försvarsorganisationerna spelar en viktig roll för Sveriges kris- och krigsberedskap. Svenska Skyttesportförbundet är en av dessa 18 organisationer. Här presenterar vi de övriga 17 och vad de gör.

FOTO: ANDERS J ANDERSSON

FOTO: LARS SJÖGREN

FOTO: IRMA PALM

SJÖVÄRNSKÅREN Civilförsvarsförbundet är en civil del av den svenska krisberedskapen med siktet inställt på säkerhet till vardags och vid kriser i samhället. ❚ Utbildar, organiserar och utvecklar frivilliga förstärkningsresurser: Frivilliga Resursgruppen (FRG), akutgrupper, eftersöksgrupper. ❚ Information till medborgarna. ❚ Målgruppsanpassade kurser i hur man själv förebygger, förbereder och hanterar utsatta lägen. ❚ Kurser i första hjälpen, hjärt-lungräddning, krisstöd med mera. ❚ Information om och utplacering av hjärtstartare utanför sjukvården för ett hjärtsäkrare Sverige. ❚ Civilförsvarsförbundet fungerar som rekryteringsbas för ”blåljusfunktioner” och försvarsmakten.

www.civil.se

Sjövärnskåren är en marin frivillig försvarsorganisation som i sin grund funnits i över 100 år. Vi består av 18 Sjövärnskårer längs Sveriges kuster. Totalt är vi drygt 4 500 medlemmar. Vi rekryterar och utbildar fartygsbesättningar som ingår i Hemvärnet eller i kommunala Frivilliga Resursgrupper. Vi har uppdrag från MSB att utbilda och träna olika krisscenarion till sjöss och längs Sveriges kust. Vi utbildar också instruktörer för marina ämnen.

Vi har även en betydande ungdomsverksamhet med tre veckors utbildning med marin inriktning på somrarna för ungdomar mellan 15–19 år, som kompletteras med en hemortsutbildning under resten av året.

www.sjovarnskaren.se

Försvarsutbildarnas verksamhet omfattar från den enskildes säkerhet till samhällets försvar. Vi ger människor möjlighet att utveckla förmågor och socialt ansvarstagande samtidigt som vi stärker samhällsskyddet och förmågan att hantera civila och militära kriser. Vi har cirka 26 000 medlemmar och består av 23 regionala förbund och 15 rikstäckande förbund med olika kompetensinriktningar. Vår främsta uppgift är att rekrytera och utbilda frivilliga för Försvarsmaktens och krisberedskapssystemets behov. Vi bedriver även omfattande ungdomsverksamhet och försvarsinformation.

www.forsvarsutbildarna.se

Bilkåren rekryterar och utbildar fordonsförare till Sveriges totalförsvar, det vill säga både frivilliga till Försvarsmakten och till den civila krisberedskapen.

Inom krisberedskapen är transporter en avgörande faktor när det gäller att lösa krisen. Vilken typ av kris eller allvarlig händelse som helst; livsmedelsbrist, elbortfall, dricksvattenproblematik, väpnat angrepp, epidemier eller skogsbrand, kommer att kräva transporter. Bilkårens uppgift är att stödja totalförsvaret genom att rekrytera och utbilda förare inom den militära och civila beredskapen och bidra med totalförsvarsinformation. Vi är cirka 4 500 medlemmar i nästan 60 kårer spridda över hela landet. Våra medlemmars engagemang bidrar till viktiga samhällsfunktioner. Vi gör skillnad på riktigt när det verkligen behövs.

www.bilkaren.se 38

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

Svenska Röda Korset grundades 1865 och har idag 131 000 medlemmar varav drygt 30 000 frivilliga. Som en nationell rödakorsförening har vi ett särskilt utpekat mandat i Genèvekonventionerna att bistå staten humanitärt och med internationell humanitär rätt.

En del av våra aktiviteter regleras genom svensk lag, som vårt ansvar för nationella upplysningsbyrån. Vi bevakar också användningen av rödakorsemblemet och stödjer regeringen i att säkerställa respekt för humanitär rätt.

Svenska Röda Korset är också en av de 18 frivilliga försvarsorganisationerna och ska bedriva frivillig försvarsverksamhet.

Ett exempel på hjälpinsats som stöd till staten var mottagandet på tågstationer under flyktingkrisen 2015.

Försvarets Personaltjänstförbund (FPF) har i uppdrag är att rekrytera och utbilda för Hemvärnet och Försvarsmakten i befattningarna Personalbefäl, CS1, och Personalvårdsbefäl. Vi har också ansvar för att utbilda Bataljonspastorer. FPF är avtalsskrivande för CS1 och Personalvårdsbefäl.

www.fpf.a.se

www.svenskablastjarnan.se

Målet med Flygvapenfrivilligas verksamhet är att tillföra Försvarsmakten kompetens. Vi utbildar personal att tjänstgöra inom bland annat flygbastjänst och hemvärnet. Flygvapenfrivilliga är huvudman för samtliga frivilliga försvarsorganisationers instruktörsutbildning och samverkar i den rollen med Försvarsmaktens ledarskapsoch pedagogikenhet.

Flygvapenfrivilliga har en omfattande ungdomsverksamhet. Varje år och över landet, utbildas cirka 1000 ungdomar på sommaroch vinterkurser vid Flygvapnets förband och skolor.

www.fvrf.se

www.redcross.se

Frivilligorganisationen Svenska Blå Stjärnan har samhällets uppdrag att ta hand om djuren vid kriser, katastrofer, utbrott av smitta och andra händelser som kan drabba djuren. Vi har tagit hand om djuren sedan 1917. Förutom det viktiga uppdraget har Svenska Blå Stjärnan en mängd föreningsaktiviteter, kurser och studiebesök runt om i landet för djurintresserade i alla åldrar. Syftet med vår verksamhet är att sprida kunskap om god djurhållning och samtidigt vara en mötesplats för djurvänner i alla åldrar. Vi vänder oss både till barn, ungdomar och vuxna, vilket ger hela familjen möjlighet att utöva ett gemensamt intresse.

Flygvapenfrivilliga

Frivilliga Flygkåren (FFK) är en frivillig försvarsorganisation med 2 400 medlemmar fördelade över hela Sverige. Frivilliga Flygkårens ungdomsverksamhet, Young pilots är för ungdomar mellan 14–25 år.

Alla medlemmar har en sak gemensamt – kärleken till flyget och viljan att göra något konstruktivt av sina kunskaper. FFK är en del av svensk krisberedskap och fungerar som en flygande resurs när samhället ställs inför prövningar. Frivilliga Flygkårens medlemmar utför varje år uppdrag för Kommuner, Länsstyrelser, Räddningstjänster, Försvarsmakten, Frivilligorganisationer, Naturvårdsverket, Polisen och Sjöräddningen.

ffk.se

År 2011 infördes en ny grundutbildning för frivilligpersonal, GU-F (Grundläggande soldatutbildning för frivilligpersonal).

Svenska Pistolskytteförbundet bidrar med specialistkompetens till dessa kurser.

Förbundet förfogar i dag över drygt 30 högt kvalificerade pistolsinstruktörer.

Dessa används främst vid utbildning av elever (hundförare, motorcykelordonnanser, flygförare och sjukvårdare) vid dessa GU-F. Under de senaste åren har cirka 100 elever per år utbildats. Antalet elever förväntas öka de närmaste åren eftersom de nya stridssjukvårdarna inom Hemvärnet ska utbildas på pistol. Svenska Pistolskytteförbundet och Svenska Skyttesportförbundet har ett gemensamt uppdrag att utbilda ammunitionsmän till TOLO-grupperna i de nordligaste hemvärnsbataljonerna.

Frivilliga Radioorganisationen (FRO) är den frivilliga försvarsorganisationen för den som är intresserad av samband och ledningssystem. Vi bemannar sambandsbefattningar i hemvärnet, från signalist i kompani upp till ledningssystem i bataljonsstab. FRO har även uppdrag i samhällets krisberedskap där vi bemannar ledningsfunktioner hos länsstyrelser, Svenska Kraftnät och Trafikverket. I vår ungdomsverksamhet – Signalungdom – får ungdomar möjlighet att utvecklas inom teknik och kommunikation.

www.fro.se

www.pistolskytteforbundet.se SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

39

FOTO: PAULA ZIELINSKI

Frivilliga Automobilkårernas Riksförbunds (FAK) verksamhetsidé är att utveckla förmågan att köra och hantera tunga fordon hos män och kvinnor, motivera och förbereda förarna att ställa sin kompetens till förfogande vid svåra påfrestningar när samhället så kräver, samt att utbilda egna instruktörer för interna och externa utbildningsbehov.

FAK är en rikstäckande frivillig organisation med uppgift att vidareutbilda förare för att säkerställa den tunga trafiken i en krissituation. Vi har ett brett kontaktnät och samverkar med andra organisationer, myndigheter och företag. MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), med krav och underlag från Svenska Kraftnät och Trafikverket, bekostar våra utbildningar. Med NTF (Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande) har vi utbyte i trafiksäkerhetsfrågor. Där är vi också medlem. Med Sveriges Åkeriföretag har vi ett nära samarbete. Många av våra medlemmar är ju också aktiva åkeriföretagare. Med vår systerorganisation Bilkåren har vi gemensamma kurser.

FAK grundandes 1914 som en militär avläggare till Kungliga Automobilklubben KAK.

www.fak.se

Svenska Fallskärmsförbundet (SFF) utbildar instruktörer och sköter licenser och regelverk kring fallskärmshoppningen i Sverige. SFF är anslutet till Riksidrottsförbundet och är en del av frivilligförsvaret.

Som frivilligorganisation genomför SFF uppvisningar åt Försvarsmakten för att främja PR och rekryteringsverksamhet. Med den gedigna instruktörskår som finns i vårt förbund har vi också blivit en rekryteringsbas för de fasta befattningar som Försvarsmakten bemannar med fallskärmskompetens. Förbundet driver en stor satsning tillsammans med Försvarsmakten för att bemanna befattningar i hemvärnet och de nationella skyddsstyrkorna med personal vilket ytterligare skulle stärka vår roll som frivilligorganisation. Att landa på förutbestämda platser med det som efterfrågas, det är vår specialitet.

www.sff.se

FOTO: ALINE LESSNER

FOTO: ELISABETH GUSTAVSSON

FOTO: JACKE BERGGREN

Svenska Lottakåren engagerar och utbildar kvinnor för att stärka samhällets krisberedskap och totalförsvaret. Som professionellt frivilliga är vi en resurs för samhället i både vardag, kris och krig.

Lottakåren utbildar fältkockar, stabsassistenter och underrättelseassistenter för Försvarsmakten samt stabsassistenter och strålskyddsprovtagare för MSB. Dessutom utbildar vi i ledarskap. Våra uppdragsutbildningar är öppna för både kvinnor och män ur alla frivilliga försvarsorganisationer.

Svenska Brukshundklubben är en ideell medlemsorganisation för aktiva hundägare, specialklubb i Svenska Kennelklubben och frivillig försvarsorganisation. På uppdrag av Hemvärnet inom Armén utbildar Brukshundklubben hundförare och hundar som placeras i Försvarsmaktens olika förband. I förbandet är du i första hand som soldat, där du och hunden ska vara ett komplement till övrig bevakning med huvuduppgift att varna förbandet.

Frivilliga Motorcykelkåren (FMCK) är den enda av totalförsvarets avtalsorganisationer som utbildar motorcykelordonnanser, för att bland annat bistå samhället vid oväntade påfrestningar. Det gemensamma för FMCK:s medlemmar är naturligtvis motorintresset men också viljan att möta nya utmaningar, allt i samhällets intresse.

Smidighet, snabbhet och förmågan att ta sig fram, oavsett väglag och terräng i alla väder, under alla årstider och vid alla tider på dygnet är en MC-ordonnans vardag.

Insatsingenjörernas Riksförbund (IIR) organiserar cirka 400 ingenjörer med en mycket bred civil och militär kompetens.

IIR är den kompetenspool dit berörd organisation eller myndighet kan vända sig för att få rätt personal med efterfrågad kompetensprofil (civil-, militär-, social-kompetens, språkkunskaper, erfarenheter, lokalkännedom och så vidare) oavsett om det är militär eller civil verksamhet, och oavsett om det är ett nationellt eller internationellt uppdrag/mission.

www.fmck.se

www.insatsingenjorerna.se

www.svenskalottakaren.se 40

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

www.brukshundsklubben.se

ERBJUDANDE MITT I PRICK TILL ALLA ÄLGJÄGARE

..

älgkött

t älgköatn &per

& peran

ig kokbok ingen vanl g i östra jämtlanD av leif milling

gim Dal ens och meD en bok om

tla söD ra jak

..

ingen va

algkott & Peran

nlig kokb

ingen vanlig kokbok SPECIALPRIS

ok av leif

225:-

milling

inkl moms + frakt

Gör din beställning via mail pren@agrenshuset.se och ange namn, adress och postadress. Eller ring 0660-29 99 52. Erbjudandet gäller så långt lagret räcker, dock längst tom 2016.11.30.

www.opticway.se

ord. pris 295:-

Möt Leif Millings hyllning till folket i de Jämtländska skogarna.

KVALITETS SKYTTEGLASÖGON SYNUNDERSÖKNINGAR • GLASÖGON • LINSER

Precision och styrka GECO erbjuder ammunition för i stort allt skytte. Mer än ett sekels erfarenhet av utveckling och produktion återges bokstavligen i varje patron. GECO uppfyller alla krav som ställs på modern ammunition, dessutom med ett mycket attraktivt ”pris-prestanda-förhållande”.

Vare sig det gäller sport-, jakt- eller luftammunition.

Edsbergs Torg 18 • 192 52 Sollentuna • Tel 08-35 84 50 • info@opticway.se

VAPENAUKTION!

För exempelvis den allt populärare disciplinen IPSC, International Practical Shooting Confederation, har Geco lång erfarenhet med betydande ”know-how”.

Och framför allt ett mycket starkt sortiment.

Återkommande auktioner med teman som moderna och antika vapen, jakt- och fisketillbehör, accessoarer, konst och inredning med jaktlig anknytning.

Nästa auktion Söndag 7 maj 2017

Inlämning till kommande auktioner pågår!

Kungsgatan 57B, Stockholm Tel 08-14 38 65 www.walterborg.se

Vi har allt (nästan!) www.sportec.se

Ladda ned Gecos nya informativa broschyr om IPSC, 2016. www.geco-ammunition.com

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

41

G E C O ÄR E T T AV FLERA LEDANDE VARUMÄRKEN SOM DISTRIBUERAS AV GYTTORP

▼ SÄKERHETSSKOLA

VÅRA SÄKERHETSBESTÄMMELSER DEL 3 TEXT: MICHAEL NORMANN, SÄKB-ANSVARIG SVSF

Vi har nu kommit fram till sista delen av ”Säkerhetsskolan”. Den tar upp de åtgärder som skjutbanans huvudman/föreningsstyrelse ska tänka på nu när skytteåret 2017 tar sin fart.

01

02

03

04 42

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

Jag har i tidigare artiklar och i SäkB 2015 samt vid utbildningar av Säkerhetsrådgivare tryckt på vikten av att enbart genomföra den typ verksamhet på skjutbanan som den är avsedd och besiktigad för.

Vill föreningen utveckla eller förändra sin verksamhet ska förnyat tillstånd sökas hos Polismyndigheten. I Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om utförande och besiktning av skjutbana står. ”Därutöver skall krav enligt plan- och bygglagen (1987:10) samt miljöbalken vara uppfyllda”. Vill föreningen komplettera med nya skjutplatser, vallar eller kulfång ska bygglov sökas för detta. Vi skyttar, föreningar, skytteorganisationer måste visa att vi tar det ansvar som vi har fått av samhället för att bedriva vår idrott, en idrott som har en negativ påverkan av miljön och bedrivs med licenspliktiga vapen. Hjälp mig att sprida detta budskap för att inte fler skjutbanor ska beläggas med skjutförbud.

Ta nu fram din SäkB och slå upp sidan 40, där vi hittar Kontrollpunkter för egenkontroll av skjutbana. (Du hittar SäkB också under Regler och bestämmelser på www.skyttesport.se.)

Dessa kontrollpunkter är desamma som genomförs vid en besiktning och

05

ska alltid gälla. Nu innan skyttesäsongen startar – samla skyttarna, åk ut till banan och gå igenom punkterna för att alla ska veta vad som gäller.

placeras i avsedd hållare. Målställningar i metall skyddas av minst 25mm trä.

Bild visar exempel på hur man bygger in metallmål för att minska rikoschetter för metall (=60 grader) till 22 grader.

1. Skjutplatser Kontrollera att det är fritt från föremål inom skjutsektorn. Det ska vara fritt från föremål 50 cm mellan siktlinje och markplan. Bilden visar en kvarglömd skjutbänk.

Skjutbänken befinner sig inom 50 cm och kan ge upphov till rikoschetter. Kritik har framkommit om att regeln inte ger möjlighet till att kunna skjuta i alla ställningar på alla avstånd. 50-centimetersregeln har tillkommit till följd av att det från och med SäkB 2015 är möjligt att skjuta från tillfälliga skjutplatser på skjutbana.

2. Riskområde Det ska vara fritt från föremål 3 m på ömse sidor om ytterbanorna i linje fram till yttre det av kulfånget. Bilderna visar materiel i riskområdet samt hur skogen har låtits växa upp i riskområdet.

3. Målplatsen Rikoschetter från målställningen (räknas som 22 grader, om målställningen ej är av metall) tas upp av kulfånget. Mål

06

4. Markör/Funktionärsskydd Ska vara fullträffskyddat. Kontrollera att inga ljusglipar finns. Vid markörgravar som är uppbyggda med ”L-stöd”, förekommer att dessa glider ifrån varandra och tydliga mellanrum skapas. Betong skyddas med 40 cm grus eller motsvarande.

5. Kulfång Kulfånget ska ha en lutning av minst 30 grader och höjd enligt 2.3.3.

Grus, sand eller bergkross med en maximal kornstorlek av 8 mm får användas.

Djupet på gruset/sanden ska vara minst 50 cm. Gruset ska vara luckert.

Det kan kontrolleras exempelvis genom att ett armeringsjärn kan föras in 50 cm med måttlig handkraft.

Kulfånget ska vara fritt från vegetation.

Kulfång ämnade enbart för homogena blykulor i kaliber .22–.45 har samma bestämmelser, förutom att gruset

07

VARNIN G Riskomr åde för skjutban a

ska var luckert till en minsta tjocklek av 20 cm.

Efter långvarig beskjutning mals gruset i kulfånget ner till finkornigt ”sandmjöl”. Detta ”sandmjöl” blir hårt och ger upphov till rikoschetter. Då är det dags att byta ut gruset i kulfånget.

6. Semafor Semaforens höjd får inte överstiga kulfångets höjd. Den ska vara placerad minst 3m innanför kulfångets yttre sida.

Semafor ska vara tillverkad i trä. OBS! Inte metall.

När semaforen placeras utanför riskområdet (3 meter) gäller inte ovanstående regler. Se Bild.

7. Varningstavlor Hela skjutbanan ska vara skyltad, där minst två skyltar ska kunna ses samtidigt.

Vid utökat riskområde skyltas det på samma sätt.

Verksamheten vi bedriver är livsfarlig, och jag påstår att vår verksamhet är mest farlig för ”tredje person” – det vill säga den som inte känner till hur vi bedriver vår verksamhet. Därför är det viktigt att vi varnar omgivningen på ett tydligt sätt om att det här pågår farlig verksamhet.

Polismyndigheten är mycket tydlig med att det är enbart den typen av skylt som beskrivs i SäkB som gäller, det vill säga inga andra skyltar eller med andra färger eller tillägg.

4 (skjutning i terräng) kan inte omsättas till skjutning på skjutbana.

För skeet-, trap- och sportingbanor gäller ovanstående punkter i tillämpliga delar. Här bör främst arbete läggas på att skylta upp verkningsområdet.

Med de tre avsnitten i ”Säkerhetsskolan”, som du kunnat läsa från och med Svensk Skyttesport nr 4 2016, har jag velat ge dig som läsare en liten bredare förklaring till vad som menas med det som står i SäkB. Med SäkB 2015, efterföljande utbildningar av säkerhetsrådgivare och denna ”Säkerhetsskola” har jag velat ge er alla förståelse för att det är allas vårt ansvar att säkerheten följs. Det är ingen annan som svarar för säkerheten. En fundering jag får är att det kanske är dags att kalla våra licenspliktiga vapen för just vad de är. Det är vapen vi får licenser för, och då är det logiskt att det är vapen vi hanterar, det är vapen vi transporterar, det är vapen vi förvarar. Om vi är tydliga med att det är vapen vi hanterar och är stolta över att vi fått det förtroendet, då kanske vi är mer noggranna med att skjutbanan är säker, säkerhetsproppen sitter i vapnet, vapnet riktas mot rätt håll.

Med dessa ord hoppas jag att vi alla kan skjuta och njuta på våra skjutbanor! ■

8. Avspärrningar I Besiktningsprotokollet framgår det om specifika avspärrningsanordningar ska göras före det att skjutning kan ske.

9. Skjutbaneinstruktion och Skjuttillstånd Uppdatera skjutbaneinstruktionen efterhand som förändringar sker och se till att den överensstämmer med den verksamhet som ska bedrivas under säsongen.

Exempel på skjutbaneinstruktioner finns att hitta i SäkB kapitel 2. En tydlig och synlig skjutbaneinstruktion ger styrelsen ansvarsfrihet från eventuella okynnesskjutningar. Bestämmelser enligt kapitel

THE PARTNER

FOR GOLD RWS – VÄRLDSREKORDKULAN RWS sortiment finns i bl a följande Skyttebutiker: Hertzmans Vapen Påryd • Sportec Åkarp • GESAB Norrtälje

08

BJ Hunting Mullhyttan • Skyttetjänst Älmhult Samt hos välsorterade Jaktbutiker

09 SVENSK SKYTTESPORT NR 1AV 2017GYTTORP 43 R W S ÄR E T T AV FLERA LEDANDE VARUMÄRKEN SOM DISTRIBUERAS

OSCAR NILSSON Född 30 mars 1995 Förening Lönsboda Pistolskytteklubb Grenar luft- och fripistol Sysselsättning Möbelsäljare på Lekolar mot skolor och kommuner Hobby Bilar

44

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

TEXT: JOSEFIN WARG FOTO: NICOLÒ ZANGIROLAMI/ISSF, JONAS EDMAN OCH JOSEFIN WARG

TALANGFULLE

OSCAR

SÖKER GLÄDJEN PÅ BANAN För första gången på tolv år fick Sverige i fjol en skytt i en pistolfinal på världscupen. Det var Oscar Nilsson som stod för bedriften i sin allra första världscupstart, och han gjorde det genom att toppa som aldrig förr. Finalplats efter nytt personligt rekord med råge var en stor framgång för talangfulle Nilsson, men det var en framgång som också fått sina konsekvenser på skyttet. För Svensk Skyttesport berättar Sveriges just nu bäste luftpistolskytt öppenhjärtigt om framgång, dess baksidor och allt däremellan.

Med sina 191 centimeter i strumplästen är det lätt att upptäcka Lönsbodas Oscar Nilsson i de skjutlag där han står. Men det är inte längden som fått honom att märkas i huvudsak. Det är för sina resultat och prestationer som han främst gjort sig ett namn.

Svensk Skyttesport träffar Oscar Nilsson i Sävsjö på luftvapentävlingen Swedish Cup. Det har gått lite mer än ett halvår sedan den där magiska dagen på världscuppremiären i München, när allt klaffade. Fullt fokuserad i sin egen bubbla lyckades Oscar då med konststycket att höja sitt personliga rekord i luftpistol från 580 till 585 poäng. Det räckte till final där det blev en åttondeplats, och finalplatsen var Sveriges första i en världs-

cup i pistol sedan 2004. Det var stort, och roligt.

– Det var skitkul, det var det. Jag var nervös i grundomgången. Hade inget i huvudet annat än kornet och krama, och ”hur står jag”. Jag var i en bubbla och höll så himla still. Jag tyckte att jag skakade men det blev ändå 10,2. Det kändes som att det blev sämre och ändå sköt jag bara bättre. Jag hade jättekul och varje gång jag har jättekul har det gått bra, säger Oscar.

Negativ energi I dag, denna andradag på Swedish Cup, är känslorna annorlunda och långt ifrån euforiska. Oscar har redan skjutit sin match denna tävlingsdag. Efter 19 mi-

nuter och för honom väldigt låga 543 poäng var han klar, och försvann från banan.

– I dag kom jag ihåg fem skott in på matchen. Sedan var det allt detta som hänt innan som flög in på mig. Egentligen ville jag gå därifrån, men har jag tagit mig an något vill jag fullfölja. Så jag sköt iväg mina skott även om jag inte kände något. Tävlingen i går kändes inte heller bra. Relativt tomt, känslokallt. Tyckte inte att det var så roligt, inte i finalen heller och jag mådde lite dåligt av det. Jag har rätt tankar i huvudet men det ger negativ energi, säger han.

Valet föll på skytte Men vi backar bandet till början, i denna

historia om en av Sveriges just nu bästa pistolskyttar.

Det börjar i den skånska byn Lönsboda, drygt 2000 personer stor. Nioårige Oscar Nilsson testade luftpistolskytte på sportlovet och blev kvar. Varvade skyttet med fotboll och innebandy i några år, ända tills att han var 13.

– Vid 13 började jag skita i innebandyträningarna. Alla kompisarna gick ju på innebandy så jag fick ju göra ett stort avkall på det, men jag valde skytte för det var min sport. Och det gjorde jag rätt i. Men det var ju fortfarande bara en hobby, som jag höll på med för att det var roligt.

Redan som sittande skytt visade Oscar talang och han sköt bland annat 400 av SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

45

400 poäng några gånger, berättar föreningens Arthur Hentze som tillsammans med Kurt Olofsson tränat Oscar från det att han började. Men Oscar var inte ensam duktig junior i klubben utan det fajtades för fullt mellan ett gäng där hemma på träningar.

– Sedan när vi började stå sköt vi lika bra också, men vi var nog inte medvetna om att vi var duktiga. Sedan sprang väl jag iväg lite i resultaten, men jag kände aldrig att jag var duktig, till dess att Arthur sa att han anmält mig till Swedish Cup, säger Oscar.

– Jag tyckte att det var en så himla bra tävling och ska man bli något ska man satsa på stora tävlingar med mycket folk, så att man verkligen kommer in i tävling och tävlingsrutiner, förklarar Arthur om varför han anmälde Oscar till Swedish Cup.

Större än vad han trott Och stort var det. Avståndet från Lönsbo-

da till Sävsjö är knappt 15 mil, men skillnaden mellan hemmahallen till vad som väntade i Sävsjö var desto större. För där kunde Oscar märka att sporten kanske inte var så liten ändå, som han trodde.

Trots många duktiga konkurrenter lyckades Oscar väl i sitt första Swedish Cup. Han tog sig till final alla tre tävlingsdagar och fick med sig ett brons och två femteplatser. Hans närvaro var en liten gubben i lådan-effekt för vissa andra.

– Jag poppade ju upp där och vissa bara – som Carl Sandberg (landslagsmeriterad Öckeröskytt red anm.) – frågade sig ”vem är Oscar Nilsson”. Och så sen, på SM i Linköping där jag vann, blev det ju verkligen ”vem är den här bonden?”, säger Oscar, som nu i dag är god vän med Carl och många andra i Sverigetoppen.

JSM-guldet i luftpistol var oväntat men välkommet. Och det var nu som Oscar började tänka på skyttet som lite mer än bara en hobby.

– Känslan att vinna SM-guld var bra. Där fastnade jag verkligen för skyttet och tyckte att ”åh, det här var roligt”. Man kan inte kalla att det blev en elitsatsning, men då kände jag att jag helt klart ville bli bäst.

SM-bäst flera gånger Året var 2012 och nu fem år senare kan man konstatera att Oscar därefter också lyckats bli bäst flera gånger.

– 2012, 2014, 2015 vann jag som junior och 2016 vann jag som senior i luft. Det var så konstigt, man sköt ju allt och tränade allt. Samma som sportpistol, säger han med blicken fäst på mobilen där han spanar in svenska mästare-listorna i de pistolgrenar han skjuter.

– Åh! Det är sjukt vad Torsten Ullman vunnit grejer. Får inte glömma Ragnar heller, utbrister han med ögonen fast i listorna innan han fortsätter: Fripistolen var jag mest nöjd med. 2012 till 2015

– de år jag tävlade i det – vann jag fripistol-JSM. Det var kul.

En försenad blågul debut Framgångarna på hemmaplan ledde också till blågult tävlande. 2014 blev han uttagen till luftvapens-EM i Moskva. En internationell mästerskapsdebut som blev minnesvärd på fel sätt, eftersom fel Oscar Nilsson – en lerduveskytt – hade råkat anmälas till tävlingen.

– När jag fick reda på att jag skulle tävla där var det ju jätteroligt. Sedan att jag inte fick var ju en annan grej, säger han och skrattar åt det dråpliga första EM:et.

Första tävlingsskotten för Sverige kom nu i stället på VM i Granada sommaren 2014, där han slutade som sextonde junior. Samma placering som det blev på luftvapens-EM året därpå, följt av åttondeplatsen på världscupen i fjol.

Det har gått snabbt att nå långt för

I luftpistolfinal på världscupen i München, maj 2016.

OSCAR OM... ...sin skytteträning och utvecklingspotential – Jag ska vara helt ärlig om hur jag tränat, det tycker jag att folk ska få veta. Det har inte varit någon stenseriös träning. Jag har tränat med ungdomar måndagar och onsdagar. Men gillar att träna själv också. Så maximalt har det väl varit tre gånger i veckan. Och jag är ganska oslipad inom skytte, gör mycket som ingen annan har gjort. Jag har gått mer på min talang, om jag kan säga att jag har talang. Har bara skjutit, utan att veta hur man gör. Inte brytt mig om kolven, hur jag lyfter, hur jag står, hur jag andas in eller vad jag har för skor – jag har skytteskor men de fick jag. Har aldrig brytt mig. Jonas Fyrpihl säger att det är bra, för då har jag tänkt på rätt grejer – skyttet. Men nu när jag nått en viss nivå kan man ju börja kolla av det.

46

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

Jag är ju så fast i det jag gör, jag kan ju knappt flytta bak foten för att jag är så van vid hur jag står. Så det är ett långsiktigt mål att kanske ändra saker.

Och ja, jag är redo för det. Jag är redo för något nytt, jag behöver det. Särskilt i tuffa tider.

...fysisk träning – Jag har en kusin som äger fem gym, är grym och superstark. 2012 vägde jag 58 kg, han hjälpte mig mycket och ett år senare vägde jag 75. Min träning är jätteseriös. Där är det fokus på vissa muskelgrupper, mycket bål, mage, rygg, axlar och ben. Det behöver inte betyda att du tar mycket i vikt, utan det viktiga är vad du tar i förhållande till din vikt. Jag har ett par kompisar som är mycket för boxning, och det är väldigt roligt också. Det gör konditionsträning-

en till en annan grej. Jag har aldrig förstått mig på att lunka runt på en stig.

Har väl gjort det några gånger men det behövs mycket musik.

...sitt andra stora intresse – Jag gillar bilar. Jättemycket. En tjej tänker ofta – nu är jag sexistisk men – en gul bil. En kille tänker fyra cylindrar, sex cylindrar. Jag har en gammal sportbil, en ganska udda i Sverige, i en speciell gul färg, Imola. Jag gillar hela själen med en bil. Det luktar och fräser, och man kan göra så mycket med en bil. Jag är mycket för hästar – det ska smälla och gå fort – så jag har byggt om min bil helt motormässigt. Det finns mycket mer man kan göra med en bil än vad många vet, motormässigt. Luft går in, bränslet går in, gnistan tänds. ■

Oscar, men det har blivit så mest av en slump, inte för att han strävat efter ett direkt mål.

– Jag har aldrig varit direkt medveten om vad man ska fokusera på och ha för mål, utan har tagit det lite mer med en klackspark. Visst har man drömt om OS, men mer realistiska mål har varit att ha kul, försöka skjuta bra och få skjuta större tävlingar.

jag vara alldeles för kritisk. Så jag fajtas med de som jobbar i min skalle.

Tar hjälp

Höjda förväntningar Framgångarna har gjort honom till lokalkändis hemma i byn och kommunen.

Han kan bli igenkänd som ”den som är bra och satsar på skytte” och under 2015 var han till och med ambassadör för Lönsboda. Han har också blivit ett namn som de flesta inom svenskt pistolskytte känner till. Det har sammantaget gjort att andras och hans egna förväntningar på sig själv har höjts. Och pressen. En press som han känner att han inte kan hantera just nu. Och det är just den som avspeglade sig på dagens Swedish Cup. – Jag har hållit det inom mig jättelänge, och inte haft den kapaciteten som jag egentligen skulle kunna ha. Skytte är en mental sport. Alla kan skjuta, men det mentala kan tynga ner, det vet alla.

Direkt efter världscupen Han säger att det började redan två veckor efter världscupen i München. Tankarna. De egna tankarna om hur han ska kunna skjuta så pass bra igen – ”för det var ju en topp, det var inte min lägstanivå utan det var ju en topp på världscupen”.

Till det kom alla andras tankar, frågor och förslag om att testa än det ena och det andra. Allt ihop har påverkat och gjort att han bygger press på sig själv.

– Jag har haft ett rätt så gudomligt år.

Får jag säga det så har jag väl varit bäst i Sverige och många säger om mig att ”det är Sveriges bästa skytt”. Och så har jag också skjutit väldigt bra i varje tävling.

Men så kommer downperioden. Alla nära och kära och de på jobbet och i vänkretsen och sponsorer och alla skyttar tänker att ”det här vinner du lätt”. Men de förstår inte hur det riktigt går till. Allt har rubbat mycket inom mig, berättar han öppenhjärtigt.

Inte blir det lättare när det är vissa saker som stör på fritiden också. Bland annat har han inte kunnat styrketräna som han brukar, och som han mår bra av, på några månader. Detta efter att han sluntit med en vinkelslip som skar av ”senor och nerver och allt möjligt” på Oscars högra hand.

Oscar tog sig till final den första och den tredje dagen på årets Swedish Cup. Den riktiga glädjen i skyttet infann sig dock riktigt aldrig för honom.

– Mår man bra på fritiden mår man bra i skyttet också, och är det smågrejer som rubbas så påverkar det.

Vad vill du med skyttet nu då?

– Det är en extremt svår fråga nu, rätt känslig faktiskt. Jag vet inte alls vad jag vill. Men jag vill ha roligt. Vill ha tillbaka känslan att jag kan skratta. Just nu känns det lite tomt, vilket inte är roligt. Så jag vill försöka slappna av med skyttet, och inte ta det för seriöst. Men jag vill fortfarande vara bäst, det vill jag alltid i allt, som med mina bilar hemma. Det finns för- och nackdelar med att vilja det. Jag har aldrig haft problem med att förlora eller vara sämre än någon annan, men jag är kritisk mot mig själv och nu börjar

Länge har det bara varit Oscar och hans ”Minions där inne” som försökt hantera allt. Men han har börjat ta hjälp av kunniga människor runtom sig för att hitta gnistan igen. Han tror att det är viktigt att våga prata om allt man känner och tänker.

– Det måste man lära sig att prata om och bearbeta. Våga prata om det, böla om du vill, gråt, prata med nära och kära eller någon annan om det är för jobbigt. Är det något som stör, ut med det för annars kommer du aldrig lyckas.

Försiktigt optimistisk Att problemen ska lösas hänger dock till största delen på honom själv, poängterar Oscar flera gånger.

– Det är bara jag själv, jag som kan jobba med det. Problemet är ju jag, hur jag hanterar vad andra tycker.

på länge och det var jag som gjorde det.

Så det ångrar jag inte. Det var roligt att vara i rampljuset, om man kan säga det.

Men skytte har sina ups and downs, och jag har aldrig riktigt haft en down så varför inte nu. I dag blev det 543 och så lågt har jag inte skjutit på länge. Men det är näst bäst i år!, säger han ironiskt eftersom det var andra tävlingen för året.

Oscar skämtar mycket, och är rolig och enkel att prata med. Orden kommer lätt, även de om de tunga sakerna. Det märks att han vill att skyttet ska klaffa igen, även om optimism blandas med osäkerhet för om det är möjligt att hitta tillbaka till det.

– Det känns som att jag vet hur jag ska få tillbaka känslan, men man lyckas ändå inte. Men det är också skytte tycker jag, att man måste kunna ta upp- och nergångar.

För annars blir det inte bra. ■

Med tanke på alla känslor och tankar som kommit efter världscupen, och ”genomklappningen” nu - är det nästan så att du beklagar att det gick så pass bra i München?

– Nej, nej, nej, aldrig i livet. Det är ju det enda folk pratar om när det gäller mig.

Det var helt klart värt att skjuta 585 på världscupen. Det var skitstort. Och final för en svensk i världscupen har inte hänt

FOTNOT Oscar Nilsson är en av de svenska pistolseniorerna som kvalificerat sig att tävla på luftvapens-EM i Slovenien i mars.

Oscar gjorde tävlingsdebut för Sverige på VM i Granada 2014. Laget, med Oscar, Carl Sandberg och Magnus Palmgren, tangerade sitt egna svenska rekord för juniorlandslag i luftpistol.

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

47

Norrbottnisk NYÅRSTRADITION TEXT OCH FOTO: JOAKIM NORDLUND

I över ett halvt sekel har fältskyttarna högst upp i norr samlats för en sista tävling för året.

Där uppe är Nyårssaluten lika viktig som champagne, löjrom och raketer.

Inne i skyttepaviljongen i Töre brinner det i kaminen och det sitter människor vid nästan samtliga bord. Det är varmt och behagligt inne och för en gångs skull är temperaturen också mänsklig utomhus. Tomas Lindblom pratar lite med klubbkompisarna Leif Sandberg och Kristian Rossi. Lindblom bor i Gällivare

Nyårssaluten är en tävling som har pågått i mer än 50 år. I år samlade den hela 40 deltagare.

48

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

men tävlar för Kalix, och för honom är det en självklarhet att åka ned till kusten för att ställa upp i årets sista tävling.

– Ja, men samtidigt är det ju säsongens första här uppe. Fast vi är ju ett gäng från Kalix som har varit på Gotland och tävlat under hösten, så vi tjuvstartade säsongen lite, säger han och ler.

Kyligt På anslagstavlan i paviljongen finns ett tidningsurklipp från lokaltidningen NSD sparat. En liten notis där sportredaktionen snappat upp att köldgränsen på Nyårssaluten en gång sattes till -40 grader. Ni kanske skrattar, men Tomas Lindblom som har varit med på ”saluten” de

senaste 20 åren vet att verkligheten kan vara rätt bister i den norrbottniska fältskyttebranschen.

– I fjol var det ju kallt. Det var väl runt trettio här då. När jag åkte från Gällivare var det -32 men några mil hemifrån visade termometern -38 grader. Inte är man helt frisk, säger han samtidigt som Leif Sandberg ler ett brett leende.

– Det är alldeles för roligt för att låta bli. Tyvärr är det så, säger Sandberg.

Leif Sandberg vann SM i fältskytte år 2013 men andra halvan av 2016 har präglats av ledvärk som bland annat har tvingat honom till att byta knäställning.

– Det gör ju ont. Men jag brukar tänka på Donald Johanssons ord som

har blivit bevingade. Han hävdade att det måste vara lätt att vara narkoman och sluta, jämfört med att vara fältskytt och sluta. Och kanske är det så, säger Sandberg.

Tomas Lindblom nickar instämmande.

– Du vet, när vi är ute och kör bil så kollar inte vi på naturen utan vi ser ut och tänker ”oj, här skulle det vara fint att lägga en station”, säger han.

Gustav bäst igen Leif Sandberg har vunnit ”saluten” några gånger men för Tomas Lindblom har det nästan aldrig fungerat. Nyårsaftonen 2016 är inget undantag – han återvän-

JAG BRUKAR TÄNKA PÅ DONALD JOHANSSONS ORD SOM HAR BLIVIT BEVINGADE. HAN HÄVDADE ATT DET MÅSTE VARA LÄTT ATT VARA NARKOMAN OCH SLUTA, JÄMFÖRT MED ATT VARA FÄLTSKYTT OCH SLUTA.

01

03

der hem till Gällivare med tre tappade träffar. Niemiselsskytten Gustav Lövgren som vunnit både SM i fältskytte och Vinterriksskyttet sätter i stället punkt för skytteåret med 30/22.

– Det har varit ett helt fantastiskt år för mig. Allt har klaffat, säger Lövgren.

Robert Grape, Niemis, blir tvåa på 30/16.

– Det känns väldigt bra. Jag trodde kanske inte riktigt på det ändå för man är ju alltid lite ringrostig, säger Grape.

I veteranklassen är Harry Östling, F21, helt överlägsen. Han vinner på 30/16 och förpassar därmed segervane Donald Johansson, Ale, ned till andraplatsen. Johansson får nöja sig med 28/15.

– Jag var inte inskjuten och hade ett vänsterläge men jag vågade inte skruva. Jag har skjutit förvånansvärt bra, det tycker jag, säger Östling.

Harry Östling hyllar sedan Gustav Lövgren.

– Det är bara jätteroligt att vi har Sveriges bästa fältskytt i Norrbotten. Det är jättekul. Det är alltid någon att tävla mot. Så skjuter man fullt så vet man att man har gjort det ganska bra själv, säger F21-skytten.

Stort intresse Nyårssaluten samlar denna gång 40 skyttar vilket är den högsta deltagarsiffran under 2000-talet. Sjutton skyttar ställer upp i kikarklassen där både Daniel Pettersson, Rosvik, och Johan Eriksson, Haparanda, mäktar med fantastiska 30/30.

– Jag började för ett år sedan och jag har växlat upp under året och köpte en Sauer i augusti. Jag har skjutit 1200 skott sedan dess, säger han.

För Daniel Pettersson är detta dock den första tävlingen någonsin.

– Nybörjartur kallas det väl, säger Pettersson.

Mot nya tävlingar När sista patrullen lämnar vallen är det redan på väg att börja skymma. Daniel Pettersson är på väg mot bilen – med priset som han har vunnit i ena näven.

– Det här har i alla fall gett mig blodad tand så nu blir det nog att åka på nästa tävling som går under trettondagen, säger han.

Vid det laget har merparten skyttar redan lämnat Töre. År 2016 är på väg att ta slut – men i Norrbotten har fältskytteåret precis inletts. ■

02

04

05

01 I år kom 40 fältskyttar till Töre i Norrbotten till Nyårssaluten. Det var nätt och jämnt att bilarna rymdes på området mellan skjuthall och paviljong. 02 Harry Östling från Luleåklubben F21 vann veteranklassen i överlägsen stil. 03 På Nyårssaluten avslutar man ett helt år och inleder samtidigt det nya fältskytteåret. 04 Johan Eriksson, Haparanda, tävlade i kikarklassen och han sköt fantastiska 30 träffar med 30 träffar i innerring. 05 Landslagsskytten Tomas Lindblom tävlar för Kalix men bor i Gällivare. Han tappade en träff och han får därmed vänta på en första triumf i den anrika tävlingen.

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

49

TÄVLINGSPROGRAM PÅ SWEDISH CUP

kritiseras för ojämställdhet TEXT: JOSEFIN WARG

Ett skjutlag med damer i full gång på Swedish Cup 2017.

50

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

I tretton år har luftvapentävlingen Swedish Cup lockat mängder av skyttar till Sävsjö under trettonhelgen. I år kom över 612 skyttar att delta, från tolv nationer, och i vanlig ordning hördes många positiva tongångar. Men från vissa skyttar riktas nu kritik mot att tävlingen inte är jämställd nog.

Både damer, herrar, juniorer, veteraner och paraskyttar har klasser att delta i på årliga luftvapentävlingen Swedish Cup, där det årligen är nya tävlingar i tre dagar. I år deltog 612 skyttar och det var damjuniorernas luftgevär som lockade flest, ännu en gång. Men hur rättvis är tävlingen mellan könen? Det var en fråga som i år lyftes av vissa som Svensk Skyttesport träffade. Anledningen stavas tävlingsprogrammet.

En av de som är kritiska är Lolo Ramsing, Kvibergs Skytteförening, som deltagit alla år i damklass. Hon tycker att Swedish Cup är en av årets bästa tävlingar i stort, men tävlingsschemat retar henne. Hon säger att det är betydligt sämre för damer i luftgevär än för herrarna och herrjuniorerna, och att det alltid har varit det: – Vi damer börjar i princip alltid att

skjuta den första dagen och vi ligger alltid väldigt sent den sista dagen. Så har det varit i väldigt många år. Det är tydligt när du jämför med herrarna, att då har de bättre schema. Herrarna har kunnat komma hit på första tävlingsdagen, för de behöver inte göra klädkontroll en dag innan tävling för de hinner i alla fall. Och sista dagen har de blivit uppjagade i ottan, och om du inte går till final kan det vara ganska gött, för då har du möjlighet att åka hem tidigt efteråt om du vill. Jag tänker att ”nu i år” kanske det blandar om i schemat, men det händer aldrig.

I år har Lolo för första gången någonsin inte en starttid först ut på morgonen, vilket hon alltid haft annars.

Hon tycker också att det har blivit lite bättre med tiden, även om det fortfarande inte är bra.

– Någon gång var damerna uppe i

ottan varje dag, men det fick de i alla fall ändra på.

Varför tror du att det är så här?

– Jag tror att det är att bekvämlighet, att arrangören vet att det här schemat fungerar.

Hur känner du för att det är så?

– Jag känner att man inte värderar damerna, så upplever jag det.

Medhåll från herrseniorer Emil Bjärehäll och Tim Pettersson från I 16/LV6 Skytteförening har upplevt att det har funnits ett dolt missnöje från damskyttar som de känner, och att det från damernas sida är underförstått att de som herrseniorer alltid har bättre tider. Tider som gör att de slipper ta ledigt från jobbet lika mycket, att övernattningar blir färre och

dagarna kortare. Och att tävlingsprogrammet mellan luftgevärsdamer och -herrar skulle vara orättvist instämmer de i.

– Alla får ju göra uppoffringar för att vara här och det är kul att vara här, men jag började tänka på vilken tur vi har som alltid kan dyka upp sent och åka tidigt, säger Emil.

Både Emil och Tim startar sent - i skjutlag sju - på årets förstadag och de kan de åka till Sävsjö på morgonen innan sin tävling. Sistadagen skjuter de först av alla och kommer, då de inte räknar med final, att kunna åka hem därefter.

– Det här är det roligaste på året, men vi har alltid en fördel i schemat.

Det är ingen av oss som hade blivit ledsen om vi hade fått en sen avslutningstid nästa år, säger Tim. ■

TÄVLINGSLEDNINGEN SVARAR Gevärsektionens ordförande Mikael Svensson har varit tävlingsledare för Swedish Cup i två år och med i organisationen många år fler än så.

Det har framförts kritik från vissa som menar att damseniorer i gevär alltid har ett sämre tävlingsprogram än herrseniorer, med tidig start förstadagen och sent avslut sistadagen. Hur ser du på den kritiken?

– Oj, det var en bra fråga. Jag har knappt tänkt på att det har varit så.

Det vi har haft tanke på är att juniorerna ska ha så lite tidiga morgnar och sena kvällar som möjligt, och att seniorerna ska ha de andra passen, då vi tror att seniorskyttar har större förutsättningar att klara tidiga morgnar och sena kvällar än vad juniorerna har, men det kanske är fördomsfulla tankar. Målsättningen brukar vara att alla skyttar ska ha en lite tidig tid, en mellantid och en sen tid. Så skjutlagen mellan de olika dagarna snurrar runt. Det hade nog varit värre om några alltid hade behövt skjuta på morgonen eller på kvällen.

En person upplever att ni inte värderar da-

merna på grund av hur tävlingsprogrammet alltid ser ut. Vad säger du om det?

– Jag vill hävda att vi värderar samtliga klasser på lika nivå och gör ingen som helst skillnad som det, utan det har nog mer blivit så av praktiska skäl.

Hur gör ni programmet?

– Rent praktiskt är jag inte själv inblandad i den delen, men jag kan tänka mig att det har gjorts på olika sätt beroende på vem som gjort det.

Den sista dagen vet jag att 60-skottlagen skjuter i början och 40-skottslagen i slutet, av rent praktiska skäl, för behöver man flytta skyttar till tidigare skjutlag är det lättare att flytta en som skjuter 40 skott till en 60-skottsserie än tvärtom. Det är en önskan från sekretariaten.

Med sen starttid förstadagen slipper man att ta ledigt en extra dag från jobbet, för man kan ha chans att resa samma dag som tävlingsdagen, och man slipper då en extra övernattning. Är den här ekonomiska aspekten något ni tar hänsyn till när ni lägger tävlingsprogrammet?

– Det är ju i princip bara några få skyttar, säg Göteborg, Västergötland och neråt som möjligen kan komma samma dag. För nästan alla – framför allt från grannländerna – behöver ju två resdagar. Kommer du från Norrland eller Mälardalen kan du ju inte åka ner på morgonen samma tävlingsdag heller. Skyttarna brukar ju också vilja åka ner och skjuta in sig och träna på tävlingsarenan.

Men är det rättvist att damer skjuter tidigt dag ett och sent dag tre, jämfört med herrar som har det tvärtom?

– Nej, det är det inte. Det borde variera bättre om man uttrycker sig som så. Och det jag vet är att man har försökt variera, så att man har tre olika skjuttider över de tre dagarna. Men vi kanske inte har tänkt på start- och sluttider över första och sistadagen, men det borde definitivt gå att göra det på ett annat sätt.

Hur stor är chansen att damerna kan vänta sig ändring på det här?

– Jag kan inte lova något till hundra

procent, men jag kan definitivt framföra det till kommande års tävling. Man ska ju vara ödmjuk inför synpunkter men samtidigt tror jag att det vore bra att någon gång sätta sig i arrangörsrollen också, för det är väldigt lätt att sitta på läktaren och ha synpunkter, men den praktiska verkligheten är svårare att lösa. Men självklart måste vi ta till oss av synpunkterna och värdera in det. Sedan vet jag inte om det finns några andra argument som hindrar det, det vågar jag inte säga utan att prata med de som lägger upp skjutlagen.

Skulle ni exempelvis kunna tänka er att stoppa skjutlagsbyten sista dagen för att nå jämställdhet så att 40-skottsklasser kan få skjuta först?

– Ja, det kan vi definitivt göra. Men det kommer att slå mot skyttarna, de utländska framför allt som ska med färjor och flyg. De kommer att få problem för att de behöver ta en övernattning till, för att de inte kommer hem förrän ett dygn senare. Men för vår del som arrangör spelar det ingen som helst roll, vi är kvar i alla fall. ■ SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

51

OM FÖRSÄLJNING AV AMMUNITION – INFORMATION FRÅN MSB

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får många frågor om vilka regler som gäller för innehav och försäljning av ammunition. Eftersom det tycks finnas en del missförstånd vill MSB på detta sätt informera om vilka regler som gäller.

Innehav och försäljning av ammunition regleras i lagen om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011) samt i vapenlagen (1996:67).

I 2 kap. 8 § vapenlagen anges att den som har tillstånd att inneha skjutvapen också får inneha ammunition till dessa vapen. Vapenlicensen ger alltså endast tillåtelse att inneha ammunition för eget bruk, inte till överlåtelse. Som vapeninnehavare får man köpa ammunition till de vapen licensen gäller mot uppvisande av denna men man får inte i något sammanhang sälja eller på annat sätt överlåta ammunition till andra.

Föreningar kan i sin verksamhet låna ut klubbvapen och tillhörande ammunition

mot ersättning. Utlåning av vapen med tillhörande ammunition för provskjutning eller övning betraktas inte som överlåtelse om ej förbrukad ammunition återlämnas tillsammans med vapnet efter övningens slut.

I 16 § lagen om brandfarliga och explosiva varor anges att den som hanterar, överför eller importerar explosiva varor ska ha tillstånd till det. Överlåtelse (försäljning, gåva eller liknande) är i lagens mening en typ av hantering.

I klartext innebär detta att all överlåtelse av ammunition, oavsett om det är skytteföreningar, vapenhandlare eller privatpersoner som säljer, ger bort eller på annat sätt överlåter, är tillståndsplik-

tig. Det finns inga undantag från denna tillståndsplikt och det har ingen betydelse om det är fabriksladdad ammunition eller något annat, kravet gäller alltid. Ett sådant tillstånd prövas och utfärdas av kommunen, inte av MSB eller polisen och det betecknas vanligtvis ”Tillstånd till handel med explosiva varor”.

Observera att detta inte är någon nyhet, inga förändringar av dessa regler har gjorts på länge. Den enda ändringen som genomförts på senare år är att tillståndsprövningen för hantering (inkluderande handel m.m.) av explosiva varor överfördes från polisen till kommunerna år 2010.

Något som kan vara bra att tänka på är

att ett tillstånd till överlåtelse av explosiva varor endast gäller i den kommun som utfärdat tillståndet. Detta kan innebära att handlare som säljer ammunition vid tävlingar i andra kommuner än hemkommunen behöver tillstånd även i den kommun där försäljningen sker. I vissa fall förekommer det att man vid tävlingar har ammunition som priser, något som är en form av överlåtelse som kräver tillstånd på samma sätt som annan överlåtelse.

När det gäller transport av vanlig ammunition för personligt bruk är privatpersoner generellt undantagna från bestämmelser om transport av farligt gods på väg. En förutsättning för undantaget är att ammunitionen är förpackad från försäljningsstället och förvaras säkert i fordonet. Företag och föreningar omfattas däremot av bestämmelserna om transport när ammunitionen ska transporteras till ställe för förvaring eller försäljning. Vilka bestämmelser som gäller beror på vilka mängder ammunition som transporteras och hur den är förpackad. Mer information om detta finns på MSB:s webbplats, https://www.msb.se/sv/Forebyggande/ Transport-av-farligt-gods/. ■

Kontaktuppgifter: Rolf Weinander, rolf.weinander@msb.se, 010-240 53 61

Gör som mästerskyttarna - skjut med SP Med Pardinis precisionspistoler har du alla möjligheter att också bli en mästerskytt.

SPRF HP

NYHET!

Ladda med PARDINI och FIOCCHI!

SP SPRF 22LR / HP 32WC 32ACP

GPR1

K12 GT9 GT45/GT40 Generalagent för Sverige

BOX 80, 692 22 KUMLA. TEL 019-57 86 68 - FAX 019-57 02 68 • Mail: bo.karlsson@bgkskytte.se

52

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

ANNONSERA I TIDNINGEN

SVENSK

Kontakta Leif Dylicki för annonsprislista leif.dylicki@agrenshuset.se • 0660 29 99 58

VAPEN KLÄDER SKOR KOFFERT AMMUNITION OPTIK FÖRHÖJNING DIOPTER GLASÖGON STATIV PUMP KOMPRESSOR TRÄNINGSSYSTEM VAPEN TILLBEHÖR , mm

ALLT INOM SPORTSKYTTE www.naggessportvapen.se

INBJUDAN TILL

UNGDOMSLAGER NGDOMSLAGER SKYTTE - GEVÄR OCH PISTOL, 10M Härmed inbjuds ungdomar födda år 2002-03 till träningsläger träningsläger 10m vid Riksidrottsgymnasiet Skytte i Sävsjö.

Tid: Fre 6 okt kl 16.00 – sön 8 okt kl 13.00 Plats: Sävsjö Skyttecenter Anmälan: Skickas till jonas@skyttegym.se senast fre 22 sep, 2017.

I anmälan skall det anges om du skjuter gevär eller pistol samt om du har några speciella behov rörande kost.

Hämtning: Vid behov av hämtning vid tåg/buss kontakta: paul@skyttegym.se Kostnad: 1200kr, i priset ingår alla kostnader för boende(hotell), mat och övriga aktiviteter. Avgiften betalas till bg 588-7062 senast 29 sep 2017. Märk betalningen med namn och träningsläger skyttegymnasiet.

Utrustning: Skytteutrustning för 10m, fyskläder för inomhusbruk.

Kontakt: Vid frågor kontakta Paul Larm 0382-15371 (gevär), Jonas Fyrpihl 0382-15372 (pistol). Övrigt: Äldre deltagare är välkomna i mån av plats.

Instruktörer: Gevär: Paul Larm och Leif Steinar Rolland.

Pistol: Jonas Fyrpihl

Välkomna att känna på miljön vid Riksidrottsgymnasiet Skytte i Sävsjö!

lite mindre, mycket

bättre

Elevbloggen: www.skyttegym.blogspot.com

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

53

Norrman ny tränare på RIG Riksidrottsgymnasiet skytte i Sävsjö har fått en ny tränare i norrmannen Leif Steinar Rolland, som började jobba på Aleholmskolan i mitten av januari.

Rolland, som kommer ifrån Bergen, är en erfaren tränare tillika skytt.

Leif Steinar Rolland har luftgevär som specialitet och har som skytt nått många egna framgångar – tre skjutna OS varav två finaler, världsrekord, tio världscupmedaljer och sex medaljer från världscupfinaler bara för att nämna något. Som tränare har han varit landslagstränare i Danmark och i Norge, för juniorer och handikappade, och han har också haft ansvar för luftseniorerna i Norge. I slutet av 2016 fick han nys om en ledig tjänst på RIG:et i Sävsjö.

Han sökte, och fick jobbet.

– Vad lockade mig? Ungdomarna egentligen, rätt och slätt. Det är skoj att jobba med ungdomar. Speciellt när man ser glädjen i dem när de lyckas. Och jag har känt Paul Larm många år och har ett gott förhållande till honom, så det blir intressant att se hur vi lyckas när vi ska jobba tillsammans.

Vad är det viktigaste du kan tillföra?

– Det jag hoppas kunna lära dem är träningsplanering, att sätta mål och att jobba mot mål - en del filosofiska ting som de inte kan använda bara i skyttet utan även i arbetslivet. Det kan de ha stor nytta av i sitt fortsatta liv.

Vad har du för mål med tränarjobbet?

– Målet mitt är att skapa utövare som kan prestera internationellt. Det är ju det som är lite målet med ett idrottsgymnasium,

54

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

att bygga framtida topputövare. Men jag är också jättenöjd om de som går här senare presterar i arbetslivet.

Sverige har i jämförelse med Norge det lite tungt med att nå internationella framgångar i gevär. Och att som norrman nu göra svenska skyttar bättre har han inget emot.

– Jag utvecklar skyttar. Var de kommer ifrån spelar ingen roll, säger han. Jag tror att de svenska skyttarna förstår att det är ”all in” om de ska vara med, och inte 99 procent. Men där tror jag att de norska skyttarna är lite flinkare än de svenska, att de är bättre på att göra jobbet.

Hur stor fördel är det att som tränare ha egen skytteerfarenhet från hög nivå?

– Det kan vara en fördel, men du måste kunna lära ut, det är det viktigaste. Eleverna kanske lyssnar fortare på mig för att jag har den erfarenhet jag har, för att det kan vara svårt att ifrågasätta det, men de märker fort om jag inte kan lära ut.

Att flytta till Sävsjö tycker Leif Steinar Rolland känns bra men lite märkligt, och framför allt känns det lite jobbigt att behöva lämna sin ensamma mor kvar. Men han kände att han behövde en ny utmaning och den här passade.

– Så jag gläder mig för att det handlar om ungdomar och det är väldigt roligt att jobba med. ■

Född 17 januari 1989 Hemstad Pune, Indien Disciplin Luftgevär Världsranking 19 Bästa merit 1:a i asiatiska luftgevärsmästerskapet 2014, två fjärdeplatser på världscupen och att ha rankats åtta i världen i juli 2016.

POOJA

▼ MINI-INTERVJU

GHATKAR TEXT OCH FOTO: JOSEFIN WARG

Pooja Ghatkar slutade som fyra, fyra, elfte och trettonde på världscupens luftgevärstävlingar år 2016. Ett imponerande facit av indiskan som inledde fjolåret med att bara med en hårsmån missa en plats till Rio-OS. I januari i år tävlade Ghatkar på Swedish Cup, med tre medaljer som följd. Svensk Skyttesport passade på att träffa henne.

Varför började du med luftgevärsskytte?

– Min mamma idrottade och hon ville att också jag skulle bli aktiv i någon sport. Så har vi något som heter NCC, National Cadet Corps (en sorts frivillig arméträning, red anm), som jag gick. Där lärde jag mig om vapen och fick känna på dem. Efter gymnasiet hittade vi en privat klubb där de lärde ut luftgevärsskytte. Det var nästan nio år sedan nu.

Vad är det som du gillar med skyttet?

– Det som jag främst gillar är att du måste ha självbehärskning och du måste förbli lugn och kontrollerad. Det är det bästa.

Det är som meditation för mig.

▼ MINI-INTERVJU

2016 slutade du topp 13 på alla fyra världscuper i luftgevär. Hur känner du för den bedriften?

– 2016 var fantastiskt förutom att jag missade kvotplatsen i sista skottet på asiatiska OS-kvaltävlingen i januari. Skottet kom väldigt sent, jag tog för lång tid på mig för att jag ville göra det perfekt. Efter missen ville jag inte att mitt skytte skulle sluta där. I stället tänkte jag att jag skulle fortsätta skjuta riktigt bra för att visa vad jag egentligen kunde. Så alla fyra världscupplaceringar var enligt plan och jag är väldigt glad över att jag lyckades realisera vad jag såg framför mig. Att missa kvotplatsen gjorde mig nog mer mentalt stark.

Berätta om hur du tränar?

– Jag är skytt på heltid, men kommer att börja jobba framöver och hoppas att det inte kommer att påverka mitt skytte. Jag tror på skytte med kvalitet så mellan 9 och 11 på morgonen tränar jag skytte.

Efter lunch och lite vila tränar jag i gymmet i två timmar. Torsdagar är det vila.

Om det närmar sig tävling kan jag lägga in ett extra skyttepass per dag. Då försöker jag att inte fokusera på någon specifik detalj utan bara hitta rytmen. Annars kan jag fokusera på detaljer som finalskytte, avtryckaren, ställningen eller testa något nytt och se om det fungerar för mig. Om jag gjorde misstag igår fokuserar jag på dem i dag. Sedan slutet av 2016 jobbar jag med Gagan Narang. När jag har problem berättar jag det för honom och han guidar mig. Han är själv aktiv skytt så han kan inte sitta bakom mig och se, men vi tränar skytte och fysiskt i gymmet tillsammans och han är ett bra stöd för mig nu.

Vilka är dina starkaste sidor som skytt?

– Jag är väldigt disciplinerad. Jag är också väldigt tyst, och det hjälper att stå stilla och tyst och skjuta. Och jag tror på hårt arbete, så jag är alltid redo för det.

Vad känner du att du behöver förbättra som skytt?

– Mestadels min mentala inställning. Jag tänker för mycket, vilket inte är nödvändigt. Men jag jobbar på det med en mental coach hemma i Indien.

Vad har du för mål med ditt skytte?

– Att fortsätta förbättras. Jag vill inte sätta en specifik tävling som mål, men jag känner att mitt huvudsakliga mål är att bli världsetta. Jag är väldigt positiv och tror att det snart är möjligt!

Slutligen, vad inspirerar dig?

– En sak som jag alltid tänker på är att det inte finns någon genväg till framgång. Vad du än vill uppnå måste du förtjäna det och jobba för det. Det är så du kommer att bli framgångsrik. ■

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

55

FÖREDRAR DU ATT TRÄNA ENSAM ELLER ATT TRÄNA I GRUPP, OCH VARFÖR?

Skytte e Sport NÄSTA NUMMER CARL ANDERSSON lerduveskytt, Svegeråsens JSK & Vilske JSK Det är väldigt opraktiskt att träna själv eftersom någon måste trycka fram duvor hela tiden. Men om det skulle fungera att träna ensam så skulle jag nog välja att träna i grupp oavsett. Det är bra med ett avbrott ibland tycker jag, man kan inte bara stå och mala hela tiden. Det är perfekt att vara tre.

TOMMY NÄSSÉN pistolskytt, Kungliga Värmlands Regementes Skytteförening Jag föredrar att träna i grupp, för det är då först man kan diskutera med och få idéer av andra skyttar. Jag kan bara bli bättre av att lära av andra. Står jag ensam blir jag bara bättre på det jag redan kan.

MAXA DIN TRÄNING MED EN

SIMULATOR INGER LILIEGÅRD pistolskytt, Linköpings SKF Ibland är det jätteskönt att få koncentrera sig själv, och ha egentid i skjuthallen, och ibland är det jättekul att träna i grupp. Så båda delarna är bra.

SAUL JOHANSSON EMELIE LINDAHL luftgevärsskytt, luftgevärsskytt, Ramselefors Skytteförening Malmöskyttarna Det är väl att träna i grupp. Det känns lite mer motiverande att ha andra runtomkring sig när man skjuter, än när man är ensam.

Det handlar lite om gemenskap.

Jag föredrar att träna i grupp för att man kan peppa varandra och dela med sig av olika erfarenheter. En annan kan tipsa mig om något den ser. Jag tränar mest i en liten grupp om fyra stycken.

VAD VILL DU LÄSA OM I SVENSK SKYTTESPORT? TIPSA

redaktionen@skyttesport.se!

ANNONSERA I TIDNINGEN

Kontakta Leif Dylicki för annonsprislista leif.dylicki@agrenshuset.se • 0660 29 99 58

56

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

Skytte e Sport

www.skyttesport.se

Duvnäs Företagshus 781 90 Borlänge 0243 - 230504 www.staffansvapen.se SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

57

KORSORDET SAMLAR OLJEMINISTRAR

SAMMANSNITTSLUTNINGS- MINNE SPETS

ARVSAN- TROTS LAG COTTAGE TROTS ALLT CHEESE

LÅGADEL FÖRR

SPELAS

HA HOS ALLEHANSIG

BAS

DA PÅ

KAN LEDA PLAN

Bild: 7x5 rutor

SKARPSKYTT I MUSIKAL

LJUSTER

FÄRRE ÄN FÅ UTVINNS UR LIN

PASSERAR NOG RIKSDAGEN

LUREN FÖR JUAN OMRÖSTNING

SPELBOLAG KRÄLDJUR

LUFTDRAG SVERIGES 7:E Ö FÖRNÖJD

TR16155_

SÄNDER SA ABEL I ETERN TILL TVÄRNITEN ADAM I RINK

HAR LAKRITSSMAK

ASPEKT FRÅN KÖPARE

VÄSTAFRIKASTAT

PENDYL

HAR SIN EGEN SOMMARVISA

BUTELKORT JERA HERRE I MANCHESTER EGEISK Ö

JOURNALER BILDSTANDARD

KAN MAN SÄTTA

0756_

GÖRA STILTON MÄSTERSKAP

LÄGGA UT LOCKBETE

ABAKUS

GRÅBEN MELLANSPEL

KEDJA IHOP PÅ NYTT

SKAPAR

RULLATS ÅSYFIHOP TATS

VÄSEN

ANMODA

INNEFATTAR KALENDRAR

VÄDRA

SAMMANDRAGNINGSMOTSATS OXUDDE 0756

GÖMDE

RAMASKRI

TROSS

Bild: 4x7 rutor 121-14

GILLAR SUDD PRONOMEN

VIKTMÄTS KULA I

0756_

BETYG FÖRENADE FABRIKSVERKEN CYKLA

VÄSENTLIG

proppar

KALLAS MÅNGET SOMMARSTÄLLE

GÅ I BITAR LITEN JYCKE STATERNA

VALL

SURFAS DET PÅ

EN ASTRIDFIGUR PREFIX

STARKVARA

BINGEN OCH SKANKEN

STUDERAR PÅ GAMMENYN

STÅNG WOLLTERDOTTER

GNUTTA TOLV SIGNATUR EFTER P.S.

FÅ I SIG GRÖN

RUTTEN

SKIFTNING

SOM TIO KORSSTÄLLTS

PÅ STRASSBURGÅKET

SYNAS TYDLIGT

Vinnare korsordet nummer 4 2016 Arne Karlsson, Annelöv, Anna-Lisa Swahn, Rättvik och Göran Törnqvist, Garphyttan Vinnare i kryss nr 1 2017 presenteras i nr 3 2017. Vi vill ha ditt kryssbidrag senast den 30 juni.

D

E

TRIGGAR PRIVATA AFFÄRER

G

UPP- SITTER MONTÉSNYGG- UTANDE ÖVARE I

GNÄLL PLATS FÖR OS

B

TRIUMFERAT SANDJORD

S

DANANDE AV FÄSTE TURER SOLGUD

R E

ÖRNGOTT

LANDSÄNDA

V

MEST DRÅPLIGA

ÄR SJÄLVKLARA PÅ JULBORD

E D A M E R O S T A R

GRÄNDER

S I D O G A T O R

10 000 DECIMETER

K M

DOFTANDE

A R O M A T I S K

STATEN

R I K E T

BYST DARR PÅ MANSCHETTEN

DOPP TÖCKEN

BRA

SAMLAR MÅNGA TITTARE

S A D E L

R

SPETS

VETANDE

VÄRLDSVAN

B L

SLUT

SVEP KLYFTA

U D D

TVÅL

O

A L L SJUNGS SOLO

I

T A G UPPEHÅLL

SKICKAS TILL Svenska Skyttesportförbundet, Josefin Warg, Box 11016, 100 61 Stockholm senast den 30 maj 2017.

TRE VINNARE FÅR VAR SIN SKRAPLOTT.

R A

I N G E N B R I S T P Å J O U R N A L I S T A P E

PÅ BONNÅK

DREADLOCKS

R A S T A F L Ä T O R

PERSIEN FÖRR

KRASCHADE ÅKEN

V R A

FALSKT YTTRE

HÖRS FLASKOR TILLPLATTA

MER UNIK

REP FÖR TARZAN

E G N A R E

O

OBSERVERA LITER

S K E

L I A N

LÄT SOM MYGGA ÄPPELSORT

ÖRESVIN

T V

FISKELINOR FOTBOLLSKLUBB

D E L F ÄR SPRÖD MED MAJSSMAK

58

EXKLUSIV SÄLJER UT

D Y R

K L I R R A SÄGS SMITTA AV SIG

ÄR SMAL NUMERA

S E

KASSETTBAND

HÖNSHJÄRNAN

MOTSKAKAR VIND- GALLER EN

TRAD BÖRJAR I SCHACK

T A C O

ÄR OFTA STORT I KÖR

VEN

NY TEKNIK

I

BESTALS

YTTRADES

OMGIVNINGEN

ÖLTYP EVANGELIEDEL

I R A N

PRONOMEN RESPIT

NYPYSER SILVER UNION

MITT I FOTO FÖRE MAJESTÄT

O T

E R

N S

S A D E S VANORNA SES I KOGER

KEDJA AV BERG

R U T

I P A

DRAG

Å

GRAND PRIX

ANTILOPER

L

G P

I N E AMFORA

SISU

U R

E N V I R O N G E N

R Ö S T A N T A L

SVENSK SKYTTESPORT NR 1 2017

B I L

F Å N G A R N A

R U T T

M E T R E V A R I N E

FORDON

T O K E N

L E E N D E T I N A D

D

HJALMOXUDDE AR SÖD0557 ERBERGDOTTER

D O R A

Namn............................................................................................................................................................................................................................................... ................................................................................................................................................................................................................................................................

Adress.............................................................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................................................................................

Postadress................................................................................................................................................................................................................................... ................................................................................................................................................................................................................................................................

Nytt luftgevär - Modell 800 X Alu 6 Medaljer EM 2016!

• • •

Förbättrad rekyldämpning.

Kortare skottavgångstid. Ännu fler inställningsmöjligheter.

Korthållsgevär (vi har även begagnade gevär) 2700 Super Match

• •

Godkända för alla korthållsgrenar Alu finns som lätt gevär (5,1 kg)

5,6-6,1 kg

Vill du ha inskjuten ammunition?

5,6-6,1 kg

2700 Universal

Kostnadsfri inskjutning vid köp av minst 1000 patroner.

5,2-5,5 kg

Kontakta oss!

Magtech har patroner från kaliber .25 (6,35) till .500

Patroner cal .22 per styck priser från: LAPUA X-act 4,17 kr LAPUA Midas + 2,64 kr LAPUA Polar Biathlon 2,40 kr LAPUA Center-X 1,87 kr SK Rifle Match 93,50 öre SK Standard Plus 93,50 öre *med reservation för prisändringar

Sort Magtech Magtech Magtech Magtech

Kula 32S&WL WC 38 Spec. WC 9B FMJ 9C JHP

Magtech 9F Magtech 9K Magtech 357E

Grains/ Energi Pris/ 50Gram E0 Joule ask Pris/1000 st 98 / 6,35 137 240 kr 3 850 kr 148 / 9,59 224 185 kr 3 280 kr 124 / 8 459 145 kr 2 190 kr 115 / 7,5 462 170 kr 3 000 kr

JSP-TC 95 / 6,15 JHP 147 / 9,53 SJSP Flat 158 / 10,24

517 320 724

170 kr 180 kr 220 kr

3 050 kr 3 200 kr 3 950 kr

Posttidning B

RETURADRESS SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET BOX 11016, 100 61 STOCKHOLM

www.norma.cc

Testa vår nya G7 funktion i vår ballistiska app.

Ladda ner eller uppgradera idag!

Carsten Brandt, Danmark

w w w. n o r m a . c c