SMOCKA 3/2022 by Smocka

3/2022 FÖRSTÅELSE

2 SMOCKA

INNEHÅLL TALTUR

Ledare Kolumn: Scenkonst som berör Podd: Fanatisk eller fanat-ish? Behind the scenes: Vad Finland funderar på

SAMHÄLLE Kallades naiv då han stannade kvar

Mönster i medierapporteringen stärker stereotyper Rösten som för dig hem

I FOKUS

Cecilia Wallius

KULTUR

Stanna upp och vänd blicken mot naturen Kåseri: Med en minuts marg Filmtips & korsord

Förståelse, vad är det? Förståelse uppstår mellan människor och befinner sig i ständig rörelse. Det finns ingen absolut förståelse, utan våra upplevelser påverkar hur vi förstår varandra. Roosa Uusitalo, reporter

Att förstå att folk befinner sig i olika livssituationer och har andra förutsättningar än en själv. Man behöver inte alltid förstå allt, men man måste acceptera att alla är olika. Vendla Fagerudd, reporter

Om man vill ändra på orättvisor måste vi ha tålamod, vara genuint intresserade och lyssna på varandra även i stunder då det känns utmanande. Elisabeth Tiila, reporter

Förståelse handlar om att vara empatisk, accepterande och öppen. Även förmågan att lyssna på varandra och inte direkt döma folk. Fanny Arra, reporter

En förmåga att se saker och ting från olika perspektiv. Att kunna lyssna på och respektera andra är nyckeln till förståelse. Emil Teirfolk, reporter

SMOCKA 3

TALTUR

LEDARE

k n o i s s g ö l f När korken ELIN WESTERLUND, TIDNINGSPRODUCENT

Förståelse är insiktens kusin. Jag associerar båda orden med något som vänder upp och ned på ens liv och ingenting blir som förr. Men vid närmare eftertanke behöver det inte vara så. Insikter kan vara väldigt små och vardagliga. Som veckans insikt, som krävde en golvmopp och en trasa.

Glad i hågen plockade jag fram en flaska hemgjord mjöd. Mjödets styrka hade jag dock underskattat. Då korken flög sin kos insåg jag att det här kommer att gå åt helvete. Men det var för sent att göra något. En halv sekund senare fick jag en rejäl mjöd-dusch som skulle ha gjort handduschens uppfinnare grön av avund. Söt och klibbig mjöd droppade från ansiktet, kläderna och håret, och golvet och taket fick naturligtvis också sin beskärda andel. Och korken då? Den landade bakom golvlampan av alla ställen. Sedan jag flyttat hemifrån har mina föräldrar tjatat om en viss sak. Ha aldrig mjöd i en glasflaska. Polletten trillade ned först då jag tog fram golvmoppen och disktrasan på tisdag kväll. En otroligt banal insikt, men som gör livet betydligt lättare.

Knappast har mina föräldrar duschat i mjöd. Men de var med om en viss explosion för 20 år sedan. En morgon hörde morsan en rejäl smäll från svalrummet. När hon öppnade dörren möttes hon av glassplitter och sötklibbig mjöd från golv till tak. En glasskärva hade fastnat i dörren och lämnat en fin skråma som minne.

6/5/2022 Ansvarig utgivare och chefredaktör: Alexander Beijar, Laura Törnroos, Charlotte Lindberg

Inte undra på att de tjatat om plastflaskor sedan jag flyttat hemifrån. Insikter behöver inte vara något livsomvälvande. Snarare kan det vara något så banalt som att inte förvara mjöd i glasflaskor. Jag vågar inte tänka på vad som skulle kunna hända om jag inte öppnat flaskan den där tisdagskvällen.

Producent: Elin Westerlund Reportrar: Roosa Uusitalo, Emil Teirfolk, Elisabeth Tiila, Vendla Fagerudd, Fanny Arra

Layout: Ellen Forsström, Vilma Niskanen, Amanda Mylläri, Maria Ylöstalo Pärmnbild: Mikael Westerlund, Maria Ylöstalo

4 SMOCKA

TALTUR

KOLUMN

Scenkonst som berör

Bild: Fredrik Nordström

FANNY ARRA

PODD

Fanatisk eller fanatish?

Har du någonsin varit på Tumblr eller kanske deltagit i en flashmob för att få One Direction att komma till Finland? Känner du igen känslan av samhörighet som finns på en ishockeymatch eller i ett nätforum? Smocka presenterar: Fanat-ish, podden om fankultur! Följ med Anna och Ida när de diskuterar fankultur och vad som egentligen kan klassas som en fandom. Alla har säkert någon gång varit besatt av något eller någon, vare sig det handlar om Harry Potter-serien eller Justin Bieber, men när går det

Konsten att skapa en djupare förståelse för andra kan göras på många olika vis. Scenkonsten kan ses som ett slagkraftigt tillvägagångssätt att åstadkomma det här ändamålet. Den nutida scenkonsten är väldigt bred och därmed kan förståelse skapas på många sätt. För några år sedan blev jag introducerad till en särskilt meningsfull form av scenkonst i den här betydelsen, nämligen postkolonial och politisk teater. Jag såg en ögonöppnande och betydelsefull pjäs i Stockholm av konstnären och doktoranden Ellen Nyman. Hennes pjäs Svarta Revolutionärer faller inte från månen väckte mitt intresse för de här formerna av teater. I postkolonial och politisk teater synliggörs ofta skadliga fenomen såsom eurocentrism, det vill säga att Europa och Västvärlden betraktas som hela världens mittpunkt. Här ses det västerländska jaget som norm och andra ses som underordnade, ociviliserade och avvikande. Det sker alltså en negativ tudelning som skapar rasistiska stereotyper. Därför borde dagens scenkonst alltmer fokusera på att göra politisk och postkolonial teater. Den här formen av teater bryter stereotyper och visar publiken vad som har orsakat den här tudelade världsuppfattningen och hur den kan bekämpas.

för långt? Är en fiktiv parrelation faktiskt en bra medicin för att underlätta livets svåra stunder? Leder en för hög samhörighetskänsla till huliganism på sportevenemang? Det här försöker Anna och Ida ta reda på i veckans podd. Vi får också höra andra röster på redaktionen och vad fankultur betyder för dem. Lyssna när Anna väcker smärtsamma minnen från ungdomstiden medan Ida har svårt att medge att hon också varit med i en fandom. Podden “Fanat-ish” finns på Smocka.fi.

Även postkolonial feminism kan tillämpas i dessa former av scenkonst. Här uppmärksammas hur västerländska feminister ofta ser alla kvinnor som jämlika, men ofta glömmer bort rasifierade kvinnor och deras position. Det här beror på okunskap gällande den västerländska kulturens dominans. Därför kan konstnärer via scenkonst öppna åskådarna ögon och lära dem att förstå den ojämlika relationen mellan vita och rasifierade kvinnor. Den finska identitetsbildningen är knuten till ”det europeiska”. Här ses Finland, Europa, kristendom och västvärlden som ett ”vi” och som sagt ses andra som inte hör till det här som exotiska. Därför borde de här ämnena inte bara belysas i scenkonsten, utan också i vårt finska samhälle, där högernationalistiska partier bara växer. De här partierna förstärker den eurocentriska världsbilden som har i hög grad medfört smärta och hat. Scenkonstens syfte har i århundraden varit att skildra samhälleliga problem. Strukturell rasism är ett stort problem i Finland och därför skulle det vara mer än relevant och viktigt att göra mer scenkonst som behandlar ämnet i fråga. Det här skulle kunna skapa allt större förståelse för våra medmänniskor.

Producent: Anna Louhisto, Ida Saari och Lukas Jokilehto Poddvärdar: Anna Louhisto och Ida Saari Ljud och klipp: Lukas Jokilehto

BEHIND THE SCENES

”Du har väl fått mina sms?” ROOSA UUSITALO Inget svar. Jag har ringt Thom Keen många gånger på morgonen och skickat flera sms, men han har inte svarat. Det är bråttom att få intervjun gjord då han ska åka tillbaka till Ryssland idag. Jag frågar veckochefen Sara om hon vet var han är. ”Han är utanför skolan just nu, försök springa efter honom!”, säger hon. Jag överraskar mig själv med att snabbt springa ut från redaktionen och ut på gården där jag ser Thom prata med en annan student. Jag frågar genast om han är redo för att bli intervjuad om sina utbytesstudier i Ryssland. Jag ber också om ursäkt för att jag plötsligt rusade fram till honom från ingenstans. Han säger tveksamt ja och vi går in för att börja intervjun. Senare under intervjun får jag veta varför han inte hade svarat mig. Mina samtal och meddelanden hade inte nått honom eftersom han har ett engelskt, ryskt och finskt simkort och det finska numret som jag fått fungerar bara på Whatsapp.

VECKANS SNACKIS: Lärarstrejk

SMOCKA 5

Lärare strejkar i Helsingfors, Vanda, Esbo, Grankulla, Uleåborg, Tammerfors, Åbo, Jyväskylä och Kuopio. Strejken berör 22 000 lärare.

Reaktioner på Twitter: @Jensmattfolk Ny dag, nytt torg, nytt strejkevenemang. Solidariteten är hög. Yrkeskårens gräns för hur långt man tänjer sig är nådd. Utan löneprogram kommer det inte att bli arbetsfred, det bör var och en finländare inse. #fsl #oaj #strejk2022 @sajokarlsson Strejkdag 2 Eftersom lärarens uppgift är lika stor som framtiden - krävs rejäl lön för oersättligt arbete! #småbarnspedagogik #livsviktigt #livslångtlärande #vädretärpåvårsida #ArvoaAsiantuntijalle #strejk2022 #oajneuvottelee @oajry @VOLiitto @villearponen Nu menar vi allvar – snart finns ingen ork kvar! @FSLararforbund @oajry #lakko2022 #strejk2022 @Idamlin Varför strejk? Jo vi behöver en hållbar arbetsbild i kombination med ett löneprogram. Vi strejkar inte i onödan, senast vi gjorde det var 1984. Men nu är måttet rågat - Nu är tid #avtal2022

6 SMOCKA

2014

2015

Hur kommer man på TV?

Hur ser man på en solförmörkelse?

2016

2013

2012

Hur raggar man upp en man?

Hur får man feber?

Vad Finland funderar på Det senaste decenniets mest googlade frågor. Vad gör man när man vill ha ett snabbt svar på något? Jo, först frågar man mamma men om det inte nappar är Google din bästa vän. Där hittar du svaret på nästan varje fråga. Vi radade upp finländarnas mest frågade frågor på Google från tio års tid.

Hur fångar man en Vaporeon?

2017 Hur gör man slime?

2019

2018

Hur kyler man ner lägenheten?

Hur går man ner i vikt?

2020 Hur smittar coronaviruset?

2021 1. Var kan man få ett coronapass? 2. När måste man fara till ett coronatest? 3. Vad ska man göra när det är tråkigt? 4. Hur får man ett coronapass? 5. Vad betyder sheesh? 6. Vad betyder simp? 7. När öppnar restaurangerna? 8. Hur får man sömn? 9. När syns corona i test? 10. Hur dog Alexi Laiho?

TALTUR

SMOCKA 7

SAMHÄLLE

8 SMOCKA

Kallades naiv då han stannade kvar

SAMHÄLLE

SMOCKA 9

Då Ryssland anföll Ukraina i februari ifrågasatte både vännerna, familjen och hemuniversitet Thom Keens val att inte avbryta sina utbytesstudier i St. Petersburg, men Keen hade bestämt sig. Han vill inte missa sitt efterlängtade utbyte. Under sina studier i Ryssland har han insett att landet är mycket mer än det man läser i västerländska medier. ROOSA UUSITALO

Brittiska studeranden Thom Keen, 22 är just nu i utbyte i St. Petersburg. Han ska åka tillbaka till Ryssland efter att ha firat valborg i Helsingfors. Bild: Maria Ylöstalo

tbytesstudierna är en obligatorisk del av Keens språkstudier vid University College London, UCL, men på grund av coronapandemin fick han vänta i ett år för att få inleda sina utbytesstudier i St. Petersburg, Ryssland. När det äntligen blev av i början av året, anföll Ryssland Ukraina. Då fick många utbytesstudenter panik och åkte

hem. – Mina vänner skickade ett meddelande till vår gruppchatt om att de skulle ta en taxi till den estniska gränsen inom två timmar och frågade om jag ville med. När jag sa att jag stannar kvar kallade en av dem mig naiv, berättar Keen. Keen medger ändå att han var rädd i början när ingen ännu visste hur situationen skulle utvecklas. Han är fortfarande förberedd på att lämna landet med kort varsel. – Jag behöver för säkerhets skull se till att jag alltid har tillräckligt med pengar för att ta en taxi till gränsen. Det kostar ungefär 60 euro, säger han. ”JAG STANNAR PÅ EGEN RISK” När kriget började bad hemuniversitetet Keen att lämna Ryssland, men han hade redan bestämt sig för att stanna. –När jag sade att jag stannar på egen risk så accepterade de det. Många andra universitet var väldigt strikta med att få sina studenter hem från Ryssland. De till och med förbjöd studenterna för att delta i distansundervisning från Ryssland.

10 SMOCKA

Alla internationella studerande som Keen känner i St. Petersburg har fått oroliga meddelanden från andra människor. Efter kriget började har de blivit ett litet och tajt gäng som stöder varandra. – Jag blir irriterad när människor som inte ens har besökt Ryssland förklarar för oss hur farligt det är där. Vi som har valt att stanna är lyckliga där, säger Keen. I början av kriget blev Keens föräldrar väldigt oroliga. Keens mamma avbröt kontakten med honom för en stund för att inte visa sin oro. Då fick han stöd av sin pappa, som sa att han också skulle ha stannat i Ryssland om han var i en liknande situation. Nu stöder båda föräldrar honom och låter honom att göra sina egna val. GENERATIONERNA HAR SVÅRT ATT FÖRSTÅ VARANDRA – Jag har bara sett en liten del av livet i Ryssland, konstaterar Keen och fortsätter. – Ryssland är ett väldigt stort land, med en stor mångfald, och det är näst intill omöjligt att förstå sig på allt på bara några månader. Keen känner att hans uppdrag på utbyte är att vara intresserad av den ryska kulturen och visa att det finns västerländska människor som faktiskt bryr sig om Ryssland. Keen efterlyser förståelse för vanliga ryska människor. – Unga studerande i Ryssland är väldigt lika oss. Jag har stött på russofobi på nätet och är trött på det, säger han.

VEM? Thom Keen 22 år Från Storbritannien

Studerat i tre länder

Studerar ryska och finska vid University College London (UCL) Är utbytesstuderande i St. Petersburg, Ryssland våren 2022 Var utbytesstudent vid Statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet hösten 2020

SAMHÄLLE

Ryssland är ett väldigt stort land, med en stor mångfald, och det är näst intill omöjligt att förstå sig på allt bara på några månader

SMOCKA 11

Keen trivs i St. Petersburg även om kriget syns i vardagen. ”Ryssarna är väldigt trevliga. Det är lätt att få vänner där”, säger han. Bild: Maria Ylöstalo

Utifrån är det svårt att förstå hur vanliga ryssar uppfattar kriget. Keen har fått lära sig mer om det genom att diskutera med ryska studerande. Generationerna i Ryssland har olika uppfattningar om kriget. Unga läser sina nyheter på appen Telegram, där de får information från den oberoende nyhetssidan Meduza. Äldre följer nyheter via kanalen Rossya 1 som ägs av den ryska staten. Det kan leda till missförstånd mellan generationerna. LIVET I RYSSLAND FORTSÄTTER SOM VANLIGT I vardagen märks kriget i viss omfattning. Många västerländska bankkort fungerar inte och flera västerländska företag har lämnat landet. Priserna i affärerna gick upp snabbt i början av kriget men nu har situationen stabiliserats igen. Keen är glad över sin tid i Ryssland. Han har firat valborg med sina finska vänner i Helsingfors och då Smocka träffar honom snart är det dags att ta bussen tillbaka till St. Petersburg. Att komma över gränsen nu är inte helt enkelt. Några internationella studerande som lämnade landet när kriget började har försökt komma tillbaka till landet senare. Bland dem också han som först kallade Keen naiv. Alla har inte lyckats att komma över gränsen.

– En kompis till mig försökte åka till Ryssland via Estland men blev utvisad när han saknade ett dokument från sin skola. Keen är glad över att åka tillbaka till Ryssland trots att han vet att bussresan kan bli lång då alla resenärers dokument granskas noggrant vid gränsen. – Såklart är det alltid lite nervöst, men jag är väl förberedd. Jag har med mig allt som behövs. Om de inte låter mig att komma in i landet av någon anledning, kan jag försöka en gång till imorgon. ÄNTLIGEN FRAMME Nästa dag berättar Keen till Smocka att han blev ifrågasatt av myndigheter vid gränsen. Keen kände sig orolig då detta var första gången han behövde utförligt förklara sina avsikter till gränsvakterna. – När jag upplevde svårigheter vid gränsen förstod jag att jag inte har valt den lättaste vägen, säger han och fortsätter – Men det här är en del av mitt äventyr. Det här påverkar inte min attityd mot St. Petersburg och vanliga ryssar.

12 SMOCKA

M ö ns

i medierapporteringen stärker stereotyper På valborgsmässoafton blev mannen som körde längs Norra Esplanaden misstänkt för en rad olika brott. I medier beskrivs händelsen som en olycka, vilket skiljer sig från nyhetsrapporteringen i liknande situationer.

VENDLA FAGERUDD

nder valborgsmässoafton, cirka en timme efter att statyn Havis Amanda prytts med studentmössa, kör en man längs Norra Esplanaden i Helsingfors i mycket hög hastighet. Mannen har upptäckts av polisen redan vid Norra Kajen där de signalerat åt honom att stanna. Trots detta fortsätter mannen färden med sikte mot centrum. I en video som publicerades på sociala medier kort efter händelsen ser man hur fotgängare blixtsnabbt väjer för bilen. Resan får ett abrupt slut när han krockar med en annan bil strax utanför ett kafé. Två fotgängare skadas. När polisen griper mannen gör han motstånd. Han försöker slita sig från deras grepp och ropar åt dem att släppa honom ’’Jumalan nimessä’’ – i Guds namn. Mannen är misstänkt för bland annat grovt äventyrande av trafiksäkerheten och grovt vållande av personskada. Ändå betonar många

nyhetsmedier att mannen inte haft religiösa eller politiska motiv. Ett flertal artiklar skriver att mannen är en högt uppsatt tjänsteman och att han är politiskt aktiv. En del lyfter fram att hans agerande kan bero på svår psykisk ohälsa. Har det här ett samband med att han är en vit finländsk man? Enligt Camilla Haavisto, universitetslektor i kommunikation vid Svenska social- och kommunalhögskolan i Helsingfors, lägger folk lätt skulden på individen när det handlar om en infödd finländare som begår dessa typer av brott, till skillnad från när den misstänkte har utländsk bakgrund. Då är risken större att folk tänker att det är typiskt för den sociala gruppen som personen representerar. Haavisto säger att de begrepp som används i media för att beskriva en händelse har stor betydelse för hur informationen tas emot av publiken. ̶ De ord som används kan verka

Camilla Haavisto Bild: Mikael Westerlund

SAMHÄLLE

SMOCKA 13

ganska obetydliga, men spelar ändå en stor roll för hur man tolkar det som hänt. Antingen bekräftar de eller omkullkastar tankar och stereotyper som mediekonsumenten redan har, säger Haavisto. Enligt Klas Backholm, lektor i medier och kommunikation vid Åbo Akademi, tenderar medier att ofta beskriva en händelse på liknande sätt, särskilt i det första skedet av krisen när mycket ännu är oklart. Orsaken till det här är att polisen till en början ofta ger begränsad information om det som hänt. ̶ Samtidigt som en redaktion vill vara först med en nyhet vill ingen ta det första steget. Man vill inte behöva ta konsekvenserna av att man gett en felaktig bild av händelsen, säger Backholm. Backholm menar att få vill tro

att en till synes ’’vanlig’’ och skötsam finländsk medborgare skulle vara benägen att begå ett sådant brott med avsikt att skada andra. Enligt honom är det normalt att många vid liknande händelser drar slutsatsen att gärningsmannen hör till en extremistisk grupp ̶ speciellt om personen hör till en etnisk minoritet. ̶ Det är tragiskt men vi ser detta mönster i fall efter fall, säger Backholm. Smocka har inte lyckats nå polisen för en kommentar.

Klas Backholm Bild: Vera Schoultz

14 SMOCKA

SAMHÄLLE

n e t s s o ö m R

Har du någonsin funderat på vem det är som ropar ut namnet på nästa hållplats, då du åker hem med spårvagn, buss eller metro? Eller hur personen i fråga har blivit vald att bli rösten i kollektivtrafiken som leder oss hem?

för

FANNY ARRA

” …Hakaniemi, Hagnäs! Kaisaniemenpuisto, Kajsaniemiparken!” Utrop som de här har buss- och spårvagnspassagerare fått höra sedan sommaren 2018 då utroparröster togs i bruk. År 2014 började Helsingforsregionens trafik (HRT) planera att ta dem i bruk också i bussar och spårvagnar, efter att utrop tidigare bara har hörts i metron. Det här förbättrar och underlättar resandet på ett allmänt plan, enligt HRT. VÄGEN TILL DEN PASSANDE RÖSTEN Den nyaste rösten är skådespelerskan Alma Pöysti. Pöystis röst valdes år 2015, efter att både HRT:s kunder och experter föredrog hennes röst framom de tre andra alternativen som tagits fram. Passagerarna och experterna som var med under testperioden steg ombord på spårvagnen och bussen, och lyssnade på de fyra alternativa rösterna. Synskadade deltog också i åkturerna. Passagerarna erbjöds den här möjligheten eftersom det här enligt HRT var det pålitligaste sättet att analysera utropsrösterna, när de hördes i sin naturliga ljudmiljö. I planeringsskedet år 2014 övervägde HRT användning av deras egen personal som utropare. – Men vi hittade ingen lämplig kandidat inom vår egen personal. Därför bestämde vi att välja en professionell läsare, säger Joona

Packalén, från HRT Också valet av röster diskuterades. – När diskussioner fördes gällande röster berättade olika experter att en kvinnlig röst fungerar bättre i en bullrig miljö. Det här beror på att kvinnoröster vanligtvis är högre i frekvens, säger Packalén. HRT bestämde att utropsalternativen skulle bestå av fyra ljusare röster. PASSAGERARNAS UPPLEVELSER Utropen underlättar resande för många olika passagerartyper såsom synskadade, äldre, barn och turister. Packalén berättar att när HRT frågade sina passagerare om utropen gjorde resandet enklare svarade 64 procent att de var helt av samma åsikt eller nästan av helt samma åsikt. Endast sex procent var inte av samma åsikt. 80 procent av de som svarade tyckte dessutom att följande hållplats presenterades vid rätt tillfälle. Över hälften ansåg också att rösten i kollektivtrafiken var lämplig, och att volymen var passlig. HRT har också fått en del muntlig feedback av passagerare. En person berättar att det bästa med utroparrösterna är att han i lugn och ro kan läsa en bok och koncentrera sig på sin mobiltelefon, utan att han missar sin hållplats. En annan som har nattjobb menar att rösten kan väcka honom, om han håller på att somna.

VEM ÄR RÖSTEN I METRON? CARLA LINDELL BUSSEN OCH SPÅRVAGNEN? ALMA PÖYSTI TÅGET? REIDAR WASENIUS

SMOCKA 15

m e h d ig LA B L A B AB L A BL B L A BLA BLA

ta hållp la Sis

en ts

re fö

z t station b o n B Las

zone B ore ef

Foto: Inez Kjellman Bild på Högtalare: Unsplash Edit: Ellen Forsström

16 SMOCKA

I FOKUS

SMOCKA 17

18 SMOCKA

I FOKUS

Med “¡hola!”, “¿cómo estás?” och ett brett leende klarar man sig ganska långt I april åkte Cecilia Wallius ensam till Colombia utan att kunna nästan någon spanska alls. Hon visste att det skulle vara en stor utmaning och ett även större äventyr. Den största utmaningen visade sig ändå vara att förstå den nya kulturen.

ELISABETH TIILA När Cecilia Wallius anlände till Colombia var hon redo för nya upplevelser. Efter bara två veckor i Colombia bestämde hon sig för att volontärarbeta. Wallius bokade ett arbetspass via en app som förmedlar frivilligarbete. Från appen valde hon ett jobb på en ekofarm, eftersom den hade fått ett gott vitsord i appen. Hon hade en adress, men ingen aning om vart hon var på väg. Det enda hon visste, var att hon ville ut på äventyr. Wallius hoppade på en motorcykeltaxi och gav föraren adressen till farmen. Chauffören körde ut ur staden och släppte av Wallius mitt i djungeln. Motorcykeltaxin körde inte Wallius ända fram utan förklarade att hon nu måste gå till fots. Eftersom chauffören talade så snabb spanska kunde hon knappt förstå ett enda ord. Taxin körde iväg och Wallius blev ensam i djungeln. Hon började gå i riktningen som taxichauffören hade pekat ut och på vägen försvann uppkopplingen till internet. Plötsligt kom hon fram till en flod och kämpade sig över den. På andra sidan lyckades hon hitta en man som senare visade sig vara hennes arbetsgivare. Mannen blev förvånad då han insåg att hans

nya volontärarbetare knappt kunde någon spanska alls. INGEN NYTTA AV ORDBÖCKER Språk är ett väldigt centralt verktyg då det kommer till att förstå andra människor. Det här fick också Cecilia Wallius inse under sitt fyra dagars arbetspass på ekofarmen. Då varken Wallius kunde spanska eller arbetsgivaren engelska, fick de försöka använda sig av ordböcker och kroppsspråk för att klara av vardagen. – Det var ganska jobbigt till en början, men det är nog inställningen som avgör. Inte ens ordboken var till någon hjälp då den var från spanska till svenska. Jag försökte bläddra igenom ordboken så gott jag kunde, men den var nog inte till någon större nytta, skrattar Wallius. Till slut klarade vi oss nog bra och hade roligt tillsammans. Det är också viktigt att ha tålamod och se till att båda parterna känner sig hörda. Under sina två tidigare veckor i Sydamerika hade Wallius alltid haft någon spansktalande bekant med sig. Då fanns det alltid en räddare i nöden ifall Wallius inte hittade rätt ord eller inte kunde förstå vad någon sade.

– Det var ganska jobbigt till en början, men det är nog inställningen som avgör. Inte ens ordboken var till någon hjälp då den var från spanska till svenska. Jag försökte bläddra igenom ordboken så gott jag kunde, men den var nog inte till någon större nytta, skrattar Wallius. Till slut klarade vi oss nog bra och hade roligt tillsammans. Det är också viktigt att ha tålamod och se till att båda parterna känner sig hörda. Under sina två tidigare veckor i Sydamerika hade Wallius alltid haft någon spansktalande bekant med sig. Då fanns det alltid en räddare i nöden ifall Wallius inte hittade rätt ord eller inte kunde förstå vad någon sade. – Lite kämpigt är det, men med “¡hola!”, “¿cómo estás?” och ett brett leende klarar man sig ganska långt, säger Wallius som fortfarande befinner sig i Colombia. KULTUREN KAN VARA MER UTMANANDE ATT LÄRA SIG ÄN ETT NYTT SPRÅK Förståelse handlar inte bara om språk. Att förstå en annan kultur eller värderingar som skiljer sig från de egna, kan vara mer utmanande än att lära sig ett nytt språk. Trots att

SMOCKA 19

Googles översättare kan hjälpa till med språket, finns det inget liknande hjälpmedel för kultur eller gester. Under sin resa har Wallius fått vara med om många härliga upplevelser, men hon påpekar samtidigt att kulturskillnaderna varit utmanande att hantera. Attityden mot kvinnor och abort är ett exempel. Det är viktigt att förstå varifrån olika uppfattningar härstammar, som till exempel historia och religion, men det är en annan sak att acceptera dem. Då en värdering till exempel bryter mot de mänskliga rättigheterna kan det här vara en viktig sak att komma ihåg. Det är möjligt att förstå varför något är på ett visst sätt utan att man behöver acceptera det. Wallius beskriver hur hon inte kan röra sig fritt och känna sig trygg som kvinna i Colombia. Under hennes resa har det varit en av de största kulturskillnaderna och utmaningarna. Då hon rör sig på stan har hon ofta med sig ett gäng killar för att känna sig trygg. ÄVENTYR TILL EN Ö En dag kände Wallius att hon blivit trött på staden hon befann sig i och ville åka vidare på ett nytt äventyr. Hon tog både buss och motorcykeltaxi för att komma fram till en strand därifrån hon skulle åka båt till en ö. Då hon kom fram hade hon inte turen med sig och märkte att dagens alla båttransporter redan åkt. Orolig och utan kontanter befann hon sig nu på en plats där det inte fanns någonstans att sova. Att åka tillbaka var inte heller ett

alternativ då hon skulle ha behövt kontanter för att betala transporten. Turen tycktes ändå vända, för plötsligt hittade hon en båt som skulle transportera is till den ö hon skulle åka till. Lokalbefolkningen var förvirrade över att hon inte åkt över till ön tidigare under dagen, men gick med på att ta med henne på båten. Väl framme träffade Wallius en trevlig kvinna som hjälpte henne. Wallius blev välkomnad till ön och människorna hon träffade erbjöd mat och husrum. En lokal kille kom fram för att tala och berättade att det på kvällen är fest i byn. Han frågade om Wallius ville ha sällskap till festen och efter en stund tackade hon ja. På kvällen gick de i en halvtimme genom mörkret för att komma fram till festen i byn. Festen var full av lokalinvånare och inte en endaste turist syntes till. Vid ett bord satt en grupp medelålders män. Wallius nya kompis verkade känna igen dem, så de satte sig för att spela domino tillsammans. Resten av natten gick åt

Motorcykeltaxi är ett populärt transportmedel i Colombia. Också Wallius använder sig aktivt av dem. Bild: Privat

20 SMOCKA

I FOKUS

bia Co

b m lu ia Colmb

till domino, dans och skratt. Wallius fick också ett nytt armband som tack för sitt fina sällskap. Trots motgångarna blev det en härlig dag tack vare öns lokalbefolkning. Att resa ensam är något Wallius rekommenderar för alla och hon tipsar också om att välja ett land som inte nödvändigtvis har det bästa ryktet. Det viktigaste är att göra sin research i förväg så man inte råkar ut för något oönskat. Wallius vill uppmana alla att vidga sina vyer och sträva efter att öka sin förståelse för andra kulturer. För henne har resandet varit ett mycket passande sätt att göra det. – Jag vill resa till ställen som beskrivs som kontroversiella. Till näst skulle jag vilja resa till Iran. Det är också ett land som har specifikt rykte och människor har mycket fördomar mot landet och iranier, säger Wallius.

o ia C lu LAND?

Colombia

HUVUDSTAD? Bogota

OFFICIELLT SPRÅK? Spanska

Wallius träffade på vänliga lokalinvånare och åkte tillsammans med dem båt till en ny by. Bild: Privat

BEFOLKNING? Cirka 50 miljoner

STATSSKICK?

Republik

VALUTA?

Colombiansk peso

KULTUR

SMOCKA 21

22 SMOCKA

Stanna upp och vänd blicken mot

NATUREN Älgar som simmar över Ångermanälven. Abborrar och mörtar som leker i Bodvattnet. Eller varför inte en sju timmar lång tågresa? Det här är exempel på innehåll i slow-tv. EMIL TEIRFOLK

KULTUR

SMOCKA 23

Forskare vid Åbo Akademi tror att den slow-tv-tittande kan vara ett sätt för människor att stanna upp och fly urbana miljöer. Bild: Fredrik Nordström

24 SMOCKA

KULTUR

Slow-tv skildrar ofta vardagliga händelser och processer. Det långsamma och autentiska formatet kan fungera som en verklighetsflykt. – Slow-tv är en maratonsändning där man följer ett händelseförlopp. Det ska vara dokumentärt, inte påhittat, säger Joakim Lax, redaktör för Svenska Yles program Naturväktarna. Lax tycker att slow-tv genren är svår att definiera. I vanliga fall kännetecknas slow-tv av att man följer en långsam och gärna direktsänd process från olika kameravinklar. – Det unika är att man med hjälp av teknik kan komma så nära ett händelseförlopp. Joakim Lax tror att det långsamma formatet ger tittaren möjlighet att varva ner och låta tankarna flöda fritt.

Det är inte en massa superhjältar som svischar förbi – Det ligger något i det långsamma formatet. Det blir en skön motvikt till allt det andra som redan är färdigtuggat och småstressigt, så som sociala medier med snabba nyheter och jakten på klick. Det är vilsamt för en hjärna som annars jobbar på högvarv, anser Lax. Blanka Henriksson, universitetslärare i kulturanalys med inriktning etnologi och folkloristik vid Åbo Akademi, tror att slow-tv fungerar som ett alternativ till den snabba underhållningen. Henriksson tänker sig att det måste gå tillräckligt långsamt för att vara intressant. Slow-tv kan vara ett spännande sätt att avbilda verkligheten. – Det finns ingen given story som ska följas utan du är ganska fri att fundera själv, säger Henriksson. Filmer och dokumentärer bygger ofta på snabba klipp och noggranna manus. Med slow-tv tas ett långt steg bort från det här.

Lax menar att slow-tv formatet och avsaknaden av manus ger tittaren en möjlighet att själv fundera på vad som kommer ske till näst. – Det eggar fantasin vilsamt. Vi behöver tillåtas att tänka och ta in, säger Lax. EN KÄNSLA AV AUTENTICITET Ett nytt slow-tv-program från Svenska Yle är Fiskstigningen. Programmet visar hur fiskar leker i Bodvattnet i Kvarkens skärgård. Det är ett sätt att erbjuda underhållning och samtidigt sprida kunskap om ämnet. – Alla har inte möjligheten att bege sig ut i naturen och se det här själva, så vi ville leverera det hem till människors telefoner och plattor, förklarar Lax. Lax förklarar att arbetet bakom en produktion är tidskrävande, resurskrävande och förutsätter noggrann planering. Det är viktigt att ta hänsyn till djurens och naturens spelregler. Kameror och mikrofoner bör placeras diskret för att inte påverka djurens beteenden. Det

gäller också att fundera på tekniska lösningar för att få signalerna att sändas vidare. – Det är inget man vevar ihop över en helg, säger Lax. Blanka Henriksson tror att det är just naturupplevelsen som skapar lugnet. – Du följer inte enskilda personer utan ett flöde på en plats och ser växlingar i årstider och väder. Hon tänker sig att det för många kan vara ett sätt att fly verkligheten och finna ett lugn. Till exempel Den stora älgvandringen, som visar älgar och natur i Ångermanland i Sverige, kan utgöra en verklighetsflykt för dem som sitter i urbana miljöer. Det är ett sätt att fly från det snabba och hektiska till det långsamma. Henriksson tänker sig att det enkla formatet tilltalar publiken. Det kan skapa en känsla av här och nu, en känsla av autenticitet. – Det är inte en massa superhjältar som svischar förbi, utan det är till exempel älgar som vandrar, säger Henriksson.

SMOCKA 25

KÅSERI Den här filurerna kan du möta i rutan då du ser på slow-tv! Bild på fiskar: Yle Bilder på tvn: Unsplash

Med en minuts marginal VENDLA FAGERUDD

Det här visste du inte om slow-tv! För "Den stora älgvandringen" krävdes över 20 kilometer kabel för att få allt materialt överfört till kontrollrummen I samma program användes mer än 30 kameror! Facebookgruppen “Vi som gillar den stora älgvandringen på SVT!” har nästan 40 000 medlemmar. För "Fiskstigningen" användes 8 kameror.

Snoret rinner och halsduken fladdrar medan jag småspringer tafatt för att busschauffören ska känna åtminstone en gnutta empati och låta mig åka med. Den barmhärtige samariten öppnar dörren och låter mig – det osnutna nervvraket – stiga på. ’’Aamulenkki?’’ skrattar han. Jag nickar och förvrider ansiktet i något som skulle kunna liknas vid ett leende. Svettig och förnedrad efter den femtio meter långa joggingturen pustar jag ut. Jag sjunker ner i sätet och är arg på mig själv över hur urbota korkad jag är. Att jag morgon efter morgon vaknar med ett ryck efter att halvsovande förnekat en timmes vilt tjutande alarm. Alla de gånger jag och mitt undermedvetna stridit om ifall jag ska sova vidare eller stiga upp i tid som en normalt funtad människa. Häftigt flåsande störtar jag ut ur bussen och nedför rulltrapporna till metron. Jag armbågar mig förbi de andra resenärerna. ’’Ur vägen’’ morrar jag sammanbitet och lyckas i sista stund väja undan en äldre herre som i ställt sig mitt i tumultet för att putsa sina glasögon. Mitt undermedvetna vill uppenbarligen inte att jag skall störta ner för rulltrappor och väja undan äldre herrar. Inte heller att jag ska gå i skola eller ha ett jobb. Det tycker att jag gott kan glida tillbaka in i drömmarnas värld och att pengar och utbildning är överskattat. Det tycker jag inte, men det skiter mitt undermedvetna i. Metron kommer och jag pustar ut igen. Jag tittar på klockan och ser att jag kommer hinna i tid – med en minuts marginal.

26 SMOCKA

TALTUR

TOPPLISTA

Filmtips

FANNY ARRA

Luta bakåt och hoppa i någon annans stövlar för två timmar. Här får du tips på filmer som ger en inblick i olika människoöden, känslor och livsval.

CALL ME BY YOUR NAME (BOK OCH FILM)

En bok och dramafilm som behandlar teman som kärlek och sexualitet. Det är en kärlekshistoria som skildrar en vacker och intim relation mellan två män, Elio och Oliver. Samtidigt får vi lära känna Elios empatiska och accepterande familj som befinner sig i norra Italien på 1980-talet.

SJÄLEN (FILM)

En animerad film som fokuserar på livets viktiga frågor såsom ”Vad är meningen med livet?”. Filmen hjälper oss att förstå vad som gör oss till människor på både ett humoristiskt och känslosamt vis. Filmens syfte är att lev livet fullt ut och var tacksam för det du har, så länge du ännu är här.

MINARI (FILM)

Minari skildrar en koreansk-amerikansk familj och hur de kämpar ekonomiskt. Filmen ger tittaren en inblick i ämnen som klass, utanförskap, kulturkrockar och drömmar. Fastän filmens tematik är rätt så dyster, har den också komiska inslag.

NORMALA MÄNNISKOR (BOK OCH TV-SERIE)

5 Bild: Unsplash

Är både en bok och serie, som behandlar kärlek, maktförhållanden, klasskillnader, psykisk ohälsa och vänskap. Marianne och Connell kommer från olika klassbakgrunder och vänskapskretsar, trots detta inleder de en nära relation.

EN OVÄNTAD VÄNSKAP (FILM)

En fransk film som visar hur två människor med olika bakgrund och personligheter kan skapa en stark vänskap. Här möts två olika världar: en ung man som har avtjänat ett fängelsestraff och en äldre rik man som förlamats efter en olycka.

FÖRBJUDEN FRUKT (FILM)

En finsk dramafilm som handlar om två laestadianska tonårsflickor från landsbygden. Flickorna reser till Helsingfors för att förstå sig på livet utanför deras religiösa närkrets.

SMOCKA 27

SMOCKAKRYSSET

Ledtrådar: Vågrätt 4. Person som arbetar frivilligt för ett gott ändamål 7. När skogens konung tar sig till sommarbetet 8. Förmågan att förstå och sätta sig in i någon annans situation 10. Huvudstaden där Nobels fredspris delas ut Lodrätt 1. Långsam och direktsänd process från olika kameravinklar 2. Film som skildrar en koreansk-amerikansk familj och hur de kämpar ekonomiskt 3. Plats för ’’Fiskstigningen’’ 5. Animerad film som fokuserar på livets viktiga frågor 6. App för kollektivtrafik 9. Alma vi såg som Tove på vita duken

1. Slowtv, 2. Minari, 3. Bodvattnet, 4.Volontär, 5. Själen, 6. HRT, 7. Älgvandring, 8. Empati, 9. Pöysti, 10. Oslo

”

Här ses Finland, Europa, kristendom och västvärlden som ett ”vi” och som sagt ses andra som inte hör till det här som exotiska. sid. 4 Kolumn av Fanny Arra

”

Det är inte en massa superhjältar somsvischar förbi, utan det är till exempel älgar som vandrar. sid. 24 Slow-tv

”

(...) en kvinnlig röst fungerar bättre i en bullrig miljö. sid. 14 Rösterna som för dig hem

””

Alla har säkert någon gång varit besatt av något eller någon, vare sig det handlar om Harry Potter-serien eller Justin Bieber, men när går det för långt? sid. 4 Veckans podd

Nu menar vi allvar – snart finns ingen ork kvar! s. 5 Veckans snackis

Jag blir irriterad när människor som inte ens har besökt Ryssland förklarar för oss hur farligt det är där. Vi som har valt att stanna är lyckliga där. sid. 10 Utbyte i Ryssland