VE VIKT CK ANS IGAS TE!
7.2.2014
Andas in SIDAN 4
TRAFFICKING · FÖRORENING · STARTUP · SOTJI
LEDARE & FOKUS
Visioner saknas i huvudstadsregionen TEXT HANNA RISKA
På sistone har nyheterna duggat tätt om
företag som inleder samarbetsförhandlingar och affärskedjor som skär ner sin verksamhet. President sauli niinistö lyfte i januari fram bioenergin och uppstartsföretagen som räddningen i framtiden. Den traditionella industrin och exempelvis pappersindustrin har varit en klart lysande stjärna på exporthimlen. Nu erbjuder den inte längre trygga arbetsplatser och kan inte garantera en stabil ekonomi. Under veckan har ett exempel på motsatt
utveckling lyfts fram i medierna, nämligen den blomstrande energidustrin i Vasa. I Vasa finns lediga jobb för dem som besitter den rätta kompetensen. Över 120 företag ingår i energiklustret Energy Vaasa och tillsammans står de för 30 procent av Finlands totaltexport inom energibranschen. Nätverket har målmedvetet byggt upp sitt varumärke under flera år.
”Goda råd är dyra då arbetslivet förändras och inga regioner har råd att stå vid sidan om utvecklingen.”
I Helsingforsregionen finns både utbild-
ning och företag kopplade till energi, men den synliga profileringen lyser med sin frånvaro. peter lund, professor i teknisk
fysik vid Aalto-universitetet, sade på torsdagen till Smocka att ingen tagit initiativ till en liknande profilering i huvudstadsregionen. Han påpekade att hela Vasaregionen och dess nätverk engageras och används aktivt. En viss rådande entreprenörsanda och stadens storlek spelar säkert också roll. Att samarbeta med olika företag är centralt för Aalto-universitetet, men Lund bedömer att till exempel staden inte hinner initiera nya projekt. mikael paronen, prefekt vid institutionen för energi- och materialteknologi vid Arcada, säger att man fokuserar på skräddarsydd utbildning för arbetslivets behov. Han tycker att det skulle vara bra i fall företag i högre grad hann kontakta högskolan angående intressanta samarbetsprojekt. Goda råd är dyra då arbetslivet förändras
och inga regioner har råd att stå vid sidan om utvecklingen. Så som exemplet Vaasa Energy visar behöver en hel region engageras och överraskande samarbetspartner mötas. Det är fördomsfria satsningar och engagemang på flera olika nivåer mellan företag, organisationer, utbildningar och instanser i kommuner och städer som ger nya jobb. Vi måste tänka utanför ramarna – det som behövs nu är visioner och handling.
Få industriarbetare i Kronohagen Mejlans
4,8
5,5
Berghäll
Bakre Tölö
5,4 Sörnäs
5,4 Helsingfors
5,9
Främre Tölö
4,8
Kampen
6,0 Drumsö
7,7
5,0
Kronohagen
Industrin
44 5,8
Skatudden
5,6
Busholmen
5,4
Anställda i hela landet under 45 år över 45 år
Rödbergen
Munkholmen
2 SMOCKA 2/14
IT-branschen
Källa: Statistikcentralen 2011
6,1
Ulrikasborg Kartan illustrerar andelen industriarbetare i de olika stadsdelarna i Helsingfors. Drumsö har störst andel personer som arbetar inom industrin, medan Kronohagen och Berghäll har en förhållandevis liten andel.
KROKEN
Jeanette Björkqvist har skri-
vit dokumentärföreställningen Kvinna till salu. Pjäsen handlar om människohandel och baserar sig på verkliga rättsfall, hopknutna av en fiktiv berättelse. Rättsfallen har krävt en stor del research, eftersom de ofta är hemligstämplade. Enligt Björkqvist, som till vardags arbetar som journalist, var det oumbärligt att vara van vid att gräva fram information. I Finland har endast en handfull fall dömts vara sexuellt relaterad människohandel, men mörkertalet är antagligen stort. Pjäsen har premiär 21.2 på Svenska teatern och är regisserad av Marcus Groth. Lyssna på Studio Smocka 7.2 kl. 8.00 eller gå in på smocka.fi för en längre intervju om människohandel och sexköp med Jeanette Björkqvist.
SMOCKA 2/14 3
INBLICK
Hanaholmens kraftverk värmer Helsingfors med stenkol.
Helsingfors är Nylands miljöbov Utsläppen av växthusgaser i Nyland har minskat men är fortfarande större än i resten av landet. En översikt som gjorts av Närings-, trafikoch miljöcentralen visar att en av de största orsakerna till utsläppen i Nyland är fjärrvärmeproduktion. Det är Helsingfors som står för de största utsläppen.
nen står för den största delen av utsläppen. – Jag tror inte att utsläppsnivåerna kommer att öka. Det är däremot svårt att minska på utsläppen eftersom det hela tiden flyttar fler människor till huvudstadsregionen. Hushållen har lyckats sänka på utsläppen men den stora befolkningen gör ändå att utsläppsnivåerna är höga, säger Nissinen.
TEXT FANNY LUNDIN BILD CAMILLA BERGHÄLL
I Helsingfors är fjärrvärmen en av de störs-
De totala nyländska utsläppen har minskat
sedan 2006 men resultaten uppnår ändå inte landets målsättning. Trots att utsläppen per invånare minskat, är Nyland på efterkälken eftersom utsläppen i hela Finland ligger på samma nivå som 1990. ari nissinen som är enhetschef vid Finlands miljöcentral, SYKE, menar att huvudstadsregio4 SMOCKA 2/14
ta bovarna. Fjärrvärme, som ofta produceras genom förbränning av stenkol, är det vanligaste sättet att värma bostadshus i Helsingfors. Enligt Helsingfors Energis miljöchef maju westergren är fjärrvärme den mest resurseffektiva uppvärmningsmetoden som finns i dag. – Vi producerar värme och el samtidigt, vilket är mer miljövänligt och förmånligt än att producera de två var för sig. I Norden är
metoden vanligare än i övriga Europa, säger Westergren. Helsingfors stad har som mål att Helsing-
fors Energi ska öka sin användning av förnybara källor till 20 procent innan 2020 och biomassan träpellets ska i år börja användas mer kontinuerligt i produktionen. Dessutom ska vind- och vattenkraft utnyttjas mer än förut. Miljöorganisationen Natur och Miljös verksamhetschef bernt nordman tycker att en minskning av fossila bränslen är ett gott initiativ. – Det är svårt att göra större förändringar eftersom det skulle kräva miljardinvesteringar. Vi håller tummarna för att användningen av förnybara energikällor kommer i gång. Nyland har som mål att år 2050 vara kolneutralt vilket betyder att lika mycket koldioxid som frigörs i utsläpp ska bindas i naturen.
Statsledare bojkottar OS Politiker väljer att bojkotta de olympiska spelen, och antihomolagen är bara en orsak. Samtidigt hotas OS av terrordåd och kostnaderna går långt över den planerade budgeten. TEXT ERIKA LINDROOS
Många statsledare har meddelat att de inte tänker resa till Sotji. Bojkotterna beror ändå inte bara på den ryska antihomolagen som lett till förtryck och våldsamheter mot hbtq-personer. Orsakerna är varierande och en del, som till exempel Storbritanniens premiärminister david cameron, väljer att stanna hemma helt enkelt för att schemat är fullt. Litauens president dalia grybauskaite har meddelat att hon bojkottar på grund av politiska oenigheter med Ryssland. Samtidigt finns också län-
der som till exempel Bulgarien som inte kan tänka sig en bojkott. De kan inte ta risken att stöta sig med Ryssland eftersom de importerar en stor del av sin energi därifrån. Det finns också politiker som
tycker att en bojkott är en dålig idé och att det är fel sätt att få till stånd en förändring. Norges statsminister erna solberg förespråkar i stället en dialog mellan länderna. Antihomolagen är inte det enda som skapat diskussion. Kring nyåret skakades Ryssland av två terrordåd och OS har hotats flera gånger. Mer än 100 000 poliser och soldater och mängder av teknisk utrustning ska skydda området. Eftersom Sotji är så välbevakat blir andra orter i Ryssland däremot väldigt sårbara. Då planeringen inleddes ut-
bete med FN:s miljöprogram UNEP. Samarbetet avslutades dock nästan direkt när bygget tog fart och man har varken tagit hänsyn till miljön eller lokalbefolkningen. Budgeten har också sprängts med stor marginal. Kostnaderna uppgår till över 35 miljarder euro, sex gånger så mycket som vinter OS i Vancouver. Också USA:s president
barack obama, Frankrikes president francois hollande, Sveriges statsminister fredrik reinfeldt och Kanadas permiärminister stephen harper har meddelat att de uteblir från spelens öppningsceremoni. En sammanfattning över vilka
länder som bojkottar och varför finns på Smockas webbplats www.smocka.fi.
lovades ett grönt OS i samar-
INBLICK Kommentaren
TEXT ERIKA LINDROOS
Idrott och politik är ofta svå-
ra att hålla isär. Speciellt vid idrottsevenemang som OS. Därför är det inte konstigt att politiker väljer att visa sin åsikt med en bojkott i ett sådant här sammanhang. Men har det blivit så att man bojkottar bara för att ”alla andra” gör det? Så som läget är nu måste politiker nästan ursäkta sig och ge en förklaring om de är på väg. Schweiz premiärminister Ueli
maurer har en poäng då han påpekar att om vi alltid skulle bojkotta evenemang på orter där mänskliga rättigheter inte beaktas skulle vi inte kunna resa till fotbolls VM i Brasilien heller. Man frågar sig också varför det inte ordnades en bojkott mot OS i Beijing. De mänskliga rättigheterna var ju verkligen inte i fokus där heller. Heidi Finnilä kommenterar i en artikel för Yle om orsaken är att västvärlden är mer ekonomiskt beroende av Kina än Ryssland. Man kan också undra om den här bojkotten bara är ännu ett sätt för västländerna att via hur hemsk ”stora stygga Ryssland” är? Det är trots allt bara västländer som valt att bojkotta. De homosexuellas situation
Litauens president Dalia Grybauskaite är en av dem som bojkottar vinter-OS i Sotji. Wikimedia Commons: Kapeksas
i Ryssland blir knappast bättre bara på grund av en bojkott. Är det inte effektivare att visa sin åsikt på plats? Att Obama sänder två homosexuella före detta idrottare istället för sig själv är visserligen ett starkt budskap, men bidrar knappast till att minska problemet.
SMOCKA 2/14 5
PÅ DJUPET
VAR FINNS FRAMTIDENS FÖRETAG? ENLIGT VENUU ÄR DET INTE LÖNT ATT SATSA PÅ ETT NYTT NOKIA.
Starta om TEXT & BILD SARA ÖSTMAN
Torsdag morgon i en vanlig lager-
byggnad i Otnäs är ett gäng unga företagare i gång redan vid frukost. Lagerbyggnaden vid namn Start Up Sauna tillhör studentdrivna företagssamfundet Aalto Entrepreneurship Society, Aaltoes. Även om lagerbyggnaden ser tråkig ut utifrån är insidan fräscht inredd och har nya kontorslokaler och föreläsningssalar. På ett loft syns gröna skyltar med namnet ”Venuu”. Det är där uppe webbsajten med samma namn huserar. De går sin egen väg. Företaget Venuu driver en söksajt på internet där festfixare kan hitta och boka lämpliga lokaler. Idén till sajten föddes ur eget behov då grundarna jaso koponen och jerome saarinen började ordna lunchdisco med mat och dansgolv under dagtid. Lunchdiscot blev omtyckt. Däremot var festlokalerna svåra att hitta. Tanken de fick var att de borde skapa en sajt som ordnar problemet. Företaget Venuu startades ur Summer Start Ups-projektet som Aaltoes ordnade för ett år sedan. Det är ett av flera Aaltoes-evenemang som hjälper nya företagare att bolla idéer och komma i gång med sina verksamheter. De flesta i Venuus team har studerat data- och informationsteknik vid Aalto-universitetet och de driver företaget fast de fortfarande studerar. – Det är skillnad på heltid och ”startup-tid”, vi är ofta uppe sena nätter. Många kompisar här i Otnäs hoppar av sina utbildningar för att jobba med sitt nya företag. Själv satsar jag på att studera färdigt senare. Bara för att man har en idé betyder 6 SMOCKA 2/14
det inte att pengarna kommer rullande. Man måste fokusera antingen på skolan eller på företaget. Det är viktigt att uppstartsföretag får uppmärksamhet så att folk ser att programmering inte är något som utförs i en handvändning, säger emil sågfors, en av Venuus grundare. Aaltoes har som mål att Finland ska
utvecklas till Europas Start Up-huvudstad innan år 2017. Men enligt statistik är det fortfarande exporten av stål och papper som bär upp landets ekonomi. Uppkomsten av nya teknologi- och IT-företag är alltså inte lika betydelsefullt för vår ekonomi i jämförelse med hur mycket uppmärksamhet de får. Enligt tom berglund, professor i nationalekonomi på Svenska Handelshögskolan, är det endast en tiondel av alla småföretag som lyckas och oftast är det sådana som får någon slags finansiering. En femtedel misslyckas och resten säljs vidare. Berglund menar att det är svårt att beräkna hur mycket uppstartsföretagen hjälper vår ekonomi. – Ger någon dig siffror på hur mycket uppstartsföretagen påverkar nationalekonomin så är de tagna ur luften. Det går helt enkelt inte att räkna ut en procent eftersom det finns som så många och de flesta av dem misslyckas. Endast ett fåtal uppstartsföretag blir riktigt framgångsrika. Ju fler som startar desto fler lyckas naturligtvis också, säger Berglund. Trots utmaningen är det till stor del uppstartsföretag inom datatekniksbranschen som unga företagare satsar på. Många av de 109 företag som startat via Start up Sauna har precis som Venuu satsat på produk-
”Många kompisar här i Otnäs hoppar av sina utbildningar för att jobba med sitt nya företag.” Emil Sågfors, Venuu
VADÅ STARTUP? • Ett nystartat företag som befinner sig i en första utvecklingsfas och söker sin marknad • Vanligt i datateknikbranschen • ”Uppstartsföretag” på svenska
ter så som mobilapplikationer och webbsidor. Sågfors menar att det är ohållbart i längden även om branschen just nu ser lovande ut. – Det är ologiskt att vi i Finland alltid tänker ”vi gör en app”, när det går sämre för ett företag. Bara för att mobilspel har varit framgångsrika de senaste 15 åren betyder det inte att alla kan göra mobilspel. Det finns inte oändligt med utrymme för olika appar på marknaden, säger han. Aaltoes är enligt deras hemsida det
största och mest aktiva företagssamfundet grundat på studerandes initiativ i Europa. Det är ett projekt som främjar företagsmarknaden bland studerande, men det är ändå begränsat till ett universitet. Sågfors säger att projekt i företagsamhet också borde utvecklas vid andra universitet så att arbetsmarknaden kan utvecklas mångsidigare. – Start Up Sauna har varit viktigt för vårt företag. Det vore bra om studerande i andra branscher också skulle få möjlighet att utveckla affärsidéer kring deras kunskap. Det viktigaste är inte att få ett nytt finländskt varumärke som Nokia, det blir lätt till tunnelseende. Bättre skulle vara att uppmärksamma varierade och spännande nya företag från många olika fält.
PÅ DJUPET
Framgångsrika företaget Venuu har sitt eget utrymme i Start Up Sauna-lokalen. På bild från vänster Jussi Virtanen, Jerome Saarinen och Emil Sågfors.
SMOCKA 2/14 7
SISTA ORDET
Världen som arbetsplats? Visst har tanken om ett framtida jobb eller en
karriär slagit dig? Var skall du hitta din plats i arbetslivet, som utexaminerad och ung? Dessa frågor sysselsatte också mig under studietiden. Genom praktikplatser, kurser och utbildningsprogram utanför universitetet, och genom att vara aktiv i olika föreningar, försökte jag skapa mig ett brett kunnande och samla på mig värdefulla erfarenheter. Samtidigt försökte jag komma fram till vad jag egentligen helst vill jobba med, för att kunna hitta ett fokus och för att också kunna välja bort. Låter det bekant? Idag är en av tre ungdomar arbetslösa i EU, och just ungdomar och vi unga vuxna blir mest påverkade av den höga arbetslösheten i Europa. Krisen vi upplever för tillfället har också ökat de ekonomiska skillnaderna mellan olika europeiska regioner och hotar den sociala sammanhållningen. Vissa sektorer i arbetslivet har väldigt låg arbetslöshet, medan det i andra områden råder skriande brist på arbetsansvarig utgivare Lars Lundsten
producent Niklas Evers
chefredaktör Hanna Nordenswan
paradbild Camilla Berghäll
8 SMOCKA 2/14
layout Emma Tuominen Sonja Schalin Michaela Rosenback
kraft. Hur skall man då som ung kunna veta vad som lönar sig och välja rätt? EU-medborgare verkar samtidigt fortfarande motsträviga till att jobba i ett annat land – 85% av oss har aldrig levt eller arbetat utomlands, och endast 2,5% av EU-medborgarna bor i ett annat EU-land för tillfället. Själv bor och arbetar jag just nu, efter ett sammelsurium av övervägda val, intressen, slumpen och mycket tur och tajming, i Berlin i Tyskland. Jag var öppen för möjligheten då den presenterade sig, och omständigheterna gjorde också en flytt möjlig. Personligen tror jag att vi unga idag måste vara mera mobila och flexibla, också geografiskt, för att kunna få allt det vi vill ha. Och för mig känns det tryggt att veta att Finland finns kvar, så att jag kan återvända hem, sen när jag vill och är färdig med denna upptäcktsresa. Krista Simberg, vd för Europeiska Ungdomsparlamentet redaktörer Sara Östman Hanna Riska Fanny Lundin Erika Lindroos
Björn Udd Camilla Berghäll
utgivare Svenska social- och kommunalhögskolan www.smocka.fi