RenaRum | nummer 10 | 2019 by Rentforum.se

RenaRum Nr 10–2019

BRANSCHTIDNINGEN OM RENHET OCH HYGIEN

Tema:

Att initialt tänka på då man bygger renrum? Månadens produkt:

Konsulter och tjänster

KOSTNADSFRI WEBBTIDNING UTGIVEN AV

Renrumstextilier Renrumstextilier Med Med full full spårbarhet spårbarhet och och kontroll kontroll Renrumstextilier

Med säkerställda processer, stor erfarenhet och ett brett sortiment levererar Med säkerställda processer, stor erfarenhet ochrenrum. ett brett levererar Berendsen kundunika helhetslösningar för era Vi sortiment kan det här med Berendsen kundunika helhetslösningar för era renrum. Vi kan det här med renrumstextilier. renrumstextilier. Med säkerställda processer, stor erfarenhet och ett brett sortiment levererar Berendsen kundunika helhetslösningar för era renrum. Vi kan det här med renrumstextilier.

Med full spårbarhet och kontroll

RENRUMSTEXTILIER • SKOR • MOPPAR • LOGISTIK RENRUMSTEXTILIER • SKOR • MOPPAR • LOGISTIK Berendsen Textil Service AB Berendsen Textil Service A/S Berendsen Tekstil Service AS RENRUMSTEXTILIER • SKOR • MOPPAR • LOGISTIK Berendsen Textil Service AB Berendsen Textil Service A/S Berendsen Tekstil Service AS Nyköping, Sverige Holbæk, Danmark Oppaker, Norge

Annons r3_2018.indd Annons r3_2018.indd

0155-20 96Sverige 00 Nyköping, se-kundservice.nykoping@elis.com 0155-20 96 00 www.berendsen.se se-kundservice.nykoping@elis.com Berendsen Textil Service AB www.berendsen.se Nyköping, Sverige 0155-20 96 00 1 se-kundservice.nykoping@elis.com 1 www.berendsen.se

Annons r3_2018.indd 1

59 43 22 Danmark 22 Holbæk, 59432222@berendsen.dk 59 43 22 22 www.berendsen.dk 59432222@berendsen.dk Berendsen Textil Service A/S www.berendsen.dk Holbæk, Danmark 59 43 22 22 DK-Holbaek@elis.com www.berendsen.dk

22 88 48 00 Oppaker, Norge info@berendsen.no 22 88 48 00 www.berendsen.no info@berendsen.no Berendsen Tekstil Service AS www.berendsen.no Oppaker, Norge 22 88 48 00 info@berendsen.no www.berendsen.no

2018-09-14 10:18:05 2018-09-14 10:18:05

2018-09-14 10:18:05

INNEHÅLL

NR 10 2019

RenaRum Nr 10–2019

BRANSCHTI

DNINGEN

OM RENHET

OCH HYGIEN

Ledare sid 4

Tema:

Att initialt man tänka på då um? bygger renr

kt:

du Månadens pro

Nyheter sid 7–19

ch tjänster Konsulter o

NING UTGIVEN RI WEBBTID KOSTNADSF

Branschtidningen RenaRum ingår som en del i nätverket Rentforum.se. Rentforum.se är en samlings punkt för alla som arbetar med renhet och hygien. Rentforum.se påtar sig inget ansvar för fullständigheten i dokumentet eller för direkt eller indirekt skada av vad slag det må vara, som grundar sig på detta dokument. Materialet får inte mångfaldigas utan med givande från Rentforum.se. CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE:

Matts Ramstorp matts@rentforum.se Mobil: 0708 – 13 05 65 GRAFISK FORM OCH LAYOUT:

www.lime.nu

ANNONSER:

Binh Tan binh@rentforum.se 0708 – 25 44 77

Månadens tema ATT INITIALT TÄNKA PÅ DÅ MAN BYGGER RENRUM?

sid 21–26

Månadens produkt: KONSULTER OCH TJÄNSTER

sid 29–31

21 33

Nyheter sid 33–43 Kalendarium sid 43

Följ oss på Twitter och LinkedIn!

KONTAKT:

Rentforum AB Norrbäcksgatan 19 216 24 Malmö Telefon: 040–13 82 50 RenaRum 10/2019

Tack … Till alla er som var med på Tema Renrum för två veckor sedan, deltagare, utställare såväl som alla föreläsare. Att döma av enkätsvaren och de kontakter som jag haft sedan slutet av november känns Tema Renrum 2019 som det allra bästa någonsin. Fullbokad utställning och totalt 244 personer, vi ser redan fram emot 2020!

PHSS – Pharmaceutical and healthcare Sciences Society James Drinkwater, som var en av våra upp skattade föreläsare under Tema Renrum är en av de drivande krafterna bakom denna brittiska organisation. Under temadagarna pratade James en del om föreningen och inte minst om den aktivitet som man arrangerar för andra året i rad: ”PHSS Aseptic Processing Workshop Syndicates”, 1 – 2 april 2020 i Birmingham. Ett helt nytt sätt att genomföra en workshop. All info finns på hemsidan: www.phss.co.uk Hur rent är kosmetika? Generellt gäller förbud mot alla former av kosmetika då man arbetar i renrum. En del renrumsverksamheter, främst inom medical device, vidhåller tyvärr inte detta krav då man menar att kosmetika inte har någon inverkan på produktkvaliteten, speciellt då det avslutande steriliseringssteget innan patientanvändning ”dödar allt”. Från min sida har jag svårt för denna typ av argumentation. Det finns en hel del publicerat om hur många partiklar och hur

LEDARE många olika typer av kemiska föreningar som finns i kosmetika, men det har aldrig tidigare publicerats någon större under sökning om hur ren, eller rättare sagt oren, kosmetika egentligen är sett ur ett mikro biologiskt perspektiv. Nu har en artikel publicerats, som fått en enorm spridning över i stort sett hela världen. Totalt 467 olika kosmetiska preparat har testats mikrobiologiskt och det visade sig att 90 procent av dessa innehöll potentiellt ”dödliga” organismer. Oavsett om dessa mikroorganismer är att anses som ”dödliga” eller ej, så tycker jag att det framgår klart och tydligt att kosmetika inte alls ska användas om man hanterar produkter som ska konsumeras eller på annat sätt användas av människor.

God Jul och Gott Nytt År Detta är årets sista nummer av RenaRum. Vi önskar er alla en god jul och ett gott nytt år och återkommer i slutet av januari 2020 med ett rykande färskt nummer om renhet och hygien.

Hälsningar Matts

V I KAN ULT RA-RE N H E T! • Renromsbekledning • Desinfeksjonsmidler • Renromskluter • Rengjøringsutstyr

RenaRum 10/2019

• Nedvask av renrom • Sikkerhetskabinetter • LAF-benker • Service og årskontroller

Tlf: + 47 23 06 73 30 aet.no

The Only Complete Contamination Monitoring Solutions Provider D

T A

M A N A G E M E

Contamination Monitors

STERILITY ASSURANCE

Services

Environmental Monitoring Systems

Training and Education

M M A N A G E

For more information contact www.pmeasuring.com/nordic T: +45 707 028 55 E: pmsnordic@pmeasuring.com

M Clean Education erbjuder

Renrumskurser Online med personliga kursintyg Våra kurser rekommenderas av

97 % av kursdeltagare som besvarat frågan: ”Skulle du kunna tänka dig att rekommendera kursen till en kollega/chef/vän?”

Se klipp från kurserna på

www.mcleaned.com

Utbilda er renrumspersonal på ett nytt sätt - Tillgängligt dygnet runt, året om sales@mcleaned.com | www.mcleaned.com | M Clean Education (Mcleaned AB)

SJUKVÅRD

Magnus Svartengren, tf verksamhetschef Arbets- och miljömedicin, professor (specialist inom yrkes- och miljömedicin) Fotograf/Källa: Privat

Nanopartiklar ska underlätta tidig diagnostik av lungsjukdomar Akademiska sjukhuset inför en ny diagnosmetod baserad på nanopartiklar för att upptäcka förändringar i de finaste delarna i lungorna. Instrumentet, som utvecklats av forskare i Uppsala, gör det möjligt att mäta avstånd i de minsta luftvägarna och lung blåsorna och kan förbättra diagnostiken vid misstänkt lungsjukdom exempelvis lungemfysem och KOL.

ndersökningen är relativt enkel för patienten och innebär att vi tidigare än förut kan upptäcka små föränd ringar i de finaste luftvägarna. Det är betydelsefullt exempelvis vid misstänkt lungemfysem och systemsjukdomar i tidig fas som engagerar små luftvägar, men också vid provokationer, då man med vissa stimuli utlöser symtom på en sjukdom, exempelvis allergi, säger Magnus Svartengren, professor och överläkare inom

arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset.

Nyetablering på Akademiska sjukhuset Tekniken, som kallas Aida, har hittills endast funnits tillgänglig vid Lunds universitet och använts i delar av den nationella SCAPIS-studien, men etableras nu på lungforskningslaboratoriet knutet till Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, där man räknar med att börja använda RenaRum 10/2019

den i december. Till en början ska utrustningen användas i forskningsstudier, men med etiskt godkännande bedömer Magnus Svartengren att den på sikt kan bli ett viktigt komplement för att studera vad som händer i fina luftvägar vid olika sjukdomsprocesser och för findiagnostik.

Upptäcker små förändringar ”Små luftvägar har en central roll tidigt i sjukdomsprocesser som engagerar lungan, men de är svåra att studera. Metoden kan jämföras med diffusionskapacitet, en mätning som bedömer begränsning i syrgastransporten mellan lungor och blod, men också med magnetresonans undersökning (MRI). En fördel är att patienterna slipper strål

doser, men också att metoden möjliggör upptäckt av små förändringar”, förklarar Magnus Svartengren. Den fösta studien i Uppsala rör systemisk scleros, en autoimmun systemsjukdom, där den nya tekniken ska användas för att bedöma hur stor del av lungorna som är påverkade vilket har betydelse för prognos och hur man tänker kring behandling.

• Preferred partner i renrumslösningar enligt ISO och GMP compliance.

Boka ett möte eller kontakta oss för mer information: T: +45 60 98 14 12

RenaRum 10/2019

• Spårbarhet, validerade processer och dokumentation baserade på innovativ renrumsteknik.

Källa: Akademiska Sjukhuset

>> Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

VIIMA CLEANROOM ELIMINERA BAKTERIER – BARA MED VATTEN • Mer än 20 tvätterier i Skandinavien.

Bedöma inslag av emfysem ”För lungsjukdomar kan tekniken ha stort värde för att bedöma inslag av emfysem vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Den kan också användas för att tidigt upptäcka skador orsakade av giftiga ämnen i miljön. Den har bland annat visats sig känslig för att upptäcka skador av cigarett rök”, avrundar han. •

NANOTEKNIK

Ljuset i nanotunneln En ny chalmersutvecklad nanoreaktor belyser aktiviteten hos individuella katalytiskt aktiva nanopartiklar. För att veta vilken partikel som gör vad i den katalytiska processen, isolerar forskarna ett antal nanopartiklar av guld i varsin nanotunnel. För att mäta den katalytiska förmågan hos guldpartikeln skickar de sedan in två sorters molekyler som reagerar på partikelns yta. Den ena moleky len (fluorescein) är självlysande och när den möter sin partnermo lekyl (borhydrid) slocknar den. På så sätt går det att läsa av den katalytiska processen med hjälp av ljuset i nanotunneln. Fotograf/Källa Sune Levin och Nature Communications

visar vägen mot framtidens katalysatorer Nu ser Chalmersforskare ljuset i nanotunneln som ska leda oss mot effektivare katalysatorer och mer miljövänlig kemiteknik. Med hjälp av en ny sorts nanoreaktor har forskarna lyckats kartlägga den katalytiska prestandan hos enskilda metalliska nanopartiklar. Den nya metoden är viktig för att kunna studera och förbättra kemiska processer. Resultaten publicerades nyligen i den ansedda tidskriften Nature Communications.

atalysatorer spelar en nyckelroll i vårt samhälle. De underlättar kemiska reaktioner och behövs för att framställa alltifrån bränslen till läkemedel. Katalysatorerna i våra bilar begränsar skadliga utsläpp, men även ny hållbar teknik som

bränsleceller bygger på kataly tiska processer. I bränsleceller genereras elen med hjälp av en reaktion mellan syre och väte. Katalysatorer kan också bidra till att bryta ner miljögifter, till exempel genom att rena vatten från giftiga kemikalier.

Virrvarr av katalytiskt aktiva partiklar För att designa framtidens effektiva katalysatorer krävs ny grundläggande kunskap om hur man hittar guldkornen i ett virr varr av katalytiskt aktiva partiklar. Dagens katalysatorer kan liknas vid publikhavet på en fotbolls arena där ett antal åskådare tänder varsin brandfackla. Röken sprider sig snabbt och i rökmolnet är det i princip omöjligt att säga vilka RenaRum 10/2019

”Vi skickar in två sorters molekyler som ska reagera med varandra på nanopartiklarnas yta inne i nanotunnlarna. Den ena molekylensorten är självlysande och släcks när den träffat sin partner på nanopartikelns yta och den kemiska reaktionen har ägt rum. På så sätt kan vi se på mängden ljus i tunnlarna hur effektiva de olika nanopartiklarna är i att katalysera den kemiska reaktionen”, säger Sune Levin, doktorand vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers. Fotograf/Källa Kristofer Jakobsson/Chalmers

Om Chalmers >> Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå. Universitetet har 3100 anställda, 10000 studenter och utbildar ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl. Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld. Genom globalt engagemang och entreprenörsanda skapar vi innovationskraft, i nära samarbete med övriga samhället. EU:s största forskningsinitiativ – Graphene Flagship – leds av Chalmers, liksom bygget av en svensk kvantdator. Chalmers grundades 1829 och har än idag samma motto: Avancez – framåt.

RenaRum 10/2019

”Om nanopartiklarna i en katalysator kunde skräddarsys bättre än idag, skulle samhället dra enorm nytta av det. I den kemiska industrin motsvarar till exempel en processeffektivisering med bara några få procent signifikant ökade intäkter, samtidigt som miljöpåverkan skulle minska”, säger forskningsprojektets ledare Christoph Langhammer, biträdande professor på institutionen för fysik på Chalmers. Fotograf/Källa Henrik Sandsjö/Chalmers

som har facklor och hur kraftigt varje fackla brinner. På samma sätt fungerar de kemiska reaktionerna i en katalysator. Ett myller av miljarder partiklar ingår i den kemiska processen, men det går inte att urskilja vilka individer som gör vad, hur effektiva de är och vilka egenskaper som är optimala.

Ett femtiotal vätskefyllda nanotunnlar För att förstå vilka nanopartiklar som fungerar bäst i en katalytisk process är det nödvändigt att dyka in på individnivå. Det är precis vad Chalmersforskarna har gjort – rent bokstavligt. Deras nya nanoreaktor består nämligen av ett femtiotal parallella vätske fyllda nanotunnlar av glas. I varje liten tunnel har de placerat en enda metallisk nanopartikel av guld. Även om guldpartiklarna är lika stora, har de olika katalytiska

egenskaper. På vissa partiklar sker den kemiska reaktionen effektivt, medan den på andra sker betydligt mindre optimalt. För att kunna avgöra hur storlek och nanostruktur påverkar katalysen har forskarna alltså låtit dem bekänna färg i enrum.

Ljus korrelerar till effektivitet ”Vi skickar in två sorters mole kyler som ska reagera med varandra på nanopartiklarnas yta inne i nanotunnlarna. Den ena molekylensorten är själv lysande och släcks när den träffat sin partner på nanopartikelns yta och den kemiska reaktionen har ägt rum. På så sätt kan vi se på mängden ljus i tunnlarna hur effektiva de olika nano partiklarna är i att katalysera den kemiska reaktionen”, säger Sune Levin, doktorand vid institutionen för biologi och

Om katalys >> Katalys är den inverkan som en katalysator har på förloppet i en kemisk reaktion. I en katalysator är nanopartiklar ofta en av de avgörande aktiva beståndsdelarna, eftersom de kemiska reaktionerna sker på deras ytor. Det mest kända exemplet är sannolikt trevägskatalysatorn i en personbil, som har till uppgift att begränsa skadliga utsläpp. Inom industrin sker katalys i stor skala. Katalytiska processer spelar också en nyckelroll i ny hållbar energiteknik som till exempel bränsleceller. För att utveckla framtidens katalys krävs nya och mer effektiva material. Därför är det nödvändigt att kunna kartlägga hur storlek, form, nanostruktur och kemisk komposition påverkar nanopartiklars prestanda i en katalysator.

bioteknik på Chalmers. Han är den vetenskapliga artikelns försteförfattare och har under ledning av de biträdande professorerna Fredrik Westerlund och Christoph Langhammer utfört de flesta experimenten. Den nya nanoreaktorn är ett resultat av ett brett samarbete mellan forskare på flera olika institutioner på Chalmers.

Både vid tillverkning och nedbrytning Effektiv katalys är avgörande både vid tillverkning och ned brytning av kemikalier. Det kan handla om att tillverka plaster, medicin eller bränsle på bästa sätt, eller att effektiv bryta ner miljögifter”, säger Fredrik Westerlund, biträdande professor på institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers. Att utveckla framtidens kata

Om forskningen bakom de nya resultaten >> Den vetenskapliga artikeln “A nanofluidic device for parallel single nanoparticle catalysis in solution” har publicerats i Nature Communications och är skriven av Sune Levin, Joachim Fritzsche, Sara Nilsson, August Runemark, Bhausaheb Dhokale, Henrik Ström, Henrik Sundén, Christoph Langhammer och Fredrik Westerlund. Forskarna är verksamma vid institutionerna för biologi och bioteknik, fysik, kemi och kemiteknik, samt mekanik och maritima vetenskaper. Projektet föddes inom ramen för det nuvarande excellensinitiativet nano på Chalmers (tidigare styrkeområde nanoteknik och nanovetenskap). Forskningen har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och European Research Council.

”Effektiv katalys är avgörande både vid tillverkning och ned brytning av kemikalier. Det kan handla om att tillverka plaster, medicin eller bränsle på bästa sätt, eller att effektiv bryta ner miljögifter”, säger Fredrik Westerlund, biträdande professor på institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers. Fotograf/Källa Peter Sandin/Chalmers

lysatormaterial är avgörande för en hållbar framtid och det finns stora samhällsekonomiska vinster att göra.

Ökade intäkter och minskad miljöpåverkan ”Om nanopartiklarna i en katalysator kunde skräddarsys bättre än idag, skulle samhället dra enorm nytta av det. I den

kemiska industrin motsvarar till exempel en processeffektivisering med bara några få procent signifikant ökade intäkter, samtidigt som miljöpåverkan skulle minska”, säger forsknings projektets ledare Christoph Langhammer, biträdande professor på institutionen för fysik på Chalmers. • Källa: Chalmers

RenaRum 10/2019

HÄLSA

Vasaloppsåkare drabbas mer sällan

Foto: Michael715 / Shutterstock.com

av depression och vaskulär demens Det var några av de samband som forskare vid Lunds universitet och Uppsala universitet upptäckte när de jämförde cirka 200000 personer som åkt Vasaloppet mellan åren 1989-2010 med en lika stor grupp ur övriga befolkningen. Resultaten av studierna som letts av forskare från Lunds universitet, har nyligen publicerats i tre vetenskapliga artiklar.

i har som hjärnforskare haft en unik möjlighet att analysera en exceptionellt stor grupp personer med hög fysisk aktivet, Vasaloppsåkare, upp till två decennier och sett intressanta resultat, säger Tomas

RenaRum 10/2019

Deierborg, forskargruppsledare och docent vid Lunds universitet.

Minskad risk för vaskulär demens Det är tidigare visat att Vasa loppsåkare har minskad risk att

drabbas av hjärtinfarkt, men hur ser det ut när det gäller före komst av demenssjukdomar? I gruppen med Vasaloppsåkare var det 50 procent färre som drabbades av vaskulär demens än i kontrollgruppen. Däremot såg forskarna inte att risken att drabbas av Alzheimers sjukdom minskade, något som går emot en del tidigare studier inom fältet som visat att fysisk aktivitet påverkar Alzheimers. Två decennier efter att skid löparna hade åkt Vasaloppet

hade 233 drabbats av demens, 40 av dessa personer hade fått diagnosen vaskulär demens och 86 personer Alzheimers sjukdom. I den övriga befolkningen hade 319 drabbats av demens, 72 hade utvecklat vaskulär demens och 95 Alzheimers sjukdom. ”Resultaten tyder på att fysisk aktivitet inte påverkar de mole kylära processerna som orsakar Alzheimers sjukdom, så som upplagring av proteinet amyloid. Däremot minskar fysisk aktivitet risken för vaskulära skador i hjärnan, liksom i resten av kroppen”, säger minnesforskare Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet. Forskarna såg liknande resultat när de undersökte 20 000 del tagare som ingår i befolknings studien Malmö Kost Cancer. De som var mest fysiskt aktiva hade lägre risk att drabbas av vaskulär demens. Däremot framkom inga signifikanta skillnader när det gäller att drabbas av Alzheimers sjukdom mellan gruppen som var mest fysiskt aktiv och gruppen med lägst fysisk aktivitet.

Vasaloppet hade 119 personer fått diagnosen Parkinsons sjuk dom. I den övriga befolkningen hade164 personer fått diagnosen. Det verkar som att skillnaden mellan de som är fysiskt aktiva (Vasaloppsåkarna) och övriga befolkningen minskar över tid. ”Det återstår att undersöka mekanismerna bakom detta, men det verkar som att de som är fysiskt aktiva har en ”motor reserv” som skjuter upp insjuknandet; om man tränar mycket kanske man kan bibe hålla sin rörelseförmåga längre trots de sjukliga förändringarna i hjärnan”, spekulerar Tomas Olsson, doktorand och förste författare till studien.

Fördröjning av Parkinsondiagnos Forskarna undersökte också om Vasaloppsåkare över tid har en minskad risk att drabbas av Parkinsons sjukdom. Två decennier (21 år) efter att de åkt

Hälften så stor risk att få diagnosen depression När forskarna undersökte hur många Vasaloppsåkare som drabbades av depressioner jämfört med övriga befolkningen,

såg de att risken att drabbas var hälften så stor hos de som deltagit i Vasaloppet. Efter två decenniers uppföljning hade totalt 3 075 personer fått en depressionsdiagnos, varav 1 030 var Vasaloppsåkare och 2 045 personer ur den övriga befolkningen. Forskarna undersökte även skillnaderna mellan män och kvinnor. Risken att drabbas av depression minskade ytterligare hos de män som ingick i gruppen med de snabbaste sluttiderna. Detta gällde däremot inte de snabbaste kvinnliga Vasalopps åkarna. ”Men de snabbaste kvinnorna hade fortfarande lägre risk att drabbas av depression än de som inte var aktiva i den övriga befolkningen”, säger Martina Svensson, doktorand vid Lunds universitet och försteförfattare till den vetenskapliga artikeln. • Källa: Tove Smeds – Lunds Universitet

Renrum • VVS-Projektering • Energi AirSon Engineering AB utför entreprenader och rådgivning inom energi, installationsteknik och kontrollerat inneklimat. Vi projekterar och bygger kundanpassade renrumslösningar.

Vårt fokus ligger på installationstäta projekt med höga krav och snäva toleranser.

0431—40 25 80

www.airson.se RenaRum 10/2019

HÄLSA

Tandlossning ökar risken för hjärtsjukdomar Det finns ett tydligt samband mellan tandlossning, åderför kalkning i halspulsådern och hjärt- och kärlsjukdomar. Därför måste tandvård och sjukvård samverka mer. Det visar en ny avhandling av Viveca Wallin Bengtsson vid Malmö universitet.

iveca Wallin Bengtssons forskning ingår i den nationella äldrestudien The Swedish National Study on Aging and Care – SNAC. Syftet med denna är att kartlägga äldres vårdbehov. Det främsta målet med avhandlingen var att studera samband mellan parodontit och hjärtkärlsjukdomar respektive död över tid. ”Det är tydligt att personer med tandlossningssjukdomar oftare utvecklar hjärtsjukdomar och löper ökad risk för död”, säger Viveca Wallin Bengtsson.

Långtidsstudier över 13 till 17 år Viveca Wallin Bengtsson, verk sam som specialisttandläkare vid Högskolan i Kristianstad, har också undersökt sambandet mellan åderförkalkning och tand lossningssjukdom (parodontit). Vidare om dessa förkalkningar som man sett på röntgen, kunde

RenaRum 10/2019

Viveca Wallin Bengtsson har gjort långtidsstudier av sambandet mellan tandlossning, hjärtkärlsjukdomar och åderförkalkning i halspulsådern.

sättas i samband med insjuknande i stroke och/eller hjärtsjukdomar över en tid på 13 år. Ytterligare ett mål var att undersöka om individer med tandlossningssjukdom hade större sannolikhet att utveckla stroke, hjärtsjukdom eller död, under en uppföljningstid på 17 år. Personer 60 år och äldre boende i Karlskrona, den enda platsen där tandvård ingått i SNAC, rekryterades till studien. Med hjälp av så kallad panama röntgen undersökte hon före komsten av förkalkningar liksom bennivån runt tänderna. ”Det är unikt att kunna göra

sådana långtidsstudier och följa framåt i tiden”, säger Viveca Wallin Bengtsson.

Studien visar att: • äldre personer med tand lossningssjukdomar löper ökad risk för att dö • att de oftare har förkalkningar i halspulsådern jämfört med personer som inte har det • att förkalkning har ett samband med hjärt- och kärlsjukdomar • att personer med tandlossning ofta drabbas av hjärtsjukdomar.

Räntgenbilder måste analyseras Viveca Wallin Bengtsson betonar betydelsen av att tandläkare analyserar de panoramaröntgen bilder som tas inom tandvården. Den inflammation som skapas vid tandlossning kan skapa fettbildning och plack i ådrorna i övriga kroppen. ”Munnen är en del av kroppen. Tand- och sjukvård måste sam verka mer. Om man upptäcker förkalkning vid röntgen måste man informera patienten och remittera vidare till sjukvården för vidare undersökning. Det är också viktigt för att man ska kunna sätta in förebyggande tandvård”. •

Om Malmö Universitet >> Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer. Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat. Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans. Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker. Malmö universitet i siffror: 24000 studenter, varav 12300 på helårsbasis 1800 anställda, varav 75 professorer, 400 disputerade lärare 5 fakulteter och 5 forskningscentrum

Källa: Malmö Universitet

Caverion

- your complete cleanroom partner Complete partner from consulting and planning to the turnkey delivery and qualification of your cleanroom facility. cleanroom@caverion.com caverion.se/renrum

Life Cycle Solutions for Buildings and Industries RenaRum 10/2019

SJUKVÅRD

Möjligt minska stomi efter cancer i ändtarmen Vid operation av cancer högt upp i ändtarmen bör man undvika att göra en tillfällig stomi. Detta efter som tillfälliga stomier har tveksam nytta i denna patientgrupp, medan de samtidigt leder till att fler har permanent stomi på sikt. Det visar en ny av handling vid Umeå universitet.

ångtidsöverlevnaden vid ändtarmscancer har ökat kraftigt under de senaste 25 åren, där många patienter botas, och närmare två tredjedelar lever mer än fem år efter diagnos. Att slippa permanent stomi har enligt många patienter hög prioritet för fortsatt livskvalitet, och är därför viktigt att eftersträva, säger Klas Holmgren, doktorand i kirurgi vid Umeå universitet.

Avföringen leds ut till en påse Rektalcancer, det vill säga cancer i ändtarmen, är en vanlig cancerform med drygt 2 100 nyinsjuknanden i Sverige varje år. Standardoperation utgörs av så kallad främre resektion, som innebär att tarmen delas och det tumördrabbade segmentet helt avlägsnas. Tarmändarna samman fogas sedan i en tarmskarv i syfte att undvika permanent stomi. För att minska risken för läckage i tarmskarven får dock många

RenaRum 10/2019

Klas Holmgren, doktorand i kirurgi vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson.

patienter en tillfällig stomi, det vill säga att avföringen leds ut till en påse på magen.

Tillfällig stomi leder till permanent stomi Tanken med en tillfällig stomi är att patienten ska bli av med den några månader efter cancer operationen. I sin avhandling visar dock Klas Holmgren att det många gånger inte blir så, och att tillfälliga stomier snarast leder till att fler patienter i slutändan har permanent stomi – särskilt om cancern sitter högt upp i ändtarmen. Avhandlingen visar dessutom att detta borde gå att undvika, eftersom patienter med högt belägen rektalcancer har en

förhållandevis låg risk för läckage i tarmskarven, och därför har liten nytta av en tillfällig stomi, till priset av fyrdubblad risk för permanent stomi. Klas Holmgren visar i avhand lingen även att rektalcancer patienter som drabbas av läckage i tarmskarven hade förhöjda halter av inflammatoriska proteiner i blodet redan före operationen.

Skräddarsy behandlingen ”Förhoppningsvis kan vi i framtiden med ledning av dessa proteinnivåer skräddarsy behand lingen så att tillfälliga stomier bara används hos patienter där risken för läckage bedöms vara förhöjd”, säger Klas Holmgren.

Från 2007 och framåt Doktorsavhandlingen baseras på fyra olika observationsstudier där ett delarbete också inbegriper analys av preoperativa blodprover inhämtade från en biobank. Viktiga registeruppgifter har validerats genom jämförelse mot journaldata och använts för att kunna studera samtliga patienter som behandlats med främre resek tion för rektalcancer i Sverige från 1 januari 2007 och framåt. Klas Holmgren är uppvuxen i Skellefteå och arbetar som neurokirurg under utbildning vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. •

Umeå universitet >> Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 33000 studenter och 4000 anställda. Här finns internationellt väl etablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar.Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Källa: Umeå Universitet

SAVE THE DATE

Tema Renrum 2020 24 - 25 november 2020 | Upplands Väsby

Tema Renrum

RenaRum 10/2019

2019

Tema Renrum 2019 – Rekordåret! Årets Tema Renrum lockade 244 personer från 88 olika verksamheter och slog därmed rekord! Dessutom var utställningen fullbokad, leverantörer inom byggnation, förbrukningsmaterial, desinfektion, kläder, ljudabsorbering, utbildning, mikrobiologi, mätinstrument och mycket mer fanns på plats! Under två dagarna i slutet av november fick deltagare lyssna på 13 föreläsningar med bland annat uppdateringar i standarder, praktiska tips, erfarenheter och nya lösningar. Under pauserna nätverkades det i utställningen där produktnyheter och nya samarbeten diskuterades. Den hemliga gästen i år var Lars-Peter Loed som lämnade deltagarna mållösa med sina ”Mindgames”, vilket diskuterades flitigt under minglet. Efter två fantastiska dagar avslutades Tema Renrum 2019, och deltagarna kunde känna sig mätta på både kunskap och mat, och kan nu ladda inför Tema Renrum 2020, som äger rum den 24 – 25 november 2020, även denna gång i Upplands Väsby. •

RenaRum 10/2019

Renrum & Lab

– flexibelt, snabbt och kostnadseffektivt

QleanAir Scandinavia har i mer än 25 år jobbat med smarta lösningar som renar din luft från föroreningar. QleanSpace™ är vårt renrum där miljön kontrolleras med hjälp av ett unikt övervakningssystem samt vår egen serviceorganisation. QleanSpace™ kan snabbt och enkelt konfigureras till att passa just dina behov av kvalitet, yta och tid. Stora som små.

QleanAir Scandinavia AB

Tel: +46 (0) 733 84 31 33

E-mail: info@qleanair.com

www.qleanair.com

Att initialt tänka på då man bygger renrum?

MÅNADENS TEMA

Då man står inför uppgiften att bygga ett ren rum kan detta initialt verka vara en omöjlig uppgift. Var och hur kan eller ska man börja? Kan man klara allt själv, eller behöver man en eller flera konsulter till hjälp. I denna korta artikel ger jag en del handfasta råd och tips på hur man kan starta upp ett nybyggnads- alternativt ombyggnadsprojekt, vad gäller kravspecifikationer och mer specifikt slussar till, respektive från, renrum. Av Matts Ramstorp, BioTekPro AB

nder alla år som jag fungerat som konsult och utbildare inom renrumstekniken har jag sett olika infallsvinklar då man står i begrepp att bygga nytt eller bygga om. Verksam heter med erfarenhet klarar ofta en hel del på egen hand, men om man aldrig varit med i denna process, och framförallt om man har lite eller ingen kunskap om vad ett renrum är, så kan det vara på sin plats att försöka få all hjälp som finns att tillgå.

Definitionen av ett renrum är viktig Ett renrum definieras i ISO-standarden med benämningen ISO 14644 – 1 Cleanrooms and

Associated Controlled Environments Part 1: Classification of Air Cleanliness by Particle Concentration. På engelska definieras ett renrum som: ”A room within which the number concen tration of airborne particles is controlled and classified, and which is designed, constructed and operated in a manner to control the intro duction, generation and retention of particles inside the room”, Förutom det grundläggande att syftet är att styra koncentrationen av luftburna partiklar i den omgivande luften i ett renrum, är de efterföljande delarna av stor vikt då man står RenaRum 10/2019

inför uppdraget att bygga ett renrum, nämligen grundtanken att minimera: • Införsel, • Bildande, samt • Kvarhållande av partiklar i renrummet. Om man har dessa krav med sig under processen att bygga nytt, alternativt att bygga om, så har man en bra grundinställning och allt blir mer logiskt.

Införsel, bildande samt kvarhållande I detta sammanhang kommer vi enbart att fokusera på den första delen, nämligen att mini mera införsel av partiklar i ett renrum. Införsel av partiklar minimeras till exempel genom användningen av slussar. En sluss är ett rum placerat mellan två lokaler med olika renhets nivåer, exempelvis mellan en helt okontrollerade yttre miljö och ett renrum, alternativt mellan två renrum med olika renhet. Slussen används för att minimera möjligheten för mindre ren luft att på ett enkelt sätt komma in i och därigenom förorena den omgivande luften i ett renrum. Vidare minimerar man införsel av föroreningar genom att skapa ett högre tryck i det renrum till vilket slussen leder (positivt differentialtryck), vilket gör att renare luft från renrummet konstant kommer att röra sig ut från renrummet, via slussen och vidare ut i de mindre rena miljöerna. Slussarna används också som förberedelserum där personal som ska in i renrummet utför vissa sysslor, såsom att tvätta och desinficera sina händer samt byta kläder. De klädbyten som sker innan personal går in i ett renrum syftar till att trygga att ett minimum av föroreningar kan komma in i ett renrum okontrollerat.

RenaRum 10/2019

Varför behöver man ett renrum? Det allra första som man måste specificera då man står i begrepp att bygga om eller bygga nytt är vilket syftet renrummet har. Den vanligaste anledningen till att man behöver ett renrum är att det finns någon form av skyddskrav, till exempel att man vill skydda sina produkter eller det man hanterar från föroreningar, och (eller) att man vill skydda sin process och (eller) sin personal. Då det gäller skyddskrav för produkt och process kan dessa variera från verksamhet till verksamhet. Skillnad beror främst på vad det är för typ av produkt som tillverkas eller hanteras. Om man har ett skyddskrav som enbart baseras på partiklar i den omgivande luften och på olika ytor, till exempel inom den mikroelektroniska och optiska industrin, har man enbart att ta hän syn till ISO-standarden ISO 14644 – Cleanrooms and associated controlled environments. Om man däremot arbetar inom Life-science området har man inte enbart skyddskrav baserade på partiklar utan även krav på mikroorganismer i den omgivande luften och på olika former av ytor, till exempel specificerade via Eudralex, den Europeiska GMP:n, volym 4, Annex 1. Vilken renhetsnivå krävs? Nästa steg i processen ”att bygga ett renrum” är att specificera vilken renhet som renrummet är tänkt att hålla. Då det gäller läkemedelstill verkning är dessa krav specificerade i Annex 1, vanligtvis utifrån hur de olika läkemedels produkterna ska administreras (tillföras) till en patient. Orala produkter, sådana som ska sväljas, har vanligtvis lägre renhetskrav jämfört med

injektionslösning och vacciner, sådana produkter som ska tillföras en patient via blodomloppet eller via injektion, vilka har de allra högsta renhetskraven. Då det gäller verksamheter som helt baserar sina renrum på ISO 14644, d.v.s. de som inte kräver skydd gentemot mikrobiologiska föro reningar, är situationen helt annorlunda. I detta fall måste man skaffa sig en bakomliggande kunskap om karaktären på de föroreningar som kan vara till skada för det man vill skydda. Detta innebär i praktiken att man måste bestämma sig för vilken renhetsklass, d.v.s. vilken ISO-klass, som man behöver. Detta kan i de fall då man helt saknar erfarenhet vara det allra mest komplicerade steget.

Hur ska man sammanställa alla krav? Det allra vanligaste angreppssättet är att samla all tillgänglig intern kompetens för att formulera alla krav och önskemål på papper. I många fall kan detta göras internt, i andra fall kan det underlätta om man har tillgång till en extern konsult, som har erfarenhet av att samla denna information och även guida verksamheten i hur

man kan och bör skriva det vi normalt kallar en URS – User Requirement Specifikation. En URS är grundläggande vid alla former av ny- respektive ombyggnation. I denna ska verk samheten skriva ned alla sina krav, in i minsta detalj. Då URS:en är klar, och verksamheten har godkänt den, kan URS:en skickas till de entreprenörer som man har för avsikt att tillfråga om en offert. De offerter som senare kommer in från entreprenörerna ska baseras på de krav som verksamheten specificerat i URS:en. Förutom att URS:en spelar en stor roll i samband med upphandling av entreprenaden är URS:en av stor betydelse då man ska kvalificera renrummet, efter att dessa är färdigbyggda. En URS innehåller olika kravkategorier, till exempel Q-krav och C-krav. Q-kraven är de som kräver någon form av kvalificering, d.v.s. att man konstaterat att kraven är uppfyllda genom till exempel ett valideringsförfarande. C-krav, så kallade kontrollkrav är enklare. Detta är krav som man kan gå runt i de färdigbyggda ren rummen för att konstatera om det till exempel finns en dörr mellan två rum eller ej, och därefter enkelt kryssa av dem i URS:en.

RenaRum 10/2019

Strukturen hos en URS innehåller vanligtvis följande delmoment: • Introduktion • Förkortningar • Omfattning och gränser • Riskbedömning och kravklassificering • Processbeskrivning • Verksamhetens krav • Referenser • Versionshistorik

Allt ska finna i URS:en I URS:en beskriver man ”allt”. Här finns alla renrum (om det är fler än ett), alla slussar för personal såväl som för material (och i de fall det krävs: sluss för avfall), genomräckningsskåp, renzoner, golv, väggar, tak, dörrar, etcetera. Det finns konsulter som förordar att man enbart ska skriva in krav i URS:en och aldrig specificera några lösningar. Man menar att det är upp till de entreprenörer som vill skicka in offerter att ge lösningar på de krav som specificeras. Jag vill höja ett varningens finger i detta sammanhang,

speciellt om man till exempel har ett strikt krav på en mer eller mindre specifik utrustning eller utformning av renrum alternativt sluss. Detta strikta krav måste då uppfyllas.

Skilj mellan investeringskostnader och driftskostnader Efter att de entreprenörer som tillfrågats har lämnat sina offerter är till upp till verksamheten att studera de olika förslagen för att framförallt konstatera om alla krav är uppfyllda eller ej. Därefter kommer man till en viktig punkt, nämligen att titta på kostnaderna. Kostnadsmässigt är det av stor vikt att byggnationen håller sig inom ramen för den budget som verk samheten har satt upp. Det är i detta fall viktigt att även lägga in driftskostnadsaspekten. Frågan som man måste besvara internt är: Innebär en lägre investeringskostnad att driftkostnaden blir högre. Personligen har jag varit delaktig i en del projekt där en entreprenör med det lägsta priset för att färdigställa renrummen har föreslagit att man ska ha fyra gånger fler luftomsättningar av

SYSTEM FÖR P E R M A N E N TA & TEMPORÄRA B Y G G N AT I O N E R .

www.octanorm-cleanroom.com

RenaRum 10/2019

CLEANROOM SYSTEMS

Grade A ISO 5 (at-rest) ISO 5 (operational)

Sluss 3

Grade B ISO 5 (at-rest) ISO 7 (operational)

Grade C ISO 7 (at-rest) ISO 8 (operational)

Sluss 3

Sluss 2 Sluss 2

Grade D ISO 8 (at-rest) Sluss 1

Figur 1.

luft per timme, jämfört med andra entreprenörer som har ett högre byggpris. Jämför alltid investeringskostnaden tillsammans med driftkostnaden, mellan de olika förslagen, innan verksamheten beslutar vem som ska få jobbet att bygga renrummen.

Struktur – Renrum och slussar Då man skriver sin URS måste man ha en klar bild över hur den totala strukturen av lokaler ska se ut. Detta innebär att man måste ha bestämt vilka renrum som ska finnas tillsammans med deras respektive renhet, samt alla de olika slussar som man anser vara nödvändiga. När renrumstekniken började användas under 1950 och 1960-talet var det ganska vanligt att man byggde renrum enligt principen: rum i rum. Man byggde det renaste renrummet först med anslutande sluss. Därefter byggde man ett omgärdande renrum som omslöt det första renrummet. Även detta renrum var försett med sluss. Om det krävdes ytterligare omgärdande renrum runt de två första renrummen så fortsatte man bygga dessa, Figur 1. Grundtanken med detta koncept var att skapa en stegvis renare miljö för vart och ett av de renrumssteg som man byggde. Idag är det brukligt att enbart bygga ett renrum och förse detta renrum med ett slussystem som

Grade B ISO 5 (at-rest) ISO 7 (operational)

Sluss 1

Figur 2.

stegvis leder in mot renrummet. Med denna typ av slussystem har man enbart ett renrum och undviker därmed de lägre klassificerade ren rummen, såvida dessa inte erfordras, Figur 2.

Laboratorieinredning till S:t Eriks Ögonsjukhus! Ventilator Lab arbetar just nu med att leverera och montera inredningen till sjukhusets laboratorier, operationssalar och renrum på uppdrag av S:t Eriks Ögonsjukhus AB. Projektet beräknas vara klart hösten 2020.

Välkommen till en specialist på kontrollerade miljöer, skol- och labinredning samt skyddsventilation

För mer information om Inredning och produkter – Yeliz Akdag, 070-971 14 20 eller yeliz.akdag@ventilator.se

RenaRum 10/2019

Inpassage Sluss 1

Inpassage Sluss 2

Genomräckningsskåp för kläder och skor Utpassage Sluss 2

Utpassage Sluss 2

Figur 3.

Renrumsslussar Som tidigare omnämnts så behövs slussar för att personal och material ska kunna komma in respektive ut ur renrummet. Vanligtvis har man ett slussystem för personal och ett annat separat system för material. Hanterar man dessutom, för personalen, farliga substanser eller liknade i renrummet är det brukligt att det också bör finnas ett separat slussystem för uttransport av avfall. En fråga som ofta dyker upp är om man alltid måste ha ett separat slussystem för personal som ska in i renrummet, och ett annat separat system med slussar för personal som ska lämna renrummet? Detta system har blivit allt vanligare under de senaste 10 åren, speciellt för renrum avsedda för aseptisk tillverkning av sterila läke medel. Enligt utkastet till nya Annex 1 från 2017 så är det generellt sett önskvärt att ha separat system, se nedan. Ett problem med separat slussar in respektive ut är de kläder som man tar av i den första slussen i samband med inträde. Hur ska personalen få tillgång till dessa i samband med utträdet. En lösning är förvaringsskåp av typer genom räckningsskåp, d.v.s. skåp försedda med dörrar åt båda håll, Figur 3. Vad säger utkastet till nya Annex 1 generellt om slussar? Ordlistan i detta dokument definierar en sluss enligt följande: “Airlock – A small room with interlocking doors, constructed to maintain air

RenaRum 10/2019

pressure control between adjoining rooms (generally with different air cleanliness standards). The intent of an aseptic processing airlock is to prelude ingress of particulate matter and microorganism’s contamination for lesser controlled areas”. Under rubriken “Premisses” star följande: “Airlock should be designed and used to provide separation and to minimize microbial and particulate contamination of the different areas and should be present for material and personnel moving from different grades, typically airlocks used for personnel movement are separate to those used for material movement. They should be flushed effectively with filtered air. The final stage of the airlock should, in the at-rest stage, be the same grade as the area into which it leads. The use of separate changing rooms for entering and leaving clean areas is generally desirable”.

Sammanfattning Att bygga renrum är i grunden mycket logiskt. Det viktiga är att samla in all tänkbar information för att kunna bygga och kontrollera att allt blev som tänkt. Det allra viktigaste initialt är att: • Bestämma vad renrummet ska användas för • Bestämma vilken renhet renrummet (renrum men) ska ha • Bestämma hur strukturen av de olika ren rummen med tillhörande slussar ska se ut • Skriva en gedigen User Requirement Specification

Skräddarsydda renluftslösningar – Ninolaf® Vi utvecklar, designar och tillverkar produkter som luftduschar, säkerhetsbänkar, fasta och mobila burbytesstationer, kemslussar, isotopbänkar m.m. Skräddarsydda renluftlösningar enligt kundernas önskemål, med installation och valideringsservice. Ninolab erbjuder bland annat: • LAF-tak med laminär steril luft för produktskydd • LAF-tak med produktskydd och operatörsskydd (kalllas ibland för fast burbytesstation). Dessa finns bl.a med tillvalen: anestesifunktion och/eller hissar på var sida om arbetsbordet som flyttar upp/ner djurburar vartefter burarna bearbetas

• Genomräckningsskåp, finns även med kem-/gasslussfunktion • Inbyggda intagsbänkar med slussfunktion i barriärvägg • Mobila burbytesstationer, med höj- och sänkfunktion • Ninolaf Airshower för inpassage och/eller utpassage av personal • Kundanpassade Sterilbänkar med specialmått • Kundanpassade Klass I, II och III–bänkar med specialmått eller modifieringar utöver standard t.ex. ljudisolerade modeller, högre med tystare fläktar osv. • Mikroskopanpassade bänkar • Isotopbänkar

ninoLOCK – Genomräckningsskåp

Ovan – Denna extra stora bänkserie kallas XL. XL-bänken har måtten 180x94x100 cm. Den är så stor att den tar en ca. 100 kgx191 cm lång produktspecialist.

ninoLAF Airshower

Säkerhetsbänk Klass II, 1200

08-590 962 00

info@ninolab.se

www.ninolab.se

FRAMTIDENS OPERATIONSAVDELNING 2020 17-18 mars Stockholm Lyssna till forskare och ta del av framgångsfaktorer och fallgropar från verksamheter som har genomgått en nybyggnation. Passa på att mingla med kollegor, experter och leverantörer från hela landet! Ur programmet: n Dagens teknikutveckling för att möta framtidens utmaningar n Erfarenheter från att bygga och driftsätta en ny operationsavdelning n Lösningar för att förhindra resistenta bakterier n Ventilation av operationssalar – hur borde det fungera?

s läsare Rena Rum batt på får 15% ra spriset. konferen od: OPRR Använd k

Varmt välkommen!

För mer information och anmälan: www.teknologiskinstitut.se Samarbetspartners:

WWW.TEKNOLOGISKINSTITUT.SE | INFO@TEKNOLOGISKINSTITUT.SE | 031-350 55 00

Månadens produkt

Alla kan inte allt! Av Matts Ramstorp

an kan inte allt – det är bara att konstatera att så är fallet! Ibland kan det vara svårt att medge, men vanligtvis gäller att ju fler personer med olika kunskap, erfarenhet och infallsvinklar, leder till bättre beslutsunderlag.

Större verksamheter Om man arbetar i en större verksamhet är chansen stor att man internt har olika kompetenser inom olika områden som till sammans kan ger bra underlag. Detta visade sig speciellt då livsmedelsindustrin började arbeta med HACCP – Hazard Analysis Critical Control Point, då man bildade HACCP-grupper. Dessa grupper innefattade operatörer, mellanchefer, mikrobiologer, underhålls-, rengörings- och andra personal grupper för att diskutera kvalitetsfrågor kopplade till produktion. Kompetensen fanns då normalt inom den egna verksamheten. Mindre verksamheter Om man däremot arbetar i en mindre verksamhet har man normalt inte tillgång

till alla dessa olika funktioner och det är viktigt att komplettera upp den egna kompetensen med externa konsult-, alternativt tjänsteföretag. Den kompetens som man behöver kan variera beroende på vilka frågeställningar som man avser att hantera. Det viktiga är att man får rätt kompetens till rätt frågeställning.

Byggnation, kvalitetskontroll, service och underhåll, rengöring Detta är några av de kompetenser som man normalt önskar att använda. Det viktigaste är att de konsult- och tjänsteföretag som man ska samarbeta med har rätt kompetens och att de kan bidra till verksamheten. Utbildning och kompetens De olika konsult- och tjänsteföretag som finns att tillgå har vanligen en bred kompetens och erfarenhet. Som beställare måste man dock säkerställa att den eller de personer som man hyr in har uppdaterade kunskaper, inte minst vad gäller standarder, GMP och andra riktlinjer. •

RenaRum 10/2019

Mรฅnadens produkt

Dina leverantรถrer

AirSon Engineering AB Dan Kristensson 0431-40 25 80 dan.kristensson@airson.se www.airson.com

Ventilator AB Catinka Ullmann Avdelningschef Renrum Tel 08-502 548 15 catinka.ullmann@ventilator.se www.ventilator.se

Berendsen Textil Service AB Kundservice Nykรถping kundservice.nykoping@berendsen.se Tel. 0155-20 96 00 www.berendsen.se

CRC Clean Room Control AB Nils-Johan Bjรถrklund Tel. 018-24 64 60 nils-johan@cr-control.se g info@cr-control.se www.cr-control.se

RenaRum 10/2019

Dina leverantรถrer

DFD Cleanroom Lisbeth Larsen Tel. +45 22 49 17 51 ll@dfd.dk g www.dfd.dk

Caverion Sverige AB Henrik Fredlund Tel. 0730-755 210 henrik.fredlund@caverion.com www.caverion.se

Lars Jansson +46 (0)72 503 84 59 lars.jansson@myair.se

My Air AB

Per-Erik Karlsson +46 (0)72 503 84 58 per-erik.karlsson@myair.se

Servicefรถretaget Pima AB Samuel Paulander Tel. 0708-97 78 15 samuel.paulander@pima.se www.pima.se

Ninolab AB Chris Ulrici Tel. 08-590 962 24 cul@ninolab.se

RenaRum 10/2019

Vårens kurs!

Framtida krav på personal och renrumsdräkter - Hur kommer nya Annex 1 att påverka oss? 21 april 2020 | Stockholm Se kursprogrammet på biotekpro.se

SEK 9 500:Inkluderande kursmaterial, intyg, lunch och kaffe

Nordens ledande Renrumsutbildningar

Boka-Tidigt-Rabatt 1 månad före kurs =1 000:- Rabatt

sedan 1991 Anmälan & frågor: matts@biotekpro.se +46 (0)40 - 13 82 50

Alla priser visas exklusive moms. Anmälan till BioTekPro:s aktiviteter är bindande

Ny strategi för cirkulära hyrtjänster minskar textiliers

MILJÖ

klimatpåverkan

2050 förväntas textilindustrin stå för en fjärdedel av de globala koldioxidutsläppen. Berendsen vill vara med och styra om den utvecklingen med hjälp av en ny hållbarhetsstrategi där verktygen är helt cirkulära textilflöden, fossilfria transporter och anlägg ningar, och höjda ambitioner för mångfald och arbetsmiljö. En stor utmaning blir att öka återvinningen av textil i Sverige.

erendsen och dess moder koncern Elis är störst i Europa inom uthyrning och tvätt av arbetskläder, hand dukar, lakan och mattor. Företaget hanterar över 300 ton textil varje dygn vid sina 26 anläggningar i Sverige. Kunder är kommuner och landsting samt många av landets största företag inom hotell och restaurang, industri och vård.

100 procent ska återvinnas eller återanvändas I Berendsens nya hållbarhets strategi är målet om tio år – 2030 – att 100 procent av alla textilier som kasseras ska återvinnas eller återanvändas, och att de ska vara helt tillverkade av hållbara och certifierade material. Ett steg för att förstärka den redan cirkulära affärsmodellen. För att nå målen investerar Berendsen bland annat i forskning och utveckling av återvinning av textil och en helt fossilfri fordons flotta. Tänka nytt och skapa nya lösningar ”Våra mål är ambitiösa vilket tvingar oss att tänka nytt och skapa nya lösningar. Idag finns exempelvis inte någon etablerad storskalig teknik för återvinning

av gammal textil, trots det har vi satt målet att all textil ska kunna återvinnas. Det skulle verkligen bli en game changer för klimatet”, säger Lina K Wiles, Hållbarhetschef på Berendsen. Berendsens affärsmodell bygger på cirkulära processer och ägar skapet genom hela kedjan från design, distribution, tvätt, repara tion och återvinning, möjliggör ett större helhetsgrepp på hållbar hetsfrågorna än en linjär modell.

Minska textiliernas totala miljöpåverkan ”Textil har ett högt resursvärde och är ofrånkomligt belastande för miljö och klimat att producera. Därför vill vi öka livslängden på textilierna och inte köpa in mer textil än vad som är nödvändigt. Redan idag är våra flöden digita

liserade, vi förser textilartiklarna med chip som gör att vi utnyttjar resurser på bästa sätt och ser till att varje skjorta eller matta lever så länge som möjligt. Resultatet blir att vi minskar kostnader och textiliernas totala miljöpåverkan”, säger Lina K Wiles, Hållbarhets chef på Berendsen. Utöver målet om 100 procent hållbara och återvunna textilier ska Berendsen bli klimatneutrala i de egna verksamheterna senast 2030 och genom hela värdekedjan 2035, bland annat genom helt fossilfri distribution och anlägg ningar som bara använder förny bara energikällor. Hållbarhets strategin innebär också ett ökat fokus på social hållbarhet, genom att fortsätta satsa på mångfald och goda arbetsvillkor. • Källa: Berendsen Textil Service AB

Om Berendsen >> Berendsen är ledande inom textilservice både i Sverige och Europa och hanterar varje år mer än 75 000 ton arbetskläder, lakan, handdukar, hygienutrustning och mattor åt hotell, restauranger, vårdgivare, industrier och fastighetsägare.Vi har 70 års erfarenhet av cirkulära hyrlösningar, och genom att äga hela kedjan från design till logistik, tvätt och återvinning kan vi optimera både miljöprestanda och effektivitet. Berendsen Textil Service AB ingår i Elis, ett börsnoterat franskt bolag. I Sverige är vi 1400 medarbetare och omsätter 2,1 miljarder kronor. Huvudkontoret ligger i Malmö och vi har 26 anläggningar spridda över landet.

RenaRum 10/2019

Svenskarna litar mest på

LIVSMEDEL

forskare och Livsmedelsverket när det gäller mat och hälsa Svenskarna vill lära sig mer om hur maten produceras och vad den innehåller, man har högt förtroende för forskare och Livsmedelsverket, och den vanligaste dieten är vegetarian/ vegan. Det är några av resultaten från Livsmedelsföretagens undersökning om svenskarnas syn på mat och hälsa.

Livsmedelsföretagens under sökning, utförd av Demoskop, har över 1 000 svenskar svarat på frågor om mat och hälsa inom fem olika områden: • Från var och vem får svenskarna sin information om mat och hälsa? • Vad vill svenskarna lära sig mer om kring mat och hälsa? • Vilka dieter följer svenskarna? • Hur gör svenskarna för att äta mer hälsosamt? • Tycker man att det är lätt eller svårt att hitta hälsosam mat? ”Det finns få saker som det skrivs och pratas så mycket om som mat och hälsa. För vissa är det

helt okomplicerat och för andra är det till och med ångestfyllt. En del väljer mat och dryck för att maximera sin träning, en del vill bara snabbt få i sig energi och för en del är det ett av livets stora glädjeämnen. Men alla måste förhålla sig till mat, och vad man äter och dricker kommer att påverka hälsan. Vi vill hjälpa folk att göra medvetna val och skapa goda levnadsvanor där matglädje och hälsotänkande är i balans. Och då är det viktigt för oss att veta hur svenskarna ser på mat och hälsa och var och hur de får sin information”, säger Elisabet Rytter, nutritions- och forskningsansvarig på Livs medelsföretagen.

Om undersökningen >> Undersökningen utfördes i oktober och november 2019 av Demoskop på Livsmedelsföretagens uppdrag.Totalt genomfördes 1011 intervjuer i Demoskops riksrepresentativa internetpanel. Deltagarna till panelen har rekryterats via telefon, dvs. en så kallad slumpmässig rekrytering. Resultatet har vägts med avseende på kön och ålder.

RenaRum 10/2019

Elisabet Rytter, forsknings- och nutritions ansvarig på Livsmedelsföretagen. Fotograf/Källa: Livsmedelsföretagen

Nedan följer ett kort urval av resultaten från undersökningen. Du hittar hela undersökningen bifogad till det här pressmed delandet och på Livsmedels företagens hemsida.

Samband – mat och hälsa Vilka litar du särskilt på när det gäller information om sambandet mellan mat och hälsa? (välj max tre alternativ) 1. Forskare (71%) 2. Livsmedelsverket (64%) 3. Socialstyrelsen (40%) 4. Vetenskapsjournalister (27%) 5. Släkt och vänner (10%)

”Ett oerhört glädjande resultat! Det är den goda vetenskapen som sitter på svaren kring mat och hälsa, och den goda vetenskapen vore inte möjlig utan engagerade och skickliga forskare. Jag blir också mycket glad av att se att svenskarna har så högt förtroende för Livsmedelsverket. De jobbar hårt och målmedvetet för att sprida sina vetenskapligt baserade kostråd och annan viktig infor mation om livsmedel”, säger Elisabet Rytter.

Vad vill du veta mer om? Vilka ämnen inom området mat är du mest intresserad av att lära dig mer om? (Fritt antal svar) 1. Hur mat och dryck produceras (41%) 2. Innehållet i mat och dryck (40%) 3. Nya recept (38%) 4. Hur man ska äta näringsriktigt (38%) 5. Mat och dryck som kan göra oss friska och sjuka (36%)

”För mig är det uppenbart att här finns det en jättestor möjlighet för företagen i livsmedelsindustrin att satsa ännu mer på att förklara hur man utvecklar och tillverkar sina produkter. På så sätt tror jag att man kan skingra en hel del frågetecken hos allmänheten och bemöta den okunniga kritiken som ibland riktas mot industrin”, säger Elisabet Rytter.

jag noterar att förr så trendiga extremdieter som till exempel paleo, keto och GI sakta men säkert tynar bort ur svenskarnas medvetande. I bästa fall var de baserade på dålig vetenskap och i många fall ingen alls”, säger Elisabet Rytter. •

Följer du någon diet? Följer du just nu någon eller flera dieter? 1. Vegetarian/vegan (13%) 2. Laktosfritt (9%) 3. Antiinflammatorisk kost (4%) 4. Viktminskningsprogram (4%) 5. Glutenfritt (4%)

Om Livsmedels företagen

“Den ökande trenden för vege tariska och veganska dieter är tydlig och kommer sannolikt att fortsätta. En strikt vegetarisk eller vegansk diet passar inte alla, men utan tvekan borde vi alla äta mer frukt och grönt. Det är inte utan viss skadeglädje som

Källa: Livsmedelsföretagen

>> Livsmedelsföretagen är en bransch- och arbetsgivar organisation för livsmedels industrin i Sverige.Vi verkar för att livsmedelsföretagen i Sverige ska karaktäriseras av högt anseende och mångfald samt ha god tillväxt, lönsamhet och konkurrensförmåga. Livsmedelsföretagen har cirka 800 medlemsföretag som syssel sätter närmare 50000 personer, omsätter 195 miljarder kr/år och tillsammans utgör Sveriges tredje största industrigren.

RenaRum 10/2019

Efter 70 år av luftmätningar hittar vi minsta partikel. Även om somliga numera behöver glasögon. Handen på hjärtat, vet du om din egen luft är funktionsduglig? Anlitar du Myair så kommer det inte finnas minsta tvivel. Vi erbjuder närmare 70 års samlad erfarenhet av luftmätningar i sjukhus-, labb- och industrimiljöer. Vill du veta vad som finns i luften – ner till minsta partikel – så är det oss du ska prata med. ATT MÄTA ÄR ATT VETA

MyAir Test and Validation www.myair.se

JULKALENDER LÄKEMEDEL

Färgsprakande experimentlusta i LTH:s julkalender

LTH-studenterna Nils Goksör, Hanna Bayerlein och Peter Hallstadius har gjorts årets julkalender från LTH.

Den 1:a advent var det dags att öppna första luckan i LTH:s julkalender. I 24 kortfilmer får lucköppnarna se allt från sprakande eld till experiment som man själv kan prova på där hemma eller i klassrummet.

ulkalendern har lockat mängder med tittare ända sedan starten 2007. Liksom tidigare är den producerad av LTH-studenter, den här gången Hanna Bayerlein, Peter Hallstadius och Nils Goksör. ”Jag minns att jag själv tittade på kalendern när jag gick i mellan

stadiet och redan då gillade jag att göra experiment”, berättar Peter Hallstadius, som till vardags läser till civilingenjör i teknisk fysik men som också ägnar en del av sin fritid åt olika experiment.

Tre intensiva sommarveckor Julkalendern är inspelade under tre intensiva sommarveckor och skaparna utlovar en blandning av visuellt häftiga experiment som kräver förkunskaper och enklare tips på saker som både barn och vuxna själva kan prova på att göra hemma. ”Vi har försökt få med något från alla områden inom LTH, så det är

fysik, kemi, teknik men också matte och data”, berättar Hanna Bayerlein.

Titta på kalendern under skoltid Målgruppen är alla som tycker om att se olika experiment, men liksom tidigare är nivån anpassad för att fungera för grundskoleelever. I många klasser väljer man att titta på kalendern under skoltid. ”Det finns en hel del ämnen som kan intressera lite äldre också, saker som man kanske inte tänker på eller har glömt bort, som till exempel varför himlen är blå”, säger Hanna Bayerlein. • Källa: Lunds Universitet

RenaRum 10/2019

NY BOK

Injustering av luftflöden i luftbehandlingssystem ”Injustering av luftflöden i luftbehandlingssystem” ersätter den injusteringsskrift som togs fram inom nordiska ventilationsgruppen 1981 och som sedan dess har varit ett viktigt referensdokument till AMA när det gäller beställarens krav på injustering och kontroll av luftbehandlingssystem.

M Fakta om boken Sakkunnig: Bengt Bergqvist Förlag: AB Svensk Byggtjänst Antal sidor: 80, mjukband

en mycket har ändrats på dessa 40 år. De byggnader som upp förs idag är i regel mycket tätare och i en tät byggnad påverkas tilluftflödet av frånluftsflödet i betydligt högre grad än om det finns otätheter i klimatskalet. Denna vidareutvecklade utgåva tar hänsyn till dessa ändrade för utsättningar liksom alla de arbets uppgifter som behöver utföras för att injusteringen ska gå så smidigt som möjligt. Texten behandlar såväl arbetet innan mätningarna

Om Svensk Byggtjänst >> Svensk Byggtjänst är bygg- och fastighetssektorns ledande informationsföretag. Sedan 1934 har vi samlat in, strukturerat och sålt den information som krävs för att planera, konstruera, bygga och förvalta hus och anläggningar. Svensk Byggtjänst är störst i Sverige inom professionell bygg- och fastighetslitteratur. I sortimentet finns idag ett hundratal egna titlar och närmare 2000 titlar från externa utgivare. Ett stort antal av titlarna finns också tillgängliga som e-böcker.

RenaRum 10/2019

börjar som det generella tillväga gångssättet vid injustering efter proportionalitetsmetoden. Den pekar på vad man ska tänka på under projekteringen och beskriver hur injusteringsresultatet ska dokumenteras. Ett nytt avsnitt förmedlar tips och råd. Målgruppen är injusterare, vvs-konsulter, entreprenörer, fastighetsägare och andra aktörer i det omfattande och krävande arbetet med att få luftbehand lingssystemen att fungera som de är avsedda. För luften följer ju naturlagarna och tar därmed alltid den lättaste vägen! Sakkunnig i uppdateringen och författare till avsnittet med tips och råd är Bengt Bergqvist med egen verksamhet i Bengt Bergqvist Energianalys AB. Bengt Bergqvist har i sin tur haft stöd av Eddy Chabo, Bengt Dahlgren AB med stor erfarenhet från injusteringsarbete. • Källa: Svensk Byggtjänst

LIVSMEDEL

Fotograf: Anna Lehrman

Konsumenter reagerar negativt på ordet Märkning av livsmedel bör kombineras med spridning av kunskap om vad orden i märkningstexten betyder. Det gäller inte minst termen ”bioteknik”. I en nyligen publicerad studie kunde forskare vid Sveriges lant bruksuniversitet se att ordet ”bioteknik” på förpackningar med fisk skapar en osäkerhet kring detta livsmedel bland konsumenterna.

år aptit på fisk har inneburit ett hårt tryck på världens fiskevatten och en fortsatt ökande efter frågan innebär att fiskodlingarna måste leverera större volymer

”bioteknik” för att förhindra utfiskning av de naturliga bestånden. Inom biotekniken finns flera verktyg och tillämpningar för att öka volymerna odlad fisk. Redan 2015 godkände den amerikanska livsmedelsmyndigheten FDA en genmodifierad snabbväxande lax i USA.

Ordet bioteknik skapar förvirring och osäkerhet Ordet bioteknik är dock proble matiskt. Det skapar förvirring och osäkerhet eftersom många inte vet vad det innebär. Om du skulle titta ner i frysdisken och se att det står ”bioteknik” på för packningen med fisk, vad skulle

du göra då? Välja en annan fisk? Börja fundera på vad det står på de andra förpackningarna? Kanske tänker du ”bra, den här fisken är framtagen med den senaste tekniken och anpassad till modern fiskodling”.

Märkningen kan verka förvirrande Forskare inom forskningspro grammet Mistra Biotech vid Sveriges lantbruksuniversitet har studerat hur konsumenter rea gerar på termen ”bioteknik” på förpackningar med fisk, och tittat på hur olika märkningar (vildfångad, odlad, steriliserad med hormoner, steriliserad med tryck behandling av nybefruktade ägg RenaRum 10/2019

Vildfångad röding från Nordkynhalv√∏ya i Norge. Fotograf: Kerstin Holmgren, SLU

[vilket ökar antalet kromosomer i arvsmassan och därför betraktas som genmodifiering], och så vidare) påverkar konsumenternas köpvilja. Forskarna kom fram till att märkningen av genmodi fierad fisk (som visserligen inte finns i matbutiker i Sverige idag) skulle verka förvirrande på oss konsumenter och kanske få oss att köpa mindre fisk. För vissa av personerna räckte det med att det stod ”bioteknik” utan någon närmare förklaring, för att de istället skulle välja en vildfångad fisk.

Skapade en mer negativ attityd Forskarna undersökte hur mycket personerna i studien var villiga att betala för fiskarna röding och regnbåge. Eftersom genmodifierad fisk inte säljs i Sverige, så konstruerade forskarna förpackningar med olika märkningar. Om termen ”bioteknik” fanns med för den tryckbehandlade fisken förstärktes den positiva bilden av vildfångad fisk (som dock var betydligt dyrare). Märkning med bioteknik skapade också en mer negativ attityd till fisk

Om termen bioteknik >> “Bioteknik” är en term som vanligen inkluderar användningen av genetiska verktyg, molekylära markörer, genetisk modifiering och genomredigering, så väl som tekniker för kloning av djur och odling av cell- och vävnadskulturer.

RenaRum 10/2019

som blivit steriliserad genom en tryckbehandling. Dessutom blev attityden än mer negativ till den hormonbehandlade fisken (vilket inte är genmodifiering). ”I stort sett alla konsumenter tolkar märkningen ”vildfångad fisk” på samma sätt. Den märk ningen är ju lätt att förstå efter som det handlar om produkten i sin mest naturliga form”, förklarar Carl Johan Lagerkvist, professor i ekonomi och en av forskarna bakom studien.

Positivt samband mellan kunskap och uppfattning De personer som uppgav att de tror att vetenskapen har en positiv inverkan på livsmedelskvaliteten, valde inte bort fisk märkt med ”bioteknik”. Forskarna såg ett positivt samband mellan kunskap och uppfattningen att bioteknik är något positivt.

”När konsumenter baserar sina val på vetenskaplig rationalitet, slutar de att oroa sig för om produkten i fråga känns naturlig eller inte”, säger Carl Johan Lagerkvist.

Minska förvirringen kring begreppet bioteknik ”Om det ska gå att sälja lax i Sverige, som tagits fram med hjälp av bioteknik, behöver märkningen på förpackningen kombineras med ansträngningar för att minska förvirringen kring begreppet bioteknik bland konsumenterna”, säger Carl Johan Lagerkvist. Han påpekar också att han tycker det är märkligt att hormon behandling inte uppfattades som mer negativt bland deltagarna i studien, eftersom en sådan behandling skulle medföra risker för att hormonrester skulle spridas till den omgivande miljön. • Källa: SLU

Carl Johan Lagerkvist Fotograf: Viktor Wrange

Hitta din leverantör på Rentforum.se AAF International B.V.

DuPont Personal Protection

Particle Measuring Systems

AB Ninolab

ELOMATIC

PharmaClean AB

AET – Arbeidsmiljø og Energiteknikk AS

Esgard Inc. AB

PharmaControl MQL AB

AirSon Engineering AB

FLAB

QleanAir Scandinavia AB

INREM AB

Saint-Gobain Ecophon AB

ISS Facility Services AB

Serviceföretaget PIMA AB

LaboRen Aps

STIGAB Stig Ödlund AB

LabRum AB

Technogarden Engineering Resources AB

Alpiq InTec Switzerland Ltd Avidicare AB Berendsen Textil Service AB bioMérieux Sweden AB BioTekPro AB BioThema AB Brookhaven Instruments AB Camfil Svenska AB Caverion Sverige AB CRC Clean Room Control AB DFD Cleanroom

M Clean Education Miclev AB Mikrolab Stockholm AB MY AIR AB Nordic Biolabs AB Nordic Cleanroom AB Octanorm Cleanroom AB OrangeClean AB

Toul Meditech AB Valtria Swiss AG Vaisala Stockholm Ventilator Renrum Vileda Professional Vita Verita AB VWR International AB

RenaRum 10/2019

HÄLSA

Gör ditt hem utrustat inför

influensasäsongen Ingen tycker att det är kul att vara sjuk. Dunkande huvudvärk, rinnande näsa, värkande muskler och ont i halsen kan göra även den starkaste svag. Därför borde du förbereda ditt hem på influensasäsongen, innan den slår till.

är influensaviruset är i antågande är det dags att göra din kropp och ditt hem redo att motstå attacken. Du hör ofta om allmänna tips för att undvika att bli sjuk själv, men är det också möjligt att göra ditt hem motståndskraftigt? Absolut! Här är våra tips för att göra hemmet utrustat för influensasäsongen.

Gör en storstädning Kollektivtrafik, köpcenter och andra platser som människor samlas är som lekplatser för virus och bakterier. Tänk bara på allt du berör på en dag. Bakterierna följer enkelt med dig hem, vilket leder till ökad smittorisk i ditt eget hushåll. Det är därför viktigt

RenaRum 10/2019

att inte bara vara extra medveten när man besöker offentliga platser, det är också viktigt att ha en plan för att hålla bakterier och virus utanför husets fyra väggar. Ett bra tips är att sätta fram etanolbaserat desinfektionsmedel här och där hemma. Om du har tagit med dig smittan hem kan det här hindra dig från att sprida infektionen. Ställ medlet direkt innanför ytterdörren, så det är det första du gör när du kommer hem. Självklart bör du vara försiktig med handtvätt ... men vad hjälper det om huset redan är en bakteriehärd? Många människor går runt utan att veta att de är bärare. Influensan sprider sig huvud

sakligen genom kontakt- och luftsmitta. Därför är det smart att göra en storrengöring före säsongen. Gör rent alla ytor, dörrhandtag, bad och liknande. Det är inte heller dumt att köra en tvätt på sänglinne och hand dukar.

Värmepump med luftfilter När du är klar med inredningen är det värt att tänka på luft kvalitén i ditt hem. Mången luft-luftvärmepumpar har ett filter som bidrar till ett bättre klimat. Dessa filter fångar mikropartiklar, och upp till 99 % av bakterier, virus och damm. Med andra ord: Utan tvekan, ditt bästa vapen mot sjukdom under influensasäsongen!

Kalendarium 2020 17 – 18 mars FRAMTIDENS OPERATIONSAVDELNING 2020 | STOCKHOLM

1 – 2 april

Korrekt temperatur – i luft och kropp Det är inte lämpligt att frysa. Även om det inte är det som gör dig sjuk, måste du hålla dig varm, speciellt under influensa säsongen. En kall kropp gör dig mindre resistent mot bakterier och virus. Köp därför tofflor eller ullstrumpor för alla i hushållet, om du inte redan har det. Ha lite extra kläder och sitta under en filt istället för att frysa genom kvällen. Nu kanske du tror att det är en bra idé att sätta på värmen så att det är riktigt gott och varmt hemma? Det här är inte den smartaste lösningen. Om du överdriver värmen i ditt hem blir luften torr, vilket gör slemhinnan mer benägen för virus. Se hellre till att du har en uppvärmning du kan lita på och ställa in en bekväm inomhus temperatur på drygt 20 grader. Om du har en värmepump är det enkelt att reglera värmen och luften blir mycket mindre torr än vedeldning och traditionell elvärme. Sund och god mat Även om du vanligtvis inte blir sjuk är det några steg du kan ta i ditt dagliga liv för att rusta din kropp mot ett potentiellt virusan grepp. En varierad och hälsosam kost som innehåller mycket frukt,

grönsaker, fullkorn och fisk är a och o för ett välfungerande immunförsvar. Därför borde du fylla kylskåpet och köket med hälsosamma alternativ till hela familjen på väg till årets kalla månader. Det är lätt att frestas att njuta lite extra när kvällarna är långa och kalla. Då ska du hitta några hälsosamma alternativ till den tid du vill njuta lite mer. Försök att äta lite mindre snacks och läsk – det kommer kroppen tacka dig för.

Fyll medicinskåpet Hoppas på det bästa, men för bered dig på det värsta. Du kan bara göra sitt bästa för att inte bli sjuk, men det är också viktigt att du är redo om du får otur. Ta en runda i medicinskåpet. När problem har uppstått Så blev du sjuk. Vad nu? Här finns det ingen mirakelkur tyvärr. Ligga på soffan med täcket väl virat runt dig och börja arbeta på att få svart bälte i streaming. Gör en varm kopp te, helst med den virusdödande kombinationen av ingefära, citron och honung. Gå inte till jobbet och smitta dina kollegor – stanna hemma och ta dig tid att bli frisk. Vi hoppas att du nu har de verktyg du behöver för att klara dig genom influensasäsongen! •

PHSS ASEPTIC PROCESSING WORKSHOP SYNDICATES 2020 | WORSLEY | GREATER MANCHESTER | UK

27 – 30 april ESTECH – THE ANNUAL TECHNICAL MEETING AND EXPOSITION OF IEST MINNEAPOLIS | ST. PAUL MINNESOTA | USA

12 – 15 maj INTERCLEAN AMSTERDAM AMSTERDAM | NETHERLANDS

25 – 27 maj R3 NORDIC SYMPOSIUM & EXHIBITION NAANTALI | FINLAND

2 – 3 juni CLEANROOM TECHNOLOGY CONFERENCE BIRMINGHAM | UK

6 – 8 oktober PROCESSTEKNIK SVENSKA MÄSSAN |GÖTEBORG

11 – 13 november ODONTOLOGISK RIKSSTÄMMA OCH SWEDENTAL GÖTEBORG

24 – 25 november TEMA RENRUM, 2020 UPPLANDS VÄSBY

Källa: Mitsubishi Electric Sverige

RenaRum 10/2019

Nästa månads tema är Dubbeltema: medical device samt standarder

Nästa månads produkt är Handskar och andra förbrukningsmaterial

Följ Rentforum.se på Twitter och Linkedin! Vi bevakar ett stort antal tidskrifter för att hjälpa Dig att vara uppdaterad. Följande nyheter finns nu på Rentforum.se: Deadly bugs found in nine out of ten makeup bags

Blir vd för Boule diagnostics

Why isn‘t hand sanitizer more widely used?

Recipharm lägger miljardbud på brittiskt bolag

Brushing your teeth could be good for your heart

Dåliga matvanor kostar miljardbelopp

Tar bort resistensen

Antibiotikan behöver skyddas för framtiden

Forskare utvecklar ny typ av oralt preventivmedel

Barn fick drickbar vaccin-kandidat mot tarmbakterie

Hon ska utveckla framtidens sjukhus

Fler länder inför obligatoriska vaccin

Rena händer i fokus

Antibiotikaresistens dödar 36 000 om året i USA

Sekretessregler hindrar effektiv tillsyn av apotek

Artificiellt löv kan lösa klimatkrisen

Mikrovågor bra för täta bröst

Stockholm storsatsar på vaccinering av 65+

Ny antibiotikaklass når fas III

Stjärnregissör gör film om antibiotikaresistens

Bioarctic missar målet – avbryter studie

Så slår mässlingviruset ut kroppens immunförsvar

För få kollar sitt blodtryck

Massuppsägningar på KS

SÖS och Danderyd följer KS – stort varsel av vårdpersonal

”Crispr har öppnat en helt ny värld”

EMA hittar hem

Vanlig feber- och värkmedicin blir receptbelagd Mässling mycket farligare än man trott

Digitala kliniska prövningar

Inkluderande av traditionell kinesisk medicin oroar

Pharma-on-Demand

Följ oss på: www.twitter.com/rentforum Följ oss även på Linkedin

RenaRum 10/2019