PBE kundtidning 022015 web

Page 1

TEMA: Ekoenergi

BORGÅ ENERGI 2 • 2015

BORGÅ ENERGI -BOLAGENS KUNDTIDNING

NOORA KARMA laddar ENERGI i Borgå s. 22

ENERGIDAGEN 12.9.2015 s. 30

Hallamäki-investering | EverTech | Tesla-taxi Råd till stugägare | Matnjutningar i Lovisa

Borg책 Energi Ett naturligt val

2 | Borg책 Energi 2/2015

Foto: Amanda Englund

Vi uppnår vår vision att vara ett naturligt val för våra kunder genom att värna om vårt företags goda image, verka effektivt och pålitligt samt genom att stå våra kunder nära. Borgå Energi 2/2015 | 3

LEDAREN

d!

e m g n ä h r o m r i F

Gemensamma intressen Statsrådet har satt som mål att minska Finlands beroende av importerad el och annan importenergi. Borgå Energi stävar för sin del målmedvetet efter att bli mera självförsörjande i sin elanskaffning.

Borgå Energi kan för sin del redan nu stoltsera med att all el, som bolaget säljer, är koldioxidutsläppsfritt producerad och därmed klimatneutral. Fjärrvärmeproduktionen är det redan till nästan 100 procent i Borgå och om ett år till ca 90 procent i Lovisa, när den nya biovärmecentralen tas i bruk.

Vind- och solkraften kommer stegvis att stå för en växande del av landets elförsörjning och Borgå Energi har också i flera års tid skaffat sig tillgång till mer och mer vindoch solkraftproducerad el. Vi har också köpt vattenkraft i Norge när den råkar var en bristvara i Finland. Faktum är ändå att vindoch solkraften inte räcker till för att täcka samhällets framtida behov. Kärn- och vattenkraft behövs också i fortsättningen och även som reglerkraft för att kompensera molniga och vindstilla timmar. Betydelsen av Fennovoimas kärnkraftverksprojekt accentueras av att de två kärnkraftverksenheterna i Lovisa tas ur bruk kring decennieskiftet 2030 och åtminstone inte enligt nuvarande planer kommer att ersättas med nya. Patrick Wackström verkställande direktör 4 | Borgå Energi 2/2015

41

rla Energispa Den nationel ktober o i en as årlig n rd o n a ck ve 015. år 5–11.10.2 nivå av I . 1 4 a ck ve nell nas på natio . Den samord sedan 1997 ts a n har ord tioner, a is n a rg o Motiva, och retag, fö r ta el d n je I kampan lter. ch läroansta kommuner o oviikko.fi nergiansaast .e w w w er m Läs

Det ligger därför i både landets och Borgå Energis intresse att Fennovoimas kärnkraftsprojekt i Pyhäjoki förverkligas. Projektet tjänar likaså såväl landets som bolagets miljöpolitiska syften. I den nationella energi- och klimatstrategin har Finland satt som mål att före år 2020 minska koldioxidutsläppen med minst 20 procent från 1990 års nivå. Enligt Finlands färska klimatlag skall utsläppen ha minskat med minst 80 procent senast år 2050.

När Borgå Energi strävar efter en högre självförsörjningsgrad i elanskaffningen är utgångspunkten att den uppnådda klimatneutraliteten inte får äventyras. Att bolaget är med på ett hörn i både TVO:s pågående kärnkraftverksbygge i Euraåminne och Fennovoimas planerade och nu finansieringssäkrade kraftverksprojekt i Pyhäjoki skall ses mot denna bakgrund.

VECKA

Borgå Energi -bolagen Mannerheimgatan 24, (PB 95) 06100 BORGÅ tel. (019) 661 411 fax (019) 661 4211 www.borgaenergi.fi

VI GJORDE TIDNINGEN CHEFREDAKTÖR | Nina Fransas REDAKTÖR | Rolf Gabrielsson FRAMSTÄLLNING OCH LAYOUT | FPW Firmaservice Pamela Westerlund PÄRMBILD | Maria Kalmi TRYCKERI | Painoyhtymä Oy Industrivägen 21, 06150 BORGÅ www.painoyhtymä.fi UPPLAGA | 30 200 ex.

ENERGI

DAGEN

VÄLKOMMEN 12.9 PROGRAM, SID 30

I den här tidningen

I Tolkis produceras fjärrvärme bl.a. av flis och kaffeskalsavfall. På området finns också EverTechs datacenter.

S . 19

CREATIVE PEAK

S . 24 S.

Hösten ger energi att starta någonting nytt! Hösten betyder för många skolstart och att fritidsintressena börjar rulla på igen. Samtidigt som hösten är en förberedelse för vinterhalvåret, är den magisk på sitt lilla sätt. Fritidsstugan sätts i vinterdvala, och hemma vrider man på värmen. Vi önskar dig en trevlig lässtund med nytt från energibranschen och mycket mer om t.ex. energisnåla taxibilar, gatubelysning, lunch i Lovisa och mjölnarens enkla brödrecept.

Yrjö Hallamäkis långa karriär

6

PVO:s direktör Lauri Virkkunen

8

Patrick Wackström i PVO:s styrelse

9

Kaffet värmer många gånger

10

Vi städade upp bränsleplanen i Tolkis

11

Energiproduktion utan koldioxidutsläpp

12

Gröntaxi för den miljömedvetna

12

Elräkning och e-faktura

14

Ett lärorikt sommarjobb

15

Ljus skapar stämning och ger trygghet

16

Lämplig belysning väljs med omsorg

17

Stäng inte av elen från huvudavbrytaren!

18

Mjölhantverk från Andersböle

19

Plättkalas och bakning

21

Mentalist full av positiv energi på hösten

22

På lunch i Lovisa

24

EverTech Ab

26

Energi på skolschemat

28

Välkommen på Energidagen

30

Läs mer om oss www.borgaenergi.fi

Borgå Energi 2/2015 | 5

TEXT OCH FOTO ROLF GABRIELSSON

Tack Yrjö! ”Jag hade in gen del i det, och det var inget vi hade pratat om på förhand. Magnu s hittade på d et, berättar Hallam äki småleende.

Hallamäki slutade sin långa karriär på Hallamäki YRJÖ HALLAMÄKI har gjort ett långt dagsverke i Borgå Energis tjänst och hunnit sköta många olika arbetsuppgifter. När han senare i höst går i pension, är det efter att han förtjänstfullt slutfört uppdraget som övervakare på ett kraftledningsprojekt. En ny kraftledning har dragits till Hallamäki i Borgnäs i närheten av industriområdet Borgnäs Port. Det är en 110 kV:s kraftledning, som Borgå Energis dotterbolag Borgå Elnät Ab låtit bygga från Andersböle i Borgå till Borgnäs. I slutändan i Borgnäs byggs en elstation, för vilken bolaget skaffade ett markområde. När lantmätaren frågade, vad lägenheten, som bildas, skall heta, svarade Borgå Elnäts verkställande direktör Magnus Nylander, Hallamäki. – Jag hade ingen del i det, och det var inget vi hade pratat om på förhand. Magnus hittade på det, berättar Hallamäki småleende. Kraftledningsprojektet är såtillvida historiskt att det 6 | Borgå Energi 2/2015

är det första i Borgå Energi -koncernens historia. Koncernens elnät byggdes i tiden av Sydfinska Kraft Ab, ett bolag som Borgå Energi köpte år 1995. – I likhet med många andra kom också jag på köpet. Jag började jobba i Sydfinska Krafts driftcentral i Borgå år 1979, säger Hallamäki och tillägger att det var ett skiftesjobb. Arbetslivet hade han inlett redan tidigare som montörspraktikant på Neste. – Inte hade man ju så värst märkliga planer som ung, någonting skulle man börja göra. Jag tänkte att det också skulle gälla att skaffa sig en utbildning och hur det var så kom jag in i tekniska institutet, därifrån jag sedan utdimitterades som ingenjör i elkraftsteknik. Hallamäki konstaterar att det visade sig vara ett bra yrkesval. – Och fastän arbetsmarknadssituationen inte heller då var den bästa lyckades jag få en arbetsplats. Det var

TEXT ROLF GABRIELSSON | FOTO AMANDA ENGLUND

Kaffebriketter .... En investering pĂĽ Ăśver fyra miljoner DET DRYGT FYRA MILJONER stora

kraftledningsprojektet blev nĂśdvändigt i och med den snabbt stigande elfĂśrbrukningen i Borgnäs till fĂśljd av en stadigt Ăśkande folkmängd. – Det gĂĽr inte att pĂĽ ett pĂĽlitligt sätt skĂśta en växande elfĂśrbrukning med den nuvarande 20 kV:s linjen, varfĂśr vi bestämde oss fĂśr att bygga en 110 kV:s kraftledning med tillhĂśrande elstation. Det fĂśrbättrar bĂĽde kvaliteten pĂĽ elektriciteten och

distributionssäkerheten, framhüller Borgü Elnät Ab:s verkställande direktÜr Magnus Nylander. Den nuvarande elstationen finns i Veckoski 10 km frün de centrala delarna i Borgnäs. Det är ett avstünd, som fÜrsvürar eldistributionen i omrüdet, och en eventuell allvarligare skada i elstationen kunde enligt Nylander leda till stora elleveranssvürigheter speciellt vintertid. Stamnätsinnehavaren Fingrid Abp,

väl sĂĽ att intresset fĂśr skiftesarbete inte var sĂĽ stort. FĂśr mig var det egalt, det passade mig lika bra som nĂĽgonting annat. YrjĂś Hallamäki är glad att ha fĂĽtt skĂśta mĂĽnga olika arbetsuppgifter, vilket inte nĂśdvändigtvis hade varit mĂśjligt i ett stĂśrre fĂśretag. Länge jobbade han som driftschef och när han fĂśr snart fem ĂĽr sedan blev deltidspensionär gick han Ăśver till planeringsuppgifter pĂĽ elnätssidan. Utmaningarna tacklats väl – Och nu till sist har jag varit Ăśvervakare pĂĽ det här kraftledningsbygget, vilket igen var nĂĽgonting helt nytt fĂśr mig. Allt har enligt Hallamäki fĂśrlĂśpt väl, inga stĂśrre problem har dykt upp. – PĂĽ det sättet har det varit exceptionellt att det fanns bara ett bostadshus pĂĽ den planerade ledningslinjen, vi befinner ju oss ändĂĽ i sĂśdra Finland med sin täta bebyggelse. Ledningen drogs i en kurva fĂśrbi det aktuella huset. Den nya 13,5 km lĂĽnga kraftlinjen lĂśper 10 km parallellt med Fingrid Abp:s 400 kV:s AndersbĂśle-Nurmijärvi -linje. – En allmän riktlinje är att nya ledningar i mĂĽn av mĂśjlighet skall dras parallellt med befintliga ledningar sĂĽ att det inte uppstĂĽr onĂśdiga ledningsgator. I det aktuella fallet har det betytt att BorgĂĽ Elnäts kraftlinje byggts med samma lĂĽnga stolpavstĂĽnd som 400 kV:s linjen, vilket i sin tur innebar att trästolpar inte kom i frĂĽga utan stolparna mĂĽste vara av metall. FĂśrändringen medfĂśrde att antalet ĂĽkerstolpar kunde minimeras pĂĽ grund av de lĂĽnga stolpavstĂĽnden.

godkände elstationen i AndersbĂśle som ny stamnätsanslutningspunkt och har där byggt de erforderliga linjeutgĂĽngarna. Borgnäs kommun ville att elstationen fĂśr den nya kraftledningslinjen skulle byggas intill industriomrĂĽdet Borgnäs Port. – Den nya elstationen kommer att fĂśrbättra driftsäkerheten ocksĂĽ i en vidare bemärkelse pĂĽ BorgĂĽ Elnäts västra distributionsomrĂĽde, konstaterar Nylander. đ&#x;”˛

Vad linjedragningen beträffar fanns det egentligen inga alternativ. – Fingrid sade, var vi fĂĽr starta och Borgnäs kommun vart vi fĂĽr komma med linjen. Det blev en ganska bra och rät linje. Terrängmässigt har det varit ett utmanande projekt eftersom hĂśjdskillnaderna längs linjen är stora. – Senaste vinter med den dĂĽliga framkomligheten gjorde inte utmaningarna lättare. Vi valde därfĂśr att inte avancera systematiskt med linjedragningen utan koncentrerade oss fĂśrst pĂĽ de värsta ställena, vilket i nĂĽgon mĂĽn fĂśrsinkade tidtabellen. Det gjorde inte sĂĽ mycket eftersom det inte ännu finns nĂĽgon elstation där linjen slutar i Hallamäki. Stationsbygget skall konkurrensutsättas i hĂśst och meningen är att stationen skall vara färdig nästa sommar. YrjĂś Hallamäki säger sig vara färdig att gĂĽ i pension. – Nog bĂśrjar det här räcka till, men fĂśrstĂĽs kan det hända att man bĂśrjar sakna det när man inte längre är i arbete. NĂĽgon brist pĂĽ sysselsättning blir det ändĂĽ inte. FĂśrändringar i livet medfĂśr ocksĂĽ flyttningen till Hyrylä i Tusby. – Jag är inte infĂśdd BorgĂĽbo utan fĂśddes i Rovaniemi kĂśping, därifrĂĽn familjen flyttade till Askola dĂĽ jag ännu inte fyllt ett ĂĽr. I Askola och BorgĂĽ har jag sedan bott hela mitt liv. Familjeskäl gjorde det ändĂĽ aktuellt att flytta till en bostad mera anpassad fĂśr vĂĽrt nya liv och en sĂĽdan hittade YrjĂś Hallamäki i fjol hĂśstas av en slump i Hyrylä. đ&#x;”˛ BorgĂĽ Energi 2/2015 | 7

TEXT ROLF GABRIELSSON | FOTO ROLF GABRIELSSON OCH DAN ANDERSSON

El till självkostnadspris från Pohjolan Voima POHJOLAN VOIMA (Nordkraft Ab) är ett av de största energibolagen i Finland. Bolaget står för ca 20 procent av den i Finland producerade elen och producerar också fjärrvärme för tätortsbehov på olika håll i landet. Verkställande direktör Lauri Virkkunen beskriver Pohjolan Voima som en samordnare av resurser, som finns i bolaget, hos dess delägare och i ett stort nätverk. – Vi har ett trettiotal kraftverk och i dem producerar vi el och värme på ett miljövänligt sätt och till självkostnadspris åt våra ägare, tjugotalet företag i energibranschen. Produktionen är snart till 90 procent koldioxidneutral.

Målsättningen med självkostnadseller mankalamodellen, som den allmänt kallas, är inte att ge vinst och inte heller att dela ut dividend. Idén är att ge ägarna el till självkostnadspris. Elen kan de använda för egna behov eller i den egna affärsverksamheten. Olkiluoto 3 igen på rätt köl Pohjolan Voimas för närvarande största pågående investeringsobjekt är kärnkraftverket Olkiluoto 3, i vilket bolaget har en andel på ca 60 procent. – Man håller på att få projektet på rätt köl igen nu då kraftverkets automationssystem testats färdigt av an-

läggningsleverantören och kan börja installeras i Olkiluoto under hösten. Direktör Virkkunen anser att också Olkiluoto 4 behövs. – Projektet fick ju inte tilläggstid av statsrådet, men jag är säker på att det kommer att förverkligas i något skede, det var bara inte ännu läge för det just nu. Pohjolan Voimas andel är också i det projektet omkring 60 procent. Produktionskapacitet försvinner under kommande år. Kolkraften är nedläggningshotad, kärnkraftverksenheterna i Lovisa närmar sig så småningom slutet på sin livslängd och stängningen av kärnkraftverksreaktorer i Sverige minskar automa-

Enligt Pohjolan Voimas verkställande direktör Lauri Virkkunen är kärnkraften det kostnadseffektivaste sättet att bygga baskraft i energisystemet, där det behövs också sådan kraft. 8 | Borgå Energi 2/2015

tiskt mĂśjligheterna att importera el till Finland. – Det kommer alltsĂĽ nog att behĂśvas energiinvesteringar i Finland ocksĂĽ i framtiden, även pĂĽ 2020-talet. PĂĽ vilket sätt, med vilka teknologier och pĂĽ fĂśrsorg av vem de realiseras, det ĂĽterstĂĽr att se. Lauri Virkkunen hoppas att den energi- och klimatstrategi, som regeringen Sipilä ställt i utsikt fĂśre nästa ĂĽrs slut, skall ge nĂĽgot slags fingervisning om vad som är att vänta. Själv tror han starkt pĂĽ kärnkraften och dess framtid. – Kärnkraften är det kostnadseffektivaste sättet att bygga baskraft i energisystemet, där ocksĂĽ reglerbar baskraft behĂśvs. Vattenkraften färdigt utbyggd Pohjolan Voima är en viktig aktĂśr pĂĽ sĂĽväl kärnkrafts- som vattenkraftsomrĂĽdet. Av all den el, som bolaget i fjol producerade, kom nästan 60 procent frĂĽn kärnkraftverk och mer än 10 procent frĂĽn vattenkraftverk. Av produktionskapaciteten är en tredjedel kärnkraft och en annan tredjedel kondenskraft. Knappt 14 procent är vattenkraft. – Produktionen i kondenskraftverken minskade rejält i fjol, närmast pĂĽ grund av de lĂĽga elmarknadspriserna, berättar Virkkunen. Pohjolan Voima skulle gärna bygga mera vattenkraft i Iijoki älv, där bolaget redan nu har vattenkraftverk. – Vattenkraften bĂśrjar ju nog vid det här laget vara sĂĽ gott som färdigt utbyggd i Finland, men i Iijoki kunde Kollajabassängen med tillhĂśrande kraftverk ännu byggas, det är enligt vĂĽr mening ett viktigt projekt. Virkkunen säger att Pohjolan Voima hoppas pĂĽ ett positivt ställningstagande frĂĽn regeringens sida när det väl är dags att fatta avgĂśrande beslut i saken. – Lagstiftningen mĂśjliggĂśr inte fĂśr närvarande ett fĂśrverkligande utan det behĂśvs en uppdatering av forsskyddslagen innan bygget kan bli av. Själva byggandet tar mellan tre och fem ĂĽr. Projektet är en investering i storleksklassen 150 miljoner, som ger ett energitillskott pĂĽ 165 GWh. – Det är mycket reglerkraft, och sĂĽdan behĂśver vi i allt stĂśrre omfattning när vindkraftsproduktionen Ăśkar i elsystemet. đ&#x;”˛

PVO:s mankalamodell gynnar BorgĂĽ Energi Grunderna i korthet: • fĂśrenar kunnande och ekonomiska resurser • fĂśrdelar riskerna aktĂśrerna emellan • gĂśr det mĂśjligt fĂśr ett stort antal aktĂśrer av olika storlek att delta i projekt direkt eller indirekt • Ăśkar antalet aktĂśrer och konkurrensen pĂĽ elmarknaden • stärker finansiärers och leverantĂśrers fĂśrtroende fĂśr att projekt blir genomfĂśrda och produktionen upprätthĂĽllen

BorgĂĽ Energis elinkĂśp via PVO POHJOLAN VOIMA producerade i fjol 14 TWh

(terawattimmar) el. Av den produktionsmängden fick Borgü Energi, till självkostnadspris, 41 GWh (gigawattimmar). I medeltal har Borgü Energi ürligen de senaste üren kÜpt cirka 53 GWh el av Pohjolan Voima, till vars delägare bolaget indirekt hÜr via Sydfinska Kraft Ab, i vilket Borgü Energi har det stÜrsta aktieinnehavet. Av Pohjolan Voimas totala produktionskapacitet pü 3 200 MW fÜrfogar Borgü Energi Üver 12,7 MW.

Patrick WackstrĂśm i PVO:s styrelse BORGĂ… ENERGIS verkställande direk-

tĂśr Patrick WackstrĂśm valdes i vĂĽras till ordinarie medlem i Pohjolan Voima Oy:s (PVO) styrelse. WackstrĂśm, som redan en gĂĽng tidigare innehaft den här fĂśrtroendeposten, var suppleant i styrelsen under den fĂśregĂĽende mandatperioden. I PVO:s styrelse representerar Patrick WackstrĂśm Sydfinska Kraft Ab (SFK), som äger kraftverksandelar och skaffar el fĂśr sina delägarbolags behov. BorgĂĽ Energi är med ett aktieinnehav pĂĽ ca 20 procent den stĂśrsta delägaren i SFK, som i sin tur äger knappt tre procent av PVO. Skogsbolagen UPM-Kymmene och Stora Enso har Ăśver hälften av PVO-aktierna. – FĂśr mig gäller det fĂśrstĂĽs att som styrelsemedlem i fĂśrsta hand se till PVO:s intressen, men naturligtvis bevakar jag ocksĂĽ BorgĂĽ Energis och de andra SFK-aktionärernas intressen, säger WackstrĂśm. PVO:s styrelse sammanträder tio gĂĽnger per ĂĽr. MĂśtena hĂĽlls i bolagets huvudkontor i Helsingfors. Sydfinska Kraft Ab • Tidigare Päijät-Hämeen Voima Oy • Ă„gs av 15 energibolag • Verkställande direktĂśr Akke Kuusela • Huvudkontor i BorgĂĽ, i BorgĂĽ Energis kontorsbyggnad. BorgĂĽ Energi 2/2015 | 9

TEXT OCH FOTO ROLF GABRIELSSON

â€?Ă„ven kaffeskalsavfall ĂĽtervinns som bränsle i biokraftverken i Tolkis. EnergiinnehĂĽllet är ungefär det samma som i skogsflis.

Kaffet värmer mĂĽnga gĂĽnger NĂ„R KAFFEBĂ–NORNA ROSTAS lossnar en tunn hinna frĂĽn bĂśnornas yta. Det här sĂĽ kallade kaffeskalsavfallet har redan i flera ĂĽr använts som bränsle i BorgĂĽ Energis biokraftverk i Tolkis. Allt skalavfall frĂĽn Paulig och Meira pressas i rosterierna till briketter, som bioenergibolaget L&T Biowatti Ab regelbundet levererar till Tolkis. Det rĂśr sig om cirka 100 containers per ĂĽr. – EnergiinnehĂĽllet i kaffebriketterna är ungefär det samma som i skogsflis, men mindre än i träflis, uppger Biowattis affärsverksamhetsdirektĂśr Tomi Vartiamäki. BorgĂĽ Energis värme- och produktionschef Ari Raunio uppger att kaffebriketterna brinner bra i värmepannorna. – De bränns inte skilt fĂśr sig utan blandas med skogsoch träflisen, som kraftverken till nästan hundra procent eldas med. Kaffebriketterna är ändĂĽ bara en ytterst marginell del av bränsleinmatningen.

10 | BorgĂĽ Energi 2/2015

Juhani Malm kommer med i medeltal ett lass kaffebriketter i veckan. Han tippar brikettlasten pü bränsleplanen intill biokraftverken och tar ett prov fÜr mätning av energiinnehüllet i briketterna pü samma sätt som man gÜr med flisbränslet. Det är fÜr energiinnehüllet som Borgü Energi betalar.

Det betyder ocksĂĽ att det inte sprider sig ljuva kaffedofter i Tolkis, när det rĂĽkar finnas kaffebriketter bland det bränsle, som matas in i pannorna. – NĂĽgon har faktiskt ibland tyckt sig känna en svag kaffedoft, säger Raunio, men tillägger att det är sannolikare att den kommit frĂĽn Robert Pauligs närbelägna mikrorosteri. đ&#x;”˛

TEXT OCH FOTO ROLF GABRIELSSON | FLYGFOTO KRISTER RASK

Vi städade upp bränsleplanen

BORGĂ… ENERGI har istĂĽndsatt kraftverkens bränsle-

lageromrĂĽde i Tolkis. Ingärdande jordvallar har byggts av gamla jordmassor, som ersatts med nya när bränsleplanen jämnats ut. Samtidigt har ocksĂĽ vattenposterna pĂĽ omrĂĽdet fĂśrnyats. PĂĽ sĂĽgens tid fanns de fĂśr bevattning av stocklagren, nu behĂśvs de fĂśr att hĂĽlla kraftverkens flisbränsle lagom fuktigt, vilket fĂśrbättrar bränslets hĂĽllbarhet, fĂśrklarar värme- och produktionschef Ari Raunio. – FĂśrstĂĽs fungerar de ocksĂĽ som brandposter, flisen kan ju ibland självantändas, tillägger han. Flisbränsle lagras fĂśr ungefär en mĂĽnads behov. – Det betyder att lageromrĂĽdet är nästan tomt pĂĽ sommaren och välfyllt pĂĽ vintern. BorgĂĽ stad har under sommaren gjort vatten- och avloppsarbeten och nya gatuarrangemang fĂśr Auguststrandens fĂśretagspark, som BorgĂĽ Energis kraftverk är en del av. đ&#x;”˛

Enligt Ari Raunio är det meningen att själva kraftverksomrüdet skall ingärdas nu när de kommunaltekniska arbetena är gjorda.

BorgĂĽ Energi 2/2015 | 11

TEXT OCH FOTO ROLF GABRIELSSON

Energiproduktion utan koldioxidutsläpp BORGĂ… ENERGI fortsätter sina satsningar pĂĽ produk-

tion, fĂśrsäljning och distribution av utsläppsfri energi. Ett nytt avgĂśrande steg i bolagets strävanden att bli ett helgrĂśnt energibolag tas i och med investeringen i en ny biovärmecentral i Lovisa. När den stĂĽr färdig om ett knappt ĂĽr stiger det fĂśrnybara, utsläppsfria bränslets andel i fjärrvärmeproduktionen i Lovisa frĂĽn nuvarande ca 70 procent till omkring 90 procent. I BorgĂĽ, där fjärrvärmen redan sedan nĂĽgra ĂĽr tillbaka till cirka 90 procent produceras med utsläppsfritt fĂśrnybart biobränsle, nĂĽr man nu upp i nästan 100 procent i och med att naturgasen ersatts med biogas som bränsle i värmeverket i Harabacka och värmecentralen pĂĽ Typografvägen. De tvĂĽ biovärmekraftverken i Tolkis eldas i huvudsak med skogs- och träflis, vilket ocksĂĽ blir fallet med den nya biovärmecentralen i Lovisa. Biovärmekraftverken i Tolkis är sĂĽ kallade CHPanläggningar, vilket betyder att det produceras bĂĽde värme och el i dem. Det är ett betydligt effektivare sätt att utnyttja bränslet än att ha separata anläggningar fĂśr fjärrvärme- respektive elproduktion. Ă„nda sedan ĂĽrsskiftet är all el, som BorgĂĽ Energi salufĂśr, producerad med icke fossila, koldioxidutsläppsfria bränslen. Det gäller bĂĽde den el, som produceras i bolagets egna samt delägda kraftverk, och den el, som bolaget skaffar pĂĽ elmarknaden. De fĂśrnybara energikällor, som används i produktionen av BorgĂĽ Energis el, är vattenkraft, biobränsle och vindkraft. Vattenkraftens andel är tre fjärdedelar. BorgĂĽ Energi har stamnätsbolaget Fingrid Abp:s ursprungsgarantier fĂśr att elen produceras med nämnda fĂśrnybara energikällor. đ&#x;”˛

12 | BorgĂĽ Energi 2/2015

TEXT OCH FOTO ROLF GABRIELSSON

GrÜntaxi fÜr miljÜ Vad sägs om en taxiskjuts med en bil, som accelererar som en Lamborghini? Eller, som stoltserar med noll koldioxidutsläpp? Eller, som fÜrbrukar bränsle fÜr bara tvü euro per 100 km?

medvetna DET FINNS ETT TIOTAL TAXIBILAR i Finland med alla

dessa egenskaper. En av dem – och den är än sĂĽ länge den enda i Ăśstra Nyland – ägs av taxifĂśretagaren Immo Toivari i Lovisa. Han skaffade sin Tesla Model S fĂśr ganska snart ett ĂĽr sedan. Drygt 40 000 km senare är han mer än nĂśjd med sitt kĂśp. – Bilen har infriat alla mina fĂśrväntningar och gjort mig helt Ăśvertygad om att elbilismen är framtidens melodi. Det kommer att se helt annorlunda ut i biltrafiken om ett antal ĂĽr när de värsta fĂśrdomarna i frĂĽga om elbilarna fĂśrsvunnit. Teslan är en elbil, ingen hybrid med bĂĽde fĂśrbrännings- och elmotor. Den drivs enbart med el. Men när man vanligen fĂśrknippar elbilar med kort räckvidd sĂĽ är Teslan nĂĽgot helt annat. Den är marknadens tillsvidare enda elbil med en vettig räckvidd, 480 km enligt tillverkaren, men i praktiken nĂĽgot kortare, vet Toivari berätta. – Man kan räkna med omkring 350 km när batterierna enligt tillverkarens rekommendation laddats till 85 procent, pĂĽ vintern nĂĽgot mindre, fĂśrstĂĽs helt beroende pĂĽ väder och väglag. Enligt Toivari visade det sig i vintras att kĂślden inte inverkade särskilt mycket pĂĽ bilens elfĂśrbrukning, vilket däremot snĂśmodd pĂĽ vägen gjorde. – Men mycket handlar ju fĂśrbrukningen ocksĂĽ i en elbil om kĂśrsätt och hastighet. HĂĽller man till exempel en fart pĂĽ 100 km/h pĂĽ motorvägen i stället fĂśr tillĂĽtna 120 sĂĽ Ăśkar det genast kännbart räckvidden.

Immo Toivari ser bara ett par problem med Tesla-elbilen – det hĂśga priset och det tillsvidare glesa laddningsnätet.

Han konstaterar, att kĂśrdatorn inte bara visar hur lĂĽngt man kommer pĂĽ den laddning, som finns kvar i batterierna, utan visar ocksĂĽ information om var laddningsstolpar finns, och hur lĂĽngt kvarvarande laddningen räcker. – Visst händer det att jag varit tvungen att tacka nej till en beställning och ge den ĂĽt en kollega om det rĂĽkat sig sĂĽ illa att jag inte i det Ăśgonblicket haft tillräckligt med strĂśm i batterierna, men det är sällsynt. Toivari ser egentligen bara ett par problem med Teslan; bilens hĂśga pris, cirka 100 000 euro och det tillsvidare glesa laddningsnätet. – Jo visst kostar Teslan ungefär hälften mer än en traditionell taxibil och fĂśr privatbruk är den fĂśr dyr fĂśr de flesta, men fĂśr en taxifĂśretagare som jag sĂĽ handlar det ju om en verksamhetsinvestering och dĂĽ är det litet andra regler som gäller, bland annat sĂĽ kan mervärdesskatten dras av an efter. Och sĂĽ kostar ju Teslan mindre i drift än en fĂśrbränningsmotordriven taxibil. Toivari kan pĂĽ basen av ungefär ett ĂĽrs användning konstatera, att Teslan â€?drarâ€? el fĂśr ungefär tvĂĽ euro per 100 km. I praktiken kostar kilometrarna honom inte ens det, eftersom elen frĂĽn laddningsstolparna ĂĽtminstone än sĂĽ länge i regel är gratis. Toivari har mĂĽnga skjutsar till BorgĂĽ och Helsingfors och har fĂśr vana att om mĂśjligt hĂĽlla en lunch- eller kaffepaus i BorgĂĽ, där det i motsats till Lovisa finns snabbladdningsstolpar med gratis el. – Jag lyfter pĂĽ hatten fĂśr BorgĂĽ och BorgĂĽ Energi, de är fĂśregĂĽngare pĂĽ det här omrĂĽdet. Hemma i TessjĂś i Lovisa har Toivari bĂĽde vanligt hushĂĽllsstrĂśmuttag och trefas kraftstrĂśmuttag fĂśr laddning av Teslan. Och pĂĽ taxistationen har han ocksĂĽ lĂĽtit installera ett kraftstrĂśmuttag fĂśr att kunna ladda batterierna i väntan pĂĽ nästa kĂśrning. Nackdelen med dessa laddningsalternativ är att de är lĂĽngsamma, en timmes trefasladdning ger cirka 50 km, laddning med hushĂĽllsstrĂśm ännu mindre. En annan faktor, som inverkar positivt pĂĽ Teslans driftsekonomi, är de lĂĽga underhĂĽllskostnaderna. Efter 40 000 km har Toivaris bil inte ännu varit en ända gĂĽng pĂĽ service. Den behĂśver inte oljebyte och liknande med jämna intervaller som en vanlig taxibil. Bromsbelägg, vindrutetorkarblad och däck är de delar, som slits och som behĂśver bytas. Och bromsbeläggen slits ocksĂĽ mindre än i â€?vanligaâ€? bilar, eftersom bromsenergin används fĂśr att ladda batterierna. – Tillverkaren rekommenderar ändĂĽ att bilen hämtas fĂśr Ăśversyn en gĂĽng i ĂĽret eller efter 40 000 km sĂĽ nu skall den till importĂśren och dĂĽ ser jag vad det kostar. Teslan är i mĂĽngt och mycket en dator. Den är till exempel i ständig nätuppkoppling med tillverkaren i USA och fĂĽr den vägen regelbundet olika programuppdateringar. Inbytespriset är än sĂĽ länge, nĂĽgot Toivari inte vet sĂĽ mycket om. – Det var en risk att ta i beaktande vid anskaffningen, men bilen har ĂĽtta ĂĽrs garanti och jag är själv nu 58 ĂĽr, sĂĽ kanske jag inte byter den till en ny. Teslan väcker stor uppmärksamhet var Toivari än rĂśr sig. Han fĂĽr fortfarande svara pĂĽ frĂĽgor om bilen. Och med kunderna är samtalsämnet givet. – Nyfikenheten och intresset är stort. đ&#x;”˛ BorgĂĽ Energi 2/2015 | 13

MIN ENERGI

Registrera dig och fĂĽ koll pĂĽ elfĂśrbrukningen!

Elräkningen nu mera lättläst HAR DU MĂ„RKT att BorgĂĽ Energis elfaktura har fĂĽtt en innehĂĽllsrik specifikation Ăśver faktureringsperiodens elfĂśrbrukning? Ur den kan man läsa den totala kWh-fĂśrbrukningen fĂśr dag- och nattstrĂśm, samt se hur stort belopp som är nät- och elavgifter. Om man vill forska mera i sin elfĂśrbrukning sĂĽ kan man gĂśra det i BorgĂĽ Energis nättjänst Min Energi. En länk till gratistjänsten finns pĂĽ BorgĂĽ Energis hemsida www.borgaenergi.fi. ElfĂśrbrukningsrapporten som uppdateras minst en gĂĽng per dag visar staplar Ăśver elfĂśrbrukningen per mĂĽnad, dag eller timme. Vill man se utetemperaturen fĂśr den valda perioden sĂĽ är det bara att välja â€?Visa temperaturenâ€?. Tjänsten har ocksĂĽ en varningsfunktion där man kan skriva in en daglig kWh-fĂśrbrukningsgräns. DĂĽ gränsen Ăśverskridits skickar systemet ett e-postmeddelande till Ăśnskad e-postadress. Nättjänsten Min Energi är ett bra verktyg dĂĽ man vill fĂĽ en helhetsbild av hur elfĂśrbrukningen ser ut under dygnets timmar, vilka apparater som fĂśrbrukar mest energi eller hur klimatet pĂĽverkar elkostnaderna. đ&#x;”˛

FRĂ…GOR

R OFTA

ESVARA M JULIA B

SO

Energi av Borgü g in n k rä ? nat bolag für jag en 1. VarfÜr kÜper el av ett an gs av Borgü där elnätet ä.s. nätavgiften. dü jag , ü rg o B i r o om ni b nen d.v Julia: Efters ras ni fÜr eldistributio re tu k fa t, Elnä nder jag? rbrukning t el anvä e k c y m sin energifÜ n pü adressen r p p u lja 2. Hu fÜ an lätt själv ergi-tjänste Julia: Man k gistrera sig till Min En re genom att energi.fi ü? www.borga et bero p vad kan d l, e Energis hem n ü e rg g r in gü till Bo rtan. Där kan t rs fÜ tt a 3. Jag ha d avbrottska t i sü an bÜrja me Julia: Man krtsidan finns en länk till , och vilka omrüden de ar pü tt a sv sida. Pü st se ifall det är elavbro ifik information eller dman i realtidm man vill ha mer spec kan man kontakta kun fall gäller. O inte avbrottskartan ger, d. Pü sü frügor som . trakt i god ti n o lk e ra Ü g betjäningen g att . r lÜnar det si v i bostaden Dü man flyttar man att elen stängs a ünad? sätt undvike g varje m in n k rä de pü te für jag in ämts beroen undbetjäning st e b r a h a k rn 4. VarfÜr r ringsperiode kontakta vü Julia: FakturefÜrbrukning. Genom attm passar just er. kundens ürsen faktureringsrytm so kan vi hitta

E-fakturan är en helt suverän uppfinning! ATT KNATTRA in via datorn besvärligt lĂĽnga konto- och referensnumror samt hĂĽlla koll pĂĽ fĂśrfallodagar hĂśr snart till rutiner som bara äldre människor briljerar med att man gjorde fĂśrr i tiden. I dag skickas allt fler räkningar som e-faktura direkt till mottagarens nätbank. Av BorgĂĽ Energis kunder är redan 30 procent e-fakturamottagare och mängden har Ăśkat märkbart efter att mĂśjligheten till direktdebitering slopades. – Det här om nĂĽgonting är ett miljĂśmedvetet val som sparar tid, papper, pengar och dessutom pĂĽ vĂĽra personalresurser pĂĽ BorgĂĽ Energi, berättar faktureringschef Jaana Kortelainen. Dessutom blir det mindre extra arbete pĂĽ ekonomiavdelningen när vi inte längre behĂśver reda 14 | BorgĂĽ Energi 2/2015

ut betalningar som antingen haft ett inkorrekt referensnummer eller där transaktionens summa avvikit frĂĽn fakturerat, tillägger Kortelainen. Hur kan jag byta till e-faktura? Det finns mĂĽnga enkla sätt att bli mottagare av BorgĂĽ Energis e-faktura. Till exempel i samband med nästa fakturabetalning kan man i nätbanken välja att â€?Byta till e-fakturaâ€? och därefter fĂślja nätbankens anvisningar. Man kan ocksĂĽ via ett menyval i nätbanken gĂśra en sĂĽ kalllad e-fakturabeställning där man via ett kort formulär sĂśker fram BorgĂĽ Energis mottagaruppgifter och väljer därefter med ett klick om man är eleller fjärrvärmekund. Till slut fyller man i sitt BorgĂĽ Energi kundnummer

eller den senaste fakturans referensnummer. Därefter är det bara att vänta pĂĽ nästa e-faktura frĂĽn BorgĂĽ Energi. De olika nätbankstjänsterna skiljer sig lite frĂĽn varandra, men tillvägagĂĽngssätten pĂĽminner mycket om varandra. Ett miljĂśmedvetet val – Vi fĂśrsĂśker vid varje mĂĽnadsfakturering pĂĽminna vĂĽra kunder att ĂśvergĂĽ till e-faktura, men även bankerna fĂśrsĂśker via sina nättjänster locka kunderna att aktivera tjänsten vid varje betalning av en pappersfaktura. E-faktura är ett sĂĽ enkelt sätt att agera miljĂśmedvetet, och är helt i linje med BorgĂĽ Energis mĂĽlsättning att verka som ett helgrĂśnt energibolag, konstaterar Kortelainen belĂĽtet. đ&#x;”˛

Jobb

TEXT OCH FOTO MARIKA KANGASKOLKKA

â€?Jag hade hĂśrt av vänner att man kan sĂśka praktikplats pĂĽ BorgĂĽ Energi – att det är ett trevligt jobb och att man lär sig mycket! Julia Johansson, BorgĂĽ Energis sommarjobbare 2015

I SOMRA S JOBBADE SOMMAR JOBBARE HOS OSS !

18

Ett lärorikt sommarjobb JULIA JOHANSSON gjorde tidigare under ĂĽret sin tio veckors praktik fĂśr tradenomstudierna pĂĽ BorgĂĽ Energi och fick sedan sommarjobb pĂĽ kundbetjäningen. En lyckospark gĂĽnger tvĂĽ dĂĽ det är svĂĽrt fĂśr unga att hitta jobb idag. – Jobbet är väldigt intressant! Alla dagar ser olika ut och det kommer mycket nytt hela tiden, säger Johansson. Hon berättar att det finns flera olika datorprogram som man mĂĽste lära sig att använda. Viktigaste av dem är kundregistret Kolibri, och sĂĽ fĂśrstĂĽs elbranschens terminologi. Det är ocksĂĽ viktigt att veta vilka frĂĽgor man ska ställa till kunderna. Handledningen har varit bra, och sĂĽ finns kollegerna nära till hands när man själv behĂśver frĂĽga nĂĽgot. Johansson berättar att hon bland annat har läst gamla kundtidningar pĂĽ webben fĂśr att fĂśrstĂĽ hela branschen.

Praktikjobbet grodde till ett ansvarsfullt jobb – Det var tungt i bĂśrjan av praktikperioden, dĂĽ skolan ocksĂĽ skulle skĂśtas samtidigt, och det var mycket som var nytt, säger Johansson. Att sommarjobba är lättare dĂĽ skolan är slut, och man redan kan en del av jobbet. Men det ges ocksĂĽ mer ansvar och jobbet är mer krävande nu.

Studierna till tradenom har inte direkt fĂśrberett fĂśr ett jobb inom elbranschen, men studierna i fĂśretagsekonomi och marknadsfĂśring samt projekten med olika fĂśretag har gett en bra grund att stĂĽ pĂĽ. – Det var roligt att gĂśra projektjobben, att gĂśra pĂĽ riktigt och inte bara läsa och tenta, summerar Johansson sina treĂĽriga studier. Johansson fick sin examen i bĂśrjan av sommaren. I kundbetjäningen kommer hon i kontakt med mĂĽnga olika typer av människor varje dag. MĂĽndagar och mĂĽnadsskiften är de brĂĽdaste tiderna fĂśr dĂĽ flyttar människor som intensivast. Man mĂĽste se till att elkontrakten uppdateras. Adressändringar och frĂĽgor om elräkningar är vanliga ärenden i kundbetjäningen. Ett samtal, som nu efterĂĽt bara lĂĽter roligt, hĂśll pĂĽ att bli en pärs dĂĽ kunden pratade engelska och alla termer som nĂśtts in pĂĽ svenska och finska plĂśtsligt skulle Ăśversättas till engelska. – Hjälp var fĂśrsta tanken, men sedan gick det nog bra ändĂĽ, skrattar Johansson. Jobbet ger en hel del nyttig kunskap även fĂśr det egna behovet, t.ex. att räkna ut elfĂśrbrukning, och Julia Johansson säger att hon nog kunde tänka sig att stanna kvar i branschen. đ&#x;”˛ BorgĂĽ Energi 2/2015 | 15

TEXT OCH FOTO MAARIT GABRIELSSON, NATTFOTO OCH KONSTVERK ROLF GABRIELSSON

Ljus skapar stämning och ger trygghet Punktbelysning kunde användas i större utsträckning för att lyfta fram vackra objekt och platser i parkerna i Borgå. DET ÄR VIKTIGT att det finns fungerande belysning i parkområdena i Borgå. Belysningen är också ett förskönande element i stadsbilden. – När det är så mörkt under en stor del av året är det redan med tanke på säkerheten bra att parkområdena är upplysta, säger Mirjam Manninen från grönområdesavdelningen på kommuntekniken i Borgå stad. – I min ungdom var Runebergsesplanaden dåligt upplyst och kändes otrygg. Jag tyckte att den var dyster och man drog sig för att gå genom den när det var mörkt. Manninen får ofta höra av människor att de upplever ett ställe, där det är fel på gatubelysningen, och där man inte ser ordentligt som litet kuslig. – Lyckligtvis är också friluftslederna i dag upplysta i allt större och växande utsträckning. Inte hinner nutidens människor ut på dagen utan joggar ofta först efter jobbet då det ofta redan är mörkt. 16 | Borgå Energi 2/2015

Parkbelysningen är en trygghetsfaktor men också ett förskönande element, säger Mirjam Manninen.

Mirjam Manninen berättar att delar av parkerna i centrum redan fått hållbarare LED-belysning. – På andra ställen finns den gamla belysningen kvar. Lamporna går lätt sönder om man kastar sten på dem eller om man sparkar på lampstolpen, vilket dessvärre händer. Med belysning framhävs stadens vackra detaljer Till parkbilden hör också punktbelysning, som finns i Stadsparken runt Linnankoski-minnesmärket och i Fredrikaparken. – På vintern när det också annars är grått och trist skapar punktbelysning och övrig arkitektonisk belysning stämning. – Med punktbelysning kunde man belysa vackra objekt i parkerna och lyfta fram dem på ett intressant sätt.

TEXT PAMELA WESTERLUND

med Problemningen? s gatubelyfelet pü l ä m n A gi.fi rgaener www.bo

Lämplig belysning väljs med omsorg

RASMUS LINDQVIST som är en av Borgü Elnäts

Det har varit tal om att installera punktbelysning runt �Lantdagstryptyken� i August EklÜfs park.

– OcksĂĽ ett träd kan vara vackert när det belyses, till exempel en stor lĂśnn i vacker färggrann hĂśstskrud. – Eller varfĂśr inte ocksĂĽ ett gammalt krokigt träd med spännande, vridna kvistar, fortsätter Manninen Manninen berättar att det pĂĽ grĂśnomrĂĽdesavdelningen varit tal om att installera punktbelysning i August EklĂśfs park runt konstverket â€?Lantdagstriptykâ€?, som Kirsi Kaulanen och Ylva Holländer skapat. – Triptyken ser redan nu fin ut dĂĽ solen lyser igenom den och skapar spetsliknande skuggor pĂĽ marken. đ&#x;”˛

nätplanerare hĂĽller reda pĂĽ 14 000 utebelysningar i BorgĂĽ och Borgnäs. I centrum och i tätorterna lyser gatubelysningen ĂĽret runt, vilket betyder ca 4 000 timmar per ĂĽr. Gatubelysningen i tätorterna lyser även under sommarnätter medan landsbygdens lampor är släckta sommartid. – Det är frĂĽga om trygghet att ha belysta gator under sommarmĂĽnaderna. Belysningen är automatiserad och slĂĽr pĂĽ fĂśrst när det blir tillräckligt mĂśrkt. I stadskärnan använder vi i huvudsak LED-armaturer, vilka även de minskar pĂĽ energifĂśrbrukningen, berättar Lindqvist. PĂĽ mer krävande ställen används hĂśgtrycksnatriumlampor. – Tyvärr kan vi inte helt ersätta hĂśgtrycksnatriumlamporna med LED, eftersom LED-dioderna inte ger en tillräckligt bred ljuskägla. Längs landsvägarna har vi hĂśgtrycksnatriumlampor av den orsaken att deras ljus reflekterar ända ut pĂĽ cykelvägen. Om vi skulle ersätta dessa med LED sĂĽ borde cykelvägen fĂĽ en helt egen belysning, fĂśrklarar Lindqvist. – FrĂĽn det att skolorna bĂśrjar fram till mars-april fĂĽr vi rätt ofta felanmälningar frĂĽn observanta ortsbor som märkt att armaturer inte lyser. I medeltal handlar det om cirka 125 kontakter per ĂĽr, antingen via hemsidans formulär eller per telefon. Anmälningsformuläret pĂĽ hemsidan är enkelt att använda. Man kryssar bara i vilken typ av fel man vill rapportera och var belysningen finns, berättar Lindqvist. – Vi är tacksamma att folk vill hjälpa oss pĂĽ det här sättet med underhĂĽllsarbetet. – Ă…r 2009 bĂśrjade vi med periodbyte pĂĽ vĂĽrt omrĂĽde och indelade belysningsdistriktet i fyra delar. Varje ĂĽr gĂĽr vi igenom ett distrikts armaturer mera systematiskt. Vi byter ut alla ljuskällor oberoende om de fungerar eller inte, samt fĂśrnyar sĂśndriga armaturer. Till exempel armaturer frĂĽn 1960-talet har vi bytt ut helt och hĂĽllet eftersom vi inte längre fĂĽr reservdelar till dem, berättar Lindqvist. – I ĂĽr ska vi ännu hinna fĂśrnya cirka 500–700 armaturer längs huvudlederna i de västra delarna av BorgĂĽ samt i delar av Borgnäs. Det är BorgĂĽ stad och Borgnäs kommun som betalar BorgĂĽ Elnät en ĂĽrlig summa fĂśr varje ljuspunkt punkt. đ&#x;”˛

BorgĂĽ Energi 2/2015 | 17

FrĂĽn- och pĂĽkoppling av elen

âœ

TEXT OCH FOTO PAMELA WESTERLUND

Frünkoppling av elen Tryck pü den vänstra bläddringsknappen tills texten dCON syns i Üvre hÜgra hÜrnet. Tryck knappen i bottnet fÜr cirka 6 sekunder. Signallampan lyser fÜrst rÜtt i 5 sekunder varefter den bÜrjar blinka rÜtt. Snabblänk till manualen. Klipp ut och fäst t.ex. pü elmätaren.

Pükoppling av elen Kolla att den rÜda lampan blinkar. Ta fram nügon annan text än dCON genom att trycka pü den vänstra knappen. Hüll därefter knappen intryckt fÜr cirka 6 sekunder. StrÜmmen kopplas pü.

â€?Om du vill stänga av strĂśmmen fĂśr en längre tid, finns det bättre sätt, än att stänga av frĂĽn huvudavbrytaren.

Stäng inte av elen frĂĽn frĂĽn huvudavbrytaren! NĂ„R HĂ–STSOLEN SKINER som varmast känns det väl-

digt avlägset att tänka pü att fritidshuset snart tar avsked frün trofasta semester- och veckoslutsfirare. Om du lämnar fritidsstugan eller bostaden fÜr en längre tid rüder Borgü Energi att inte stänga av elen frün huvudavbrytaren utan endast frün den fjärravlästa elmätaren. Dü är elen bortkopplad, men mätaren är i bruk och talar om fÜr elbolaget att ingen el fÜrbrukas. Ur kundens synvinkel är det här en fÜrdel eftersom han inte behÜver ta emot uppskattningsfakturor. Stänger kunden av frün huvudavbrytaren är Borgü Energi tvungen att

18 | BorgĂĽ Energi 2/2015

fakturera mĂĽnatligen enligt uppskattning, eftersom bolaget inte är uppkoppad till mätaren längre. – DĂĽ vi kontinuerligt kan läsa mätaren fĂĽr vi viktig information angĂĽende nätets eventuella fel, tillägger Alexander LĂśkfors, teknisk kundrĂĽdgivare pĂĽ BorgĂĽ Energi. Ring Alexander om du behĂśver flera rĂĽd om den fjärravlästa mätarens funktioner! đ&#x;”˛

STUGANS K

OM-IHĂ…G-L

ISTA! 1. Justera termos taten pü elbatterie rna till lämplig grundvärme. 2. Stäng dÜrrar till rum som inte behÜ ver grundvärme. Kontrollera även at t fÜnster och vädr ingsluckor är ordentligt stängda . 3. Kontrollera att fro stvakter i vattenledn ingarna fungerar. 4. Om vattnet stäng s av till vintern kom ihüg att tÜmma alla vattenledningar, toalett, pump och varmvattenberedare samt anna n utrustning som använder vatten. 5. Om eldstädern a inte används un der vintern lÜnar de sig att ocksü täck t a in pipan sü fÜrhind rar man att djur kommer in i huse t den vägen. 6. Gnagare älskar allting ätbart! TÜm ditt matfÜrrüd och lämna inga smulo r som lockbete. 7. Om stugan inte används pü lünga tider, kan det vara bra att komma Üv erens med granna r, fastighetsskÜtare eller beva kningsfirma att gÜ ra kontrollbesÜk. Undvik även att fÜ rvara värdefulla sa ker i huset. 8. Kontrollera även att det inte finns trä d som kan falla Üver ellinjen till hu set eller skada hu set när stormarna slür till.

✔

TEXT MARIKA KANGASKOLKKA | FOTO AMANDA ENGLUND

Mjölhantverk från Andersböle Veckoski-Andersböle kvarn har malt säd i snart 80 år. I dag är de flesta produkter dessutom ekologiska! VECKOSKI-ANDERSBÖLE KVARN,

som ligger vid Svartsån, är en kvarn med långa anor. Det sägs att kvarnen med sina valskvarnar byggdes på en sommar. Grunden sattes i maj 1934 och redan i september samma år maldes det första sädeslasset. Den lägre tillbyggnaden byggdes 1951 och har två stenkvarnar för bland annat fullkornsmjöl. Ett eget kraftverk i forsen försåg kvarnen med el fram till 1956. Kvarnen distribuerade även el till byborna då vattnet stod högt i ån. Torra somrar och vintertid måste dock elen köpas.

Bjarne kan sin kvarn Under sin historia har kvarnen varit stängd endast i fyra år. Det var innan Bjarne Backman i början på 1980-talet sadlade om och blev mjölnare på heltid. Efter Bjarnes pensionering är han anställd som mjölnare och det är dottern Annette Backman som drar verksamheten. Men det är Bjarne som känner kvarnen och kan dess alla egenheter. Att sätta i gång kvarnen eller stänga av den måste ske i rätt ordningsföljd, annars fungerar kvarnen inte.

Säden vandrar upp och ner Under de första åren bars sädessäckarna upp till fjärde våningen. Idag häller man i säden på nedersta plan och 14 stycken elevatorer, det vill säga skopor på rem, hissar upp säden i kvarnen. Säden skalas, slipas och putsas. Sedan åker den ner i valskvarnen och upp igen genom sikten. Sikten har 88 dukar i olika grovlekar, med de grövre överst och de finaste längst ner. Efter sikten åker säden ner i valskvarnen igen och så vidare. Säden siktas i olika grovlekar och vete ger 8 olika mjöl. För till exempel jästbrödsmjöl krossas skalet endast lite och av vete blir cirka 10 procent till jästbrödsmjöl. Säden vandrar i totalt 300 meter innan ”bullamjölet” är i säcken. Totalt kan kvarnen framställa över 30 olika sorter med olika sädesslag. Man kan göra korn- eller veteris, som också kallas också vetegryn, genom att slipa säden i slipmaskinen tills den vita kärnan är kvar. Veteris används såsom vanligt ris. Havren mals i grynmangeln till hela gryn, som bland annat används till ugnsgröt, eller till manglade flingor. Butiker säljer havreflingor som är ångade och torkaBorgå Energi 2/2015 | 19

MjÜlnarens frukost SpeltgrÜt i teflonpanna Tvü portioner: 2 dl speltflingor, ordentligt med vatten, ca ½ tsk salt och eventuellt lite rypsolja. pp och Für koka u uttra p ü sm n a d se tar n t.ex. häm medan ma üller en mätt posten. H iddagen. hela fÜrm

â€?Butiker säljer havreflingor som är ĂĽngade och torkade fĂśr att fĂĽ hĂśgre hĂĽllbarhet pĂĽ upp till ett ĂĽr. Kvarnens egna havreflingor är färskvara och hĂĽller i cirka 3 mĂĽnader.

de fĂśr att fĂĽ hĂśgre hĂĽllbarhet pĂĽ upp till ett ĂĽr. Kvarnens egna havreflingor är färskvara och hĂĽller i cirka 3 mĂĽnader. Originalmaskiner och bambu SĂĽsom alla maskiner mĂĽste kvarnen ses om dĂĽ och dĂĽ. Bjarne Backman berättar att valskvarnarna och siktmaskinerna är alla ursprungliga, och har fungerat sedan starten 1934. Mest är det remmar och andra slitdelar som har bytts ut. StĂśrsta servicejobbet är att putsa de 88 siktdukarna och det mĂĽste ske minst en gĂĽng per ĂĽr. Om siktdukarna inte fungerar sĂĽ blir mjĂślet mĂśrkt. Siktmaskinerna väger upp till ett par hundra kilo styck och hĂĽlls uppe av tĂĽliga bambustänger frĂĽn taket. Bambustängerna är ursprungliga och ger sikten det svängrum som behĂśvs. Kvarnen har tjocka murade väggar, nertill till och med tre rader tegel med tvĂĽ luftfickor emellan. Väggarna hĂĽller temperaturen jämn och stänger fukten ute. Ă„ven det mjĂśl som blir pĂĽ golvet binder fukt vilket ger en bra inneluft och ingen fukt i maskiner eller i träet. Ekologisk säd Backmans mal och säljer egenodlad ekologisk säd. Det egna vetemjĂślet är finsiktat. Men stĂśrsta uppdraget är nog att mala ĂĽt andra som har direktfĂśrsäljning. De stĂśrre kunderna finns här i omnejden men ända upp frĂĽn Kangasala kommer det spelt till malning. HĂśsten är fĂśrstĂĽs livligast men kvarnen är igĂĽng ĂĽret om. 20 | BorgĂĽ Energi 2/2015

PĂĽ 90-talet hade kvarnen mĂĽnga närliggande jordbruk som kunder. De stora gĂĽrdarna malde egen säd fĂśr eget bruk. De senaste 20 ĂĽren har det dock minskat avsevärt dĂĽ det inte längre bor stora familjer pĂĽ gĂĽrdarna. MjĂśl är en färskvara VetemjĂślet frĂĽn kvarnen är färskt. FĂśr den som bakar är det bra att veta att i allmänhet mĂĽste man ta lite mer mjĂśl än vad receptet anger. Spelt, som är ett gammalt vetebesläktat sädeslag, oftast kallad dinkel i Sverige, skall igen ha en lĂśsare deg än dĂĽ man bakar med vanligt brĂśdvete. MjĂśl, som innehĂĽller endast 10–13 procent fukt, kan ocksĂĽ frysas fĂśr att fĂĽ en längre hĂĽllbarhet. đ&#x;”˛

Veckoski-AndersbĂśle kvarn vid Kungsvägen i AndersbĂśle har Ăśppet lĂśrdagar kl. 10–12.

RECEPT VECKOSKI-ANDERSBÖLE KVARN | FOTO NICOLA FRANSAS OCH PAMELA WESTERLUND

Plättkalas och bakning

Lätt & kul!

Plättar ca 8 stora 3 ägg 4 dl mjölk 2 dl spelt siktmjöl 1 tsk socker 1 nypa salt Blanda ihop allt och låt stå ca 20 minuter. Stek sedan plättar och servera med t.ex. sylt.

Spelt-Ciabatta 250 g spelt siktmjöl 250 g spelt fullkornsmjöl 1 tsk salt 3 msk olja 1 tsk honung (eller sirap) 15 g jäst 4 dl vatten 1 dl frön (t.ex. solros, pumpa) Lös upp jästen i vattnet. Tillsätt resten av ingredienserna och knåda degen ca 7–8 minuter t.ex. i en hushållsassistent. Låt jäsa minst 6 h, gärna i kylskåp över natten. Platta ut 2 ciabatta bröd på ugnsformen. Grädda i 180°C ca 35 minuter.

Havreflarn med spelt ca 40 st. 100 g smör 1 tsk bakpulver 1 msk vetemjöl 1 ägg 1,5 dl socker 3 dl havre- och/eller speltflingor Smält smöret och blanda i socker. Blanda resten av ingredienserna tillsammans, rör sedan ihop alla ingredienser. Klicka ut ca 1 tsk glest på bakplåtspappersklädd plåt. Grädda i 200°C ca 7–8 minuter.

Borgå Energi 2/2015 | 21

TEXT OCH FOTO MAARIT GABRIELSSON

Mentalist full av positiv energi på hösten

Magikern och mentalisten Noora Karma trivs i höstliga Borgå. - Jag är ett höstbarn, född den 19 september och alltid full av positiv energi på hösten. NOORA KARMA, som flyttade till Gamla stan i Borgå för sex år sedan, minns hur hon då beundrade en stor lönn i full färggrann höstskrud i närheten av bostaden. Nu bor hon granne till en park, där rosorna blommar långt in på hösten. – Det är trevligt att kunna njuta av deras färgprakt också på hösten. Noora Karma har varit runt om i 22 | Borgå Energi 2/2015

världen i femton år. Hennes magikerbana började i London. – Jag studerade först musik tre år i London College of Music med pianospel och sång som huvudämnen. Därefter fortsatte jag ännu ett år med teaterstudier. Efter studieåren jobbade hon med musik och teater i London. Det här skedet i Noora Karmas liv

varade sex år, varefter hennes intresse allt mer började rikta sig mot mentalism. – Jag hade alltid tyckt om psykologi och hypnos. Jag började öva mina färdigheter på de här områdena och skaffade böcker om mentalism. – Ganska snart konstaterade jag att det här var min grej och beslöt att det var vad jag skulle börja syssla med som yrke. Hon började få engagemang och karriären tog snabbt fart. – Man kan säga att det mer eller mindre var av en slump, och så småningom blev det ett heldagsjobb. Noora Karma definierar mentalism som en mångfacetterad form av magi, där man använder sig av psykologiska tekniker. – Magikern är flink med fingrarna och kan göra trick med mynt och kort, men i mentalismen spelar man med sinnena, gör spådomar, läser

Uppträdande kräver mental laddning Magikern och mentalisten Noora Karma använder hypnos i sina kända falltrick. – Jag fĂśrsätter personen i ett tillstĂĽnd, där hen vet vad hen gĂśr, men inte varfĂśr. Ingen kan hypnotiseras mot sin vilja. Det väckte stor uppmärksamhet när hon fĂśr en tid sedan pĂĽ en fest efter Självständighetsmottagningen i Slottet â€?fälldeâ€? riksdagsledamot Ilkka Kanerva. I Nooras tv-program visades härfĂśrleden ett begravningsplatsinslag, där hon skulle peka ut en kvinnas anhĂśrigas grav. – Jag använde mig bland annat av muskelteknik. Vi gick omkring pĂĽ begravningsplatsen och jag hĂśll kvinnan i handen. Jag kände hur hennes muskler och rĂśrelser reagerade dĂĽ vi närmade oss släktingens grav. – Jag träffar vanligen inte pĂĽ fĂśrhand den person, jag skall gĂśra ett mentalt nummer med. Det skulle fĂśrstĂśra den fĂśrsta reaktionen. När Noora Karma fĂśrbereder sig fĂśr ett uppträdande mĂĽste hon ladda sig mentalt. – Jag befinner mig dĂĽ i ett mycket känsligt känsloläge och är stressad och irriterad när uppträdandet närmar sig. När det är Ăśver och jag kommer hem och hinner dra andan, bara susar det i huvudet. En fĂśrutsättning fĂśr att magikern och mentalisten, som ser jättebra ut, skall orka genomfĂśra sina krävande nummer är att hon hĂĽller sig fysiskt i form, och det gĂśr hon genom att motionslĂśpa tio kilometer nĂĽgra gĂĽnger i veckan, gĂĽ pĂĽ gym samt träna Fustra. đ&#x;”˛

människors tankar och använder hypnos. – DĂĽ man fiskar efter uppgifter använder man NLP-teknik och suggestion. – Jag är känslig, har lätt att ana mig till och fĂśrnimma saker, vilket hjälper mig att fĂśrdjupa mig i mentalismen. OcksĂĽ empati spelar en viktig roll i det här arbetet. Hon understryker att mentalism är nĂĽgot man kan studera i bĂścker. – Det ordnas ocksĂĽ seminarier. Själv lärde jag mig mycket pĂĽ dem och ocksĂĽ av kolleger. Fadern till Noora Karmas barn, Alfonso Grande Rios är ocksĂĽ han magiker och även av honom säger hon sig har lärt mycket. Hon är noga med att betona att hon inte gĂśr nĂĽgra trick hemma eller i människorelationer. – DĂĽ jag stĂĽr pĂĽ scenen jobbar jag och är dĂĽ en annan person.

Noora Karma träffade sin blivande man i en magibutik under sina ĂĽr i London. – Vi bĂśrjade tillsammans fundera pĂĽ en egen show med namnet Opposite Attraction byggd pĂĽ motsatsernas kemi. Showen fick vind i seglen och vi uppträdde med den pĂĽ fartyg och runt om i världen. – Det var en underbar tid. Paret bodde ett par ĂĽr i Teneriffa och likasĂĽ ett par ĂĽr i Dubai, under vilken tid Noora blev gravid och de bestämde sig fĂśr att flytta till BorgĂĽ, där familjens bägge barn ocksĂĽ sedermera fĂśddes. Hela familjens hemstad Noora Karma är ett konstnärsnamn. Kar kommer frĂĽn Karjula, som är hennes släktnamn, och ma frĂĽn Macfarlaine, en britt, som hon i tjugoĂĽrsĂĽldern var gift med. Själv är hon fĂśdd i Vasa, men pĂĽ

fädernet finns släktrĂśtterna i BorgĂĽ. – MĂĽnga finlandssvenska släktingar ligger begravda pĂĽ Näsebacken i BorgĂĽ. – Min farmors farfar Edvard Hannula var i bĂśrjan pĂĽ 1900-talet domprost här. Gamla apotekets apotekare var min farmors far. Numera bor ocksĂĽ Nooras fĂśräldrar och bror med familj i BorgĂĽ. Noora Karma har uppträtt pĂĽ mĂĽnga olika ställen och tillställningar. – Mest fascinerande var det att fĂĽ uppträda i regentens palats i Dubai. Jag var den enda kvinnliga magikern pĂĽ plats och därfĂśr privilegierad. Det var en tioĂĽrig prinsessas fĂśdelsedag, som firades. – Det fanns mĂĽnga shejker pĂĽ festen och det var trevligt att se dem utan tunika. Bland gästerna fanns ocksĂĽ prinsessorna Beatrice och Eugenie frĂĽn det engelska kungahuset. đ&#x;”˛ BorgĂĽ Energi 2/2015 | 23

TEXT OCH FOTO MARIKA KANGASKOLKKA

UPPSLAGETS MATFOTON CREATIVE PEAK

PĂĽ lunch i Lovisa Bistrotrenden med okonstlad lunchmat i hemtrevliga miljĂśer har tagits emot av lovisaborna med Ăśppna armar. Lunch i Lovisa är en god orsak att besĂśka sommarstaden med stort S även hĂśst- och vintertid. BISTRO CANTOR vid Saltbodtorget inleder i hĂśst sin fjärde vintersäsong som lunchrestaurang. Sommartid är restaurangens läge nere vid Saltbodarna och gästbĂĽtshamnen perfekt, men även vintertid uppskattar mĂĽnga lunchgäster den korta friskluftspausen, som en promenad längs Mariegatan ger mitt i arbetsdagen. – MĂĽnga lunchgäster kommer ocksĂĽ med bil, berättar krĂśgaren Beatrice Grandell och tillägger att det finns gott om parkeringsutrymme. När Beatrice Grandell och Monika GrĂśnqvist fĂśr Ăśver fem ĂĽr sedan sĂĽg det tomma huset, som tidigare bland annat varit kantorsbostad, sĂĽ visste de att det här stället ville de ha. Sagt och gjort, med en affärsplan pĂĽ restaurang i fickan kĂśpte de stället och Bistro Cantor Ăśppnade dĂśrrarna drygt tvĂĽ ĂĽr senare. I dagens läge har man även en gĂĽrdsrestaurang, Ăśl- och vinstugan Ă–lvin. Lunch serveras varje vardag och maten är rustik hemmamat samt valbart även dagens schnitzel eller fisk. – All mat lagas här pĂĽ plats och vi strävar efter att skaffa rĂĽvarorna frĂĽn trakten. Till exempel kĂśttet kom-

mer frĂĽn HultgĂĽrds i Liljendal, säger Monika. FĂśretagarna plockar dessutom själv bär och svamp till restaurangen. – Ett utmärkt sätt att fĂśrena nytta med avkoppling, skrattar Beatrice. BĂĽde Beatrice och Monika har ett annat jobb fĂśrutom restaurangen sĂĽ nĂĽgra problem med extra fritid blir det inte. FĂśretagarna lider inte heller av idĂŠtorka utan de har mĂĽnga planer pĂĽ hur de kan utnyttja husets Ăśvre vĂĽning fĂśr till exempel mĂĽ-bra-kvällar eller hur man kunde renovera källarvĂĽningen. Klart är i alla fall att man även i vinter, kvällstid, kan beställa den populära Guinnessplankan som bestĂĽr av 20 matportioner och lämpar sig fĂśr 4 personer. Bistro Cantor har Guinness rekord i världens längsta matbord sedan 31.8.2014. – Och pensionärsluncherna fortsätter varje fredag! utropar Monika. Pensionärslunchen var fĂśrst bara tänkt som ett kortvarigt fĂśrsĂśk men informationen har spridits med mun till mun metoden, och nu har man mĂĽnga stamkunder varje fredag. đ&#x;”˛

Bistro Cantor bjuder pĂĽ fräscha smaker i charmig miljĂś. PĂĽ sommaren är Ă–lvins kĂśk och terrass Ăśppen varje dag.

24 | BorgĂĽ Energi 2/2015

Sakura Deli SAKURA DELI i Lovisa är en lokal hemlighet. Lunch-

restaurangen har verkat i staden redan i ĂĽtta ĂĽr, av vilka det senaste ĂĽret i det anrika gamla bankhuset vid torget. Därav texten â€?Bank Pankkiâ€? ovanfĂśr ingĂĽngen. När man stiger in i restaurangen mĂśts man av klara varma färger och en hemtrevlig atmosfär med smĂĽ bord och pinnstolar. – Vi vill att vĂĽra gäster ska känna att de stiger in i värmen frĂĽn det kalla vintervädret utanfĂśr, säger Yuki Tazaki som tillsammans med sin man Tsutomu Tazaki driver Sakura Deli och catering. VinterhalvĂĽret är hĂśgsäsong fĂśr restaurangen och lunch serveras varje vardag. Sakura har mĂĽnga stamkunder bland lovisaborna och andra som jobbar i staden. Till stamkundernas favoriträtter hĂśr bland annat teriyakilax och, kanske nĂĽgot otippat, grĂśnsaksplättar med tzatziki. KĂśket är internationellt och det serveras alltid ocksĂĽ en vegetarisk rätt till lunch. Ibland blir det en asiatisk tvist pĂĽ nĂĽgon av rätterna dĂĽ kocken och ägaren Tsutomu kommer frĂĽn Japan, och Sakuras andra kock är thailändsk. Men bĂĽda kockarna har bott och verkat i Europa och Norden redan i tiotals ĂĽr, sĂĽ bĂĽde det europeiska kĂśket och den nordiska husmanskosten är välbe-

kanta fĂśr dem. Bland annat har till exempel julmaten, sĂĽsom kĂĽlrotslĂĽda och morotslĂĽda, som man kan beställa till jul, fĂĽtt mycket berĂśm av kunderna. – Vi lagar all mat själv, till och med buljongerna, berättar Yuki och tillägger att rĂĽvarorna alltid i mĂĽn av mĂśjlighet är närproducerade och att bland annat fisken kommer frĂĽn lokala fiskare. Vissa asiatiska ingredienser fĂĽr man dock inte i Lovisa utan mĂĽste vända sig till stĂśrre importĂśrer. Paret Yuki och Tsutomu träffades i tiderna i Ă–sterrike och har efter ett antal svängar landat i Yukis hemstad Lovisa. Lunchrestaurang Ăśppnade de i och med cateringverksamheten, och nu i sin nya lokal har de även cafĂŠ. – CafĂŠverksamheten är ännu i startgroparna, och har inte ännu hittat sina kunder utanfĂśr lunchtid. Men vi kommer att utĂśka vĂĽrt sortiment med bland annat vĂĽfflor och crĂŞpes, berättar Yuki om framtidsplanerna. Mat serveras ocksĂĽ utanfĂśr lunchtiden men mĂĽnga lovisabor kommer till Sakura och kĂśper färdiga matportioner att ta med sig hem till kvällen. Och varje fredag serveras det sushi mellan klockan 15–18. – Sushin har tagits mycket väl emot här i Lovisa. Vi har matgäster i alla ĂĽldrar, till och med barn under skolĂĽldern, säger Yuki. đ&#x;”˛

Sakuras läckra brÜd kan kÜpas frün deras deli vid Lovisa torg.

BorgĂĽ Energi 2/2015 | 25

 EverTech Ab:s förvaltnings- och marknadsföringsdirektör Tom Karell (t.v.) och tekniska direktör Pekka Rasi i datacentersalen i Tolkis.

TEXT ROLF GABRIELSSON | FOTO CARRY LUKANDER

EVERTECH AB Finländskt datacenterföretag • Grundat år 2012 • Producerar och erbjuder molntjänster och serverkapacitet • Omsättning under räkenskapsperioden som slutade i augusti, ca 700 000 euro • Anställda, fem • Kunder, ca 30 • Maskinsalar i bl.a. Tolkis

Avancerat datacenter drivs med vår gröna el – MILJÖMEDVETENHETEN bland kunderna har de

senaste åren ökat markant. Därför förutsätts ekologiskt tänkande också av datacenter, konstaterar EverTech Ab:s direktör Tom Karell. Det märks bland annat i anbudsförfrågningarna, i vilka tjänsteleverantören även förväntas redovisa sin ekologiska status. EverTech Ab producerar molntjänster i sina avancerade datacenter åt företag och organisationer. Bolagets kundkrets består enligt Tom Karell i huvudsak av IT-intensiva organisationer. Kunden är typiskt ett programvaruföretag, som utvecklar produkter och publicerar dem åt slutkunden från en datacentral över Internet. – I praktiken är det alltså så att vi erbjuder molntjänster, vi betjänar serviceorganisationer. Våra kunder är vanligen små och medelstora företag, som vill ha flexibilitet, serviceinriktning, innovativa lösningar, högklassig IT-säkerhet och miljömedvetenhet, allt sådant, som vi kan erbjuda. 26 | Borgå Energi 2/2015

Att det fanns ändamålsenliga utrymmen och möjlighet att få högklassig datakommunikationsförbindelse var vid sidan av Borgå Energis gröna el faktorer, som bidrog till EverTechs beslut att etablera sig i Tolkis. – Och därtill var det ju det här med avståndet, eller rättare sagt närheten, säger EverTechs tekniska direktör, Borgåbon Pekka Rasi, som har som sitt huvudansvarsområde att sköta driften i det nya datacentret. – Lovisaföretaget LPOnet Ab levererar en dubblerad datakommunikationsförbindelse på en gigabit åt oss. Den här optiska fiberanslutningen har byggts så att kapaciteten till och med kan tiofaldigas utan större tilläggsinvesteringar, förklarar Pekka Rasi. Det gör det lätt för oss att möta de ständigt växande datakommunikationsbehoven. LPOnet levererar också stamförbindelser till EverTechs två andra datacenter, det ena i huvudstadsregionen och det andra i Birkaland. Enheten i Tolkis är huvuddatacenter.

TillgĂĽngen pĂĽ grĂśn el av hĂśg kvalitet frĂĽn BorgĂĽ Energis biokraftverk var en viktig orsak till att EverTech Ab grundade ett datacenter i Auguststrandens fĂśretagspark i Tolkis i närheten av kraftverken. Effektiv ĂĽtervinning av spillvärmen Utrymmen, som motsvarar bolagets krav, fann EverTech i metallfĂśretaget Tom Nyberg Kb:s nya hall. Ensto Enervent har som ett pilotprojekt installerat en fastighetsteknik med värmeĂĽtervinning i hallen. Värmen lagras i en vattentank pĂĽ 5 000 liter, som fungerar som ett slags energibank. Värmen i den utnyttjas fĂśr uppvärmning av byrĂĽ- och andra utrymmen i hallen. Det här har enligt Rasi gjort det mĂśjligt att lĂśsa kylningen av servrarna pĂĽ ett sätt, som avviker frĂĽn de traditionella lĂśsningarna. – Hallen är sĂĽ hĂśg att vi kan ta primärkylluften frĂĽn golvnivĂĽ samtidigt som spillvärmen frĂĽn servrarna kan frigĂśras i den Ăśvre delen av hallen. När vattentanken inte kan ta emot mera värme, leds resten ut i luften utomhus. Det har ocksĂĽ varit tal om att utnyttja spillvärmen i BorgĂĽ Energis fjärrvärmeproduktion. – Vi producerar ĂĽtervinnbar värme i jämn takt, det mĂĽ sedan regna eller vara solsken. När vĂĽr verksamhet växer till sĂĽdana proportioner att det kommer mera ĂĽtervinnbar värme än vad som behĂśvs i den hallfastigheten kunde den utnyttjas i BorgĂĽ Energis fjärrvärmenät, säger Rasi. Hallen har ocksĂĽ sĂĽtillvida ett bra läge nästan pĂĽ en egen havsstrand att även havsvattenkylning vid behov utgĂśr ett alternativ. – Realiseringen är emellertid dyr och ocksĂĽ därfĂśr är det nĂĽgonting, som än sĂĽ länge bara finns som en vision, fortsätter Rasi. FĂśr ett fĂśretag som EverTech är det är ocksĂĽ viktigt att utrymmena är rena, eftersom serverelektroniken är mycket känslig fĂśr damm. – I gamla industrifastigheter är väggarna ofta smutsiga och ger ifrĂĽn sig partikeldamm, fĂśrklarar Rasi, och konstaterar att den nya hallen uppfyller kraven pĂĽ ren luft. Själva datacenterlĂśsningen representerar det absolut

senaste i branschen i Finland. Serverutrustningen installeras i containrar, som innehĂĽller tillträdeskontroll, kylning och reservkraft. Kunden kan reservera en hel container eller enskilda apparatskĂĽp eller -platser fĂśr sina datatekniska anordningar. Kunderna kan ocksĂĽ fĂĽ datacontainrar helt skräddarsydda fĂśr sina individuella behov. Nu i bĂśrjan finns det tre servercontainrar i datacentret i Tolkis, men det ryms mĂĽnga till. UtanfĂśr hallen finns, likasĂĽ i en container, ett 150-kilowatts dieselaggregat, som vid behov kan hĂĽlla tre serverfyllda containrar med el i upp till fyra dygn. Servrarna fĂśrbrukar Ăśverraskande litet el. Den tekniska utvecklingen gĂśr dem allt energisnĂĽlare. Med det nuvarande serverantalet är elfĂśrbrukningen ungefär i storleksklass med ett stĂśrre eluppvärmt egnahemshus. SjĂścontainer blir servercontainer Containrarna, i vilka servrarna placeras, är vanliga standardiserade sjĂścontainrar. De är nya, vilket enligt Rasi i det här fallet betyder att de använts fĂśr en sjĂśtransport. Han framhĂĽller att det inte gĂĽr att fĂĽ färdiga IT-containrar. – FĂśr oss räcker enkla, rena containrar. Vi snyggar upp ytorna inne i containern och bygger in egna konstruktioner och installerar anordningar, som vi skaffat av olika leverantĂśrer. Hallen bildar ett bra skal med hĂśgklassig ventilation runt containrarna. – I stället fĂśr att bygga hela datacentret pĂĽ en gĂĽng, gĂśr vi det container fĂśr container. Det är ekonomiskt fĂśrdelaktigt eftersom engĂĽngsinvesteringarna är betydligt mindre, fĂśrklarar Tom Karell och tillägger att EverTech inte har utomstĂĽende finansiärer, allt är gjort med fĂśretagets egna medel. Datacentren ger flexibilitet pĂĽ mĂĽnga sätt. Containrarnas modularitet gĂśr att de vid behov kan flyttas till andra utrymmen. – Det gĂĽr till och med pĂĽ ett veckoslut, fĂśrsäkrar Karell och Rasi. đ&#x;”˛ BorgĂĽ Energi 2/2015 | 27

vack ra träningskök.

TEXT OCH FOTO MARIKA KANGASKOLKKA

ENERGI ÄR SOM BEGREPP väldigt omfattande och tangerar flera skolämnen, såsom fysik, kemi, biologi, geografi och huslig ekonomi. I Strömborgska skolan som är en av högstadieskolorna i Borgå, bakas energikunskap in i både små och stora helheter. – Eleverna i sjunde klass är väl förtrogna med den praktiska tillämpningen av energisparande, berättar Eva Green, lärare i huslig ekonomi. Man har redan hemma hört uppmaningar som ”stäng kylskåpsdörren” eller ”duscha inte så länge” eller ”ställ den lilla kastrullen på den mindre plattan”. Det ekologiskt ekonomiska energitänkandet, som Green kallar det, tas upp i allt från tillredning av mat till klädvård, och bedöms även under timaktiviteten när eleverna själva tillreder mat. Minus får man bland annat för att diska under rinnande vatten. Huslig ekonomi är obligatoriskt på sjunde klass och valbart på åttan och nian.

Fysik och kemi Ralf Wadenström undervisar i samma skola i matematik, fysik och kemi. De fossila energikällorna kommer upp

28 | Borgå Energi 2/2015

tr ö av S

Energi på skolschemat

hös

Ralf Wadenström med klass 8a i Strömborgska skolan.

e Gre a v E

t et i n

på kemilektionerna i åttonde klass medan fysik närmare behandlar begreppet energi på nian. I fysik söker man svaret på frågan ”Vad är energi?” Eleverna bekantar sig med måttenheterna joule och kilowattimme, samt hur man räknar ut elförbrukningen. – Ämnet är svårt och ibland mycket teoretiskt behandlat i läroböckerna, säger Wadenström. Han söker därför efter praktiska exempel med lokal förankring för att göra ämnet mer tillgängligt. Inom elläran illustreras elförbrukningen och vad elen kostar för ett hem genom att gå igenom Borgå Energis elräkning. Därefter är det roligt att räkna ut hur mycket el till exempel en hårfön eller en telefonladdare förbrukar. Målsättningen är att lära ut begrepp och enheter, hur man mäter energi och hur en elmätare ser ut. Varifrån kommer elen? Hur elen distribueras till våra hem eller skolor är ett viktigt tema inom fysikundervisningen. Eleverna lär sig om likström och växelström, om generatorer och batterier och hur en transformator på landet eller i stan ser

â€?Det är även viktigt att kunna hänga med i energipolitiken och aktuella händelser som lyfts fram av media. Oskari Lehtinen, ĂĽrets student frĂĽn BorgĂĽ Gymnasium

ut. I en stĂśrre skala ser man pĂĽ stamnätet och där har till exempel elstationen i AndersbĂśle en viktig roll i och med fĂśrbindelsen via sjĂśkabel till Estland. Eleverna lär sig ocksĂĽ att man inom eldistributionen strävar efter en sĂĽ liten som mĂśjlig energifĂśrlust. – Dagsaktuella energifrĂĽgor diskuteras med jämna mellanrum och hur till exempel kraftiga stormar inverkar pĂĽ energifĂśrsĂśrjningen, berättar WadenstrĂśm. FĂśrstĂĽ din omgivning Biologi och geografilärare TorbjĂśrn Granberg är inne pĂĽ samma linje, att flera skolämnen Ăśverlappar varandra när de behandlar begreppet energi. Inom biologi och geografi strävar man efter att eleven ska fĂśrstĂĽ sin omgivning och fĂśrstĂĽ sin inverkan pĂĽ omgivningen. Finland är ett energikrävande land och här används flera energiformer samtidigt. Eleverna fĂĽr bekanta sig med statistik om energiformerna, bĂĽde nationellt och globalt, samt fĂĽr läsa in sig pĂĽ nĂĽgon av formerna. Sedan ordnas korta debattillfällen pĂĽ lektionstid. Ă„ven om ämnet är svĂĽrt och det är mycket att lära sig har de flesta eleverna ĂĽsikter fĂśr och emot olika energiformer. MiljĂśprojekt PĂĽ sjunde klass är ekosystemet i fokus men pĂĽ nionde klass diskuterar man till exempel sjĂśar, vattendrag och vattenkraftens inverkan pĂĽ miljĂśn

samt tar upp jordbruket och dess energianvändning. Det är mycket som skall lyftas fram i undervisningen som oftast blir väldigt teoretisk bĂĽde pĂĽ grund av tidsbrist. MiljĂśhänvisningen är viktig och man tar upp fĂśr- och nackdelar med alla energiformer men ocksĂĽ vilka arbetstillfällen energin ger. Ett konkret exempel är Neste och deras miljĂśprojekt eller skogsindustrins satsningar inom till exempel flis. – BorgĂĽ är unikt med flera stora aktĂśrer pĂĽ nära hĂĽll och skolan skulle gärna välkomna besĂśk av gästande experter, säger Granberg. Student med fysik som intresse Oskari Lehtinen, ĂĽrets student frĂĽn BorgĂĽ gymnasium, läste alla valbara kurser i fysik, kemi och biologi. Intresset har väckts av bra lärare och mĂśjligheten att fĂĽ svar pĂĽ frĂĽgor, sĂĽsom vad händer i en strĂśmkrets eller varfĂśr blir det varmt i svarta kläder en solig dag, sporrade till vidare studier. MĂĽnga frĂĽgor har praktisk betydelse och fĂśrklaringarna kommer att vara användbara dĂĽ man till exempel bygger ett hus. Men det är även viktigt att kunna hänga med i energipolitiken och aktuella händelser som lyfts fram av media. Undervisningen i gymnasiet är mycket lĂĽngt teoretisk och laborationerna är fĂĽ. Det roliga med valbara kurser i till exempel fysik är att alla studerande är intresserade av ämnet och diskussionerna blir mĂĽnga. – Ingen tar en valbar kurs i fysik endast fĂśr att fylla ut sitt schema, säger Lehtinen. Och en projektkurs i fysik där studieresan gick till Cern i Schweiz var pricken Ăśver i:et. đ&#x;”˛

TorbjĂśrn Granbergs elever har experimenterat med bland annat att berika odlingsjord med grillkol och odlat paprika. BorgĂĽ Energi 2/2015 | 29

KUTSU - INBJUDAN

ENERGIAPÄIVÄ ENERGIDAGEN Järjestetään pääkonttorissamme ja piha-alueellamme. Arrangeras i vår huvudbyggnad och ute på gården.

La Lö

12.9.2015

Klo Kl.

10–13

Ohjelma

Program

 Muumit ja Benny Törnroos esiintyvät klo 10.30 & 12.00.

 Mumintrollen och Benny Törnroos uppträder kl. 10.30 & 12.00.

 Hembölen kotieläinpuisto. Lapsille talutusratsastusta.

 Hemböle husdjurspark. Ledd ponnyridning för barn.

 Kysy energia-asioista eri osastoiltamme.  Rådfråga våra experter i energifrågor.  Tutustu sähköverkon valvomoon.

 Bekanta dig med elnätets kontrollrum.

 Esittelemme Energiani ja häiriövahtipalvelujamme.

 Vi presenterar Min energi- och avbrottstjänsterna.

 Esillä myös ammattikalustoamme.

 Utställning av vår yrkesutrustning.

 Paikalla Wessöön VPK ja Porvoon meripelastajat.

 På plats Wessö FBK och Borgå sjöräddare.

Tarjoamme hernekeittoa, kahvia, mehua ja pullaa.

Tervetuloa! Välkomna!

kaffe, saft och bulle.

Mannerheiminkatu 24 Mannerheimgatan PORVOO – BORGÅ  019 661 411

www.porvoonenergia.fi - www.borgaenergi.fi

Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.