Pbe kundtidning 012016 web

TEMA: Solenergi

BORGÅ ENERGI 1 • 2016

BORGÅ ENERGI-BOLAGENS KUNDTIDNING

! n e m m o k l ä V

SOLEN, VÅRT ENERGIKNIPPE!

Solenergi | Biovärmecentral | Jekku på jobb Bike Park | Belysning | Fredrikas Källa

Borgå Energi Ett naturligt val Vi uppnår vår vision att vara ett naturligt val för våra kunder genom att värna om vårt företags goda image, verka effektivt och pålitligt samt genom att stå våra kunder nära.

2 | Borgå Energi 1/2016

Foto: Amanda Englund Borg책 Energi 1/2016 | 3

LEDAREN Elimportbehovet källa till oro Efter några varmare vintrar än vanligt blev vi i januari igen påminda om hurudant vädret kan och brukar vara så här års på våra breddgrader. Visserligen var medeltemperaturen under årets tre första veckor lägre än på nästan 30 år, men ordentligt kallt är det som regel alltid den tiden på året.

Elen har hittills räckt till. Det gjorde den också när förbrukningen räknad i medeleffekt per timme nådde alla tiders rekord på kvällen den 7 januari. Finlands egen effektreserv var emellertid vid det laget mycket liten och hade inte räckt långt om det uppstått störningar i något av de större kraftverken eller i överföringen av el från grannländerna.

När kölden smäller i knutarna är Finland allt mer beroende av importenergi. Det visade januariveckorna då som mest nästan en tredjedel av den el, som förbrukades, kom från Sverige, Ryssland och Estland. Stamnätsbolaget Fingrid uppskattade i fjol höstas att upp till 3 400 megawatt importel skulle behövas under den kommande vintern. Januarikvällen den 7 importerades ändå hela 4 400 megawatt.

Elen räcker till så länge vår egen produktion fungerar störningsfritt och så länge det inte uppstår allvarligare fel i överföringsförbindelserna mellan Finland och grannländerna och så länge det finns el att importera. Belysande är att ett fel på den ena av de två Lovisareaktorerna en varm septemberdag i fjol var tillräckligt för att tillfälligt äventyra elförsörjningen.

Vi behöver mera egen elproduktionskapacitet i synnerhet vintertid. Vi kan inte i längden förlita oss på att det alltid skall finnas överskott att köpa i grannländerna, allra minst alltid till ett överkomligt pris. Vi måste bli mera självförsörjande.

De nya produktionsanläggningarna i Euraåminne och Pyhäjoki ökar kapaciteten, men bara tillfälligt. På sikt är det bara fråga om ersättande kapacitet när kol- och oljekraftverk tas ur bruk. De nya kärnkraftsenheterna avlägsnar inte kapacitetsbristen. Det är också att märka att när till exempel Olkiluototrean i Euraåminne med sin produktionskapacitet på 1 600 megawatt blir färdig så behövs det lika mycket kapacitet i reserv för att kompensera service- och felstopp i kärnkraftverket.

Finlands stora oljeimportberoende av dåvarande Sovjetunionen diskuterades i tiden mycket och var en anledning till oro. Det beroendet finns alltjämt kvar, men är mindre än tidigare. Nu börjar elimportbehovet vara en växande källa till oro.

En ökad energisjälvförsörjning är allt som allt också ekonomiskt motiverad. Importen av olja, gas och el kostar årligen miljardbelopp.

Patrick Wackström verkställande direktör

4 | Borgå Energi 1/2016

Biovärmecentralen i Lovisa snart i drift.

Borgå Energi-bolagen Mannerheimgatan 24, (PB 95) 06100 BORGÅ tel. (019) 661 411 fax (019) 661 4211 www.borgaenergi.fi

VI GJORDE TIDNINGEN CHEFREDAKTÖR | Nina Fransas REDAKTÖR | Rolf Gabrielsson FRAMSTÄLLNING OCH LAYOUT | FPW Firmaservice Pamela Westerlund PÄRMBILD | Juha Määttä TRYCKERI | Painoyhtymä Oy Industrivägen 21, 06150 BORGÅ www.painoyhtymä.fi UPPLAGA | 32 000 ex.

S.8

S . 30-31 S. Energidagen i september lockade cirka 2 000 besökare till vår gård.

I den här tidningen

S . 12–19 S.

NORDISK FILM

Solenergi på många olika sätt och ställen.

S . 20

S . 22 S.

Hänger du med i vårens fart?

Det riktigt varma vårvädret kommer varje år lika överraskande och svårberäknat. Men när våren äntligen är här verkar allting gå väldigt snabbt, och man vill så mycket!

Byggprojekt, trädgården, båten, motorcykeln, cykelfärder, vilda matväxter, första kaffestunden utomhus och doppet i det blå. Vi hoppas att du kan njuta av tidningen tillsammans med de första varma och energiska solstrålarna.

Borgå Energi önskar dig ett fantastiskt sommarhalvår!

Ökad omsättning, bättre resultat

6

Kundbetjäningen alltid lika viktig

6

Elnätsavgifterna har ett pristak

7

Biovärmecentralen i Lovisa

8

Fjärrvärme billigare än jordvärme

9

Jekku

10

Finskt solenergikunnande på export

12

ekoy:s solkraftverk i Borgå

15

Borgåbo med i många solenergiprojekt

17

Garagetaket ger el för eget och andras behov 18 Stugan och elen i användning igen

19

Sommar i slalombacken

20

Elcykeltest

21

Dokumentärer och sagovärld

22

Bra tid att planera gårdsbelysningen

24

Fredrikas Källa

26

Vårpyssel

29

Energidagen 2015

30

Läs mer om oss www.borgaenergi.fi

Borgå Energi 1/2016 | 5

TEXT ROLF GABRIELSSON | FOTO MARIKA KANGASKOLKKA

Ökad omsättning, bättre resultat BORGÅ ENERGIS ÅRSOMSÄTTNING pü koncernnivü Ükade i fjol samtidigt som resultatet fÜrbättrades.

Fjolüret var varmare än fÜregüende ür, vilket avspeglar sig i energifÜrbrukningssiffrorna. ElfÜrbrukningen minskade med 2,2 procent och fjärrvärmefÜrbrukningen med 6,8 procent i Borgü och med 6,4 procent i Lovisa. Marknadspriset pü el var 17,5 procent lägre än üret innan. Antalet nya anslutningar var alltjämt litet büde pü el- och fjärrvärmesidan till fÜljd av lügkonjunkturen inom byggnadsbranschen.

Andra faktorer, som püverkade fjolürsverksamheten, var de fÜrändringar, som skedde i Borgü Energis kraftverksandelar när Pohjolan Voima rev ett kraftverk och stängde ett annat fÜr att svara mot EU:s energi- och klimatmülsättningar fÜr ür 2020. Tillsammans med Industrins Kraft Ab:s beslut att inte i det här skedet ansÜka om bygglov fÜr den planerade fjärde kraftverksenheten i Euraüminne fÜranledde det här nedskrivningar och nedkÜrningskostnader fÜr Borgü Energi.

Under verksamhetsüret kÜpte dotterbolaget Borgü Elnät Ab en tredjedel av aktierna i Porvoon Alueverkko Oy av Fingrid Abp och en tredjedel av Borgü Energi Ab fÜr att stärka sin ställning som ett ledande elnätsbolag i regionen.

Aktieaffären inverkade pü koncernens ürsomsättning, som steg med 11 procent till 58,5 miljoner euro. FÜrsäljningsbidraget pü 27,9 miljoner euro var 8 procent bättre än fÜregüende ür. Bättre var ocksü driftsbidraget, som Ükade med 9 procent till 11,9 miljoner euro.

RÜrelsevinsten var 14 procent stÜrre än ür 2014 och uppgick till 3,1 miljoner euro. Resultatet efter avskrivnings- och räntekostnader var 1,8 miljoner euro, fÜre skatt, det vill säga nügot bättre än üret innan.

Koncernen bestür av moderbolaget Borgü Energi Ab och dotterbolaget Borgü Elnät Ab, som svarar fÜr elnätsverksamheten.

Verksamhetsberättelsen 2015 kan läsas i sin helhet pĂĽ BorgĂĽ Energis hemsida www.borgaenergi.fi đ&#x;”˛

Vür kundbetjäning spelar alltid huvudrollen DET ÄR EN HEDERSSAK fÜr Borgü Energi att själv kunna ta hand om fÜrsäljnings- och kundbetjäningsfunktionen och inte utlokalisera den süsom trenden varit pü münga hüll inom fÜretagsvärlden. Dü kundbetjäningen skÜts av den egna och bekanta personalen, für man genast ocksü respons av kunderna och kan reagera snabbt om nügonting Üverraskande skulle ske.

Ella Kaasinen är vür nya medlem i fÜrsäljnings- och kundbetjäningsgruppen. Ella,

som redan frĂĽn tidigare har erfarenhet frĂĽn energibranschen, bĂśrjade jobba hos oss i bĂśrjan av februari och betjänar i huvudsak privata konsumenter. En arbetsdag i kundbetjäningen är omväxlande och innehĂĽller fĂśrutom fĂśrsäljningsjobb ocksĂĽ avtalsärenden och rĂĽdgivning om till exempel elkonsumtion samt prissättningsfrĂĽgor. đ&#x;”˛ TEXT OCH FOTO PAMELA WESTERLUND

6 | BorgĂĽ Energi 1/2016

FÖRSÄLJNING OCH KUNDBETJÄNING vardagar kl. 8.00 – 16.00 tel. 019 661 411 mail@borgaenergi.fi FELANMÄLNINGAR tel. 020 690 144 Vardagar kl. 16.00 – 8.00 och helger fÜrenas felanmälningarna till Räddningsverket i Östra Nyland.

TEXT OCH BILDER PAMELA WESTERLUND

Energimyndigheten Üvervakar Borgü Elnät, och även alla andra bolag i branschen, är strikt Üvervakade av den statliga Energimyndigheten.

FÜr samtliga bolag gäller samma regler, och Üvervakningen sker i perioder pü fyra ür. Inom varje Üvervakningsperiod ska alla de krav, som Energimyndigheten har satt upp gällande en skälig prissättning, vara uppfyllda. Man har till exempel fastställt ett pristak fÜr hur stor elnätsavgiften till kunden maximalt für vara och vilka krav som rüder pü själva elnätets leveranssäkerhet samt verksamhetens effektivitet.

Det är en stor fÜrdel fÜr Borgü Elnäts kunder att bolaget är lokalt och ägs av Borgü stad. Dü kan avkastningstrycket hüllas pü en rimlig nivü, besluten fattas lokalt av lokala beslutsfattare och en betydligt stÜrre andel av bolagets omsättning kan investeras tillbaka i bygdens elnät och i bolagets verksamhet.

R3 4

SKATTE

26,5 % 14,9 % 9,3 %

36 %

att fÜrstü, och komplexiteten Ükade ytterligare dü massmedia lyfte fram elÜverfÜringsbolaget Carunas häftiga prishÜjning, varpü debatten i rikspolitiken kÜrde igüng fÜr att fü till stünd en priskorrigering.

PrishÜjningstrycket har även nütt Borgü Elnäts kunder och redan i mars münads faktura syns att elavgiften har hÜjts med 9 procent, vilket dels beror pü att Fingrid hÜjde stamnätsavgifterna med 14 procent och dels pü ett Ükat behov av att investera mera i elnätet fÜr att kunna fÜrbättra distributionssäkerheten. Men vad ingür i elfakturan och vem kontrollerar Borgü Elnäts prishÜjningar?

19,4 %

NING LJ

ELPRISET är fÜr münga kunder en svürbegriplig helhet

FĂ– R

%

SĂ„

Elnätsavgifterna har ett pristak

2,6 % 27,3 %

Ă–V

ERFĂ–RING 30

Anskaffning 26,5 % FÜrsäljning 9,3 %

%

Elnätsavgiften bestür av flera delar. I den ingür avgifter fÜr stam- och distributionsnät samt el- och mervärdesskatt. Borgü Elnät fakturerar dessa avgifter av kunderna, och betalar därefter skatterna till staten och stamnätsavgiften till stamnätsbolaget.

Energimyndighet 1.1.2016, 5 000 kWh/ĂĽr

Distributionsnät 27,3 % Stamnät 2,6 % Elskatt 14,9 % Moms 19 %

Pengarna gür till investeringar År 2015 var Borgü Elnät Ab:s omsättning pü elnätsverksamheten ca 13 miljoner euro, och av denna summa gick 7 miljoner direkt till investeringar i elnätet.

Samma investeringstakt kommer att fortsätta framÜver.

Myndigheterna och elmarknadslagen frün ür 2013 ställer hürda krav pü elnätsbolagen. FÜre utgüngen av ür 2028 ska andelen jordkabel Ükas frün 35 till 60 procent.

FĂśr BorgĂĽ Elnät betyder det här en investering pĂĽ 60 miljoner euro under en tidsperiod pĂĽ 15 ĂĽr. Tidspressen är extremt hĂĽrd, och det skulle ha varit Ăśnskvärt att ĂśvergĂĽngsperioden efter ĂĽr 2028 hade varit minst 5 ĂĽr längre. Det här tuffa kravet kommer att medfĂśra att det troligen kommer att finnas ytterligare prisfĂśrhĂśjningstryck pĂĽ ca 5−10 procent fĂśr ĂĽren 2017−2019.

Men oberoende sĂĽ är det ett faktum att luftkablarna i glesbygden alltid har ĂĽstadkommit extra underhĂĽllsarbeten och reparationskostnader, sĂĽ det är bra att BorgĂĽ Elnät genom investeringen kan minska pĂĽ dessa kostnader. Dessutom bĂśr man komma ihĂĽg att det elnät som nu är under byggnad skall vara i drift i 40 ĂĽr framĂśver och dĂĽ kommer kraven pĂĽ en pĂĽlitligare elĂśverfĂśring att vara ännu hĂśgre än vad de är i dag. đ&#x;”˛

BorgĂĽ Elnät Ab:s underhĂĽll finansieras med elnätsavgiften Elnätsavgiften innehĂĽller Ăśvervakning av nätet och feltjänst 24 timmar i dygnet, reparationer av fel i alla situationer, telefon- och webbtjänster samt mätning av kundernas elfĂśrbrukning. Dessutom betalar BorgĂĽ Elnät en ersättning fĂśr den nationella elĂśver fĂśringen och elnätets energifĂśrluster. đ&#x;”˛

BorgĂĽ Energi 1/2016 | 7

TEXT OCH FOTO ROLF GABRIELSSON

ď ˛ Grundstenen fĂśr biovärmecentralen i Lovisa murades den 14 september 2015 av Lovisas stadsdirektĂśr Olavi Kaleva (längst till hĂśger).

PĂĽ bilden frĂĽn vänster vd Patrick WackstrĂśm, ordfĂśranden i Lovisa stadsstyrelse Mia Heijnsbroek–WirĂŠn och BorgĂĽ Energis styrelse ordfĂśrande Johan SĂśderberg. Foto Nina Fransas. ď ś Skorsstenen kunde resas i november och i februari var arbetet redan lĂĽngt hunnet.

Biovärmecentralen i Lovisa färdig i maj I LOVISA bÜrjar biovärmecentralbyg-

get vara inne pü slutrakan. Inträffar ingenting ofÜrutsett kan Üverlütelsen av anläggningen ske tidtabellsenligt i maj.

Enligt Borgü Energis utvecklingsdirektÜr Jukka Rouhiainen har tidtabellen hittills hüllit bra. – Markschaktningsarbetena, som inleddes i juli i fjol, gick till och med snabbare än beräknat trots krävande fÜrhüllanden med väldiga stenar och stora jordmassor, som skulle avlägsnas.

Tvü viktiga milstolpar passerades i november dü fÜrst pannan monterades pü plats och dagen därpü skorsstenen restes.

I bÜrjan pü februari var man sü lüngt komna att väggar och tak var pü plats liksom ocksü rÜkgasskrubbern, värmen pükopplad inne i värmecentralbyggnaden, huvudprocessen installerad och rÜrdragningarna gjorda. El- och automationsarbetena var i full güng.

8 | BorgĂĽ Energi 1/2016

FÜr Borgü Energi betyder värmecentralbygget en totalinvestering pü ca ütta miljoner i fjärrvärmefÜrsÜrjningen i Lovisa. Den nya biovärmecentralen har en effekt pü 12 megawatt mot sju megawatt i den tidigare invidliggande värmecentralen.

Efter att nybygget tagits i bruk blir den gamla värmecentralens uppgift att tjäna som reserv när den nya anläggningen hülls stängd fÜr service och när fjärrvärmebehovet är som stÜrst. Borgü Energi vill slippa använda de reservoljepannor, som finns i anslutning till värmecentralen liksom ocksü oljepannorna i Valkom, som inte längre behÜvs nu när det lokala fjärrvärmenätet där kopplats ihop med huvudfjärrvärmenätet och kan matas frün den nya biovärmecentralen.

Liksom den gamla värmecentralen kommer ocksü den nya att använda biomassa av skogsflis som bränsle.

Nybygget Ükar det fÜrnybara bränslets andel i fjärrvärmeproduktionen

i Lovisa frün ca 70 till ungefär 90 procent.

Tekniken i den nya anläggningen gĂśr det mĂśjligt att harmonisera bränslespecifikationerna med specifikationerna fĂśr de tvĂĽ biokraftverken i Tolkis i BorgĂĽ. – Det betyder att vi kan använda bränsle med samma fraktioner i alla tre anläggningar, vilket underlättar bränsleupphandlingen, säger Rouhiainen. đ&#x;”˛

LOVISA BIOVĂ„RMECENTRAL I drift:

fr.o.m. maj 2016

Effekt:

12 megawatt

Bränsle:

skogsbaserade bränslen süsom träflis och bark.

Personal: drivs av Borgü Energis driftspersonal som skÜter anläggningarna büde i Lovisa och i Borgü.

TEXT ROLF GABRIELSSON | FOTO MAX BACKMAN

Jordvärme eller fjärrvärme? – Fjärrvärme utan vidare, svarar Kjell Rosenqvist och inte bara fÜr att han är fjärrvärmefÜrsäljare pü Borgü Energi.

Fjärrvärme billigare än jordvärme ď ˛ Installation av fjärrvärmerĂśr vid BorgĂĽ port.

alla utgifter, som är fÜrknippade med jordvärmen, är fjärrvärmen helt enkelt ett klart fÜrmünligare alternativ. Den är ocksü miljÜmässigt bättre.

Det sistnämnda püstüendet fÜrklarar Borgü Energis fjärrvärmefÜrsäljare Kjell Rosenqvist med det faktum att jordvärmen behÜver el till sin hjälp när det blir ordentligt kallt. – Och den elen kan till exempel vara producerad i olje- eller kolkraftverk eftersom ocksü südana kÜrs igüng när elfÜrbrukningen bÜrjar närma sig toppnivüer.

Importelen är ju inte heller enbart baserad pü fÜrnybara energikällor.

Borgü Energis fjärrvärme i Borgü är däremot till nästan 100 procent grÜn ocksü när kÜlden smäller i knutarna. Lovisa kommer att vara det till nästan 90 procent dü det nya biovärmeverket kÜrs igüng i maj.

I regel är det ändü kostnaderna, som avgÜr valet av uppvärmningsmetod, och stür valet mellan fjärrvärme och jordvärme är fjärrvärmen det billigare av de tvü.

Rosenqvist visar det med nĂĽgra faktaexempel.

Hur är detta uträknat?

Som exempel har vi tvĂĽ egnahemshus byggda ĂĽr 2014.

Fjärrvärmehusets anslutningsavgift var 3 200 euro och värmeväxlaren installerad kostade ca 4 300 euro, totalt en investering pü 7 500 euro, som med en üterbetalningstid pü 20 ür och en ränta pü 4 procent betyder 546 euro per ür. VärmefÜrbrukningen i det här huset var i fjol 8 MWh till medelpriset 79,65 euro/MWh, süledes 640 euro i üret. Och totalt investering och fÜrbrukning 1 186 euro per ür.

Motsvarande jordvärmehus hade en investering pü 18 000 euro och en värmefÜrbrukning pü 7 MWh å 120 euro/MWh. Det ger med samma üterbetalningstid

ISTOCK

JORDVĂ„RME ELLER FJĂ„RRVĂ„RME? Om man beaktar

och ränta som i fjärrvärmehuset en ürlig üterbetalningskostnad pü 1 310 euro pü investeringen. När man till det lägger den ürliga värmefÜrbrukningskostnaden pü 840 euro blir totalkostnaden 2 150 euro per ür, det vill säga 964 euro mer än fÜr fjärrvärmehusägaren.

Kjell Rosenqvist püminner ocksü om att elräkningen stiger om och när det blir sü kallt att jordvärmen inte ensam räcker till utan elmotstünden müste kopplas in. – I hÜghus gäller det ocksü att komma ihüg att eleffektbehovet växer om man gür Üver frün fjärrvärme till jordvärme. Man behÜver därfÜr en stÜrre och dyrare elanslutning, som tillsammans med den stÜrre elfÜrbrukningen betyder en stÜrre elräkning än tidigare. Detta skall läggas till finansieringen av investeringskostnaden fÜr att man skall fü en rätt bild av de münatliga jordvärmekostnaderna.

Rosenqvist tillägger, att det ocksü gäller att beakta fÜrnyelsebehovet i jordvärmesystemen. – Man für räkna med att ütminstone kompressorn kan behÜva fÜrnyas efter 8–9 ür.

Fjärrvärme är ett billigare alternativ än jordvärme ocksĂĽ i det fall att man kombinerar vardera med värmeĂĽtervinning. đ&#x;”˛ BorgĂĽ Energi 1/2016 | 9

TEXT OCH FOTO MARIKA KANGASKOLKKA

Jekku hittade fjärrvärmeläc Med nosen i marken småspringer den stora svarta hunden framåt.

Farten avbryts emellanåt av tvära kast tillbaka eller åt sidan. Ibland lyfter hunden på huvudet och blicken söker efter hundföraren.

– Leta noggrant Jekku, uppmanar Esa Puolakka. Och snart stannar Jekku, nosar intensivt och lägger sig ned. Här är det!

10 | Borgå Energi 1/2016

DEN SNART TREÅRIGA schäferhannen Jekku letar i terrängen efter läckage i fjärrvärmerören. Jekku är tillsvidare sannolikt den enda skolade hunden för den här arbetsuppgiften i Finland. Hundens luktsinne är välutvecklat och ett av hundens viktigaste organ. En hund kan skilja på hundratals olika dofter och lukter, till och med under vattenytan. Så varför inte lukten av fjärrvärmevatten nere i marken.

Esa Puolakka är professionell hundskolare och har skolat bland annat vakt- och sökhundar redan i över 20 år. Han har även haft flera egna schäferhundar, men Jekku är mycket speciell. Jekku jobbar för närvarande både som mögelhund och söker efter fjärrvärmeläckage.

– Jekku är väldigt arbets- och samarbetsvillig, en av de bästa hundar jag har haft, säger Esa och kastar bollen åt Jekku, den bästa belöningen för välgjort arbete tycker hunden.

Skolningen började redan som valp Hundens skolning inleds genast då valpen kommer till sitt nya hem. Skolningen består först och främst av att lära hunden husets vanor, att socialisera den samt ge normal lydnadsträning. Att leta efter mat är valpens första starka instinkt och den får börja med att jobba lite för sin middag, det vill säga genom att leta upp

JEKKU Jekkus kennelnamn är Hellraiser’s Nico men hunden fick namnet Jekku redan som liten valp. – FÜr att den var en südan jekku (ungefär lurifax) och tuggade sÜnder bland annat alla toalettborstar, skrattar Esa. Även namnet Putkikoira (rÜrhund) kom till dü Jekku som valp alltid rusade in i en vägtrumma under güngvägen och ut i lerdiket pü andra sidan.

Borgüuppdraget En kall dag i januari kunde fÜrvünade fÜrbipasserande iaktta hur en stor svart hund med hundfÜrare och män frün Borgü Energi i sina gula arbetsrockar rÜrde sig pü industriomrüdet.

Jekku och Esa Puolakka hade kommit till Borgü fÜr att leta efter misstänkta fjärrvärmeläckage. Oskar Tillander och Max Backman frün Borgü Energi hade med sig ett färskt fjärrvärmevattenprov. Jekku fick nosa pü vattnet och sÜkte sedan efter samma doft i marken. Jekku markerade läckaget genom att lägga sig ned och titta stint pü hundfÜraren Esa Puolakka.

Jekku fann alla misstänkta läckage samt en ny okänd.

kan pü FÜretagaregatan den gÜmda matportionen. Sü smüningom fÜrädlas beteendemÜnstren och vid sex münaders ülder inleds den egentliga skolningen. Vid det laget framgür det ocksü av hundens lynne till vilken uppgift den är bäst lämpad fÜr, fortsättningen sker alltsü pü hundens villkor. – Det stÜrsta inlärningsjobbet är att lära hunden skilja pü olika dofter, berättar Esa. FÜr blivande spürhundar kan spürskolningen inledas redan som liten valp, men doftdiskriminering, det vill säga att kunna skilja dofter frün varandra kan enligt Esa pübÜrjas fÜrst dü den blivande sÜkhunden är 6–10 münader gammal. Han jämfÜr doftdiskrimineringen med att kunna läsa. FÜrst lär man sig att läsa och sedan lär man sig nya sprük. Att lära in en ny doft tar, beroende pü uppgiftens svürighetsgrad, allt frün ett par veckor till ett par münader. UppfÜljningsskolningen sker kontinuerligt. Att känna igen till exempel fjärrvärmevattnets doft tränas i terräng med hjälp av ett vattenprov. Fjärrvärmevattnet bestür av korrosionshämmande medel och grÜn färg. Kombinationen av dessa ger fjärrvärmevattnet en egen doft, men Jekku kan till och med urskilja det tillsatta färgmedlets doft.

Arbete och mycket lek Esa och Jekku inleder arbetspasset vid fjärrvärmebrunnen där det garanterat finns vatten, och gür sedan längs

med rÜret fÜr att lokalisera själva läckan. Ett arbetspass räcker ca 30 minuter, därefter är det dags fÜr vilo- och lekpaus i en och en halv timme. En arbetsdag kan innehülla flera pass. Jekku har jobbat som sÜkhund fÜrst i ett och ett halvt ür, men hittar redan 80 procent av läckorna. Kanaler av betong, som tidigare användes som skyddsrÜr, kan ibland gÜra det svürare att punktlokalisera själva läckan dü fjärrvärmevattnet kommer i berÜring med jordmünen endast i skarven mellan betongkanalerna.

Borgü Energis planerare Oskar Tillander berättar att det även i Borgü har använts betongkanaler och att det ännu finns kvar av dessa rÜrläggningar. Gamla rÜr byts alltid ut mot nyare material dü mÜjlighet ges. – I jämfÜrelse med stÜrre städer, har vi mer sällan fjärrvärmeläckage i Borgü och Lovisa, berättar Oskar.

Jekkus arbetsdag i BorgĂĽ En snĂśrik vinter är det lättare att lokalisera fjärrvärmeläckage dĂĽ snĂśn ofta smälter ovanfĂśr läckan. Andra tider använder man främst en värmekamera, men dĂĽ krävs lite kyligare temperaturer. En sĂśkhund, som letar oberoende av väder, är därfĂśr ett mycket intressant tillskott. I januari i BorgĂĽ markerade Jekku bĂĽde de fĂśrmodade läckorna samt pĂĽ FĂśretagaregatan ett nytt läckage. Ă„ven pĂĽ Hansavägen hittades ett läckage. đ&#x;”˛ BorgĂĽ Energi 1/2016 | 11

”Solfångare är ett annat och effektivare sätt att utnyttja solen som energikälla än solpanelerna.

12 | Borgå Energi 1/2016

TEXT OCH FOTO ROLF GABRIELSSON | FOTO SOMMARSTUGA PAMELA WESTERLUND

Borgåbo med i många internationella solenergiprojekt SOLEN utnyttjas ännu bara marginellt i energiproduktionen i Finland. Annat är det ute i stora världen. Det kan Vessöbon Christer Nyman intyga. Han har åratals erfarenhet av internationella solenergiprojekt i bland annat FN- och EU-regi, men också inom ramen för Finlands biståndsprogram.

Diplomingenjör Christer Nyman har sysslat med solenergi ända sedan studietiden och titulerar sig sedan många år tillbaka solenergikonsult. Han har ett eget företag, som fyller 25 år det här året, och han är också verksamhetsledare för Soltekniska föreningen i Finland, som grundades i slutet på 1970-talet för att sprida information om solenergi och användning av solenergi i Finland.

Det var professor Tor Stubb, en banbrytare på halvledarteknikens område, som ledde in Nyman på solenergiområdet.

– Jag studerade vid Helsingfors universitet, där Stubb undervisade. Han lockade oss att studera halvledareteknik, som ju solpanelerna baserar sig på. Jag fick några ämnen att välja mellan för min pro gradu och valde solpaneler och solforskning. Det var så det började.

”Redan då hände det mycket mera ute i världen än i Finland.

Efter studierna blev det jobb på VTT ända till år 1991, då Nyman etablerade sig som privatföretagare i solenergibranschen. Under VTT-tiden var han bland annat inkopplad på IVO:s solkraftverksprojekt i Ingå, det första i sitt slag i Finland.

Nyman märkte redan då att det hände betydligt mera på det här området ute i världen än i Finland. Själv fick han sin första konkreta erfarenhet av ett internationellt solenergiprojekt i början på 1990-talet, på Seychellerna.

– Där fanns en hotellägare, som blivit intresserad av solenergi och ville att någon skulle komma och se hur solenergin kunde utnyttjas i hans hotell. Elektriciteten producerades då i dieselkraftverk och det gör man alltjämt på många av de stora öarna där.

Hotellägaren kände en konsultkollega till Nyman och så kom det sig att det blev de två, som på ort och ställe tog sig en titt på situationen. De gav också hotellägaren ett konkret förslag.

– Solpanelerna var emellertid ännu mycket dyra på

I de solrika utvecklingsländerna produceras allt mera el med sol som energikälla. Foto Christer Nyman.

den tiden och hotellet inklusive installationer var gammalt. Det hade blivit alltför dyrt att göra allt det, som hade behövts, så det blev inget av det hela.

Det var ändå så den internationella karriären på solenergiområdet började för Vessöbon och i dag är han fullt sysselsatt med konsultuppdrag runt om i världen.

På sistone har han till exempel varit stationerad i Thailand i femton månader som teknisk huvudrådgivare i ett miljö- och energipartnerskapsprogram i Mekongområdet i Asien. Programmet har startats på Finlands initiativ och finansieras delvis med medel för utvecklingssamarbete.

”Man måste lära människorna i mottagarländerna att allting kostar.

– Det är nutidens modell för biståndsprojekt. Man sätter upp till exempel solenergiprojekt, men ger dem inte gratis utan skapar en affärsmodell, som skall göra det lönsamt för de investerare, som deltar.

Enligt Nyman måste man lära människorna i mottagarländerna att allting kostar.

– Av den lilla inkomst, som många i uländerna har, går 60–70 procent till anskaffning av den energi man behöver, till exempel dyr kerosin. Det blir betydlig billigare för dem att betala något för den ström ett solenergiprojekt ger och det är pengar som de har. Det de

 Solenergiexperten Christer Nyman demonstrerar vid sitt hus på Vessö finesserna med solfångare.

➽ Borgå Energi 1/2016 | 13

däremot inte har är pengar fÜr att bygga upp ett solenergisystem och det är där dessa partnerskapsprogram kommer in i bilden.

Mekongprogrammet omfattade Üver 30 olika projekt, büde solenergi, biogas och biomassa. Nyman var som vanligt ocksü i detta fall med i planeringen. I nügra fall har han ocksü deltagit i själva konkretiseringen, som i ett FN-administrerat UNDP-program i Guinea Bissau. – I det här utvecklingsprogrammet var jag tillsynsman och handledare men hjälpte ocksü till med den konkreta implementeringen genom att till exempel lära hur man installerar.

– Men när man i Nigeria har Üver 2 000 timmar toppeffekt sol i üret sü har vi här bara mellan 900 och 1 000 timmar. Det betyder att kostnaden fÜr den producerade elen blir en annan, men vüra elpriser ligger ju ü andra sidan pü en mycket hÜgre nivü sü nog gür det att fü lÜnsamhet i det hela ocksü pü dessa breddgrader, till och med utan imatningstariffer.

�Tanken är att mata in el frün solkraftverk i de existerande dieselkraftbaserade elnäten.

PĂĽ EU-nivĂĽ handlar det om att gĂśra upp planer.

Finansieringen skÜts inom ramen fÜr utvecklingsfonden EDF. Nästan alla afrikanska länder har fütt eller skall fü finansiering fÜr miljÜ- och energipartnerskapprojekt den vägen. Eritrea skall till exempel fü solenergibaserad elproduktion med pengar ur EDF-fonden, ett projekt, i vilket Nyman ocksü är involverad. – StÜrsta delen av de afrikanska länderna använder alltjämt gamla dieselaggregat fÜr sin elproduktion. Sol finns där emellertid hur mycket som helst och bara i till exempel Nigeria finns det solkraftverksplaner pü tusentals megawatt.

Ocksü pü münga sydliga Üvärldar produceras elen med importerad diesel fastän det finns sol i ÜverflÜd.

SolomonÜarna är ett exempel. Dit ükte Nyman i bÜrjan pü üret 2015 fÜr att Üvervaka ett projekt inom ramen fÜr det asiatiska utvecklingsprogrammet. – Tanken är att man skall bÜrja mata in el frün solkraftverk i de existerande dieselkraftbaserade elnäten.

Dieseln finns kvar som reglerkraft och fĂśr att till exempel garantera eltillgĂĽngen under dygnets mĂśrka timmar.

Meningen är ocksü att man skall bÜrja använda lokalt producerad biodiesel som bränsle.

Det finns ocksĂĽ de som i Norden sĂśker solenergiprojekt att investera i.

Enligt Nyman bÜrjar tiden fÜr tariffstÜdd solenergiproduktion vara fÜrbi. Man kan till exempel sätta upp solpaneler pü industribyggnader och liknande och sälja el direkt till industrifÜretaget och mata in bara ett eventuellt Üverskott i elnätet.

�I Finland har vi knappt kommit upp i en megawatt per ür. – I Finland har mÜjligheten att använda solproducerad el fÜr eget bruk bara funnits nügra ür och allmän skepsis när det gäller fÜrnybar energi samt byrükrati har gjort att det inte i vürt land finns fÜretag, som kan gü ut i stora världen och konkurrera om solkraftverk pü 100–200 megawatt. Kunnande kan finnas men inga referenser att hänvisa till, vilket behÜvs.

Nyman vill inte püstü att tüget skulle ha gütt fÜr Finland i det här avseendet, men fÜrsprünget, som skall hämtas in, är lüngt. – År 2014 installerades det 40 000 megawatt solkraft i världen och i Finland har vi knappt kommit upp i en megawatt per ür.

Enligt Nyman kommer solenergiutnyttjandet nog att Üka ocksü i vürt land, men han tror mera pü smüskaliga än stora kraftverksenheter, modell tak pü industribyggnader och kÜpcentrum. Han tror att man kunde komma upp i 10 procent av elfÜrbrukningen i Finland.

SolfĂĽngare är ett annat och vad verkningsgraden beträffar effektivare sätt att utnyttja solen som energikälla än solpanelerna. I solfĂĽngarna cirkulerar en vätska, som värms upp av solen. BorgĂĽ Energi har haft planer pĂĽ ett solfjärrvärmeverk, som skulle anslutas till fjärrvärmenätet. đ&#x;”˛ Solpanelerna bĂśrjar vara ett allt vanligare inslag i skärgĂĽrden.

14 | BorgĂĽ Energi 1/2016

TEXT OCH FOTO ROLF GABRIELSSON, MARIKA KANGASKOLKKA (RAMI KORHONEN)

El från eget solkraftverk täcker nära 10 procent av ekoy:s årsbehov

ekoy har det hittills största solkraftverket i Borgå DET HITTILLS STÖRSTA solkraftverket i Borgå har byggts på taken till ekoy:s (Eino Korhonen Oy) fabriksanläggning i Östermalm. Kraftverket, som består av 346 solpaneler och har en effekt på 90 kW, togs i bruk i slutet på januari.

Dotterbolaget i byn Harju-Risti i landskapet Harjumaa i Estland hade ungefär en månad tidigare startat ett solkraftverk med 330 paneler och en effekt på 85 kWh. Det monterades på marken intill fabriksutrymmena.

Tillsammans betyder det här en investering på över 200 000 euro för det snart 40 år gamla familjeföretaget, som på kontrakt tillverkar eltillbehör, plastdelar och metallkomponenter för bolag som Lival, Ensto, Kone och Airam.

Produktionen är elintensiv. I Borgå uppgår elförbrukningen på årsnivå till ca 1,3 gigawattimmar. Familjeföretagets VD Rami Korhonen berättar att man räknar med att omkring sju procent av årsförbrukningen skall täckas med el från det egna solkraftverket.

Det är ändå inte bara av ekonomiska skäl, som bolaget gjort solkraftverksinvesteringen. Enligt Korhonen hade man gjort det också utan det bidrag på 30 procent, som beviljas för dylika energiinvesteringar, och även om återbetalningstiden är mellan 10 och 15 år när den normalt är i treårsklassen.

– Det är en del av vår image. Vi har Lloyd´s kvalitetsoch miljöcertifikat för verksamheten både i Borgå och i Estland och jobbar målmedvetet för en allt effektivare och miljövänligare energianvändning och produktion.

➽

Borgå Energi 1/2016 | 15

ekoy Eino Korhonen Ab • Grundades av Eino Korhonen 1978 • Dotterbolaget EKOY Elektroonika i Harjumaa i Estland grundades 2005 • Årsomsättning i Finland 10,5 M₏, i Estland 1 M₏ • Personal 122, varav 42 i Borgü och 80 i Harjumaa • Värden: respekt, utveckling, samarbete, professionalitet • Lloyd´s kvalitetscertifikat fÜr ISO 9001:2008 och miljÜcertifikat ISO 14001:2004

VD Rami Korhonen fÜrevisar den lüngt automatiserade tillverkningsprocessen i ekoy:s borgüfabrik som delvis für sin elektricitet frün solenergin som produceras pü det egna taket. En stor del av fÜretagets slutproduktmontering sker igen i dotterbolagets anläggningar i byn Harju-Risti i landskapet Harjumaa i Estland. Transporterna mellan Borgü och Harjumaa skÜts med bolagets egen lüngtradare.

Plastgjutmaskinerna och -pressarna alstrar mycket värme, som vi till exempel tar tillvara och üteranvänder.

Solvärmen sitter bra i den kontexten även om Rami Korhonen säger att man i Harju-Risti ursprungligen hade tänkt sig en satsning pü vindkraft. – Verkningsgraden är emellertid dülig och efter en tids funderande stannade vi fÜr solkraft. I Harjumaa har vi ocksü jordvärme. Värmeslingorna är nedgrävda i marken under solpanelerna. Där utnyttjar vi süledes energikällor büde ovan och under jord.

Areva Solar leverar solkraftverk SalofÜretaget Areva Solar Oy , som ägs av familjen Areva, har levererat och installerat solkraftverket i büde Borgü och i Harjumaa.

Pü vartdera hüllet gür Üverskottselen in i elnätet. Det sker närmast under veckosluten, dü fabriksproduktionen ligger nere och den egna elfÜrbrukningen är mindre än normalt. I Estland är det lÜnsammare än i Finland att kÜra strÜm ut pü nätet.

– Där betalas ett tillägg pü tarifferna, berättar Korhonen samtidigt som han igen poängterar att det är självfÜrsÜrjningsaspekten och miljÜhänsynen, som varit de viktigaste motiven fÜr investeringen i solkraft, inte i fÜrsta hand ekonomin.

Positivt samarbete även i solenergifrĂĽgor Eino Korhonen Oy har ända sedan starten kĂśpt sin elektricitet av BorgĂĽ Energi och nĂĽgon konkurrensutsättning har enligt Rami Korhonen inte känts motiverad. – Vi upplever fĂśrutsägbarheten som viktigare, har stĂśrre nytta av att veta vad elen kommer att kosta de närmaste ĂĽren än av att kanske spara ett mindre eurobelopp. – OcksĂĽ i solkraftverksfrĂĽgan lĂśpte samarbetet utmärkt. Det är en investering pĂĽ lĂĽng sikt, solpanelerna har en livslängd pĂĽ 30 ĂĽr och mera. MĂśjligheter finns ocksĂĽ att bygga ut kraftverket. Invertrarna är till exempel dimensionerade med tanke pĂĽ en utĂśkning av solpanelytan. đ&#x;”˛

Hur kan jag sälja el till Borgü Energi?

Har du solpaneler eller ett eget vindkraftverk?

Ifall du är vür elfÜrsäljningskund, och inte använder all den el som du producerar själv, kan du sälja den till oss och samtidigt fü en nügot mindre elräkning.

Av säkerhetsskäl müste vi alltid bli informerade ifall mikroproducerad el kopplas till vürt elnät.

Sü här kommer du vidare: www.porvoonenergia.fi/sv/el/mikroproduktionavel

16 | BorgĂĽ Energi 1/2016

TEXT ROLF GABRIELSSON I FOTO MĂ„KELĂ„NKANGAS

BorgĂĽ Energi med i stort

SOLENERGIPROJEKT BORGÅ ENERGI deltar i ett fÜr Finlands fÜrhüllanden stort solenergiprojekt. Det är früga om ett solkraftverk, som sannolikt är landets stÜrsta när det i sommar stür klart.

Kraftverket byggs av Finsk Kraft Ab. Åtta av bolagets 16 delägarbolag deltar i projektet och für till sitt fÜrfogande en del av kraftverkets elproduktion. Som en av de ütta kommer Borgü Energi att disponera ca 104 kW av kraftverkets toppeffekt pü 725 kW. Enligt Finsk Krafts utvecklingsdirektÜr Kimmo Tyni skall kraftverket

producera omkring 680 000 kWh elenergi per ür, vilket motsvarar Üver 300 hÜghuslägenheters ürsfÜrbrukning. – Borgü Energis andel av ürsproduktionen är närmare 98 000 kWh, berättar Tyni.

Kraftverket bestür av 2 784 solpaneler, som sätts upp pü marken i anslutning till Finsk Krafts vindkraftverkspark i Mäkelänkangas i Fredrikshamn. Kraftverket kopplas direkt till stomnätet i Finland, vilket är nytt.

Kimmo Tyni säger att kraftverksinvesteringen gür pü ca 1,1 miljoner euro. Borgü Energis andel av investeringen är drygt 14 procent. – Arbets- och näringsministeriet

har beviljat ett investeringsstĂśd pĂĽ 30 procent fĂśr projektet.

Solenergiprojektet är det fÜrsta fÜr büde Finsk Kraft och Borgü Energi.

Tyni berättar att flera liknande projekt i samma storleksklass planeras pü olika hüll i Finland. – En del av dem torde ocksü bli färdiga i ür. Vürt kraftverk kommer ändü sannolikt att vara landets stÜrsta när det kÜr i güng i sommar.

JämfĂśrelsen med det hittills stĂśrsta solkraftverket säger nĂĽgot om storleken pĂĽ anläggningen i Mäkelänkangas. Helen, det vill säga tidigare Helsingfors Energi har i SĂśdervik i SĂśrnäs i Helsingfors landets fĂśr närvarande stĂśrsta solkraftverk. – Det är cirka en tredjedel av vĂĽrt kraftverksprojekt, konstaterar Kimmo Tyni. đ&#x;”˛

ď ˛ Illustrationen uppe pĂĽ sidan visar hur solkraftverkets paneler placeras i vindkraftverksparken i Mäkelänkangas i Fredrikshamn.

Av de totalt 2 784 panelerna disponerar BorgĂĽ Energi 400.

BorgĂĽ Energi 1/2016 | 17

TEXT OCH FOTO ROLF GABRIELSSON

Garagetaket ger el för eget och andras behov

KENNETH ÅBERG har mångårig erfarenhet av att ut-

nyttja solen som energikälla. Han skaffade sin första solpanel till sommarstugan i skärgården för över 20 år sedan och har efter det byggt ut systemet där och i fjol våras också satt upp solpaneler på egnahemshusets garagetak i Borgå.

– Sommarstugan finns på en holme, dit det hade blivit alltför dyrt att dra nätelektricitet så därför valde jag solpanelalternativet fastän en panel på den tiden var nog så dyr, 50–60 mark (8,50–10,10 €) per watt, när de i dag kostar till och med mindre än en euro per watt. Åberg berättar att familjen i dag är helt självförsörjande med el på stugan, där de inte vistas under vintern.

– Vi har två paneler på stugan och tre på bastun och dessutom ett litet 450 watts vindkraftverk. En bidragande orsak till självförsörjningen är ledbelysningen, som ju drar betydligt mindre ström än de gamla glödlamporna.

De goda erfarenheterna av solpanelerna på sommarvistet fick Åberg att börja fundera på solel också till egnahemshuset i staden.

I maj i fjol tog privatföretagaren i antennbranschen steget ut, köpte tio solpaneler á 250 watt, satte upp dem på garagetaket, som vetter mot väst, köpte inverter för 18 | Borgå Energi 1/2016

omvandling av solpanelströmmen till växelström och gjorde i huvudsak själv installationen av hela systemet.

Trefasinvertern, som han köpte från Luxemburg när det visade sig omöjligt att köpa en sådan i Finland, var dyrast. Av investeringen på drygt 3 000 euro gick omkring en tredjedel till invertern.

Från maj till slutet på januari hade Åbergs solpanelsystem producerat 1 560 kWh elenergi, varav 866 kWh matats in i Borgå Elnät Ab:s nät. Så mycket har blivit över, när det egna behovet tillgodosetts. För överloppsenergin betalar bolaget 3–4 cent per kWh. Familjen Åbergs egnahemshus har vattenburen elvärme i golven. Vattnet i en tusenliterstank värms upp med nattström liksom också hushållsvattnet i varmvattenboilern på 300 liter. Kenneth Åberg har byggt in en automatik i solpanelsystemet, som gör att elen därifrån också kan utnyttjas för uppvärmning av vattnet i tusenliterstanken och inte bara för att täcka det så kalllade standbybehovet dagtid, vilket var den ursprungliga tanken med solpanelerna.

– Erfarenheterna är goda. Vi producerar nu själv ungefär en femtedel av den el vi behöver. Det betyder ändå inte att vår elräkning skulle vara 20 procent mindre för det. Det skall man ha klart för sig.

TEXT OCH FOTO PAMELA WESTERLUND, JARI KURVINEN (STUGAN)

�Med tio stycken 250 watts solpaneler producerar vi en femtedel av den el vi behÜver.

Stugan och elen i användning igen!

– Kenneth Åberg –

VÅREN är full av bestyr och fÜr münga betyder det att ürets fÜrsta besÜk pü stugan är pü antügande. Är stugan fÜrsedd med elanslutning, vill man gärna koppla pü elen frün fÜrsta stund.

Stugägare som stängt av elen frün den fjärravlästa mätaren, och inte frün huvudstrÜmavbrytaren, har under vintern kunnat fÜlja med om stugan berÜrts av elavbrott.

Informationen, som skickas automatiskt, är alltid i realtid och berättar även när felet är ütgärdat.

FÜre Borgü Energi tog i bruk den fjärravlästa elmätarteknologin hände det att stugägare, som efter vintern kom pü sitt fÜrsta stugbesÜk, blev Üverraskade av att de var utan elektricitet pü grund av träd som fallit Üver ellinjerna. Men med hjälp av den nya teknologin har elbolaget kontroll Üver hela nätet och kan ütgärda problemet utan att stugägaren behÜver gÜra en felanmälan. Men det här fungerar endast om elen varit pükopplad under vintern eller avstängd frün den fjärravlästa elmätaren. Om elen stängs av frün huvudavbrytaren, kan personalen pü Borgü Energi inte kontrollera ellinjen ända fram till huset.

Dessutom mĂĽste bolaget fakturera elkonsumtionen enligt uppskattning och inte enligt verklig fĂśrbrukning. đ&#x;”˛ Kenneth Ă…berg kollar elfĂśrbrukningen via den fjärrlästa elmätaren. Ă–verloppsenergin som solpanelen producerar säljer familjen tillbaka till BorgĂĽ Elnät.

Enligt Ă…berg skulle han kunna fĂĽ ut upp till tio gĂĽnger mera av sitt solpanelsystem om det var vridbart sĂĽ att vinkeln mot solen hela tiden skulle vara optimal med tanke pĂĽ panelernas funktion. – Nu är det ungefär tvĂĽ timmar om dagen under sommarhalvĂĽret, som de ger full effekt. Utomlands har man pĂĽ mĂĽnga hĂĽll vridbara system. Här i vĂĽra privata, lokala fĂśrhĂĽllanden är det inte mĂśjligt att bygga ett sĂĽdant. Ă…berg berättar att solpanelsystemet pĂĽ 2 500 watt som bäst gett 3 066 watts effekt. En augustidag i somras producerade systemet totalt 16 kWh. SĂĽ nĂśjd är han att en fĂśrstoring av systemet med paneler ocksĂĽ pĂĽ hustaket kan bli aktuell. đ&#x;”˛

PÅKOPPLING AV ELEN Ta fram nügon annan text än dCON genom att trycka pü den vänstra knappen. Hüll därefter knappen intryckt fÜr cirka 6 sekunder. Elen kopplas pü.

FRÅNKOPPLING AV ELEN Tryck pü den vänstra bläddringsknappen tills texten dCON syns i Üvre hÜgra hÜrnet.

Tryck knappen i bottnet fÜr cirka 6 sekunder. Elen stängs av.

Snabblänk till manualen.

BorgĂĽ Energi 1/2016 | 19

KASPER NYMAN

TEXT OCH FOTO MARIKA KANGASKOLKKA

Sommar i slalombacken Kokonbackens skidliftar är numera i användning året runt.

UTFÖRSCYKLING, eller mera bekant som downhill

bland utövarna, är inte någon ny gren i Borgåbacken.

Redan för 15 år sedan grävdes de första banorna med talkokrafter. Då gällde det att skuffa cykeln för egen maskin uppför backen.

– Sommaren 2015 var första sommaren som Kokonbackens skidliftar inte stod stilla, berättar vd Niklas Blomander. Eller skidliftar är det kanske inte frågan om utan cykelhissar i det här fallet.

– Backarna med banor är ännu inte så många i Finland. Främst finns det banor i Lapplands skidcentrum, så därför besöks Kokon Bikepark av cyklister också från bland annat Helsingfors, Lahtis och Tammerfors, säger Blomander. I dag finns det mera än 300 aktiva utförs20 | Borgå Energi 1/2016

Kokonbacken har utnyttjats av vintersportare redan sedan 1950-talet.

Allt sedan 16 år tillbaka drivs verksamheten av familjeföretaget Oy KokonSport Ab. För Niklas Blomander är Kokonbackens alla banor och finter välkända efter över 30 säsonger.

cyklister i Finland. Den typiska cyklisten är mellan 25 och 40 år. Åtta banor av olika svårighetsgrad Kokonbackens cykelbanmästare och planerare är Kasper Nyman. Han har hållit på med utförscykling i 15 år och de senaste fem åren har han tävlat aktivt i Finland.

Kokonbacken har åtta banor av olika svårighetsgrad.

Det finns banor, eller stigar, som är mer lämpade för nybörjare med slätare underlag, men även mer utmanande banor som helt eller delvis går nerför genom skog och över sten och berg. De svåraste banorna har snabbt lutande kurvor och så kallade drops, det vill säga hopp med cykel. Utförsåkningen är lik terrängcykling, men bara mycket snabbare.

KASPER NYMAN

TEXT OCH FOTO MARIKA KANGASKOLKKA

Elcykel i test PATRICK WACKSTRĂ–M testade elcykeln Specialized Turbo FLR, som har en navmotor i bakhjulet.

Motorns kraft kan behändigt justeras via ett reglage pü styret, vilket gÜr att till och med uppfÜrsbackarna känns lätta och roliga.

Det laddningsbara batteriet är integrerat i cykelramen och laddningstiden uppges vara 5–7 timmar.

Ersätter galant korta bilresor Den elassisterade cykeln är ett ypperligt färdmedel fÜr till exempel de dagliga arbetsresorna. Den är ocksü ett energisnült och miljÜvänligt alternativ istället fÜr kortare bilresor. Dessutom är det lättare att hitta en parkeringsplats fÜr en cykel.

Det här är nyttomotion och frisk luft utan att bli svettig, men om man Ünskar mer träning, under till exempel hemfärden, sü kan man alltid cykla utan att ha motorn püslagen.

Specialized elassisterade cyklar säljs bland annat av BorgĂĽ cykelcenter Ab. đ&#x;”˛

– En bana ska ha passlig flow, sü att man inte behÜver bromsa hela tiden och farten stannar upp. Vi har i huvudsak fütt positiv respons pü banorna, fastän de är sü nya, berättar Nyman.

I utfÜrscyklingen har rätt utrustning betydelse. Det är roligare och framfÜrallt säkrare att üka ifall cykeln är planerad fÜr terräng, och är mer hüllbar än vanliga cyklar. Bra stÜtdämpare är viktiga, och likasü ordentliga skivbromsar. Cyklistens skyddsutrustning bestür av hjälm, brÜstpansar, handskar, cykelglasÜgon samt knäoch armbügsskydd. Hjälmen är ett müste. Den ska vara en sü kallad fullface hjälm som skyddar även hakan. – Kokon Bikepark hyr ut büde terrängcyklar och skyddsutrustning, sü utrustningen är inget hinder om man ska prÜva pü downhill, säger Blomander. I planerna finns även att ordna kurser fÜr nybÜrjare samt dragare fÜr grupper, tillägger Blomander. Tävlingar ordnas fÜrstüs ocksü, och dü gäller det att komma nerfÜr banan sü snabbt som mÜjligt.

FĂśr Kokonbacken är utfĂśrscykling en utmärkt sommarverksamhet som dessutom slukar avsevärt mindre energi, dĂĽ bara en hiss med en 30 kilowatts motor är i bruk. En normal driftdag pĂĽ vintern är backens effektbehov, med 4–5 hissar i gĂĽng samt belysningen pĂĽslagen, 160 kilowatt. I bĂśrjan av slalomsäsongen gĂĽr även snĂśkanonerna pĂĽ hĂśgvarv. đ&#x;”˛

�Funka r Lätt- . trampad !

En elassisterad cykel är ett fordon fÜrsett med elmotor som fungerar endast dü man trampar och som automatiskt stänger av sig dü farten Üverskrider t.ex. 25 km i timmen.

Patrick WackstrĂśm testade en Specialized Turbo FLR. Pris ca 2 999 â‚Ź.

BorgĂĽ Energi 1/2016 | 21

TEXT OCH FOTO MARIKA KANGASKOLKKA

Dokumentärer och sagor Östnylänningarna kan välja och vraka bland filmer. En av överraskarna på vårens repertoar är Sagan om sjön, där en del av naturfilmen har filmats i Borgå skärgård.

KINO MARILYN i Lovisa är en indie Cinema, det vill säga en självständig biograf. Mindre orter har sällan egen biograf men i Lovisa har Kino Marilyn sina trogna stamkunder. Förra året hade Kino Marilyn ungefär 11 000 besökare och det visades över 140 olika filmer medan visningarnas antal uppgick till 648.

– De mest populära filmerna hos oss i fjol var Adas och Gladas vinter samt 007 Spectre, alltså Bond, berättar Rainer Santapukki från Kino Marilyn. Bland tio i topp filmerna har vi flera inhemska filmer samt barn- och familjefilmer. Största delen av besökarna är just barnfamiljer samt medelålders och äldre personer.

Året 2016 har hittills dominerats av filmen En man som heter Ove samt dokumentären Sagan om sjön, men situationen kan snabbt förändras då många intressanta filmer ännu är i antågande.

Filmer är kultur – Att gå på bio är en del av vår kulturfostran. I filmens värld kan vi resa runt världen och uppleva känslor som vi kanske inte i vårt eget liv har fått uppleva. Att mobilen ska vara avslagen i drygt en och en halv timme är även det en del av dagens kulturfostran, säger Santapukki när han räknar upp filmernas goda sidor.

Kino Marilyn strävar efter att, förutom kassasuccéer, också kunna visa mindre och skandinaviska filmer till glädje för sina trogna besökare. På programmet finns också barnens lördag, seniorvisningar, opera och balett. Även på sommaren har man verksamhet, men i hur stor skala beror på vilka filmer man får på programmet.

FOTO NORDISK FILM

Ada och Glada ADA OCH GLADA filmerna får en fortsättning. Inspelning-

arna av den tredje filmen, som är en fristående del, inleds i Lovisa i slutet av sommaren.

Filmernas regissör Saara Cantell, berättar att den tredje filmen handlar om ett barnhem som flyttar till Rosengränd och om en pojke som rymmer från hemmet.

– Marjatta Kurenniemis böcker är fortfarande aktuella och det är lätt att göra film av dem, då de handlar om saker som är viktiga på riktigt. Attityden i böckerna är i grunden väldigt human.

22 | Borgå Energi 1/2016

FOTO TUUKKA KOVASIIPI

Edgar Nieminen, ansvarig fÜr Bio Rex i Borgü, hoppas pü att dokumentären Okända djup kommer att locka borgübor pü bio. Filmen är en dokumentär om dykarnas farliga operation i Norge. En av de fyra grottdykarna är borgübon och brandmannen Patrik GrÜnqvist.

(Filmen hade premiär 19.2.2016)

– Vürt mül är att Kino Marilyn ska vara en trivsam plats fÜr vanliga människor, en plats där man kan fü njuta av upplevelser, helt i tidens anda, berättar Santapukki. – Det som är speciellt med oss är att filmerna bÜrjar pü utsatt tid. Reklamer och filmtrailers rullar pü innan, sü det lÜnar sig att komma i tid till biljettkassan.

I kafÊet kan man sedan till exempel njuta av en kopp färskt kaffe, i fall det blir tid Üver.

Storstadskänsla i Borgü Bio Rex kedjan har redan sju biografer och den üttonde Üppnas senare detta ür. Borgü Bio Rex mülsättning är 120 000 besÜkare per ür och fÜrra üret kom man redan nära med bara 200 besÜkare fütt frün 100 000. Den populäraste filmen var Bond, 007 Spectre, som efter sin premiär den 30.10.2015 fanns pü repertoaren i nästan fyra münader. Pü fÜljande plats kom Luokkakokous (Klassträffen) och den senaste Star Wars filmen. Bland tio i topp fanns även barnfilmerna Risto Rappare och Adas och Gladas vinter. – Bra barnfilmer fungerar alltid, fastän inhemska filmer inte normalt är bland de populäraste i Borgü, berättar Edgar Nieminen, teateransvarig pü Bio Rex Borgü. Tillsvidare är vürens favoriter även i Borgü den

svenska filmen En man som heter Ove och naturfilmen Sagan om sjÜn. – I juli, när sommarsemestrarna inleds, är det igen dags fÜr blockbusters och dü brukar ofta nügon stor, efterlängtad barnfilm komma upp pü repertoaren, säger Nieminen.

Pü programmet finns ocksü specialvisningar, som till exempel familjebiodag och seniorbio eller mamma-barn bio med sänkt ljudnivü pü filmen. Även opera, balett och konserter gür att se pü bio, endera som direktsändning eller som inspelning. Till exempel Monty Phytons avskedsshow direktsändes pü Bio Rex i Borgü.

Mindre romantik med det digitala I Finland gick man Ăśver till digitala filmer fĂśrst vid ĂĽrsskiftet 2011–12, det vill säga fĂśr inte sĂĽ länge sedan. I dag sker all programmering pĂĽ dator och arbetet är fĂśrstĂĽs enklare. De stora filmrullarna samt arbetet med att klippa och tejpa filmen fĂśr visning har gĂĽtt till historien. – En del av arbetets romantik har onekligen fĂśrsvunnit, men ĂĽ andra sidan kan jag till och med hemifrĂĽn programmera visningen av filmer, reklamer och filmtrailers, säger Nieminen och tillägger att han nog gĂśr det här jobbet av kärlek till film och inte fĂśr pengarnas skull. đ&#x;”˛

FOTO NORDISK FILM

Även den tredje filmen hüller till i staden Kattmynta, det vill säga Lovisa. Den nya sagan fÜr med sig nügra nya inspelningsplatser och sküdespelare, süsom barn pü barnhemmet. Därmed für vi kanske se nügra nya unga talanger frün Lovisa i filmen.

Med i filmen är fortfarande bland andra Tingelstina och Tangelstina samt pysslingsfamiljen Vaaksanheimolaiset, bekant frün vinterfilmen. Ada och Glada spelas fÜrstüs av Aava Merikanto och Lilja Lehto.

Ada och Glada filmerna har haft bra tittarsiffror i hela Finland. Filmen Ada och Glada hade cirka 180 000 och Adas och Gladas vinter hade flera än 220 000 tittare.

Filmerna är lämpliga fĂśr biobesĂśkare i alla ĂĽldrar och fastän spänningen i sagan stiger, sĂĽ har även familjens minsta kunnat fĂślja med i intrigen. Den tredje filmen är redan efterlängtad. đ&#x;”˛ BorgĂĽ Energi 1/2016 | 23

TEXT JOHANNA VIREAHO | FOTO MARIKA KANGASKOLKKA OCH SARI TAMMIKARI (LÅGA TRÄDGÅRDSARMATURER)

Dags att planera gårdsbelysningen GÅRDSBELYSNINGENS betydelse betonas under årets

mörka månader. Det är dock bra att fundera på planering och utförandet redan då huset byggs och trädgården ska anläggas eller då man förnyar delar av trädgården.

Mången tar på våren ivrigt itu med trädgårdsarbetet men i överflödet av ljus under våren och försommaren, glöms behovet av belysning lätt bort. En bra belysning skapar trygghet, men ökar också på trivsamhet och förlänger tiden då man kan vistas i trädgården.

Det är viktigt att lysa upp entrén, trappor och huvudgångar med tillräckligt tätt placerade armaturer. Även altaner, terrasser och till exempel barnens lekplatser behöver också belysning.

jordkablarna ner redan i byggskedet och man behöver inte gräva upp planteringarna i flera repriser.

I planeringsskedet fäster man uppmärksamhet på armaturens utseende, men också på belysningsnivån, ljusflödet och antalet armaturer samt ljusets färgtemperatur. Man ska fästa särskild uppmärksamhet på behovet av belysta gångar och belysning som ökar tryggheten.

Med stämningsbelysning igen är det fritt fram att leka.

Utomhusbelysning används främst på husväggar, på stolpar, i taket eller nedsänkta i marken. Fasadbelysning och högre, 2–3 m höga lyktstolpar ger gården en bra allmänbelysning. I husets närhet går det också bra att använda lägre, 1–1,5 m belysningspollare. Kontrollera

Planering lönar sig Då man planerar utomhusbelysning finns det många saker som bör uppmärksammas. En yrkesman hittar de lösningar som passar husets stil och behov, samt uppfyller säkerhetsföreskrifter för elinstallationen. En planering gjord av en yrkesman kan också bespara husägaren från flera misstag. Särskilt vid nybyggen lönar det sig med en yrkesmässig planering och att göra elinstallationerna i samband med att trädgården anläggs. Då grävs

Belys gården för trygghetens och stämningens skull.

24 | Borgå Energi 1/2016

sänkta i altanens däck eller i stenläggningen i trädgürden, utan att själva lampan framhävs. LED-lamporna blir allt populärare. I princip fungerar LED-lamporna även i kyligare temperaturer, men det är alltid bäst att kontrollera brukstemperaturen pü ljuskällan innan man infÜrskaffar den. LED-lampor fungerar inte heller i alla gamla armaturer.

Anlita proffs fĂśr installationen ď ˛ Växtligheten lyses upp med olika lĂĽga armaturer.

att pollarna är tillräckligt hÜga med tanke pü vinterns snÜdrivor och att ljuset syns även dü växtligheten runtomkring med tiden Ükar.

Pü vädrets vilkor Utomhusbelysningen bÜr klara av Finlands klimatfÜrhüllanden och ha rätt IP-beteckning, det vill säga skyddsklass, fÜr utomhusbruk. Armaturen bÜr vara jordad, kapslad och korrosionshärdig. Det är även bra att tänka pü ekonomin. Ibland kan en dyrare investering i byggskedet vara en lÜnsammare lÜsning i längden.

Fiberljusslingor och LED-lampor kan användas pü gürden och i dess byggkonstruktioner, till exempel ned-

Utomhusbelysningen installeras ofta med en skymningssensor eller timer fÜr att tända och släcka belysningen automatiskt. Det är büde ekonomiskt och ekologiskt fÜrnuftigt att stämningsbelysningen släcks till natten, medan güngvägar belyses hela tiden. Stämningsbelysningen kan med fÜrdel tändas och släckas manuellt inifrün huset, pü sü sätt kan man använda den när man vill. Automatik med rÜrelsedetektor kan ocksü vara bra, men dü für inte husets invünare eller grannar stÜras av ljusets tändning och släckning.

Fasta elinstallationer gĂśrs alltid av en yrkesman, som ser till att kablarna grävs ner pĂĽ rätt djup och att de har rätt skyddsklass. Det lĂśnar sig att hellre dra kablarna under gräsmatta och gĂĽngar än rabatter, dĂĽ är risken mindre att stĂśta pĂĽ kabeln när man planterar och gräver i jorden. đ&#x;”˛

Belys blickfĂĽngen BELYSNINGEN kan ocksĂĽ vara ett blick-

füng. Med spotlights lyfter man fram trädstammar, buskar, skulpturer, stenmurar eller ett stort stenblock. Ett vackert träd med hängform, ormhassel eller en kraftig tall är fina att lysa upp. Belysningspollare placerade vid en damm lyser upp büde speglingarna i vattnet och dess omgivning, medan armaturer i vattnet skapar en magisk stämning.

Med lüga belysningsarmaturer kan du lysa upp trädgürdens växtlighet. Den lüga stolpen eller pollaren kan även fÜrses med ett eluttag fÜr att underlätta användningen av eldrivna trädgürdsmaskiner. Eller kanske du drÜmmer om en damm i trädgürden. Eluttaget bÜr vara skyddat och kapslat. Träd och buskar belyses vanligen nedifrün medan lägre växter belyses uppifrün. Överväg belysningen noggrant, fÜr mycket ljus ute kan blända inomhus.

Ljusslingor hĂśr inte bara julen till.

Med ljusslingor kan man till exempel

dekorera trädgürden till fest eller använda som ett blickfüng i en buske. Välj en ljusslinga som inte püminner om julen och kom ihüg att använda ljusslingor med mütta och inom ramen fÜr god smak. Solcellslampor, som lagrar solenergi, skapar ett stämningsfullt sken.

Men fÜr trygghetens skull, är det dock bra att även ha andra lampor än enbart solcellslampor pü gürden.

Levande ljus, oljelampor och marschaller används ofta fÜr att skapa ett stämningsfullt ljus. Dü man planerar uterum i trädgürden kan man färdigt se ut lämpliga platser fÜr lyktor, till exempel i stenmuren, pü stenplatta i grusgüngen eller hänga upp olika krokar i pergolan.

Stämningsfull belysning Ăśnskar man sig när man en skymmande men varm sensommarkväll njuter av trädgĂĽrdens stämning pĂĽ altanen. Den mest magiska stämningen är kanske trots allt att sitta i skenet av den Ăśppna utespisen under en klar stjärnhimmel. đ&#x;”˛

ď ś Fasadbelysningen pĂĽ ett hus i BorgĂĽ ger bra allmänbelysning. Ljuset framhäver även trappor och träd. ď ˇ BorgĂĽ Energi 1/2016 | 25

TEXT MARIKA KANGASKOLKKA | FOTO MARIKA KANGASKOLKKA OCH MAIJA LUOMA (SALLAD)

Fredrikas Källa bjuder på ekonjutningar Här är det lätt att vara ekologisk. som verkar i huset är önskan om att kunna erbjuda så naturliga och skonsamma produkter som möjligt utan att belasta naturen. Fredrikas Källa är som ett vardagsrum i staden, lätt att besöka, och servicen är individuell, både vad gäller maten och det yttre välbefinnandet.

Vegetariska restaurangen Ani’s Anja Sorasalo är vegetarisk kock och Fredrikas Källas

I EMPIRESTADSDELEN i Borgå, alldeles intill J.L.

Runebergs hemmuseum, finns ett ljusgult trähus som kallas Fredrikas Källa. Huset har en gång i tiden varit Borgå Folkakademis rektorsbostad, men i dag huserar en vegetarisk restaurang med kafé i husets nedre våning och i övre våningen den mångsidiga dam- och herrfrisörsalong Eco Salon Amla, som även erbjuder massage, lerbehandlingar och sockringar. Gemensamt för alla 26 | Borgå Energi 1/2016

sympatiska värdinna. Anja kommer från Tyskland och har som mellaneuropé vant sig vid att det finns vegetariska restauranger på samma sätt som det finns biffrestauranger. Hon konstaterar att den vegetariska maten även i Finland blir alltmer efterfrågad och anses nu vara ett fullgott alternativ.

– Våra matgäster är inte längre endast vegetarianer utan allt oftare byggarbetare, unga par, pensionärer och idrottare. Tidigare kom männen i sällskap med frun eller flickvännen till oss för att äta, och inte av egen

”En ekofrisör är en helt vanlig frisör, men man använder bara andra medel och verktyg.

– Kaisa Luukka –

 Anja Sorasalo välkomnar alla till Fredrikas trivsamma miljö på lunch och kaffe med raw food delikatesser.  Tiia Peltonen fördelar den mineralhaltiga leran i hårbottnen. Kaisa Luukka ger hårklippningen en sista finputs.

fri vilja. Men deras reaktion på maten var nästan alltid ”Wow!”, berättar Anja.

Enkelt och gott enligt säsong Anjas matfilosofi kan komprimeras till orden välsmakande, närande, närproducerad och rolig. Anja besöker tidvis områdets när- och ekoproducenter, småodlare och färskgrossister. Till sin restaurang väljer hon ut och beställer de bästa grönsakerna. Dagens meny slås slutligen fast först på morgonen samma dag som den ska serveras, allt beroende på säsong och tillgänglighet. Råvarorna är inte till hundraprocent ekoodlade utan Anja väljer alltid närodlat framom motsvarande ekoprodukt med lång fraktväg.

”När man känner sin egen surdeg, så vet man hur mycket mjöl brödbaket behöver.”

– Min vegetariska mat är mångsidig och lätt att ta till sig. Olika soppor är kundernas önskemål, så vi har ofta någon soppa, och salladsbordet ska även ha mycket annat än bara grönsallad, berättar Anja.

Maten är både mättande och proteinrik då den innehåller många olika sorters bönor, linser och groddar. Och inte endast som bönsallad, utan till exempel olika bredbara brödpålägg och goda röror.

Anja bakar själv allt bröd, både ljust bröd och surbröd, och hon berättar att hon inte följer något recept.

– När man känner sin egen surdeg, så vet man hur mycket mjöl brödbaket behöver, allt med magkänsla och hjärta. Anja bekänner att hon själv tycker mycket om bröd. Anjas bröd kan man även köpa med sig hem. Huvudsakligen är dock matutbudet både fritt från sädesslag, mjölkprodukter och tilläggsämnen. Ifall det

skulle förekomma till exempel mjölkprodukter i någon maträtt, så står det angivet och ofta erbjuds en motsvarande rätt för veganer.

Trendiga raw food kakor För en kaffe- eller testund kan man välja mellan många olika sorters teblandningar eller kaffe, och det finns även ett eget Fredrika kaffe. Sötsuget stillas av olika kakor och tårtor, både traditionella och nu så trendiga raw food delikatesser och -kakor. Om man inte tidigare har smakat på råkakor så är Fredrikas Källa rätt plats.

Till exempel i sin jordgubbsråkaka använder Anja bland annat färska jordgubbar, cashewnötter och kokosolja.

– Dessa godbitar är hälsosamma. En bit kaka kan motsvara ett helt mellanmål – vad är bättre än det, frågar Anja och tillägger att det ska vara roligt att äta!

Eco Salon Amla KAISA LUUKKA OCH TIIA PELTONEN är hårfrisörerna

på Eco Salon Amla på andra våningen och båda har vidareutbildat sig till ekofrisörer. I dag skolar Kaisa nya ekofrisörer och importerar även växtbaserade hårvårdsprodukter.

Kaisas intresse för ekoprodukter väcktes i och med att hennes eget barn fick allergier. Hon började undersöka vad hon egentligen använde för ämnen i sitt arbete, vad hon andades in dagligen och vad som spolades ut i naturen.

– I dag använder jag i mitt frisörsarbete växtbaserade hårvårdsprodukter och hårfärger som är blandade av torkade och malda växter, berättar Kaisa.

Det tar förstås lite längre tid att färga hår, och speciellt grått hår, med växtpulver än med kemikalier.

➽

Borgå Energi 1/2016 | 27

�Nu vill man framhäva sin naturliga skÜnhet.

Färgningen inleds ofta med en rengÜrande ler- eller algbehandling. Under färgens verkningstid kan man pü Eco Salon Amla till exempel distansjobba och ha med sin bärbara dator eller gü pü lunch i restaurangen i nedre vüningen. – En ekofrisÜr är en vanlig frisÜr som bara använder lite annorlunda produkter och medel, slür Kaisa fast.

Eco Salon Amla erbjuder, fÜrutom hürfärgning, fÜrstüs hürklippning fÜr büde kvinnor och män, färgning av Ügonfransar med medel som är lämpade fÜr känsliga Ügon samt amerikansk rakning med kniv fÜr män. Med ekologiska medel kan man dock inte trolla fram lockigt hür, sü permanentar gÜr man inte.

Naturlig och lugnande lera Tiia tror pü lera büde som hürfrisÜr och skolad massÜr. – Att rengÜra hürbottnen med lera är en behandling som man kan gÜra även utan hürfärgning. Lera rengÜr büde hürbottnen och hürrÜtterna frün talg och rester av styling produkter, som till exempel silikon. Det känns som om det rena hürstrüet frigÜrs och stiger, frisyren für mer volym som av sig självt. Man kan ta en lerbehand-

ling med ett par münaders mellanrum, fÜr fastän lera är en ren naturprodukt sü är den mycket effektiv.

Som massĂśr lokaliserar Tiia problemknutarna i till exempel Ăśvre ryggen eller axlarna. Efter massagen stryker hon pĂĽ en sval blandning av lera och lite mentol.

�Inget kladd. – Den mineralhaltiga leran befrämjar ämnesomsättningen i vävnaderna och minskar pü svullnader medan mentolen dämpar smärtkänslan, berättar Tiia. Den svala leran i kombination med massage gÜr gott och lämpar sig även fÜr reumatiker och patienter med ledproblem. – Snyggt och lätt! Inte alls kladdigt, fastän det kanske lüter sü, tillägger Tiia.

Indisk huvudmassage är igen lätt att ta till sig dü den gÜrs sittande. FÜrutom huvudet, behandlas även nacken och axlarna samt Üronen. En väldigt avslappnande stund, särskilt fÜr den som gÜr mycket stillasittande arbete. Münga stamkunder kombinerar lerbehandlig av hürbottnen och den indiska huvudmassagen.

SĂśtt som socker FĂśrutom frisĂśrtjänster och massage kan man pĂĽ Eco Salon Amla även fĂĽ gelnaglar samt hĂĽrborttagning med socker. Den lätt kladdiga ekologiska sockermassan breds ut mothĂĽrs och dras bort med ett snabbt ryck medhĂĽrs. – Sockring är en teknikgren, skrattar Tiia och tillägger att metoden samtidigt ger huden en mjukgĂśrande peeling. Sockring är varsammare än vaxning och irriterar inte ens den mer känsliga huden som finns i till exempel armhĂĽlorna. đ&#x;”˛

Fredrikas Källas restaurang och kafÊ hüller Üppet tisdag till fredag. Trädgürden är populär och für kunderna att trivas utomhus frün tidig vür till sen hÜst.

Eco Salon Amla har Üppet enligt tidsbeställning.

Fredrikas Källa, Runebergsgatan 18 28 | Borgü Energi 1/2016

A R A.

L SK G NI N

TEXT OCH FOTO PAMELA WESTERLUND

EL

HO

LK A

R ÄR INFLYTT

Vårpyssel & en läcker dessert KOLLA ATT

GÖR SÅ HÄR Borra ett litet, ca 1 cm djupt hål i björken, så att en smal slang eller ett sugrör ryms i hålet.

Peta in slangen i hålet.

Man kan sluta flaskan med en gummikork i vilken man gjort ett hål för slangen.

Kolla att flaskan står stadigt på marken.

Kontrollera flödet.

När du är klar. Täta hålet med en trädgren så slutar saven att droppa.

Välj en annan björk nästa vår.

A DI N

FÅ

G

Tappa björksav SAVTAPPNING är för många en tradition som hör våren till.

Förr var saven dessutom ett viktigt vitamintillskott efter en tuff vinter med litet utbud på grönsaker och frukter.

Att dricka björksav är uppfriskande, men den kan också användas i brödbakning, man kan koka ihop den till lyxig sirap eller varför inte använda den i hår- och ansiktsvård. På internet finns massor av tips och information om björksav.

SMAKEN Björksaven har en mild och en aningen söt smak.

Till färgen är den klar som vatten.

TIDPUNKT Bästa tiden att tappa sav är ca en månad före och fram till lövsprickningen. Har man tur kan man få från ett enda tappningshål över en liter sav per dygn. Det är bra att ha många flaskor till förfogande, ifall det blir ett rikligt flöde.

HÅLLBARHET Förvaras i kylskåp i 2–3 dagar.

Saven kan frysas in.

OBS! Man får endast borra och tappa sav från egna björkar, eller med markägarens lov. När du har tappat klart så skall man alltid täppa till tappningshålet med pinne, annars blöder björken hela sommaren.

Apelsin panna cotta, ca 5 portioner Panna cotta 5 dl naturell yoghurt (i tetra) 2 tsk vaniljsocker 6 msk pudersocker 1,5 dl pressad apelsinsaft 1 tsk rivet apelsinskal 5 gelatinblad

Lätt & kul!

Apelsinkräm 2 dl pressad apelsinsaft 1/2 dl vatten 1 msk potatismjöl 3 msk stösocker Totalt behövs det ca 2–3 apelsiner.

Krämen kan ersättas med frukt.

Panna cotta: Blötlägg gelatinbladen i kallt vatten i ca 10 min. Tvätta apelsinen i hett vatten och raspa det ytterska skiktet av skalet med ett rivjärn. Blanda ihop yoghurt, vaniljsocker, pudersocker, apelsinsaft och det rivna apelsinskalet. Krama ur gelatinbladen, och lös upp dem i 2–3 msk vatten i en kastrull på svag värme. Häll i gelatinblandningen under omrörning. Häll upp i trevliga glas och ställ i kallt för 3–4 h.

Kräm: Lös upp potatismjölet i 2 msk vatten. Värm upp pressad apelsinsaft, vatten och strösocker. Häll i potatismjölblandningen och rör om kraftigt tills den tjocknar. Låt ej koka. När krämen har svalnat häll den på panna cottan eller strax före servering.

Borgå Energi 1/2016 | 29

Kiitämme mukavasta päivästä!

Vi tackar för en trevlig dag!

ENERGIAPÄIVÄ 12.9.2015 ENERGIDAGEN

Mannerheiminkatu 24, PORVOO Mannerheimgatan 24, BORGÅ  019 661 411 www.porvoonenergia.fi – www.borgaenergi.fi