VERKSAMHETSBERÄTTELSE
2014
INNEHÅLL FÖRVALTNING Samkommunsdirektörens översikt . . . . . . . . 4 Förtroendeorgan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 SPECIALOMSORG Familj och barn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Omsorgsbyråer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Korttidsvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Ungdomsåren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Arbets- och dagverksamhet . . . . . . . . . . . . . 18 Internatboende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Vuxna och seniorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Boendeverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 DELAKTIGHET Brukarråden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Anhörigstrategin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 EXPERTIS OCH UTVECKLING Undersökning, rehabilitering och kris . . . . . Utvecklingsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utvecklarnas arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nationellt autismprojekt . . . . . . . . . . . . . . . ÖVRIG SERVICE Arbetsklinik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Missbrukarvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . EKONOMI Ekonomisk översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nyckeltal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Investering och finansiering . . . . . . . . . . . . . Resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Finansieringsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2 • KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
27 28 28 29 31 32 34 35 36 37 38 39
VI ERBJUDER SVENSKSPRÅKIG SERVICE UTGÅENDE FRÅN DEN ENSKILDA MÄNNISKANS BEHOV.
I DAG BESTÅR VERKSAMHETEN AV
Boende
Familjevård
Missbrukarvård Dagverksamhet
Stödjande verksamhet Personlig assistans Handledning, rådgivning, medicinsk verksamhet Undersökning Rehabilitering Krisvård Korttidsvård
Institutionsvård Mobila tjänster
Arbetsklinik Arbete enligt socialvårdslagen
KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 • 3
SAMKOMMUNSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT
S
AMKOMMUNENS FEMTIOFJÄRDE verksamhetsår präglades av turbulens. Den planerade social- och hälsovårdsreformen påverkade verksamheten. Diskussionerna om Kårkullas framtid på riksnivå krävde stora insatser av tjänstemannaledningen och styrelsen medan den osäkra framtiden avspeglades indirekt som en otrygghet bland de anställda. Det positiva var att Kårkulla samkommuns verksamhet och därmed de svenskspråkiga personernas med utvecklingsstörning behov och rättigheter blev kända bland rikspolitiker. Denna typ av marknadsföring på riksnivå över språkgränserna har inte tidigare skett. Samkommunen fick tyvärr hösten 2014 en synnerligen negativ publicitet på grund av de tråkigheter som uppdagades på en av samkommunens boendeenheter. Det som hänt är helt oacceptabelt och ska inte bortförklaras. Samkommunen måste ta sitt ansvar, reda ut och förbättra sin verksamhet. Tråkigheterna ledde till en aktiv diskussion om många väsentliga frågor inom specialomsorgen med klienter, anhöriga och personal. Under år 2014 fick sammanlagt 1592 personer service av samkommunen, varav 1289 inom specialomsorgen, 154 inom missbrukarvården och 149 på arbetskliniken. Antalet har de senaste åren visat en konstant ökning inom specialomsorgen.
4 • KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
Inom specialomsorgen fortsatte avvecklingen av institutionsvård helt enligt fastställd plan. Samkommunen tog under året i bruk nya produkter med en ny prissättning. En storsatsning utgjorde införandet av den s.k. Stockholmsmodellen, vilket innebar ca 1300 mätningar av brukarna vårdbehov och omsorgsinsatser. Det ekonomiska resultatet blev tyvärr starkt negativt på grund av att intäkterna minskade. Personalkostnader hölls inom budgeterade ramar, men på grund av stora fluktuationer i prestationsutvecklingen borde personalkostnaderna ytterligare ha skurits ner. Samkommunens framtida verksamhet, dess kvalitet och förmåga till flexibilitet, samt utvecklingen av prispolitiken utgör hörnstenarna i framtida utmaningar. Kårkulla samkommun fortsätter att aktivt jobba för att brukarna ska få en svenskspråkig, god, individuell och modern service också i framtiden. MÄRTA MARJAMÄKI samkommunsdirektör
FÖRVALTNING
KÅRKULLA SAMKOMMUNS PERSONALORGANISATION
Förvaltningssekreterare, informatör, övrig kanslipersonal
SAMKOMMUNSDIREKTÖR
CHEF FÖR EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET
Utvecklingschef
Utvecklare av boende, eftermiddags- och internatverksamhet
Utvecklare av dagoch arbetsverksamhet Ledare för assistanspool och familjevård
Fastighetschef, IT-chef, ekonomipersonal
PERSONALCHEF
Arbetarskyddschef, personalsekreterare, löneräknare, företagshälsovårdaren
VERKSAMHETSCHEF
Överläkare för klinisk verksamhet Personal inom rådgivningsverksamhet (omsorgsbyråer) Personal (resurscenter, undersökning, rehabilitering, krisvård) Personal inom missbrukarvård Personal inom arbetskliniken
EKONOMIDIREKTÖR
Regionchefer i: • västra Nyland • mellersta Nyland • östra Nyland • Åboland • södra Österbotten • mellersta Österbotten • norra Österbotten Enhetschefer i: • västra Nyland • mellersta Nyland • östra Nyland • Åboland • södra Österbotten • mellersta Österbotten • norra Österbotten
5 5 5 9 3 4 7
KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 • 5
FÖRVALTNING
FÖRTROENDEORGAN
F
ULLMÄKTIGE ÄR samkommunens högsta beslutfattande organ. Representanterna till fullmäktige väljs vart fjärde år av medlemskommunerna på basis av antalet svenskspråkiga invånare i kommunen. För sin mandatperiod utser fullmäktige en revisionsnämnd, styrelse och regionala nämnder i Nyland, Åboland och Österbotten. REVISIONSNÄMNDEN SAMMANSÄTTNING MANDATPERIODEN 2013–2016 Ordinarie medlem Kommun Bo Grönholm, ordf. Esbo Anita Tuominen, vice ordf. Åbo Ulla Bergman till 12.6.2014 Åbo Hanna Järvinen fr. 12.6.2014 Pargas Yngve Engblom Kimitoön Tapio Osala Vasa
REPRESENTANTERNA TILL FULLMÄKTIGE VÄLJS VART FJÄRDE ÅR AV MEDLEMSKOMMUNERNA PÅ BASIS AV ANTALET SVENSKSPRÅKIGA INVÅNARE I KOMMUNEN. 6 • KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
Fullmäktige ansvarar för samkommunens verksamhet och ekonomi. Fullmäktige består av 45 ledamöter. Fullmäktige sammanträdde två gånger under 2014. STYRELSEN HAR i uppgift att leda samkommunens förvaltning enligt de grunder fullmäktige godkänt. Styrelsen sammanträdde 14 gånger under 2014.
STYRELSENS SAMMANSÄTTNING MANDATPERIODEN 2013–2016 Ordinarie medlem Veronica Hertzberg, ordf. Bengt Kronqvist, vice ordf. Bengt Hartman Kari Hagfors Britta Lindholm till 25.9.2014 Anita Spring fr. 15.10.2014 Camilla Sandell Roger Eriksson Cornelius Colliander Brita Romsi Irja Bergholm Elina Kalliio-Uljens
Kommun Helsingfors Jakobstad Raseborg Lovisa Ingå Borgå Åbo Pedersöre Pargas Kyrkslätt Kyrkslätt Kristinestad
De regionala nämnderna tillsätter brukarråd. Brukarrådens medlemmar utses bland de personer som får service av samkommunen. Rådens huvudsakliga uppgift är att öka brukarnas medinflytande och självbestämmanderätt.
FÖRVALTNING
FÖRTRONDEMANNAORGANISATION FULLMÄKTIGE 45 representanter REVISIONSNÄMND 5 ledamöter
VALNÄMND 5 ledamöter
STYRELSEN 11 ledamöter
REGIONALA NÄMNDEN I NYLAND 7 ledamöter
REGIONALA NÄMNDEN I ÅBOLAND 7 ledamöter
REGIONALA NÄMNDEN I ÖSTERBOTTEN 7 ledamöter
BRUKARRÅD i västra, mellersta och östra Nyland 7 medlemmar
BRUKARRÅD i västra och östra Åboland 7 medlemmar
BRUKARRÅD I södra, mellersta och norra Österbotten 7 medlemmar
KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 • 7
FÖRVALTNING
8 • KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
VI ERBJUDER VAR OCH EN MÖJLIGHETEN TILL EN MENINGSFULL OCH TRYGG VARDAG.
Åbo
Vörå
Vasa
SVENSKSPRÅKIGA
15,8 %
Vanda
ANTAL SVENSKSPRÅKIGA I SAMKOMMUNENS MEDLEMSKOMMUNER 31.12.2013
Sjundeå
Sibbo
Raseborg
Pyttis
40 000
Pedersöre
Pargas
30 000
Närpes
Nykarleby
Mörskom
Malax
Lovisa
Lojo
Larsmo
Lappträsk
Kyrkslätt
Kronoby
Kristinestad
Korsnäs
Korsholm
Kimitoön
Kaskö
Karleby
Jakobstad
Ingå
Helsingfors
Hangö
Grankulla
Esbo
Borgå
FÖRVALTNING
SVENSKSPRÅKIGA
14,6 % 2012
2013
1 584 936
INVÅNARANTAL
20 000
10 000
0
KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 • 9
FÖRVALTNING
ANTAL BRUKARE PER KOMMUN 2014
ANTAL BRUKARE PER REGION ENLIGT HEMKOMMUN 2014
140
350
130
300
2014 2013
250
120
200 100 150 80
100
60
50
40
0 Norra Österbotten
Geta
Hammarland (ÅOF)
Hyninge
10 • KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
Jomala (ÅOF)
Södra Österbotten
Åboland
Västra Nyland
Mellersta Nyland
Åbo
Vörå
Vasa
Vanda
Sibbo
Sjuneå
Raseborg
Pyttis
Pargas
Pedersöre
Närpes
Nykarleby
Malax
Mörskom
Lojo
2014
Lovisa
Larsmo
Lappträsk
Kronoby
ANTAL BRUKARE FRÅN ICKEMEDLEMSKOMMUNER 2014
Kyrkslätt
Korsnäs
Kristinestad
Korsholm
Kaskö
Kimitoön
Karleby
Jakobstad
Ingå
Hangö
Helsingfors
Esbo
Grankulla
0
Borgå
20
Mellersta Österbotten
2013
Kuusankoski
Mariehamn (ÅHS)
Pikis
Riihimäki
Rusko
St. Karins
Tavastehus
Tusby
Vichtis
Östra Nyland
FÖRVALTNING
VÅRA SERVICEFORMER ERBJUDS PÅ FÖLJANDE ORTER Insitutionsvård och EUC Pargas Dagverksamhet Borgå, Hangö, Helsingfors, Jakobstad, Karleby, Kimitoön, Korsholm, Kristinestad, Nykarleby, Närpes, Pargas, Pedersöre, Raseborg, Vasa och Åbo Boende (gruppboende, Borgå, Esbo, Granskulla, Hangö, Helsingfors, Jakobstad, Karleby, lägenhetsboende, Kimitoön, Korsholm, Kristinestad, Kyrkslätt, Larsmo, Nykarleby, stödboende) Närpes, Pargas, Pedersöre, Raseborg, Sibbo, Vasa och Åbo Rådgivande Borgå, Jakobstad, Helsingfors, Närpes, Pargas, verksamhet Raseborg och Vasa
BRUKARE SOM FÅTT INSTITUTIONSVÅRD 2014 Ålderskategorier
Totala antalet klienter som fått institutionsvård under året
18–45 år 46–64 år 65 år – Totalt
Arbetsverksamhet Jakobstad, Kimitoön, Korsnäs (Molpe) och Pargas enligt socialvårdslagen Arbetsklinikverksamhet Jakobstad, (en arbetskonsulent placerad i Vasa) Missbrukarvård Malax, (Raseborg)
21 38 15 74
Utskrivna under året
Avlidna
I institutionsvård 31.12.
4 1 16 8 2 28 1 14 13 3 58*
*Inklusive 6 brukare som vårdas på rehabiliteringsenheten Hyddan.
SAMKOMMUNENS TOTALA ANTAL prestationer ökade under år 2014 med 31 545 jämfört med år 2013. De senaste fem årens prestationsutveckling ser ut på följande sätt
2010
365 705
2011
+8 891
+2,49 %
368 728
2012
+3 024
+0,83 %
366 863
2014
2013
-1 865
-0,51 %
367 172
+309
+0,08 %
398 717
+31 545
+8,59 % *
*Av ökningen på 31 545 prestationer år 2014 kan ca 21 700 förklaras av en förändring av statistikföringen inom den rådgivande sektorn där man fr.o.m. år 2014 började fakturera för varje påbörjad halvtimme i stället för som tidigare för hela besök. Om man borträknar den rådgivande sektorns ökning p.g.a. ny statistikföring och betraktar endast prestationerna inom övriga verksamhetsformer var prestationsökningen 9 890 eller 2,75 %. KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 • 11
FÖRVALTNING
12 • KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
INOM ARBETS- OCH DAGVERKSAMHETEN TILLVERKAS PRODUKTER SOM FINNS TILL FÖRSÄLJNING.
FÖRVALTNING
BRUKARE SOM FÅTT SAMKOMMUNENS tjänster år 2014 enligt region och ålder.
NYA BRUKARE MED OMSORGSPROGRAM 2014 Västra Nyland
Ålderskategori Region
Nyland
0–6 år Åboland
7–17 år
13
Alla regioner slgt
54
Österbotten
116
Alla regioner slgt
221
Nyland
277
18–45 år
Åboland
36
Österbotten
265
Alla regioner slgt
578
Nyland
154
46–64 år
Åboland
42
Österbotten
115
Alla regioner slgt
311
Nyland
69
65 år –
Åboland
13
Österbotten
43
Alla regioner slgt
125
Hela samkommunen slgt
1289
Mellersta Södra Österbotten Österbotten
Åboland
0–7 år
8–17 år
91 14
Norra Österbotten
0 41
Åboland
Östra Nyland
Klienter
Österbotten
Nyland
Mellersta Nyland
18–25 år
26 år –
2014
2013
KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 • 13
SPECIALOMSORG
FAMILJ OCH BARN OMSORGSBYRÅER
K
ÅRKULLA SAMKOMMUN har sju regionala omsorgsbyråer som är belägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Helsingfors och Borgå. Omsorgsbyråns team består av psykologer, socialkuratorer och pedagogiska handledare. Till teamet hör också konsulterande läkare. Teamet har haft ett intensivt samarbete med EUC:s experter, speciellt med dem som är stationerade ute på fältet, t.ex. autismhandledare och talterapeut. Omsorgsbyrån gav service främst till familjer med barn/vuxna med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning. Även personer med andra funktionsnedsättningar blir allt vanligare. Service erbjöds i form av rådgivning, stöd, information, handledning, bedömningar och tester. Stöd till egna enheter gavs främst i form av handledning. Norra Österbotten fick under 2014 en konsulterande läkare som ledde till en betydlig förbättring vad gäller medicinsk omvårdnad.
14 • KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
Tillgången till läkare upplevdes som mycket positivt av vår målgrupp samt av enheterna. Det mesta arbetet har gjorts i form av nätverksarbete, genom våra individuella planer och genom olika samarbetsmöten. Via dessa möten har man gjort upp planer för hur man bäst stöder en barnfamilj, vad som är viktigt i ungdomsåren, hur man planerar för fortsatt skolgång, inträde i arbetsliv, boendeträning och framtida boende. Även planering av seniorers verksamhet och boende tog fart under året. Ser man konkret till målsättningen för 2014 kan man konstatera att användningen av elektroniska journaler ökade, men det finns fortfarande tekniska problem som måste lösas, likaså finns oklara frågor om användningen. Under 2014 gjordes s.k. Stockholmsbedömningar för att få fram nya kategorier. Arbetet upplevdes som gediget, i och med att det skulle göras på alla, men också positivt! Det förstärkte samarbetet med kommunens socialarbetare i och med att de inbjöds att närvara. Kontakterna till kommunerna var intensiva under år 2014. Det alltmer detaljerade budgetarbetet på individnivå var mycket tidskrävande och krävde täta och fortsatta kontakter med kommunerna under hela året. I mån av tid och möjlighet gjordes även annat PR-arbete gentemot kommuner och övriga instanser och samarbetspartners.
SPECIALOMSORG SPECIALOMSORG
OMSORGSBYRÅN UTGÖR EN CENTRAL LÄNK TILL BRUKARE OCH ANHÖRIGA.
KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 • 15
SPECIALOMSORG
KORTTIDSVÅRD
K
ORTTIDSVÅRD INNEBÄR planerad vistelse på enhet. Korttidsvården fungerar som avlastning för närståendevård eller då situationen i familjen kräver det. Korttidsvården inom Kårkulla samkommun förverkligades som morgonvård, eftermiddagsvård, boendeträning eller som avlastning, antingen på enhet eller som familjevård. Enheterna för korttidsvård är hemlika utrymmen där personer i olika åldrar kan vistas för kortare eller längre tid. Avlastning i familjevård gav personerna en trygg miljö att vistas i. Korttidsvistelserna varierade från några timmar till flera veckor per gång, dock högst tre månader i ett sträck, allt utgående från familjens behov. Perioderna för korttidsvården var för många regelbundet återkommande. På korttidsvårdsenheten kunde personen få boendeträning och då kan flyttning senare till eget
hem ske smidigare. Under år 2014 gavs korttidsvård i alla regioner, vid 16 olika verksamhetsenheter. Mest korttidsvård, både på enhet och i familjevård, förekom i norra Österbotten och minst i mellersta Nyland. Sammanlagt fick 161 personer korttidsvård och 42 personer familjevård inom Kårkulla samkommun år 2014. Åldern på personerna i korttidsvård varierade från 3 till 70 år. Största delen av personerna i korttidsvården utgjordes av personer i åldern 5–34 år. Enligt senaste kvalitetsmätningar fick korttidsvården goda betyg. Trygghetsfaktorn lyftes fram av de anhöriga. Satsning på temaveckoslut och återkommande ungdomsgrupper förverkligades till en del. Korttidsvård på helgerna efterfrågades mest. Vid planering av korttidsvistelser strävade man efter att beakta brukarperspektivet, d.v.s. att forma verksamheten enligt behovet och efterfrågan av korttidsvård. Struktur för korttidsvård, internatvård och eftermiddagsvård utarbetades och kartläggning över volym och funktion gjordes. .
16 • KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
SPECIALOMSORG
BRUKARE SOM FÅTT KORTTIDSVÅRD 2014
Nyland Åboland Österbotten
KORTTIDSVÅRD TOTALT
KORTTIDSVÅRD INOM GRUPPBOENDET
217
KORTTIDSVÅRD INOM GRUPPBOENDET TOTALT
190
KORTTIDSVÅRD INOM FAMILJEVÅRDEN
27
KORTTIDSVÅRD INOM FAMILJEVÅRDEN
0–6 år
7–17 år
18–45 år
46–64 år
65 år –
0–6 år
7–17 år
18–45 år
KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 • 17
SPECIALOMSORG
UNGDOMSÅREN ARBETS- OCH DAGVERKSAMHET
A
RBETS- OCH DAGVERKSAMHET omfattar traditionell arbetsverksamhet, anpassad verksamhet för personer med autismspektrumtillstånd, grav utvecklingsstörning och/eller multihandikapp samt seniorverksamhet, utlokaliserad verksamhet och arbete med stöd. Arbets- och dagverksamheten är samkommunens näststörsta enskilda verksamhetsform, både vad beträffar volym och ekonomi. Samkommunen upprätthåller ingen dagverksamhet för barn, utan strävar efter att barn integreras i normal dagvård och skolor. Arbets- och dagverksamheten för vuxna är till innehållet mångfacetterad och skiljer sig till en del i de olika regionerna. Seniorerna deltar i arbets- och dagverksamheten enligt egen vilja och förmåga. Besluten om deltagande är alltid individuella.
Arbets- och dagverksamheten benämns inom samkommunen Arbetslivsorienterande service (ALO) och Livsorienterande service (LO). Såväl ALO som LO riktar sig till personer med olika former av funktionsnedsättningar. ALO innebär service med inriktning på arbete i olika former, medan LO innebär service som främst stöder vardagsfunktionerna. ALO och LO har som målsättning att tillgodose personens behov av att vara aktiv, erbjuda arbete och sysselsättning, varierande erfarenheter och utvecklande upplevelser i en stimulerande miljö samt möjlighet till social gemenskap. Verksamhetsinnehållet överensstämmer med personens intressen, behov och önskemål, vilka framgår i individuella planer. Verksamheten utgår från ett socialpedagogiskt förhållningssätt, vilket innebär att ge stöd och
PLOCK UR VERKSAMHETEN: Arbets- och dagverksamheten på Intek serviceenhet i Jakobstad som erbjuder både ALO och LO. På industriavdelningarna, trä, metall och montering utfördes främst underleverantörsarbeten till industrin i närregionen, men det tillverkades också egna hantverksprodukter. På de övriga avdelningarna omfattade veckoprogrammet dessutom bl.a. dagliga promenader, högläsning, avslappning, bakning, bingo, musik- och gymnastikstunder. Underhålls-, städ- och köksuppgifter ingick också i verksamheten.
Servicen för personer med grav utvecklingsstörning och multihandikapp omfattade mycket sinnesstimulering och grundvård enligt individuella behov. Servicen för personer med autismspektrumstörningar karakteriserades av ett mycket strukturerat arbetssätt, kommunikation med tecken som stöd, pecs och fotografier samt verbalt stöd. Personligt utvecklade arbetsuppgifter och fysiska övningar användes för att upprätthålla och utveckla kunskaper och färdigheter.
18 • KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
hjälp i vardagen och att tillsammans med personen arbeta för att hitta vägar att hantera sin livssituation, stöda tillväxt och möjliggöra kommunikation. Personens inflytande och medbestämmande beaktas. Under år 2014 planerades i samkommunen nya, mera ändamålsenliga utrymmen både i Österbotten och i Nyland. En del nya utrymmen togs också i bruk i Österbotten. I Åbo och Jakobstad gavs enligt separata avtal med kommunerna även service enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte för långtidarbetsslösa, främst ungdomar i åldern 17–25 år. Verksamheten finansieras huvudsakligen med anslag från Utbildningsstyrelsen. Kårkulla samkommun erbjuder arbets- och dagverksamhet på 15 orter.
På enheten finns en nystartad seniorgrupp. Där anpassades arbetet till brukarens hälsa och välmående. På programmet fanns en aktivitet som kallas ”reminicens”, d.v.s. man fiskar upp minnestrådar från personens barn- och ungdomstid. På så sätt kommer man i håg saker från unga år. Utveckling av verksamhetsinnehåll, förändrade gruppindelningar och utrymmesplanering stod på agendan under hela året.
SPECIALOMSORG BRUKARE SOM DELTAGIT I DAGVERKSAMHET 2014 203
194
200
TOTALT
150
721
Brukare som deltagit i dagverksamhet 2014 Brukare i utlokaliserat arbete 2014 (helt el. delvis) (beräknas utg. från totalantalet brukare)
100
124
53
50
0
TOTALT
99
92
40
2 Nyland
0
7 Åboland
39
36 12
0
0
Öster0–17 år botten
9
0 Nyland
Åboland
18–45 år
Österbotten
Nyland
12
21
0 Åboland
46–64 år
Österbotten
19 1
Nyland
5
1
Åboland
65 år –
0 Österbotten
ARBETSVERKSAMHET ENLIGT SOCIALVÅRDSLAGEN SERVICEPRODUKTION 2014 Verksamhet enligt Socialvårdslagen Verksamhet i sysselsättningssyfte Soc.v.L § 27 d Arbetsverksamhet för handikappade Soc.v.L § 27e Verksamhet enligt omsorgslagen
Åboland:
Österbotten:
Sammalagt
11 21
6 19 24
18
76
Småland, Mocca
Kvadraten, Molpe IC, Intek
58
6 8 3
I samarbete med Arbetskliniken, ARJ LiA Molpe, arbetsträning/prövning/Intek 2 2 Arbetsträning för mentalvårdsklienter / Intek 10 10 I samarbete med Arbets- och näringsbyrån Arbetspraktik/-träning Arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte Lönesubvention Språkpraktik
2 3 2 9 2
I samarbete med mentalvårdens dagavdelning Arbetsterapi Sammanlagt 79 76
2 3 11 2
155
ARBETSLIVSORIENTERANDE SERVICE (ALO) består av tillverkning och produktion av egna varor och tjänster, samt underleverantörsarbeten eller andra individuellt anpassade arbetsuppgifter. Förutom arbete ges möjlighet till fysiska och kulturella aktiviteter samt inslag av vuxenutbildning och social träning. Servicen kan ordnas inne på en serviceenhet eller som utlokaliserad arbetsverksamhet på en arbetsplats. LIVSORIENTERANDE SERVICE (LO) innefattar individuellt anpassad sysselsättning, fysiska aktiviteter och utvecklande upplevelser i en stimulerande miljö som ger möjlighet till sociala kontakter med andra. Verksamheten har sin grund i regelbundenhet och struktur som skapar en trygg miljö för interaktion och kommunikation.
KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 • 19
SPECIALOMSORG
INTERNATBOENDE
K
ÅRKULLA SAMKOMMUN har internatboende endast i Pargas som arrangeras i samarbete med yrkesträningsskolan Optima. Eleverna bor på internatet under skolveckan måndag till fredag. Ungdomarna vid internatet har möjlighet att prova på olika sätt att bo. Under det första året bor man i grupp och det finns personal i samma utrymme, under det andra och tredje året strävar man efter att ungdomarna blir mera självständiga i ett nära samarbete med anhöriga. Fritidsaktiviteter och socialträning är viktiga komponenter i internatverksamheten. Under 2014 bodde åtta elever i åldern 17–26 år på internatet. Antalet elever har fördubblats sedan internatet inledde sin verksamhet år 2008. Under året presenterade några elever och personal från internatet internatets verksamhet vid seminariet ”Vägen till ett eget hem” i Helsingfors arrangerat av FDUV, Arcada och Kårkulla samkommun.
20 • KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
SPECIALOMSORG
VUXNA OCH SENIORER BOENDEVERKSAMHET
B
OENDEVERKSAMHET BETYDER att vi inom Kårkulla samkommun erbjuder individuella hem för personer som behöver stöd i sin vardag. Detta planeras och genomförs tillsammans med brukare, anhöriga och kommunens representant. Boendealternativen är stödboende, lägenhetsboende, gruppboende, institutionsboende och familjevård. Möjlighet till olika skräddarsydda lösningar finns också. Kårkulla samkommun erbjuder boende i 20 kommuner. Statsrådets principbeslut den 21.1.2010 om avvecklandet av institutionsboende fram till år 2020 och samkommunens uppgjorda boendeplan styr utvecklandet av boendeservicen i regionerna. Det betyder att personer med stora hjälpbehov ska beredas möjlighet att bo kvar i sin region, vilket i sin tur ställer krav på planering av nya boendeenheter inom hela samkommunen. Detta betyder att vi noggrant tillsammans med kommunen kartlägger den s.k. boendekön i de olika regionerna för att på bästa möjliga sätt tillmötesgå kommande behov. Under 2014 togs nya boendeenheter i bruk med 15 platser i Pargas och 14 i Kimitoön. I Borgå togs en nyrenoverad enhet i bruk. I regionerna satsade man på olika processer kring förberedandet före flytten till ett eget hem, eller flytt till ett annat hem. Brukare och anhöriga samlades till olika träffar och personalen fick utbildning inför ny verksamhet. Under 2014 beviljades statens Ara-medel
för en boendeenhet i Närpes och Pedersöre lämnade in en anhållan om Ara-medel på hösten. Totalt gavs boendeservice åt 613 personer år 2014, vilket är en ökning med 54 personer från 2013. Personer inom lägenhets- och stödboende ökade medan personer inom gruppboende minskade. Institutionsboendet vid Kårkulla Vårdhem minskade med 20 personer sedan 2013. Inom boendeverksamheten satsade man under året på innehållet i boendeservicen. Det viktigaste inom boendeverksamheten är att brukarnas styrkor, förmågor och önskemål beaktas och tas tillvara. Detta stöddes genom regelbundna säsongsamtal och därtill hörande överenskommelser. Husmöten ordnades vid de flesta boendeenheter. Verksamheten för seniorer strukturerades så att äldre personer bor tillsammans med andra äldre personer och innehållet i vardagen planerades så att alla har rätt till en meningsfull vardag i sitt eget hem. Stödboendeverksamheten, också kallat satellitboende, utvecklades i de olika regionerna. Året avslutades med besök från Social-och hälsovårdsministeriet. En uppföljningsgrupp på riksnivå för KEHAS-programmet bestående av nio personer bekantade sig med Kårkullas boendeverksamhet i Åboland. De besökte en enhet inom institutionsboende, ett grönt boende i skärgården, ett lägenhetsboende med internatboende och korttidsvård och den nya enheten i Pargas. Uppföljningsgrup-
pen kunde konstatera att den uppgjorda boendeplanen följts och att boendeverksamheten inom Kårkulla samkommun utvecklats i enlighet med nationella riktlinjer.
OLIKA FORMER AV BOENDE
Anknyter till en avveckling av institutionsboende
GRUPPHEM
BOSTADSGRUPPER
SEPARATA BOSTADER
Egen bostad med gemensamma rum
(enrummare, tvårummare, trerummare)
Primärt i normalt bostadsbestånd
KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 • 21
SPECIALOMSORG
BOENDEALTERNATIV • Att bo på landet • Att bo i storstan • Att bo i en mindre stad • Att bo höghus • Att bo i radhus • Att bo i egnahemhus
22 • KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
SPECIALOMSORG
BRUKARE SOM FÅTT BOENDESERVICE 2014
Nyland Åboland Österbotten
BOENDESERVICE TOTALT
613
GRUPPBOENDE TOTALT
Gruppboende
391
LÄGENHETSBOENDE TOTALT
140
Lägenhetsboende
STÖDBOENDE TOTALT
82
7–17 år
18–45 år
46–64 år
65 år –
Stödboende
7–17 år
18–45 år
46–64 år
65 år –
18–45 år
46–64 år
65 år –
KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 • 23
DELAKTIGHET
BRUKARRÅDEN
B
RUKARRÅDEN, SOM är åtta till antalet, var aktiva inom Kårkulla samkommun under år 2014. Varje region har ett brukarråd, medan Åboland av tradition haft två råd; östra Åbolands och västra Åbolands brukarråd. Som sekreterare fungerar en utsedd person från personalen. Samtliga brukarråd hade 3–4 möten under året. I Nyland och Österbotten träffade brukarråden dessutom de regionala nämnderna, vilket ömsesidigt uppskattades
24 • KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
mycket. På mötena behandlade brukarråden aktuella regionala och samkommunala ärenden där brukarrådens åsikter önskats. Brukarråden hade möjligheten att på sina möten lyfta fram frågor som de önskade få svar på inom samkommunen. Brukarråden tog initiativ till att ordna en storträff för samtliga brukarråd i Pargas under år 2015. Samkommunen frågade brukarråden till exempel om hur de förhåller sig till samkommunens anhörigstrategi och på vilket sätt brukarna själva önskar att anhöriga har inflytan-
de och påverkan i brukarnas vardag. Därtill informerade sekreterarna i brukarråden om samkommunala och nationella riktlinjer och aktualiteter (till exempel So-Hä-reformen). Brukarrådens påverkan och delaktighet i samkommunens verksamhet och beslut ökade under 2014, men samkommunen bör ytterligare utöka möjligheten till brukarrådens delaktighet i beslutsprocesserna i framtiden.
DELAKTIGHET
ANHÖRIGSTRATEGI
K
ÅRKULLA SAMKOMMUNS anhörigstrategi godkändes av fullmäktige den 12.6.2014. Anhörigstrategin var ett mångårigt arbete. Sedan år 2011 har Kårkulla samkommun målmedvetet planerat för en bättre delaktighet för de anhöriga. Målet var att utveckla en anhörigstrategi där personen med funktionshinder och anhöriga i samråd med experter utvecklar omsorgen. Som grund i arbetet användes resultat från bl.a. anhörigförfrågningar. Anhörigstrategin och dess handlingsprogram utarbetades under våren 2014. Arbetet gjordes av en projektanställd i samarbete med en styrgrupp som bestod av anställda och anhöriga vid samkommunen. Informations- och diskussionstillfällen om arbetet med anhörigstrategin ordnades för de anhöriga i alla regioner i samkommunen. En andra anhörigförfrågan gjordes i maj. VÄRDERINGARNA I ANHÖRIGSTRATEGIN ÄR: • En öppen dialog mellan anhöriga och personal där man värdesätter varandras kunskaper. • Varje brukare avgör för sig på vilket sätt anhöriga medverkar. • En positiv attityd och bra informationsgång till anhöriga gör att samarbetet blir bättre. • Anhöriga ska känna att brukaren är i goda händer.
KÅRKULLA VILL SE anhöriga som en resurs i ordnandet av en kvalitativt god omsorg för brukarna. Ett led i anhörigstrategin är att bilda anhörigråd i alla regioner för att ta vara på anhörigas kunskaper och erfarenheter. Under hösten 2014 arbetade man för att välja medlemmar till anhörigråden för tiden 2015–2016. Anhörigstrategin med dess handlingsprogram ska verkställas inom alla verksamhetsformer. KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 • 25
EXPERTIS OCH UTVECKLING
UNDERSÖKNING En undersökningsperiod inleds med en helhetsplanering utgående från brukarens individuella behov. Omfattningen är normalt 1 vecka – 2 månader.
26 • KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
KRISVÅRD
Krisvård erbjuds för akut vårdbehövande 16 år fyllda personer. Omfattningen är normalt 1–6 veckor.
REHABILITERING En rehabiliteringsperiod kan normalt uppgå till ca 6 månader och föregås alltid av en undersökningseller krisperiod.
EXPERTIS OCH UTVECKLING
UNDERSÖKNING, REHABILITERING OCH KRIS
E
XPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET (EUC) erbjuder undersökning, rehabilitering och krisvård och har till sitt förfogande en undersökningsavdelning med sex platser och en psykosocial avdelning med sex platser och fyra lägenheter för boendeträning. Vården präglas av småskalighet, kontinuitet och stukturerat dagsprogram. Det finns även möjlighet till dagverksamhet.
KRISVÅRD Krisvård erbjöds för akut vårdbehövande 16 år fyllda personer. Omfattningen för vården var mest en till sex veckor. Krisperioden omfattade en heltäckande kartläggning som gjordes av det multiprofessionella teamet i samråd med brukarens nätverk. Under krisperioden uteslöts somatiska sjukdomar och eventuella neurologiska och psykiatriska sjukdomar diagnosticerades. Krisvården innebar ofta utökade personalresurser.
UNDERSÖKNING Undersökningsperioderna inleddes med en helhetsplanering utgående från brukarnas individuella behov. Vistelsetiden var normalt en vecka till två månader. Vistelseperioderna inleddes med ett inskrivningsmöte samt läkarundersökning. Därefter gjordes en individuell vårdplan upp. Många somatiska undersökningar gjordes under året t.ex. laboratorieundersökningar, bildundersökningar, datortomografier, magnet-tomografier, EKG, EEG, ENMG samt konsultationer av specialläkare. Totalt fick 52 personer vård vid undersökningsavdelningen under 2014. REHABILITERING Rehabiliteringsperioderna uppgick normalt till 6–12 månader och föregicks alltid av en undersöknings- eller krisperiod. För några brukare varade perioden över ett år. Målsättning för rehabiliteringen var att återfå den optimala fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan. En viktig tyngdpunkt låg på träningen av sociala situationer. Därtill fick brukarna hjälp med adekvata kommunikations- och begåvningsstödjande hjälpmedel samt övriga individuellt anpassade hjälpmedel. Totalt fick 15 personer vård vid rehabiliteringsenheten under 2014.
KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 • 27
EXPERTIS OCH UTVECKLING
UTVECKLINGSARBETE UTVECKLARNAS ARBETE
U
TVECKLINGSTEAMET INOM Expert- och utvecklingscentret bestod av följande utvecklare: utvecklare av kvalitet, utvecklare av daglig verksamhet, utvecklare av boendeverksamhet samt utvecklare av familjevård och projektkoordinator för anhörigstrategin. Tyngdpunkten under året var att ta i bruk den s.k. Stockholmsmodellen för bedömning av funktionsnivå och vårdtyngd. År 2014 genomfördes bedömningar av samtliga personer inom verksamheten, totalt ca 1300 st. Genomförandet förverkligades med hjälp av tilläggsresurser och i samarbete med omsorgsbyråerna. Till bedömningstillfällena inbjöds kommunernas socialarbetare och vid cirka hälften av alla bedömningar var en kommunrepresentant närvarande. Utvecklarna hade ett nära samarbete med bedömningskansliet i Stockholm under hela bedömningsperioden. Utvecklarna deltog i flera externa nätverk och hade kontakter med olika aktuella projekt kring utvecklarnas olika substansområden. Nya rön och nationella trender hämtades till verksamheten. De största förändringarna sker inom daglig verksamhet; utvecklaren av daglig verksamhet deltog i utvecklandet av nationella kvalitetskriterier för daglig verksamhet. Under året utvecklades samarbetet med Helsingfors stad genom en gemensam kartläggning av de personer som väntar på en boendeplats i Helsingforsregionen. Verksamheten fortsätter vid den regionala omsorgsbyrån.
28 • KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
Genom produktutvecklingen strukturerades serviceformerna. Detta arbete är en fortgående process där nya behov och trender fångas upp för att stöda utvecklandet av servicen så att produkterna blir så individuella som möjligt. Utvecklarna fångar upp hela samkommunens behov och är en länk i processen att föra god praxis vidare. Teman som brukardelaktighet och tillgänglighet var aktuella under året. Utvecklingsteamet fortsatte sammarbetet med informatören för att utveckla Kårkullas webbsida så att den är brukarvänlig. Utbildning i att skriva lättläst ordnades tillsammans med LL-center vid FDUV. Anhörigas delaktighet stärktes i och med att anhörigstrategin godkändes under år 2014. Utvecklingsteamet bär ansvaret för att anhörigstrategin utvärderas och revideras. Det fortsatta arbetet med implementeringen av strategins handlingsprogram i verksamheten stöds av utvecklingsteamet. Utvecklarnas kontaktytor inom verksamheten berörde hela samkommunen på olika nivåer. Det handlade om brukarkontakt, anhörigkontakt, besök till enheter och arbetsplatsmöten, kontakt med ledning av verksamhet, samarbete med experter, kontinuerlig kontakt med ledningsgrupp och olika presentationer för styrelsen. Kvalitetsarbetet bestod av förberedande arbete inför certifiering av verksamheten enligt ISO 9001 standarden. Planering av nya kvalitetsmätningsverktyg för kvalitetskontroll har gjordes i samarbete med utvecklingsteamet.
EXPERTIS OCH UTVECKLING EXPERTIS OCH UTVECKLING
NATIONELLT AUTISMPROJEKT
K
ÅRKULLA SAMKOMMUN deltar i Autism- och Aspergerförbundets projekt ”Aktiivinen ikääntyminen autismin kirjolla”, fritt översatt till svenska ”Att åldras aktivt med autismspektrumtillstånd” (AST) som pågår 2013–2016. Projektet finansieras av Penningautomatföreningen RAY. I projektet deltar förutom Kårkulla samkommun sju externa samarbetspartners med varsitt delprojekt. Målet är att öka valmöjligheterna för äldre med AST och att få till stånd de tjänster och den service de behöver på ett jämbördigt sätt. Målgruppen är äldre personer med AST, deras anhöriga samt personal som ger service till äldre och personer med AST. Kårkullas representanter är ledande terapeuten vid EUC som medlem i styrgruppen och pedagogiska handledaren vid EUC som nyckelperson i projektet. Nyckelpersonen samarbetar med enheterna vid Vårdhemmet. Under 2014 deltog pedagogiska handledaren i flera utbildningstillfällen om AST och olika aspekter inom åldrande som ordnades av Autism- och Aspergerförbundet. Ledande terapeuten deltog i styrgruppsmöten som följde upp att projektet genomfördes enligt plan och planerade kommande halvårsperiod. Kårkullas representanter bildade tillsammans med Autism- och Aspergerförbundets representanter en grupp som planerade en nordisk tvåspråkig konferens ”Att åldras med autismspektrumtillstånd – Ikääntyminen autismin kirjolla” som ordnas i Åbo i maj 2015. Till konferensen förväntas 150–200 deltagare.
KÅRKULLAS EGET DELPROJEKT ”PENSIONERAS ELLER INTE?” Alla samarbetspartner har sina egna delprojekt vars resultat kommer att samlas i en bok. Kårkullas projekt heter ”Pensioneras eller ej? – Eläkkeelle vai ei?”. I samband med att många av Vårdhemmets brukare pensionerats har det framkommit behov av ett verktyg för att kartlägga faktorer som påverkar förutsättningarna för att arbeta samt vilka alternativ som finns till heltidspensionering. Ett frågeformulär med frågor kring bl. a. brukarens mående, behov, vardagsvanor och intressen utformades. Personalen vid boendet och dagverksamheten ska på ett enkelt sätt tillsammans kunna kartlägga faktorer som påverkar brukarens arbetsförhet och använda resultaten för fortsatt planering för optimala individuella arbetsarrangemang. Kartläggningsinstrumentet kan fungera som bas för säsongssamtal eller användas då brukaren själv, personalen eller anhörig upplever att den nuvarande arbetstiden inte är lämplig då förändringar skett i brukarens mående. Det kan också användas per automatik då brukaren fyller 50, 55, 60, 65 o.s.v. Under 2014 utvecklades en prototyp för kartläggningsinstrumentet och den testades på ett par brukare vid Vårdhemmet och justerades efter det. Kartläggningsinstrumentet verkade fungera väl angående brukarnas behov av arbetsarrangemang.
KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 • 29
ÖVRIG SERVICE
MITT JOBB ÄR JÄTTEVIKTIGT FÖR MIG, DÄT HAR JAG ALLA MINA VÄNNER.
30 • KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
ÖVRIG SERVICE
ARBETSKLINIKEN I JAKOBSTAD
T
ILL ARBETSKLINIKENS uppgifter hör att producera yrkesinriktade rehabiliteringstjänster samt arbetstränarservice. Verksamheten är tvåspråkig. Tjänsterna köps av FPA, TE-byrån samt arbetspensions- och olycksfallsbolagen. Även enskilda kommuner kan via betalningsförbindelser köpa tjänster vid behov. Avtalen med FPA och TE-byrån är tidsbegränsade och uppgjorda på basen av offerter, vilket innebär osäkerhet i verksamhetens omfattning. År 2014 var ett intensivt år. Verksamheten ökade både beträffande servicen till FPA och till arbetspensionsbolagen. I slutet av 2013 gjordes nya användaravtal med arbetspensionsbolagen via KuntoutuNet-verkkopalvelu, vilket ledde till att uppdragen via dem ökade under 2014. Arbetstränarservicen, som säljs till TE-byrån, fortsatte 2014 enligt de nya avtalen från 2013, men här märktes de strängare reglerna av; beviljade åtgärder räckte inte alltid till och faktureringsbestämmelserna gjorde det svårt att få verksamheten att gå ihop inkomstmässigt. Arbetsklinikens klienter kom från kustregionen mellan Karleby i norr till Kristinestad i söder, men även från kommuner i inlandet såsom Lappajärvi och Ullava samt från Åland och någon enstaka klient från södra Finland.
ARBETSKLINIKENS KLIENTER KOM FRÅN KUSTREGIONEN MELLAN KARLEBY I NORR OCH KRISTINESTAD I SÖDER, MEN ÄVEN NÅGRA FRÅN INLANDET, ÅLAND OCH SÖDRA FINLAND.
Inkomstmässigt gjorde Arbetskliniken ett bra år, bokslutet visade ett överskott. Arbetskliniken verkade i utrymmen som delades med Intek serviceenhet hela år 2014. I samråd med Intek gjordes en överenskommelse om att Arbetskliniken söker nya utrymmen och Intek koncentrerar sin verksamhet till dessa utrymmen. I december flyttade Arbetskliniken till lämpliga hyresutrymmen i Folkhälsanhuset Östanlid.
KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 • 31
ÖVRIG SERVICE
MISSBRUKARVÅRD PIXNEKLINIKEN Pixnekliniken är ett behandlingshem för svenskspråkiga personer med missbruk. Tyngdpunkten för verksamheten under 2014 låg på fyra veckors intensivkurser och uppföljningsveckoslut. Eftervårdssamtal både i grupp och enskilt ökade ytterligare från föregående år. Anhörigas behov beaktades också. En ökad användning av droger och mediciner kunde konstateras i klientelet som sökte behandling. Under 2014 behandlades också några spelmissbrukare vid Pixnekliniken. Kommunernas minskande användning av anstaltvård överlag i Finland märktes också i användningsgraden av Pixnekliniken. Rent ekonomiskt borde Pixnekliniken haft några flera kursdeltagare med betalningsförbindelse för att ekonomin skulle ha gått ihop, nu gjordes ett underskott trots sparåtgärder på alla plan. Tack vare att sjukfrånvaron var låg och inga vikarier behövdes klarade man sig med mindre personalkostnader än föregående år. Planering av nya verksamhetsutrymmen påbörjades och en fortsatt kartläggning av behovet genomförs. Beslut om hur den nya social- och hälsovårdsreformen kommer att påverka verksamhetenväckte en heldel tankar och frågor.
32 • KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
UTVECKLANDET AV MISSBRUKARVÅRDEN En utvecklare av missbrukarvården anställdes till samkommunen med tyngdpunkten på södra Finland. Syftet var att utvecklaren skulle samarbeta med Raseborgs avvänjningsenhet och samtidigt aktivera missbrukarvården i södra Finland och också allmänt i Svenskfinland. En kartläggning med tjänstemän från samkommunens medlemskommuner gjordes för att få en inblick i hur missbrukarvården fungerade i Svenskfinland. Kartläggningen resulterade i att man inom samkommunen beslöt sig för att skapa en ny serviceform; missbrukarvård i hemmet. Den nya formen av service hör till öppenvården och all vård sker i klientens egen omgivning. Missbrukarvården i hemmet omfattar allt från avgiftning till rehabilitering och stödinsatser. Det är en vårdform som skräddarsys enligt klientens behov. Samarbetet med avvänjningsenheten i Raseborg ledde inte till önskade resultat. En orsak var att kommunerna satsade allt mer på öppenvården istället för att skicka klienten till en anstalt. Marknadsföringskampanjen gällande servicen som avvänjningsenheten och Pixnekliniken erbjuder ägde rum under vårvintern 2014, men kommunernas aktivitet ökade inte märkbart. Utvecklaren av missbrukarvården presenterade modellen och tankarna för samkommunens styrelse i november 2014. Det finns alltså en färdigt utarbetad serviceform som finns till förfogande ifall ett behov uppstår i framtiden. I december fattade styrelsen ett beslut om att dra in befattningen tillsvidare p.g.a. att kommunerna inte förbundit sig till att köpa denna serviceform.
ÖVRIG SERVICE
MISSBRUKARVÅRDENS FÖRVERKLIGANDE 2014
UTNYTTJANDE AV PIXNEKLINIKEN, ANTAL VÅRDDYGN MELLERSTA FINLAND
ANTAL PERSONER SOM FÅTT SERVICE
2097
154
178
ÅLAND
448
ÅBOLAND
ÖPPENVÅRDSSAMTAL TIMMAR
3
TOTALT
ÖSTERBOTTEN
120
FAMILJETERAPISAMTAL
18
1049
NYLAND
477
TIMMAR ANHÖRIGSAMTAL
56
TIMMAR
EFTERVÅRDSGRUPP
156 BESÖK
Enl. 2,85 € syst. Österbotten Nyland Åboland Åland Mellersta Finland Totalt
ANTAL VÅRDDYGN Medlemskommuner Icke medlemskommuner årsavg. bet.förb. årsavg. bet.förb. 963 58 - 28 60 212 31 174 120 - - - - 361 87 - - - 3 1143 270 392 292
KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 • 33
EKONOMI
EKONOMISK ÖVERSIKT
K
ÅRKULLA SAMKOMMUNS externa verksamhetsintäkter uppgick år 2014 till 51,0 miljoner euro, medan verksamhetskostnaderna uppgick till 50,8 miljoner euro. Detta ledde till ett verksamhetsbidrag på 234 000 euro, vilket var en försämring med cirka 1,1 miljon euro jämfört med år 2013.
34 • KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
De finansiella posternas netto blev liksom 2013 negativt, 146 000 euro, vilket räckte till ett positivt årsbidrag på 88 000 euro (1 206 000 euro år 2013). Då man beaktar att avskrivningarna enligt plan uppgick till 836 000 euro kan man konstatera att räkenskapsperiodens resultat år 2014 blev negativt 747 980 euro (mot budgeterade 0 euro). Underskottet fördelades så att specialomsorgen uppvisade ett underskott om 715 000 euro, missbrukarvården ett underskott om 78 000 euro och arbetsklinikverksamheten ett överskott om 46 000 euro. Bidragande orsaker till det negativa resultatet var bl.a. att intäkterna minskade i förhållande till budget när Kårkulla samkommun år 2014 införde ett helt nytt avgiftssystem för kommunerna med en ytterligare differentiering av priserna med känsligare mätare. Detta betydde rätt stora avvikelser mellan de priser man budgeterat och de priser samkommunen sedermera fakturerade. En annan orsak var dödsfallen under året och de långa tiderna det tog att fylla platserna, men också för att de nya brukarna ibland bedömdes ha en lägre vårdtyngd och därmed en lägre prisklass än de som fallit bort. Personalkostnaderna, som utgjorde ca 78 % av budgeterade verksamhetskostnader, höll sig totalt sett inom budget men det skulle ha krävts ytterligare åtstramningar inom de enheter och verksamhetsformer där intäktsmålen inte uppfylldes. Lönekostnaderna ökade också mer än beräknat p.g.a. ökningen av semesterlöneskulden som blev 270 00 euro, vilket var ca 150 000 euro mer än beräknat.
EKONOMI
NYCKELTAL 2014 2013 2012 2011 2010 LIKVIDITET Antal kassadagar1) 2,0 4,9 28,7 13,6 21,5 (365*kassamedel/kassautbetaln.)
Current ratio2)
Rörliga aktiva/kortfr.främmande kapital
Kassautbetaln. euro/dag
(Externa verksamhetskostnader/365)
0,30 0,34 0,68 0,46 0,51
139 154
132 790
129 655
128 582
120 038
SOLIDITET Soliditetsgrad3) 0,33 0,36 0,35 0,40 0,49
VERKSAMHETENS INTÄKTER
51 M€
VERKSAMHETENS KOSTNADER
(Eget kapital+ acc,avskrivn.diff)/(Hela kapitalet - erhållna förskott)
Grundkap:s andel av bestående aktiva i procent Skuldsättningsgrad
36,2 0,67
36,8 0,64
42,0 0,65
46,3 0,60
51,0 0,51
Relativ skuldsättningsgrad, %
34,67
33,55
36,08
28,83
23,02
(1-soliditetsgraden) 100*(Främmande kapital-Erhållna förskott)/Driftsinkomster
LÖNSAMHET Årsbidrag i euro 87 892 1 205 709 777 524 -156 210 658 048 Årsbidragsprocent4) 0,17 2,42 1,61 -0,33 1,48 100 * Årsbidraget/Omsättningen
Årsbidrag i procent av avskrivningarna enl plan 11 161 115 -26 120 INVESTERINGAR Intern finansiering av investeringar, % 5,9 31,6 23,3 -6,5 29,7 100*Årsbidrag/Egen anskaffningsutgift för investeringar
Intern finansiering av kapitalutgifter, %
100*Årsbidrag/(Egen anskaffningsutgift för investeringar +Nettoökning av utgivna lån+Amorteringar på lån)
3,4
28,5
0,8
-6,0
28,5
SKÖTSEL AV LÅN Låneskötselbidrag5) 0,2 2,6 1,7 -0,4 4,6 (Årsbidrag+Räntekostnader)/(Räntekostnader +Amorteringar på lån)
50,8 M€
VERKSAMHETS BIDRAG
233 716 € ÅRSBIDRAG
87 892 € RÄKENSKAPSPERIODENS UNDERSKOTT
747 980 €
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år -1 264 883 -2 548 596 -2 504 523 -2 575 373 -1 560 070 under 7 dagar=dålig, 8–15 dagar=normal, 16–23 dagar=bra, över 30 dagar=överlikvid under 1=svag, 1–2=tillfredsställande, över 2 =bra mäter den finansiella risken en placerare (kommun) löper vid en likvidation. Högre tal=mindre risk 4) anger den andel av omsättningen som finns kvar till avskrivningar och extra ordinära poster. 5) under 1=samkommunens förmåga att sköta sina lån är svag, 1–2=tillfredsställande, över 2=god 1) 2) 3)
KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 • 35
EKONOMI
INVESTERING OCH FINANSIERING
E
NLIGT KÅRKULLA samkommuns ekonomiplan skulle samkommunen investera totalt 4,53 miljoner euro år 2014. De bokförda investeringsuppgifterna blev 2,5 miljoner euro. Den största enskilda investeringen var slutfinansieringen av Peppargränds boendeenhet i Pargas, för vilken användes 1,5 miljoner euro. Projektet var totalt kostnadsberäknat till 2,5 miljoner euro och per den 31.12.2014 hade sammanlagt 2,3 miljoner euro använts till projektet. För att finansiera investeringsbudgeten 2014 planerades att samkommunen skulle lyfta 3,17 miljoner euro i nya budgetlån. På grund av att investeringsbudgeten inte kunde förverkligas enligt plan behövde samkommunen inte lyfta mera än 1,3 miljoner euro i nya lån. Samkommunen hade vid utgång-
36 • KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
en av året en kassa som skulle räcka till endast två dagars kassautbetalningar. Enligt ekonomiplanens finansieringskalkyl var målet att förbättra likviditeten med 315 000 euro under år 2014, men på grund av att samkommunen gjorde ett stort underskott och inte lyfte mer än 1,3 miljoner euro i nya lån, försämrades likviditeten med ca 424 000 euro under året. De finansiella intäkternas och kostnadernas netto var enligt budgeten 2014 negativt 248 100 euro medan nettot enligt bokslutet, tack vare den exceptionellt låga räntenivån, stannade vid ca minus 146 000 euro.
RESULTATRÄKNING
EKONOMI
RESULTATRÄKNING 1.1–31.12.2014, externa poster
Bokslut 2014
Budget 2014
%-jfr
Bokslut 2013
51 024 785,54 45 680 828,52 4 645 938,41 421 737,60 276 281,01
52 721 200 47 399 050 4 561 330 457 730 303 090
96,8 % 96,4 % 101,9 % 92,1 % 91,2 %
49 819 119,80 44 563 124,62 4 399 378,17 359 542,15 497 074,86
-50 791 069,20 -39 685 203,79 -30 930 167,57 -8 755 036,22 -4 111 675,97 -3 280 417,37 -537 134,90 -3 176 637,17
-51 747 280 -40 164 310 -31 091 560 -9 072 750 -4 452 370 -3 772 750 -517 260 -2 840 590
98,2 % 98,8 % 99,5 % 96,5 % 92,3 % 87,0 % 103,8 % 111,8 %
-48 468 478,52 -37 915 642,16 -29 428 249,97 -8 487 392,19 -3 721 843,95 -3 322 271,31 -526 890,99 -2 981 830,11
VERKSAMHETSBIDRAG FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader
233 716,34 -145 824,78 15 672,38 18 535,12 -91 206,49 -88 825,79
973 920 -248 100 31 500 12 000 -202 000 -89 600
24,0 % 58,8 % 49,8 % 154,5 % 45,2 % 99,1 %
1 350 641,28 -144 932,41 18 550,68 12 741,72 -86 675,49 -89 549,32
ÅRSBIDRAG AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Avskrivningar enligt plan
87 891,56 -835 871,96 -835 871,96
725 820 -725 820 -725 820
12,1 % 115,2 % 115,2 %
1 205 708,87 -747 042,71 -747 042,71
RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT (underskott)
-747 980,40
0
458 666,16
VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader
KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 • 37
EKONOMI
FINANSIERINGSANALYS bokslut 2014 bokslut 2013 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 87 892 1 205 709 Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel -36 117 51 774 -209 335 996 374
assaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -2 499 514 -3 953 205 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 1 001 486 134 235 Försäljn. inkomster av tillgångar bland bestående aktiva 181 371 -1 316 658 274 000
-3 544 969
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde
-2 548 596
-1 264 883
Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Kårkulla Fab 0 0 Minskning av utlåningen 78 594 78 594 67 761 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 1 921 945 0 Minskning av långfristiga lån -1 090 048 -410 088 Förändring av kortfristiga lån 41 412 873 309 1 969 Förändringar i eget kapital 0 Övriga förändringar av likviditeten Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital -63 473 107 367 Förändring av omsättningstillgångar Förändringar av fordringar -150 399 -268 703 Förändr. av räntefria skulder 103 098 -110 774 -267 870 Kassaflödet för finansieringens del 841 129 -769 564 Förändring av likvida medel
-423 755
-408 119 0
-429 206
-3 318 160
Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 291 587 715 341 Likvida medel 1.1 -715 341 -423 755 -4 033 501
38 • KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
67 761
-3 318 160
BALANSRÄKNING 31.12.2014 BALANSKONTON AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Förskottsbetalningar och pågående anläggningar Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar FÖRVALTADE MEDEL Donationsfondernas särskilda täckning RÖRLIGA AKTIVA Fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Resultatregleringar, fordringar Finansiella värdepapper Aktier och andelar Kassa och bank PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Överskott / underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott / underskott FÖRVALTAT KAPITAL Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Kortfristigt Totalsumma
EKONOMI
1.1.2014 2014 31.12.2014 Ingående balans Förändring Utgående balans 26 931 889 90 602 23 911 722 438 309 1 213 479 -124 442 18 737 291 641 345 655 122 -8 014 15 923 952 116 270 273 534 26 217 694 770 163 507 1 189 914 343 365 3 960 952 -78 594 984 749 2 976 203 -78 594 238 354 -74 351 238 354 -74 351 2 781 813 -273 355 2 066 472 150 399 2 066 472 150 399 1 299 287 424 827 410 922 -63 856 356 263 -210 572 44 44 715 298 -423 755 -26 931 889 -90 602 -9 793 777 747 980 -8 802 608 -532 503 -458 666 -458 666 1 206 647 -408 283 137 824 -264 081 6 761 -144 202 131 063 -16 729 829 -976 406 -8 475 907 -831 897 -8 253 922 -144 510
27 022 491 24 350 031 1 089 037 19 378 637 647 108 16 040 222 299 751 858 278 1 533 279 3 882 357 984 749 2 897 608 164 003 164 003 2 508 458 2 216 871 2 216 871 1 724 114 347 066 145 691 44 44 291 543 -27 022 491 -9 045 797 -8 802 608 -991 169 747 980 -270 459 -257 321 -13 139 -17 706 235 -9 307 803 -8 398 432
0 0
KÅRKULLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 AD, ombrytning Tiina Valve, Zeeland | Bilder Kårkullas fotoarkiv 0 Papper Edixion offset | Tryck Paino-Kaarina Oy 2015
KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 • 39
SPECIALOMSORG
KÅRKULLA SAMKOMMUN
Kårkullavägen 142, 21610 Kirjala Tfn 0247 431 222 (växel öppen vardagar kl. 9–15) fornamn.efternamn@karkulla.fi info@karkulla.fi
kårkulla.fi