Serviceutbud 2017 by Omslaget

SERVICEUTBUD

2017

INNEHÅLL

OM KÅRKULLA SAMKOMMUN I dag består verksamheten av . . . . . . . . . . . . . . . . . Hur får man service från Kårkulla samkommun . . . Brukaren i fokus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Delaktighet och självbestämmande . . . . . . . . . . . .

4 5 6 7

FAMILJ OCH BARN Omsorgsbyråtjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Uppgörandet av habiliteringsplaner . . . . . . . . . . . 12 Stödjande verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Familjevård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Temporär boendeservice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

UNGDOMSÅREN Omsorgsbyråtjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Uppgörandet av habiliteringsplaner . . . . . . . . . . . Stödjande verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Familjevård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Temporär boendeservice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Flyttningsförberedelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbetslivsorienterande service . . . . . . . . . . . . . . . Livsorienterande service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

15 18 18 18 20 20 21 21

VUXEN ÅLDER Omsorgsbyråtjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Uppgörandet av habiliteringsplaner . . . . . . . . . . . 26 Stödjande verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Familjevård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Temporär boendeservice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Fortgående boendeservice . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Arbetslivsorienterad service . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Livsorienterad service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

SENIORVERKSAMHET Omsorgsbyråtjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stödjande verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Familjevård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Temporär boendeservice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fortgående boendeservice . . . . . . . . . . . . . . . . . .

33 36 36 37 37

EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET Mobila experttjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Undersökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rehabilitering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Krisvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Missbrukarvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

40 40 41 42 42

OM KÅRKULLA SAMKOMMUN

”

VI VILL ATT ALLA SKA HA MÖJLIGHET ATT LEVA ETT SÅ GOTT LIV SOM MÖJLIGT.

OM KÅRKULLA SAMKOMMUN

OM KÅRKULLA SAMKOMMUN VI VILL ATT ALLA SKA HA MÖJLIGHET att leva ett så gott liv som möjligt tillsammans med andra människor. Samkommunen upprätthålls av samtliga 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland förutom kommunerna inom landskapet Åland. Fullmäktige har högsta beslutanderätten med en mandatperiod på fyra år. Antalet ledamöter väljs enligt antalet svenskspråkiga invånare i medlemskommunerna.

Samkommunen har ca 100 verksamhetspunkter i hela Svenskfinland och ca 1 000 anställda (inkl. vikarier). Samkommunen ger service åt ca 1 300 brukare och har ett befolkningsunderlag om 250 000 personer. Kårkullas målsättning är att erbjuda service av god kvalitet, som tillfredsställer brukarens, kundens och personalens behov. Vår huvudsakliga uppgift är att erbjuda service för personer med utvecklingsstörning. Vi strävar efter att erbjuda kontinuerlig individ- och familjecentrerad habilitering och service som stöder utveckling och samhällsdeltagande.

I DAG BESTÅR VERKSAMHETEN AV

Stödjande verksamhet

Familjevård

Boende

Arbete enligt socialvårdslagen Missbrukarvård

Flyttningsförberedelse

Livsorienterad service

Rådgivande verksamhet Undersökning Rehabilitering Krisvård

Korttidsvård Autismhandledning Mobila experttjänster

Arbetslivsorienterad service

OM KÅRKULLA SAMKOMMUN

HUR FÅR MAN SERVICE FRÅN KÅRKULLA SAMKOMMUN? OMSORGSBYRÅERNA UTGÖR inkörsporten till den service samkommunen erbjuder enligt lagen om specialomsorger om utvecklingsstörda och familjevårdarlagen. Byråerna är en länk mellan brukaren, hemkommunen och samkommunen. Servicen utformas i enlighet med hemkommunens önskemål och brukarens individuella behov. För varje person som får service enligt lagen om specialomsorger om utvecklingsstörda fastställs ett omsorgsprogram. Omsorgsprogrammet innehåller uppgifter om vilka omsorger som ges och uppgörs av samkommunen i samarbete med brukaren och hens företrädare samt hemkommunens socialvårdsmyndigheter. I och med omsorgsprogrammet åtar sig hemkommunen de ekonomiska förpliktelser som programmet medför. Ifall kommunen önskar avsluta avtalad service förutsätts kommunen meddela samkommunen om detta inom skälig tid. Ansvaret för att en individuell serviceplan uppgörs för alla brukare som erhåller socialvård ligger hos hemkommunen. Kårkulla samkommun har därtill valt att uppgöra individuella planer för internt bruk. Då det gäller serviceformen Arbete med stöd, service enligt socialvårdslagen eller missbrukarvård kontaktas respektive verksamhetsenhet direkt.

BRUKARE Med brukare avser vi den person som erhåller service av Kårkulla samkommun.

GRUNDER FÖR SERVICE OCH BESLUT • Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) • Socialvårdslag (1301/2014) • Lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) • Lag om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) • Lag om klientavgifter inom socialoch hälsovården (734/1992) • Lag om offentlighet i myndigheters verksamhet (621/1999) • Lag om personuppgifter (523/1999) • Förvaltningslag (434/2003) • Kommunallag (410/2015) • Lag om elektronisk behandling av klientuppgifter inom socialoch hälsovården (159/2007) • Lag om missbrukarvård (41/1986) • Familjevårdarlagen (263/2015) • Barnskyddslagen (417/2007)

KUND Med kund avser vi kommuner eller de som köper tjänster av Kårkullasamkommun.

OM KÅRKULLA SAMKOMMUN

BRUKAREN I FOKUS BRUKARENS SERVICEBEHOV

REVIDERING Analys av samtal Verksamhetsplanering Individuell planering

UTREDNINGAR Första kontakten Helhetsutredning Förslag till beslut om specialomsorg

UPPFÖLJNING, SÄSONGSSAMTAL Uppföljning av planer och överenskommelser Kvalitetsmätning

BESLUT Beslut om specialomsorg Beslut om vilken service? Var? När? Hur?

PLANERING Analys av samtalet Individuell plan

SÄSONGSSAMTAL Brukarens önskemål Kartläggning av brukarens behov Överenskommelser

BEHOVET AV STÖD?

LÄTT

TOTALT

MÅTTLIGT

STORT

OM KÅRKULLA SAMKOMMUN

DELAKTIGHET OCH SJÄLVBESTÄMMANDE UTGÅNGSPUNKTEN FÖR SAMKOMMUNENS MÄNNISKOSYN och all serviceproduktion är bru-

karens delaktighet och självbestämmande enligt FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Självbestämmanderätt och delaktighet bygger på att brukaren själv eller med nödvändigt stöd definierar sina behov och att verksamheten tillfredsställer dessa genom individuella lösningar. Delaktighet innebär att en person med funktionsnedsättning är en del av samhället och har samma grundrättigheter att bo, arbeta, studera, förverkliga sig själv o.s.v. som alla andra kommuninvånare. Helt avgörande för hur detta lyckas är att det finns stöd och service som svarar mot personens

behov och att personen är delaktig i att utforma denna service. För att stöda självbestämmandet och delaktighet används inom Kårkulla det socialpedagogiska arbetssättet. Det innebär att man med handlingsinriktade socialpedagogiska metoder lär brukaren att hitta sina egna resurser och att hjälpa sig själv. Till personalens roll hör socialpedagogiskt att stöda brukaren att föra sin talan (”advocacy”), ge brukaren möjlighet att påverka sitt eget liv genom egna val samt att aktivera brukaren och bana väg för en så jämlik och ändamålsenlig integrering i samhället som möjligt. Personalen går på vägledning enligt programmet ICDP (vägledande samspel). Vägledande samspel är ett positivt förhållningssätt där man är lyhörd för brukarens behov.

FAMILJ OCH BARN

”

JAG ÄR GLAD FÖR DET MESTA MEN IBLAND BLIR JAG ARG.

FAMILJ OCH BARN

OMSORGSBYRÅTJÄNSTER SOM FÖRSTA KONTAKT till Kårkulla samkommun fungerar de sju regionala omsorgsbyråerna som finns belägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Helsingfors och Borgå. Omsorgsbyråtjänsterna är ämnade för personer med utvecklingsstörning eller andra funktionsnedsättningar och för deras anhöriga. Omsorgsbyrån utgör en central länk mellan brukare och anhöriga, hemkommunen och samkommunen. På omsorgsbyrån erbjuds rådgivning, stöd och information samt möjlighet till bedömningar och tester. Besöken kan ske i barnets eget hem, på omsorgsbyrån eller exempelvis på dagvårdsenheten eller i skolan. Det mångprofessionella teamet på omsorgsbyrån består i allmänhet av socialkuratorer, psykologer och pedagogiska handledare. Det handlar om nätverksarbete som karaktäriseras av ett nära samarbete mellan de olika yrkesgrupperna och en helhetsmässig syn på varje brukares behov. Servicen är individuellt planerad och strukturerad. Den individuella planen (IP) är Kårkullas interna verktyg, där brukarens målsättningar och framtidsplaner framgår. Planen görs upp i samband med ett IP-möte där brukaren och dennes nätverk samlas. IP utgör en konkret handlingsplan med ansvarspersoner för varje delområde och

fungerar samtidigt som en sammanställning av brukarens servicehelhet. Omsorgsbyråerna erbjuder olika instanser utanför organisationen brukarcentrerad handledning och konsultation kring olika former av funktionsnedsättning och deras konsekvenser. Målsättningen är att dels ge kunskap som stöder det helhetsmässiga habiliteringsarbetet kring personer i olika åldrar, dels att stöda nätverkens psykiska orkande i arbetet. Omsorgsbyråernas mångprofessionella team använder sig av EUC:s mobila tjänster i form av regionala autismhandledare och talterapeuter. Vid behov anlitas Expert- och utvecklingscentret som består av läkare, pedagogisk handledare, fysioterapeut, musikterapeut, utvecklare samt ledande psykolog, terapeut och kurator. Det är alltid hemkommunen som beviljar servicen och kontakten kan initieras exempelvis via hemkommunens handikappservice eller via sjukvården efter ett läkarbesök eller en undersökningsperiod. Även brukaren själv eller anhöriga kan direkt ta kontakt med omsorgsbyrån. Kontakten kan påbörjas redan vid spädbarnsåldern. Omsorgsbyrån följer med barnets utveckling och stöder familjen vid viktiga vägskäl i livet.

FAMILJ OCH BARN

SOCIALKURATORNS TJÄNSTER Utredning av servicebehov:

Socialkuratorn utreder vilken service barnet/familjen är i behov av och informerar om vilken service Kårkulla samkommun kan erbjuda. Den första kontakten sker ofta som hembesök. Barnets livssituation och förändringar i servicebehovet följs upp kontinuerligt. Tillsammans med barnets familj planeras och förverkligas övergångsskeden i livet såsom dagis- och skolstart och senare korttidsvård och boende.

Omsorgsprogram och betalningsförbindelser:

Serviceformerna och deras omfattning överenskommes med kommunens socialarbetare. Den service som barnet och familjen blivit beviljad antecknas i ett omsorgsprogram eller i en betalningsförbindelse, där kommunen förbinder sig att bekosta servicen. Socialkuratorn bereder omsorgsprogrammen och anhåller om betalningsförbindelser.

Rådgivning och stöd:

Barnet och familjen kan få rådgivning kring socioekonomiska frågor, kommunernas servicestruktur och serviceformer för barn med utvecklingsstörning. Socialkuratorn erbjuder stöd och handledning gällande sociala förmåner såsom ansökningar till Folkpensionsanstalten och till kommunen.

Administration av familjevård och stödpersoner: För de barn som är i behov av familjevård söker socialkuratorn i samråd med familjen en lämplig familjevårdare. Socialkuratorn gör hembesök till blivande familjevårdare och utreder deras lämplighet samt ansvarar för att göra upp uppdragsavtal. Stödpersonernas uppdragsavtal uppgörs också av socialkuratorn.

PSYKOLOGENS TJÄNSTER Stöd för individuella behov:

Omsorgspsykologen fungerar utgående från sin psykologiska specialkunskap som sakkunnig i omsorgsbyråns mångprofessionella team och erbjuder service åt barn med funktionsnedsättning och deras familjer i ett livscykelperspektiv. Då det fötts ett barn med funktionsnedsättning i en familj kan psykologen i ett tidigt skede göra hembesök och följa upp familjen med känslomässigt stöd för att underlätta föräldrarnas orienteringsprocess i den nya livssituationen.

Psykologsamtal:

Psykologen erbjuder samtalsstöd för barnet själv, föräldrarna, syskon och andra nära familjemedlemmar och ger information om vad funktionsnedsättningen kan medföra för det enskilda barnet och familjen.

Psykologiska utredningar:

Genom att kartlägga barnets förmågor och färdigheter

klargörs barnets behov och föräldrarna stöds i sitt föräldraskap. Vid speciella perioder som inför skolstart, avslutande av grundskolan eller vid preciserande av en diagnos gör psykologen på begäran olika psykologiska tester och bedömningar.

Konsultation och krisarbete:

Inom ramen för nätverksarbete och samarbetsgrupper ger psykologen stöd till barnet i daghem och skola samt till personal som på olika sätt jobbar med barnet. I samband med övergångsfaser i barnets liv då det byter mellan dagvård och skola följs barnet upp gällande behövliga stödinsatser.

Utlåtanden, intyg och rekommendationer:

I familjens kontakt med olika instanser och myndigheter skriver psykologen enligt de behov som finns intyg, utlåtanden och rekommendationer för att barnet och familjen ska få tillgång till så relevant stöd som möjligt.

PEDAGOGISKA HANDLEDARENS TJÄNSTER Familje- och nätverkscentrerat arbete:

Pedagogiska handledarens arbete är socialpedagogiskt och specialpedagogiskt inriktat. Målet med pedagogisk handledningen är ökad delaktighet och självständighet för barnet i vardagen. Arbetet är familje- och nätverkscentrerat,

pedagogiska handledaren besöker barnet i dess naturliga omgivning enligt barnets och omgivningens behov.

Arbete för barnets helhetsutveckling:

Barnet och personer i dess näromgivning kan få peda-

FAMILJ OCH BARN

gogisk handledning redan från babyåldern. Pedagogiska handledningens tyngdpunkter i arbetet med barn är tidig stimulering och kommunikation. Målet är att främja barnets helhetsutveckling samt att förebygga senare problem i t.ex. kommunikation och beteende. Då barnet har börjat dagis/skolan kan den pedagogiska handledaren hjälpa personalen att hitta passande former för enskilda barn i stödjandet av lekutveckling samt utveckling av sociala och kommunikativa färdigheter.

Samarbete med talterapeuten:

Pedagogiska handledaren samarbetar med omsorgens talterapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Pedagogiska handledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK - alternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kroppsspråk, föremål, bilder, tecken och tekniska applikationer).

MOBILA EXPERTTJÄNSTER AUTISMHANDLEDARENS TJÄNSTER Handledning kring autismspektrumtillstånd:

Målet med autismhandledningen är att möjliggöra ett förutsägbart, innehållsrikt och hanterbart liv för barnet genom att öka förståelsen och kunskapen om autistiskt beteende och tänkande. Autismhandledaren ger information om autismspektrumtillstånd (AST) och kartlägger tillsammans med barnets omgivning hens färdigheter och behov. Autismhandledaren utvecklar och utvärderar användning av ålders- och färdighetsenliga hjälpmedel samt andra åtgärder och handleder nätverket i användning av dessa (t.ex. schema). Autismhandledaren handleder också kring förebyggande och bemötande av utmanande beteende. Autismhandledaren ger även konsultationer

kring personer som inte har AST, men som drar nytta av strukturerad och tydliggörande verksamhet (t.ex. personer med djup/grav utvecklingsstörning och personer med andra neuropsykiatriska tillstånd).

Samarbete med talterapeuten:

Autismhandledaren samarbetar med omsorgens talterapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Autismhandledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK – alternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kroppsspråk, föremål, bilder, tecken och tekniska applikationer).

TALTERAPEUTENS TJÄNSTER Utveckling av språk och kommunikation:

Omsorgens talterapeuter har specialkunnande om utveckling av språk och kommunikation hos barn med utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd. Specialkunnande behövs för att kunna bedöma och följa upp barnets kommunikationsutveckling då utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd sätter sin prägel på hens prestationer. Talterapeuten deltar i planering av habilitering samt handleder anhöriga och t.ex. dagispersonal i frågor som gäller utveckling av språk och kommunikation (bl.a. växelverkan, språkförståelse, oralmotorik, tal och AKK – alternativ och kompletterande kommunikation). Talterapeuten besöker barnet i hens närmiljö (hem/dagis/skola) enligt barnets och omgivningens behov. Arbetet är familjecentrerat och miljöinriktat och samarbetet med andra aktörer kring barnet utgör en viktig del av talterapeutens arbete.

Regelbunden uppföljning:

Alla barn under skolåldern (som har omsorgsprogram) följs regelbundet upp eller vid behov av specialomsorgens

talterapeut. Antalet besök kan variera 1-6 ggr/år beroende på behovet. I besöket deltar också vårdnadshavarna samt Kårkullas pedagogiska handledare. Vårdnadshavarna får samtidigt handledning i hur de bäst kan stödja barnets utveckling. Regelbunden uppföljning görs för att fånga upp specifika avvikelser och fördröjningar i kommunikationsutvecklingen och för att sedan kunna planera stödåtgärder och habilitering.

Övriga tjänster:

Talterapeuterna erbjuder också kommunikationsträning för andra än omsorgstagarna inom Kårkulla samkommun. Hemkommunens socialtjänst kan bevilja kommunikationshandledning som behovsprövad anpassningsträning enligt lagen för stöd och service på grund av handikapp. Kommunikationshandledning kan komma i fråga då omgivningen behöver handledning i användning av alternativa och komplettarande kommunikationsmedel (AKK). Kommunikationshandledning kan rekommenderas av talterapeut eller annan expert inom socialoch hälsovården.

FAMILJ OCH BARN

UPPGÖRANDET AV HABILITERINGSPLANER (FOLKPENSIONSANSTALTEN) EN STOR DEL AV BARNEN är i behov av individuell medicinsk habilitering dvs. en eller flera av följande: talterapi, musikterapi, ergoterapi, fysioterapi, ridterapi (som en del av ergo- eller fysioterapi), neuropsykologisk rehabilitering. Den medicinska rehabiliteringen för barn med svår funktionsnedsättning baseras på en rehabiliteringsplan som uppgjorts i samarbete mellan barnet/familjen, läkaren och ett multiprofessionellt team. Utöver brukaren kan också en anhörig eller närstående delta i uppgörandet

av planen och vid behov FPA:s serviceproducent. Kårkullas multiprofessionella team som består av läkaren, psykologen, talterapeuten och vid behov andra terapeuter tar ställning till terapibehovet och gör bedömningar varefter en habiliteringsplan för FPA skrivs. Planen uppgörs för minst ett och högst tre år och den undertecknas av läkaren. Multiprofessionella teamets uppföljningar och bedömningar samt rekommendationer behövs alltid vid förnyandet av habiliteringsplanen.

STÖDJANDE VERKSAMHET STÖDPERSON:

Den stödjande verksamheten riktar sig till barn som bor i föräldrahemmet. Stödpersonens huvuduppgift är att stödja och hjälpa enligt familjens önskemål. Stödet ges i

FAMILJEVÅRD OMFATTAR VÅRD, FOSTRAN OCH OMSORG UTANFÖR DET EGNA HEMMET.

barnets hem, som en form av avlastning för föräldrarna. Stödpersonens insats är beroende av behov och avtal med berörda.

FAMILJ OCH BARN

FAMILJEVÅRD FAMILJEVÅRD OMFATTAR vård, fostran och omsorg utanför det egna hemmet. Målet med familjevård är att ge den vårdade en möjlighet till ett familjeliv, nära relationer, att främja bastryggheten och den sociala utvecklingen (Familjevårdarlagen 263/2015 1 §). Kårkulla rekryterar, förmedlar och utbildar familjer för olika familjevårdsuppdrag. Familjevårdarna får kontinuerligt stöd och handledning samt möjlighet att delta i årliga fortbildnings- och rekreationstillfällen. Familjevård kan ordnas som en tillfällig lösning eller som fortgående familjevård. Familjevårdsverksamheten riktar sig till familjer i behov av förebyggande insatser eller som extra stöd under svåra perioder. Familjevården kan också vara en permanent lösning för familj som inte har möjlighet att ta hand om sitt barn. Verksamheten är barncentrerad, varje barn placeras i en noggrant utvald familj som motsvarar barnets individuella egenskaper, utveckling och behov. Familjevårdaren fungerar på basis av uppdragsavtal, där bl.a. rättigheter, skyldigheter och ersättningar till familjevården framgår. Familjevård kan ordnas på basen av barnskyddslagen eller lagen om specialomsorger om utveck-

lingsstörda. Prövotiden oberoende av familjevårdsform är fyra månader.

FORTGÅENDE FAMILJEVÅRD:

En placering i fortgående familjevård är det primära alternativet för barn som inte kan bo med sina föräldrar. Syftet är att ge barnet ett hem som uppväxt- och livsmiljö, med möjlighet till normalt familjeliv, anknytning, stabilitet och nära, ofta livslånga förhållanden. Den fortgående familjevården behöver kompletteras med daghem, skola och fritidsaktiviteter.

TILLFÄLLIG FAMILJEVÅRD:

Verksamheten riktar sig till barn vars vårdnadshavare behöver få avlastning eller är tillfälligt förhindrade att ta hand om vården. I en stödfamilj får barnet regelbundet umgås med stödfamiljen, endera några timmar åt gången eller till exempel över en helg. I stödfamiljen får barnet uppleva en trygg miljö samtidigt som familjen får ork att bättre klara av vardagen. Även enskilda personer kan fungera som stödfamilj. Tillfällig familjevård övergår till fortgående familjevård om den sammanhängande perioden överstiger 30 dygn.

TEMPORÄR BOENDESERVICE KORTTIDSVÅRD I FORM AV AVLASTNING 0–18 ÅR:

Korttidsvård innebär planerad vistelse på enhet i regionen, som kan vara en boendeenhet eller en enhet för daglig verksamhet. Vistelsens längd framgår i omsorgsprogrammet. Korttidsvård kan fungera som avlastning för närståendevård eller då situationen det kräver i familjen, korttidsvård kan även vara regelbundet återkommande. Korttidsvård kan ges från ett dygn till högst tre månader i ett sträck. Det finns möjlighet att ordna korttidsvård dagtid under vardagar vid korttidsenhet s.k. hemmadagar vid t.ex. skolornas lov. Vid korttidsenheterna ges grundvård och omsorg. Extra resurskrävande korttidsvård kan erbjudas för barn under tre år samt för barn och unga med ett stort vårdbehov eller utmanande beteende.

KORTTIDSVÅRD I FORM AV MORGONVÅRD/ EFTERMIDDAGSVÅRD:

Morgonvård/eftermiddagsvård riktar sig till barn som bor med sina vårdnadshavare och som behöver tillsyn under morgonen eller eftermiddagen. Servicen ges vid lämplig närbelägen verksamhetsenhet.

TILLFÄLLIG TILLÄGGSRESURS Vid tillfälliga förändringar i hälsotillstånd, efter sjukhusvistelser/operationer och vid livets sista skede är det möjligt med en tillfällig extra resurs enligt överenskommelse med kunden. Resursen är tidsbestämd, maximalt tre månader.

UNGDOMSÅREN

”

IBLAND HAR JAG SVÅRT ATT SÄGA VAD JAG VILL, MEN JAG FÅR HJÄLP MED DET.

UNGDOMSÅREN

OMSORGSBYRÅTJÄNSTER SOM FÖRSTA KONTAKT till Kårkulla samkommun fungerar de sju regionala omsorgsbyråerna som finns belägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Helsingfors och Borgå. Omsorgsbyråtjänsterna är ämnade för personer med utvecklingsstörning eller andra funktionsnedsättningar och för deras anhöriga. Omsorgsbyrån utgör en central länk mellan brukare och anhöriga, hemkommunen och samkommunen. På omsorgsbyrån erbjuds rådgivning, stöd och information samt möjlighet till bedömningar och tester. Besöken kan ske i den unga brukarens eget hem, på omsorgsbyrån eller exempelvis i skolan. Det mångprofessionella teamet på omsorgsbyrån består i allmänhet av socialkuratorer, psykologer och pedagogiska handledare. Det handlar om nätverksarbete som karaktäriseras av ett nära samarbete mellan de olika yrkesgrupperna och en helhetsmässig syn på varje brukares behov.

Servicen är individuellt planerad och strukturerad. Den individuella planen (IP) är Kårkullas interna verktyg, där den unga brukarens målsättningar och framtidsplaner framgår. Planen görs upp i samband med ett IP-möte där den unga och dennes nätverk samlas. IP utgör en konkret handlingsplan med ansvarspersoner för varje delområde och fungerar samtidigt som en sammanställning av brukarens servicehelhet. Omsorgsbyråerna erbjuder olika instanser utanför organisationen brukarcentrerad handledning och konsultation kring olika former av funktionsnedsättning och deras konsekvenser. Målsättningen är att dels ge kunskap som stöder det helhetsmässiga habiliteringsarbetet kring personer i olika åldrar, dels att stöda nätverkens psykiska orkande i arbetet. Omsorgsbyråernas mångprofessionella team använder sig av EUC:s mobila tjänster i form av regionala autismhandledare och talterapeuter. Vid behov anlitas Expert- och utvecklingscentret som består av läkare, pedagogisk handledare, fysioterapeut, musikterapeut, utvecklare samt ledande psykolog, terapeut och kurator. Det är alltid hemkommunen som beviljar servicen och kontakten kan initieras exempelvis via hemkommunens handikappservice eller via sjukvården efter ett läkarbesök eller en undersökningsperiod. Även brukaren själv eller anhöriga kan direkt ta kontakt med omsorgsbyrån. Omsorgsbyrån följer med den unga brukarens utveckling och stöder familjen vid viktiga vägskäl i livet.

PÅ OMSORGSBYRÅN ERBJUDS RÅDGIVNING, STÖD OCH INFORMATION SAMT MÖJLIGHET TILL BEDÖMNINGAR OCH TESTER.

UNGDOMSÅREN

SOCIALKURATORNS TJÄNSTER Utredning av servicebehov:

Socialkuratorn utreder vilken service den unga brukaren/ familjen är i behov av och informerar om vilken service Kårkulla samkommun kan erbjuda. Den första kontakten sker ofta som hembesök. Den unga brukarens livssituation och förändringar i servicebehovet följs upp kontinuerligt. Tillsammans med den unga planeras och förverkligas övergångsskeden i livet såsom skolstart och senare korttidsvård, boende, arbete och meningsfull sysselsättning.

Omsorgsprogram och betalningsförbindelser:

Serviceformerna och deras omfattning överenskommes med kommunens socialarbetare. Den service som den unga brukaren blivit beviljad antecknas i ett omsorgsprogram eller i en betalningsförbindelse, där kommunen förbinder sig att bekosta servicen. Socialkuratorn bereder omsorgsprogrammen och anhåller om betalningsförbindelser.

Rådgivning och stöd:

Den unga brukaren och anhöriga kan få rådgivning kring socioekonomiska frågor, kommunernas servicestruktur och serviceformer för personer med utvecklingsstörning. Socialkuratorn erbjuder stöd och handledning gällande sociala förmåner såsom ansökningar till Folkpensionsanstalten och till kommunen. Då den unga exempelvis ska flytta eller inleda en ny verksamhetsform koordinerar socialkuratorn denna process och stöder hen och anhöriga.

Administration av familjevård och stödpersoner: För de personer som är i behov av familjevård söker socialkuratorn i samråd med familjen en lämplig familjevårdare. Socialkuratorn gör hembesök till blivande familjevårdare och utreder deras lämplighet samt ansvarar för att göra upp uppdragsavtal. Stödpersonernas uppdragsavtal uppgörs också av socialkuratorn.

PSYKOLOGENS TJÄNSTER Stöd för individuella behov:

En ungdom eller ung vuxen med funktionsnedsättning behöver i olika grad psykiskt stöd för att hantera omvälvande utvecklingskriser och växa in i rollen som självständig vuxen. Funktionsnedsättning kan medföra att frigörelseprocessen senareläggs och såväl den unge själv som familjen kan behöva stöd och handledning i frågor kring beroende och självständighet.

Psykologsamtal:

Psykologen erbjuder den unga brukaren enskilda samtal eller deltagande i samtalsgrupper. Samtalen ger möjlighet för den unga att bearbeta frågor kring utveckling, självbild, relationer och sexualitet. Samtalen utgår från den unga brukarens kognitiva nivå och utmärks av flexibilitet gällande metod, tidsanvändning och mottagningsplats. Den unga kan även få stöd i att hitta lösningar gällande val av rätt boendealternativ och studieplats. Samtalsstöd erbjuds även till den unga brukarens familj och kan omfatta stöd vid utvecklingskriser eller då den unga uppvisar ohälsa kopplad till psykiska störningar.

Psykologiska utredningar:

Psykologen erbjuder utredningar som omfattar psykologiska test gällande utveckling och kognitiv nivå. Därtill erbjuds bedömningar, kartläggningar och observationer av vardaglig funktionsförmåga vid olika tillstånd. Kartläggning av psykisk status gällande depression och ångesttillstånd samt andra tillkommande psykiska störningar sker utgående från klinisk observation, bedömningsinstrument och samtal.

Konsultation och krisarbete:

Psykologen erbjuder stöd och handledning till personal, anhöriga och nätverk för att stödja den unga brukaren till en god helhetsmässig utveckling. Brukarens omgivning ges information gällande sexualitetens olika aspekter vid ungdomsutveckling.

Utlåtanden, intyg och rekommendationer:

Psykologen skriver utlåtanden, intyg och rekommendationer gällande de behov som uppstår i den unga brukarens liv.

PEDAGOGISKA HANDLEDARENS TJÄNSTER Nätverkscentrerat arbete:

Pedagogiska handledarens arbete är socialpedagogiskt och specialpedagogiskt inriktat. Målet med den pedagogiska handledningen är ökad delaktighet och självständighet

i vardagen. Pedagogiska handledaren besöker den unga brukaren i dennes naturliga omgivning enligt hens och omgivningens behov. Arbetet är nätverkscentrerat och arbetet görs i den ungas egen miljö.

UNGDOMSÅREN

Stöd i övergångsskedet:

Pedagogiska handledningens tyngdpunkter i arbetet med ungdomar består av att stöda den unga och dennes nätverk i tonåren och vid övergångsskeden från livet i barndomshemmet till vuxenliv. Överföring av information samt planering av och handledning kring stödjande pedagogiska åtgärder hör till den pedagogiska handledarens uppgifter i brukarens ungdomsår. Individuella begåvningsstödjande hjälpmedel möjliggör största möjliga självständighet, ökar delaktigheten och jämlikheten samt förebygger problemskapande beteende.

Samarbete med talterapeuten:

Pedagogiska insatser kan bestå bl.a. av kartläggning av färdigheter och behov på olika delområden t.ex. ADL (aktiviteter i det alldagliga livet), ändamålsenlig fritid, lämplig stimulering, sysselsättning och kommunikation. Pedagogiska handledaren samarbetar med omsorgens talterapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Pedagogiska handledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK - alternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kroppsspråk, föremål, bilder, tecken och tekniska applikationer).

MOBILA EXPERTTJÄNSTER AUTISMHANDLEDARENS TJÄNSTER Handledning kring autismspektrumtillstånd:

Målet med autismhandledningen är att möjliggöra ett förutsägbart, innehållsrikt och hanterbart liv för den unga genom att öka förståelsen och kunskaperna om autistiskt beteende och tänkande. Autismhandledaren ger information om autismspektrumtillstånd (AST) och kartlägger tillsammans med den unga och hens omgivning hens färdigheter och behov. Autismhandledaren utvecklar och utvärderar användning av ålders- och färdighetsenliga hjälpmedel och andra åtgärder samt handleder nätverket i användning av dessa (t.ex. schema). Autismhandledaren handleder också kring förebyggande och bemötande av utmanande beteende. Autismhandledaren ger även kon-

sultationer kring personer som inte har AST, men som drar nytta av strukturerad och tydliggörande verksamhet (t.ex. personer med djup/grav utvecklingsstörning, personer med andra neuropsykiatriska tillstånd).

Samarbete med talterapeuten:

Autismhandledaren samarbetar med omsorgens talterapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Autismhandledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK - alternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kroppsspråk, föremål, bilder, tecken och tekniska applikationer).

TALTERAPEUTENS TJÄNSTER Uppföljning av kommunikationsutveckling:

Omsorgens talterapeuter har specialkunnande om språk och kommunikation hos personer med utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd. Specialkunnande behövs för att kunna bedöma och följa upp den unga brukarens kommunikationsutveckling då utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd sätter sin prägel på dennes prestationer.

Familje- och nätverkscentrerat arbete:

Talterapeuten deltar i planering av habilitering samt handleder anhöriga och personal i frågor som gäller språk och kommunikation (bl.a. växelverkan, språkförståelse, oralmotorik, tal, AKK – alternativ och kompletterande kommunikation). Talterapeuten besöker den unge i dennes närmiljö (hem/skola/boende/dagverksamhet) enligt

dennes och omgivningens behov. Arbetet är familje- och nätverkscentrerat samt miljöinriktat och samarbetet med andra aktörer kring brukaren utgör en viktig del av talterapeutens arbete.

Övriga tjänster:

UNGDOMSÅREN

UPPGÖRANDET AV HABILITERINGSPLANER (FOLKPENSIONSANSTALTEN) EN STOR DEL AV DE UNGA BRUKARNA är i behov av individuell medicinsk habilitering dvs. en eller flera av följande: talterapi, musikterapi, ergoterapi, fysioterapi, ridterapi (som en del av ergo- eller fysioterapi), neuropsykologisk rehabilitering. Den medicinska rehabiliteringen för personer med svår funktionsnedsättning baseras på en rehabiliteringsplan som uppgjorts i samarbete mellan brukaren, läkaren och ett multiprofessionellt team. Utöver den unga brukaren kan också en anhörig eller närstå-

ende delta i uppgörandet av planen och vid behov FPA:s serviceproducent. Kårkullas multiprofessionella team som består av läkaren, psykologen, talterapeuten och vid behov andra terapeuter tar ställning till terapibehovet och gör bedömningar varefter en habiliteringsplan för FPA skrivs. Planen uppgörs för minst ett och högst tre år och den undertecknas av läkaren. Multiprofessionella teamets uppföljningar och bedömningar samt rekommendationer behövs alltid vid förnyandet av habiliteringsplanen.

STÖDJANDE VERKSAMHET STÖDPERSON:

Verksamheten riktar sig till personer inom boendeverksamhet eller till personer som bor hemma. Som stödperson har man en vänskapsliknande relation med huvuduppgift att stödja och hjälpa på personens egna villkor och

önskemål. Stödpersonsverksamheten kan ske i personens eget hem, speciellt då det gäller unga som bor hemma där föräldrarna behöver avlastning. Stödpersonens insats är beroende av behov och avtal med berörda.

FAMILJEVÅRD FAMILJEVÅRD OMFATTAR vård, fostran och omsorg utan för det egna hemmet. Målet med familjevård är att ge den vårdade en möjlighet till ett familjeliv, nära relationer, att främja bastryggheten och den sociala utvecklingen (Familjevårdarlagen 263/2015 1 §). Kårkulla rekryterar, förmedlar och utbildar familjer för olika familjevårdsuppdrag. Familjevårdarna får kontinuerligt stöd och handledning samt möjlighet att delta i årliga fortbildnings- och rekreationstillfällen. Familjevård kan ordnas som en tillfällig lösning eller som fortgående familjevård. Familjevårdsverksamheten riktar sig till familjer i behov av förebyggande insatser eller som extra stöd under svåra perioder. Familjevården kan också vara en permanent lösning för familj som inte har möjlighet att ta hand om sin ungdom. Familjevårdaren fungerar på basis av uppdragsavtal, där bl.a. rättigheter, skyldigheter och ersättningar till familjevården framgår. Familjevård kan ordnas på basen av barn-

skyddslagen eller lagen om specialomsorger om utvecklingsstörda. Prövotiden oberoende av familjevårdsform är fyra månader.

FORTGÅENDE FAMILJEVÅRD:

Fortgående familjevård kan vara en alternativ boendeform. Syftet är att ge den unga ett hem som uppväxtoch livsmiljö, med möjlighet till familjeliv, anknytning, stabilitet och nära förhållanden. Den fortgående familjevården behöver kompletteras med skola/utbildning och fritidsaktiviteter.

TILLFÄLLIG FAMILJEVÅRD:

Verksamheten riktar sig till ungdomar vars vårdnadshavare behöver få avlastning eller är tillfälligt förhindrade att ta hand om vården. I en stödfamilj får den unga regelbundet umgås med stödfamiljen, endera några timmar åt gången eller till exempel över en helg. I stödfamiljen får hen uppleva en trygg miljö samtidigt som familjen får ork att bättre klara av vardagen. Tillfällig familjevård övergår till fortgående familjevård om den sammanhängande perioden överstiger 30 dygn.

UNGDOMSÅREN

”

JAG TYCKER BÅDE OM ARBETE OCH OM FRITID.

UNGDOMSÅREN

TEMPORÄR BOENDESERVICE KORTTIDSVÅRD I FORM AV AVLASTNING:

Korttidsvård innebär planerad vistelse på enhet i regionen. Vistelsens längd framgår i omsorgsprogrammet. Korttidsvård kan fungera som avlastning för närståendevård eller då situationen det kräver i familjen, korttidsvård kan även vara regelbundet återkommande. Det finns möjlighet att ordna korttidsvård dagtid under vardagar vid korttidsenhet s.k. hemmadagar vid t.ex. skolornas lov. Korttidsvård kan ges från ett dygn till högst tre månader i ett sträck. Vid korttidsenheterna ges grundvård och omsorg.

KORTTIDSVÅRD I FORM AV BOENDETRÄNING:

Boendeträningens målsättning är att kartlägga den unga brukarens önskemål och färdigheter inför valet av perma-

nent boendeform. Boendeträning sker i samarbete med hela familjen. Boendeträning ges till personer i alla åldrar och som i sitt omsorgsprogram har en uttalad önskan att flytta hemifrån. Boendeträning ges vid enheter för korttidsvård.

INTERNATBOENDE:

Internatboende är en boendeform som stöder självständighetsprocessen och habiliteringen till ett vuxet liv under skolveckans vardagar. Det är till för personer som studerar på andra stadiet och behöver boendestöd under skolveckan. Beviljande av internatplats sker i samarbete med skola och hemkommun.

FLYTTNINGSFÖRBEREDELSE Det erbjuds flyttningsförberedelse till brukare och anhöriga före brukaren flyttar från sitt föräldrahem till ett eget hem. Syftet med flyttningsförberedelsen är att anhöriga och brukare ska vara förberedda inför denna livsföränd-

ring. Detta sker genom olika tillfällen där man träffar andra som är eller har varit i samma situation under ledning av sakkunnig personal.

UNGDOMSÅREN

ARBETSLIVSORIENTERAD SERVICE VERKSAMHETEN BESTÅR av tillverkning av egna varor och produktion av tjänster samt underleverantörsarbeten eller andra individuellt anpassade arbetsuppgifter. Förutom olika arbetsuppgifter ges möjlighet till fysiska och kulturella aktiviteter samt inslag av vuxenutbildning och socialträning.

heter, försäkringsbolag, projekt och kommuner. Servicen är i regel tidsbunden, men kan också erbjudas tillsvidare. Avgiften uppbärs separat om övrig service inte erhålls av samkommunen. I övriga fall uppbärs avgift enligt den individuella kategorin.

UNGDOMSVERKSTADEN TROJA:

Troja finns i Åbo och riktar sig främst till ungdomar mellan 15-29 år, men alla är välkomna oberoende av ålder eller modersmål. Det kan vara fråga om att man avbrutit studierna, inte kommit in på någon utbildning, inte vet vad man vill göra i framtiden eller att man är arbetslös. I Troja finns verkstad, kök, datasal, vardagsrum samt ett vitt rum för ljusterapi. I verkstaden hålls olika workshops och i köket görs lunch till 30 personer dagligen.

ARBETE MED STÖD:

Service enligt metoden Arbete med stöd omfattar stöd och handledning till en person som i regel är arbetssökande och behöver individuellt anpassat stöd för sin placering på den öppna arbetsmarknaden. Servicehelheten består av kartläggning av den arbetssökandes förmågor, önskemål och möjligheter, hjälp till sökande och val av arbetsplats, inlärning på arbetsplatsen och anpassning av arbetsuppgifter samt stöd och information till arbetsgivaren och kontakter till den arbetssökandes nätverk. Service enligt metoden Arbete med stöd kan ges parallellt med andra arbetsmarknadspolitiska och rehabiliterande åtgärder. Arbetspraktik för personer under 25 år går under ungdomsgarantin. Servicen erbjuds arbetskraftsmyndig-

UTLOKALISERAD ARBETSVERKSAMHET:

Arbetsveckans och -dagens längd kan variera beroende på personens och arbetsplatsens behov eller önskemål. Det är möjligt att kombinera utlokaliserad arbetsverksamhet med verksamhet vid samkommunens verksamhetsenhet. Utlokaliserad arbetsverksamhet kan ske i form av arbetslivsorientering eller som fortgående verksamhet. I verksamheten används erfarenheter och kunskap från metoden Arbete med stöd.

Kårkulla samkommun erbjuder dagtid Arbetslivsorienterad service (ALO) och Livsorienterad service (LO). Med denna indelning vill samkommunen klargöra skillnaden mellan service med inriktning på arbete i olika former och service som främst stöder vardagsfunktionen.

LIVSORIENTERAD SERVICE SYFTET FÖR LIVSORIENTERANDE SERVICE (LO) är att ge sysselsättning och stimulans, fysiska aktiviteter och möjlighet att umgås med andra personer och grupper. Verksamheten baserar sig på individuellt anpassad sysselsättning, upplevelser och stimulans utgående från vars och ens behov och förutsättningar. Verksamheten bygger på regelbundenhet och struktur och erbjuder en god och trygg miljö för interaktion och kommunika-

tion. Vid behov används och utvecklas olika begåvnings-, kommunikations- och andra hjälpmedel. Verksamheten är knuten till en enhet. Livsorienterad service är till för personer med grav utvecklingsstörning, multihandikappade personer och personer med autismspektrumtillstånd eller andra grava funktionsnedsättningar. Gemensamt för målgruppen är ett mångsidigt och fortgående hjälp- och stödbehov samt regelbunden vägledning.

VUXEN ÅLDER

”

NÄRHET OCH SÄLLSKAP ÄR VIKTIGT.

VUXEN ÅLDER

riseras av ett nära samarbete mellan de olika yrkesgrupperna och en helhetsmässig syn på varje brukares behov. Servicen är individuellt planerad och strukturerad. Den individuella planen (IP) är Kårkullas interna verktyg, där brukarens målsättningar och framtidsplaner framgår. Planen görs upp i samband med ett IP-möte där brukaren och dennes nätverk samlas. IP utgör en konkret handlingsplan med ansvarspersoner för varje delområde och fungerar samtidigt som en sammanställning av brukarens servicehelhet. Omsorgsbyråerna erbjuder olika instanser utanför organisationen brukarcentrerad handledning och konsultation kring olika former av funktionsnedsättning och deras konsekvenser. Målsättningen är att dels ge kunskap som stöder det helhetsmässiga habiliteringsarbetet kring personer i olika åldrar, dels att stöda nätverkens psykiska orkande i arbetet. Omsorgsbyråernas mångprofessionella team använder sig av EUC:s mobila tjänster i form av regionala autismhandledare och talterapeuter. Vid behov anlitas Expert- och utvecklingscentret som består av läkare, talterapeuter, fysioterapeut, musikterapeut, utvecklare samt ledande psykolog, terapeut och kurator. Det är alltid hemkommunen som beviljar servicen och kontakten kan initieras exempelvis via hemkommunens handikappservice eller via sjukvården efter ett läkarbesök eller en undersökningsperiod. Även brukaren själv eller anhöriga kan direkt ta kontakt med omsorgsbyrån.

OMSORGSBYRÅN UTGÖR EN CENTRAL LÄNK TILL BRUKARE OCH ANHÖRIGA.

VUXEN ÅLDER

SOCIALKURATORNS TJÄNSTER Utredning av servicebehov:

Rådgivning och stöd:

Omsorgsprogram och betalningsförbindelser:

Administration av familjevård och stödpersoner:

Socialkuratorn utreder vilken service brukaren/familjen är i behov av och informerar om vilken service Kårkulla samkommun kan erbjuda. Den första kontakten sker ofta som hembesök. Brukarens livssituation och förändringar i servicebehovet följs upp kontinuerligt. Tillsammans med brukaren planeras och förverkligas övergångsskeden i livet såsom korttidsvård, boende, arbete och meningsfull sysselsättning. Serviceformerna och deras omfattning överenskommes med kommunens socialarbetare. Den service som brukaren blivit beviljad antecknas i ett omsorgsprogram eller i en betalningsförbindelse, där kommunen förbinder sig att bekosta servicen. Socialkuratorn bereder omsorgsprogrammen och anhåller om betalningsförbindelser.

Brukare och anhöriga kan få rådgivning kring socioekonomiska frågor, kommunernas servicestruktur och serviceformer för personer med utvecklingsstörning. Socialkuratorn erbjuder stöd och handledning gällande sociala förmåner såsom ansökningar till Folkpensionsanstalten och till kommunen. Då brukaren exempelvis ska flytta eller inleda en ny verksamhetsform koordinerar socialkuratorn denna process och stöder brukare och anhöriga. För personer som är i behov av familjevård söker socialkuratorn i samråd med familjen en lämplig familjevårdare. Socialkuratorn gör hembesök till blivande familjevårdare och utreder deras lämplighet samt ansvarar för att göra upp uppdragsavtal. Stödpersonernas uppdragsavtal uppgörs också av socialkuratorn.

PSYKOLOGENS TJÄNSTER Stöd för individuella behov:

För en vuxen med funktionsnedsättning krävs det ofta extra insatser för att personen ska uppleva sig delaktig i samhället och ha möjlighet att påverka sitt eget liv. Psykologen stöder vuxna personer med funktionsnedsättning så att de så långt som möjligt lär känna och uttrycka sina behov och känslor samt få kunskap om rättighet och möjlighet att styra sitt liv och göra egna val på ett tillfredsställande sätt.

Psykologsamtal:

Utgående från ett utvecklingspsykologiskt perspektiv erbjuds brukare i vuxen ålder samtal. På basis av individuella behov och livssituation har brukaren möjlighet att bearbeta centrala frågor förknippade med vuxenlivet: arbete, hälsa, identitet och känsloliv. Psykologen kan också vägleda i frågor gällande sexualitet och relationer.

Psykologiska utredningar:

av utveckling och kognitiv nivå. Därtill erbjuds bedömningar, kartläggningar och observationer av vardaglig funktionsförmåga vid olika tillstånd. Bedömningar av psykisk status görs i tätt samarbete med näromgivningen, för att utesluta depressioner, demensutveckling eller allvarligare psykiska störningar.

Konsultation och krisarbete:

Personalen kring brukaren samt hens anhöriga erbjuds konsultation och stödinsatser vid utmanande livssituationer och beteendeförändringar hos brukaren. Utbildningsinsatser erbjuds för att lyfta fram specifik kunskap om psykisk funktionsnedsättning och individens utveckling under olika faser i livscykeln.

Utlåtanden, intyg och rekommendationer:

Psykologen skriver utlåtanden, intyg och rekommendationer som hänför sig till vuxenåldern och ger vid behov stöd i kontakten till myndigheter.

Psykologen erbjuder utredningar som omfattar testning

PEDAGOGISKA HANDLEDARENS TJÄNSTER Nätverkscentrerat arbete:

Pedagogiska handledarens arbete med vuxna är socialpedagogiskt inriktat. Målet med den pedagogiska handledningen är ökad delaktighet och självständighet i vardagen.

Pedagogiska handledaren besöker brukaren i hens naturliga omgivning enligt hens och omgivningens behov. Arbetet är nätverkscentrerat och arbetet görs i brukarens egen miljö.

VUXEN ÅLDER

Kartläggning och uppföljning:

Pedagogiska handledningens tyngdpunkter i arbetet med vuxna brukare är att kartlägga och uppfölja brukarens färdigheter och individuella eventuellt ändrande behov samt utveckla dennes färdigheter med hjälp av pedagogiska och vardagshabiliterande åtgärder. Pedagogiska handledaren samarbetar med anhöriga och personal för hitta brukarens styrkor och behov. I vuxenålder kan arbetet bestå t.ex. av kartläggning av ADL-funktioner (aktiviteter i det alldagliga livet t.ex. hygien, matlagning), kommunikation, lämplig stimulering och sysselsättning samt planering av åtgärder och handledning kring dessa. Lämplig kravnivå, tillräcklig sysselsättning och användning av individuellt

planerade begåvningsstödjande hjälpmedel möjliggör största möjliga självständighet, ökar delaktigheten och jämlikheten samt förebygger problemskapande beteende.

Samarbete med talterapeuten:

MOBILA EXPERTTJÄNSTER

AUTISMHANDLEDARENS TJÄNSTER

Handledning kring autismspektrumtillstånd:

Målet med autismhandledningen är att möjliggöra ett förutsägbart, innehållsrikt och hanterbart liv för brukaren genom att öka förståelsen och kunskaperna om autistiskt beteende och tänkande. Autismhandledaren ger information om autismspektrumtillstånd (AST) och kartlägger tillsammans med brukaren och dennes omgivning personens färdigheter och behov. Autismhandledaren utvecklar och utvärderar användning av ålders- och färdighetsenliga hjälpmedel och andra åtgärder samt handleder nätverket i användning av dessa (t.ex. schema). Autismhandledaren handleder också kring förebyggande och bemötande av utmanande beteende. Autismhandledaren ger även konsultationer kring personer som inte har AST, men som

drar nytta av strukturerad och tydliggörande verksamhet (t.ex. personer med djup/grav utvecklingsstörning, åldringar och personer med andra neuropsykiatriska tillstånd).

Samarbete med talterapeuten:

Autismhandledaren samarbetar med omsorgens talterapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Autismhandledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK - alternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kroppsspråk, föremål, bilder, tecken och tekniska applikationer).

TALTERAPEUTENS TJÄNSTER Nätverkscentrerat arbete:

Omsorgens talterapeuter har specialkunnande om språk och kommunikation hos personer med utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd. Specialkunnande behövs för att kunna bedöma färdigheter och behov då utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd sätter sin prägel på personens kommunikativa prestationer. Talterapeuten deltar i planering av habilitering samt handleder anhöriga och personal i frågor som gäller språk och kommunikation (bl.a. växelverkan, språkförståelse, oralmotorik, AKK – alternativ och kompletterande kommunikation). Talterapeuten besöker brukaren i dennes närmiljö (hem/boende/dagverksamhet) enligt brukarens och omgivningens behov. Arbetet är nätverkscentrerat samt miljöinriktat och samarbetet med andra aktörer kring brukaren utgör en viktig del av talterapeutens arbete.

Övriga tjänster:

VUXEN ÅLDER

UPPGÖRANDET AV HABILITERINGSPLANER (FOLKPENSIONSANSTALTEN) EN STOR DEL AV BRUKARNA är i behov av individuell medicinsk habilitering dvs. en eller flera av följande: talterapi, musikterapi, ergoterapi, fysioterapi, ridterapi (som en del av ergo- eller fysioterapi), neuropsykologisk rehabilitering. Den medicinska rehabiliteringen för personer med svår funktionsnedsättning baseras på en rehabiliteringsplan som uppgjorts i samarbete mellan brukaren, läkaren och ett multiprofessionellt team. Utöver brukaren kan också en anhörig eller närstående delta i uppgö-

randet av planen och vid behov FPA:s serviceproducent. Kårkullas multiprofessionella team som består av läkaren, psykologen, talterapeuten och vid behov andra terapeuter tar ställning till terapibehovet och gör bedömningar varefter en habiliteringsplan för FPA skrivs. Planen uppgörs för minst ett och högst tre år och den undertecknas av läkaren. Multiprofessionella teamets uppföljningar och bedömningar samt rekommendationer behövs alltid vid förnyandet av habiliteringsplanen.

STÖDJANDE VERKSAMHET STÖDPERSON:

Den stödjande verksamheten riktar sig till personer som bor i föräldrahemmet eller inom boendeverksamheten. Som stödperson har man en vänskapsliknande relation med huvuduppgift att stödja och hjälpa på personens egna villkor och önskemål. Exempelvis vid deltagande i

fritidssysselsättning. Stödpersonsverksamheten kan även ske i personens eget hem, speciellt då det gäller personer som bor i föräldrahemmet där föräldrarna behöver avlastning. Stödpersonens insats är beroende av behov och avtal med berörda.

FAMILJEVÅRD FAMILJEVÅRD OMFATTAR vård, fostran och omsorg utan för det egna hemmet. Målet med familjevård är att ge den vårdade en möjlighet till ett familjeliv, nära relationer, att främja bastryggheten och den sociala utvecklingen (Familjevårdarlagen 263/2015 1 §). Kårkulla rekryterar, förmedlar och utbildar familjer för olika familjevårdsuppdrag. Familjevårdarna får kontinuerligt stöd och handledning samt möjlighet att delta i årliga fortbildnings- och rekreationstillfällen. Familjevård kan ordnas som en tillfällig lösning eller som fortgående familjevård. Familjevårdsverksamheten riktar sig till familjer i behov av förebyggande insatser eller som extra stöd under svåra perioder. Familjevårdaren fungerar på basis av uppdragsavtal, där bl.a. rättigheter, skyldigheter och ersättningar till familjevården framgår. Prövotiden oberoende av familjevårdsform är fyra månader.

FORTGÅENDE FAMILJEVÅRD:

Fortgående familjevård kan vara en alternativ boendeform. Syftet är att ge den vuxna ett hem som uppväxtoch livsmiljö, med möjlighet till familjeliv, anknytning, stabilitet och nära förhållanden. Den fortgående familjevården behöver kompletteras med arbets- eller dagverksamhet och fritidsaktiviteter utanför hemmet.

TILLFÄLLIG FAMILJEVÅRD:

Verksamheten riktar sig till vuxna personer som bor med sina föräldrar eller andra anhöriga som behöver få avlastning eller är tillfälligt förhindrade att ta hand om vården. I en stödfamilj får personen regelbundet umgås med stödfamiljen, endera några timmar åt gången eller till exempel över en helg. I stödfamiljen får hen uppleva en trygg miljö samtidigt som vårdnadshavarna får ork att bättre klara av vardagen. Tillfällig familjevård övergår till fortgående familjevård om den sammanhängandeperioden överstiger 30 dygn.

VUXEN ÅLDER

TEMPORÄR BOENDESERVICE KORTTIDSVÅRD I FORM AV AVLASTNING:

ordna korttidsvård dagtid under vardagar vid korttidsenheter s.k. hemmadagar. Korttidsvård kan ges från ett dygn till högst tre månader i ett sträck. Vid korttidsenheterna ges grundvård och omsorg.

VUXEN ÅLDER

FORTGÅENDE BOENDESERVICE SJÄLVSTÄNDIGT BOENDE MED STÖD:

Stödboende är en serviceform där brukaren hyr eller äger sin lägenhet och får stöd och handledning i sitt hem för att klara självständigt boende. Boendestödet kan gälla skötsel av hygien och hem, matlagning och stöd med sociala relationer. Boendestödet är på förhand planerat utgående från individuella behov och personalen kommer från närbelägen boendeenhet. Det finns möjlighet för brukaren att ta kontakt till boendeenheten vid akuta situationer enligt överenskommelse. Gruppverksamhet som stöder brukarens sociala förmåga ordnas inom boendeverksamheten, och personer som bor självständigt med stöd har möjlighet att delta.

• Egen lägenhet i vanligt bostadsområde • Egen lägenhet i grupp utan gemensamma utrymmen • Egen lägenhet i grupp med gemensamma utrymmen • Delad lägenhet • Egen lägenhet nära ett grupphem • Egen lägenhet intill ett grupphem • Egen lägenhet i ett grupphem • Eget rum i ett stort grupphem • Eget rum i ett medelstort grupphem • Eget rum i ett litet grupphem

För personer som behöver tillsyn/stöd/hjälp/ omsorg i sitt hem kan man välja mellan att bo tillsammans med andra i ett grupphem eller i lägenhet intill andra personer med liknande behov. Hemmet kan vara ett höghus, radhus eller egnahemshus och kan vara belägen i stan eller på landet. Boendestödet utformas utgående från individuella behov, dock så att brukarens egna förmågor, resurser och styrkor tas i beaktande.

BOENDEALTERNATIV: • Att bo på landet • Att bo i storstan • Att bo i en mindre stad • Att bo i höghus • Att bo i radhus • Att bo i egnahemshus

VUXEN ÅLDER

FORTGÅENDE BOENDESERVICE I GRUPP ELLER LÄGENHET:

Målsättningen med boendeservicen är att erbjuda personer med utvecklingsstörning och/eller annan funktionsnedsättning möjlighet till ett eget hem utgående från individuella önskemål och behov. Brukarens egna förmågor, resurser och styrkor är utgångspunkten vid val av boendeform och vid uppgörande av boendestödets innehåll. Boendestödets innehåll omfattar stöd med vardagliga sysslor, stödjande av kommunikation, stöd för att göra val och fatta beslut, stöd för att lära sig nya saker, stöd för att upprätthålla sociala relationer och vid behov även omfattande omsorg och omvårdnad. Boendestödet är i första hand handledande och stöder till maximal självständighet. Det finns möjlighet att bo tillsammans med andra personer som behöver liknande stöd i sin vardag i s.k. grupphem eller att bo i egen lägenhet nära andra personer som behöver stöd i sin vardag. Fortgående boendeservice erbjuds i olika boendemiljöer, i städer och på landsbygd inom samkommunens hela område. Boendeenheterna kan vara belägna i höghus, radhus eller egnahemshus eller bestå av flera hus på samma tomt.

SEMESTERVERKSAMHET I HEMMET:

Semesterverksamhet i hemmet ordnas för de planerade vardagar som brukaren inte deltar i daglig verksamhet p.g.a. semester. Verksamheten i hemmet utformas så att alla personer har en meningsfylld hemmadag.

INSTITUTIONSVÅRD:

Vid vårdhemmet i Pargas ges institutionsvård fram till år 2020. Institutionsvården avvecklas enligt statsrådets principbeslut från år 2010. Personer med grav fysisk och psykisk utvecklingsstörning och personer med autism samt åldrande personer med behov av expertiskunnande erhåller sin boendeform på institution. Institutionsvården omfattar service dygnet runt i form av grundvård, boende- och daglig verksamhet eller annan motsvarande verksamhet. I servicen ingår fullt uppehälle förutom de dagar brukaren får specialinsatser från Expertoch utvecklingscentret, dessa dagar debiteras enligt rehabiliteringsavgift. Hemkommunen och samkommunen kan förhandla och överenskommer skilt kring individuella avgifter och vårdens innehåll för personer som har specifika vårdbehov och är extra resurskrävande.

I de olika boendeenheterna finns det personal under den tid hyresgästerna är hemma, dvs. kvällar, nätter och veckoslut. Hyresgästerna ingår hyresavtal och står för utgifter i anslutning till sitt hushåll.

VUXEN ÅLDER

ARBETE MED STÖD:

är i regel tidsbunden, men kan också erbjudas tillsvidare. Avgiften uppbärs separat om övrig service inte erhålls av samkommunen. I övriga fall uppbärs avgift enligt den individuella kategorin.

UTLOKALISERAD ARBETSVERKSAMHET:

Utlokaliserad arbetsverksamhet är arbetsverksamhet som förverkligas på vanliga arbetsplatser. Arbetsuppgifterna skräddarsys utgående från personens förutsättningar och önskemål samt arbetsplatsens behov. Samkommunens handledare ger stöd både till personen och till arbetsplatsen. Arbetsveckans och -dagens längd kan variera beroende på personens och arbetsplatsens behov eller önskemål. Det är möjligt att kombinera utlokaliserad arbetsverksamhet med verksamhet vid samkommunens verksamhetsenhet. Utlokaliserad arbetsverksamhet kan ske i form av arbetslivsorientering eller som fortgående verksamhet. I verksamheten används erfarenheter och kunskap från metoden Arbete med stöd.

VUXEN ÅLDER

LIVSORIENTERAD SERVICE SYFTET FÖR LIVSORIENTERANDE SERVICE (LO) är att ge sysselsättning och stimulans, fysiska aktiviteter och möjlighet att umgås med andra personer och grupper. Verksamheten baserar sig på individuellt anpassad sysselsättning, upplevelser och stimulans utgående från var och ens behov och förutsättningar. Verksamheten bygger på regelbundenhet och struktur och erbjuder en god och trygg miljö för interaktion och kommunikation. Vid behov används och utvecklas olika begåvnings-, kommunikations- och andra

Kårkulla samkommuns dag- och arbetsverksamhet delas in i två huvudgrupper, Arbetslivsorienterad service (ALO) och Livsorienterad service (LO). Med denna gruppindelning vill samkommunen klargöra skillnaden mellan service med inriktning på arbete i olika former och service som främst stöder vardagsfunktionen. Såväl ALO som LO servicen riktar sig till personer med utvecklingsstörning, multihandikapp, autismspektrumtillstånd samt andra funktionsnedsättningar med motsvarande behov av service. Servicen ordnas utgående från personens behov och önskemål, vilka framgår av en individuell plan. I praktiken kan servicen ges på ett fast verksamhetsställe eller vid företag och arbetsplatser i form av Arbete med stöd eller utlokaliserad arbetsverksamhet.

hjälpmedel. Verksamheten är knuten till en enhet. Livsorienterad service är till för personer med grav utvecklingsstörning, äldre personer med utvecklingsstörning, till multihandikappade personer och personer med autismspektrumtillstånd eller andra grava funktionsnedsättningar. Gemensamt för målgruppen är ett mångsidigt och fortgående hjälp- och stödbehov samt behov av regelbunden vägledning och tillsyn.

SENIORVERKSAMHET

”

IBLAND MÅSTE JAG VARA FÖR MIG SJÄLV I LUGN OCH RO.

SENIORVERKSAMHET

OMSORGSBYRÅTJÄNSTER I KÅRKULLA SAMKOMMUN fungerar sju regionala omsorgsbyråerna som finns belägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Helsingfors och Borgå. Omsorgsbyråtjänsterna är ämnade för personer med utvecklingsstörning eller andra funktionsnedsättningar och för deras anhöriga. Den kontinuerliga omsorgsbyråkontakten utgör en central länk mellan brukare och anhöriga, hemkommunen och samkommunen. På omsorgsbyrån erbjuds rådgivning, stöd och information samt möjlighet till bedömningar och tester. Besöken kan ske i brukarens eget hem eller på omsorgsbyrån. Det mångprofessionella teamet på omsorgsbyrån består i allmänhet av socialkuratorer, psykologer och pedagogiska handledare. Det handlar om nätverksarbete som karaktäriseras av ett nära samarbete mellan de olika yrkesgrupperna och en helhetsmässig syn på varje brukares behov. Servicen är individuellt planerad och strukturerad. Den individuella planen (IP) är Kårkullas interna verktyg, där brukarens målsättningar och framtidsplaner framgår. Planen görs upp i samband med ett IP-möte där brukaren och dennes nätverk samlas. IP utgör en konkret hand-

SENIORERNAS VERKSAMHET HANDLAR OM....

...aktivering och sinnesstimulering individuellt eller i grupp beroende på de individuella behoven för att ge dagen innehåll. ....vårdande och stödjande service för att upprätthålla brukarens funktionsförmåga.

lingsplan med ansvarspersoner för varje delområde och fungerar samtidigt som en sammanställning av brukarens servicehelhet. Omsorgsbyråerna erbjuder olika instanser utanför organisationen brukarcentrerad handledning och konsultation kring olika former av funktionsnedsättning och deras konsekvenser. Målsättningen är att dels ge kunskap som stöder det helhetsmässiga habiliteringsarbetet kring personer i olika åldrar, dels att stöda nätverkens psykiska orkande i arbetet. Omsorgsbyråernas mångprofessionella team använder sig av EUC:s mobila tjänster i form av regionala autismhandledare och talterapeuter. Vid behov anlitas Expert- och utvecklingscentret som består av läkare, fysioterapeut, musikterapeut, utvecklare samt ledande psykolog, terapeut och kurator. Det är alltid hemkommunen som beviljar servicen och kontakten kan initieras exempelvis via hemkommunens handikappservice eller via sjukvården efter ett läkarbesök eller en undersökningsperiod. Även brukaren själv eller anhöriga kan direkt ta kontakt med omsorgsbyrån.

SENIORVERKSAMHET

SOCIALKURATORNS TJÄNSTER Utredning av servicebehov:

Omsorgsprogram och betalningsförbindelser:

Serviceformerna och deras omfattning överenskommes med kommunens socialarbetare. Den service som brukaren blivit beviljad antecknas i ett omsorgsprogram eller i en betalningsförbindelse, där kommunen förbinder sig att bekosta servicen. Socialkuratorn bereder omsorgsprogrammen och anhåller om betalningsförbindelser.

Rådgivning och stöd:

Administration av familjevård och stödpersoner: För personer som är i behov av familjevård söker socialkuratorn i samråd med familjen en lämplig familjevårdare. Socialkuratorn gör hembesök till blivande familjevårdare och utreder deras lämplighet samt ansvarar för att göra upp uppdragsavtal. Stödpersonernas uppdragsavtal uppgörs också av socialkuratorn.

PSYKOLOGENS TJÄNSTER Stöd för individuella behov:

Psykologen deltar i samarbete med omsorgsteamet, personal och anhöriga i planeringen av en tillvaro med så god livskvalitet som möjligt för den åldrande brukaren. Psykologen erbjuder sin sakkunskap i anpassandet av den psykiska, fysiska och sociala miljön kring brukaren.

Psykologsamtal:

Åldrande brukare erbjuds psykologsamtal vid övergångsskedet till senior. Brukaren har möjlighet att bearbeta de känslor och existentiella frågor som åldrande och förlust av funktionsförmågor ger upphov till. Nätverket omkring brukaren tas med som stöd, dock med beaktande av individens integritet.

Psykologiska utredningar:

Den åldrande brukaren erbjuds olika former av uppföljningar och demenskartläggningar redan innan akuta symtom blivit synliga. Även kartläggningar gällande depression och andra tillkommande störningar sker utgående från klinisk observation, bedömningsinstrument och samtal.

Konsultation och krisarbete:

Personal och anhöriga till en åldrande brukare erbjuds konsultationer kring åldrandets psykiska konsekvenser och bemötande av sorg och förlust. Psykologen kan även i samarbete med (omsorgs)prästen erbjuda krisarbete vid dödsfall.

Utlåtanden, intyg och rekommendationer:

Psykologen skriver intyg och rekommendationer för att tillgodose den åldrande brukarens behov.

SENIORVERKSAMHET

PEDAGOGISKA HANDLEDARENS TJÄNSTER Nätverkscentrerat arbete:

Pedagogiska handledarens arbete med vuxna är socialpedagogiskt inriktat. Målet med den pedagogiska handledningen är ökad delaktighet och självständighet i vardagen. Pedagogiska handledaren besöker brukaren i dennes naturliga omgivning enligt dennes och omgivningens behov. Arbetet är nätverkscentrerat och arbetet görs i brukarens egen miljö.

(aktiviteter i det alldagliga livet t.ex. hygien, matlagning), kommunikation, lämplig stimulering och sysselsättning samt planering av åtgärder och handledning kring dessa. Passande kravnivå, tillräcklig sysselsättning och användning av individuellt planerade begåvningsstödjande hjälpmedel möjliggör största möjliga självständighet, ökar delaktigheten och jämlikheten samt förebygger problemskapande beteende.

Kartläggning och uppföljning:

Samarbete med talterapeuten:

Pedagogiska handledningens tyngdpunkter i arbetet med vuxna omsorgstagare är att kartlägga och uppfölja brukarens färdigheter och individuella eventuellt ändrande behov samt utveckla dennes färdigheter med hjälp av pedagogiska och vardagshabiliterande åtgärder. Pedagogiska handledaren samarbetar med anhöriga och personalen för hitta brukarens styrkor och behov. I vuxenåldern kan arbetet bestå t.ex. av kartläggning av ADL-funktioner

MOBILA EXPERTTJÄNSTER

AUTISMHANDLEDARENS TJÄNSTER

Handledning kring autismspektrumtillstånd:

drar nytta av strukturerad och tydliggörande verksamhet (t.ex. personer med djup/grav utvecklingsstörning, åldringar och personer med andra neuropsykiatriska tillstånd).

Samarbete med talterapeuten:

Autismhandledaren samarbetar med omsorgens talterapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Autismhandledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK - alternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kroppsspråk, föremål, bilder, tecken och tekniska applikationer).

TALTERAPEUTENS TJÄNSTER Nätverkscentrerat arbete:

handleder anhöriga och personal i frågor som gäller språk och kommunikation (bl.a. växelverkan, språkförståelse, oralmotorik, AKK – alternativ och kompletterande kommunikation). Talterapeuten besöker brukaren i hens närmiljö (hem/boende/dagverksamhet) enligt brukarens och omgivningens behov. Arbetet är nätverkscentrerat samt miljöinriktat och samarbetet med andra aktörer kring brukaren utgör en viktig del av talterapeutens arbete.

SENIORVERKSAMHET

STÖDJANDE VERKSAMHET STÖDPERSON:

fritidssysselsättning. Stödjande verksamheten kan även ske i personens eget hem, speciellt då det gäller personer som bor i föräldrahemmet där föräldrarna behöver avlastning. Stödpersonens insats är beroende av behov och avtal med berörda.

FAMILJEVÅRD FAMILJEVÅRD OMFATTAR vård och omsorg utanför det egna hemmet. Målet med familjevård för seniorer är att ge den vårdade en möjlighet till ett familjeliv, nära relationer och att främja bastryggheten. (Familjevårdarlagen 263/2015 1 §) Kårkulla rekryterar, förmedlar och utbildar familjer för olika familjevårdsuppdrag. Familjevårdarna får kontinuerligt stöd och handledning samt möjlighet att delta i årliga fortbildnings- och rekreationstillfällen. Familjevård kan ordnas som en tillfällig lösning eller som fortgående familjevård. Familjevårdaren fungerar på basis av uppdragsavtal, där bl.a. rättigheter, skyldigheter och ersättningar till familjevården framgår. Prövotiden oberoende av familjevårdsform är fyra månader.

FORTGÅENDE FAMILJEVÅRD:

Fortgående familjevård kan vara en alternativ boendeform. Syftet är att ge den äldre ett hem som livsmiljö, med möjlighet till familjeliv, anknytning, stabilitet och nära förhållanden. Den fortgående familjevården kan kompletteras med sysselsättning och fritidsaktiviteter utanför hemmet.

TILLFÄLLIG FAMILJEVÅRD:

Familjevårdsverksamheten för seniorer kan fungera som avlastning för närståendevårdaren eller anhörig, då de är tillfälligt förhindrade att ta hand om vården. I en stödfamilj får den äldre regelbundet umgås med stödfamiljen, endera några timmar åt gången eller till exempel över en helg. I stödfamiljen får hen uppleva en trygg miljö samtidigt som närståendevårdaren får ork att bättre klara av vardagen. Tillfällig familjevård övergår till fortgående familjevård om den sammanhängande perioden överstiger 30 dygn.

SENIORVERKSAMHET

TEMPORÄR BOENDESERVICE KORTTIDSVÅRD I FORM AV AVLASTNING:

även vara regelbundet återkommande. Korttidsvård kan ges från ett dygn till högst tre månader i ett sträck. Vid korttidsenheterna ges grundvård och omsorg.

FORTGÅENDE BOENDESERVICE BOENDESERVICE FÖR ÅLDRANDE PERSONER:

Boendeservice för åldrande personer ges vid regionens seniorhem. Åldrande personer har möjlighet att bli s.k. deltidspensionärer enligt individuella behov, dock så att man senast vid 60 års ålder bör planera övergång till pensionär. Seniorhemmens service är vårdande och stödjande för att upprätthålla brukarens funktionsförmåga. Vid seniorhemmen finns det personal under dygnets alla timmar.

SENIORVERKSAMHET I HEMMET:

Seniorverksamhet i hemmet för åldrande personer och för personer som är i behov av krävande medicinsk omsorg. Verksamheten i hemmet handlar om aktivering och sinnesstimulering som ges individuellt eller i grupp beroende på de individuella behoven. Seniorverksamheten ordnas dagtid och planeras utgående från brukarnas/den äldres behov och önskemål.

INSTITUTIONSVÅRD:

EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET

EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET (EUC) är Kårkulla samkommuns expertenhet som centraliserat ansvarar för samkommunens specialservice, konsultationer och utbildningar. EUC följer med forskning inom branschen och har en central position då det gäller att utveckla specialtjänster. På enheten finns också kris-, undersöknings- och rehabiliteringsavdelningar. Expertoch utvecklingscentret har sin bas i Pargas men erbjuder mobila experttjänster inom hela samkommunen. De EUC-anställda ger handledning, konsultering och utbildning både till samkommunens enheter och till instanser utanför samkommunen såsom skolor och daghem. Handledning kan också ges direkt i hemmet. Experterna deltar i brukarnas habilitering genom regelbunden uppföljning samt genom att utföra undersökningar och skriva rekommendationer. Personalen på EUC arbetar i tätt samarbete med samkommunens omsorgsbyråer och brukarnas nätverk i sin helhet.

”

EUC ERBJUDER HANDLEDNING, KONSULTERING OCH UTBILDNING SAMT UTVECKLAR VERKSAMHETEN.

EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET

Samkommunens Expert- och utvecklingscenter består av tre team; ett utvecklingsteam ett expertteam och ett kliniskt team.

VID UTVECKLINGSTEAMET ARBETAR utvecklare av boende, arbets- och dagverksamhet samt kvalitet. Uppgiften är att stöda samkommunens kärnverksamhet enligt nationella och internationella riktlinjer, initiera utvecklingsprojekt som berör hela samkommunen och fungera som verkstad för organisationens kvalitetsarbete. En målsättning är att certifiera samkommunens verksamhet enligt ISO 9001-standarden. Därtill utvecklas modeller för personcentrerad planering och bedömning av funktionsförmågan. Vid expertteamet arbetar ledande läkare, ledande kurator, ledande psykolog, ledande terapeut och pedagogisk handledare samt regionala autismhandledare och talterapeuter som arbetar regionalt i Österbotten och södra Finland. Expertteamet erbjuder handledning, konsultering och utbildning vid behov på hemorten i brukarens nätverk. Expertteamets ledande tjänstemän har förutom fördjupad kunskap kring personer med utvecklingsstörning även andra områden för specialkunnande. Ledande psykolog är auktoriserad sexualterapeut och ger konsultationer, handledning och utbildningsinsatser gällande stödande av sexuell hälsa och bemötande av sexuella uttryckssätt under människans hela livscykel. Till den ledande psykologen hör även utbildning och konsultationer gällande

området åldrande, demens och funktionsnedsättning. Ledande terapeut har sitt specialkunnande inom kommunikation, autismspektrumtillstånd och förebyggande av problemskapande beteende. Vid det kliniska teamet arbetar läkare, sjukskötare, vårdare, handledare, fysioterapeut, musikterapeut, tandläkare, tandhygienist och ögonläkare. EUC har till sitt förfogande en undersökningsavdelning, en rehabiliteringsavdelning samt missbrukarvårdsenheten Pixne. Det mångprofessionella teamet utgår ifrån en helhetsmässig syn på brukaren. De kliniska experterna erbjuder undersökningar och specifika kliniska habiliterande och rehabiliterande insatser. Även konsulterings-, utbildnings- och handledningsinsatser ingår i de kliniska experternas arbete.

EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET

MOBILA EXPERTTJÄNSTER AUTISMHANDLEDARENS TJÄNSTER HANDLEDNING KRING AUTISM- SPEKTRUMTILLSTÅND:

Målet med autismhandledningen är möjliggöra ett förutsägbart, innehållsrikt och hanterbart liv för brukaren genom att öka förståelsen och kunskapen om autistiskt beteende och tänkande. Autismhandledaren ger information om autismspektrumtillstånd (AST) och kartlägger tillsammans med brukaren omgivning hens färdigheter och behov. Autismhandledaren utvecklar och utvärderar användning av ålders- och färdighetsenliga hjälpmedlen samt andra åtgärder och handleder nätverket i användning av dessa (t.ex. schema). Autismhandledaren handleder också kring förebyggande och bemötande av utmanan-

de beteende. Autismhandledaren ger även konsultationer kring personer som inte har AST, men som drar nytta av strukturerad och tydliggörande verksamhet (t.ex. personer med djup/grav utvecklingsstörning, åldringar och personer med andra neuropsykiatriska tillstånd).

SAMARBETE MED TALTERAPEUTEN:

TALTERAPEUTENS TJÄNSTER UTVECKLING AV SPRÅK OCH KOMMUNIKATION:

Omsorgens talterapeuter har specialkunnande om utveckling av språk och kommunikation hos personer med utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd. Specialkunnande behövs för att kunna bedöma och uppfölja barnets kommunikationsutveckling då utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd sätter sin prägel på hens prestationer. Talterapeuten deltar i planering av habilitering samt handleder anhöriga och t.ex. dagispersonal i frågor som gäller utveckling av språk och kommunikation (bl.a. växelverkan, språkförståelse, oralmotorik, tal, AKK – alternativ och kompletterande kommunikation). Talterapeuten besöker brukaren i hens närmiljö (hem/dagis/skola) enligt hens och omgivningens behov. Arbetet är familjecentrerat och miljöinriktat och samarbetet med andra aktörer kring brukaren utgör en viktig del av talterapeutens arbete.

REGELBUNDEN UPPFÖLJNING:

Alla barn under skolåldern (som har omsorgsprogram) följs regelbundet upp eller vid behov av specialomsorgens talterapeut. Antalet besök kan variera 1-6 ggr/år beroende på behovet. I besöket deltar också vårdnadshavarna samt Kårkullas pedagogiska handledare. Vårdnadshavarna får samtidigt handledning i hur de bäst kan stödja barnets utveckling. Regelbunden uppföljning behövs för att fånga upp specifika avvikelser och fördröjningar i kommunikationsutvecklingen. Regelbunden uppföljning behövs för att sedan kunna planera stödåtgärder och habilitering. Specialomsorgens talterapeut följer också upp effektiviteten av individuell talterapi som brukaren erhåller och tar vid behov ställning till habiliteringsformer.

UNDERSÖKNING En undersökningsperiod inleds med en helhetsplanering utgående från brukarens individuella behov. Omfattningen är normalt 1 vecka - 2 månader. Planeringen kan inledas redan före ankomsten. Vistelseperioden inleds med ett inskrivningsmöte samt läkarundersökning. En individuell vårdplan görs upp. Somatiska undersökningar görs enligt behov och kan inkludera omfattande laboratorieundersökningar, röntgenundersökningar, inklusive ultraljudsundersökningar av inre organ och hjärtat, datortomografi, magnettomografi, EKG, EEG, ENMG samt konsultationer av specialläkare.

Ett multiprofessionellt kliniskt team (läkare, sjukskötare, psykolog, talterapeut, fysioterapeut, musikterapeut, pedagogisk handledare, socialkurator, tandläkare och tandhygienist) gör utredningar och kartläggningar. Medicinering inleds eller justeras och anpassade rehabiliteringsinsatser vidtas. Daglig rapportering följs upp via elektronisk vårdjournal. Kliniskt team-möte hålls varje vecka.

EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET

REHABILITERING EN REHABILITERINGSPERIOD kan normalt uppgå till ca 6 månader och föregås alltid av en undersökningseller krisperiod. Målsättningen för rehabilitering är att återfå den optimala fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan. I praktiken ska rehabiliteringen leda till ökad förmåga till självständighet och livshantering. Målet är att brukaren ska kunna återvända till en individuellt anpassad boendeform och sysselsättning på sin hemort, samt kunna fungera i vardagen och klara av relationer till andra. En viktig tyngdpunkt ligger på träning av sociala situationer. Brukaren är delaktig i vårdplaneringen av sin rehabilitering som innehåller både kortsiktiga och långsiktiga mål. En väsentlig del av rehabiliteringen är ADL-träning i olika boendeformer samt prövning av olika former av arbete och dagverksamhet. Perioden utförs i aktivt samarbete med brukarens sociala nätverk. En väsentlig del av rehabiliteringen är att bygga upp och stärka brukarens egen motivation, ge en realistisk självbild och insikt i vad brukarens funktionsnedsättning innebär. Därtill ges hjälp

till adekvata kommunikations- och begåvningsstödjande hjälpmedel samt övriga individuellt anpassade hjälpmedel. Aktiverande verksamhet utgör en viktig del av undersöknings- och rehabiliteringsperioden och sker i samarbete med det multiprofessionella kliniska teamet. Ergonomiska, psykiska, motoriska och sociala färdigheter kartläggs hos brukaren som grund för det fortsatta rehabiliteringsarbetet. Verksamheten erbjuder ett individuellt anpassat och strukturerat meningsfullt dagsprogram där de ergonomiska, psykiska, motoriska och sociala färdigheterna tränas och förstärks med egen handledare. Ett resursförstärkande socialpedagogisk arbets- och förhållningssätt används både på enhet och utanför. Målet är att utveckla färdigheter som kan stöda brukaren till ett fungerande liv när det blir aktuellt att återgå till sin vardag eller ta steget till exempelvis nytt boende eller arbetsliv.

VAR FINNS VI? Undersökningsavdelningen och rehabiliteringsenheten (Hyddan) är belägna i en naturskön och lugn omgivning i anslutning till Kårkulla samkommuns förvaltning och vårdhem på Kirjalaön i Pargas. Avståndet är 10 km till Pargas centrum och 15 km till Åbo centrum.

REMISS OCH FINANSIERING Initiativet till en undersöknings- eller rehabiliteringsperiod kan komma från brukarens närmiljö, läkare eller brukaren själv. Vistelsen finansieras med en betalningsförbindelse från brukarens hemkommun och ansöks via Kårkulla samkommuns regionala

omsorgsbyråer. Dygnsavgiften täcker alla kostnader samt resorna till och från Pargas. Brukaren betalar en dygnsavgift för uppehälle (Lag om klientavgifter inom socialoch hälsovård).

EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET

KRISVÅRD KRISVÅRD ERBJUDS för akut vårdbehövande 16 år fyllda personer. Omfattningen är normalt 1-6 veckor. Den är motiverad då man på lokal nivå har prövat alla tillbudsstående medel utan att personens akuta situation har kunnat lösas. Akuta behov av krisvård kan uppstå med kort varsel p.g.a. försämrat tillstånd. Innehållet i krisvården skräddarsys enligt personens vårdbehov. Krisvården innebär ofta utökade personalresurser och dagliga expertinsatser. Krisvård erbjuds på vår undersökningsavdelning och rehabiliteringsavdelning samt vid behov ordnas krisvård även i en-

skilda utrymmen med egen personal. Krisperioden omfattar en heltäckande kartläggning, som görs av det multiprofessionella teamet i samråd med brukarens nätverk och utmynnar i uppgörandet av en vårdplan. Under krisperioden utesluter man somatiska sjukdomar, och eventuella neurologiska och psykiatriska sjukdomar diagnosticeras i samma omfattning som under en sedvanlig undersökningsperiod. Den fortsatta vården efter krisperioden planeras under vistelsen i aktivt samarbete med brukarens nätverk och kan övergå i rehabiliterande vård.

MISSBRUKARVÅRD PIXNEKLINIKEN ÄR den enda missbrukarvårdsklinik som ger svenskspråkig service för personer med främst alkoholproblem i Finland. Pixnekliniken har 12 platser och finns i Malax i Österbotten. Behandlingen sker kognitivt med föreläsningar och information, dels med gruppsamtal enligt anpassad ”tolvstegsmodell” och dels med individuella samtal och sociala insatser. Målsättningen är att avbryta personens bruk av rusmedel samt att skapa en möjlighet för fysisk, psykisk och social rehabilitering.

PIXNEKLINIKEN är den enda missbrukarvårdsklinik som ger svenskspråkiga missbrukare en möjlighet till anstaltsvård på modersmålet i Finland.

Sedan 1994 har samkommunen erbjudit kommunerna möjlighet att köpa svenskspråkig anstaltsvård för sina missbrukare genom att kommunen erlägger en årsavgift baserad på antalet svenskspråkiga invånare i kommunen. Kommunerna som inte erlägger en årsavgift har möjlighet att använda Pixnekliniken via betalningsförbindelse. Pixneklinken erbjuder även eftervård i form av: • uppföljningsveckoslut/vecka • eftervårdssamtal • pixnekamratförening rf.

EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET

”

VI VILL ERBJUDA SVENSKSPRÅKIG SERVICE UTGÅENDE FRÅN DEN ENSKILDA MÄNNISKANS BEHOV.

KÅRKULLA SAMKOMMUN 2016 Kårkullavägen 142, 21610 Kirjala • Tfn 0247 431 222 • kårkulla.fi • Grafisk planering och ombrytning: Zeeland Family

KÅRKULLA SAMKOMMUN

Kårkullavägen 142, 21610 Kirjala Tfn 0247 431 222 (växel öppen vardagar kl. 9–15) fornamn.efternamn@karkulla.fi info@karkulla.fi

kårkulla.fi