Omslaget 1/2016 by Omslaget

KÅRKULLA SAMKOMMUN 1 | 2016

TEMA | UTBILDNING

ÅRGÅNG 38

Redaktionsrådet

KONTAKTUPPGIFTER OMSLAGET 1/2016 Kårkulla samkommun Tfn 0247 431 222 (växel) fornamn.efternamn@karkulla.fi kårkulla.fi Redaktion: Kårkullavägen 142 21610 Kirjala info@karkulla.fi

Christa Liukas

redaktionssekreterare 0247 431 215

Eva-Maria Kankainen

redaktionsmedlem 0247 431 377

Tryck: Oy FRAM Ab 2015 Omslaget trycks på miljövänligt och icke-klorblekt papper MultiOffset 140g/m2 (omslag) MultiOffset 90g/m2 (inlaga) Ansvarig utgivare: Sofia Ulfstedt Grafisk planering: Lycka Ombrytning: Christa Liukas Pärmbild: Christa Liukas

TIDNINGEN OMSLAGET

Sofia Ulfstedt ansvarig utgivare 0247 431 200

Malin Haapanen redaktionsmedlem 0247 431 231

Gå gärna in och gilla oss på Facebook: www.facebook.com/Karkullasamkommun Följ oss på Twitter: @karkullaskn

Kårkullas tidning Omslaget utkommer med 3-4 nummer per år. Tidningen innehåller bland annat intressanta temaartiklar, intervjuer, aktuell information om Kårkullas evenemang och kurser med mera. Du får gärna skriva till Omslaget. Skicka ditt material till christa. liukas@karkulla.fi. För publicerade texter betalas ingen ersättning.

Omslaget

1/2016 | ÅRGÅNG 38

LEDAREN | Skönt med en vanlig vardag

AKTUELLT | Arbetskliniken har överlåtits till Härmän kuntoutus Oy | Regionerna södra

GÄSTKOLUMN | Jaana Viemerö: Hur ska kunnandet inom socialarbetet

PRESENTATION AV EUC | Expertis och utveckling inom samkommunen

PRESENTATION AV EUC | Hilve kopplar ihop nationella kvalitetskriterier med

PRESENTATION AV EUC | Pia fokuserar på kommunikation, autismspektrumtillstånd

PRESENTATION AV EUC | Mia vill få problem och lösningar att mötas

KOLUMN | Personalutbildning inom samkommunen

LÄROAVTAL | Behörighet genom läroavtal

LÄROAVTAL| Kompetensstärkande studier genom läroavtal

DELAKTIGHET | Husmöten är ett sätt att stärka delaktigheten

GÄSTARTIKEL | Naturäventyr i Österbotten

SENIORRUTAN | Det som inte stod i Kårkullas årsberättelse

BOENDESEMINARIUM | En egen dörr, tack!

PERSONLIG BUDGETERING | Personlig budgetering som metod för att främja

och mellersta Österbottens slås ihop förvaltningsmässigt | Solenergi till Kårkulla vårdhem | Regionförvaltningsverket har inget att anmärka om Kårkulla samkommuns verksamhet se ut i framtiden?

kvalitetstänk i vardagen

och utmanande beteende

valfriheten och skapa fullständigt medborgarskap

LEDAREN

Skönt med en vanlig vardag

ag kom på mig själv med att känna hur skönt det är med en vanlig vardag. Visst är det roligt med festligheter och avbrott från rutiner, som

ger en extra guldkant i livet, men det är ändå vardagen vi oftast befinner oss i. Om inte den känns bra så hjälper det inte så mycket med en eller annan festlighet för att få oss att må bra. För att må bra i vardagen behöver vi ha en känsla av sammanhang, en känsla av att livet är hanterbart, meningsfullt och begripligt. Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi, myntade begreppet KASAM (Känsla Av SAMmanhang) för att beskriva detta. För att personer med kognitiv funktionsnedsättning ska kunna ha en känsla av sammanhang och uppleva att livet är hanterbart, meningsfullt och begripligt ska omgivningen och personer i den skapa förutsättningar för dem att känna så. Det handlar bland annat om att avlägsna hinder, skapa en vardag som är förutsägbar och trygg, uppmuntra till delaktighet, skapa ett klimat där ömsesidig respekt råder och hjälpa personen att uttrycka sina önskemål. Detta är en av Kårkullas viktigaste uppgifter. Självbestämmanderätten är en förutsättning för att denna känsla av sammanhang ska vara möjlig. Det handlar om att vara herre över sitt eget liv så långt det är möjligt. Precis som jag skrev i början så är det de små sakerna i vardagen som är avgörande för god livskvalitet. Bara tanken på att någon skulle

byta ut min kopp kaffe på morgonen mot kakao, mina smörgåsar mot gröt, min Hufvudstadsbladet till Helsingin Sanomat, skulle få mig att känna mig kränkt, som ett objekt i min egen vardag. Saker som detta skulle i längden påverka min livskvalitet negativt. Medan en inhiberad Sverigekryssning visserligen skulle harma, men inte påverka min känsla av livskvalitet. Allt här i livet kan ju ingen av oss få, men inom ramarna för vad som är möjligt ska var och en själv få bestämma vad och hur hen vill ha det. Tacka vet jag den grå vardagen, som är som jag vill ha den, trygg med alla sina rutiner! Sofia Ulfstedt samkommunsdirektör

AKTUELLT

Arbetskliniken i Jakobstad har överlåtits till Härmän kuntoutus Oy

Regionerna södra och mellersta Österbotten slås ihop förvaltningsmässigt Kårkulla samkommuns styrelse har beslutat att införliva södra Österbottens region med mellersta Österbottens region. Kårkulla samkommuns regionförvaltning är indelad i sju regioner; norra, mellersta respektive södra Österbotten, Åboland samt västra, mellersta respektive östra Nyland. Södra Österbottens region, som omfattar Kristinestad, Kaskö och Närpes, hade 69 brukare år 2015. Antalet är så litet att det inte

Kårkullas samkommunsdirektör Sofia Ulfstedt samt styrelseordförande Tapio Liinamaa och vd Jan-Erik Hagfors från Härmän kuntoutus vid överlåtelseceremonin.

Kårkullas

arbetsklinikverksamhet

övergick

till

Härmän kuntoutus den 1.3.2016. Arbetskliniken är den enda svenskspråkiga arbetskliniken i Finland. Eftersom FPA numera måste anlita privata eller tredje sektorns tjänster där det är möjligt hade Arbetskliniken inte längre i egenskap av offentlig serviceproducent under Kårkulla möjlighet att vinna offerter för rehabiliteringstjänster av FPA. Därmed har Härmän kuntoutus övertagit verksamheten där Arbetskliniken lyder under den svenskspråkiga rehabiliteringslinjen. Verksamheten vid Arbetskliniken fortsätter som förut i Folkhälsanhuset Östanlid i Jakobstad.

är ändamålsenligt att fortsätta som egen region. Genom en införlivning med mellersta Österbotten görs en årlig inbesparing på ca 60 000 euro. Det här innebär endast att förvaltningen införlivas med mellersta Österbotten och att regionchefstjänsten för södra Österbotten dras in. Omsorgsbyrån i Närpes kommer att fortsätta som tidigare och således kommer brukarna och servicen inte att påverkas av förändringen. Förändringen av förvaltningsindelningen sker från och med den 6.6.2016 varefter mellersta- och södra Österbottens region består av Vasa, Korsholm, Vörå, Korsnäs, Malax, Kristinestad, Kaskö och Närpes.

p.s. Kårkulla samkommuns katalog om serviceutbudet för 2017 har utkommit. Den hittas på vår webbplats kårkulla.fi.

AKTUELLT

Solenergi till Kårkulla vårdhem Oulun Energia har levererat genom en ”nyckel i hand”-lösning ett solkraftverk till Kårkulla samkommun. Solkraftverket på 102 kilowatt har byggts på Kårkullas vårdhemsområde i Pargas. Systemet, som består av 386 solpaneler, producerar ca 92 000 kilowattimmar i året. Kårkullas solkraftverk är det tolfte största i landet. Solkraftverket är en fortsättning på Kårkulla samkommuns investeringar i förnybar energi. I samband med nybyggen och saneringar på vårdhemsområdet allt sedan år 2009 har Kårkulla övergått från fossila bränslen till förnybara energiformer. För tillfället värms en dryg tredjedel (4344 m2) av de uppvärmda byggnaderna på vårdhemsområdet med jordvärme. – Vi ser investeringarna i egen elproduktion som en naturlig fortsättning på vårt långsiktiga mål att komma ifrån fossila energiformer helt och hållet, säger Kårkullas fastighetschef Peter Blomgren. På Kårkullas vårdhemsområde verkar boendeoch dagverksamhet för ca 60 personer med utvecklingsstörning, Kårkulla samkommuns centralförvaltning samt det privata demenshemmet Lilla Ro-hemmet. På området finns också Kårkullas eget centralkök som tjänar alla verksamhetsenheter på området samt Kirjala skola och producerar ca 320 portioner dagligen. Allt varmt bruksvatten i köket produceras med jordvärme och ångan för matproduktionen med direkt el. – Med solkraftverket täcker vi delvis elbehovet för jordvärmepumparna samt minskar koldioxidavtrycket för matproduktionen i vårt kök, berättar Blomgren. Kårkulla samkommun har också tidigare varit delaktig vid uppbyggnad av ett litet solkraftverk i Kimitoön. Vid en ny boendeenhet, som Solkulla Stiftelsen sr byggt och hyr för Kårkulla, installerades ett jordvärmesystem samt ett 15 kilowatts solkraftverk på taket. – De positiva erfarenheterna från solkraftverket på denna testenhet har lett till att vi nu tar ett större kliv mot en utsläppsfri morgondag, konstaterar Blomgren. – Det är fint att vi har möjligheten att utvidga vårt 6

Bild Marko Lehto/Oulun Energia Oy

långvariga elförsörjningssamarbete med Kårkulla samkommun genom ett solenergisystem som förbättrar energieffektiviteten. Vårdhemmets elbehov är på grund av verksamheten stor även sommartid, vilket från och med nästa sommar kan täckas med el producerat med solenergi. Solenergi minskar också riskerna för pristoppar som förekommer på elmarknaden, konstaterar produktchef Olli Tuomivaara på Oulun Energia. Samkommunen har fått Arbets- och näringsministeriets energistöd på 30 procent för investeringen. Stödet medräknat betalar sig investeringen tillbaka på ca 14 år med dagens elpriser.

Regionförvaltningsverket har inget att anmärka om Kårkulla samkommuns verksamhet Enligt uppgifter i medier 17.11.2015 ska det ha förekommit missförhållanden på någon av Kårkullas enheter i Pargas som äventyrar klientsäkerheten. Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland begärde en utredning av Kårkulla samkommun över påståendena i artikeln och om vilka åtgärder samkommunen vidtagit på grund av ärendet. Missförhållanden som konstaterades i artikeln har inte kunnat observeras i samkommunens verksamhet, förutom osakligt språkbruk, som samkommunen ingripit i. Läs hela nyheten på kårkulla.fi

GÄSTKOLUMN

Översättning | Robert Paul

Jaana Viemerö

Hur ska kunnandet inom socialarbetet se ut i framtiden?

ocial- och hälsovårdsstrukturerna genomgår stora förändringar. Bland de viktigaste målen för reformerna av social- och hälsovården och regionförvaltningen är att stärka klientens delaktighet och samarbetet mellan olika aktörer. Enligt regeringsprogrammet ska ”social- och hälsovården betona förebyggande verksamhet samtidigt som vårdkedjorna fungerar smidigt, personalen mår bra och informationssystemen fungerar. Målet är en smidig helhet av servicekedjor som är viktig för människors välbefinnande och hälsa.” Hälsovårdslagen, socialvårdslagen och vissa speciallagar innehåller stadganden om skyldigheterna för myndigheter och olika aktörer att samarbeta. Det heter att serviceproducenterna ska förverkliga tjänsterna inom social- och hälsovården som en helhet; detta gäller särskilt de förebyggande, reparerande, vårdande och rehabiliterande tjänsterna. Servicen ska produceras så att klienten blir hörd och det ska bli en helhet som är till klientens bästa. Då strukturerna ändras, blir det möjligt att reformera också inrutade förfaringssätt. Både kommunala och statliga beslutsfattare förutsätter att sote-reformen leder till större effektivitet och nåbarhet och att tjänsterna produceras ekonomiskt och att de ger resultat. Under tider av förändring och allt knappare ekonomiska resurser måste servicekedjorna göras allt mer strömlinjeformade och detta förutsätter större fokus på kärnuppgifterna. Var och en av oss ser på den service

som behövs ur sitt eget perspektiv. Många olika omständigheter påverkar vår ståndpunkt: livserfarenheter, utbildning, yrke, politiska åsikter och tillgängliga resurser. Våra uppfattningar om innehåll, betydelse och behov av olika tjänster varierar mycket. Det går inte att se in i framtiden. En av de otacksamma uppgifter som åligger vårt utbildningssystem är att utbilda människor för framtida strukturer, vars arkitektur vi knappt kan ana. Regeringsprogrammet ställer en hel del krav på framtidens yrkesutbildade personer: de ska kunna bedöma klienternas totala servicebehov, sakkunskapen som behövs inom servicekedjan och inverkan av sin egen verksamhet. De ska arbeta i samverkan med klienterna och andra aktörer, vara datatekniskt skickliga och samarbeta med såväl myndigheter, organisationer som privata aktörer. De ska förstås också vara experter på sitt eget område. Både regeringsprogrammet och lagstiftningen understryker betydelsen av att stärka klientens delaktighet: servicen ska produceras så att klienten blir hörd. Hur skulle ett välfungerande serviceutbud se ut, om vi betraktade det ur klientens synpunkt? Vi skulle alltså för ett ögonblick glömma allt vad yrkesgrupp, servicestruktur och organisationer heter och närma oss frågan på ett enklare sätt. I stället skulle vi ställa oss frågan: Hur ser människans hjälp- och stödbehov ut i vardagen och hur kunde vi tillfredsställa behovet? Socialservicens tjänster är tjänster för vardagen, tjänster som stöder

människans vanliga liv. Ett oroligt barn, en ångestfylld ungdom och en rädd åldring behöver någon att dela vardagen med. Närheten till en annan människa är det viktigaste. Hur skulle vår service se ut om den förverkligades så att det väsentliga vore tiden för närvaro med klienten? Servicehelheterna skulle bestå av närvaro och av de tjänster som kan ges via olika hjälpmedel, t.ex. smarttelefoner och andra datatekniska applikationer. Då skulle vår fråga lyda: Hurdant kunnande gynnar klienten mest? Hur skulle servicestrukturen då se ut? Ju mer komplicerade våra system blir, desto viktigare blir det att fokusera på det väsentliga. Ibland blir viktiga saker enkla. Det viktigaste är, oberoende av servicestrukturer, yrkesgrupper och organisationsmodeller, att professionellt verksamma personer har förmågan till interaktion och närvaro. Förmågan att lyssna och höra. Här ligger den hårda kärnan i socialvårdens service. Jaana Viemerö är utbildningschef för social- och hälsovårdssektorn vid FCG.

PRESENTATION AV EUC

EUC?

Text Christa Liukas

Expertis och utveckling inom samkommunen

Expert- och utvecklingscentret, EUC, är Kårkullas expertenhet som ansvarar för samkommunens specialservice, konsultationer och utbildningar. Det kan ändå vara svårt att förstå vad detta innebär i praktiken, och det ska Omslaget försöka öppna upp här och nu. De som jobbar på EUC följer med forskningen

eller för personcentrerad planering och bedömning

inom branschen och utvecklar våra specialtjän-

av brukarnas funktionsförmåga.

ster. EUC har sin bas på Kårkullabacken i Pargas, men erbjuder mobila tjänster i hela samkommu-

Vid expertteamet arbetar ledande läkare, ledan-

nen, bland annat genom regionala autismhandle-

de socialkurator, ledande psykolog, ledande tera-

dare och talterapeuter. På Kårkullabacken har EUC

peut och pedagogisk handledare samt regionala

kris-, undersöknings- och rehabiliteringsavdelning-

autismhandledare och talterapeuter i Österbotten

ar. De EUC-anställda ger handledning, konsulte-

och södra Finland. Teamet erbjuder handledning,

ring och utbildning både till samkommunens en-

konsultering och utbildning vid behov på hemorten

heter och till externa instanser så som skolor och

i brukarens eget nätverk. De ledande tjänstemän-

daghem. Experterna deltar i brukarnas habilitering

nen har fördjupad kunskap kring personer med

genom regelbunden uppföljning och genom att ut-

utvecklingsstörning samt specialistkunnande på

föra undersökningar och skriva rekommendationer.

andra områden. Vår ledande psykolog är auk-

Personalen på EUC samarbetar tätt med samkom-

toriserad sexualterapeut och ger konsultationer,

munens omsorgsbyråer och med brukarnas nät-

handledning och utbildningsinsatser gällande stö-

verk.

dande av sexuell hälsa och bemötande av sexuella uttryckssätt under människans hela livscykel. Vår

EUC är indelat i tre team; utvecklingsteamet,

ledande terapeut har sitt specialkunnande inom

kliniska teamet och expertteamet.

kommunikation, autismspektrumtillstånd och förebyggande av utmanande beteende.

I utvecklingsteamet jobbar tre utvecklare. Dessa är utvecklare inom boendeverksamhet, dag- och

Det kliniska teamet består av läkare, sjukskötare,

arbetsverksamhet samt inom kvalitet. Utvecklar-

vårdare, handledare, fysioterapeut, musikterapeut,

na följer med nationella och internationella riktlinjer

tandläkare, tandhygienist och ögonläkare. Un-

och stöder implementeringen av nationella krite-

dersökningsavdelningen,

rier i Kårkullas verksamhet. Teamet initierar också

Hyddan och missbrukarvårdsenheten Pixne hör

utvecklingsprojekt som berör hela samkommunen

under det kliniska teamet. De kliniska experterna

och fungerar som verkstad för organisationens

erbjuder undersökningar och specifika kliniska ha-

kvalitetsarbete. För tillfället är arbetet med att certi-

biliterande och rehabiliterande insatser. Även kon-

fiera Kårkullas verksamhet enligt ISO 9001-stand-

sulterings-, utbildnings- och handledningsinsatser

arden högst aktuell. Teamet utvecklar också mod-

ingår i de kliniska experternas arbete. •

rehabiliteringsenheten

PRESENTATION AV EUC

Text Christa Liukas | Bild Christa Liukas

En dag med kvalitetsutvecklare Hilve Sandblom från utvecklingsteamet

Hilve kopplar ihop nationella kvalitetskriterier med kvalitetstänk i vardagen Som kvalitetsutvecklare är Hilve en del av utvecklingsteamet på tre personer som utöver henne består av en utvecklare av boendeverksamheten och en utvecklare av dag- och arbetsverksamheten. Teamet har möten varannan vecka för det finns flera gemensamma teman som de jobbar med. Hilve började med jobbet som kvalitetsutvecklare i oktober och har före det jobbat inom dag- och arbetsverksamheten ca 30 år, bland annat som enhetschef för Mocca serviceenhet i 17 år. – Det här är ett väldigt annorlunda jobb. Tidigare for jag omkring mellan fyra enheter och jobbet bestod av mycket personaladministration. Fastän kvalitetsarbete i verksamheten varit bekant är det här helt annorlunda. Dagen börjar med att Hilve gör ett besök till Fyrväpplingens serviceenhet och träffar enhetschef Heidi Svahnström. Hilve på besök till Fyrväpplingens serviceenhet vid vårdhemmet i Pargas.

– Jag vill hålla kopplingen till verksamheten. Det är där kvalitetsarbetet sker i praktiken. Dialogen är viktig.

PRESENTATION AV EUC

På Fyrväpplingen diskuterar Hilve om vad som

på agendan, som tyvärr inhiberades på grund av

är aktuellt inom kvalitetsarbete, hur man ser på

tekniska problem. Istället fick Hilve tid att skriva rent

kvalitetsarbetet på enheten och vilka behov som

anteckningarna från bedömningarna.

“

finns. Det som nu är aktuellt är PCP, alltså personcentrerad livsplanering. Med hjälp av PCP kan vi

En stor sak som är aktuell inom kvalitetsarbetet

öka brukarnas delaktighet och självbestämmande.

vid Kårkulla för tillfället är certifieringen av kvalitets-

Det är en arbetsmetod som används i många or-

ledningssystemet. Som arbetsverktyg för certifie-

ganisationer. PCP kan också beskrivas som ett

ringsarbetet har Kårkulla valt ett system som he-

förhållningssätt och ett sätt att tänka; att tänka dju-

ter IMS, Integrated Management System, och

pare och mer individuellt.

Hilve sitter med i arbetsgruppen som jobbar med

Jag vill hålla kopplingen till verksamheten. Det är där kvalitetsarbetet sker i praktiken. Dialogen är viktig.

Efter besöket på Fyrväpplingen deltar Hilve i Stockholmsbedömningar. Det är utvecklingsteamet som genomför bedömningarna vars avsikt är att bestämma avgiftskategorier genom att utvärdera personalresurserna som behövs för varje enskild brukare. Hilve deltar i fyra bedömningar under dagen.

För övrig går mycket av jobbet ut på att delta i olika möten. Förutom teammöten är det koordinatormöten, EUC-möten samt olika samarbetsgrupper. På eftermiddagen stod ett möte för samarbetsorganet för substans- och kvalitetsfrågor

programmet. Arbetet går ut på att bygga upp processbeskrivningar för det arbete som sker inom Kårkulla. Följande led i certifieringsarbetet är interna auditeringar som Hilve ska vara med och utföra. – Det är en mångprofessionell grupp som jobbar med det här, vilket är bra för att få olika synpunkter. Tanken med processbeskrivningar är att alla inom organisationen ska kunna förstå hur saker går till, berättar Hilve. För övrigt gäller det att följa med nationella riktlinjer och implementera dem i verksamheten. Tidigare i veckan deltog Hilve i ett KVANK-seminarium om nya kvalitetskriterier för dag- och arbetsverksamheten. – Det mest givande är att får jobba i ett utvecklingsteam. Som enhetschef tar vardagen över och man hinner inte fundera så mycket på kvalitet som man skulle vilja. Nu kan jag på riktigt koncentrera mig på utvecklingsarbete, säger Hilve som tror på livslångt lärande. •

PRESENTATION AV EUC

Text Christa Liukas | Bild Christa Liukas

En dag med ledande terapeut Pia Lindevall från expertteamet

Pia fokuserar på kommunikation, autismspektrumtillstånd och förebyggande av utmanande beteende

En stor del av Pias arbete går ut på att resa omkring och utbilda Kårkullas personal.

Jag blir lite snurrig i huvudet när ledande terapeut Pia Lindevall redogör för sin kalender när jag frågar vilken dag det passar att jag följer med henne och bekantar mig med hennes arbete. Förutom arbete med brukare på Undersökningsavdelningen och rehabiliteringsenheten Hyddan reser hon runt omkring Finland och håller utbildningar om bland annat utmanande beteende, autism, trygg arbetsmiljö och kommunikation. Jag följer med henne en dag som hon reser till Borgå för att utbilda personalen där om utmanande beteende.

“

PRESENTATION AV EUC

nandet kom till Finland och det forskades mycket

Jag är oändligt intresserad av människoliv.

– Utbildningstillfället är en del av ett större paket som personalen i östra Nyland beställt. Jag har tidigare varit och utbildat dem kring autism, berättar

kring ämnet. Pia var med från början då man började lära sig om autism och gick alla tillgängliga utbildningar och har jobbat med autismfrågor sedan dess. Som ledande terapeut ska hon hålla sig à jour med det nyaste inom forskningen kring hennes tre specialområden och implementera kunskapen inom Kårkulla. – Jag upplever utbildandet som en väldigt viktig del av mitt arbete. Det har varit väldigt bra för enheterna och personalen att kunna gå olika utbildningar,

Pia om sitt besök i Borgå.

säger Pia.

Vi startar tidigt på morgonen från Pargas för att

Förutom utbildningar består hennes arbete av att

vara i Borgå före klockan nio. I mötesrummet på omsorgsbyrån i Borgå samlas personal från olika enheter i Borgå och Pia börjar med att fråga om det finns kommentarer eller frågor från föregående utbildningstillfälle som handlade om autism. Dagens tillfälle handlar alltså om utmanande beteende och föreläsningen är indelad i tre delar; bakomliggande orsaker, förebyggande åtgärder och bemötande. Utmanande beteende är något som skrämmer, gör ont och upprör känslor. Man måste våga prata om det för att kunna göra något åt det, berättar Pia. Pia är en inspirerande föreläsare och till och med undertecknad som inte jobbar inom vården sitter som fängslad under hela dagen. Utbildningstillfället är interaktivt och personalen och Pia ställer ömsom frågor till varandra och reflekterar över sitt jobb och

jobba som talterapeut för Åboland, Undersökningsavdelningen och Hyddan. Arbetet består av språkliga bedömningar, oralmotorik, bedömningar av behovet av AKK (alternativ och kompletterande kommunikation), kommunikationsstöd, planering och handledning. Hon handleder även Kårkullas regionala talterapeuter, skriver utlåtanden för habiliteringsplaner och följer upp barns utveckling regelbundet för uppgörande och förnyande av habiliteringsplaner. Pia utvecklar också arbetssätt, hämtar och anpassar metoder till verksamheten, utvecklar material, utbildar sig själv och följer hela tiden med den aktuella forskningen. Förutom talterapeuterna handleder Pia också Kårkullas autismhandledare och pedagogiska handledare. – Det mest givande med det här jobbet är att det

sin vardag.

är varierande och tillräckligt krävande, jag behöver

Som ledande terapeut har Pia tre huvudsakliga

med mitt jobb. Det kan vara tungt att ingen säger

specialansvarsområden inom Kårkulla och de är utmanande beteende, autism och kommunikation. Cirka 40 procent av hennes arbetstid går ut på att hålla utbildningar kring dessa tre teman. Det blir 6-8 utbildningstillfällen i månaden. Pia är talterapeut till sin utbildning och blev färdig med sina studier i början av 90-talet då autismkun12

utmaningar, säger Pia Jag har ganska fria händer vad som ska göras. Men jag uppskattar att jag är ganska fri inom ramen av mina tre huvudsakliga uppgifter. – Branschen är fortsättningsvis otroligt fascinerande. Jag har alltid varit intresserad av människan och är oändligt intresserad av människoliv, säger Pia. •

PRESENTATION AV EUC

Text Christa Liukas | Bild Christa Liukas

En dag med avdelningsskötare Mia Bergman från kliniska teamet

Mia vill få problem och lösningar att mötas

Som koordinator för det kliniska teamet fungerar Mia som en länk mellan verksamheten och ledningen.

Mia Bergman inleder sin dag tidigt. Vid 7-tiden är hon på sitt arbetsrum för att hinna jobba undan datorarbete innan dagen kör i gång ordentligt. Klockan 7.30 ska hon vara på Undersökningsavdelningen. Där har nyligen börjat ett ny avdelningsskötare och Mia jobbar med att introducera henne i arbetet.

– Det är en process, så här till en början handleder jag henne en till två gånger i veckan. Däremellan är vi i kontakt per mejl. Mia är själv mycket bekant med arbetet som avdelningsskötare på Undersökningsavdelningen, det jobbade hon tidigare med i åtta år.

PRESENTATION AV EUC

“

Under mötet med den nya avdelningsskötaren Ina

sationen. Förutom vägledande samspel håller Mia

Cranston går Mia och Ina igenom om det uppkom-

också utbildning i praktisk läkemedelshantering för

mit några frågor, pratar om hur arbetet gått och

personalen som en del av Kårkullas interna utbild-

funderar på hur olika saker kunde göras. De dis-

ningspaket.

kuterar också utbildningar som Ina borde gå som nyanställd - en som handlar om personalpolitiska frågor och en annan som handlar om arbetarskydd och företagshälsovård. Som avdelningsskötare på EUC fungerar Mia som koordinerare inom kliniska teamet. Till teamet hör två läkarsekreterare, avdelningsskötarna på Undersökningsavdelningen och rehabiliteringsenheten Hyddan, enhetschefen för Pixnekliniken samt fysio- och musikterapeuten. Mia ansvarar också för ögon- och tandvårdens konsultavtal. – Jag upplever att jag har goda förutsättningar att koordinera teamet, säger Mia som länge jobbat inom Kårkulla, förutom som avdelningsskötare också bland annat som enhetschef för Fyrväpplingens serviceenhet. Hon är sjukskötare till sin utbildning med specialisering på ledarskap. Hon är strukturerad och tycker om att sätta saker i system, utveckla och få behov och lösningar att mötas. Klockan 9 är det dags att delta i ett ICDP-vägledningstillfälle.

Programmet Vägledande samspel/

ICDP är ett hälsofrämjande program som uppmärksammar det positiva samspelets avgörande betydelse. Syftet med vägledningen är att öka förmågan att förstå varandra, ta vara på det positiva samt utveckla större lyhördhet och empati. Det är alltså ett förhållningssätt. Inom samkommunen utbildas 12 certifierade vägledare och Mia är en av dem. Det innebär att Mia sedan kan vägleda inom organi-

Det gör gott för människor att flytta på sig inom organisationen, man lär sig alltid nytt.

Före lunch hinner Mia ännu med ett möte med avdelningsskötaren på Hyddan för att diskutera aktuella utmaningar. Mia träffar sina grupper cirka en gång var tredje eller fjärde vecka. Utöver detta sitter hon med i Kårkullas arbetsgrupp som jobbar med certifieringen av Kårkullas kvalitetsledningssystem och med processbeskrivningar i anslutning till det. Under året ska hon delta i interna auditeringar av verksamheten. Resten av dagen går åt till kontorsuppgifter. Det

är mycket personaladministrativa uppgifter så som rekrytering som tar tid. Det mest givande i arbetet är alla människokontakter man knyter, tycker Mia. Det känns fint att själv kunna utvecklas och få mera ansvar, ”världen blir större”, uttrycker Mia det som. – Det gör gott för människor att flytta på sig inom organisationen, man lär sig alltid nytt. Där är Kårkulla en bra arbetsgivare eftersom man har möjlighet att jobba med olika saker. •

KOLUMN

Personalutbildning inom samkommunen

ör att beskriva vår utbildning

har en utbildningsnivå för att nå

lånar jag några meningar

behörigheten har vi som arbets-

från vår verksamhets- och

givare gett utbildningsmöjligheter

personalstrategi.

som t.ex. yrkesexamen inom om-

Enligt vår strategi är våra värden i verksamheten: Ansvar och delak-

sorgsarbetet som ger behörighet för att söka vissa befattningar.

tighet, Rättvisa och Trygghet. Vår personalstrategis mål och

Efter att den anställda har börjat

tyngdpunktsområden är: Kårkulla

hos oss kräver arbetsuppgifter-

är en god arbetsgivare, Kårkul-

na ofta kunskap som inte erhålls

la har en yrkeskunnig och klient-

genom ”grundutbildningen”. Då

inriktad personal samt Kårkulla

använder vi oss av både interna

har en välmående och välmoti-

och externa utbildningar. För de

verad personal.

interna utbildningarna har vi inom Kårkulla utarbetat ett årligt utbild-

Det som kan kännas konstigt

ningsprogram som går under

är att utbildning inte nämns en-

namnet ”Kårkulla utbildar” som

skilt i någon av strategimålen.

i huvudsak Expert- och utveck-

Under tyngdpunktsområdet ”Yrk-

lingscentret erbjuder. Där framgår

eskunnig personal” finns ordet

de obligatoriska utbildningarna

kompetensutveckling.

ser

och dessutom framkommer där

att utbildningen finns med på alla

olika utbildningsmoduler som en-

områden fastän det inte uttryckli-

heterna kan beställa. Det är frå-

gen finns nedskrivet. Vi har olika

ga om utbildningsmoduler som

delar av utbildning som komplet-

specifikt riktar sig till den verksam-

terar varandra. För att vi som per-

het vi har, som exempel kan näm-

sonal ska ha en bra grund att stå

nas modulen ”Trygg arbetsmil-

på för att klara av vårt jobb har

jö och hantering av utmanande

vi våra behörighetskrav för att få

beteende”. De externa utbild-

en tillsvidareanställning, dvs. den

ningarna kompetterar helheten

utbildningsnivå vi som arbetsgiv-

med kunskap och nyheter för

are kräver för att man ska kunna

samkommunens

få ett jobb hos oss. Om man inte

område.

Jag

verksamhets-

Vi är som personer olika, en del av oss vill delta i utbildningar och lära sig nytt hela tiden. Andra tycker att det är till mer besvär än nytta. Jag hoppas ändå att var och en ser nyttan och nödvändigheten i att delta i interna och/eller externa utbildningar. Vi lär oss varje gång något nytt eller får repetition som upprätthåller vår kunskap. En av personalstrategins mål är att vi har en yrkeskunnig personal, vilken är en viktig grundsten i vår verksamhet och i den dagliga kontakten med våra brukare. Fredrik Laurén Personalchef

LÄROAVTAL

Text Christa Liukas | Bild Christa Liukas

t e h g i r ö h e B l a t v a o r ä l m o n ge

Charlotte Nyström insåg i sitt arbete inom vården att det kändes som hennes grej. Sommaren 2017 utexamineras hon som färdig närvårdare efter två och ett halvt år av studier - samtidigt som hon jobbar med vårdaruppgifter på Triangelns serviceenhet vid vårdhemmet i Pargas.

Charlotte Nyström tillsammans med Håkan som bor på Triangelns serviceenhet.

harlotte Nyström var nyutbildad

– För studeranden är fördelen att man får gratis

kock, men började jobba på ett

utbildning och trygghet i att man har jobb under

åldringshem för att det var lätt att

tiden som studierna pågår. Det är ett bra och flexi-

få jobb där. Hon märkte snabbt att

belt alternativ för vuxenstuderande som inte har

hon tycker om att jobba med männi-

möjlighet att sitta på skolbänken på heltid, och så

skor och att vårdarbetet kändes givande. År 2013

har man möjlighet att söka fasta tjänster efter det,

började hon jobba med inhopp på Triangelns ser-

säger Anders.

viceenhet vid Kårkullas vårdhem i Pargas. Hon fick vikariat, men inget stadigvarande jobb, för att hon var obehörig. – Jag har trivts med att jobba med personer med

80 procent av utbildningen på arbetsplatsen

För att kunna studera på läroavtal måste man ha

utvecklingsstörning. Jag är själv mycket struktu-

ett jobb med ett tidsbundet kontrakt som sträck-

rerad, vilket är bra i det här jobbet, och så är det

er sig över studietiden, som för närvårdare är två

trevligt att jobba i hemmamiljö, berättar Charlotte.

och ett halvt år. Läroavtalsbyrån kontaktas ende-

Det känns som en familj när man kommer på jobb.

ra av den studerande eller av arbetsgivaren och

Vi lagar mat och går på promenader. Jag medde-

förhandlingar mellan studerande, arbetsgivare och

lade tidigt åt enhetschefen Nora Vahalahti att jag

läroavtalsbyrå påbörjas varefter ett avtal görs.

var intresserad av läroavtal.

Vid läroavtal ska 80 procent av utbildningen ske på arbetsplatsen, medan 20 procent är teoriutbildning

Ifjol hade Kårkulla 19 anställda på läroavtal. De

på läroanstalt. Axxell erbjuder teoriutbildning för

som studerar till närvårdare har fått utbildningen via

bland annat närvårdare, men trots att läroavtalsby-

Axxell, Prakticum och Optima. Anders Levin,

rån lyder under Axxell kan läroavtal skrivas mellan

läroavtalsplanerare vid läroavtalsbyrån i Pargas

arbetsgivaren och andra teoriutbildare. Till exempel

som lyder under Axxell, berättar att läroavtal främst

har anställda vid Kårkulla gått specialyrkesexamen

är ett sätt att finansiera utbildningen på och som ut-

i ledarskap genom läroavtalsbyrån fastän teoriutbil-

går från arbetslivets behov. Istället för att arbetsgi-

daren är ett utomstående företag.

varen betalar till läroanstalten för utbildningen av sin personal, skrivs ett läroavtal med en läroavtalsby-

Läroavtal ställer också vissa krav på arbetsgivaren,

rå, då finansieringen för utbildningen kommer från

berättar Anders.

staten.

– Arbetsgivaren ska ha en arbetsplatsutbildare/

LÄROAVTAL

Läroavtalsplanerare Anders Levin vid läroavtalsbyrån vid Axxell i Pargas.

handledare och det ställer vissa krav. Bland an-

som förväntas inom examensdelen. Efter det håller

nat ska man vara bekant med examensgrunderna

man ett bedömningsmöte där studerande och tre

för utbildningen för att kunna lära ut rätt saker på

bedömare avgör om studeranden blir godkänd.

arbetsplatsen som krävs i examen. Axxell ordnar också utbildningar för arbetsplatsutbildarna.

Läroavtalsstuderande lär sig ansvar

På Triangelns serviceenhet jobbar för tillfället fyra Närvårdarutbildningen består av fem examens-

personer som studerar till närvårdare på läroavtal,

delar; tre allmänna, en enligt vald inriktning och en

berättar enhetschef Nora Vahalahti. För Noras del

kort valbar del. Varje del består av inlärning och

innebär det en hel del pusslande med arbetslistor

avslutas med ett examenstillfälle och bedömnings-

för att få det att passa ihop med studerandenas

möte. I närvårdarutbildningen pågår examenstillfäl-

teoridagar då de ska vara på skolan.

let en hel vecka där man visar att man klarar av det

– Här lär de sig att ta ansvar. De ska se till att med-

“

Man har kanske vetat hur man gör och gjort, men nu måste man fundera på varför man gör på ett visst sätt.

dela mig när de har närstudiedagar och få det att

na har varit mycket lärorika. Man har kanske vetat

passa ihop med arbetet, säger Nora. Svårast är

hur man gör och gjort, men nu måste man funde-

det att få praktik och examensveckor att passa in

ra på varför man gör saker på ett visst sätt, säger

i schemat.

Charlotte.

Charlotte Nyström är en av de fyra läroavtalsstu-

Kompetent personal till enheten

derande på enheten som började sina studier i jan-

Som enhetschef tycker Nora att det är värdefullt

uari 2015 och blir således färdiga närvårdare som-

att kunna vara med och påverka de studerandes

maren 2017.

utveckling och känner också ett ansvar i utvärdera

– Andra delen, om vård och omsorg, var tung, men

och påvisa utvecklingsområden hos dem. Att ha

nu har det lättat lite och det flyter på bra. Det är

läroavtalsstuderande på enheten fungerar också

mer distansuppgifter och mindre skola, berättar

som en påminnelse och möjlighet till reflektion för

Charlotte.

den ordinarie personalen när man är tvungen att

– Det är mycket skriftliga arbeten att göra på egen

fundera på varför och hur man gör olika saker i job-

tid. Skoldagen är alltid en hel dag. Vi meddelar Nora

bet.

när vi har skoldagar och så gör hon arbetspasslis-

– Det mest givande med att ha läroavtalsstude-

torna enligt det. Jag var nog tvungen att ta tjänste-

rande är att vi får kompetent och kunnig personal

ledigt vissa dagar under den tyngsta perioden. Det

till enheten, säger Nora.

var mycket teori och större arbeten i början, men nu är det lugnare.

Charlotte säger att ju mer man lär sig, desto intressantare blir jobbet. Det mest givande med job-

Mycket av det som Charlotte lär sig under teori-

bet är att få vara en del av brukarnas liv och deras

dagarna känner hon till från det riktiga livet och

vardag.

arbetet på Triangeln. Men nu får hon möjlighet att

– Det är en jättebra möjlighet att kombinera sko-

fördjupa sig i det och fundera på arbetet på ett dju-

la med jobb. Jag tror att jag lär mig mycket mer

pare plan.

när jag jobbar samtidigt istället för att bara sitta på

– Jag har lärt mig mycket nytt och examenstillfälle-

skolbänken. •

LÄROAVTAL

Text Christa Liukas | Bild Christa Liukas

Kompetensstärkande studier genom läroavtal 20

aria Vaskivuo, enhetschef

förstått saker på samma sätt och så måste man

vid

vara tydlig och förankra saker.

Bäckåkergårdens

serviceenhet i Åbo, har

– Utbildningen har gjort mig mer säker som ledare

nyligen blivit klar med sin

och jag förstår mitt eget ansvar på ett djupare plan.

specialyrkesexamen i le-

Det var mycket givande att reflektera över sitt ar-

darskap där Rastor och

bete tillsammans med andra och lära sig av sina

Turun AKK fungerat som

medstuderande med mer erfarenhet. Nu känner

teoriutbildare.

jag mig mer säker på mig själv när jag fattar mina

Maria hade jobbat som enhetschef i två år när

beslut. Jag har blivit snabbare på problemlösning

hon hörde om möjligheten att gå utbildningen på

och jag är inte heller rädd för att erkänna när något

läroavtal och tyckte det var en ypperlig chans för

inte fungerar. Då funderar vi på nytt inom teamet

att få mera verktyg till sitt arbete.

hur man kunde göra något annorlunda och bättre

– Jag var ganska ny och hade kommit in i arbetet,

till nästa gång.

men jag ville utveckla mig själv som ledare, säger Maria.

Maria tycker att det gick bra att kombinera utbildningen med sitt arbete. Arbetsmängden var lämplig och utbildningen stödde hela tiden det

Den tvååriga utbildningen består av närvarodagar

dagliga arbetet. Utvecklingsprojektet man gjorde

cirka en gång i månaden, ett antal distansuppgifter

under utbildningen stödde utvecklingsarbetet på

samt ett utvecklingsprojekt.

den egna enheten.

– Närvarodagarna var väldigt givande när man

–Det var bra att gå igenom sina arbetssätt och

fick träffa andra förmän och diskutera med andra

rutiner och fundera på vad man kunde göra an-

i samma situation, lösa problem, byta erfarenheter

norlunda och bättre samt reflektera över sin egen

och göra grupparbeten.

ledarskapsstil.

Maria ser gott ledarskap som något väldigt viktigt. Alla behöver en chef som motiverar och stöttar,

Läroavtalsutbildningen kräver att man kan plan-

har tillit och är tillgänglig speciellt vid förändringar/

era och strukturera upp sina studier. Att gå utbild-

omstruktureringar.

ningen på läroavtal lämpade sig utmärkt för Ma-

– Det är viktigt att stöda personalens ork, ha en

ria. Närvarodagarna var givande och ett lämpligt

tydlig arbetsstruktur och vara lyhörd för att skapa

avbrott i de normala rutinerna samtidigt som man

ett bra team.

jobbade med arbetsrelaterade saker. Maria anser att utbildningsmöjligheterna på Kårkulla är bra, det

Kommunikation var ett återkommande tema un-

erbjuds utbildningar på alla nivåer. Maria är tack-

der utbildningen, och det är inom detta område

sam över att hon hade möjlighet att gå utbildnin-

som Maria anser att hon utvecklats inom. Hon

gen. Hon poängterar att man också själv måste

anser att hon blivit mera medveten om den egna

vara intresserad av att utvecklas.

kommunikationsstilen och fått lära känna igen olika

– Även när man fortbildar sig är ett stödjande le-

personlighetstyper som tolkar kommunikations-

darskap viktigt, att man som förman är intresserad

kanaler olika. För vissa tar det längre tid att ta till sig

och sporrar sin personal till kompetensutveckling. •

nytt, med vissa måste man försäkra sig om att man 21

DELAKTIGHET

Text Christa Liukas | Bild Christa Liukas

usmöten är ett sätt att stärka delaktigheten

Stämningen är varm när jag stiger in i de gemensamma utrymmena på Bäckåkergårdens serviceenhet i Åbo en januarikväll med flera minusgrader utanför. Människor sysslar med sitt i en oordnad harmoni och kommer fram och hälsar. Det kokas kaffe och pepparkakor dukas fram och efter en stund är de flesta samlade kring matbordet. Det är Bäckåkergårdens husmöte som ska hållas. Husmöten ordnas ca en gång i månaden för alla som bor på enheten.

Invånarna samlas kring matbordet för möte. | Jussi vill gärna åka på kryssning.

usmöten är ett sätt som används inom Kårkulla för att förbättra brukarnas möjlighet att påverka sin vardag. Utgångs-

punkten för Kårkullas människosyn och all service är delaktighet. Delaktighet bygger på att brukaren själv eller med nödvändigt stöd får fram sina behov och att verksamheten svarar på dessa behov genom individuella lösningar. Delaktighet innebär att en person med funktionsnedsättning är en del av samhället och har samma grundrättigheter att bo, arbeta, studera, förverkliga sig själv o.s.v. som alla andra kommuninvånare. Helt avgörande för hur detta lyckas är att det finns stöd och service som svarar mot personens behov och att personen är delaktig i att utforma denna service.

Discobowling och högläsning

Under husmöten planerar brukarna tillsammans med personalen vardagen på boendet och förverkligar därigenom servicen tillsammans. När de flesta funnit sin plats kring bordet på Bäckåkergården börjar vårdaren Teresa Fagerström mötet med att berätta om aktuellt program. – Nästa vecka ska många av er och åka pulka. Kom ihåg att ta utebyxor med er. Invånarna går igenom vem som har utebyxor och om man kan låna någonstans. Överlag pratas det om att man ska komma ihåg att klä sig varmt nu och komma ihåg reflex i mörkret och kylan. – Jag hade vantar på och fick varmt, man kan hel-

DELAKTIGHET

ler inte ha för mycket kläder på för då svettas man,

Till näst är det Merjas tur att få citronen. Jag är nöjd

säger Jenny, en av invånarna.

med allt, konstaterar hon genast. Teresa undrar om det är något som Merja funderar över, men nej, allt

Nästa vecka börjar bowlingen igen, berättar Tere-

är okej. Har du kallt i din lägenhet, frågar Teresa.

sa. På torsdag blir det discobowling, vilket väcker

Jag har täcken och filtar, så jag fryser inte, säger

intresserade utrop.

Merja. Teresa frågar ännu om det är något som

– Vad är det nu sen.

Merja önskar göra under vintern. Jag ska fundera

– Man bowlar till discomusik!

en stund, säger Merja. Efter en stund kommer hon

– Man får se sen vad det är.

på vad hon önskar sig. – Jag skulle vilja gå på museum. På biologiska.

Sedan frågar Teresa vem som är intresserad av

Den önskan går säkert att uppfylla, säger Teresa.

högläsning. Nästan alla händer räcks upp. Alla får

Teresa berättar att de flesta önskemål som brukar-

i tur och ordning komma med önskemål på vil-

na på boendet har brukar gå att uppfylla, vilket

ken bok som ska läsas. Drakryttaren, Varghunden,

känns bra. Merjas önskemål om att gå på museum

hundbok och Pippi Långstrump är några av ön-

får många andra att bli ivriga.

skemålen.

– Jag vill gå på Åbo slotts museum, säger Jen-

– Det är viktigt att det är en bok som alla förstår,

ny. Jag tycker om gammaldags saker, jag har alltid

säger Merja.

tyckt om att gå på Åbo slott. Och så vill jag simma

Det finns många alternativ att välja bland, konstaterar Teresa.

Alla talar ut

något veckoslut. Och så skulle jag också vilja gå på Koupo-läger. Och till Högsand vill jag också på sommaren så som Benny och Merja. – Jag vill också gå på museum. På Åbo slott, Aalto-

När invånarna tillsammans gått igenom det som är

nen-museet och Konstmuseet, säger Lennart.

aktuellt är det dags för alla och envar att tala ut i

– Jag vill också komma med på museum något

tur och ordning. Teresa har en citron som skickas

veckoslut, fortsätter Jenny. Fast jag inte är här på

runt bland alla, och den som håller i citronen får

veckoslutet vill jag att ni ringer och frågar om jag vill

tala, och då ska andra lyssna. Fast ibland är det

komma med. Jag har alltid telefonen på.

svårt att komma ihåg att man inte själv ska tala när någon annan har citronen. Benny får citronen först.

Susanne säger att hon vill gå på teater med Kris-

Benny säger att han ser fram emot bowlingen. Och

tian, fast hon vet inte vilken teater. Annars är allt

så ser han fram emot att åka på Koupo-läger och

bra, tycker hon. Alla brukare kan inte prata, och då

att åka till Högsand på sommaren.

försöker Teresa fråga med förslag som man kan

– Och så ser jag fram emot min fest på lördagen.

reagera på. Personalen har en viktig uppgift i att

Då fyller jag år och det ska bli stort kalas. Annars är

stöda brukarna att föra sin talan och ge dem möj-

allt bra, säger Benny.

lighet att påverka sitt eget liv genom egna val.

– Vad bra, säger Teresa, fyra saker som du ser fram emot. Önskar du dig något då? – Allt är bra.

Man deltar om man kan och vill

Mötet håller på att avslutas när Maria kommer hem.

– Du kan säga till senare om du kommer på något.

Hon har inte kunnat delta i mötet för hon har varit

– Jag vet det, säger Benny.

och sjungit i kör.

Avslappnad stämning i allrummet efter mötet.

– Jo jag har varit upptagen, jag går i kör varje tors-

är sex kilometer åt ena hållet. Och så brukar han

dag. Husmöten är bra, vi tar upp allt möjligt och

vinterbada i Uittamo.

diskuterar. Jag trivs bra här. Det är roligt att gå i

– Där är över fem meter djupt. Man har vintertossor

kör, säger Maria med ivrig och hes röst efter allt

på sig och simbyxor och mössa. Man kan inte sätta

sjungande.

huvudet under vattnet för då kan man få hjärnblödning. Men jag brukar väta huvudet med händerna,

Även Jussi kommer lite sent till mötet, men han har

berättar Jussi.

mycket att berätta. Han har varit och handlat mat

Jussi har också födelsedag snart. Då tänker han

och det har varit roligt. Han brukar handla vettigt,

köpa tårta, men absolut inga kex. Det ska vara bul-

berättar han.

la istället. Och sex flaskor limonad.

– Jag vill åka på dagskryssning till Åland. Det är roligt på kryssning. Man byter båt i Mariehamn.

När jag lämnar Bäckåkergården har en del gått till

Så vill Jussi också gå på bio, men han vet inte

sina lägenheter medan andra stannat i de gemen-

vilken film. Men han vet att han tycker om spökfilm-

samma utrymmena på sofforna för att umgås. Det

er, Emil-filmer och Pippi Långstrump-filmer. Och så

är dags att lämna värmen och bege sig ut i den

tycker han om att gå till vattenparken Caribia och

kalla januarikvällen. •

simma. Han promenerar dit och tillbaka, fast det 25

GÄSTARTIKEL

Text Åsa Broo | Bild Åsa Broo

Naturäventyr i Österbotten Vintern är gnistrande vacker. Men för bara några månader sedan hängde sig hösten ännu kvar. Det är svårt att tro då man tittar ut nu.

I mitt höstminne vandrar två vuxna och två barn på en bred och vacker skogsstig. Väl framme vid Bockabron i Kiisk i Pedersöre, går vi ut på den långa bron och blickar ut över vattnet. Stilla. Molnigt, men mycket vackert ändå. Färgerna och frånvaron av ljud gör mycket för upplevelsen. Den går rakt in.

dem alls. Det är en hel del att tänka på då ett gäng som detta ska dra ut i naturen. – Men vi grillar korven då de kommer hem, säger de glatt. Det här är inte ett gäng som blir handfallna av småsaker. Två taxibilar har tagit dem till Kiisk byahem och så har de vandrat en knapp kilometer i lite lätt nedförsbacke. Just nu serveras kaffe och efter en stund blir det toalettbesök för någon och

Och det är inte slut där.

vantpåklädning för någon annan.

Att göra mer

hemma över helgen, men nästan hälften av gänget

verkar vara en välbesökt plats denna lördag. Några

att få göra något annat för dem som stannar kvar

Vi är inte ensamma om att ta vara på dagen. Det är på väg att gå vidare. Ett helt gäng ser ut att sitta vid grillplatsen. Det är inte bara min nyfikenhet utan också mitt behov av eld som gör att jag söker mig närmare. Väl framme ser jag att det är ett gäng på nio stycken, varav fyra med rullstolar som sitter runt läger-

Alla har inte kommit med i dag eftersom en del är har personalen ändå med sig. Det är säkert roligt på boendet över helgen också, gissar jag.

Redan beresta

– Det är fint här, säger en från boendet. Hit kommer jag igen. Jag kan inte annat än hålla med. Och det är inte

elden.

bara platsen som är fin. Det är personalen också

Det visar sig att det är Södermalms boende från

igen.

Jakobstad som är på utflykt i skogen. Jag blir både förvånad och imponerad på samma gång. Tänk så fantastiskt att de tagit sig hit, trots att personalen skulle ha haft det mycket enklare av att sitta hemma. Är det inte konstigt att en del gör mer än det som förväntas av dem, medan andra inte ens gör

som tagit sina arbetsuppgifter hit ut, tänker jag

Det visar sig att detta inte är första gången det åkt på äventyr från detta boende. Det har blivit två resor till Sverige och Astrid Lindgrens värld, och Kolmården också. – Det tar mera tid och planering att åka med ett

det. Men så är det.

gäng som vårt, säger en ur personalen.

Mycket att hålla reda på

mer iväg, intygar de.

mjölken till kaffet, men smörgåsar, frukt, kaffe och

Jag följer med dem en bit på tillbakavägen och

Det visar sig att de glömt korven hemma liksom bullar har de fått med sig. Så det går ingen nöd på 26

Men det går, och de har väldigt roligt då de kom-

hjälper till att knuffa upp en av rullstolarna.

– Vi tar en backe och en rullstol i taget. Det går nog,

Vill man besöka just den här vandringsleden som

ler en kvinna.

är anpassad också för rullstol en bit, söker man sig

– Har vi kommit hit, så kommer vi nog härifrån,

mot Lappfors skidstuga och vidare förbi mot Kiisk.

säger en annan som får kämpa med en rullstol mel-

Bockabron är ett delmål längs med Utterleden och

lan grilltaket och eldstaden.

väl värt ett besök för alla åldrar, och under alla års-

Nya minnen och möten

tider. Snart har vi våren här och jag längtar redan efter

Ett naturtäventyr som detta gör alla gott, både där

doften av vårskog och nya människomöten jag inte

och då, men också sedan då man blickar tillbaka.

kunnat planera in. • 27

SENIORRUTAN

Text Siv Fagerlund | Bild Christa Liukas

Seniorrutan Det som inte stod i Kårkullas årsberättelse I 10 år har vi velat skriva en bok om Kårkul-

om växte det fram ett sätt att arbeta, som vi

las tre första årtionden och nu har projektet

började kalla "Kårkullaandan" och som aldrig

nått sin ände, kanske inte som det var tänkt

riktigt kunde definieras, men alla visste vi att

från början, men nu finns det en slutprodukt

det, för att ta det kort, handlade om fördjupad

som vill visa hur mycket vi, som på 1960-ta-

människosyn, god arbetsgemenskap och al-

let från olika håll i Svenskfinland flyttade till

las lika människovärde. Våra minnen från den

arkitekt Erik Kråkströms nybyggda perso-

tiden är dyrbara!

nalby i Kirjalaskogen och började vår yrkesbana på dåvarande Kårkulla centralanstalt,

Det som aldrig "stod i årsberättelsen" har

älskade vårt arbete och hur hängivet vi fick

också varit vårt arbetsnamn under den lån-

vara med och bygga upp tron på alla män-

ga skrivprocessen där vi ofta har givit upp

niskors förmåga att, bara de fick chansen,

och tänkt, att denna idé endast förblev ön-

oberoende av begåvning, skapa och om-

sketänkande, inte hade vi pengar och inte

vandla sin egen verklighet till någonting för

hade vi ork!

dem människovärdigt och gott. Så småning-

När vi, 1960- och 70-talisterna från Kårkulla blev pensionerade, ville vi naturligtvis hålla kvar någonting av Kårkullaandan genom att bilda en förening, Kårkulla Seniorerna r.f. och föreningen är bokens utgivare. Föreningen arbetar både lokalt och regionalt i Svenskfinland och i juni i år firade vi 10 års jubileum med stor fest. Arbetsgruppen som slutligen färdigställde boken har bestått av Siv Fagerlund, Christina Grönholm, Tettan Lindqvist och Birgitta Rittinghaus. Och slutordet är skrivet av Lars Åkerblom: Vi hör alla till Kårkulla / Vi tillsammans gör Kårkulla bra / för alla som behöver hjälp Men så småningom fick vi pengar, för det tackar vi Kulturfonden och Kårkulla samkommun, och det blev en liten bok som mest består av bilder. För vad kan mera berätta om aktiv gemenskap, närhet och omsorg än just bilder? Och eftersom boken skulle vara lättläst kommer orden som illustrerar bilderna från de utvecklingsstördas tre egna diktböcker: Tycka om (1988), Livet (2005) och Värde-

och stöd / Vi är värdefulla trots att vi är olika / Bra att Kårkulla finns. Siv Fagerlund Boken kostar 25 euro och kan beställas av Tettan Lindqvist, Grisbölevägen 1, 21600 Pargas, telefon 040-7282352, epost: tettan@parnet.fi

full (2010).

BOENDESEMINARIUM

Text Christa Liukas | Bild Christa Liukas

En egen dörr, Den första februari samlades närmare 100 deltagare i Helsingfors på Kårkulla samkommuns och FDUV:s gemensamma seminarium “En egen dörr, tack” om olika boendelösningar.

nder dagen fick åhörarna bland annat höra om boendekooperativ, individuella anpassningar, olika lösningar och exempel på hur ser-

vicen ordnas på annat håll. Stina Sjöblom, sakkunnig på Institutet för hälsa och välfärd, THL, pratade om hur man nationellt arbetar för mer självbestämmande för personer med funktionsnedsättning. Finland var bland de första länderna som un-

Stina Sjöblom från THL.

dertecknade FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning år 2007. Sedan dess har man i Finland jobbat för att lagstiftningen ska mäta upp till konventionsartiklarnas förbindelser. I mars 2015 godkände riksdagen FN-konventionen och förutsatte att den nationella lagstiftningen måste försäkra att alla delar i konventionen uppfylls innan den kan ratificeras. Det är främst artikel 14 i konventionen som Finland måste jobba på för att kunna ratificera den. Artikel 14 handlar om frihet och personlig säkerhet, att man på lika villkor som andra åtnjuter rätt till frihet och personlig säkerhet 30

och att man inte berövas sin frihet olagligen eller godtyckligt. För att kunna ratificera FN-konventionen har Finland 2010-2015 haft ett handikappolitiskt program, VAMPO, som bland annat utmynnat i boendeprogrammet Kehas. Målet med Kehas-programmet är att fram till år 2020 stegvis avveckla institutionsboendet och istället erbjuda individuella boendelösningar. Ett centralt syfte med lagstiftning om stärkt självbestämmande är att i högre grad tillgodose klienternas självbestämmanderätt och minimera användningen av begränsande åtgärder.

tack!

– I slutet av år 2014 var 1117 personer i Finland i långvarig institutionsvård, av vilka 114 personer i

åldern 0-17 år, säger Stina. För att uppnå målsättningen för år 2020, att ingen längre bor på institution, krävs att avvecklandet framöver sker snabbare och att nya ersättande lösningar för boende hittas.

Läget nu är att nuvarande regering i januari har förbundit sig till att fortsätta Kehas-programmet.

– Det är således klart att självbestämmande och delaktighet för personer med funktionsnedsättning finns på den politiska agendan. Arbete har gjorts för att förändra på en, i utgångsläget otillfredsställande situation i Finland, säger Stina. Förändringar har föreslagits till lagen om specialomsorgen för utvecklingsstörda och dessa bearbetas som bäst av Social- och hälsovårdsministeriet. – Med stor sannolikhet kommer lagförslaget att godkännas inom en mycket nära framtid. Därefter börjar det viktiga arbetet med att tillämpa lagen i enlighet med det som är dess syfte, att främja möjligheterna till självbestämmande för personer med funktionsnedsättning och minska bruket av begränsningsåtgärder, säger Stina.

Projektledare Ingrid Nordström från Göteborg berättar om boendekooperativ i Västsverige. Boendeprojektets drivande aktörer har varit föräldrarna som funderat på alternativa boendelösningar för sina barn. Man har skilt på boende och personal, vilket varit möjligt i Sverige där tillgången till personlig assistans är mer utvecklad än i Finland. Tanken har varit att man själv visualiserar hur man vill bo istället för att acceptera kommunens färdiga alternativ.

“

BOENDESEMINARIUM

Det var en solskenshistoria ur föräldraperspektiv.

Seminariepubliken fick också höra en historia om tre unga kvinnors flytt till sitt egna hem i Grankulla som var lyckad tack vare ett gott samarbete mellan olika parter. Inblandade i processen var förutom flyttarna själva, även deras anhöriga, FDUV:s flyttningsförberedelse samt Kårkulla samkommun. – Det var en solskenshistoria ur föräldraperspektiv, berättar anhöriga Leena Nummelin. De tre unga damerna har varit vänner sedan de varit små och även föräldrarna är vänner sinsemellan tack varde den tidiga kontakten med Kårkulla. När det var dags att fundera på en beständig flytt hemifrån var det bra att det kunde göras som en lång process så att alla inblandade parter kände sig förberedda. Flyttningsförberedelse innebär stöd före, under och efter flytten, berättar Elina Sagne-Ollikainen från FDUV. Man funderar tillsammans på hur och var och med vem man vill bo, på vem man är och vad man vill och vad man behöver stöd med och på hur livet ser ut efter flytten. För de tre unga flyttarnas del blev lösningen att bo tillsammans i ett privatfinansierat hus. Flickorna hyr varsitt rum med toalett i en lägenhet med gemensamt vardagsrum, kök och grovkök. I huset finns också en till lägenhet där en familj bor. Stödet som de tre personerna får kommer från Kårkullas boende i Grankulla. Till en början be-

Ann Bäckman, som jobbar som enhetschef på Flemingsgatans serviceenhet i Ekenäs, berättar om sina erfarenheter från England där hon jobbat med flyttningsförberedelse och personlig budgetering inom specialomsorgen i tio år. År 2007 startade programmet ”Putting people first” i England som handlar om självständigt boende med personifiering. Man funderar själv eller till exempel tillsammans med socialarbetare eller anhöriga hur man vill bo. Personlig budgetering är den mest använda metoden inom socialvården i England och går ut på att man själv bestämmer hur man använder stödet man får från samhället. Det är en kostnadsneutral metod, eftersom budgeten klienten får är den samma som servicen kostar enligt tidigare service. Läs mer om personlig budgetering på s. 36.

hövdes mer stöd men nu har stödet hittat fungerande rutiner. Personalen besöker lägenheten varje vardagskväll och några morgnar samt söndag kväll för att planera inkommande vecka. – Flickorna får gemensam service och individuell

Leena Nummelin berättar om sina erfarenheter som anhörig.

service. Det har gått bra att kombinera olika stödbehov, berättar Rufus Vahanen, enhetchef för Ringvägarnas serviceenhet som Grankullboendet lyder under. – Vi har haft tur att personalen för det mesta varit samma och det har varit unga och trevliga personer, säger Leena. Inflyttningen skedde i februari 2014 och huset har redan sett många fester, julglöggar och födelsedagar som blivit traditioner, för det är traditioner som gör ett hem.

Tanya Palmgren berättar om hur det var att gå flyttningsförberedelsekursen och att flytta in i eget hem. I bakgrunden Elina Sagne-Ollikainen från FDUV.

Anette Tallberg, sakkunnig inom intressepolitiskt arbete vid FDUV, berättar om utvecklingstrender inom boende. – En viss diagnos ska inte bestämma boendeform, säger Anette. Individuellt boende är inte det samma som att bo ensam. Individuellt boende är att bo på samma sätt som alla andra. Individuellt boende innebär alltså att man utgår från den stödbehövandes behov och önskemål. Man bör bland annat tänka på om bostaden smälter in i området eller om det märks tydligt att det är fråga

om ett boende för specialgrupper. I Finland ligger betoningen på gruppbostäder. Varför? Anette räknar upp några svar enligt resultat från Kehas-programmet. Bland annat påverkar brist på bostäder, sparkrav, reglering av personalstruktur och –antal samt attityder. Många gånger föredrar också anhöriga gruppbostäder för att man är rädd för att personerna inte ska klara sig själva. För personalens del kan det också vara fråga om attityder och om osäkerhet för hur mycket personen klarar av.

BOENDESEMINARIUM

Anette Tallberg från FDUV.

Susanne Tuure från Kårkulla samkommun.

För att jobba för nya boendelösningar krävs bland

– Jag hoppas att vi med samma avvecklar institu-

annat ändrade attityder, förmåga att se resurser

tionskulturen, säger Susanne. Många känner inte

och göra positiva riskbedömningar och öka möj-

till andra former av boende än gruppboende. Själv

ligheterna för självbestämmande. Flyttningsför-

skulle jag vilja komma ifrån att prata om boende

beredelse är viktigt och det behövs individuella

och hellre prata om hem.

“

stödplaner för boende där det bland annat framgår ansvarsfördelning mellan personal och anhöriga.

Kårkulla samkommun har ca 50 boendeenheter. Det finns olika former av boende och boendemöjligheter i olika boendemiljöer och boendeservicen i

Susanne Tuure, utvecklare av boendeverksam-

helt vanlig boendemiljö utvecklas hela tiden.

heten vid Kårkulla samkommun, berättar vad individuell boendeservice innebär på Kårkulla.

av assistans eller stöd i vardagliga sysslor, stöd för kommunikation, stöd vid val och beslutsfattande,

Jag har stora drömmar om att det nu börjar hända på det här området och mycket händer redan.

– Vi har gått i rätt riktning men ännu har vi en bit kvar på vägen, säger Susanne. Jag har stora drömmar om att nu börjar det hända på det här området och mycket händer redan. Kårkullas boendeverksamhet styrs av Kehas-programmet där målet är att avveckla institutionsboendet fram till år 2020. 34

Enligt Kehas-programmet består boendeservicen

inlärning av nya saker, upprätthållande av sociala relationer och omfattande omsorg och omvårdnad ifall personen är i behov av det. Kårkulla samkommuns kvalitetsmål för brukarna är en social relation till personalen, service, trivsel, utveckling, sociala kontakter, information, trygghet, självbestämmande, ömsesidig kommunikation och överenskommelser från säsongssamtal. När man kombinerar tjänsterna som hör till boendeservicen enligt Kehas och Kårkullas kvalitetsmål med personens individuella behov av stöd i sitt hem får vi individuell boendeservice inom Kårkulla samkommun. •

DUV Teatern bjöd på improvisationsteater för seminariepubliken, vilket gav upphov till många skratt.

PERSONLIG BUDGETERING

Text Christa Liukas | Bild Christa Liukas

tora förändringar är på gång inom social- och hälsovården i Finland. Nu när man som bäst funderar på hur social- och hälsovården ska ordnas, reser den engelske filosofidoktorn Simon Duffy omkring i Finland och berättar om modellen personlig budgetering och personcentrerat stöd för våra beslutsfattare, tjänstemän och olika intressegrupper. Simon Duffy har jobbat länge med att förnya socialtjänster och leder för tillfället den oberoende föreningen The Centre of Welfare Reform som han själv grundat. Sedan 1990-talet har han jobbat i olika organisationer inom socialvården med målet att främja delaktigheten för de mest sårbara samhällsgrupperna, däribland personer med utvecklingsstörning, äldre och dem med psykisk ohälsa.

Personlig budgetering som metod för att främja valfriheten

och skapa fullständigt medborgarskap

Med personer med utvecklingsstörning har han

som personen själv är ansvarig för.

jobbat i 20 år för att stöda dem till fullständigt med-

– Personen som får stöd blir svag och måste ac-

borgarskap.

ceptera den service som ges och har ingen kontroll

Simon Duffy var i Finland från januari till mars

över den, säger Duffy.

anställd av Kehitysvammaisten Palvelusäätiö. Stiftelsen anser att Simon Duffys tankar och erfaren-

Tänkesättet med personlig budgetering går ut på

heter är aktuella i Finland i den pågående social-

att vi i stället för service ger rättigheter för dem som

och hälsovårdsreformen, och i förnyandet av lagen

behöver stöd. Fastän institutionerna minskar och

om självbestämmande och om upphandling. Duffy

personer med utvecklingsstörning flyttar till och bor

hade ett fullspäckat schema under sitt besök och

mitt i lokalsamhällen är servicen ännu ofta ganska

höll även flera föreläsningar öppna för allmänheten

institutionaliserad. Det är ännu systemet som kon-

om personlig budgetering. Han har själv varit med

trollerar pengarna och serviceformerna.

och skapat och implementerat metoden i Storbri-

– Man måste ge pengar och rättigheter till männi-

tannien. I England har det varit möjligt att använda

skorna för att de ska bli jämlika medborgare. Para-

socialvårdstjänster enligt metoden personlig bud-

doxen är att man måste behandla dem annorlunda

getering sedan år 2007. Det är i dag det huvudsak-

för att de ska bli jämlika.

liga sättet att ordna socialvård på i England.

Personlig budgetering går alltså ut på att personen själv eller med hjälp av andra bestämmer hur peng-

Vad går personlig budgetering då ut på?

arna som servicen kostar används. Metoden är

Personlig budgetering är ett annorlunda sätt att

kostnadsneutral, det vill säga att det finns en sum-

tänka och anordna stöd och service på. Att få stöd

ma som servicen för en viss person kostar. Perso-

ska inte ses som en gåva, utan som en rättighet

nen själv ska då kunna bestämma hurdan service 37

PERSONLIG BUDGETERING

l enligt Duffy

ing i ett nötska Personlig budgeter

oblem.

t internationellt pr

hälsovården är et n inom social- och

Kostnadsökninge

ice ökar kostnadern

ionsliknande serv liserad och institut

Centra

rgarskap, familjer

är att stöda medbo aste värderingarna

Viktig lokalsamhället.

ktig

er resurser från fela

t flytta öv ett effektivt sätt at är g in er et dg bu Personlig hällen. rgarna och lokalsam e tillbaka till medbo

servic

och

t och utnyttjande av

öjliggör kreativite ar är flexibla och m

Personliga budget hället. tjänster i lokalsam

från männansiering direkt fi få t at i r re tö ak r. stöder lokala ll centrerade tjänste ti Personliga budgetar r de le m so em st sy från upphandlings niskorna frånskilt av personen kan administreras ar et dg bu a lig on rs unaPe tion eller av komm sa ni ga or l ka lo en , själv, av hens familj la experter. ll betydande förbät ti tt le r ha g in er et Personlig budg ällelse och i valitet, i tillfredsst sk liv s or sk ni än m tringar i effektivitet.

hen vill ha för pengarna. Ett exempel som Kehi-

påvisat att personlig budgetering leder till positi-

tysvammaisten Palvelusäätiö ger är om en person

va förändringar i människors liv. Ingen rapport har

som gick på dagverksamhet som kostade 25 000

påvisat att det skulle vara skadligt eller göra saker

euro per år. Personen bytte ut dagverksamhets-

sämre. När människor har frihet och ansvar, an-

tjänsten till personlig konstutbildning, vilket bättre

vänder de budgeten till vanliga saker i livet och får

svarade mot hens behov, önskemål och funktions-

stöd av personer som de litar på och som de vill

förmåga. Konstutbildningen, som producerades av

tillbringa tid med.

en privat aktör, kostade 18 000 euro per år. Istället för att fundera på vilka färdiga serviceformer som

Simon Duffy tar också upp att personlig budge-

passar för en viss person ska servicen byggas upp

tering främjar användningen av lokala aktörer och

enligt personens egna önskemål och behov.

tjänster då personerna själv kan bestämma varifrån de vill ha den service de har rätt till, och därigenom

– Varför är detta så viktigt, frågar Simon Duffy.

motarbetar personlig budgetering de problem som

För att det är en mänsklig rättighet, att vara fri, att

uppstår vid upphandling av social- och hälsovårds-

vara en del av samhället. Det är grundläggande för

tjänster. När upphandlingar styr förlorar människor-

syftet med välfärdsstaten och social service. Det är

na sin makt att välja och att anlita de organisationer

etiken i socialvården; att vara jämlik och annorlun-

och personer som de litar på och uppskattar.

da på samma gång.

– Människor är fria att välja sin egen service. Männi-

Fullständigt medborgarskap skapas av jämlik-

skor är fria att avsluta service som de inte uppskat-

het, att man har sin egen budget och sina tydli-

tar. Flexibla individuella kontrakt som dessa kan

ga rättigheter, av självbestämmanderätt, att man

inte alla klumpas ihop och utsättas för upphand-

bestämmer själv sin egen väg, och av delaktighet,

ling. Istället kan staten skapa ramar för kontrakten

att man är en del av samhället.

och människor kan välja varifrån de köper sin service, säger Duffy.

Ett av målen med den pågående social- och hälsovårdsreformen är att främja valfrihet. I denna

Personliga budgetar har samma grundtanke som

kontext tycker Duffy att personlig budgetering bor-

basinkomst; det är enkelt och tydligt och ger goda

de vara starkt framme i diskussionen. Det är ändå

incitament för att människor ska få ut det mesta av

en stor process att införa ett så annorlunda sätt

sina liv. Servicesedlar som används i Finland för att

att tänka och det finns vissa aspekter man måste

öka valfriheten fungerar bra för enkla val då det är

fundera på och ta fram svar till. Man måste fundera

en viss serviceform man behöver och kan bestäm-

på hur man skapar och kommer överens om den

ma vem som producerar den. Men det lämpar sig

personliga budgeten, hur man ska hjälpa perso-

inte för komplexa fall där själva serviceinnehållet

nerna att bestämma om och skapa sina liv, hur man

ska bestämmas.

möjliggör ansvarstagande över sina liv, hur man lär

– Det handlar om att reformera välfärdsstaten så

sig att utveckla nytt och hur man ändrar på saker.

att den fungerar bättre för medborgarna, familjerna

Duffy berättar att flera rapporter från olika länder

och samhällen, säger Duffy. • 39

100712

ECONOMY

Kårkulla samkommun Kårkullavägen 142 | 21610 Kirjala Tfn 0247 431 222 (växel öppen, vardagar kl. 9–15) fornamn.efternamn@karkulla.fi info@karkulla.fi

kårkulla.fi

Trycksak