LÄRA Stockholm 1 2011 by Info Utbildningsförvaltningen

LÄRA

S TO C K H O L M

INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD • NR 1 2011

Ämnet som inte är något ämne ”Våga utmana de duktiga flickorna” På Alviksskolan får eleverna bestämma Krönikör Härdin trött på visioner

KTT ger självkänsla

pm.se

* ! K

TAC

Årets lightprodukt är fetare än du tror Det är så mycket som gått över förväntan, så många steg mot visionen ”En skola i världsklass” att de knappt kan kallas steg. Snarare språng. Om detta, om goda exempel och mycket mer kan du läsa i utbildningsförvaltningens årsredovisning som finns tillgänglig i en lightversion. Beställ via info.utbildning@stockholm.se * För allt fantastisk arbete som du och dina medarbetare har gjort. Utan er hade vi aldrig nått så här långt.

utbildningsförvaltningen

LÄRA

➤

Foto : ma rc f e me nia

I detta nummer

S TO C K H O L M

Inspiration och information från utbildningsförvaltningen Nummer 1, februari 2011 LÄRA Stockholm ges ut av utbildningsförvaltningen i Stockholms stad och utkommer med sex nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Agnetha StyrwoldtAlfheim, 08-508 33 826, agnetha. styrwoldt-alfheim@stockholm.se. Redaktör, projektledare: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@stockholm.se Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen, Agneta Berghamre Heins, Alice Härdin, Margreth Larsen, Helene Lumholdt, Malin Lundh, Maria Löfstedt, Johan Schmidt, Monika Sidén och Ingela Ösgård. Ansvarig utgivare: Thomas Persson. Grafisk form: pmochco reklambyrå.

Upplaga: 18 000 exemplar. För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

Livskunskap har funnits länge i svensk skola – men är det egentligen ett skolämne? Ett nytt forskningsprojekt söker svar ��18

F oto: robe rt blombä ck

F oto: s us a nne kronholm

ISSN 1654-7330.

”Skolan måste erbjuda en uppdaterad skapelseberättelse där entreprenörernas betydelse finns med”, säger vd Jens Spendrup. Han menar att både skolan och näringslivet har mycket att vinna på ett närmare samarbete �� 20 illus trati on: ha ns von cors wa nt

Tryck: Intellecta Tryckindustri, Stockholm, 2011.

Gymnasieläraren och mentorn Linn Gustavsson brinner av pedagogisk iver. Hon vill se en mer flexibel skola där ingen stängs ute �� 26

Korttidstillsynen (KTT) ger eleverna möjlighet att umgås efter skolan. Här Simon Sätterström med pedagog Åsa Malmstedt �� 30

Dessutom ... Följ med till Alviksskolans inspirationsplatser

Omslag: Fabian Hasselträd, Södermalmsskolans korttidstillsyn, fotograferad av Robert Blombäck.

Bråkenhielm vill att skolan ska visa vägen

800 arbetssökande har fått praktikplats i skolorna

Bästa länkarna om skola och entreprenörskap

”Praktikanterna ett bra tillskott”

Ny gymnasieorganisation avlastar rektorerna

Nödvändigt med ny matematikundervisning

Enkät: Vad är viktigast när du väljer skola?

Krönika: ”Jag vill ha know-how”

Nämnd & Nytt

”En chef har betalt för att bli korsfäst”

Serie: ”Livets hårda skola”

Projektet Företaget motiverar de skoltrötta

Sista ordet

inspirationsplats stockholm vinjett ➤

➤

Låt

dig inspireras! Visste du att det finns närmare 50 inspirationsplatser runtom på stadens skolor? Vi inleder nu en artikelserie där vi presenterar några av de mest spännande pedagogiska miljöerna i Stockholm. Först ut är Alviksskolan, som bland annat har infört särskilda planeringsråd som ger eleverna reellt inflytande över kunskapens form. Läs också om skolans platta organisation med tolv biträdande rektorer som jobbar halvtid i klasserna.

inspirationsplats stockholm

➤

– För att sätta strukturer behövs en skolledning med pedagogiska ledare, säger Gunilla Vigert, en av Alviksskolans tolv biträdande rektorer, här tillsammans med rektor Håkan Wiklund. Föregående uppslag: Hampus Nyström i 2B är en av skolans 1 000 elever.

TEXT: KATARINA BJÄRVALL FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

yra andraklassare lutar sig över sina egenhändigt tillverkade engelskböcker. Deras lärare, Anna-Karin Hellsten, har bett dem att i smågrupper reflektera över målen i engelska och i vilken utsträckning de lyckas uppfylla dem. Sedan ska de vänta på hennes godkännande innan de färglägger smileyfigurerna som markerar att de klarat målen. – ”Du kan presentera dig själv”, läser Caspar Sandberg. Kan du det Ludvig? What is your name? – Ludvig Helms. – Bra, då kan du det, nickar Caspar och fortsätter: ”Du förstår en enkel uppmaning.” – Det betyder att man förstår vad Anna-Karin berättar, säger Freja Lindberg. Det gör vi, konstaterar eleverna och färglägger stolt sina smileys. De är åtta år och till synes mer sugna på att måla än att reflektera, i alla fall strax före hägrande skinkstek med potatisgratäng i skolmatsalen. Men de kommer sannolikt snart att bli mer eftertänksamma. – Jag vill att de ska reflektera och producera, inte reproducera. Allt vi lär oss ska kopplas till vardagen och till deras liv, säger Anna-Karin Hellsten, lärare och biträdande rektor. Reflektion, loggböcker och andra former av dokumentation är viktiga delar av inlärningen för alla på Alviksskolan: elever, lärare och skolledning. Parallellerna syns. Andraklassarnas reflektion över målen i engelska är till exempel en spegelbild av pedagogernas så kallade Visionsstege, en tabell med målkriterier för undervisningen och andra delar av verksamheten.

Ett annat exempel är läsloggar – en grupp lärare läser en

fackbok i pedagogik och diskuterar den sedan utifrån citat som var och en väljer. Det är ett arbetssätt som flera lärare också omsätter när eleverna läser. – Man gör ämnet till sitt, suger upp det med rötterna, precis så som man vill att eleverna ska göra, säger AnnaKarin Hellsten. Tiden sätter som alltid gränser, men nyligen lyckades hela kollegiet läslogga kring Pia Williams’ ”Barns samlärande”. – I stället för att bara satsa på kurser för enskilda pedagoger så är det viktigt att även göra satsningar som får brett 6

Fakta/Alviksskolan F–9-skola med ungefär 1 000 elever, varav 140 hörsel skadade i särskilda klasser och 60 nyanlända flykting- och invandrarbarn. Över 200 anställda, varav 124 lärare och 44 på fritis. Skolan är spridd på åtta byggnader, de äldsta från 1800talets mitt, på ett berg i Alvik i Bromma. Skolan har fem inspirationsplatser som certifierats av utbildningsförvaltningen: Helhetstänkande fritis–skola, hörselmedvetet arbetssätt, skolintroduktion för nyanlända barn, skräddarsydd undervisning för barn med särskilda behov samt elevinflytande genom planeringsråd i alla ämnen.

genomslag. Vi tror på samlärande, både för eleverna och för oss i personalen, säger Anna-Karin Hellsten. Det samlade greppet om kompetensutveckling hade knappast varit möjligt utan en skolledning som är närvarande i klassrummet. Tolv biträdande rektorer har totalansvar – för rekrytering, utvecklingssamtal, lönesättning, ledighet, schemaläggning – på var sin enhet med ett femtontal lärare eller fritidspedagoger. Det är en plattare organisation än tidigare, eftersom ett led har försvunnit när arbetslagsledarna plockats bort. Och det är framför allt en organisation närmare eleverna, eftersom de biträdande rektorerna alla jobbar halvtid i klassrummen. Trots de många fler rektorerna läggs inte mer sammanlagd tid på skolledning än tidigare. Och fördelarna med det närmare ledarskapet är många, enligt rektor Håkan Wiklund: • Träffsäkrare rekrytering och bättre medarbetarsamtal. • Direktkontakt mellan skolledningen och elever och föräldrar. • Kortare beslutsvägar – skolledningen ser snabbt vilka förändringar som behövs liksom konsekvenserna av beslut. • Nöjdare medarbetare – både pedagoger och skolledare. – Jag är mindre ensam nu än när jag bara var biträdande rektor, säger Gunilla Vigert, rektor för hörselklasserna i årskurs 2–3, specialpedagog och forskarstuderande inom pedagogik.

Caspar Sandberg och Philip Ritzmo utvärderar sin egen måluppfyllelse i engelska. Philip kan använda hälsningsfraser, förstå uppmaningar och presentera sig själv, konstaterar de.

inspirationsplats stockholm

”Barn blir inte intresserade av papper. Jag använder mig själv som bok”, säger Anna-Karin Hellsten, en av Alviksskolans tolv biträdande rektorer som jobbar halvtid som lärare.

➤

Hon beskriver bakgrunden till den nya ledningsmodellen och nämner forskare från Lev Vygotskij till James Nottingham, Ulf Blossing och Hans-Åke Scherp. Och framför allt Ann-Christine Wennergren, nu vid Högskolan i Halmstad, som under 00-talet engagerade lärare och rektorer i ett par aktionsforskningsprojekt på skolan. Ur detta växte skolans ambition att skapa en så kallad A-miljö med delaktiga elever, en mångfald av undervisningsmodeller, en tydlig anpassning till eleverna och en stark koppling mellan olika ämnen och mellan skolan och samhället. Där finns grunden för dagens ihärdiga och vardagliga förändringsarbete. Men varför är det så viktigt med förändring? Har den ett egenvärde? – Nej, säger Håkan Wiklund, och därför ska man inte förändra allt på en gång. Men vårt uppdrag är bland annat att ständigt höja resultaten, då är förändringsarbete nödvändigt. Så vilka problem finns med den närmare skolledningsmodellen? I början hade flera av de nya biträdande rektorerna svårt att kombinera rollen som chef med rollen som jämställd kollega. Nu har alla hittat den balansen, menar Håkan Wiklund. Biträdande rektorer som bara jobbar halvtid får inte samma detaljkunskaper, till exempel om arbetsrätt, som

den som bara är rektor. Så nu får rektorerna stöd av en administrativ chef. Förankringen i klassrummet kan skapa stress när rektorerna ser allt som behöver göras. Det försöker man avhjälpa genom att utveckla rektorsrollen till en handledarroll där hela enheten, och inte dess chef, äger sin verksamhet. Och så har man lärt sig att en biträdande rektor inte samtidigt ska vara mentor. – Men man jobbar ändå ihjäl sig, skrattar Gunilla Vigert. Elevernas delaktighet tar sig bland annat uttryck i de så kallade planeringsråd där några elever får vara med och bestämma över kunskapens form i ett ämne. Två storväxta medelålders magistrar lägger en tegelstensbok och en dagordning framför tre finlemmade flickor ur nian. Boken, Peter Englunds ”Stridens skönhet och sorg”, bygger på nitton människoöden under första världskriget. – Jag tänkte att vi fördelar personerna i boken på er i klassen så får ni gestalta dem, säger Bernt Johansson, svensklärare och biträdande rektor. SO-läraren Jan Grip förklarar att genom det upplägget ger svensklektionerna ett underifrånperspektiv på kriget medan SO:n står för uppifrånperspektivet, med faktakunskaper och analys.

Hanna Broman sneglar på boken. – Vi kan ju läsa en bit och sen skriva något. – En uppsats i jagform, är det en idé? undrar Jan Grip. Tjejerna nickar. – Det tycker jag är kul, säger Jennifer Håkansson. Men Bernt Johansson tycker att eleverna har skrivit väldigt mycket de senaste månaderna. Han lanserar tanken att varje elev ska gestalta sin karaktär i en form av rollspel. – Jag tänker mig Ludde som kommer upp ur skyttegraven med en kastrull på huvudet. Om jag filmar er då, vore det jobbigt? – Jaa! svarar tjejerna i kör. – Det kommer att ta jättelång tid, säger Hanna Broman. – Nej då, jag menar inte att det ska vara en spelfilm. – Varför ska han då ha en kastrull på huvudet? undrar Jennifer Håkansson. – Det finns de som verkligen hatar att prata inför hela klassen, säger Tina Karlsson. – Som när vi skulle hålla tal, då var jag ensam i en grupp med bara killar, säger Jennifer Håkansson. – Och teater är ännu svårare än att bara berätta fakta, säger Hanna Broman. Hon föreslår att eleverna helt enkelt läser upp vad de har skrivit. – Ja, säger Bernt Johansson, det blir jäkligt bra. Då kan man ha en kastrull på huvudet om man vill. Och så har vi ett planeringsråd till snart, där vi pratar arbetsplan och betygskriterier. Är rådet demokratiskt? Vad säger eleverna när lärarna har gått? Jo, de är överens om att det fungerar. – Men det här är stort, med två ämnen. Då behöver vi hjälp av lärarna, säger Jennifer Håkansson. Tre ambitiösa flickor som hellre skriver uppsats än apar sig på scen, hur väl represen-

Hanna Broman, Jennifer Håkansson och Tina Karlsson planerar ett tema i svenska och SO tillsammans med svenskläraren Bernt Johansson (skymd).

terar de sin klass? Tjejerna pratar i munnen på varandra: Vi vet vad de andra vill, vi tycker nästan samma sak som de. Och alla har fått chansen att vara med i planeringsrådet. Men alla kan inte få som de vill. Kan Bernt Johansson och Jan Grip se att mindre studiemotiverade elever inte engagerar sig i rådet? Risken finns, säger de, men om sådana elever inte räcker upp handen när lärarna ber om frivilliga så lockar man dem till sig i slutet av terminen. – Och då får man mycket sanningar. De är inte så smöriga, de är mer på, säger Bernt Johansson. Men det finns andra problem. Rådet tar tid från undervisningen; den här timmen har till exempel eleverna i Jan Grips sjätteklass fått

sysselsätta sig själva. Och även om planeringsråd i teorin ska hållas i alla ämnen så är inte alla lärare lika konsekventa – och de som inte har planeringsråd kan få svårt att engagera sina elever. Dessutom kan ungdomar som vant sig vid inflytande få problem att underordna sig om de sedan hamnar på en mer traditionell gymnasieskola. Jan Grip tycker dessutom att rådet skulle fungera bättre om schemat var mer flexibelt, så att det kunde anpassas efter rådets beslut. Men över lag är han och Bernt Johansson nöjda. – Resultaten blir bättre, säger Bernt Johansson. Det ska mycket till innan en elev ballar ur och struntar i det som kompisarna har bestämt. Jan Grip instämmer: – Rådet blir ett redskap för alla elever att ta ansvar. n

Sugen på studiebesök? Vill du träffa kolleger från andra skolor och utbyta pedagogiska erfarenheter och idéer? Sedan våren 2010 finns närmare 50 inspirationsplatser att välja bland inom utbildningsförvaltningen.

En skola med en eller flera certifierade inspirationsplatser tar emot studiebesök och visar hur de arbetar. Det kan handla om så vitt skilda områden som språkutveckling, bedömning och betyg, elevvård, ledarskap och organisa-

tion, estetiska lärprocesser eller hållbar utveckling. Och de som visar upp sin verksamhet är naturligtvis nyfikna på hur du och dina kolleger arbetar. Därför kan värdar och besökare ofta lära och inspireras av varandra under ett besök. Under våren 2011 kan du också ansöka om att bli inspirationsplats och få möjlighet att inspirera andra pedagoger i staden. Varje certifierad inspirationsplats får 10 000 kronor i etableringsstöd, bland annat för att ta fram en pedagogisk dokumentation. Sedan får skolan

2 000 kronor för varje genomfört inspirationsbesök. Den besökande skolan och central förvaltning delar på denna kostnad. Alla inspirationsplatser presenteras ämnesvis på Pedagog Stockholm. n Tomas Bannerhed

Vill du besöka en inspirationsplats? Eller vill du och dina kolleger kunna ta emot studiebesök och inspirera andra? Se www.pedagogstockholm.se/inspiration för mer information.

Arbetsmarknad och skola

➤

800 praktikplatser i stadens skolor Praktikplatser i stadens skolor åt sammanlagt nära 800 arbetssökande. Det har utbildningsförvaltningen lyckats ta fram sedan hösten 2009. En siffra som ligger långt över förväntan.

Det var i budgeten för år 2009 som kommunfullmäktige beslutade att stadens förvaltningar skulle ställa sammanlagt 1 400 praktikplatser till förfogande åt arbetssökande inskrivna på jobbtorgen som drivs i socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningens regi. Utbildningsförvaltningen är stadens största förvaltning och skulle bistå med 350 av dessa platser. Innan året var slut hade skolorna lyckats få fram cirka 400 platser. Uppdraget har sedan förlängts och är nu inne på tredje året. Platserna förmedlas via Jobbtorg Stockholm, dit aspiranterna, eller de blivande praktikanterna, söker sig. Här får de en coach och sedan en matchare som ska hjälpa dem ut i arbetslivet. – Syftet med praktikplatserna är inte att de ska ge jobb på skolan. Men många har varit borta från arbetsmarknaden länge och för dem är det guld värt att få referenser som de sedan kan ta med sig vidare ut i livet, säger Marja Sandin-Wester som förmedlar kontakterna mellan skolorna och jobbtorgen. Praktikplatserna på skolorna, som är på tre månader, är många och skiftande: i köket, på biblioteket, i vaktmästeriet. Men det kan också vara som extraresurs på fritidshemmen och som hjälplärare i olika ämnen, som på Hjul staskolan (se separat artikel). – På jobbtorgen finns människor med stor och varierande kompetens och många olika intressen som det gäller att ta till vara, säger Marja Sandin-Wester. 10

Men det ställs höga krav för att få en praktikplats på skolan. – Att vara i skolan är som att stå på en teaterscen. Du måste ha en stabil läggning och kompetens att klara av att konfronteras med elever som kan vara väldigt rättframma och ärliga. För att du ska kunna arbeta inom skolan kräver vi dessutom ett utdrag ur brottsregistret. Rolf Dahlström, tidigare praktikant på Katarina Södra skola, fick jobb som skolvärd på samma skola. – Jag var taxichaufför tidigare och då fun gerar det inte att söka jobb på vanligt sätt via Arbetsförmedlingen. Inte minst när man som jag är över 60 är det svårt att uppfylla kraven som ställs i platsannonserna. Även om syftet inte var att praktikplatsen skulle leda till jobb, valde rektor att ta vara på Rolf Dahlströms kompetens och anställa honom. – Det här är drömjobbet. Bara trevliga människor och vänligt bemötande. Jag fungerar som vaktmästare och gör allt från att ordna kaffe till att fixa dörrlås och trasiga fönsterrutor, säger han och berättar att han nog har ett löfte av rektorn att få vara kvar åtminstone fram till pensionen. Jakten på nya praktikplatser fortsätter. – Nu ska vi försöka få till stånd nätverksträffar och få i gång en dialog också mellan skolorna, berättar Taisa Ranchber, ansvarig på Jobbtorg Stockholm. Tanken är att fortsätta att bjuda in aspiranter och representanter för arbetsplatserna till jobbtorgen så att de får träffas. – Men vi är också öppna för att komma ut till skolorna om de ställer upp med lokal, precis som i Hjulsta, säger hon. n Ingela Ösgård

” Ett bra tillskott för skolan” ”Vad innebär konstriktningen kubism?” Lazaar Sellam praktiserar som hjälplärare på Hjulstaskolan och funderar på frågan tillsammans med en elev. Den här lektionen är det svenska och klassen går igenom en text om Pablo Picasso.

praktiken ska leda till arbete på skolan, även om det har hänt. – Men för den som rätt tar till vara sin praktiktid innebär det ett tillfälle att skaffa sig erfarenheter, meriter och referenser som i förlängningen kan innebära jobb.

Lazaar Sellam, som kommer från Marocko, är arabisktalande och kan kommunicera på språket med flera av eleverna. Han följer en förberedelseklass som består av 16 elever i årskurs 7–9 och ger dem stöd i olika ämnen. När klassen har svenska betyder det att också Lazaar Sellam lär sig. – Men vi pratar arabiska bara om vi måste för att förstå och ofta slår vi i ordboken tillsammans och övar på att skriva svenska, säger han. Läraren Gunilla Nilsson, som också är klassens mentor, nickar. – Det är viktigt att eleverna ser att vuxna kan vara på samma språkliga nivå som de själva, och att också de måste lära sig och öva på att kommunicera. Dessutom är det bra att vi är flera vuxna i klassrummet, säger hon och konstaterar att även hon som lärare utvecklar sina kunskaper och blir bättre på att samarbeta. – Jag tror att fler lärare skulle ha glädje av att samarbeta med praktikanter i klassrummet på det här sättet, säger hon.

Inne i klassrummet läser eleverna gemensamt

”Praktikanterna är en begåvnings reserv som vi får möjlighet att utnyttja”, säger Urban Åström, biträdande rektor på Hjulsta skolor, här tillsammans med praktikanten och hjälpläraren Lazaar Sellam.

F oto: Bjö rn Tesc h

Gunilla Nilsson och Lazaar Sellam fann var-

andra på en praktikträff på skolan som Jobbtorg Stockholm och Hjulsta skolor organiserade tillsammans i november förra året. Det var första gången något sådant anordnades på en skola och resultatet blev lyckat, intygar Urban Åström, biträdande rektor på Hjulsta skolor. – Praktikträffen gav personal och intresserade praktikanter en möjlighet att träffa varandra och talas vid och fundera på om de skulle kunna fungera ihop. Det blev en mycket bättre start än när praktikanterna bara blir hitskickade. Sedan tidigare har skolan många praktikanter i köket, på fritidshemmet och hos vaktmästaren. Men det här är första gången som Hjul sta skolor tar emot hjälplärare som ska finnas i klassrummet under en längre period. Också en somalisktalande praktikant följer en klass på samma sätt som Lazaar Sellam. – För skolan, som inte har råd att anställa mer personal, är praktikanterna ett bra tillskott i verksamheten. De utgör en begåvningsreserv som vi får möjligheter att utnyttja, säger Urban Åström och betonar att syftet inte är att

F oto: Björn Te s ch

igenom den korta texten om Pablo Picasso. Sedan samtalar de om textens innehåll; om Picassos föräldrar, om hans blå period, om hans mest kända målning ”Guernica” som skildrar spanska inbördeskriget.

Lazaar Sellam hjälper eleven Joman Hama Latif och får samtidigt utveckla sina svenskkunskaper.

Gunilla Nilsson går runt, visar bilder och uppmuntrar både med blickar och glada tillrop eleverna att svara och att våga prata. Sedan delar hon ut några korta frågor om texten som eleverna får besvara skriftligt. Också Lazaar Sellam funderar på frågorna tillsammans med en av eleverna och medan Gunilla Nilsson samlar ihop svaren ler han och berättar glatt att han har förstått hela texten. I hemlandet är Lazaar Sellam utbildad ekonom. – Men jag vill gärna vara kvar här som hjälplärare i vår, säger han. – Sedan skulle du kunna utbilda dig till matematiklärare. Vi behöver fler sådana, säger Gunilla Nilsson och Lazaar Sellam skrattar och verkar inte helt obekväm med tanken. n Ingela Ösgård

Jobbtorg Stockholm bjuder in rektorer och handledare till informationsmöte och dialog om det fortsatta samarbetet. Mötet äger rum den 17 mars klockan 14.30–16.30 på Stockholm Business Region Development, Drottninggatan 33. Anmälan senast den 10 mars till praktik@stockholm. se. Vid frågor kontakta Taisa Ranchber, 508 35 979.

vi var där

➤

Ny matteundervisning ett måste Ett förtjust sus spred sig bland åhörarna när professor Alan McCormack öppnade ”Den flammande bägaren” och eldslågor slog upp ur boken. – Harry Potter har fått mig att upptäcka att magi och trollkonst går utmärkt att använda i NO-undervisningen, berättade han på Matte/NO-biennetten den sista lördagen i januari.

I hemlandet USA är Alan McCormack lärarutbildare vid San Diego State University och dessutom ordförande i NSTA, de amerikanska NO-lärarnas organisation. – Vi borde ägna oss mer åt kreativitet och uppfinningsrikedom i stället för tester och prov, sa han och berättade att han själv föredrar att använda bilder och serier framför siffror i sin undervisning. Alan McCormack roade publiken med exempel på vad kreativa yngre elever hade åstadkommit och med fler trollerikonster. Men till skillnad från riktiga trollkarlar avslöjade han sina tricks efteråt. Årets biennette hade lockat 1 600 lärare från hela landet till Folkets hus i Stockholm. Programmet innehöll mer än 70 seminarier, många av dem med samma budskap som Alan 12

McCormacks: kreativ undervisning inspirerar till kreativt tänkande! – Lärarna måste förändra sin undervisning för att matematikintresset inte ska avta när eleverna blir äldre, fastslog Eva Taflin. Hon är lärarutbildare på Högskolan Dalarna och forskar om lärares matematikundervisning. Eva Taflin underströk att matematik är abstrakt och att det är lärarens roll att hjälpa till i gränslandet mellan det konkreta och det abstrakta. Hon presenterade uppställningen 10 = 3x + y och berättade att hon givit elever och vuxna i uppgift att beskriva uttrycket på så många sätt som möjligt; med ord, bilder och symboler. – Uttrycket ger utrymme för kreativitet, eftersom det inte innehåller något rätt eller fel, konstaterade hon och visade hur de unga eleverna skapat fantasifulla exempel med djur, figurer och boxar. Vuxnas beskrivningar hade mer fastnat i formler och grafer. – Beskrivningarna ger underlag för resonemang där lärarens uppgift är att lyfta fram elevernas tankar, sa Eva Taflin och menade att lärare kommunicerar alldeles för litet kring hur eleverna tänker.

– Eleverna måste få utveckla fler förmågor i matematik än ren procedurhantering, det vill säga att räkna i böcker. Samtidigt ville hon inte avråda lärarna från att också använda läroböcker. – De är trots allt skrivna av entusiastiska lärare, men problemet är att de bara ger ett svar och en metod. Ingen lärobok kan någonsin klara av att ge eleverna alla de kompetenser som de nya kursplanerna i matematik kräver. Det är lärarnas uppgift. På seminariet ”Prata matematik” var Bengt Drath inne på samma spår. Han är högstadielärare, tillika lärarutbildare vid Högskolan i Skövde. – Att undervisa är som att tända eldar, inte att fylla badkar, sa han och efterlyste en undervisning som skapar aktiva elever. Bengt Drath berättade hur han själv lägger upp sin undervisning genom att först presentera uppgiften. Eleverna får sedan tänka enskilt för att sätta sig in i problemet. Därefter ska de i grupp diskutera, argumentera och enas om vilken lösning som de vill presentera. Vem som helst i gruppen måste dessutom vara beredd att redovisa. – Dynamiken i att göra någonting tillsammans är väldigt effektiv, konstaterade han och gav seminariedeltagarna i uppgift att fundera på uppgifter som hur man med huvudräkning

illus t rat io n: ha ns vo n c o rs wa nt

Krönika: Alice Härdin

löser talet 92 – 17 och vilket som är störst av bråktalen 9 ⁄ 10 och 10 ⁄ 11. Förslagen haglade om att förlänga talen, att rita upp en tallinje, att skapa cirklar och tårtbitar. – Sådana här uppgifter hjälper oss att komma in på nya områden, som till exempel negativa tal, förklarade han. – Att samtala kring problemlösning passar dagens lustbarn, summerade Bengt Drath och fastslog att om man följer läroplanen är det tjänstefel att enbart ägna sig åt att förmedla kunskap. Johanna Stjernlöf, lärare på Ekensbergsskolan i Gröndal, var en av deltagarna på biennetten. Hon hade dessutom med sig flera kolleger från skolan. – Vi har spritt ut oss och varit på flera seminarier. Bland annat lyssnade jag på en föreläsning om learning study. Vi har själva haft en lesson study på skolan om subtraktion och skillnad. Det gav väldigt mycket att få tid att prata om didaktiska frågor, säger hon och berättar att hon till hösten ska gå en kurs i matematikdidaktik vid Högskolan Dalarna. Matte/NO-biennetten arrangerades av Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. n

➤

Jag är trött på visioner jag har så fruktansvärt elaka kolleger. När jag kom till mitt nya jobb som elevresurs hade jag strålande framtidsutsikter: en kommande karriär som psykolog med schyst lön, bra arbetsmarknad och en avancerad och respekterad utbildning i ryggen. Allt det har de tagit ifrån mig. Jag har alltid varit intresserad av skolfrågor. På avslutningen i nian blev jag utsedd till ”klassens egen utbildnings minister” och min mormor sa alltid att jag borde bli lärare, men det kom liksom aldrig längre än till öronen på mig. I huvudet fanns nämligen flera stora hinder: hur ohet lärarutbildningen var, de låga lärarlönerna, studieskulderna, mäta, döma, administrera ... I stället drömde jag och mina klasskamrater om att plugga till läkare, journalist, psykolog eller arkitekt. Jag satsade stenhårt på psykologdrömmen. Det var fullständigt solklart och jag skulle bara jobba ett år på skola innan jag började utbildningen. På den skolan fanns lärarna som höll lektionerna jag själv hade velat gå på. De gjorde egna radioprogram, skrev historiska dagböcker och sjöng engelsk pop. Jag började mysläsa om lokal pedagogisk planering och plötsligt var mina drömmar utformade som studiebesök. En galen tanke började sprida sig i mitt huvud: det kanske är lärare jag ska bli? Jag har höga förväntningar på lärarutbildningen. Att kvalitén ska vara hög är inte så mycket att diskutera, men jag har några önskemål om själva innehållet.

En annan del av verkligheten är digitaliseringen. Den teknik som kan hjälpa elever att tillgodogöra sig mer av undervisningen finns redan. Ingår det i utbildningen? Tänk att hålla en klassdiskussion via en blogg, wiki eller Twitter i stället för i klassrummet: då skulle läraren ha hela diskussionen sparad, ingen skulle prata i mun på någon annan och alla elever skulle höras lika bra. Jag vill bli bra på det som verkar svårast i skolan: att ge alla elever samma chans. Det pratas ofta om hur stor skillnad det är mellan olika skolor i landet, det är lätt att glömma bort att det finns ojämlikhet även inom varje skola. Hur bedömer jag en elev med dyslexi i svenskan? Hur får jag de rädda, trötta eller otåliga att trivas och fungera tillsammans? På pappret är det alltid självklart att en elev som behöver mer tid vid examinationer ska få det, men på provdagen kallas det fusk. Hur undviks det? kunskap är inte

bara fakta. Det vet vi i skolan, de flesta elever kan kolla upp vilka år Ronald Reagan var president på bara någon minut med mobilen. Utmaningen ligger i stället i att lära eleven hur den använder informationen. Precis samma sak förväntar jag mig av lärarutbildningen. Jag är trött på planer och visioner, jag vill ha know-how. Mina kolleger har visserligen sänkt min framtida pension, men de har övertygat mig om att välja världens roligaste jobb. Resten hänger på lärarutbildningen.

utbildningen ska

vara förankrad i verkligheten. Det är naivt att säga att konflikthantering och arbete mot mobbning inte hör till lärarnas jobb, att det ska skötas av kuratorer, rektorer och skolsköterskor. Det är en stor del av vardagen. Samma sak gäller konsten att skapa tillit, nyfikenhet, lugn, att få eleverna längst bak att vilja vara med. Det måste ingå i utbildningen.

Alice Härdin arbetar som elevresurs och börjar snart lärarutbildningen i Uppsala

Ingela Ösgård

samtalet

➤

Lärarna måste bli ledare! – Man kan inte börja med dialog om man vill skapa delaktighet på en arbetsplats. Man måste börja med struktur och tydlighet i ledarskapet och se till så att alla har samma bild av uppdraget och dess förutsättningar. Det säger psykologen och konsulten Agneta Rosenquist, som också hoppas att lärarna ska se sig mer som ledare och inte ”bara” som pedagoger framöver. Text: tomas bannerhed Foto: Ulrica Zwenger

gneta Rosenquist är konsult i ledarskaps- och organisationsfrågor med över 20 års erfarenhet inte minst från skolans värld. I sitt arbete med att utveckla det moderna ledarskapet sammanför hon ofta chefer från den offentliga sektorn med näringslivsföreträdare för att vidga perspektiven och låta de olika kulturerna berika varandra. – Fast egentligen är det inte så stor skillnad på ledarskapet som man skulle kunna tro, säger hon. Den offentliga sektorn har närmat sig näringslivet med större fokus på resultat och effektivitet. Samtidigt har näringslivet börjat snegla mer och mer på den offentliga sektorn, på hur det är att leda en organisation som inte har samma vinstkrav. Hur ser trenderna ut i dag när det gäller synen på ledarskap? – Internationellt sett har det funnits ett stort intresse för vad man skulle kunna kalla ett skandinaviskt ledarskap under det senaste decenniet. Det har talats mycket om coachning och om betydelsen av delaktighet, om att låta medarbetarna växa och ta eget ansvar. Men nu börjar pendeln svänga tillbaka. Där det tidigare talades om ”empowerment för alla” och personlig utveckling på arbetsplatsen heter det nu i stället att alla måste bidra. Det har blivit lite tuffare och i dag är resultaten det viktiga. – Generellt ser vi en allt större betoning på chefskapet, men just inom skolan är ledarrollen oerhört viktig. Det gäller att få med sig eleverna, få dem att förstå varför de ska lära sig. Förr kunde man säga: gör det och gör det, och eleverna eller medarbetarna gjorde det och kom tillbaka och fick ett nytt uppdrag. Så fungerar det inte längre. I dag säger man: vi ska nå det här målet tillsammans. Det är ett mer långsiktigt förhållningssätt som kräver större eget ansvarstagande. Och vad händer med de elever som inte klarar att ta det ansvaret? – Ibland blir det tungt för vissa, och då är det viktigt att skolan kan erbjuda det stöd som behövs. Då håller det inte att skjuta över ansvaret på föräldrarna. Många gånger

rör det sig dessutom kanske om en tillfällig svacka som eleven har hamnat i av privata skäl, och då måste lärarna kunna vara flexibla och ägna lite mer tid och fokus åt en sådan elev. På sikt tjänar hela skolan på det: man får en grupp som fungerar bättre efteråt och eleverna ser att det finns en trygghet i organisationen som gör att det blir lät tare att söka stöd. – Och detta gäller även lärarna: alla mår bra av att veta att det finns stöttning att få för den som behöver, till exempel i form av psykologledda handledningsgrupper som ofta är väldigt konstruktiva. De får ofta lärarna att bli mer motiverade och duktigare pedagoger som tycker att det är roligare att arbeta med elever både individuellt och i grupp. Dessutom kan sådana här handledningsgrupper fungera som förebyggande hälsovård för medarbetarna. – I dag får många lärare lägga mycket energi på att upprätthålla någon sorts ordning i klassrummet. Arbetade man mer målmedvetet med gruppdynamik skulle man kunna lägga den kraften på en eller ett par elever och låta den övriga klassen ”ta hand om sig själv” lite mer. Men för att lyckas med det behöver lärarna stöd. Den här jakten på resultat och effektivitet som du nämnde, vad leder den till på en skola? – Det chefande ledarskapet leder ofta till bristande motivation hos medarbetarna. Chefen betraktas som auktoritär snarare än som en auktoritet, och den som blir tvingad att respektera någon tappar fort respekten, vilket kan resultera i ett oppositionellt agerande bland medarbetare eller elever. Eleverna behöver ofta en auktoritet för att vara beredda att infoga sig i vissa ramar och ta till sig kunskap. Vad utmärker den optimala skolledaren? – Man måste vara tydlig med förutsättningar och ramar och bra på att förmedla vidare det givna uppdraget. Och man måste kunna delegera – på samma sätt som lärarna behöver delegera mycket till eleverna för att de ska känna sig motiverade och delaktiga. – Skolledare behöver också tänka mer i psykologiska termer och förstå både individer och grupper. Det är

En chef har betalt för att låta sig korsfästas, men hon eller han måste återuppstå på den tredje dagen. Annars är ledarskapet förverkat.

samtalet

➤

v iktigt att betona att man ska lära tillsammans och leta efter de bästa vägarna för varje elev att nå målen. Det är så de mest framgångsrika skolorna arbetar: Vad behöver Pelle och Kalle och Lotta just nu för att just de ska nå målen? – Generellt vill jag lyfta fram struktur och tydlighet i ledarskapet – att alla har samma bild av uppdraget – som en förutsättning för medarbetarnas delaktighet. Annars blir allt tal om dialog bara snömos. Många tror att man kan börja med dialog för att skapa delaktighet. Man åker på kurser och ska prata om visioner, men uppdraget är ju för det mesta redan formulerat ovanifrån. Dialog handlar om att få återkoppling på målbilden och utvecklingsmöjligheterna. Vad kan skolan lära av näringslivet? – Hur viktigt det är med tydliga och mätbara mål och att satsa på att bygga upp en lojalitet gentemot uppdragsgivaren. Den som arbetar inom tillverkningsindustrin gör det kanske inte av värderingsmässiga skäl, utan där måste man hitta motivationsfaktorerna på individnivå för att kunna behålla duktiga medarbetare. På samma sätt behöver man som lärare hitta elevernas egna motivationsfaktorer och inse värdet av personliga olikheter och använda dem för att få gruppen att jobba mer konstruktivt tillsammans. – Här är debatten som förs om konstens betydelse i skolan jätteviktig. Vi måste slå vakt om den typen av ”fria ämnen” i skolan. Det verkar ju alldeles bakvänt att läsning av skönlitteratur ingår i läkarutbildningen samtidigt som man drar ner på de fria ämnena för våra skolelever. Det är viktigt att man får använda alla sina sinnen vid inlärning. Många förordar ett synligt skolledarskap. Vad inne bär det? – Att man har en löpande dialog med sina medarbetare utöver APT-möten, utvecklingssamtal och lönesamtal, ett pågående samtal där man tydliggör förutsättningar, ramar och resultat och ger återkoppling på insatser. Det handlar om att utveckla en verksamhet tillsammans. Den synlige ledaren berättar också om sina egna idéer och mål, den egna visionen för skolan. På senare år har det kommit flera larmrapporter om skolledarnas alltmer ansträngda arbetssituation. Varför går så många rektorer in i väggen? – Ofta handlar det om att rektorn och uppdragsgivaren har haft olika bilder av uppdraget eller att rektorn har jobbat mot sina personliga värderingar. Sedan är ju skolledaruppdraget väldigt mångfasetterat med stora inslag av ekonomi, administration, personalfrågor och teknik utöver det pedagogiska uppdraget, så det krävs en person som verkligen kan prioritera och delegera. Vilka uppgifter kan jag lägga på de biträdande cheferna? På lärarna? Var finns det bra stödkompetenser att tillgå? Goda rådgivare är viktiga för framgångsrika ledare i allmänhet. Man får inte tro att man ska klara allting själv! Det talas även mycket om ett pedagogiskt ledarskap, inte bara inom skolans värld. Vad menar man egentli gen med det? – Det handlar om att utnyttja gruppens alla kompetenser på ett konstruktivt sätt, att vara intresserad av människor och tycka att det är spännande med olikheter. Kierkegaard säger ungefär: ”Jag vill hitta dig där du är för att 16

kunna föra dig någon annanstans.” En god pedagogisk ledare söker upp sina medarbetare och utgår från deras situation och erfarenheter i utvecklingen av verksamheten. Hur ska vi ta oss vidare på bästa sätt? Hur kan vi samarbeta så att vi utgör en gemensam resurs? – Det är också viktigt att respektera medarbetarnas olikheter och säkerställa att det verkligen finns tid för både brainstorming och reflektion, fördjupning och värdering. Ett sådant ledarskap gör det möjligt för andra att kliva fram inom de ramar som ledaren har satt upp. Hur kan man få ut så mycket som möjligt av kompe tensutvecklingen för medarbetarna? – Genom att sätta sig ner tillsammans på skolan, gärna med en extern samtalsledare, i stället för att skicka iväg någon på en föreläsning. Då känner sig fler delaktiga, fler lär känna varandra och man får engagera sig i något som angår alla på arbetsplatsen. Är det någon skillnad på kvinnligt och manligt ledar skap? – Schablonbilden säger ju att kvinnor är mer lyssnande och stöttande, mer intresserade av att ta hand om och försöka leva sig in i andra människors situation. Det ligger nog en viss sanning i det. Jag tror att kvinnor generellt är mer beroende av gruppen och därför lyssnar mer på hur andra tycker att arbetet ska utföras. Och det är både på gott och ont. På gott därför att man kan få ut mer av gruppen om man lyhört visar intresse för var och en, på ont därför att det kan vara svårare att sätta ner foten och ställa krav eller säga nej. – Enligt motsvarande schablon är den manlige ledaren bättre på att sätta gränser och tydliggöra målbilden. Han går före medarbetarna och säger: ”Dit vill jag ta oss!”, lite grann som en härförare som ska visa på det nya förlovade landet. ”Så här vackert och spännande blir det när vi kommer fram!” Det bästa är naturligtvis om man kan kombinera de här två sätten och försöka utveckla ett mer situationsanpassat ledarskap. Ibland behöver man lirka, ibland måste man gå före. Är det bra att ”bara” fortsätta som chef när man en gång väl har blivit det?

– Jag tror att det är bra att alternera. Den som går tillbaka till sin specialitet fyller på med nya insikter och erfarenheter. Det finns många exempel, inte minst från läkarkåren, där man arbetar en dag i veckan i sin specialitet trots att man har en hög chefspost. Samtidigt är ledarskapet en specialitet som tar viss tid att utveckla. Alla chefer har utvecklingssamtal med sina medar betare. Hur kan man utveckla utvecklingssamtalet? – Även här är dialogen viktig, att man lämnar utrymme för medarbetaren att både tala och tänka, försöker lyssna in i stället för att gå efter en given mall. Ofta är det bra om medarbetaren får möjlighet att förbereda sig inför samtalet och tänka igenom vad hon eller han själv vill bidra med och vilket stöd som behövs för att nå målet. Att säga upp en medarbetare torde höra till det svå raste som finns för en chef. Hur bör man hantera det? – En gyllene regel är att visa respekt. Stor respekt. Det är viktigare att visa respekt vid en uppsägning än vid en tillsättning – både av hänsyn till den som ska sluta och för dem som blir kvar. Om den som blir uppsagd får gå med svansen mellan benen, kommer många att fara illa av det, vilket kan påverka det fortsatta samarbetet. Vad händer om en chef förlorar medarbetarnas förtroende? – Då faller respekten och med den ofta motivationen i gruppen. Många tappar lusten att bidra till gruppens bästa. I värsta fall resulterar det i lägerbildning, vilket i sin tur kan leda fram till svåra situationer där både chef och medarbetare far illa. Ett annat scenario är att gruppen utser en informell ledare, eller att man lutar sig tillbaka och väntar på Messias, att någon ska komma och rädda gruppen. – Hittar man inte någon lösning bör man ta in en konsult som kan jobba oberoende av de olika intressena, för systemets bästa. Annars kan det få väldigt negativa konsekvenser för hela verksamheten med mental ohälsa och annat som följd. I vissa fall har det gått så långt att skolan måste stänga om man inte hittar någon lösning. Då är Arbetsmiljöverket ofta inkopplat och mycket handlar om att sätta sig ner och försöka återskapa det ömsesidiga förtroendet.

Ska chefen tåla mer kritik än medarbetarna? – Jag brukar säga att en chef har betalt för att låta sig korsfästas, men hon eller han måste återuppstå på den tredje dagen. Annars är ledarskapet förverkat och då tar det väldigt lång tid att utveckla ett nytt förtroende. Här kan en extern coach ofta vara till stor nytta. – Som chef måste man vara beredd på att möta starka krafter. Man har stort inflytande över medarbetarnas hela livssituation – chefen sätter lön, godkänner semester, bestämmer över möjligheter till personlig utveckling etcetera – och sådana beroendeförhållanden framkallar ofta väldigt starka reaktioner. Därför kan det vara bra att använda sig av coachstöd inte bara när man riskerar att bli korsfäst. Coachen kan fungera som bollplank för chefen när det gäller att hålla de egna verktygen levande. Även en mentor, kanske från den egna organisationen, kan vara till stor hjälp för exempelvis en rektor som behöver stöd för att komma vidare i sitt ledarskap. Stockholms stad satsar mycket på att sänka sjukfrån varon. Hur kan ledarskapet bidra till att vi får friskare medarbetare? – Professorn i sociologi Aaron Antonovsky, som myntade begreppet ”Känsla av sammanhang”, menar att begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet är avgörande för att vi ska bibehålla vår hälsa. Allra viktigast är känslan av meningsfullhet. Finner vi mening i det vi gör så ökar vår motivation och vi håller oss friskare. Det har också stor betydelse att arbetsuppgifterna överensstämmer med ens egna värderingar. För samtal löpande om dessa frågor! Hur får man alla att dra åt samma håll och känna stolthet över att tillhöra Stockholms stad? De flesta iden tifierar sig ju mer med den egna skolan än med ”kom munen”. – Som skolledare måste man börja med att skapa ett ”vi” på den egna enheten, åstadkomma en lojalitet gentemot den egna skolan. I nästa steg är det värdefullt om medarbetarna känner till vilket system de ingår i, vet åt vilket håll förvaltningen är på väg. Men min bild är att många är väldigt stolta över att arbeta i Stockholms stad. För många är det en viktig motivationsfaktor att få verka i en offentlig verksamhet, de upplever att det stämmer överens med deras värderingar. Vilka är de största utmaningarna för det framtida skolledarskapet? – Lärarna måste ta på sig en större ledarroll än vad de gör i dag. Det handlar trots allt om att leda en grupp och inte ”bara” om att vara pedagog. Läraren ska leda eleverna till att lära sig själva. Den andra stora utmaningen handlar om att pedagogiken måste anpassas efter de stora samhällsförändringarna, inte minst på informationsteknikens område. Skolan måste förbereda eleverna för ett arbetsliv som förändras så fort att vi inte vet vilka krav som kommer att ställas på dem när de går ut. Det blir allt viktigare att varje elev hittar sin lärstil. – Jag skulle också vilja betona vikten av återhämtning i skolan: tystnad, stillhet, reflektion, ”icke-aktivitet”. Det kan vara ett sätt att hitta de fördjupande tankarna i en tid när vi alla rör oss väldigt mycket på ytan. n

På sikt tjänar hela skolan på det: man får en grupp som fungerar bättre efteråt och eleverna ser att det finns en trygghet i organisationen.

Livskunskap i skolan

➤

Ämnet som inte är något ämne

Geir Skeie, professor i ämnesdidaktik vid Stockholms universitet, har fått ekonomiskt stöd från Vetenskapsrådet för att försöka ringa in ämnet genom forskningsprojektet ”Kan man skapa ett skolämne nerifrån? En undersökning av ’livskunskap’ i svenska skolor”. Syftet är att bidra till den ämnesteoretiska och utbildningsvetenskapliga diskussionen om livskunskap. Vad är egentligen livskunskap? Varför har ämnet uppstått? Vilka utmaningar och möjligheter ligger i livskunskapsämnet för skolan och för lärarutbildningen? – Livskunskap avspeglar viktiga behov som skolorna har och som de inte kan ta hand om inom de ordinarie skolämnena. I dagens svenska skola, som på många sätt inriktas på ämneskunskap och mätbar kunskap, är det intressant att närmare studera framväxten av livskunskap, säger Geir Skeie. Han kommer själv från Norge och säger att det inte finns någon motsvarighet där. På Island har man dock något liknande, som handlar om life skills, och det ska de så småningom studera närmare inom forskningsprojektet. Ofta jämställs livskunskap med den just nu kritiserade och omdiskuterade metoden SET, social och emotionell träning, eller andra metoder som till exempel Komet. Det är dock mycket mer komplext än så, och ämnet blir ofta ett paraply för många olika saker som skolor behöver hantera. Livskunskap kan rymma frågor om sex och samlevnad, mobbning, jämställdhet, alkohol, narkotika och tobak. Det handlar om både personliga och sociala frågor knutna till värdegrunden; teman som identitet, hälsa och medborgarskap finns också med i olika beskrivningar. Men eftersom livskunskapen inte är obligatorisk saknas nationella kursplaner. Det finns alltså inga riktlinjer för skolorna att arbeta 18

u tifrån. Detta leder till att livskunskap kan se ut hur som helst och omfatta många olika arbets sätt. Några kurser inom lärarutbildningen i ämnet finns inte heller i nuläget. Forskningsprojektet har hittills genomfört en nationell kartläggning av hur utbrett ämnet är och hur det organiseras. – Det har varit intressant att se vem som har svarat på dessa enkäter. Det har varit olika personer från förvaltningen, politiker och skolorna själva. Detta tyder på att ansvaret för livskunskapen är spritt; det är hellre personrelaterat än ledningsrelaterat och vi ser att det är initierat från olika parter i det lokala samhället. Nu har man startat den stora delen av forskningsarbetet – en grundlig undersökning av hur livskunskap ser ut i flera kommuner, både i grundskola och gymnasieskola. En del av arbetet är att hitta de kriterier som ska vara gemensamma för att det skolan gör ska kallas livskunskap. En annan forskare som också är en del av pionjärarbetet kring att ta reda på vad livskunskapen egentligen innehåller är Camilla Löf vid Malmö högskola. Hon disputerade häromdagen på avhandlingen ”Med livet på schemat. Om Professor Geir Skeie unskolämnet livskun- dersöker hur livskunskapen har vuxit fram i svenska skap och den riskskolor. fyllda barndomen”. Camilla Löf välkomnar den aktuella debatten men anser att den måste gå djupare än hittills. Diskussionen bör handla om skolans sociala uppdrag snarare än om enskilda program som används inom ramen för livskunskapsämnet, menar hon. Ett problem är att frågor om demokrati och hälsa på ett övergripande plan får en annan betydelse när de tolkas på lokal nivå, som på en enskild skola. Det som i skolans läroplaner talas om som gemensam värdegrund blir i klassrummet till något privat.

– När ämnet reduceras till en fråga om individer och självkänsla tappas de samhällsrelaterade strukturerna, som utanförskap och diskriminering, bort. Foto : s tockholms uni ve rs i te t

Livskunskap har funnits i svensk skola under ett par decennier. Men lärarna har varken utbildning eller stöd av nationella kursplaner i sitt arbete. Detta lämnar fritt för konsulter och en mängd olika metoder. Nu genomlyser forskningen ämnet, som inte är något ämne.

Som en konsekvens blir lärarens roll alltmer

terapeutisk, vilket lärare inte är utbildade för. – Lärare har en pedagogisk utbildning, och i den ingår inte kunskap om hur man hanterar personliga dilemman, relationsproblem eller emotionell träning, säger Camilla Löf. Lärare är skickliga på att anpassa ämnesinnehåll efter grupper och situationer. Hon ställer sig därför också kritisk till program som är manualiserade. – Detta begränsar lärarens eget handlingsutrymme. Oftast behöver man ju anpassa material till just den klass eller grupp man har framför sig. Och dessa program och metoder är hittills inte beforskade och utvärderade, vilket gör att man inte vet om de fungerar. Den aktuella debatten om SET handlar delvis om det. – Jag förstår och sympatiserar med skolors införande av livskunskap som särskilt ämne. Syftet är ju gott – att förbättra barns livsvillkor och hälsa. Alla vill barnen väl, men ibland kan det tyvärr få motsatt effekt, varnar hon. n Maria Löfstedt

il lustrati on : hans vo n c or swant

➤ Foto : M a rc Fe me nia

Skola och entreprenörskap

” Låt er styras av omvärlden!” – Vi är mitt i en stor omvandling av näringslivet och ska vi hänga med måste vi bli bättre på att skapa förutsättningar för fler företag. Det handlar om ekonomiska styrmedel men också om att ändra attityder och där har skolan en enormt viktigt roll.

Jens Spendrup har varit med och utvecklat det lilla familjeföretaget med lokal försäljning i Dalarna till ett av de största bryggerierna i landet. Under många år slogs företaget för sin överlevnad mot den då statligt ägda jätten Pripps. Genom att vara smartare och komma med nya idéer lyckades Spendrups inte bara överleva utan också växa. – Även i ett gammalt och stabilt företag måste vi fortsätta att vara entreprenörer och inte slå oss till ro. Detta gäller för hela Sverige, vi kan inte vila på gamla framgångar och jag tror att skolan måste vara ledande i att fostra dagens och kommande generationer att förstå nödvändigheten av att utveckla nya företag och verksamheter. På Spendrups bryggeri i Vårby produceras öl i enorma koppartankar och när Jens Spendrup visar runt ligger den söta doften av malt tung över fabriksområdet. I de stora faten blandas 35 000 liter vatten med rostat korn. Blandingen värms upp under åtta timmar och i nästa steg tillsätts humle och jäst. Öltillverkning bygger i princip på samma re-

cept som de tyska bryggarna kom överens om på 1500-talet och näringen är traditionstyngd. Spendrups värnar om traditionerna och den långa familjehistorien men måste samtidigt hela tiden vara på tårna och hänga med i utvecklingen. Ölkonsumtionen är förvisso rätt stabil oberoende av goda eller dåliga tider, men folks preferenser kan skifta snabbt. – För att förstå vad vi ska göra i morgon måste vi hela tiden vara ute i samhället och lyssna på folk. Jag tror att även skolan behö20

ver bli bättre på att låta sin verksamhet styras av förändringar i omvärlden. Jens Spendrup anser att skolan, jämte familjen, har en avgörande roll för ungdomarnas världsbild. Han menar att skolan måste gå i takt med tiden och samhällsomvandlingen. – Förr fanns bara en skapelseberättelse i skolan om Sveriges väg från fattigt bondesamhälle till rikt industriland: det berodde på malmen, skogen, älvarna och kloka politiker. Entreprenörernas betydelse fanns knappt med. Det blir en obegriplig berättelse eftersom malmen och skogen inte förädlar sig själva, och det är inte politiska beslut som skapar företag. Skolan måste erbjuda en uppdaterad skapelseberättelse. Förutom att vara vd på familjebryggeriet är Jens Spendrup också ordförande i organisationen Företagarna som arbetar för bättre villkor för företag i allmänhet och små och medelstora företag i synnerhet. Företagarna arbetar främst med att försöka påverka politiker i frågor som skatter och finansiering och andra villkor som sätter de ekonomiska ramarna för företag. Men Jens Spendrup anser att samhällets attityd

är minst lika viktig som de konkreta villkoren för att skapa ett bättre företagsklimat. – Vi har länge haft en bild av hur Sverige blev rikt och levt i tron att vi kan fortsätta på den vägen. Men vi är mitt uppe i en enorm omvandling av näringslivet och ekonomin och både politikerna och skolan måste både spegla och vara en del av den förändringen. Han ser ambitionen att föra in entreprenörskap på schemat som något mycket positivt men hoppas att det inte stannar i klassrummen utan att det främst blir ett utbyte med företag och med företagare och andra entreprenörer. Entreprenörer finns inte bara i små och nystartade företag, menar Jens Spendrup. De finns även i stora företag, på myndigheter, i

föreningar, idrottsklubbar och andra organisationer, och genom att skolan visar på dessa exempel går det att skapa en tilltro och tillit till egna idéer. Han tror att det kommer att bli svårare och svårare för skolan att förmedla kunskaper som varar över tid. Därför måste undervisningen bli mer vägledande och inriktad på att skapa förutsättningar för ungdomar att själva hitta och förstå relevant information. Människor måste i högre grad kunna anpassa sig till snabba förändringar.

”Skolan måste hitta formerna för samarbetet med företagen. Vi ställer gärna upp men kan inte vara drivande i detta arbete”, säger vd Jens Spendrup.

– För att klara av detta måste vi samarbeta bättre och där tror jag att näringslivet kan bidra mer genom att vara öppnare gentemot skolan. Jens Spendrup beskriver hur de arbetar med

skolor både i Grängesberg och i Vårby men med väldigt olika utgångspunkter. I den lilla bruksorten Grängesberg är företaget en del av den lokala historien och det finns ett naturligt utbyte mellan samhället i stort, skolan och företaget. Många personliga kontakter gör att samarbetet flyter på utan behov av speciella satsningar.

I Vårby ser det helt annorlunda ut med få naturliga kontaktytor mellan företaget och samhället runt omkring. I det mångkulturella området finns många familjer som länge stått utanför arbetsmarknaden. Spendrups arrangerar besök för att få ungdomar att komma i kontakt med arbetslivet och se hur en arbetsplats fungerar, något som deras föräldrar kanske aldrig kunnat visa dem. – Vi som företag måste bli bättre på att engagera oss i samhället och vara mer öppna för samarbeten. Men det är skolan som måste hitta

formerna för samarbetet. Vi ställer gärna upp men kan inte vara drivande i detta arbete. För att skolan ska klara av detta tror Jens Spendrup att det krävs mer utbildning av lärarna i företagandes villkor och entreprenörskap. – Det viktigaste skolan har att förmedla är attityden och att kunna inspirera eleverna till att våga satsa på egna idéer. Därför måste lärarna under sin utbildning få ta del av företags vardag och på så vis förstå entreprenörers drivkrafter. n Johan Schmidt

Eleverna har byggt och utsmyckat trappan som leder till skolans entré. De fick göra schabloner i slöjden som sedan användes vid utsmyckningen.

➤

Foto : ulric a z we ng e r

Skola och entreprenörskap

Företaget motiverar skoltrötta

Projektet Företaget på Hjulstaskolan är en skolklass med ett antal normalbegåvade men skoltrötta elever i årskurserna 7–9 som inte presterar på den nivå de skulle kunna. De har anpassad studiegång och deltar dessutom i ett projekt tillsammans med företaget JM AB. – Genom företagsprojektet lockar vi dem till skolan. Vi stöttar och motiverar ungdomarna till att gå klart skolan och ger dem redskap för framtiden, säger Haris Curic som var med och startade Företaget för fyra år sedan. Genom åren har undervisningsformen utvecklats till en metod som stärker och inspirerar unga att ta vara på sina möjligheter och förverkliga sina idéer. – Eleverna har gjort stora framsteg. Tidigare var de i skolan men gick inte på lektionerna. I stället hängde de i cafeterian eller uppehållsrummet, berättar Haris Curic. Orsaken, menar han, var att många av dem

kände sig utelämnade av både samhället och hemmet. I år är det åtta elever som hör till Företaget, andra år har det varit fler. – Vi började med ett antal kriminella killar och alla var skeptiska, till och med eleverna själva. Men två av dem blev behöriga till gymnasiet och samtliga elever lämnade den kriminella banan, säger Haris Curic som tycker att det är lika viktigt att uppnå samhällsnyttiga resultat som att skolmålen uppfylls. Andra året gick 22 elever i Företaget. De byggde och utsmyckade då den trappa som leder till skolans entré. Alla elever förbättrade sina betyg och 15 av dem blev behöriga till gymnasiet. Dessutom fick skolan en snygg trappa. Årets kull ska göra om entrén utvändigt och invändigt. Bilge Keskin och klasskamraten

ader Smirani tar sig tid att berätta om uppgifN ten strax före ett geografiprov. – Tanken är att man ska känna sig välkommen, säger Bilge Keskin. Under förra terminen arbetade de fram förslag på den framtida entrén. Som inspiration följde de med JM:s arkitekt och tittade på entréer i staden. – Hon visade lyckade och mindre lyckade entréer. Jag gillar den till Stadsbiblioteket, säger Bilge Keskin. Nader Smirani och de andra blev så pass inspirerade av Stadshuset att det förslag som vann skolomröstningen för entréns utsida innehöll pelare. Skolan valde även ett av Företagets förslag till entréns insida. – Det kommer att bli speglar, soffor och citat på väggarna, berättar Nader Smirani. Under processen har eleverna fått se hur arkitekten och projektledarna på JM arbetar. Nu börjar arbetet med att bygga själva entrén. – Idén om att bygga om entrén kom från skolan och vi tyckte att det var ett lämpligt projekt. Samarbetet är intressant för oss, bland annat för att eleverna kan bli våra kunder i framtiden. Dessutom är det bra att ha kontakt med och stötta yngre människor, säger Gunnar Landing, projektutvecklare på JM AB. Projektet ger eleverna möjlighet att träffa andra vuxna i arbetslivet och lära mer om olika yrken. – Det går också att involvera det vi gör i skolarbetet. Eleverna har bland annat skrivit en text om projektet i svenskan. Matten passar utmärkt till inslagen då vi behöver mäta och räkna. Förra året gjordes schabloner i slöjden som sedan användes till utsmyckningarna i trappan, berättar Gunnar Landing. Till sommaren ska den nya inbjudande entrén vara på plats och eleverna kommer i hög grad att vara involverade i bygget under våren. – Tyvärr kan vi inte njuta av den färdiga entrén så länge eftersom vi slutar skolan i sommar, säger Bilge Keskin. JM byter nu samarbetspartner i enlighet med sin policy där projekten varar i tre år.

– Därför håller vi på att hitta nya samarbetspartner, säger Haris Curic. Vi kommer naturligtvis att höra med eleverna vilken typ av företag de tycker är intressanta. Några svårigheter med att hitta intresserade företag ser han inte. – Företagen är mer än intresserade. Många gånger är det skolorna som är konservativa och inte vågar starta samarbeten, menar han. Haris Curic är säker på sin sak. Det här sättet att jobba ger eleverna en kick och motiverar dem att gå i skolan. Som belöning får de åka på en resa efter att entrén är färdig. Men bara om de har missat färre än tio skollektioner under terminen. – För företagen handlar det till viss del om goodwill. Men också om att de kan ha nytta av F oto: ulri c a zwe nge r

Alla vinner på att släppa in samhället i skolan: elever, lärare och företag. Det menar studie- och yrkesvägledaren Haris Curic som också är projektledare för Företaget på Hjulstaskolan. – Det här sättet att jobba ger eleverna en kick och motiverar dem att gå i skolan.

Hjulstaskolan får snart en ny entré tack vare projektet Företaget. Eleverna Nader Smirani och Bilge Keskin diskuterar utsmyckningen med skolans projektledare Haris Curic och Gunnar Landing från JM AB (till höger).

våra elever i framtiden. Företagen har förstått att här finns viktig språklig och kulturell kompetens att ta tillvara, säger han. Hjulstaskolan har även andra samarbeten med företag och organisationer. Ett av projekten vänder sig till duktiga elever. – Tanken är att utveckla samarbetena med näringslivet så att alla klasser har en koppling, säger Haris Curic. n Monika Sidén

Skola och entreprenörskap

➤

” Utmana de duktiga flickorna” – Jag hörde inte ett ord under hela min skolgång, från lågstadiet till universitetet, om entreprenörskap och att det fanns ett alternativ till anställning. Jag klarade det ändå men vi skulle bli så många fler egenföretagare om skolan var med och visade vägen.

Anna Carrfors Bråkenhielm talar ofta i olika sammanhang om entreprenörskap och konsten att starta och driva företag och brukar säga att det är konstigt att hon gör det hon gör med tanke på att det aldrig fanns med som en möjlighet under hennes skolgång och uppväxt. Hemma fick hon höra att en god utbildning skulle ge ett bra jobb och i skolan fick hon veta att det fanns ett antal yrken och sysselsättningar att välja mellan när man blev äldre. Att man kunde starta ett eget företag var aldrig ett alternativ. – Nu däremot talas det om att starta eget överallt, vilket jag tycker är mycket bra. Jag hoppas att skolan hänger med i utvecklingen men att lärarna inte fastnar i företagandets ekonomiska och tekniska aspekter utan lyfter fram lusten och kreativiteten som det viktigaste i entreprenörskapet. Anna Carrfors Bråkenhielm har gjort en snabb karriär i mediebranschen genom att vara med och skapa nya program och bolag. Hon startade på Strix television och det var där som hon på egen hand, trots kollegernas misstro, köpte rättigheterna till ”Expedition: Robinson” som skapade enorm uppmärksamhet och banade väg för en helt ny typ av serier som dokusåpor och realityteve. Hon gick sedan vidare och startade ett eget produktionsbolag som hon häromåret sålde för 60 miljoner kronor. Pengarna har hon bland annat satsat på Passion for business, ett affärsmagasin riktat till kvinnor. – Min drivkraft att skapa något eget och nytt

har jag nog med mig hemifrån, både min mamma och mormor var driftiga personer men de verkade i en tid då det var ännu svårare för kvinnor att göra karriär och driva egna verksamheter. Med tanke på hennes bakgrund och att det under skolgången aldrig talades om företagande kan man fråga sig om skolan verkligen har någon roll att spela för att vara med och lyfta 24

fram fler entreprenörer. Men Anna C arrfors Bråkenhielm menar att skolan har en stor möjlighet att påverka människors syn på både företagande och egna idéer. – En del entreprenörer är väldigt starka och egensinniga personer som kanske alltid går sin egen väg, men vi har alla idéer och kreativitet som går att utveckla. Det är klart att skolan kan lyfta fram förebilder och peka på alternativ samt stimulera elever att våga satsa. Genom sin tidskrift och i andra forum arbetar Anna Carrfors Bråkenhielm för att få in fler kvinnor i näringslivet. Hon vill se fler satsningar på kvinnligt företagande och är för kvotering i bolagsstyrelser. Men hon tror inte att det finns någon skillnad mellan pojkar och flickor vad gäller kreativitet och förutsättningarna för att bli en entreprenör. Däremot tycker hon att skolan måste vara uppmärksam på att inte befästa och förstärka indelningar i ”stökiga grabbar och duktiga flickor”. Själv blir hon ofta kallad för bråkig för att hon inte alltid följer mallarna. – För killar var det positivt att bli kallade brå-

kiga, det var ett tecken på initiativförmåga, medan flickorna förväntades sköta sig. Jag tror skolan för ofta premierar de duktiga flickornas plikttrogenhet i stället för att utmana dem i att söka egna vägar. Att få fram fler småföretag är viktigt för samhällsekonomin och sysselsättningen, men Anna Carrfors Bråkenhielm menar att skolan främst bör tala om företagande som något kreativt och viktigt för den egna personen. – Det är lusten att skapa och utveckla en verksamhet tillsammans med andra som är det grundläggande och avgörande. Att man kan tjäna pengar för egen del och bidra till samhället är inte det som primärt driver en entreprenör. Hon pekar på att skolor besöker teatrar och konserter inte främst för att göra eleverna till skådespelare och musiker utan för att väcka tankar och känslor och menar att kontakt med företag och entreprenörer är lika viktigt för att ge inspiration och perspektiv. Konkret förordar hon grupparbeten kring verkliga företag och företeelser som är en del

”Skolor besöker inte teatrar och konserter för att göra eleverna till skådespelare och musiker utan för att väcka tankar och känslor. Kontakt med företag och entreprenörer är lika viktigt för att ge inspiration och perspektiv”, säger medieentreprenören Anna Carrfors Bråkenhielm.

av elevernas vardag och diskussioner om framgångsrika och misslyckade affärsidéer och varför en idé fungerar eller inte fungerar. – Ta sajten Lunarstorm som exempel. Ett tag var den enormt populär men sedan tynade intresset. Varför det? Ungdomarna själva måste vara de bästa att svara på den frågan och genom liknande diskussioner kan man jobba både med andras och egna idéer. n Johan Schmidt

Skola och entreprenörskap

➤

Länkar för alla åldrar Vill du arbeta mer med entreprenöriellt lärande och entreprenör skap i skolan? Här hittar du de viktigaste informations- och inspirationskällorna på området, och det finns något för alla – från vetgiriga förskoleklasser till gymnasister med företagarambitioner. sammansTällning: Tomas Bannerhed

www.finnupp.se

www.snilleblixtarna.se

www.tillvaxtverket.se

Finn upp är en pedagogisk metod, ett hjälpmedel för lärare i årskurserna 6–9 som vill väcka elevernas lust att upptäcka. Uppfinnandet används som ett sätt att lära: eleverna får identifiera ett problem i sin vardag och sedan försöka lösa det med en egen uppfinning.

Snilleblixtarna är en ideell förening och en arbetsmodell som kan öka de ungas intresse för teknik, naturvetenskap, uppfinningar och entreprenörskap. Vänder sig till årskurserna F–5. Lärare kan beställa handledningsmateriel och anmäla sig till utbildningar.

Den statliga myndigheten Tillväxtverket (tidigare Nutek) kan bland annat erbjuda information om hur man går till väga när man startar eget. De anordnar även starta eget-seminarier som är öppna för alla.

www.ungforetagsamhet.se

www.transfer.nu

www.chamber.se/trampolinen

Ung företagsamhet (UF) är en ideell och politiskt obunden förening som sedan 1980 har hjälpt gymnasieelever att under ett år driva ett ”skarpt” företag tillsammans med andra elever. Genom UF:s utbildningar får ungdomar möjlighet att utveckla sin kreativitet och sitt entreprenörskap.

Transfer är en ideell och politiskt obunden organisation som utvecklats till Sveriges största förmedlare av föreläsningar från näringslivet till skolan. Syftet är att skapa insikt i yrkeslivet och att inspirera till studier, egna initiativ och entreprenörskap.

Trampolinen är ett projekt inom Stockholms Handelskammare som ska få högstadieelever att intressera sig för näringslivet inför sitt gymnasieval. Bland annat kan sjundeklasser låta sig ”adopteras” av ett företag. Trampolinen syftar till att öka den ömsesidiga förståelsen mellan skola och näringsliv.

www.skolverket.se/sb/d/2810

www.framtidsfron.se

www.pedagogstockholm.se

Skolverket har regeringens uppdrag att stimulera arbetet kring entreprenörskap i skolan. På webbplatsen hittar du bland annat information om den nationella strategin, konferensmateriel och reportage.

Föreningen Framtidsfrön tar fram utbildningsmateriel i entreprenörskap, främst för grundskolan. Med hjälp av Framtidsfrön kan skolan arbeta tematiskt med samverkan skola–näringsliv, träna på att driva företag, producera egna radioprogram, arrangera utställningar med mera.

Läs mer om entreprenörskap i skolan på Pedagog Stockholm: www.pedagogstockholm. se/verktyg/entreprenorskap. Där kan du se filmer och läsa om pågående samarbetsprojekt på flera av våra skolor, bland annat ”Starthusprojektet” på Ärvingeskolan som sker i samarbete med Kista Science City.

”Igoogle har förändrat mitt liv” 26

Linn Gustavsson drömmer om en tillgänglig och flexibel skola där ingen stängs ute på grund av osynliga funktionshinder. Som speciallärare på Thorildsplans gymnasium gör hon sitt bästa för att bidra till att utvecklingen går i den riktningen. Och det stora IT-intresset kommer väl till pass när undervisningen ska anpassas efter elevernas behov.

➤

Foto : s us a nne kro nho lm

profilen

”Det är otroligt roligt att jobba med specialpedagogik, nära eleverna. Jag har en förhoppning om att hela skolvärlden ska bli mer flexibel”, säger Linn Gustavsson.

Sedan hösten 2006 undervisar Linn Gustavsson i kemi, biologi och naturkunskap på enheten Flexibelt lärande vid Thorildsplans gym nasium. I fjol började hon även blogga på Pedagog Stockholm om sitt arbete. När LÄRA Stockholm kommer på besök sitter ett gäng elever och lärare och fikar tillsammans. Den dagliga fikastunden är en del av den ”mysfaktor” som ska bidra till en lugn och

trygg studiemiljö för de 15 elever som läser på Flexibelt lärande. Kanellängd och svart kaffe dukas fram, eftersom mjölken tagit slut. Verksamheten Flexibelt lärande startade 2003. Här får eleverna själva avgöra i vilken takt de ska arbeta. Alla har en egen arbetsplats med dator och reviderar schema och studieplan var sjätte vecka tillsammans med lärarna. Fyra lärare, en på heltid och tre på deltid, finns på

plats mellan klockan 9 och 16. Enstaka kurser ges i form av gruppundervisning, i övrigt arbetar eleverna på egen hand med lärarstöd. Anledningarna till att eleverna har kommit hit skiftar. Gemensamt är att de har gått i ordinarie gymnasieklasser men av olika anledningar tvingats avbryta studierna. Det kan röra sig om allt från social fobi till ljudöverkänslighet. För några har den tidigare skolgången ➤➤ 27

Profilen

➤

➤➤

När fikastunden är över återgår eleverna till

sina arbetsplatser. Linn Gustavsson tar med sin bärbara dator och slår sig ner i ett tomt klassrum för att berätta om sitt arbete. Hon pratar engagerat och demonstrerar olika program, sajter och funktioner som hon använder sig av. Hon menar att datorerna och webben kan göra skolan mer tillgänglig och följer utvecklingen inom området för att få in det nya i undervisningen. – Det kan vara mer eller mindre lyckat. Jag provade att livechatta på en lektion och det gick jättebra. Fler kom med i diskussionen än om man sitter i klassrummet och ska räcka upp handen. Men när hon lade ut en film på Youtube där hon förklarade en beräkning inom kemin blev det ingen succé. – Eleverna använde inte filmen och till slut tog jag bort den. Den blev för tråkig. Det är svårt att göra riktigt bra filmer som lärare. Då är det smidigare att leta upp filmer som andra har gjort. Hon försöker hålla kursmaterial tillgängligt för eleverna på nätet. Det är nödvändigt eftersom elever kan vara borta i längre perioder. Då måste det gå att hålla koll på vad som händer i skolan. – Men distansundervisning är inget jag rekommenderar för gymnasiestudier, det är en nödlösning. Ett sätt att presentera en kurs för eleverna kan vara i form av en blogg. Linn Gustavsson har lagt ut sin kurs i Naturkunskap A och då kan eleverna redan från början se vad som ska göras under kursen. – För vissa elever är det väldigt viktigt att veta vad som kommer. De klarar inte av att komma till en lektion och inte veta vad som är planerat. På kursbloggen blandas länkar till filmer med

kluriga uppgifter, korsord och uppdrag utanför skolan. – Eleverna gillar det för att det är tillgängligt. Men det är inget trolleri bara för att man har det på Internet. Eleverna vill absolut inte att lärarna ska ersättas. 28

Via nätet får hon också tips på användbara resurser i undervisningen. För en tid sedan medverkade hon vid en konferens tillsammans med andra lärare, skolledare och bibliotekarier. Gemensamt för dem alla var intresset för öppna lärresurser. Konferensen genomfördes som en livechatt. – Det var fyra personer som ledde det hela och stämningen var otrolig. Hundratals människor var med i diskussionen. Så blir det aldrig i en föreläsningssal, där de flesta är passiva. Vid sidan av sitt arbete läser Linn Gustavsson den nätbaserade kursen Personal learning environments networks and knowledge (Plenk). Riktigt vad den går ut på förstod hon inte ens själv från början. – Kursen är öppen för alla och man anmäler sig med sin blogg. Den drog i gång i höstas och man fattade ingenting, det var väldigt ostrukturerat. Nu börjar jag förstå vad man ska lära sig. Det är en kurs om kursen. Ett konkret exempel på något som hon snappat upp på kursen är begreppet personliga lärmiljöer. – Man måste designa sin egen lärmiljö efter livsstil, säger hon och pekar på sin bärbara dator.

– Igoogle har förändrat mitt liv, eller i alla fall min arbetsmiljö, säger hon med ett leende. Linn Gustavsson menar att den stora utmaningen ligger i att skapa struktur i informationsflödet. Där kommer den personliga lärmiljön in. – Skolan har vuxit fram under lång tid och har en existerande struktur som kan vara svår att kombinera med tekniken. Det är viktigt med struktur, regler och trygghet. Många älskar det, både elever och lärare. Om man bryter det blir det kaos. – Webben kan vara ett sätt att skapa en ny struktur, säger hon. Linn Gustavsson verkar ha hur mycket energi som helst. Hon jobbar, bloggar, deltar i kurser och söker ständigt nya möjligheter. Hur hinner hon med? – Jag tycker inte att bloggandet tar så mycket tid. Det är ett sätt att runda av dagen. Det krävs inget extra arbete. För att ladda energi inför arbetet ägnar hon sig åt löpning och dans. – Man kan inte komma tom på energi och tro att man ska få det i skolan. Jag försöker samla energi på fritiden, så att jag kan komma hit med energi. Då får jag också mer tillbaka. Det blir en positiv cirkel. n Annelie Drewsen

Där har hon med hjälp av Igoogle skapat en

personlig sida. Genom att mata in vissa sökord och välja bloggar och nyhetsflöden hon är intresserad av får hon en skräddarsydd sida med aktuell information. Verkar något särskilt intressant är det bara att klicka sig till ursprungssidan.

Fakta/Linn Gustavsson Gör: Undervisar och är mentor på Flexibelt lärande vid Thorildsplans gymnasium. Läser distanskursen Plenk tillsammans med över 1 000 andra personer från spridda delar av jordklotet. Bor: Gammalt hus utanför Södertälje. Familj: Sambo, styvson och två katter. Gillar: Mitt jobb, familjen, vänner, löpning, dans, ekologiskt. Ogillar: Konflikter av alla slag. På lediga stunder: Ligger i vilfåtölj och tittar upp i taket. Läser: Det som finns i min RSS-feed. Bland annat bloggar om IT-pedagogik och nyheter. Lyssnar på: Meditativ musik och Ulf Lundell. Bästa skolminne: Gamla IV-Flexelever som kommer tillbaka till skolan när det gått en tid, fikar med oss och berättar hur det går i livet. Det är jättekul!

Följ Linn Gustavssons blogg på www. pedagogstockholmblogg.se/jakten-pa-denperfekta-lektionen. Se även hennes kursblogg i Naturkunskap A: linnnaturkunskapa.blogspot.com. Nätkursen Plenk hittar du på connect.downes.ca.

Foto : susanne kro nholm

förvandlats till sysslolöshet, sjukskrivning eller isolering hemma under lång tid. Det var tidigare arbetslivserfarenhet från vården som gjorde att Linn Gustavsson fick upp ögonen för osynliga funktionshinder. Efter en kompletterande pedagogisk utbildning ställde hon in siktet på skolan. – I dag är jag precis där jag vill vara. Det är otroligt roligt att jobba med specialpedagogik, nära eleverna. Jag har en förhoppning om att hela skolvärlden ska bli mer flexibel.

➤

illus t rat io n: ha ns vo n c o rs wa nt

Gymnasieskola 2011

Ny organisation avlastar rektorer Rektorerna för Stockholms stads gymnasieskolor ska få en tydligare roll som ledare för skolans pedagogiska verksamhet. Det är ett av flera syften med den nya ledningsorganisation som träder i kraft den 1 juli.

lärandet eftersom rektorerna kan ägna mer tid åt att skapa förutsättningar för lärarna att utveckla undervisningen. Eleverna får större möjligheter att lyckas i skolan, säger MarieLouise Hammer Åberg.

Stadens gymnasieskolor kommer från och med i sommar att grupperas i tio områden och varje område ska ledas av en gymnasieområdeschef och en administrativ chef. Skolorna kommer också att delas in i enheter som ska ledas av var sin rektor. Gymnasieområdeschefens roll är att arbeta strategiskt med utveckling, samordning och effektivisering av de skolor som ingår i området. Den administrativa chefen ska ansvara för det administrativa arbetet. Rektorn avlastas på så vis från både strategiskt planeringsarbete och administrativa uppgifter. – Syftet med en ny ledningsorganisation är att öka skolornas kvalitet och utveckla undervisningen genom att rektorerna får mer tid till den pedagogiska verksamheten, säger gymnasiechef Marie-Louise Hammer Åberg. Hur gynnas eleverna av förändringen? – Det är för eleverna vi gör det här. De kommer att få ännu bättre bemötande och stöd i

Under läsåret 2009/2010 genomförde ut-

bildningsförvaltningen ett pilotprojekt för att pröva den nya modellen. Lars-Gustaf Jonsson, rektor vid S:t Eriks gymnasium, var en av dem som fick rollen som gymnasieområdeschef (inom pilotprojektet kallades det samordningsrektor). Han har sett hur rektorernas roll har förändrats under denna period. – Rektorerna har fått tydligare ansvar och befogenheter. Det har lett till bättre samarbete mellan lärare och rektorer. Och det är nödvändigt för att möta de krav som ställs i Gy 2011 och den nya skollagen. Professor Olof Johansson, ansvarig för rektorsutbildningen vid Umeå universitet, har följt pilotprojektet och konstaterar att projektet har varit en framgång. Hans rapport visar bland annat att en tydligare ledningsstruktur har gjort det lättare att se vilka utvecklingsmöjligheter som finns.

Den nya ledningsorganisation som nu är på gång följer i stora drag modellen från pilotprojektet. De tio gymnasieområdena ska omfatta minst två skolenheter med mellan 1 500 och 2 000 elever per enhet. Det innebär att vissa skolor kan bestå av flera skolenheter med var sin rektor. – Vi har nu inlett processen att rekrytera chefer för de tio gymnasieområdena. Det känns positivt att ha kommit i gång med arbetet framåt, säger Marie-Louise Hammer Åberg. Nästa steg är att tillsätta administrativa chefer och rektorer. En utmaning är att upprätthålla samarbetet och

gemenskapen mellan de kommunala gymnasieskolorna i den nya organisationen. – Det är viktigt att de olika gymnasieområdena inte blir avgränsade från varandra, utan att samarbeten och utbyten kan ske över områdesgränserna. Vi kommer därför att starta lärgrupper kring den pedagogiska verksamheten. På så vis sätter vi fokus på undervisningen i varje specifik skola samtidigt som vi tar ett övergripande grepp om lärandet i våra gymnasieskolor. n Malin Lundh

en skola i världsklass

➤

Pedagogerna lägger stort fokus på social träning och olika självstärkande aktiviteter. Kun Yao He är en av eleverna som gillar att vara på Södermalmsskolans korttidstillsyn.

Stärkt självkänsla med KTT Kanske är KTT viktigare än själva skolan? Följ med till en okänd verksamhet på Södermalmsskolan som gör eleverna tryggare och mer självständiga och får dem att finna sin plats i samhället. Pedagogerna Thomas Björk och Åsa Malmstedt leder verksamheten. Text: Helene Lumholdt Foto: Robert Blombäck

et är de sista skälvande minuterna av skoldagen för de nio eleverna i grundsärskolans högstadieklass på Södermalmsskolan. Klassrummet ligger högst upp i den funktionalistiska och arkitektoniskt intressanta skolbyggnaden, där en stor öppen hall sträcker sig upp genom alla våningsplan. Längs varje plan löper en balkong som förbinder rummen med varandra. Eleverna arbetar med berättelser. Klassläraren Karin Rantil och KTT-pedagogerna Åsa Malmstedt och Thomas Björk deltar och stöttar med frågor, tankar och idéer. När lektionen är slut är det dags för KTT. Förkortningen står för korttidstillsyn och är en LSS-insats som kan beviljas elever över tolv år som går i grundsärskola eller i tränings31

en skola i världsklass

➤

klass och bedöms vara i behov av särskild tillsyn. (LSS står för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.) Rummet där KTT har sin hemvist ligger bara några steg ifrån klassrummet, men mentalt rör det sig om ett stort kliv för eleverna. – Många av eleverna har svårt att avsluta verksamheter och att byta miljö. Samtidigt tycker vi att det är viktigt att visa skillnaden, att KTT inte är skola utan fritid, säger Thomas Björk. Tillsammans med Åsa Malmstedt drog han i gång verksamheten på Södermalmsskolan 2003, samtidigt som skolan fick högstadium och högstadiesärskola. Från början höll de till i klassrummet men fick så småningom en egen lokal. Här står en sittgrupp med lösa kuddar, ett skåp med lila dörrar rymmer både Kalahaspel och en discokula, ett jättefoto täcker halva väggen och ett par dödskallar sitter inklämda mellan vattenrören i taket. Thomas Björk och

Åsa Malmstedt har själva målat och dekorerat rummet, med målet att det tydligt ska skilja sig från de vanliga skollokalerna. Det har de lyckats med. Inredningen och de stora rosafärgade glasljuslyktorna som sprider ett behagligt ljus över matbordet där eleverna samlas för mellis, leder snarare associationerna till fritidsgård än till skola. – KTT är som ett roligt fritis, här kan man prata med vänner, säger Adrian Common som går i sjuan. Han får medhåll av alla de andra eleverna. Det är möj-

ligheten att träffa kompisar, snacka och ”chilla” som är det bästa med KTT. Pedagogerna ser det också som en viktig del i sin verksamhet. De arbetar med att skapa en känsla av tillhörighet och gemenskap i gruppen och de tränar förmågor som samspel och samarbete, hänsyn och eftertanke.

Ett cafébesök kan resultera i pinfärska semlor och trevliga samtal – och som i det här fallet att en av eleverna fixar en praktikplats där. Från vänster Fabian Hasselträd, Adrian Connor, Dimitri Heath, Simon Sätterström och Kun Yao He.

Att röra sig på stan och möta människor i nya situationer ger en härlig känsla av självständighet och en skjuts åt självkänslan.

– Många blir väldigt ego i sitt handikapp. De är inte vana att samspela och tänka på andra. Många av våra elever har knappt varit hemifrån, de har inga kompisar utifrån och är väldigt ensamma. Vi jobbar med att bryta mönster, med att få dem att åka hem tillsammans med varandra, hjälpa dem att hitta intressen som de kan dela med varandra men också med andra utanför skolan, säger Thomas Björk. Mycket av KTT-verksamheten bedrivs med hjälp av fondpengar och stipendier. Den ordinarie budgeten är stram, så vore det inte för extrapengarna skulle de inte kunna göra höstresan till lägerskolan i åländska Käringsund, inte kunna ta med sig några elever varje vinter för att åka skidor och inte heller klara av att finansiera fikarundorna på stan eller på bowlingen. Att röra sig ute på stan, att gå på restaurang, gå i affärer, ta bussen eller tunnelbanan till en okänd stadsdel är en viktig del av verksamheten. Här ute väntar nya upplevelser,

en skola i världsklass

➤

Mycket av KTT-verksamheten bedrivs utanför skolan. Det är viktigt att eleverna får träna sig i att klara sig själva ute i samhället. Därför håller sig pedagogerna Åsa Malmstedt och Thomas Björk ofta i bakgrunden.

Svårare med gränsdragningen har de två pedagogerna emellertid när det gäller dem själva. – Det är inte alltid så lätt att dra gränserna för professionen. Visst finns det en risk att vi slår knut på oss själva ibland. Vi lever i ett gränsland. Vi är varken lärare, föräldrar eller myndighetspersoner. En del kallar oss coacher. Det är ett fånigt ord men stämmer rätt bra på vad vi gör, konstaterar Åsa Malmstedt. På samma sätt är det med frågorna om tillhörighet, för medan KTT-pedagogerna lägger ner ansenlig möda på att få sina elever att känna tillhörighet och sammanhang, upplever de sig själva ofta leva i yrkesmässig isolering. – Vi är en glömd värld. Vi tycker det är synd att vi aldrig

nya människor, sysselsättningar och hobbyer som eleverna kan upptäcka om de får chansen. Genom KTT har flera elever hittat sin grej, börjat spela piano eller innebandy, träna kampsport eller löpning. Och framför allt har de vant sig vid att röra sig på stan. – När vi är ute på stan går jag och Thomas ofta tio meter bakom dem. De får träna på att klara sig själva, allt ifrån att bemöta folk omkring till att dra sitt kort i spärren. Tidigare åkte de flesta eleverna taxi till skolan. Föräldrarna vågade inte släppa dem och själva trodde de inte att de skulle klara av att åka själva. De hade jättelåg självkänsla. Nu tycker de inte längre att det är läskigt. De åker själva. Det stärker självkänslan. Det syns, hörs och märks och det är härligt, säger Åsa Malmstedt. Att eleverna har fått en starkare självkänsla beror till stor del på KTT-verksamheten. – Vi har en stor del i deras förändring och fanns inte vi här skulle eleverna inte komma hit. De tycker det är roligt att vara här och vi står för trygghet och kontinuitet. Vi stöttar dem, skojar med dem, talar mycket om hur man ska bete sig och om känslor och relationer, både med eleverna och med deras föräldrar. Vi har tät föräldrakontakt. Vi följer också ofta med våra elever på möten hos socialtjänsten och polisen, är med som stöd. Vi sätter upp ramar för eleverna och visar tydligt vad som krävs av dem. Och vi sätter gränser för de många gånger fladdriga eleverna, säger Thomas Björk. 34

syns, aldrig får bekräftelse på det vi gör och att vi inte kan byta och sprida idéer och tips med andra, säger Åsa Malmstedt, som berättar att de försökt få till ett nätverk av KTT-pedagoger i Stockholmsområdet men ännu inte lyckats. För många är KTT en helt okänd verksamhet. Andra känner till namnet men inte vad verksamheten innehåller. – Många tror att vi är ett fritis, att vi mest leker eller utövar tillsyn men vi bedriver en jätteviktig pedagogisk verksamhet. Vi skriver arbetsplaner, har utvecklingssamtal och tar fram åtgärdsprogram, förklarar Åsa Malmstedt. Både hon och Thomas Björk lägger stort fokus på den sociala träningen och på olika självstärkande aktiviteter. Till dessa aktiviteter räknas också undervisningen i skolan. De båda är med på alla lektioner i skolan och tillsammans med läraren Karin Rantil beskriver de sig som en välfungerande triad. – Vi är ett bra team. Vi tänker inte i några hierarkiska banor utan hjälper och kompletterar varandra. Det ger våra elever förutsättningar för trygghet och trivsel och därmed för inlärning, säger Åsa Malmstedt. Thomas Björk fyller i att utan deras stärkande insatser skulle eleverna inte kunna ta åt sig undervisningen och åttondeklassaren Fabian Hasselträd sammanfattar sin syn på KTT-pedagogerna. – Man kan säga att Thomas och Åsa fungerar som repstegar som man tar tag i så fort man behöver hjälp, säger han och ler – stort. n

enkät

➤

Vad är viktigast för dig när du väljer skola?

Visste du att …

Hamam Alsaifi, årskurs 9, Åsö grundskola

25 25 700 700

Stockholmsbarn går på fritidshem vid Stockholms stads skolor. 6 290 går i enskild verksamhet och 200 går på fritidshem i en annan kommun. Stockholms stads skolors fritidshem har 220 barn från andra kommuner.

59 000 59 000

Stockholmselever går i Stockholms stads grundskolor. 15 400 går i fristående grundskolor, 1 100 går i grundskola i en annan kommun, 700 går i internationella skolor och 300 går i specialskolor. Stockholms stads grundskolor har dessutom 1 870 elever från andra kommuner.

14 000

14 000 Stockholmselever går i Stockholms stads gymnasieskolor. 10 300

går i fristående gymnasieskolor och 2 700 går på gymnasiet i en annan kommun. I Stockholms stads skolor går 4 005 elever från andra kommuner.

675

Stockholmselever går i Stockholms stads obligatoriska särskola. 155 går i fristående obligatorisk särskola och 40 går i en annan kommun. Stockholms stads särskolor har 30 elever från andra kommuner.

230

Stockholmselever går i Stockholms stads gymnasiesärskolor. 120 går i f ristående gymnasiesärskolor och 70 går i en annan kommun. Stockholms stads gymnasiesärskolor har 115 elever från andra kommuner.

– Det viktigaste är att man känner att man kommer att trivas, att det är en bra atmosfär. Skolan ska ställa höga krav på eleverna och man ska förväntas ta mycket eget ansvar. Om skolan är kommunal eller fristående kvittar. Jag hoppas komma in på Östra real, natur/natur. Sandra Chavez, årskurs 9, Söderbymalmsskolan Handen

– Jag vill gå i en skola som gör att det blir bra i framtiden. Då spelar det ingen roll om det är en friskola eller en kommunal skola. Det viktiga är att den är bra och att jag trivs. Var jag ska gå är helt mitt eget val. Jag tror jag vet, men vi får se var jag kommer in. Milena Chirmay, årskurs 9, Blommensbergsskolan

– Jag väljer skola och program som kan ge mig en bra start inför framtiden. Jag lyssnar på vad kompisarna tycker, och så pratar jag med mina syskon och föräldrar innan jag bestämmer mig. Det spelar ingen roll om det är en kommunal skola eller en friskola. Jag har inte bestämt var jag ska gå än. Fredrik Gustavsson, årskurs 9, Engelska skolan

– Det ska vara en bra skola och bra lärare, så man får en bra utbildning. Jag vet redan att jag ska gå natur och nu är nästa steg att hitta en bra skola. Jag besöker olika skolor för att kolla om det är bra. Friskola eller kommunal spelar ingen roll. Jessica Wirström, årskurs 9, Katarina Norra skola

Nytt kvalitetsprogram för elevhälso arbetet i Stockholms skolor Du beställer kvalitetsskriften via info.utbildning@stockholm.se utbildningsförvaltningen

Du kan även ladda ner den som pdf från www.stockholm.se/utbildning/skriftserie

– För mig är det viktigt att det är en skola där det går elever med olika bakgrund och olika åsikter. Jag vill inte gå i en skola som är för likriktad. Den ska vara trevlig och ha bra undervisning. Bäst är det att höra med elever som går på den skolan man är intresserad av. Jag funderar på Nacka gymnasium, samhäll/ ekonomi/juridik. TEXT och foto: Agneta Berghamre Heins

Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@utbildning.stockholm.se Monika Sidén, 08-508 33 059, monika.siden@utbildning.stockholm.se

NÄMND & NYTT Notiser

Övervakning kan kränka integritet Att använda digital informationsinsamling via kameror, som varit fallet både på Bromma gymnasium och på Ross Tensta gymnasium, kan vara kränkande för den personliga integriteten, säger kammarrätten. Användandet måste vägas upp av det syfte som övervakningen avser. Den tidigare domen från länsrätten mot Bromma gymnasium kvarstår eftersom kamerorna övervakade ytor som inte bidrog till att minska stölderna i elevernas skåp. För Ross Tensta gymnasium godkändes övervakningen med de kameror som var riktade mot elevskåpen. De ka-

meror som var riktade mer mot skolans allmänna ytor ansågs dock vara kränkande mot den personliga integriteten. De fullständiga domarna hittar du på utbildning.intranat.stockholm.se.

personuppgiftslagen, PuL, genom att ge råd till medarbetare som behandlar personuppgifter. Läs mer på utbildning. intranat.stockholm.se: Min anställning/ Fakta och villkor/Personuppgifter.

aktörer för att skapa en trygg skolmiljö och hänvisar till ett stödmaterial på www.stockholm.se. Sök på Trygghet och studiero.

Handikapprådets ledamöter Forska på arbetstid Ny chans för dig som är intresserad av forskning. Sök till den ämnesdidaktiska forskarskolan vid Stockholms universitet 2011. Läs mer på Pedagog Stockholm.

Nya PuL-ombud Utbildningsnämnden har utsett Helene Ljung på IT-funktionen och Patrik Roos på administrativa avdelningen till nya personuppgiftsombud. De säkrar att utbildningsförvaltningen följer

Trygghet och studiero Utbildningsnämnden har svarat på en motion från Ylva Wahlström (MP) om att göra skolorna i staden tryggare. Nämnden redogör för hur utbildningsförvaltningen redan arbetar för att skapa en trygg skola. Av nämndens svar framgår också att resultatet från Stockholmsenkäten 2010 visar att utvecklingen går åt rätt håll. Nämnden delar Wahlströms uppfattning att det är viktigt att skolan samverkar med vårdnadshavare, socialtjänst och andra

Utbildningsnämnden har utsett ledamöter till handikapprådet för perioden 2011–2014. Handikapprådet är ett rådgivande organ i frågor som rör personer med funktionshinder. Utbildningsnämnden delar handikappråd med Sisab (Skolfastigheter i Stockholm AB). Ledamöterna är: Peter Bommelin, Peter Falkegård, Caroline Jensen, Karin Rotsman, Annika Stridh, Emelie Felderman och Kerstin Krebs. Läs om handikapprådet på www.stockholm.se.

Alla i nämnden är värda en blomma. Det tyckte ordföranden Lotta Edholm (FP) när hon avslutade det sista sammanträdet i utbildningsnämnden 2010. Vid mötet avtackades vice ordföranden och flera ledamöter som slutar efter fyra år. Nämnd & Nytt fick växla några ord med AnnKatrin Åslund (FP) och Roger Mogert (S), två av dem som avtackades. Ann-Katrin Åslund är glad över sina fyra år som ledamot i utbildningsnämnden. Hon tycker att det är särskilt roligt att ha fått vara med under just den tid då ansvaret för grundskola, skolbarnsomsorg och obligatorisk särskola flyttades från stadsdelsnämnderna till utbildningsnämnden. Hon har arbetat med förskolefrågor och är nöjd med den nya förskoleplanen och den stora utbyggnad som skett: – Varannan dag öppnas en ny förskoleavdelning, kommunal eller fristående. Jag är också mycket nöjd med att vi nu har en gemensam kö dit alla kommunala och de enskilt drivna förskolor som önskar är anslutna.

F oto: ma rc fe me ni a

Sista sammanträdet med nämnden Ann-Katrin Åslund, som har arbetat politiskt tidigare, tycker att det har varit särskilt intressant att arbetet i utbildningsnämnden sträcker sig över så många olika områden. Hon tycker också att det har varit givande att nämnden har jobbat med fokus på kunskap. Hon menar att det är viktigt att inte anta ett ”tycka synd omperspektiv” i mjuka frågor: – Fokus ska inte ligga på omhändertagande utan på kunskap. Mottot ska vara ”alla kan”. Roger Mogert avgår som vice ordförande i utbildningsnämnden. Han beskriver sina fyra år i opposition som spännande. Om sitt eget arbete i utbildningsnämnden säger han: – Det tråkiga med att vara i opposition är förstås att ens framgångar främst gäller sådant som bromsar. Men jag är bland annat nöjd med att vi tidigt lyckades skaffa oss en bild av och peka på problemen med GS-IT. Som vice ordförande tar Roger Mogert med sig många nyttiga erfarenheter. Han tycker bland annat att det har varit lärorikt

Ann-Katrin Åslund (FP) – nöjd med sina nämndår.

att se den nya förvaltningsorganisationen ta form. – Omorganisationen gav nya, större möjligheter att styra mot till exempel ökad jämlikhet. Men de verktyg som har skapats kunde ha utnyttjats bättre. n Foto : marc fe meni a

Malin Lundh

Ordföranden Lotta Edholm (FP) visade sin uppskattning med blommor till ledamöterna i utbildningsnämnden.

Utbildningsnämndens ledamöter Den nya utbildningsnämnden har tillträtt och här är ledamöterna: Lotta Edholm (FP), ordförande, Jan Valeskog (S), vice ordförande, Johanna Sjö (M) , Markus Nordström (M) , Mikael Valdorson (M) , Henrik Appelqvist (M), Linda Nordlund (FP), Helen Törnqvist (C), Karin Ehlin Kolk (S), Emilia Bjuggren (S), Per Olsson (MP), Ingegerd Akselsson Le Douaron (MP), Måns Almqvist (V). Ersättare: Tomas Tetzell (M), Katja Hessle (M) , Aleksandar-Pal Sakala (M), Carl Pereswetoff-Morath (M), Jessica Bagge (FP), Tobias Gillberg (C), Erik Slottner (KD) Dia Monzer (S), Linnéa Björnstam (S), Mattias Vepsä (S), Jimmy Mannung (MP), Maja Ahlstedt (MP), Lennart Sandborg (V).

Foto : B j ö rn T e s c h

NÄMND & NYTT

Livets hårda skola

av Linus Wallin

Kärlekens kemi I år är det Kemins år över hela världen och varje månad har ett tema som man kan använda i undervisningen. Under mars fokuseras klimat och energi med relaterade ämnen som växthuseffekten, energi, vindkraft och fotosyntesen. I april är temat industri och där kan man till exempel studera grön kemi, läkemedel och cellulosa. Sedan är det dags för kärlekens kemi i maj. Tänkbara ämnen är feromoner, hormoner och hjärnans kemi. Titta in på Pedagog Stockholm för mer inspiration.

Klass 9A Pedagog Stockholm har träffat Thomas Holmqvist från Rinkebyskolan som coachar de modiga lärarna på Mikaelskolan i årets omgång av ”Klass 9A” på Sveriges Television. Se intervjun med honom på www.pedagogstockholm.se.

Gemensam lösning för skolors webbplatser Utbildningsförvaltningen utvecklar under våren en sidmall för skolornas webbplatser. Detta i samarbete med en referensgrupp bestående av tio rektorer. Det ska vara lätt att presentera basinformation som matsedel, dokument och policyer och kontaktuppgifter. Det ska också gå att knyta flöden från till exempel bloggar och bädda in filmer. – En bra webbplats är viktig för att stärka skolans varumärke. För att kunna konkurrera på skolmarknaden måste skolorna visa upp sig. Föräldrarnas intresse för den pedagogiska verksamheten och lärarna är stort, både inför och efter skolvalet, säger utbildningsförvaltningens kommunikationschef Agnetha Styrwoldt-Alfheim. Läs mer på utbildning.intranat. stockholm.se.

Sverige tappar i kunskap Svenska elevers kunskaper i läsförståelse har försämrats under det senaste decenniet. Det visar den internationella undersökningen Pisa 2009 som mäter läsförståelse, kunskaper i matematik och naturvetenskap hos

15-åringar i 65 länder. Det är hos redan svaga läsare som nedgången är störst. Sverige har även förlorat sin topposition när det gäller likvärdighet och resultaten har dessutom försämrats i matematik och naturvetenskap. Resultaten var mer negativa för pojkarna än för flickorna och det finns betydande skillnader mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund. Läs mer på www.skolverket.se.

Höga krav stressar unga tjejer Stress hos unga tjejer hänger bland annat ihop med det moderna livet och mönstren för hur tjejer ”ska” vara. Det konstaterar Maria Wiklund i sin avhandling ”Nära gränsen: diskursiv, könad och förkroppsligad stress hos dagens ungdomar” (Umeå universitet). – På gymnasiet är 86 procent av tjejerna och 59 procent av killarna pressade av höga krav i skolan. En stor andel rapporterar hälsobesvär, till exempel sömnsvårigheter, huvudvärk, oro och ångest, säger hon.

Skolmat i världsklass Utbildningsförvaltningens kostchefer erbjuder grundskolornas kökschefer, kockar och skolmåltidsbiträden möjligheter till utbildning. I kursen ingår näringslära och livsmedelsval, arbetsledning, kreativ matlagning, service och bemötande. På schemat står också receptbank samt matsedels- och menyplanering

Del 1: Offentlighetsprincipen Visste du att alla kommunala skolor är en del av myndigheten utbildningsförvaltningen? Det innebär att alla handlingar som kommit in till, upprättats inom eller förvaras hos myndigheten – och på skolorna – är allmänna. Det betyder att de tillhör ”det Va, jobbar allmänna” men inte att de är obegränsat och allmänt tillgängliga. jag i en Det finns i offentlighets- och myndighet? sekretesslagen olika begränsningar, till exempel när det gäller elevvård, elevhälsovård och grunderna för avstängning (däremot inte själva beslutet). Sekretess råder också inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Offentlighetsprincipen ger medborgarna rätten att begära ut allmänna handlingar. På utbildningsförvaltningens intranät hittar du en enkel lathund för vad som gäller vid utlämnande av allmän handling. Vad gäller posthantering utgår vi ifrån att den post du får till din arbetsplats är relaterad till dina arbetsuppgifter även om ditt namn står överst i adressen. Då tillhör handlingen myndigheten och ska registreras, diarieföras eller på annat sätt göras sökbar, såvida det inte rör sig om handlingar som är obetydliga för verksamheten. Du ska bli informerad om att du kan lämna medgivande till postöppning eller att verksamheten utgår från att medgivande är grundregeln. Om du inte vill att din post öppnas måste du skriftligen meddela detta. Då måste du själv öppna din post och se till att den blir diarieförd eller registrerad. Post som är ställd till fackliga förtroendemän får bara öppnas av adressaten. Tänk på att även e-post kan vara allmän handling. n Margreth Larsen

Lästips: Trond Sefastssons ”Offentlighetsprincipen i praktiken” (Arena).

Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@utbildning.stockholm.se Monika Sidén, 08-508 33 059, monika.siden@utbildning.stockholm.se

NÄMND & NYTT Särskolegranskningen välkomnas Skolinspektionen har i samråd med Socialstyrelsen granskat kvaliteten i handläggning och utredning inför mottagande i den obligatoriska särskolan i 30 kommuner, däribland Stockholm. Stockholms stads utbildningsförvaltning välkomnar granskningen och kommer omedelbart att gå igenom varje utredning som gjorts inför mottagande i särskolan samt också se över rutiner. – Utifrån målet om en skola i världsklass är det självklart för utbildningsförvaltningen att beslut och utredningsunderlag följer gällande lagar och sker på ett korrekt sätt, säger utbildningsdirektör Thomas Persson. Förvaltningen startade därför redan våren 2010 en översyn av riktlinjer och tillämpning kring särskoleutredningar. – Vi måste nu säkerställa att de pedagogiska, psykologiska, medicinska och sociala utredningarna sker på ett professionellt och rättssäkert sätt och att beslut fattas i behörig ordning, fortsätter Thomas Persson. Stockholms stad har totalt 902 elever i särskolan. Av dessa går 715 elever i stadens egna skolor, 90 i fristående skolor i Stockholm, 37 i andra kommuners skolor och 60 i fristående skolor i andra kommuner (uppgifterna gäller september 2010).

Riktlinjer för stöd till elever Nu finns nya riktlinjer för samarbetet mellan skola och stadsdelsnämnd. Riktlinjerna underlättar samverkan mellan skola och socialtjänst för att barn och ungdomar ska få stöd oavsett var de bor eller går i skola, och för att ansvarsfördelningen mellan skola och socialtjänst ska bli tydlig. Läs riktlinjerna i Pedagog Stockholms kunskapsbank.

Mario Vargas Llosa hyllar Rinkebyelever Nobelpristagaren i litteratur, Mario Vargas Llosa, besökte Rinkeby bibliotek under sin Stockholmsvistelse och imponerades av eleverna han mötte. Författaren välkomnades på 19 språk av elever från Bredbyskolan och Rinkebyskolan. Eleverna presenterade Nobelpriset, Nobelpristagare och några av Vargas Llosas böcker. I en helsidesartikel i den spanskspråkiga tidningen El Pais hyllar Mario Vargas Llosa skolorna och säger bland annat att de borde tjäna som modell för alla länder som tar emot många invandrare.

Pojkars vikande skolframgång och flickors vikande psykiska hälsa lyfts fram i slutrapporten för projektet Jämställdhetsintegrerad skola i världsklass. Projektet har kommit fram till liknande resultat som den nationella kartläggningen från ”Delegationen för jämställdhet i skolan” (Deja). Pedagoger och skolledare behöver fundera över hur de bemöter pojkar och flickor och vilka mönster de bidrar med som hindrar eller förstärker negativa effekter konstaterar rapportens författare. Rapporten finns att ladda ner på utbildning.intranat.stockholm.se.

Att besöka en roman Genom en virtuell vandringsguide går det att besöka platser från John Ajvide Lindqvists debutroman ”Låt den rätte komma in”. Det går att följa med karaktärerna och gå i deras fotspår. Webbplatsen är gjord av elever på Enskilda gymnasiet. Se attbesokaenroman.se.

till att elevernas intresse för och kunskap inom matematik och naturvetenskap har ökat”. Det innebär att två av fyra Ingvar Lindqvistpriser i år går till Stockholms stads lärare. Prissumman är 50 000 kronor vardera och 20 000 kronor till respektive skola. Priset delas ut av Kungl. Vetenskapsakademien, som genom sitt lärarpris vill fästa samhällets uppmärksamhet på lärarnas viktiga roll för landets utveckling. Pristagarna är nominerade av kolleger, rektorer, föräldrar eller elever och har valts av akademiens ledamöter. Prisutdelningen äger rum vid Akademiens högtidssammankomst den 31 mars.

2666 Tvåspråkig matte gynnar lärande Att få studera matematik både på sitt modersmål och på svenska kan gynna lärandet. Det visar Eva Norén i sin doktorsavhandling ”Flerspråkiga matematikklassrum: Diskurser i grundskolans matematikundervisning” (Stockholms universitet). Tvåspråkiga elever som erbjuds tvåspråkig undervisning i matematik får ett bra självförtroende och kan därmed nå goda resultat i matematiken. Resultaten stödjer tidigare forskning som visar att tvåspråkiga elevers lärande gynnas av tvåspråkig undervisning.

Seminarier om hedersrelaterat våld Projektet ”Hedersam”, som drivs av socialförvaltningen i samarbete med utbildningsförvaltningen, erbjuder en seminarieserie om hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet är att öka intresset och höja medvetenheten om hedersrelaterat våld och förtryck. Men också om konsekvenserna för individ och samhälle. Mer information finns på utbildning.intranat.stockholm.se. Lästips

Bemötande påverkar jämställdhet

ett utforskande arbetssätt och tilltron till barnens egen förmåga. Teorier om lärande är kopplade till praktiska exempel från förskolans och skolans arbete med naturvetenskap.

I filmens fotspår Filmpedagogen Eva Westergren berättar om några olika sätt att närma sig film i boken ”I filmens fotspår” (Bonnier Utbildning). Det gör hon med utgångspunkt i tio klassiska barnfilmer. Metoderna som beskrivs är allmänna och går att applicera på andra filmer.

Barn och naturvetenskap Boken ”Barn och naturvetenskap” (Liber) av Ingela Elfström, Bodil Nilsson, Lillemor Sterner och Christina WehnerGodée är en didaktisk bok om undersökande lärande i naturvetenskap för barn i åldern 1–12 år. Boken betonar

I boken 2666 av Roberto Bolaño (Albert Bonniers förlag) är fyra litteraturvetare på jakt efter den mystiske författaren Benno von Archimboldi. En mentalt instabil filosofilärare som hör röster försöker skydda sin dotter från världens ondska och en sportjournalist som i stället för att bevaka boxning ställs öga mot öga med döden. Vägarna har fört dem alla till ökenstaden Santa Teresa märkt av en brottsvåg där hundratals kvinnor våldtagits, lemlästats och mördats utan att de skyldiga gripits. Denna roman har blivit en sensation världen över. Vi gratulerar

Ulf Jämterud kungligt prisad Gymnasieläraren Ulf Jämterud tilldelas Kungl. Vitterhetsakademiens pris för berömvärd lärargärning inom skolväsendet. Ulf Jämterud är lärare i religionskunskap och historia vid Bromma gymnasium samt lärarutbildare vid Stockholms universitet. Han får priset för att han ”genom att ställa didaktiska frågor under debatt har förenat kravet på goda ämneskunskaper med möjligheten att utnyttja datorbaserad undervisning i källkritik”.  Priset är på 50 000 kronor och kommer att överlämnas vid Akademiens högtidssammankomst i Riddarhuset den 21 mars. Dessutom får biblioteket vid Bromma gymnasium 20 000 kronor för inköp av litteratur. Ulf Jämterud är även krönikör i LÄRA Stockholm. Läs hans senaste krönika (nummer 5/2010) på www.stockholm.se/lara.

Moss och Neideman får Ingvar Lindqvistpriset Sandy Moss, Johannes skola, och Rasmus Neideman, Norra Reals gymnasium, tilldelas 2011 års Ingvar Lindqvistpris ”för entusiasm, engagemang och utvecklingsarbete som har lett

Östra Real firade 100 år Den 19 januari var det 100 år sedan kung Gustaf V invigde Östra Real eller, som skolan då hette, Högre Realläroverket å Östermalm. 100-årsdagen firades på skolgården med elever, personal, före detta Östra Realelever och intresserade Östermalmsbor. Stockholms Musikkår Tre Kronor svarade för musiken som inramade tal av rektor Hans Nordmark, elevkårens ordförande Fabian Ström och gymnasiechefen Marie-Louise Hammer Åberg. 100-årsfirandet fortsätter 3–7 maj med programpunkter varje dag och Öppet hus

Morgan Berglund – årets lärarvikarie 2010 En positiv och varm ledare i sitt möte med barn och unga. Det är egenskaper som kvalificerade Morgan Berglund till att bli Årets vikarie 2010. Han hade hård konkurrens av 450 lärarvikarier. – Som att vinna en Oscar, sa Morgan Berglund som belönades för att genom sitt vikariearbete ha gjort en extra betydelsefull insats för barn och unga på förskolor och grundskolor i Stockholmsområdet. Utbildningsföretaget VRE Education står bakom utmärkelsen. Kandidaterna nominerades av skolor, elever och anställda på VRE-kontoret. På nya jobb

Michael Martinsson, rektor på Nya Elementar. Tomas Hultqvist, rektor på Engelbrektsskolan. Helene Wallerstedt, rektor på Eriksdalsskolan. Mattias Boström, rektor på Högalidsskolan. Per Wadman, rektor på Ärvingeskolan. Helena Nilsson, rektor på Solhemsskolan. Malin Lundh, kommunikatör i kommunikationsgruppen.

➤ Foto : B j ö rn Te s c h

sista ordet

Vi är till för eleverna! alla vi som

arbetar inom utbildningsförvaltningen ska stödja undervisningen och elevernas lärande. Det är vårt uppdrag oavsett om vi arbetar som lärare, rektor, tjänsteman eller tillhör den övriga skolpersonalen. Under året och under resten av mandatperioden genomför vi nu flera satsningar för att bli ännu bättre. Vårt uppdrag är att erbjuda alla Stockholmselever en utbildning av god kvalitet. Vi inom utbildningsförvaltningen arbetar på uppdrag av den politiskt tillsatta utbildningsnämnden, vilken i sin tur har ett uppdrag från kommunfullmäktige. Nämnden har två primära uppdrag. Det första är att svara för att elever och studerande erbjuds en utbildning av god kvalitet oavsett huvudman. Det andra är att driva kommunala grund- och gymnasieskolor. Därför ska vi fördela resurserna till skolorna på ett sätt som gör att alla skolor kan verka på lika villkor. För att ge medborgarna ett verktyg att göra korrekta val utifrån sina behov och önskemål utvecklar vi Jämför Service. Det ska vara enkelt att vara stockholmare. under mandatperioden genomförs dessutom nya reformer och den nya skollagen träder i kraft. En stor del av vårt fokus ligger därför på åtgärder och arbete i linje med dessa förändringar. Det får inte hindra att vi fortsätter vårt kontinuerliga arbete med att förbättra verksamhetens resultat. Vi satsar på kompetensutveckling och karriärtjänster för lärare. Dessutom samarbetar vi med högskolor och universitet för att säkerställa

en lärarutbildning med hög kvalitet. Vi ska också förstärka den så kallade chefsfunktionen. Andra nyheter under 2011 är gymnasieskolornas nya ledningsorganisation och att vi utökar antalet grundskolechefer från fyra till sju. Detta för att skapa ett nära ledarskap och en effektiv ledningsorganisation. Ytterligare en förändring är att vuxenutbildningen kommer att överföras till den nya arbetsmarknadsnämnden. För att säkerställa att vi använder ekonomiska resurser på ett effektivt sätt arbetar vi för att öka både kostnadsmedvetenheten och prognossäkerhet. Dessutom behöver vi effektivisera lokalplaneringen och minimera lokalkostnaderna. Därför kommer vi att tillsammans med stadsledningskontoret genomföra en lokalutredning. vi kommer att fortsätta fokusera på att utbildning ska leda till arbete, företagande eller studier och att skolorna ska samverka med omvärlden (till exempel arbetsliv och högskolor) – vi ska utbilda världsmedborgare. Tillsammans arbetar vi utifrån visionen ”En skola i världsklass”, inom ramen för Vision 2030 om ”Ett Stockholm i världsklass”. För våra elever och deras lärandes skull!

Thomas Persson är utbildningsdirektör i stockholms stad

I nästa nummer ...

LÄRA

• • • •

S TO C K H O L M

Succé för Eriksdalsskolans estetiska lärprocesser. Företagsledaren Michael Treschow om skola och entreprenörskap. Vi åker till Rinkeby och träffar Stavros Louca från ”Klass 9A”. Hägerstenshamnens skola + Stadsteatern Skärholmen = Salong Normal.

… och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 15 april.

Puh, nu har fröken varit inne på den där sidan igen ...

Pedagog Stockholm hälsar förskolan välkommen! Från och med 2011 hittar du inspiration och information om förskola, skola och gymnasium samlat på Pedagog Stockholm. Bli inspirerad av andra lärare och pedagoger. Följ pågående arbete med forskning och utveckling. utbildningsförvaltningen

Besök www.pedagogstockholm.se.