SAMTALET
Praktisk kunskap fortsatt viktig Gymnasieskolans yrkesprogram lockar allt färre. Utbildnings vetaren Lázaro More no Herrera menar att elevernas motivation måste väckas tidigt. — Skolan borde visa upp fler förebil der från olika yrken och låta alla ämnen bli mer praktiskt för ankrade.
Text: Katarina Bjärvall Foto: Ulrica Zwenger
12
LÄRA #4/2014
L
ázaro Moreno Herrera är profes sor i utbildningsvetenskap med inriktning mot praktiska ämnen. Hans arbetsplats ligger i ett av kontorskomplexen på Stockholms universitet. Under kärnverksam heten i dessa byggnader – forskningen och undervisningen – finns en grundstruktur som bärs upp av professionella praktiker: de kör tunnelbanan hit och de ansar de prunkande planteringarna, de lagar maten på restaurang erna och de reparerar hissarna upp till mötes rummet där vi slår oss ner. På motsvarande sätt ser det ut även i resten av verkligheten – det är praktiska yrkesarbe tare som får infrastruktur och skola, omsorg och vård att fungera. Mot den fonden är det inte märkligt att Lázaro Moreno Herrera är så starkt engagerad i yrkesutbildningar och deras roll. Lázaro Moreno Herrera är född på Kuba och har följt en vindlande väg hit. Som lärarutbil dare i västligaste delen av ön i början av 90talet började han studera de så kallade poly tekniska utbildningarnas historia. Polyteknisk bildning syftade i det forna Sovjetblocket på studier som skulle överbrygga klyftan mellan teoretisk kunskap och praktisk användning. Av en slump snubblade han över det svenska skolämnet slöjd, så som det hade exporterats till Kuba från det anrika slöjdseminariet i Nääs i Västergötland runt det förra sekelskiftet. Han besökte Nääs, men när han ville för djupa sina studier i en doktorsavhandling föll valet inte på Sverige utan på Finland där slöjd har högre akademisk status än i Sverige. 1998 lade han fram sin avhandling ”Cuban Sloyd – an Evolutional Approach” vid Åbo Akademi.
Efter en mellanlandning vid Örebro univer sitet kom han till Stockholm 2011 och leder nu en forskargrupp på 14 personer som alla studerar olika aspekter av yrkesutbildning. Själv är han inriktad på det som kallas tidig yrkesutbildning och handlar om hur elever re dan i grundskolan ska motiveras för praktiska utbildningar. Vid sidan av det forskar han också om hur yrkesutbildning fungerar i olika länder. Det råder brist på yrkeskunnig personal inom flera praktiska branscher i Sverige, till exempel många hantverks- och industriyrken och vård och omsorg. Gymnasiets yrkesprogram lockar också allt färre sökande. Hur kommer det sig?