Fotografisk Tidskrift nr 3 2019

I STUDION MED VIRVLAR AV CHIPS FOTOGRAFER SOM TÄNJER PÅ GRÄNSERNA

----------------------

LÅNGT BORT MEN NÄRA MED TÖVE

---------------------Fotografisk Tidskrift #3/2019

portfolion

po

jan tรถve

3 | no 3/2019

portfolion

po

jan tรถve fotografisk tidskrift

| 4

SOFIE JOHANSSON

NAMN Jan Töve. ÅLDER 61 år.

BOR Hökerum.

HEMSIDA jantove.com

– Jag startar ofta med ett tomt ark, ett vitt papper och fyller på det med en berättelse, säger Jan Töve.

Han är en fotograf vars bildvärld tar sin utgångspunkt i landskapet. Det handlar inte om att skildra majestät­ iska vyer. Bilderna är noggrant komponerade utsnitt av de landskap vi människor har skapat i städer och mindre samhällen. Former, ljuset och det vardagliga triggar honom.

– Iakttagandet är centralt. För mig handlar fotografi om att se. Jag jobbar 5 | no 3/2019

utifrån verkligheten, men plockar fram det i landskapet som jag anser vara förbisett eller det mest banala.

Bokprojektet Faraway/Nearby som presenteras här jobbade han med under flera år.

– Det var ett slags personligt återbesök till Västergötland där jag är uppvuxen. Titeln syftar på lands­ bygden som varit alla nära men som vi har avlägsnat oss ifrån. Det var inte i huvudsak en dokumentär skildring, utan utsnitt i landskapet som byggde på mitt personliga seende och vad som tilltalade mig.

– Jag har jobbat med färgen på så sätt att gråvädret och det vita blev det jag fokuserade på. Färg kan jag annars

tycka är svårt, att bli tvingad som fotograf att förhålla sig till den färg som finns.

Han rör sig omkring på platsen.

Stannar till, tar en bild och går runt lite på måfå.

– Jag blir som ett barn på upptäckts­ färd. Det är ett lustfyllt sökande.

Långsamhet är en stor del av pro­ cessen. Han fotograferar ofta analogt med storformatskamera. Nu för tiden finns även en digital mellanformats­ kamera i kameraväskan.

– När jag jobbar så tar jag mig tiden att vänta in det som kan tänkas ske.

Ofta handlar det om att se en liten störning i det perfekta. Det som upp­ står sker spontant.

Töve gräver gärna där han står.

Men han känner sig inte geografiskt bunden, metoden är densamma oav­ sett plats i världen.

– Jag rör mig i vitt skilda miljöer, men att fotografera miljöer som ligger nära där jag bor hämmar mig inte. Det är idéerna som styr och mitt sätt att tolka omgivningen.

Han har producerat ett stort antal utställningar och böcker.

– Fotoboken är nummer ett på något sätt. Utställningar är kul, men de är tidsbegränsade medan en bok finns kvar. Jag köper själv många foto­ böcker och är en nörd när det gäller val av papper och andra detaljer. / ANNA HENRIKSSON

DANIEL BUCHT

ANNA HENRIKSSON T F CHEFREDAKTÖR

Just den här dagen är de hopp­fulla, vill trots allt inte ge upp. Jag är där för att rapportera om händelsen för den lokala dagstidningen. sidorna 30–35 kan du läsa om arbetet bakom förbundets omarbetade pris­ guide och ta del av utdrag ur den. Användningsrätten är en viktig del som tas upp, förutom prisfrågan.

Frågeställningar kring ett fotografis ursprung skriver professorn i konst­ vetenskap Anna Dahlgren om under vinjetten »Tankar om en bild«. Vem är egentligen fotografen bakom en i dag ikonisk bild på skådespelaren Marilyn Monroe? Ett fotografi som kom att användas av konstnären Andy Warhol och bli känt världen över. För min egen del innebar även bilden ett slags detektiv­ arbete. Rättigheterna för publicering av den print som Warhol jobbade med var nämligen tvunget att införskaffas hos tre parter. Där ingår Getty Images som har originalbilden i sina arkiv. Andy Warhol-museet och amerikanska Artist Rights Society var de andra två. Inte helt enkelt att få till, men det gick.

I övrigt är det som vanligt ett fullmatat nummer du håller i din hand. På omslaget och i portfolion på följande sidor hittar du fotografen Jan Töves noggrant komponerade utsnitt av landskap där färg, form och »det banala« är detaljer som inspirerat honom. Vi hänger även med fotografen Bengt O. Petterson under en dag i hans studio när han plåtar chips som ska pryda en kunds nya förpackning. Missa inte heller att vi utökat läsningen med extra många frågor och svar av förbundets jurist Malin Edin. Hon ger även på sidan 36 vägledning om hur du kan tänka kring ditt företagande gällande skatt och avdrag. Trevlig läsning!

SJÄLVPORTRÄTT

– Jag jobbar som korrektur– läsare och översättare. Vid det här laget har jag korrat Fotografisk tidskrift ganska många år. Det är ett inspirerande och roligt uppdrag och jag lär mig mycket – även om jag själv inte fotar annat än för husbehov. I detta nummer blev jag särskilt berörd av Anna Hults berättelse om de ledsna barnen i Lisebergsreklamen.

LARS TORNDAHL FIXAR REPRON – Jag har gjort bildhanteringen åt F sedan cirka 1996, så drygt 20 år.

Som fotograf har jag varit aktiv från 80-talet, främst inom musik och som medarbetare åt tidningen Schlager. Under

90-talets digitalisering blev det mer jobb med kollegors bilder.

Numera jobbar jag heltid med bildhantering åt andra, dock parallellt med mina egna gamla musikbilder från 80-talet, vilket plötsligt tagit alltmer tid.

EMELIE GÅRDELER ILLUSTRERAR SJÄLVPORTRÄTT

»Var det här det hände?« Jag står mitt i en fårhage strax utanför Gnesta.

Den lantliga idyllen krockar med den ödesdigra verkligheten att varg har at­ tackerat fåren. Inte bara en gång, utan flera. Hur ska ägarna av gården orka fort­ sätta med sin verksamhet? Ett högre stängsel är på gång att sättas upp längs ena hagen som angränsar till en skog. Just den här dagen är de hoppfulla, vill trots allt inte ge upp. Jag är där för att rapportera om händelsen för den lokala dagstidningen. Men i stället för att själv vara reporter är jag på plats för att ta bilder. Texten är redan skriven av en kollega.

Under alla mina år som journalist har jag haft en fördel i att även vara foto­ graf. Jag menar inte att jag alltid har tagit bilder själv. Men jag har burit med mig kunskapen om vad som krävs för att uppnå en riktigt bra berättelse i bild.

Hur jag kan agera för att fotografen ska kunna göra sitt jobb och att mötet med en intervjuperson ska klaffa för oss båda. Tid, närvaro och att lyssna är bra steg på vägen. Det handlar om att veta hur man möter människor i olika situationer. Något fotografer ofta är bra på. Men vad är det värt när det kom­ mer till arvode och lön?

Det var en tanke som jag hade med mig när jag för två år sedan skrev en artikel till F om vad en bild ska kosta. I detta nummer lyfts frågan igen. På

MARIA TAUBERT HAR KOLL PÅ TEXTEN

SJÄLVPORTRÄTT

När ett fotografis värde blir synligt

MEDARBETARE

– Jag är illu­stratör och grafisk formgivare.

Som illustratör jobbar jag mest med barnböcker och redaktionella uppdrag. Men även med egen produktion av posters och textiltryck. I detta nummer illustrerar jag på temat hur mycket en bild kostar. En fråga som jag ställt mig själv många gånger. I en tid med ett stort flöde av bilder så känns det viktigt att bli påmind om värde och rättigheter.

JENNY GUSTAFSSON

hej

NÄSTA NUMMER KOMMER I VÅR Tyvärr uteblir nummer 4 av Fotografisk tidskrift i år. Ordi­ narie chefredaktör Jenny Morelli är sjukskriven och det medför en ändring av utgivningen för 2019. Nummer 3 blir årets sista utgåva. För betalande prenumeranter innebär det att vi flyttar prenumerationsperioden framåt med ett nummer. Antalet nummer förblir detsamma inom er prenumeration.

Vi ser fram emot nya läsvärda och innehållsrika utgåvor av Fotografisk tidskrift våren 2020! fotografisk tidskrift

| 6

RAGNAR AXELSSON

»Jag bestämde mig för att skapa

ANNA HULT

10

38

en så tråkig stämning som möjligt. Sent på eftermiddagen, när barn är som grinigast.« 38

Portfolio / Jan Töve / 1 Hej / När fotografiets värde blir synligt / 6 Aktuellt / Ung dansk fotografi visas / 8 I flödet & gästen / Robert Stasinski / 9 Aktuellt / Tina Umer får jubileumsstipendium / 10

SEBASTIANO PELLION DI PERSANO

5 frågor / Kristyna Müller / 11 På jobbet / Bengt O. Pettersson har koll på chipsen / 12 Tankar om en bild / Dahlgren om Marilyn Monroe / 18 Reportage / I fotografins gränsland / 20 Enkät / Att sälja fotografier på nätet / 28 Prisguiden / Hur mycket kostar en bild? / 30 Q&A / Om skatt och avdrag / 36 När allt går åt helvete /Anna Hult / 38

20 CASPER HEDBERG

Praktisk teknik / Jobba med lagermasker / 40 Juristen / Förhandla till din fördel / 42 Förbundssidor / Juryn för Svenska Fotobokspriset 2020 / 44 Ordförande har ordet / Var företagare och fotograf! / 45 Sista sidan / Aktuella utställningar / 46

12 7 | no 3/2019

SØREN LILHOLT

aktuellt

FOTOMÄSSAN ÄR TILLBAKA I MARS Efter ett års uppehåll gör nu mässan en nystart. Målet är att besökarna ska få följa med på en kunskapsresa för att bli ännu bättre fotografer. Förutom utställningsytan för alla branschaktörer innehåller programmet kostnadsfria kurser, workshoppar och aktivitetsområden. Inspirerande samtal och intervjuer samt nyheter kommer att presenteras på en gemensam scen. Fotomässan 2020 äger rum 27–29 mars på Stockholmsmässan i Älvsjö.

NY BOK AV SJÖDIN

Khnott och Ante i Sjödins bok.

Søren Lilholt, »Untitled (Kis)« 2018, visas på Fotografisk center.

Ung dansk fotografi Fotografisk Center i Köpenhamn visar verk av sex unga fotografer i den årliga utställningen Ung dansk fotografi. I år är utställningens tema Passage och utvalda fotografer är Louise Hau­ gaard Jørgensen, Jeppe Lange, Søren Lilholt, Emilie Lundstrøm, Alexander Peitersen och Rosa­ lina Kruse Serup. Deras konstnärskap möts genom deras intresse för fotografiets materialitet och dess förmåga att representera eller problematisera tidens gång. Utställningen, som visar ett utsnitt av olika tendenser inom dansk konstfotografi i dag, är sammanställd av kuratorn Anna Krogh, direktör för Kunst på arbejde i Köpenhamn. Utställningen visas fram till 20 december.

ABELIN I PARIS

DAHLMAN UTSEDD TILL HEDERSDOKTOR

Årets Grez-sur-Loing-stipendiat Björn Abelin var på plats på fotomässan Paris Photo i början av november och höll under dessa dagar i SFF:s Instagramkonto @fotografernas­ forbund. Missa inte att ta del av hans rapportering från mässan och fotoboksevenemang som Polycopies och Offprint.

Fotohistorikern och etnologen Eva Dahlman har utsetts till hedersdoktor av Stockholms universitet. Hon har under lång tid verkat för det fotografiska kulturarvet och forskningen om fotogra­ fisk bild i Sverige. Tidigare var hon verksam vid Nordiska museet och Kungliga biblio­

HAR DU EN BRA FOTOBOKSIDÉ?

LARS ÖBERG

META SJÖDIN

Fotografen Meta Sjödin berättar i boken »Hästar och hästfolk« om människor som på olika sätt lever nära hästen.

Genom ord och bild visar hon hur det var på hästkarlarnas tid fram till i dag. Ridning är en av Sveriges största ungdoms­ sporter och tjejer utgör majoriteten av de aktiva. Sjödin berör även hur ens relation med hästen kan utgöra en livsviktig del för att orka med vardagen i övrigt. Boken är utgiven på Votum Förlag.

Hedersdoktor Dahlman.

teket. I dag skriver hon om bygdefotografi och kvinnliga pionjärer inom fotografi.

Nu är ansökan öppen till Landskrona Foto & Bread­ field Dummy Award 2020.

Den fotograf vars »dummy« vinner får sin fotobok tryckt, formgiven och distribuerad.

Projektet presenteras även på plats under Landskrona Foto-festival 2020. Sista ansöknings­dag är 15 april. fotografisk tidskrift

| 8

ALESSANDRA DI PISA

I INSTAGRAMFLÖDET

gästen

ROBERT STASINSKI KRITIKER, JOURNALIST OCH KURATOR

Fotografiets framtid i en AI-styrd värld ANALOGT OCH PERSONLIGT Det analoga är närvarande i Martin Runeborgs flöde. De intima porträtten varvat med det personliga tilltalet fängslar betraktaren. @_RUNEBORG

NATUR I MJUK GRÅSKALA Drömska landskap. Ljusfenomen. Annasara Bjaalands bilder ger en känsla av att de bevarar något som riskerar att gå en förbi. @BJAALANDA

ISCENSATT OCH FÄRGSTARKT Ett flöde av lekfulla stilleben och ödesmättade porträtt. Daniel Grizeljs bildvärld skimrar i klara färger och neon. @DANIEL_GRIZELJ_PHOTOGRAPHY 9 | no 3/2019

Vi är många som förfasats och imponerats av dem – deepfakes. Syntetiska fotografier och videor i vilka AI-drivna program ersätter personer och objekt med spöklik precision. Tänk: ditt ansikte på en filmskådis kropp eller Obamas ansikte på en fejkpresident. Skillnaden blir försumbar. Ingen vet ännu exakt hur, men dessa tekniker kommer radikalt förändra vårt sätt att uppleva värl­ den, och i botten ligger manipulation och analys av fotografiska bilder.

Kommersiella verktyg finns redan för att på ett ögonblick radera eller ad­ dera vilket objekt som helst från rörlig film, för att identifiera en person eller att förstora detaljer, bara några pixlar stora. Mer orwellska tekniker får man leta efter. Men AI ruvar på en än mörkare och mer alarmerande framtid för själva fotografiet – fröet till dess upplösning.

Tänk om alternativet till en kostsam, krävande porträttplåtning, med smink, kläder och rekvisita skulle vara att bara ta fram mobilen och säga: »Siri, skapa en selfie i porträttformat.« Vips dyker flera förslag upp på Insta­ perfekta versioner av dig, färdigredigerade och utan skavanker, trötta rynkor eller sviktande mungipor – om du så vill. Inget fotografi skulle tas, de nya bilderna genereras i stället av redan existerande foton av dig i kombination med miljarder andra bilder i en databas som styrs av ett AI-system.

Framtiden för fotografi är kanske att »fotografera« som verb helt upphör.

Antingen genom att mobilkamerorna, som vissa modeller redan gör, själva

Vips dyker flera förslag på Instaperfekta versioner av dig upp, färdigredigerade, utan skavanker, trötta rynkor eller sviktande mungipor. avgör när de ska börja knäppa bilder och sedan lägger samman de bästa. Ett annat scenario är att de helt enkelt »tränas« på redan befintliga bilder, tagna och sorterade av oss människor så att de kan skapa nya fakes, bättre och bil­ ligare. Vilken roll kommer fotografer då få? Med tanke på att AI i dag används i stort sett i all världens mobilkameror och med den hastigheten vi i dag laddar upp bilder i molnet, så finns snart tillräckligt mycket stoff för att göra traditionellt fotograferande för kostsamt. Hur kan fotografer då få betalt för sitt arbete?

Alex Savsunenko, chef för Skylum AI Lab som leder utvecklingen inom datafotografi, visade i ett uttalande på oroande nonchalans inför frågan. För även om AI-system kan klassas som »skapare« av deepfakes och syntetiska bil­ der, måste det alltid i botten finnas massiva mängder tränade data, alltså av människan markerat som antingen »relevant« eller »icke-relevant«. För att inte tala om de miljarder befintliga bilder som i grund och botten är plåtade av både amatörer och professionella – hur ska detta arbete avlönas i framtiden? Än så länge är vi en bit ifrån detta scenario, men med tanke på att konstnä­ rer oftast får bita i det sura äpplet när förändringar inträffar är det av största vikt att redan i dag börja diskutera dessa frågor med ingenjörer, systemvetare och företagsledare.

TINA UMER

aktuellt

TRE PRISADE FOTOGRAFER Kristoffer Granath, Lina Scheynius och Ragnar Axelsson har alla tre tilldelats Dokumentärfotopriset 2019. De utmärker sig genom att ha »visat ett socialt engagemang och genom sitt arbete tänjt gränser, såväl tekniskt som formmässigt och ämnesmässigt«. Prisutdelningen ägde rum i samband med Arbetets museums »Dokfotodag« i oktober.

KRISTOFFER GRANATH

»Gone shopping« av Hasselbladstipendiaten Tina Umer.

Fotostipendium till Tina Umer

FORSKNINGSPENGAR TILL MARTINSSON Drygt 4,2 miljoner kronor har Tyrone Martinsson, professor i fotografi vid Akademi Valand i Göteborg, beviljats i bidrag av Vetenskapsrådet för konstnärlig forskning. Hans projekt »Expanderad Refotografi: virtuella föreställningar om klimatförändring« handlar om att utveckla nya visuella verktyg för att tydliggöra effekten av global uppvärmning.

HAR DU BILDER PUBLICERADE I ÅR? Du kan nu söka Individuell reproersättning (IR) hos Bildupphovsrätt i Sverige för 2019. Anmälan är öppen och gäller fotografer med bilder publicerade i tidningar under 2019 eller i böcker åren 2015–2019.

SÖK ÅRETS BILD 2019 I början av december öpp­ nar inläsningen för de som vill tävla i Årets Bild 2019.

Bilderna ska vara tagna under 2019, om det inte är så att de ingår i ett längre projekt.

– Nytt för i år är att juryn är större och att några jury­ medlemmar är specialiserade på rörlig bild och sportbild, säger Göran Stenberg, ord­ förande för Årets Bild AB. I slutet av januari samlas juryn för att utse vinnarna.

Prisutdelning sker den 21 mars 2020 på Dunkers kultur­

TÄVLA I SVENSK BOKKONST

ÅSA SJÖSTRÖM

»Cindy« av Kristoffer Granath.

Fotografen Tina Umer har tilldelats Hasselbladsstiftelsens jubileumsstipendium på 200 000 kronor inom digital fotografi. Juryn beskriver hennes arbete bland annat med orden »Tina Umers produktion ger en fräsch glimt av hur fotografin i utställningssammanhang kan utveck­ las estetiskt. Hon ställer även viktiga frågor om det ›fotografiska tänkandet‹ just nu.« Det är med anledning av att Hasselbladstiftelsen firar 40 år som de valt att dela ut två jubi­ leumsstipendier, ett inom naturvetenskap och ett inom fotografi. Umer säger att stipendiet kom vid en väl vald tidpunkt i hennes karriär.

– Jag tog min examen i juni och det känns som mitt hårda arbete under de senaste åren änt­ ligen har lönat sig. Stipendiet ger mig en möjlighet att fortsätta i samma takt med att forska, utveckla, skapa och växa i mitt arbete och som person. Det är en mycket välkommen kick-off i de första stegen i min konstnärskarriär.

Umer är utbildad vid Akademi Valand i Göteborg och vid Akademin för fri konst och design i Ljubljana i Slovenien. Utdelningen ägde rum i samband med prisceremonin för årets Hassel­ bladspristagare Daido Moriyama i oktober.

Sjöström prisades i år.

hus i Helsingborg där en ut­ ställning med alla belönade bidrag öppnar samma dag.

Varje år utses 25 vinnande böcker i tävlingen Svensk Bok­ konst. Nu är det återigen dags att skicka in ditt bidrag, sista anmälningsdag är 31 decem­ ber. Boken ska vara tryckt mel­ lan 1 januari och 31 december 2019 för att kunna vara med och tävla. Flera fotografer och deras böcker har vunnit genom åren. Bland förra årets vinnande böcker fanns bland annat Helga Härenstams bok In waiting for what is to come och Mikael Janssons bok Witnesses. fotografisk tidskrift

| 10

ELIS HOFFMAN

NAMN Kristyna Müller.

BOR Stockholm.

HEMSIDA centrum­for­ fotografi.com AKTUELL MED Ny verksamhetschef på Centrum för fotografi i Stockholm.

5 frågor

Müller tar över rodret på CFF Grattis till nya jobbet. Vad är roligast med det nya uppdraget?

Sedan har jag en kandidatutbildning i fotografi från Filmakademin i Prag.

– Tack! Det är flera saker som är roligt med uppdraget som verksam­ hetschef för Centrum för fotografi.

Men att jag återigen får fördjupa mig inom det fotografiska fältet är såklart det absolut roligaste.

Vilka frågor kommer du vilja lyfta framöver?

Vad har du gjort tidigare?

– Jag har jobbat som kurator i många år på konsthallen i Haninge kulturhus och där har jag också jobbat med konstnärers villkor i kommunen.

11 | no 3/2019

– Inom verksamheten ryms mycket och jag kommer lyfta en stor variation av frågor. En sak som jag tror alla som är nya på jobbet tycker är spännande är en organisations historia. CFF har en historia som sträcker sig tillbaka till 70-talet. Jag vill gräva mer i det och lyfta fram guldkorn i form av projekt, föreläsningar, tidskrifter och utställ­

ningar och koppla samman detta med det som sker på det fotografiska fältet i dag. Flera frågor är precis lika relevanta i dag som då.

gestaltningar för att få in fler foto­ grafer på den arenan.

Kan du säga något om dina tankar kring det arbetsförmedlande uppdraget som CFF har för fotografer?

– Fotografi är en så självklar del av vår vardag att det ibland saknas en medvetenhet om hur bilder fungerar och vilken kraft det finns i dem. En viktig uppgift är att ständigt föra ett samtal om bilder ur många olika per­ spektiv, såväl historiskt och politiskt som konstnärligt och kulturellt.

– Just nu arbetar vi med det på många olika sätt, nyhetsbrevet för medlemmar och våra kurser är två exempel. Med min bakgrund som ku­ rator hoppas jag också kunna utveckla biten om utställningar och offentliga

Hur ser du på fotografins roll i samhället i dag?

/ ANNA HENRIKSSON

BENGT O. PETTERSSON

fotografisk tidskrift

| 12

CASPER HEDBERG

BENGT O. PETTERSSON

Han får snurr på chipsen Från en hög med chips till en virvel med ingre­ dienser och chips om vartannat. Arbetet med att skapa bilder som ligger i linje med snacksföreta­ gets nya design kräver många moment – med allt från detaljbilder till extra kryddning i datorn.

Text Peter Wiklund foto casper hedberg & Bengt O. Pettersson

ÅLDER 54 år.

BOR Stockholm.

AGENTUR Choice.

KUNDER I URVAL Arla, Göteborgs Kex, OLW, Gourmet, GB.

C

hipspåsen på bänken är noggrant upp­

klippt längs ovankanten. Intill ligger chipsen löst i en hög under stark belys­ ning. Fotografen Bengt O. Pettersson granskar varje friterat potatisflarn för att hitta ett bra urval med snygga och sinsemellan oli­ ka exemplar. Påsen är bara en dummy, och chipsen är hämtade från en tidig produktion av OLW:s nya linschips i smaken sourcream & onion. Uppdraget denna dag är att ta bilder av ett antal chips och ett par av ingredienserna, för att sedan bygga upp en bild till den kommande förpackningen.

Bilden kommer att bli en av totalt närmare fyrtio som han har tagit till olika förpackningar åt snacksföretaget. I första hand olika chipsvarian­ ter, men det har även blivit bilder till bland annat deras nötpåsar.

– Det här ingår i en större designförändring som tagits fram av designbyrån Identity Works. Tidi­ gare har det nästan bara varit en hög med chips på påsarna, vilket är betydligt enklare att göra rent tekniskt, än de här nya som ska ge en känsla av att delarna virvlar runt i luften, säger Bengt O. Petters­ son.

Designbyrån Identity Works är alltså hans uppdragsgivare. Inför fotograferingen förser de honom med en brief och en mer eller mindre ruff skiss som utgångspunkt.

– Det här går förstås inte att göra i en enda tagning, utan varje del måste fotograferas för sig.

Sedan får jag bygga upp bilden steg för steg.

Efter ungefär två arbetsdagar har han en bild som han kan visa upp för kunden, varav en ansen­ lig del av arbetstiden således har tillbringats vid datorn.

– Till en början var en representant från OLW med vid fotograferingen, men det är rätt menings­ löst när jag ska skapa en bild av det här slaget.

Att se hur jag tar bilder av ett chips i taget, i olika vinklar, säger inget om hur bilden kan bli i slutän­ dan. Det bygger mycket på den visualisering som jag har gjort, och som jag till stor del bara har i huvudet.

Först ut framför kameran blir de utvalda chipsen.

Bengt O. Pettersson fäster försiktigt ett av dem i en tunn metallklämma, som håller fast det i luften mellan de tre blixtarna – en från vardera sidan och en bakifrån som slås genom ett stort ark diffusionsplast. Han fyrar av en exponering och sätter sig på pallen intill datorn för att bedöma resultatet.

13 | no 3/2019

CASPER HEDBERG

Varje utvalt chips fästs i en tunn metallklämma och fotograferas ur olika vinklar.

– Jag vill inte att det ska bli alldeles kritvitt här, för då kan konturerna lätt bli påverkade av över­ strålning, säger han och pekar på bakgrunden.

Han går fram till blixtarna, positionerar om dem en aning och justerar ljusmängden på den bakre för att i stället få en ljusgrå fond.

– Många gånger kan det vara frågan om att ändra små nyanser, och därför är det viktigt för mig att ha blixtar som jag kan ställa om i tiondels steg.

Nu följer en stunds vridande av såväl chips som blixtar innan han känner sig nöjd.

– Något som är oerhört viktigt i en sådan här bild är att ljuset är konsekvent, alltså att de olika de­ larna är belysta från samma håll i slutbilden. Till de här förpackningarna har jag som regel en rätt tydlig belysning från vänster. Men alla chips kanske inte passar att plåtas från det hållet, utan kan behöva vändas i efterhand – och då gäller det att jag har anpassat ljuset för det vid tagningen.

När han vridit och testexponerat klart sätter han handen framför objektivet och exponerar en svart ruta i bildflödet. På det sättet får han en tydlig startpunkt för den svit av bilder som han ska an­ vända, där han först ställer skärpan allra längst bak

på chipset, tar en bild, och sedan i små steg vrider skärpan framåt och tar fler bilder. Alla bilder med skärpa på någon del av chipset stackar han sedan, när fotograferingen är klar, för att få fram maximal skärpa. Stackningen gör också att han får bilder med extra hög upplösning, så att objekten tål att vridas och omformas i omgångar.

Den här gången räcker det med sex bilder för att täcka hela chipset i djupled, andra gånger kan det vara dussintals bilder som stackas. Han har testat att använda programmet Helicon Focus för att ge­ nomföra stackningen, men blev inte riktigt nöjd.

– Jag tyckte att den ibland plockade fel delar av filerna. Det blev helt enkelt inte tillräckligt bra, så jag gör stackningarna själv i Photoshop. Det brukar inte ta mer än omkring en kvart per bild.

»Många gånger kan det vara frågan om att ändra små ny­ anser, och därför är det viktigt för mig att ha blixtar som jag kan ställa om i tiondels steg.«

E

fter att ha fotograferat chipsen, lök­

bitarna och persiljan lägger han en glasskiva över två bockar. Det är dags för gräddfilen, som först vispas en aning för att bli jämn och rinna lite lättare, och som sedan sakta hälls ut i en lite svängig sträng på glasskivan. De första strängarna blir inte som fotografisk tidskrift

| 14

CASPER HEDBERG

han tänkt sig, men till slut får han till en som är användbar. Han bättrar på »svängigheten« genom att försiktigt dra lite med en pensel i olika delar av strängen.

När alla delar har fångats på bild tar efterarbetet vid. Han arbetar i ett dokument som visar hur för­ packningen ska bli i slutändan, det vill säga med de texter och rutor som designbyrån har lagt in.

– Fast innan jag sätter mig vid datorn ritar jag först en skiss på ett papper för att ha ett stöd när jag börjar plocka in de olika beståndsdelarna i virveln.

Därefter gör jag den ljusa bakgrunden för virveln och lägger delarna som en ram runt den slutliga bildytan. Det blir som en palett som jag kan plocka från.

En färdig virvel brukar innehålla mellan åtta och tio chips, plus en massa ingrediensdelar, men han lägger först upp ännu fler varianter och plockar bort de som är ointressanta efter hand. Det gör att han får väldigt stora bildfiler att arbeta med, så stora att Photoshops vanliga psd-format inte räcker till eftersom det bara kan hantera bilder som är upp till 2 GB. I de här montagen rör det sig inled­ ningsvis ofta om minst det dubbla. Lösningen blir 15 | no 3/2019

BENGT O. PETTERSSON

Virveln av gräddfil skapas manuellt och förbättras i datorn.

När strängen är klar blir den centrum för rörelsen i bilden.

att använda psb-formatet, och att vara beredd på att vänta medan datorn arbetar för att spara eller öppna filerna.

– Datorns kapacitet utmanas rätt ofta. Jag ser till att ha 100 GB ledigt för virtuellt minne, men det tar slut jättefort.

Han lägger en ingrediens i taget på sin ungefär­ liga plats i bilden, med start nedifrån. I ett senare skede får han förstås placera om lagren, så att delarna hamnar på rätt position i relation till de andra.

– Efter att ha gjort ett antal chipspåsebilder så har jag rätt gott om färdigplåtade chips som jag skulle kunna plocka in. Men jag försöker hålla hårt på att varje exemplar ska vara unikt, och inte finnas med på någon annan påse. Fast visst, det är nog överkurs, jag tror inte att någon skulle vare sig märka det eller bry sig.

Den stora delen av arbetet kommer nu, nämligen att flytta runt lagren, anpassa varje del, lägga på skuggor och eventuellt ta någon kompletterande bild.

– Jag brukar se till att ha kvar uppställningen i studion så att det går rätt snabbt att ta ytterligare någon bild om jag märker att det är en viss vinkel eller ljussättning som saknas.

Många små detaljer ska retuscheras, plockas bort eller läggas till.

En sak som han nästan alltid behöver komplet­ tera med är kryddprickar på chipsen.

– Det går inte att undvika att det trillar bort en del kryddor när jag hanterar chipsen under plåt­ ningen. Därför har jag nu gjort ett kartotek med ett antal olika kryddor, med många autentiska prickar som jag kan placera in där det behövs.

CASPER HEDBERG

fotografisk tidskrift

| 16

CASPER HEDBERG

Bilden byggs upp på en mall med förpackningens olika grafiska delar.

»Just smält ost är nog allra svårast att få till – det är väldigt lätt att det ser ut som något helt annat.«

17 | no 3/2019

Vissa förpackningsbilder är mer utmanande än an­

dra. En annan variant av linschips är kryddad med bland annat ramslök, vilken har en relativt kort säsong. När bilderna till den förpackningen skulle tas var det inte säsong, utan Bengt O. Pettersson fick utgå från en bildbyråbild som köptes in för ändamålet.

– Men det var ett helt rakt blad, och i bilden skulle det i stället vara en tydlig del av virveln. För att vrida det i olika vinklar använde jag det vanliga »Omforma fritt«-verktyget i Photoshop. Det kan till och med göra så att en del av bladet ser ut att vändas, vilket jag hade nytta av här. Det ska kunna gå även med »Tänjning av marionett«, men då är det lätt att strukturen i materialet sticker i väg och blir helt konstig.

En annan utmaning är när det ska vara med mer eller mindre lättflytande ingredienser som lime­ juice, balsamico eller smält ost.

– Just smält ost är nog allra svårast att få till – det är väldigt lätt att det ser ut som något helt annat, kanske smält snor … Även ostpulvervirveln till påsen med bönbågar krävde en extra insats. Där valde han till slut att

skapa ostpulverkorn i 3D-programmet Blender, och sedan göra en animering där en mängd såda­ na korn rör sig kontinuerligt i en virvel. Då kunde han plocka ut stillbilder ur flödet som placerades in i montaget.

B

engt O. Pettersson har arbetat som

fotograf sedan mitten av 80-talet, med studio ett stenkast från Mose­ backe torg i Stockholm i snart 20 år.

Han beskriver sig själv som stille­ benfotograf, med huvudinriktning på »sådant som går att äta«. Många av hans bilder görs för livsmedelsförpackningar, allt från räkosttuber till flingpaket.

– Jag gillar att arbeta i nära samarbete med till exempel en produktdesigner. Min arbetsmetod, där jag själv gör alla moment till slutlig bild, skapar möjlighet att snabbt testa olika idéer och önskemål utan missförstånd. Jag kan till exempel anpassa bilden utifrån något nytt element på förpackningen. För närvarande är det oftast en markering om »ingen palmolja« som tillkommer titt som tätt på förpackningarna.

tankar om en bild

Vem tog en av världens mest kända bilder?

Anna Dahlgren, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet med fotografi som specialitet, skriver om en av världens kanske mest spridda och kända bilder. Vet du vem som har tagit det här fotografiet av Marilyn Monroe? Om du inte vet så är du inte ensam.

Andy Warhol, »Photograph (Marilyn Monroe)«, ca. 1953. The Andy Warhol Museum, Pittsburgh; Founding Collection, Contribution The Andy Warhol Foundation for the Visual Arts, Inc. 1998.3.4586 © 2019 The Andy Warhol Foundation for the Visual Arts, Inc. / Licensed by Artists Rights Society (ARS), New York / Getty Images / Bettmann

Bilden togs av en fotograf på filmbolaget 20th Century Fox i slutet av 1952 eller i början av 1953 inför lanseringen av filmen Niagara. Den föreställer en av filmens huvudkaraktärer, Rose Loomis, som spelades av Marilyn Monroe. Medan de allra flesta av den här typen marknadsföringsbilder har glömts bort helt av eftervärlden så fick det här fotografiet ett långt och händelserikt liv. I dag, 65 år senare, är det ett av de mest kända porträtten av Marilyn och är spritt både inom populärkulturen och konstvärlden.

Tio år efter bildens tillkomst och kort efter Marilyn Monroes död i augusti 1962 började den amerikanska konstnären Andy Warhol producera en serie silkscreen-verk med utgångspunkt i foto­ grafiet. Sammanlagt gjorde Warhol 37 Marilynbilder som tillsammans blev hans första soloutställning på Stable Gallery i New York i november samma år.

Warhols återanvändning av fotografiet gjorde bil­ den ikonisk. Trots det namnges sällan fotografen.

I bildbyrån Getty Images digitala arkiv finns inte upphovspersonens namn utskrivet på någon av de tre printar de har. På en av dem nämns däremot Warhol i bildtexten: »Marilyn Monroe wearing a halter dress in the shot made famous by artist Andy Warhol.« I dag finns också tre printar av fotografiet hos The Andy Warhol Museum. Museet förvaltar många av Warhols konstverk och hans privata arkiv i vilket det totalt finns inte mindre än 139 fotografier av Marilyn. Men inte heller på dem finns fotografens namn angivet.

Namnet på den fotograf som tog bilden har dock börjat spridas. Bilden kan ha tagits av Frank Powolny, vars namn fanns på en print som såldes av Christie’s 2008. Men bilden har även attribuerats till Gene (Eugene) Kornman i andra källor. Hans namn förekommer till exempel hos Tate Modern i London som äger Warhols målning The Marilyn Diptych (1962). Frank Powolny var porträtt- och filmstillbildsfotograf på 20th Century Fox i över 40 år (1923–1966) och fotograferade tusentals filmstjär­ nor. Gene Kornman arbetade som porträttfotograf på 20th Century Fox från mitten av 1930-talet.

Powolny och Kornman var alltså kollegor när bilden av Marilyn togs.

Intresset för originalprinten och för fotografens namn är direkt kopplat till den växande marknaden för fotografiska bilder. Redan på 1970-talet började äldre pressbilder, mode- och reklamfotografi ställas ut på gallerier och säljas på konstmarknaden till höga priser. En Marilyn-print såldes till exempel för 100 000 kronor 2008.

Frank Powolnys eller Gene Kornmans bild av Ma­ rilyn är intressant ur flera perspektiv. För det första visar den hur bilder alltid är i rörelse och att de kan förflytta sig mellan sammanhang, medier och olika publiker. Fotografiet av Marilyn har skapats inom populärkultur eller bruksfotografi för att senare bli konst. I dag 2019 cirkulerar den både som högt vär­ derade vintage-printar på konstmarknaden och som ett av de mest kända konstverken från 1900-talet.

Fotografiet av Marilyn är också ett typiskt ex­ empel på de stora skillnader som finns mellan hur bilder inom och utom konstvärlden dokumenteras och bevaras. Fotografier som har producerats utan­ för konstfältet har inte alltid några givna minnes­ institutioner och ofta saknas information om upp­

hovsperson och tillverkningsår. Som bildhistorisk forskare är det därför svårare att arbeta med sådana bilder. I sammanhanget är fotografiet av Marilyn en paradox. Bilden har spridits i stora upplagor både när den producerades i början av 1950-talet och senare genom Warhols appropriering. Samtidigt är den betydligt mindre dokumenterad än konstverk som har spridits till långt mycket färre människor.

De motsägelsefulla uppgifter och den osäkerhet som fortfarande råder om vilket år bilden togs och av vem är talande. Det faktum att fotografiet togs av en anställd fotograf och inte en namnkunnig frilans bidrog givetvis till detta.

När bilden producerades var dess främsta syfte att marknadsföra en film. Den viktiga informatio­ nen var då filmens titel, filmbolagets namn och möjligen också skådespelarens namn. Det här är en avgörande skillnad mellan hur fotografer inom och utom konstfältet behandlas. Inom konstfältet har det åtminstone sedan 1800-talets mitt – med fram­ växten av den moderna konstnärsrollen – varit cen­ tralt för konstnärer att skapa en konstnärs­persona och ett arkiv. I exemplet med Marilyn­fotografiet är det tydligt. De två printar av fotografiet som Warhol använde för sina silkscreen-verk 1962 är minutiöst dokumenterade och arkiverade. De finns om­ skrivna i böcker om Warhols konstnärskap. Till och med vilket typ av bläck som Warhol använde för sina markeringar på de två printarna av fotografiet finns noterade på The Andy Warhol Museum. Men samtidigt har museet inte entydiga uppgifter om fotografens namn.

En avgörande faktor för denna glömska är också det sätt som många fotografier kommit till på. Inte sällan är de resultatet av professionella samarbe­ ten där det kanske inte ens alltid har varit möjligt att peka ut en individ som upphovsperson. Att Powolny och Kornman arbetade tillsammans på 20th Century Fox kan vara skälet till att båda deras namn nu dyker upp på museer och bildbyråer. Med kollaborativ bildproduktion minskar givetvis också drivkrafterna för enskilda producenter att bevaka upphovsrätt, att skapa arkiv och för minnesinstitu­ tioner att upprätt hålla bildsamlingar – som ju ofta baserar sig på individer.

Att det finns sådana stora skillnader mellan hur olika typer av bilder dokumenteras och görs forskningsbara för eftervärlden märks inte om man håller sig inom en genre eller bildgemenskap, som forskningen ofta gör. Genom att kombinera studier av populärkultur och konst i samma studier blir det däremot synligt. Häri ligger också en paradox, för ofta visar sig det populära, det som har stor plats i samtidens kultur och som har spridits till stora grupper i historisk tid, ha relativt liten plats i minnes­institutionerna – det vill säga i det histo­ riska allmänna. Att följa en bilds resa mellan olika sammanhang, som i exemplet med fotografiet av Marilyn Monroe belyser både hur konst och konst­ historieskrivning skapats och hur fotografiska bil­ der deltagit och exkluderats inom de berättelserna. / ANNA DAHLGREN

En längre version av artikeln publiceras i antologin Challenging the Iconic Turn, Christoph Wagner och Dominic E. Delarue red. (Wilhelm Fink Verlag, 2020). fotografisk tidskrift

| 18

19 | no 3/2019

Fotografer som går på djupet. Tänjer på fotografins gränser. Får oss att upptäcka nya sätt att läsa en bild och vad ett fotografi kan vara. På vilket sätt är det viktigt? Vad säger det om vår samtid?

Text anna henriksson

New Enter Image I–VII, 2016–2017, Miriam Bäckström. Installationsvy på Marabouparken konsthall.

fotografisk tidskrift

| 20

JEAN-BAPTISTE BÉRANGER

Fotografi som går utanför ramarna 21 | no 3/2019

MAGDA LIPKA FALCK

fotografiska tekniken som på ett sätt är osynliga. Som varför är ett storformats­ negativ 4 x 5 tum? Varför är ett fotografi alltid en fyrkantig bild när den sägs representera verkligheten? Det är frågor som intres­ serar mig och som jag ägnat mycket tid åt, säger Linda Hofvander.

Hon är fotograf och konstnär som på olika sätt undersöker bildens yta, dess rumslighet och mate­ rial. I den senaste serien fotografiska verk, som visa­ des på Cecilia Hillström Gallery i januari med titeln Surfaces (to fall into, stay with, and look out through) får vi möta olika fyrkantiga ytor och rutmönster som sätter vår visuella perceptions­förmåga i gungning.

En rektangulär form är upp­målad med vita linjer, i princip samma proportioner som verket i sig, på en svartmålad vägg. Blixtljuset reflekteras i de vita partierna så att de riktigt skimrar. Ett uppspänt gult tyg är hopsytt av mindre tygbitar, där sömmarna bil­ dar ett slags uttänjt rutmönster. Bilden i sig saknar djup. Är platt. Ofta växer hennes motivvärld fram i den egna ateljén.

– Varje fotografi kommer ur fysiskt arbete, ur en handling. Jag försöker hålla mig enkel och jobbar med »låga« material som jag samlar på mig, som ståltråd, något tyg, målarfärg och mdf-skivor, säger hon och fortsätter: – Ytan i ett fotografi är platt. Men i den platt­heten så uppstår det en föreställningsförmåga och vi för­ står kopplingen till verkligheten – vad den represen­ terar och tolkar den på ett tredimensionellt sätt.

Hon utvecklade sitt fotograferande i den här riktningen under masteråren på Högskolan för fotografi och film, som i dag är en del av Akademi Valand.

– Jag började intressera mig för det som hände bakom människorna i en bild. Mitt arbete kom därför allt mer att handla om att beskriva rummet och fotografiet och rummet i fotografiet. Som hörn och ytor.

Hon har hela tiden jobbat analogt med stor­ formatskamera.

– Mycket som är spännande med fotografi går att förstå genom en analog process. Så för mig är det viktigt att det genom bildens direkta avtryck av verkligheten går att läsa rummet, precis då, vid själva fotograferingsögonblicket. Men samtidigt som det försåtliga med avtrycket, illusionen och vad som är sanningen blir tydligt.

LINDA HOFVANDER BOR Stockholm.

GÖR Konstnär, fotograf.

WEBB lindahofvander.com

Söder om centrala Stockholm har konstnären Miriam

Bäckström sin ateljé. Hon har på olika sätt under sin karriär arbetat med att undersöka den fotografiska bildens gränser och sätt att se på verkligheten. På Marabouparkens konsthall i Sundbyberg visade hon för snart två år sedan utställningen New Enter Image.

En central del i utställningen var en storskalig installation av hängande jacquardvävda gobelänger.

Varje väv baserades på högupplösta digitala bilder på ytor som textil, plast och kartong. Ur en liten vit tygbit öppnade sig en hel rymd av färger och former. Samtidigt fick bilden genom väven en taktil tredimensionell yta, något vi inte är så vana vid.

LINDA HOFVANDER

D

et finns olika standarder inom den

Till vänster: Utställningen »Surfaces (to fall into, stay with, and look out through)«, Cecilia Hillström Gallery, 2019.

Till höger: »Night«, 2019, Linda Hofvander.

fotografisk tidskrift

| 22

23 | no 3/2019 LINDA HOFVANDER

Bildserien har blivit en del av hennes pågående arbete där hon undersöker gränserna för fotografi, textil, arkitektur och landskap. Och en slags kollaps av bilden i sig och dess perception.

– Jag ville upp i skala, och samtidigt gå in i mins­ ta detalj. Det kom även att handla om jacquard­ vävens möjligheter. Hur långt kan jag gå med den tekniken? Vad klarar vävstolens upplösning av att visa? Var går gränsen? säger Miriam Bäckström.

En stor del i arbetet var ett rent fototekniskt undersökande. Tidigare har hon jobbat med analog storformatskamera och har hela tiden varit

intresserad av hur det går att använda tekniken för att se på verkligheten på ett annat sätt. Att det genom kameran uppstår en slags dubbla verkligheter.

– När jag tittar tillbaka så ser jag att det har varit mitt tema hela tiden, bilder eller gestaltningar som visar på olika sätt att se på saker. Inget är rätt eller fel, det handlar om olika funktioner. Det är ju så det är att vara människa, att man inte ser allt på samma sätt, säger hon och fortsätter: – I dag jobbar jag med en digital storformats­ kamera som kan se saker som vi inte ser. Man kan

Ovan: New Enter Image IX, 2018, Miriam Bäckström.

Jacquardgobeläng på konstruktion av trä.

fotografisk tidskrift

| 24

SEBASTIANO PELLION DI PERSANO

jämföra med ett mikroskop, som förutsätts visa verkligheten, medan en kamera struntar i det. Om du fotograferar något som är svartvitt så hittar ändå kamerans linser färger i ljuset som reflekteras och registrerar det. Och det är de felen som jag plockar fram i mina verk – det som kameran fångar.

Hon har i tidigare verk arbetat med vidvinkel­ objektiv för att komma åt det förställda och placerat föremål i bildens hörn så att de blir extra utdragna. Men till bildserien New Enter Image har hon använt ett mer avancerat vidvinkelobjektiv som är betydligt skarpare och som ger mindre för­ vrängningar. Att gå riktigt nära ett föremål innebär dock ett kort skärpedjup. Så därför kom ett flertal bilder att sättas samman, där skärpan förflyttats några millimeter i varje exponering, med hjälp av ett stacking-program. Allt för att skapa en bild med upplevelsen av oändligt skärpedjup. Kameran blir till ett gränssnitt mellan den fysiska verkligheten och den virtuella verkligheten.

– Jag har än mer förstått att den fotografiska bilden inte längre representerar verkligheten. Den förhåller sig inte till det vi ser och fungerar inte längre som vittne, utan den refererar till sig själv, till fotografiet, bilden. Som när vi skapar en ny bild genom att stacka bilder, det vill säga en bild som kameran inte kan ta. Nya material uppfinns på så vis genom bilden, och blir till ett nytt visuellt språk där vi använder oss av den virtuella världens verktyg.

F

otografen och konstnären Eva Stenram

HILMA BÄCKSTRÖM

MIRIAM BÄCKSTRÖM BOR Stockholm.

GÖR Konstnär.

AKTUELL Ställer ut på utställningen Nordic Contemporary på SvenHarrys konstmuseum till 19 januari 2020.

25 | no 3/2019

bor och arbetar i Berlin. Senast jag såg hennes verk var på utställningen Golden Sunset på Moderna museet i Stockholm som öppnade i mars 2017. I flera bildserier har hon jobbat med så kallade pinupbilder från 50- och 60-talen. Bilder som hon har retusche­ rat och där kvinnans kropp har kommit att bli mer som en del av rummets interiör. Därtill skapar Eva nya tyger och mönster av textilier avbildade i bilderna. Fotografiets ursprungliga funktion sätts ur balans och samtidigt understryks dess imaginära och fiktiva tillstånd. Arbetet tog sin början för cirka åtta år sedan, där de insamlade erotiska bilderna blev både till inspiration och arbetsmaterial.

– I bildserien Drape förlängde jag digitalt gardi­ ner och draperier från bildens bakgrund så att de delvis täckte modellen. Här måste man använda sin fantasi för att föreställa sig vad bilden tidigare kan ha visat. I bildserien Parts har det mesta av model­ lernas kropp i sin tur retuscherats bort och bara ett ben är kvar i bilderna. Det benet blir ett absurt inredningsobjekt medan resten av kroppen är i kamouflage, säger hon och fortsätter: – När hullet är avlägsnat från pinupbilderna, blir vi mer uppmärksamma på andra delar av bilderna, som inredningens texturer.

Genom hennes egna textilier med fragment ur bilden från vilken de har extraherats träder fantasi­ v­ärlden in i verkligheten, om än i förvrängd eller ofullkomlig form. De upprepar även original­bildens fotografiska egenskaper som oskärpa, rynkor och veck i tyger fotograferade för länge sedan. Eva förklarar att hon ser sina verk som en slags respons på fotografisk kultur och historia. De blir till

fotografisk tidskrift

| 26

COURTESY OF EVA STENRAM AND RAVESTIJN GALLERY

PAUL GREEN

Till höger: »Split«, 2016, Eva Stenram.

EVA STENRAM BOR Berlin.

GÖR Konstnär, fotograf.

WEBB evastenram.co.uk

27 | no 3/2019

COURTESY OF EVA STENRAM AND RAVESTIJN GALLERY

Till vänster: »Vanishing point«, 2016, Eva Stenram.

undersökningar av fotografins relation till flöde, förändring och instabilitet.

– Jag reagerar på bilder genom att göra om och förvandla dem. Men jag döljer aldrig vad den ursprungliga bilden en gång var. Jag använder alltid fotografier i mina verk som lockar, fascinerar och fängslar mig – verken är en hyllning till dessa bilder. Eftersom jag inte själv har fotograferat bilderna, handlar mina verk inte så mycket om förhållandet mellan fotografen och subjektet, utan i stället om mitt eget förhållande till bilden som betraktare.

På frågan om hur hon tänker kring bildens yta blir svaret att det för henne är särskilt intressant i relation till erotisk fotografi.

– Erotisk fotografi kan sägas handla om att ha en »virtuell« upplevelse, men paradoxalt nog inne­ fattar den upplevelsen ofta en fantasi av beröring.

Mina verk av textil både stör och expanderar det erotiska i den ursprungliga bilden. Verket både upphäver och betonar lusten för den erotiska kroppen. Jag vill att vi ska tänka på hur vi ser och in­ teragerar med fotografi. Vad är det att bli fascinerad av en bild?

Hon vill också visa på hur fotografi förändrar sät­ tet som vi uppfattar våra kroppar på.

– Fotografi fragmenterar alltid, snittar en bit från resten av världen. Nu efter surrealism, Instagram och Snapchat segmenteras och fragmenteras krop­ pen ständigt. Kroppen är en bild som är konstru­ erad, utbytbar och uppdelad.

D

et är dags att summera tankarna. Vad

finns egentligen att lära om vår samtid, vår verklighet utifrån ett fotografi? Jag ringer upp Henrik Andersson som är lek­ tor i fotografi på Konstfack och ansvarig för kursen Fotografins och videokonstens historia.

– En bild kan förstås förmedla en viss infor­ mation och går att använda som någon form av bevis på sakens tillstånd. Men jag skulle säga att fotografiet är som starkast när vi är oförberedda på det – när vi inte är medvetna om vad det gör med oss. Vilket jag också tror är en viktig del av själva bildens kraft.

– Fotografiska bilder verkar under olika ägande­ former och ingår i en industriell process. Du kan genom den uttrycka dig själv, men den står inte fri. En stor förändring i dag är att det har skett en förflyttning av en bilds slutprodukt. Förr produce­ rade Kodak diabilder eller papperskopior som du kunde titta på i ditt hem och där tog avtalet slut så att säga. I dag skapas mervärden för företagen utifrån bildens metadata så fort du lägger upp en bild i social media.

Vad vinner vi med att fortsatt undersöka vårt förhållande till bilden och tekniken som sådan?

– Vi måste fortsätta göra det. Men vi får problem om det enbart granskas utifrån, då blir det lätt mer fokus på olika traditionella koder i branschen. Ett inifrånperspektiv lyfter fram en viktigare del av fotohistorien. Fotografi berör alla delar i samhället, och det är det som gör det så angeläget.

Vad finns att tjäna på att sälja verk på nätet?

Hur funkar det att sälja fotografier via gallerier på nätet?

Vad kan du tjäna på det? Vi frågar några inom branschen.

Text Martina Strand Nyhlin

JESPER MOLIN

TOBIAS REGELL

f frågar

MIA BENGTSSON PLYNNING

NETTE JOHANSSON

GÖR Äger Link Image tillsammans med Lena Gullberg.

HEMSIDA linkimage.com

GÖR Vd på The Photo Gallery.

HEMSIDA thephotogallery.se

Hur länge har ni sålt fotografi på nätet och varför startade ni med det?

– Vi har sålt fotografier som bildbyrå under de senaste 15 åren. Vi har arbetat med fotografi mot konstmarknaden i många år. För cirka åtta år sedan bestämde vi att vi skulle sätta upp en hemsida för att göra fotografierna tillgängliga för fler.

Har ni någon speciell nisch?

– Vi arbetar endast med väletablerade fotografer, främst svenska. De yngre och mindre kända namn som vi tar in har en ambition att vara kontinuerliga i sitt eget bildskapande. Viktigt är att de fotografer vi arbetar med har ett bildspråk som vi tror på.

Hur ser affären ut rent ekonomiskt, hur delar galleriet och fotografen på inkomsterna från försäljningen?

– Vad man tjänar hänger ju ihop med hur pass etablerat konstnärskap man har. Våra fotografier kostar mellan 5 000 och 350 000 kronor. Vi delar oftast 50/50 på förtjänsten.

Hur mycket säljer ni via nätet?

– Den frågan passar jag på. Försäljning av högt värderade verk sker ofta i möten med kunden. Hem­ sidan är ett redskap att synliggöra vårt arbete.

Hur ska en ny fotograf göra för att få möjlighet att sälja sina bilder hos er?

– Genom att vi redan har så många etablerade fotografer så får vi ibland frågor från andra om vi kan hjälpa dem med sin verksamhet. Ibland säger vi ja, men vi är ganska restriktiva med att ta in fler då vi hellre vill hinna jobba med de vi har. Just nu letar vi inte efter nya fotografer, om man inte har något väldigt speciellt.

Hur resonerar ni kring upplaga/upplagor för bilderna? Säljer ni bilder som fotograferna signerat eller ersätter ni det med äkthetsintyg?

– Hur vi jobbar handlar om hur fotografen själv arbetar med upplagor. Nyare maskinella tekniker behöver ha en upplaga för att kännas trovärdig då det annars går att köra ut identiska digitala kopior i obegränsad mängd. Vi säljer alltid bilder med sig­ natur! Äkthetsintyg känns som en uppfinning som ska förstärka intrycket av att en digital utskrift av en okänd fotograf ändå är värd att köpa.

Hur länge har ni sålt fotografi på nätet och varför startade ni med det?

– Vi startade detta för cirka ett år sedan, att sälja online verkade vara en väg som vi ville testa och se vad den kunde ge.

Har ert galleri någon speciell nisch?

– Inte mer än att sälja bra fotografi, allt från inter­ nationellt stora fotografer som Albert Watson och Jimmy Nelson till nya okända unga förmågor.

Hur hittar ni de fotografer som ni jobbar med?

– Det varierar, det har hänt att vi fått kontakt genom att fotografen kontaktat oss. Men fortfa­ rande sker det mest via andra kontakter eller att vi ser något som vi gillar och kontaktar själva. Ibland genom att fotograferna rekommenderar oss till sina kolleger eller via agenter.

Hur ser affären ut rent ekonomiskt, hur delar galleriet och fotografen på inkomsterna från försäljningen?

Vad kan man tjäna på att sälja en bild hos er?

– Det är olika från fotograf till fotograf men internationell standard är att man delar 50/50 på förtjänsten. Prisspannet för våra fotografier ligger mellan 2 500 och 250 000 kronor.

Hur mycket säljer ni via nätet?

– Från vår webbshop så är det inte mycket i dag, men vi är å andra sidan inte klara med vår shop. Den byggs just nu om.

Hur ska en ny fotograf göra för att få möjlighet att sälja sina bilder hos er?

– Man kan mejla eller hälsa på oss i vårt show­ room, men vi får många förfrågningar och har svårt att svara alla. Vi har dock svårt att ta emot några nya just nu – med över 70 fotografer som vi represente­ rar behöver vi ta bättre hand om dem vi har. Men, vi saknar kvinnliga fotografer …

Hur resonerar ni kring upplaga/upplagor för bilder ni erbjuder till försäljning? Säljer ni bilder som fotograferna signerat eller ersätter ni detta med äkthetsintyg?

– Vi säljer bara fine art photo och inte posters.

Alla verk har sin historia, vissa har en upplaga eller är open edition, andra är helt unika. Alla är signe­ rade och levereras med ett äkthetsintyg. fotografisk tidskrift

| 28

RICKY TILLBLAD

NAINA HELÉN JÅMA

MIA KLINTEWALL

PER LILJENDAHL

GÖR Verksamhetsansvarig/vd på Galleri Kontrast.

HEMSIDA gallerikontrast.se

GÖR Grundare av Aftergrey (snart Bailey gallery).

HEMSIDA aftergrey.se

Hur länge har ni sålt fotografi på nätet och varför startade ni med det?

– Galleriet har funnits i 24 år och försäljningen av fotografi startade 2003. Jag har som verksamhets­ chef sedan 2008 utökat och breddat den delen av vår verksamhet till vår största och viktigaste inkomst­ källa. Vi säljer inte »online« i den meningen att man beställer och betalar på nätet via ett automatiserat system. Allt går genom personlig kontakt med gal­ leriet, via mejl om man så vill.

Har ert galleri någon speciell nisch?

– Vi säljer främst olika former av dokumentär­ fotografi – exempelvis reportagebilder, porträtt och street photo.

Hur hittar ni de fotografer som ni jobbar med?

– Många av de fotografer vi jobbar med har haft separatutställningar tidigare på Galleri Kontrast.

En del har jag hittat i samband med att jag sett ut­ ställningar på andra ställen eller sett bilder på deras konton i sociala medier.

Hur ser affären ut rent ekonomiskt, hur delar galleriet och fotografen på inkomsterna från försäljningen?

– All försäljning hos oss görs på samma villkor, vi delar alltid 50/50 på förtjänsten.

Hur mycket säljer ni via nätet?

– Hittills i år har vi sålt närmare 250 bilder och minst en tredjedel av dem är sålda via vår hemsida.

Hur ska en ny fotograf göra för att få möjlighet att sälja sina bilder hos er?

– Egentligen ingenting. Vi letar upp, väljer och frågar själva. Jag håller alltid utkik efter bra bilder som jag ser säljpotential i och kontaktar i vissa fall dessa fotografer.

Hur resonerar ni kring upplaga/upplagor för bilderna? Säljer ni bilder som fotograferna signerat eller ersätter ni det med äkthetsintyg?

– Jag är stenhård när det gäller att en upplaga, eller upplagor, aldrig får ändras eller utökas i efter­ hand. Det på grund av att fastställd upplaga eller upplagor är avgörande vid prissättning och även för bildens andrahandsvärde. Alla bilder vi säljer tas fram och signeras av respektive fotograf. Äkthets­ intyg kan aldrig ersätta en signerad print.

Hur länge har ni sålt fotografi på nätet och varför startade ni med det?

– Galleriet har funnits i två år och vi har sålt online sedan starten. Att ha en webbshop i dag är nästan ett måste då många av kunderna vill handla på det sättet. Vissa gör det av tidsbrist, andra bor kanske inte i Stockholm och kan komma hit och besöka galleriet. En del tycker nog att det är skönt att kunna ta allt via webbshopen också. Vi säljer till företag, arkitekter, inredare, organisationer och privatpersoner.

Har ni någon speciell nisch?

– Nej. Vi försöker hitta en bra mix med både etablerade och yngre förmågor då våra kunder har olika behov. Förutom fotokonst erbjuder vi även samtidskonst från hela Sverige. Allt från silver­ gelatinprintar, pigmentprintar i svartvitt och färg till grafiska blad och unika verk från väletablerade konstnärer.

Hur ser affären ut rent ekonomiskt?

– Galleriet och fotografen som säljer delar 50/50 på inkomsterna. Vi säljer foton som kostar allt från 5 000 upp till flera hundra tusen kronor via nätet.

Hur mycket säljer ni via nätet?

– Det svarar jag inte på, det behåller vi för oss själva.

Hur ska en ny fotograf göra för att få möjlighet att sälja sina bilder hos er?

– Vi vill inte bara ta in vilken fotograf som helst utan vi vill att den ska sälja. Ofta rådgör vi även med andra personer. Vi vet vad vi är ute efter men det är svårt att förklara. Det handlar om rätt känsla och ofta ser man det direkt på fotografens bilder. Sedan är det alltid roligt när »kända« fotografer, med iko­ niska bilder, vill arbeta med oss.

Hur resonerar ni kring upplaga/upplagor för bilderna? Säljer ni bilder som fotograferna signerat eller ersätter ni detta med äkthetsintyg?

– Vi arbetar både med silvergelatinprintar som är helt unika där det bara finns ett exemplar, och med små upplagor och signerat. När en bild är slut så är den slut, vi gör inte nya bilder bara för att det är en populär bild.

29 | no 3/2019

»Vi försöker hitta en bra mix med både etablerade och yngre förmågor då våra kunder har olika behov.«

Vad kostar en bild i dag?

En omarbetad prisguide från Svenska fotografers förbund är på väg. Även en ny arvodesundersökning är gjord. Hur sätter fotografer sitt pris i dag? Vad är nytt? Ta del av SFF:s prisguide och undersökning i korthet. illustration Emelie Gårdeler text sff

fotografisk tidskrift

| 30

sff:s prisguide

Hej, Åsa Anesäter, ROBERT BLOMBÄCK

SFF:s verksamhetsledare som har jobbat med att ta fram den nya prisguiden.

– I dag behöver bildskapare

leverera mer material än tidigare, det handlar om såväl rörligt som stillbilder.

Men jag ser ingen tydlig pris­ dumpning som jag befarade.

Det är glädjande, säger Åsa Anesäter, verksamhetsledare på Svenska foto­ grafers förbund.

SFF har sedan mitten av 80-talet tagit ett enat grepp vad gäller prisfrågan. I prisguiden samman­ ställer de uppgifter från medlemmar, agenturer, bildbyråer och beställare för att se hur prisbilden ser ut och vilka riktlinjer den ska innehålla.

– Det har rasslat in svar från de vi kontaktat angående prissättning. Vi ser bland annat en tydlig tendens vad gäller upphovsrätten. En vanlig miss­ uppfattning är att fotografer inte längre tar betalt

»Vårt mål är att prisguiden ska vara så enkel att an­ vända som det går.« för den. Men det stämmer inte, man ser den bara på ett annat sätt och gör den mer flexibel än innan de digitala kanalerna fanns.

– Vanliga formuleringar i offerter är till exem­ pel »fri användning i kundens egna kanaler i ett redaktionellt sammanhang«. Men kunden får inte sälja vidare till tredje part eller använda bilderna på annat sätt. På så vis landar upphovsrätten ofta mitt i prick vad gäller kundens och bildskaparens behov.

Nytt för den nya utgåvan av prisguiden är att den innehåller riktlinjer för bildbehandlare och foto­ assistenter.

– Vi vill inkludera alla bildskapare inom vårt fält.

I dag vi har en bildbehandlare i styrelsen dessutom.

Andra kapitel som vi jobbat igenom lite extra är de som rör filmproduktion.

Prisguiden finns att läsa i sin helhet på förbun­ dets hemsida. Mallar på offerter och avtal är en extra digital resurs som finns att tillgå för alla med­ lemmar. Åsa Anesäter vill även lyfta fram förbun­ dets prisrådgivningsgrupp, som är ett samarbete med Bildleverantörernas förening, vid behov av stöd i dessa frågor.

– Vårt mål är att prisguiden ska vara så enkel att använda som det går. Men alla kan även kontakta prisrådgivningsgruppen som jobbar med detta.

Ring gärna upp dem när du själv inte hittar svaret. / ANNA HENRIKSSON

31 | no 3/2019

Flera faktorer påverkar Olika bildskapare tar olika arvoden för sitt arbete. Ett unikt bildspråk, kompetens och särskild utrustning kan göra vissa personer särskilt efterfrågade och därmed påverka priset. Även bilden i sig har ett marknadsvärde. En bild som är unik och inte kan återskapas kan till exempel ha ett högre

värde än en bild som lätt kan tas om.

Kommersiella bilder som köps för användning i marknadsföring kostar vanligtvis mer än vid redaktionell användning.

Ju fler mottagare och ju större användning, desto högre pris. Även kundens storlek kan påverka priset.

En beställare av en bild erhåller en använd-

ningsrätt till bilden, det vill säga en licens att använda bilden i enlighet med en överenskommelse. Licensens omfattning i tid är ytterligare en aspekt som påverkar priset.

De prisuppgifter du hittar i guiden är baserade på statistiskt underlag från aktörer i branschen.

sff:s prisguide

Villkor att tänka på innan du påbörjar ett uppdrag

Redaktionella uppdrag

Vid uppdrag, var noga

Resultatet från SFF:s

med att i förväg komma överens om villkoren för arvode, vad bilden ska förmedla och prak­ tiska förutsättningar för fotograferingen. Du är experten, det är du som kan kommunika­ tion med bild och det är bland annat den kunskapen kunden betalar för. Gör en ny överenskommelse om uppdragets karaktär förändras. Ange alltid vilken användningsrätt som ingår i arvodet

eller om den ska de­ biteras separat utöver grundarvodet. Bekräfta uppdragets alla villkor skriftligen. I en offert ska samtliga villkor för uppdraget finnas med.

Förse alla levere­ rade bilder med full­ ständiga metadata och med upplysning om att bilderna skyddas av upphovsrättslagen.

Metadata beskriver en digital bilds tekniska utformning, innehåll och sammanhang, samt licensvillkor,

identitet och kontakt­ information till upp­ hovsmannen.

Vid upplåtelse av bild bör bildskaparen upp­ lysa beställaren bland annat om: ʵʵ vilken användning och omfattning som tillåts ʵʵ hur eventuell bild­ rapportering ska ske ʵʵ pris och betalningsvillkor

I priset ingår F-skatt, sociala avgifter, försäk­ ringar, semesterersätt­ ning med mera.

»Förse alla levererade bilder med fullstän­ diga metadata och med upplysning om att bilderna skyddas av upphovsrättslagen.«

senaste arvodesenkät visar att majoriteten av de som svarat debiterar mellan 1 150 och 1 500 kronor per timme. Det debiteras för: Fotografering: Innefat­ tar all tid som hör till fotograferingen samt förberedelsetid, plane­ ring och restid.

Bildhantering: Innefattar all tid som hör till bildhantering, som bildimport, urval, skanning/råfilskonver­ tering, bildbehandling, anpassning av profiler, metadata och taggning.

Leverans: Innefattar all tid som rör leverans, kopior, efterbeställ­ ning, bildleverans samt back-up och lagring av materialet.

I priset ingår foto­ grafens F-skatt, sociala avgifter, försäkringar, semesterersättning med mera. Rekommenderad

milersättning 45 kr/mil.

Minsta debitering: 3 timmar. Kvälls- och helgtillägg: 25 % på timpris.

Engångspublicering i ett redaktionellt sam­ manhang ingår i priset.

I bokuppdrag med timdebitering eller offererat totalpris ingår rätten att använda bilderna en gång i en upplaga. Royalty kan begäras i stället för en­gångsersättning.

Lägsta royaltysats för normalutgåva av en bok är 25,5 % av beräk­ nat f-pris. För foto­illustrerade böcker, där både fotograf och författare har bidragit med material, ska roy­ altysatsen 25,5 % delas proportionellt mellan bidragsgivarna utifrån hur stor del vardera par­ ten har bidragit med.

På samtliga priser tillkommer mervärdes­ skatt på 25 %.

fotografisk tidskrift

| 32

sff:s prisguide

Film- och videoproduktion En filmproduktion är

en process som kan spänna över ett stort område vad gäller kompetens och ut­ rustning. Prisguiden täcker därför inte hela området film. Pris­ guiden är för mindre film- och videopro­ duktion som utförs av fotograf och vid behov assistent. Större projekt kräver externa resurser. Exempel på externa resurser kan vara skådespelare, regissör, redige­ rare, projektledare, ljudtekniker, grafiker, musik, speaker, staj­ list, hår, smink med flera. Externa resurser debiteras med faktisk kostnad plus handels­ påslag. Priset kan också variera beroende på om det är nyhets­ uppdrag/redaktionellt uppdrag eller kom­ mersiellt uppdrag.

Resultatet från SFF:s senaste arvodes­ enkät visar att majoritet­en av de som svarat debiterar mellan 10 000–16 500 kronor för heldag (endast enklare utrustning ingår).

Redigering, klipp­ ning, grade, projekt­ ledning, efterbearbet­ ning och leverans 8 000–9 500 kronor för heldag.

I priset ingår foto­ grafens F-skatt, sociala avgifter, försäkringar och semesterersätt­ ning. Rekommenderad milersättning 45 kr/ mil. Kvälls- och helgtillägg: 25 % påslag.

Material, hyra av specialutrustning eller resekostnader debi­ teras enligt separat överenskommelse.

På samtliga priser tillkommer mervärdes­ skatt på 25 %.

»Fri användningsrätt inne­ bär att bildbeställaren har fri användningsrätt till bilderna i sin verksamhet.

Det innebär inte att bild­ beställaren har rätt att distribuera dem vidare.«

33 | no 3/2019

ANVÄNDNINGS­ RÄTTENS DELAR Upphovsrätten består av två delar: de ekonomiska rättigheterna och de ideella rättigheterna.

Användningsrätten är den del av upphovsrätten som kallas den ekonomiska upphovsrätten.

Det är den del som en upphovsperson kan sälja vidare. Ju fler rättigheter som ingår, desto dyrare blir licensen.

Fri användningsrätt innebär att bildbeställaren har fri användningsrätt till bilderna i sin verksamhet. Det innebär inte att bildbeställaren har rätt att distribuera dem vidare utan upphovspersonens med­ givande.

Kommersiella uppdrag Resultatet från SFF:s

senaste arvodesenkät visar att majoriteten av de som svarat debiterar mellan 1 350 och 2 500 kronor per timme. Det debiteras för: Fotografering: Innefattar all tid som hör till fotografe­ ringen samt riggning, nedpackning och i förekommande fall restid. Förberedelsetid kan vara planering och rekognosering.

Bildbehandling: Råfilskonvertering, skärpning och brus­ reducering, konverte­ ring arbetsfärgrymd, sätta svart- och vitpunkt, kontrast, färgjustering, normal

dammretusch, meta­ data med bildinfor­ mation, arkivering av RGB-bild och råfil, CMYK-anpassning av RGB-bild och slut­ skärpning med USM. Leverans: Innefattar all tid som rör leverans, kopior, efterbeställ­ ning, anpassning av profiler, bildleverans samt backup och lagring.

Kostnader som studiohyra, modell, stajlist, assistent och avancerad retusch kan tillkomma. Rekom­ menderad milersätt­ ning 45 kr/mil. Minsta debitering: 3 timmar.

Kvälls- och helgtillägg: 25% på timpris.

ANVÄNDNINGS­ RÄTT – BÖCKER I bokuppdrag med timdebitering eller offererat totalpris ingår rätten att använda bilderna en gång i en upplaga.

Vid senare nytryck eller vid ny upplaga utgår ny publiceringsersättning relaterad till den nya upplagans storlek med 50 % prisavdrag på grund­ ersättningen. Royalty kan begäras i stället för engångsersättning. Lägsta royaltysats för en bok är 25,51 % av beräknat f-pris. För fotoillustrerade böcker, där både fotograf och författare har bidragit med material, ska royaltysatsen 25,51 % delas proportionellt mellan bidrags­givarna utifrån hur stor del vardera part har bidragit med.

På samtliga priser tillkommer mervärdes­skatt 25 %.

sff:s prisguide

Beställd porträttfoto­ grafering av privatperson Det finns många olika

sätt att ta betalt, två exempel på vanliga sätt att ta betalt är dels tidsrelaterat eller dels med fasta priser. Det första sättet är timpris för fotografering med tillägg utifrån kundens beställningar. I tim­ priset ingår all den tid uppdraget kräver som kundmöte, visning, för­ beredelse, fotografering, urval, bildbehandling och i förekommande fall restid, rekognosering av miljö, riggning, upp- och nedpackning. Priset in­ kluderar ej bildmaterial.

Du kan även ta ett fast pris för barn/vuxen/ familj/grupp/bröllop/ lifestyle. Priset varierar beroende på fotogra­ feringstidens längd, fotograferingsalternativ och paketens innehåll.

Ibland inkluderas ett be­ stämt antal färdigställda bilder i priset.

Resultatet från SFF:s senaste arvodesenkät visar att majoriteten av de som svarat debiterar:

fotografen för att komma överens om ytterligare debitering.

Vid fotografering av ʵʵ Porträttfotografering privatpersoner gäller från 900 kr/tim. konsumentskydds­ ʵʵ Bröllopsfotografering lagstiftningens regler. från 1 500 kr/tim.

Det innebär i korthet Intervaller vid paketpris att konsumenten har hos de som svarat ligger ett utökat skydd som exempelvis runt: avtalspart. Det är viktigt ʵʵ Porträttfotografering att förse kunden med 1–2 person/-er från uppgifter om vilka priser 2 000 kr och villkor som ska gälla ʵʵ Bröllopsfotografering, för uppdraget. Det är beroende på arbetstid fotografen som ansvarar och vad som ingår för att kunden har tagit 5 000–130 000 kr del av villkoren. För att Rekommenderad fotografen ska ha rätt milersättning 45 kr/mil. att använda en beställd Priserna anges inklusive porträttbild krävs bestäl­ moms. larens samtycke enligt I priset ingår rätten upphovsrättslagen. Om att använda bilderna för människor förekommer privat bruk. Om bilderna och kan identifieras används i sociala medier i en bild, kan även GDPR krävs fotografens sam­ aktualiseras. Fotografen tycke och namnangivel­ behöver då ett samtycke se. Ska bilderna använ­ eller annan rättslig das i andra sammanhang grund för att få använda ska kunden kontakta bilden.

Bildbehandling Resultatet från SFF:s

senaste arvodesenkät visar att majoriteten av de som svarat debiterar mellan 800 och 1 500 kr/ tim. Det debiteras för: Bildhantering: Inne­ fattar all tid som hör till bildhantering, som bild­ import, metadata, bild­ urval, bildoptimering, skanning/råfilskonverte­ ring, färgbalans, vit- och

svartpunkt, kontrast, skärpning samt retusch.

Leverans: Innefattar all tid som rör leverans, som kopior, efterbeställ­ ning, anpassning av pro­ filer, online-distribution samt backup och lagring.

Bildbehandling är en specialiserad del av processen och bör pris­ sättas som det. Generellt rekommenderas att ta

»Det är viktigt att förse kunden fram ett pris per bild. Det baseras på bildmängd, retuschnivå samt leverans och utgår från grundarvodet. Oftast ingår 1–2 korrigeringar men det ska specificeras i förväg. Extra retusch debiteras per timme.

Sker arbetet med kun­ dens arbetsutrustning tas oftast ett dagsarvode ut på 2 500–4 000 kronor.

med uppgifter om vilka priser och villkor som ska gälla för uppdraget. Det är fotografen som ansvarar för att kunden har tagit del av villkoren.«

fotografisk tidskrift

| 34

sff:s prisguide

5 frågor om upphovsrätt Vad säljer jag?

När du får en beställ­ ning på en bild genom ett uppdrag eller säljer en arkivbild säljer du bara rätten att använda den i ett bestämt sam­ manhang. All övrig användningsrätt, det vill säga upphovsrätt, är alltid din.

Vem äger bilden?

Äganderätten till det levererade originalet är alltid din. För att köparen ska få behålla det analoga eller digi­ tala originalet krävs en överenskommelse med dig. Originalet får lagras digitalt i tryck­ processen men måste alltid avlägsnas och returneras till dig efter produktionen.

Hur får bilden användas?

En bild får bara använ­ das på det sätt som du har avtalat med köparen om. Det gäller exempelvis en viss trycksak med angiven upplagestorlek eller publicering på en hem­ sida på internet under en viss tid. Skulle något ändras efter överenskommelsen måste du godkänna ändringen.

Får bilden ändras?

Inga ändringar får göras i bilden utan ditt tillstånd. Det gäller be­ skärningar, retuscher, digital manipulering eller andra ändringar.

För redaktionell publi­ cering finns ibland en praxis där beskärning av bilden kan tillåtas.

Förutsättningen är då att bildens innehåll inte förvanskas och att 35 | no 3/2019

du känner till beskär­ ningen i förväg.

Har jag rätt att få mitt namn angivet när bilden används?

Enligt upphovsrätts­ lagen har du rätt att bli namngiven när din bild används. Skyldig­ heten för köparen att ange ditt namn ligger i din ideella upphovs­ rätt till bilden. I några sammanhang, som till exempel när det inte är tekniskt möjligt att nämna dig som upphovsperson, kan rätten att bli namn­ given tillfälligt släppas genom ett avtal.

Huvudregeln är dock att du alltid ska anges med namn.

Om du har försett ditt digitala original med uppgifter (meta­ data) som identifierar dig och upplyser om villkoren för använd­ ningen, får de inte plockas bort utan ditt tillstånd. Detsamma gäller om originalet innehåller kopierings­ skydd eller annan teknisk skyddsåtgärd.

OM BILDER OCH UPPHOVSRÄTT Med bilder menas exempelvis fotografier, teckningar, illustrationer, collage eller andra konstverk. Med original menas den bild som du skapar i analog eller digital form och som kan levereras till köparen som förlaga.

Upphovsrättslagen är enkel: fråga först!

Upphovsrättslagen ger dig automatiskt rättsligt skydd till ditt verk.

Precis som patenträtten skyddar uppfinnarens konstruktion och varumärkesrätten skyddar ett kännetecken, skyddar upphovsrättslagen ett verks konkreta uttryck – det vill säga dess unika utformning. Det kan vara bra att tänka på att din idé inte skyddas av upphovsrätten, utan det verk som din idé resulterat i.

Du behöver inte använda symbolen © för att ditt verk ska vara skyddat i Sverige, men den kan påminna om upphovsrättens regler.

Upphovsrätten gäller i alla medier.

Hur länge är bilden skyddad?

FÖRSÄLJNING TILL UTLAND

Din ensamrätt att bestämma över din bild gäller fram till att 70 år har passerat efter ditt dödsår. Efter din död är det den som får upphovsrätten till din bild genom arv, testamente eller gåva som har ensamrätten över den. Både de eko­ nomiska och ideella rättigheterna övergår till den som övertar upphovsrätten.

Säljer du en bild till ett företag i ett annat EU-land ska du inte ta ut någon moms.

Köparen ska i stället redovisa moms i det andra landet. Du måste lämna uppgifter om försäljningen till Skatteverket.

Den reviderade prisguiden publiceras på sfoto.se i början av 2020, med länkar till mallar, ny statistik och avtal.

Q&A om skatt och avdrag

Vilken moms gäller? Är stipendiet som du har fått skattepliktigt? SFF:s förbundsjurist reder ut begreppen för dig som driver eget företag som fotograf.

Text Malin Edin

fotografisk tidskrift

| 36

˸˸ Vilken skattesats gäller vid försäljning av fotografier?

För all omsättning av fotografier gäl­ ler skattesatsen 25 procent. I vissa fall då fotografen levererar både text och bild i journalistiskt sammanhang blir momsen 6 procent. För fotoböcker gäller samma skattesats som för övriga böcker, det vill säga 6 procent. Är boken digital gäller skattesatsen 25 procent. ˸˸ När behöver jag registrera mig för moms?

Om du säljer momspliktiga varor eller tjänster, som till exempel fotografier, ska du registrera dig för moms. Om beskattningsunderlaget inte överstiger 30 000 kr per beskatt­ ningsår, och inte heller har gjort det under de två närmast föregående åren, är du dock momsbefriad. ˸˸ Är stipendier och bidrag skattepliktiga?

Inte alltid. Om du får ett bidrag som beviljas för minst tre år, räknas det som en periodisk intäkt. Intäkten ska då tas upp som inkomst av tjänst.

Detsamma gäller om stipendiet ges som en motprestation för arbete. Ett exempel på ett skattepliktigt stipen­ dium är IR (Individuell reprografi­ ersättning) som utgår till fotografer med bilder i böcker, tidningar och tidskrifter utgivna för den svenska marknaden.

Men ett stipendium beviljat för en kortare tid, utan något krav på mot­ prestation, är skattefritt. Ett exempel är Fotoförfattarnas resestipendium till Kavalla i Grekland. ˸˸ Får man göra avdrag för kostnader man haft för nystartad verksamhet, innan verksamheten kommit i gång?

Ja, om kostnaderna gäller inköp un­ der startåret och året före. Startades verksamheten 2019 får du dra av de utgifter du haft under 2018 och 2019. Det gäller alltså kostnader som behövs för din verksamhet och som du därför skulle få dra av också efter att verksamheten kommit i gång.

Avdraget gäller inte inventarier som du redan har i samband med starten. ˸˸ Får jag göra avdrag för pensionssparande i min verksamhet?

Ja, du får göra avdrag för egna pen­ sionsförsäkringar och för inbetal­ ningar på eget pensionssparkonto.

Dock finns begränsningar för belop­ pens storlek och när betalningen måste vara gjord. Om du har inkomst av näringsverksamhet har du rätt att 37 | no 3/2019

göra avdrag med högst 35 procent av inkomsten, dock högst 465 000 kr för inkomståret 2019 (455 000 kr för inkomståret 2018). Insättning på pensionssparkonto eller ansökan om pensionsförsäkring ska ha gjorts se­ nast den 31 december 2019 för att du ska kunna göra pensionssparavdrag för inkomståret 2019. ˸˸ Är det bra att ombilda sin enskilda näringsverksamhet till ett aktiebolag?

Båda verksamhetsformerna har för­ delar och nackdelar, så ett exakt svar finns inte. Här följer ett par punkter som kan vara bra att fundera kring.

Aktiebolag ger vissa skattefördelar framför en enskild näringsverksam­ het. Exempelvis kan du ta ut en del av din vinst som lågbeskattad utdelning i stället för lön. Det är särskilt förmånligt om du tjänar mer än 468 700 kr (2018) och 504 400 kr (2019). Aktiebolag är en mer reglerad företagsform, så mer formalia finns att ta hänsyn till exempelvis vad gäller bokslut.

I en enskild näringsverksamhet an­ svarar du fullt ut för verksamhetens skulder, eftersom verksamheten är helt sammankopplad med dig som fysisk person. I ett aktiebolag har du som ägare däremot i princip inte något personligt ansvar för bolagets skulder eller andra förpliktelser. ˸˸ Vilka kostnader kan jag göra avdrag för i min näringsverksamhet?

Det är viktigt att komma ihåg att den som begär ett avdrag i sin deklaration har bevisbördan för detta. Det inne­ bär att man på förfrågan från Skatte­ verket är skyldig att visa underlag för utgifterna, som till exempel kvitton.

Kläder räknas generellt som privata levnadskostnader, och kan därför inte dras av som en kostnad i verksamheten. Behöver du skydds­ kläder såsom hjälm, hörselskydd el­ ler liknande kan kostnader för sådan utrustning dock dras av. Särskilda kläder som är till för att skydda mot kallt eller varmt väder kan däremot normalt inte dras av.

Utrustning som du behöver för att kunna driva din verksamhet får du göra avdrag för. För inventarier som är av mindre värde (beloppsgränsen är 23 250 kr år 2019) eller har en ekono­ misk livslängd på högst tre år, får du dra av hela kostnaden direkt. Om inventarierna är av ett större värde, får du dra av utgiften för inköpet genom att dela upp den på flera år.

Som enskild näringsidkare får man inte göra avdrag för motion eller

»Ett stipendium beviljat för en kortare tid, utan något krav på motprestation, är skattefritt.«

friskvård. Du kan däremot göra av­ drag för viss sjuk- och hälsovård, såsom arbetslivsinriktad rehabilite­ ring och vaccinationer som behövs i din verksamhet. Försäkringspremier för försäkringar som du tecknat för näringsverksamheten får du normalt göra avdrag för. Det kan till exempel gälla sakförsäkringar på inventarier i verksamheten.

Om du hyr en lokal för din verk­ samhet får du dra av hyreskostnaden.

Om du betalar reparationer i din lokal får du normalt även dra av dessa reparationskostnader direkt. Avdraget görs genom att du tar upp kostna­ derna i din löpande bokföring. ˸˸ Hur funkar det om jag jobbar i min privata bostad?

Om du arbetar i din egen privat­ bostad ser reglerna annorlunda ut.

Om arbetsrummet är en särskilt inrättad del av din bostad kan du få avdrag för en skälig del av bostads­ kostnaden. En särskilt inrättad del kan till exempel vara en konstnärsa­ teljé eller fotostudio som är helt avskild från övriga rum i bostaden, det vill säga har en egen ingång. Om arbetsrummet inte är en särskilt inrättad del av bostaden kan du få ett schablonavdrag på 2 000 kr per år om du bor i villa, eller 4 000 kr per år om du bor i bostadsrätt eller hyreslägen­ het. Du behöver ha arbetat i bosta­ den minst 800 timmar på ett år. ˸˸ Får jag göra avdrag för privat utrustning?

Om du använder verksamhetens dator, telefon eller kamerautrustning privat ska du beskattas för värdet av det privata användandet. Om du i stället använder din privata utrust­ ning i din näringsverksamhet bokför du inte datorns inköpskostnad i näringsverksamheten, och gör inte heller något momsavdrag. Däremot får du göra ett skäligt kostnads­ avdrag. ˸˸ Vilka övriga kostnader går att göra avdrag för?

Vanliga kostnader för representation är mat, dryck och hotellrum. För att du ska få göra avdrag måste det finnas ett omedelbart samband med din

näringsverksamhet. Ett exempel kan vara representation som sker i syfte att inleda eller upprätthålla affärs­ förbindelser. Du får dock inte avdrag för mer än vad som anses vara skäligt.

För vissa kostnader finns schablon­ belopp: 60 kr per person för enklare förtäring som kaffe, bulle, enklare smörgås. 180 kr för till exempel teater­ biljetter. Du får aldrig göra avdrag för frukost, lunch eller middag. Om du har avdragsrätt för moms får du göra avdrag för moms på representationen i din momsdeklaration.

När det gäller resor får du göra av­ drag för utgifter som avser resor till och från din verksamhetslokal, resor som du gör i din näringsverksamhet och resor med övernattning – även studie- och konferensresor. Skatte­ verket har dock vissa begränsningar för under vilka förutsättningar du får göra reseavdrag och hur stora dessa avdrag får vara. ˸˸ Går medlemsavgifter att dra av?

Huvudregeln är att du inte får dra av medlemsavgifter till föreningar. Om föreningen har ett särskilt service­ bolag som utför direkta tjänster åt sina medlemmar, får du normalt dra av avgiften till servicebolaget. Om du betalar avgift till en arbetsgivar­ organisation får du göra avdrag för den del av avgiften som avser medel för konfliktändamål.

Eftersom SFF har ett service­bolag kan du dra av den serviceavgift du betalar till förbundet. För egna företagare är avgiften för närvarande 1 920 kr plus moms. Inträdesavgiften och förbundsavgiften är däremot inte avdragsgilla.

LÄS MER • Vägledning och mer information om stipendier, konstnärsbidrag och projektbidrag finns på skatteverket.se.

JÖRGEN HINDER

när allt går åt helvete

»Jag ville skapa en så tråkig stämning som möjligt, så att barnen skulle börja gråta.« Anna Hult om en barnfotografering som hon länge ångrade.

Text Oskar Hammarkrantz Foto Anna Hult

ANNA HULT ÅLDER 53 år.

BOR Göteborg.

HEMSIDA annahult.se.

INSTAGRAM @fotoannahult

grinigast. Ingen glad musik, absolut ingen saft och bullar eller något som helst roligt eller mysigt. Jag skulle vara en svår jävla fotograf-bitch, helt enkelt.

Alla barnen visste vad det handlade om, att se ledsna ut, så de var lite på sin vakt, medan mam­ morna var överentusiastiskt peppande.

– Jag gick över gränsen ganska tidigt och började reta barnen och säga elaka saker för att få fram reaktioner. När en av mammorna sa att han såg ut som apan Kerchak i Tarzan-filmen blev sonen inte ledsen, utan arg och sur. Inte undra på.

Ett annat barn trillade och slog sig och började såklart gråta. Barnets mamma försökte inte ens trösta utan tyckte det var toppen med tårarna, så hon lyfte fram det stackars gråtande barnet framför kameran. Det var ju tårar och ledsamhet Anna ville ha, och nu fick hon det serverat.

– På ett sätt var det en lyckad plåtning, jag fick fram tårar. Men det var så hemskt, allt kändes helt fel. Det var verkligen inte så jag ville behandla barn.

Jag kan skratta åt hela den absurda situationen i dag, men ett bra tag efter plåtningen mådde jag jättedåligt över vad jag hade gjort.

Kampanjen användes bland annat på stortavlor och vid spårvagnshållplatser runt om i Göteborg, och i dagstidningsannonser.

– Kunden verkade nöjd, men jag fick aldrig några jobb för Liseberg igen ...

Drygt tio år senare följde Liseberg och en annan

Anna Hult hade kommit i gång helt okej med kar­

riären, hon hade egen studio och jobben kom in med jämna mellanrum. Men när Shout reklambyrå hemma i Göteborg frågade om hon ville plåta kam­ panjbilder för Liseberg var det ändå en möjlighet till ett litet karriärlyft. Liseberg tillhör ju tung­ viktarna i Göteborg, och ett bra utfört jobb skulle kunna leda till mer.

– Det här var 2002, och jag tyckte att det var en bra kund och en bra väg in.

Briefen från reklambyrån var att Anna skulle fotografera ledsna barn eftersom copyn handlade om att »var inte ledsna, vi öppnar på fredag igen«.

Det här var alltså i början av säsongen, när nöjes­ parken inte håller öppet alla dagar.

– Jag hade plåtat ganska mycket barn, så det kän­ des kul. Men det var det där med att de skulle vara ledsna, att de helst skulle gråta. Jag tackade i alla

fall ja till uppdraget och började fundera på vilka barn som skulle kunna passa.

I uppdraget ingick nämligen att Anna själv skulle scouta barnmodellerna, så hon började fundera på vilka av sonen Williams förskolekompi­ sar som var »minst glada« och skulle kunna funka.

Hon kontaktade barnens mammor som tyckte det lät hur kul som helst och absolut ville att just deras barn skulle vara med, även om Anna var tydlig med att de skulle se ledsna ut och att det nog kunde bli en ganska jobbig fotografering.

Valet föll på några syskonpar, varav en liten bebis, Annas son William, då fem år, och hans jämnåriga kompis.

– Sedan började jag fundera på hur jag skulle få barnen att se ledsna ut. Jag bestämde mig för att skapa en så tråkig stämning som möjligt i stu­ dion. Sent på eftermiddagen, när barn ofta är som

reklambyrå upp kampanjen, genom att på nytt foto­ grafera gråtande barn. Den här gången med copyn »Vissa barn tvingas åka till Kreta i sommar«.

Den kampanjen blev rejält kritiserad, vilket inte Annas blev. Bland annat handlade kritiken om att kampanjen var kränkande mot barn och föräldrar som inte har råd att åka utomlands, och att annon­ serna anspelade på känslor som olycka och lidande.

– »Min« kampanj slapp all sådan kritik, vad jag vet. Det kan både bero på att copyn var annorlunda, och att barnen i mina bilder faktiskt såg lite gulligt ledsna och arga ut.

Anna Hult fotograferar sällan barn nuförtiden.

Det händer dock för KappAhl, men då med helt andra förutsättningar.

– I dag jobbar jag precis tvärtom. Jag försöker skapa en bra och trygg stämning, där barnen får vara just så fulla av liv och fint blyga som de är av naturen. fotografisk tidskrift

| 38

39 | no 3/2019

praktik

EVA-TERÉZ GÖLIN TEKNIKREDAKTÖR

Arbeta smart med lagermasker Så jobbar du med justeringar i hela grupper.

När jag arbetar med olika justeringar

av bilder, gör jag oftast ändringar som inte kräver att jag behöver göra så noggranna masker. Det beror på att det ofta tar relativt lång tid att göra en mask som följer ett område väldigt exakt. Men ibland behöver något område i en bild maskas mer noggrant eftersom de justeringar som behöver göras inte får beröra området runt omkring, kanske behöver det dessutom skapas flera olika slags justeringar. Att arbeta med lagermasker på hela grupper av justeringar, klippgrupper eller vektor­masker i kombination med lagermasker kan då spara mycket tid.

För att skapa en Grupp, välj Lager -> Ny -> Grupp eller klicka på mapp-symbolen i nederkant av lagerpanelen. Nu skapas en mapp som kan innehålla till exempel juste­ ringslager. Om du redan har ett antal justeringslager som du vill lägga i en mapp kan du markera alla dessa lager i lagerpanelen och trycka cmd + G (mac) eller ctlr + G (pc). Då skapas en mapp och lagren flyttas dit. För att lägga till en lagermask till en grupp markerar du gruppen och klickar på lagermasksymbolen i nederkant av lagerpanelen. Om du innan du ska­ par lagermasken gör den markering som du vill ska gälla, så överförs markeringen till lagermasken. De områden du markerat blir vita och övriga områden svarta. I exemplet här började jag med att göra en markering runt bilderna på väggen med hjälp av ban-verktyget. Genom att sedan cmd-/ctrl-klicka på banan

i banpanelen skapas en markering som sedan överförs till gruppens lagermask när jag skapar den.

Skapar jag sedan ett justerings­ lager när gruppen är markerad lägger sig det i gruppen, och den mask som finns på gruppen används på det och alla andra lager i samma grupp. En stor fördel är att det är lätt att arbeta med mjuka övertonande masker i kombination med en mer detaljerad mask. Även om det bara är ett juste­ ringslager som ligger i gruppen kan det vara en fördel att arbeta med en lagermask på en grupp.

På samma sätt som du kan använda masker på grupper för att få en »huvudmask« i kombination med en eller flera »undermasker«, kan du arbeta med klippgrupper.

Huvudmasken i en klippgrupp är den understa masken i lagerordningen för klippgruppen. De justerings­lager och deras masker som »klippts« ihop med den understa lagermasken begränsas av denna mask. För att skapa en klippgrupp kan du klicka på klippgruppikonen i panelen Egen­ skaper för det justeringslager som du vill »klippa« ihop med föregående justeringslagers mask. Det går också att alt-klicka mellan de två lager i lagerpanelen som du vill skapa en klippgrupp av. En klippgrupp kan bestå av många justeringslager som alla begränsas av den understa lagermasken.

Till skillnad från grupper kan en

klippgrupp även maskas av, och då av ett bildelement i ett pixellager.

Att arbeta med lagermasker på hela grupper av justeringar, klippgrupper eller vektormasker i kombination med lagermasker kan spara mycket tid.

Det innebär att de justeringslager som klipps ihop med en frilagd bilddetalj endast påverkar det lagret och inte bakgrundslagret eller andra pixellager under klippgruppen. Att göra klippgrupper för bildelement i pixellager är väldigt smidigt för montage då det är lätt att göra justeringar för en specifik detalj i bilden och samtidigt kunna se hur den påverkas i förhållande till den omgivande bilden.

Om du gör en mask med hjälp av

banor kan du också göra en kom­ binerad mask mellan banans skar­ pare konturer och en lagermasks möjlighet till målade oskarpa eller övertonande masker. Det gör du genom att skapa en vektormask för det justeringslager eller pixellager som du vill maska. En vektormask kan läggas till på ett befintligt lager genom att cmd-/ctrl-klicka på lagermaskikonen i lagerpanelens nederkant. Om det redan finns en vanlig lagermask behöver du bara klicka på lagermaskikonen för att skapa en vektormask på samma lager. I vektormasken visas det som maskas bort som en grå yta medan de delar där masken släpper igenom ändringen är vita. I en vek­ tormask kan du inte »måla« för att göra vissa kanter oskarpa så som du kan göra i en lagermask, däremot kan du få en jämn oskärpa på alla vektormaskens kanter genom att använda maskpanelens reglage för »oskärpa« eller för att sänka densi­ teten på masken. fotografisk tidskrift

| 40

RÖDMARKERADE LAGER Masken som jag adderat till Grupp 1 maskerar bort allt utom bilderna på väggen. Inuti den gruppen ligger två justeringslager som båda begränsas av gruppens mask.

GULMARKERAT LAGER Vektormasken som jag adderat till detta lager har samma effekt som masken på Grupp 1. Den begränsar här den övertonande masken i kurvjusteringslagret så att övertoningen endast appliceras på bildytorna på väggen.

BLÅMARKERADE LAGER Till Grupp 2 har jag använt samma mask som till Grupp 1.

Men jag har inverterat den för att i denna grupp kunna göra alla de justeringar som jag vill ska påverka allt utom bilderna på väggen.

De fem understa lagren har »enkla« lagermasker med mjuka övergångar för generella ändringar.

Jag har till denna bild använt mig av olika metoder för att skapa mer exakta masker som kombineras med mjuka övertoningar. Exempelvis lagermasker på grupper eller vektormasker i kombination med andra lagermasker.

Därutöver har jag även använt klippgrupper, där justeringslagret maskas utefter pixlarna i det lager som justeringslagret är hopklippt med.

GRÖNMARKERADE LAGER I den här bilden har jag gjort ett montage och bytt plats på två av bilderna på väggen. För att få dem att passa in i miljön på 41 | no 3/2019

sina nya platser har jag justerat ljushet och kontrast med ett kurvjusteringslager som sedan grupperats i klippgrupper. Det

är en klippgrupp per pixellager.

Varje klippgrupp kan innehålla flera justeringslager som klippts ihop med samma pixellager.

Klippgrupp-symbol i panelen Egenskaper.

hej

THOMAS RIESLER FÖRBUNDSJURIST SFF

Våga förhandla och gå in i kundens huvud »Börja med ett ideal och avsluta med en deal« är ett citat som tillskrivs den tyske affärsmannen Karl Albrecht. Det är en fingervisning om att veta vad du vill när du förhandlar. Du måste vara beredd på att argumentera och vara förhandlingskreativ för att nå en uppgörelse som ger båda parter incitament för att uppnå ett bra avtal och en bra (affärs)relation. Du ska därför få fem av mina bästa förhandlingstips.

I min krönika i F nr 1 2018 tog jag upp ämnet förhandling förra gången. Det visade sig att ämnet engagerade många fotografer och bildbehandlare och att de ville veta mer. Ämnet ligger mig varmt om hjärtat eftersom jag vet att med kunskaper i förhandling går det att komma längre än utan dem. Visst kan man vara »född förhandlare«, men det går att läsa på!

Här är mina fem tips: 1. Bli king/queen of facts. 2. Gå in i huvudet på din kund. 3. Ta reda på vad som är ditt bästa alternativ vid förhandling. 4. Låt tyst­ naden vara din vän. 5. Förvänta dig det bästa, men var beredd på det värsta.

Att bli king/queen of facts innebär helt enkelt att du tar reda på så mycket

Du ska sätta dig in i kundens situation och försöka förutse hur hen kan väntas resonera utifrån den, vilka beslut hen behöver ta och varför. du kan om kunden, den kommande förhandlingen, önskemål, budget och så vidare. Genom att ha ett kunskapsövertag kan du matcha kundens önskningar och din kompetens på ett bättre sätt.

När du går in i huvudet på din kund så är det inte rent fysiskt förstås, utan mer som det kända citatet »Walk a mile in their shoes …«. Du ska sätta dig in i kundens situation och försöka förutse hur hen kan väntas resonera utifrån den, vilka beslut hen behöver ta och varför. Utifrån den kunskapen lägger du upp ditt erbjudande.

När du tar reda på ditt bästa alternativ till förhandling gör du en bedömning av hur långt eller prismässigt lågt du kan sträcka dig innan ett annat alternativ blir bättre för dig. Då vet du när det är dags att i stället söka nya möjligheter.

Tystnad är en stark medspelare i förhandlingar. Regeln är: Den som talar först efter lagt bud förlorar. Varför? Jo, för ofta innebär tystnad i vår del av världen ett orosmoment. Det får liksom inte vara tyst eftersom tystnad känns obehagligt. När du lagt ett bud och det blir tyst i rummet kanske du tänker att »Det blev nog för dyrt …« – och lägger snabbt ett lägre bud! Men din kund kanske funderar på hur hen ska få in det i budgeten genom ändringar i den.

Kunden tänker tyst. Låt hen vänta. Det fungerar!

När du förväntar dig det bästa, men är beredd på det värsta hanterar du dina förväntningar på förhandlingen. Du minskar risken att bli besviken om utfallet av förhandlingen inte blir som du hade hoppats. Det är ofta för höga förvänt­ ningar som gör att du känner dig besviken på ett utfall i förhandlingar.

Så … Känner du dig nu lite bättre förberedd inför nästa förhandling? Hoppas det! Och lycka till!

fråga juristen

EFTERLIKNA EN KONSTNÄRS VERK? Hej! Jag har en idé om att göra en bildserie som ska efterlikna en viss konstnärs tavlor. Jag vill att bilderna blir precis som konstnärens målningar – likheten ska vara slående och det ska vara lätt att koppla mina bilder till hans verk. Är detta upphovsrättsintrång? /Albert

Svar: Risken finns att det är ett upphovsrättsintrång. Det upphovsrättsskydd konst­ nären har till sina målningar omfattar även bearbetningar av dem. Det innebär att den som skapar ett verk även är skyddad mot att andra personer återger det i ändrat skick, som till exempel i en ändrad konstform. Högsta domstolen har menat att det krävs att man bearbetar det ursprungliga verket i stor utsträckning och dessutom lägger till andra element och komponenter, för att det ska anses vara ett nytt verk och därmed inte utgöra något upphovsrättsintrång.

UPPHOVSRÄTT VID RÖNTGENBILDER? Hej! Jag undrar vad som gäller angående upphovsrätt för fotografier som inte är tagna med »vanlig« kamera, till exempel röntgen eller en fotoautomat? /Katarina

Svar: Alla fotografier skyd­ das i dag enligt upphovs­ rättslagen – oavsett om de är suddiga amatörbilder, vetenskapliga eller medicin­ ska dokumentationsbilder.

Upphovsrättslagen skiljer däremot mellan fotografiska verk och fotografiska bilder, men dessa två kategorier behandlas relativt likartat.

Sådana typer av bilder som du exemplifierar är sannolikt fotografiska bilder, vilket

innebär att de skyddas utan något krav på konstnärlig­ het. Även röntgenbilder, semesterbilder som är tagna med mobilen omfattas av detta skydd. Att bilderna inte är tagna med en »vanlig« kamera har alltså inte någon betydelse i sig.

TILLSTÅND FÖR DRÖNARE? Hej! Vad gäller för fotografering med drönare? Behöver en person som fotograferar med drönare ha tillstånd? /Carina

Svar: För att använda drö­ nare som väger mer än sju kilo eller som flyger utom synhåll behöver du tillstånd från Transportstyrelsen. Från och med 1 juli 2020 kommer nya EU-regler börja gälla, som innebär att tillstånd endast krävs för drönare som väger över 25 kilo. Om du vill publicera och sprida de bilder du tar med dröna­ ren behöver du även söka spridningstillstånd från Lant­mäteriet. Detta för att du inte av misstag ska sprida material såsom bilder eller filmer med känslig infor­ mation, som till exempel militära skyddsobjekt.

SKRIVA UT EN BILD FRÅN INTERNET? Hej! En person har skrivit ut min bild från internet för att använda den i sitt hem. Är det tillåtet? /Kikki

Svar: I de flesta fall får man som privatperson kopiera upphovsrättsskyddade verk från internet om man ska använda bilden för personligt bruk i sitt hem. Det är dock bara tillåtet om man kopierar från en så kallad lovlig förlaga. Bilden ska då vara uppladdad med upphovs­ personens tillåtelse. fotografisk tidskrift

| 42

MAGNUS FRÖDERBERG

Att personerna i fråga ska vara möjliga att identifiera betyder inte att det måste vara kända personer.

PUBLICERA UTAN TILLSTÅND? Hej! Jag har tagit bilder på stan där personer går att identifiera.

Får jag publicera bilderna utan deras tillstånd? /Anders

Svar: I vissa fall. Om GDPR inte gäller behövs som huvudregel inget tillstånd för att få publicera bilder där det förekommer personer. Om GDPR däremot gäller behöver man en rättslig grund för pu­ bliceringen, även om bilden är tagen på allmän plats.

Om fotografiet i fråga är en porträttbild som har beställts av en privatperson måste dock beställaren av fotogra­ fiet godkänna att fotografen publicerar och sprider bilden.

Det kan vara bra att tänka på att beställaren inte nödvän­ digtvis behöver vara den person som avbildats.

När är det okej att fotografera människor i offentlig miljö?

Får jag avbilda personer på allmän plats?

Hej! Får jag fotografera personer på allmän plats? Vad gäller enligt GDPR? /Karin

Svar: Ja, som huvudregel. Det finns inget förbud mot att fotografera personer som befinner sig på allmän plats, som gator och torg. Men däremot på flyg­ platser, skolor, gallerior eller allmänna kommunikationer som bussar eller tåg. Om man ska fotografera på platser som inte är allmänna är det den eller de som äger marken som bestämmer om fotografering ska tillåtas på platsen.

Det finns också speciella skyddsobjekt, till exempel militära anläggningar, där fotografering inte är tillåten.

Om bilder tagna på allmän plats där personer förekommer ska publiceras för annat än journalistiska ändamål eller akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande, gäller GDPR. Då behövs en rättslig grund för att få fotografera perso­ ner och publicera bilder på dem. Vid enstaka personer på bilden kan samtycke vara en lämplig rättslig grund. Om det är en större folkmängd på bilden, till exempel vid fotografering av mingelbilder, kan det vara enklare att använda den rättsliga grunden intresseavvägning. Då krävs att intresset att publicera bilderna är tyngre än det intresse personerna på bilden har av att skydda sina person­uppgifter. Vid intresseavvägning är det viktigt att dokumentera hur man har resonerat.

Om personer som förekommer på bilderna inte går att identifiera, för att de är fotade bakifrån, från väldigt långt avstånd eller är suddiga, gäller inte GDPR. 43 | no 3/2019

ANVÄNDA PORTRÄTT I REKLAM? Hej! Jag har flera porträttbilder i mitt arkiv. Får jag använda bilder på personer i reklam utan deras tillstånd? /Björn

Svar: Nej. Om fotografierna ska användas i marknads­ föringssyfte och föreställer bilder av personer som är möjliga att identifiera, krävs enligt lagen om namn och bild i reklam att fotografen inhämtar samtycke från dessa personer innan bilderna ska publiceras. Att personerna i fråga ska vara möjliga att identifiera betyder inte att det måste vara kända personer, utan helt enkelt att man ser tillräckligt mycket av personen på bilden för att han eller hon skulle kunna kännas igen av vänner och bekanta.

Lagen om namn och bild i reklam gäller dock bara för kommersiell reklam, det vill

säga marknadsföring som publiceras av näringsidkare i kommersiellt syfte. Högsta domstolen har till exempel slagit fast att kommuner inte alltid omfattas av lagen om namn och bild i reklam, efter­ som de inte fungerar som näringsidkare i alla lägen.

FOTOGRAFERA I HEMLIGHET? Hej! Kan det vara brottsligt att fotografera en person? Vad gäller vid spridning och publicering? /Kim

Svar: Ja, i vissa fall. Det är som huvudregel inte tillåtet att i hemlighet fotografera en person som befinner sig i ett privat utrymme, som sitt hem, i ett omklädningsrum eller på en toalett. Det utgör så kallad kränkande fotogra­ fering enligt brottsbalken.

Trädgårdar räknas inte som ett privat utrymme, vilket innebär att det inte är brotts­ ligt att fotografera någon där.

Att följa efter och fotografera någon mot dens vilja kan utgöra ofredande.

Om man i sin tur publice­ rar en bild på en person som kan sägas vara i sin privata sfär, kan det utgöra så kallad olaga integritetskränk­ ning enligt brottsbalken.

För att det ska vara brotts­ ligt krävs att spridningen är sådan att den antas medföra allvarlig skada för den som fotografiet föreställer. Bilder som brottsbestämmelsen tar sikte på är de som visar någons sexualliv, hälsotill­ stånd, att någon utsatts för vissa typer av brott, befin­ ner sig i en utsatt situation eller någons helt eller delvis nakna kropp. Om publice­ ringen är försvarlig med hänsyn till sitt syfte, kan den dock vara tillåten.

STINA STJERNKVIST

aktuellt

NYA MEDLEMMAR

En föreläsning planeras i anslutning till Fotoboksgalan på Bio Rio.

Fotoboksjuryn för 2020 klar Chefredaktören och kuratorn Ashik Zaman, grafiska formgivaren Patric Leo, fotografen Micke Berg, fotografen och skribenten Linda Bergman och konstnären Helena Blomqvist är de fem som ingår i juryn för Svenska Fotobokspriset 2020.

– Jag är intresserad av fotografi som medium, hur fotografiska projekt framförs. Men också av materialitet och boken som objekt, säger Linda Bergman. Än finns det chans att skicka in sitt bidrag. Inlämningen är öppen till 16 december. I februari presenterar juryn de fem nominerade fotograferna och deras fotoböcker.

– Om du blir nominerad får du ett fint stipendium. Vi använder även priset för att lyfta intresset för fotoboken, bland annat visar vi de nominerade och inskickade böckerna i utställ­ ningsform på svenska bibliotek och konsthallar, säger Annika Thörn Legzdins, ordförande i Foto­författarna på SFF. Vinnaren tillkännages den 11 mars på Fotoboksgalan på Bio Rio i Stockholm.

SÖK KAVALLASTIPENDIER SFF delar ut sex vistelsesti­ pendier till Atheninsititutets gästhem i Kavalla, Grekland.

Fyra av stipendierna riktar sig till de medlemmar som gett ut en bok eller flera som finns på folkbibliotek.

KICKI LUNDGREN

Niclas Ahlberg, Saltsjö-Boo; Alexander Arnholm, Lerdala; Stefan Bergkvist, Johannes­ hov; Elias Björn, Göteborg; Petra Book, Rimbo; Marcus Brunnström, Stockamöllan; Thomas Bäckman, Visby; Anne De Geer, Linköping; Ulla Duell, Farsta; Anna Ekman, Hägersten; Daniel Forssberg, Västra Frö­ lunda; Tomas Fredriksson, Forshaga; Elsa Gregersdotter, Stockholm; Petronelle Halvorsen, Spånga; Råger Hansson, Malmö; Andreas Hemb, Huddinge; Albin Hillert, Johanneshov; Hampus Hjellström, Vällingby; Maja Hoffner, Bandhagen; Beatrice Holmberg, Umeå; Tobias Hägg, Eskilstuna; Jonas Frost Höijer, Johanneshov; Jonas Johansson, Värnamo; Helen Johnson, Stockholm; Beatrice Jonasson, Röstånga; Johan Karlsson, Göteborg; Björn Lans, Bollnäs; Sara Lansgren, Mora; Maria Leck, Stock­ holm; Adam Leitzler, Örebro; Michael Levin, Gråbo; Kim Lundin, Trelleborg; Nicklas Lärka, Alingsås; Karin Mattsson Wesslén, Spånga; Marta Mytych, Tyresö; Gustaf Månsson, Bålsta; Marléne Nilsén, Östersund; Amanda Nilsson, Stockholm; Philip Nordin, Bromma; Sophia Pernå, Motala; Karin Persson, Asarum; Sofia Peterberg Ådén, Vaxholm; Lisa-Marie Posado Chandler, Jordbro; Bengt Rahm, Gustavsberg; Matti Rapila Andersson, Göteborg; Dubravka Rasic, Linköping; Isak Rautenberg, Villshärad; Emmanuel Royer, Stockholm; Fredrik Swartling, Stockholm; Anders Wasser, Lidingö; Lina Westman, Österfärnebo; Mikaela Ågren, Göteborg; Ida Åkesson, Hägersten

Fotografen Kicki Lundgren var en av stipendiaterna 2019.

Det femte är öppet för alla SFF-medlemmar att söka och det sjätte kan även icke-medlemmar som gett ut minst en bok söka. Sista ansökningsdag för nästa år är den 15 december 2019.

PENGAR ATT SÖKA I VÅR SFF:s rese- och utbild­ ningsstipendier är öppna att söka perioden 15 januari–15 april 2020. Alla medlemmar kan söka. Tre stipendier delas ut på ett belopp om 10 000 kronor vardera. I vår är ansökningsperio­

den för SFF:s och Gefvert försäkringsmäklares Grezsur-Loing-stipendium 15 januari–15 april. I det ingår även ett resestipendium om 15 000 kronor.

ERBJUDANDE FÖR FOTOSTUDENTER Nu ger förbundet nya medlemstudenter inom fotoområdet kostnadsfritt medlemskap året ut. För SFF är det viktigt att kunna erbjuda dem som är i bör­ jan av sin karriär kunskap och verktyg för att ta sig an yrkeslivet på bästa sätt. fotografisk tidskrift

| 44

• EN MEDLEM BERÄTTAR

»EN PLATS FÖR ATT BYGGA RELATIONER«

hej

PAULINA HOLMGREN FÖRBUNDSORDFÖRANDE

Retuschören Eric Asp vill att fler medlemmar ska träffas och dela erfarenheter.

ROBERT BLOMBÄCK

SFF-medlemmen Eric Asp ställde frågan: »Vad har jag att hämta hos förbundet som retuschör?« Det var under en föreläsning med SFF för snart fem år sedan. Då hade han varit medlem sedan sina studier inom konstfotografi, men hade mer eller mindre glömt bort det efter att ha jobbat som fotoassistent och retuschör.

– Svaret blev snarare en fråga: Vad vill du att förbun­ det ska vara för dig?

Inte långt därefter gick han på ett årsmöte. Hans tanke var framför allt att det skulle bli trevligt att gå dit och mingla lite. Precis som för fotografer kan jobbet som retuschör vara ganska ensamt. Du är ofta frilansare, och sitter tillsammans med ett par kollegor i bästa fall.

– Det jag kom att uppleva under årsmötet speglade den förväntade glädjen i att träffa andra i samma bransch. Jag såg tydligt möjligheten till att dela erfarenheter. Där och då började tankarna om vad förbundet kunde vara formu­ lera sig för mig – nämligen en plats för att bygga relationer och nätverk.

I dag är Eric sedan snart två år tillbaka suppleant i

45 | no 3/2019

förbundets styrelse. En fråga han har jobbat aktivt med är just den att få medlemmar att träffa varandra.

– Det kan ske via våra fotofrukostar runt om i landet eller andra evenemang som vi arrangerar. Vi ska välja gemen­ skap och öppenhet, och vara generösa med det vi kan dela med oss av till varandra.

– Mitt eget engagemang i frågan grundar sig i att jag var redo att lyfta blicken. Vad pågick runt omkring mig? Jag ville inte vara fast i min egen lilla bubbla.

När Eric började jobba som retuschör för snart åtta år sedan var det ingen som egentligen visste vad det var för yrke. Det var väl bara ett arbetsmoment i skapandet av en bild? I dag ser det annor­ lunda ut, det är ett respekterat yrke och värdesätts därefter.

Han vill uppmana alla inom sin yrkesgrupp att se fördelarna som kommer med att vara en del av förbundet.

– Det handlar om att samla alla oss som jobbar med bild, och verka tillsammans.

NAMN Eric Asp. BOR Stockholm.

GÖR Retuschör hos byrån Wavy.

INRIKTNING Mode och lifestyle.

Var företagare, inte bara fotograf »Jag förstår inte varför fotografer inte vågar vara entreprenörer« hör jag mig själv säga. I vårt yrke uppfattas vi ofta som att vi jobbar med vår hobby bara för att vi har ett kreativt och roligt jobb. Varför ska inte vi våga driva företag »på riktigt«? Är det ofint att göra affärer, driva aktiebolag och vara vd när man egentligen vill vara konstnär?

Diskussionen kring enskild firma och aktiebolag är i full gång runt bordet med kollegor under den månatliga fotofrukosten. Jag poängterar att den största fördelen med aktiebolag är att ägare och bolag är separata juridiska personer. Aktieägare har inte något personligt ansvar för företagets skulder.

Man har också bra namnskydd i Sverige och möjlighet till att ha anställda och växa. Eller vad sägs om tjänstebil och möjlighet till friskvård?

I en enskild firma kan det vara svårt att hålla isär sin personliga ekonomi från företagets. En stor nackdel är att ägaren har ett obegränsat ansvar för alla företagets förpliktelser och skulder. Man kan därmed riskera allt man äger privat. Man vet inte heller vad man får för lön, förrän i slutet på året. Då skattas nämligen all vinst som lön.

Det var min revisor som var min ögonöppnare när jag omvandlade till aktiebolag och han hjälpte mig att se strategiskt på det jag gör.

Med aktiebolag måste du göra en kapitalinsats på 50 000 kronor, säger en kol­ lega. Men det inte många vet är att kapitalet kan vara en tillgång inom firman som motsvarar samma värde. Säg mig vilka yrkesverksamma som jobbar med fotografi i dag som inte har tekniska prylar till ett värde över 50 000 kronor?

Vi är kreativa och visuella människor som generellt inte gillar siffror eller anser oss älska Excelblad. Men det finns andra som gör det. Ta hjälp av dem.

Då kan vi lägga mer tid på våra uppdrag och göra det vi är bäst på. Precis som vi vill att andra ska anlita oss för det vi är proffs på – att kommunicera visuellt.

Med rätt balans kan man också lägga mer tid på egna konstnärliga projekt som man brinner för.

Det var min revisor som var min ögonöppnare när jag omvandlade till aktie­ bolag och han hjälpte mig att se strategiskt på det jag gör. Inte jaga och stressa över det uppdrag som inte kommit in i dag, utan titta på vad jag skulle kunna dra in under kommande år. Jag har också försökt tänka bort mig själv som person i det som är ren business och låta det kreativa leva för sig självt.

Jag tycker numer det är roligt att lusläsa bokslut och göra budget för kom­ mande år. Med rätt inställning har jag faktiskt lyckats få det mesta att hända.

Jag bestämde mig för att vara företagare också, inte bara fotograf. Jag har också blivit chef när företaget vuxit med en anställd. Så jag vill med dessa ord upp­ mana er medlemmar att satsa på er verksamhet och våga vara entreprenörer.

Sätt mätbara mål och varför inte öka omsättningen under 2020? Tänk på att man kan visualisera, sätta färg och form på en budget också, det behöver inte bara vara siffror i Excel.

DAIDO MORIYAMA

NO 3/2019 Ansvarig utgivare Jenny Morelli, jenny.morelli@sfoto.se

utställningar

Tillförordnad chefredaktör Anna Henriksson Art direction och layout Anton Hull och Maria Loohufvud, Pasadena Studio hello@pasadenastudio.se

˸˸ GERRY JOHANSSON Abecita konstmuseum, Borås 10 oktober – 19 januari 2020

Teknikredaktör Eva-Teréz Gölin, et@sfoto.se Korrektur Maria Taubert Repro Torndahl

˸˸ JENNY ROVA Västerbottens museum, Umeå 22 september – 26 januari 2020 ˸˸ LENNART NILSSON Vida museum, Borgholm 29 juni – 5 januari 2020

Omslagsbild Jan Töve Bildbylines Robert Blombäck Tryckeri Åtta.45 ab, Järfälla

˸˸ KARL KETAMO Fotogalleri Hippolyte, Helsingfors 29 november – 22 december

Webbadress www.sfoto.se/f

˸˸ ERIK JOHANSSON Fotografiska, Stockholm 6 december – 1 mars 2020

Redaktionsadress Hornsgatan 103, 10 trappor 117 28 Stockholm För icke beställt material ansvaras ej.

˸˸ LINA IRIS VIKTOR Autograph, London 13 september – 25 januari 2020

˸˸ DAIDO MORIYAMA

En ocensurerad granskning av världen

˸˸ »DON’T PASS ME BY« Galleri Format, Malmö 15 november – 14 december ˸˸ ALBIN BIBLOM Dunkers kulturhus, Helsingborg 19 oktober – 9 februari 2020

Japanska Daido Moriyama är mottagare av Hasselbladspriset 2019. Han började sin karriär under 60-talet och har ägnat sig åt ett livslångt arbete med gatufotografi.

Juryn skriver: »Moriyama […] hyllad för sin radikala attityd till både mediet och sina ämnen. Moriyamas bilder omfamnar ett högst subjektivt men autentiskt förhållningssätt. Genom att reflektera en skarp syn på stadslivet och dess kaos av vardagsliv och ovanliga karaktärer intar hans arbete ett unikt rum mellan det illusoriska och det verkliga.«

˸˸ »A WAY AWAY – SVENSKA FOTOGRAFER MÖTER VÄRLDEN 1862–2018« Etnografiska museet, Stockholm 6 juni – 24 maj 2020

˸˸ MARTINA HOOGLAND IVANOW Dorothée Nilsson Gallery, Berlin 7 december – 28 januari 2020 ˸˸ MARKUS JENEMARK Galleri Axel, Stockholm 21 november – 30 november

Lösnummer kan beställas från kansliet för 75 kronor inklusive moms.

Vill du sälja Fotografisk Tidskrift? ekonomitjanst@natverkstan.net

Hasselblad Center, Göteborg | 15 oktober – 9 februari 2020

GERHARD KASSNER

˸˸ LOTTA ANTONSSON Hallands konstmuseum, Halmstad 26 oktober – 23 februari 2020 ˸˸ JOHANNA BILLING Stadsbiblioteket, Jönköping 8 oktober – 31 december

Prenumeration Yvonne Sundin 08-702 03 45 prenumeration@sfoto.se 450 kronor/helår 550 kronor/helår, utland postgiro 13 0199-3 bankgiro 274-9075

˸˸ FRIDA ORUPABO Norska Frida Orupabo tar i sina bilder utgångspunkt i teman som kön, sexualitet, postkolonialism och identitet.

Hon medverkade bland annat i årets Venedigbiennal. Nu visas hennes separatutställning »A house is a house« på Galerie Nordenhake i Berlin.

Galerie Nordenhake, Berlin 23 november – 11 januari 2020

Annonser Annonshuset Linnégatan 22 114 47 Stockholm 08-662 75 00 annons@annonshuset.se Ägare Svenska Fotografers Förbund (sff) Hornsgatan 103, 10 trappor 117 28 Stockholm 08-702 03 45 sff@sfoto.se www.sfoto.se ISSN 284-7035 fotografisk tidskrift

| 46

Vem vinner?

Den 11 mars tillkännager vi vinnaren på Bio Rio i Stockholm.

Program för galakvällen publiceras på sfoto.se inom kort.

Välkommen! // Fotoförfattarna inom Svenska Fotografers Förbund.

Vi har bett SFF-medlemmar att fånga tillfällen då det känns tryggt att vara försäkrad.

Fotografi: Pia Ulin

Jag körde bil från Los Angeles upp till Joshua Tree för att bo ute i öknen för mitt projekt The Party is Over. Jag köpte stora uppblåsta heliumballonger i en fancy affär i Santa Monica, och fyllde hela bilen med rosa och vitt gummi. När jag körde på motorvägen mot öknen såg jag plötsligt: varken backspegel eller sidospegel… Helt galet! Fick panik. Jag klarade mig knappt av vägen. Stannade. Och släppte ut några ballonger över himlen.

Du tar bilden. Vi tar hand om försäkringen.

Kundservice 08-440 54 40 · kundservice@gefvert.se · www.gefvert.se