Nikola Tesla 1856 ʹ 1943 Inför millennieskiftet 2000 kunde man i den amerikanska tidskriften Life läsa en lång förteckning över det gångna årtusendets viktigaste personer. Plats nr 57 upptogs av elektroingenjören Nikola Tesla, troligen okänd för de flesta av tidskriftens läsare. ,ĂŶ ŚĂƌ ŬĂůůĂƚƐ ͟ŵĂŶŶĞŶ ƐŽŵ ƵƉƉĨĂ 1900-‐ƚĂůĞƚ͘͟ Nikola Tesla föddes i byn Smiljan i Kroatien, där hans far var präst i den serbisk-‐ortodoxa kyrkan. Med ett tidigt utvecklat intresse för matematik och fysik sökte sig Nikola i stället till studier vid den tekniska högskolan i Graz i Österrike och senare till universitetet i Prag. Redan som teknolog i Graz fick han en idé till en helt ny typ av elektrisk växelströmsmotor med ett roterande magnetfält, en idé som omedelbart förkastades av hans professor. Han sökte då i stället arbete vid ett telefonbolag i Budapest, men tanken på den nya motorn släppte honom inte. Ett år senare anställdes han vid the Continental Edison Company i Paris och började att experimentellt pröva sin idé med en tvåfas växelströmsmotor, helt utan släpkontakter, en s.k. induktionsmotor (asynkronmotor). Principen fungerade och Tesla sökte sig då över till USA och Thomas Edison, men samarbetet fungerade dåligt; Edison var mycket skeptisk till användningen av växelström. Det blev i stället hos Georg Westinghouse som Tesla kom att vidareutveckla denna teknik, nu med ett trefassystem för transport av elenergi och för motordrift. Detta slog snart igenom med full kraft, och Tesla kunde senare grunda ett eget forskningslaboratorium. Här kom han att senare pröva alltmer hisnande idéer, bl.a om trådlös överföring av elkraft på stora avstånd. SI-‐enheten för magnetisk flödestäthet, tesla, (T) är uppkallat efter
honom .