Lise Meitner

Lise Meitner 1878 – 1968 Hösten 1938 fann de tyska kemisterna Otto Hahn och Fritz Strassman att bestrålning av uran med långsamma neutroner ledde till något oförklarligt.

Utöver en förväntad radioaktiv isotop hade också bildats spår av ett annat grundämne, som senare befanns vara barium.

Ett par månader senare skrev Hahn till sin tidigare medarbetare kärnfysikern Lise Meitner och bad om hennes tolkning av experimentet. Hon hade samma år kommit till Sverige på flykt undan nazismen, och befann sig under julen i Kungälv tillsammans med sin systerson, fysikern Otto R. Frisch. Här fann de svaret: en kärnklyvning hade inträffat. Urankärnan hade sprängts och en stor energimängd hade frigjorts. Detta blev startpunkten för kapplöpningen att framställa en atombomb.

Lise Meitner var född i Wien i en judisk familj. Hon studerade fysik hos Ludwig Boltzmann i Wien och hos Max Planck i Berlin. Som kvinna hade hon i Berlin till en början inte fått vistas i samma laboratorium som sina manliga kollegor. Efter flykten från Tyskland fick hon arbete hos Manne Siegbahn vid Nobelinstitutet för fysik i Stockholm och invaldes även i Kungl. Vetenskapsakademien. Senare verkade hon vid KTH, där hon ofta deltog i seminarier tillsammans med forskare och teknologer.

Lise Meitner, som blev svensk medborgare 1949, flyttade 1960 till Cambridge i England. Där avled hon några dagar före sin 90-­‐årsdag Grundämne nr 109, meitnerium, är uppkallat efter henne.

Jan Hult november 1949