Ventilationsbrandskydd – strävar vi framåt eller bakåt? Den moderna byggnaden är ett komplext system som ska uppfylla såväl samhällets som individens krav. Omfattande infrastruktur för mediaförsörjning paras med krav på tillträdesskydd, energiförbrukning, miljöpåverkan, brandskydd med mera. I många fall är de behov som en byggnad förväntas kunna tillgodose svåra att kombinera och kompromisser är ofta en nödvändighet för att kunna möta de krav som samhället och individen ställer. Vad gäller brandskydd kräver samhället att en byggnad utförs så att de människor som vistas i den kan utrymma vid brand, att en brand inte sprids vidare till andra byggnader eller andra verksamheter inom byggnaden och att räddningstjänsten ges goda möjligheter att bekämpa en utbruten brand. En av grundförutsättningarna för att möta dessa krav är brandcellsindelning, det vill säga att byggnaden sektioneras så att en brand inte kan spridas okontrollerat inom byggnaden. En brandingenjör ställs dagligen inför problemet att kombinera denna grundförutsättning med den omfattande infrastruktur för mediaförsörjning som är nödvändig i en modern byggnad.
bindelser mellan olika delar av byggnaden. Att detta i praktiken innebär att den sektionering som av brandskyddstekniska skäl är nödvändig motverkas, och att detta måste beaktas vid utformning av ventilationssystemet är i sig inget nytt. Däremot ökar kunskapen om hur detta ska lösas på bästa sätt i takt med att kunskapen om de mekanismer som styr brandförloppet, och därmed människans förmåga att förutsäga detsamma, ökar.
Samhällets krav
De krav som samhället genom gällande bygglagstiftning ställer på ett ventilationssystem när det gäller att förhindra eller begränsa spridning av brand och brandgaser mellan brandceller har sedan Boverkets byggreglers (BBR) ikraftträdande varit i princip oförändrade. Kravnivån varierar mellan en nivå där brandgasspridning ska förhindras och en nivå där brandgasspridning ska avsevärt försvåras och är beroende av vilken verksamhet som bedrivs. Flera av de metoder som genom åren har använts för att uppnå dessa kravnivåer har med dagens kunskapsnivå visats ha ett mycket begränsat tillämpningsområde eller inte vara tillämpbara alls. Ett exempel på en metod som har använts tidigare är att tilluftsdonen placeras i eller strax över golvnivå i brandcellerna. Funktionsprincipen vid tillämpning av
denna metod är att brandgaslagret inte förväntas nå ner till tilluftsdonen och spridning av brandgaser till icke brandutsatt brandcell förhindras eller begränsas därmed. Det finns idag ett flertal metoder för att förhindra eller försvåra spridning av brandgaser mellan brandceller inom en byggnad. Ett exempel på en metod som är vanligt förekommande är att fläktarna är i fortsatt drift vid brand. Valet av vilken brandteknisk lösning beror på vilken typ av ventilationssystem som är aktuell och systemets komplexitet, från enkla frånluftssystem till till- och frånluftssystem med värmeåtervinning. Generellt är det enkla frånluftssystemet den systemtyp som lämpar sig bäst för fortsatt drift vid brand. Det är även möjligt, och även fördelaktigt, att utforma ett till- och frånluftssystem så att tilluftssystemet vid detekterad brand konverteras till frånluft. Andra alternativ till konvertering av ett FTX-system vid brand är att förse tilluftssystemet med backspjäll eller backströmningsskydd, som har utvecklats under de senaste tio åren just för detta ändamål, eller brandgasspjäll. Att ventilationsbrandskyddet är en mycket viktig del av en byggnads totala brandskydd har varit känt under en lång tid och det har under många år bedrivits forskning kring möjligheten att låta venti-
Artikelförfattare är Henrik Georgsson, Pierre Palmberg och Martin Borgström, Sweco Brand- och Riskteknik, Malmö. 26
Försöksuppställning vid provning av brandtekniskt klassade glaspartier.
FOTO: PILKINGTON FLOATGLAS AB
Ventilationssystemet är ett exempel på infrastruktur som rent fysiskt skapar för-
Bygg & teknik 6/11