2/16 Bygg & teknik

Bygg & teknik på Nordbygg 2016 Sveriges Äldsta Byggtidning

Renovering av flerbostadshus Nr 2 • 2016 Mars 108:e årgången

MÖT OSS PÅ : C02-45

Byggnadstätskikt

5-8 april 2016 Stockholmsmässan

SOPREMA tätskikt och isoleringslösningar SOPREMA TAKPAPP

VÄRMEISOLERING

•

Hög infästningsförmåga

•

Optimal vidhäftning mot underlaget

•

Lång livslängd

FLAG TAKDUK

Utmärkt termisk prestanda

ALSAN FLYTANDE TÄTSKIKT

•

Kostnadbesparing

•

Högt brandmotstånd

•

Estetisk

Scan with the Ubleam app, available on :

Soprema AB - Segeltorpsvägen 74 - 125 53 ÄLVSJÖ Tel: +46-(0)8-646 35 00 - Fax: +46-(0)8-646 35 50

•

Produkten bedömd i SundaHus Miljödata

info@soprema.se I www.soprema.se

•

Snabb och lätt applicering

•

Praktiskt och estetiskt ytskikt

•

CE & ETA märkning

TRĂ„FFA OSS I MONTER C08:49 NORDBYGG 5-8 APRIL

Med närproducerad cement bygger vi framtiden Med 135 ürs samlade kunskaper och erfarenheter är Cementa idag ett modernt hÜgteknologiskt fÜretag.

Vi satsar stora resurser pü att utveckla nya produkter och användningsomrüden. FÜlj oss i vür utveckling av framtidens material fÜr hüllbar samhällsbyggnad.

Läs mer pü www.cementa.se.

Cementa AB ingür i den internationella byggmaterialkoncernen Heidelberg#EMENT SOM HAR CIRKA MEDARBETARE I ÛER ŸN LŸNDER

Är prisvärt EPS är ett väl beprÜvat isoleringsmaterial som ger en god total� ekonomi. Materialet är energieffektivt, lätt och har lüng livslängd – egenskaper som tillsammans med ett fÜrdelaktigt pris ger en oÜverträffad totalekonomi.

Hemligheten ligger till stor del i luften. EPS bestür nämligen till 98 % av luft, med en tillsats av 2 % polystyren. En nästan magisk kombination som används allt mer vid süväl nybyggnation som renovering i golv, väggar och tak.

Läs mer och inspireras pü www.epsbygg.se

EPS Bygg

European Manufacturers of Expanded Polystyrene www.eumeps.org.

4

EPS Bygg är fÜreningen fÜr Nordens ledande llverkare av EPS fÜr isolering www.epsbygg.se

Bygg & teknik 2/16

ledare

I detta nummer • • • • • • • • • • • • • Hur påverkar arkitekturen material12 flöden över tid i bostadsrätter?

Lina Jonsdotter et al Uthållig stegvis renovering 17 Hans Lind et al Social hållbarhet med fokus på 20 bostadsrenovering – en antologi Kristina Mjörnell och Hans Lind Omfattning och karaktär av 23 renoveringar i bostadshus Liane Thuvander et al Risk- och möjlighetshantering i 31 fuktfågor – snack eller verkstad?

Peter Brander Skadeförebyggande processer och 34 teknik för rörinstallationer och våtrum för minskade vattenskador i byggnader Dennis Johansson Renovering av armerade murverks39 konstruktioner – lärdomar från fältstudier och laboratorieundersökning Miklós Molnár och Oskar Larsson Vård och energieffektivisering av 44 kyrkobyggnader – en stor utmaning Erica Bloom Omvandling av stadsdelar med högt 50 energibehov till framtidens smarta städer Jeanette Green Nordiska netto-nollenergihus 52 – en teknisk jämförelse Björn Berggren Naturlagarna gäller alltid för energi 57 och fuktmekanik – kan lågenergihus bli nästa riskfaktor för bygggbranschen Johnny Kellner ProLife – förstärkning av befintliga 61 stål- och samverkansbroar Victor Vestman Framtida byggarbetsplatsen med 64 3D-skrivare Brian Wernicke et al Belastningsskadorna i byggbranschen 70 kan förebyggas om alla deltar!

Ann-Cathrine Danielsson och Viveca Wiberg

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN. BOSTADSHUS I NORRA HAMMARBYHAMNEN, STOCKHOLM.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: MARCUS DAHLIN Annonser: ROLAND DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Sveavägen 116, 113 50 Stockholm Telefon: 08-408 861 00 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se Tryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalmar ISSN 0281-658X

Bygg & teknik 2/16

På mycket god väg Fortum Värme har nu driftsatt det nya biokraftvärmeverket i Värtan, i Stockholm. I början av februari proveldades den nya pannan för första gången med flis och efter ytterligare några dagar nådde den första ångan turbinen – och kraftvärmeverket var i drift.

Det nya biokraftvärmeverket, som enligt Fortum är ett viktigt steg i utvecklingen av en hållbar energiförsörjning i Stockholm och Europa, började byggas 2013 och uppges vara ett av de största i världen i sitt slag. Biokraftvärmeverket kommer årligen att förse cirka 190 000 lägenheter med värme under uppskattningsvis 50 års tid. Den förnybara el som kommer att produceras motsvarar solceller på 20 000 hustak. Kraftvärmeproduktionen kommer enligt Fortum att ha en avgörande roll i framtidens flexibla, förnybara, energisystem i Stockholm.

Anders Egelrud, vd för Fortum Värme, betonar att ju mer väderberoende kraftproduktion som kommer in i systemet, desto större efterfrågan på effekt vid kalla och vindstilla dagar blir det. Här menar han att kraftvärmen har en stor roll att spela

”Fortum Värme är på god väg mot hundra procent förnybart och återvunnet”

”

framöver eftersom den är flexibel och kan kalibrera hur mycket värme respektive el som ska produceras beroende på aktuell efterfrågan.

Stig Dahlin När biokraftvärmeverket, som kommer att kunna producechefredaktör ra 750 GWh el och 1 700 GWh värme per år, nu är i drift beräknas utsläppen minska lokalt i Stockholm med 126 000 ton, motsvarande vägtrafiken under en och en halv månad. Globalt väntas utsläppen av koldioxid minska med 650 000 ton då fossil kraftproduktion i Norden och Europa fasas ut.

Sedan årsskiftet har två fartyg lastade med flis – baserat på skogsavfall och rester från sågverksindustrin – ankommit Värtan och fliset ligger nu lagrat i bergrummet under biokraftvärmeverket. Nyligen anlände också det första tåget med flis. Alla tester av lossnings- och transportutrustningen uppges ha gått som planerat och nu är således ett av världens största biokraftvärmeverk i drift.

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 10 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

Numm er 2 • 2016 Mars Årgång 108

TS-kontrollerad fackpressupplaga 2014: 6 800 ex QR-kod

Medlem av

Helårsprenumeration 2016: 401 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 80 kronor

5

HÄR BYGGS DET:

6

”Gränslösa affärsprojekt” Bygg & teknik 2/16

Nätprodukter till takkonstruktion God ventilation • Undvik snö- och fuktproblem • Håll takrännan fri från löv NYHET!

Ventilation

Snö- och fågelstopp

Snöstoppsrör

Takrännenät

Med ett nät- och fågelstopp förhindrar du att fåglar och insekter tränger in under taket - och samtidigt bibehålls god ventilation!

Undvik fuktproblem samt förhindra yrsnö och insekter att ta sig in via luftspalten. Snöstoppsröret fås i Ø 22, 32, 42, 62, 70, 90 och 120 mm.

Håll takrännan ren med takrännenät - enkel montering!

Fås i 2-meters längder och passar alla takrännor.

Ring i dag!

018-108720

www.expo-net.se

ELIN HEDLUND VD, JM STOMBYGGNAD /INREDNING

NOR DBYGG, 5-8 APR I L 2016 Välkommen till årets viktigaste byggmöte. Hämta din fribiljett på nordbygg.se redan idag, använd kod nordbygg16.

Nordens största bygg- och fastighetsmässa.

Bygg & teknik 2/16

7

God tillväxt i byggbranschen Färska resultat från Industrifaktas konsultpanel indikerar att aktiviteten på byggmarknaden kan komma att öka med fyra till fem procent under de kommande två åren. I panelen, som intervjuas vid två tillfällen per år, ingår ett 60tal arkitekter och byggtekniska konsultföretag.

Konsultföretagen kommer tidigt in i byggprojekten och därför ger arbetsvolym och orderstock en tydlig fingervisning om hur husbyggnadsinvesteringarna kan komma att utvecklas den närmaste tiden. Arbetsvolymen hos konsultpanelen hade i januari ökat med knappt fem procent jämfört med för sex månader sedan. Orderstocken, som är en indikator på konsulternas uppdragsvolym i nuläget, visade i den senaste mätningen en ökning med drygt fyra procent. Arkitekter och byggtekniska konsulter var de sektorer som i den senaste mätningen visade mest positiv utveckling.

Hälsingegårdarna bevaras Sedan juni 2012 har Gävleborg ett världsarv – Hälsingegårdarna. Nu görs en satsning för att öka Högskolan i Gävles medverkan i utvecklingen av världsarvet. Genom medel från Region Gävleborg och Högskolan i Gävle ska en grupp vid Högskolan leda utveckling av och forskning om Hälsingegårdarna.

– För mig är Hälsingegårdarna en hjärtesak och jag ser det som ett privilegium att få göra en insats för vårt världsarv, säger Åsa Morberg, biträdande projektledare.

Det handlar om att forskningsbasera kunskaperna kring Hälsingegårdarna/världsarvet genom att till exempel samarbeta med andra lärosäten kring forskning och utbildning. Även andra intressenter, som gårdsägare, Region Gävleborg, Länsstyrelsen och museer,

Arkiv Gävleborg samt Gävle Konstcentrum ska knytas samman kring Hälsingegårdarna.

Man vill också skapa ett större intresse för Hälsingegårdarna genom att uppmuntra studenter vid Högskolan att använda världsarvet i sina självständiga arbeten. På Högskolan i Gävle planeras interna och externa tvärvetenskapliga seminarier och en ”Hälsingegårdshörna” ska inrättas i biblioteket.

I nuläget består gruppen av två representanter från varje akademi och avdelningen för kommunikation och strategiska relationer.

Detta för att möjliggöra forskning ur olika perspektiv och att i framtiden genomföra tvärvetenskapliga projekt.

– Väldigt viktigt att vi på detta sätt säkrar Högskolans medverkan i att förädla och skapa mervärden för Hälsingegårdarna/världsarvet, säger Jan Akander, projektledare.

Akut behov av nya och upprustade skolbyggnader Kommunerna är dåliga på att planera för nya skolor i samband med bostadsbyggande. Samtidigt är många skolor i stort behov av upprustning. Fuktproblem är vanligt förekommande till följd av dåliga materialval och bristande underhåll. Konsekvensen för många elever är en oacceptabel arbetsmiljö. Det visar en undersökning från byggmaterialtillverkaren Cembrit som har låtit intervjua 100 arkitekter.

– Problemet lär inte bli mindre med tanke på det ökade antal flyktingbarn som nu kommer till Sverige, kommenterar Anna Ranow, kommunikationsansvarig på Cembrit.

I bostadskrisens spår finns sedan flera år även en stor brist på skolor. En av orsakerna till skolbristen är enligt uppgift således att kommunerna är dåliga på att planera för skolor i samband med bostadsbyggande. 66 procent av de intervjuade arkitekterna i undersökning-

Hälsingegård – ett världsarv i Gävleborg att bevaras.

8

en instämmer helt eller delvis i detta. Ännu fler menar att många skolor i Sverige är i stort behov av upprustning (72 procent) och att många elever har en oacceptabel arbetsmiljö (67 procent). Skolarkitekturens betydelse för inlärningen anses vara en förbisedd fråga i Sverige (69 procent) och i en jämförelse mellan länderna i Norden får Danmark överlägset betyg bäst på skolarkitektur.

Sex av tio arkitekter håller helt eller delvis med om att många skolor drabbas av fuktproblem på grund av felaktiga materialval. Lika många håller med om att det beror på bristande underhåll.

– Undersökningen visar att vi inte bara har en akut bostadskris utan även en akut skolbyggnadskris. Redan innan flyktingsituationen hade vi problem, nu blir det med största sannolikhet värre och det är eleverna som får betala priset, säger Anna Ranow.

Drygt 46 000 barn i skolåldern hade enligt Migrationsverket sökt asyl i Sverige fram till och med november 2015.

Malmslättsvägen utvecklas från infart till stadsdel Nu startar Linköpings kommun planeringen av en ny del av staden längs med Malmslättsvägen, väster om Vallarondellen. Universitetsområdet, Ryd och innerstaden ska knytas samman med fler bostäder, arbets- och mötesplatser. Förhoppningen är att resultatet blir en starkare integrering av studentliv, forskning och näringsliv i innerstaden, vilket enligt uppgift kommer att stärka Linköping som kunskapsstad. Det stora utvecklingsarbetet syftar också till att skapa en ny mindre korsning än Vallarondellen som ny entré in till Linköping.

– Linköping är en stor och populär studentstad. Det här kommer att hjälpa oss att göra miljöerna kring universitetet och Ryd ännu mer spännande och kreativa. En tydligare koppling mellan universitetsområdet, Ryd och innerstaden kommer berika vår innerstad och förhoppningsvis leda till att fler studenter vill och kan stanna i Linköping efter sina studier, säger Elias Aguirre (S), kommunalråd med ansvar för samhällsbyggnad.

Den nya delen av staden uppges innebära ett stort tillskott av bostäder och är därför ett viktigt steg mot minskad bostadsbrist – uppskattningsvis 1 500 bostäder med närhet till kollektivtrafik, cykelkommunikationer och vackra naturområden runt knuten. Läget kommer också att upplevas mer centralt än idag då Malmslättsvägen utvecklas till ett stråk med stadsbebyggelse.

Planeringen syftar till att göra om Malmslättsvägen från infartsled till en gata omgärdad av stadskvarter, vilket innebär stora förändringar för Vallarondellen.

– Vallarondellen är en av Sveriges största rondeller och har spelat ut sin roll i Linköpingstrafiken. Det är dags att Linköping får en ny välkomnande entré från väster och då behöver Vallarondellen göra plats för en modernare lösning, säger Elias Aguirre.

Bygg & teknik 2/16

byggnytt

Partille Port – en ny stadsdel Fram till 2021 kommer Peab Bostad att utveckla cirka 800 lägenheter i Partille Port – en ny stadsdel i anslutning till Partille Arena.

– Den som bosätter sig i Partille Port får nära till allt. Från kultur och sport till handel och natur. Och kanske det viktigaste av allt, bara 15 minuter till centrala Göteborg med en väl utbyggd kollektivtrafik, konstaterar PehrOlof Olofsson, regionchef för Peab Bostad i Göteborg.

Byggandet av nya lägenheter i Partille har varit förhållandevis låg de senaste tio åren, med knappt ett hundratal nyproducerade lägenheter. Under senare år har takten ökat något. Med utbudet från Partille Port skruvas takten upp rejält och ligger också i linje med det förväntade behovet i regionen.

Peab Bostads 800 lägenheter motsvarar en betydande del av all planerad nyproduktion i Partille de närmaste fem till tio åren. Sammanlagt är det fyra bostadskvarter som kommer att byggas och först ut är drygt 200 lägenheter. Det blir enligt uppgift moderna bostadsrätter i varierande storlek med ”gröna” innergårdar som naturliga samlingsplatser. Husens bottenvåningar kommer innehålla butikslokaler. Höjden planeras bli sex till åtta våningar. Redan efter sommaren påbörjas försäljningen och beräknad inflyttning sker under andra kvartalet 2018.

– Vi är övertygade om att kommande bostadsrättsköpare uppskattar närheten till handelsplatsen Allum. Att Partille Arena ingår i stadsdelen, närheten till Kulturum samt gångavstånd till vård, omsorg och utbildning är andra delar som gör området attraktivt. Här får du ”hela livet runt hörnet”, säger Pehr-Olof Olofsson.

Förbereder station för ny tunnelbanelinje i Köpenhamn Sweco anlitas av Danske Statsbaner (DSB) för projektering samt bygg- och projekteringsledning när tågstationen Østerport i Köpenhamn ska renoveras. Resultatet blir enligt uppgift en modern knutpunkt som kopplar ihop befintliga tåglinjer med stadens nya tunnelbanelinje Cityringen. Värdet på uppdraget uppges vara cirka 21 miljoner kronor.

– I det här uppdraget bidrar Sweco till att knyta ihop Köpenhamns kollektivtrafik och skapa en enklare vardag för stadens pendlare.

Vår långa erfarenhet av att renovera äldre stationer gör det möjligt för oss att tillgodose DSB:s behov av en renovering som orsakar så få störningar för resenärerna som möjligt, säger John Chubb, vd för Sweco Danmark.

Den över hundra år gamla Østerport är en av de mest trafikerade järnvägsstationerna i Köpenhamn. Nu ska den renoveras och förberedas för att den nya tunnelbanelinjen Cityringen ska kunna anslutas. Samtidigt ska stationen hålla öppet som vanligt.

Bygg & teknik 2/16

I uppdraget anlitas Sweco för projektering samt bygg- och projekteringsledning. Projektgruppen uppges ha bred kompetens och består av experter inom alltifrån arkitektur och belysning till järnvägssäkerhet och arbetsmiljö.

Uppdraget startar omgående och pågår till början av 2019, då den nya tunnelbanestationen ska tas i drift.

Växjös nya gröna kvarter form Skanska och Humana har tecknat ett femtonårigt hyresavtal för ett nytt omsorgsboende med 72 lägenheter i kvarteret Skärvet i Växjö.

Boendet med mycket god miljöprestanda uppges bli starten för utvecklingen av den nya ekologiska och socialt hållbara stadsdelen Bäckaslöv.

Kvarteret Skärvet ligger mellan centrum och Norra Bergundasjön. Här ska Skanska utveckla en stadsdel med drygt 200 bostäder i blandade upplåtelseformer.

Vård- och omsorgsboendet som Skanska ska bygga är den första etappen i det nya området. Byggnaden blir fyra våningar hög och har takterrass med växthus, solceller och sedumbeläggning. Huset ska enligt uppgift klara Skanskas tuffaste miljökriterier, vilket bland annat innebär att det ska generera lika mycket förnybar energi från solceller som det förbrukar under ett år. Ambitionen är att allt byggavfall ska återvinnas, samt att alla material ska vara bra miljöval och fria från farliga ämnen.

– Det känns oerhört inspirerande att tillsammans med Humana utveckla vårt grönaste äldreboende hittills. Jag är övertygad om att kvarteret Skärvet stakar ut vägen för hur framtida vårdboenden kommer utformas. Projektet blir också startskottet för utvecklingen av ytterligare cirka 150 lägenheter i området, säger Freddie Bergkvist, affärsutvecklare, Skanska Sverige AB. Byggnaderna i det nya kvarteret kommer att miljöcertifieras och omges av grönytor för att skapa attraktiva mötesplatser. Ambitionen är att vård- och omsorgsboendet ska certifieras

enligt miljöcertifieringssystemet LEED, på högsta nivån, Platinum.

Byggstarten beräknas till i mars i år och avsikten är att huset ska stå klart sommaren 2017.

Vinner uppdrag i Indien och Saudiarabien Teknikkonsultkoncernen Projektengagemang har vunnit två stora internationella uppdrag.

Uppdragen innefattar konstruktion av ett industriellt vattenreningsverk i Saudiarabien samt ett värmekraftverk i Indien och arbetet beräknas pågå under hela 2016.

Projektengagemang har sedan starten år 2006 fokuserat på att erbjuda konsulttjänster inom samhällsbyggnad och industri. I Indien ligger företagets kontor på östkusten, i staden Chennai. På plats arbetar cirka 40 anställda med multidisciplinära tjänster inom projektledning, maskinkonstruktion, beräkning, energi, infrastruktur och rörledning.

Uppdragsgivaren för det industriella vattenreningsverket är Suido Kiko Middle East (SKME), ett verkstads- och anläggningsföretag baserat i Jeddah, Saudiarabien. Företaget är specialiserat på att tillhandahålla lösningar inom vattenrening. Värmekraftverket uppförs i New Delhi och omfattar två enheter på 660 MW vardera där Projektengagemangs kund är Alstom Bharat Forge. Totalt kommer de båda projekten att innebära en volym för Projektengagemang motsvarande cirka 40 000 arbetstimmar.

– Det är både hedrande och spännande att vi fått förtroendet att vara med och arbeta med dessa två viktiga projekt. De nya avtalen är bevis på att vi konkurrerar på den internationella marknaden inom alla våra affärsområden, säger Per-Arne Gustavsson, vd Projektengagemang.

www.byggteknikforlaget.se

Kvarteret Skärvet i Växjö kommer att miljöcertifieras och omges av grönytor.

9

Dörr med 3D-effekt

Efterfrågan på nya mönster, mer färg och spännande strukturer i inredningssammanhang uppges vara stor. Dörren är inte längre något som bara separerar två rum från varandra. En väl vald dörr lyfter inredningen, likaväl som en sliten och tråkig dörr drar ner känslan.

Nyheten Charisma från Swedoor uppges vara en dörr som både ser ut och känns annorlunda jämfört med andra dörrar. Förklaringen till detta är 3D-mönstret som har pressats in i ytan och ger en helt annan struktur än vad man exempelvis får när man fräser spår i dörrar.

Charisma finns i tre olika utföranden: en stram grafisk yta, en lite mer organiskt böljande samt en dörr där ytan har fyllts med romber. Det går även att få dörren med glas, antingen på övre halvan av dörren eller på hela dörren.

När det kommer till kulörer är möjligheterna enligt uppgift näst intill obegränsade, dörren går att få i nästan alla färger. Den finns även i olika storlekar och ett brett utbud av tillbehör som exempelvis dolda gångjärn och SmartClose som innebär mjuk stängning.

Tack vare den hårda ytan är mönstret i dörren lätt att hålla rent. Det enda som behövs är en torr eller fuktig trasa att torka av den med.

Dörren uppges också vara ett miljövänligt alternativ som är godkänd att användas i Svanenmärkta projekt.

Lätt på foten

Skyddsskor ska precis som det låter skydda fötterna mot de risker som de dagligen utsätts för. Det är dock mer regel än undantag att arbetsskor med skydd uppfattas som tunga och otympliga. Blåkläder vill med sin nya skokollektion bevisa att det är fullt möjligt att ta fram en sko som är lätt och flexibel utan att man tummar på den nödvändiga säkerheten.

10

– Vi ville utmana oss själva och uppfattningen att en klassisk skyddssko måste vara tung och klumpig. Med facit i hand har vi lyckats kombinera skydd, lättviktskänsla, komfort och flexibilitet på ett fantastiskt sätt.

Vi är stolta över resultatet och vet att detta är rätt väg att gå, säger Johan Sundquist, produktchef hos Blåkläder.

Alla företagets skyddsskor uppges vara utvecklade med noga utvalda material så att fötterna alltid är skyddade på bästa möjliga sätt.

Hela kollektionen finns hos utvalda återförsäljare nu under våren 2016.

Överlägsen prestanda

Prestanda som enligt uppgift är helt överlägsen jämfört med tidigare batteridrivna modeller. Det är resultatet när DeWalt nu lanserar sin första batteridrivna kap- och gersåg i XRsortimentet, ett sortiment som uppges stå för högsta kvalitet.

Kap- och gersågen erbjuder samma noggranna och jämna precisionssågningar som motsvarande produkter med sladd. Detta tack vare företagets unika XPS-såglinjesystem, en teknik som lyser upp arbetsytan med LEDljus. Skuggan från sågklingan visar såglinjen, som därmed uppges bli exakt – varje gång.

Sågen, DCS365 18 V XR, är enligt uppgift det minsta verktyget i sitt slag, den är mycket kompakt och väger bara 11,5 kilo. Sågen uppges uppfylla många hantverkares krav som en portabel, behändig proffsmaskin som ska vara effektiv och tåla tuffa miljöer, men ändå vara lätt att ta med sig och flytta mellan olika arbetsplatser. Aluminiumbordet, anslaget och sidohandtagen är även de konstruerade för att ge maximal stabilitet och de dubbla anhållen ger maximalt stöd vid sågning i stora skivstycken.

Det gör den nya sågen idealisk för till exempel snickare, inredningssnickare och andra som jobbar med finish- och precisionsarbeten.

En stor fördel är också att den nya sågen ger samma kraftfulla känsla som om du använde ett nätanslutet verktyg. Skärkapaciteten är stor, 250 mm x 50 mm och bladets rotationsfrekvens på hela 3 750 varv per minut innebär att du kan göra upp till 150 kap per laddning (med ett lithium-ion 4,0 Ah batteri) i 45 x 90 mm trä. Det uppges vara tillräckligt

för att räcka en hel arbetsdag med maximal produktivitet. Ett nytt geringssystem gör det också lätt att snabbt ställa in fasta geringsvinklar åt både höger och vänster 0°, 15°, 22,5°, 30° och 45°.

Självklart finns också inbyggd dammpåse och anslutning för dammutsugningssystemet Airlock för att skydda både användaren och maskinen från dammpartiklar.

Spackla utan grundmålning Ardex R 4 Rapid är ett snabbt finspackel för golv, väggar och tak. För reparationer och finspackling av håligheter och ojämnheter i underlaget före målning eller mattläggning i till exempel bostäder. Är även enligt uppgift utmärkt till utspackling av kanter.

Fördelen med det nya spacklet uppges vara att man kan spackla direkt på snickerier utan grundmålning. Man kan även göra snabba lagningar av håligheter och ojämnheter på upp till 10 mm. Produkten uppges härda snabbt och binda allt blandningsvatten. Den kommer inte att spricka eller sjunka. Ytan är vid 20 °C målnings och beläggningsbar efter 45 till 60 minuter beroende på underlag.

Produkten kan enligt uppgift användas på nästan alla underlag utan primer, på epoxi måste dock ytan alltid primas. Underlaget ska vara torrt, fast och bärkraftigt samt fritt från damm, smuts och andra skiljemedel eller föroreningar som kan förhindra vidhäftning.

Lösa och porösa delar av underlaget ska alltid avlägsnas. Spacklet kan inte användas utomhus eller i ständigt fuktbelastade utrymmen.

Undvik alltför snabb uttorkning som kan uppstå som en följd av till exempel drag, solbestrålning eller användning av byggtork.

Revolutionerande programvara för byggkalkylering

Under Nordbygg 2016 lanserar Cadcom en ny fristående programvara för byggkalkylering.

CubiCost TAS uppges vara ett revolutionerande verktyg som ökar effektiviteten på Bygg & teknik 2/16

produktnytt mängd- och kostnadsberäkningar i byggprojekt med upp till 80 procent, allt enligt företagets pilottester. Detta i motsats till tidskrävande areaverktyg och metoder som Excel eller att göra beräkningar för hand. TAS är ett kraftigt verktyg då det innehåller CAD och kalkyl i samma program. TAS är den enda programvara som möjliggör redigering av BIM-modeller och stödjer direkt import av IFC, DWG och PDF-ritningar.

Mängd- och kostnadsberäkningar som är korrekta, i tid och transparenta är mycket viktiga för att byggprojekt ska lyckas. Men byggkalkylering är en komplex process som ofta vilar på olika inmatningar i både 2D och 3D, flera olika kostnadsbibliotek och ett antal verktyg för kalkylering och mängdberäkning.

Som tur är leder TAS till att denna onödiga komplexitet snart är ett minne blott. CubiCost är samlingsnamnet för bland annat TAS och en rad andra programvaror för kalkylatorer.

TAS är det senaste inom tidsbesparande mängdberäknande BIM-programvaror (Building Information Modeling). Det är ett kraftigt verktyg som kombinerar de bästa kalkylerings- och mängdberäkningslösningarna som minimerar beräkningsfel och maximerar lönsamheten.

Fjärravläsning av porvattentryck

Porvattentrycket är en viktig informationskälla, inte minst när det gäller att förutse sättningsskador i samband med tunnelbyggen och vid bedömning av skredrisker. PVT-mätare från Ingenjörsfirman Geotech AB i Göteborg pressas ner till önskat djup i marken där de mäter vattentrycket.

I samband med Grundläggningsdagen 2016 presenterar företaget sin nya PVT Gateway för fjärravläsning av porvattentryck. Upp till åtta PVT-mätare kan kopplas till samma gateway, som dessutom har en inbyggd givare för automatisk kompensering för variationer i det omgivande lufttrycket. Enheten kommunicerar med en centralt placerad server via mobiltelefonnätet. Handläggaren kan när som helst logBygg & teknik 2/16

ga in till företagets molntjänst för att hämta mätdata, ändra larmgränser och justera inställningar. Den tydliga grafiken ger enligt uppgift en åskådlig bild av tryckförändringarna över tid.

Larm skickas automatiskt som SMS eller email till valfri mottagare. Företaget hävdar att investeringen i en gateway snabbt blir lönsam genom tidsbesparing och minskade resekostnader. Samtidigt ges möjlighet till tätare mätintervall och kortare ledtider än för traditionella metoder.

Ytterdörr med flätat utseende

Radion uppges vara användarvänlig med många funktioner och bra ljud genom två högtalare med 7 W ljudeffekt och integrerad basreflex. Tack vare sin robusta, men ändå lätt transportabla konstruktion med skyddsbygel och gummiskydd som skyddar vid fall och stötar, är den passande för tuffa arbetsmiljöer.

IPX4 klass som ger skydd mot vattenstänk och cirka fem minuter i regn, passar radion för att användas på byggarbetsplatsen. Via Bluetooth kan en enhet parkopplas med radion. Möjlighet att koppla till laddare för mobiltelefon och externa enheter via USB och i förvaringspanelen kan telefon eller mediaspelare förvaras bakom en skyddande lucka i plast. LCD-displayen med bakgrundsbelysning och klocka med alarmfunktion, drivs av de medföljande AAbatterierna.

Den nya radion drivs av antingen kompatibla Hitachi Li-ion-batterier med slideinfästning och voltstyrka 14,4 till 18 V (medföljer ej) eller medföljande AC strömadapter.

Modern variant av ett klassiskt mönster Samarbetet mellan Ekstrands i Osby och White arkitekter har resulterat i ännu en ny ytterdörrmodell – Braid 180. Det är en nyskapande dörrdesign med ett unikt flätat utseende. Modellen är gjord i massiv ek, en exklusiv ytterdörr som uppges passa både klassisk och modern minimalistisk arkitektur.

U-värde och prestanda är samma som för alla företagets ytterdörrar, det vill säga prestanda i passivhusklass, från 0,77 W/(m²K) för ytterdörrar i massivträ.

– Tanken med Braid var att skapa en dörr som ger ett mjukt och välkomnande intryck vid entrén. Inspirationen kommer från näverkont och genom klossarnas välvda form och träets fiberriktning skapas intrycket av att träet flätats samman. Dörrens tydliga karaktär och formspråk blir ett fint smycke och passar väl in i dagens ofta stilrena arkitektur, säger Andreas Sture, White arkitekter.

Robust radio med bluetooth UR 18DSDL heter ytterligare ett tillskott i Hitachis breda radiosortiment i 18V-serien.

Nya Chevron Collection från Kährs i Nybro är en modern variant av ett klassiskt mönster.

Den geniala konstruktionen av ”färdiga” brädor i fiskbensmönster ska nu göra det enklare att med hjälp av golvet skapa en exklusiv interiör.

Det nya golvet finns i fyra färger: en varmvit, en unik grå färg med ett väderpinat utseende, en klassisk brun och en lyxig mörkbrun. Brädorna är lätt borstade, vilket lyfter fram träådringen och tillsammans med det djup som skapas med den oljade ytan uppstår ett dynamisk och levande utseende. Konstruktionen med fasade kanter, i kombination med naturliga färgnyanser och borstad yta, skapar ett iögonfallande golv.

Brädorna är 305 mm breda och 1 848 mm långa. I kollektionen finns också frisbrädor i samma fyra nyanser vilket öppnar upp för eleganta installationer där de olika typerna av brädor skapar mönster och inramning.

11

Arkitektur och materialflöden i bostäder:

Hur påverkar arkitekturen materialflöden över tid i bostadsrätter?

Hur mycket byggs om i en lägenhet över tid och varför? Finns det något samband mellan ombyggnader och den arkitektoniska utformningen av bostaden? Vilken miljöpåverkan har dessa inre ombyggnader?

Detta är utgångspunkterna för en studie i ett samarbete mellan Chalmers Arkitektur, Tengbom arkitekter, Bengt Dahlgrens och HSB Living Lab med stöd från Energimyndigheten och IQ Samhällsbyggnadsprogram E2B2. Syftet med förstudien är att ta fram empirisk kunskap om inre renoveringar och ombyggnader. Ett särskilt fokus ligger på att studera kopplingen mellan resursintensiva ombyggnader och bostäders arkitektoniska utformning. Det långsiktiga målet med forskningen är att ta fram strategier för utformandet av bostäder som kan minska miljöpåverkan från bostäder i flerfamiljshus i bruksfasen. Projektet syftar även till att bidra med kunskap till framtida bedömningar av miljöoch klimatpåverkan från flerfamiljshus.

Byggnadsbestånd i förändring Vårt byggnadsbestånd befinner sig i ständig förändring, drivet av teknisk förslitning, ekonomisk livslängd men också ny användning och funktionella krav, Brand (1994). Samspelet mellan byggnader, byggnadsmaterial och komponenters livslängd är komplicerat och tidigare forskning har visat att ombyggnad inte alltid drivs av rationella beslut och kunskap om teknik och utverkad funktion, Bradley & Kohler (2007). Ombyggnad kommer att påverkas av användarens preferenser, ekonomi, estetiska och känslomässiga motiv liksom samhälleliga och mediala trender.

Det saknas idag kunskap om materialflöden som drivs av ombyggnad och renovering och vilken klimat- eller miljöpåverArtikelförfattare är Lina Jonsdotter, Paula Femenías, Cecilia Holmström, Liane Thuvander och Madeleine Larsson, Institutionen för arkitektur, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

12

kan dessa ger upphov till. En nyligen publicerad rapport från IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin) och Sveriges Byggindustrier (2014) visar att i ett flerbostadshus av betong står byggskedet för 50 procent av klimatpåverkan och driftsfasen för 50 procent beräknat för 50 år. Resultatet visar på ett skifte för nya alltmer energieffektiva byggnader, där den inbyggda miljöpåverkan i materialen har större påverkan än tidigare. Studien tar inte hänsyn till inre materialflöden då det saknas kunskap om dessa. Samtidigt finns det tecken på en ökning av antalet inre ombyggnader.

Ett exempel är att grovavfallet i Göteborg ökade med fem procent under 2013, enligt tidningen Kretslopp, Göteborgs Stad (2014). Det är det högsta noterade värdet sedan toppen under högkonjunkturen 2007. Enligt tidningen kan heminredningstrenden, ROT-avdraget samt den viktbaserade taxan på hushållsavfall, bidra till att hushållen sorterar ut mer grovavfall.

Studier av fem bostadsrättsföreningar i Göteborg och Stockholm Vår studie fokuserar på bostadsrättsinnehavare och vi har samarbetat med fem HSB-föreningar, fyra i Göteborg och en i Stockholm byggda under 2000-talet, se tabell 1. Valet av föreningar gjordes, dels för att öka utsikterna om att finna tillgänglig data, dels för att studera fall av samtida bostadsproduktion. Alla studerade föreningar ligger centralt i vattennära lägen.

Ett större antal bostadsrättsföreningar kontaktades och fem valdes ut för studien.

Inledningsvis gjordes intervjuer med en förvaltare från HSB och med representanter ur två av bostadsrättsföreningarnas styrelser, för att få en första inblick i vad de kände till om renovringar och ombyggnader i de studerade byggnaderna. Styrelserna kände till att garderober flyttas om eller försetts med skjutdörrar, att balkonger glasats in och att köksöar byggs till.

Under september till november 2015 skickades enkäter ut till samtliga 462 hushåll i de fem föreningarna. Enkäten innehöll 64 antal ja/nej frågor om renoveringsåtgärder och ombyggnader i lägenhetens olika rum, förråd och balkong. Vid frågorna fanns möjlighet att lämna fri-

textsvar. Enkäten avslutades också med frågor om vad som mest och minst uppskattats med lägenheten. Till varje enkät bifogades en ritning på varje lägenhets specifika planlösning taget från bofaktablad, det vill säga så som lägenheten ska ha sett ut när den såldes. Deltagaren ombads rita in sina genomförda ändringar.

Totalt inkom 315 enkäter vilket motsvarar en svarsfrekvens på 68 procent för samtliga föreningar, där den högsta svarsfrekvensen låg på 84 procent och den lägsta på 51 procent. Eftersom det faktiska antalet inkomna enkäter spänner mellan 28 stycken för den förening med lägst antal svar och 89 stycken för den med flest antal svar får vissa föreningar större genomslag i den sammantagna analysen.

Medelåldern på de svarande är relativt hög. Det vanligast förekommande hushållet är två vuxna, 54 år gamla och bara 18 procent har angett att det bor barn i lägenheten. I några enstaka fall har en tredje vuxen bott i hushållet. I Stockholm har andelen svarande barnfamiljer varit högre, och genomsnittsåldern bland de vuxna är 50 år. I majoriteten av de svarande hushållen har någon eller båda boende universitets- eller högskoleutbildning.

Vilka renoveringsåtgärder är vanligast?

En typ av åtgärder handlar om att byta material eller komponenter, se tabell 2. Föga förvånande toppar ommålning eller tapetsering listan, med motiveringar som slitet/behov av uppfräschning eller att utseendet inte föll den nya ägaren i smaken.

Anmärkningsvärt är att många har angett att de gjort förändringar på grund av att dålig kvalitet på originalmaterial och för tidigt slitage, såväl när det gäller vitvaror, badrumsporslin, köksinredning och ytskikt, till exempel parkettgolv. Vanligt är också ändring av badkar till duschvägg och installation av större tvättställ/kommoder. I flera fall i Göteborgsföreningen har äldre personer bytt till en lägre placerad toalettstol. I minst 26 procent av hushållen har man ändrat inredning i kök (lagt till, tagit bort eller bytt ut snickerier eller fast inredning). För Stockholmsföreningen är samma siffra 46 procent och vi tror att här Bygg & teknik 2/16

Tabell 1: Uppgifter om bostadsrättsföreningarna.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Bakgrund om de studerade föreningarna ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– BRF 1, Sthlm BRF 2, GBG BRF 3, GBG BRF 4, GBG BRF 5, GBG ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Byggår 2001 2002 2004 2006 2008 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Antal 110 95 70 135 55 lägenheter ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Svarsfrekvens 63 % 84 % 70 % 46 % 51 % enkät ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Omflyttningar 7% 6% 9% 11 % 12 % per år* ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hustyp 2 punkthus + 2 punkthus + 1 lamellhus + 5 punkthus 1 punkthus 1 kvartershus 2 kvartershus 1 punkthus (inkl. handel) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Våningar upp till 6 4 7 7 9 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Lägenhets1 rok (-) 1 rok (2) 1 rok (9) 1 rok (13) 1 rok (-) fördelning 1,5 rok (1) 1,5 rok (-) 1,5 rok (-) 1,5 rok (19) 1,5 rok (-) 2 rok (37) 2 rok (18) 2 rok (21) 2 rok (45) 2 rok (26) 3 rok (50) 3 rok (32) 3 rok (40) 3 rok (45) 3 rok (28) 4 rok (17) 4 rok (32) 4 rok (-) 4 rok (13) 4 rok (1) 5 rok (5) 5 rok (8) 6 rok (1) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Storlekar 48,5 – 163,5 m² 44 – 148,5 m² 33 – 93 m² 40 – 107 m² 56,8 – 136,6 m² ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Typ av Stora rymliga Stor variation Väldigt öppna Väldigt öppna Planlösningar är lägenheter lägenheter som av lägenheter. planlösningar planlösningar ritade för möjliggör Ritat för med skåp som med skåp som flexibilitet. uppdelning i flera flexibilitet, avgränsar rum avgränsar rum Innan byggnad mindre rum. möjlighet att mellan kök och mellan kök och kunde köparen Generellt samma avgränsa ett vardagsrum. vardagsrum. välja att stänga av köksutförande extra rum i Lite ytsnålare Lite ytsnålare kök och avgränsa oavsett storlek vardagsrum. lägenheter. lägenheter. extra rum. på lägenhet.

Möjlighet att göra ett stängt kök. Ofta flera balkonger per lägenhet.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Yttre underhåll EIFS. Läckage EIFS med Tegel och skivor Tegel och skivor Tjockputs med från tak och vattenskador. i fasad. Inga i fasad. Inga mindre problem. terrasser. Två Fasaden ändrad. reparationer reparationer tak och några hittills. hittills. terrasser ändrade.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– *Omflyttningsdatan omfattar överlåtelser mellan olika ägare, arv, gåvor och bodelningar vilket ger ett något högre värde än om endast överlåtelser mellan olika ägare beräknas.

finns ett stort mörkertal. Eftersom föreningarna i studien inte är mer än åtta till 15 år gamla och medellivslängden enligt Willis Insurance Pool (2015) är tio år för vitvaror, 30 år för badrumsporslin och köksinredning samt 40 år för parkettgolv så är detta uppseendeväckande.

I en del fall har direkta byggfel lett till ombyggnad av till exempel golv, ventilation och byte av fläktkåpa. I andra fall har byggfel lett till irritation men inte ombyggnad, så som felmonterade fönster och radiatorer.

Renovering kopplad till arkitektur En annan typ av ändringar kan härledas till planlösningen och lägenhetens funktion. I vår analys utkristalliserade sig ett antal teBygg & teknik 2/16

Tabell 2: De tio vanligaste renoverings- och ombyggnadsåtgärderna och andel som svarat Ja, det vill säga att de utfört åtgärderna, eller Nej (vilket också inkluderar att de inte krystta i varken Ja eller Nej).

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Åtgärd Rum Antal Andel svar Ja Ja/Nej ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 Målat/tapetserat om Sovrum 162/142 53 % 2 Målat/tapetserat/kaklat om Vardagsrum och kök 148/159 48 % 3 Målat/tapetserat om Hall/entré 142/166 46 % 4 Bytt golvskikt Balkong 125/179 41 % 5 Bytt vitvaror Vardagsrum och kök 115/187 38 % 6 Bytt till dimmer (ospecificerat) 95/208 31 % 7 Glasat in balkong Balkong/terrass/uteplats 84/225 27 % 8 Lagt till fast inredning Badrum/tvättstuga/WC 82/222 27 % 9 Lagt till garderober Sovrum 79/220 26 % 10 Ändrat fast inredning Kök 76/303 25 % 13

FOTO: MADELEINE LARSSON

Bild 1: Kategorisering pågår. En av föreningarna hade 95 lägenheter och hela 49 olika planlösningar. man, beskrivna nedan. När det gäller planlösningsförändringar är det framförallt köksutformningen, antalet sovrum och kommunikationsytorna som berörs. Generellt ser vi ett behov av mer förvaring, vilket i många fall lett till ombyggnad och/eller tillägg av garderober, men också ett behov av fler sovrum. I andra fall har vad de boende uppfattat som en dålig planlösning gett upphov till ombyggnad. Det gäller till exempel svårmöblerade lägenheter, lägenheter där kök och vardagsrum skilts av med ett antal garderober eller högskåp som man vill ta bort, samt trånga och opraktiska Ukök. Onödiga kommunikationsytor är också en vanlig orsak till ombyggnader, men det finns också många svarande som klagar på oanvändbara passager i lägenheten men där de inte ser någon möjlighet att bygga om och förbättra.

Intressant att notera är att en ombyggnad kan leda till fler. I en av föreningarna finns uppstolpade golv och där går de icke bärande väggarna hela vägen ned till betongbjälklaget, vilket medför att hela golven måste läggas om när väggar flyttas. I en annan förening har golvet varit tvunget att bytas vid flytt av garderober/skåp då golv inte lagts under förvaringsenheterna från början.

Skapa fler rum Ett av de mest framträdande resultaten av studien är den stora 14

skillnaden i renoveringsmängd mellan de fyra föreningarna i Göteborg och den i Stockholm. Stockholmsföreningen dominerar bland de tio lägenheter som rankas som mest renoverade och många renoveringar handlar om ändrad planlösning. I Stockholmsföreningen har lägenheten ofta byggts om för att skapa fler rum.

Sammantaget har hela 34 procent av de som svarat från Stockholmsföreningen byggt om för att få ett eller flera extra rum. Området byggdes med tanken att äldre medelålders par skulle flytta in men här bor nu många barnfamiljer. Stockholmsföreningen är den äldsta i studien och lägenheterna har rymliga ytor med två rum och kök på upp till 83 kvadratmeter. De väl tilltagna vardagsrummen har ofta delats av till ett eller två extra sovrum. Flera av de svarande har uppskattat möjligheterna att kunna bygga om de rymliga lägenheterna efter sina behov.

I Göteborg har endast ett fåtal svarande skapat fler rum. En orsak kan vara att få barnfamiljer svarat på enkäten i Göteborg. En annan kan vara att tre av föreningarna i Göteborg är byggda något senare och har mer kompakta planer med små möjligheter att få till ett extra rum. Bland svaren finns istället flera exempel där en vägg till ett sovrum tagits bort så att vardagsrummet blivit större. I de flesta fall har de boende då varit över 50 år utan barn. Den fjärde föreningen i Göteborg är liksom Stockholmsföreningen lite äldre och har större ytor och möjlighet att dela av rum, vilket i många fall har utnyttjats.

Den öppna planlösningen lever än

En ofta förekommande åtgärd i den här planlösningen har varit att sätta igen en av dörrarna till något av sovrummen.

Överlag är de svarande väldigt nöjda med sina planlösningar.

Moderna lägenheter karaktäriseras av ett öppet samband mellan vardagsrum och kök.

En arbetshypotes var att människor har tröttnat på den öppna planlösningen och väljer att stänga till sina kök. Det visade sig dock att få valt att stänga till köken och att många snarare ser den öppna planlösningen som en kvalitet. I fritextsvaren beskriver många uppskattningen av sin lägenhet med orden öppen planlösning (19 procent), följt av balkong, ljus, kök och bra planlösning. I Stockholmsföreningen där man i några lägenhetstyper inte haft någon koppling mellan kök och vardagsrum har man bygg om för att få det.

Rundgång, det vill säga möjlighet att ta flera vägar genom Bygg & teknik 2/16

Det är utsidan som räknas.

Byggnaden Santagostino Multipurpose Centre i Milano med sin speciella karaktär. Utformning och materialval: Ludovico Borri och Giacomo Cavadini, Humusstudio.

Byggkeramik är ett material som inspirerar till lek med form färg och yta.

Det är bestående och skänker skönhet till stadsrummet både i dag och i morgon.

Vill du veta mer om byggkeramik? Kontakta oss på Byggkeramikrådet.

Vi är Sveriges stora auktoritet inom kakel och klinker och delar gärna med oss av vår kunskap.

Byggkeramikrådet AB, telefon: 08-641 21 25 , e-post: info@bkr.se, hemsida: www.bkr.se

Planritning som visar hur boende har satt upp nya väggar för att få fler sovrum. lägenheten är något som beskrivits som en generell kvalitet i bostadsarkitektur, Nylander (1998). Vi ser en tendens i vår studie att man väljer att stänga igen när man haft för många öppningar till ett rum bland annat sovrum. Däremot behåller man ofta rundgång där det inte inskränker på sovrumsyta.

Sammanfattande slutsatser Studien är fortfarande pågående. I fortsättningen kommer vi att intervjua några boende för att få mer kunskap om orsaker bakom renoveringar och ombyggnad. Vi kommer även att göra en klimatbedömning av inre ombyggnader som ett bidrag till pågående forskning kring byggnaders klimatpåverkan.

Man hade kunnat tro att motivationen att sätta en personlig prägel på sin lägenhet skulle vara mest framträdande för ombyggnader. Istället framstår dålig kvalitet på material, byggfel och bostadsanpassning som de främsta orsakerna. Det är något för byggherrar och byggare att tänka på när man vill bidra till mindre miljöpåverkan från byggande.

Flexibilitet i bostadsutformning är ett ämne som lyfts fram som viktigt när det gäller att uppnå en ökad social hållbarhet eftersom det dels tillåter de boende att påverka sin egen livssituation, dels skapar social stabilitet i ett område eftersom det möjliggör demografiska förändringar och en högre grad av kvarboende, Braide Eriksson (2016). Flera boende i vår studie har påpekat att de uppskattar att lägenheterna går att bygga om och att de upplever detta som ett mervärde. En boende skriver om det positiva med sin lägenheten: ”Efter våra renoveringar är lägenheten nu perfekt!” Det återstår att studera om en ökad flexibilitet också kan vara mer resurseffektiv i längden om 16

Boende har ändrat i kök, tagit bort skåp mellan kök och vardagsrum samt satt in en ny köksö.

människor kan anpassa sina bostäder och därmed bo kvar i sin bostad istället för att flytta.

Det bostadsrättsföreningar som har lägenheter med rymligare mått verkar har en större möjlighet att byggas om och de har i vår studie den lägsta omflyttning.

Dagens bostadsbyggande går mot allt snålare ytor, en konsekvens av höga byggkostnader. De föreningar som har snålare ytor har också mer ”låsta” lägenhetsplaner. Man skulle kunna spekulera i om man inte borde bygga stora ettor eller tvåor med möjlighet till ombyggnad för att få fler rum. Det skulle kunna korta byggtiden, sänka produktionskostnaderna och möjliggöra en viss grad av självbyggeri efter egen plånbok.

En högre grad av flexibla lägenheter ställer också krav på ombyggbarhet. Vår studie visa några exempel där en ombyggnad lett till flera eftersom man varit tvungen att byta ytskikt eller riva omliggande konstruktion. Här finns det utrymme för utveckling och innovation.

Studien leder också in på en diskussion kring standard, kvalitet och jämlikhet som våra byggregler ska garantera. Vår studie pekar på att en del bostäder idag inte längre uppfyller alla krav efter de boendes egna ombyggnader. Vidare finns också en fråga kring risker för byggnadens befintliga installationssystem när de boende bygger om med påverkan på ventilation och energianvändning.

■

Referenser Bradley PE & Kohler N (2007). Methodology for the survival analysis of urban building stocks. Building Research & Information 35 (5):529-542. doi:10.1080/ 09613210701266939 Braide Eriksson, A. (2016). Residential usability and social sustainability: To-

wards a paradigm shift within housing design? Licentiatavhandling. Chalmers tekniska högskola, Institutionen för arkitektur.

Brand, S. (1994). How buildings learn: What happen after they are built. London: Viking Press.

Göteborgs Stad. (2013). Goda nyheter – Soppåsen minskar och matavfallet ökar.

I Kretslopp, nr 1, mars 2014. Göteborg: Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten IVA, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin och Sveriges Byggindustrier (2014) Klimatpåverkan från byggprocessen. IVA-M 449.

Nylander, O (1998). Bostaden som arkitektur. Doktorsavhandling. Chalmers tekniska högskola, Institutionen för arkitektur.

Willis Insurance Pool (2015). Teknisk medellivslängd för byggnadskonstruktioner. Hämtad 2015-12-21 från Willis Insurance Pool, http://www.doldafel.se/teknisk-medellivslangd/.

Nästa nummer av

Akustik och ljudisolering utgivning vecka 14 För annonsering: 08-408 861 00 Roland Dahlin: roland@byggteknikforlaget.se Marcus Dahlin: marcus@byggteknikforlaget.se

Bygg & teknik 2/16

Uthållig stegvis renovering

Mycket av denna diskussion hålls inom ett sammanhang där det förutsätts att byggnader behöver en radikal och kostsam genomgående renovering efter 40 till 50 år, eftersom de tekniska systemen då är uttjänta och lägenheterna då behöver moderniseras [4]. Efter en sådan renovering ska även hyrorna kunna sättas i nivå med hyrorna för nybyggda hus, vilket är intressant för en fastighetsägare, men som kan vara bekymmersamt för de boende.

Det är intressant att ifrågasätta detta tänkande och istället se byggnaden som något som kan underhållas och uppgraderas fortlöpande. Detta koncept för ”Uthållig stegvis renovering vill vi vidareutveckla utifrån sex olika perspektiv; tekniska, miljömässiga, arkitektoniska, sociala, ekonomiska och legala.

Vi är en grupp forskare vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm som fått stöd från Formas för detta arbete.

Det finns olika motiv till att begränsa omfattningen av en renovering. En är produktionen av växthusgaser.

En studie från KTH [5] har beaktat GWP (Global Warming Potential) relaterad till en radikal renovering för hela byggnadsstocken. Den GWP som blir inbyggd i materialen motsvarar omkring tolv procent av den reduktion av koldioxid renoveringen ger tack vare energibesparing. Produktion av stål, cement och glas som används mycket inom byggsektorn har betydande utsläpp av växthusgaser. Det är därför önskvärt ur ett GWPperspektiv att materialen fungerar i byggnaden så lång tid som möjligt.

En renovering kan göras stegvis på flera olika sätt: En tolkning av begreppet är att lägenheter i ett hus renoveras en efter en, vid olika tidpunkter, då de blivit lediga och därför ingen boende behöver evakueras.

Artikelförfattare är Hans Lind, professor, Folke Björk, professor, Tord af Klintberg, tekn dr, Lovisa Högberg, tekn dr, Erik Stenberg, lektor, samt Emma Källblad, tekn dr, samtliga Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.

Bygg & teknik 2/16

FOTO: STIG DAHLIN

Renoveringen av det svenska beståndet av flerbostadshus är en stor fråga ur ett flertal perspektiv. Kan renoveringen användas som en möjlighet att skapa en miljömässigt mer uthållig byggnadsstock?, se [1]. Är renoveringarna ekonomiskt möjliga, se till exempel [2] och bidrar de till social uthållighet?, se till exempel [3].

Renovering av det svenska beståndet av flerbostadshus är idag en stor fråga.

En annan tolkning är att de ingående tekniska systemen renoveras det ena efter det andra. Detta är främst den typ av renovering som kommer att behandlas i vårt planerade projekt.

Projektet kommer att genomföras som en serie arbetspaket som behandlar olika aspekter på renoveringsinsatser och hur de kan genomföras stegvis.

Forskningsfråga Vår forskningsfråga gäller vilka är relationerna mellan kostnad och nytta i en jämförelse mellan stegvis och radikal renovering.

Denna fråga kommer att värderas utifrån tekniska, miljömässiga, arkitektoniska, sociala, och legala perspektiv.

Det finns naturligtvis motargument mot den stegvisa renoveringen som strategi. Det kan hävdas: ❍ att den stegvisa renoveringen betyder att renoveringsarbetet kommer att pågå ständigt. ❍ att de boende därför mycket ofta kommer att vara störda. ❍ att den tekniska standarden efter stegvis renovering inte blir tillräckligt bra.

Denna typ av kritik kommer också att undersökas, och i den ekonomiska analysen kommer ”störningskostnader” att tas med för att se hur detta påverkar resultatet av en jämförelse mellan de olika strategierna.

Arbete i projektet Mycket av detta arbete kommer att ske som följeforskning, där forskaren nära följer ett pågående projekt.

Olika forskningsmetoder kommer att användas i olika delar av projektet.

1. Tekniska utvärdering av de lösningar som kan komma att tillämpas i en strategi för stegvis renovering.

2. Jämförande värderingar av de faktiska stegvisa strategierna. Forskargruppen ska identifiera exempel på stegvisa strategier och jämföra kostnader och nytta ur olika perspektiv, så som det beskrivs i arbetspaketen nedan.

3. Sådana strategier som ännu inte blivit använda i praktiken kommer att värderas på ett hypotetiskt sätt.

Av etiska skäl kommer vi att vara noga med att: ❍ inte peka ut enskilda boende ❍ informera alla som är berörda att det pågår ett forskningsarbete ❍ att hantera kommersiellt viktig information på ett varsamt sätt.

Ett tekniskt perspektiv Här vill vi utveckla en vision kring hur, från ett tekniskt perspektiv, som byggnader kan underhållas på ett mer kontinuerligt sätt, som ett alternativ till radikal renovering.

Detta inbegriper analys av ett antal tekniska åtgärder som rutinmässigt brukar göras när ett flerfamiljshus renoveras.

Följeforskning kommer att beakta ett antal olika alternativ utifrån följande frågeställningar: Vilka är de tekniska sammanhangen mellan de olika renoveringsaktiviteterna?

Detta kan gälla förändringar i ventilationssystem, stambyten och renovering av fönster och fasader.

Finns det alternativa lösningar som gör dessa sammanhang mindre nödvändiga, och vilka är erfarenheterna av dessa lösningar?

I vilken utsträckning kan dessa olika tekniker vara användbara i scenarier när lägenheter ska renoveras en i taget respektive när en del av de de tekniska systemen i huset är utslitna.

17

Renoveringsåtgärderna kommer att värderas med livscykelanalys (LCA) och med livscykelkostnad (LCC). Bullerstörningar och byggdamm kommer också att beaktas eftersom detta är särskilt relevant när enstaka lägenheter renoveras.

Fastighetsägare som är engagerade i projektet kommer att bidra med de praktikfall som beaktas. Med utgångspunkt från dessa fall kommer värderingen att göras om de olika alternativen.

Exempel på teknologier som vi räknar med att studera är: ● Logistikmetoder med välstrukturerad hantering av material och med en personal med specialtränade montörer [6]. ● Tekniker för tätning av läckande ventilationskanaler [7]. Detta kan förlänga installationernas livslängd, vilket minska både kostnader och oreda. ● Nya metoder för isolering av ytterväggar, som studerades i projektet Turik 2 [8]. Även vacuumisoleringspaneler kan bli aktuella eftersom de kan ge goda effekter trots att de ger mycket små ökningar av väggtjockleken [9, 10]. ● Relining, där avloppsrören får en ny tätande inre beläggning trots att behovet av att riva golv och andra innerytor är minimalt [11]. Detta är också möjligt för tappvattenrör och för rören i ett vattenburet värmesystem. Metoder att komplettera ett träfönster med en fönsterruta i en båge av metall och på så sätt slippa att byta hela fönstret. ● Metoder att underhålla tak och vindsutrymmen för att minska risken för läckage från utsidan och för kondensation av fukt från insidan. Här är också frågor om solceller på taket relevanta.

Ur ett miljöperspektiv En kritik av den stegvisa renoveringen är att det bästa sättet för energibesparing är den radikala renoveringen, där hela byggnaden renoveras vid ett tillfälle. Ett antal sådan renoveringar har gjorts i Sverige.

Brogården i Alingsås är ett exempel som ofta nämns (www.laganbygg.se).

Här kommer vi att värdera miljöbelastningarna ur ett perspektiv där vi ser till hur möjligheterna att behålla byggkomponenter under en längre tid påverkar byggnadens miljöbelastning. Om renoveringen kan göras utan att de boende flyttar ut så betyder det också att inga resurser behöver satsas på ersättningsboende.

Denna del av projektet kommer att göras genom livscykelanalys av två idealiserade renoveringar, en radikal och en stegvis.

Ett arkitektoniskt perspektiv De arkitektoniska potentialerna och möjligheterna ska undersökas utifrån de existerande systemen, strukturerna, byggnadsplaneringen och det formmässiga uttrycket i de byggnader som är aktuella i studien. Frågan är om en stegvis renove18

ring bättre kan tillvarata möjligheterna i en byggnad, jämfört med en radikal renovering. Den senaste genomgripande studien av rekordårens byggande gjordes för nästan 25 år sedan [12]. Samhällsförändringar och teknisk utveckling har resulterat i kunskapsluckor. Till exempel är dagens kunskap om vilka struktursystem som användes då begränsad, liksom vilka möjligheter det finns att utveckla dem för att tillmötesgå dagens krav [13].

Flexibilitet/anpassningsförmåga: Under miljonprogramseran var möjligheterna att förändra byggnader i framtiden något som intresserade både arkitekter och planerare. Oftast gällde det möjligheten att flytta mellanväggar, men det kunde också gälla andra aspekter på flexibilitet. Detta perspektiv ska mer generellt beröra hur en byggkomponent kan möjliggöra flexibilitet och anpassningsförmåga över tid.

Därför är det intressant att ta fram vilka de arkitektoniska tankarna var när husen byggdes och hur de kan utnyttjas för en stegvis renovering med anpassning till dagens krav.

Ett socialt perspektiv Den sociala hållbarheten har många dimensioner [14]. Några av dessa kommer att analyseras i jämförelsen mellan den radikala och de stegvisa renoveringsstrategierna.

Följande hypoteser kommer att vara föremål för en kritisk analys: 1. Möjligheterna för de boende att fortsätta att bo i sitt område och bevara det lokala sociala kapitalet. En strategi med stegvis renovering har flera fördelar om den kan möjliggöra jämförelsevis lägre hyreshöjningar.

2. Evakueringen för renovering skapar problem, särskilt för äldre boende. En stegvis renovering kan minska dessa belastningar och därmed bidra till välmågan.

3. Kan en blandning av olika nivåer på kvalitet och hyra mellan bostäderna i ett område minska segregationen på grund av inkomst?

4. Kan stegvis renovering kan betyda att lokala byggfirmor får en jämnare marknad och ge arbetstillfällen i närområdet. Detta ger sociala vinster [15] och en möjlighet för de boende att bli delaktiga i renoveringarna.

Ett ekonomiskt perspektiv Med utgångspunkt från de tekniska och miljömässiga perspektiven kommer de mest intressanta alternativen för radikal respektive stegvis renovering att vaskas fram. Den ekonomiska värderingen avrenoveringarna kan beakta många olika aspekter [16]. Följande aspekter ska behandlas: 1. Ur ett företagsperspektiv är de avgörande aspekterna möjligeter till hyreshöjningar och minskning i driftskostnader och även renoveringens effekt på fastig-

hetens värde [17, 18]. Projektet ska beakta missade skalfördelar som kan vara ett resultat av att renoveringen görs i små steg och andra svagheter och förtjänster som uppkommer av en stegvis renovering.

2. Ur hyresgästens perspektiv: Hur kommer hyreshöjningar att påverka de boende vid de olika alternativen?

3. Ur ett större socialt perspektiv kommer olika typer av yttre effekter att analyseras, såsom brottslighet och arbetslöshet.

Dessa är troligen små [19] och effekt av störningar och transaktionskostnaderna måste inkluderas, såväl som nyttan av att material och komponenter i byggnaden används under en längre tid.

Känslighetsanalysen är viktig eftersom effekterna av förändringar i de antaganden som bedömningarna grundar sig på måste göras på ett systematiskt sätt. Diskonteringsräntan är ett viktig sådant antagande.

Ett legalt perspektiv Det är möjligt att lagstiftningen av idag gynnar den radikala renoveringen även om detta inte är det bästa alternativet ur ett uthållighetsperspektiv. Enligt den svenska hyreslagstiftningen kan underhållsinsatser inte motivera en hyreshöjning även om den resulterat i ökad nytta för den boende [16]. Om renoveringen däremot leder till att lägenheten får en standard i nivå med en nybyggd lägenhet så kan hyran höjas i nivå med detta. Det är möjligt att en stegvis renovering inte idag tillåts ger en rimlig anpassning av hyran.

Vi tänker undersöka hur hyressättningen kan göras efter olika typer av renoveringar. Avsikten är att ge ett förslag på hur de legala systemen kan utvecklas för att inte de ska vara utslagsgivande vid val av renoveringsstrategi.

Redovisning av resultaten Vi kommer att sammanställa erfarenheterna i en bok, där de olika kapitlen tar upp den stegvisa renoveringen ur de perspektiv som vi studerar, samt till sist sammanfattar våra erfarenheter.

Vi kommer att hålla ett eget seminarium, där vi presenterar våra resultat.

Dessutom kommer vi att presentera inom den starka forskningsmiljö SIRen, där vi är engagerade.

Dessutom kommer vi att publicera resultat i svensk fackpress och i internationella vetenskapliga journaler med peer review-system.

Till sist vill vi bidra till det effektmål som Sverige länge hade för sin bostadspolitik: ”Alla skall ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar.

Boende- och bebyggelsemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god Bygg & teknik 2/16

uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering, byggande och förvaltning skall en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling vara grund för verksamheten”.

■

Referenser [1]. Lovisa Högberg (2014). Building Sustainability: Studies on incentives in construction and management of real estate, Doktorsavhandling, Fastigheter och byggande, KTH. [2]. Sabo (2009). Hem för miljoner: Förutsättningar för upprustning av miljonprogrammet – rekordårens bostäder.

Stockholm.

[3]. Lind, H. The effect of rent regulations and contract structure on renovation: A theoretical analysis of the Swedish system. Working paper 2014:10, Inst för Fastigheter och Byggande, KTH, Stockholm [4]. VVS-företagen (2008) VVS-företagen och Svensk Ventilation, Renovering pågår, Stockholm 2008. Downloaded from: www.vvsforetagen.se/globalassets/mediafiler/publik/dokument/publikationer/renovering_pagar.pdf.

[5]. Brown, Nils W. O., Olsson, Stefan & Malmqvist, Tove, Embodied greenhouse gas emissions from refurbishment of residential building stock to achieve a 50 % operational energy reduction, Buil-

ding and Environment, Sept, 2014, Vol. 79, p.46 (11) [6]. Bosystem (http://www.bosystem.se/om-bosystem/ 2015-02-17).

[7]. Högdal, Katarina (2014), Tätning av ventilationskanaler – Förstudie inför teknikupphandling, WSP Environmental 2014-12-12 from (http://www.bebostad.se/kunskapsbanken/2013-31/).

[8]. Mjörnell, Kristina & Blomsterberg, Åke (2014). Rationell isolering av ytterväggar och fasader för befintliga flerbostadshus. Slutrapport för utvecklingsprojektet TURIK 2, Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus – BEBO, 2014.

[9]. Gudmundsson, K & Karami P, Simulations of heat and moisture conditions in a retrofit wall construction with Vacuum Insulation Panels, Journal of Civil Engineering and Architecture, 2013 July; Volume 7, No. 7 (Serial No. 68), pp. 781–788.

[10]. Johansson, P., Geving, S., Hagentoft, C., Jelle, B., Rognvik, E., Sasic Kalagasidis, A. & Time, B. (2014).

Retrofitting a brick wall using vacuum insulation panels: measured hygrothermal effect on the existing structure.

[11]. af Klintberg (2011). Reliningutredningen, Tord af Klintberg, Stefanie Römhild, Christofer Lewald, Folke Björk, Gunnar Bergman, KTH, 2011.

12 Vidén, S & Lundahl, G (eds.)

(1992). Miljonprogrammets bostäder:

Bevara – Förnya – Förbättra. Byggforskningsrådet, Stockholm.

[13]. Stenberg, Erik (2013) red. Structural Systems of the Million Program Era, KTH School of Architecture (http://issuu.com/kth-arkitekturskolan/ docs/structuralsystems).

[14]. Hans Lind & Kristina Mjörnell (red). Social hållbarhet med fokus på bostadsrenovering – en antologi, Sustainable Integrated Renovation, rapport 2015: 4.

[15]. Nilsson, I. & Lundmark, E. (2012). Det omöjliga tar bara något längre tid. [The impossible only takes a little longer.] Telge Hovsjö, Södertälje.

[16]. Lind, H. (2014a), Ekonomiska aspekter på renovering av bostäder. Rapport 1914:1, KTH och SIRen. [17]. Lind. H., Annadotter, K., Björk, F., Högberg L. & Klintberg. T. (2014).

Sustainable renovation strategy in the Swedish Million Homes Programme: A case study. Working Paper, Dept of Real Estate and Construction Management.

KTH. [18]. Blomé, G (2013). Ekonomisk värdering av ägarstrategier i ett miljonprogramsområde i Malmö: Hyresfastigheter på Lindängen. Malmö Högskola.

[19]. Lind, H. & Lundström, S. (2008).

Affären Gårdsten. Division of Building and Real Estate Economics, Royal Institute of Technology, Stockholm.

Under alla Gröna Tak behövs ett hållbart tätskikt Se till att du väljer det bästa!

– specialist på Gröna Tak

Vi har flera specialister inom vårt sortiment av kompetenta tätskikt av EPDM-gummi.

Resitrix – För enastående kvalité, hållbarhet, livslängd och trygghet! www.takcentrum.se

Bygg & teknik 2/16

19

Social hållbarhet med fokus på bostadsrenovering – en antologi Antologin om social hållbarhet har skrivits inom ramen för den starka forskningsmiljön om hållbar integrerad renovering, SIRen. De som bidragit till antologin kommer både från akademi, institut och näringsliv och representerar olika discipliner och aktörer.

Ett område som vi ser är mer aktuellt och som nu diskuteras mer än någonsin är just social hållbarhet.

Det är också inom det området vi har minst kunskap och där kunskapen är mest fragmenterad. Syftet med antologin är att forskare och praktiker ska få ge sina olika perspektiv på vad social hållbarhet kan betyda.

Social hållbarhet en utmaning Även om fokus i denna antologi är på renoveringsprojekt så har vi också ett antal bidrag, särskilt de i antologins sista del som ser frågan ur ett bredare perspektiv.

De författare som är med i antologin är med något enstaka undantag också med i projektet som beskrevs ovan.

I antologins första del är den centrala frågan hur vi ska tolka begreppet social hållbarhet.

Lovisa Högberg tar sin utgångspunkt i den internationella forskningen på området och hur begreppet diskuteras där. Ett exempel på en bred definition som tas upp är följande, där social hållbarhet ses som en: … utveckling (och/eller tillväxt) som förbättrar livet för alla invånare, är kom-

Artikelförfattare är Kristina Mjörnell, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Lunds tekniska högskola, och Hans Lind, Kungliga Tekniska högskolan.

20

patibel med en harmonisk utveckling av civilsamhället och fostrar en miljö som främjar samlevnad mellan kulturellt och socialt olika grupper men samtidigt uppmuntrar integration.

Dessa övergripande definitioner behöver emellertid preciseras för att bli användbara i konkreta projekt.

Stefan Molnar, Erica Eneqvist och Kristina Mjörnell presenterar ett sådant försök till ”operationalisering” i sitt bidrag och presenterar ett antal indikatorer på att ett projekt är socialt hållbart. Dessa indikatorer är grupperade under sex olika sociala aspekter: Sammanhållen stad, Samspel och möten, Ett fungerande vardagsliv, Trygghet, samt Hälsa och Gröna stadsmiljöer.

I den tredje uppsatsen i den första delen presenterar Bild 1: Antologin om social hållbarhet med fokus på Gunnar Malm också indikabostadsrenovering. torer men här presenterade utifrån en lite annan gruppering i aspekter. nytt och Paula Femenías ger i sitt bidrag Här är dimensionerna ”Well-being and en historisk översikt av sådana konflikter health”, ”Experience of the built environ- och hur det hanterats. En strategi för att få ment”, ”Architectural qualities”, ”Infor- mer socialt hållbar renovering är att ge de mation, communication and value of boende ett större inflytande över hur reretrofit”, och ”Energy behaviour”. I upp- noveringen ska genom dialog och Jenny satsen diskuterar Gunnar Malm också Stenberg beskriver i sitt bidrag hur en såsamarbete mellan olika professioner och dan ”Medskapande renovering” skulle hur en kommun kan arbeta med social kunna gå till.

Liane Thuvander beskriver mer i dehållbarhet.

Bokens andra del har ett mer direkt fo- talj hur man arbetat med en dialogprokus på konkreta projekt och att se renove- cess i bostadsområdet Långängen i Göteborg och vilka lärdomar som dragits om ring ur de boendes perspektiv.

Hans Lind m fl beskriver en utvärde- hur boendedialog och kommunikation ring som gjorts av ett projekt där ett kom- kan organiseras. Exempel på vad som munalt bostadsföretag försökt att både nå kommit fram genom dessa processer ges mål om social hållbarhet och mål om eko- också.

I många nya projekt går man vad som nomisk hållbarhet. Det primära sociala målet var att ingen skulle behöva flytta på skulle kunna beskrivas som en medelväg grund av höga hyror efter renovering och i mellan en från företaget relativt hårt styrd uppsatsen diskuteras hur detta kunde nås strategi och att ge hyresgästerna ett samtidigt som man uppfyllde företagets mycket stort inflytande. Både uppsatserna av Malin Bosaeus m fl och av Anna Balkavkastningskrav.

Konflikter kring renoveringar och pro- fors m fl beskriver mer konkret hur samtesteter mot planer på renoveringar som verkan mellan olika parter kan organiseras leder till höga hyreshöjningar är inget i renoveringsprojekt och det ges exempel Bygg & teknik 2/16

Om SIRen Antologin om social hüllbarhet med fokus pü bostadsrenovering har fÜrfattats inom ramen fÜr den starka forskningsmiljÜn fÜr hüllbar integrerad renovering, SIRen som pügür 2014 till 2018 och finansieras av Formas med totalt cirka 23 miljoner kronor och lika mycket frün involverade partners. Projektet genomfÜrs i samverkan mellan olika universitet, institut, kommuner, fÜretag och intressefÜreningar, sammalagt ca 40 aktÜrer. Forskningen inom SIRen fokuserar pü komplexa frügeställningar kopplade till allt frün renovering av enskilda befintliga byggnader till uppgradering av hela omrüden. Det handlar exempelvis om hur branschen ska hantera samhällsutmaningar som klimatfÜrändringar, fÜrändrad demografi, Ükad segregering och samtidigt bidra till Ükat inflytande i renoveringsprocessen och hur detta ska rymmas inom de ekonomiska ramar som fastighetsbolagen har. Forskningen syftar till att utveckla kunskap om hur man kan fÜrändra nationell renoveringspraktik genom samverkan, deltagande och helhetssyn pü hüllbar utveckling. bland annat frün MalmÜ. Dessa uppsatser behandlar delvis samma projekt men ger lite olika perspektiv.

Bokens andra del avslutas med tvü uppsatser om hur tvü stora entreprenadfÜretag ser pü strategier och metoder fÜr att främst kombinera renoveringsütgärder med att minska lüngtidsarbetslÜshet och fü in fler pü arbetsmarknaden. Madeleine Nobs beskriver NCC:s synsätt och Roba Ghadban m fl beskriver Skanskas synsätt.

I bokens tredje del vidgas perspektiven och mer principiella frĂĽgor kring social hĂĽllbarhet behandlas, inte alltid direkt knutet till en renoveringssituation.

Fredrik Olsson och Angelica Starke betonar, som i tidigare bidrag, vikten av samverkan med fokus pü att det kan Üka lÜnsamheten fÜr fÜretagen, men tar särskilt upp att hur fÜretagen agerar beror pü hur regelverket fÜr hyressättning ser ut.

Idag premieras standardhÜjande renovering även om det kanske varken är socialt eller miljÜmässigt hüllbart.

Renoveringar genomfĂśrs i regel genom upphandlingar av entreprenadarbeten med mera och Lina Wedin-Hansson beskriver

den mer generella diskussion som finns kring sociala villkor vid upphandlingar.

En faktor som püverkar hushülls mÜjligheter att fü tag i en hyreslägenhet är vilken sü kallad �uthyrningspolicy� som fÜretagen tillämpar. Kerstin Annadotter och Gunnar BlomÊ beskriver hur dessa ser ut med inkomstkrav pü tre günger hyran. Detta innebär att hyreshÜjningar vid renoveringar inte bara kan tvinga nuvarande hyresgäster att flytta utan ocksü lüngsiktigt püverkar vilka som Üverhuvudtaget tillüts hyra en lägenhet i huset.

FÜrslag om ütgärder och bedÜmningar av situationen bygger pü en fÜreställning om hur det är idag och vilka Ünskemül och värderingar som människor har. Carlos Rojas pekar pü att det idag finns en rad felaktiga fÜreställningar och betonar vikten av att lägga resurser pü att ta reda pü vad människor i olika omrüden faktiskt anser och vad de Ünskar fÜr fÜrändringar.

Eugenia Segerstedt och Mats Jakobsson lyfter fram en annan viktig aspekt fÜr att ett bostadsomrüde ska vara en bra livsmiljÜ fÜr alla och det är vilka värderingar som finns och att det finns toleransen fÜr

$

#

Bild 2: Uppdelning i en socialt hüllbar process och/eller ett socialt hüllbart resultat samt omvärldfaktorer som püverkar.

Bygg & teknik 2/16

andra grupper. Müngfaldsfrügor diskuteras alltfÜr sällan i samband med social hüllbarhet. Uppsatsen bygger pü ett projekt om flytten av delar av Kiruna, men aspekterna är i hÜg grad relevanta fÜr bostadsplanering.

I begreppet social hüllbarhet ligger värderingsmässiga utgüngspunkter, inte minst fÜr att rättvise- och fÜrdelningsaspekter ligger inbyggda. I den sista uppsatsen diskuterar Karl Persson de Fine Licht behovet av att klargÜra och tydligt redovisa de värderingsmässiga utgüngspunkterna när till exempel kriterier fÜr att bedÜma social hüllbarhet i ett omrüde formuleras.

Boken avslutas med en kort diskussion av nĂĽgra nyckelfrĂĽgor och framtida kunskapsbehov.

Lärdomar frün uppsatserna En viktig lärdom frün uppsatserna i denna antologi är att det är viktig att vara tydlig när man diskuterar social hüllbarhet eftersom begreppet kan stü fÜr sü münga olika saker. När vi pratar om social hüllbarhet menar vissa personer trygghet och säkerhet, andra medskapande och dialog, en tredje menar arbetstillfällen. Syftet med antologin var att olika aktÜrer büde frün akademi, institut och näringsliv skulle fü beskriva vad de lägger i begreppet social hüllbarhet fÜr att ge oss olika perspektiv pü begreppet.

Det handlar heller inte bara om vilka aspekter man talar om utan ocksü om dessa aspekter är relevanta fÜr processen eller fÜr resultatet. Bild 2 är ett fÜrsÜk att skapa lite begreppslig ordning och att gÜra det mÜjligt att �positionera� sig, büde fÜr fÜretag, organisationer och forskare. En fÜrsta viktig distinktion är mellan att fokusera pü en socialt hüllbar process och/eller att fokusera pü ett socialt hüllbart resultat.

Dessa kan i sin tur brytas ned i ytterligare delar.

När vi talar om en socialt hüllbar process sü är tanken att de direkt berÜrda, det vill säga hyresgästerna när vi talar om renovering, ska inkluderas i processen. Detta kan emellertid gälla antingen utformningen av renoveringen och/eller själva genomfÜrandet av renoveringen. I Stenbergs uppsats ligger fokus pü �medskapande� – att hyresgästerna är med och bestämmer hur renoveringen ska genomfÜras. I uppsatsen av Lind m fl beskrevs ett fall där bostadsbolaget lagt fast grunderna i vad som skulle gÜras men där genomfÜrandet skedde i nära kontakt med hyresgästerna.

Ser vi pü resultatet av ett renoveringsprojekt kan det vara socialt hüllbart utifrün dagens hyresgästers perspektiv, främst genom att hyran inte hÜjs mer än att de kan bo kvar. Som framgür i Annadotter och BlomÊs uppsats behÜver dock en südan ütgärd inte vara socialt hüllbar i ett längre perspektiv ifall hyran hÜjs i samband med att en hyresgäst flyttar ut 21

Om antologin Hans Lind, professor på KTH och Kristina Mjörnell, senior forskare på SP och adjungerad professor på LTH har ansvarat för redigering och sammanställning av antologin. Ett stort antal författare, både från akademin och näringslivet har varit med och bidragit med sin värdefulla kunskap och sina perspektiv på vad social hållbarhet kan innebära. Forskningsrådet Formas har bidragit med ekonomiskt stöd för redigering och tryckning av antologin.

Antologin finns tillgänglig att ladda ned från http://www.renoveringscentrum.lth.se/fileadmin/renoveringscentrum/SIRen/Publikationer/Social_haallbarhet_vid_bostadsrenovering_-_en_antologi.pdf.

Den kan också beställas från Kristina.Mjörnell@sp.se, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut mot fraktkostnad. och att bolagets hyrespolicy sedan utestänger större grupper från att hyra i bolaget eftersom inkomstkravet höjs när hyran höjs. Nobs och Ghadban m fl diskuterar främst social hållbarhet utifrån andra grupper än hyresgästerna. En renoveringssituation kan till exempel användas för att ge möjligheter till praktikplats och arbete för grupper som stått utanför arbetsmarknaden länge – och detta är inte nödvändigvis samma grupp som är hyresgäster i området, även om en viss överlappning kan förväntas.

Både process och resultat påverkas dock av en rad externa faktorer som inte minst belyses av uppsatserna i bokens avslutande del. Vi kan se det som att det finns ett omgivande system som är viktigt för både process och resultat.

Vi har ett juridiskt regelverk som påverkar vilkan hyreshöjning som olika åtgärder kan ge och vilket inflytande hyresgästerna har och ett juridiskt regelverk som påverkar hur upphandlingar kan gå till.

Processens utformning, genomförande och resultatet av processen beror emellertid också av vilken information och kunskap, till exempel om lokala förhållanden, som aktörerna har (se Rojas uppsats), och vilka kriterier och verktyg som används för att utvärdera social hållbarhet före och efter renovering som presenterades i Mjörnell. I bredare mening handlar det förstås också om kunskap om tekniska möjligheter och konsekvenserna av olika tekniska val liksom hur dessa åtgärder finansieras. Deltagarnas attityder och tole-

rans inför olika grupper är också viktig som belystes av Segerstedt och Jakobsson. I Persson Fine de Lichts uppsats pekas det också på att grundläggande värderingar bakom resonemang om social hållbarhet behöver preciseras och tydliggöras – och dessa värderingar kommer att styra vad som ses som en hållbar process och ett hållbart resultat.

Man kan också se på social hållbarhet inom olika systemgränser. Frågan är om vi ska sträva efter att nå så hög social hållbarhet inom bostadsområdet, stadsdelen, regionen. I många fall där det handlar om att renovera byggnader inom en stadsdel så kan fastighetsägaren inte påverka mer än just sin egen fastighet. Man kan dock försöka påverka kommunen att exempelvis förbättra kollektivtrafiken för att öka tillgängligheten till området.

Sedan är det frågan om man ska se social hållbarhet ur ett samhällperspektiv eller ett företagsperspektiv. Samhällsperspektivet kan vara att fler människor får en bostad och ett jobb medan företagsperspektivet kan vara att hyresgästerna är nöjda med sina lägenheter och kan betala hyran.

Som framgår av uppsatserna pågår redan arbeten inom en rad av dessa områden och resultat från dessa projekt kommer att löpande publiceras på projektets hemsida: http://www.renoveringscentrum.lth.se/si■ ren/.

Trivsamt för hemmakocken:

3Q\KS Z TH[SHNUPUN \[HU LULYNPZS\RHUKL [LRUPR PR Matlagning ska sprida glädje och trivsel för alla i ett hem. ¶ +pYM Y L_PZ[LYHY ]HYRLU ÅpR[I\SSLY LSSLY TH[VZ P ]rYH KY TR R

NYTT KED: STYRKEBES R

- Tystare kan ingen vara vara

̸:[VY ]VS`T ZVT MrUNHY TH[VZL[ pY M Y\[Zp[[UPUN M Y NVK M\UR[PVU ]PK SrNH Å KLU

←<UPR Wr THYRUHKLU! Casamja Skåpkåpa, 90 % osuppfångning vid 15 l/s.

Passar i S-, F-, FX- och FTX-system. Välj mellan fast injusteringsventil och ]LU[PS M Y NY\UK VJO MVYJLYPUNZÅ KL 4`JRL[ SpTWSPN P WHZZP]O\Z Strömbrytare för belysning och timerforcering inbyggda.

ERAR REVOLUTION DEN LILLA LÄGENHETEN

3pZ TLY VT ]rYH ZWPZRrWVY VJO O\Y ]P [pURLY Wr www.casamja.se www.casamja.se

22

Bygg & teknik 2/16

Renoveringsbarometern:

Omfattning och karaktär av renoveringar i bostadshus Hur arbetar bostadsföretag med renoveringar? Vilken omfattning och karaktär har renoveringsaktiviteterna? I en enkätstudie riktat till den svenska fastighetssektorn undersökte vi hur större bostadsföretag tänker och agerar inför och under renoveringsprojekt men även vilka kunskapsbehov som finns och vilka utmaningar företagen står inför.

Renoveringsbehovet i det befintliga flerbostadsbeståndet är stort. Det finns mycket som talar för att renoveringstakten behöver ökas får att uppnå uppsatta energioch klimatmål med också för att säkerställa byggnadernas funktion och teknisk kvalitet och framförallt att erbjuda goda boendemiljöer. En övergripande utmaning är att tillgodose olika behov, möta alla målsättningar samtidigt som olika värden ska hanteras och balanseras.

Hur arbetar man med dessa frågor inom den svenska fastighetssektorn? Vilken omfattning och karaktär har renoveringsaktiviteterna? För att undersöka detta genomförde vi på institutionerna Arkitek-

Artikelförfattare är Liane Thuvander, Paula Femenías och Maria Xygkogianni, Institutionen för arkitektur, Chalmers tekniska högskola, samt Birgit Brunklaus, Institutionen för energi och miljö , Chalmers tekniska högskola, numera SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Bygg & teknik 2/16

tur och Energi & Miljö på Chalmers/SP en studie som vi kallar för Renoveringsbarometern 2015. I denna artikel presenteras några av resultaten.

Renoveringsbarometern Renoveringsbarometern är en enkätstudie riktad till den svenska fastighetssektorn med syfte att undersöka hur bostadsföretag tänker och agerar kring renoveringsfrågor.

I barometern undersöker vi renoveringsaktiviteter och åtgärder utifrån olika Figur 1: Fördelning av hyresrätternas olika skeden, alltså vad man förvaltningsformer. gör inför, under och efter en renovering, och utifrån olika aspekter såsom tekniska, miljö- ter som till exempel stiftelser. Sammanmässiga, ekonomiska, sociala, kulturhi- lagt representerar 80 procent av svaren hyresrätter i kommunala bostadsbolag, storiska/arkitektoniska.

Undersökningen är en så kallad total- 13 procent i privata bostadsbolag och undersökning, det vill säga enkäten har resterande sju procent företag med andra gått ut till samtliga bostadsföretag i Sveri- former av hyresrätter. Majoriteten av de ge med fler än 20 anställda (SNI kod personer som har svarat, 67 procent, är 2007:68201 Uthyrning och förvaltning av 51 och äldre och bara en procent är egna eller arrenderade bostäder). Enkäten kvinnor.

Företagen finns representerade i 20 län, skickades till vd/fastighetsutvecklingschef både i digital och pappersform. In- det vill säga i alla förutom Örebro län. Resamlingen av svar pågick mellan maj och spondenternas sammanlagda antal lägenheter är cirka 345 000. Det minsta antalet oktober 2015. lägenheter som företagen äger och förvalEn enkät med olika teman tar är 300 och det största 27 000 lägenheter, Enkäten behandlar åtta olika tema och be- och i genomsnitt 4 535 lägenheter. År 2013, före komponentavskrivning, står av sammanlagt 32 frågor: företagens verksamhet och bostadsbestånd, företa- lade företagen i genomsnitt 185 kr/kvm gens renoveringar generellt, undersök- per år på underhåll/renovering. Den ningar som görs inför en renovering, åt- genomsnittliga energianvändningen är gärder och alternativ inom renovering, 136 kWh/kvm•år (Atemp, normalårskorriföretagens policy och strategier, uppfölj- gerad).

De senaste fem till tio åren har företaning, utvecklings- och kunskapsbehov, gen, inte helt oväntat, främst renoverat samt företagsinformation. bostadsbestånden byggda under perioderVilka har svarat? na 1941 till 1960 och 1961 till 1980.

Av de 198 företag som blev tillfrågade Även de kommande fem till tio åren komsvarade 76 företag, vilket motsvarar en mer bestånd från dessa perioder vara i fokus för renoveringar men med en större svarsfrekvens på 38 procent.

Om man tittar på ägandeformen så är tyngdpunkt på beståndet från miljonprosvarsfrekvensen 39 procent för företag grammet. med hyresrätter i kommunalt bolag, 61 företag (figur 1). För företag med privata Inför en renovering – främst hyresrätter är siffran 32 procent, vilket tekniska aspekter i fokus motsvarar tio företag. Resterande pro- Om vi tittar på faktorer som föranleder en cent utgörs av andra former av hyresrät- renovering, så är det akut tekniskt behov 23

Figur 2: Faktorer föranleder en renovering.

installationsteknisk statusbedömning om man lägger ihop svaren ”ja, gör själva” och ”ja, köps in” (figur 3). Även miljöinventeringar, energi- och radonutredningar är något som mer än 90 procent av företagen gör. Mindre än 50 procent av företagen gör en värdering av befintlig arkitektur, kulturhistorisk inventering, och miljösystemanalyser. Dessa undersökningar hamnar längst ned i prioritetslistan.

Undersökningar som företagen i stor utsträckning genomför själva, mer än 50 procent, är byggnadstekniska statusbedömningar, ekonomiska analyser, fördjupade boendedialoger, installationstekniska statusbedömningar, och boendeenkät.

Miljöinventeringar, något som de flesta företagen gör, köps för det mesta in som en tjänst.

Det är alltså främst tekniska, ekonomiska och energimässiga aspekter som föranleder en renovering och tekniska och miljömässiga aspekter som adresseras i förundersökningar inför en renovering.

Renoveringsaktiviteter kring byggnaden – främst injustering av system, tak och fönster

Figur 3: Undersökningar och analyser som företagen gör inför en renovering. och slut på komponenternas livslängd som står i topp (figur 2). Upp till 70 procent av respondenterna rankade dessa som i ”mycket hög” eller ”hög grad” utlösande faktorer. Därefter följer höga driftkostnader, hög energianvändning och höga underhållskostnader. Mer än 40 procent av företagen anger höjning av stan-

dard som en faktor som föranleder en renovering. Att ändra funktion eller lägenhetsfördelningen, klagomål från de boende eller att förbättra tillgängligheten är bland de faktorerna som i minst grad initierar en renoveringsprocess.

Inför en renovering genomför i stort sett alla företag en byggnadsteknisk och

Figur 4 visar renoveringsåtgärder relaterade till fasader och tak, det vill säga klimatskalet, samt åtgärder relaterade till gemensamma utrymmen och system, såsom tvättstugor och installations- och tillförselsystem, men också åtgärder som påverkar rumsfördelningen som till exempel installation av hiss eller påbyggnad.

När det gäller åtgärder som företagen vanligtvis gör vid renovering ”alltid” eller ”ofta”, så är det injustering av värmesystemen (85 procent) och ventilationssystemen (82 procent) de mest frekventa åtgärderna följt av stambyte och byte av belysning. Åtgärder som företagen alltid eller ofta gör rörande byggnadens klimatskal är främst byte av tak (59 procent), fönsterbyte (56 procent), och tilläggsisolering av vind (53 procent). Tilläggsisolering av fasader är däremot en åtgärd som inte genomförs särskilt ofta bland de företagen. Bara elva procent av företagen har angett att det är en åtgärd de genomför alltid eller ofta.

Bland de åtgärder som genomförs mer sällan hittar vi påbyggnad (61 procent), omfördelning av lägenhetsstorlekar (58 procent), installation av hiss (54 procent), och tillbyggnad av balkonger eller entréer (42 procent).

Renoveringsaktiviteter i lägenheterna – fokus på badrum

Figur 4: Åtgärder som företagen vanligtvis genomför vid renovering av byggnaden exklusive lägenheterna.

24

Renovering av kök och badrum är en åtgärd som alla företag genomför i samband med en renovering, om än olika ofta (figur 5 på sidan 26). Av dessa och alla andra åtgärder i lägenheten ligger åtgärder i badrummet i topp. Nästan hälften av företagen anger att de alltid gör åtgärder i Bygg & teknik 2/16

Nordbygg 5-8 april C11:59

VI ÄLSKAR AVLOPP!

Kapillärbrytande och dränerande

Besök oss på Nordbygg-mässan i monter A15:41

helt enligt Boverkets allmänna råd

VISSA PRODUKTER ÄR BRANDSÄKRARE! MA-System® - avloppsrör för hög brandsäkerhet.

MA-System är ett brandsäkert avloppssystem tillverkat i gjutjärn som inte kräver brandmanschetter. Brandteknisk euroklass, A2-s1, d0, gör MA-System till ett säkert val.

Läs mer på gustavsberg-ror.se

www.combimix.se

Bygg & teknik 2/16

25

åtgärderna som aldrig görs, 45 procent av företagen anger detta. Installation av diskmaskin, tvättmaskin, och torktumlare liksom byte till energisnål diskmaskin är de mest frekventa åtgärderna som företagen erbjuder de boende som tillval.

Prioriteringar – kostnader hamnar högst

Figur 5: Åtgärder som företagen vanligtvis genomför vid renovering av lägenheterna.

Faktorer som vanligtvis prioriteras i samband med en renovering inte helt oväntat, kostnaderna som hamnar i topp (figur 7).

Energieffektivisering hamnar på plats två, en faktor som prioriteras nästan lika högt som kostnaderna. 45 procent av de svarande anser att de alltid prioritera och 47 procent att de ofta prioriterar energieffektivisering. Minst prioriterad är attraktiv arkitektur.

Policy, måluppfyllning och uppföljning

Figur 6: Åtgärder som företagen genomför vid renovering av badrum och kök.

Figur 7: Prioriterade faktorer i samband med en renovering. badrummet. En annan åtgärd som är prioriterad bland företagen är att åtgärda radon. Bland åtgärderna som boende kan göra som tillval, är det inglasning av balkonger som är den mest frekventa åtgärden.

26

Bland de åtgärderna som alltid görs i badrum och kök så hittar vi installation av vattensnåla armaturer och helkaklat badrum i topp, följd av byte till energisnåla vitvaror (figur 6). Ett halvkaklat badrum är en åtgärd som sticker ut bland

Företagen har en bred repertoar vad gäller olika typer av policy eller mål för renoveringar (figur 8). Exempel på policy eller mål som mer än 70 procent av företagen har handlar om ekonomiska aspekter, upphandlingsprocessen, energianvändningen, boendeinflytande och materialval. I likhet med de ovan presenterade inventeringar inför och de prioriterade faktorerna i samband med en renovering är det hänsynstagande till kulturhistoriska värden som en minst andel av företagen har en policy för.

När det gäller svårigheter att uppnå olika mål, så är det de ekonomiska aspekterna som ligger högst upp i listan (figur 9). Mer än 60 procent av de svarande anser att rimlig hyreshöjning och kostnader mer generellt är mål som är svåra att uppfylla i ”mycket hög grad” eller ”hög grad”. Även att uppfylla tillgänglighetsmålen är en stor utmaning. Upp till 23 procent av företagen tycker att det är svårt att uppnå mål relaterade till energianvändning. Mindre än tio procent av företagen tycker att materialval är ett större problem när det gäller att uppfylla uppsatta mål.

Ekonomiska utvärderingar, energimätningar, och tekniska utvärderingar är de mest frekventa uppföljningar som företagen genomför (figur 10). En stor andel av företagen, 88 procent, genomför boendeenkäter för att följa upp sina renoveringsresultat, varav 50 procent av företagen gör det ofta och runt 38 procent ibland. Värt att notera är att nästan 62 procent aldrig genomför en miljöcertifiering efter en renovering. Detta behöver dock inte betyda att företagen inte jobbar med miljöfrågorna. Något mer än 70 procent av de svarande anger att de till exempel utvärderar materialval. Drygt 18 procent av dessa företag anger att de gör det ofta. Runt 30 procent av företagen uppföljer sina mål kring kulturhistoriska värden ibland.

Bygg & teknik 2/16

Teknikutvecklingsbehov, kunskapsbehov och behov av stöd – främst förnyelsebara energisystem och beteendeförändringar Teknikutvecklingsbehovet i branschen ses främst relaterad till förnyelsebara energisystem (50 procent), passivhusteknik för renovering och ventilations- och installationssystem (båda 44 procent). En tredjedel av företagen ser ett utvecklingsbehov kring mätsystem med återkoppling till driftpersonal, tillgänglighet och hissar, fasadsystem, och mätsystem med återkoppling till de boende. Minst utvecklingsbehov finns det för fönster och balkonger och taksystem.

Företagen anser att det behövs mer kunskap främst kring stimulans för beteendeförändringar samt drift och skötsel av energieffektiva hus. Runt 40 procent av företagen instämmer i dessa påståenden. Kunskapsbehovet anses vara minst kring de kulturhistoriska kvalitéterna.

Bara åtta procent av företagen instämmer i att det finns ett kunskapsbehov kring dessa frågor och 23 procent anser att det inte alls behövs kunskap. När det gäller olika aktörers så anser de svarande att det är framförallt företagens styrelser som har ett kunskaps- och utbildningsbehov (figur 11 på nästa sida).

När det gäller behov av olika typer av stöd, såsom bidrag eller subventioner, modeller, avtalsformer eller verktyg för beslutsfattande, instämmer nästan 37 procent av företagen att det finns ett behov av bidrag eller subventioner. (figur 12 på nästa sida). Samtidigt är det 26 procent att de inte anser att det behövs bidrag eller subventioner. Både för och emot svaren ligger i topp. Det som företagen har minst intresse av är verktyg för beslutsfattande.

På frågan på de tre största utmaningar som företagen står inför, så är det ekonomi, hyressättning, kvarboende, och lönsamhet över tid som nämndes mest. Även energi- och tillgänglighetsfrågor samt teknisk kvalitet är återkommande nyckelord.

Figur 8: Företagens specifika policy eller mål för renovering.

Figur 9: Svårighetsgraden att uppfylla olika mål.

Kort reflektion kring tekniskt behov, energianvändning, boendedialog, arkitektoniska och kulturhistoriska aspekter samt ekonomi Renoveringar framöver kommer att fortsätta i miljonprogrammets flerbostadshus och till viss del i folkhemmets bostadsbestånd. Renoveringar initieras främst när det finns ett akut teknisk behov och livslängden på komponenter är slut och på grund av höga driftkostnader. Företagen renoverar när det är ”dags”. Mindre än hälften av företagen prioriterar större åtgärdspaket vid renoveringar, vilket är lite intressant eftersom företagen i andra sammanhang ofta lyfter fram att man helst vill samordna olika åtgärder för att inte störa de boende för ofta.

Bygg & teknik 2/16

Figur 10: Uppföljning och verifiering efter en renovering.

Energianvändning- och effektivisering är en viktig fråga. Företagen genomför olika typer av miljöinventeringar och energiutredningar inför en renovering, energieffektivisering är den faktor som prioriteras näst högst (efter kostnaderna) i

samband med en renovering, och mer än 70 procent av företagen har en policy eller mål när det gäller energianvändning. Majoriteten anser inte heller att det är svårt att uppnå energirelaterade mål och nästan alla företag uppföljer energianvändningen 27

Figur 11: Olika aktörers kunskaps- och utbildningsbehov.

tillämpas på befintliga fasader och den har identitetsskapande effekter för de boende och bostadsområdet.

Ett medvetandegörande och aktivt ställningstagande till arkitekturen och byggnadernas kulturhistoriska värden i renoveringar skulle kanske kunna bidra till att hitta en bra balans mellan attraktiva bostadsbyggnader och anpassade energieffektiviseringsåtgärder på fasader.

Slutligen, den största utmaningen är genomgående ekonomin och kostnaderna i alla skeden. Diskussionen hur och av vem en renovering ska finansieras kvarstår. Den splittrade bilden kring huruvida det behöv stöd i form av subventioner eller bidrag, med för och emot, är bara ytterligare ett exempel på det.

En kritisk syn på resultaten och utblick

Figur 12: Behov av olika typer av stöd. efter en renovering. När det gäller energirelaterade åtgärder så hittar vi injustering av olika system i topp, byte av belysning, isolering av vind och fönsterbyte bland de åtgärder som genomförs mest. Detta är åtgärder som är relativt enkla att genomföra. Mer kostnadsintensiva, icke-standardhöjande åtgärder, och delvis tekniskt och arkitektoniskt utmanande energieffektiviseringsåtgärder såsom fasadisolering genomförs i mindre omfattning trots besparingspotentialer. Företagen ser också ett utvecklingsbehov kring energifrågorna och önskar bland annat teknikutveckling kring förnyelsebara energisystem och passivhusteknik, samt drift och skötsel av energieffektiva hus. Sammanfattningsvis kan vi säga att företagen har bra kontroll kring energifrågorna med energisparpotentialen utnyttjas inte alltid fullt ut vid en renovering.

En stor andel av företagen genomför boendeenkäter inför en renovering och någon form av fördjupad boendedialog.

Nästan två tredjedelar av de företag som genomför boendeenkäter genomför dessa i egen regi. Under renoveringsprocessen 28

är kvarboendet prioriterat, något som är fördelaktigt ur både boendes och ett ekonomiskt perspektiv. Mer än 70 procent av företagen har en policy eller mål för boendeinflytande och drygt hälften policy eller mål relaterade till sociala aspekter. Även efter en renovering är det hälften av företagen som genomför uppföljande boendeenkäter. Att uppnå målen vad gäller boendes önskemål anser de flesta av företagen inte vara ett större problem. Boendes möjligheter till (till)val i lägenheterna är däremot begränsade. Generellt verkar företagen vara aktiva i boendedialogfrågor. En intressant fråga att undersöka är vilka olika kompetenser som finns i dagens bostadsföretag eftersom företagen är tekniktunga men också behöver kunna sköta boendedialoger.

Aspekter som genomgående prioriteras i en mindre omfattning eller beaktas väldigt lite är kulturhistoriska och arkitektoniska aspekter. Dessa aspekter är svåra att definiera och därmed också lätta att ”tappa” bort i processen. Samtidigt har den befintliga arkitekturen påverkan på bland annat vilka renoveringslösningar som kan

Det är viktigt att komma ihåg att resultaten ovan baseras på en svarsfrekvens på 39, vilket delvis beror på en rådande enkättrötthet. Begreppet renovering har ingen entydig definition och sociala eller arkitektoniska aspekter lämnar också en del tolkningsutrymme. Även detta påverkar resultaten. Med detta sagt, vill vi ändå lyfta fram att studien ger en bra indikation på hur olika bostadsföretag tänker och agerar i samband med renoveringar.

Enkätstudien Renoveringsbarometern som helhet behandlar fler frågor än de som redovisats här i artikeln. Alla resultat kommer sammanfattas och publiceras i en rapport under våren 2016. Studien har genomförts med stöd och inom ramen för den starka forskningsmiljön SIRen samt Formas-BIC projektet 244-2010-252.

Slutligen vill vi tacka alla som svarat på enkäten, utan er medverkan hade vi inte fått några resultat, tack!

■

Bygg & teknik 2/16

Lyft blicken

Ett breddat uttryck plannja.se

Närproducerat från Plannja

Produkt:

Plannja Planplåt 6SHFL¿NDWLRQ Mattsvart Green Coat PL01 Bredder: 470, 570, 670 mm

Ursprung: Utvecklad i Järnforsen Sverige

Beskrivning: En enhetlig fasad med livfullt uttryck som motstår väder och vind. Det var det som Tham & Videgård Arkitekter sökte för detta hus i Stockholms yttre skärgård.

Valet blev bandtäckning med Plannja Planplåt, som varierats i tre olika bredder.

Den mattsvarta dubbelfalsade plåtfasaden består av återvunnet material och smälter in såväl i naturomgivningar som i ett miljömedvetet tänkande.

Lyft blicken och upptäck plåtens gränslösa möjligheter på plannja.se

Risk- och möjlighetshantering i fuktfrågor– snack eller verkstad?

I senaste uppdateringen av ByggaF förtydligades riskbegreppet som en produkt av sannolikhet gånger konsekvens. Den här artikeln trycker på vikten av att kunna nyansera fuktriskdiskussioner med hjälp av riskverktyg för att säkerställa en gemensam målbild för projektet.

I mitt arbete som fuktsakkunnig och fuktskadeutredare stöter jag kontinuerligt på uttryck som: ● Det är för dyrt att bygga fuktsäkert ● Det här är en extremt hög fuktrisk ● Det var bara maximal otur.

Det blir fort många adjektiv som är svårtolkade och inte alltid är så faktabaserade.

Ofta upplever jag en förvirring i projekten kring hur risk/möjlighet identifieras, bedöms och kommuniceras mellan olika parter, vilket försvårar att få en enad bild med relevant resursfördelning. Det gör tyvärr även erfarenhetsåterföringen svårare eftersom bilden av vad som borde ha inträffat och hur riskexponeringen bedömdes från början inte är tydlig. Då blir det svårare att justera till nästa gång.

Kvalitet säkras bäst enligt mina erfarenheter genom tydliga processer där alla delar fungerar och hänger ihop. Där skador uppträder hittar jag oftast vid utredArtikelförfattare är Peter Brander, AK-Konsult Indoor AB, Ramlösa.

Bygg & teknik 2/16

ning glapp mellan delarna eller att en del saknas helt och hållet. Många av riskerna är inte heller tekniska utan handlar om brister i kommunikation där goda tekniska intentioner glöms bort längs med vägen.

Risker och möjligheter diskuteras bäst som en produkt av sannolikheter och konsekvenser om det ska gå att förstå. Framförallt konsekvenser förtjänar generellt större uppmärksamhet än vad de får i de flesta projekt idag. När konsekvenser be-

döms är det också viktigt att hålla isär vem som drabbas av dem. Det brukar nämligen slå hårt på betalningsviljan hos olika parter i kedjan.

Ett bra exempel på slarvigt ordval är när det pratas riskmodeller för mögel.

Alla mögelmodeller vi använt hittills inom fuktbranschen bedömer sannolikheten för att det börjar växa eller sannolikheten för att det hinner växa en viss mängd över en viss tid och används oftast

Figur 2: Exempel på bedömningskriterier från SBUF-projektet Handgripligt kvalitetsarbete.

31

för att utvärdera robustheten i en lösning.

Konsekvenserna av den eventuella påväxten släpps för det mesta helt för att vi vet för lite om hälsoeffekterna. Risken är alltså inte bedömd (den innefattar personer som lider skada).

I en riskanalys för ett projekt brukar det finnas hundratals risker på bordet.

Utan en möjlighet att filtrera i höga och låga risker blir det lätt att man inte ser skogen för alla träd. I figur 3 visas ett exempel på en tidig grov systemanalys där tre olika taksystem jämförs i en 5*5-matris (i ByggaF används normalt 4*4). I projektet valdes inbyggda tätskikt som huvudstrategi.

När den första analysen finns på bordet går det att specifikt se hur man kan påverka sannolikheterna eller konsekvenserna effektivast för att uppnå lägsta totalkostnad för projektet. Det visar sig ofta i ett proaktivt arbete att risker går att minska med justerad design utan att produktionskostnader behöver öka. Högre risker som inte går att ta bort kostnadseffektivt hanteras vidare med detaljerade arbetsberedningar och kontroller för att uppnå den sannolikhet som accepterats. Det görs även katastrofberedskapsplaner för prioriterade höga risker för att minimera konsekvenser om det händer (låg sannolikhet innebär fortfarande att det kan hända i projektet).

En tydlig prissatt konsekvensanalys gånger sannolikhet ger hur stor budget som kan avsättas för att sänka/undvika risken och ger bra stöd för att ibland välja dyrare produktionskostnader som minskar driftkostnader och driftrisker.

Figur 3: Systemanalys taksystem.

Exempel 1: Mögel på underlagstak av trä kan ge låg risk Figur 4: Process för riskhantering, Förutsättningar justeras tills acceptabel risk kan nås inom projektets ramar. Identifieras nya eller oacceptabla risker vid uppföljning justeras förutsättningarna enligt nya lärdomar. Kan inte lösningen justeras så att acceptabel risk uppnås inom projektets ramar (tid, kostnad, kvalitet…) kan lösningen inte användas.

För ett tag sedan blev jag ombedd att utreda ett mögligt underlagstak i trä ovanpå en rötslamsanläggning på ett reningsverk med hänsyn till fuktsäkerhetskraven i Boverkets byggregler (BBR). Biologin från slammet var påtagligt elak oavsett taklösning och framförallt vistades inte några personer där i drift. Högsta sannolikheten blev efter utredningen rötproblematik i

Ställ rätt krav på din våtrumsentreprenör GVK ställer krav på både företag och montörer att följa branschreglerna för att säkerställa fackmässiga våtrumsinstallationer. GVKs uppdaterade branschregler SÄKRA VÅTRUM ger praktiska instruktioner för hur man bygger våtrum på rätt sätt. Läs mer på www.gvk.se

32

Bygg & teknik 2/16

konstruktionen och sannolikheten för takras. Värsta konsekvensen blev driftstopp via takras. Inne i anläggningen behövdes andningsskydd vid längre vistelse oavsett taklösning. Alltså var konsekvensen av möglet i taket låg och därmed risken med att det växte mögel i taket låg (det fanns inga personer där och miljön blev inte märkbart sämre av det). Men sannolikheten för mögeltillväxt var hundra procent.

Med rötskyddat virke som tog bort sannolikheten för röta var taket fullt byggbart och tillräcklig beständigt ur ett fuktperspektiv. S5*K1 = R5 (för mögel)

Exempel 2: Vattenfelsbrytare kan sänka risken effektivt.

Enligt Vattenskadecentrum vet vi följande: cirka 80 000 vattenskador ger en kostnad för samhället på cirka 4,5 till 5 miljarder kronor årligen (cirka 60 000 kronor per skada). Det inkluderar inte kostnader för hälsoeffekter, och vattenskador som inte upptäcks och blir fuktskador. Cirka 70 procent av skadorna inträffar i rum utan tätskikt och golvbrunn.

Nästan 60 procent av skadorna beror på rörledningssystem som fallerar.

Enligt Statistiska centralbyrån har vi cirka två miljoner småhus och cirka två och en halv miljoner lägenheter. Grovt räknat innebär det att cirka två procent av beståndet vattenskadas varje år. Räknar vi en livslängd på hundra år så bör vi i snitt

hinna med två vattenskador under en bostads livstid. Minst en av dem hamnar statistiskt utanför våtrum.

En riktigt bra vattenfelsbrytare som stänger vattnet vid störtläckage och spårar droppläckage i bevakningsläge kostar under 15 000 kronor installerad. Påverkar inte sannolikheten för läckage men minskar konsekvenserna drastiskt och ger tidiga varningar på problem. Idag finns det bra vattenfelsbrytare för offentlig miljö som går på IR och stänger ned när det inte finns brukare i lokalen alternativt stänger ned vid larmning/låsning av huset.

Entreprenörerna tvekar ofta för konsekvensen för dem är ytterligare en teknisk pryl som kan reklameras och som fördyrar produktionskostnaden.

Byggherrar borde vara mycket intresserade av att de installeras. Åtminstone i byggnader där det är folktomt långa perioder av driften. S5*K4 = R20 (utan vattenfelsbrytare) S5*K2 = R10 (med vattenfelsbrytare)

Kunskapen finns Verktyg för tydliga riskanalyser finns framme. Hur nyanserat man vill och orkar köra sin analys beror på vilket skede man befinner sig i och hur mycket underlag som finns framtaget sen tidigare.

Eftersom det är en kedja som behöver skapas brukar riskanalys fungera bäst i grupp med blandade discipliner (produk-

tion, inköp, byggherre, konsulter…). Gärna som visuell planering och innehållande alla projektrisker. Ledordet är rätt kompetens på mötet. Det visar sig gång på gång att fukt är ett komplext specialistområde som inte konstruktör och arkitekter behärskar automatiskt. Bjud därför in fuktspecialister till era riskinventeringar så kommer ni att märka att fler viktiga fuktfrågor blir upptäckta och hanterade i tid.

Fuktcentrums slogan ”mer fakta/mindre fukt” slår huvudet på spiken. Det går naturligtvis att ta stora risker i projekt men det bör i så fall göras medvetet. ■

VEMA Distant

Bygg & teknik 2/16

33

Skadeförebyggande processer och teknik för rörinstallationer och våtrum för minskade vattenskador i byggnader Vaska var ett unikt byggforskningsprojekt som initierades i samband med bomässan i Umeå 1987. Syftet var att med noggrann projektering och kontroll av utförande minimera risken för vattenskador i de två bostadsområden som omfattades av Bo 87. Avsikten var att skapa byggnormer för vattenskadesäkert byggande och visa på möjliga lösningar för byggbranschen. Drygt tio år senare kom en första uppföljning av projektet. I samband med den kunde man konstatera att inga vattenskador hade uppstått i några av de bostäder som omfattades av projektet. Det var ett anmärkningsvärt bra resultat som tydde på att det systematiska skadeförebyggande arbetet som gjordes med Vaska verkade göra nytta. Nu har ett kvarts sekel passerat med Vaska och frågan är om slutsatsen är densamma, att ett systematiskt skadeförebyggande arbete ger resultat.

Genom finansiering från försäkringsbolaget Länsförsäkringars forskningsfond och med hjälp av data från Umeå kommun har vi fått möjlighet att utvärdera nyttan med skadeförebyggande arbete som ett led i att planera för framtida skadeförebyggande arbete.

Sammanfattningsvis är syftet med denna studie att: ● Följa upp Vaska-projektet för att se om de tekniska lösningarna som tillämpades har medfört och fortfarande medför fördelar avseende vattenskador. ● Bedöma nyttan med strategiskt arbete av det slag som Vaska innebär när det gäller vattenskador i byggnaders installationer och våtrum.

Artikelförfattare är Dennis Johansson, Installationsteknik, Lunds tekniska högskola, Lund.

34

●

Föreslå framtida åtgärder för att minska antal, omfattning och kostnad på vattenskador.

Denna artikel är ett utdrag ur den mer omfattande rapporten som finns på www.hvac.lth.se/fileadmin/kstr/images/persona l/TVIT-7096DJ_web.pdf.

Bakgrund Aktuella mätningar och beräkningar av vattenskador visar att kostnaden för att reparera skadorna kan vara cirka tio miljarder kronor per år, det vill säga 200 miljoner kronor per vecka. Kostnaderna för vattenskador har dessutom ökat med 100 procent de senaste tio åren. Med tanke på den stora mängden vattenskador och de kostnader som dessa orsakar behövs ett strategiskt skadeförebyggande arbete med välutformade tekniska principer och en genomtänkt byggprocess. Vattenskador i bostäder var ett problem som under 1970och 80-talen visade en dramatisk kostnadsökning. 1986 bedömdes vattenskadorna ha kostat minst två miljarder kronor, varav 600 miljoner kronor i våtrum.

För att ta fram metoder för att minska mängden vattenskador startades 1985 ett byggforskningsprojekt kallat Vaska-projektet. Vaska-projektet är det enda projektet av detta slag där det går att dra slutsatser inför framtiden om strategiskt skadeförebyggande arbete gör nytta med tanke på vattenskador.

Målet då var att visa att det i vanlig bostadsproduktion, med relativt enkla medel, gick att bygga bostäder där risken för vattenskador var liten. Med utgångspunkt från de vattenskadeundersökningar som gjordes då satte man upp tekniska funktionskrav. Kravlistan var sedan en förutsättning för allt projekteringsarbete inom projektet. En arbetsgrupp gick igenom och godkände merparten av alla ritningar och beskrivningar som producerades.

Under byggtiden följdes sedan dessa lösningar upp noga på plats.

Projektet drevs i anslutning till bomässan Bo 87 i Umeå. Avsikten med detta var att för byggbranschen konkret kunna visa på möjliga lösningar och dessutom skapa en diskussion om vattenskadesäkert byggande som norm. På så sätt ville man genom exempel kunna påverka byggbranschen att göra vattenskadesäkra lösningar till regel.

Vaska-projektet genomfördes i två bostadsområden, Sandahöjd och Ersmark. I Sandahöjd byggdes drygt 200 lägenheter i

flerbostadshus. Området består av radhus, trevåningshus och två stycken trettonvåningars punkthus. Det fanns alltså installationslösningar för både markbostäder och höghus. I Ersmark byggdes ett 20-tal småhus med en till fyra lägenheter. Dessa hus var i huvudsak prefabricerade.

Projektet har utvärderats vid två tillfällen. Dels två år efter att husen var klara, dels år 2000. Resultatet visade att det då endast förekommit en vattenskada utanför Vaska:s fokus i ett av småhusen.

Mellan 1987 och 2000 byggde det kommunala bostadsföretaget i Umeå, Bostaden AB, cirka 4 000 lägenheter, alla lägenheter med Vaska-krav med ungefär samma innehåll som kraven för bostadsområdet Sandahöjd. Ekonomin i dessa åtgärder ansågs vid den tiden bra. Tyvärr ansågs dessa lösningar inte särskilt marknadsmässiga i småhus. Vaska-projektet renderade också i det första Fuktsäkerhetspriset som delas ut av Fuktcentrum vid LTH. Detta mottogs av Johnny Andersson vid Nordiska Byggnadsfysiksymposiet i Reykjavik 2005.

Inför Bo 87 bildades i Umeå en Vaskagrupp med företrädare från försäkringsbolag, forskare, byggherren, byggnadsinspektionen och mäss- arrangören. Gruppen satte tillsammans ihop en kravlista över bygg- och installationstekniska lösningar för Vaska-husen. Listan var till att börja med allmänt hållen och följande krav formulerades: ● Ytskikt i känsliga utrymmen, till exempel badrum, duschrum, toaletter och kök ska vara vattentäta. ● Byggnaden ska vara utformad så att spridning av utläckande vatten motverkas. ● Installationerna ska utformas så att utläckande vatten kan upptäckas snabbt. ● Känsliga delar av installationerna, till exempel fogar, bör i så stor utsträckning som möjligt placeras åtkomligt i våtrum. ● Alla delar i installationerna ska vara möjliga att byta med ”rimliga” insatser.

Länsförsäkringar i Västerbotten hade som mål att försäkringspremien för vattenskadesäkra hus som byggdes under Bo 87 skulle sänkas. Som villkor för detta tog man fram en mer ingående kravlista.

Vaska-gruppens krav och Länsförsäkringars villkor arbetades samman och en mer detaljerad kravlista togs fram. I listan fanns bland annat krav på rördragning, golvbrunnar och tätskikt i våtrum. Under projekteringen för Vaska-husen använde Bygg & teknik 2/16

konsulter och hustillverkare kravlistan som utgångspunkt för sitt arbete.

Vaska-kraven täckte inte exempelvis avloppsrörens dragning eller byggnadsfysikaliskt relaterade fuktskador bortsett från våtrum även om vissa av Vaska-kraven berörde vissa problemområden som exempelvis att undvika ovanpåliggande isolering på platta på mark. Typiska byggnadsfysikrelaterade skador som Vaska inte avsåg att hantera är krypgrundsproblematik med fukt och påväxt, fuktskador på kalla vindar, bland annat till följd av fuktkonvektion, undermåliga ventilationssystem med högt fukttillskott som följd, fasadkonstruktioner som putsad fasad utan bakomliggande luftspalt och fuktskador relaterade till fuktkonvektion i konstruktionsdelar.

Normalt beror felskadefrekvensen på åldern hos ett hus så att det anses vara mest fel i början och slutet av en installations livscykel. Med det stora fokus på noggrannhet som fanns i Vaska-projektet, finns det anledning att tro att detta minskade antalet fel i början, vilket också framgår av utvärderingarna. Däremot frågar man sig hur resultatet av Vaska-projektet ser ut idag, efter 25 år. Är husen och lägenheterna fortfarande skadefria?

Metod För att bedöma nyttan med strategiskt arbete för att minska vattenskador har data över vattenskador samlats in och strukturerats för de bostäder som ingick i Vaska.

Jämförelser har gjorts med andra bostäder. Detta har gjorts genom enkätundersökningar, intervjuer och genomgång av skadematerial från fastighetsägare.

Flerbostadshus. AB Bostaden är Umeås allmännyttiga bostadsföretag. Enligt årsredovisningen 2011 äger och förvaltar företaget 15 391 lägenheter i och runt Umeå. Däribland ingår flertalet av de bostäder som omfattades av Vaska. Bostaden AB har över tid bokfört uppkomna vattenskador och även relaterade kostnader. Statistiken som finns tillgänglig sträcker sig

Tabell 1: Skadefrekvenser i de olika studerade områdena med lägenheter i olika kategorier för lägenheterna i Umeå. Skadorna uttrycks per lägenhet och per år.

Sifforna i ”Delmängd” avser byggår.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Område Delmängd InsamlingsAntal Skador period lägenheter (lgh•år) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Umeå Vaska 1987–2011 231 0,00606 Umeå Vaska 2001–2011 231 0,0138 Umeå <2002 2001-2011 14 482 0,0176 Umeå 1984–1986 2001–2011 468 0,0274 Umeå 1988–1989 2001–2011 352 0,0217 Umeå <1987 2001–2011 10 274 0,0194 Umeå <1987; >2002 2001–2011 3 809 0,0120 från och med 2001 till och har räknats med till och med 2011 och omfattar 2 905 vattenskador totalt. Av dessa har 2 445 en redovisad kostnad. Enligt föregående utredningar har inga vattenskador uppkommit i någon av Vaska-bostäderna fram till och med år 2000.

Småhus. En del av Vaska-projektet berörde enfamiljshus och dessa var lämpliga att undersöka genom en enkätundersökning riktad till de boende, totalt 19 privatägda hus. I två olika kontrollgrupper, ”Ersmark” med 41 hus i grannområdet och ”Kontrollgrupp 2” med 200 hus från olika orter i Sverige, genomfördes samma enkätundersökning för att jämföras med Vaska-husen.

Resultat och analys Flerbostadshus. En sammanfattning av förutsättningarna är att AB Bostaden i Umeå har byggt hus som har haft nästan samma krav som Vaska hade efter Vaskaprojektet. Dock har man inte haft den typen av uppmärksamhet och uppföljning som fanns i Vaska. Därför har lägenheterna i Umeå delats i kategorier med hus byggda före respektive efter 1987. Dessutom har en kategori skapats för hus byggda 1984 till 1986 och en för 1988 till 1989 för i dessa kategorier minimera beroendet av husens ålder i den direkta skadefrekvensen.

Figur 1: Skadefrekvensen som funktion av ålder vid skada för alla vattenskador.

Bygg & teknik 2/16

I tabell 1 visas totalt antalet vattenskador i per lägenhet och år för ett antal olika kategorier i AB Bostaden i Umeås bestånd.

Kategorin ”Umeå >1987; <2002” avser alltså hus byggda från och med 1988 till och med 2001. Här har inte nyare lägenheter tagits med eftersom datainsamlingsperioden börjar 2001 i Umeå. Om man bortser från gruppen Vaska-husen med insamlingsperioden 1987 till 2001 är skadefrekvens lägst i Umeås nyare bestånd, med Vaskahusen på andra plats. Att Vaska inte är lägst kan mycket väl bero på att de nyare husen med lägst skadefrekvens är nyare. Om man inkluderar hela den kända insamlingsperioden för Vaska-husen, 1987 till 2011, blir skadefrekvensen klart lägst för kategorierna i Umeå. Det är känt vilka skador som inträffade i Vaska mellan 1987 till 2000, men denna information existerar inte för övriga områden. Problemet med att ta med hela insamlingsperioden för Vaska-husen är att man förväntar sig lägre skadefrekvens i nyare hus, vilket då förmodligen är fallet i övriga områden också, även om kännedom om detta som sagt inte existerar. Även med den kortare insamlingstiden är Vaska-husens skadefrekvens lägre än för husen byggda 1984 till 1986, samt 1988 till 1989.

Om man beskriver skadorna som funktion av ålder på huset då skadan inträffade delat på varje diskret ålder uttryckt i

Figur 2: Skadefrekvensen som funktion av ålder vid skada för skador i trycksatta rör.

35

år, vilket är den uppdelningen som finns i rådata, får man resultaten enligt figurerna 1 och 2 på föregående sida. Figur 1 visar alla skador medan figur 2 visar skadorna som relaterar till trycksatta rör, alltså tappvarmvatten-, tappkallvatten- och radiatorvattenrör men ej avloppsrör. Noteras bör att skadeunderlaget, alltså antalet lägenheter och därmed antalet skador bakom respektive ålder på hus vid skada är olika för olika åldrar.

Vad gäller alla skador framgår här att någon badkarskurva för felfrekvensen inte föreligger. Skadefrekvensen vid låg ålder på huset vid skada är låg och ökar under cirka tre decennier. Sedan är utseendet mer slumpvis, men det finns en tendens att våtrumsrelaterade skador går ner efter 30 år. Byggår 1929 avser ganska få lägenheter där det inträffade flera skador inom kort tid, vilket ger stor frekvens uttryckt per lägenhet och år.

I diagrammen finns inga kurvor ritade för ej existerande åldrar på hus vid skada.

Vaska-husen har en skadefrekvens som, förutom i någon punkt, ligger under jämförda kategoriers skadefrekvens, och inte minst vid låga åldrar på hus vid skada är Vaska-husens skadefrekvens noll. Speciellt för trycksatta rör, som Vaska kan anses ha lagt stor vikt vid är skadefrekvensen låg. De två topparna avser var sin skada. Tätskiktsskadorna är också ovanligare i Vaska-husen medan golvbrunnsskadorna verkar vara på samma nivå som i övriga kategorier.

Figur 3 visar rumsfördelningen av skadorna. Figur 4 visar skadefördelningen. I figurerna visas staplarna i respektive huskategori i legenden från vänster till höger och därefter nästa rad. Genomföringsskadorna är nästan noll i alla fall, liksom kostnaderna för dessa. Övrigt tilldrar sig en ganska stor andel, antingen

Figur 3: Skadefördelning i Umeå 2001 till 2011 för olika rum.

Figur 4: Skadefördelning i Umeå 2001 till 2011 fördelat på skadetyp för alla rum.

36

beroende på att skadetypen är utanför de definierade kategorierna, eller anteckningen om skadetyp i rådatan är otydlig.

Avlopp är en omfattande skadetyp till både antal och kostnad, inte minst för Vaska-husen där avlopp visar den högsta stapeln. I köken har skett några skador som kan bero på ett systematiskt fel vid infästningen av avloppsrör från diskbänk. Detta är ett typiskt fel som skulle kunna förhindras i framtida skadeförebyggande arbete.

Småhus. Svarsfrekvensen var 79 procent för Vaska-gruppen, 61 procent för ”Ersmark”-kontrollgruppen och 67 procent för ”Kontrollgrupp 2”. Medelvärdet för husens byggår var 1987 med en standardavvikelse på 1,56 år, alltså nära Vaska-småhusens byggår. Tio av de 25 husen från ”Ersmark”-kontrollgruppen uppgav att de råkat ut för en eller flera vattenskador. Det totala antal vattenskador för denna grupp var elva stycken. Av de 15 enkäter som besvarats av de boende i Vaskahusen har två husägare uppgivit att de råkat ut för vardera en vattenskada. Av de 121 husägarna som svarat i ”Kontrollgrupp 2” uppgav 41 att de råkat ut för någon typ av vattenskada. Det sammanlagda antalet skador för husen var 67 stycken.

Det framgår av svaren från ”Kontrollgrupp 2” att andelen hus med skador och det totala antalet skador fördelar sig väldigt olika mellan de sex orterna. I Ystad har mer än hälften av husen råkat ur för en eller flera vattenskador och i Olofström har ingen av de åtta respondenterna angivit att de drabbats av någon vattenskada. I Ystad var det även vanligare att råka ut för fler än en skada än i övriga orter. Figur 5 på sidan 38 visar skadeförekomsten.

Om man beaktar Vaska-skadorna så är de två. Den ena skadan uppstod i samband med en flyttstädning där städfirman lämnat ett fönster öppet, vilket medfört frysskador på ett rör som därför läckt vatten. Den andra skadan berodde på fukt utifrån, en otäthet i taket medförde att groventrén drabbades av fuktskada. Det framgår inte vad orsaken till otätheten var. Ingen av dessa anses ha koppling till det som Vaska direkt fokuserade på att förhindra. På motsvarande grund kan en av skadorna i kontrollgruppen sorteras bort. Med utgångspunkt från en sådan bortsortering skulle det ha uppstått 0,67 skador per hus i den första kontrollgruppen, Ersmark och noll i Vaska.

Vattenskadecentrum har under flera år fört statistik över vattenskadefördelningen mellan olika rum i småhus. Från och med 2008 till och med 2013 registrerades 16 114 vattenskador. Figur 6 visar fördelningen för de olika grupperna för olika rum.

Metod för bokföring av skador. För flerbostadshus är det enligt uppgift ovanligt att skador anmäls som försäkringsskador, vilket innebär att de data som Bygg & teknik 2/16

UNIDRAIN - SHOWERLINE SNABBARE BADRUMSBYGGNATION MED KVALITÉTSSÄKRAT GOLVFALL

BESTÄLL VÅR SHOWERLINE BROSCHYR PÅ info@jafo.eu ELLER VIA QR KODEN

Unidrain - ShowerLine är en vidareutveckling av Unidrains linjeavloppsarmaturer vilket ger stora byggtekniska fördelar samt ett kvalitétssäkrat golvfall.

Hela arbetsprocessen med att bygga golvfall och att utföra golvavjämning i ett badrum / våtrum kan utföras snabbare än med konventionella metoder. Det kvalitétssäkrade golvfallet får man på köpet.

Golvytan utanför duschzonen kan utföras helt plan enl gällande branschregler. Dock får aldrig bakfall förekomma. Unidrain ShowerLine kan placeras i vänster- eller högerhörn samt även mitt på en vägg om man vill ha en så kallad walkin dusch.

Golvfallet utförs med valfritt golvspackel

Inbyggt golvfall som uppfyller gällande branschregler = kvalitetsäkring

Golvfall och golvavjämning före tätskiktsläggning

= Plan yta

= Lokalt fall mot golvavloppet

Finns i 3 olika grundmodeller, höger, vänster och walk-in.

www.unidrain.se | www.jafo.eu | 046 33 39 00

installationen, kostnader på grund av följdskador på byggnaden och kostnader som är en följd av skador på hyresgästens inventarier eller obehag. ● Kategorisering av skadan är viktigt för framtida analys. ● Bokföringen måste vara kontinuerlig och börja när huset byggs.

Diskussion

Figur 5: De vänstra staplarna visar andelen hus med någon skada medan de högra staplarna visar antal skador per hus för respektive grupp och ort.

Figur 6: Skadefördelning mellan rum där VSC avser Vattenskadecentrums statistik från och med 2008 till och med 2013. samlas in av fastighetsägaren är mycket värda. När det kommer till bokföring av skadekostnader verkar det vara stora skillnader i vad som bokförs. Anledningarna till att samla in data om vattenskador är flera: ● Man får på så sätt reda på vad som kostar. ● Det ger en grund för jämförelser internt och externt av skadefrekvenser. ● Det ger en grund för eventuella garantikrav. ● Det ger möjlighet till att jämföra olika utförande och komponenter med varandra så att bästa möjliga komponenter kan väljas. ● Det ger en grund för statusbestämning inför beslut om eventuell renovering.

Om man ska uppfylla dessa önskemål ställs en del krav på hur bokföringen görs.

38

Nedan pekas på önskade kvaliteter på bokföringen och dess tillämpning: ● Alla skador måste bokföras, även sådana som är enkla att åtgärda och har liten eller ingen kostnad. ● Det måste vara tydligt för vilka hus skador bokförs där data om husen framgår på ett entydigt sätt. Beräkningar av skadefrekvenser kräver information om husunderlaget för skadorna. ● Renoveringar av system som berör vattenskadesäkerhet måste bokföras för att kunna koppla skador till ålder på installationerna ● Det måste vara tydligt hur en skada definieras och när den skiljer sig från en annan. ● Både antal och kostnad måste bokföras ● Vad gäller kostnad behövs en uppdelning på direkta kostnader för att reparera

Denna studie visar att Vaska gjorde nytta med att minska vattenskadefrekvenserna i både lägenheter och småhus och att inblandade i processen har varit mycket nöjda med det skadeförebyggande arbete som Vaska innebar. Med andra ord var det ett strategiskt arbete som genom planerade insatser gjorde nytta för att minska skadefrekvensen. Även om det inte har visats att varje skadas kostnad minskade, minskade antalet, vilket leder till en minskad skadekostnadsfrekvens.

Hur ska då ett framtida vattenskadearbete se ut med utgångspunkt från Vaska och denna utvärdering? Fyra huvudslutsatser gällande detta kan dras: ● Mer forskning som behandlar empiri från verkliga, rätt bokförda vattenskador behövs för att utröna hur byggnader ska uppföras för att minska vattenskadekostnaden i samhället. Studier behövs för att följa nyttan med ett förhoppningsvis betydligt större skadeunderlag. ● Vaska som ett systematiskt, strategiskt och förebyggande arbete för vattenskadesäkerheten har gjort nytta genom att minska vattenskadefrekvensen. ● Det har skett skador i Vaska-husen, vilket innebär att Vaska inte har löst alla problem, utan framtida arbete behövs.

Inte minst har skador uppkommit med tiden även om det indikeras noll i skadefrekvens i början av husens livscykel.

Vid besiktningen av småhusen framkommer att alla, som enligt urvalet har bott i husen sedan de byggdes, är medvetna om att de bor i ett Vaska-hus, men har ingen uppfattning om hur huset ska underhållas. I lägenheterna kan det misstänkas vara ännu sämre ställt med dessa kunskaper. Vaska fokuserade på att hantera uppförandet av husen. ● Avloppsskadorna är omfattande och verkar inte ha mycket lägre frekvens i Vaska-hus än i andra hus, troligen på grund av att en vanlig skadeorsak för avloppssystem är stopp i avlopp, vilket inte Vaska löste.

■

Läste Du det i Bygg & teknik?

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Bygg & teknik 2/16

Renovering av armerade murverkskonstruktioner – lärdomar från fältstudier och laboratorieundersökning Ytterväggar av armerat murverk var en vanlig lösning i bostadshus, kontor och allmänna byggnader i Skandinavien under perioden 1940 till 1975. Armeringen, som bestod av oskyddat armeringsstål, var främst ilagd för att överbrygga öppningar genom balkverkan, till exempel över fönster och dörrar. Även skalmurar utan lastbärande funktion var armerade på detta sätt. I många fall kunde istället bågverkan ha utnyttjats för att överbrygga öppningarna, vilket innebär att stora mängder armering har lagts in i onödan.

Användningen av oskyddat armeringsstål i fogarna motiverades med det felaktiga antagandet att kalkcementbruk ger ett permanent skydd mot korrosion genom att bidra till en skyddande miljö. Idag har detta fått stora konsekvenser genom att många byggnader från denna period drabbats av sprickor i fogar på grund av korroderande armering, eftersom den skyddande effekten från murbruket avtar med tiden. Under 1980-talet ökade medvetenheten om riskerna med användning av oskyddad armering och hårdare krav började ställas, där rostfri eller på annat sätt skyddad armering föreskrevs. Det finns dock en stor mängd byggnader där oskyddad armering ligger kvar i fogarna. Sprickor som uppkommer på grund av armeringskorrosion gör att mer fukt kan tas upp av väggen, vilket bidrar till sämre utseende hos fasaden och ökar risken för frostsprängning av teglet.

Vid långtgående korrosion kan även den lastbärande funktionen försämras, vilket kan ge säkerhetsproblem. Figur 1 visar en fönsterbalk där armeringen har korroderat och gett skador.

Artikelförfattare är Miklós Molnár och Oskar Larsson, Lunds tekniska högskola, Lund.

Bygg & teknik 2/16

För att förhindra ytterligare skador och de boende. En internationell litteraturstuför att återställa utseendet hos fasaden die som genomfördes av författarna visar krävs det ofta omfattande renoveringsåt- att begränsad kunskap om korrosion hos gärder. Den korroderande armeringen tas murverksarmering är en starkt bidragande bort och ersätts vid behov med rostfri armering. Beslut om lämpliga renoveringsåtgärder tas normalt sett baserat på visuell inspektion av fasaden, ofta från marknivå, där spruckna fogar identifieras. I de flesta fall görs ingen ytterligare undersökning av till exempel armeringens tillstånd eller en bedömning av den fortsatta sprickutvecklingen.

Omfattningen av renoveringsåtgärderna varierar från enbart omfogning till att ta bort all armering i fasaden, även Figur 1: Korrosionsskadad fönsterbalk i 40 år gammal från oskadade fogar. Att tegelskalmur. endast göra en omfogning är normalt sett inte en tillräcklig åt- orsak till bristfälliga beslut om lämplig gärd utan kommer medföra fortsatt åtgärd vid renovering. sprickbildning. Den renovering som väljs Syftet med arbetet som presenteras här i slutändan påverkas av faktorer såsom: a) är att bidra till bättre förståelse för hur andelen spruckna fogar – vid endast ett korrosion av armering påverkar sprickfåtal spruckna fogar kan en partiell reno- bildning i murade fasader. I artikeln prevering föredras; b) kompetens hos bygg- senteras resultat från en fältstudie i södra herren, entreprenören eller tekniske kon- Sverige där byggnader som fått skador på sulten; c) byggherrens ekonomiska situa- grund av armeringskorrosion har inspektion; d) oro över ökat fuktinnehåll i fasa- terats. Armering från studieobjekten har den som kan leda till följdproblem. Oav- undersökts vidare i labbmiljö för att avsett orsak kommer den valda åtgärden att göra hur korrosionen fortskridit och hur vara kostsam eftersom det krävs byg- mycket korrosion som uppkommit. Basegande av ställning runt fasaden och på rat på resultaten har bakomliggande faktogrund av att borttagning av armering är rer som påverkar risken för sprickbildslitsamt och tidskrävande. Armering som ning identifierats och rekommendationer sitter djupt kräver en extra stor arbetsin- angående lämpliga åtgärder vid renovesats eftersom den kan vara svår att komma ring föreslås, med hänsyn taget till proåt. Även hårdheten hos murbruket påver- blemets komplexitet. kar arbetsinsatsen och kan därmed påverFältstudie av sprickförekomst ka valet av åtgärd. Även om borttagning av korroderande För att kunna få en bild av problemets armering ofta är nödvändigt, finns det en omfattning och en grund för vidare analys risk att varken beslutsunderlaget eller åt- av orsaker till armeringskorrosion har en gärderna är rationella ur ett tekniskt och fältstudie utförts, där tre olika byggnadsekonomiskt perspektiv. Om endast arme- komplex i sydvästra Skåne undersökts. I ring från redan spruckna fogar tas bort tabell 1 på nästa sida finns mer detaljerad finns det risk för fortsatta skador i övriga information om byggnaderna, där två har fogar inom ett par år. Med tanke på de ytterväggar av bärande tegelmurverk höga initiala kostnaderna för ställnings- medan den tredje en fasad av tegelskalbyggande och uppstart av renoveringen mur. kommer fortsatta åtgärder inom ett par år Undersökningen utfördes genom visubli onödigt kostsamma och störande för ell inspektion från omgivande ställning 39

Tabell 1: Detaljer för de olika studieobjekten.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– ByggnadsStad Meter över Byggår Väggtyp komplex havet ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1. Brf Bornholm Malmö 10 1953 Bärande murverk, massiv vägg, tjocklek 360 mm 2. V-huset

Lund

70

1967

Bärande murverk, massiv vägg, tjocklek 360 mm

3. Vildanden

Lund

40

1966

Skalmur, tjocklek 120 mm

Tabell 2: Sprickfrekvens över väggöppningar som funktion av väderstreck.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Byggnadskomplex, Sprickfrekvens (%) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– byggnad Nord Öst Syd Väst ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1.1 30 57 47 – 1.2 – – 40 – ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 2.1 – 16 – 15 2.2 – 33 – 47 2.3 17 – 80 – ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 3.1 – 97 94 – 3.2 – 83 89 87 som uppförts för planerad renovering, där fokus var att identifiera förekomst av sprickor över öppningar. I anslutning till den visuella kartläggningen plockades även armering från skadade och oskadade fogar ut för vidare studier.

Fältstudien visar att efter 35 till 50 år har väggens väderstreck haft stor inverkan på sprickfrekvensen. I tabell 2 visas sprickfrekvensen för de olika byggnadskomplexen, där en högre sprickfrekvens uppvisas åt söder och väster än åt övriga håll. I skalmurar är sprickfrekvensen nära 100 procent, oberoende av väderstreck, medan för massiva tegelväggar ligger motsvarande frekvens

mellan 20 till 80 procent. Den främsta orsaken till effekten av väderstreck är att sydoch västfasaderna i Skåne utsätts för slagregn i högre grad, vilket leder till förhöjt fuktinnehåll, vilket i sin tur är en drivande parameter vid korrosion. Även väggar åt öster uppvisar en högre sprickfrekvens än de åt norr, vilket indikerar att även temperaturen har en stor inverkan. Det finns stora variationer inom samma byggnad för väggar som vetter åt samma håll, vilket indikerar problemets komplexitet och att lokala förhållanden kan ha stor inverkan.

Skalmurarna visar på en högre sprickfrekvens än de massiva tegelväggarna. Ett

Figur 2: Sprickfrekvens i massiva tegelväggar som funktion av byggnadshöjden (uttryckt som våning), där pelarna går från lägsta till högsta noterade sprickfrekvens.

40

sådant resultat är väntat och kan förklaras med att en skalmur som är 120 mm tjock har mindre motstånd mot sprickbildning än en massiv vägg med tjockleken 360 mm. Efter nästan 50 år är sprickfrekvensen hos skalmurar mellan 85 till 100 procent, vilket överensstämmer med tidigare studier där skalmurar undersökts [1]. Även höjd över marken har stor inverkan på sprickförekomsten över öppningar. Figur 2 visar sprickförekomsten på olika våningar i byggnad 1.1 och 1.2, där de högre våningarna visar på en högre sprickfrekvens. Figuren indikerar att ökad mängd slagregn högre upp i en byggnad på grund av mer vind ger en högre fuktnivå, och därmed högre armeringskorrosion i tegelväggar.

En analys av behovet av ersättning av den borttagna armeringen visar att öppningar under två meter ofta kan överbryggas genom valvverkan, vilket tyder på att den ursprungliga armeringen var överflödig. Många av dagens problem med korroderande armering kunde därmed undvikits. Det medför även att borttagna järn inte behöver ersättas med nya, vilket reducerar renoveringskostnaderna.

Labbstudie av korrosionsprocessen En första studie med armering från objekt 2 visade att armering som tas ut från fogar med sprickor större än 0,2 mm är mycket korroderade. I de flesta av dessa fall var det omöjligt att bestämma korrosionsdjup eller typ av järn på grund av de stora skadorna, vilket medförde att endast armering från ospruckna fogar eller fogar med sprickor mindre än 0,2 mm fortsättningsvis plockades ut för undersökning.

Armeringen plockades ut genom att borra hål och fräsa bort murbruket från fogen, vilket gjorde att järnet lossnade.

Hårdheten hos murbruket graderades från mjukt till mycket hårt av den som stod för arbetet. Arbetsinsatsen för att plocka ut ett järn varierade kraftigt beroende på denna hårdhet och på hur djupt in i väggen järnet var placerat. Järn från totalt 75 öppningar från de tre objekten plockades ut och rengjordes med hjälp av kemisk och mekanisk rengöring. Varje armeringsjärn kapades efter rengöring ner till tre delar om 300 mm som användes för att mäta kvarstående diameter med mekaniska och digitala verktyg. Åtta mätpunkter per provkropp valdes ut där medelvärdet ansågs vara representativt för provkroppen. Från armeringens kvarstående diameter är det möjligt att få en uppskattning av korrosionsdjupet genom jämförelse med ursprunglig storlek.

I figur 3 på sidan 42 visas resultatet från söderfasaden på byggnad 1.2, där korrosionsdjupet för armering på olika våningar redovisas. Resultaten visar att sprickfrekvensen tydligt kan kopplas till korrosionsdjupet. I figuren går det även att se att korrosionen ökar i de yttre järnen om fogen har spruckit.

Bygg & teknik 2/16

Alla tjänar på smartare byggen.

LISA LIDAR, PROJEK TLEDARE ABETONG

Abetong är med från början till färdigt hus Som prefableverantör skapar vi på Abetong långa och lönsamma relationer tillsammans med våra kunder. Med CJ Byggtjänst i Nynäshamn har vi drivit flera framgångsrika bostadsprojekt genom åren. Senast i raden är Trehörningen Etapp 2 och Abetong har levererat färdigmålade fasader, massiva innerväggar, plattbärlag, balkonger, loftgångar och pelare.

– CJ Byggtjänst låter oss vara med från början, innan det finns så många handlingar, säger Lisa Lidar. Hans byggkonsult vet hur våra produkter fungerar och vi får möjlighet att föreslå anpassningar. På så sätt utnyttjar vi prefabens möjligheter maximalt.

– Abetong engagerar sig i slutprodukten på ett sätt som jag inte upplever att andra stomleverantörer gör, säger Claes Johansson, vd på CJ Byggtjänst.

Läs mer om Trehörningen och andra projekt på abetong.se

Trehörningen Etapp 2, Nynäshamn

FEM-Design

15

Tredimensionell analys och dimensionering för stål, trä och betong.

Nya möjligheter med FEM-Design Moving Loads!

FEM-Design 15 är nu här!

Moving Load skapar nya möjligheter och användningsområden med FEM-Design.

¾

Rörliga laster

¾ Lastbanan kan ritas upp

¾

Jord & Hydrostatiskt tryck

¾

Konsolverktyg

¾

Stångändar med valbar infästningsgrad

¾

Grundkonstruktioner med markisolering

¾

Utskriftsrapport till .docx format

godtycklig.

¾ Välj ur databas/skapa egna lasttåg eller fordon.

¾ Maximala snittkrafter och reaktioner ur flera samtidiga lastbanor.

¾ Influensline för vald snittkraft.

¾ Animering av last och resultat.

Rörliga laster

¾

Detaljerad resultatexport till Mathcad & XHTML

www.strusoft.com/bot

Jord & Hydrostatiskt tryck

Konsolverktyg

StruSoft AB Fridhemsvägen 22 217 74, Malmö info@strusoft.com 040 53 01 00

Sweden | Denmark | UK | Australia | Hungary | Estonia | UAE | India

TRÄFFA OSS PÅ NORDBYGG. Vi isolerar vibrationer, stomljud, stegljud och buller och skapar därmed goda arbets- och boendemiljöer. Kom förbi oss för en pratstund på Nordbygg 5-8 april - monter C06:51. Välkommen!

CHRISTIAN BERNER AB LEDANDE PARTNER FÖR TEKNISKA LÖSNINGAR www.christianberner.se/vibrationsteknik

42

Bygg & teknik 2/16

Finansiärer Projektet har genomförts med stöd från Formas (projekt 2012-2765), Energimyndigheten (projekt 37582-1), Akademiska hus i Lund, AF Bostäder, Karling Fasad AB, Thage Anderssons Byggnads AB, Paras Bygg AB. stånd i en oskadad fog. Det är även möjligt att koppla fortsatt risk för korrosion till de väderförhållanden som finns på platsen genom det tydliga samband som visats mellan korrosionsdjup och skadefrekvens. Det krävs dock vidare studier för att fastställa hur träffsäkra dagens modeller [3] är när det gäller att uppskatta korrosionens förväntade utveckling.

Slutsatser Figur 3. Korrosionsdjup i armering från massiv södervägg.

Figur 4, som visar motsvarande koppling mellan korrosionsdjup, sprickfrekvens och våningsplan, ger ytterligare indikationer på detta samband. Att visa att det finns en direkt koppling mellan mängden korrosion och förekomst av sprickor gör att det är möjligt att fokusera på själva armeringskorrosionen och dess orsaker i vidare studier, eftersom det då kan anses vara den styrande faktorn för renoveringsbeslut.

Orsaker till armeringskorrosion, lämpliga åtgärder Resultaten i denna studie indikerar tydligt att korrosion i murverksarmering är väderberoende, där det främst är väggens fuktinnehåll och temperatur som ger effekt. Liknande samband har tidigare visats för armeringskorrosion i betongkonstruktioner av till exempel Tuutti [2]. Det

finns naturligtvis fler parametrar som påverkar korrosion och risken för sprickbildning, såsom murbrukets egenskaper, armeringens mängd, storlek (diameter) och placering i fogen, arbetsutförande med mera.

De faktorer av ovanstående som är möjliga att uppskatta före en renovering är främst väderrelaterade, det vill säga temperatur och fuktinnehåll. Det är vidare möjligt och lämpligt att göra en noggrann undersökning och kontrollera murbrukets hårdhet och armeringens placering. Som nämnts tidigare tas ofta renoveringsbeslut angående murade fasader med endast en visuell inspektion som bas. Färre oväntade kostnader torde uppkomma under renoveringen om en mer noggrann undersökning genomförs avseende hårdheten hos murbruket, möjligheten att plocka ut armeringen och själva armeringens till-

De viktigaste slutsatserna från denna studie är: ● Det finns ett klart samband mellan armeringskorrosion i form av korrosionsdjup och sprickfrekvens över öppningar i en murad fasad. ● Geografisk position, väderstreck och höjd över marken har genom väggens fuktinnehåll och temperatur stor inverkan på murverksarmeringens korrosion. ● Det är möjligt att ta bättre beslut om lämplig renoveringsåtgärd genom att utöver en okulär besiktning av sprickfrekvensen även göra en grundligare undersökning av armeringens tillstånd och genom att ta hänsyn till ovanstående fak■ torer.

Referenser [1] Gustavsson, T. Jönsson, J. & Molnár, M., Reparation av murade fasader med korrosionsskador. Svensk Byggtjänst 2007.

[2] Tuutti, C., Corrosion of steel in concrete. Doktorsavhandling, CBI Betonginstitutet, ISSN 0346-6906, 1982.

[3] Larsson O. & Molnár M. (2014), Hur länge håller armerade murverkskonstruktioner?, Husbyggaren, No. 3, pp.

26–29.

Figur 4: Sprickfrekvens som funktion av korrosionsdjup uppmätt för olika byggnadshöjder/våningsplan.

Bygg & teknik 2/16

43

Vård och energieffektivisering av kyrkobyggnader – en stor utmaning

Svenska kyrkan förvaltar cirka 16 000 byggnader. Flertalet byggnader är lokaler för församlingsverksamhet samt administrations- och begravningsverksamhet. 3 400 byggnader är kyrkor som används för studiecirklar, förrättningar, av besöksgrupper, syföreningar samt barn- och ungdomsverksamhet. Kostnaden för fastighetsförvaltningen uppgår till cirka 3,7 miljarder kronor årligen. Det motsvarar cirka 27 procent av den totala verksamhetskostnaden exklusive begravningsverksamheten.

Mellan år 2002 och 2012 ökade den totala fastighetskostnaden med cirka 50 procent, samtidigt som det skedde en medlemsminskning, vilket innebar att den totala kostnadsökningen per medlem blev 65 procent. Svenska kyrkan har idag 6,3 miljoner medlemmar som bidrar med kyrkans största inkomst – kyrkoskatten.

Kyrkan har även tillgångar om cirka 43 miljarder kronor i exempelvis värdepapper som ger avkastning. Utöver det är kyrkan även Sveriges största institutionella skogsägare, näst efter staten. Större delen av dessa pengar äts dock upp av kostnader för fastighetsbeståndet; kyrko-

Artikelförfattare är Erica Bloom, IVL Svenska Miljöinstitutet, Stockholm.

44

byggnader, församlingsgårdar och begravningsplatser. Trots att resurser alltså finns räcker det inte till i det enorma arbetet som det innebär att förvalta vårt nationella kulturarv.

Ytterst ansvariga för byggnadernas underhåll är de 1364 församlingarna ordnade i 286 pastorat och i kyrkans 13 stift. Svenska kyrkan på nationell nivå har, genom Kyrkokansliet i Uppsala och kyrkoantikvarisk ersättning från staten, genom åren satsat på forskning och projekt som kan vara till generell nytta för samtliga stift och till förvaltningen av kyrkobyggnaderna.

FOTO DÄR EJ ANNAT ANGES: IVL

Svenska kyrkan står inför en stor utmaning i att förvalta och dokumentera samtliga kyrkors befintliga skick, samtidigt som en anpassning till kommande klimatförändringar och en miljöanpassad energieffektivisering genomförs. Att nå dessa mål i kulturbyggnader med bibehållen god innemiljö för både människor och kulturskatter är en stor utmaning. IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL) har sedan 2009 arbetat i flera projekt tillsammans med kyrkan för att möta flera utmaningar i vården av kyrkobyggnader (www.svenskakyrkan.se).

Utmaningar– klimat, energi och kulturarv Utomhusklimatet är randvillkor för inneklimatet. För oss i Sverige innebär en kommande klimatförändring inte nödvändigtvis ökad nederbörd utan snarare ett förändrat nederbördsmönster. Regn förväntas falla i betydligt större mängder under kortare perioder med risk för översvämningar. Vidare förväntas luftfuktigheten samt vattenståndet längs kusten att ligga högre än idag. Med andra ord kommer klimatförändringen för vår del att innebära mer fukt och fritt vatten att hantera på olika sätt.

Vatten är generellt inte önskvärt i vår innemiljö. Dels ger vatten grundförutsättningen för att mikroorganismer ska växa till och dels katalyserar vatten kemiska reaktioner i olika byggnadsmaterial, så att gasformiga ämnen avgår till inneluften.

Kyrkoexteriör.

Att bibehålla en god innemiljö och en intakt byggnad bygger i mångt och mycket på att hålla vatten i schack.

Mikrobiella skador Mögelsvamp, jästsvamp och bakterier är exempel på mikroorganismer som normalt lever och frodas runt omkring oss.

Vi interagerar med, andas in och äter upp tusentals mikroorganismer dagligen. Vissa arter ingår i denna normalflora och

Lokal uppvärmning under bänkkvarteren ger kyrkobesökaren bättre termisk komfort på plats.

Bygg & teknik 2/16

andra inte. Det finns uppskattningsvis cirka 300 000 mögelarter, men bara ett femtiotal anses relevanta i fukt- och vattenskadade inomhusmiljöer. I dessa miljöer, till exempel vid kondensproblem i kyrkor, växer mögel på byggnadens invändiga ytor och inventarier och mikrofloran (sammansättningen av arter av mikroorganismer) avviker då från den i torra byggnader och utomhusluft.

Mögelproblem i våra kyrkor har på senare år uppmärksammats alltmer då kyrkobyggnader, kulturföremål, orglar och textilier ofta angrips av mögel. I själva byggnaden påträffas mögel ofta i krypgrund, tak och innerväggar. Värdefulla kulturföremål riskerar att blir förstörda, till exempel genom att färgen från målningar flagar bort då mögel kan konsumera bindemedlet i färgen, Pepe et al (2008). Många orglar möglar också inuti instrumentet, vilket gör dem ostämmbara, Scheiding et al (2008).

Sveriges kyrkor återfinns från Karesuando och Tornehamn i norr till Bunge och Arholma i öst till Tjärnö i väst och Östra

Fuktfläckar på vägg ovan kapell.

Torp och Falserbo i syd. Inte i något väderstreck verkar kyrkobyggnader förskonade från fukt- och mögelskador. Orsaken till skadorna är en fuktproblematik i denna komplexa miljö.

Fukt och vatten i kyrkobyggnader Temperatur och luftfuktighet inom- och utomhus är viktiga parametrar för att förstå såväl skadeorsaker som energibesparingspotentialen i byggnader i allmänhet Bygg & teknik 2/16

Fuktmigration genom klimatskal har orsakat färgsläpp, missfärgning och mikrobiell påväxt. och i äldre byggnader i synnerhet. Kyrkobyggnader är speciella både vad gäller konstruktion och brukarmönster men också vad gäller krav på inneklimat. Det är inte så enkelt som att hålla en kyrka torr (för att undvika mikrobiella skador) då risken för uttorkning och sprickbildning är överhängande, både vad gäller byggnaden i sig men framförallt vad gäller de kulturföremål och inventarier som kyrkobyggnaden härbergerar. Rekommendationen för att undvika mekaniska skador, exempelvis sprickbildning, är att mäta inneklimat under ett år för att få ett glidande medelvärde och att sätta in åtgärder så att detta värde inte fluktuerar mer än tio procent under 30 dagar, Bratasz (2013), SS-EN 15757:2010.

En bra strategi för styrning av inneklimatet i en kyrka är alltså en lyckad kombination av ett stabilt fukttillstånd med acceptabla variationer, en låg energianvändning och en god termisk komfort (ISO 7730) så att besökare och personal trivs när de vistas där. För att spara energi begränsas ofta uppvärmningen av kyrkorummet till de tillfällen kyrkan används, däremellan tillåts innetemperaturen sjunka.

När innetemperaturen varierar påverkar det fukttillståndet genom att den relativa fuktigheten ökar eller minskar.

Uppvärmningssystem i kyrkor och risker med dessa Generellt är den relativa fuktigheten (RF) hög men RF-amplituden liten i byggnader utan klimatstyrning än i uppvärmda byggnader (SIS, SS-EN 15759-1:2011).

Passiv styrning, (det vill säga ingen tillförsel av värme) minskar risken för saltav-

Fuktgenomslag i innertak mot vind. sättningar på väggar i samband med fuktmigration, samtidigt som man undviker väggnedsmutsning på grund av alstring av partiklar från uppvärmningssystem.

Risken kan dock finnas för frostskador på känsliga ytor och att den relativa fuktigheten blir så hög då temperaturen sjunker att det innebär en risk för mikrobiella skador.

I kyrkor med tunga stommar är risken särskilt stor under vår och sommar. Själva byggnadskonstruktionen i kyrkor byggda före 1800-talet har dock relativt goda förutsättningar att klara sig utan styrning då de byggts för att stå ouppvärmda (om inte moderna installationer har förändrat detta).

Kontinuerlig uppvärmning av en kyrka kan innebära hög energianvändning och leder följaktligen till såväl högre kostnader som till högre miljöpåverkan. Risken är också att den relativa fuktigheten blir för låg, med uttorkningsskador på inventarier som följd. I flera kyrkor som används flitigt, framförallt i städerna, kan det dock finnas skäl till kontinuerlig uppvärmning. Intermittent uppvärmning är annars mycket vanlig. Detta innebär att kyrkan är helt ouppvärmd eller har en låg grunduppvärmning då den inte används.

Bara inför förrättningar värms kyrkan, eller de rum eller delar av rum där människor vistas, upp till en behaglig temperatur (exempelvis 18 °C). Fördelarna med metoden är att energianvändningen kan hållas relativt låg och att den tillfälliga påverkan som temperaturen har på den relativa fuktigheten är kortvarig och risken för uttorkningsskador på inventarier kan vara låg. Att växla från kontinuerlig uppvärmning till intermittent uppvärmning utan att öka värmeeffekten i till exempel bänkkvarteren där människor vistas, kan dock bli ineffektivt. Nackdelar med intermittent uppvärmning är att yttemperaturerna för en tung byggnadsstomme och exempelvis inventarier med stor termisk massa kommer att förbli relativt kalla under uppvärmningsperioden, vilket kan medföra kondens eller hög relativ fuktig45

Kyrkofönster. het vid ytorna vilket innebär en risk för mikrobiella skador.

Lokal uppvärmning innebär att kyrkan är helt ouppvärmd eller har en låg grunduppvärmning då den inte används och att kyrkan värms till cirka 10 °C vid behov inför förrättningar. Under själva förrättningen värms zoner där människor vistas ytterligare med hjälp av exempelvis strålningsvärmare. Fördelen är att energianvändningen han hållas låg samtidigt som kyrkorummet i stort inte utsätts för höga temperaturer med risk för låg relativ fuktighet. Nackdelen är att yttemperaturerna kommer att vara ännu kallare än vid intermittent uppvärmning med tillhörande risk för mikrobiologiska skador.

Grunduppvärmning till en lägsta temperatur tillämpas ofta om det exempelvis finns frostkänsliga inventarier, installationer eller byggdelar eller om avfuktning saknas i kyrkan. Grundvärme i kyrkorummet ger ett invändigt varmare klimatskal, men kan öka risken för fukttransport till rummet från klimatskalet. Effekten kan bli att risken för ytkondens på innersida av klimatskalet minskar, Schellen (2008).

Kyrkobyggnaden rymmer många typer av historiska föremål vars förvaringsutrymmen ofta utgör mikroklimat (det vill säga mindre utrymmen där temperatur och relativ fuktighet skiljer sig från omgivningens).

46

Skyddvärme (även kallat conservation heating eller humidistatic heating) kan ge en jämnare och lämpligare relativ fuktighet om den regleras med mål att hålla den relativa fuktigheten under en specifik nivå. Temperaturen kan då dessvärre variera och inte uppfattas som lika behaglig.

Metoden anses dock väl beprövad och robust, Brorström et al (2012). Ett enkelt alternativ är att tillföra en konstant värmeeffekt för att alltid dämpa RF-nivån (även under sommaren). Uppvärmingen innebär sannolikt en risk för att fukt transporteras kapillärt från klimatskalet till rummet men kan lokalt motverka dämpningen av (det vill säga öka) den relativa fuktigheten.

En stor utmaning i kyrkobyggnader är att det, avsett uppvärmningsstrategi, uppstår så kallade mikroklimat. Detta är nischer där fukt och temperatur skiljer sig från kyrkorummets klimat i stort. Exempel där mikroklimat uppstår är i textilskåp och orglar, bakom altarskåp, på ytterväggarnas inre ytor, som till exempel bakom föremål placerade mot vägg, och under bänk och predikstol. Det är i mikroklimaten, där fukthalten kan vara hög, som mögelpåväxt ofta kan uppstå, vilket är kostsamt och svårt att åtgärda.

Genom att förstå och kontrollera fukt hanterar man den bakomliggande orsaken till mögelproblemen. Dyr sanering och konservering av mögelskadade föremål i kyrkorna är till ingen nytta (då mögelpåväxt återkommer) om man inte har kontroll på klimatet i kyrkorna.

Forskningsprojekt som bidragit till styrning av klimat och rutiner för underhåll Att ha kontroll på klimatet i kyrkor innefattar alltså övervakning av framförallt temperatur och relativ fuktighet. Detta kan gö-

ras med sensorer kopplade till styr- och reglersystem och det är då viktigt att veta vilka målvärden som ska införas för att uppnå en god innemiljö utan risk för mikrobiella skador. Vidare ska övervakning, styrning och underhåll implementeras och göras lättillgänglig för församlingarna. I detta arbete har Svenska kyrkan samarbetat med IVL i olika forskningsprojekt.

I forskningsprojektet MIOC (MIOC – mögel och påväxt i relation till inneklimat och byggnadsegenskaper 2012) gjordes ett försök att skapa en egenskapsprofil för ett tjugotal kyrkor som använde trådlösa sensorer (i det dåvarande systerprojektet CultureBee lett av Linköping universitet) och utifrån denna hitta samband med mikrobiella skador. Utifrån de uppgifter som fanns i kyrkornas egenskapsprofiler gick det dock inte att särskilja och skapa tydliga styrparametrar för klimathållningen i kyrkorna för att undvika mikrobiell tillväxt. De utvalda kyrkorna hade alltför många variabler i form av byggnadsteknik och utformning, uppvärmningsstrategi, tekniska installationer och brukarmönster för att det skulle gå att dra några generella slutsatser baserat på det underlag som fanns. Istället ställdes en hypotes som utgick ifrån att det etablerade kritiska fukttillståndet för trä kan användas som ett styrande kriterium för att säkerställa att mikrobiologisk påväxt inte sker. Förhoppningen var att denna beskrivning av kritiska fukttillstånd, Sedelbauers modell, vilken tar hänsyn till varaktighet och relativ luftfuktighet uppdelat i tre nivåer, Vereecken & Roels (2012), Sedlbauer (2001), Nilsson (2009), kunde ersätta de äldre kriterierna för styr och regler. Analysen av tillämpningen av Sedelbauers modell som dimensionerings- och styrparameter för kyrkans innemiljö föll väl ut.

Analysen visade att i de kyrkor som inte hade några konstaterade mikrobiella skador så sammanföll detta med att de kritiska fukttillstånden skulle ha fungerat som en bra styrparameter för en innemiljö utan mikrobiella skador.

I projektet Mink (Styrstrategier för inneklimat i kyrkor 2015) utvärderades möjligheten till förbättrad energihushållning i kyrkor med fokus på att bibehålla en god innemiljö utan risk för mikrobiella skador. Resultaten av intervjuer, platsbesök och analys av mätdata visade att det finns stor potential i att använda styrsystem med sensorer för temperatur och relativ fuktighet för styrning av klimatet i kyrkor. Ett effektivt styrsystem, exempelvis självlärande, skulle ha möjlighet att kontrollera både uppvärmningssystem och avfuktare med hjälp av sensorer utplacerade på strategiska ställen i byggnaden. Användning av avfuktare verkade generellt vara mer energieffektivt än tillförsel av värme. Detta skulle vara till stor hjälp för att uppfylla uppsatta klimatkrav, exempelvis termisk komfort vid förrättBygg & teknik 2/16

RAPPORT

9

G Granskad k d av Bjerking Bj ingenjörsbyrå!

Se mer på www.hunton.se

HUNTON VINDTÄT™ vindskydd

DEN

NATURLIGA

LÖSNINGEN

VI ÄLSKAR AVLOPP! Besök oss på Nordbygg-mässan i monter A15:41

Ett tryggt val som fungerar i ur och skur!

HUNTON VINDTÄT™ har testats av det nordiska klimatet i 50 år och är förutom ett vindskydd – både isolerande och diffusionsöppen.

En norsk kvalitetsprodukt från PEFC™ certifierade skogar som fungerar lika bra vid nyproduktion som renovering.

”

Vi använder Hunton Vindtät för dess multifunktion. Den ger vind- och fuktskydd, andas och är isolerande samtidigt som den är formstabil och flexibel att arbeta med. Den är uppbyggd av naturligt råmaterial vilket passar väl in i Hjältevadshus kvalitets- och miljöpolicy.

Johan Olofsson, Chef Supply Chain Hjältevadshus är den första småhustillverkare som blev godkänd som medlem i Sweden Green Building Society.

VISSA PRODUKTER ÄR MILJÖVÄNLIGARE! MA-System® - avloppsrör av högsta kvalitet med längre livslängd.

Materialåtervunnet till nära 100% gör MA-System till ett självklart miljöval. Läs mer på gustavsberg-ror.se

www.hunton.se Bygg & teknik 2/16

47

Fuktgenomslag genom klimatskalet. ning eller för att hålla kontroll på fuktnivån i kyrkorum och mikroklimat. Den övervakande mätningen skulle kunna ske med automatik. Detta eftersom larmfunktioner finns inbyggda i systemet i de fall inställda gränsvärden för temperatur och relativ fuktighet överskrids under en längre period. Många styrsystem av den

här typen skulle gå att kombinera med bokningssystem för kyrkans förrättningar, vilket skulle underlätta i intermittent uppvärmda kyrkor. Med ett självlärande styrsystem skulle tiden för uppvärmning till komforttemperatur kunna minimeras.

Studien visade dock att styrning med trådlösa sensorer idag tyvärr används i

ES–ENERGIEFFEKTIVA AVFUKTARE MED EXTRA MYCKET IQ

mycket liten omfattning i de kyrkor som fått det installerat. Intervjuer utförda i projektet pekade på att det tyvärr saknas information om sensorerna samt styr- och reglersystemen på kyrkvaktmästarnivå: Dels att systemet kan styra värme och avfuktning och dels hur man det använder det. Många använde det tillfälligt för uppföljning av inneklimatet under tiden för projekten MIOC och CultureBee och endast två kyrkor hade det kopplat till värmesystemet eller avfuktare. I det fall sensorerna faktiskt kopplats till styr och regler och verkligen använts som tänkt sänktes energianvändningen med nära 20 procent.

Utvärderingen av mätdata i projektet visade att inneklimatet i kyrkorummen oftast uppnår acceptabla nivåer med hänsyn till risk för mikrobiologisk påväxt.

Däremot var risken för mögelproblem stor i de krypgrunder eller golv mot mark samt vindar som undersökts. Där saknades ofta tekniska installationer och byggnadstekniska åtgärder som kan hjälpa till att kontrollera och förbättra fukttillståndet. I projektrapporten Mink angavs flera råd till förbättring av klimat och fuktproblematik samt till strategier för styr och regler. För att stärka de lokalt och praktiskt ansvariga förvaltarna, ofta kyrkovaktmästare, sammanfattades mer handfasta och vardagliga råd i en handbok i systerprojektet Seg.

VI SES I MONTER AG:5 1 PÅ NORDBYGG 5-8 APRIL

ES ÄR DEN MEST intelligenta, kraftfulla och energisnåla produktlinjen på marknaden.

Tack vare det intelligenta styrsystemet kan maskinerna kommunicera med varandra, vilket ger optimerat torkresultat, sparar energi och möjliggör en snabbare torktid.

Dessutom är de utvecklade med fokus på dig som användare, och är därför kompakta och ergonomiskt utformade.

Samtliga ES-maskiner är förberedda för att övervakas och styras på distans med SuperVision®. Tillsammans bildar de ett helt unikt och banbrytande system för avfuktning och torkning av vattenskador.

CORROVENTA AVFUKTNING AB Mekanikervägen rvägen 3, SE-564 35 Bankeryd • Tel 036-37 12 00 • www.corroventa.se

48

Bygg & teknik 2/16

Fortsatta utmaningar Svenska kyrkan får varje år kyrkoantikvarisk ersättning i bidrag från staten för att finansiera förvaltningen av alla kyrkobyggnader. Dessa pengar har bland annat bekostat forskningsprojekten beskrivna ovan. Pengarna räcker dock inte till.

Svenska kyrkans historia med staten har så många kopplingar att det är svårt att skilja dem från varandra även om splittringen gjorts formellt sett. Många kyrkor är nära tusen år gamla och har ofta byggts och bekostats av människor i bygden. På kyrkogårdarna vilar flera generationer av släkter. Oavsett om man är religiös eller ej är kyrkorna ett historiskt svenskt kulturarv och en nationell angelägenhet. Det finns en utveckling där allt fler kyrkor får förfalla, avlysas och säljas då pengar saknas för att underhålla dem. Varje församling äger sina egna kyrkor och får prioritera hur de används och rustas. Det är en stor utmaning att inte bara vara trossamBygg & teknik 2/16

FOTO: MAGNUS ARONSSON

Sammanfattningsvis – det mest effektiva sättet att hantera fukt- och mikrobiella skador är att säkerställa att de inte uppkommer! Preventiva åtgärder innefattar med fördel en kombination av modern teknik och det mänskliga ögats omtanke.

Elektronisk övervakning med trådlösa loggrar som kopplas till olika styr- och reglersystem för temperatur och fukt ger till exempel ansvarig kyrkvaktmästare ett enkelt verktyg för att hålla den relativa fuktigheten under risknivån för tillväxt av mikroorganismer, men när energieffektiviserande åtgärder genomförs bör alltid fuktförebyggande arbete ingå så att inte nya problem uppstår.

I projektet Seg (Strategi för egenkontroll 2015) tog IVL i samarbete med Svenska kyrkan fram en handbok som fokuserar på fuktproblem i kyrkor. Handbokens syfte är att den ska fungera som stöd i arbetet med att införa rutiner som förebygger fuktproblem. Den ger också råd om hur man upptäcker risker och vad man bör göra när en fuktskada eller liknande konstaterats. Strategin i handboken är även relevant för andra byggnader.

Genom att upptäcka tidiga varningssignaler för skaderisker kan man agera i tid och undvika skador. Handboken beskriver kopplingen mellan fukt och skador av mikroorganismer. Här återfinns fakta, råd och stöd för drift och underhåll (exempelvis besiktningsronder med checklistor).

Handboken riktar sig till de som praktiskt hanterar driften av en kyrka och till de som deltar i planeringen av drift, underhåll och tillsyn av kyrkobyggnader. Handboken samt tillhörande checklistor går att ladda ned i pdf-format på Svenska kyrkans webbsida (www.svenskakyrkan.se/kyrkaochsamhalle/rapporter-kyrkoantikvariskersattning under rubriken ”Rapporter nationella projekt” under rubriken ”Kulturarv”, samt från Svenska kyrkans fastighets- och kulturarvsportal).

Även enklare utrustning kan vara till hjälp för att identifiera kalla ytor i kyrkorummet. fund utan också vara kulturarvs- och fastighetsförvaltare (www.liu.se). Förhoppningsvis kan kyrkans förvaltningsarbete underlättas av effektivisering och engagemang. I det kan vi alla bidra.

■

Referenser E. Bloom, P. Sandö, M. Erlandsson, K. Svennberg & S. Langer, MIOC – Mögel och påväxt i relation till inneklimat och byggnadsegenskaper – En studie av kyrkor i 12 stift i Sverige, IVL Svenska Miljöinstitutet, 2013.

L. Bratasz, Allowable microclimatic variations in museums and historical building: reviewing the guidelines, Climate for Collections Standards and Uncertainties 2013, Postprints of the Munich Climate Conference 7 to 9 November 2012, Munich, 2013.

T. Broström, T. Vyhlidal, G. Simeunovic, P. Klenz Larsen & P. Zitek, Evaluation of different approaches of microclimate control in cultural heritage buildings, Climate for Collections Standards and Uncertainties 2013, Postprints of the Munich Climate Conference 7 to 9 November 2012, Munich, 2013.

J. Lindblom & P. Sandö, Styrstrategier för inneklimat i kyrkor. Slutrapport för projektet MINK – Mikrobiologisk inventering i kyrkor, IVL Svenska Miljöinstitutet, 2015. www.liu.se/forskning/forskningsnyheter/1.554856?l=sv.

L.-O. Nilsson, Kunskapsläge och råd kring fuktsäker projektering och tillämpning av fuktkrav i BBR för träkonstruktioner, Lägesrapport 2009, Woodbuild E1, Lunds tekniska högskola, Byggnadsmaterial, Lund, 2009.

H. L. Schellen, Uppvärmning av kyrkor och dess effekt på interiören, Energi och Miljö, nr 10, pp. 62-64, 2008.

ISO 7730 Ergonomics of the thermal environment – Analytical determination and interpretation of thermal comfort

using calculation of the PMV and PPD indices and local thermal comfort criteria, ISO the international organisation for standardisation, 2005.

P. Sandö, J. Lindblom, M. Hård & E. Bloom, ”Strategi för egenkontroll av fukt och mögel i kyrkor. Praktiska tips och stöd för rutiner”, 1:a tryckningen, IVL Svenska Miljöinstitutet och Trossamfundet Svenska kyrkan, Nov 2015.

Scheiding, W, Plaschkies K, & Weiss B, www.woodculther.com/wpcontent/uploads/2008/10/scheiding.pdf.

K. Sedlbauer, Prediction of mould fungus formation on the surface of and inside building components, Dissertation Universität Stuttgart, 2001.

SS-EN 15757:2010. Bevarande av kulturarv – Specifikationer för temperatur och relativ fuktighet i syfte att förhindra mekaniska skador på organiska, hygroskopiska material.

SIS, SS-EN 15759-1:2011. Bevarande av kulturarv - Specifikationer för styrning av inomhusklimat – Del 1: Riktlinjer för uppvärmning av kyrkor, kapell, och andra platser av sakral betydelse, SIS, 2011.

Hemsida: www.svenskakyrkan.se.

Pepe O, Sannino L, Palomba S, Anastasio M, Blaiotta G, Villani F & Moschetti G. (2008). Heterotrophic microorganisms in deteriorated medieval wall paintings in southern Italian churches.

Microb Res. In press. doi:10.1016/j.micres.2008.03.005.

E. Vereecken & S. Roels, Review of mould prediction models and their influence on mould risk evaluation, Building and Environment, vol. 51, nr Maj 2012, pp. 296-310, 2012.

Endast 401 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2016!

49

Omvandling av stadsdelar med högt energibehov till framtidens smarta städer Innovativa och kostnadseffektiva lösningar minskar energibehovet och ger fossilfri värme i bostäderna på Linero i Lund. IVL Svenska Miljöinstitutet driver tillsammans med Lunds kommun, Lunds Kommuns Fastighetsbolag AB (LKF) och energibolaget Kraftringen ett EUfinansierat projekt kallat CITyFiED. Energivinster i stadsdelsomvandlingen för Linero I den östra delen av Lund ligger bostadsområdet Linero. Lunds kommunala fastighetsbolag LKF har idag 28 trevåningslängor med totalt 681 lägenheter för uthyrning. Den korsande Vikingavägen delar området i två delar, på södra sidan Eddan och på den norra sidan Havamal. De befintliga husen har hög energiförbrukning och är i stort behov av underhåll.

Många badrum saknar fall till golvbrunnen, vilket leder till att vattnet inte rinner av och vattenskadorna ökar. Lägenheterna saknar jordade eluttag och det råder obalans i det befintliga värmesystemet.

Utomhus är markbeläggningarna slitna.

Detta är några av de faktorer som bidrar till att LKF valt att påbörja en upprustning av fastigheterna på Linero. Denna upprustning utgör en del i LKF:s styrelses beslut att påbörja renovering av alla lägenheter som byggdes mellan 1965 till 1975. Förutom upprustning av bostäderna rustas även områdets centrum upp, med bland annat en ny matbutik och ett gym som är öppet dygnet runt. Sex nya lågenergihus byggs också längs vägen som idag delar området.

I samband med upprustningen av Linero har LKF satt som mål att byggnadernas energiprestanda ska sänkas med minst 30 procent. Dessutom håller energibolaget Artikelförfattare är Jeanette Green, gruppchef Affärsutveckling & Marknad, IVL Svenska Miljöinstitutet, Malmö, och företagets projektledare för CITyFiED. 50

Kraftringen på att ställa om sin fjärrvärmeproduktion så att den blir helt fossilfri, senast år 2020. Linero har därför valts till ett av tre demonstrationsområden för energieffektiviseringsåtgärder i befintliga bostäder i ett projekt kallat CITyFiED. De båda andra områdena som renoveras inom ramen för projektet ligger i Laguna del Duero i Spanien och Soma i Turkiet. Projektet, som startade i april 2014 och pågår under en femårsperiod, har en total budget på nästan 450 miljoner kronor.

Kostnadseffektiva renoveringsåtgärder med förbättrad energiprestanda

Figur 1: Husen i kvarteren Havamal och Eddan på LKF har nu påbörjat upphandLinero ritades av Sten Samuelson och uppfördes ling av den första etappen av under 1969 till 1972. renoveringen av de befintliga kvarteren Havamal och Eddan på Linero. utgår från områdets befintliga renoveUpphandlingen inkluderar, förutom en ringsbehov. De kostnadssänkningar som allmän upprustning av bostäderna, ener- energieffektiviseringen bidragit till angieffektiviseringsåtgärder både för kli- vänds sedan för att skapa utrymme för ytmatskalet, värmesystemet, ventilationen terligare energibesparingsåtgärder. Detta tillsammans med det stöd man får från och belysningen i trapphus och entréer.

– Vi ska energieffektivisera befintliga EU har lett till att fler energibesparande bostäder på ett nyare och mer ambitiöst åtgärder har kunnat prioriteras än i ett sätt än vad man brukar göra vid renove- vanligt renoveringsprojekt. ringar. Vi ska också minska koldioxidutsläppen från energisystemet kring bostä- Hög andel förnybart med hjälp av derna, säger Håkan Ekelund, vd för LKF. fossilfri fjärrvärme och solceller I praktiken innebär det att man för att Totalt är det cirka 400 lägenheter som ska ekonomiskt kunna motivera planerade energieffektiviseras inom ramen för proenergieffektiviseringsåtgärder hela tiden jektet. Effektiviseringarna inom CITyFiKlimatskalet. Lägenheterna på plan 1 och 2 får nya fönster samt fönsterdörrar, då väggpartiet och fönster sitter ihop uppförs även en ny vägg med bättre isolering och U-värde.

Värmesystemet. Idag försörjs hela kvarteret Eddan av en fjärrvärmeväxlare. Fjärrvärmen i området optimeras med sex nya fjärrvärmeväxlare som vardera förser två till tre hus. Genom att optimera systemet och reducera kulvertsträckorna kommer de värmeförluster som idag finns i området att minska. För att öka värmekomforten i lägenheterna byts ventilerna på radiatorerna. Radiatorn i hallen plockas bort och rören målas.

Ventilationen. Under upprustningen renoveras och förbättras ventilationen i fastigheterna och i lägenheterna. I samband med detta införs också en luft/vatten värmepump.

Belysning och armaturer i gemensamma utrymmen. All belysning i gemensamma utrymmen, det vill säga i trapphus, entréer och källare blir närvarostyrd. Armaturerna byts ut och all belysning blir lysdioder.

Bygg & teknik 2/16

Fossilfri produktion av fjärrvärme. Genom att samarbeta med andra energibolag i regionen, byta ut produktionsanläggningar och ta tillvara restvärme från forskningsanläggningar och industrier ska Kraftringens produktion av fjärrvärme bli helt fossilfri senast år 2020.

Smarta lösningar sparar energi. Med smart fjärrvärme i fastigheten anpassas styrning av fjärrvärmen efter byggnadens termiska egenskaper. På så vis minskas energiförbrukningen.

ED görs med ett systemperspektiv, utöver åtgärder i fastigheterna ska också elnät och fjärrvärmesystem ses över. Förutom målet att husen ska använda 30 procent mindre energi ska fastigheternas och hyresgästernas totala energiförbrukning minska. Ett sätt att nå detta är att rusta upp försörjningen av fjärrvärme till området. Upprustingen ska både leda till minskade värmeförluster när fjärrvärmen distribueras och prognosstyrda fjärrvärmeleveranser.

Delar av områdets energibehov ska tillgodoses med lokalt producerad förnybar energi. Därför installeras solceller på taken till de renoverade bostäderna. För att öka kvaliteten och kapaciteten i elnätet installeras också nya innovativa elkvalitetsmätare.

Hyresgästerna är en viktig del av ett mer hållbart Linero För att skapa förståelse och acceptans för renoveringarna bland hyresgästerna på

Linero har LKF parallellt med upphandling av byggentreprenad också jobbat aktivt med en dialog med sina hyresgäster.

En viktig faktor för att få hyresgästernas samtycke har varit att inte öka hyrorna mer än nödvändigt.

Inom ramen för CITyFiED ska hyresgästerna också få moderna verktyg för att följa och förhoppningsvis minska sin energianvändning och sina individuella kostnader. Individuell varmvattenmätning kopplad till debitering installeras i lägenheterna. Visualiseringslösningar i form av hemapplikationer ska ge de boende möjlighet att få överblick över vad som är just deras energislukare och snabb återkoppling på vilka beteenden som lönar sig kostnads- och miljömässigt.

För att ta ytterligare ett steg mot ett mer hållbart Linero installerar Kraftringen och LKF också snabbladdare för elfordon på området. De ger de boende på Linero möjlighet att också sänka sina koldioxidutsläpp utanför bostaden.

Elkvalitet. Förbereder elnäten för ökad styrning och lokal produktion av förnyelsebar energi.

Solceller. Installerar solceller för lokal produktion av förnyelsebar energi.

Elbilsladdning. Installerar en snabbladdare som ger två laddplatser för elfordon på Linero.

The authors, Jeanette Green, gruppchef Affärsutveckling & Marknad, IVL Svenska Miljöinstitutet, would like to acknowledge the European Commission that co-founded this project through the Seventh Framework Programme under grant agreement No 609129 for research, technological development and demonstration.

– De utmaningar vi möter på Linero finns i många bostadsområden i Sverige och runt om i Europa idag. Med innovativa lösningar kan Kraftringen bistå fastighetsägare att på ett kostnadseffektivt sätt energieffektivisera befintliga fastigheter, säger Liisa Fransson som är Kraftringens projektledare i CITyFiED.

Virtuell modell ska hjälpa CITyFiED:s följarstäder att ta fram egna energieffektiviseringsplaner Inom projektet har IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Lunds kommun och det spanska forskningsinstitutet Cartif tagit fram en virtuell modell som ska hjälpa till att sprida de energieffektiviseringsåtgärder som testas i projektet. Modellen bygger på det utredningsarbete som utförts under planeringen av renoveringarna på Linero och ska nu tillämpas i CITyFiED:s elva följarstäder. Från Stockholmsområdet deltar Värmdö och Botkyrka.

Det finns ett stort intresse från europeiska städer att få ta del av vad som görs i projektet. Med vår modell, där vi undersöker städernas egen potential för att gå vidare med samma åtgärder som vi testar inom projektet, hoppas vi kunna inspirera och ge fler städer bra underlag för nya åtgärdspaket för energieffektivisering.

Modellen inkluderar en kvantitativ analys av områdets befintliga energibehov och försörjning, samt möjliga energibesparingsåtgärder och miljövinster. Modellen innehåller också kvalitativa metoder som undersöker icketekniska aspekter av ett områdets renoveringspotential.

Bland annat undersöks möjliga affärsmodeller, sociala och kulturella aspekter samt legala och affärsmässiga villkor som antingen kan hindra eller öka möjligheterna till nya strategier för fortsatt omvandling av Europas bostadsområden ■ med högt energibehov.

Bygg & teknik direkt på nätet Figur 2: För att projektresultaten ska leda till nya projekt över Europa har IVL tagit fram en resultatspridningsmodell som nu ska tillämpas över Europa.

Bygg & teknik 2/16

Årgångarna 2006 till och med 3/2015 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

51

Nordiska netto-nollenergihus – en teknisk jämförelse För att sprida kunskap och erfarenheter presenteras här fyra nettonollenergihus uppförda av Skanska i Sverige och Norge. Det är både bostads- och kontorsprojekt. Artikeln är en nedkortade version av en längre artikel som ursprungligen presenterades på den nordiska passivhuskonferensen i Köpenhamn 2015.

Minskning av energianvändning är en viktig åtgärd för att minska den pågående klimatförändringen på vår planet. Byggsektorn står för 40 procent av världens primärenergianvändning och knappt 25 procent av utsläppen av växthusgaser [1].

Folkmängden på planeten ökar, därför är minskad energianvändning och övergång till mer användande av förnyelsebar energi viktigt.

Konceptet netto-nollenergihus är ett etablerat begrepp sedan en tid tillbaka.

Det finns dock igen gemensam nordisk (eller internationell) standard för detta koncept. För att sprida kunskap och erfarenheter presenteras här fyra projekt uppförda av Skanska i Sverige och Norge.

Först ges här en introduktion till projekten och dess bakgrund. De efterföljande två avsnitten beskriver tekniska lösningar och energiprestanda. Avslutningsvis ges exempel på lärdomar och slutsatser. De fyra projekten kallas Solallén, Skarpnes, Väla Gård och Powerhouse Kjørbo.

Fyra netto-nollenergihus i Sverige och Norge Här ges en kort introduktion till projekten och dess bakgrund. I tabell 1 ges en sammanfattande beskrivning av projekten.

Solallén är uppfört i Växjö, se figur 1.

Projektet består av sju stycken enplansradhus med tre bostäder i varje radhus.

Processen och den ursprungliga utformningen påbörjades under 2012. Projektet är fullt inflyttat sedan våren 2015 och detaljerade mätningar genomförs i en byggnad, delvis finansierat av Energimyndigheten [2].

I Växjö var inledningsvis kommunens krav, för byggnader i det aktuella området, att byggnaderna skulle projekteras som passivhus, Feby 12 [3]. Projektet tyckte dock att det skulle vara mer kostnadseffektivt och miljövänligt att satsa på netto-nollenergihus istället. Det innebar att projektet, efter att ha minskat energibehovet med vad som ansågs vara rimliga åtgärder, därefter valde att satsa på en kombination av bergvärme och solcellspaneler istället för att ytterligare minska energibehovet.

Det första förslaget för Solallén hade tak med låg lutning mot norr. Att ändra detta till tak som lutade mot söder, med en något kraftigare lutning, var en av de

första ändringarna som gjordes. Därefter togs den slutgiltiga utformningen fram av en liten grupp bestående av en arkitekt, en energiingenjör, en projektutvecklare och en produktionschef, samtliga från Skanska.

Arbetet inleddes med ett energistartmöte där målsättning för projektet definierades och hur själva definitionen av nettonollenergi skulle beräknas.

Två huvudsakliga alternativ diskuterades inledningsvis avseende värmeenergiförsörjning; bergvärme eller fjärrvärme, där man i bägge fallen skulle kompensera sitt energibehov genom att producera energi med solcellspaneler. Med den val-

Tabell 1: Sammanfattning av projekten.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Projekt Plats Medeltemperatur Typ av byggnad/projekt utomhus (°C) och storlek ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Sollallén Växjö 6,8 7 Radhus, nyproduktion.

7 x 257 m² ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skarpnes Arendal 7,9 17 Enfamiljshus, nyproduktion.

17 x 154 m² ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Väla Gård Helsingborg 8,4 1 Kontorshus, nyproduktion.

1 670 m² ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Powerhouse Sandvika 6,3 2 Kontorshus, renovering.

Kjørbo 5 180 m²

Figur 1: Solallen, radhus i Växjö.

52

Artikelförfattare är Björn Berggren, Skanska Sverige AB.

Figur 2: Skarpnes, enfamiljshus och flerbostadshus i norska Arendal.

Bygg & teknik 2/16

da definitionen av netto-nollenergi, vilket innebar att denna beräknades som primärenergibalans, så skulle de olika valen resultera i ungefär lika mycket solceller oavsett vilket val som gjordes. Projektet valde alternativet med bergvärmepump.

Till stor del på grund av att man bedömde det som att det skulle vara mer utmanande att förklara hur ”nollbalansen” hängde ihop i alternativet med fjärrvärme.

Skarpnes uppförs i Arendal i södra Norge, se figur 2. Projektet består av 17 stycken enfamiljshus och två stycken flerfamiljshus som tillsammans innehåller 20 stycken lägenheter. Projektets produktion har i huvudsak pågått under 2014 och 2015. Inflyttning i enfamiljshusen påbörjades under 2014. I denna artikel beskrivs enfamiljshusen.

I Skarpnes är målsättningen att demonstrera att det går att bygga netto-nollenergihus med existerande teknik utan att det medför stora merkostnader. Utformningen var ett samarbete mellan Skanska, Ramböll och Siv Ing Øivind B. Berntsen AS. Under projekteringen utvärderades både mer centraliserade energiförsörjningssystem och individuella system för varje hus. Solfångare utvärderades under projekteringen men utgick då de inte var nog kostnadseffektiva och ansågs medföra mer komplexitet till installationssystemet.

Väla Gård är ett kontorshus strax utanför Helsingborg, se figur 3. Byggnaden är uppförd som två huvudbyggnader med sadeltak som hålls ihop med en lägre entrébyggnad. Planering och utformning av byggnaden påbörjades 2009, två år senare påbörjades byggandet. Byggnaden har varit i bruk sedan 2012.

Det första förslaget på utformning för Väla Gård hade mer fönster och glaspartier än det slutgiltiga valet. Tidigt gjordes därför simuleringar för att undersöka inomhusklimat och energiprestanda. Resultaten användes som underlag för att finna lämpliga mängder med fönster och glaspartier. Energiingenjören sammanställde därefter en kortfattat PM som beskrev vilka tekniska krav som behövde uppfyllas baserat på den arkitektoniska utformningen. Detta gjordes i ett tidigt skede. Projektchefen tog då en enkelt och effektivt beslut. Denne bestämde sig för att alla tekniska val skulle vara något bättre jämfört med de uppställda kraven. Detta sparade projektet mycket tid under projekteringen eftersom det annars ofta är vanligt att man i många fall under projekteringen gör nya simuleringar och utvärderingar för att se om det finns möjlighet att justera de tekniska kravställningarna.

Powerhouse Kjørbo ligger I Sandvika utanför Oslo, se figur 4. Projektet består av två stycken kontorshus som ursprungligen uppfördes under 1980-talet. Byggnaderna har renoverats upp till netto-nollenergihus. I detta projekt avser man att den energi som byggnaden producerar Bygg & teknik 2/16

Figur 3: Väla Gård, kontor i Helsingborg. under sin livstid ska både täcka dess energibehov i drift, men även den energimängd som använts för att genomförs renoveringen.

För Powerhouse så baserades målsättningarna på den plattform som definierats inom Powerhouse collaboration [4]. Arbetet organiserades och leddes av Snøhetta som anordnade ett flertal workshops under den inledande projekteringen.

plastisolering. Ytterväggarna är prefabricerade betongväggar som levererades med utvändig grafitcellplast, vilka sedan isolerades ytterligare på plats med mine-

Teknisk beskrivning Grundkonstruktionen i Solallén är platta på mark med underliggande cellplastisolering. Ytterväggarna är prefabricerade träregelväggar isolerade med mineralFigur 4: Powerhouse Kjørbo, kontorshus i Sandvika. ull. Taken platsbyggdes med prefabricerade takstolar som isole- ralull. Den största delen av taket, som är sadeltak, är uppbyggt med takbalkar som rades med mineralull.

I Solallén finns det fönsterdörrar och isolerats med mineralull.

Fönster har monterats djupt in i fasade stora fönster i vardagsrummen som vetter mot söder eller väster, beroende av re- för att ge solskydd. Fönster mot sydöst spektive byggnads orientering). Dessa och sydväst gavs ytterligare utvändig solges utvändiga solskydd i forma av utvän- avskärmning.

I Powerhouse Kjørbo så behölls den diga screenrullgardiner.

I Skarpnes är grundkonstruktionen befintliga betongstommen. Konstruktioplatta på mark med underliggande cell- ner mot mark förändrades ej. Dock ändplastisolering. Ytterväggarna är prefabri- rades/byttes fasad, fönster och tak. cerade regelväggar, 198 mm, som isole- Mellanbjälklag mellan plan markplan och rades ytterligare på plats. Takkonstruktio- källarplan tilläggsisolerades. I Powerhounen är byggd med takstolar. I Skarpnes se Kjørbo så har utvändiga screenrullgarfinns det inte rum med stora fönster eller diner monterats.

I tabell 2 på nästa sida ges en samglaspartier. Dock så monteras utvändiga screenrullgardiner för fasader mot öster, manfattning isoleringsmängder, U-värden och täthet för de olika projekten. Observesöder och väster.

Grundkonstruktionen i Väla Gård är ra att täthet här anges i omsättning per platta på mark med underliggande cell- timme enligt EN 13829 [5].

53

Tabell 2: Sammanfattning av klimatskal.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Solallén Skarpnes Väla Gård Powerhouse Kjørbo ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Grund U-värde (W/m²K) 0,10 0,09 0,08 0,30 Isolering (mm) 300 300 350 100 Yttervägg U-värde (W/m²K) 0,09 0,13 0,11 0,15 Isolering (mm) 455 275 295 300 Tak U-värde (W/m²K) 0,07 0,08 0,08 0,08 Isolering (mm) 600 400 520 450 Fönster U-värde (W/m²K) 0,90 0,80 0,90 0,80 Dörrar U-värde (W/m²K) 0,90 0,80 0,80 U-värde (W/m²K) 0,17 0,17 0,25 0,40 Um-värde Täthet n50 (h-1) 0,79 0,60 1,00 0,24 Avseende installationer så har Solallén balanserad mekanisk ventilation med värmeåtervinning (FTX). Möjlighet till forcering av ventilation finns. Varje byggnad har en gemensam bergvärmepump samt solceller. Bergvärmepumpen producerar både värme och varmvatten. Sommartid nyttjas frikyla från borrhålet som kan tillföras ventilationen för att ge en något sva-

lare tilluft och inomhusklimat. Solcellspanelerna är dimensionerade så att de genererar lika mycket energi som krävs för varje byggnad, exklusive hushållsel.

Skarpnes har FTX-ventilation. Tilluften kan förvärmas med hjälp av markvärme (via värmebärare i slinga i mark), vilket även kan användas för att kyla luften sommartid.

Tabell 3: Summering av installationerna i alla fyra projekten.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Solallén Skarpnes Väla Gård Powerhouse Kjørbo ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Ventilation Värmeåterv. (%) 85 90 82 85 SFP (kW/m³s) 1,5 1,5 1,5 0,70 CAV/VAV VAV CAV VAV VAV Belysning Effekt (W/m²) N/A 2,0 3,0 2,7 Styrning* N/A OO D+AOO D+AOO Solenergi Installerad effekt 39 48 40 60 (Wp/m²)** Värme/kyla Typ*** BVP BVP BVP BVP SCOP, värme 3 3 3 2,75 EER, kyla 10 15 20 15 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– * OO = On/off, D+AOO = Dagsljusstyrning + Automatisk on/off. ** Yta avser i princip Atemp. Dock skiljer definitionen av golvarea mellan Sverige och Norge. *** BVP = Bergvärmepump.

Tabell 4: Beräknad energiprestanda för samtliga fyra projekt (samtliga värden i enheten kWh/m², år).

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Solallén Skarpnes Väla Gård Powerhouse Kjørbo ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– ED DE PE ED DE PE ED DE PE ED DE PE ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Värme 40 13 33 15 4 9 26 9 22 18 6 16 Komfortkyla 5 2 5 0 0 0 6 0 1 4 0 1 Processkyla 17 1 3 Varmvatten 20 7 17 30 8 19 2 1 2 4 2 5 Fastighetsel 8 8 20 5 5 12 9 9 23 3 3 7 Belysning 30 30 75 9 9 24 15 15 38 8 8 19 Apparater 12 12 29 15 15 38 12 12 30 Solceller -31 -78 -38 -95 -38 -95 -41 -102 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Total 103 29 72 76 0 -2 73 11 27 65 -7 -21 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– EB = Energibehov, TE = Tillförd energi (beaktande SCOP och EER), PE = Primärenergi.

54

Varje bostad har egen bergvärmepump som producerar värme och varmvatten samt solceller.

Väla Gård har FTX-ventilation med variabla luftflöden som styrs baserat på temperatur och koldioxid i luften. En bergvärmeanläggning finns i anslutning till byggnaden som producerar värme och varmvatten. Frikyla från hålen nyttjas sommartid för att kyla kontorsbyggnaden.

Solceller är monterade på sadeltaken mot sydväst.

Powerhus Kjørbo har FTX-ventilation med variabla luftflöden. Värme produceras med bergvärmepump. Frikyla hämtas från borrhålen sommartid.

En summering av installationerna redovisas i tabell 3.

Energiprestanda I tabell 4 presenteras simulerade resultat för projekten. För alla projekt redovisas energibehov (EB), tillförd energi (TE) och primärenergianvändning (PE).

Exempelvis så har Skarpnes ett värmeenergibehov (EB) som uppgår till 15 kWh/m², år. Med hjälp av en värmepump innebär det att tillförd energi till byggnaden (TE) uppgår till 4 kWh/m², år. Med hänsyn tagen till primärenergifaktor 2,5 för el, som används i samtliga fall, så uppgår primärenergianvändningen (PE) till 9 kWh/m², år.

För de svenska fallen har nett-nollenergibalansen beräknats med inkluderade av energianvändning som ingår i specifik energianvändning enligt Boverkets byggregler (BBR), vilket innebär att belysning och apparater ej inkluderats i balansen.

Slutsatser och lärdomar I samtliga projekt har det varit viktigt att olika aktörer, konsulter och professioner samarbetat för att nå de uppställda energimålen.

Gemensamt för samtliga projekt är: ● Det första steget har varit att minska energibehovet för projektet/byggnaderna innan åtgärder för att producera egen energi utvärderats. ● Balanserad mekanisk ventilation med värmeåtervinning. ● Solskydd har utvärderats och implementerats för att minska solvärmelaster sommartid. ● Bergvärmepump används för att producera värme och varmvatten.

I samtliga projekt, förutom Powerhouse Kjørbo som är ett renoveringsprojekt, så kan klimatskalen anses vara välisolerade.

För Väla Gård och Powerhouse Kjørbo kan en del kortfattade lärdomar dras från driften.

För Väla Gård fanns det inledningsvis vissa problem med mätsystemet, men även med ett ventilationsaggregat som hade problem att få till rätt balans. Detta åtgärdades. Överlag så stämmer beräknad och uppmätt energianvändning för Väla Bygg & teknik 2/16

POLO-KAL NG POLO-KAL 3S INOMHUSAVLOPP EXTRA LJUDDÄMPANDE

15(A)* dB

RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT ŶůŝƚĂ ĂůůƟĚ Dd<ͲĂƵŬƚŽƌŝƐĞƌĂĚĞ ĨƂƌĞƚĂŐ͊ Glas är möjligheternas material. Det släpper in dagsljus, dämpar buller, skyddar mot brand, stoppar farlig strålning, ger skydd mot beskjutŶŝŶŐ ŽĐŚ ĨƂƌƐǀĊƌĂƌ ŝŶďƌŽƩ͘ www.poloplast.se

TYST ÄR HELT NORMALT ÄNNU TYSTARE ÄR STANDARD Vi har arbetat med frågan om ljuddämpning i inomhusavlopp i mer än 20 år. Det har gett anmärkningsvärda resultat: Klassificeringen ”mycket ljudisolerande” är numera standard i alla våra rörsystem. Vårt speciella ljudisolerade rörsystem POLO-KAL 3S till och med överträffar med råge dessa höga standardvärden. * Mätt vid 2 l/s och med standardklamma från handeln.

DĞŶ ĚĞƚ ŐćůůĞƌ ĂƩ ǀćůũĂ ƌćƩ ŐůĂƐ ŽĐŚ ŵŽŶƚĞƌĂ ĚĞƚ ƌćƩ͊ Ʃ ůŝƚĞƚ ĨĞů ŬĂŶ ĨĊ ƐƚŽƌĂ ĨƂůũĚĞƌ͘ Ğƚ ŬĂŶ ŝ ǀćƌƐƚĂ ĨĂůů ůĞĚĂ Ɵůů ŽƟůůƌćĐŬůŝŐƚ ďƌĂŶĚƐŬLJĚĚ eller allvarliga säkerhetsrisker. Ğƚ ćƌ ǀŝŬƟŐƚ ĂƩ ĚƵ ĂŶůŝƚĂƌ Dd<ͲĂƵŬƚŽƌŝƐĞƌĂĚĞ glasföretag som följer rådande branschregler. ĞƩĂ ƐĊ ĂƩ ĚƵ ŬĂŶ ŐĂƌĂŶƚĞƌĂ ƐćŬƌĂ ŐůĂƐŵŝůũƂĞƌ͘ På ǁǁǁ͘ŵƚŬĂƵŬƚŽƌŝƐĞƌĂĚ͘ƐĞ ŚŝƩĂƌ ĚƵ ŵĞƌ ŝŶĨŽƌŵĂƟŽŶ͘ Ƶ ŬĂŶ ŽĐŬƐĊ ƐƂŬĂ ĞŌĞƌ ĨƂƌĞƚĂŐ nära dig.

Ola Westling Sales Engineer Nordic Countries T +46 (0) 730 . 55 65. 00 westling.ola@poloplast.com

Bygg & teknik 2/16

55

Denna artikel är en nedkortade och översatt version [7] som ursprungligen presenterades på konferensen; 7PHN [8]. Tor Helge Dokka och Niels Lassen har bidragit med information och text i den ursprungliga engelska artikeln. I den ursprungliga artikeln ingick fem projekt. Här har ett projekt, som ej har uppförts, lyfts bort från artikeln.

Gård väl överens. Energibehov för värme är högre än beräknat och energibehov för fastighetsel och kyla är lägre än beräknat.

För mer information se fullständig rapport [6].

För Powerhouse Kjørbo så är uppmätt total energianvändning något lägre än beräknat. I projektet hade man inledningsvis hög energianvändning för belysning eftersom belysningen gick igång då solskydd åkte ned framför fönster. Detta åtgärdades genom att solskydd omprogrammerades så att de inte åkte ned hela

vägen. Energianvändningen för varmvatten var också inledningsvis hög på grund av att elvärmare startade för ofta.

Detta har också justerats. Värmeåtervinningen i värmeväxlaren är lägre än förväntat. Något som tillverkaren tror beror på låga luftflöden.

■

Referenser [1] International Energy Agency (IEA).

(2011), Towards Net Zero Energy Solar Buildings, SHC Task 40/ECBCS Annex 52 IEA, http://task40.iea-shc.org/.

[2] Energimyndigheten, http://www.energimyndigheten.se/.

[3] Sveriges Centrum för Nollenergihus (2012), Kravspecifikation för nollenergihus, passivhus och minienergihus – bostäder, www.nollhus.se.

[4] Powerehouse, http://www.powerhouse.no/en/.

[5] Svensk standard (2000) EN 13829 Byggnaders termiska egenskaper – Bestämning av byggnaders lufttäthet – Tryckprovningsmetod.

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2006 till och med 1/2015 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

[6] Kempe P. (2014) Väla Gård i Helsingborg, LÅGAN Rapport december 2014, http://www.laganbygg.se.

[7] Berggren B., Dokka T-H. & Lassen N. (2015) Comparison of five zero and plus energy projects in Sweden and Norway – A technical review.

[8] http://passivhus.dk/en/.

För en bättre inomhusmiljö • Installationsgolv • Ventilationsgolv • Ljudgolv • Golvvärmesystem

www.giha.se

w kan träffa oss på Du Nordbyggmässan Stockholm 5 – 8 april i monter

expertis och tekniskt bistånd

PPALUSOL PAL USOL®

C03:35

DDin in specialist sp på svällande brandtätningar erbjuder det mest kompletta sortimentet: PALUSOL®, INTERDENS®, grafitbaserad FLEXILODICE och ett brett utbud produkter för passivt brandskydd.

FLEXILODICE LEXILODICE

INTERDENS® INTERD VENTILODICEE

ODIBOARD

FIBRODICE FIB BRRODICE MSS

PALUSOL® is registered trademark of BASF SE

FLEXILODICE

56

FIREFOAM 1C PYROCOL

Våra nya laboratorium orium fö för ör brandtester “FIRELAB DE MARLY” Vi ger råd och stöd till våra kunder och partners för en framgångsrik utveckling av deras brandsäkerhetslösningar.

ODICE S.A.S. Brandskydd - ZAE Les Dix Muids - Rue Lavoisier - 59770 Marly - Frankrike Tel. +33 3 27 19 32 32 - Fax : +33 3 27 21 06 26 - E-post : info@odice.com - www.odice.com

Bygg & teknik 2/16

Naturlagarna gäller alltid för energi och fuktmekanik – kan lågenergihus bli nästa riskfaktor för byggbranschen Det är skillnad mellan köpt energi och en byggnads värmebehov. Finns det någon maximal optimal övre gräns för energieffektivisering för nya energisnåla flerbostadshus värmebehov? Frågan är lite komplicerad. Vi måste först ställa oss frågan vad är det vi vill uppnå? Är det lägsta kostnad i form av köpt energi eller vill vi se byggnadens fysikaliska värmebehov i ett samhällsekonomiskt- och hållbarhetsperspektiv?

Det är inte självklart att en byggnad med totalt lägre andel köpt energi ur miljösynpunkt är bättre en än exakt lika byggnad med en högre energiandel sett ur ett nettovärmebehov. Allt handlar naturligtvis om vilken kvalitet (exergi) energin har som tillförs byggnaden till exempel el eller miljövänlig fjärrvärme, där el i ett europeiskt perspektiv genererar betydligt högre utsläpp av koldioxid (CO2). En byggnad med en lägre andel köpt energi enligt Boverkets nuvarande byggregler kan således vara sämre ur ett miljöperspektiv beroende på vilken energi som tillförs.

Det går att kraftigt sänka andelen köpt energi för rumsuppvärmning och varmvatten genom att exempelvis installera en bergvärmepump. Med en insats av en andel el går det då att få ut två och en halv till tre gånger värme på årsbasis. Men byggnadens egentliga värmebehov är naturligtvis fortfarande oförändrat, naturlagarna gäller alltid. Det är enbart den köpta energin som påverkas. Kortsiktigt är en låg andel köpt energi naturligtvis ekonomiskt intressant ur ett konsumentperspektiv eftersom det är plånboken som styr för stunden. Men frågan är om man långsiktigt både ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och ur miljösynpunkt ska använda värdefull el som energieffektiviseringsåtgärd för att värma hus inom fjärrvärmeområden? Denna fråga beror på hur vi beArtikelförfattare är Johnny Kellner, energi- och klimatstrateg, oberoende konsult.

Tidigare verksam hos Sweco, JM och Veidekke.

FOTO: INGAR LINDHOLM

Bygg & teknik 2/16

traktar elen idag och i framtiden. Att denna fråga överhuvudtaget kommer upp till diskussion beror på fjärrvärmebolagens monopolsituation, där kunden inte kan välja leverantör och därmed priskonkurrens. Den första prioriteringen vid nyproduktion av bostäder är att alltid utforma husets klimatskärm med en god isolering och täthet för att skapa ett långsiktigt lågt värmebehov.

Utanför fjärrvärmeområden är naturligtvis värmepumpar ett utmärkt sätt att hushålla med värdefull el. Långsiktigt kommer elpriserna att öka när överföringskapaciteten (ledningsnätet) till Europa är utbyggd. Då kommer elpriserna att utjämnas och vi kan därefter inte fortsätta med att använda mer än två gånger så mycket el som övriga EU, bild 1.

Gränssnittet för uppvärmningsbehov till rumstemperatur för normala nya energisnåla flerbostadshus kan teoretiskt ligga på i genomsnitt kring 20 till 30 kWh per m2 Atemp i zon III (söder om Dalälven). Även om vi skulle ha en extremt isolerad yttervägg påverkas detta gränssnitt ganska marginellt vid så låga värmebehov. Utsläppen av klimatgaser blir också ganska marginella vid fjärrvärmeanslutning, vilket också påpekas i Boverkets utredning om NNE-byggnader 2015. (Nära nollenergibyggnader).

Ökad konsumtion kan ta bort effekterna av energieffektivisering Generellt sett så fungerar energieffektivitet ur ett miljöperspektiv bara om den ökade konsumtionen inte överstiger effektiviseringsåtgärderna. Denna risk finns

vid låga energipriser. Det finns risk att nettoeffekten kan ge en ökad energianvändning som äter upp vinsten av energieffektiviseringen och minskade koldioxidutsläpp. Men det finns ändå inga målkonflikter mellan energieffektivisering och ökad välfärd. Med energieffektivitet vid nybyggnad och renovering samt inte minst en energieffektiv byggproduktion står vi ändå bättre rustade inför kraftiga lågkonjunkturer och kristider med resursknapphet och framtida ökade energipriser.

Brukarbeteende större än byggnadens värmebehov för nya flerbostadshus Sekundärenergi och brukarbeteende får en allt mer avgörande betydelse. Inomhustemperaturen är i regel märkligt nog oförändrad jämfört med äldre bebyggelse trots betydligt bättre isolerade väggar och fönster. Varmvattenanvändningen är också i stort konstant trots i många fall individuell mätning och debitering. Priset på energi är helt enkelt för lågt för att en förändring av beteendet ska ske. Vem vill minska sitt duschande eller badande för att spara några hundralappar per år? Man kan därför fråga sig det rimliga i varför Boverkets byggregler (BBR) ska ha krav som påverkas av brukarbeteende när vi har tekniska och väldefinierade egenskapskrav. Varmvattenanvändning kan knappast betraktas som ett tekniskt egenskapskrav enligt Plan- och bygglagen (PBL) och borde därför lyftas ut från BBR:s krav. Fastighetsägaren eller byggherren har inte rådighet över dessa parametrar.

Bild 1: Sveriges elanvändning är två gånger högre är övriga EU. 57

Sekundärförluster i form av varmvattencirkulation (VVC-förluster) får en allt större betydelse och kan utan vidare ligga på 4 till 8 kWh per m2 Atemp i nya byggnader. Även kulvertförluster i mark inom fastigheten är förlusterna stora cirka 100 till 130 kWh per längdmeter. För dessa har däremot byggherren rådighet och bör därför anlita kompetenta arkitekter och konsulter under projekteringen för att minimera dessa förluster.

och kunskaper om byggfysik. De är grundade på känsla. Träytterväggar har i själva verket mycket begränsade möjligheter att lagra fukt. Risken är mycket stor att det uppstår fuktskador i konstruktionerna, om fukt tränger in i väggar och tak. För lågenergihus ökar risken. Ett argument som ibland förs fram är att gamla trähus saknar plastfolie (ångspärr) och att de trots detta fungerar. Men gamla hus hade uppvärmningsanordningar där förbränningsgaserna leddes ut via en skorsten.

Bild 2: Två ytterväggar med Finns det risker med På så sätt uppstod ett invändigt regelkonstruktioner, till vänster en putsad lågenergihus undertryck i huset som eliminerade enstegstätad vägg. Till höger en tvåstegstätad risken för att fuktig luft skulle Byggbranschen kritiserats ibland vägg med träpanel eller som ett alternativ med tryckas in i konstruktionen. Husen för att vara alltför riskbenägen med puts på fuktsäker skiva. Ventilationsspalten hade dessutom vanligen massiva att använda icke beprövad teknik. måste vara minst 30 mm. timmerväggar med hyggliga hygroDet vanligaste är att branschen kritiKälla: SP skopiska egenskaper, vilket gör att seras för att vara för konservativ de fungerar förhållandevis bra även och inte är benägna att pröva nya lösningar. Det är inte alltid lätt för bygg- Problemen med inträngande vatten kvar- i modern användning. branschen att veta vilken fot man ska stå står dock med konsekvenserna blir mindpå. Ett exempel som byggbranschen fått re. SP har i slutet av 2015 låtit undersöka Klimatet har förändrats utstå mycket kritik för, inte minst av Bo- 75 fastigheter med enstegstätade fasader Är det då risker med att bygga högisoleverket är när de anklagade byggbran- som tidigare drabbats av fuktskador där rade konstruktioner med traditionella lätta schen för att vara för riskbenägna när åtgärder har vidtagits. Samtliga har på ytterväggar eller stomme av trä? Ett geneman använde tekniken med putsade en- olika sätt drabbats av förnyade fuktpro- rellt svar är nej, men det finns risker. stegstätade träfasader. Tekniken har orsa- blem i olika omfattning trots åtgärder. Högisolerade väggkonstruktioner räkans kat omfattande fuktskador och drabbat SP:s undersökning visar att det inte duger om isoleringen överstiger 250 mm det vill många bostadskonsumenter ekonomiskt att som enda åtgärd enbart byta ut orga- säga en ganska normal väggisolering i hårt. Byggbranschen i Sverige hade till- niskt byggmaterial mot oorganiskt i väg- dag. Det krävs en betydligt större omsorg lämpad tekniken i över 25 år utan att det garna. Grundproblemet kvarstår med en vid utförandet och större kunskaper om hade framkommit problem. Enstegtätade icke luftad konstruktion. Men förhopp- både byggfysik och fuktmekanik som träfasader tillämpades först för tilläggs- ningsvis har nu alla byggbolag nu slutat ofta saknas hos både byggherrar, entreisolering på befintliga fasader och sedan med denna riskfyllda väggkonstruktion. prenörer och konsulter. Hänsyn måste nu mitten av 1980-talet vid nyproduktion av Högsta domstolen har i en dom hösten även tas på ett helt annat sätt till ett både små- och flerbostadshus och var ur energi- 2015 fastslagit att de anser att det var varmare och fuktigare klimat. Vi vet synpunkt en utmärkt lösning. Konstruk- vårdslöst att använda denna riskkonstruk- genom aktuell statistik från SMHI att temperaturen i Stockholms klimatzon på tionen var typgodkänd av SP Sveriges tion. bara på 30 år i genomsnitt ökat med över Tekniska Forskningsinstitut och betraktades efter alla år som väl beprövad av Väsentlig med diffusionstät plastfolie en grad och att klimatet blivit fuktigare som ångtätning i träkonstruktioner speciellt på vintern. För Stockholm innebyggbranschen, bild 2.

Tekniken med putsade enstegtätade fa- När man använder tjocka högisolerade bär detta att uppvärmningsbehovet minsader visade sig emellertid vara mycket väggar med trästommar ställs större krav skat med mellan sex och tio procent för sårbar om allt inte utfördes helt perfekt. på diffusionstäthet bland annat genom att bostadshus jämfört med den senaste årsOlika infästningar och genomföringar i daggpunkten riskerar att hamna längre in i statistiken perioden 1965 till 1989, tabell fasaden blev ett fuktproblem. Problemati- väggen. Detta i kombination med att man 3 på nästa sida. Det minskade uppvärmken med allvarliga fuktskador har fram- allt mer går ifrån tidigare frånluftsventila- ningsbehovet beror i inte på att byggnakommit på senare tid. Men man frågar sig tion (FVP) till från- och tilluftsventilation derna har blivit energieffektivare utan enoroligt om upptäckten av dessa fuktska- (FTX) gör att risken för obalans i syste- bart till de ökande temperaturnivåerna på dor på putsade träväggar efter alla år på- met med övertryck i byggnaden ökar. grund av ett förändrat klimat. För vinterverkats och förvärvats av ett förändrat Detta kan i sin tur leda till skador när fuk- perioden är medeltemperaturen högre. klimat med högre vintertemperatur och tig luft kan tryckas in i ytterväggen. Ett Det är bara en tidsfråga när konsumenten ökad fuktfrekvens. Frågan togs upp av lätt undertryck är att rekommendera vid krav på kylning sommartid kommer. artikelförfattaren under skadeutredningen FTX-ventilation. Ett ventilationsflöde om Byggtekniken måste anpassas för ett förom de enstegstätade fasaderna hos SP. minst 30 oms/h i ventilationsspalten bak- ändrat klimat.

Välisolerade konstruktioner är med anMen vid tiden för utredningen fanns det om fasadskiktet krävs för att säkerställa inte något belägg för detta. Nu visar att utifrån inträngande fukt ska ventileras dra ord generellt mer känsliga för fuktforskning att fuktfrekvensen mer än för- ut och inte skada bakomliggande träregel- och mögelskador jämfört med sämre isodubblats mellan åren 1991 till 2009 jäm- stomme. Diffusionstäthet mot kallvindar lerade konstruktioner. Ju mer isolerad en konstruktion är desto mindre byggfukt fört med perioden 1961 till 1990. Sanno- är också helt nödvändig.

Det sägs ibland framförallt av arkitek- och inträngande fukt samt vatten kan tillålikt kan detta förklaras av klimatförändringarna. Huruvida detta påverkat kon- ter att hus ska andas, att fukt ska lagras i tas.

Risken för fukt- och mögelskador beror struktionen med enstegstätade väggar vet byggnaden och kunna vandra genom konstruktionen, att ingen vill bo i en ”plastpå- i hög grad även av omgivande klimat. Det vi inte.

Några byggbolag har fortsatt med en- se”. Man ger byggnaden någon form av torrare klimatet i norra Sverige medför stegstätade fasader men bytt ut organiskt mänskliga egenskaper. En del av dessa generellt en lägre risk för skador jämfört material till oorganiskt i konstruktionen. påståenden baseras på elementära brister med det fuktigare klimatet i södra Sveri58

Bygg & teknik 2/16

Torra, sunda och energieffektiva hus!

Isola har tillverkat och utvecklat byggprodukter i mer än 75 år.

System Platon®, Isola Klimatsystem (Tyvek®) och övriga tätskikts-/fuktskyddsprodukter till tak, vägg, golv och grunder.

NYHETER Vi presenterar flera nyheter för framtidens byggnader inom området fuktskydd, tätskikt, klimat och miljö.

Grymt starka gipsskivor.

Nu kan du hänga upp prylar på gipsväggen med vanlig träskruv.

Med Gyproc Habito lanserar vi gipsskivor som i många fall kan ersätta OSB och plywood. Du kan fästa stort och tungt på en liten punkt och skruva direkt i skivan utan att använda expander. Rekommenderad brukslast, med en vanlig träskruv, är 40 kg.

Besök oss i vår monter

C07:50

Med Gyproc som partner bygger du starka väggsystem, med komplett dokumentation av ljud- och brandegenskaper, infästningsstyrka och kvalitet.

Se och läs mer på gyproc.se/habito

VÄLKOMMEN!

Torra och sunda hus

Bygg & teknik 2/16

Din partner inom lättbyggnadssystem för hållbart byggande.

59

Ort

Medeltemperatur Medeltemperatur Medeltemperatur 2001–2013 1981–2010 1965–1989 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Stockholm 7,6 grader 7,2 grader 6,5 grader Göteborg 8,6 grader 8,3 grader 7,6 grader Malmö 8,9 grader 8,7 grader 8,0 grader ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tabell 3: Medeltemperaturerna har stigit med drygt en grad i Stockholm sedan 1965.

Källa: SMHI 2014. ge. Mängden slagregn, vilken ofta varierar med fasadens väderstreck är också av betydelse för risken att en konstruktion ska drabbas av fukt- och mögelrelaterade skador. Generellt innebär det att risken för skador är större i södra Sverige och framförallt på västkusten än resten av landet.

Fukt- och mögelrelaterade risker i högisolerade träkonstruktioner går att hantera under förutsättning att problematiken beaktas extra noggrant i byggprocessens alla skeden, såväl planering, projektering som produktion och förvaltning.

Försäkringsbolagen är oroliga En annan risk, men då ekonomisk är att försäkringsbolagen börjar dra öron åt sig för egendomsskador för flerbostadshus med massiv trästomme. BBR reglerar inte egendomsskador utan reglerna i till exempel brandkapitlet avhandlar enbart personskydd för att rädda människors liv genom att säkra utrymning. När en byggnad börjar användas är det med andra ord i första hand skydd mot olyckor som blir tillämplig för att ställa krav på byggnadens skydd mot brand. Kravet i BBR är oberoende av stommaterial med krav på en bärighet på 60 respektive 90 minuter beroende på byggnadens höjd. Trähus klarar funktionskraven med utrymning både för höga och låga trähus.

Det som några försäkringsbolag är oroliga för är risken för större egendomsskador. Exempel är brandskador och konsekvenserna av vattenläckage från installationer. Flerbostadshus med stomme av trä

i åtta våningar måste dessutom sprinklas.

Bostadssprinkling är kopplat till kallvattensystemet och kräver därför inte ett extra pumpsystem eller stigarledningar.

Släckning via sprinkler kräver normalt bara en tiondel så mycket vatten som vid konventionell släckning via brandförsvaret. Vattenskador är en betydligt högre kostnad för försäkringsbolagen än brandskador när det gäller privatpersoners försäkringar (hem-, villa- och fritidshusförsäkring). För de totala årliga skadorna är det omvänt och brand utgör cirka fem miljarder kronor och drygt tre miljarder kronor för vattenskador. Brandskador för flerbostadshus med stomme av trä kan det knappast det vara en nyhet för försäkringsbolagen. Fastigheterna i till exempel Gamla stan i Stockholm och stora delar av Vasastan och Norrmalm har alltid haft ett gott försäkringsskydd trots i många fall fasadstommar och bjälklag av trä.

Försäkringsbolagen är konkurrensutsatta och reglerar sitt risktagande genom premiesättningen och då enbart hänsyn till egendomsskador.

Uttorkning vid en fuktskada vid till exempel mindre läckage från rörkopplingar eller diskmaskiner är komplicerad jämfört med betongbjälklag. Uppstår påväxt på organiskt material räcker normalt inte torkning utan materialet måste bytas ut.

Riskinstallationer så som rörkopplingar, diskmaskiner etcetera måste därför utföras med extra stor omsorg. För framtida byggande med flerbostadshus av trä är det väsentligt att byggbranschen gör det i

FOTO: TOMMY DURATH

Bild 4: Väderskydd över bjälklag.

60

dialog med försäkringsbranschen för att få fram ett säkrare byggande så att försäkringar kan tas till rimliga kostnader.

Stora fördelar med trähusbyggande Trähusbyggande av flerfamiljshus har emellertid många tekniska fördelar med korta byggtider, hög prefabriceringsgrad, låg vikt vid transporter, låg energianvändning och begränsat antal köldbryggor. En intressant möjlighet och fördel med trähusbyggande med sin låga vikt är att öka antalet lägenheter genom påbyggnad på befintliga hus. I många fall kan en påbyggnad göras utan att behöva förstärka byggnaden. Vid pålning kan antalet pålar minska tack vara låg vikt jämfört med motsvarande konstruktion av betong. En annan aspekt är att boende upplever trämaterial mycket positivt. En ytterligare aspekt är miljön där trä binder kol med lägre utsläpp av koldioxid som följd. Andelen utsläpp av växthusgaser varierar beroende på hur lång analysperioden är i en livscykelanalysberäkning till exempel 50 respektive 100 år.

Trä som byggmaterial är ett helt förnyelsebart under förutsättning att skogen sköts på rätt sätt. Tillväxten i våra svenska skogar är större än den avverkning vi gör.

Det tar några få minuter av tillväxt för att producera material nog för att bygga ett stort flervåningshus av trä. Däremot så måste man beakta att flerbostadshus med stomme av trä får betydligt tjockare bjälklag cirka 500 mm, vilket ökar takfotens höjd.

Flerbostadshus med stomme av trä är en intressant byggmetod speciellt för de nordiska länderna, där det finns gott om skog med undantag för Island. Men även för exportmarknader är teknik för svenska flerbostadshus i trä intressant till exempel i Kina.

Tillräcklig kompetens förebygger fuktskador Högisolerade lågenergihus i trä är således mer sårbara för fuktskador vid ett felaktigt utförande. Det krävs kvalificerad planering under produktionsprocessen i form av väderskydd för att förebygga fuktskador. Samtidigt skapar väderskydd god arbetsmiljö, bild 4. Med tillräcklig kompetens hos konsulter, arbetsledare och hantverkare och att man i samband med projekteringen genomför en fuktsäkerhetsdimensionering till exempel med kvalitetsprogrammet Bygga F från SP kan man förebygga problem med fukt i konstruktionen. Risken är störst för mindre bolag som använder konsulter som inte har tillräcklig erfarenhet om fuktmekanik och inte använder de tillgängliga programvaror för fuktberäkningar i förebyggande syfte. De byggregler vi har ska vara teknik- och materialneutrala, detta innebär att vi måste uppfylla samma krav oavsett materialval trä, betong, stål etcetera.

■ Bygg & teknik 2/16

ProLife – förstärkning av befintliga stål- och samverkansbroar Hösten 2015 startade ett forskningsprojekt som handlar om förstärkning av befintliga stål- och samverkansbroar, Prolonging life time of old steel and steel-concrete bridges (ProLife). Ett flertal aktörer samarbetar i detta delvis EU-finansierade projekt däribland Luleå tekniska universitet (LTU), Ramböll, Movares Nederland B.V. och Schimetta Consult ZT GmbH (SC).

Bakgrunden till projektet härrör från att trafikmängden och trafiklasten har ökat de senaste årtiondena och ökningen spås att fortsätta i åtminstone samma takt. I och med detta kommer det gamla brobeståndet att behöva förstärkas för att klara de nya kraven från den ökade trafiken samt de nya normerna. De flesta äldre broar var inte ursprungligen dimensionerade för de höga laster och antal passager som vi har idag. De flesta av broarna är föråldrade och beroende på hur underhåll och reparationer sett ut kan bron vara uttjänade och vara i behov av att ersättas, Hechler & Girkes (2007). ProLife syftar till att undersöka och utvärdera metoder för broars tillstånd som mätningar och tillståndsbedömningar samt att utvärdera olika förstärkningsmetoder. Där det finns behov av och där förstärkning anses lämplig finns det utrymme för innovativa lösningar och effektiva förstärkningsmetoder, särskilt för balk- och fackverksbroar i stål.

Som nämndes inledningsvis ingår ett flertal aktörer med olika nationaliteter i projektet. Detta är en viktig del då de flesta länder har egna normer och beräkningssätt för befintliga broar, vilket skapar en klyfta på europeisk nivå.

Med smarta lösningar kan en förstärkning vara mer kostnadseffektiv än att projektera och bygga en helt ny bro. Tre distinkta lösningar med potential att reducera kostnader för samhället, med reducerad miljöpåverkan och med minimala trafikstörningar, undersöks: ● Samverkan eller förstärkning av befintliga skjuvförbindare genom att tillföra Artikelförfattare är Victor Vestman, Ramböll/LTU, Luleå.

Bygg & teknik 2/16

Spirol Pins i broar mellan betongplatta och stålbalkarnas överflänsar. ● Lådverkan genom horisontellt fackverk mellan de nedre flänsarna på I-balksbroar, vilket reducerar utmattningspåkänningarna för bron. ● Effektiva förstärkningsmetoder för gamla fackverksbroar i stål.

Dessa tre punkter är några områden som ska undersökas i projektet för att effektivisera förstärkningsarbeten för ståloch samverkansbroar.

Arbetet är uppdelat i sex arbetspaket (WP) där aktörerna har olika ansvarsområden. Introduktion av samverkan tillhör WP1 medan lådverkan av I-balks broar WP2 och förstärkning av gamla fackverksbroar i stål WP3. De tre övriga berör bland annat livscykelkostnadsanalys, insamling av resultat och sammanställning av riktlinjer samt koordinering.

Installation av Spirol Pins på icke samverkande stål- och betongbroar Ett flertal gamla stålbroar som är konstruerade med stålbalkar och betongplatta saknar samverkan, det vill säga betongplattan ligger ”löst” på stålbalkarna. En möjlig metod för att skapa samverkan är att introducera skjuvförbindare, dessa kan appliceras som traditionella svetsbultar, vilket då kräver att betongplattan måste fräsas upp för att göra det möjligt att utföra arbetet. En annan möjlig metod som studeras i ProLife är att borra ett hål igenom stålbalken in i betongen och sedan pressa in ihoprullade plåtar, Spirol Pins, (se figur 1), som skapar samverkan på liknande sätt som svetsbultar. Fördelen med metoden är att arbetet sker på undersidan av bron, vilket resulterar i mindre störningar av trafiken samt kortare tid för utförandet av förstärkningsarbetet, se figur 3 på nästa sida. Vidare elimineras kost-

Figur 1: Spirol Pins vid installation på bro Dockland Light Railway. nader för bilning, kringgjutning av svetsbultar samt ny isolering och beläggning.

Pitsundsbron som var konstruerad 1984, vilket var innan de svenska normerna förespråkade samverkan mellan betong och stål i broar, hade stora problem under vinterhalvåret då isbildning skedde mellan stålbalkarna och betongplattan. Isbildningen skapade samverkan mellan betongen och stålet som ledde till höga ljudnivåer i samband med att lastbilar passerade. Ljudnivåerna uppmättes till mellan 72 och 105 dB, vilket inte uppskattades av de boende i närområdet.

Ramböll Sverige och Brisab använde då sig av dessa Spirol Pins för att skapa en konstant samverkan, vilket resulterade i att ljudet i och med isbildningen upphörde. I samband med detta genomfördes även ett mindre antal provningar på LTU, Collin et al (2015).

Lådverkan för I-balksbroar Vid förstärkning av existerande I-balksbroar med samverkan, vilket är majoriteten av de gamla stålbroarna i Sverige, är ett koncept att införa lådverkan i tvärsnittet. Det kan göras genom att införa ett horisontellt

Figur 2: Pitsundsbron.

61

Figur 3: Montagearbete på Pitsundsbron. fackverk mellan de nedre flänsarna. Detta i sin tur kommer att innebära att excentriska laster ger upphov till ett vridande moment som kommer transporteras i form av tvärkrafter runt i tvärsnittet. K-fackverk kan vara att föredra framför andra typer av fackverk då andra typer gör så att diagonalerna medverkar i den globala böjningen, vilket gör de känsliga för knäckning mellan knutpunkterna. Detta betyder mycket i brottgränstillståndet, men mer i utmattningsgränstillståndet. I utmattningsgränstillståndet så bestäms utmattningen från de spänningsvariationer som uppkommer i specifika detaljer i bron, till exempel svetsade detaljer i en I-balk. Om balkarna kan dela lasten broderligt eller åtminstone som styvbröder, genom att dela lasteffekterna från excentriska laster, kan spänningsvariationen reduceras.

Ett examensarbete om förstärkningsmetoden med lådverkan har utförts i sam-

band med ProLife, Vestman (2015). Arbetet visar hur effektiv lådverkan av Ibalksbroar kan vara för att minska utmatningspåkänningar. De mest utsatta detaljerna för utmattning är i många fall livavstyvningar, svetsbultar samt svetsade montageskarvar i balkarna.

Workshop I samband med uppstarten av projektet bjöd Ramböll och LTU in till en workshop i Stockholm, där aktörer från hela Europa var inbjudna. Totalt var det 35 deltagare från tolv olika länder som deltog i workshopen, se figur 4.

Deltagarna fick under workshopen möjlighet att hålla ett föredrag om deras syn på underhåll och förstärkningar av stål- och samverkansbroar. Claus Pedersen från Ramböll Danmark pratade om hur man använt röntgen av knutpunkter som en del av inspektionen av Storstrøm-

bron. Man hade innan arbetet bestämt att endast 20 procent av brons förband skulle röntgas, men då ett flertal sprickor upptäckts bestämdes att resterande förband också skulle inspekteras med röntgen.

Det finska trafikverket tog upp en viktig aspekt som också ingår då man evaluerar hur de gamla broarna ska behandlas, nämligen hur man bör ta hand om broar som är K-märkta. I Finland är nämligen majoriteten av de äldre broarna ”K-märkta”, vilket betyder att underhåll och förstärkningsarbeten är begränsade. Hänsyn till brons ursprungliga utseende måste då tas, vilket som sagt begränsar valmöjligheten av förstärkningsmetod. Som övriga skandinaviska länder kommer man då i tvist med de äldre normerna som föreskrivit en lägre axellast än dagens och framtidens kommande krav. En problematik är att förstärkningsarbeten behöver utföras samtidigt som hänsyn till brons historia och design ska tas.

Det alla länder och aktörer är överens om är att ett helhetstänk är det centrala för att framtidens behov ska kunna lösas och vara bestående. Det österrikiska trafikverket (ÖBB) framförde att ett holistiskt synsätt krävs för underhållet av deras järnvägsnät ska vara genomförbart. Oftast är det de ”kända” broarna som bekostas då gäller underhåll eftersom man vill att det ska synas utåt att man bevarar infrastrukturen. Problemet ligger då i att de mindre kända broarna som är i lika stort behov av underhåll och förstärkningar faller mellan stolarna. Tomas Petrascheck från ÖBB förklarade detta med att budgeten för broar med olika kändisfaktor kan skilja stort även fast broarna har lika stor betydelse för järnvägsnätet.

När underhåll och särskilt förstärkningsarbeten ska utföras är det viktigt att en bra dokumentation finns, detta för att underlätta och effektivisera arbetet.

Många höll med om att de senaste 30 åren har IT-revolutionen in facto lett till en allt sämre dokumentation, vilket kanske har att göra med att större mängd data idag måste dokumenteras vilket gör att endast en del av dokumentationen prioriteras. ■

Referenser

Figur 4: Deltagare på workshopen.

62

Collin, P., Häggström, J. & Hällmark, R.30 nov 2015, International workshop on strengthening of steel/composite bridges. Luleå tekniska universitet, 187 s. http://pure.ltu.se/portal/sv/publications/int ernational-workshop-on-strengthening-ofsteelcomposite-bridges(73f74647-24b84a36-8d38-b37518e8328a).html.

Hechler, O. & Girkes, A. (2007). Efficient reconstruction of bridges with small and medium spans. IABSE Symposium: Improving Infrastructure Worldwide – Bringing people closer (Weimar), 2007.

Vestman, V. (2015). Improvement of fatigue resistance through box-action for I-girder composite bridges.

Bygg & teknik 2/16

VÄLKOMMEN TILL RIVAL I STOCKHOLM DEN 21 APRIL

BOKLANSERING OCH

SEMINARIUM FÖR

INGENJÖRSMÄSSIGT

BYGGANDE I

TRÄ

VI ÄLSKAR AVLOPP! Besök oss på Nordbygg-mässan i monter A15:41

VISSA PRODUKTER ÄR TYSTARE! MA-System® - avloppsrör för högsta boendekomfort.

Alla deltagare får en kostnadsfri f i upplaga l av Limträhandboken Del 1-3 samt Dimensionering av träkonstruktioner Del 1-3.

Värde cirka 1.190 kr exkl. moms.

MA-System är ett avloppssystem tillverkat i gjutjärn som effektivt dämpar ljud och vibrationer från spillvattnet.

Läs mer på gustavsberg-ror.se

För mer information och anmälan:

www.svenskttra.se/trakonstruktionsdag2016

Bygg & teknik 2/16

63

Framtida byggarbetsplatsen med 3D-skrivare

3D-utskrifter har funnits sedan början av 1980-talet. Under de första decennierna handlade tillämpningen mest om att skriva ut prototyper i olika typer av plast. Inte förrän på 2010-talet började tekniken att skriva ut delar i metall och andra material att bli allmänt tillgänglig och det innebar att 3D-utskrifter gick från att bli en teknik för prototyptillverkning till att verkligen bli ett alternativ till mer traditionella tillverkningsmetoder.

Många länder investerar kraftigt i forskning och tillämpning. 2013 uttalade sig USA:s president Barack Obama om att 3D-utskrifter ”has the potential to revolutionize the way we make almost everything”. 3D-printingen (3DP) avser den automatiska processen för additiv tillverkning i en 3D-skrivare. Additiv tillverkning brukar användas som samlingsbegrepp där även 3DP ingår. Andra vanliga termer är additive manufacturing (AM), rapid manufacturing, layer manufacturing, friformsframställning eller free form fabrication (FFF). I vissa kontexter används benämningarna synonymt, i vissa förknippas de med konkreta användningsfall eller tekniska lösningar. Benämningen rapid prototyping är ett exempel som härstammar från teknikens ursprungliga användningsområde att snabbt kunna ta fram prototyper i produktutvecklingsprocessen.

Artikelförfattare är Brian Wernicke, Luleå tekniska universitet, Christina Claeson-Jonsson, NCC Construction Sverige AB, Helena Lidelöw, Luleå tekniska universitet, Lars Stehn, Luleå tekniska universitet, Stefan Dehlin, NCC Construction Sverige AB. 64

FOTO: NCC

Dagens arbetssätt att designa, producera och transportera produkter kommer att ändras radikalt i framtiden. Även byggbranschen kommer att påverkas. På framtidens byggarbetsplatser kommer 3D-skrivare att skapa komponenter, kompletta produkter och reservdelar. 3D-skannrar levererar indata, drönare och robotar stödjer hela processen. Produktionsutrustningen mäter självständigt, kommunicerar via Internet of Things och möjliggör digital produktionsautomation. Låter det som ett scenario à la Hollywood? Kanske, men tekniken finns redan idag!

Bild 1: 3D-utskriven modell av bro.

Begreppet additiv tillverkning definieras allmänt som tillverkningsteknik, där föremål byggs upp skikt för skikt direkt från 3D-CAD-modeller. En anordning för additiv tillverkning kallas ofta 3D-skrivare som använder tvådimensionella skikt och bygga upp dem till 3D-objekt.

En förhållandevis enkel och vanlig metod är att extrudera plast i skikt för skikt, vilket grovt kan liknas vid tekniken hos en bläckstråleskrivare. Skillnaden är att skikten byggs på varandra och adderas till tredimensionella utskrifter.

I sammanhanget betraktas traditionell tillverkning som omformande eller subtraktiv. Subtraktiva tillverkningsmetoder som sågning, fräsning eller borrning utgår från ett fast utgångsmaterial, där material tas bort för att åstadkomma komponentens utformning. Både additiv och subtraktiv tillverkning kan använda data från samma typer av CAD-modeller. Praktiskt betyder det att samma mjukvara kan användas som redan idag har en bred användning inom byggbranschen. Ett intressant scenario för byggbranschen är att additiv och subtraktiv tillverkning inte bara kommer existera bredvid varandra, utan istället användas komplementärt då de utnyttjar samma grunddata.

Möjligheter för byggbranschen I vissa branscher finns redan 3D-utskrivna produkter på marknaden. Inom flygindustrin används de första komponenterna skarpt och serietillverkning av medicinska implantat har börjat. Bland de mest

använda tillämpningarna av additiv tillverkning finns modellframtagning. För byggbranschen erbjuder detta en visuell möjlighet att åskådliggöra stora objekt i mindre skala.

Modeller, som till exempel bron i bild 1, används idag främst inom projekterings- och konceptfasen, se även Bruus & Johansson (2015).

Frågan idag är vilka andra tänkbara användningsområden som finns för additiv tillverkning inom byggbranschen? Svaret ligger i teknikens fördelar. Förutom själva utrustningen för CAD-modellframtagning och utskrift behövs inga andra verktyg för produktionen, vilket gör att verktygs- och ställkostnader för specialdetaljer eller kundanpassade lösningar påverkas positivt. Utan verktyg minskar även kostnader vid ändringar under produktutvecklingsprocessen. Småskalig produktion kan bli lönsam och koncept som mass customization (kundanpassning för en bred marknad) kan åstadkommas.

Genom 3D-utskrifter kan man även tillverka komplexa ytor och friformer.

Detta kan användas för lättviktsbyggande, av designskäl, för funktionsoptimering eller utsmyckning. Dagens datorkapacitet för såväl skiktberäkningar av modeller och utrustningsstyrning är mer än tillräcklig så komplexiteten medför inte kostnader utöver själva modelleringen.

I praktiken minskar material- och tidskostnader om tekniken används till optimering av materialapplicering till exakt de Bygg & teknik 2/16

Faktaruta: Definition additiv tillverkning.

Additiv tillverkning… … kallas även 3D-printing, friformsframställning, Rapid Manufacturing, layer manufacturing eller Rapid Prototyping. … är en tillverkningsteknik, där föremål byggs upp skikt för skikt. … använder material i form av pulver, gel, lösning eller tråd. … använder material som plast, metall, lera, betong, kompositer av trä, där föreningen sker termiskt eller kemiskt.

ställen där materialet verkligen behövs.

Enorm potential finns här för topologioptimering och lättviktskonstruktioner genom till exempel skapandet av hålrum. Materialbehovet minskar även då behovet för materialavverkning blir överflödigt i många användningsfall. En minskad materialanvändning betyder att arbetssättet bidra till resursbesparingar och en hållbar utveckling. Bild 2 visar ett exempel på en konstruktionskomponent utvecklad av konsultbyrån Arup tillverkad med additiv och traditionell tillverkning.

Salomé Galjaard, gruppledare på Arup beskriver 3D-utskrifternas fördelar på följande sätt: ”By using additive manufactu-

BILD: DAVIDFOTOGRAFIE/ARUP

Bild 2: Additivt och traditionellt tillverkad del.

ring we can create lots of complex individually designed pieces far more efficiently. This has tremendous implications for reducing costs and cutting waste. But most importantly, this approach potentially enables a very sophisticated design, without the need to simplify the design in a later stage to lower costs”.

Båda komponenterna är konstruerade för samma belastning. Trots högre materialförbrukning och vikt uppges att framtagningen av den traditionellt tillverkade delen var billigare. Hastigheten och till detta kopplade kostnader är fortfarande en svaghet hos additiv tillverkning. Även för objektstorlek och materialval finns

idag begränsningar. Till detta kommer faktorer som investeringskostnader, avsaknad av erfarenhet och osäkerheter kring process- och materialfrågor.

På många områden pågår intensivt utvecklingsarbete. Framdriften och hastigheten på området jämförs i vissa avseenden med utvecklingen inom datorområdet som pågick i andra halvan av 1900-talet.

Dagens nackdelar och svaga punkter hos additiv tillverkning kommer minska successivt. Pågående utvecklingsarbete kommer även möjliggöra fler användningsområden. Ett exempel bland många är skrivarteknik med flera munstycken för kombinationen av olika material i ett arbetsmoment som skulle öppna för armerade konstruktioner.

Vilken potential finns vid dagens mognadsgrad? Tumregeln är att fördelen med additiv tillverkning ökar med konturkomplexitet, höga materialkostnader, ändringsbehov över tid och tillverkning av små serier eller kundspecifika enstycksprodukter. Ju fler faktorer som sammanfaller desto närmare är lönsamma konkreta möjligheter inom byggbranschen.

3D-utskrifter testas även för större komponenter. Ett av de mest välkända begreppen är Contour Crafting som utvecklats vid University of Southern California. Processen möjliggör framtagning av storskaliga strukturer genom lager-på-lagermetoden med andemeningen att kunna skriva ut hela huskroppar.

Bland fördelarna som nämns är sänkning av byggkostnader genom minimering av manuella arbetsmoment, minskning av den totala tillverkningstiden, en snabbare process från projektering till överlämnande, reduktion av avfall samt en förbättring av säkerheten och arbetsmiljön. Ett munstycke försörjs via slangar

Bild 3 till 7: Konceptet Contour Crafting.

BILD 3 TILL 7: CONTOUR CRAFTING Bygg & teknik 2/16

65

Bild 7.

Bild 6. från en tank med flytande material. En hög automatiseringsgrad uppnås genom en datorstyrd travers som positionerar munstycket och även bärande balkar och takelement, vilka levererats som halvfabrikat, som gör användningsfallet till en hybrid av additiva och andra tillverkningsmetoder.

Bygget av en villas klimatskärm anges kunna bli under ett dygn. Arbetssättet ska dessutom kunna erbjuda större frihetsgrader för arkitekter och kundens önskningar än dagens metoder. Så länge kompletta prototyper saknas är det dock svårt att avgöra om kvalitén, toleranser, torktider och andra parameter håller för en bred användning. Utvecklingen påbörjades med enfamiljhus men inkluderar numera även flervåningshus. Bland de testade materialen uppges lera, gips och betong.

Forskargruppen arbetar även med material som förekommer lättillgängligt på byggplatser i många områden. Målet är att kunna använda lokala basmaterial i största möjliga mån. Fördelen blir då att 66

inte allt material behöver transporteras till byggplatsen. Konceptet kan med denna fördel nyttjas vid naturkatastrofer eller andra krissituationer när behovet uppstår att snabbt kunna uppföra många bostäder, se även Ivgi & Kjellman (2015).

Bilderna 3 till 7 på föregående sida och här intill visualiserar idén kring Contour Crafting. Liknande initiativ pågår i Kina, Holland och i Umeå. I det sistnämnda ska materialet för huset vara cellulosa- eller träbaserat.

Som en av den additiva tillverkningens fördelar beskrivs ofta att designmöjligheterna ökar. Uttrycket ”design for free” används frekvent: det krävs inga extra verktyg utöver själva utrustningen, begränsningar som konkurrerande framtagningstekniker uppvisar försvinner och dagens mjukvara stödjer det digitaliserade arbetssättet. 3D-skrivarens största kostnadsdrivare är volymen Bild 8: Ornamentplattor som tillverkats med metoden av produkten. Om designdeRapid Ornament Production.

Bygg & teknik 2/16

FOTO: MONSÈN ARKITEKTER

Bild 4 och 5.

taljen inkluderas volymsneutral i en större komponent blir kostnadsökningen för själva produktionen obefintlig. Med dessa fördelar öppnas möjligheter för funktionell utsmyckning, kundanpassade element och inredningsdetaljer.

Mass customization knyter ihop massproduktionens kostnadsfördelar med kundanpassning genom unika detaljer. Additiv tillverkning lovordas i vissa forum som tekniken som möjliggör kostnadseffektiv tillverkning av enstyckstillverkning.

Dock finns begränsningar i såväl mjukvaran och i den additiva tillverkningen själv samt att extra arbetsmoment kopplat enbart till utseende kostar såväl projekteringstid och i vissa fall även produktionstid och material.

Ett företag som lyckats koppla ihop teorin med ett konkret användningsfall är Monsén Arkitekter. Motivationen bakom kallar de för arkitekturstilen Super Deco som innebär liv och karaktär där byggnader berättar en historia för sin betraktare istället för dagens minimalistiska arkitektur som härstammar från drivkrafter som kostnadsbesparingar och industriella framställningssätt. Genom 3D-skrivarna blir det möjligt att skapa personliga hus, estetik och historieberättande i arkitekturen utan att det kostar alltför mycket. Förfaringssättet kallas för Rapid Ornament Production och målet är att skapa hantverksdetaljer på byggnader. I en 3D-skrivare skriver man antingen ut en byggnadsdetalj direkt i önskat material eller en negativ form för gjutning. Bild 8 visar ornament som tillverkats i 3D-utskrivna gjutformar.

Med metoden blir det billigare och enklare att skapa arkitekturdetaljer på nya byggnader men den kan också användas för att restaurera och bevara äldre byggnader. Restaureringen börjar med att man använder en laserskanner för att ta en digital avbildning av till exempel ett ornament på en byggnad. Därefter repareras

BRANDLINE

StoTherm Vario D Utvecklad med omsorg.

En putsad fasad skapar estetiska och funktionella värden samtidigt som den signalerar äkthet och tradition. Nu har vi utvecklat den dränerande isolerskivan Sto-InnoDrain med ännu bättre prestanda än sin föregångare.

Det innebär nya möjligheter till ett säkert och effektivt byggande.

Sto-InnoDrain ingår i StoTherm Vario D – ett dränerat fasadisoleringssystem som i kombination med StoGuard blir tvåstegstätat.

Kvalitet i alla steg.

Sto ligger i framkant när det gäller utvecklingen av effektiva, säkra och estetiska fasadsystem. Att vi hela tiden tänker ’system’ innebär att du får en fasad som håller högsta kvalitet i alla steg.

Skivan erbjuds i dimensioner från 30 mm till 200 mm i steg om 10 mm.

Systemet är godkänt enligt Boverkets normer och skivan ger dig ökad energiprestanda med en dokumenterad brandklassning.

Välkommen att föra en stolt byggtradition vidare in i framtiden.

www.sto.se

detaljen vid behov direkt i datorn i stället för på arbetsbänken innan själva utskriften.

Additiv tillverkning erbjuder även möjligheter att förändra dagens produktframtagning. Komplexa komponenter betyder med traditionella produktionssätt ofta komplexa försörjningskedjor, där leverantörer i olika nivåer specialiserat sig på enskilda moment. En skrivare kan skapa komplexa element i ett produktionssteg, vilket innebär en förenkling av försörjningskedjan. Beredning av data sker helt digitalt utan att vara platsbunden. En skrivare närmare byggplatsen betyder kortare ledtider och minskade lager av färdigt gods. Även lagret av halvfabrikat kan minskas när behovet istället lagerläggs som ingående material till skrivaren, där det värderas till en lägre kostnad och med flexibiliteten att kunna användas till olika delar.

Produktivitetsutvecklingen i byggbranschen beskrivs i vissa källor som betydligt lägre jämfört med tillverkande industri. Byggarbetsplatsens beroende av leveranser nämns ofta som en av anledningarna. Risk för förseningar gör arbetet svårplanerat. I praktiken löser man ofta det med hjälp av buffertlager. Detta leder till en ökning av kapitalbindningen, materialkassation och materialhanteringsaktiviteter som inte är värdeskapande. Värsta scenariot är att ökade materiallager, på grund av dålig produktivitet, skapar en negativ spiral då platsbrist kopplat till ökade lagernivåer ytterligare försämrar produktiviteten.

Några av 3D-skrivarnas grundegenskaper som produktion i små serier och minskade mellanlager skulle kunna mot-

verkar detta fenomen. Komponentframtagning efter behov på byggplatsen blir möjligt. Detta ökar andelen värdeskapande on-site aktiviteter, minskar den totala materialmängden och beroendet av inleveranser samt förenklar materialflödet. Byggprojekt kan beskrivas som fabriker som tillfälligt byggs upp kring produkten. Att öka den tillfälliga fabrikens möjligheter till oberoende komponentframtagning kan skapa effektivitet.

De senaste decennierna har produktivitsökningarna inom byggindustrin realiserats genom prefabricering, additiv tillverkning erbjuder möjligheten att öka produktiviteten även på byggplatsen. Ett möjligt framtidsscenario skulle vara att komponentens framtagningsätt inte bestäms i förväg. Beslutet om traditionell tillverkning i stora produktionsserier eller i mindre serier via en 3D-skrivare lokalt kan avgöras beroende på antalet och avstånd mellan behov och produktionsställe. Logistikkostnader och skillnader i direkta produktionskostnader avgör tillverkningen och möjliggör en resurseffektivisering inom värdekedjan. Även framtagning av reservdelar är ett konkret användningsområde för additiv tillverkning som kan korta ner tiden för utrustningsrelaterat stillestånd.

Hur kommer byggprocessen påverkas?

Sannolikt kommer trenden som vi ser inom andra sektorer genom användandet av additiv tillverkning även påverka bygg och dagens byggprocesser. Befintliga affärsmodeller förändras och nya samarbetspartner behövs som kräver nya samarbetsformer och kvalitetssäkring.

Läs mer …

Arup. Construction steelwork makes its 3D printing premiere, www.arup.com.

Ask & Stillström (2006). Mobile Manufacturing Systems: Market Requirements and Opportunities, Proceedings of The 2006 IJME – Intertech Conference.

Bruus & Johansson (2015). Investigating the Usefulness of 3DP in the Construction Industry – A Case Study of NCC Construction Sweden, examensarbete, Chalmers tekniska högskola.

Monsén Arkitekter, Rapid Ornament Production, http://www.monsenarkitekter.se/rop.

Ivgi & Kjellman (2015). Could 3D Printers Be Used for Reconstruction of Societal Functions? A study from a construction management perspective, Bok publicerad på LAP Lambert Academic Publishing, ISBN: 978-3-659-80792-3 Jonsson (2015). 3D-skrivare – Något för byggbranschen? En inventering av mognadsgrad, teknikutveckling och möjliga applikationer, examensarbete, Luleå tekniska universitet Sköld & Vidarsson (2015). Analyzing the Potentials of 3D-Printing in the Construction Industry – Considering implementation characteristics and supplier relationship interfaces, examensarbete, Chalmers tekniska högskola.

Umeå universitet. Nationell agenda ska göra Sverige ledande på 3D-printing, www.er.umu.se/am.

Umeå universitet. En 3D-printad Västerbottensgård? Arkitektritade hus åt folket?

Den digitala revolutionen är här, www.sliperiet.umu.se/sv/samverkan/plus-project.

University of Southern California Contour Crafting, http://www.contourcrafting.org.

68

Till exempel kan additiv tillverkning inom byggkonceptfasen leda till en gemensam plattform för arkitekter, beställare och entreprenörer där diskussioner förs kring önskemål och lösningsmöjligheter kopplat till konsekvenser. Som beskrivs av Sköld & Vidarsson (2015) är ett långsiktigt leverantörssamarbete en nyckelfråga för att kunna utnyttja potentialerna tillfullo.

Additiv tillverkning kan automatiseras i hög grad och på så sätt öka produktiviten under byggfasen antingen genom en industrialiserad prefabricering eller på byggplatsen genom leveransoberoende tillverkning av komponenter och reservdelar. Det sistnämnda pekar på teknikens potential att förändra dagens försörjningssätt och kan bidra till en hållbar utveckling av byggprocessen. Framtidens logistik kan komma att handla om leverans av rätt datafil till rätt skrivare som står på rätt ställe och skriver ut nödvändig del med rätt kvalitet och vid rätt tidpunkt.

Dagens byggprocess är i praktiken förberedd för användandet av additiv tillverkning. Konkret kan 3D-skrivare, liksom andra verktyg och annan utrustning, integreras i fabriker eller flyttas mellan byggplatser, med fördel i en kombination med 3D-skanner och drönare. På det sättet kan processeffektiviteten ökas vid framtagning av nödvändig CAD-data för reservdelar, anslutningsdetaljer eller landskapsmodeller. Koncept som inkluderar olika 3D-utrustning i transportabla containrar har benämnts ”Factory in a box”, se även Ask & Stillström (2006).

Ett exempel på användningsområde som hittills är oprövat är formsättning för betonggjutning. Idag är det lika tidskrävande att bygga formen till komplicerade gjutningar som det är att genomföra själva gjutningen. Metodutveckling inom formsättning skedde i huvudsak på 1960- och 70-talet. Hur skulle ett processtöd med 3D-skrivare kunna se ut? Kan sparkroppar och gjutformar tillverkas lönsamt med additiv tillverkning? Eller erbjuder processer liknande Contour Crafting möjligheter att producera stora element som brodelar helt utan gjutformar och samtidigt öka det arkitektoniska värdet?

Frågorna är många och framtiden kommer handla om utveckling och tillämpning av såväl koncept- som detaljfrågor.

Optimering av material- och processparameter behövs samt kvalitetskriterier för standardisering, certifiering och säkring av användandet. Även materialegenskaper i olika dimensioner och över tid kräver kartläggning. Användandet av additiv tillverkning kommer leda till juridiska debatter angående upphovsrätt, patent och copyright. Problemställningarna måste angripas om fördelarna med tekniken ska kunna uppnås. Additiv tillverkning ”has the potential to revolutionize the way we make almost everything”, men det mesta ■ arbetet är ogjort!

Bygg & teknik 2/16

Belastningsskadorna i byggbranschen kan förebyggas om alla deltar!

Arbetsmiljöverket arbetar för din arbetsmiljö och ger stöd till arbetsgivare och andra aktörer för att ingen ska skadas, bli sjuk eller dö på jobbet. Vi genomför just nu en nationell tillsyn under 2015 till 2017 inom byggoch anläggningsbranschen där belastningsergonomi är ett av de prioriterade områdena.

Det kan till exempel innebära att arbetsgivaren tittar på hur arbetsuppgifter fördelas och organiseras utifrån variation, återhämtning och arbetstid. De behöver även riskbedöma arbetsplatsens utformning och hur maskiner och verktyg är anpassade för uppgiften utifrån arbetstagarnas kroppsstorlek och handstorlek.

Fler insatser mot byggbranschen

I byggbranschen är belastningsskador på grund av tungt arbete, ensidiga arbetsrörelser och påfrestande arbetsställningar den största orsaken till den arbetsrelaterade ohälsan och sjukfrånvaron. Genom att minska belastningsskador kan hantverkarna (arbetstagarna) få en ökad livskvalité, lägre sjukfrånvaro och förutsättningarna till ett förlängt arbetsliv ökar.

Riktad insats mot speciellt drabbade yrkesgrupper

Vi behöver alla hjälpas åt att bli bättre på att systematiskt förebygga riskerna på arbetsplatserna.

Arbetsmiljöverket genomför inspektioner mot de värst drabbade yrkesgrupperna, det vill säga golvläggare/mattläggare, plattsättare och målare.

Under tre år kommer vi att kontrollera hur arbetsgivarna gör bedömning av risker för belastningsskador inför ett nytt uppdrag, eller inför ett nytt arbetsmoment, samt hur de åtgärdar dessa risker.

Arbetsgivarna behöver identifiera olika arbetsmoment som ska utföras, var riskerna finns och vilka åtgärder som krävs för att förebygga dessa.

Byggbranschen har i jämförelse med många andra branscher en betydligt mer fysiskt påfrestande arbetsmiljö. Byggprocessen är komplex och det finns många ansvariga för olika områden. Därför har Arbetsmiljöverket flera tillsynsaktiviteter mot byggnads- och anläggningsarbeten. Dels tillsyn mot ansvariga under planering och projektering och dels mot stora respektive små byggföretag. I all denna tillsyn ingår att förebygga belastningsskador.

Byggnads- och anläggningsarbeten är arbetsplatser där förut-

Nyckeln till framgång Det är viktigt att arbetsgivarna har kunskaper om hur de kan förebygga belastningsskador och känner till arbetsmetoder för att synliggöra risker.

Artikelförfattare är Ann-Cathrine Danielsson, arbetsmiljöinspektör, och Viveca Wiberg, handläggare inom ergonomi, Arbetsmiljöverket, Stockholm.

70

Det krävs god planering där alla aktörer (byggherrar, projektörer, byggarbetsmiljösamordnare, arbetsgivare med flera) tar sitt ansvar för att arbetsmiljön beaktas under hela byggprocessen.

Bygg & teknik 2/16

Checklista för byggherren Exempel på planerings- och projekteringsfrågor som du som byggherre behöver observera och kommunicera med aktörer som till exempel, konstruktörer, arkitekter, BAS-P. De som ska medverka i projektet för att inte skapa arbetsmiljöproblem under byggskedet. Det är viktigt att du är tydlig med vem som ska göra vad i uppdraget. ● Är byggtiden och tiderna för de olika deletapperna så väl tilltagna att arbetet kan utföras i sådan takt att det går att undvika risker för ohälsa och olycksfall? ● Kan transporter av byggmaterial, rivningsmassor och utrustning utföras på ett ur arbetsmiljösynpunkt godtagbart sätt? ● Är etableringsområdet så stort att de kontor, personalutrymmen, förråd, materialupplag med mera som behövs för all verksamhet på byggarbetsplatsen får rum utan att det blir för trångt? ● Är planering och projektering färdiga i så god tid att det finns tillräckligt med tid för samordning av utförandet av arbetet? ●

Har eventuell förekomst av hälsofarligt material som till exempel asbest klarlagts, innan arbeten med rivning ombyggnad eller renovering utförs? Provtagning och analys ska göras om inte förekomsten av sådant material redan är känd. Det behöver göras i så god tid att eventuell sanering av hälsofarligt material kan utföras på ett säkert sätt. ● Har stabiliteten hos objekt som ska rivas undersökts och riskerna för ras förebyggts?

Byggprocessens aktörer behöver identifiera olika arbetsmoment, bedöma riskerna och se till att vidta lämpliga åtgärder för att förebygga belastningsskadorna. sättningar hela tiden förändras. Byggprojekten är ofta splittrade med många entreprenörer i flera led. Det krävs därför en god planering, där alla som är med i processen – byggherrar, projektörer, byggarbetsmiljösamordnare och arbetsgivare, tar sitt ansvar för att arbetsmiljön alltid beaktas. Det gäller planering, projektering och vid uppförandet av en byggnad eller anläggning.

Förebygga belastningsskador under planering och projektering För att minska arbetsskador inom byggbranschen krävs en effektiv och enhetlig

Du behöver ha ett system för att säkerställa att uppgifterna utförs. Utöver listan kan det finnas andra risker som du behöver ta ställning till i det aktuella byggprojektet.

Mer information om ergonomi och vem som är ansvarig för vad inom byggbranschen finns på Arbetsmiljöverkets webbplats: www.av.se. syn av samtliga aktörer som har ett ansvar för arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket ser många gånger att byggherrar har bristfälliga kunskaper om sitt arbetsmiljöansvar i de tidiga skedena inför sina byggprojekt.

Det finns även brister hos projektörer i sitt ansvar för att projektera för en bra arbetsmiljö i byggskedet.

Tillsammans kan branschen göra mycket mer för att minska belastningsskadorna. Om man gemensamt arbetar för att till exempel uppmärksamma de ergonomiska riskerna, får fler hantverkare möjlighet att arbeta i en bättre fysisk, or■ ganisatorisk och social arbetsmiljö.

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2006 till och med 3/2015 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Nya plastdetaljer?

Vi gör hela jobbet

Vi har provningsutrustning för

Betong - Ballast - Cement

- Produktutveckling - Prototyper - Formtillverkning - Formsprutning termoplast - Formpressning härdplast - Montering och packning

PolymerDon är sedan 2014 en del av Mälarplast

Utrustning för materialprovning

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se Bygg & teknik 2/16

Mälarplast AB - tel 016- 517240 - www.malarplast.se

71

Armeringsverktyg:

Balkonger:

Fogband:

Betongkomplement:

Fogtätningsmassor:

Vi servar hantverkare!

Specialister på fönsterrenovering, ventilation och tätning.

EgcoBox – Isolerad balkonganslutning Egcobox sparar energi och minskar köldbryggan vid balkonger och loftgångar

Max Frank AB (tidigare Rolf Dickman AB) info@rolf-dickman.se - www.rolf-dickman.se

Betong/Membranhärdare:

• Injekteringsslang • Radonmembran • Fogband • Förlorad form • Gjutskarvstöd

• Retarder • Membranhärdare • Potentialutjämnare • Armeringskoppling • GWS - Stag

www.fosforos.se I Tel: 08-534 70 970 I E-post: info@fosforos.se

Betongreparation:

7&/5*-&3 t 5­5-*45&3 t #&4-"( t '0(."4403 t ,*55 t '0(#"/% t 7&3,5:( t ."4,*/&3 t 4-*1."5&3*"- t #:(("74,­3./*/( t "3#&54.*-+½ t 65#*-%/*/( t */4536,5*0/&3

MULLSJÖ Huvudkontor Lager Tel 0392-360 10

Handla direkt i vår webb-shop www.leifarvidsson.se

Fuktskydd:

Fukt, lukt, mögel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind från fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LËGSTA ENERGIFÚRBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHÍLL s ÍRS LIVSLËNGD

www.trygghetsvakten.se

Betonginstrument:

Byggutbildningar:

031-760 2000

Geosynteter:

Fiberkompositskivor: Stockholm 08-625 63 10 Göteborg 031-86 76 50 Gävle 026-400 56

w w w. s t e n i . s e 72

www.jehander.se Bygg & teknik 2/16

branschregister Geosynteter, fortsättning: Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 45 år

Nöj dig inte med mindre!

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad.

För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Geoteknik:

Grundläggning:

Konsulterande ingenjörer: Mikrobiella analyser på dagen Säkra DNA-analyser av mögel/hussvamp Kemiska analyser

sŝ ĂŶĂůLJƐĞƌĂƌ LJŐŐĚ ŵŝůũƂ

sĂůůŽŶŐĂƚĂŶ ϭ͕ ϳϱϮ Ϯϴ hƉƉƐĂůĂ͕ Ϭϭϴ ϰϰϰ ϰϯ ϰϭ ŝŶĨŽΛĂŶŽnjŽŶĂ͘ƐĞ ǁǁǁ͘ĂŶŽnjŽŶĂ͘ĐŽŵ

..

BESTAM JORDLAGRENS TJOCKLEK & UTBREDNING Pålitlig data över jordlagrens utbredning och djup Undersökningsdjup upp till 80m Längsta garantin på marknaden Anpassningsbara produkter och tjänster www.geoscanners.se | info@geoscanners.com | 0921 - 530 20

Golvbeläggningar:

MILJÖANALYSER Asbest, PAH, PCB, PCP, VOC, MVOC, mögel och röta etc.

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Bygg & teknik 2/16

1650 ISO/IEC 17025

060-12 72 40 | WWW.PKGROUP.SE

73

branschregister Konsulterande ingenjörer, forts:

Ljuddämpning/Ljudabsorption: Takplåt: • Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Reservoarer:

Utemiljö/Terrasser:

Tak/Tätskikt:

Vattenrening: 2. Vattenfilter

1. Vattentäkt

3. Reservoar

callidus.se Vattenrening 031-99 77 00

6. Service

4. Distribution

5. Användare

Väggsystem:

GUMMIDUK FÖR LÅGLUTANDE TAK Svensktillverkad gummiduk med miljömässiga fördelar.

Exceptionellt lång livslängd och överlägsen hållbarhet.

Kontakta oss för mer information: Tel: 0370 510 100 Email: info@sealeco.com www.sealeco.com

74

Bygg & teknik 2/16

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Sveavägen 116, 113 50 Stockholm

Hotel Iso-Syöte (Eagle View suite), Finland

FÖR HUS MED HÖGA KRAV Byggsystem utvecklade för nordiska normer Sapa Building System erbjuder mångsidiga fasadsystem i aluminium och glas med pålitliga funktioner och hög flexibilitet redan i standardutförande. Våra system ger arkitekten stor valfrihet i design och utformning och är alltid utvecklade med energihushållning i fokus för att klara våra stränga nordiska förhållanden och krav.

Fasadsystemen är mycket välisolerade och framtagna för att spara, kontrollera och generera energin med hjälp av lågt U-värde, fals för 3-glas isolerrutor samt möjlighet att integrera solavskärmning och solceller på ett estetiskt sätt.

Kontakta gärna vår arkitektsupport för rådgivning på 020-74 20 60 eller träffa oss på Nordbygg 2016 i monter C09:31.

SAPA BUILDING SYSTEMS AB SE-574 81 Vetlanda

www.sapabuildingsystem.se