Issuu on Google+

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Byggnadstekniskt brandskydd

Nya brandskyddsregler Nr 6 • 2011 September 103:e årgången

PYROBEL

BR A N D S K Y D D S G L A S

· Brett produktsortiment av typgodkända brandskyddsglas · Godkända för användning i de ledande brandklassade profilsystemen · Kort leveranstid från våra lokala representanter AGC Flat Glass Svenska - Tel. +46 8 7684080 - Fax +46 8 7684081 - sales.svenska@eu.agc-flatglass.com - www.YourGlass.com SP/BrandPosten #41/2009

43

IPM Ulricehamn.

Sorry Anders Borg, nu hjälper vi byggbolagen att snuva dig på energiskatt. Det går åt mycket el i onödan när det byggs hus. Ingen har riktig kontroll över hur, var och när all el går åt. Då är det svårt att bygga energieffektivt. För an göra hur kan man det när dett inte n teknik finns någon för kontroll och styrning avv ngen? elförbrukningen? Tills nu. Med e3 koppörns lat till El-Björns nd u tillfälliga el kan du teeknikk med trådlöss teknik

www.elbjorn.se | E-post: info@elbjorn.se

mäta energiförbrukningen, visualisera effektiviseringar och styra effektuttaget. Möjligheterna är svindlande; historik över centralens belastning, styrn styrning av t ex belysning belysn och värme elle eller jämförelse jämförelser mellan olika olik centraler. Allt A via webben. A Allt med ee3. 3. Läs mer på Läs www w.eelbjor www.elbjorn.se

I detta nummer Byggnytt 8 Produktnytt 10 Nya brandskyddsregler 12 från 1 oktober 2011 Caroline Cronsioe, Michael Strömgren och David Tonegran Brandteknisk dimensionering av lätta 15 träregelkonstruktioner enligt Eurokod 5 Alar Just och Joachim Schmid Nya regler för trycksättning av trapphus 19 ställer stora krav på byggherrar och deras rådgivare Erik Hällstorp Ventilationsbrandskydd 26 – strävar vi framåt eller bakåt? Henrik Georgsson, Pierre Palmberg och Martin Borgström Vem är egentligen intresserad av att 31 byggnaderna i Sverige inte ska brinna ned? Cecilia Uneram och Anders Bergqvist Tekniska lösningar för att förhindra 34 och begränsa anlagda bränder Nils Johansson, Patrick van Hees och Margaret Simonson-McNamee

Två sidor av samma mynt – en oberoende jämförelse Karin af Geijerstam och Per-Anders Marberg Trycksatta stigarledningar – nya krav och praktisk utformning Mattias Skjöldebrand och Fredrik Magnusson Tekniska byten vid installation av sprinkler i byggnader Birgit Östman Byggfrågan Frångänglighet i vissa av Stockholms museer Sara Willander Utrymning från lokaler med hög säkerhet? Johan Renvall Krysset Annorlunda utrymning från Victoria Tower Niclas Åhnberg och Sara Petterson Fasta brandbekämpningssystem i Norra länkens och Norra stations trafiktunnlar Conny Becker

37 41 43 45 47

55 57 59 65

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN KTH ARKITEKTURSKOLAN I STOCKHOLM BRANN MAJ 2011.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Sveavägen 116, 113 50 Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Grafiska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 6/11

Rubrik i repris:

• • • • • • • • • • • • •

Vatten eller vattendimma i sprinklersystem?

ledare

Bygg studentbostäder nu!

För exakt ett år sedan hade Bygg & tekniks ledare rubriken ”Bygg studentbostäder nu! Vi kunde då konstatera att tillströmningen till våra universitet och högskolor glädjande nog var rekordhög, men att bostadsbristen bland studenterna vid terminsstarten dessvärre var akut i hela landet. Värst var det i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg, Halmstad och i Växjö. Kötiden för ett rum i exempelvis en studentkorridor i Stockholm var då minst tolv till femton månader. Nu är det dags för terminsstart igen och vi kan konstatera att läget inte på något avgörande sätt har förbättrats. Vissa uttalanden från bostadsminister Stefan Attefall (KD) kan dessutom tråkigt nog bara tolkas som att regeringen har ett bristande intresse för frågan. På Svenska Dagbladets debattsida den 27 augusti förde Håkan Juholt och Veronica Palm (S) fram ett antal förslag på hur de vill att den besvärliga situationen för landets studenter skulle kunna lösas. I artikeln identifierar de problemen och konstaterar att studenter i år i likhet med förra året kommer att tvingas tälta på campusområdena för att få tak över huvudet. De föreslår i artikeln bland annat investeringsbidrag för studentbostäder och större kommunalt ansvar vid förmedling av bostäder. Traditionella socialdemokratiska förslag som inte fungerat tidigare heller.

”Ingen idé föreslå att kommunerna ska fördela bostäder som inte finns” Lösningen är naturligtvis att skapa långsiktigt stabila förutsättningar för att bygga fler bostäder för landets alla studenter – och för alla andra. Stig Dahlin Sveriges Byggindustrier (BI) motsätter sig i en kommentar till chefredaktör det socialdemokratiska förslaget bestämt subventioner, som de menar riskerar att skapa orealistiska ekonomiska incitament som trissar upp priserna i och med att kostnadsmedvetenheten försvinner hos både konsumenter och producenter. Björn Wellhagen, ansvarig för bostadsfrågor på BI, pekar däremot på att vi i Sverige har en mycket långdragen plan- och bygglovsprocess. En snabb plan- och bygglovsprocess kan idag ta två till tre år och en långsam sex till åtta år. Han framhåller att målet måste vara att effektivisera processen men att det också är viktigt att skapa drivkrafter för att öka investeringarna i bostadssektorn oavsett upplåtelseform. Angående det socialdemokratiska förslaget om kommunala köer påpekar BI klokt nog att det knappast spelar någon roll om det ändå inte finns några bostäder att förmedla och konstaterar samtidigt att det viktigaste nu är att bygga fler bostäder och inte hur man ska fördela de få bostäder som finns.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 9 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

N u m m e r 6 • 2 011 Se pte mber Å r g å n g 10 3 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2010: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2011: 373 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 55 kronor

5

Erfaren brandingenjör

Rebetdagen 2011 Tisdag 18 oktober Stockholm

COWI är ett ledande konsultföretag i norra Europa. Vi är totalt ca 6000 medarbetare, varav 850 i Sverige. Vi tillhandahåller tjänster över hela världen inom Industri, Infrastruktur, Byggnad & Fastighet samt Miljö.

Nu söker vi: Brandingenjör Du kommer självständigt att handlägga projektering av brandskydd vid nybyggnation och vid ändringar av byggnader och anläggningar. Du kommer även att stödja företag i deras systematiska brandskyddsarbete.

Rebetdagen en naturlig samlingsplats för alla som arbetar med reparation och underhåll av betongkonstruktioner. I år blir det miljonprogrammets upprustning som är i fokus; bevarandeaspekter, fasader, garage, balkonger ........

Högskoleutbildning som brand- eller riskingenjör är ett krav och du har flera års erfarenhet inom branschen i privat, statlig eller kommunal verksamhet. Kontakta Sven Andersson, Gruppchef Brandskydd 010-850 13 30, svad@cowi.se Nyfiken? Läs mer om tjänsten på www.cowi.se

Program och anmälan: www.rebet.org Information: Tuula Ojala, 010-516 68 27 Mårten Janz, 010-470 63 38

Specialister på brandskyddsprojektering och riskanalyser. www.brandkonsulten.se

6

Bygg & teknik 6/11

NYA BRANDSKYDDSHANDBOKEN! Ett måste för alla i bygg- och fastighetsbranschen.

‡  författare meG XniN e[SertNomSetens. ‡ 6tora sNillnaGer i %oYerNets nya branGsNyGGsregler. ‡ 0ånga SraNtisNa e[emSel Så branGsNyGGslösningar. ‡ 'et enGa GX behöYer. ,nnehåller %%5 NaS  i sin helhet.

Beställ på www.brandskyddshandboken.se

byggteknik_6b:Byggteknik_kvartssida

2011-08-29

14:24

Sida 1

FEAB Isolerproffs AB och AB Isolerservice ingår i ELMI Gruppen AB.

Sveriges ledande och mest erfarna isoleringsentreprenörer.

www.elmigruppen.se

GOLVFÄRG SOM TÅL ATT SLITAS PÅ! tINDUSTRI tLAGER tGARAGE tBALKONGER tTRAPPOR

Hagmans har ett av marknadens bredaste sortiment av färger och lacker för golv, både utom- och inomhus. Bygg & teknik 6/11

www.hagmans.com

7

Brandskydd 2011

Brandskydd 2011 är en nationell konferens om förebyggande brandskydd som arrangeras av Informationsbolaget i samarbete med Brandskyddslaget och Tyréns. Konferensen, som genomförs i Täby, har enligt uppgift växt för varje år och det är nu femte året i rad som den genomförs. En av årets nyheter är att Sprinklerfrämjandet och Näringslivets säkerhetsdelegation (NSD) är medarrangörer. Konferensen belyser de aspekter av brandskyddet som byggherrar, försäkringsbolag, entreprenörer, arkitekter, räddningstjänster, konsulter med flera har att ta hänsyn till vid en ny- eller ombyggnad. Årets konferens kommer att ha två huvudteman: Nya BBR från Boverket och industribrandskydd. Programmet är klart och det fullständiga programmet presenteras på www.brandskydd2011.se.

Nordens första Svanenmärkta flerbostadshus

I slutet av augusti invigdes Nordens första Svanenmärkta flerbostadshus i Stockholmsförorten Västertorp (36 lägenheter). Huset uppges ha hälften av koldioxidutsläppen jämfört med ett vanligt bostadshus. Veidekke har därmed tagit ett viktigt steg för miljö- och klimatmässigt hållbart bostadsbyggande. Samtidigt kan företaget redovisa en undersökning som tydligt visar att det är en bra affär att bygga klimatsmarta och miljömärkta bostäder. – Sju av tio svenskar väljer en Svanenmärkt bostad framför en som inte är det. Det är inte bara en läpparnas bekännelse till det moraliskt rätta alternativet – det finns en betalningsvilja bakom övertygelsen att välja klimatsmart och miljömärkt. Därför kommer Veidekke Bostad inom de närmsta tio åren att bygga minst 3 000 Svanenmärkta bostäder, säger Per-Martin Eriksson, v d Veidekke Bostad AB. Processen för att bli Svanenmärkt har inneburit att byggföretaget granskats i sömmarna och under lång tid och har förbättrat arbetsprocesser och rutiner avsevärt för att bli klimatsmarta och miljövänliga. Det hus som nu står färdigt i Västertorp använder minst 40 procent mindre energi samt att andelen miljö- och hälsoskadliga ämnen i byggmaterialet har minimerats. – Vi tror att de konkurrenter som inte erbjuder Svanenmärkt till sina kunder riskerar att förlora medvetna och moderna köpare som vill leva hållbart och minska sin klimatpåverkan. Miljöarbete har alltså all möjlighet att vara lönsamt och i förlängningen ge aktieutdelning till våra ägare”, säger Erik Alteryd, v d Veidekke Entreprenad AB. Den totala energianvändningen för de 36 lägenheterna i Västertorp är drygt 40 procent lägre än Boverkets norm för standardhus. Koldioxidutsläppen beräknat på husets totala energianvändning uppges vara hälften av ett normhus eller cirka 1,5 ton lägre per lägenhet.

8

Bättre än väntat

Återhämtningen 2010 blev bättre än väntat för arkitekt- och teknikkonsultbranschen, precis som konjunkturutvecklingen i Sverige generellt. Byggsektorn fick fart igen och industrins efterfrågan tilltog samtidigt som infrastrukturinvesteringarna fortsatte att öka. Omsättningen i branschen ökade till 46 miljarder kronor och antalet anställda ökade till 44 700. Lönsamheten förbättrades mer än väntat, framförallt för teknikkonsult- och industrikonsultföretagen. Den genomsnittliga vinstmarginalen för hela branschen landade på 8,8 procent. Detta framgår av Svenska Teknik & Designföretagens nyligen publicerade branschkommuniké. Den återkommande rankningen över de 200 största företagen inom branschen bjöd inte på några större förändringar i toppen; Sweco är alltjämt den största teknikkonsultkoncernen i Sverige med en omsättning på 5,3 miljarder kronor med närmare 5 000 anställda. ÅF följer tätt inpå med 4,3 miljarder kronor i omsättning och 4 000 anställda. Största arkitektgruppen är fortfarande White Arkitekter, som omsatte 500 miljoner kronor och sysselsatte 442 personer. Den kompletta kommunikén finns att läsa på www.std.se.

Solceller på taket

Etnografiska museet, beläget på Norra Djurgården i Stockholm, kommer som första museum i Stockholm att få solceller på taket. Installationsarbetet som pågick ett par veckor avslutades i slutet av augusti. Statens fastighetsverk (SFV), förvaltare av museet, räknar med att solcellerna kommer att minska museets köpta el med tio procent. Statens fastighetsverk arbetar enligt uppgift aktivt med miljö- och energifrågor, att sänka energiförbrukningen för respektive fastighet är en viktig fråga i förvaltningen. Redan 2009 började SFV undersöka förutsättningarna att sätta upp solceller på Etnografiska museet. – Det visade sig att taket på Etnografiska museet har helt rätt förutsättningar för solceller, en stor plan yta i ett fritt läge utan skug-

gande omgivning. Inga andra fastigheter kan störas av installationen. När solcellerna är på plats är de näst intill osynliga säger Ulf Tomner, fastighetschef vid Statens fastighetsverk. Att installera solceller innebär inte att elförbrukningen minskas men eftersom man delvis producerar egen energi sparas både miljö och pengar. En solcellsanläggning har en livslängd på cirka 25 år. Statens fastighetsverk räknar med att investeringskostnaden på cirka 1,6 miljoner kronor, varav Energimyndigheten bidragit med ungefär hälften, är betald på betydligt kortare tid än så. 340 solcellsmoduler har placerats på en takyta om 560 kvadratmeter. Modulerna har klämts fast på takfalsarna och gör därför ingen åverkan på taket. Skulle man av någon anledning vilja ta bort modulerna uppges de gå enkelt att lyfta bort. Fastighetsverket räknar med att de solcellsmodulerna ska ge 75 000 kWh i årlig produktion.

Certifierade passivhus

NCC:s passivhus i Beckomberga, i västra Stockholm, har miljöcertifierats enligt systemet Miljöbyggnad med nivå Silver. De är enligt uppgift de första passivhusen i Sverige och det första nybyggda bostadsprojektet i Stockholm som certifieras enligt Miljöbyggnad. Silvernivån uppges innebära mycket hög prestanda på energieffektivitet, god inomhusmiljö och sunda material. Passivhusen i Beckomberga med tjugotvå lägenheter stod färdiga förra sommaren och är Stockholms första flerbostadshus med passivhusstandard. De projekterades och byggdes för att klara en hög klassning i miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad, som de nu också uppnått. – Passivhusen i Beckomberga når silvernivå i Miljöbyggnad. Förutom en mycket låg energianvändning har NCC skapat hus med hög fuktsäkerhet och en bättre ventilation och ljudmiljö än grundkraven, säger Catarina Warfvinge på Swedish Green Building Council, ansvarig för teknikfrågor för bland annat Miljöbyggnad.

Fastighetsverket har monterat 340 solcellsmoduler på Etnografiska museets tak. Bygg & teknik 6/11

byggnytt Hittills har cirka tjugo projekt i Sverige certifierats som Miljöbyggnad och de omfattar både ombyggda och nybyggda projekt, kommersiella lokaler, förskolor och bostäder. En Miljöbyggnad uppfyller bland annat krav på mycket effektiv energianvändning, sunda materialval, tyst inomhusmiljö, god ventilation och hög fuktsäkerhet.

Tengbom förvärvar

Tengbom förvärvar Bjurström & Brodin Arkitekter med ett tiotal medarbetare i Stockholm och stärker därmed sin verksamhet med bland annat ytterligare vård- och laboratoriekompetens. Tengbom är ett av Nordens ledande och snabbast växande arkitektföretag med drygt 450 medarbetare runt om i Sverige och uppdrag över hela världen. Företaget uppges erbjuda bred och djup kompetens inom alla arkitekturens delar och segment: arkitektur, landskap, stadsbyggnad och inredning. Bjurström & Brodin har genom åren varit framgångsrika inom områden som vård- och medicinskt byggande, laboratorier, universitet och högskolor samt kulturbyggnader. – Genom förvärvet av Bjurström & Brodin får vi en ännu starkare profil och kompetens inom bland annat vård- och kultursegmenten. Områden som är viktiga och efterfrågade inte minst genom vårt arbete med Nya Karolinska Sjukhuset i Solna, säger Magnus Meyer, v d för Tengbom.

Efterlängtade hyresrätter byggs i Södertälje

Telge Bostäders v d Eva Nygren tog nyligen, tillsammans med bolagets styrelseordförande Ingela Nylund Watz, det första spadtaget för nybygget av 105 hyreslägenheter i kvarteret Lampan i Södertälje. Två lamellhus med sex våningar och ett punkthus med elva våningar uppförs på Storgatan mittemot Tom Tits Experiment. De minsta lägenheterna i projektet är två rum och kök på 47 kvadratmeter och de största

är fyra rum och kök på 103 kvadratmeter. Inflyttning beräknas ske under första kvartalet 2013. Telgekoncernen har tecknat ett fyraårigt strategiskt partneringavtal med byggföretaget Skanska. Tillsammans planerar de att bygga och rusta upp fastigheter för cirka 800 miljoner kronor per år. Ramavtalet omfattar Telge Fastigheters och Telge Bostäders större om-, nyoch tillbyggnadsprojekt. Telge Bostäder är med drygt 10 000 lägenheter Södertäljes största hyresvärd. Efterfrågan på lägenheter i kommunen är stor och kvarteret Lampan är det första större nybygget på flera år.

Etablerar i Sverige

För att effektivt kunna svara mot den skandinaviska marknadens stigande efterfråga på företagets tätskiktsprodukter och för att komma ännu närmare sina kunder, har Soprema Group öppnat ett dotterbolag i Stockholm. Soprema Group är enligt uppgift ett av de världsledande företagen inom tätskiktsprodukter. Med en arbetsstyrka på över 4 000 anställda uppges huvudriktningen för framtiden vara att fortsätta fokusera på att utveckla nya spännande produkter och idéer. Företaget är representerat i mer än 80 länder och på fem kontinenter, genom egna försäljningskontor och distributörspartners. Innovation är en av de viktigaste drivkrafterna som ligger till grund för företagets framgångar. Företagets produkter finns enligt uppgift installerade på många prestigefyllda byggnader världen över, exempelvis EU-parlamentet i Strasbourg, WTC-byggnaden i Bryssel, Eiffeltornet i Paris, Vancover airport och Washington Bridge i New York.

Boliden expanderar i Garpenberg

Under de närmaste åren kommer gruvföretaget Boliden utöka sin malmproduktion i Garpenberg. Sweco har anlitas för omfattande projekteringsarbeten i samband med expansionen.

Telgebostäder bygger 105 nya hyreslägenheter i kvarteret Lampan i Södertälje. Bygg & teknik 6/11

– Vi är mycket glada över att ha fått förtroendet att arbeta med Boliden. Sweco har lång erfarenhet av den här typen av avancerade uppdrag åt svensk och utländsk industri, säger Richard Furuhovde, uppdragsansvarig på Sweco. I januari 2011 tog gruvföretaget Boliden beslut om en kraftig expansion av verksamheten. Investeringen uppgår till 3,9 miljarder kronor och kommer enligt uppgift att öka malmproduktionen i Garpenberg från dagens 1,4 till 2,5 miljoner ton malm per år. Expansionen kommer att genomföras 2011 till 2014 med successiv ökning av produktionen från inledningen av 2014 till full produktion i slutet av 2015. Sweco anlitas för bygg-, mark- och installationsprojektering i projektet som bland annat består av ett nytt anrikningsverk, nya schakt och underjordsanläggningar samt infrastruktur.

Boken om Stockholms stadshus

I oktober lanseras boken Stockholms stadshus och arkitekten Ragnar Östberg på förlaget Natur & Kultur. Boken är resultatet av tio års arbete och en 4,8 kg tung beskrivning av Sveriges mest kända byggnad, arkitektens minutiösa arbete och den samhällsdebatt som blossade upp i samband med stadshusets uppförande. – Att skriva om Stadshuset som är berömt över hela världen var ett äventyr. Det har varit ständigt utmanande att tränga in i den dramatiska tillkomsten och förstå Ragnar Östbergs mödor och kreativitet, säger författaren Ann Katrin Pihl Atmer, som är docent i konstvetenskap och arkitekturhistoriker. Hon har också varit intendent på Arkitekturmuseet och lärare vid Stockholms universitet. Stockholms stadshus är ett veritabelt mästerverk influerat av gammal svensk byggnadskonst och Italien. Trots att en del av Ragnar Östbergs idéer blev starkt kritiserade lyckades han skapa det allkonstverk som idag är huvudstadens mest kända landmärke. För arbetet med stadshuset belönades han med The Royal Institute of British Architects guldmedalj samt The American Institute of Architects motsvarande utmärkelse. Boken omfattar 624 sidor och är rikt illustrerad med cirka 850 bilder, skildrande Stockholms stadshus historia. Tillsammans med en medföljande faksimilutgåva innehållande sexton huvudritningar har Ann Katrin Pihl Atmer skapat ett fängslande verk för såväl konst-, arkitektur- och designintresserade som personer med intresse för politik och historia. Välkommen också till byggteknikforlaget.se

9

Brandklassade glasprodukter

Att uppnå högsta brandsäkerhet samtidigt som man tillfredställer alla önskemål om öppenhet, utsikt och frihet är inte det lättaste. Eld & Vatten i Stenungsund kan nu erbjuda ett helt nytt sortiment av brandklassat glas för den svenska marknaden. Företaget är numera även importör av Aluflam i Sverige och uppges kunna erbjuda det mesta inom brandsäkra glasdörrar, fönster, glasväggar, skylights och glastak. Aluflam kan enligt uppgift som enda producent erbjuda brandklassade skjutglasdörrar. Produkterna, som finns i brandklass EI30 till EI120, kan fås i alla olika nyanser i glaset och det är patenterade lösningar som uppges vara väl dokumenterade och testade.

arbetskomforten är på topp, tack vare soft grip-beläggningen på såväl handtaget som på skaftet. Den kompakta tigersågen, som väger 3,7 kg, har en kraftig 900 watts motor som ska klara alla typer av vanliga såguppdrag i trä, plast, metall och murverk. Oavsett om det handlar om kapning av stuprör, plankor eller stora trädgrenar, klarar enligt uppgift den nya tigersågen uppdrag med ett sågdjup på upp till 200 millimeter utan besvär. En viktig detalj är att man kan anpassa skärhastigheten till det material man arbetar med, tack vare en inbyggd hastighetsfunktion som aktiveras när verktyget är igång. Den speciella soft grip-beläggningen ska se till att komforten är på topp – även vid maximal såghastighet. Bosch har för sina senaste verktyg utvecklat det speciella patenterade SDS-systemet, som gör det enklare att växla mellan bladen. Detta inkluderar även den nya tigersågen. Systemet uppges säkerställa att man enkelt och utan verktyg, kan växla mellan olika blad vid behov. Ett enda klick är allt som behövs för att lossa bladet.

Storformatskrivare gör allt i färg

Ny utökad garantipolicy

Från och med nu ger Flir Systems två års full garanti på varje handhållen värmekamera som används vid exempelvis förebyggande underhåll samt för el- och bygginspektioner och som är utrustad med en okyld mikrobolometerdetektor. Den okylda mikrobolometern täcks av inte mindre än tio års garanti. Om något problem skulle uppstå inom den tidsramen kommer företaget enligt uppgift att kostnadsfritt byta ut den okylda mikrobolometerdetektorn eller, beroende på omständigheterna, till och med byta ut hela värmekameran.

Ergonomisk designad tigersåg

Den nya elektriska tigersågen från Bosch, PSA 9000E, är det ideala verktyget för de som saknar en allroundsåg. Den uppges klara alla möjliga typer av såguppdrag, samtidigt som

10

Nya multifunktionsskrivaren för storformat, Xerox 7142, uppges vara ett prisvärt alternativ för tekniska dokument i färg och riktar sig till bland annat arkitekt-, ingenjörs- och byggföretag. Den kompakta skrivaren använder högupplöst färgskanning och tryckteknik som uppges ge jobb som byggritningar, elledningsritningar och kartor en skarp och korrekt bildkvalitet. Systemet skannar dokument till elektroniska filer och kopierar befintliga utskrifter av alla storlekar – upp till 15 meters längd. Pekskärmen på 15 tum ska ge ett lättanvänt användargränssnitt och kan även användas för att i realtid förhandsgranska dokumentet medan den skannas. Den nya funktionen ”Sure Scan” ska göra det möjligt för användaren att granska och ändra skannerinställningarna för att försäkra sig om bästa möjliga kvalitet innan dokumentet skrivs ut eller lagras. Skrivaren uppges använda den senaste inkjettekniken som gör det möjligt att skriva ut på en mänga olika media, även vanligt obestruket papper. Lösningen stöder populära filformat för CAD och annan grafisk kommunikation. Den har dessutom nog med kapacitet för komplett stöd av grafiska tillämpningar.

Streckkoder höjer säkerheten

Under ett byggprojekt är tusentals ritningar i omlopp. När det handlar om säkerhetsklassade anläggningar, som till exempel en bank, får inte ritningarna hamna i orätta händer. Därför har Arkitektkopia utvecklat en ny programvara – kallad Byggnet Secure – som hjälper entreprenören att öka informationssäkerheten. Programmet registrerar vem som har hämtat ut och lämnat in ritningar genom ett streckkodssystem med streckkodsläsare. Förvaringen av känsliga ritningar uppmärksammades i samband med helikopterrånet av värdedepån i Västberga i Stockholm under 2009. Men även hanteringen av ritningar och andra känsliga handlingar under ett pågående bygge innebär en risk, inte minst när det handlar om säkerhetsklassade anläggningar som till exempel banker, fängelser, polishus med flera. – Vid upphandlingar av säkerhetsklassade projekt ställs krav på att entreprenören ska sörja för hög säkerhet i alla led, inte minst kring informationssäkerheten. Med vår nya applikation Byggnet Secure blir det lättare att möta dessa krav och skapa rutiner som ger kontroll över vem som har tillgång till olika fysiska handlingar samt uppföljning av dessa, säger Jules Olivier, ansvarig för digitala tjänster på Arkitektkopia. Förutom den klientbaserade programvaran innehåller systemet en streckkodsläsare och ett personligt lånekort för varje tillåten användare. Arkitektkopia trycker sedan varje ritning, och andra utvalda handlingar, som ska ingå i systemet med en unik identifikation i form av en streckkod. Streckkoden skannas av tillsammans med lånekortet när man hämtar ut eller lämnar in handlingar, till exempel ritningar vid dagens början och slut.

Återvunnet inredningsmaterial

Eco by Cosentino är ett helt nytt ytmaterial inom arkitektur och inredningsdesign. Materialet uppges vara ett resultat av Cosentino Groups forskning och utveckling under många år. Materialet skapas av avfallsprodukter som annars är svåra att återvinna. Dels är det konsumentprodukter som trasiga tallrikar, kakel, Bygg & teknik 6/11

produktnytt toaletter, fönster och speglar och dels överskott från produktion och spillmaterial från fabriker. Resultatet är enligt uppgift ett kompakt och hårt material som är resistent mot stötar och repor. Dessutom har det extremt låg vattenabsorbtion – alla de egenskaper som gör ett material lämpligt för kök och badrum. Produkten uppges vara en revolution inom design med sina innovativa färger, strukturer och utmärkta fysisk-mekaniska egenskaper på en av marknadens mest miljövänliga produkter. Materialet har tilldelats flera certifieringar och märkningar. Ett exempel är Cradle to Cradle-certifieringen som har mycket strikta regler för hur miljöintelligent design ska tillverkas, användas och återvinnas. Materialet uppges även vara ISO-, NSF-, LEED- och Greenguardcertifierat. Produkten visar enligt uppgift att återvinning kan förenas med design och kvalitet. Det finns tio olika färger med olika finish som alla uppges vara skapade för att passa internationella designtrender. Materialet finns i i 1,2, 2,0 och 3,0 cm tjocklek och ett format på upp till 327 x 159 cm per skiva. Materialet uppges kunna användas till allt från köksbänkar i privat och offentlig miljö till innovativa kommersiella projekt. Materialet kan användas till golv, väggar och inredning i kök och badrum.

Skonyheterna i det metallfria sortimentet är designade i fem tuffa modeller och domineras av färgen svart. Modellerna heter 392, 242, 215, 210 och 203. Alla är utrustade med Energy Gel Duo för optimal stötdämpning i både klacken och ”trampet”. Alla modeller utom 203 har spiktrampskydd. Skorna uppges vara testade och godkända enligt rådande europeiska standarder.

Trettio kulörer för lugn och ro

Lätta metallfria skyddsskor

Metallfria skyddsskor är en av nyheterna från Arbesko i Örebro som lanseras i höst. Nyckeln stavas komposit – ett starkt material som erbjuder ett lätt alternativ och som ger lika bra skydd och funktion som metall. Sortimentet består av fem tuffa modeller och som alltid handlar det enligt uppgift även om ergonomiskt riktiga skor som är utrustade för att ge högsta tänkbara stöd och komfort – och kvalitet i toppklass. Det metallfria sortimentet är framtaget för att underlätta arbetsdagen för dem som passerar igenom metalldetektorer på flygplatser, kärnkraftverk eller i andra säkerhetsmiljöer. Skorna passar även utmärkt i arbetsmiljöer som är känsliga för magnetism. – Rätt skor på jobbet är självklart viktigt för att prestera under arbetsdagen. Lika viktigt är det också är skorna ger det stöd och den komfort man behöver för att ha energi över till annat, efter arbetsdagens slut, säger Emelie Paulsson, Arbesko. Bygg & teknik 6/11

Att måla om är enkelt, men att välja kulör kan vara svårt. Det är därför Alcro har skapat sina kulörkollektioner. I ad.natur har företaget tagit fram nya nyanser av de mest uppskattade kulörerna. Allt för att underlätta färgvalet till framför allt stora ytor som väggar och golv. Att inreda med naturfärger ger hemmet ett lugn och en harmoni som varken vita eller starka färger gör. Att hitta exakt rätt kulör att matcha den övriga inredningen med kan däremot vara svårt. En gul är kanske för gul, en grå för blå och kall. Nu har Alcro kompletterat urvalet av baskulörer med tjugo helt nya ljusa nyanser. – Vi har kompletterat de mest uppskattade baskulörerna som Fjäder, Mussla och Strå med varsin mörkare och ljusare nyans. I kollektionen ingår nu hela trettio kulörer som – tillsammans eller var för sig – skapar en lugn och harmonisk bakgrund till inredningsdetaljer som möbeltyger och mattor, säger Maria Midby Arén på Alcro Färg.

Mäter temperatur och fukt

Nu lanserar Intab, Stenkullen, en innovation inom fjärrmätning. Koppla in den trådlösa ComfortLog i vägguttaget och följ därefter mätvärden via internet från valfri dator, surfplatta eller mobiltelefon. Enklare kan det inte bli.

Med rätt temperaturnivåer inomhus kan stora besparingar på elkostnaden göras. Vad gäller inomhusmiljöer som skolor och hyreslägenheter är det dock inte enbart en kostnadsfråga, även Socialstyrelsen ställer en rad krav på vilka temperatur- och luftfuktighetsgränser som måste hållas. För den här typen av temperatur- och fuktövervakning finns nu enligt uppgift en ny revolutionerande teknik – en fjärrmätande datalogger med simkort. Anslut loggerns kontakt i väggen och få automatiskt temperatur och luftfuktigheten via en inloggningssida på internet. Där ges snabbt en överblick av förändringarna över tid. Genom att aktivera de automatiska rapporterna kan användaren dessutom få sina mätvärden skickade till e-posten. I rapporterna finns bland annat diagram som ska ge en bra överblick av förhållandena. Att mätvärdena automatiskt skickas från loggern gör tekniken mycket tidseffektiv samtidigt som den kräver minimal planering. Tekniken har tidigare varit dyr men denna trådlösa nyhet uppges vara mycket prisvärd. Vid köp ingår simkort och serverplats där mätvärdena lagras. Det finns även möjlighet att få larm via e-post eller sms om någonting inträffar vid mätningen.

Moderiktiga lager

Formeln är enkel: Blanda lager av mönster och färger och skapa ett unikt golvmode. Den danska mattillverkaren ege hämtar inspiration från folkloristiskt mode och presenterar ett nytt och innovativt mattkoncept: Floorfashion av Muurbloem. Kollektionen har tagits fram genom ett nära samarbete med den prisbelönta holländska designkonsultbyrån Muurbloem Design Studio.

11

Nya brandskyddsregler från 1 oktober 2011 Den 1 oktober kommer Boverkets reviderade brandskyddsregler att börja gälla. Revideringen har varit den mest omfattande sedan Boverkets byggregler (BBR) infördes 1994. Förutom att strukturen är ändrad och kravnivån förtydligad innehåller reglerna även ökade krav inom vissa områden. Effekten kommer att bli ett tydligare regelverk och ett bättre brandskydd. Syftet med revideringen har varit att skapa ett regelverk som är tydligt och verifierbart, det vill säga att det finns mätbara krav. Under 2010 var förslaget ute på remiss. Totalt inkom över 2 000 synpunkter från 120 remisslämnare. Majoriteten var positivt inställda till förslaget. Boverket har haft stor nytta av alla inkomna synpunkter och stor vikt lades på att värdera de olika synpunkterna vid det fortsatta arbetet med byggreglerna. Denna artikel belyser särskilt viktiga förändringar i de nya byggreglerna.

Möjligheten till alternativ utformning i kombination med andra otydligheter kring kravnivån i BBR har skapat ett stort tolkningsutrymme med följden att nivån på det byggnadstekniska brandskyddet har varierat mycket. För att skapa en tydligare lägstanivå har Boverket tagit bort möjligheten att frångå föreskrifter genom alternativ utformning. För att förtydliga säkerhetsnivån enligt BBR publicerar Boverket allmänna råd för analytisk dimensionering av byggnader. I de allmänna råden finns bland annat rekommendationer om lämpliga verifieringsmetoder, brandscenarier och dimensioneringskriterier.

Ökade krav på brandskyddet

Uppdraget har inte varit att förändra kravnivån men på vissa punkter har det ändå

bedömts varit nödvändigt att förbättra brandskyddet. Förändringarna innebär bland annat förbättringar av brandskyddet för utsatta grupper och medför att brandskyddet i större grad anpassas efter skyddsbehovet. Reglerna innebär exempelvis att krav kommer att ställas på: ● sprinkler i sjukhus och i särskilda boenden för personer med vårdbehov ● utrymningsplats för personer med nedsatt orienterings- och rörelseförmåga i anslutning till publika lokaler ● automatiskt brandlarm i vissa samlingslokaler.

Räddningstjänstens roll

Räddningstjänstens roll har särskilt utretts mot bakgrund av att Boverket inte kan ställa krav på organisatoriskt brand-

Strukturella förändringar

Den största principiella förändringen i det nya regelförslaget är en ny struktur med en tydlig uppdelning i förenklad respektive analytisk dimensionering. Med förenklad dimensionering avses de lösningar som Boverket föreslår i allmänna råd i BBR. Om förenklad dimensionering inte följs måste analytisk dimensionering tilllämpas. I nu gällande brandskyddsregler finns det möjlighet att frångå föreskrifterna genom så kallad alternativ utformning.

Artikelförfattare är brandingenjörerna Caroline Cronsioe, Michael Strömgren och David Tonegran, Boverket, Karlskrona.

12

Många olika delar av brandskyddet påverkas av de nya reglerna. Bygg & teknik 6/11

Brandskyddsreglerna får en ny struktur från den 1 oktober.

skydd. Däremot kan Boverket förhålla sig till organisatoriska resurser som regleras av annan lagstiftning. I och med det kan räddningstjänsten fortsatt användas som en resurs vid fönsterutrymning från vissa verksamheter. Det förutsätter dock att räddningstjänstens förmåga kan verifieras. Kommunerna har krav på sig att upprätta handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor och där ska räddningstjänstens förmåga framgå. Har inte räddningstjänsten förmåga att bistå vid fönsterutrymning måste hänsyn tas till detta, exempelvis genom att införa två separata trapphus så att kravet på två av varandra oberoende utrymningsvägar uppfylls.

Frångänglighet

Generellt har reglerna kring utrymning för personer med funktionsnedsättningar setts över och förtydligats. Nya krav har också införts, bland annat krav på utrymningsplats i publika lokaler. Detta krav syftar till att förbättra möjligheten till utrymning för personer med funktionsnedsättningar. Sedan tidigare finns krav på tillgänglighet i publika lokaler, det ökade kravet på utrymningsmöjligheter i publika verksamheter leder därför till en mer logisk och konsekvent kravnivå. Frångänglighet är ett samlingsbegrepp som användes för de brandskyddsåtgärder som det särskilt ställs krav på för att skapa möjlighet till utrymning för personer med funktionsnedsättningar. En utrymningsplats är en plats i en annan brandcell, i anslutning till utrymningsvägarna, där man kan avvakta vidare utrymning. Från utrymningsplatsen ska det finnas möjlighet till tvåvägskommunikation.

Verksamhetsklasser (Vk)

Ett nytt klassningssystem för olika verksamheter införs i samband med revideringen. Detta innebär att utrymmen i byggnader delas in i olika verksamhetsBygg & teknik 6/11

klasser. Indelningen i verksamhetsklasser baseras på fyra olika förutsättningar: ● i vilken utsträckning personer har kännedom om byggnaden och dess utrymningsmöjligheter ● om personer till största delen kan utrymma på egen hand ● om personer kan förväntas vara vakna ● om förhöjd risk för uppkomst av brand förekommer eller där brand kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp. Byggreglerna innehåller exempel på verksamheter i de olika verksamhetsklasserna, samtidigt går det inte att kategorisera samtliga möjliga verksamhetstyper i reglerna. Genom att basera indelningen på tydliga förutsättningar blir det dock enklare för personer som tillämpar byggreglerna att få en förståelse kring klassindelningen och hur denna tillämpas.

Egendomsskydd

Revideringen innebär att krav med avseende på egendomsskydd förtydligas och ändras i vissa fall. En rad uppmärksammade vindsbränder i framförallt radhus

Mer information

• Boverkets sida om brandskydd www.boverket.se/brandskydd • EU-anmälda regler finns på www.boverket.se/Bygga--forvalta/

Nyheter

• Nytt BBR avsnitt 5 • Nya ändringsregler i BBR • Uppdaterad regelsamling med till exempel läsanvisningar • Allmänna råd om analytisk dimensionering

Tidsplan

• Ikraftträdande 1 oktober 2011 • Övergångstid till 1 oktober 2012

har vittnat om brister i brandskydd i anslutning till vindar. Detta har Boverket tidigare uppmärksammat genom riktade informationsinsatser. För att minska denna typ av bränder förtydligas därför kravnivån med hänsyn till takfoten för att begränsa spridning av brand via fönster och fasad till vinden. Reglerna kring brandcellsindelning av större vindar förtydligas också. För större byggnader med stora brandceller finns en risk för omfattande brandspridning inom byggnaden. För att begränsa denna brandspridning införs en tabell med maximal storlek på brandsektioner beroende på om det finns sprinkler eller brandlarm i byggnaden. Reglerna innehåller även ett antal lättnader i brandskyddet som kan göras om det installeras ett automatiskt sprinklersystem i byggnaden. Detta innebär att lösningar med vattensprinkler premieras när byggherren jämför olika brandtekniska alternativ. Sammantaget innebär dessa ändringar att egendomsskyddet förtydligas och förbättras i de nya brandreglerna.

Boverkets ändringsregler

Boverket kommer också att ge ut föreskrifter för ändring av byggnad, vilket tidigare har saknats. Idag finns det endast allmänna råd vid ändring och kraven vid ändring styrs av lag och förordning. Kommande ändringsregler syftar inte till att förändra den angivna kravnivån utan avser att förtydliga nivån. Antalet möjliga ändringssituationer är i princip oändliga. Att täcka in samtliga dessa i en föreskrift som omfattar alla hus kommer aldrig att vara möjligt på detaljnivå och det är därför inte heller ambitionen. Uppdraget handlar snarare om att tydliggöra att krav vid ändring av byggnad faktiskt finns. Ett steg i att tydliggöra detta är att ändringsreglerna kommer att läggas sist efter varje sakavsnitt i BBR. För avsnitt 5, brandskydd, kommer ändringsreglerna troligen att utgöra avsnitt 5:8. Det finns ytterligare en fördel med att lägga ändringsreglerna i BBR och det är att ändringsreglerna har sin utgångspunkt i reglerna för uppförande av en ny byggnad och i första hand ska även en ändring uppfylla motsvarande kravnivå som vid uppförande av en ny byggnad. Utgångspunkten i arbetet med ändringsreglerna för brandskydd är revideringen av avsnitt 5 eftersom ändringsreglerna ska träda i kraft samtidigt som dessa. I vissa fall kan man dock anpassa kravnivån på brandskydd. För brandskydd som handlar om att skydda liv är utrymmet för anpassning och avsteg dock litet.

PBL och CPR

Sedan den 2 maj 2011 har Sverige fått en ny plan- och bygglag (2010:900) (PBL), och plan- och byggförordning (2011:338) (PBF). I och med det implementerades byggnadsverkslagen och byggnadsverksförordningen i PBL respektive PBF och 13

som det finns harmoniserade standarder. CE-märkning av byggprodukter under CPD i Sverige är frivilligt till skillnad från de flesta andra länder i Europa. Med början i höst kommer Boverket att se över de konsekvenser som CPR kan få för bland annat PBL. ■

Från 2013 är CE-märkning obligatoriskt för många produktområden.

de tekniska egenskapskraven återfinns numer i 8 kap 4§ PBL och egenskapskraven avseende säkerhet i händelse av brand i 3 kap 8§ PBF. Nya PBL innebär en hel del förändringar, bland annat har nya definitioner tillkommit för exempelvis byggnad och bygglovsprocessen har förändrats något med nya hållpunkter som start- och slutbesked. En nyhet inom brandskydd är att det krävs en anmälan

vid en ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet, exempelvis vid håltagning i brandcellsgräns. Byggproduktförordningen (CPR), trädde ikraft i mars 2011. Fram till 1 juli 2013 kommer förordningen att finnas parallellt med byggproduktdirektivet. För Sveriges del innebär CPR bland annat att CEmärkning av byggprodukter kommer att bli obligatoriskt 2013 för de områden

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2008 till 2010 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

FIRE-BOND® BRANDTÄTNINGAR • Runt fönster och dörrar • Fogar i golv och väggar • Vid genomföringar Kontakta Bostik för mer information, telefon 042-19 50 00.

Testat och certifierat system!

I vårt sortiment av brandfogmassor och brandskum finns även Brandfogmassa 1200°C och Bostik Brandfogskum1-komponent. Bostik AB, Box 903, 251 09 Helsingborg Tel 042-19 50 00 www.bostik.se

14

Bygg & teknik 6/11

Brandteknisk dimensionering av lätta träregelkonstruktioner enligt Eurokod 5 Sedan maj 2011 måste alla byggnadskonstruktioner i Sverige dimensioneras enligt europeiska dimensioneringsreglar som anges i eurokoder. Träkonstruktioner ska dimensioneras enligt Eurokod 5 (EN 1995) och branddimensioneringen sker enligt del 1-2 (EN 1995-1-2) [1]. Själva standarden är lika i alla medlemsstater, men nationella val finns för vissa parametrar och anges tillsammans med eventuell ytterligare information i så kallade nationella bilagor. Träregelkonstruktioner som består av klena tvärsnitt dimensioneras enligt bilaga C för isolerade väggar och bjälklag, och enligt bilaga D för oisolerade bjälklag som inte är så vanliga. Dimensioneringen av lätta konstruktioner enligt bilaga C är ganska komplex och kan vara svår att förstå. I denna artikel presenteras en kort vägledning och ny kompletterande information som kan vara nödvändig för att kunna dimensionera säkert och ekonomiskt. Steg 1 – Beräkning av resttvärsnitt

Principen för branddimensionering i bilaga C liknar dimensionering i huvuddelen av standarden och består av tre steg: först beräknas inbränning respektive ett resttvärsnitt efter en viss tids brandexponering, vanligtvis 30, 60 eller 90 minuter. När man beräknar resttvärsnitt kombinerar man olika inbränningsfaser. Medan större trätvärsnitt oftast är oskyddade är

Artikelförfattare är Alar Just och Joachim Schmid, SP Trätek, Stockholm. Bygg & teknik 6/11

Figur 1: Skyddsfaser för brandexponerat trä bakom en beklädnad.

Fas 1: Förkolning fördröjs av beklädnaden (ingen förkolning

Fas 2: Förkolning bakom beklädnad (långsam förkolning)

lätta konstruktioner alltid skyddade med träbaserade skivor eller gipsskivor eller kombinationer av olika skivor. Skivornas förmåga att skydda bakomliggande trä bestäms i första hand av skivornas nedfallstid som skiljer olika inbränningsfaser, se figur 1. Fas 1 visar tiden där byggskivor fördröjer inbränningen och förhindrar minskning av trätvärsnittet samtidigt som stommen värms upp. Fas 2 förekommer för lätta träregelkonstruktioner som är skyddade med till exempel brandklassade skivor och visar en betydligt mindre inbränning än oskyddade konstruktioner eftersom strålningen inte når träytan. Fas 3 visar en snabb inbränning efter nedfall av innersta skiva. För att beräkna resttvärsnitt är det viktigt att veta vilka beklädnadsskivor som används samt vilken typ av isolering som finns i konstruktionen. Byggskivor som brandbeklädnad. Byggskivor på den brandexponerade sidan av

Fas 3: Förkolning under efterskyddsfas (snabb förkolning)

en konstruktion är viktigast för brandmotståndet hos hela väggen eller bjälklaget. För att kunna beräkna bärförmågan vid brand är det viktigt att veta när träregeln börjar förkola bakom byggskivan och när skivan faller ned. För träbaserade skivor kan nedfallstiden beräknas med hjälp av endimensionell inbränning som anges i huvuddelen av Eurokod 5 del 1-2. Början av inbränning bakom gipsskivor kan beräknas och beror på skivans tjocklek. För gipsskivor typ A (normala gipsskivor) kan även nedfallstiden beräknas enligt Eurokod 5 med angivna ekvationer. Men för brandklassade gipsskivor måste värden från fullskaliga brandprov användas, det finns inga värden i bilagan C eller i huvuddelen i EN 1995-1-2 eftersom det kan skilja mycket mellan olika producenter. Ibland kan tillverkaren hjälpa till med information men då måste man veta redan i projekteringsfasen vilka skivor som kommer att användas. För att underlätta dimensioneringen drev SP Trätek ett pro15

Figur 2: Nedfallstider för gipsskivor, typ F. Värden baseras på analys av SP Träteks databas [3]. jekt med att samla in data från brandprovningar av konstruktioner från hela Europa [3]. Resultaten presenteras också i handboken Fire Safety in Timber Buildings [2] och baseras på en utvärdering av över 350 fullskaliga brandförsök med olika gipsskivor. Ekvationerna kan användas för alla gipsskivor i Europa eftersom de är anpassade till minsta säkerhetsnivå. Om man inte har information om vilka skivor som ska användas eller om tillverkaren inte har dokumenterad information kan dessa värden användas, se figur 2. SP Trätek planerar att tillsammans med industrin genomföra ett projekt för att kunna dokumentera bättre brandklassificering av byggskivor. Isolering som brandskydd. Isolerade väggar och bjälklag har vanligtvis mineralull mellan träreglar respektive balkar. Egenskaperna hos olika typer av mineralull kan vara olika under brand. I Eurokod 5 indelas mineralull förenklat i glasull och stenull. ”Vanlig” glasull smälter vid temperaturen över 500 till 600 °C. ”Vanlig” stenull kan ta temperaturer över 1 000 °C. I fas 1 och 2 (se figur 1) när konstruktionen är skyddad mot öppen brand, har båda typerna av mineralull samma skyddseffekt och samma beräkningsmetod för träkonstruktioner kan användas. I efterskyddsfas 3 (se figur 1) efter nedfall av byggskivor på den brandexponerade sidan måste olika beräkningsregler användas för träkonstruktioner med glasull och stenull. Enligt Eurokod 5 kan man beräkna konstruktionen i efterskyddsfas bara när den är isolerad med stenull med densitet över 26 kg/m³. Konstruktioner med glasull kan beräknas endast till nedfall av byggskivan. I verkligheten finns olika stenullsprodukter på marknaden och de uppvisar inte alltid samma skyddsförmåga vid brand. Hög densitet är inte alltid den enda parametern för bra brandegenskaper. Våra studier visar en stor spridning i brandegenskaperna hos olika stenullsprodukter [4]. Idag finns en ny glas16

Figur 3: Minskning av tvärsektion av träregel med olika mineralullsisolering. Gipsskiva typ F och träregel med tvärsnitt 95 x 195 mm² [4].

ullsprodukt på marknaden som har låg densitet – från 14 kg/m³ – men som tål temperaturer omkring 1 000 °C. Enligt våra studier kan materialet beräknas enligt samma projekteringsregler som stenull. För träkonstruktioner isolerade med vanlig glasull har vi utvecklat en ny metod för efterskyddsfas 3 [5]. Den utgår från smältningshastigheten 30 mm/minut hos glasull vid brand i fas 3. Förkolningen börjar senare när branden går djupare i konstruktionen. Resttvärsnittet räknas som en trapets, se figur 4. Metoden kan användas också för annan isolering som smälter. Framtidens projekteringsregler måste innehålla nya begrepp för att definiera brandegenskaperna hos mineralull, som till exempel högvärmebeständig och icke-högvärmebeständig mineralull, för att underlätta arbetet för projektörer.

Steg 2 – Hållfasthetsberäkning

Bärförmågan vid brand påverkas av att kvarvarande delar av trätvärsnitt är delvis uppvärmda och har förändrad hållfasthet. Beroende på hur längre trätvärsnitt varit

utsatt för högre temperaturer som beskrivs med hjälp av inbränningsdjupet, reduceras hållfasthet och elasticitet. I bilagan C presenteras en metod som kallas ”Reduced properties method”, där hållfasthetsegenskaperna hos resttvärsnittet reduceras. Man använder olika koefficienter för att minska hållfastheten och elasticiteten vid brand. En enklare metod är ”metoden med reducerat resttvärsnitt” som finns i Eurokod, men bara för stora byggnadselement i huvuddelen. För klena tvärsnitt presenteras en likadan metod i handboken Fire Safety in Timber Buildings [2]. Metoden är mycket enklare och därmed snabbare att använda och kommer att inkluderas i en ny version av Eurokod 5.

Steg 3 – Beräkning av bärförmågan

Sista steget liknar en ”vanlig dimensionering” enligt EN 1995-1-1, men man använder tvärsnittet ifrån brandberäkningen och hållfasthets- och styvhetsvärden ur brandteknisk dimensionering som beskrivs ovan.

Figur 4: Förkolning av träregel med icke-värmebeständig glasullsisolering [5]. Bygg & teknik 6/11

Skandinaviens ledande tillverkare av brandklassade trä- och ståldörrar. Med kunnig och engagerad rådgivning om branddörrar i Boverkets regler för brandskydd. Tryggt eller hur?

Kalmar konstmuseum.

Säkra dörrar www.daloc.se

0506 -190 00

Nästa version av Eurokod 5

Branddelen av Eurokod 5 ger krav och projekteringsregler för branddimensionering av träkonstruktioner. Den är den första koden för hela Europa som tar hänsyn till träets egenskaper efter förkolning, men mycket information saknas fortfarande. Ny information för att förbättra Eurokod 5 finns i den europeiska handboken Fire Safety in Timber Buildings [2] som baseras på samma säkerhetsprinciper som Eurokod 5. Den nya informationen kommer att ingå i nästa version av Eurokod 5 som beräknas publiceras 2014. ■

Referenser

Fullskaligt brandprov av väggelement. Beklädnaden har fallit ned. Isoleringen skyddar träregel från sidan.

[1]. SS-EN 1995-1-2:2004. Eurokod 5. Dimensionering av träkonstruktioner – Del 1-2: Allmänt – Brandteknisk dimensionering. [2]. Fire safety in timber buildings. Technical guideline for Europe. SP Report 2010:19. Stockholm, 2010. [3]. Just A, Schmid J & König J. Gypsum plasterboards used as fire protection – Analysis of a database. SP Report 2010:29, Stockholm, 2010. [4]. Just A, Schmid J & König J. The effect of insulation on charring of timber frame members. SP Report 2010:30, Stockholm, 2010. [5]. Just A. Post protection behaviour of wooden wall and floor construction completely filled with glass wool. SP Report 2010:28, Stockholm, 2010.

Från fönster i brandprovningsugn. Brinnande träregel i mitten, delvis skyddad med gipsskiva. Icke-högvärmebeständig mineralull till höger och högvärmebeständig mineralull till vänster.

18

Bygg & teknik 6/11

Nya regler för trycksättning av trapphus ställer stora krav på byggherrar och deras rådgivare I och med införandet av ny version av Boverkets byggregler (BBR) i oktober, hänvisas designen av trapphus med trycksättning, till standard SS EN 12101-6, vilket innebär betydligt mer komplicerade lösningar än tidigare, både i dimensionering, utförande och drift. Byggherren och dess konsulter måste därför vara medvetna om vad det innebär att placera ett så kallat Tr1-trapphus utan möjlighet till sluss öppen mot det fria. Det finns även en hel del valmöjligheter i standarden som behöver bestämmas för att ge än jämn nivå i branschen och förenkla processen.

Brandsäkra Tr1-trapphus är krav i byggnader över sexton våningar. I byggnader med fler än åtta våningar krävs Tr1 om trapphuset utgör den enda utrymningsvägen från lokalerna. För bostäder är det tillräckligt med enklare trapphus (Tr2) som enda utrymningsväg upp till sexton våningar. Traditionellt skyddas trapphusen mot brand och brandgaser genom att det finns en brandsluss som på någon sida är öppen till det fria, framför trapphuset på varje plan. I många fall är det dock önskvärt att placera trapphuset centralt inne i byggnaden, vilket omöjliggör öppning till det fria. Som alternativ till öppen sluss anges i nuvarande byggregler BBR 18 [2] att ”Trapphuset ska ha förbindelse med andra utrymmen genom en brandsluss som antingen är öppen mot det fria eller är försedd med anordning som förhindrar brandgasspridning till trapphuset”. I Sverige har vi en tradition av att göra brandtekniska system med hjälp av individuella brandingenjörslösningar. Endast ett fåtal systemtyper såsom brandlarman-

Artikelförfattare är Erik Hällstorp, brandingenjör, WSP Brand & Risk, Malmö. Bygg & teknik 6/11

läggningar och sprinklersystem styrs av normer, medan byggnader förses med trycksättningssystem, brandgasventilation, och framför allt ventilationssystem med så kallad ”fläkt i drift” utan att övergripande normer åberopas. I handböcker tolkas ”annan anordning” främst som trycksättning av trapphus. I många fall har detta löst genom att skapa övertryck om cirka 50 Pa i trapphuset med hjälp av en fläkt. I vissa fall dimensioneras fläkten för att kunna ge ett flöde (typiskt 1 m/s) genom en eller två öppna dörrar. I vissa fall har man även låtit trycksättningsluft ventilera själva trapphuset när dörrar är stängda. Några mer ingående dimensioneringskriterier har inte funnits att tillgå från myndigheter eller i svenska handböcker, trots att standard för trycksättning funnits tillgänglig sedan år 2006. Detta kan bero på ett motstånd mot att använda internationella standarder, då de ofta (som denna) är betydligt mer krävande än vad vi är vana vid, och vad som använts i projekt tidigare.

Ny standard åberopas nu i BBR.

I den BBR [3] som troligtvis träder i kraft i oktober finns en ny paragraf om trycksättning av utrymme som säger att ”Om trycksättning av utrymme är en förutsättning för brandskyddets utformning ska systemet, med hög tillförlitlighet, utformas så att brandgaser inte sprids till utrymmet”. I råden hänvisas till SS-EN 12101-6. I Boverkets konsekvensanalys [4] för nya BBR anges att införandet av paragrafen medför en ny föreskrift som beskriver möjligheten att använda trycksättning av trapphus med motivet att ge en beskrivning av trycksättning som skyddssystem för att få mer enhetliga tolkningar vid dimensionering. Ändringen förväntas ge en jämnare säkerhetsnivå när trycksättning av trapphus används. Trycksättning av trapphus omnämns dock inte i kommande BBR. Av konsekvensutredningen framgår det dock att den nya paragrafen om trycksättning trots allt främst avser trycksättning av just trapphus, vilket även framgår av kommande råd om om analytisk dimensionering [5]. I kommande BBR [3] anges att trapphus Tr1 ska utformas med avskiljande konstruktion så att brand- och brandgasspridning till trapphuset begränsas. I det

allmänna rådet anges att trapphuset endast bör ha förbindelse med andra utrymmen genom en brandsluss som är öppen mot det fria. I kommande BBR anges således inte alternativet med trycksättning eller andra anordningar, utan trycksättning innebär då ett avsteg från råden vilket kräver en analytisk verifiering. Det finns därmed ingen direkt koppling mellan säkerheten i trapphus och tillämpning av standarden. I Boverkets råd om analytisk dimensionering, [5] anges att standarden kan användas för att verifiera trycksättning av trapphus men att även andra lösningar såsom trycksättning av brandsluss eller annat utrymme skulle kunna verifieras med metoder ur standarden. Vad som menas med detta är aningen svårtolkat, men kan tolkas som att system helt enligt standarden är ett godtagbart alternativ till en öppen sluss utan vidare verifiering, och att även enbart trycksättning av sluss skulle kunna vara godtagbart om det kan visas med analys. Det finns dock en hel del valmöjligheter vid tillämpning av standarden som inte framgår av byggreglerna, utan blir föremål för ytterligare tolkning. Troligen kommer det att leda till olika säkerhetsnivåer i liknande byggnader. För att verifiera att trycksättningssystem kan ersätta sluss, bör en myndighet ange hur standarden ska tillämpas. Utan en sådan angivelse krävs omfattande kvantitativa riskanalyser, eller att den mest krävande tilllämpningen av standarden används för att verifiera att föreskriften uppfylls.

Flera olika kravnivåer

I standarden finns sex stycken systemklasser att välja mellan, enligt tabell 1 på nästa sida. Utöver detta kan kravställaren eller ingenjören i vissa fall välja om fler utrymmen än bara trapphuset ska trycksättas. Klasserna A till E är direkt kopplade mot brittiska byggreglerna medan klass F är en variant av trycksatt trapphus för utrymning och insats som baseras på att slussen ventileras även om dörren till trapphuset hålls stängd. Den senare bedöms vara den klass som mest efterliknar förhållandena i en sluss som är öppen mot det fria, dock med ett starkare skydd av trappan. I standarden hänvisas till nationella förhållanden för val av system. Det finns 19

Tabell 1: Systemklasser enligt EN 12101 del 6, tryckskillnadssystem. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Systemklass Exempel på användning ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Klass A Byggnader som normalt inte behöver utrymmas i sin helhet, eller trapphus med brandsluss följd av korridor i egen brandcell Utrymning och brandbekämpning Klass B Klass C Utrymning genom snabb samtidig utrymning av hela byggnaden Klass D Utrymning av svårutrymda eller sovande (hotell, vårdlokaler med mera) Klass E Utrymning som är sektionsvis tidsstyrd i faser Klass F Brandbekämpning och utrymning flera sätt att resonera för att välja klass där alla kan vara rätt. Här ges några exempel, som på inget sätt är verifierade. ● Trapphus utförs helt baserat på utrymningsstrategi (A,C, D eller E) enligt standarden, samt eventuellt för insats (vid andra kriterier, till exempel enligt nedan) ● Trapphus kan utföras i klass X eftersom det ger en säkerhetsnivå i trapphuset som kan jämföras med öppna slussar eller… ● Trapphus ska utföras i klass F eftersom det ger en säkerhetsnivå i slussen som kan jämföras med öppna slussar eller… ● Trapphus Tr1 över åtta våningar utförs i klass B eller F eftersom trappor ska stödja räddningsinsats och byggnaden inte kan nås utifrån eller… ● Trapphus Tr1 över tio våningar utförs i klass B eller F eftersom de ska ha räddningshiss eller… ● Trapphus Tr1 över sexton våningar utförs i klass B eller F eftersom trappor ska stödja räddningsinsats eller… ● Systemklass väljs i samråd med lokala myndigheter (byggnadsnämnd, räddningstjänst) Att standarden åberopas är således ingen garanti för att systemen blir likvärdiga när standarden tillämpas. Den stora frågan är huruvida systemen ska stödja

brandbekämning eller inte, eftersom det i övrigt är givet av utrymningsstrategi. Kraven på Tr1-trapphus uppstår främst i höga byggnader där räddningstjänsten behöver använda trapphuset för tillträde. Det är dock inte givet att ett trapphus avsett för insats måste vara dimensionerat för att stödja insatsen med övertryck eller att Tr2-trapphuset ska skydda mot brandgasspridning till trapphuset även under brandbekämpningsfasen. Den typen av skydd krävs inte i bostadshus upp till sexton våningar och räddningstjänsten har mobila fläktar till förfogande för att förstärka skyddet vid insats. Behovet kan även påverkas av om byggnaden är försedd med sprinklersystem. Slussen ska i många fall användas som del av utrymningsvägen från andra lokaler än den brandutsatta. En öppen sluss ger då naturlig ventilation i slussen även om dörren till trapphuset är stängd. Systemklass F är den enda klassen som ger skydd eller ventilation av en stängd sluss. I övriga klasser krävs att även slussen trycksätts för att erhålla skydd av slussen. Val av systemklass har stor betydelse för systemets utformning. I ett exempel på kontorshus på tio våningar varierar flödet och kraven på frånluftsöppningen enligt figur 1.

Figur 1: Exempel på variation av flödesbehov och krav på avluftsöppningar utifrån val av systemklass. 20

För att skapa ett flöde riktat mot brandutrymmet genom dörrar krävs att luften som ska passera kan fortsätta ut ur byggnaden. Annars trycksätts även det brandutsatta utrymmet och skyddet uteblir. Om inte det ordinarie ventilationsflödet eller läckage är så stora att flödet kan evakueras krävs öppningar i fasaden eller schakt för att släppa ut luften. Öppningar som skapas då fönster kollapsar vid brand anses inte kunna användas i det tidiga skedet av utrymning eller brandbekämpning. I figur 1 framgår standardens förslag (ej krav) på frånluftsöppning i angränsande utrymme. Andra öppningsstorlekar kan användas, men en mindre öppning kan ge ett större dimensionerande totalflöde. I BBR anges att brandsluss ska vara så stor att den kan passeras utan att båda dörrarna behöver öppnas samtidigt. I standarden förutsätts dock att båda dörrarna kan vara öppna.

Utrymmen som ska trycksättas

I kommande BBR tillåts hisschakt placeras inne i Tr1-trapphusets brandcell, vilket förenklar skyddet mot brandgasspridning via schaktet. För räddningshiss krävs dock att schaktet är en separat brandcell som mynnar i en brandsluss. Rimligtvis bör räddningshiss och Tr1-trapphus kunna anslutas till en gemensam brandsluss i varje plan. I kommande BBR ställs krav på räddningshiss som mynnar i en sluss i byggnader över tio våningar. Hisschaktet ska skyddas mot inträngning av brandgaser. Detta kan få påverkan på trycksättningssystemet, eftersom systemet inte får trycka in brandgaser i schaktet. Även andra hissar i slussen måste beaktas eftersom schakten inte får sprida brandgaser mellan slussar på olika plan. Ett sätt är att trycksätta alla schakt. I systemklass A till E kan en ”simple lobby” vara utan separat trycksättningssystem om alla anslutande schakt trycksätts. Med en simple lobby avses en sluss helt utan verksamhet. I systemklass F krävs antingen genomluftning av slussen 30 gånger/timma eller att slussen tillförs tillräckligt med luft för att ge 1 m/s in i en lokal när trapphusdörren är stängd. Enbart läckage från trapphus och ett enstaka trycksatt hisschakt räcker inte för att uppfylla de kraven, utan ytterligare kanalsystem måste sannolikt tillföras. Det finns antagligen många tekniska lösningar för att ventilera slussen i ett klass F system. Slussen ska dock alltid ventileras med övertryck som inte får vara för stort. Endast lokaler (utan fönster) men inte skyddade utrymmen, såsom utrymningsvägar, får förses med brandgasventilation som ger undertryck gentemot intilligande lokaler. I de nya råden för analytisk dimensionering anges att systemvarianter med enbart trycksättning av brandslussen skulle kunna var godtagbara om det visas analyBygg & teknik 6/11

adfövkjn avk afbn-, mvn sögrvn örvj örvj aöjvnv nöbviojrän södkjbv sdöklv sögvkj asöld jn sa. dfövkjn avk afbn-, mvn söglkns örvj aöjvnv nöbviojrän vjkhvöo-

avk afbn-, mvn söglkns btöl ev aöjvnv nöbviojrän vjkhvöoan f. klv sögvkj asöld klrgj asdf ö aö

n-, mvn söglkns btöl ev avkn v nöbviojrän vjkhvöoan f. Ködkl

adfövkjn avk afbn-, mvn sögj örvj aöjvnv nöbviojrän vjkhvöbv sdöklv sögvkj asöld kliods

BORÅS 033-23 67 80

Bygg & teknik 6/11

STOCKHOLM 08-54 55 12 70

21

tiskt. Standarden ställer dock krav på att trycknivån i slussen ska vara lägre än i trapphuset för att minimera risken för brandgasspridning, det är därför tveksamt om en sådan lösning kan godtas även om säkerhetsnivån bedöms motsvara en öppen sluss, som kan utsättas för viss vindpåverkan. Systemet blir sannolikt även mer komplicerat än att trycksätta trapphus och eventuella hisschakt, såvida inte trapphuset är väldigt högt. I BBR finns inget egentligt krav på brandsluss, eftersom detta endast anges i rådstext. Ett Tr1- (eller Tr2-) trapphus skulle därmed kunna utföras utan sluss med enbart trycksättning av trapphuset om det kan visas vara lika säkert som en trappa med sluss enligt råden i BBR. Lösningen kräver dock dels avluftsöppningar inne i lokalen, och dels att räddningshissen får en separat sluss.

Dimensioneringskriterier

Trapphuset dimensioneras dels för att genom tryckdifferenser motverka brandgasspridning via läckor och dels för att skapa ett motriktat flöde mot branden genom eventuellt öppna dörrar, så att brandgaser i taknivå har svårare att tränga ut genom dörröppningen. Systemet dimensioneras för tryck under ett eller två öppningsförhållanden, och för att skapa flöde under ett annat öppningsförhållande. Tryck- och flödeskriterierna gäller alltså inte samtidigt. Tryck. Trapphuset ska försättas i övertryck gentemot lokaler med minst 50 Pa. Andra utrymmen som kräver trycksättning som till exempel slussar ska ha ett tryck som är något lägre än trapphusets (och andra vertikala schakt) för att inte brandgaser ska kunna tränga in där. I klasserna C, D och E krävs även ett litet övertryck på 10 Pa i trapphuset när utgångsdörren till det fria är öppen, vilket medför ett stort läckage av trycksättningsluft. Beroende på utrymningsstrategi (systemklass) kan även ytterligare dörrar mot lokaler vara öppna så att luft läcker ut via otätheter i fasad och via ventilationssystem. Flöden. I trapphus som enbart är avsedda för utrymning krävs att systemet skapar ett luftflöde om 0,75 m/s genom en dörröppning från det skyddade utrymmet. För system avsedda för insats gäller i stället att 2 m/s ska skapas från det skyddade utrymmet. Det senare flödet anses endast vara tillräckligt för att förhindra brandgasspridning från en övertänd brand i kombination med brandbekämpning genom kylning av brandgaser vid dörren. Påverkan av sprinkler. Det finns få delar av standarden som påverkas av installation av sprinklersystem. Endast temperaturtålighet på fläktar som evakuerar brandgaser är upptaget i standarden. Möjligtvis skulle man även kunna välja systemklass utifrån sprinklersystemets påverkan men det är då något som ligger 22

inom tillämpning av standarden som sådan.

Dimensioneringsmetoder och förutsättningar

Vid dimensionering för insats får det smalare dörrbladet i en dubbeldörr antas vara stängt. Användning av dubbeldörrar kan då innebära att trapphuset ska dimensioneras för två klasser (utrymning och insats) samtidigt. Vid dimensionering för insats ska dörrarnas öppningslägen väljas med hänsyn till eventuella stigarledningars uttag och anpassas efter slangdragning som är att förvänta vid insatsen. Vid genomföring av slang ska dörren ansättas vara helt öppen. Vid dimensionering för flöde i klasserna B, D, E och F förutsätts trappans utgångsdörr är öppen, vilket medför ett stort läckage av luft. Läckaget beror av hur högt tryck som behöver skapas i trapphuset för att erhålla flöden genom de skyddade öppna dörrarna. Om luften passerar flera dörrar och öppningar i serie kommer varje öppning medföra ett tryckfall som trycket i trapphuset måste övervinna. Avluftsöppningens storlek och utförande kan därför styra totala volymflödet som måste tillföras trapphuset via fläktar. Luft som tillförs till hisschakt kan normalt inte tillgodoräknas vid dimensionering för flöden genom dörrar. Schaktens trycksättningssystem förutsätts vara oberoende sånär som på eventuella gemensamma fläktar. Punktering av ett trycksatt utrymme får dock inte leda till förlust av tryck i ett annat trycksatt utrymme. Vid dimensionering beräknas först läckageytornas storlek kring de trycksatta utrymmena. Som stöd för att beräkna läckageytor finns exempel på ”normalvärden” som information. Denna är baserad på amerikanska undersökningar och är därmed ganska osäker när det gäller tillämpning i Sverige. I brist på säkra data måste systemen till viss del överdimensioneras för att säkerställa att det fungerar när det tas i drift. Är byggnaden befintlig kan man däremot provtrycka lokalerna för att få mer exakta värden. I många fall är läckagen dock inte dimensionerande för fläktens storlek. Om läckagen medvetet överskattas måste dock konsekvensen av tätare konstruktioner beaktas, till exempel vid dimensionering av tryckavlastningar. Med hjälp av läckageytorna beräknas först flödet som behövs för att trycksätta utrymmena till 50 Pa. Därefter beräknas det tryck som behövs för att ge det önskade flödet genom en öppen dörr. Utifrån trycket kan sedan alla flöden ut ur det trycksatta utrymmet summeras (läckage i skal, andra öppna dörrar och den skyddade dörren). Observera att standarden helt och hållet använder sig av beräkningsuttryck baserade på verklig öpp-

ningsstorlek där den effektiva flödesarean antas vara 65 procent av verklig storlek. I standarden finns även stöd för att dimensionera tryckavlastningarna och avluftsöppningarna. I vissa system (främst systemklass C) tillkommer dimensionering av läckflöden vid 10 Pa tryck i trapphuset. Vid dimensionering går det inte helt och hållet att ta hänsyn till tryckskillnader som beror av temperaturgradienter. Om man väljer att utföra anslutande vertikala schakt utan trycksättning, och kanske till och med med brandgasevakuering, måste man dock studera hur detta påverkar tryckbilden över dörrar så att inte dörröppningskrafter överstigs. Ett brandgasventilerat hisschakt kan, på grund av dess relativt stora läckage via hissdörren, försätta slussen i undertryck och på så sätt öka tryckskillnaden mot trapphuset samtidigt som brandgaser sugs in i slussen.

Begränsningar i modeller och utförande

Det dimensionerande trycket ska i standarden vara stabil runt 50 Pa med tillåten avvikelse på tio procent vid provning. Det är dock nästintill omöjligt att helt förhindra att högre tryck uppkommer eftersom vindpåverkan och termiska tryck kan ge upphov till tryckdifferenser i storleksordning med de dimensionerande trycken. Det bedöms därför vara mycket svårt att uppnå dessa resultat vid provning där stora temperaturgradienter och hård vind förekommer. Vind och termik kan ta överhand över de relativt små tryck som krävs för att ge de efterfrågade flödena genom dörrar. Det blir därmed svårt att i dimensioneringen ta hänsyn till alla tänkbara vindoch temperatursituationer. I standarden krävs avluftsöppningar och läckage i fasaden i ett väderstreck räknas bort vid dimensionering. Tryckgradienter kan begränsas genom att ventilera schakt och trapphus med stora mängder utetempererad luft som fördelas jämnt och släpps ut via tryckavlastningar. I höga trapphus (över 30 m) kan ytterligare åtgärder krävas för att begränsa tryckgradienter, även de som som uppstår och ibland förstärks då systemet inte är i drift. I Installationsbrandskydd [6] redovisas nya metoder för att reducera tryckgradienter gentemot utomhus genom att skapa strömningsförluster i trapphuset. Vid utförandet av ett sådant system måste man dock värdera konsekvensen av att trapphuset punkteras, så att strömningen uteblir eller reduceras. I tabell 2 redovisas ungefärligt förväntat tryckfall i trapphuset om hela flödet strömmar där. Beräkningen baseras på Jensens modellförsök [7] för en öppen halvtrappa med bredd 1 m och höjd 3,2 m. Det framgår tydligt att tryckfallen kommer att få stor betydelse, i de klasser som kräver stora flöden. Därför ska lufBygg & teknik 6/11

Tabell 2: Exempel på flöden och tryckfall i trapphus. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Systemklass Flöde genom Läckflöde Tryckfall Krav på tryck trapphusets och flöde i trapphus i trapphus på utgångsdörr till sluss (endast läcknivå med (m³/s) (m³/s) flöde och öppen sluss flöde till sluss ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Klass (A, C) D 5,5 (Ej i klass 2,5 ~ 1 Pa/plan ~ 10 Pa och E A och C) 7,5 5,5 ~ 5 Pa/plan ~ 20 Pa Klass B och F

ten enligt standarden fördelas ut på var tredje våning via kanaler. Vid små flöden och stängd utgångsdörr i markplan, det vill säga klass A och C, skulle kanalsystem i stora trapphus eventuellt kunna undvaras eftersom tryckfallen då kan övervinnas.

Tekniska krav

Europastandarden 12101-6 är en del av serien 12101 ”Brand och räddning – System och komponenter för rök- och brandgaser” som i sin helhet består av följande delar: Del 1: Krav för flam- och rökskärmar Del 2: Krav för brandgasventilatorer – Termisk brandventilation Del 3: Krav för brandgasventilatorer – Mekanisk brandventilation Del 4: Brandgasventilationsystem (publicerad som rapport, ej standard. Innehåller tekniska och organisatoriska krav) Del 5: Brandgasventilation (publicerad som rapport, ej standard. Innehåller funktionskrav, dimensioneringsmetoder och förutsättningar) Del 6: Tryckskillnadssystem – Byggsats Del 7: Rökkanalsektioner Del 8: Spjäll för rökkontroll Del 9: Control panels, (remissversion prEN 12101-9 förväntas godkännas i början av år 2012) Del 10: Strömförsörjning. Detta innebär att standarder i serien även åberopar varandra när det gäller specifika komponenter och utföranden såsom till exempel strömförsörjning, brandventilatorer, kanalsystem, styrsystem och reglerspjäll. Dessa standarder publiceras på engelska där enbart titel översätts till svenska. Ursprunget till standarden är i många fall tidigare brittisk standard vilket innebär att bland annat trycksättning av trapphus delvis är kopplat till det brittiska regelverkets verksamhetsklasser och krav. Standarden ställer relativt höga krav på det tekniska systemet varav de viktigaste sammanställs nedan. Det räcker absolut inte att bara blåsa in luft till exempel i botten på trapphuset och släppa ut den via en tryckavlastning i trapphusets topp. I trapphus över 11 m ska luften tillföras med don placerade minst på var tredje våning för att Bygg & teknik 6/11

motverka flödesförluster i schaktet. I klasserna B och F som kräver stora flöden genom den skyddade dörren bör tilluft tillföras på översta våningsplanet så att inte allt flöde kommer via trappan nerifrån. På samma sätt bör tilluft inte tillföras i anslutning till trappans utgångsdörr. Enligt standarden ska ordinarie strömkälla kompletteras antingen med reservkraft eller med kraft från en annan nätstation och fläktrummet ska avskiljas under två timmar. I kommande BBR [3] anges dock att systemet ska klara 30 min drift vid brand, givet att byggnadens strömtillförsel fungerar. Detta är alltså en lättnad som tillåts i det svenska regelverket utan motivering i konsekvensanalysen [4]. För trapphus som utgör den enda utrymningsvägen ska en reservfläkt instal1, Tryckregleringsspjäll

3 fördelad tilluft

leras och startas per automatik om ordinarie fläkt inte fungerar. Varje plan behöver förses med minst två automatiska avluftsöppningar till det fria eller en öppning till ett schakt. I många tillämpningar kan tryckavlastningen placeras i till exempel en sluss. Vissa klasser kräver dock att tryckavlastningen placeras utanför slussen så att slussen (om sådan finns) kan hållas relativt fri från brandgaser och insats i rök sker först inne i lokalen. Notera dock att brandgaser bara kan hindras så länge luft flödas genom dörren, vilket kan innebära att dörren mot trapphuset måste vara öppen för att skydda även slussen. Vid insats kan dock räddningstjänsten själva ställa upp dörrar så att skydd vid lokalens dörr erhålls. Principerna för systemuppbyggnad och funktion illustreras i figur 2. I lokaler avsedda för barn, eller fysiskt svaga bör golv kring dörrar som utsätts för höga tryck utföras med bra grepp för att underlätta manövrering av dörren och undvika halkning. Kraften som krävs för att manövrera dörren får inte överstiga 100 N, vilket begränsar de tryckskillnader som tillåts uppkomma vid dimensionering och provning. Hisschakt ska trycksättas med separat kanalsystem men kan ha samma fläkt. En inloppspunkt är godtagbart upp till 35 m schakthöjd. Slussar ska också ha separata

2 Sluss/Hisshall

4 verksamhet

5 Avluftsöppning

6 Fläkt(-ar) (tryckstyrs om 1, ovan, saknas) Utgångsväg i trapphus

Figur 2: Principiell uppbyggnad av trycksättningssystem för trapphus och hisschakt (hisschakt syns ej). Då båda dörrarna till lokal står öppna skyddas trapphuset och slussen av det motriktade luftflödet. Om avluftsöppningen i stället placeras i hisshall/sluss skyddas enbart schakten. 23

kanalsystem gentemot trapphus om de trycksätts. Trycksättningsluft kan därmed inte distribueras via vare sig trappschakt eller hisschakt förutom i vertikala kanaler. Eftersom flödet varierar mycket vid olika förhållande måste trycket i trapphuset och eventuellt andra trycksatta utrymmen regleras. Trycket riskerar annars att skjuta i höjden i fall med låga flöden. Standarden tillåter både tryckreglering av fläkt och tryckavlastning med motoriserade eller mekaniska tryckhållningsspjäll, förutsatt att systemet kan reagera snabbt på ändrade förhållanden. Tryckavlastning är att föredra dels eftersom utrymmet genomluftas och vädrar ut eventuella brandgaser, och dels eftersom temperaturgradienter minskar om utrymmet tillförs obehandlad uteluft så att temperaturen i schakt och trapphus närmar sig utetemperatur. Mekaniska självreglerande tryckavlastningsspjäll är sannolikt mest robust, men kan vara svåra att hitta på den svenska marknaden. Självstängande dörrar ska stänga även vid trycksättning. Självstängare på dörrar som slår ut från trycksatt utrymme måste därmed kunna dra igen dörren även när trycksättningssystemet är i drift. Inåt slående dörrar får däremot inte ha för stark dörrstängare så att de blir för svåra att öppna. Systemet ska starta automatiskt vid detektion av brand. I enkla system för bostäder i klass A kan detektion ske i slussen utanför bostaden. I de andra klasserna kräver standarden att brand detekteras vid dörren inne i lokalerna. Vid start av systemet öppnas även avluftsöppningen för det aktuella planet eller lokalen. Övriga avluftsöppningar hålls om möjligt stängda. Efter kontroll ska hela systemet CEmärkas. Ett system som inte helt följer standarden men som eventuellt ändå anses uppfylla kraven i BBR kan eventuellt inte CE-märkas, och får därmed en mer tveksam status.

Vid idrifttagande testas att tryckdifferenserna kan skapas, att rätt flödeshastigheter uppnås över dörrar, att dörröppningskrafter inte överskrids och att systemet startar vid påverkan på detektorer. För trycktestet görs först en kalibrering för att ta hänsyn till naturliga tryckvariationer av termik och vind, vilket innebär att dessa faktorer avsiktligt förbises. Dessa faktorer kan dock fortfarande påverka såväl dörröppningskraft och lufthastighet, varför påverkan sannolikt inte får vara alltför stor för att testet ska bli godkänt. Kontrollprogrammet som föreslås innehåller veckovis aktivering av systemet med kontroll av aktuella avluftningar och fläktar (och kontroll av bränslenivå i eventuella reservkraftaggregat). Varje månad testas även automatiska nödfunktioner såsom fläktredundans och eventuell nödströmsomkopplare genom simulering av avbrott. Varje år eller efter någon förändring i flödesvägarna görs en fullständig kontroll av tryck och flöden likt vid idrifttagande. Detta är betydligt mer än vad som normalt föreslås i Sverige där motsvarande veckokontroll ovan utförs månadsvis eller kvartalsvis och månadskontrollen ovan utförs årsvis eller endast delvis. Någon fullständig kontroll görs knappast över huvud taget. Kraven är så omfattande att det finns en risk för att dessa åsidosätts med bakgrund av de betydligt lättare krav som av tradition tillämpats i Sverige, och som inte är baserad på någon standard. Kraven kan dock tolkas som en förutsättning för att BBR:s krav på tillförlitlighet ska anses vara uppfyllda. Kraven på tillförlitlighet kan även komma att tillämpas på andra typer av brandventilationssystem som saknar hänvisning till standar i BBR. Det torde vara rimligt att samma tillförlitlighet ges till exempel ventilationssystem med ”fläkt i drift”, åtminstone där kravet är att förhindra brandgasspridning.

Krav på kontroll och underhåll

Slutsatser

Kraven på kontroll och underhåll är relativt omfattande. Systemet ska dels testas fullt ut vid idrifttagande och sedan testas med intervaller. För att upprätthålla funktionen krävs även återkommande underhåll. Enligt standarden ska en utförlig beskrivning av systemets utformning, dimensionering och underhållskrav redovisas till den godkännande myndigheten. I Sverige ligger dock stor del av ansvaret hos byggherren och det är oklart om någon myndighet har vare sig viljan eller kompetensen att granska en sådan beskrivning. Kontroll av att kraven uppfylls måste därför ske på annat sätt, till exempel genom tredjepartskontroll. Här finns det dock risk för konflikter om inte kraven är tydliga från början, så att alla parter granskar gentemot samma förutsättningar. 24

Boverket har genom att införa SS EN 12101-6 i råden till nya BBR velat få en jämnare nivå på de trycksättningssystem som utförs. Det finns dock fortfarande stora valmöjligheter i tillämpning av standarden vilket riskerar att ge stor variation i hur systemen utförs. För att få liknande nivå i liknande byggnader krävs att någon part (branschorganisation eller myndighet) tydliggör hur standarden avses tilllämpas. Standardens krav innebär andra systemutformningar än vad som byggs idag. Systemen kommer därmed bli mer kostsamma att genomföra vilket kan påverka valet av trapphuslayout. Bland annat krävs på varje plan två eller flera automatiska frånluftsöppningar eller fasta öppningar (med backspjäll) samt ett kanalsystem som fördelar ut luft i trapphus och

höga hisschakt. Trycket i schakten ska regleras via spjäll till det fria eller tryckstyrd fläkt. Systemet kommer att vara känsligt för vind och till viss del utetemperatur. Effekterna kan dock minskas genom att placera avluftsöppningar i flera väderstreck i fasaden och genom att maximera flödet av utomhusluft i schakten. System utförda enligt standarden kräver omfattande kontroll och underhåll som kan bli kostsamt att upprätthålla genom byggnadens hela livslängd. Vid tillämpning av ett enklare kontrollprogram bör tillförlitligheten verifieras med analytiska metoder. Införlivandet av standardserien SS EN 12101 i det svenska regelverket kommer att höja nivån på trycksättningssystem. Kanske kommer dess tillämpning även smitta av sig på andra brandtekniska lösningar såsom brandventilation, skydd av ventilationssystem och skydd av hissschakt och därmed ge en jämnare och högre nivå även där. ■

Litteraturförteckning

[1] SS EN 12101-6, Brand och räddning – System och komponenter för rökoch brandgaser, Del 6: Tryckskillnadssystem – Byggsats, SIS, 2006. [2] Boverkets byggregler, BBR, BBR 18, BFS 2011:6, Boverket 2011. [3] Boverkets byggregler, BBR, BBR XX, BFS 2011:XX, Boverket (utgåva EU-anmälan). [4] Konsekvensutredning av nya brandskyddsregler, Boverket 2010-06-09 (remissutgåva). [5] Boverkets allmänna råd 2011:xx om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd. Boverket. 2011(utgåva EU-anmälan). [6] Installationsbrandskydd, Ventilation – Rör – El, Bo Backvik m fl. Brandskyddslaget, 2008. [7] Tryckfall i trapphus – Modellförsök, Lars Jensen, Avdelningen för installationsteknik, Institutionen för bygg- och miljöteknologi, Lunds tekniska högskola, Lunds universitet, 2005, Rapport TVIT05/7001.

Bygg & teknik 6/11

Initiativtagare till nationella anpassningen av EN 12101-2 Ventisol driver tillsammans med SIS tekniska kommittÊ TK 360 - Brand och Räddning - ett arbete fÜr att fastställa en nationell anpassning av EN 12101-2 (fÜr termisk brandgasventilation). Arbetsgruppen under den tekniska kommittÊn bestür i dagsläget av representanter frün bl a Boverket, $UEHWVPLOM|YHUNHW6306%6YHQVNDEUDQGVN\GGVI|UHQLQJHQPÀ

Ventisol tillverkar rÜkluckor fÜr nyproduktion och renovering, takljus i form av kupoler i en mängd olika storlekar samt lanterniner där bara fantasin sätter gränserna, med eller utan automatik. UtÜver tillverkning tillhandahüller vi montage, service och underhüll. Kontakta oss gärna om ni vill veta mer Ventisol Brandventilatorer AB | Skärsnäsvägen 8, 182 63 Djursholm + 46 8 458 94 20 | ventisol.se | info@ventisol.se

Det finns egentligen bara ett sätt att vara

pyramid.se

Alltid en god vän

Vi pü Ruukki vill vara en god vän. Den typen av vän som alltid är kul att prata med, alltid har nügot intressant att berätta, kommer med lÜsningar pü dina problem – och framfÜrallt: En god vän som hüller sina lÜften och ser till att din produktion lÜper smidigt, även dü det inte blir som det var tänkt. Med vür kunskap och vürt stül finns vi Üverallt inom infrastruktur och i produkter som används dagligen av oss alla. Genom en kontakt erbjuder vi dig ett komplett sortiment av nügra av världens bästa stülkvalitÊer.

Vad behÜver du? Kontakta oss pü Ruukki! Tel: 010-78 78 000. Läs mer om oss pü www.ruukki.se

Bygg & teknik 6/11

25

Ventilationsbrandskydd – strävar vi framåt eller bakåt? Den moderna byggnaden är ett komplext system som ska uppfylla såväl samhällets som individens krav. Omfattande infrastruktur för mediaförsörjning paras med krav på tillträdesskydd, energiförbrukning, miljöpåverkan, brandskydd med mera. I många fall är de behov som en byggnad förväntas kunna tillgodose svåra att kombinera och kompromisser är ofta en nödvändighet för att kunna möta de krav som samhället och individen ställer. Vad gäller brandskydd kräver samhället att en byggnad utförs så att de människor som vistas i den kan utrymma vid brand, att en brand inte sprids vidare till andra byggnader eller andra verksamheter inom byggnaden och att räddningstjänsten ges goda möjligheter att bekämpa en utbruten brand. En av grundförutsättningarna för att möta dessa krav är brandcellsindelning, det vill säga att byggnaden sektioneras så att en brand inte kan spridas okontrollerat inom byggnaden. En brandingenjör ställs dagligen inför problemet att kombinera denna grundförutsättning med den omfattande infrastruktur för mediaförsörjning som är nödvändig i en modern byggnad.

bindelser mellan olika delar av byggnaden. Att detta i praktiken innebär att den sektionering som av brandskyddstekniska skäl är nödvändig motverkas, och att detta måste beaktas vid utformning av ventilationssystemet är i sig inget nytt. Däremot ökar kunskapen om hur detta ska lösas på bästa sätt i takt med att kunskapen om de mekanismer som styr brandförloppet, och därmed människans förmåga att förutsäga detsamma, ökar.

Samhällets krav

De krav som samhället genom gällande bygglagstiftning ställer på ett ventilationssystem när det gäller att förhindra eller begränsa spridning av brand och brandgaser mellan brandceller har sedan Boverkets byggreglers (BBR) ikraftträdande varit i princip oförändrade. Kravnivån varierar mellan en nivå där brandgasspridning ska förhindras och en nivå där brandgasspridning ska avsevärt försvåras och är beroende av vilken verksamhet som bedrivs. Flera av de metoder som genom åren har använts för att uppnå dessa kravnivåer har med dagens kunskapsnivå visats ha ett mycket begränsat tillämpningsområde eller inte vara tillämpbara alls. Ett exempel på en metod som har använts tidigare är att tilluftsdonen placeras i eller strax över golvnivå i brandcellerna. Funktionsprincipen vid tillämpning av

denna metod är att brandgaslagret inte förväntas nå ner till tilluftsdonen och spridning av brandgaser till icke brandutsatt brandcell förhindras eller begränsas därmed. Det finns idag ett flertal metoder för att förhindra eller försvåra spridning av brandgaser mellan brandceller inom en byggnad. Ett exempel på en metod som är vanligt förekommande är att fläktarna är i fortsatt drift vid brand. Valet av vilken brandteknisk lösning beror på vilken typ av ventilationssystem som är aktuell och systemets komplexitet, från enkla frånluftssystem till till- och frånluftssystem med värmeåtervinning. Generellt är det enkla frånluftssystemet den systemtyp som lämpar sig bäst för fortsatt drift vid brand. Det är även möjligt, och även fördelaktigt, att utforma ett till- och frånluftssystem så att tilluftssystemet vid detekterad brand konverteras till frånluft. Andra alternativ till konvertering av ett FTX-system vid brand är att förse tilluftssystemet med backspjäll eller backströmningsskydd, som har utvecklats under de senaste tio åren just för detta ändamål, eller brandgasspjäll. Att ventilationsbrandskyddet är en mycket viktig del av en byggnads totala brandskydd har varit känt under en lång tid och det har under många år bedrivits forskning kring möjligheten att låta venti-

Artikelförfattare är Henrik Georgsson, Pierre Palmberg och Martin Borgström, Sweco Brand- och Riskteknik, Malmö. 26

Försöksuppställning vid provning av brandtekniskt klassade glaspartier.

FOTO: PILKINGTON FLOATGLAS AB

Ventilationssystemet är ett exempel på infrastruktur som rent fysiskt skapar för-

Bygg & teknik 6/11

lationssystemet vara i fortsatt drift vid brand av bland annat professor Lars Jensen vid Lunds tekniska högskola. Drivkraften i denna forskning har varit att identifiera de parametrar som styr brandförloppet avseende tryckförhållanden och temperatur i brandrummet och därigenom kunna förutsäga vilka driftsförhållanden ventilationssystemet ska dimensioneras för.

Golvplacerade tilluftsdon

På senare tid har det förekommit några byggprojekt där den tidigare använda metoden med golvplacerade tilluftsdon återigen har använts som metod för skydd mot brandgasspridning för verksamheter som hotell, kontor och bostadslägenheter, det vill säga objekt med många brandceller med ungefär samma storlek/volym. Strategin vid denna typ av lösning är att genom en låg placering av tilluftsdon förhindra alternativt avsevärt försvåra brandgasspridning mellan brandceller och därigenom uppfylla funktionskrav enligt BBR avseende skydd mot brandgasspridning mellan brandceller via ventilationssystemet. Det brandtryck som byggs upp i rummet är homogent i hela brandrummet medan brandgaserna ligger uppe vid tak på grund av temperaturskillnaden. Denna lösning bygger alltså på att brandgaserna inte förväntas nå ner till golvnivå och att den gas som eventuellt kan spridas till annan brandcell, på grund av tryckuppbyggnaden i brandrummet, är ”normal” rumsluft. En viktig faktor att beakta vid analytisk dimensionering avseende ventilationssystemets funktion vid brand är tiden till dess att brandrummet tryckavlastas genom att fönster kollapsar. Det finns idag några tumregler för under vilka förutsättningar fönster kollapsar och dessa anges i termer av temperaturskillnader i glaset alternativt den brandgastemperatur som förväntas ge upphov till dessa temperaturskillnader. Gemensamt för de tumregler för fönsterkollaps som anges idag är att de är generella för enkelglas i allmänhet och inte tar hänsyn till olika typer av fönsterkonstruktioner till exempel treglasfönster och laminerade och/eller härdade glas.

Fönster under genomförande av brandprovning. FOTO: PILKINGTON FLOATGLAS AB

brandgaslagret nått en temperatur om 250 till 350 °C. Den inledande bedömningen var att moderna treglasfönster är betydligt mer temperaturtåliga än till exempel tvåglasfönster. Denna bedömning har sedan projektet inleddes bekräftats av både fönstertillverkare och SP Brandteknik. Baserat på den kunskap om brandförloppet och vilka faktorer som påverkar spridning av brandgaser via ventilationssystem är en uppenbar slutsats av detta att tiden till dess att brandrummet tryckavlastas, genom att fönster kollapsar, sannolikt har underskattats i många fall vid analytisk dimensionering. I det fortsatta arbetet med detta projekt är förhoppningen att mer kunskap om hur moderna treglasfönster beter sig vid brand ska kunna skapas genom fullskaleförsök och därigenom ska hänsyn till tryckavlastning kunna tas på ett relevant och vetenskapligt förankrat sätt. Bakgrunden till att det forskningsprojekt som rör möjligheten att använda lågt placerade tilluftsdon som metod för skydd mot brandgasspridning initierades var just att metoden nyligen påträffades i några byggprojekt. De kostnadsmässiga fördelarna med denna metod medförde att den bedömdes som intressant att utreda vidare. I kommande genomgripande omarbetning av BBR, som träder i kraft i oktober, har de två skyddsnivåerna för-

hindra respektive avsevärt försvåra brandgasspridning ersatts med två nya, kvantifierbara skyddsnivåer. För skyddsnivå 1, som är den högre kravnivån, får den mängd brandgaser som kan spridas till annan brandcell inte överstiga en procent av den mottagande brandcellens volym. För skyddsnivå 2 är detta gränsvärde fem procent. För båda dessa skyddsnivåer medges alltså en viss spridning av brandgaser. Detta skiljer sig inte från dagens kravnivåer på så sätt att exempelvis ett brandgasspjäll tillåts läcka med 12 m³/h, i enlighet med SS-EN 1366-2, vid en tryckskillnad om 300 Pa, i enlighet med SS-EN15650-2010. Däremot innebär de nya reglerna att kravnivåerna har kvantifierats och att de i praktisk tilllämpning kan användas oavsett vilken metod för skydd mot brandgasspridning som tillämpas. En av de kritiska faktorerna är tiden till dess att tryckavlastning av brandrummet sker. Detta dels för att denna tid påverkar hur stor del av brandrummet som fylls med brandgaser och dels för att den påverkar blandningstemperaturen över fläktarna vid tillämpande av en brandteknisk lösning med fläkt i drift. Vid analytisk dimensionering avseende ventilationssystemets funktion vid brand är det alltså mycket viktigt att beakta vilka möjligheter till tryckavlastning, genom att fönster kollapsar, som är aktuella i de studerade brandcellerna. Det faktum att de skyddsnivåer som anges i kommande BBR är kvantifierbara öppnar för möjligheten att tillämpa skyddsmetoder som faktiskt innebär att brandgaser sprids mellan olika brandceller. Det finns naturligtvis många andra kritiska faktorer som måste beaktas vid analytisk dimensionering av ventilationsbrandskyddet. Vi har dock identifierat denna faktor som den vi måste arbeta vidare med för att kunna öka vår kunskap och fortsätta att utveckla bra och kostnadseffektiva lösningar för skydd mot brandgasspridning mellan brandceller. Detta måste ske med fokus på kostnadsef-

Brandgaslagerhöjd

Två forskningsprojekt

Sweco Brand- och Riskteknik inledde under 2010 två forskningsprojekt avseende kollapskriterier för treglasfönster respektive möjligheten att använda lågt placerade tilluftsdon som metod för skydd mot brandgasspridning. Skälet till att forskningsprojektet som rör kollapskriterier inleddes var vetskapen om att de generella tumregler som används idag inte är tillämpbara för moderna treglasfönster. Exempel på tumregler som används idag är att fönster kollapsar då temperaturgradienten, det vill säga temperatuskillnaden, i glaset är cirka 80 till 100 °C eller då Bygg & teknik 6/11

Figur 1. 27

Tryck

Figur 2.

ger. Beräkningarna visar att brandgaslagret i vissa fall når golvnivå mycket tidigt i brandförloppet, se figur 1 på sidan 27. Efter det att brandgaslagret har nått golvnivå fortsätter tryck- och temperaturstegringen i brandrummet, se figurerna 2 och 3. Av figur 3 framgår att temperaturen sjunker i samband med att brandgaslagret når golvnivå men att den återigen börjar stiga efter någon minut. I det fall fönstren i brandrummet står emot den inledande temperaturstegringen utan att kollapsa är det alltså, baserat på de inledande beräkningarna, sannolikt att den tryckstegringen ger upphov till spridning av stora mängder brandgaser med hög temperatur via tilluftssystem senare under brandförloppet.

Förutsättningar saknas

Temperatur övre zon

Figur 3. fektivitet under såväl projekterings- och byggskedet som under förvaltningsskedet.

Stort antal beräkningar

Sweco Brand- och Riskteknik har utfört ett stort antal beräkningar som en startpunkt i arbetet med att utvärdera skyddsmetoden med lågt placerade tilluftsdon.

28

Dessa beräkningar har utförts med en relativt enkel så kallad tvåzonsmodell och har syftat till att utgöra beslutsunderlag för fortsatt utredning med mer avancerade beräkningsmodeller. Resultaten av de beräkningar som utförts visar att skyddsmetoden med lågt placerade tilluftsdon, i kombination med fläkt i drift, innebär att risk för omfattande brandgasspridning förelig-

Det har alltså inte kunnat påvisas att det finns förutsättningar för att aktuell skyddsmetod kan fungera som metod för skydd mot brandgasspridning mellan brandceller. I vilken omfattning denna slutsats är riktig under beaktande av de kvantifierbara skyddsnivåer som anges i kommande BBR är direkt beroende av vad forskningsprojektet som rör kollapskriterier för treglasfönster kommer att resultera i och av att vidare utredning med hjälp av avancerade beräkningsmodeller vidtar avseende aktuell skyddsmetod. En viktig skillnad mellan lågt placerade tilluftsdon jämfört med exempelvis konvertering av tilluft till frånluft vid brand är att vi måste förlita oss på att tryckavlastning, genom att fönster kollapsar, sker inom en viss tid medan konverteringsmetoden innebär att systemet dimensioneras baserat på att brandrummet inte tryckavlastas alls. Den information som är tillgänglig idag är alltså inte tillräcklig för att lågt placerade tilluftsdon i kombination med fläkt i drift ska kunna användas som metod för skydd mot brandgasspridning. Den förstudie som vi har genomfört visar snarare att denna metod inte bör användas. ■

Bygg & teknik 6/11

BRAND, RISK & SÄKERHET VÄXER PÅ EN INTERNATIONELL MARKNAD Vår kompetens inom brand, risk management och säkerhet skapar effektiva och säkra anläggningar inom bl a infrastruktur, industri och sjukhus. I hård konkurrens vann vi nyligen designtävlingen för en fast förbindelse över Femern Belt. Vi söker dig som vill jobba i en dynamisk och expansiv miljö. Läs mer på www.ramboll.se

När det gäller

Box 19171,152 28 Södertälje | Tel. 08-550 154 00 Fax 08-550 334 10 | www.brandteknikab.se Certifierade ISO 9001 och ISO 14001

30

Bygg & teknik 6/11

Vilka brandskador är egentliga acceptabla? Kan det verkligen vara rimligt att en begränsad brand ska kunna utveckla sig till en fullständigt utvecklad brand med en totalskada som följd, utan att det finns ett brandskydd som begränsar denna utveckling? Vi ser detta vid upprepade tillfällen vid bland annat bränder i radhus, bränder i skolor och förskolor och även i industrier. Följer man utvecklingen inom bränderna i Sverige ser vi tecken på bland annat omfattande och oerhört kraftiga bränder i isoleringsmaterial av cellplast. Inte minst ser vi också brandens omfattande påverkan på olika företags verksamheter, där upprätthållandet av en affärsmässigt stabil verksamhet kan bli mycket problematisk efter en brand. Vi ställer oss frågan om detta verkligen är något som man som byggherre eller verksamhetsutövare har uppmärksammat innan det inträffar inom den egna verksamheten eller i den egna byggnaden? Det håller i Sverige på att formuleras en nollvision för allvarliga personskador i samband med bränder. Ingen ska behöva skadas svårt eller omkomma på grund av brand. Däremot när det gäller andra värden såsom ekonomiska förluster, förstörda byggnader, omfattande påverkan på viktiga verksamheter, kulturvärden, miljöpåverkan så den gemensamma ambi-

Artikelförfattare är Cecilia Uneram, brandingenjör, och Anders Bergqvist, v d, Brandskyddsföreningen Sverige, Stockholm. Bygg & teknik 6/11

Hovsjöskolan i Södertälje brinner.

tionsnivån mycket otydlig. Brandskyddsföreningen anser att en acceptabel utveckling för brandskadorna inom dessa områden är att trenden ska vara tydligt minskande. Vi ska vara bättre på brandskydd i morgon än vi är idag. Skadorna orsakade av bränder har de senaste åren ökat i omfattning. Försäkringsbolagens brandskador har kostnadsmässigt ökat tre till fyra gånger prisutvecklingen sedan 2006. Det totala antalet bränder som den kommunala räddningstjänsten genomfört räddningsinsatser vid, har under samma period varit ungefärligt konstant. En tänkbar slutsats av detta är att frekvenser av bränder inte förändrats medan omfattningen av de inträffade bränderna har blivit större. Den bakomliggande orsaken till detta är idag inte utredd.

Minskar brandskyddet?

Kan det vara så att det verkliga brandskyddet har minskat? Inte för att dimensionering har minskat på pappret, utan i

FOTO: CLAES-GÖRAN ÖHMAN

Vem är egentligen intresserad av att byggnaderna i Sverige inte ska brinna ned?

praktiken. Det som tidigare var dimensionerat som R0 och R15 utfördes många gånger som R30. Nya konstruktionslösningar och materialval etablerar sig på byggmarknaden, vilket skapar möjligheter till mer funktionsanpassade lösningar. De tidigare marginalerna som många gånger fanns blir successivt bortrationaliserade. Vår bedömning är att strävan efter minskade byggkostnader och snabba byggtider har fått gå före ett bra brandskydd. Så fort en säkerhetsförhöjande åtgärd sätts in så görs någon form av tekniskt byte så att brandskyddet blir på sammantaget hamnar på en säkerhetsmässigt oförändrad nivå. Vi anser att detta är helt orimligt. Det leder inte till att vi får ett brandsäkrare samhälle. Samhället kommer generellt att bli säkrare och säkrare, medan inom brandområdet kommer säkerheten att stå kvar på samma nivå. Det finns några olycks- och skadeområden i Sverige som har uppvisat en stark positiv neråtgående trend under lång tid.

Brandskyddsföreningen är en ideell medlemsorganisation som arbetar för ett brandsäkrare Sverige. Genom information, utbildning och rådgivning hjälper vi människor, företag och organisationer att ta eget ansvar för sitt brandskydd. Brandskyddsföreningen har stöd av försäkringsbolagen och samverkar med näringslivet och ett stort antal medlemsföretag. Våra 22 regionala föreningar är lokala mötesplatser för alla parter i brandskyddssamhället. Ungefär 2 000 organisationer, inklusive samtliga kommunala räddningstjänster, är medlemmar i Brandskyddsföreningen. Vi samverkar med myndigheter och organisationer på alla nivåer i samhället. Vi medverkar i standardisering, normarbete och är remissorgan inom brand och räddning. Internationellt samarbetar vi med våra systerorganisationer i andra länder.

31

Det är vägtrafiken, arbetsplatsolyckorna och elolyckor. I dessa områden har arbetssättet varit kopplat till samverkan mellan många inblandade och aktiva parter, en branschrepresentation. Arbetet har varit framgångsrikt och många gånger världsunikt. Bakgrunden till den positiva utvecklingen är ett strukturerat och målmedvetet förebyggande arbete med starkt politiskt och branschmässigt stöd. I dessa områden har det varit helt acceptabelt att förebyggande åtgärder får kosta pengar, ibland mycket stora belopp. Inom dessa områden är det vidare helt acceptabelt med retroaktiva åtgärder. Annars skulle de inte fått önskad effekt inom överskådlig tid. Där finns en förståelse för sambandet mellan förhållandevis kostsamma åtgärder och större ekonomiska besparingar för samhället i stort och minskat mänskligt lidande. En förståelse som oftast saknas när det gäller förebyggande åtgärder inom brandområdet.

Bristande vetskap om krav på brandskydd

Brandskyddsföreningen Sverige bedömer att få företagsledare, byggherrar och verksamhetsutövare har vetskapen att samhällets krav på brandskydd, som ges uttryck för i Boverkets byggregler (BBR) och i de kommunala räddningstjänsternas tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor, till största endast innefattar personskydd och då i främst offentliga och publika lokaler. Det offentliga samhällets förväntningar och krav på brandskyddet i samband med byggproduktionen innefattar, i princip,

bara skydd för personer. Förväntningarna och kraven för brandskyddet i byggnaden i sig själv och all verksamhet i byggnaden måste någon annan sätta upp. Vill man som enskild fastighetsägare eller verksamhetsutövare ha ett brandskydd som också innebär att byggnaden och verksamheten ska finns kvar efter att en mindre brand startat, måste man själv formulera och driva igenom dessa förväntningar och krav i byggprocessen och i sitt systematiska säkerhetsarbete. Detta gäller både i offentlig verksamhet och i det privata näringslivet. Detta konstaterades till och med i Boverkets rättsutredning, Värdeskydd, daterad 2007-05-09. I denna så skrivs att ”såsom byggreglerna är utformade idag finns inga hinder för fastighetsägaren att låta byggnaden brinna ner, vilket i vissa fall både kan få miljökonsekvenser och ekonomiska konsekvenser för samhället”. Branden är sedan årtusenden ett fenomen som människor och samhällen varit tvungna att ta stor hänsyn till. Denna hänsyn har utvecklats till många former av brandskydd som exempelvis eldstäder med skorstenar, kraftiga fastighetsavskiljande brandmurar och begränsningar för att använda brännbart byggmaterial. Detta har successivt begränsat brändernas konsekvenser från stora stadsbränder som var vanliga före 1900-talet och begränsats skadeutvecklingens omfattning vid utvecklade bränder. Brandskyddet har genom historien utvecklats genom att erfarenheter från inträffade bränder har upprätthållits över tid genom detaljerade regelverk. Detta resulte-

rade ett relativt komplicerat system av många detaljregler som skapade ett stelt och svårhanterligt system som försvårade utveckling. Under mitten av 1990-talet infördes möjligheter till mer funktionsbaserad design av brandskyddet. Detta gjordes för att förenkla regelverket och minska antalet detaljregler och därmed skapa en större flexibilitet och öka valmöjligheterna. Samtidigt skulle detta öka tydligheten i ansvarsfördelning och därmed basera designen på vetenskapliga grunder och ge en ökad harmonisering inom EU. Det skulle också öka möjligheterna för kommunerna att påverka byggandets utformning utifrån lokala förutsättningar och reducera kostnaderna för byggandet. I mångt och mycket har denna utveckling varit mycket god och medfört positiva effekter. Tyvärr har man dock genomfört denna förändring utan att samtidigt införa en systematisk uppföljning av resultatet av förändringen eller av erfarenheter från inträffade bränder. En förändring mot en mer funktionsbaserad design av brandskyddet har successivt under 1990- och 2000-talen skett i olika länder runt om i världen.

Bränder med allvarliga konsekvenser kommer att öka

Dessa förändringar i regelverket bedömde Johan Lundin i sin doktorsavhandling (Safety in Case of Fire – The Effect of Changing Regulations) skulle komma att innebära att bränder med allvarliga konsekvenser skulle på sikt komma att öka. Utöver detta så konstaterade Lundin att det fanns behov av ett omfattande arbete med att förbättra tolkningen av säkerhetsnivåerna i regelverket och att tillsammans med att minska projektörernas egen frihet kring verifikationen av designen. Dessa åtgärder skulle behövas för att öka samhällets möjligheter till kontroll av brandsäkerheten. Vi frågar oss nu om det är resultatet av en avreglerad samhällskontroll av brandskyddet runt om i samhället som börjar visa sig i ökade brandskadekostnader.

Funktionbaserat regelverk i förändring

FOTO: FREDRIC JONSSON

Brand på byggarbetsplats Brunstorp, Huskvarna, Jönköpings kommun, 2011-06-13. Ur undersökningsprotokollet: ”Branden har spridigt sig mycket snabbt i den vertikala cellplasten som var helt oskyddad under montagearbetet. I princip brinner allt brännbart på en tio meter bred fasaddel bort inom tio minuter och orsakar en enorm rökutveckling som drev in över Huskvarnaberget. Övriga byggnadsarbetare fick hastigt lämna byggnaden pga röken. Det saknades till stora delar annat brännbart material i bygganden varför någon brandspridning inte skedde. Svetsarens insats med vattenslang förhindrade spridning till fler fasaddelar”.

32

Nya Zeeland införde 1991 ett funktionsbaserat regelverk inom brandskyddsområdet och arbetar nu med att förändra detta. Man bedömer att friheten för projektören har varit för stor och att man behöver öka styrningen från samhället. Charles Fleischmann ställde sig, på IAFSS-konferensen på University of Maryland, USA i juni 2011, frågan om inte detaljreglering är framtiden för den funktionsbaserade projekteringen av brandskydd. Han konstaterar att det i dagens system är alldeles för osäkert för myndigheterna vilken brandtekniskt utformning som medför en acceptabel säkerhetsnivå. Myndigheternas personal har svårt att ifrågasätta den valda lösningen på brandskyddet. Det är också stora svårigheter i tolkningar kring kravnivåer och svårt för allmänheten att Bygg & teknik 6/11

veta hur bra brandskyddet egentligen blivit. Utveckling i Nya Zeeland kommer troligen att bli att det fastställs detaljregler för ingångsvärden till den analytiska bedömningen som görs i samband med den funktionsbaserade projekteringen. Strävan i byggandet är att välja lösningar som innebär att byggkostnaderna minimeras. Försäkringspremierna är, bland annat, kopplade till utformningen av byggnaden, vilket kan resultera i att ett en sämre brandteknisk utformning kan resultera i avsevärt ökade försäkringskostnader. Detta får till följd att lösningar väljs som många gånger innebär att brandskyddet minimeras, men kan samtidigt innebära att försäkringspremierna ökar dramatiskt. Detta innebär att driftskostnaderna kan bli betydligt mer kostsamma än vad de skulle varit med en mer brandsäker lösning.

Systematisk uppföljning saknas

En brist i utformningen av dagens regelverk är att det saknas en systematisk uppföljning och korrigering av byggandet baserat på erfarenheter från verkliga och inträffade bränder. Underlaget till brandskyddsbestämmelserna i BBR är mestadels teoretiskt beräknade, baserade på ingenjörsmässiga bedömningar och på provningar utförda i laboratoriemiljö. Det återfinns ytterst sällan underlag baserat på återkopplingar från verkliga bränder. Gav den valda utformningen av brandskyddet verkligen den säkerhetsmässiga funktion som avsågs vid projekteringen? Det finns framöver ett stort behov av att kontinuerligt ta del av lärdomar från inträffade bränder för att kunna verifiera de vedertagna kraven, alternativt vara underlag för korrigeringar i kravnivån. En vanlig brandutredning efter en inträffad brand undersöker vanligtvis endast vad som orsakat att branden startat, inte varför branden fick den aktuella omfattningen. Efter en brand ägnas mycket lite uppmärksamhet åt hur de tekniska brandskyddsåtgärderna fungerade eller inte fungerade. Vi bedömer att detta troligen beror på att ingen efterfrågat erfarenheterna kring funktionen av det byggnadstekniska brandskyddet vid inträf-

Bygg & teknik 6/11

fade bränder. Tyvärr verkar det som det saknas mycket kunskap om hur effektiva brandskyddsbestämmelserna verkligen är vid inträffade bränder. Frågeställningar som när en farlig situation uppstod och varför en planerad utrymning omöjliggjordes, om räddningstjänsten lyckades med att utrymma med maskinstege, om brandcellsgränserna fungerat och varit effektiva eller om ytbeklädnaden bidragit till brandförloppet besvaras sällan eller aldrig.

Behov av fördjupade utredningar

Statens haverikommission utreder endast undantagsvis brandolyckor och då endast de med riktigt stora och omfattande konsekvenser. För att driva utvecklingen mot ett brandsäkrare Sverige finns det ett stort behov av flera fördjupade utredningar som hanterar hur objektet fungerade som byggnadsverk och hur de skadeförebyggande och skadebegränsande åtgärderna faktiskt fungerade. Vi är också i behov av en systematisk och kontinuerligt utskott eller kommission som övergripande kan följa upp brändernas utveckling i Sverige. Brandskyddsföreningen föreslår att det bildas av en särskild partsammansatt Brandkommission. Denna kommission ska ha uppgiften att följa utvecklingen vid verkliga händelser inom brandskyddsområdet och använda detta som grund för utveckling av brandsäkerhetsområdet. Kommissionen borde ha representanter för olika intressegrupper såsom branschorganisationer, myndigheter och forsknings- och laboratorieanläggningar. Denna kommission bör inte vara underordnad en myndighet utan ha möjlighet att arbeta mera fristående. En modell kunde vara att organisera kommissionen ungefär som Styrelsen för svensk brandforskning – Brandforsk (www.brandforsk.nu) som är ett samarbetsorgan över hela samhället. En konstruktion som innebär att berörda aktörer kan få insikt och påverkansmöjligheter på ett sådant arbete, bedömer vi kunna vara mycket fruktsamt utifrån ett säkerhetsmässigt perspektiv. Trafikverket har, blanda annat i sitt OLA-arbete (Objektiva fakta, Lösningar och Avsikter), många och mycket goda er-

farenheter av tvärsektoriellt arbete tillsammans med de inblandade aktörerna. Dessa erfarenheter kan och bör tas tillvara.

Mycket noggrann uppföljning av funktionskraven

För att öka effekten inom brandskyddsområdet krävs mycket noggrann uppföljning av hur funktionskraven uppfylls vid inträffade bränder. För att detta ska bli en verklighet så måste inträffade bränder utvärderas, både i byggnader som är byggda utifrån förenklad dimensionering och de som är dimensionerade med analytisk beräkning. Underlag från detta skulle kunna användas för att systematiskt utvärdera hur brandskyddet fungerat. Idag är det möjligt att med tekniska byten och analytiska bedömningar utforma allt större brandceller, längre gångavstånd för utrymning vid brand, mindre avstånd mellan byggnader med mera. I förhållande till att den kommunala räddningstjänsten har allt mindre insatsstyrkor och att många byggnader får förändrad verksamhet, med risk för större brandbelastningar, vore det intressant att se hur detta inverkar på de verkliga skadeutfallen. Vi lever i en föränderlig värld och de grunder vi har antagit vid dimensioneringsskedet förändras över tid. Det är först vid uppföljning av bränder som vi får veta om det blev som det var tänkt. Vi ifrågasätter att den säkerhetsmässiga nivån inom brandsäkerheten är acceptabel och väl fungerande! Vi saknar ett systemtänkande och helhetsbedömningar av brandsäkerheten. Försäkringsbolagens skadeutvecklingsstatisk från de senaste åren ger indikationer för oproportionerligt ökade skadekostnader. Att till punkt och pricka följa byggreglerna vid en brandskyddsprojektering borde inte kunna innebära en brandteknisk utformning där en mindre brand kan led till en totalskada. Brandskydd är till stor del fråga om förlåtande system. En liten brand ska inte leda till en storskada. Tyvärr har utvecklingen idag satt oss i en situation där det inte längre är så. Låt oss tillsammans ändra på detta! ■

33

Brandforsk lät SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut genomföra en förstudie 2007, i vilken det identifierades att problemet med anlagd brand behöver angripas brett, det vill säga både baserat på tekniska lösningar samt genom påverkan av anläggarna. Förstudien ledde fram till ett stort multidisciplinärt forskningsprojekt som initierades av Brandforsk under 2008. Flera delprojekt har finansierats inom ramen för det större projektet där bland annat mänskligt beteende (inklusive människors attityder till och kunskaper om brand generellt och anlagd brand i synnerhet) och tekniska system ingått. Forskning om förebyggandet och begränsning av bränder i byggnader har en Artikelförfattare är Nils Johansson och Patrick van Hees, Lunds tekniska högskola, Lund, samt Margaret Simonson-McNamee, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

34

En skola som totalförstördes under 2009.

lång tradition. Dock är brandskyddet i regel inriktat enbart på att skydda liv och inte egendom dessutom har man hitintills inte tagit hänsyn till anlagda bränder. Anlagda bränder skiljer sig från andra bränder såtillvida att de kan uppstå där man normalt inte förväntar sig att en brand ska uppstå, till exempel invid fasaden, eller genom att initialbranden är kraftigare än normalt till exempel då brännbara vätskor används.

För att veta var tekniska lösningar gör bäst nytta behövs information om typiska anlagda bränderna till exempel vilka som ger störst konsekvenser, om det finns några gemensamma nämnare för de dyraste bränderna och så vidare. För att få fram denna information startades inom ramen för det stora forskningsprojektet delprojekten: ”Brandstatistik – Vad vet vi om anlagd brand” och ”Fallstudier, vilka tekniska lösningar spelar roll vid anlagd

Ytterligare en skola som totalförstördes under 2009.

FOTO: MSB:S DATABAS RIB

Anlagda bränder i byggnader är ett problem för samhället som är förknippat med stora kostnader. Problemet med anlagd brand är speciellt stort för skolbyggnader (skolor och förskolor) där runt hälften av alla bränder är anlagda. Antalet anlagda bränder i skolbyggnader har de senaste åren varit mellan 300 och 400 per år, vilket enbart är några procent av det totala antalet bränder i byggnader i landet. Kostnaderna för dessa bränder är dock ofta höga. Till exempel har Göteborgs stad under 2000-talet haft direkta kostnader på mellan två och tjugo miljoner kronor årligen för anlagda skolbränder. Enligt statistik från Svenska brandskyddsföreningen totalförstördes sex skolor (se faktaruta) helt i bränder under 2009 och kostnaden för enbart dessa bränder var nära en halv miljard kronor, vilket var mer än tolv procent av den årliga kostnaden för alla bränder i landet.

FOTO: POLISEN GOTLAND

Tekniska lösningar för att förhindra och begränsa anlagda bränder

Bygg & teknik 6/11

Bild 3: De mest kostsamma bränderna startar på utsidan av byggnaden och sprider sig upp till vinden där de sprids snabbt och kan orsaka en total skada.

brand” som båda avslutades under 2009. Båda projekten uppmärksammade bland annat att de dyraste bränderna nästan uteslutande inträffar på kvällar och nätter, detta gäller både för bränder som startar inomhus och utomhus. En del av bränderna inomhus har orsakats av att man har kastat in brinnande föremål såsom en molotovcocktail eller fyrverkeriraketer. Av bränderna utomhus är det företrädesvis byggnader med ett mindre antal våningar från 1960-talet och framåt där skadorna blir störst. De svåraste bränderna anläggs vid fasaden och sprids upp till vinden genom takfoten, se bild ovan. Som en följd av dessa studier har forskningen kring tekniska system mot anlagd brand fortsatt. Det nuvarande projektets övergripande mål och syfte är att utveckla och utvärdera tekniska system och byggnadstekniska lösningar för att förhindra och minska konsekvenserna av anlagd brand i främst skolbyggnader. Dessutom kvantifieras olika tekniska systems och byggnadstekniska lösningars bidrag till att minska uppkomsten samt skadorna från anlagda bränder. Projektet består av ett antal arbetspaket i vilka följande delar ingår: ● Analys och utveckling av dimensionerande bränder ● Identifiering och utvärdering av tekniska lösningar ● Kostnad/nyttaanalys av tekniska lösningar.

Dimensionerande bränder

Med dimensionerande brand avses här en brand som kan användas för att studera egenskaperna för olika tekniska lösningar, vilket innebär att information om

Faktaruta

brandens storlek, utveckling och placering är centrala. En dimensionerande branden används ofta för analytiskt dimensionering av brandskydd i byggnader, det vill säga då beräkningar eller kvalitativa resonemang används för att verifiera en särskild brandskyddslösning. En dimensionerande brand kan bestämmas genom en kombination av småskalig

Tabell 1: Sammanfattning av dimensionerande bränder. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– No Beskrivning Max effekt (kW) Exempel på material ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 Utvändig brand 100 – 500 Skräp 2 Mindre fordon 1 000 – 1 300 Motorcykel eller moped 3a Brännbar vätska 50 – 800 Bensin 3b Molotovcocktail 300 – 1 300 4 Fyrverkerier 20 – 100 –

provning och provning i fullskala för det specifika fallet, eller genom analys av tidigare genomförd provning och data Den dimensionerande branden förenklas vanligen som en effektutveckling över tid. Effektutvecklingen från en brand har visats vara användbart mått på den potential som finns i att skada människor, miljö och egendom. I projektet används dimensionerande bränder för att kunna jämföra olika tekniska lösningar. I den tidigare nämnda fallstudien som avslutades 2009 identifierades ett antal initiala bränder som är typiska för anlagda bränder i skolor. De i fallstudien identifierade bränderna var: skräp eller brännbar vätska som antänds invid en fasad, motorcykel/moped som antändas utomhus invid en fasad, skräp/papperskorgar som antänds inomhus,

Under 2009 totalförstördes sex stycken skolor i landet till ett värde av nästan en halv miljard. Fyra av dessa startade invid fasaden och spreds upp till takkonstruktionen. Torslandaskolan, Göteborg. Anlagd. Kostnad: 155 miljoner kronor Lomboloskolan, Kiruna. Anlagd. 100 miljoner kronor. Killebäcksskolan, Södra Sandby. Barns lek med eld. 70 miljoner kronor. Hovsjöskolan, Södertälje. Anlagd. 50 miljoner kronor. Lekenskolan, Älvsbyn. Anlagd. 50 miljoner kronor. Garda skola, Gotland. Anlagd. 30 miljoner kronor. Källa: http://www.skolvarlden.se/artiklar/farre-brander-men-hoga-kostnader Bygg & teknik 6/11

brännbar vätska och molotovcocktails som hälls eller kastas in och antänds samt fyrverkeri som skjuts in i byggnaden. Samtliga dessa bränder, utom ”papperskorgsbranden” inomhus fångas vanligen inte upp vid traditionell brandtekniskprojektering av skolbyggnader. I projektet har en litteraturstudie genomförts för att hitta information om brandtillväxt med mera kopplad till dessa bränder. För samtliga bränder utom ”fyrverkerier” bedömdes litteraturstudien vara tillräcklig för att få en bra uppfattning om bränderna. Det ansågs däremot nödvändigt att genomföra provning av ett antal fyrverkerier för att kunna kvantifiera effektutveckling och potentialen hos en fyrverkeripjäs att antända lös inredning. Provningen av ett antal fyrverkerier genomfördes på SP:s anläggning i Borås. Resultaten av studien av dimensionerande bränder resulterade i fyra bränder som har presenterats i två rapporter där den andra helt ägnas åt att rapportera om

provningen av fyrverkerier. De dimensionerande bränderna sammanfattas i tabell 1.

Tekniska lösningar

Informationen om de dimensionerande bränderna kommer användas senare i projektet när olika system ska jämföras i en kostnad/nyttaanalys. Först har det dock varit nödvändigt att göra en inventering av vilka tekniska lösningar, som är intressanta för projektet, som förekommer i svenska skolbyggnader. För att göra det har intervjuer genomförts med representanter för tretton svenska kommuner, vilket har kompletteras med en studie av brandskyddsdokumentationer från tre kommuner. Totalt identifierades tio tekniska system. De system som förefaller vara vanligast är olika typer av detektionssystem. Den vanligaste detektortypen är detektorer inomhus kopplade till ett automatiskt brandlarm. Detta är vanligare på skolor än förskolor även om det förekommer på förskolor och det nämndes i ett par av intervjuerna att automatiskt brandlarm på förskolor i kommunerna är något som man överväger att installera. När det gäller utvändig detektering förekommer kameror, termosensorer och detektionskabel, samt detektering på vindar av brandgaser som tränger in genom ventilationsöppningar i takfoten. 35

Övriga åtgärder, som exempelvis obrännbara fasader, förekommer mer sällan än detektionssystem och då främst vid nyprojektering. Ett antal kommuner använde sig av videoövervakning, något som minskat antalet incidenter kraftigt. Ingen av de intervjuade kommunerna har nämnt att de använder aktiva system (det vill säga släcksystem eller brandgasventilation) på sina skolbyggnader. Syftet med inventeringen har inte varit att utreda vilka system som är vanligast utan istället att ge en bild av vilka system som används ute i kommunerna. Eftersom antalet intervjuade kommuner är litet och antalet studerade brandskyddsdokumentationer få kan system som används av andra kommuner missats. Därför genomfördes en studie av tillgänglig litteratur, vilket gav uppslag på ytterligare ett par system som inkluderats i den totala inventeringen.

Kostnad/nyttaanalys

När tekniska lösningar för att förhindra och begränsa bränder ska väljas måste hänsyn tas till kostnaden för systemet samt den nytta som erhålls i form av minskade skador. Med hjälp av resultatet från en kostnad/nyttaanalys blir det enklare för kommuner och andra att fatta beslut om lämpliga brandskyddsåtgärder. Den kostnad/nyttaanalys som ska genomföras inom projektet har precis inletts men re-

Sto

36

sultaten från de delar som tidigare genomförts i projektet används i analysen. För att kunna uppskatta nyttan av viss teknisk lösning kommer experiment i liten skala och verklig skala (för vilka extra finansiering erhållits från Crafoordska stiftelsen) samt datorsimuleringar att genomföras. Detta för att kunna uppskatta hur stort värde som kan räddas då den tekniska lösningen används jämfört med ett fall då den inte finns tillgänglig, det vill säga både kostnader för nybyggnad eller reparation samt kostnader i samband med eventuell driftuppehåll (hyra för baracker etcetera). I kostnaderna inkluderas alla kostnader förknippade med den tekniska åtgärden, det vill säga kostnader för eventuell ombyggnad, installation och drift. De olika tekniska lösningarna väljs mot bakgrund av den nämnda inventering och det kommer att studeras mot bakgrund av de identifierade brandscenarierna. Resultatet av kostnad/nyttaanalysen kommer att bestå i två delar. I den ena delen kommer en analys genomföras för varje dimensionerande brand, vilket innebär att rekommendationer för vilket eller vilka system som kan användas för en särskild brand kommer att ges. Dessa rekommendationer kommer att vara specifika för en viss brand men resultaten kommer även kunna användas i andra byggnader än skolbyggnader där samma

typ av brand kan förväntas. I den andra delen av kostnad/nyttaanalysen kommer samtliga fyra dimensionerande bränder beaktas för att kunna ge rekommendationer för en helhetslösning på en skola i ett plan med ventilerad kall vind.

Publicering av resultat

Resultaten från Brandforsks särskilda satsning mot anlagd brand publiceras kontinuerligt på www.anlagdbrand.se. Där finns redan nu delar av resultaten från det projekt som beskrivits i denna artikel. Resultaten från kostnad/nyttaanalysen kommer att publiceras på hemsidan i början av 2012. ■

Omsorgsfullt byggande.

Bygg & teknik 6/11

Vatten eller vattendimma i sprinklersystem?

Två sidor av samma mynt – en oberoende jämförelse Sprinklersystem i olika varianter har funnits i hundratals år. Det första automatiska vattensläcksystemet uppfanns i England på 1720-talet. Den moderna sprinklern började sin utveckling i USA på 1870-talet och på 1950-talet uppfanns spraysprinklern som idag är en av de vanligaste sprinklertyperna. Den moderna tekniken med vattendimma har funnits i ungefär 20 år, på senare tid har den blivit mer och mer uppmärksammad. Traditionellt har vattendimma främst använts inom det marina där det är viktigt att spara plats, spara vikt och att minska risken för fria vattenytor. Branden på Scandinavian Star 1990 och förbudet mot användandet av halon som släckmedel 1998 har bidragit till vattendimmans utveckling i Norden. Utvecklingen för landbaserade system har tagit fart på senare år. Framför allt ser man fördelar med mindre vattenmängder, smidiga installationer och oberoendet av yttre vattenmatning. Dimsprinklersystemet bygger på att finfördelat vatten distribueras under högt tryck (100 till 150 bar) över en brand till skillnad mot traditionella sprinkler som arbetar med betydligt lägre tryck (mindre än 10 bar) och större vattendroppar. Tekniken med vattendimma ökar vattnets verkningsgrad och ofta krävs mindre vatten för att dämpa eller kontrollera en

Artikelförfattare är Karin af Geijerstam, brand- och riskingenjör samt Per-Anders Marberg, v d/brandingenjör på Bengt Dahlgren Brand & Risk AB. Bygg & teknik 6/11

brand jämfört med en traditionell sprinkler. Kraven på att sprinklerinstallation ska finnas i vissa typer av verksamheter ökar, till exempel inom vården. Idag är dock sprinkler ett frivilligt skydd om brandskyddsdimensioneringen i övrigt följer den förenklade dimensionering som anges i Boverkets byggregler. Sprinkler kan också vara ett sätt att uppfylla kraven i byggreglerna om avsteg görs från den förenklade dimensioneringen. I det fallet är det upp till kravställaren (ofta försäkringsbolaget eller brandprojektören) att bedöma om sprinklersystemet är acceptabelt.

Finns det regelverk?

Det finns flera olika regelverk som kan styra dimensioneringen av traditionella sprinklersystem. Exempel är det svenska regelverket SBF 120:7, det amerikanska regelverket NFPA 13 och det amerikanska försäkringsbolagets FM Globals regelverk. Regelverken är detaljerade och om de följs kan kravställaren vara säker på att väsentliga krav på funktion och utrustning uppfylls. Vad gäller vattendimma finns idag två regelverk. Det amerikanska regelverketNFPA 750 och det europeiska regel-

verket CEN/TS 14972. Dessa är inte lika detaljerade och heltäckande som regelverken för traditionella sprinklersystem utan framhåller framför allt testprotokollens viktiga roll när det gäller vattendimma. Reglerna tydliggör vilka tester som ska göras för olika riskklasser, hur testerna ska genomföras och hur testprotokoll ska se ut. Däremot regleras inte till exempel vattentäthet och sprinklerhuvudenas placering. Olika leverantörers system kan därför vara godkända för samma sak men se olika ut. Idag finns bara ett fåtal leverantörer av dimsprinklersystem i Sverige och konkurrensen är liten, vilket medför svårigheter att jämföra system och få en objektiv bild av systemet. Testprotokollens centrala roll för dimsprinklersystemets funktion innebär att dessa noga måste utvärderas vid respektive dimensionering, det räcker inte med att hänvisa till att systemet är utfört enligt ett visst regelverk. Förutsättningarna för ett visst test måste motsvara förutsättningarna i ett givet projekt. Enligt NFPA 750 bör bland annat bränsle, rumsvolym, rumshöjd, ventilationsförhållanden, hinder som till exempel väggar samt varaktighet jämföras mellan de tester som gjorts för systemet och det projekt där systemet ska användas.

FOTO: SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT

Denna artikel syftar till att ge en oberoende jämförelse mellan sprinklersystem med vatten och system med vattendimma som släckmedel. Jämförelsen görs utifrån ett brandskyddstekniskt, ekonomiskt och installationsmässigt perspektiv.

Sprinklerförsök vid SP Brandteknik med en uppställning som simulerar en brand i en långtradare på ett ro-ro däck på fartyg.

37

FOTO: BENGT DAHLGREN BRAND & RISK AB FOTO: BENGT DAHLGREN BRAND & RISK AB

38

Tester av dimsprinklersystem kan utföras på olika sätt men huvudtestet utförs så att dimsprinklersystemet jämförs mot ett traditionellt system i en viss brandmiljö. Om dimsprinklerna klarar branden lika bra eller bättre än det traditionella systemet så godkänns dimsprinklern för just den branddimensioneringen. Nya användningsområden för vattendimma dyker ständigt upp varför tester sker allt eftersom. För traditionella sprinkler finns olika sprinklerkoncept framtagna för de flesta typer av verksamheter och byggnader och det finns gott om specialkoncept för till exempel olika typer av lager. Dimsprinklersystem har idag framför allt godkännanden för verksamheter som kontor, sjukhus och skolor, det vill säga motsvarande riskklass OH1 enligt de svenska regelverken. Det finns också system godkända för garage som tillhör riskklass OH2. För övriga riskklasser finns i dagsläget inga testade och godkända system från tillverkare i Sverige men det sker hela tiden en utveckling av användningsområden. Vattendimma anses vara minst lika effektivt som ett traditionellt sprinklersystem men är optimerat för några få brandscenarier. Traditionella sprinklersystem är sällan optimerade på samma sätt eftersom de är dimensionerade för att klara en mängd olika typer av verksamheter inom respektive riskklass. Detta leder till att de ofta har en överkapacitet. Överkapaciteten är dock inte enbart negativ eftersom den bidrar till bättre säkersmarginal än ett mer skräddarsytt system.

Val tar plats?

Exempel på sprinklercentral med vattentankar till vänster samt vatten- och nitrogenflaskor till höger.

Uppbyggnaden av ett dimsprinklersystem liknar ett traditionellt sprinklersystem på många sätt. Ett dimsprinklersystem kan förses med vatten från vattenledningsnätet eller från tankar där det sistnämnda är den vanligaste lösningen. För små system kan det räcka med flaskpaket med vatten. Total tankvolym för till exempel ett kontor kan ligga på cirka tre till sju kubikmeter. Hela utrymmet med central, vattenförsörjning och pumpar kräver cirka tio kvadratmeter mot ett traditionellt sprinklersystem utan bassäng som kräver cirka trettio kvadratmeter (cirka tio kvadratmeter om systemet saknar pumpar). En av fördelarna med vattendimma är att det kräver relativt lite installationsutrymme i schakt och ovan undertak. Rör i traditionella sprinklersystem har en diameter på cirka 25 till 100 mm medan dimsprinklersystem har rördimensioner på cirka 12 till 38 mm. När det gäller sprinklerhuvuden är dimsprinklersystem och traditionella system relativt lika utseendemässigt. Utbudet av specialhuvuden, till exempel dolda sprinklerhuvuden, är dock betydligt mindre på dimsprinklersidan.

Risk för vattenskador? Vattentankar till ett dimsprinklersystem (totalt 4,5 kubikmeter).

Risken för en felaktivering är små med båda systemen och vid en brand blir Bygg & teknik 6/11

Material som överpresterar Framtidens design och byggsätt är här

Arkitektonisk utformning | Hållbar lönsamhet | Brandklassning | Kvalitet och garantier

Börja bygga din framtid på www.kingspanpanels.se Kingspan Insulated Panels är en världsledande tillverkare av paneler och isoleringsprodukter för bland annat kommersiella byggnader, hallar, arenor, lantbruk och livsmedelsindustri. Vi har produktionsanläggningar i Europa, Nordamerika, Asien och Australien. Kingspan Group Plc består av fyra divisioner– Kingspan Insulated Panels, Kingspan Insulation, Kingspan Renewables och Kingspan Access Floors.

Kingspan är världsledande leverantör av sandwichpaneler kända för sin estetik och sina tekniska lösningar, enkla att montera och tillverkade i material som överpresterar. Lätta paneler i bredder mellan 600 mm till 1000 mm, isolerade med PIR–skum, brandklassning upp till E I 60 och utmärkta U–värden. Kingspan är också en föregångare i hållbarhet, först med att utveckla det koldioxidneutrala huset, att förbereda dig för framtidens byggande.

FOTO: BENGT DAHLGREN BRAND & RISK AB

Exempel på rördragning inklusive matning och sprinklerhuvud i ett traditionellt sprinklersystem.

Exempel på rördragning och sprinklerhuvud i ett system med vattendimma.

vattenskadorna med stor sannolikhet mindre än vad brandskadorna hade kunnat bli om branden inte hade släckts eller dämpats av sprinklern. Vattenmängden med dimsprinkler är dock cirka en femtedel av den som fås med konventionell sprinkler, vilket gör att risken för stora vattenskador minskar betydligt. Man ska dock inte tro att vattenskadorna stannar vid en ”dimma” som kan vädras ut. En aktivering av vattendimma kan ge 500 till 1 000 liter vatten på golv, väggar och inredning under de första tio minuterna. Normalt kan vattnet från ett traditionellt sprinklersystem vara smutsigt. Vattnet i ett dimsprinklersystem är generellt betydligt renare tack vare materialval i komponenter och att systemets vatten byts en gång per år. Men även traditionell sprinkler går att utforma med komponenter som gör att renligheten ökar, till exempel genom att använda andra typer av rör. Hur stora skadorna vid en aktivering blir beror givetvis på vad som finns i lokalen. Riktigt vattenkänslig utrustning klarar varken traditionell sprinkler eller vattendimma, den typen av lokaler bör istället förses med vissa typer av släcksystem.

Kostnader

Kostnaderna för sprinkler styrs till stor del av byggnadens utformning och det är svårt att ge några generella siffror. Stora och öppna ytor ger generellt en lägre kvadratmeterkostnad när det gäller bägge systemen eftersom färre sprinklerhuvuden krävs. Andra viktiga faktorer som påverkar kostnaden oavsett om vattendimma eller traditionell sprinkler väljs är om

vattenförsörjning sker via kommunal ledning eller tankar samt vilken/vilka pumpar som väljs. Dimsprinkler är ekonomiskt mest fördelaktigt vid befintliga byggnader med dålig vattentillgång. I dessa fall är installation av dimsprinkler mellan tjugo till femtio procent dyrare än traditionell sprinkler. Vid nybyggnader där tillgång finns till kommunal matning kan vattendimma vara upp mot hundra procent dyrare. Små system som kräver mycket vatten blir också dyra med dimsprinklersystem. Dimsprinklersystemet har sina fördelar när det gäller andra faktorer, till exempel att det är lättare att anordna

vattenkälla och att eventuella vattenskadorna blir mindre.

Framtid

I samband med att utbudet av dimsprinklersystem förbättras, konkurrensen mellan leverantörer ökar och regelverken utvecklas är vi övertygade om att dimsprinkler i framtiden kommer att utgöra ett alternativ eller komplement till traditionella sprinklersystem i större omfattning än vad det gör idag. Det innebär större möjligheter att hitta ett sprinklersystem som är optimerat och kostnadseffektivt för respektive projekt. ■

Referenser

Släcksystem med vattendimma – en kunskapssammanställning, Brandforsk projekt 509-991, SP rapport 2001:26.

Sammanfattning av fördelar och nackdelar med dimsprinkler jämfört med konventionella sprinklersystem:

+ Fördelar med vattendimma

● ● ● ● ●

● ● ● ● ●

Små rördimensioner – tar liten plats installationsmässigt. Flexibilitet – lättare att komplettera med i efterhand. Rör bockas på plats. Mindre vatten vid en aktivering. ”Renare” system med rostfria rör och i de flesta fall egna vattentankar. Kan vara ett bra alternativ om det finns speciella anledningar till att inte använda ett traditionellt sprinklersystem, till exempel dålig vattentillgång eller dåligt med installationsutrymme.

Nackdelar med vattendimma

Pris – dyrare än traditionell sprinkler. Leverantörsbundet – projektering, installation och kontroller sker generellt av leverantören. Systemet är i dagsläget leverantörsunikt, vilket bland annat kan ge dyrare driftskostnader. Saknar heltäckande regelverk vilket ställer höga krav på bland annat kravställare när det gäller till exempel tolkning av testprotokoll. Ett system kan vara mer komplicerat med fler komponenter, det beror dock på utformning och val av system. Komplexitet ger sämre tillförlitlighet.

Täta fönsteranslutningar H-Fönstret i Lysekil tillverkar skräddarsydda aluminiumfönster med träklädd rumssida. Vår unika konstruktion medger helsäkra anslutningar mellan fönster och vägg. www.h f ons t r et .s e

40

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

Bygg & teknik 6/11

Trycksatta stigarledningar – nya krav och praktisk utformning I takt med att allt högre byggnader byggs både i Sverige och internationellt aktualiseras frågan om hur tillgång till släckvatten för insats i de högre delarna av byggnaderna ska tillgodoses. Behovet av stigarledningar och trycksättning av dessa måste hanteras i byggnader som är för höga för att pumparna på räddningstjänstens släckfordon ska kunna ge tillräckligt tryck för att tillgodose släckvattenbehovet på de övre våningsplanen. Vägledningen för hur dessa ska utformas i praktiken är dock begränsade och frågan hamnar i gränslandet mellan olika teknikområden vilket visat sig kräva omfattande samordning för att komma fram till fungerande lösningar. Sverige har internationellt sett begränsade erfarenheter av höga byggnader och regler och standarder tar ej fullt ut hänsyn till eller reglerar i detalj hur trycksatta stigarledningar ska utformas. I nu gällande Boverkets byggregler (BBR) anges bara att stigarledningar ska finnas i byggnader mer än åtta våningar och hänvisning ges till Svensk standard SS 3112. Inget nämns om huruvida stigarledningen behöver vara trycksatt över en viss byggnadhöjd eller våningsantal eller vilka tryck eller flöden som ska kunna tas ut vid uttagen. Den svenska standarden avseende stigarledningar som

Artikelförfattare är Mattias Skjöldebrand, brandingenjör utbildad på Statens brandnämnd, och Fredrik Magnusson, brandingenjör utbildad vid Lunds universitet. Båda arbetar på Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB, Stockholm. Bygg & teknik 6/11

hänvisas till i BBR anger tydligt att den endast är tillämplig upp till 70 meter/26 våningar och att den endast berör torra stigarledningar. I nya BBR XX, BFS 2011:XX kommer att ställas krav på stigarledningar för släckvatten i trapphus i byggnader med en byggnadshöjd över 24 m. I det allmänna rådet till föreskriften förtydligas vilka arbetstryck och flöden som ska uppnås vid uttaget och att stigarledningar i byggnader mer än 40 m bör vara trycksatta. I det allmänna rådet hänvisas också till samma standard SS 3112 som tidigare versioner av BBR, vilken som tidigare nämnts ej gäller för trycksatta stigarledningar och därmed ej kan användas för vidare vägledning när stigarledningen behöver trycksättas.

Problem

Behovet att trycksatta stigarledningar i medelhöga byggnader utan sprinkler kommer att utgöra ett problem. Ska en separat sprinkler/vattenservis installeras endast för att betjäna stigarledningen? Det kan rimligen inte vara det Boverket avser med revideringen av BBR. En lösning som tagits fram i pågående projekt är en torr stigarledning med trycksättningspump. Vid behov kan då räddningstjänsten öka trycket i stigarledningen om pumpen på släckbilen inte räcker till. Vattenkällan utgörs av det ordinarie brandpostnätet i gata via räddningstjänstens fordon.

Drift och underhåll

I vissa byggnader, exempelvis bostadshus mellan åtta och sexton våningar, kommer

stigarledningen att vara en av få brandtekniska installationer. Idag vet vi att stigarledningar sällan underhålls och att räddningstjänsten inte ens försöker använda den vid insats. Vid inventering av stigarledningar i befintliga byggnader har ett flertal problem identifierats. Problem har funnits dels avseende funktionen kopplat till ett bristande underhåll, och dels avseende dimensioneringen av stigarledningarna – tillräckliga flöden och tryck erhålls ej i högre delar av dessa byggnader. Med inbyggda tryckhöjningspumpar kommer behovet av underhåll att öka, och konsekvenserna av ett fel riskera att bli större än i en vanlig stigarledning. Man kan tänka sig ett scenario där det inte går att få upp något vatten alls om pumpen vägrar starta. I det läget har vi en lösning som är sämre än en ledning utan pump. Vi behöver därför ha en installation som går lätt att underhålla och som tillåter fel på pump och andra aktiva komponenter utan att stigarledningens funktion helt fallerar.

Hur kommer det att bli i praktiken?

Vi ser två huvudtyper av installationer när det krävs trycksatta stigarledningar, våt respektive torr trycksatt stigarledning. Vilken av dessa lösningar som används är beroende av vilka brandtekniska funktioner som finns i övrigt i byggnaden. Våt trycksatt ledning. I höga sprinklade byggnader är en våt (vattenfylld) ledning naturlig då man redan har en separat servis att tillgå. I internationella standarder, exempelvis framtagna av amerikanska NFPA finns utprovade lösningar att som kan väljas. Väljer man att nyttja samma pump för stigarledning och sprinkler kan ett fel få till följd att varken stigarledning eller sprinkler fungerar, därför ska möjlighet finnas att manuellt trycksätta stigarledningen med slang från räddningstjänstens fordon. Torr trycksatt ledning. Det vanligast förekommande trycksatta stigarledningarna kommer att finnas i osprinklade byggnader som är högre än 40 m. I många fall i byggnader på högst 70 m för vilka den än i dag gällande standarden egentligen gäller. Pumpens uppgift är i dessa fall att höja trycket något vid brand i de övre planen. 41

Vid uttag i de lägre nivåerna behövs inte pumpen alls. Är byggnaden 70 m behövs endast en tryckstegring på 30 m vattenpelare vid 600 l/min. Med tanke på att det är mycket ovanligt med trycksatta ledningar, måste installationen vara enkel och logisk, så att räddningstjänsten personal kan hantera den vid insats. Den behöver även vara utförd så att funktionen vid trasig pump inte blir sämre än en konventionell ledning utan pump. För att medge underhåll av pump och ledning, vilket måste kunna ske utan tillgång till brandbil eller brandpostvatten, måste färdiga rutiner och anslutningar finnas. Ett exempel på installation är den som beskrivs i följande stycke, som kommer att finnas i ett 65 m högt bostadshus i Stockholm. Den torra stigarledningen förses med en tryckhöjningspump som monteras i en ledningsslinga ansluten till intagsledningen i markplan av byggnaden. Vid insats kopplar räddningstjänsten in slangar till intag i fasad från släckbilens pump på samma sätt som om det varit en vanlig stigarledning utan pump. Vid behov kan dock pumpen lätt

Våt stigarledning.

kopplas in på ledningen via kulventiler när den behövs för att höja trycket vid insats i de övre planen. Pumpen har ett fast varvtal och det totala trycket får regleras på vanligt vis med brandbilens pump. Manometern efter pumpen anger det totala tycket i meter vattenpelare. Skulle pumpen haverera kan den kopplas förbi och ledningen fungerar som en vanlig torr stigarledning utan pump. För underhåll och provning finns en anslutning till tappvattnet för påfyllning. Pumpen kan provköras med stängda ventiler och en enkel termostatventil öppnar för genomcirkulation om det blir för varmt. För att öka tillförlitligheten på själva ledningen, som ju kan vara låg i just bostadshus på grund av åverkan eller begränsat underhåll, finns möjligheten att ha den trycksatt med luft och en tryckgivare som ger driftlarm vid låga tryck. Fördelen med en torr ledning är att det vid en insats kommer rent vatten i slangarna. Av den anledningen är tryckluft att föredra. Även med ett lågt tryck i ledningen kan det kontrolleras vid tillsyn, och sannolikheten för att alla våningsventiler är stängda blir hög. ■

Brandposter • Stigarledningsluckor • Brandarmaturer

Venti

Svenska Brandslangfabriken AB Box 2066, 511 02 SKENE • Tel. 0320-20 94 20 • Fax. 0320-20 94 29 • www.svebab.se • svebab@svebab.se 42

Bygg & teknik 6/11

Tekniska byten vid installation av sprinkler i byggnader Tekniska byten vid installation av sprinkler används idag mer eller mindre regelmässigt av konstruktörer och brandkonsulter, men i flertalet fall är dessa inte verifierade genom vedertagen metodik. Stora skillnader i tillämpningen är vanliga, vilket kan äventyra brandsäkerheten och minska tilltron till den brandtekniska dokumentationen. Det är också stora skillnader mellan de nordiska länderna trots relativt likartade byggregler och byggnadskultur. En vetenskaplig metod för att verifiera tekniska byten har nyligen tagits fram vid Lunds universitet. Den gäller både för boendesprinkler och konventionell sprinkler. Metoden implementeras nu både i nordisk standardisering och i nordiska handböcker. Tidigare har sprinkler mest använts inom industrin för att skydda produktionsutrustningar. På senare år har de börjat införas även i bostäder, med huvuduppgiften att rädda liv. Industrisprinkler kräver extra teknisk utrustning och har oftast särskilda vattentankar och pumpar, medan boendesprinkler kopplas till vanliga vattenledningssystem. Med det nordiska projektet ”Tekniska byten vid installation av sprinkler i byggnader” har vi velat tydliggöra att boendesprinkler är minst lika tillförlitliga som industrisprinkler. Av alla som omkommer i bränder, dör 80 procent i sin egen bostad. För att kunna förbättra brandstatistiken är sprinkler i bostäder troligen mest effektivt.

samt att utarbeta råd och riktlinjer anpassade till svenska förhållanden. Det resulterade bland annat i två skrifter [1, 2]. Nordiskt samarbete om boendesprinkler startade 2007 på norskt initiativ från Opplysningskontoret for sprinkleranlegg (OFS) vid Norsk brannvernforening. Målet är att få en nordisk samsyn inom området för att sedan kunna agera på europeisk nivå. Grunderna för det nordiska samarbetet lades vid en nordisk workshop i Danmark i april 2007. Vi enades om två inriktningar, senare har en tredje del tillkommit: 1. Gemensamma regler för installation av boendesprinkler. Arbetet leddes av norsk sprinklerindustri. Det blev färdigt på rekordtid och resulterade i standarden INSTA 900-1, som i Sverige fått numret SS 883001:2009 [3]. 2. Riktlinjer för tekniska byten. Utgångspunkten var de svenska riktlinjerna som togs fram i det svenska projektet ”Boendesprinkler räddar liv”. Arbetet anförtroddes åt SP Trätek och har resulterat i flera publikationer [4–8]. Det sammanfattas i denna artikel. 3. Vattendimma, en särskild sprinklerteknik som används främst på fartyg. Tekniken finns även som portabla sprinkleranordningar och fungerar bra i vissa sammanhang. Arbetet pågår och leds från Sintef i Norge. Det nordiska samarbetet involverar forskare, brandmyndigheter, organisationer, brandkonsulter och industri.

Tekniska byten idag

Fyra tekniska byten verifierades i handboken Boendesprinkler räddar liv [1]. Dessa var brännbar fasad i fler än två våningar, minskade krav på skydd mot brandspridning via fönster, minskade krav på ytskikt i bostäder samt ökat gång-

avstånd till utrymningsväg. Ytterligare ett antal tekniska byten identifierades, men dessa ansågs vara så pass specifika att det inte kunde göras någon allmängiltig verifiering. För dessa tekniska byten skulle analytisk dimensionering användas för att visa att samhällets krav på brandsäkerhet uppfylls. Inga anvisningar gavs för hur en sådan analytisk dimensionering skulle få utföras. Det nordiska arbetet är därför en direkt fortsättning på det svenska projektet.

Ny metod för att verifiera tekniska byten

En ny metod för att vetenskapligt verifiera tekniska byten har utvecklats av Fredrik Nystedt vid Lunds tekniska högskola [4]. Kunskapen om sprinklers verkningssätt och tillförlitlighet har sammanfattats i en separat norsk rapport [5]. När projektören väljer att göra avsteg från de allmänna råden i byggreglerna ska analytisk dimensionering tillämpas, vilket kräver en verifiering av brandsäkerheten. Arbetsgången vid verifiering innebär att projektören först gör en analys av verifieringsbehovet, för att sedan välja verifieringsmetod, ta fram acceptanskriterier och att fastställa former för kontroll av projekteringen. Tre principiellt skilda verifieringsmetoder kan användas: kvalitativ bedömning, scenarioanalys och kvantitativ riskanalys. Valet av metod styrs av flera faktorer som exempelvis brandskyddslösningens komplexitet och hur konservativt den har valts samt antalet avsteg och tillägg i förhållande till förenklad dimensionering. Analytisk dimensionering av brandskydd i byggnader har under några år varit ett aktuellt och omdebatterat ämne. Forskning har identifierat flera brister när det gäller verifiering, dokumentation och

Bakgrund och samarbete

Det nationella svenska projektet ”Boendesprinkler räddar liv” genomfördes runt millennieskiftet. Syftet var att introducera boendesprinkler i Sverige och förklara teknikens möjligheter, fördelar och värde

Artikelförfattare är Birgit Östman, SP Trätek, Stockholm. Bygg & teknik 6/11

Principen för tekniska byten. 43

Träfasad i flera våningar är ett exempel på tekniskt byte. Bilden visar sexvånings trähus i Sundsvalls inre hamn.

kontroll av brandskyddsprojekteringar samt föreslagit arbetsmetoder för att komma till rätta med dessa brister. Formerna för projektering med analytisk dimensionering hittills varit både ofullständiga och otydliga. Sprinkler och tekniska byten är en fråga som i stort sett handlar om den tillförlitlighet som en sprinkleranläggning har för att lösa en viss skyddsuppgift. När sprinklersystemet fungerar behövs minimalt med annat brandskydd. Problematiken blir därför koncentrerad till att kunna avgöra den minsta möjliga nivån på övriga brandskyddsåtgärder som behövs vid de bränder där sprinklersystemet inte fungerar som avsett. Ett centralt begrepp i sammanhanget är ”risk”, vilket innebär att säkerheten värderas genom att beakta både sannolikheten och konsekvensen av aktuella scenarier. När sprinklersystemets skyddsuppgifter har definierats är det möjligt att gå igenom olika delar av brandskyddet och beskriva på vilket sätt det går att utföra tekniska byten i sprinklade byggnader. Följande principer kan tillämpas: ● Bränder kan tillåtas att växa snabbare om det finns ett sprinklersystem eftersom branden ändå kommer att kontrolleras eller släckas innan den kan orsaka skador på människor. När tekniska byten görs för exempelvis ytskikt är det viktigt att valda material inte minskar sprinklersystemets effektivitet och att en minsta nivå på yt44

skikt bibehålls. Ytskikt med sämre klass än D kan till exempel aldrig accepteras. ● Brandgaser kan tillåtas att spridas i större omfattning i sprinklade byggnader eftersom sprinklersystemet kommer att begränsa den mängd brandgaser som produceras. När tekniska byten görs är det betydelsefullt att beakta både toxicitet och siktbarhet. ● Ett sprinklersystem kan ersätta andra brandskyddsåtgärder som verkar för att begränsa spridning av brand mellan brandceller. Verifieringen av det tekniska bytet görs genom att konstatera att sannolikheten för ett otillgängligt sprinklersystem är mindre än den för den ersatta åtgärden. ● Ett sprinklersystem möjliggör också en reduktion av avskiljande och bärande förmåga, om risken för brandspridning och kollaps hålls inom vad som tolereras som ett resultat av förenklad dimensionering.

kvar i rummet. Sikten kan minska när sprinklersystemet aktiveras, speciellt i nära anslutning till sprinklerhuvudet, men siktförhållandena är generellt sätt bättre i en sprinklad byggnad än med samma brand i en osprinklad byggnad. Sammanfattningsvis visar försök i boendemiljöer att det produceras en hel del rök, men att denna inte är speciellt giftig eller varm vilket ger en liten påverkan på människor som befinner sig i brandrummet. Endast de personer som befinner sig i brandens omedelbara närhet bedöms kunna utsättas för allvarlig skada. Sprinklersystemet påverkar också brandens effektutveckling som i de flesta fall minskar rejält. Minskningen beror i huvudsak på brandens storlek när sprinklern aktiverar, vad som brinner och hur väl vattnet når branden. Försök i mindre rum visar att tvåzonsskiktningen upphör efter sprinkleraktivering, men inte i större rum, där skiktningen behålls en bit bort från branden och brandgaserna stannar därmed i det övre varma brandgaslagret. Sprinklersystem är tillförlitliga installationer och data från amerikanska National Fire Protection Association (NFPA) visar en kombinerad tillförlitlighet, det vill säga att sprinklersystemet aktiverar och är effektivt i 90 till 95 procent. Den huvudsakliga orsaken till utebliven aktivering är att systemet varit avstängt. Dimensionerande brandscenario och dimensionerande brand är centrala begrepp vid analytisk dimensionering. Statistik och erfarenheter från inträffade bränder visar att konsekvenserna av en brand är små, när sprinklersystemet aktiverar. Personskador inträffar sällan och egendomsskadorna minskas drastiskt. Ett sprinklersystem är dimensionerat för att antingen släcka eller kontrollera en brand. Sprinklersystemet utgör därför en viktig del av brandskyddet i byggnaden, vilket möjliggör tekniska byten med andra brandskyddsåtgärder som annars hade krävts. Sprinkler kan användas för att lösa följande uppgifter: kontrollera brandens tillväxt, kontrollera spridning av brandgaser, begränsa brandspridning inom och till annan byggnad och förebygga kollaps. Men sprinkler kan inte förhindra antändning, möjliggöra utrymning eller möjlig-

Sprinklers inverkan på brandförloppet

Sprinklersystemen påverkar brandförloppet genom att släcka branden alternativt kontrollera dess utveckling. Därmed påverkas mängden värme, rök och giftiga gaser från branden. Sprinklersystemet påverkar brandens utveckling innan förhållandena i brandrummet kan hota människor som befinner sig där. Temperaturen och koncentrationen av giftiga brandgaser blir så pass låg att det finns gott om tid att utrymma, eller till och med att stanna

Invändiga beklädnader är ett annat exempel på tekniskt byte. Bilden visar interiör från Vetenskapsstaden i Stockholm. Bygg & teknik 6/11

göra räddningsinsats. För de sistnämnda uppgifterna krävs brandskyddsåtgärder som gör det möjligt att effektivt utrymma byggnad och på ett säkert sätt göra en räddningsinsats.

Miljövänlig teknik

Sprinkler är en miljövänlig teknik. Livslängden hos byggnadskonstruktioner och komponenter kan förväntas öka genom minskat antal bränder. Ökad livslängd är i sin tur en viktig positiv faktor i till exempel livscykelanalyser. Miljöbelastningen från bränder kan också generellt sett förväntas minska. En annan positiv miljöfaktor är att behovet av kemiskt brandskydd för att uppfylla olika passiva brandskyddskrav kan förväntas minska. På så sätt kan byggnadsmaterial som till exempel trä fortsatt ingå i det naturliga kretsloppet. Mindre släckvatten behövs vid de bränder som trots allt uppstår, vilket i sig är en positiv miljöfaktor. Dessutom behöver vattenförsörjningen till byggnader inte i lika hög grad dimensioneras efter räddningstjänstens behov, vilket ger både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Några negativa miljökonsekvenser kan inte förväntas.

Verifierade tekniska byten

Projektet har mött stort intresse från byggherrar och arkitekter, som vill ha större variation och frihet när de planerar och designar byggnader. Även brandkonsulter välkomnar nya riktlinjer i sina uppdrag att brandtekniskt dimensionera byggnader. Den nya metoden för att verifiera tekniska byten kommer därför att tillämpas på några konkreta fall, bland annat de som tidigare använts. Möjligheter att kunna kombinera olika tekniska byten ska också specificeras [6]. En kortversion på svenska kommer att utarbetas [7], liknande den som kom i samband med handboken Boendesprinkler räddar liv. Den ska fungera som en länk mellan den vetenskapliga redogörelsen och de som vill kunna tillämpa den 2 annonser 11-08-25 15.14 Sida 1 nya metoden i byggprojekt.

Resultaten kommer också att implementeras i den nordisk-baltiska handboken Brandsäkra trähus 3, som beräknas bli klar vintern 2011.

Nordisk standardisering

Delar av den nya metoden för att verifiera tekniska byten håller på att omformas till en nordisk standard inom INSTA [8]. Det gäller framförallt rapportens annex om vägledning. Tanken med en nordisk standard är att Boverket och motsvarande nordiska myndigheter ska kunna hänvisa till tillförlitliga metoder och låta dem bli vägledande för brandtekniska dokumentationer inom området. Tanken är också att göra materialet tillgängligt i Europa, där sprinkler i bostäder fortfarande är ganska ovanligt. I Storbritannien sprinklas framför allt skolor och fängelser. I Sverige används boendesprinkler mest i vård- och äldreboenden, där de skapar mer hemlika miljöer som inte behöver ha den strikta uppdelningen av utrymningsvägar med omöblerade korridorer. Våra resultat förväntas således få genomslag även internationellt, till exempel inom europeisk standardisering inom CEN, där resultat redan redovisats inom en arbetsgrupp för Fire safety engineering. På så sätt öppnas för ytterligare global samverkan. ■

Referenser

[1]. Östman B, Arvidson M & Nystedt F. Boendesprinkler räddar liv. Erfarenheter och brandskyddsprojektering med nya möjligheter. Trätek Publikation 0202007, 2002. [2]. Installation av boendesprinkler, SBF Rekommendationer. Svenska Brandförsvarsföreningen, 2002. [3]. INSTA 900-1. Residential sprinkler systems – Part 1: Design, installation and maintenance. Nordisk Standard 2009. (Svensk standard SS 883001:2009). [4]. Nystedt F. Verifying Alternatives in Buildings with Fire Sprinkler Systems. Department of Fire Safety Engineering

BRANDSKYDD 2011

byggfrågan

Lektor Öman frågar… Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen för bygg- och miljöteknik, Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling (HST), MälarLektor Öman dalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. Den här gången handlar frågan om vikten av god lufttäthet. Svaret hittar du på sidan 64.

Fråga (7 p) En byggnad är som bekant aldrig helt lufttät. Ange sju olika argument som talar för att bygga med god lufttäthet (ett tillräckligt lufttätt byggnadshölje). Det räcker här att räkna upp sju olika saker, det behövs inga förklaringar till respektive argument.

and Systems Safety. Lund University, Sweden. Report 3150, 2011. [5]. Jensen G & Hauke A-M. Sprinkler Performance Knowledge Database. Cowi Fire Research Report 02/2010. [6]. Nystedt F. Verified Design Alternatives in Buildings with Fire Sprinklers. Department of Fire Safety Engineering and Systems Safety. Lund University, Sweden. Under arbete 2011. [7]. Östman B. Tekniska byten vid installation av sprinkler. SP Kontenta. Under arbete 2011. [8]. prINSTA XX. Fire safety design in sprinkler buildings – Guidance on verifying design alternatives. Utkast till nordisk standard, 2011.

Bok daga a rn nu! a

En konferens om byggnadstekniskt brandskydd Stockholm, Täby park hotell 11-12 oktober www.brandskydd2011.se

Bygg & teknik 6/11

45

Optimalt brandskydd i fem enkla steg

1 2 3

Glasroc F FireCase är ett enklare sätt att brandskydda bärande stålstommar. Skivan är testad och godkänd för brandskydd i upp till 120 minuter. Den monteras snabbt med skruv eller klammer utan att använda monteringsproŠler. Dimensioneringen gör du enkelt på Gyproc webbplats genom att välja konstruktionsstål, typ och dimension. I fem enkla steg lotsas du till rätt systemlösning. FireCase Šnns i tre tjocklekar, vilket tillsammans med dimensioneringsprogrammet ger optimalt brandskydd för ditt projekt.

4 5

Gå direkt till programmet på www.gyproc.seŠrecase

Ad_91x133GlasrocFberäknig.indd 1

2011-08-24 08:54:41

Brand- och Riskteknik

ENRICHING

– för en säkrare värld r .BMNÕ r (ÕUFCPSH r 4UPDLIPMN SAFETY

Brandteknisk kunskap? Tänk smart. Tänk Grontmij. www.grontmij.se/brandochrisk 46

Bygg & teknik 6/11

Frångänglighet i vissa av Stockholms museer På senare år har tillgänglighet till byggnader kommit att bli en viktigt fråga. Frångänglighet, det vill säga utrymningssäkerhet för personer med funktionsnedsättning, har inte följt i samma takt. Ett av alla exempel på detta är att det på Stockholms museers hemsidor finns angivet hur tillgängligheten i dessa har beaktats. Inget återfinns om frångänglighet på dessa sidor. Att en byggnad är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning innebär normalt inte att den även är frångänglig. Flera tillgänglighetsfunktioner sätts nämligen ur funktion i samband med brand eller aktiverat brandlarm. Till dessa funktioner hör exempelvis vanliga hissar, vilka inte ska användas vid brand och trögöppnade dörrar (i brandcellsgräns) som vid normal drift står uppställda men stängs vid brand. I sin roll som statlig myndighet har Statens fastighetsverk (SFV) särskilda krav på sig att förbättra tillgängligheten i sina byggnader. År 2002 och 2003 inledde SFV två pilotprojekt med avseende på tillgänglighet, vilka omfattade Läckö slott i Västergötland och Wrangelska palatset i Stockholm. Projekten pågick i flera år (avslutades 2005) och Wrangelska palatset blev förutom ett pilotprojekt för tillgänglighet även ett pilotprojekt beträffande ökad utrymningssäkerhet för personer med funktionsnedsättning. I samband med detta projekt togs bland annat nya utrymnings- och informationsskyltar avsedda för att förtydliga utrymning för personer med funktionsnedsättning fram. De två pilotprojekten kom att bidra med erfarenheter och grunder till framtida projektering på området och SFV arbetar nu aktivt med att göra kulturarvet tillgängligt Artikelförfattare är Sara Willander, brandingenjör och civilingenjör i riskhantering, Brandskyddslaget AB, Stockholm. Bygg & teknik 6/11

Östasiatiska museet, beläget på Skeppsholmen i Stockholm.

och frångängligt för alla [1]. Som ett led i detta har möjligheter till anpassning av utrymningen för personer med funktionsnedsättning studerats för flera av SFV:s museer i Stockholm. Denna artikel behandlar detta arbete samt tar upp bakomliggande lagkrav och information kring funktionsnedsättning och utrymning.

Lagkrav

Utrymningssäkerhet i Sverige regleras genom ett flertal lagar och föreskrifter. Utgångspunkt utgör kap. 3 § 8 i Plan- och byggförordningen [2] och kraven i denna paragraf har vidare förtydligats i Boverkets byggregler (BBR). I den rådande utgåvan av BBR [3] ställs inga specifika krav på att utrymningssäkerheten ska anpassa till personer med funktionsnedsättning. (Däremot återges generella åtgärder för att förbättra utrymningssäkerheten för personer med funktionsnedsättningar i Boverkets publikation Utrymningsdimensionering [4].) Myndigheterna anser dock att även dessa personer ska kunna utrymma tryggt (eventuellt med hjälp) från en byggnad vid olika faror, exempelvis brand, vilket underförstått kan utläsas ur denna skrivelse; ”Tillfredställande utrymning innebär antingen en fullständig utrymning av samtliga personer som befinner sig i en byggnad eller förflyttning till en säker flyktplats inom byggnaden ….” (BBR 5:31)

Denna generella formulering kan vara en av anledningarna till att anpassningen till personer med funktionsnedsättning vid nybyggnader än idag görs i begränsad omfattning vad gäller utrymning. Att det är ett ökat fokus på frångänglighet framgår bland annat av att det i den kommande versionen av BBR [5], vilken förväntas börjar gälla i oktober 2011, återfinns specifika krav för vissa verksamheter beträffande säker utrymning för personer med funktionsnedsättningar; ”Utrymmen i publika lokaler där personer med hörselnedsättning kan vistas utan direktkontakt med andra personer ska förses med kompletterande larmdon så att även hörselskadade och döva kan nås av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara.” (BBR 5:2512) ”Publika lokaler som ska vara tillgängliga och användbara enligt avsnitt 3:1 för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska förses med minst två oberoende utrymningsplatser …” (BBR 5:336) Hur utrymningsplatsen ska vara utformad samt att möjlighet till tvåvägskommunikation vid denna ska finnas framgår dessutom i nya BBR. Att kommande BBR anger krav på två oberoende utrymningsplatser bör även kommenteras, eftersom praxis idag vid frångänglighetsanpassningar är en frångänglig utrymningsväg. 47

Det ska poängteras att BBR gäller vid ny- och ombyggnader/ändringar och således inte ger retroaktiva krav (krav som ställs oavsett om byggnaden ändras eller ej). Ett retroaktivt krav som berör tillgänglighet och i förlängningen även delvis frångänglighet, återfinns däremot i Planoch bygglagen (PBL) [6]: ”I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser skall enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas tillgänglighet och användbarhet undanröjas i den utsträckning som följer av föreskrifterna i denna lag.” Lag (2001:146)”(Kapitel 17 § 21a) Kraven i denna paragraf i PBL har specificerats i Boverkets föreskrifter och allmänna råd för avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser (HIN) [7]. I denna skrift behandlas i stort inga brandskyddsåtgärder, med undantag för att det står att utrymningslarm i hygienutrymmen bör kompletteras så att även hörselskadade eller döva personer kan uppfatta varningssignaler, i händelse av brand eller annan fara. Utöver kraven i PBL har regeringen, genom Förordningen om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av handikappolitiken [8], gett de statliga myndigheterna, däribland Statens fastighetsverk, särskilt uppdrag att förbättra tillgängligheten i deras fastigheter. Att de statliga myndigheterna ska verka för att deras lokaler är tillgängliga innebär även att de ska verka för att hinder som inte är enkelt avhjälpta blir undanröjda [9]. Tanken är att de statliga myndigheterna ska vara ett gott föredöme. På uppdrag av regeringen har Handisam, myndigheten för handikappolitisk samordning, tagit fram publikationen Riv hindren [10], vilken ger riktlinjer och vägledning åt myndigheterna för hur kraven i nämnd förordning ska uppnås. I Riv Hindren anges att personer med funktionsnedsättning ska kunna sätta sig i säkerhet vid brand och i andra nödsituationer samt riktlinjer för hur detta ska uppnås. Även om riktlinjer saknas i bygglagstiftningen idag för hur utrymningssäkerhet för personer med funktionsnedsättning ska tillgodoses finns ett antal rekommendationer och handböcker som behandlar detta ämne. Till dessa hör Bygg ikapp, utgiven av Svensk Byggtjänst och Hjälpmedelsinstitutet [9], Riv hindren, vilken tidigare nämnts samt Utrymningssäkerhet för rörelsehindrade, utgiven av Statens Räddningsverk [11] och Utrymning för alla av Elena Siré m fl [12].

Funktionsnedsättning

Man brukar tala om fyra typer av funktionsnedsättningar: ● Nedsatt rörelseförmåga ● Hörselnedsättning ● Nedsatt syn ● Kognitiv funktionsnedsättning. 48

De tre sistnämnda brukar gemensamt gå under beteckningen nedsatt orienteringsförmåga. Utöver de fyra kategorierna ovan tillkommer även allergiska besvär, vilket även betraktas som en funktionsnedsättning, men som normalt brukar behandlas i begränsad omfattning då det handlar om till- och frångänglighet. I Sverige lider cirka 1,2 miljoner personer av någon typ av permanent funktionsnedsättning. Av personer i ålderskategorin sexton år och uppåt är cirka 560 000 personer rörelsehindrade, varav cirka 100 000 är i behov av rullstol. Drygt 165 000 personer är synskadade, varav cirka 23 000 är blinda eller gravt synskadade. Ungefär 980 000 svenskar har nedsatt hörsel, av vilka cirka 150 000 är gravt hörselskadade eller döva. 36 000 personer lider av någon typ av utvecklingsstörning (kognitiv funktionsnedsättning) [1]. Beroende på källa varierar dessa siffror en del, men ligger i denna härad. På sikt kan antalet besökare med funktionsnedsättningar i publika byggnader förväntas öka. Detta beror bland annat på att befolkningen generellt blir äldre och enligt en genomförd svensk studie även är mer aktiva i kulturella sammanhang [13]. Vid frångänglighetsanpassning idag utgår man i första hand från de två förstnämnda kategorierna, det vill säga nedsatt rörelseförmåga och hörselnedsättning. Anledningen till detta är att åtgärderna som krävs för att förbättra utrymningssäkerheten för dessa grupper är mer konkreta. De frångänglighetsåtgärder som vidtas för dessa grupper förväntas i viss mån även förbättra utrymningssäkerheten för personer med synnedsättning och kognitiv funktionsnedsättning, även om inte åtgärderna är särskilt anpassade för personer med dessa funktionsnedsättningars behov. Frångänglighetsanpassningar bidrar även oftast till att utrymning görs lättare för alla, även för personer utan någon funktionsnedsättning.

Frångänglighetsanpassning av Stockholms museer

På uppdrag av Statens fastighetsverk har Brandskyddslaget AB studerat hur utrymningssäkerheten för personer med funktionsnedsättning kan förbättras i flera av Stockholms museer, däribland Historiska museet, Östasiatiska museet, Nationalmuseet, Moderna museet och Arkitekturmuseet. I ett första skede har SFV beslutat att lägga fokus på att förbättra utrymningssäkerheten för personer med funktionsnedsättningar i museernas publika delar. Frångänglighet baseras både på byggnadsteknisk anpassning och organisatoriskt brandskydd. Att byggnaden tekniskt underlättar/möjliggör utrymning av personer med funktionsnedsättning är en förutsättning för att uppnå en god frångänglighet. Det är även denna del av frångänglighetsanpassningen som SFV i första

hand svarar för i sina byggnader. Det är museernas hyresgäster som styr de organisatoriska faktorerna. Att frångänglighetsanpassa en befintlig byggnad är svårare än att projektera en ny byggnad så att den blir frångänglig. I och med att museerna är befintliga, att åtgärder måste vidtas med beaktande av museernas varsamhetskrav samt att frångänglighetsanpassning generellt blir kostsamt i befintliga byggnader gör att den byggnadstekniska anpassningen i vissa lägen blir komplicerad. Museernas organisation får därigenom en betydande inverkan på den totala utrymningssäkerheten för personer med funktionsnedsättningar i och med att assistans och information är viktiga nyckelbegrepp i detta. Organisatoriska faktorer har dock enbart behandlats övergripande inom ramen för detta arbete. Vid genomgång av de olika museernas möjligheter att anpassas för att öka utrymningssäkerheten för personer med funktionsnedsättning har identifierade åtgärdsbehov och problem visats vara likartade för alla museerna. Beroende på vilka brandskyddstekniska system som finns installerade kan åtgärdsbehoven variera något, men grundprinciperna har varit de samma. Än så länge har genomförandet av föreslagna åtgärder utifrån dessa genomgångar utförts i begränsad omfattning. Genomgångarna har dock utgjort ett första steg i utvecklingen mot mer frångängliga museer i Stockholm och bidragit till vidare erfarenhet beträffande frångänglighet. I följande avsnitt presenteras generella problem och lösningar som har kantat arbetet med museerna och erfarenheter som har tagits med ifrån detta. Frångänglighetsanpassning för personer med hörselnedsättning. Frångänglighet för personer med hörselnedsättning innebär primärt att hjälpa dessa personer att bli varse om en brand eller annan orsak till utrymning. För personer med god hörsel sker detta ofta genom ett akustiskt utrymningslarm. Så har även varit fallet i de studerade museerna, med ett undantag. Att förbättra utrymningssäkerheten för personer med nedsatt hörsel innebär primärt att det akustiska utrymningslarmet kompletteras med optiska larmdon (blixtljus) och/eller med lågfrekvent ljud. Detta gäller i synnerhet för lokaler/utrymmen där personer med nedsatt hörsel kan tänkas vistas ensamma. I några av de studerade museerna har blixtljus (optiska larmdon) utgjort komplement till det akustiska utrymningslarmet i museets kommunikationsstråk samt i vissa fall även i utställningssalarna. De publika toaletterna, vilka är de enda utrymmen som det enligt HIN 2 [4] finns krav på att personer med nedsatt hörsel ska kunna uppfatta utrymningslarmet, har inte i något museum varit utrustade med blixtljus eller lågfrekvent ljud. Det ska dock observeras att dessa krav inte fanns specificerade då Bygg & teknik 6/11

Varför bygger inte alla med PAROC®-element?

PAROC®-elementen är obrännbara (A2), de alstrar litet rök och giftiga produkter (s1) och bildar inga brinnande droppar (d0).

Intresserad av att höra mer om de brandsäkra PAROC®-elementen? Logga in på www.paroc.se/ panelsystem för mer information.

PAROC PANEL SYSTEM AB

541 86 Skövde

Tel. 0500 46 90 00

www.paroc.se

utrymningslarmet i byggnaderna installe- För utformning av utrymningshiss har I museerna är många av trapphusen för rades. Att frångänglighetsanpassa museer- Statens fastighetsverk sedan tidigare tagit begränsade till ytan för att kunna inrymma na med avseende på personer med hörsel- fram en standard för hur utrymningshis- en tillfällig utrymningsplats. I flera fall nedsättning är i första hand en kostnads- sar i deras objekt ska vara utförda. Svå- har dock utrymmet beläget i direkt anslutfråga. Rekommendationen till Fastighets- righeterna och kostnaderna relaterade till ning till trapphuset utgjort en annan verket har för de berörda museerna legat i utrymningshissar har inneburit att detta i brandcell än den lokal från vilken utrymatt primärt komplettera publika toaletter flertalet studerade museer inte ens varit ning till trapphuset i första hand sker. En med blixtljus. ett alternativ för att förbättra utrymnings- väl placerad tillfällig utrymningsplats har Frångänglighetsanpassning för per- säkerheten för personer med rörelsened- då kunnat upprättas i detta utrymme. När soner med rörelsenedsättning. Utgångs- sättning. Grundstrategin för att förbättra utrymmet i anslutning till trapphus har lepunkt vid frångänglighetsanpassning för utrymningssäkerheten för personer med gat i samma brandcell som den lokal som personer med rörelsenedsättning tas ofta i nedsatt rörelseförmåga i SFV:s museer i utrymning ska anpassas ifrån, har ibland rullstolsburna personer, eftersom detta Stockholm har därför legat i att skapa till- förslaget varit att upprätta en ny brandmedför att frångänglighetsanpassningen fälliga utrymningsplatser och möjlighet cellsgräns som avskärmar utrymmet per automatik även fungerar för personer till förflyttning till dessa. framför trapphuset till en egen brandcell, med lindrigare former av rörelsenedsättEn tillfällig utrymningsplats bör före- se principskiss här nedan. Som en sista ningar, exempelvis personer i behov av trädesvis upprättas i utrymningsväg (nor- utväg har alternativet att nyttja ett plans rollator eller käpp. malt trapphusen) eftersom utrymningsvä- brandcellsindelning för att säkerställa utFrångänglighet för personer med rörel- garna redan från början utgör egna brand- rymningen för personer med rörelsenedsenedsättning innebär att skapa möjlighet celler samt att dessa är lätta för personal sättning föreslagits. Enligt tidigare utgör till hinderfri förflyttning hela vägen till och räddningstjänst att nå. När en tillfällig detta ett problem med avseende på att det fria eller till en så kallad tillfällig ut- utrymningsplats upprättas i utrymnings- kommunicera till de utrymmande när den rymningsplats. Att skapa möjlighet till väg måste det särskilt beaktas att utrym- aktuella tillfälliga utrymningsplatsen är (assistansfri) utrymning hela vägen till met i utrymningsvägen är så stort att inte säker vid brand. Ett förslag som tagits det fria är givetvis att föredra, men kan flödet genom denna hindras när platsen upp för att förmedla detta (men som ännu vara svårare att åstadkomma. Särskilt när nyttjas. Frångänglighetsanpassningen får är obeprövat) är att sätta upp en planskiss det handlar om utrymning från plan där nämligen inte bidra till en i övrigt försäm- vid platsen, som markerar vid vilka lokalidet inte finns några utrymningsvägar be- rad utrymningssäkerhet. Även förväntad seringar av branden som platsen är säker stående av dörrar direkt till det fria, utan strålning vid brand mot den tillfälliga ut- att använda. där utrymning sker via trappor/trapphus rymningsplatsen måste beaktas, så att en Förutom lämplig förläggning av tillfältill markplan. För att tillgodose utrym- person som väntar där inte utsätts för kri- liga utrymningsplatser måste även förningssituationen för personer med nedsatt tiska nivåer. Mot utrymningsväg görs ofta flyttning till dessa möjliggöras för persorörelseförmåga i dessa fall finns huvud- lättnader med avseende på byggnadsde- ner med rörelsenedsättning. Förflyttning sakligen två grundstrategier: larnas brandklass, vilket kan medföra en inom planet till en tillfällig utrymnings1. Utrymningshiss/-hissar anordnas för att ökad strålning mot utrymmande indivi- plats har i befintligt utförande i stort sett möjliggöra förflyttning hela vägen till det der. En ökad strålning kan vara accep- alltid medfört krav på åtgärder i museerfria i markplan tabel när personerna relativt snabbt för- na. Normalt har ett flertal trögöppnade 2. Förflyttning till en så kallad tillfällig flyttar sig förbi partiet, men inte när en dörrar i väg till utrymningsväg förekomutrymningsplats anordnas, vid vilken en person ska uppehålla sig på platsen längre mit, så väl som nivåskillnader och tröskutrymmande person ska kunna vänta sä- tid. När det inte finns möjlighet att upprät- lar. kert på assistans från personal eller rädd- ta en tillfällig utrymningsplats i utrymFör att dörrar ska anses kunna öppnas ningstjänst. ningsväg (beroende på platsbrist och/eller även av personer i rullstol eller med annan Alla de studerade museerna är utförda i strålning mot platsen) kan ett alternativ rörelsenedsättning anges så låga dörröppfler än ett våningsplan. Inget är sedan tidi- vara att dela in det aktuella planet i olika ningsmotstånd som 25 N [6] (vid utrymgare försett med utrymningshiss, vilket brandceller. Personer med rörelsenedsätt- ningsprojektering som inte tar höjd för innebär att förflyttning till det fria från ning kan då utrymma till en annan brand- personer med rörelsenedsättning gäller att alla plan sker via trappor, utom i vissa fall cell för att där invänta hjälp. Denna an- dörrar ska kunna öppnas med en kraft från markplan (trappor alternativt trapp- passningsnivå är ett sämre alternativ dels som inte får överstiga 130 N). Eftersom steg har i vissa fall även förekommit i väg med avseende på att möjligheten för hjäl- 25 N anses vara ett mycket lågt värde har till det fria från markplanet). Att installera pen att ta sig till platsen och dels med av- som praxis ett öppningsmotstånd på 40 N en utrymningshiss i en befintlig byggnad seende på hur det kommuniceras till de ofta accepterats för dörrar i utrymningsalternativt göra om en redan befintlig hiss utrymmande när den aktuella platsen är väg i befintliga objekt. När öppningsmottill utrymningshiss innebär normalt ett säker i händelse av brand. ståndet överstiger 40 N krävs normalt att stort ingrepp i byggnaden och dörrar med dörrstängare förses kan medföra stora kostnader till med dörröppningsautomatik följd av bland annat säker med nödkraftsförsörjning för att strömförsörjning till hissen och dessa ska betraktas som fråntrycksättning av hiss och hissgängliga. Trögöppnade dörrar schakt. En utrymningshiss ska inom museerna utgörs primärt även normalt utföras med av branddörrar. Tillgänglighebrandsluss framför hissen, där ten har ofta lösts genom att dören person som ska utrymma via rarna vid normal drift står uppställda på magnet eller genom hissen kan sitta tryggt och vänta att dörrarna har försetts med på att hissen anländer till planet och i markplan ska hissen myndörröppningsautomatik. Vid aktiverat brandlarm styrs dock na direkt i en hinderfri utrymmagnetuppställda dörrar och ningsväg med sträckning hela även så kallade free swing-dörvägen till det fria. Detta kan Principskiss för upprättande av ny brandcell med rar att stänga, vilket innebär att byggnadstekniskt vara svårt att tillfällig utrymningsplats i anslutning till trapphus. de aktuella dörrarna ej är frånfå till i en befintlig byggnad. 50

Bygg & teknik 6/11

gängliga utan komplettering av dörröppningsautomatik. I de fall dörröppningsautomatik har förekommit saknas ofta nödkraftsförsörjning av denna funktion, vilket innebär att funktionen ej är säkerställd vid utrymning. Beroende på förekomst av sprinkler och förläggning av kabel till dörröppningsautomatiken har nödkraftsförsörjningen av denna funktion ibland bedömts kunna utgå. För trögöppnade dörrar i utrymningsväg från lokaler där personer med rörelsenedsättning aldrig kan förväntas vistas ensamma (exempelvis hörsalar) har dörröppningsautomatiken prioriterats ner vid frångänglighetsanpassningarna av museerna. Trösklar utgör ett annat naturligt hinder för personer med rörelsenedsättning. Trösklar kan byggas bort genom att använda så kallade släp- eller falltrösklar. Alternativt kan de normala trösklarna förses med avfasning (förutsätter att trösklarna inte är mer än 25 mm höga). Åtgärder som avser tillämpande av dörröppningsautomatik på dörrar i brandcellsgräns samt avlägsnande/åtgärdande av trösklar under dörr i brandcellsgräns måste göras med beaktande av brandcellsgränsens integritet. Avlägsnande av trösklar får inte bidra till att (stor) springa uppkommer under dörr i brandcellsgräns och öppningstiden för dörrar med öppningsautomatik måste begränsas för att inte bidra till att stora mängder brandgaser sprids till den angränsande brandcellen under utrymningsförloppet. Det kan även finnas verksamhetskrav som måste beaktas vid installerande av dörröppningsautomatik, exempelvis dörrar i klimatgräns som inte får stå uppställda för länge. Utöver problem med tunga dörrar och trösklar kan mer betydande nivåskillnader inom planen förekomma i form av steg eller interna trappor. Se exempel i bilden här intill. Att kompensera för den-

na typ av nivåskillnader kan i vissa fall göras genom att upprätta en kompletterande ramp till trappan eller helt ersätta stegen med ramp. För att en rullstolsburen person ska ha möjlighet att själv kunna ta sig upp längs en ramp alternativt säkert ta sig ner längs denna måste rampens lutning vara begränsad. En ramp avsedd för personer med rörelsenedsättning bör inte ha en lutning överstigande 1:20, dock max 1:12. Detta medför att den yta som en ramp som ska ersätta steg eller trappa tar upp kan bli omfattande och att åtgärden därigenom ej bedöms rimlig att genomföra om det handlar om en mer omfattande trappa. För att åtgärda denna typ av hinder vid tillgänglighet är lyftbord en vanligt förekommande åtgärd. Att nyttja lyftbord vid utrymning bedöms generellt inte lämpligt, då dessa normalt ligger öppna mot brandcellen och är relativt långsamma samt saknar säker strömförsörjning. Detta medför att risk finns att person som nyttjar lyftbord för utrymning utsätts för kritiska förhållanden innan den aktuella trappan/stegen har passerats.

Tekniska lösningar för frångänglighet

Antalet byggnader i Sverige där anpassning av utrymningssäkerheten för personer med funktionsnedsättning har gjorts är fortfarande begränsat. Strategi och funktioner för olika frångänglighetsåtgärder, som exempelvis tillfälliga utrymningsplatser, förväntas därigenom vara relativt okända för de personer som ska nyttja dessa. Med anledning av detta är det särskilt viktigt att frångänglighetsanpassningen görs tydlig och med utrustning som gör att personer med funktionsnedsättning känner sig trygga att använda dessa. Att en utrymningsväg är markerad med utrymningsskylt innebär inte att den kan

Skylt som hänvisar till utrymningsväg även avsedd för personer med rörelsenedsättning.

FOTO: HANDISAM

Exempel på nivåskillnad inom planet.

Bygg & teknik 6/11

nyttjas av alla, vilket personer med rörelsenedsättning ofta är medvetna om. Inte heller den dag då alla föreslagna frångänglighetsåtgärder för de studerade museerna har genomförts kommer så att vara fallet i dessa byggnader. Detta eftersom alla utrymningsvägar från museerna inte bedömts med rimliga åtgärder kunna göras frångängliga. En tillkommande åtgärd som därvid är nödvändig är att markera upp vilka utrymningsvägar som även är avsedda för personer med nedsatt rörelseförmåga. För detta ändamål tog Statens

fastighetsverk fram särskilda utrymningsskyltar, med både rullstolssymbol och vanlig ”gubbe”, i samband med pilotprojektet på Wrangelska palatset. Se piktogrammet här intill. Utöver från de vägledande markeringarna bör det även framgå av byggnadens utrymningsplaner vilka utrymningsvägar som är frångängliga och var tillfälliga utrymningsplatser finns upprättade. De tillfälliga utrymningsplatserna måste även vara tydligt markerade. SFV har tagit fram en särskild informationsskylt med texten ”Säkert utrymme vid brand” för att markera de tillfälliga utrymningsplatserna i sina byggnader. För att en person som inväntar assistans ska kunna förmedla var han/hon befinner sig ska även platsangivelse finnas vid de tillfälliga utrymningsplatserna. Lämpligen bör plan och exempelvis aktuellt trapphus anges som platsinformation vid dessa. I anslutning till en tillfällig utrymningsplats bör det finnas möjlighet till tvåvägskommunikation så att personer som behöver assistans kan få kontakt med räddningstjänsten eller personal på plats. Tvåvägskommunikation kommer att bli ett krav vid tillfälliga utrymningsplatser vid nyprojektering när nya BBR [5] tas i bruk. Att denna kommunikation ska kunna ske via talad tvåvägskommunikation till en bemannad plats bedöms vara en rimlig nivå med tanke på att situationen då en person förväntas uppehålla sig på en tillfällig utrymningsplats med största sannolikhet är en stressande situation, exempelvis brand i byggnaden. En parallell är att om man fastnar i en hiss finns ofta möjlighet till tvåvägskommunikation till bemannad plats och nivån bör inte vara lägre vid en tillfällig utrymningsplats. Till vilken plats/funktion som kommunikationen ska kopplas har varit en utmanande frågeställning vid frångänglighetsanpassningarna av museerna. Vaktkur, entrékassa och SOS AB har varit uppe för diskussion, men har i flertalet fall inte landat ännu. En av utmaningarna med frångänglighet, är att flera tekniska lösningar för detta ändamål ännu är i stort obeprövade. Rätt eller fel med avseende på utformning har ännu inte lagt sig, utan olika utformningsalternativ får i viss mån prövas. Att kommunikationsutrustningen även ger en adresserbar signal till tavla i anslutning till brandförsvarstablå är viktigt för att räddningstjänsten vid ankomst ska kunna uppmärksamma var personer finns kvar i byggnaden och behöver hjälp. För att underlätta för museipersonal, vakter och räddningstjänsten att utrymma rörelsenedsatta personer från de tillfälliga utrymningsplatserna bör ett antal så kallade utrymningsstolar finnas att tillgå i byggnaden. Det kan normalt vara lämpligt att placera hjälpstol i anslutning till brandförsvarstablå, eftersom det är denna plats räddningstjänsten kommer till först, i anslutning till entréer alternativt i anslut51

ning till trapphus, runt vilket tillfälliga utrymningsplatser är belägna.

Föreslagna åtgärder och genomförande

Genomgången av Stockholms museer (SFV:s) har visat att utrymningssäkerheten inte fullständigt kan anpassas till personer med funktionsnedsättning. När det handlar om komplettering av utrymningslarm med optiska larmdon är det primärt en kostnadsfråga, men vad gäller anpassning av utrymningsvägarna till personer med rörelsenedsättning bedöms det inte alltid varit praktiskt genomförbart att anpassa alla utrymningsvägar eller också har åtgärderna för frångänglighetsanpassning i vissa fall inte bedömts motiverbara. Ett stort problem beträffande frångänglighetsanpassningar idag är att de tekniska lösningarna fortfarande är relativt outvecklade, obeprövade och framförallt dyra. För att exempelvis göra trögöppnade dörrar öppningsbara för alla personer (även vid utrymning) finns inga nu kända alternativ till motoröppnare. Dessa är idag dyra och kostar cirka 15 000 kronor per styck och för lokal nödkraftsförsörjning till detta tillkommer ytterligare cirka 3 000 kronor. Kostnadsbilden har en tydlig inverkan på i vilken omfattning föreslagna åtgärder kan genomföras framöver och det har därigenom varit viktigt att försöka landa på en rimlig ambitionsnivå med avseende på frångänglighetsanpassningen. Det har i flera fall även varit nödvändigt att värdera vilka åtgärder som i första hand bör prioriteras för att så kostnadseffektivt och

snabbt som möjligt kunna åstadkomma relativt frångängliga byggnader. Komplettering med blixtljus på publika toaletter har varit en första nivå beträffande frångänglighetsanpassning till personer med hörselnedsättning. Förslagen på i vilken omfattning utrymningsvägarna ska göras frångängliga för personer med rörelsenedsättning har baserats på dessa tre parametrar: 1. Att det upprättas minst en utrymningsväg anpassad för personer med rörelsenedsättning från varje tillgänglig lokal, så långt detta har bedömts praktiskt möjligt. När det från markplan har varit möjligt att skapa en frångänglig utrymningsväg hela vägen till det fria ska denna utrymningsväg åtgärdas. 2. Att det förväntade antalet utrymmande personer med rörelsenedsättning har tagits i beaktande när utrymning sker till tillfälliga utrymningsplatser av begränsad storlek. Med tanke på att personantalet i museerna kan vara högt är det viktigt att ta höjd för detta när antalet tillfälliga utrymningsplatser och därigenom antalet frångängliga utrymningsvägar bestäms. 3. Att gångavstånd till frångänglig utrymningsväg inte blir allt för långt. I de fall gångavstånd till utrymningsväg blir mycket långt om enbart en utrymningsväg görs frångänglig har det föreslagits att flera utrymningsvägar görs frångängliga. Ett exempel på förslag till frångänglighetsanpassning för personer med nedsatt rörelseförmåga för ett plan illustreras i figuren här intill. För de Stockholmsmuseer som Brandskyddslaget har varit med och tagit fram

Exempel på frångänglighetsanpassning för personer med rörelsenedsättning från ett plan där två trapphus har begränsad storlek och ett trapphus är tillräckligt stort för att inrymma tillfällig utrymningsplats. 52

förslag på frångänglighetsanpassningar för är det ännu bara på Östasiatiska museet som föreslagna åtgärder har börjat genomföras. För Östasiatiska museet landade kostnadskalkylen för kompletterande utrustning i form av dörröppningsautomatiker med nödkraft, nya utrymningsskyltar och kommunikationsutrustning vid de tillfälliga utrymningsplatserna på cirka en miljon kronor. Genom att enbart ta fram förslag på hur frångänglighetsanpassning av museerna kan göras har SFV kommit en bit på vägen med att göra kulturarvet ännu lite mer tillgängligt. För att ge någon konkret verkan är det dock viktigt att åtgärder för att förbättra utrymningssäkerheten för personer med funktionsnedsättning även börjar vidtas. ■

Referenser

[1] Statens fastighetsverk (2005), Tillgänglighet och Kulturarv, Stockholm: Statens fastighetsverk. [2] SFS 2011:338, Plan- och byggförordningen, Stockholm: Socialdepartementet. [3] BFS 1993:57 med ändringar till och med 2008:6, Boverkets byggregler (BBR), Karlskrona: Boverket. [4] Boverket (2006), Utrymningsdimensionering, Karlskrona: Boverket. [5] BFS 2011:XX, Boverkets byggregler (BBR XX), Granskningsversion, Boverket. [6] SFS 2010:900, Plan- och bygglagen, Stockholm: Socialdepartementet. [7] BFS 2011:13 – HIN 2, Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, Karlskrona: Boverket. [8] SFS 2001:526, Förordning om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av handikappolitiken, Stockholm: Socialdepartementet. [9] Elisabet Svensson (2008), Bygg Ikapp, Stockholm: Svensk Byggtjänst. [10] Handisam (2009), Riv hindren – Riktlinjer för tillgänglighet. Enligt förordningen 2001:526 om statliga myndigheters ansvar för genomförande av handikappolitiken, Stockholm: Handisam. [11] Statens Räddningsverk (2001), Utrymningssäkerhet för rörelsehindrade, Karlstad: Statens Räddningsverk. [12] Elena Siré m fl (2006), Utrymning för alla – byggnader med kulturvärden, Stockholm: Svensk Byggtjänst. [13] Bengtson Staffan et al (2010), How do People with Disabilities Consider Fire Safety and Evacuation Possibilities in Historical Buildings, Fire Technology Journal, publiceras 2012.

Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se Bygg & teknik 6/11

T-Series 185x133 BLD_SE.indd 1

8/4/11 11:28 AM

2SN&T@QCDĂŒPDSIRQÂşICPRMAFCLCPEGCDDCIRGTR@WEE?LBC 2SN&T@QC KTESSÂŤSSNBGU@SSDM@UUHR@MCDRSNLRJXCC RNLRJXCC@QAXFFM@CDQLNSETJSAÂŹCDTMCDQAXFF

SHCDMNBGDESDQÂŹS 3HKKR@LL@MRLDCMÂŹFNS@UUÂŹQ@E@R@CHRNKDQHMFRRXRSDL2SN3GDQL,HMDQ@K2SN3GDQL5@QHN DKKDQUÂŹQSKTES@CDE@R@CRXRSDL2SN5DMSDBDQGÂŹKKRDSSSUÂŹRSDFRSÂŤS@SETJSRÂŤJDQSNBGDMDQFHDEEDJSHUSJKHL@SRJ@K l ENFEQHSSGDKSÂŤBJ@MCDLÂŹKMHMFRRXRSDLRNLRJXCC@QA@JNLKHFF@MCDRSNLJNMRSQTJSHNM l CHEETRHNMRÂźOODSNBGU@SSDM@UUHR@MCD Information om vĂĽra produkter inom Fasad, InteriĂśr, Betong och Golv Ă—nns pĂĽ www.sto.se Sto Scandinavia AB, tel 020-37 71 00. Sto

Omsorgsfullt byggande.

Bygg & teknik 6/11

53

Träna utrymning - en film om utrymningsövningar

Det borde vara en självklarhet Ett av de mest efterfrågade områdena bland de som jobbar med brandskydd är just utrymningsövningar. Problemet är att genomföra övningar som liknar verkligheten och inte stör produktionen för mycket. Förslag på hur man kan göra övningen nyskapande, trovärdig och realistisk har vi tagit fasta på genom informativa intervjuer från personer som genomför utrymningsövningar regelbundet.

Träna utrym ning

¯IR½PQSQYXV]

QRMRKW}ZRMRKEV

,¿OPHQ¿QQVHWWERQXVDYVQLWWVRPKDQGODURPYDGVRPIUDPNRPPLWL+DYHULNRPPLVVLRQHQVXWUHGQLQJDY lägenhetsbranden i Rinkeby 2009, där sju personer omkom. Du kan beställa filmen Träna utrymning på www.brandskyddsforeningen.se, på telefon 08-588 475 00 och fax 08-662 35 07 eller fyll i talongen nedan.

Jag beställer ______ ex av Träna utrymning Beställningsnr 286620 Pris 1500 kr (medlemspris 1350 kr) exkl moms Namn E-post Företag Telefon Adress Postnummer/Ort Organisationsnummer Faktureringsadress (om annan än ovan) Bli medlem i Brandskyddsföreningen och få 10% rabatt.

Frankeras ej. SBF betalar portot.

Brandskyddsföreningen Svarspost Kundnummer 122284703 110 27 Stockholm

B&t 6/11

Utrymning från lokaler med hög säkerhet? För att inte röra till begreppen så är det bäst att klarlägga vad som menas med ”lokaler med hög säkerhet” i denna artikel. Till er som eventuellt tror att ni lättare ska kunna ta er ut ur ett eventuellt häkte, psykvårdsavdelning eller fängelse efter att ha läst detta kommer att bli besvikna. Några sådana lösningar kommer jag inte att förmedla. Idén till artikeln fick jag då jag besökte en exklusiv klockaffär i Genève. Innan jag fick tillträde till själva lokalen så fick jag passera en sluss med två bastanta dörrpartier. Stora raka låskolvar surrade bestämt innan första dörren öppnades. Därefter stängdes den så att dörr nummer 2 skulle kunna öppnas efter cirka tio sekunders betänketid (dubbla övervakningskameror kontrollerade slussen). Dörrarna var helt släta (inga nödbeslag här inte). Nåväl, något klockköp blev det emellertid inte. Jag ville därför lämna lokalen. Det tog sin lilla tid men ut kom jag, efter att ha påkallat personalen. Vet inte hur själva låslösningen ser ut, men jag förutsätter att den ser ut ungefär som jag beskriver det senare i denna artikel.

Lokaler med hög säkerhet

Lokaler med hög säkerhet är (i denna artikel) ett nyanserat generellt uttryck för lokaler som av någon anledning är försedda med en hög in- och/eller utbrottssäkerhet. Säkerhetsnivån på lokalen brukar beslutas av i första hand nyttjarens eller företagets säkerhetschef, men också av eventuellt försäkringsbolag eller övergripande nationellt regelverk. Säkerhetschefen vill i första hand säkerställa att inga obehöriga kan få tillträde till lokalerna. Kraven brukar handla om att endast ett fåtal personer får tillgång till eventuella nycklar. Att passagesystem med koder, kort eller brickor installeras är också populärt.

Artikelförfattare är Johan Renvall, v d Brandgruppen AB, Stockholm. Bygg & teknik 6/11

Passerkort, nyckel, nyckelbricka samt kod behövs för att artikelförfattaren ska ha full tillgång till sin arbetsplats. Utrymning kan dock ske utan nyckel.

Under senare tid (läs de senaste tre åren) så har jag dock upplevt att allt fler säkerhetschefer även uppmärksammar och har kunskap om problematiken angående utrymningssäkerhet för personalen. Detta är mycket positivt eftersom det totalt sett ökar säkerhetsnivån i projekten. Tidigare så låg koncentrationen främst på att fixa till ett ogenomträngligt skalskydd, där utrymningssäkerhet kom i andra hand. Försäkringsbolagen upplevs lite konservativa i sin inställning till alternativa låsningslösningar. De hänvisar ofta till standardregler vad gäller själva låsningen, vilket många gånger ställer till problem för oss som försöker säkerställa utrymningssäkerheten. Devisen ”Liv går före egendom” måste man som brandkonsult ofta hänvisa till. Problematiken handlar om att dörrar (med hög säkerhetsklass) ska låsas med nyckel och inte bara med vred. Dock anser jag att det i många fall är korrekt eftersom det inte ska slarvas med låsning. Deras (försäkringsbolagens) konservatism innebär då att alternativa lösningar måste vara väl genomarbetade. Detta i sin tur innebär att experter från olika skrån anlitas, vilket brukar innebära en bra slutlösning. Uttrycket nationellt regelverk menas i detta fall Boverkets byggregler (BBR). Ur det kan man utläsa att det inte finns speciellt mycket flexibilitet vad gäller låsning av utrymningsvägar i lokaler där

allmänheten (och till viss del personal) kan vistas, och med all rätt. Tänk att vara inlåst då branden är lös. Alla personer som arbetar i eller besöker lokaler med hög säkerhet ska självklart kunna ta sig ut vid eventuellt olyckstillbud. I lokaler för endast ett fåtal personer med god lokalkännedom kan dörrar vara låsta om personalen är försedda med nycklar. Då är problemet med utrymningssäkerheten löst. Värre är det i lokaler som besöks av allmänheten. Självklart vill ingen av oss att det ska börja brinna och inbrott vill vi inte heller råka ut för. Varje unik situation kräver sin egen säkerhetslösning. Vi vill låsa om oss men vi vill samtidigt snabbt och enkelt kunna utrymma i händelse av olycka.

Ringa på dörrklockan

Flera av er har säkert vid ett par tillfällen varit tvungna att ringa på ”dörrklockan” precis som jag innan ni fått tillträde till till exempel en juvelerarbutik. När ni sedan blivit insläppta så har ni även varit tvungna att ”ringa på” för att bli utsläppta. Styrningen av låset sker vanligtvis via tryckknapp. Dörren saknar ofta ett vred, vilket gör att man inte kan ta sig ut ur butiken utan hjälp av butikspersonalen. Varför denna funktion finns kan ni säkert själva lista ut… Hur harmonierar en sådan lösning med gällande bygglagstiftning? Egentligen inte alls, grundintentionen är att man som besökare ska kunna lämna en lokal utan kort, 55

kod, nyckel eller annan hjälp förutom en normal hantering av ett handtag samt vred. Men, det finns ju alltid undantag. I aktuella fall så brukar lösningen baseras på att butikens storlek (endast ett fåtal besökare får plats) och personaltäthet innebär att butikspersonalen alltid anses kunna aktivera öppningsfunktionen. Antingen via öppningsknappen eller med hjälp av nyckel. Denna lösning brukar ha hög tillförlitlighet eftersom butiker vill kunna släppa in besökare och blir då tvungna att se till att öppningsfunktionen ständigt fungerar. Som extra säkerhetsåtgärd så bör låset ha fjäderåtergång för att vid strömavbrott ställa sig i öppet läge. Datahallar har sedan länge skyddats med hög inbrottsklass. In- och utpassage till dessa sker ofta med olika kort, brickor eller kodsystem. Då dessa lokaler sällan tar emot besökare så finns det möjligheter att ta till lite speciella rutiner, typ att alla besökare alltid har en ledsagare etcetera. I dessa lokaler brukar utrymningssäkerheten vara god, speciellt med tanke på att det i princip alltid finns brand- och/eller utrymningslarm.

Att kassalinjen ska utgöra en säkerhetsgräns är ju självklart, men i de flesta fall så måste verksamheten se till att den på något sätt kan öppnas för att klara av den dagliga hanteringen samt tillgodose personalens alternativa utrymningsväg. Då personal ska passera kassalinjen sker detta ofta med hjälp av en slussfunktion. Funktionen baseras på att endast en dörr kan eller får vara öppen. Vid passage så är alltså den utpasserande ”inlåst” i slussen under ett ögonblick för att säkerställa att kassalinjen alltid är stängd. Normal in- och utpassage innebär att endast en person i taget kan passera slussen. Vid utrymning kan dörrarna kunna forceras samtidigt, dock endast inifrån. Hur fungerar det i ovan nämnda fall om en inbrottstjuv tar sig in i lokaler, måste även de kunna ta sig ut? Svaret på den frågan är nej. Den eventualiteten behöver man inte ta hänsyn till. En enkel jämförelse i det fallet är att då du lämnar lägenheten, radhuset eller villan kan låsa med sjutillhållarlås med gott samvete. En eventuell inbrottstjuv får då vackert ta sig ut där han eller hon beredde sig tillträde.

Andra typer av lokaler säkerhetskrav

Hur lösa problemet?

Det finns ju även andra typer av lokaler där hög säkerhet krävs. Under de senaste åren så har ett flertalet mindre bankbutiker och växlingskontor öppnat i våra städer. Som alltid då det hanteras stora summor med kontanter så är dessa typer av lokaler högintressanta för ”buset” som finns i vårt samhälle. Den övergripande säkerhetslösningen blir ofta relativt komplex. Ur säkerhetssynpunkt gäller följande: ● Kunder ska kunna utrymma lokalerna ● Kunder i lokalen ska inte kunna ta sig in förbi själva kassalinjen ● Personal ska kunna utrymma lokalerna utan att behöva passera kassalinjen ● Personal bör kunna ta sig till sin arbetsplats utan att passera kundytan ● Personal ska i de flesta fallen ha till gång till en alternativ utrymningsväg ● Oönskade besökare ska inte kunna bereda sig tillträde till lokalerna, vare sig under normala öppettider eller efter stängning. Punkterna enligt ovan måste alltid beaktas då en ny lokal planeras. Det som brukar ställa till problem är den alternativa utrymningsvägen för personalen i lokalen. Kunder kan tillåtas att endast ha tillgång en utrymningsväg under förutsättning att kundytan inte är för ”djup”.

Hur ska man då lösa problematiken med utrymningssäkerheten då nya ”högsäkerhetslokaler” planeras?

Bland de bästa sätten är att spela upp olika projektspecifika scenarios där punkterna enligt ovan ingår. Samtliga punkter ska kunna garanteras. Lämpliga yrkesgrenar som ska samverka vid en sådan ”scenariogenomgång” brukar vara säkerhetschef, lås- eller larmexpert samt en brandkonsult. I de flesta fall kan man konstatera att ”slussar” många gånger är en bra lösning. Oönskade besökare måste då forcera flera hinder innan de kommer in till själva lokalen, samtidigt finns goda möjligheter att detektera med diverse larminstallationer. De olika slussutrymmena kan då larmas med olika sektioner för att ytterligare öka säkerheten. Det rekommenderas även starkt att inte samutnyttja utrymningsvägar för både kunder och personal. Försök att redan i planeringsstadiet se till att kunder och personal har sina egna utrymningsvägar (alternativa om gångavstånden så kräver) så att framförallt personalen inte behöver utrymma över besöksytan om branden uppstår där. Då lokalen är färdigställd ska alltid personalen ges möjlighet att gå igenom de scenarier som de kan råka ut för. Det är av yttersta vikt att alla vet hur larm ska aktiveras samt hur nödutrymningsvägarna ser ut samt fungerar. Påfallande ofta så vet inte personal hur utrymningsvägen ser ut hela vägen ut till det fria, de vet bara var själva utrymningsdörren finns.

Tendensen pekar uppåt

Tendensen i vårt samhälle till brott och andra otrevligheter pekar ju tyvärr uppåt, men vi får ju inte på något sätt äventyra personsäkerheten då vi bygger. Blir man insläppt i en lokal så ska man kunna ta sig därifrån utan några större åthävor. Tveka inte att fråga personen som släppte in dig i lokalen hur det är meningen att du ska kunna ta dig ut om dörren ut till det fria saknar vred eller verkar låst. Den dag man ska utrymma känns varje sekund bakom en låst utrymningsdörr som en timme! ■

Känns tryggt att se nödbeslaget högst upp på bilden. Mindre roligt är att den nedre motordrivna låskolven låser aktuellt dörrparti (även om nödvredet aktiveras), vred saknas i detta fall. Alternativ lösning måste tas fram.

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2011!

DET BÄSTA BRANDSKYDDET MÄRKER DU INTE FÖRRÄN DU BEHÖVER DET. Välkommen till WFPC, vi hjälper dig med allt från besiktningar till design av brandskydd. www.wfpc.se TFN: 0735-040 129 Alvestagatan 29 504 33 Borås

56

wfpc_byggteknik_185x32mm_2.indd 1

2011-08-23 09.46 Bygg & teknik 6/11

krysset

Kryssa rätt och vinn biobiljetter!

Fem rätta lösningar belönas med två biobiljetter var. Senast den 7 oktober 2011 vill vi ha ditt svar. Lycka till!

Namn .......................................................................................................... Gatuadress ................................................................................................

Postnummer .......................... Ort ............................................................ Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

När Du löst korsordet, fyll i namn och adress på talongen och skicka sedan in hela sidan i ett kuvert till: Bygg & teknik, Sveavägen 116, 113 50 Stockholm. Bygg & teknik 6/11

Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat (bland annat lösningarna på krysset) finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

57

SUGEN PĂ… ATT TESTA NĂ…GOT NYTT? VI SĂ–KER

BRANDINGENJĂ–RER OCH CIVILINGENJĂ–RER I RISKHANTERING TILL STOCKHOLM GĂ–TEBORG JĂ–NKĂ–PING

DÜrrmagneter till rätt pris! Ankare ingür! 58

       

Componentor www.componentor.se Bygg & teknik 6/11

Annorlunda utrymning från Victoria Tower

I en hög och smal byggnad av detta slag blir varje kvadratmeter i planlösningen extra värdefull. Att kunna ta bort ett extra utrymningstrapphus som aldrig kommer att användas vid normal drift ger därför anledning att vara kreativ när det gäller att hitta alternativa lösningar som uppfyller samhällets krav på säkerhet. I höga byggnader uppkommer ett antal brandskyddstekniska utmaningar. En av utmaningarna är att kunna erbjuda en möjlighet att självutrymma för personer med rörelsenedsättning samt underlätta för den växande andelen av befolkningen som har svårt att gå nerför drygt 30 våningar. Lösningen i Victoria Tower blev att förbättra husets hissar så att dessa kunde användas vid brand i kombination med en rad åtgärder för brandskyddet i övrigt, såsom sprinkler och extra skydd mot brandspridning mellan våningsplan.

Har utrymningshissar använts tidigare?

I Sverige har hissar använts för utrymning av personer med rörelsenedsättning i ett antal offentliga byggnader såsom

Artikelförfattare är Niclas Åhnberg, Brandskyddslaget AB, Stockholm. och Sara Petterson, MTO Säkerhet AB, Stockholm. Bygg & teknik 6/11

Victoria Tower i anslutning till Kistamässan.

Riksdagshuset och Wrangelska palatset. Utrymningshissar projekteras just nu även för bland annat Swedbank Arena. Utrymningshissarna har i dessa fall specialanpassats enligt Fastighetsverkets riktlinjer [1] med hänsyn till bland annat strömförsörjning och skydd mot brandgasspridning till hisskorgen. Internationellt sett finns det ett antal byggnader där hissar ingår i utrymningsstrategin för samtliga utrymmande såsom Petronas Twin Towers (Kuala Lumpur) och Eureka Tower (Melbourne). Victoria Towers koncept där hissar används som ett av de utrymmandes alter-

FOTO: KARL GABOR

I september invigs ett av Stockholms nya landmärken i form av det 36 våningar (117 meter) höga Victoria Tower som ligger i anslutning till Kistamässan. Arkitektkontoret Wingårdhs har skapat en unik design på fasaden som utmärker sig i detta område som präglas av nytänkande. Den glittrande fasaden omger en byggnad vars brandskydd och framförallt utrymningsstrategi är minst lika unik som exteriören – ett Tr1-trapphus och fem utrymningshissar!

nativ till utrymning på egen hand vid brand är unikt i Sverige och sker endast på ett fåtal platser i världen.

Byggnaden

Byggnaden har en lågdel i två plan och en högdel i ytterligare 34 plan. I lågdelen kommer det att finnas reception, konferensutrymmen, restaurang samt hotellrum. I högdelen kommer plan 3 till 22 bestå av hotellrum, plan 23 till 32 av kontorslokaler, plan 33 bestå av en konferensanläggning med tillhörande skybar på plan 34 och plan 35 och 36 består av teknikutrymmen samt förråd. Kontorsplanen 59

hisshallar och övriga delar av våningsplanen, se figur nedan. Utrymning sker sektionerat, vilket är vanligt i höga byggnader och innebär att hela huset inte utrymmer samtidigt. Om brand detekteras så ljuder det talade utrymningslarmet i samma larmzon som branden detekterats.

Hur styrs hissarna och hur prioriteras de utrymmande?

Utsikten från kontorsvåningarna är milsvid.

uppförs som öppna landskap med möjlighet till indelning i rum motsvarande hotellrummen. Då byggnaden är så pass smal är persontalet per våning relativt lågt. I hotelldelen ryms cirka 30 gäster per plan och kontorsplanen har en begränsning på 30 till 35 arbetande. Konferensavdelning, (som främst är avsedd för hotellgäster) inklusive skybar får maximalt innehålla 150 personer. Teoretiskt skulle det maximala personantalet i högdelen kunna uppgå till strax under 1 100 personer, men är sannolikt betydligt lägre på grund av de olika verksamheternas persontäthet som varierar över dygnet.

rymmande ska kunna invänta en hiss i en säker miljö. På plan 33 ryms inte alla på våningsplanet i hisshallen, vilket har lösts genom att skapa en trappa som gör det möjligt att ta sig mellan hisshallarna på plan 31 till 34. Trappan mellan plan 31 till 34 är brandtekniskt avskiljd från både

Hissarna har programmerats för att de som har störst behov av hissen och de som rimligtvis upplever störst hot från branden ska få tillgång till den först. Om det talade utrymningslarmet aktiveras så avbryter samtliga hissar sin pågående färd och går över i ett utrymningsläge. Samtliga destinationsknappar i hissen förutom knappen för färd till entréplan avaktiveras och i hisshallarna avaktiveras knappen för färd uppåt. Vid utrymningsläge påbörjas två sekvenser varav den första endast sker en gång. I den första sekvensen beger sig alla hissar automatiskt till entréplanet, släpper av passagerare och beger sig till det plan där brandlarmet aktiverats. Därefter kan samtliga plan kalla på hissen men om nå-

Hur sker utrymningen?

Från högdelen finns två utrymningsvägar, dels ett Tr1-trapphus (tidigare kallat brandsäkert trapphus) som är placerat i ena änden av det avlånga våningsplanet och dels fem hissar som har en gemensam hisshall i den andra änden av våningsplanet. Husets sjätte hiss är en brandbekämpningshiss och vid brand är den endast avsedd för räddningstjänstens insats. Hisshallen är tillräckligt stor för att inrymma samtliga personer på planet och är brandtekniskt avskiljd mot resten av våningsplanet på ett sådant sätt att de ut-

På plan 31 till 34 går det att ta sig mellan hisshallarna via ett brandteknisk avskilt trapphus.

Hotellplan samt brandgaskontrollsystem. 60

Bygg & teknik 6/11

gon kallar på hissen på ett plan där utrymningslarmet har aktiverats så prioriteras det planet högst av hissarnas gruppcentral.

Hur länge får de utrymmande vänta på hissarna?

Vid ett aktiverat brandlarm kommer hissarna sannolikt befinna sig i olika delar av byggnaden. Det innebär att hissarna anländer till det branddrabbade planet vid olika tidpunkter. En hiss som står på entréplan når det översta stannplanet inom 1 minut medan en hiss som är högst upp i byggnaden behöver tre minuter för att släppa av sina passagerare på entréplan och återvända. Då de utrymmande förväntas ta en liten stund på sig att bege sig till hisshallen från det att utrymningslarmet aktiverats så förväntas väntetiden på det branddrabbade planet bli mindre än en minut innan den första hissen anländer. De fem utrymningshissarna är dimensionerade för att med normal nyttjandegrad (80 procent) kunna ta tio personer var. Eftersläntrare som inte kom till hisshallen inom de första minuterna har liksom övriga prioriterade plan en förväntad väntetid på 0,5 till 3 minuter. Konferensavdelningen är det enda våningsplan som

har en längre utrymningstid än tre minuter. Om både trapphus och hissar är tillgängliga beräknas de prioriterade våningsplanen vara utrymda inom cirka fem till sex minuter från aktiverat brandlarm. Ifall trapphuset mot all förmodan skulle vara blockerat skulle den totala utrymningstiden från de prioriterade planen vara cirka sex till tio minuter beroende på vilken larmzon det rör sig om. Enligt en doktorsavhandling av Emma Heyes förväntas andelen utrymmande som väljer hissen framför trappor öka med antalet våningar från marken och högst upp i huset förväntas cirka 33 procent välja hissarna istället för trapphuset [2].

Rätt nivå på brandsäkerheten

Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 5 innehåller föreskrifter och allmänna råd för att uppfylla funktionskraven i bygglagstiftningen [3] samt tillhörande förordning [4]. Boverket har därmed fastställt en acceptabel nivå på brandsäkerheten genom sina regler vid förenklad dimensionering. Reglerna för förenklad dimensionering kan tillämpas direkt på byggnader upp till sexton våningar men vid fler våningar ska analytisk dimensionering, och vid behov

tillhörande riskanalys, verifiera brand- och utrymningssäkerheten. Utgångspunkten för verifieringen av brand- och utrymningssäkerheten har varit en jämförande (komparativ) analys. Denna analys går ut på att visa att byggnaden uppfyller lagstiftningens funktionskrav väl så bra som en sextonvåningars referensbyggnad. Den fiktiva referensbyggnaden har samma verksamhet och är utförd enligt förenklad dimensionering. Särskild hänsyn har tagits till syftet bakom de olika föreskrifterna och råden vid förenklad dimensionering och den problematik som uppkommer vid höga byggnader. Då byggnaden är hög (längre utrymningstid) och det ännu är okonventionellt med hissar som del av utrymningsstrategin har säkerheten höjts för övriga delar av brandskyddet jämfört med referensbyggnaden. Höga krav ställs även på verifiering av byggnadens brand- och utrymningssäkerhet. Lösningen har även granskats som en del av byggherrens egenkontroll samt av fristående sakkunniga. Lösningens huvuddrag har i ett tidigt skede granskats av Öresund Safety Advisers AB (numera del av Tyréns AB) som projekterade brandskyddet i Turning Torso. Fristående sakkunniga som utsetts av byggnadsnämnden har granskat utrymningssäkerheten och riskanalysens kvalitet.

Bärförmåga vid brand

Vertikala och stomstabiliserande delar av bärverket har utförts enligt samma krav som i referensbyggnaden, det vill säga R90 (utökat till R120 i de nedersta två planen). Byggnaden är dessutom försedd med en heltäckande sprinkleranläggning, vilket betydligt reducerar risken för en kollaps. De horisontella bärverken har också utförts i R90, vilket är en höjning jämfört med referensbyggnaden.

Utveckling och spridning av brand och brandgaser

Utrymningstiderna har beräknats med hjälp av hissfunktionen i Steps. Bygg & teknik 6/11

Brandcellsindelning och klass på brandcellsavskiljande byggnadsdelar inom ett våningsplan är i stort sett de samma som i referensbyggnaden. Ingen reducering har gjorts trots att byggnaden dessutom förses med heltäckande sprinkler. Skyddet har stärkts med avseende på brandspridning mellan planen och byggnaden delas in i så kallade storbrandceller. En storbrandcell innebär att en brand inte ska kunna sprida sig mellan en storbrandcell till den andra under ett helt brandförlopp även om sprinkler skulle fallera. Storbrandcellsgränserna finns var fjärde våning i hotelldelen som även avgränsas mot kontorsplanen. Varje storbrandcell har ett separat ventilationssystem. Kontorsdelen är dessutom indelad i tre delar med ett ventilationssystem per del. För att slippa använda brandklassade fönster vid storbrand61

Byggnaden delas in i så kallade storbrandceller med separata ventilationssystem.

Fasaden provades för att motstå en hotellrumsbrand.

cellsgränser har fasaden provats för att kunna motstå en dubbelt så hög brandbelastning som förväntas i hotellrummen. Det visade sig att det fasadsystem och de glasrutor (en härdad och en laminerad) som används i samtliga 36 våningar kunde motstå en övertänd brand inifrån ett hotellrum på ett sådant sätt att det dröjde cirka 40 minuter innan branden spräckte rutorna i brandrummet och att temperaturen i rummet ovanför branden endast stigit med tretton grader när branden dog ut efter 60 minuter.

Räddningstjänstens insatsmöjligheter

Räddningstjänstens insatsmöjligheter har behjälpts genom att installera en brandbe62

kämpningshiss. Denna hiss används inte vid utrymning. I trapphuset finns läckande kabel för kommunikation via Rakel samt en stigarledning som trycksätts via sprinklersystemets pumpar.

Utrymningsvägarnas tillgänglighet och fysiska säkerhet

Tr-1-trapphuset respektive hissarna skyddas av både fysiska barriärer och tekniska system i form av trycksättning och sprinkleranläggning. Trycksättningen av Tr1-trapphuset är en förutsättning även i referensbyggnaden men har en speciell uppbyggnad i Victoria Tower. På grund av byggnadens höjd och de stora termiska stigkrafterna i trapphuset så har en lösning där luft sugs ut på brandplanet (luften

tas från trapphuset) istället för att tryckas in i trapphuset tagits fram. Denna lösning medför att hotellkorridorerna samt de öppna kontorsplanen brandgasevakueras och skapar därmed ett extra skydd mot kritiska förhållanden. Det vertikala bärverket utgörs av väggar runt trapphuset och hissarna, vilket ger en brandteknisk klass på minst REI 90. Dörren in till hisshallen har en förhöjd brandteknisk klass till EI 60-CSm, vilket innebär att den även har en ökad täthet mot varma brandgaser. Hisshallen är dessutom försedd med ett extra brandgaskontrollsystem för att ventilera ut eventuella brandgaser som kan följa med de utrymmande in i hisshallen samt skydda hisschaktet vid en brand i hisshallen. Luften sugs ut i taket på hisshallen och tas från den mekaniska tilluften på andra plan. Utrymningssäkerheten via Victoria Towers utrymningshissar jämförs med säkerheten vid en utrymning via referensobjektets Tr2-trapphus. Detta är relativt komplicerat varför en scenarioanalys med tillhörande barriärbedömning har utförts. I denna analys studeras varje delsträcka fram till utrymningsväg och genom utrymningsväg med avseende på vilka bränder som kan leda till att de utrymmande utsätts för kritiska förhållanden och vilka barriärer som finns för att förhindra detta. Kortfattat så kompenseras den tid som de utrymmande behöver befinna sig i hisshallen och vänta på hissen med att vägen fram till hisshallen respektive Tr1-trapphuset är så pass mycket säkrare på grund av sprinkleranläggning och brandgaskontrollsystem. Skyddet mot brandgasspridning till hisshall och hissarnas tillgänglighet för utrymmande från övriga våningsplan har visats vara väl så gott som för ett Tr2-trapphus. Det kan för den ej insatte se ut som att säkerheten i byggnaden baseras på ett antal tekniska system som inte får fallera medan sanningen snarare är att brandoch utrymningssäkerheten är god även om flera av de tekniska systemen skulle Bygg & teknik 6/11

6HDO(FR lUKlU

9LVWDUWDGHVRP9lUQDPR*XPPL 6HGDQKHWWHYL7UHOOHERUJ:DWHUSURRILQJ ,GDJNDOODUYLRVV6HDO(FR Vi är ett nytt kraftfullt företag som är stolta över vår kunskap och erfarenhet. Du känner säkert till våra gummidukar som Värnamo gummiduk, Elastoseal, Superseal och Cladseal – utvecklade och tillverkade i Sverige. Trygga produkter och metoder som tätar, skyddar och innesluter alltifrån tak och fasader till dammar och deponier. Den välkända sälen tar vi med oss som symbol när vi nu är ett bolag inom Nordic Waterproofing. Vi tar också med oss den organisation och den entusiasm som gjort oss till ett ledande företag för tätning av byggnader och konstruktioner sedan 1960-talet.

9lONRPPHQWLOO6HDO(FR

Tel: 0370-510 100 Email: info@sealeco.com www.sealeco.com Adress: Box 514, 331 25 Värnamo

Bygg & teknik 6/11

63

… och svarar

Väggarna runt hissar och trapphus består av 70 cm tjock betong.

vara ur funktion samtidigt. Detta till trots så har de tekniska systemen utformats för att ha mycket hög tillförlitlighet. Exempelvis finns ett reservkraftsaggregat och dubbla matningar fram till viktiga funktioner såsom trycksättningssystem, hissar och sprinkler; sprinklersystemet har förutom den eldrivna pumpen även en dieselpump; och det finns redundanta fläktar för brandgaskontrollsystemet. Även om styrsekvenser för hissar inte skulle fungera på rätt sätt finns fortfarande god chans att utrymma via hissarna med förlängd kötid alternativt via trapphuset eller i sista fall brandbekämpningshissen.

Betryggande utrymning

Stor vikt har lagts vid att skapa en lösning som ska kännas så betryggande som möjligt. Nyckelfaktorer har varit en trygg fysisk miljö, tydlig information, acceptabla väntetider samt kommunikationsmöjligheter i hisshall och i hiss. De allra flesta människor har lärt sig att hissen inte får användas i händelse av brand i en byggnad. Eftersom utrymningshissar är en ny lösning som inte tidigare utom vid enstaka tillfällen har använts i Sverige, måste människor lära om och agera tvärt emot det man tidigare lärt sig. Detta ställer höga krav på den information och kommunikationsmöjlighet som ges till personer som vistas i byggnaden. Det är viktigt att tillämpa kunskap om hur människor behandlar information, hur information uppfattas och tolkas. samt hur den används som underlag för beslut och handlingar. Tydlig utrymningsinformation innebär såväl att se till att personer som vistas i byggnaden på förhand informeras om att hissarna kan användas för utrymning, som att dessa personer vid en utrymningssituation får den information som de behöver för att använda utrymningshissarna. I stressade situationer, såsom till exempel vid en utrymning, fokuseras 64

uppmärksamheten på det som uppfattas som viktigast och den informationsmängd som människor kan ta till sig minskar. Utgångspunkten vid utformning av utrymningsinformationen i Victoria Tower har varit forskning som finns kring utrymning och utrymningsmeddelanden, särskilt i samband med utrymningshissar, samt de standarder och rekommendationer som finns. Den aktuella byggnaden och den specifika utrymningssituationen har analyserats med avseende på vad byggnaden ska användas till, vilka typer av människor som ska vistas där, vilka möjligheter dessa har att ta till sig information i olika lägen samt hur man vill att människor ska agera vid en utrymningssituation etcetera. Utifrån tänkbara scenarier och troliga användare identifierades vilka beslut som kan behöva fattas under olika delar av utrymningen, samt vilken information som behövs för att kunna fatta dessa beslut och agera på tänkt sätt. De lösningar som tagits fram innefattar ett modifierat talat utrymningsmeddelande, särskilda talade och skriftliga meddelanden i hisshall och hissar samt särskilda skyltar som markerar utrymning via hissar respektive trapphus. Hisshall och hiss har dessutom försetts med tvåvägskommunikation till räddningstjänsttablå, reception och SOS.

1. Energihushållning (minskat energibehov för aktiv uppvärmning). 2. Termiskt inneklimat (lokalt varmare, lägre lufthastighet, minskad risk för drag). 3. Risk för fuktskador (minskad risk för skador på grund av fuktkonvektion vid luftläckning utåt). 4. Kontrollerad ventilation (bättre förutsättningar att uppnå avsedd funktion för ventilationen, till exempel att luften ska strömma just från sovrum via hall och ut i badrum). 5. Ljudisolering (mindre buller kommer in via otätheter utifrån). 6. Luftföroreningar (gäller till exempel mot en trafikerad gata, där mindre mängd bilavgaser kommer in via otätheter utifrån). 7. Skydd mot radon. Gäller för byggnadskonstruktioner mot mark (golv på mark, källargolv, källarytterväggar), där bättre lufttäthet kan medföra att mindre markluft och därmed radon läcker in. ■ ningar saknas och säkerhetsnivån i byggnaden i övrigt bör hållas på en hög nivå innan konceptet blir mer beprövat. I takt med att byggnaderna blir högre och mer spektakulära kan intresset öka för utrymningshissar som alternativ. ■

Referenser

[1] Tekniska anvisningar, Tillgänglig hiss, Statens fastighetsverk 2008-02-10. [2] Heyes, Emma. Human behaviour in the use of lifts for evacuation in high rise commercial buildings. University of Canterbury, Christchurch, New Zealand, 2009. [3] 2 § Lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., BVL. [4] 4 § Förordning (1994:1215), BVF. [5] Bukowski, Richard W. Emergency Egress from Ultra Tall Buildings. Gaithersburg, Maryland: NIST Building and Fire Research Laboratory, 2008.

Framtidskoncept?

Hissar har lyfts fram inom forskningen det senaste decenniet sedan det har upptäckts att utrymningstiderna från exempelvis World Trade Center, Taipei 101 och Petronas Twin Towers [5] annars varit oacceptabelt långa. I Sverige är det fortfarande ovanligt med höga hus men för byggnader med betydande andel personer med rörelsehinder eller speciella förutsättningar i form av begränsad byggnadsarea så är utrymningshissar ett intressant alternativ. Utrymningshissar är i dagsläget ett relativt kostsamt alternativ då standardlös-

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2008 till 2010 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Bygg & teknik 6/11

Fasta brandbekämpningssystem i Norra länkens och Norra stations trafiktunnlar Södra länkens tunnlar är en enorm trafiklättnad för södra Stockholm men måste på grund av krav från räddningstjänsten tillfälligt stängas av när det blir för mycket köbildning, naturligtvis i rusningstrafik. En brand vid en kösituation kan få oerhörda konsekvenser. Avstängning vill man inte ha i Norra länken och för att tillåta kö kräver räddningstjänsten vattensprinklerskydd, men det har i Sverige under många år ansetts som en för dyr lösning och dessutom farligt för människor. Utländska installationer har studerats och man har dragit egna slutsatser av detta, mest negativa, men de senaste åren har ett nytt synsätt kommit in i bilden. I Japan har man grupputlösningssystem med manuell aktivering i tunnlar under Tokyo sedan 1960-talet av samhällsstrategiska skäl och industrins höga krav på tillförlitlighet. Materialleveranser på lastbil får inte stoppas mer än högst tillfälligt av en tunnelbrand. Inga människor verkar hittills ha omkommit på grund av brand i sprinklade tunnlar i Japan, dock har ett antal blivit rejält blöta när de stigit ur bilen vid incidenter.

lar med trafiken i varsin riktning har en tvåvånings galleriagång mellan sig med utrymningsvägar på cirka 150 meters avstånd. Biltrafiktunnlarna består av kraftig armerad betonginklädnad med kvadratiskt genomsnitt som är överdäckning för bostäder samt välvd betonginklädnad i anslutnings- och avfartsramper. I tunneltaken monteras impulsfläktar för längsventilation med lufthastigheter från 0,5 till 8 m/s beroende på trafikbelastning. Hela tunnelmiljön betraktas som högsta korrosionsklass C5-Marin med påverkan av avgaser, fukt, vägsalt, partiklar från däck, dubbar och bromsbelägg. På vintern finns också frysrisk. Installationerna i tunneln högrycktvättas med hetvatten två gånger per år.

Idag är aktivt brandskydd i trafiktunnlar högaktuellt

Vid kö krävs ofta höga lufthastigheter för att klara komfortkraven i tunnlar. Vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har tester utförts med ett automatiskt traditionellt våtrörsprinklersystem. Detta system klarade låga lufthastigheter men vid högre fungerade det inte tillfredställande. Det system vi förordar är ett förenklat, manu-

ellt gruppaktiveringssystem som inte påverkas av höga lufthastigheter.

Utveckling till ett modernt system

Syftet med brandbekämpningssystemen för tunnlarna är att: ● Möjliggöra utrymning vid brand i trafiktunnel ● Hindra brandspridning mellan fordon ● Dämpa brandutvecklingen ● Möjliggöra för räddningstjänsten att nå och släcka branden ● Begränsa omfattande brandskador på tunnel och installationer. Brandskyddslaget har tillsammans med Trafikverket utvecklat ett kostnadseffektivt, heltäckande vattenbaserat brandbekämpningssystem (BBS) för att inte trafiktunnlarna ska stängas av vid kö. Det är ett grupputlösningssystem för tunnlar som har längsventilation. Tanken är att installera ett enkelt och robust system som utnyttjar befintlig vattenkälla utan tryckhöjning och som klarar den tuffa miljön. En 50 m lång installation av ett brandbekämpningssystem i Törnskogstunneln har provats med vattentäthets-, kastlängds- och spraybildsmätning och resultaten verkar lovande. Fler tester ska

Trafiktunnlarna i Norra länken har mestadels tvåfiliga körbanor. Två parallella tunnlar med trafiken i varsin riktning har utrymningsvägar mellan sig på cirka 150 meters avstånd. Trafiktunnlarna har armerat, betonginklätt valv. Trafiktunnlarna i Norra stationsområdet består av två-, treoch fyrfiliga körbanor. Tre parallella tunn-

Artikelförfattare är Conny Becker, Brandskyddslaget AB, Stockholm. Bygg & teknik 6/11

Törnskogstunneln, en del av Norra länken, Länsväg 265, i Sollentuna kommun.

65

Fullskaleprov i Törnskogstunneln.

göras, dels ytterligare med spridningsbilder och senare brandbekämpning vid fullt utvecklad brand i tunnel.

Minimal materialåtgång genom nytt tänkande

En sektion av Norra länkensystemet består av en avstängningsventil samt elektriskt fjärrstyrda grupputlösingsventiler kopplade efter brandposterna i utrymningsvägens belysta och uppvärmda hjälprum, brandbekämpningssystemets central. I tunneln sitter ett centralt placerat termoplastat lättviktsstålrör nära tunneltaket skarvat var femte meter med termoplastad rillflänskoppling försedd med nedåtvänt uttag. Två öppna långkastande väggsprinklermunstycken samt ett mindre spraymunstycke placeras i ett kluster i uttaget på varje rillflänskoppling. Sektionerna monteras parvis och täcker 75 m åt vardera hållet i trafiktunneln och överlappar 5 m vid varje sektionsgräns. Rören dras ner parvis vid sidan av portalen och in till centralen för brandbekämpningssystemet. I Norra station förläggs centra-

Sektion på rör i tunneltaket. 66

ler för brandbekämpningssystem i Galleriagången och i Eugeniatunnel i ventilskåp som förses med lokal uppvärmning. En enkelsektion täcker två- och trefilstunnlar. Fyrfilstunnlar täcks av dubbelsektioner. Rörsystemen är självdränerande i tunneltaket och kompletteras med manuell/automatisk dränering installerat direkt nedströms grupputlösningsventilerna. Magnet- och manuella aktiveringsventiler förläggs i ett låsbart ventilskåp. Brandbekämpningsystemet är manuellt elektriskt fjärraktiverat, öppning och stängning av grupputlösningsventilerna sker från en dygnet runt bemannad central som övervakar tunnlarna med kameror och värmekablar. Som reserv kan grupputlösningsventilerna aktiveras mekaniskt manuellt när räddningstjänstpersonal kommer på plats i hjälprummen. Grupputlösningsventilerna är av membrantyp och är självstängande med det egna vattentrycket, aktivering sker med ström till magnetventil som leder det egna vattentrycket bort från membranet och öppning sker. Vattenkälla utgörs av

kommunal vattenledning under körbanan med avstick för brandposter in i varje hjälprum. Kapacitetsprov har utförts vid tunnelmynningarna i Frescati, Norrtull och Värtan för Norra länken samt vid Torsplan för Norra station

Fortsatt samarbete och utveckling

Samarbetet mellan Brandskyddslaget, SP och Trafikverket har resulterat i ett minimerat, förenklat brandbekämpningsystem som utnyttjar modern innovativ sprinklerteknik och korrosionståligt lättviktsmaterial, vilket ger acceptabel installationskostnad och lång livslängd. Valsade rör som följer takvalvet ger en diskret, elegant design. Massproduktion av förtillverkade rörsektioner och centraler för brandbekämpningssystemet blir möjlig. Teoretiskt går det att styra och öka vattentätheten till brandplatsen i stället för att sprida den över hela sektionen, men det kostar förstås. Ett litet förberedande prov för styrning av vattentätheten görs på SP i samband med kastlängdsmätningar i augusti 2011. ■

Skiss på ventiler i hjälprum samt rör ut till tunneltaket. Bygg & teknik 6/11

Bra energi förnyar sig. Och värmer ditt hus nästan gratis.

KÖP BÖCKERNA DIREKT! SCANNA QR-KODEN MED DIN SMARTPHONE.

Energi och driftstatistik Boken ger en samlad bild av vad som krävs för att åstadkomma tillförlitliga informationssystem.

185 kr exkl moms

Vårt klimat. Ekonomi, politik, energi

Solenergi utgåva 4 Uppslagsverk som sprider olika solaktörers kunskaper till bygg- och vvsbranschen. Från hur solvärme fungerar för småhus och flerfamiljshus, till storskalig solvärmeteknik. Här läser du exempelvis också om solel, passiv solvärme, solskorsten, solkyla och svensk solvärme. Vänder sig till projektörer, installatörer, fastighetsägare och andra intresserade och lämpar sig även bra för utbildningar i ämnet.

316 kr exkl moms

458 kr exkl moms

Bästa inneklimat till lägsta kostnad För dig som arbetar med analys och planering av driftskostnader eller energiinvesteringar. Finns som e-bok.

495 kr exkl moms

Denna bok ger dig kunskap om den globala uppvärmningen, men anger också en konstruktiv strategi för hur vi ska välja åtgärder mot växthuseffekter och minska beroendet av olja och kol.

Byggekologi. Kunskaper för ett hållbart byggande. Utgåva 2 Ger dig de kunskaper du behöver för att förstå vad det innebär att bygga miljöanpassade samhällen och byggnader. Finns som e-bok.

995 kr exkl moms

Förnybar energi

Passivhus

Ger dig en bred översikt över den teknik som finns för olika förnybara energikällor och vilka möjligheter det finns att uppfylla samhällets mål.

En handbok och inspirationskälla om energieffektivt byggande. Finns som e-bok.

522 kr exkl moms

byggtjanst.se – bygg- och fastighetsproffsens egen bokhandel.

495 kr exkl moms

Akustik/Bullerskärmar:

Betonginstrument:

Formsättning:

Balkonger:

Fuktskydd:

– skivan

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund • God värmeekonomi • Lüg totalkostnad

Betong/Membranhärdare:

RÜrvägen 42 • 136 50 Haninge Telefon 08-609 00 20 • Fax 08-771 82 49

Brandskydd:

www.isodran.se

Fukt, lukt, mĂśgel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind frĂĽn fuktrelaterade skador. s-ARKNADENSLĂ‹GSTAENERGIFĂšRBRUKNING s-INIMALTMEDUNDERHĂ?LL sĂ?RSLIVSLĂ‹NGD

Betongdukar:

Fogband:

Färg:

www.trygghetsvakten.se

annons bygg-teknik1010.indd 1

Betongelement:

Fogtätningsmassor:

Vi servar hantverkare!

031-760 2000

10-10-12 13.08.48

Geosynteter:

LeverantÜr av fÜnster- och fasadprodukter. VENTILER – TÄTLISTER – BESLAG FOGMASSA – KITT – FOGBAND – VERKTYG MASKINER – SLIPMATERIAL – M.M. Beställ vür katalog pü www.leifarvidsson.se

MullsjÜ 0392-360 10 ¡ Stockholm 08-26 52 10 GÜteborg 031-711 66 90

68

59 x 46 mm

*lYOH‡5LPER‡/XOHn 6WRFNKROP‡/LGN|SLQJ ZZZIODVH

Bygg & teknik 6/11

branschregister www.jehander.se Stockholm 08-625 63 21 Göteborg 031-86 76 50 Norrköping 011-33 16 00 Gävle 026-400 56 50

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Nöj dig inte med mindre!

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad. För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Konsulterande ingenjörer:

Vi möjliggör ert projekt med säkra och genomförbara lösningar inom byggnadsakustik, rumsakustik, industriakustik och samhällsbuller. Besök oss på www.acad.se

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Golvgjutsystem:

Din Partner för mark, väg och vatten

Geoteknik:

0771-640040 viacon@viacon.se www.viacon.se

De snabbaste analyserna av inomhusmiljö med kvantitativ DNA-teknik! Kemiska analyser av mark och vatten och luft.

Vi analyserar byggd miljö

Grundläggning:

Box 15120, 750 15 UPPSALA, 018-444 43 41 www.anoZona.com

Industrikontor:

Golvbeläggningar:

Ingjutningsgods:

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Bygg & teknik 6/11

69

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Mätinstrument:

Stegar/ställningar:

Göteborg 031-727 25 00 Jönköping 036-30 43 20 Stockholm 08-688 60 00 Uppsala 018-18 35 50 Malmö 040-35 42 00 www.wspgroup.se

Kraft – ljus – klimat:

Tak- och fasadvård:

Ljus och säkerhet:

Tak/Tätskikt:

Lättbyggnadsteknik:

Takplåt:

• Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Ackrediterad kalibrering www.sp.se

1002

Vi kalibrerar:

• Lufthastighet • Luftflöde • Luftfuktighet

Kontaktpersoner Lufthastighet, Luftflöde Harriet Standar, 010-516 51 87

Luftfuktighet Per Jacobsson, 010-516 56 63

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

70

Bygg & teknik 6/11

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Sveavägen 116, 113 50 Stockholm

CONCEPT

MINERIT S L I TA G E T Ä R H Å RT I H U N D S TA L L E T. H E LT R Ä T T M I L J Ö F Ö R C E M B R I T M U LT I F O R C E !

Fibercementskivan för tuffa miljöer byter namn MINERIT är ett välkänt varumärke. Så välkänt att det med tiden blivit synonymt med en hel kategori. Det är därför vi nu byter namn på våra produkter. Minerit Normal blir alltså Cembrit Multi Force. Och alla de övriga MINERIT-kvaliteterna byter också namn. MINERIT används nu som samlingsnamn för våra funktionsskivor. I övrigt är allt som vanligt. Samma överlägsna kvalitet och stryktålighet. Men i fortsättningen blir det lite enklare att veta vad som är vad.

I MINERIT CONCEPT INGÅR:

Minerit Normal som byter namn till Cembrit Multi Force Minerit Fasad blir Cembrit Heavy Duty Minerit Windstopper blir Cembrit Windstopper Minerit VT blir Cembrit Aqua Block www.cembrit.se

FIBERCEMENT FÖR R O B U S T BYG G A N D E


6/11 Bygg & teknik